__MAIN_TEXT__

Page 1

NR 2

❘ 2 018 ❘ Å R G Å N G 4 5

DHB Bdialog MITT UNIKA BARN 2018

Förändringar i Riksförbundets stadgar Intervju med Linda Emilsson Lägerförberedelser för DHB:s sommarläger 2018


Framåt DHB! Under vintern och våren har min son och jag tillbringat en del tid i ishallen för att heja fram VIK på väg mot All-

SPRÅKINTRESSERAD? Västanviks folkhögskola har utbildningen som kan passa Dig! TECKENSPRÅKS- OCH DÖVBLINDTOLK • eftergymnasial utbildning, 1-4 år Teckenspråkig gemenskap, varmt välkommen! Mer information: www.vastanviksfhs.se Kontakt tel: 0247-641 30, 03 Välkommen med Din ansökan: kurs@vastanviksfhs.se

VILL DU ANNONSERA I TIDNINGEN

DHB Bdialog KONTAKTA leif.dylicki@agrenshuset.se eller ring 0660-29 99 58

Teckenspråkig studiemiljö i Leksand

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00

svenskan i ishockey. VIK har en mycket aktiv och stark hejarklack och ett ord som förekommer i många hejaramsor är ”framåt”. Man vill inte att laget slår sig till ro, vara nöjd med resultatet och bara försvarar det man har. Det är precis där vi i är med DHB. Vi är stolta över det vi gjort men vi är inte nöjda. Vi vill mera. Vi vill framåt. Under våren har vi jobbat vidare med den grund som lades under 2017 för att förbundet ska kunna gå framåt och växa, Vi vill fortsätta bygga ett starkt förbund som kan arbeta för att villkoren ska bli lite bättre för våra målgrupper. En viktig del av detta är att vi driver projekt för våra målgrupper inom vår organisation. Förbundet har flera framgångsrikt genomförda projekt bakom sig och just nu pågår Dövas Kulturarv – skollivet i Örebro län på 1900-talet som man kan följa via flera artiklar i Dialog. Vi har nu lämnat in ansökan till Arvsfonden om finansiering av ett projekt för starta ett ungdomsförbund för barn- och ungdomar med språkstörning som vi berättat om tidigare. Vi hoppas få besked från Arvsfonden under hösten för att kunna starta projektet i början av 2019. Vi arbetar också vidare med en projektansökan om fritidssituationen för ungdomar med dövblindhet. Vi behöver plats för att kunna växa och preliminärt så kommer vi nu att kunna fira större delen av vårt jubileumsår 2019 i nya

lokaler. Här kommer vår kanslipersonal och våra projektledare att kunna arbeta tillsammans och vi kommer också kunna ha alla våra styrelsemöten. Vi återkommer med mera information när vi vet tidsplanen för flytt. Ni har väl förresten inte missat att DHB fyller 70 år 2019? Detta kommer vi naturligtvis att uppmärksamma på olika sätt och vi har redan börjat planera för detta jubileumsår. Ett av förbundets viktigaste uppdrag är att stärka våra medlemmar. Vi vill förmedla en styrka som gör att det är lättare att möta en omvärld som inte alltid har kunskap om våra målgrupper. Vi tror att styrkan finns i gemenskapen mellan våra medlemmar. Därför är också ett av DHBs fokuserade områden medlemsvård. Glädjande nog så växer vi. Vi har ökat vårt medlemsantal kontinuerligt och i och med att årsmötet 2018 antog en föreslagen stadgeändring så är förbundet nu öppet för alla enskilda och juridiska personer som delar förbundets värderingar. Detta ger oss möjlighet att öka vårt medlemsantal

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör Jonathan Johansson Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress Riksförbundet DHB, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 3 2018, 17 augusti. Tidningen finns ute vecka 37. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

ytterligare. Känner ni någon som delar våra värderingar och vill bidra till DHB:s verksamhet? Be personen fylla i en medlemsansökan. Vår ambition är att vi ska kunna fortsätta med våra årliga läger och konferenser, men att vi också ska kunna göra ännu mer. Flera konferenser, flera utbildningar och flera möten ger oss flera tillfällen till gemenskap där vi kan stärka varandra. Ett större och starkare förbund ger oss den möjligheten.

Jag vill avsluta med att tacka för förtroendet att få verka som DHBs ordförande. Jag ser fram emot att få arbeta för våra medlemmar och för ett starkare DHB tillsammans med våra medarbetare på kansliet, ledamöterna i förbundsstyrelsen och förtroendevalda i distrikten. Vi är redan en respekterad organisation som man lyssnar på men kan vi bli ännu starkare så kommer våra röster att höras ännu mera. Framåt DHB. ■

LEDARE JAN HÖGLUND ORDFÖRANDE RIKSFÖRBUNDET DHB

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Bilden är tagen vid DHB Östras besök på Vikingaliv. RÄTTELSE TILL DHB DIALOG NR 1 2018 Som ni kanske har märkt så utgick det senaste numret av DHB Dialog väldigt sent. Det numret blev framflyttat på grund av organisatoriska och tekniska problem. I det numret har vissa noterat att sida 28 Flexnytt innehåller samma material som i nummer 4 2017 av Dialog, och detta stämmer. I samband med att materialet till nummer 1 2018 av Dialog skulle skickas in så förväxlades texten skriven till nummer 4 2017 och föregående nummer. Vi hoppas att ni kan ha överseende för detta, och att ni får njuta av detta nummer! Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


FÖRÄLDRA

KURSEN

Sånga–Säby 20 – 22 april 2018 text: KARIN AFLI ordförande DHB Flex

DHB Flex anordnar varje år tillsammans med SPSM och Mo Gård en konferens, som vänder sig till föräldrar till barn med dövhet eller hörselnedsättning i samband med utvecklingsstörning och andra fuktionsnedsättningar. Detta år hölls konferensen i natursköna Sånga-Säby på Färingsö utanför Stockholm. Runt 45 föräldrar deltog i konferensen. Helgen började med en inspirerande föreläsning av Per Naroskin, Leg psykolog och leg. psykoterapeut, författare, mm. Han lockade både till skratt och eftertanke.

Efter föreläsningen var det dags för DHB Flex årsmöte. Till årsmötesordförande valdes, som tidigare år, Per Zetterman. Den avgående styrelsen presenterade de aktiviteter man genomfört

Carin Roos föreläser om barns språkande. Till höger Eva Andåker, SPSM.

4

under året och presenterade en plan för arbetet under 2018. Årsmötet godkände handlingarna och godkände även förslaget för ny styrelse. Till ordförande valdes Karin Afli, övriga ledamöter blev Sonia Strömberg, Katharina Fredriksson, Morgan Andersson, Burbuque Kelmendi, Helena Skagerborg, David Thölix och Bo Bergman. Styrelsen tackade Ingalill Björkstrand för det stora engagemang hon visat i styrelsen. Lördagen började med en föreläsning av Carin Roos om små barns språkutveckling, och vad man bör tänka på när man kommunicerar med ett barn med dövhet eller hörselnedsättning. Hon gav t ex exempel på hur döva föräldrar kommunicerar med sina barn. På eftermiddagen fick alla deltagare i konferensen en föreläsning av Pernilla Henriksson från Mo Gård som berättade hur taktil kommunikation och socialhaptiska signaler fungerar. Föreläsningen blandades med praktiska övningar där deltagarna bl a fick träna sig i att teckna taktilt och att ledsaga varandra. Passet

avslutades med ledsagning till fikabordet. Efter fikat följde en workshop med Anna Pella och Lotta Frecon. Workshopen utgick från Anna Pellas bok ”När du ler stannar tiden” , med diskussioner om hur det var att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning, hur det var att möta personer i omvärlden och hur det fungerar i vardagen nu. På söndagen gavs information om förskola, specialskola, gymnasiesärskola eller vuxenverksamhet/Mo Gård i grupper utifrån intresse. Därefter följde gruppdiskussioner utifrån ämnen som föräldrarna själva valt under helgen, bl a diskuterades bemötandet i skolan och skolplacering, rollen som förälder kontra god man, tankar om framtiden, mm. Många föräldrar återkommer till konferensen år efter år. Förutom föreläsningarna är det mötet med andra föräldrar och byte av erfarenheter som brukar vara det man tar med sig. I år hade vi dessutom tur med vädret och möjlighet att njuta av solen i pauserna. ■ DHB DIALOG l NR 2 2018

Överst till vänster: Pernilla Henriksson. Till höger: Anna Pälla och Lotta Frecons workshop Gott liv för alla. Ovan till vänster: Karin Roos. Till höger: Bild från Pernilla Henrikssons föreläsning.

5


m på sid

Ny uppdatering kring projektet Dövas Kulturarv

ÅRETS SELMAPRIS TILL PSYKOLOGEN

text och foto: TECKENBRO AB

CHRISTINA RENLUND

Riksförbundet DHB är projektägare till projektet Dövas Kulturarv – Skollivet i Örebro län under 1900-talet. Projektledarna Linda Eriksson och Sarah Remgren berättar om läget i projektet.

Det har hänt en del spännande saker under det första året i projektet, som finansieras av Arvsfonden. Vi har lagt mycket fokus på intervjudelen eftersom projektet ska samla in intervjuer med 50 döva, döva med dövblindhet och döva med lättare utvecklingsstörning. Materialet ska arkiveras hos ArkivCentrum Örebro län, ligga till grund för en stadsvandring och ett läromedel om hur döva levde i Örebro när de gick i skola i Örebro län på 1900-talet. Vi har också träffat DHB:s riksstyrelse och haft en projektpresentation, som gick att läsa om i förra numret av Dialog. Det har varit en ära för projektet att få del av dövas berättelser och livshistoria om deras skoltid, hur de levde i Örebro på den tiden och deras minnen. Det finns delar som vi inte visste om. Här kommer några citat från intervjuerna som vi vill dela med oss till er. – ”Vi var tvungna att ha en rund skylt som talade om för folk att vi var döva. Skylten satt där bak på våra cyklar. Jag tyckte att det var pinsamt. Jag satte fast min väska på pakethållaren så 6

att den hängde ner så att skylten inte syntes. Det gjorde många av mina vänner också.” Citatet är från en döv som är född 1939. Hen berättade om en så kallad dövskylt som döva fick ha på cykeln för att visa medtrafikanter att de var döva. Det var inte lätt att vara ung och låta alla veta att man var döv. Här nedan berättar en döv som gick på Birgittaskolan på 1990-talet och bodde på elevhem när det var skolveckor. – ”Varje måndag och fredag hade sin egen längtan. På fredagarna längtade jag efter min familj och såg fram emot att få åka hem. Då brukade vi alltid göra extra god mat, vi umgicks och jag fick kvalitétstid med familjen. När det var måndag längtade jag till skolan och mina kompisar. Jag upplevde en frihet på skolan, där hade jag språket, identitet och gemenskapen. På skolan visste alla hur det var att vara döv.” Under projektet har vi också fått veta att under 60- och 70-talet var det inte ovanligt att lärarna bestämde eller rekommenderade döva ungdomar på högsta-

diet vilken gymnasieutbildning de skulle gå på. Lärarna bestämde det åt sina elever utifrån deras bedömning. Vi frågade en av de intervjuade varför det var så? Personen kunde inte svara på det. Helt enkelt så ifrågasatte eleverna inte det.

Gilla och följ gärna oss på Facebook. Sök efter ”Projekt Dövas Kulturarv – Skollivet i Örebro län på 1900-talet”. ■

Selmapriset heter det pris som sedan 2014 utses bland årets utgivning av böcker utgivna på eget förlag. Psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund har i många år arbetat med barn och unga med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Hon är en av dem som har uppmärksammat syskons situation, bl.a. i boken Litet syskon. Den boken handlar om syskon mellan 2 – 6 år som har ett syskon med sjukdom eller funktionsnedsättning. I år har Christina Renlund fått pris för sin bok Du får väl säga som det är. I den här boken finns 24 berättelser från anhöriga som alla har någon i sin närhet som har en sällsynt diagnos eller en funktionsnedsättning. Det är en bok som på ett nära men respektfullt sätt ger bilder från familjer som både skiljer sig, men även till många delar liknar andra familjer. Juryns motivering. ”Sällan möter man en författargärning med en sådan betydelse för den lilla människan, men också samhället i stort, som i Du får väl säga som det är. I 24 återgivna berättelser från nära och anhöriga till någon med sällsynt diagnos eller funktionsnedsättning har Christina Renlund på ett till synes enkelt sätt fångat livssituationer som både skiljer sig från – och i det mest avgörande liknar – allas våra familjer. Där känslor av sorg, maktlöshet men också ödmjukhet och kärlek ryms. I den bästa av världar skulle denna bok inte behövas. I den näst bästa delger Christina oss läsare insikter som leder till högre tolerans inför det som vid första anblicken är annorlunda. ■

STADGEÄNDRING PÅ ÅRSMÖTET ÖPPNAR DHB FÖR NYA MEDLEMMAR På årsmötet den 24 mars behandlades ett förslag från förbundsstyrelsen angående medlemskap vilket antogs av stämman. Bakgrunden till stadgeändringen är att det då och då kommit förfrågningar om medlemskap från personer som inte kunnat bli medlemmar då de inte är föräldrar till barn som är döva, har en hörselnedsättning eller språkstörning. Det kan vara en annan släkting som ett vuxet syskon eller en morförälder som gärna skulle vilja ta steget att inte bara vara stödmedlem utan även kunna delta i arrangemang och vara aktiv i föreningsarbetet. Ytterligare en grupp som har intresse av ett medlemskap är familjer där man använder svenskt teckenspråk eller tecken som stöd för kommunikationen av andra orsaker än hörselnedsättning eller språkstörning. Det handlar om barn och ungdomar med allvarliga kommunikationssvårigheter som kan vara medfödda eller förvärvade. Dessa familjer behöver umgås med andra som använder tecken som stöd, bildstöd eller svenskt teckenspråk. Efter ett positivt besked på årsmötet är numera alla välkomna som medlemmar i DHB förutsatt att man delar förbundets värderingar, erkänner stadgarna samt betalar medlemsavgift. I de nya stadgarna välkomnas även juridiska personer som medlemmar, vilket gör att även andra föreningar som vill stödja vårt arbete kan göra det genom ett medlemskap. ■

bildtexter DHB DIALOG l NR 2 2018

7


SVAR FRÅNSAHLGRENSKA

UNIVERSITETSSJUKHUSET!

Brevet som Sahlgrenska svarar på baseras på det brev som DHB Västra och Riksförbundet DHB tidigare skrivit. Det brevet hade sin grund i ett möte som DHB Västra och Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade för ungefär ett år sedan. Nu besvarar Sahlgrenska Universitetssjukhuset DHB i ett eget brev. Läs mer nedan!

I och med det brev som DHB Västra tillsammans med Riksförbundet DHB skickade till Sahlgrenska Universitetssjukhuset har SU nu skickat svar. Brevet som DHB Västra och Riksförbundet DHB skickade finns att läsa i DHB Dialog #1 2018, på vår hemsida www.dhb.se samt på vår Facebook Riksförbundet DHB.

8

DHB DIALOG l NR 2 2018

9


BARNRÄTTS-

DAGARNA

2018 text och foto: ANNA GABRIELSSON

Dessa dagar i Örebro har barns villkor ur många olika perspektiv i fokus. Programmet innehåller ett stort antal seminarier, föreläsningar och workshops om barn. Barnombudsmannen deltar varje i år, och årets rapport hade namnet Utanförskap, våld och kärlek till orten.

Anna Hildingsson-Boqvist från Barnombudsmannens berättade om rapporten, och återgav barns egna upplevelser av att växa upp i utsatta kommuner och förorter. I rapporten finns det barn från hela landet, från Haparanda i norr till Malmö i söder. Över 900 barn har svarat på frågor om hur de ser på sitt liv just nu och vilka förväntningar de har på framtiden. Deras svar visade bla på att de upplevde stora skillnader i var de växer upp, om det är en storstad, mindre kommun eller förort. Barn som växer upp i en förort upplevde att media och politiker målade upp en alltför negativ bild av deras hemort, medan barn i glesbygdskommuner mer gav uttryck för att vara bortglömda. Trots det uttryckte de flesta att de trivdes i sin hemort. Skälen till det var ofta en sammanhållning och en trygghet med det som de vuxit upp med. Många av barnen uppgav att vuxna hade låga förväntningar på dem, och det var något som speglades i barnens självbilder och deras tro på framtiden. Vart femte barn i årskurs 5 trodde att det skulle bli ganska eller väldigt svårt att hitta ett jobb. Förhoppningarna blev lägre ju äldre barnen blev. I årskurs 8 trodde nästan vart tredje barn i glesbygd

Samer Dirawi och Josefin Högberg från Barnombudet i Uppsala.

10

DHB DIALOG l NR 2 2018

att det skulle ha svårigheter att hitta ett jobb. Bland pojkar i förort var motsvarande siffra fyra av tio. Alla barn som fick frågan, om de tyckte att de hade samma möjligheter som andra barn i Sverige, svarade nej. Detta tecknade onekligen en mörk bild av hur barn ser på sin situation runt om i Sverige. Att identifiera sig som en skolelev Enligt Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete menar att utbildning är den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till. Det var ett ämne som föreläsare Martin Hugo har valt att arbeta med. Ett skäl till att barn och ungdomar upphör att gå till skolan eller bara är skolan sporadiskt kan vara att de inte identifierar sig som skolelever, menade Martin Hugo som är lektor i pedagogik vid Jönköpings universitet men även grundskolelärare, forskare och författare. Martin Hugo talade med engagemang och entusiasm om att även de eleverna kan lyckas. I tre olika forskningsprojekt under de senaste 13 åren har han beskrivit vad som kan göra skillnad i skolan för elever som helst inte vara i skolan alls. Martin Hugo ansåg att man

bör arbeta på att skapa förtroende eftersom det utgör en avgörande grundsten i att eleven ska komma vidare i sin lärandeutveckling. Det kan i början vara tillräckligt att eleven får förtroende för en lärare eller annan

vuxen på skolan så att eleven känner sig välkommen och trygg i skolan. Eleven behöver sedan tid för att ändra sin självbild, från en som inte kan lära sig något till en lärande individ. För en del kan det ta flera år, för andra kan

Text från Barnombudsmannen. Foto: Anna Gabrielsson.

11


Barnrättsdagarna. Foto: Anna Gabrielsson.

det gå på kortare tid. Det är också viktigt att läraren har höga, men rimliga förväntningar på eleven och att eleven känner det. Eftersom det är vanligt att en elev inte tar sig an en uppgift av rädsla för att misslyckas, är det avgörande att läraren börjar med uppgifter som eleven kan lyckas med. Det gäller att bygga upp ett självförtroende hos eleven vilket kan få eleven att se på sig själv som en person som kan lära sig och klara av uppgifter. 12

Martin Hugo gav en positiv bild av att alla elever med rätt stöd kan få en identitet som en lärande individ. Han betonade att det var viktigt att ge processen tid. Flera gånger hade han själv sett att frön som såddes av lärare hos elever kunde gro och bli synliga långt senare. En extern faktor som Martin Hugo särskilt hade uppmärksammat i sin forskning som viktig för elevens möjligheter att utvecklas i sitt lärande, var att lärare och annan personal i

skolan runt eleven samverkade. Till exempel var det tydligt att om lärare i kärnämnen hade god kontakt med lärare i yrkesämnen så hade det en positiv inverkan. Även relationer mellan skola och hem spelade en viktig roll. Barnrätt för alla Under de senaste åren har barn rätt att få veta mer om sina rättigheter uppmärksammats mer och mer. Barnombudet i Uppsala län presenterade projektet Barnrätt

för alla som handlade om att information och kunskap om barns rättigheter ska vara tillgängligt för alla barn och ungdomar, även de som har svårigheter med att läsa. Materialet, som utgår från Barnkonventionen, består bland annat av en samling berättelser om barns rättigheter som har det talande namnet berättigheter. För även om det varit stort fokus på att uppmärksamma barn och stärka deras inflytande råder det inget tvivel om maktförhållandet mellan barn och vuxna, menade Josefin Högberg, projektledare för projektet. Hon sa också att samtidigt är barnen helt med på att det nog är bra om vuxna bestämmer mer. I projektet har barn fått frågan hur det skulle bli om barn fick bestämma allt, och då är barnen i regel eniga - det skulle bli ett totalt kaos. Även om barn och vuxna är eniga i att vuxna ska bestämma mer än barn, så krävs det i enlighet med barnkonventionen, att den som fattar beslut som rör barn beaktar barnets bästa. För barnen ska tycka det är roligt, och därmed motiveras till att använda materialet är det framtaget på ett mer lättillgängligt språk och med tydliga bilder. Berättigheter gav exempel på barns vardagssituationer som på olika sätt mynnar ut i ett dilemma som barn och pedagoger, utifrån ett barnrättsperspektiv, ska hitta lösningar på. Att barnen kände igen sig i situationerna i berättigheterna är avgörande för att de ska kunna ta till sig historierna, menade Josefin Högberg. Barn har i allra högsta grad varit delaktiga i utformning av projektets olika material, vilket Josefin Högberg menade tydligt har visat sig vara avgörande för att det har blivit så populärt. Det jag trodde skulle fungera, fungerade inte alls och tvärtom, säger hon. Barnen som fick testa de olika materialen kom ofta med förslag eller synpunkter vad de tyckte var bra eller vad de inte tyckte om. Projektet visade hur viktigt det är att göra barn till medskapare i utformandet av verktyg och metoder som riktar sig till dem. ■

Föräldrakonferensen Mitt Unika Barn 2018 Den 13-15 april pågick Mitt Unika Barn för åttonde året i rad – det var en helg full med föreläsningar och diskussioner text: JAN HÖGLUND och JONATHAN JOHANSSON foto: JONATHAN JOHANSSON och ANNA GABRIELSSON

Föräldrakonferensen Mitt Unika Barn riktar sig till föräldrar med barn med språkstörning. Från fredagen den 13 till söndagen den 15 april i år var konferensen belägen vid Wiks folkhögskola utanför Uppsala. 20 föräldrar hade anmält sig till konferensen och fick delta i många intressanta diskussioner och föreläsningar. Jan Höglund, ordförande för riksförbundet DHB, och Lena Fernström, ordförande DHB Språkstörning, hälsade både deltagare och föreläsare välkomna! På en solig aprilmorgon den 13 april möts alla deltagare upp i Wiks lokaler. Det är ett drömlikt område i nära anslutning till Wiks slott med utsikt över vattnet. Efter att samtliga lunchat börjar föreläsningstiden med att Sofia Cronheim Thulin, logoped hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) presenterar sin studie från 2007. Det är en mycket intressant och relevant studie som behandlar hur barn och unga vuxna ser på sin skolgång och livet däri. Maria Carlson Törnqvist, också logoped hos SPSM, följer i Sofia Cronheims spår och presenterar resultat från forskning som genomförts i Storbritannien. Temat skiftar till att handla om praktiska tillvägagångsätt för hur barn och unga vuxna med språkstörning kan få

sin röst hörd. Som exempel på detta lyfts bildstöd och tecken som stöd och vikten av att ge många olika verktyg för barn och unga med språkstörning. Maria Carlson nämner också projektet Opratat som ett exempel på ett lyckat projekt med bra fortlevnad genom vilken både föräldrar och barn samt unga kan få tips, råd och förslag på vad man ska tänka på i sin vardag för att förbättra kommunikationen mellan vuxna och barn. Efter Sofia Cronheims och Maria Carlsons föreläsning delades deltagarna in i diskussionsgrupper. Syftet är att presentera sig och diskutera de svårigheter och möjligheter som man ser i vardagen. Det är ett viktigt instrument att få träffa och prata med personer som befinner sig i samma

situation som en själv. Frågor som lyfts är allt från hur man kan organisera fritiden och var man kan finna vidare information. Dessa samtal pågår under eftermiddagen innan alla deltagare återsamlas i föreläsningssalen. Fredrik Malmberg, generaldirektör för SPSM, håller under eftermiddagen föreläsning och svarar på frågor. Fredrik Malmberg talar engagerande om de utmaningar som SPSM står inför i dagsläget – bland annat återupptäcks behov av stöd till elever med funktionsnedsättningar överlag, och detta, lyfter Fredrik, är något man från SPSM:s sida måste motverka. En intressant diskrepans som Fredrik lyfter är bland annat att 4 % av lärarkåren tycker att arbetet i skolorna fungerar bra, medan 80-90%

av skolledningar tycker att arbetet fungerar bra kopplat till de insatser som görs för stöd till de tidigare nämnda eleverna. Detta förtydligas också av att friskolor söker hjälp och stöd från SPSM i mycket mindre utsträckning än kommunala skolor, vilket gör att det tydliga och utbyggda tillvägagångssättet som SPSM kan bidra med inte kommer de skolornas elever till gagn. Under föreläsning svarar han på många frågor om allt från vilket stöd som föräldrar kan söka och få från skolan, både för elever som går integrerat och även för de som går på specialskolan. Även frågor om antagning till SPSM:s skolor lyfts och Fredrik klargör att även o antagningen till skolorna är nationell så sker

Många deltagare lyssnar med spänd förväntan. DHB DIALOG l NR 2 2018

13


antagningar i nio av tio fall i närområdet. Som avslutning presenterar Fredrik Malmberg att SPSM har som avsikt att bjuda in samtliga skolhuvudmän i landet för att diskutera vad som kan göras för att jobba allt mer proaktivt vad gäller stöd till elever med funktionsnedsättning. Det är en tydlig energi efter Fredrik Malmbergs föreläsning, han besvarade många frågor under och efter föreläsningen. Ett fåtal kvarstannar för möjlighet att ställa frågor som han glatt besvarar. Efter föreläsnings- och diskussionstillfällena stundar middag med kvällskaffe på fredagskvällen och aktiviteterna startar igen på lördagen. Under rubriken ”Hur länge ska man curla” berättade pappa Ronny Olsson med sin son Simon Lönngren och mamma Eva-Lott med sonen Rasmus Mårdbrink om glädje och svårigheter med att växa upp med en språkstörning. Att föräldrar tillsammans med sina unga vuxna barn delar med sig av sina erfarenheter var ett nytt inslag på årets MUB och uppskattades mycket av deltagarna. Föräldrarna Ronny och EvaLott var överens om att man nog inte kan curla sitt barn med funktionshinder för mycket. Man måste fungera som språkrör för sitt barn även efter 18-årsdagen vilket är en utmaning i sig och kräver förberedelser eftersom det krävs fullmakter för att man ska få fortsätta att företräda sitt myndiga barn. Målet har i båda familjerna varit att göra barnen så självständiga som möjligt samtidigt som trygghet är mycket viktigt för våra ungdomar. Eva-Lott reflekterade över att man bör se uppväxttiden med sitt barn som en träningsperiod och inte vara rädd för misslyckanden. Hon jämförde det med att ett barn som ramlar när det lär sig att gå inte misslyckas, utan tränar. Vi borde se på språkutveckling på samma sätt. Ronny påminde om att inte glömma bort syskon utan funktionshinder även om man har ett barn med speciella behov. Syskon be14

höver också uppmärksamhet så man inte missar viktiga perioder i deras uppväxt. Oro är också något som alla föräldrar bär på och att ha ett barn med språkstörning innebär en speciell oro som kan vara svår att hantera. Med lite perspektiv på uppväxten kunde både Ronny och Eva-Lott konstatera att oron i nästan alla fall är större än själva bekymren. Simons egen berättelse handlade mycket om hans stora bordtennisintresse och hur han valt att fokusera på att vara domare för sporten och tävlingsledare i sin klubb BTK Safir. Rasmus beskrev en uppväxt med klättring, trampolin och karate och en skoltid med både glädjeämnen och utmaningar. Båda ungdomarna har valt att gå på Riksgymnasiet efter grundskolan vilket de rekommenderar eftersom stödet och anpassningarna man kan behöva finns som en naturlig del i all undervisning. De sociala kontakterna kan vara svåra för barn och ung-

Sofia Cronheim Thulin och Maria Carlson Törnqvist föreläste på fredagen.

domar med språkstörning och både Simon och Rasmus beskrev svårigheterna med att få och behålla vänner. Detta var också något som Anna Båve Schultz instämde i. Anna har deltagit på flera MUB och hennes berättelse om uppväxten och hur det är att vara ung vuxen med språkstörning berör starkt. Följ gärna Anna via hennes hemsida flickanmedspråkstörningen. se där hon också länkar till sociala medier och berättar var hon föreläser nästa gång. För att klara vardagen med en språkstörning eller med ett annat funktionshinder kan man behöva verktyg. Verktygen kallades tidigare för hjälpmedel och det handlar för vår målgrupp oftast om verktyg som ger visuellt stöd. Visuellt stöd tar mycket mindre energi än skriven text och det finns gott om vardagliga exempel; allt från vägmärken till skyltar för dam- och herrtoaletter. Specialpedagog Mia Wetterdal från SPSM presenterade en verktygslåda med goda exempel på metoder och verktyg som ger möjlighet till ökad självständighet. Numera är de viktigaste verktygsplattformarna dator, surfplatta och mobiltelefon. Nya appar utvecklas hela tiden och kan enkelt hittas via Google. Att så många verktyg fungerar för mobiltelefon gör att den med funktionshinder slipper känna sig utpekad. ”Alla” har ju en mobiltelefon ständigt i handen. Mia visade exempel på hur man kan hitta verktyg för planering, resor, ”fixa själv” i vardagen och olika former av bildstöd. Bildstöd är mycket viktigt och bra för alla men för en del är det nödvändigt och det syns inte vem som behöver. Mia avslutade med att betona vikten av att alltid visa en bild av slutresultatet när man beskriver något med hjälp av bildstöd. Till just bildstöd återkom Marie-Louise Fritzén som berättade om ett projekt för att introducera användning av bildstöd vid föreningsaktiviteter. Projektet som drivs i samarbete med DHB Västra och är finansierat av Arvsfonden har bl.a. utvecklat ett bildstödsmaterial som använts

på DHB Västras sommarläger. Materialet blev väl mottaget och underlättade kommunikationen i barngrupperna som bestod av både hörande och döva barn, ibland också med ytterligare funktionsnedsättningar. Mitt Unika Barn arrangeras tillsammans med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) och SPSM:s representant i arrangörsgruppen har under flera år varit Mia Walther från resurscenter Tal och Språk. Mia informerade om resurscentrets arbete och gav möjlighet för deltagarna att ställa frågor. Detta återkommande inslag i föräldrakonferensen är mycket uppskattat eftersom man som förälder till ett barn med språkstörning kan ha svårt att veta vilket stöd ens barn kan få och har rätt till för att klara skolsituationen och vad man gör om det inte fungerar. Tillsammans med psykolog Anna Liljestrand, också från SPSM, ledde Mia ett seminarium med tema utveckling och förändring hos barn och unga. I små föräldragrupper diskuterade deltagarna hur övergångar kan vara från exempelvis barn till tonåring och från skolungdom till ung vuxen. Trots det intensiva programmet så fanns ändå tid för avkoppling vilken med fördel avnjöts i de vackra omgivningarna runt Wiks slott. Vädret visade sig också från sin bästa sida (i alla fall under lördagen) så grupparbeten och pauser förlades ofta utomhus. På kvällarna så dröjde sig många kvar efter kvällsfikat för samtal och diskussioner om hur det är att leva med ett barn med språkstörning. Att få tal del av andras erfarenheter är väldigt efterfrågat och det är viktigt att programmet ger möjlighet till spontana samtal och att konferensmiljön inbjuder till sådana. Vi tycker att det lyckades bra under årets MUB och vi önskar alla medlemmar välkomna till nästa års föräldrakonferens. Ta chansen och anmäl er till en givande helg med information och diskussioner omkring situationen för just ert unika barn. ■ DHB DIALOG l NR 2 2018

Wiks slott.

Runsten i naturnära miljö.

Flera gruppdiskussioner pågick samtidigt.

SPSMs generaldirektör Fredrik Malmberg föreläser.

Gruppdiskussioner i samband med föreläsning på fredag.

15


INTERVJU MED

LINDA EMILSSON Vi fick möjlighet att intervjua Linda Emilsson, verksamhetschef för TUFF hos DHB Västra. Hon tillträdde till tjänsten tidigare i år och hade möjlighet att ställa upp på en kort intervju med DHB Dialog. Jonathan: Hur kom det sig att DHB Västra fick ta över TUFF:s verksamhet i regionen? Linda: Nordiska folkhögskolan hade fattat ett beslut om att inte fortsätta att bedriva TUFF med anledning av att de inte längre kommer att bedriva tolkutbildning heller. Då försvinner den teckenspråkiga delen på skolan och TUFF skulle bli en ”främmande fågel” i verksamheten. Frågan gick då av dåvarande verksamhetsledaren för TUFF, Anne-Marie Ternstedt till andra skolor i området som inte ansåg att de har möjlighet att ta över TUFF. Anne-Marie kontaktade då också DHB Västra eftersom vi sedan länge har haft ett nära samarbete kring teckenspråkskurser. Styrelsen tog emot förfrågan med stort intresse och samtidigt många frågor om hur det skulle kunna organiseras och hur det skulle kunna påverka föreningen både positivt och negativt. Styrelsen tyckte efter noga övervägande att möjligheterna övervägde eventuella risker och Anne-Marie var ett gott stöd under vägen. Vårt kansli med tillhörande lokaler som lämpar sig väl för barnverksamhet ligger i anslutning till Vänerskolan. På Vänerskolan fanns intresse av att samverka och möjligheten att lägga undervisningen på Vänerskolan erbjöds. I närheten finns också ett hotell som ger goda möjligheter till boende för familjerna. Beslutet om att överta anordnarskapet fattades av ett enigt årsmöte i mars 2017. J: När involverades du i verksamheten? L: Jag tillträdde som verksamhetsledare för TUFF den 8 januari i år. Jag är anställd 75% på TUFF och 25% hos DHB Västra J: Hur gick processen till? Blev du 16

tillfrågad om den eller sökte du tjänsten när DHB Västra lade ut den? L: DHB Västra lade ut tjänsten på våren 2017 när de fick tuff. I annonsen framgick det tydligt att de sökte en verksamhetsledare till TUFF samt förstärkning till DHB Västras kansli. Efter intervjuerna anställdes en annan verksamhetsledare. Jag blev erbjuden tjänsten efter att den som fick tjänsten först avslutade sin anställning efter 1½ månad. Då blev jag kontaktad av Daniel Lakso Tesak, ordförande hos DHB Västra. Då visste jag redan att tjänsten var på 100% fördelad över både TUFF och DHB Västras kansli. J: Samarbetar ni med DHB Västras organisation eller ledning i ert arbete hos TUFF? L: Våra barnledare på TUFF-klubben brukar agera ledare på DHB Västras aktiviteter, och TUFF-lärare brukar ställa upp på teckenspråkskurser bland annat. Vi försöker naturligtvis sprida information om DHB Västra för TUFF-deltagare och förhoppningsvis för föreningen få fler medlemmar och självklart fler familjer som tycker att det är

givande att hitta på aktiviteter tillsammans, både för de vuxna som för barnens skull. J: Hur har arbetet påverkat DHB Västra som organisation? L: TUFF gör DHB Västra mer kända som förening. Det ger underlag för medlemsrekrytering. Det ger oss ökade kunskaper om behov och möjligheter i distriktet. Inte minst har det gett oss en mycket större verksamhet. Vi har i och med TUFF och bildstödsprojektet på ett år ökat personalstyrkan från en till nio personer. Vi har också mer än fördubblat omsättningen. Förhoppningsvis kommer det också så småningom synas i ökat medlemsantal och en ökad kännedom om föreningen rent generellt i distriktets län. Det ger oss samtidigt mycket större ansvar för flera områden. TUFF måste hålla god kvalitet. J: Erbjuder ni internat i er verksamhet? Vissa andra TUFF-kurser har endast externat L: Ja, vi erbjuder internat. TUFF Vänersborg har ett avtal med närliggande Best Western. Där erbjuds TUFF-deltagare logi söndag – fredag inkl. frukost och gratis parkering.

J: Har du märkt, eller tror ni, att det leder till ett större antal deltagare? L: Jättebra fråga, men den är svår att svara på. Av de 5 kursanordnare i Sverige så är vi ganska ensamma om att erbjuda fasta datum och fasta lokaler. Personligen tror jag att vi sett ett högre antal deltagare tack vare att vi erbjuder logi, för det ger deltagarna flexibilitet att kunna välja dagar man deltar utan att nödvändigtvis behöva förhålla sig till tidiga eller sena ankomster och avgångar. Något väldigt positivt som kommit av det är att allt är inom gångavstånd. Vänerskolans utbildningslokaler ligger så nära boendet och föräldrarna kan även boka in sig och laga mat och umgås i den delen där barnverksamheten ligger efter kurserna. Det är både välbesökt och populärt för familjer. Andra fördelar med det är också att barnen kan leka i samma lokaler som under dagen. J: Hur ser det ut med deltagare? Har ni kö till era kurser, och leder det till att folk inte får plats? Behöver ni säga nej till folk? L: Gruppstorlek på våra TUFFveckor varierar, bland annat beroende på vilket TUFF-steg föräldrarna befinner sig i samt barnens behov. Vårt mål är att ta emot så stora grupper som möjligt för att inte göra gruppen sårbar. Till hösten 2018 har vi flera föräldrar som kan börja TUFF liksom under 2019. Vi har även föräldrar som av olika anledningar haft uppehåll med TUFF och kontaktar oss för fortsättning. Vårt mål är att erbjuda TUFF så långt det är möjligt utan att riskera exempelvis för stor barngrupp. Vid större efterfrågan får vi även se över personalgruppen om den behöver utökas. Det är en DHB DIALOG l NR 2 2018

del planering till det hela, vilket kan göra att familjer får vänta till vi har en nybörjargrupp till exempel. Men ja, vi har föräldrar som är planerade att börja både hösten 2018 och under 2019 vilket känns roligt! J: Hur ser underlaget ut? Är det några målgrupper ni saknar (exempelvis många mammor, många pappor osv.)? L: Alla familjer har olika förutsättningar för att delta, men generellt ser vi att både mammor och pappor deltar i lika utsträckning. J: Är det några andra målgrupper ni har och erbjuder kurser i mån av andra funktionsnedsättningar? Jag tänker främst på utvecklingsstörning och språkstörning? L: Målet är att alla familjer som har behov av teckenspråk för att kommunicera ska erbjudas introduktionskurs via landstinget. Det handlar mycket om att se och förstå familjernas behov och lotsa dem rätt med stöd av forskning och expertis. De föräldrar som har gått introduktionskurs eller har motsvarande färdigheter inom teckenspråk erbjuds TUFF, oavsett om barnet/barnen har en hörselnedsättning eller inte. Statistik visar att gruppen barn i behov av teckenspråk för sin kommunikation utan hörselnedsättning ökar. Även gruppen barn i behov av tecken i sin kommunikation med särskilda behov ökar. För TUFF:s del handlar det om att sprida kunskap och information i sociala kanaler, samt samarbeta med olika delar inom vården helt klart. J: Har ni haft några problem eller svårigheter i arbetet? Exempelvis lokalproblem eller svårighet att få tag i lärare och så vidare? L: Vi har jättefina lokaler, både för TUFF undervisning och för TUFF-klubben. Eftersom verksamheten är så pass ny i Vänersborg finns det självklart förbättringsområden som vi kontinuerligt ser över. Vi har fast anställd personal både inom undervisning och TUFF-klubben. Utmaningen kan vara att hitta vikarier vid exempelvis sjukdom, men det har framtill i dagsläget löst sig bra. Jag som verksam

hetsledare brukar hoppa in i barngruppen emellanåt. Det finns vinster både i att få arbeta med barnen samt med sin egen personal, och se hur kommunikation och samarbete flyter på. J: Har ni hittat nya och/eller bra rekryteringsvägar som en produkt av att ni exempelvis ställs inför sjukdomar och så? Alltså har ni kontakt med skolor som erbjuder tolkutbildning, eller rekryterar ni personer på förslag eller från DHB Västra? Hur ser själva den rekryteringen ut? L: I dagsläget har vi faktiskt en stående vikarie som vi brukar tillfråga. Hon jobbar med lokalvård i den fastighet där vi har TUFF-klubben. Hon är teckenspråkig och går väldigt bra ihop med övriga personalen. Vi har även ett utbyte med Vänerskolan i de fall de kan erbjuda personal. Vi får även förfrågningar via e-post och andra kontaktvägar från personer som är intresserade av att jobba för TUFF och i barngrupperna. När det gäller

dessa förfrågningar så blir det mest vid behov. Vi måste säkerställa att teckenspråksnivån är fullgod och att det helst finns vana av att arbeta med barn, men det är ett alldeles lysande tillvägagångssätt att få in personal så det är vi tacksamma för. Vi har ju väldigt många duktiga barnledare från verksamheter som anordnats av DHB Västra, så där finns mycket kompetent personal som kan hjälpa till vid våra aktiviteter. J: Hur ser er utvecklingspotential ut? Finns det möjlighet att bredda verksamheten och är det er förhoppning att kunna göra det? L: Vi försöker idag inte ändra på strukturen, jag tror att det är nyttigt för både verksamhet och personal att få landa innan några förändringar sker. Det är dock viktigt att följa samhällsutvecklingen för att möta det faktiska behovet. Detta har gjort att vi aktivt söker upp platser och personer för att etablera relationer, bolla tankar och idéer samt dela med

oss av kunskap och information. Detta handlar till exempel om samarbete med folkhögskolor, kontaktnät inom Migrationsverket och studiebesök runt om i regionen. Små men viktiga förändringar försöker vi arbeta med hela tiden. Till exempel har föräldrar under första halvan av 2018 önskat mer miljöombyte för själva undervisningen, varför ett avtal med Vänerskolan om att få nyttja skolans hemkunskapsrum och att träna vardagstecken i köksmiljö finns. Som ny verksamhet finns det stor nyfikenhet kring oss och det tycker jag är lika roligt som viktigt att måna om. J: Tack så mycket för din tid Linda. Är det något mer du vill til�lägga innan vi avslutar? L: Det är en väldigt stark förening. Vi har en bra uppslutning kring aktiviteter, och vi planerar redan nu mycket för 2019 då distriktet, DHB Västra och riksförbundet DHB fyller ju 70 år, så vi ser extra fram emot det och har lite mer inplanerat till det. ■ 17


Uppdatering av vår hantering av personuppgifter

IVO

Den 25 maj så röstade riksdagen för att

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) heter den myndighet som ska till se till de som arbetar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården följer lagen. De som t.ex. arbetar inom socialtjänsten eller på ett sjukhus måste lyssna på barn och ungdomar som är där. Om man inte blir lyssnad på eller känner att det som händer inte är rätt, kan man kontakta någon som arbetar på IVO. Det går både att ringa och maila till IVO. Över 2000 barn och ungdomar har tagit kontakt med IVO. De som har ringt har velat få hjälp med att få kontakt med socialsekreterare eller hjälp med att prata med personalen på boendet.

När du ansöker om medlemskap hos oss samtycker du till att dina personuppgifter finns och behandlas i förbundets och i ditt distrikts register. De personuppgifter som finns i registret är endast de som du själv angett när du blir medlem. Du kan när som helst kontakta oss på kansliet@dhb. se för att få dina uppgifter skickade till dig eller för att ändra felaktiga personuppgifter.

anta en ny lag. Denna lag kallas för GDPR och förändrar hur organisationer hanterar personuppgifter.

Avstamp inför familjeläger 2018 Nu närmar sig Riksförbundet DHB:s årliga familjeläger. Direkt efter midsommar startar

Även syskon till barn och ungdomar som är på sjukhus eller bor på ett boende inom socialtjänsten kontakta IVO.

Som medlem kommer dina personuppgifter att sparas under den tid du är medlem hos oss. Senast två år efter att du har upphört att vara medlem hos oss tar vi bort dina uppgifter. Riksförbundet DHB behandlar personuppgifter i enlighet med svensk lag. Vid all hantering av dina personuppgifter iakttar vi säkerhet och sekretess.

Barn- och ungdomslinjen har telefonnummer 020-120 06 06 är öppen 9-17 måndag – fredag, men vill man inte ringa så kan man maila till beratta@ivo.se.

Du är välkommen att kontakta DHB via e-post för att ställa eventuella frågor. Du kan också läsa mer på datainspektionens hemsida www.datainspektionen.se

DHB i Almedalen DHB kommer i år att befinna sig på plats i Almedalen. Vi är på plats från måndag till söndag. Då riksförbundet DHB vill stärka det intressepolitiska arbetet vi utför kommer vi därför att vara på plats i Almedalen 2018. Därför vill vi hälsa er välkomna att besöka oss om någon av våra medlemmar är på plats. Vår förhoppning är även att kunna dela och live-uppdatera viss verksamhet som vi genomför online i våra sociala medier. Det innebär att du kan ta del av vårt jobb på plats utan att behöva vara på plats själv. Är det så att du har några frågor om Riksförbundet DHB, vårt påverkansarbete eller vårt intressepolitiska arbete är du välkommen att ställa frågor till oss via e-post Kansliet@dhb.se eller genom att ringa vårt kansli per telefon 019- 17 08 30.

18

text och foto: INGALILL BJÖRKSTRAND

DHB DIALOG l NR 2 2018

lägret på Ädelfors folkhögskola i Holsbybrunn. Under helgen den 18-20 maj var det dags för ledare och barnledare att träffas för utbildning och planering. Att anordna ett läger för familjer från olika delar av landet där barnen är i olika åldrar och har olika funktionsnedsättningar är onekligen en utmaning. För att vistelsen ska bli bra och rolig för alla är planering och utbildning två viktiga komponenter. Även om flera av barnledarna känner varandra genom studierna på Riksgymnasiet i Örebro läser de på olika program och är inte vana att arbeta tillsammans. Dessutom finns det i arbetslaget även ungdomar som kommer från andra delar av landet och går i andra skolor. I gruppen av vuxenledare är det samma sak: man kommer från olika delar av Sverige och har kanske bara träffats på ett tidigare DHB-läger och något kort möte. Att få träffas en helg, lära känna varandra och börja samarbeta är mycket värdefullt för kvaliteten på det kommande lägret. Att träffas på lägerplatsen före lägret är bra. Då kan man i lugn och ro utforska lokaler och omgivningar och hitta lämpliga ytor för olika aktiviteter. Bara att veta var man hittar närmaste toalett är en bra kunskap när man har haft saftkalas med en grupp förskolebarn. Alla som varit i den situationen vet att tiden då kan vara dyrbar. Inför årets läger träffades 15 barnledare och 5 vuxenledare. På fredagen sågs vi till middag, några i Örebrogänget kom lite senare pga att en del av ungdomarna skrev nationella prov under dagen. Efter middagen höll vi

en presentationsrunda och gick sedan igenom vad som skulle ske under helgen. Efter en god natts sömn smakade det bra med frukost i matsalen och sen var det dags för hårt arbete. Inför detta läger har vi haft ovanligt många avhopp från de familjer som anmälde sig i vintras och nu behövde lägergruppen göra om planeringen och indelningen av barngrupper från grunden. Det är ett inte helt lätt arbete att matcha passande barnledare till grupperna. Av erfarenhet vet vi att grupperna fungerar bäst om någon eller några i gruppen har vana av lägerarbete sedan tidigare och gärna även varit på anläggningen förut. Eftersom vi har barn med olika kommunikationssätt och en grupp barnledare där det finns döva, hörselskadade och hörande ungdomar är kommunikationen i gruppen också en viktig faktor i planeringen. Gruppens deltagare måste självklart kunna kommunicera med varandra och barnen behöver förebilder bland ungdomarna som de känner sig trygga att teckna eller prata med. Medan de vuxna lägerledarna pusslade med barngrupperna fick barnledarna en genomgång av DHB:s lägerverksamhet, tystnadsplikt, resebokningar mm. Det är onekligen en hel del praktiska saker som man behöver gå igenom och ett antal papper som ska skrivas på som exempelvis anställningsavtal och avtal om etiska regler för lägret.

Efter förmiddagens fikapaus fick barnledarna besök av specialpedagog och projektledare Ylva Andersson som berättade om lek och varför leken är så viktig för barnen. Varje år står vi som lägergrupp inför den stora utmaningen att snabbt få alla barn att trivas i sina grupper och med leken i fokus hoppas vi att vi på detta läger ska lyckas ta emot våra deltagare på ett riktigt bra sätt. Resen av helgen bestod av planering i de olika barngrupperna och även en del spontana teambuilding-aktiviteter på söndagen. Årets uppsättning barnledare är en grupp mycket trevliga ungdomar som verkar att gilla att skoja och skämta och samtidigt bjuda på sig själva. Åtminstone två av ungdomarna visade sig vara riktiga proffs på att flossa. Vem vet? När lägret slutar den 1 juli kanske de har hållit kurs för både barnledarkollegor, barn och föräldrar? Ny underrubrik: Nu ser vi fram emot årets läger med spänning. Vilka är alla de här barnen som än så länge bara är namn på våra listor? Barnledarna är ivriga att få träffa dem och har planerat massor med roliga aktiviteter för både stora och små barn. Under hela helgen hade vi också med våra fantastiska tolkar Åsa Cecilia och Mia. De har varit med oss nu i flera år och är alltid lika trevliga och roliga att samarbeta med. Utan deras yrkesskicklighet och flexibilitet hade det varit så mycket svårare att genomföra planeringen.

Även om det kan vara lite besvärligt att ta sig till lägerplatsen i Holsby brunn är det värt besväret. Ädelfors folkhögskola består av ett antal byggnader med bra boende, fina konferenslokaler och bra mat. Som lägeransvarig och den som har mest kontakt med personalen på skolan kan man inte vara annat än nöjd. Det är otroligt lätt att samarbeta med den trevliga personalen i receptionen, som fixar allt som står i deras makt. För DHB som arrangör är det en enorm trygghet att ha en så stabil och trevlig personal på anläggningen att samarbeta med. Det sparar mycket tid för DHB:s kansli och därmed pengar för lägret. Efter ett idogt planerande är nu veckans program klart sånär som på några detaljer där vi har en bra dialog med anläggningen. Barnledare och ledare finns, några avstämningar med föreläsare ska göras och viss inköp ska ske, men egentligen är det bara en viktig sak som vi inte har under kontroll – vårt svenska sommarväder! Under planeringshelgen hade vi varmt och vackert väder och nu håller vi bara tummarna för att vädrets makter är med oss även under själva lägerveckan. Samtidigt kan jag lugna alla deltagare som läser detta att vi har en plan B i bakfickan att ta till om regnmolnen drar in över Holsbybrunn. ■

19


DHB Ă–STRA

PĂĽgĂĽ 

GfĂśr 

DHB Ăśstra har en hel del medlemsaktiviteter pĂĽ gĂĽng. Ni kan

Ă…rsmĂśte med brunch och boulespel 17 mars

läsa mer om dem pü www.dhb.se/ostra.

Helgläger pü RÜgrund 25-26 augusti

I ÅR HAR vi haft vürt ürsmÜte pü nyÜppnade Boulebar i Liljeholmen. Vi hade lokalen fÜr oss själva under själva ürsmÜtet. Helena Reuterham med lüng erfarenhet kring hÜrsel och fÜreningsliv valdes om till ordfÜrandeposten och Sara Zechel, med bred kunskap om sprüknedsättning, valdes till vice ordfÜrande. Antalet styrelsemedlemmar fÜrblir detsamma. Tre stycken ledamÜter tackades av och tre nya valdes in. Under mÜtestiden fick barnen tjuvträna pü boulebanan eller pyssla med vüra teckensprükiga barnledare. Efter ürsmÜtet üt vi en stor härlig brunch tillsammans. Sen tävlade styrelse- och medlemsfamiljer hürt men glatt pü boulebanan. Kombinationen av att ha ett mÜte i samband med en aktivitet var lyckad även i ür.

VI HAR BOKAT ännu en helg pü Ün RÜgrund i Stockholms skärgürd.

Vi bor pü vandrarhemmet Grundet, där vi har alla familjerum och stugor helt fÜr oss själva. Nytt fÜr i ür är att vi har bokat startbanan till Üns rodelbana i tvü timmar, en bana som alla kan üka, de minsta kan sitta i en vuxens knä. Vi har även bokat den populära badtunnan och bastun. Stor som liten kan ocksü paddla kajak eller ro och meta abborre. Vi kommer även att ha andra aktiviteter fÜr hela familjen men det kommer ocksü finnas tid fÜr att bara vara och njuta av denna underbara skärgürdsÜ.

Kolmürden med zoo-skola, �Jakten pü strutsägget� 1 september BARNEN FÅR LÄRA sig mer om djur pü ett lekfullt och spännande sätt. Jakten pü ägget är en interaktiv lek där barnen i tvü timmar letar efter ledtrüdar i djurparken tillsammans med en zoo-lärare, jakten leder fram till det gyllene strutsägget. Aktiviteten hülls i omrüdet runt Barnens Lantgürd och under dagen mÜter de djur av münga slag. Familjerna kan efter zoo-skolan gü runt i parken själva. Vi üker buss tur & retur och äter även lunch tillsammans.

Simskola I HÖST FORTSÄTTER vi med vüra fyra simskolegrupper i ÄlvsjÜ och Bergshamra i samarbete med Vattenhuset. Büda simskolorna är pü sÜndagseftermiddagarna i varma bassänger och med en fÜrälder per barn med i vattnet. Vi bokar teckensprükstolkar vid behov.

Simträning

VIKINGALIV 14 APRIL EN TIDIG LÖRDAGSFÖRMIDDAG tog sig nügra medlemsfamiljer ut till Djurgürden fÜr att besÜka Vikingaliv. Innan museet Üppnade fÜr allmänheten fick vi en specialbeställd guidad familjevisning med en arkeolog som berättade engagerat om hur det var att leva pü Vikingatiden. Barnen fick känna pü mynt och redskap som användes pü den tiden. Sen fick vi üka den spännande vikingafärden, Ragnfrids saga, en tügresa genom stämningsfulla miljÜer. En intressant och mysig aktivitet i en lugn miljÜ.

20

VI FORTSÄTTER ÄVEN med vür simträning pü onsdagskvällar i Hammarby SjÜstad. Den vänder sig till barn som har vuxit ur simskolan men som tycker det är kul att simma och bada med en ledare under ordnade former. Det här är ocksü ett samarbete med Vattenhuset.

FĂĽngarna pĂĽ Kastellet i Waxholm 27 maj ETT STORT GĂ„NG DHB-familjer samlades pĂĽ Kastellet i Vaxholm i den

MINIFRITIDS VI HAR HAFT tre Minifritidsträffar under vüren i samarbete med Unga HÜrselskadade. Till püskpysslet kom det cirka 25 medlemmar, fÜräldrar och barn. Tvü barnledare ledde verksamheten, pysslade, gjorde origami, püskkort mm.

DHB DIALOG l NR 2 2018

underbara sommarvärmen. Ledarna delade in oss i 5 lag. Varje lag bestod av 2-3 familjer och en guide, en �Gunde� som fÜljde med och informerade om reglerna fÜr varje cell och gav oss lite välbehÜvliga tips. Cellerna, som lüg utspridda i kastellets ibland mÜrka och trünga vrür, valdes ut med omsorg av guiderna sü att de skulle passa barnens olika üldrar. Det var kul att se hur büde barn och vuxna kämpade hürt fÜr att klara av de kluriga men roliga uppgifterna. Vilken tävlingsanda! En riktigt härlig familjeaktivitet i strülande solsken som avslutades av münga med en lunch eller glass i Vaxholm.

Minifritids DET HÄR ÄR en aktivitet som münga barn och även fÜräldrar uppskattar

fÜr att barnen für chans att träffa nya och gamla kompisar samtidigt som de pysslar och leker. FÜräldrarna für tillfälle att fika och umgüs med andra fÜräldrar. Det här är resultatet av ett gott samarbete med Unga HÜrselskadade. Fritidsträffarna hülls i deras lokal där det finns biljardbord, pingisbord, TV-spel, spel, pyssel, litet fik mm. Tvü duktiga barnledare finns pü plats, det finns alltid en som är tvüsprükig, som kan büde svenska och teckensprük. I hÜst kommer vi att ha fritidsträffar 3 st lÜrdagar med olika tema varje güng, den 22 sept, 20 okt och 24 nov. Text: Kansliet DHB Östra 21


HOPNPOP I BORĂ…S

ÅrsmÜte och aktiviteter i Vänersborg

DHB VĂ„STRA

Barnledarträff infÜr DHB Västras Teckenläger pü Tanumstrand LÖRDAGEN DEN 5 MAJ samlades vi 5 stycken ledare och 20 (av totalt 24 st) barnledare fÜr att planera infÜr Västras läger i sommar. Vi startade upp helgen med information och fÜreläsning om bildstÜd som barnledarna använder sig av vid kommunikation med barnen pü lägret. Helena Molker Loven frün Dart i GÜteborg kom och hÜll i en workshop – varfÜr är det bra och hur man tillverkar och använder det. Senare samma dag ükte vi till Solgürdens kursgürd pü Vänersnäs där barnledarna fick lära känna varandra genom lite lekar i solen intill vattnet. Barnledarna fÜrdelades pü olika barngrupper och bÜrjade planera och arbeta med barnens olika aktiviteter fÜr veckan. Dagen avslutades, en underbar sommarkväll med samkväm och frisbeegolf. SÜndagens arbete startade direkt efter frukost och det jobbades vidare med schemat fÜr barnen. Barnledaransvarige Paul Ek informerade om arbetet, tider, regler, funktionsnedsättningar, bemÜtande, fÜrhüllningssätt till varandra och mycket mer. Efter lunch kom en fritidsledare som heter Dario till oss och inspirerade vüra barnledare med olika lekar, vad man skall tänka pü fÜr att fü med alla barnen, konfliktlÜsning med mera. Text: Teckenlägerledare Grethe Hükansson

22

ETT 40-TAL glada vuxna och ett 20-tal ännu gladare barn styrde kosan mot Vänersborg, där vi träffades pü HÜrnet. Vi fikade och umgicks en stund och därefter var det dags fÜr fÜräldrarna att ta tag i livets allvar och gü till Hotell Arena och ha ürsmÜte. Trots att konferenslokalen egentligen var fÜr liten fÜr oss, fÜrblev vi vid gott mod och hade ett trevligt ürsmÜte. Diskussionerna var visserligen inte lika intensiva som fÜrra üret, men även i ür süg vi prov pü hÜgt i tak och respekt fÜr varandras rätt att uttrycka üsikter, tankar och funderingar. Härligt!!! Valberedningen hade gjort ett utmärkt arbete och hittat kandidater till alla platser som behÜvde fyllas. Maria B hÜll i klubban och undan gick det! Detta resulterade i tid Üver, sü vi fick en liten paus. Münga av oss passade pü att gü ut i det vackra vädret. Sedan var det dags fÜr gemensamt fika med barnen, som kom tillbaka frün sina aktiviteter. Efter fikat skildes barn och fÜräldrar üt igen och vi vuxna ütergick till konferenslokalen, där Marie-Louise berättade fÜr oss om BildstÜdsprojektet. Vi har ju märkt av det genom det fina bildstÜdet som vi har fütt till de olika aktiviteterna sista tiden och Marie-Louise berättade ocksü om erfarenheterna frün fÜrra ürets sommarläger, när bildstÜd hade använts! FÜr vür familj har bildstÜdet pü DHB:s aktiviteter varit ett riktigt lyft, sü vi är glada Üver att projektet finns och att det finns eldsjälar som Marie-Louise som orkar ta tag i det! Marie-Louise avlÜstes av inspirationsfÜreläsaren Camilla Saarinen och hennes fÜreläsning �En jävla attityd�. Vid det laget hade Ügonlocken bÜrjat bli lite tunga, men Camilla fick oss att piggna till med en rolig och tankeväckande fÜ-

reläsning. Hon berättade bl.a. om olika beteendetyper; rÜd, gul, grÜn och blü, och om vad som är typiskt fÜr dem. När vi nÜjda gick därifrün till sen middag kl. 19:30 var det mycket tal om färger och beteenden... Till middagen kunde man kÜpa nügot gott att dricka och sitta och prata i lugn och ro, medan barnen hade disco pü HÜrnet. Vür familj kroknade redan vid kl. 21, men ryktet säger att det fanns de som hÜll igüng betydligt längre! Pü morgonen fanns det lite tid att lata sig, innan vi träffades i konferenslokalen igen fÜr att hÜra om projektet Gemenskap i olikheter. Det var tolkbrist sü vi hade ingen tolk, vilket fÜrstüs var frustrerande! FÜr oss vuxna gick det bra ändü, eftersom en av de som hÜll i projektet kunde tolka. Trots det var det lite svürt att greppa detaljerna i projektet och münga av oss uttryckte att det kändes lite luddigt... Det hindrade oss dock inte frün att med stor entusiasm delta i själva Workshop-delen, där vi i grupper fick skriva ner visioner, nuläge och tankar kring nyckelorden identitet, mänskliga rättigheter, sprük och egenmakt. Detta ur perspektivet fÜräldrar till teckensprüksbehÜvande barn. Därefter var det en �matig macka� pü hotellet, innan vi ükte vidare till Hop N Pop vid Överby kÜpcentrum i Trollhättan. Eftersom den matiga mackan bestod av en baguette med mindre barnvänlig curryfyllning, blev det som en liten DHB-träff inne pü McDonald’s Överby! Väl framme vid Hop N Pop blev det dock fart! Büde vuxna och barn hoppade och hade roligt! Det fanns nügot fÜr alla, kändes det som. Varm korv med brÜd och muffins skÜljdes ner med saft, innan vi nÜjda skildes üt. En toppenhelg! Text: Lokes mamma DHB DIALOG l NR 2 2018

TeckensprĂĽkshelg pĂĽ Viskadalens folkhĂśgskola

20 JANUARI

VILKEN FANTASTISK HELG! Tänk att fü mÜjlighet till denna teckensprükiga ut-

EN JANUARIDAG samlades DHB:s

veckling. Kursen hade ett fantastiskt bra upplägg som var välanpassat i tre olika nivüer. AnhÜriga, fÜräldrar, syskon gavs utmaningar pü münga lekfulla sätt. Tre teckensprükslärare inspirerade oss i teckensprük genom varierande grupparbeten och arbetsuppgifter i olika omrüden. Barngruppen togs väl omhand av de engagerade pedagogerna som stÜttade barnen i deras teckensprükiga utveckling och pü ett lekfullt sätt füngade upp barnen pü var och ens nivü. Skolan bjÜd pü vällagad mat med bra anpassad specialkost och boendet fungerade mycket bra fÜr vür familj. Denna kurs berikade oss pü münga sätt. Att träffa andra familjer som är i behov av teckensprük ger näring, och glädje. Läromässigt gav den oss nya utmaningar pü olika nivüer och den totala upplevelsen bär vi med oss länge. Rekommenderar familjer som har behov av teckensprük att ge sig själva en teckensprükshelg i DHB:s regi! Text: Ulrika LidÊn med familj

deltagare pü HopnPop i Borüs fÜr att ha lite kul. Här hoppades och skuttades pü trampoliner i alla olika slags former och hÜjder och ner bland alla kuddarna. Här fanns ocksü en parkour-park att hoppa runt pü. När det var dags fÜr paus bjÜd DHB Västra pü korv med brÜd. Det blev ett trevligt tillfälle att träffa DHB:are, büde vuxna och barn. Text: Kansliet DHB Västra

Kommunikationskarnevalen 7–8 MAJ, 2018 GÖTEBORG KOMMUNIKATIONSKARNEVALEN ÄR

en ürlig mässa som anordnas av Dalheimers Hus, Eldorado Dart, SPSM, ISAAC Sverige. Här delade DHB Västra bord med projektet �BildstÜd vid fÜreningsaktiviteter� fÜr att kunna sprida information om fÜreningen och projektet vilket vi lyckades bra med.

Branschfolk – logopeder, specialpedagoger, rektorer, speciallärare, Habiliteringspersonal, LSS personal och chefer etc. gür pü olika seminarier (de sker parallellt i olika salar). Huvudtalare brukar vara engelsktalande proffs/forskare pü kommunikationslÜsningar fÜr funkisar. Samtidigt pügür utställ-

ning där olika fÜretag/fÜreningar kan visa upp sig. Det kan vara funkisfÜreningar, fÜretag som säljer teckenplanscher, appar, tekniska hjälpmedel som Ügon-pekstyrning, bildstÜdsprogram, bÜcker m ritade tecken, SPSM, MO Gürd etc.

Ke 

Ă„ventyrslandet i Halmstad

GĂśta Kanal

MITT I SOMMAREN drar vi ut pü lite kul pü Äventyrslandet i Halmstad. Här finns vattenland med massor av roliga rutschkanor och karuseller av olika slag. Ni für mÜta dinosaurierna i naturlig storlek och kan se spännande shower i hela parken. I tvü dagar utforskar vi parken och Üvernattning kommer att ske i stugor pü Campingen i TylÜsand.

DENNA SOMMARHELG ÅKER vi till SjÜtorp fÜr att ta oss till TÜreboda med büt genom 16 slussar i GÜta Kanal. Väl framme cyklar vi till campingen där Üvernattning och samkväm sker. Dagen efter fortsätter vi pü cykel tillbaka till SjÜtorp.

DEN 14-15 JULI 2018

Teckenläger Tanumstrand DEN 5-11 AUGUSTI 2018.

DENNA VECKA ÄR ett sommarläger inom DHB Västra där teckensprüks-

undervisning, teckensüng, kommunikationskurs och fÜreläsningar varvas fÜr fÜräldrar och vissa syskon. FÜrläsaren som kommer till oss är Pelle Sandstrak och hit är alla medlemmar välkomna att komma och lyssna. Han talar om mÜtet med det onormala och har själv Tourettes syndrom. Inbjudan finns i den lokala tidningen Framsidan nr 2. Barnledarna tar hand om barnen under kurstid. De kommer att fiska krabbor, bada, gÜra olika lekar, besÜka eventallen med hinderbanor, minigolf, minitüg och mycket mer. Under veckan kommer vi ocksü ha en grillkväll med egen grillmästare, büttur till en Ü i skärgürden med mÜjlighet att fiska samt üka speedbüt.

En paddeltur pĂĽ sjĂśn DEN 19 AUGUSTI 2018.

DEN 25-26 AUGUSTI 2018.

Aktivitetsdag GĂśteborg DEN 15 SEPTEMBER 2018.

VI GER ER valmÜjligheten att välja mellan tvü olika aktiviteter. Den ena är ett besÜk pü Universeum där man träffar massor av djur och promenerar genom tropiskt landskap eller experimenterar med vetenskapliga saker. Det andra är Daredevil som är ett mer äventyrligt och spännande statsuppdrag.

TeckensprĂĽkskurs

DEN 6-7 OKTOBER RESP. 10-11 NOVEMBER 2018. VÅR TRADITIONELLA TECKENSPRÅKSKURS fÜr fÜräldrar sker pü respektive datum: Mammor och kvinnliga anhÜriga den 6-7 oktober och fÜr pappor och manliga anhÜriga den 10-11 november. Boka gärna in dessa dagar!!

Halloween pĂĽ Hafsten

VI LÅTER UNGDOMARNA ta kajaken och paddla ut pü sjÜn. Här kommer

DEN 2-4 NOVEMBER 2018.

ledare att fĂślja med ut och instruera hur det gĂĽr till. Ă–vriga i familjen har mĂśjlighet att paddla ut med kanadensare under tiden. Sedan blir det lite fika i magen och alla blir fĂśrhoppningsvis nĂśjda.

VI FIRAR HALLOWEEN pü Hafstens camping med olika aktiviteter som hÜr halloween till. Vi Üvernattar i stugor och äter middag tillsammans.

23


DHB SÖDRA HADE VÅRENS FÖRSTA AKTIVITET I KALMAR

DHB NORRA PRESENTATION AV NYA STYRELSELEDAMÖTER I DHB NORRA

DHB SÖDRA

Vi fick låna ABF:s lokaler och bjöd in Ingela Holmström och Krister Schönström som höll sin föreläsning Hur kan vuxna främja döva barns teckenspråk och svenska? DET BLEV FULLT i den lilla lokalen med totalt 17 åskådare, både föräldrar och personal från skolor och förskolor kom, det var svårt att få tolk via Kalmar tolkcentral så även två stycken tolkar kom med tåget från Stockholm. Har inte fått något svar från dom andra med bilder på aktiviteter, om det kommer in några stycken innan deadline skickar jag dom nästa vecka. Vi hade även en ny workshop på Malmö Konsthall.

Den 15 april blev DHB Södra för fjärde gången välkomnade till Malmö Konsthall för en egen visning och workshop HEDVIG BOGSTAG

sekreterare DHB Norra samt suppleant till Riksförbundets styrelse ”JAG ÄR LÄRARE och har en dotter på 4 år som är döv med CI och en son på 7 år. Jag vill engagera mig i DHB för att jag vill hjälpa andra föräldrar som brottas med samma frågor som jag har gjort och gör. Jag tycker att dessa frågor är väldigt intressanta och hoppas att jag kan bidra till att göra skillnad. Tillsammans är vi starka!”

HELENA GOUDE

ledamot DHB Norra ”JAG ÄR MAMMA till en 8-årig son med är döv med bilaterala CI och en hörande son på 10 år. På sidan av föräldraskapet arbetar jag som projektadministratör. Jag vill engagera mig i DHB dels för sonens skull men också för att jag hoppas kunna bidra med något i förening som hjälper andra föräldrar och barn.”

Lång och ändlös vinter Efter en lång, och till synes ändlös, vinter har nu äntligen våren (sommaren?!) kommit även upp i Norrland. Vår populära familjeaktivitet ”Språka på teckenspråk” kommer att ha sitt sista tillfälle för terminen uppe på Norra Berget i Sundsvall där det finns gott om utrymme att leka, ha picknick och gå på upptäcktsfärd i Ormriket. HELGEN MELLAN DE båda TUFF-

veckorna i Härnösand kommer DHB att fixa grillning på folkhögskolan på söndag eftermiddag, vilket var väldigt uppskattat förra året. Ett gyllene tillfälle för såväl nya som gamla medlemmar i DHB att komma och träffa de föräldrar som går TUFF nu! Kan24

ske utbyta pinsamma minnen om när tecken har blivit fel eller förundras över hur mottagliga många barn är för ett nytt språk och hastigheten de utvecklar det i (något man själv ofta är ganska avundsjuk på). Under den senare delen av hösten planeras en föreläsning,

denna gång i Umeå. Mer detaljer kommer längre fram men det är välkända föreläsare som verkligen månar om att barn och deras föräldrar får en bra språklig utveckling – tillsammans. Text: Erika Tegström ordförande DHB Norra

Denna gång var det utställningen Odradek, en grupputställning med åtta mycket intressanta konstnärer av olika åldrar och bakgrund. Utställningen samlade dessa konstnärskap och synliggjorde den speciella närvaro i sina verk som dom alla hade gemensamt. TITELN ODRADEK KOMMER ifrån en mystisk romanfigur skriven av Franz Kafka som både är ett objekt och en varelse och samtidigt ett ord utan rötter i något språk. Konsthallens workshop “gör som Judith” tog fäste i den amerikanska konstnärinnan Judith Scott sina textila skulpturer. Våra medlemmar fick möjlighet att göra sina egna verk inspirerade av hennes arbete. Historien om hennes konstnärskap är en spännande och ovanlig historia, konsthallen har även haft en föreläsning om hur det kom sig att Scott, som levde flera år på institutioner kunde bli en så otroligt framgångsrik konstnär vars skulpturer bland annat blev inköpta av ledande samtidskonst-muséer och som nyligen var med på den världskända Venedigbiennalen. Född döv och med Downs syndrom samt autism är hon ett exempel på att vägen till succé inom konstfältet inte alltid är förutsägbar.

Överst: Besök vid Malmö Konshalls workshop. Mitten: Krister Schönström och Ingela Holmström föreläser. Nedersta bilden: Många lyssnade väldigt intensivt! Till vänster: Även de yngre var där. DHB DIALOG l NR 2 2018

25


t t y n x e Fl

DHB MELLERSTA

DHB FLEX STYRELSE JOBBAR VIDARE MED DET SOM KÄNNS VIKTIGAST JUST NU! VÄLKOMNA TILL VÅR FÖRENING! DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmars barn kan ha de mest skilda kombinationer av funktionsvariationer. Det som förenar oss är hörseln, kommunikation och DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla. Vi vill också påpeka att även föräldrar med vuxna barn är välkomna, som medlemmar hos oss. Många upplever att svårigheterna ökar när barnen slutar skolan. Undertecknad heter Sonia Strömberg och är kassör i DHB Flex. Här kommer lite kort om vad som hänt sedan senast.

EN SOLIG HÄLSNING FRÅN STYRELSEN Det närmar sig sommar och redan nu är det varmt ute. Vi hoppas att ni passar på och njuter av det sköna vädret! DHB Mellersta vill meddela våra medlemmar att vi i styrelsen behöver en ledamot som vill vara med och påverka vårt samhälle och hjälpa DHB Mellersta att utvecklas som organisation.

VI SER OCKSÅ gärna att ni ger oss feedback och förslag kring våra föreläsningar och aktiviteter.

Till den senaste föreläsningen vi anordnade i Örebro med Conny Norén så kom endast tre personer. Det är både synd och tråkig eftersom det verkligen var en bra föreläsning. Medlemmar har hört av sig och tycker att vi har haft mer verksamhet i Örebro än övriga delar av regionen. I samband med det anordnade vi bland annat ett besök på Science24 i Borlänge och i samarbete med DHB Östra ett slottsbesök. Vi ser gärna att vi framåt får mer feedback från er gällande vad och var ni vill se aktiviteter. Vi vill dela härlighet och glädje med er och få ta del resultatet av det fina arbete som vi alla

SONIA STRÖMBERG

utför. Därför undrar vi: Ska vi fokusera oss på intressepolitiskt arbete eller dela familjeaktiviteter och intressepolitiskt arbete? Båda delarna behöver flera ideella personer som kan ställa upp med sin kompetens och sitt brinnande intresse. Flera bäckar små blir en stor å. Vi behöver alla sorts föräldrar med olika kompetenser. Har ni exempelvis barn som går i Birgittaskolan eller i Klöverängen? Då får ni gärna kontakta oss då vi måste bevaka dessa för att det ska bli bra utveckling i framtiden. Ni föräldrar som har barn som går integrerade på skolan/förskolan får också bevaka frågor kring dem då era barn har rätt att få fullständigt värdig utbildning som alla andra barn i Sverige. Jag önskar att vi var fler verksamma personer i styrelsen så arbetsgången blir lättare och själva arbetet blir roligare. Det gör att vi blir mer motiverade att fortsätta utveckla verksamheten. Vi ser framemot hösten med ny energi och kör vidare med par aktiviteter som vi har planerat, nyfiken? Kom med och bidra med kunskaper och energi! Information om dessa aktiviteter kommer att presenteras längre fram. Informationen kommer att skickas ut per e-post när det närmar sig samt spridas på hemsida och våra sociala

DHB Flex årsmöte ägde rum i Sånga Säby den 20 april. Styrelse består nu av Karin Afli ordf, Sonia Strömberg kassör, Morgan Andersson sekreterare, Katharina Fredriksson ledamot, Bo Bergman ledamot, David Thölix ledamot, Helena Skagerstrand ledamot, Burbuque Kelmendi ledamot. Styrelsen är spridd i Sverige och ni kan gärna kontakta oss om ni har frågor, som ni vill att vi ska jobba vidare med. Ni kan också läsa på vår hemsida lite om vad vi jobbar med. Översynen av LSS-lagstiftningen och vad goda levnadsvillkor är, står fortfarande högst upp på vår attgöralista. Gunilla Malmborg har från regeringens sida tagit över ansvaret för översynen. Vi kommer att kontakta henne för

medier.

Glad sommar till er alla! Text: Robert Lindell, ordförande DHB Mellersta

26

DHB DIALOG l NR 2 2018

att förhoppningsvis få till stånd ett möte. Vi har under vintern gjort en enkät bland er föräldrar för att få mera tyngd i vår uppvaktning av LSS-översynen. Tack alla ni som svarat på vår enkät! Vi kommer att gå vidare med detta material med stöd av forskaren Barbro Lewin. Översynen skall vara klar i december 2018. Detta är viktigt att jobba vidare med då vi återigen har nåtts av att ungdomar och vuxna förnekas rätten att bo och leva i en teckenspråkig miljö! Då och då dyker det upp påståenden från LSS-översynen som är mycket oroande! Det senaste var att barn under 12 år och personer över 80 år inte skulle få assistans enligt LSS. Sen har man dementerat detta. Ett sidospår till detta är också att man vill förändra handikappersättningen, som rör många fler än våra målgrupper. SDR, FSDb med flera jobbar hårt med detta. Hösten 2016 deltog ett par representanter från DHB Flex i ett möte hos Socialstyrelsen om ”Vägar till ökad delaktighet” som var i fokus för mötet. Flera organisationer inom funktionshinderområdet deltog i mötet. Vi tog upp behovet av att anpassad kommunikation också skulle innefatta svenskt teckenspråk. Man var då mycket intresserad av detta. Sen, i höstas när förslaget kom i vår hand så fanns denna aspekt inte med! Vilket innebar att vi, som tidigare nämnts skrev till ansvarig på Socialstyrelsen och

påpekade detta. Vi fick snabbt svar att de skulle se över det. När sedan det färdiga materialet kom alldeles före jul så hade de hörsammat oss och texten lyder idag: ”Människor med de funktionsnedsättningar som anges i beskrivningen av grupp 1 och 2 i personkretsen enligt LSS kan också vara döva eller hörselskadade. Tillgång till en teckenspråkig miljö hör därför också till det kommunikativa stöd som behövs för delaktighet, både för barn och vuxna. Som nämns ovan omfattas LSS-området också av förvaltningslagens regler om anlitande av tolk samt av språklagens regler om tillgång till minoritetsspråk, teckenspråk och annat modersmål” sid 42 Vägar till ökad delaktighet Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS

från Socialstyrelsen. Hela skriften som är 88 sidor kan laddas ner från Socialstyrelsens hemsida. Intressant läsning inte minst för er som håller på med utredning eller överklagande för era barn. Vi är glada att de lyssnade på oss till slut! Skam den som ger sig! När det gäller skolfrågor så är det mycket på gång. SPSM:s skolor i Örebro är aktuella att tillsammans med Örebro kommun göra förslag för nya skolbyggnader för Birgittaskolan, Åsbackaskolan och Ekeskolan med eventuellt en kommunal grundskola med teckenspråkig profil och hörselklasser. Dvs fyra skolbyggnader. Inget är ännu beslutat och vi försöker bevaka det som händer genom representation i en referensgrupp med representanter för flera intresseorganisationer, DHB, SDR, DBU, HRF, SRF, FUB, Dövas för-

Teckenspråk Media AB, tioårsjubileum. Sarah Remgren, Joel Kankonnen och Maria Norberg.

27


VI STÖDJER

DHB:s Invigning av Fredriks gourmet & bar. Frida Carlsson, Simone Lindvall och Fredrik Lindvall.

Maria Norberg, Teckenspråk Media AB.

Joakim Hagelin Adenby vid parismiddagen. Foto: Urban Jörén.

ANS LAGS TAV LAN

VERKSAMHET

Hörservice Pontus Egerö AB www.hörservice.se • 08-777 29 50

Teckenbro AB

www.teckenbro.com, info@teckenbro.com

Ord AF

Astrid Frylmark AB

www.spraklek.se • www.ordaf.se

FUB:s temakväll om LSS och bl a daglig verksamhet.

NKA:s konferens Livets Möjligheter invigs av socialminister Lena Hallengren.

ening Örebro. Beslut för fortsatt projektering skall tas i december 2018. Vi återkommer om detta. Just nu har vi inga egna projekt som pågår, men vi hoppas kunna ta fram nya projekt med målgruppen i fokus. RiksDHB har dock projektet Döva Kulturarv – skollivet i Örebro län under 1900-talet där vi självklart har representation för DHB Flex i styrgruppen. Hör gärna av er med förslag och idéer för nya projekt. Våren har varit intensiv för DHB Flex. Helgen den 10 -11 februari hade vi arbetshelg som vi brukar i februari. Den här gången var vi i Örebro och nästan hela styrelsen deltog i helgens arbete och på lördagen hade vi besök av personal från Mo Gård. Den 27 mars hade FUB en temakväll om LSS och ett par från styrelsen deltog med stort intresse. Den 5 april var det dags att åka till Hallunda i Stockholm för att se Tyst Teaters föreställning ”Parismiddagen”. En jättebra pjäs om dövas historia. Rekommenderas varmt om du har möjlighet att se 28

Conny Norén föreläser om föräldraskap och den viktiga kommunikationen på teckenspråket.

den! Just nu är pjäsen på turné i landet och efter föreställningarna erbjuds intressanta seminarier om pjäsen och dövas kulturarv. Den 9 april var det fest i Örebro. Teckenspråks Media AB firade 10års jubileum. De är vår kära samarbetspartner i TELLUS-projektet och i det nuvarande projektet Dövas Kulturarv – skolan i Örebro under 1900-talet. DHB Flex uppvaktade med blommor. Samtidigt invigdes den nya teckenspråkiga restaurangen ”Fredriks gourmet och bar” också i Örebro. De önskades lycka till med en blomma från oss. Vi rekommenderar verkligen ett besök om ni är i Örebro. God mat och vänligt bemötande! DHUS-gruppen träffades på Campus i Stockholm den 10 april. Det är en nätverksgrupp med deltagare från Mo Gård, SPSM, Åsbackaskolan, gymnasiesärskolan på Tullängsskolan, Riks DHB och DHB Flex. Vi delar med oss av aktualiteter och följer upp vad som är på ång inom de olika verksamheterna. Så var det dags för föräldrakonferensen i Sånga Säby den 20

– 22 april. Många intressanta föreläsningar och diskussioner. (Se artikel på annan plats i tidningen) På fredagen genomförde DHB Flex sitt årsmöte med 30 deltagare. Per Zetterman skötte ordförandeskapet på årsmötet med bravur, som vanligt! Tack för det! Vi går vidare med en ny styrelse där Karin Afli fortsätter att vara vår ordförande ett år till. Tyvärr har vår kära styrelsemedlem Ingalill Björkstrand tvingats avgå från styrelsearbetet. Vi tackar henne för ett engagerat och mångårigt arbete i styrelsen. Jan Eldh har också avgått ur styrelsen. Vi tackar Jan för mångårigt styrelsearbete. Den 28 april kom vår medlem Conny Norén till Fredriks g o b och föreläste om sitt föräldraskap och den viktiga kommuniationen på teckenspråk. En trevlig och intressant föreläsning. Rekommenderas för föräldrar till döva eller hörselskadade barn om ni har möjlighet att lyssna på Conny en annan gång. Nationellt Kompetenscenter för Anhörigfrågor, NKA genomförde sin konferens ”Livets möjlig-

Mette Marqvardsen vid parismiddagen Foto: Urban Jörén.

heter” Anhöriga och flerfunktionsnedsättning – en konferens för anhöriga, personal och beslutsfattare. Konferensen ägde rum i Stockholm den 23 – 24 april och drygt 300 personer från hela landet deltog i konferensen. Ett par från DHB Flex deltog i denna konferens. Många intressanta anhörigfrågor togs upp, men tyvärr var det inte så mycket som berörde teckenspråkiga med flerfuktionshinder och anpassad kommunikation. Gruppen dövblinda var representerad med flera intressanta föreläsningar, men övriga lyste med sin frånvaro som vanligt! Vi tar gärna emot tankar från er föräldrar och ni är så välkomna att komma med frågor och idéer, som ni vill att vi ska jobba vidare med i! Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar ingalill.bjorkstrand@dhb.se vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat.

Bo Carlssons minnesgåvofond Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

Håll dig uppdaterad

tsföreningarna skickas ut per e-post via vårt Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distrik sregistret är giltig. medlemsregister. Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlem Det kan du göra på ”Min sida” på http://www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta kansliet@dhb.se så hjälper vi dig. vi upp information Ps. Gå gärna in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger om alla våra aktiviteter.

Vi hörs och syns hoppas jag! ■ DHB DIALOG l NR 2 2018

29


Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

Lätta tecken

DHBdialog

– 120 ord från det svenska teckenspråket

-

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Vi är en grupp fast två ändå

– möjligheter i vardagen

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt 30

En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ett livsperspektiv 1

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750 Fraktkostnad tillkommer.

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga. Fraktkostnad tillkommer.

DHB DIALOG l NR 2 2018 29

VILL DU RA I TIDNINGEN? ANNONSE 60-29 99 58 KONTAKTA grenshuset.se eller ring 06 leif.dylicki@a


Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

Profile for Riksförbundet DHB

DHB Dialog #2 2018  

DHB Dialog #2 2018  

Advertisement