Page 1

NR 2

❘ 2 017 ❘ Å R G Å N G 4 4

DHB Bdialog

Föräldrakonferensen i Nynäshamn Nära att bli årets psykolog Intervju med läger och- barnledaransvarig inför Riksförbundet DHB:s sommarläger

Gemensamt uttalande gällande information för döva och teckenspråkiga


Teckenspråkslinje 1 år ❚ Är du nyfiken på teckenspråk? ❚ Har du redan en yrkesutbildning men vill utöka ditt CV med att du kan teckenspråk? Vi på Önnestads folkhögskola har en 1-årig teckenspråksutbildning med möjlighet att läsa ett andra år. Målgruppen är hörande och studietakten är 100%. Ansök nu på: www.onne.se

Platser finns på Gålölägret 2017! Ta chansen! Gålölägret är ett konfirmationsläger som välkomnar dig som går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola och är ca 14–18 år.

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret 2017 äger rum 19/6–8/7 på Vängården, i Follökna i Sörmland. Konfirmation lördag 8/7. Lägret drivs Svenska kyrkan Högalids församling. Info/anmälan: Gunilla Lindén 08-616 88 46, gunilla.linden@svenskakyrkan.se Ett samarbete med Riksförbundet DHB. Läs mer här: www.svenskakyrkan.se/hogalid/funkiskyrkan

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00

VALMÖJLIGHETEN FÖR VÅRA BARN BÖR ÖKA, INTE MINSKA DHB är kritiska till den förändrade målgruppen som är föreslagen i utredningen Samordning, ansvar och kommunikation (SOU 2016:46), ”SAK”-utredningen. För detta innebär att man fråntar många elever möjlighet att välja en specialskola eller regionskola. Vi ser inte att stödet för dem finns i vanlig grundskola i dagsläget. Som SAK-utredningen föreslagit, och som Eva Klubb-Degsell (rektor på en av specialskolorna) varnat för, så hotas skolor av nedläggning. Detta gör att alternativen för våra barn minskar, och att de endast får gå integrerade i vanliga skola. Att gå integrerad är sig ingenting negativt, men däremot att våra barn förlorar möjligheten att välja en skola som känns som en grundförutsättning för likvärdig utbildning. Genom att avveckla special- och regionskolor tvingar vi barnen in i en verksamhet som inte är anpassad för den enskilde eleven. Det finns skolor i landet som fungerar väl och som elever med hörsel- och språknedsättningar väljer att gå i, men det finns också skolor som har stora brister. Vi som Riksförbund arbetar för att elever ska kunna välja det som fungerar bäst för dem. Utredningens uppfattning är att det i framtiden är så få barn som kommer att behöva teckenspråk så att underlag för regionskolorna minskar. Enligt utredaren kommer totalt ca cirka 4 barn per år att behöva teckenspråk som förstaspråk, det vill säga cirka 36 barn i grundskoleåldern. Uppgiften att

enbart fyra barn per år, samt kanske några sent inflyttade, kommer att behöva teckenspråk som första språk anser Riksförbundet DHB vara helt ogrundade. Utredaren hänvisar här till siffror som Karolinska institutet tagit fram, att KS även anger att cirka 30 % av alla barn med CI behöver gå i hörselklass med större anpassningar, säger utredaren inget om. Idag är det många elever som själva väljer en tvåspråkig skolmiljö och vi är starkt kritiska till förslaget som kommer att innebära att en stor grupp elever i framtiden förnekas rätten att ta del av den tvåspråkiga undervisningsmiljö de behöver. En annan viktig del i förslaget är den förändring av regionskolornas geografiska spridning som vi i dag har över landet. Med utredningens förslag finns det stor risk att den spridningen kraftigt försämras, och att det inte kommer att finnas någon skola norr om Stockholm. När Hällsboskolan återinrättades 2008 var det för att det stod klart att elever med grav språkstörning for illa i den ordinarie undervisningen. Det saknades kompetens om språkstörning

inom alla områden i skolan, lärmiljön, elevhälsan och fritidshemmen. Målsättningen att alla elever ska gå integrerade är god, men det får inte vara eleven som betalar priset. Eleven måste ha en valmöjlighet. Riksförbundet DHB anser att utredningen saknar ett barnperspektiv. Med sorg konstaterar jag att Sverige under våren drabbats av en allvarlig terrorhandling mitt i hjärtat av Stockholm. Det känns extra viktigt att vi i dessa svåra stunder har ett gott samarbetsklimat med flera andra förbund. Vi är tacksamma över att vi har ett flertal förbund som delar

vårt engagemang för rätten till teckenspråk och delaktighet i kommunikation. Flera organisationer delar även vår uppfattning i avvecklingen av specialskolan. Vi är övertygade om att samarbetet förbunden emellan leder till en tydligare ståndpunkt för våra medlemmar och deras vilja. Vi delar alla värderingar kring teckenspråk och rätten till kommunikation. Ett bevis på detta är det gemensamma uttalande vi gör tillsammans med 11 andra förbund som går att läsa på sida 16 i denna tidning. Jag önskar er alla en mycket trevlig sommar! ■

LEDARE LENA FERNSTRÖM förbundsordförande

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktörer Jonathan Johansson och Mats Lindblom Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Jonna Paananen, tel 0660-29 99 61, jonna.paananen@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 3 2017, 18 augusti. Tidningen finns ute vecka 36. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Bilden är tagen i samband med DHB Östras besök vid Tom Tits Experiment

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


Återigen har Riksförbundet DHBs årsmöte gått av stapeln. Ett fullpackat schema med föreläsare och val till styrelsen under helgen lämnar ingen lugn stund.

Översta bilden: Styrelsen 2017. Nedre raden från vänster: Kristina Silvertärn presenterar Merit Projekt för styrelsen. Lea Strandberg, psykolog och psykoterapeut föreläser. Jan Höglund lyfter frågor. Stor närvaro vid årsmötet med mycket intresserade representanter från distrikten.

RIKSFÖRBUNDET

DHB

årsmöte 2017 4

DHB DIALOG l NR 2 2017

I Föreningarnas Hus välupplysta lokaler i ett soligt men blåsigt Örebro huserades Riksförbundet DHB:s årsmöte den 25 mars 2017. Dagen påbörjades redan på förmiddagen med styrelsemöte med den dåvarande förbundsstyrelsens samt ett möte gällande Bo Carlssons minnesgåvofond. Mötet för Bo Carlssons minnesgåvofond och behandlade hur framtida utdelningar ska nyttjas på bästa sätt samt att det kommer ske en utbetalning från fonden detta år. Därefter utgick mötets deltagare för att äta gemensam lunch innan de återgick för att påbörja lyssna till presentationer och årsmötet. Ordförande Lena Fernström hälsade sedermera samtliga välkomna till Riksförbundets 68e årsmöte och förklarade mötet öppnat, för att sedan presentera dagens första föreläsare. Kristina Sävefors tog sig fram genom den välfyllda lokalen för att påbörja sitt anförande. Hon tackade alla närvarande och efter ett kortare tekniskt avbrott inledde hon sin presentation. Presentationen var en genomgång av arvsfondsprojektet Merit Projekt, som presenterades i nr 3 av DHB Dialog 2016. Projektet, som startades våren 2015, startades för att ta fram hjälpinformation för personer som ämnar lära sig teckenspråk. Kristina berättar hur det har gått under perioden för att framställa och publicera det material som funnits ett behov av. Målet med projektet har bland annat varit att ta fram ett teckenspråkigt

material som är visuellt baserat och riktar sig till unga med språknedsättning, och materialet utgörs av tecken, bilder och filmer. Kristina fick besvara frågor om hur projektet kommer bevaras efter det slutförs, och Kristina påpekar att det kommer att finnas tillgängligt online. Efter att Kristina hållit sin presentation så tog Lea Strandberg vid. Lea är psykolog och psykoterapeut vid dövpsykiatriska mottagningen Örebro. Hennes föreläsning handlade om språkdeprivation. Lea berättar om de ’sju vita åren’ – hur döva barn i hörande familjer som fick gå igenom åratal utan någon form av kommunikation med folk i sin närhet hade sämre grundförutsättningar att utveckla sitt språk och sin begreppsbildning. Detta är något som återkommer idag, bland annat hos nyanlända som varit utan språk i 10-15 år, som leder till en väldig allvarlig situation. Lea menar att teckenspråk därigenom är en ypperlig kommunikationsform för att ge språk och språkstimulans till personer, för att inte skapa en grupp som inte kan förhålla sig till sin omgivning. Årsmötesförhandlingarna startade efter en kortare fikapaus. Efter att årets verksamhetsberättelse presenterats erbjöds mötets medlemmar att kommentera och ställa frågor om innehållet. Lena Fernström vill lyfte det gedigna arbete som gjorts under året: – ”Vi ska vara stolta och ge oss själva en liten klapp på axeln för att vi gjort ett så stort arbete under 2016 trots

underbemanningen på kansliet”. Mötet fortsatte diskutera framförallt det gånga årets aktiviteter som riksförbundet anordnat samt revisionsberättelsen från föregående år. Efter att förra styrelsen angavs ansvarsfrihet så flöt årsmötet på i rask takt. Budget för 2017 samt förbundets verksamhetsplan för 20162017 godkändes, och då det inte hade inkommit några motioner eller övriga frågor till årsmötet så var mötets sista punkter personval till ledamotsposter i förbundsstyrelsen. Lena Fernström sitter kvar som förbundsordförande då hon 2016 valdes att sitta på två år, medan Fredrik Zetterberg valdes in som vice förbundsordförande i två år. Till sekreterare och kassör valdes Helena Reuterham respektive Barbro Stålnacke, båda på två år.

Övriga ledamöter som valdes innefattar Björn Tegström, norra – Ann-Christin Jeppsson, södra – Eva Barels, västra samt Jan Höglund, språkstörning. Flex och Östra skulle inkomma med namn till ledamötesposten efter årsmötet, och Karin Afli valdes som ledamot för flex och Liz Adams som ledamot för östra. Årsmötet avtackade därefter avgående styrelseledamöter, och förbundsordförande Lena Fernström riktade ett stort tack till Magnus Röman, Tommy Jansson och Jessica Wigdén för deras arbete. Då de inte var närvarande under mötet så utlovade Lena en smärre present via post till dessa. Riksförbundet DHB vill även rikta ett stort tack till mötesordförande Anna Öjebrandt som på kort tid kunde inställa sig till mötet. ■

BRA ATT VETA... För de medlemmar som är intresserade av att veta mer om Merit Projekt finns länkar till projektets material. Skicka bara in ett mail till kansliet@dhb.se där ni i ämnesraden skriver ”Merit Projekt länkar” och i mailet anger ert medlemsnummer så får ni de länkarna utskickade till er. På Riksförbundets hemsida www.dhb.se under inlägget ”Årsmöte 2017” finns förbundets verksamhetsberättelse tillgänglig att läsa för samtliga. Där kan ni fördjupa er ytterligare i DHB:s verksamhet.

5


Föräldrakonferensen

Mitt Unika Barn 2017 I mars gick Mitt Unika Barn av stapeln för sjunde året – en fullbokad helg med föreläsningar och deltagardiskussioner text och foto JONATHAN JOHANSSON

Mitt Unika Barn är en föräldrakonferens som riktar sig till föräldrar med barn med språkstörning. Fredagen den 10 till söndagen den 12 mars i år anordnades den i Sköldinge utanför Flen i naturnära Åsa Folkhögskolas lokaler i Sörmland. Drygt 20 föräldrar hade bokat in sig till konferensen som gav deltagarna möjlighet att delta i erfarenhetsutbyte och många intressanta föreläsningar. Riksförbundets ordförande Lena Fernström hälsade samtliga välkomna och presenterade helgens program innan samtliga åt lunch tillsammans i folkhögskolans cafeteria. Fredagens program var vida sträckt och inleddes efter lunchen med en föreläsning av Britt Guldmar, specialpedagog för elever med språkstörning på Virginska Gymnasiet, riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Hon föreläste om hur man arbetar med gymnasieelever och unga med språkstörning och deras övergång i arbetslivet. De elever som har språkstörning och går på Virginska Gymnasiet

Bildtexter uppifrån och ner: Många intresserade föräldrar besökte konferensen. Gruppdiskussioner på lördagseftermiddagen.

6

DHB DIALOG l NR 2 2017

kommer antingen från Hällsboskolan eller har gått integrerat i grundskolan, och Britt föreläser gladeligen om tekniker som lärare och pedagoger använder för att få eleverna att känna sig välkomna i en öppen miljö. – Många av våra elever har inte upplevt att de kunnat ställa frågor till lärare om de inte förstått en arbetsuppgift eller något som läraren skrivit tidigare. Detta är tydligare för elever som gått

integrerat i grundskolan, och kanske inte fått sin diagnos förens i högstadiet! Britt berättar hur hon arbetar för att ge eleverna en så underlättad skolstart som möjligt. – Allt börjar egentligen på vårterminen innan skolstart, när ansökningarna kommer in. Dels vill jag veta allt om eleven vilket innebär att jag ringer runt till skolor där eleven gått och ber dem förklara hur lärarna arbetat med

eleven tidigare, dels så skriver jag elevens historia. – Det är ett lagarbete. Inte bara måste vi förstå vad en elevs funktionsnedsättningar är, vi måste också förstå och arbeta utifrån förutsättningen att alla elever är olika – de är individer. Hon tar upp ett exempel på en elev som är ljuskänslig och berättar om hur hon blev ställd när en elev utbrast ”Men Britt!? Vad i helvete har du på dig?!” när ➜ 7


Välkomna på föräldra

konferensen

MITT UNIKA BARN MUB7 2017

för att anta att problemet är exempelvis skoltrötthet. – Det visade sig att eleven var ljudkänslig – en sån enkel sak, men som vi aldrig kan förutsätta och något vi inte kan hjälpa om vi inte jobbar hårt i arbetslaget för att hitta lösningen. Efter Britts föreläsning var det dags för eftermiddagskaffe och samkväm innan nästa talare, Eva Klubb-Degsell, rektor för Hällsboskolan Stockholm pratade brett och med stort intresse kring Hällsboskolans framtid. Hällsboskolan har tidigare varit hotat med nedläggning, men tack vare idoga och tappra insatser har skolan kunna fortgå i nuvarande form. Eva berättar om hur livet på skolan är idag, och vilka steg de tar för att visa elever och föräldrar hur deras lokaler och faciliteter ser ut. – Vi kan tyvärr inte ta emot folk hela tiden, även om man skulle önska det. Säger Eva – Då vi vill skapa en så lugn miljö som möjligt blir det ju lite konstigt om främmande huvuden guppar förbi stundom vartannat. Men vi försöker ta emot så många besökare som går. När Eva berättar om Hällsboskolans arbete för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt kan man inte undgå att se kopplingar till vad Britt berättade tidigare under morgontimmarna. Evas kamp är nu att fortsätta det goda arbete de gör, och att jobba för att skolans båda ska få vara kvar.

Bildtexter uppifrån och ner: Ordförande Lena Fernström och sekreterare Jan Höglund. Eva Klubb-Degsell Rektor Hällsboskolan. Till höger: Britt Guldmar föreläser.

➜ Britt kom in i ett klassrum iförd en gyllene kofta med paljetter som blänkte i ljuset. – Jag har inte haft på mig den koftan sedan dess. Lagarbete är någonting Britt lyfter fram som en grundpelare i skolans arbete för att säkerställa att de ger sina elever så god möjlighet som bara går för att hen ska trivas och klara sin skolgång. Det 8

måste hela tiden ske ett informationsutbyte mellan yrkesvägledare, specialpedagoger, skolsköterskor och kuratorer för att en elevs pussel ska kunna läggas. Hon lyfter också fram frågan varför som en grundförutsättning för att eleverna ska lyckas i sin skolgång. Britt talar om en elev som inte kom på lektioner och hur viktigt det är att just fråga varför istället

Delar erfarenheter Den soliga men friska lördagen startades tidigt med föreläsning redan klockan 09.00, då Jan Höglund och Anna Gabrielsson föreläste om sina erfarenheter av barns och ungdomars fritidsaktiviteter. Jan berättar specifikt om hur föräldrars engagemang i hemkommunen Västerås fått stort genomslag för föräldrar med barn som har språkstörning. Ett föräldranätverk anordnades och var till hjälp för

att få råd och stöd i allt vad gäller rättigheter, information, skolgång och fritid. Anna djupdyker i hur tecken kan vara ett mycket bra komplement till barn med språkstörning då barnen tar in information på många olika sätt. Tecken och teckenspråk kan då vara väldigt givande för att underlätta kommunikationen. – ”Dessutom hjälper det till med den sociala biten då teckenspråk kräver ögonkontakt för att förmedla budskapet.” Dessutom presenterades och sammanfattades DHBs projekt Aktiv Fritid vari besökarna fick se filmer som följde barn med språkstörnings fritid och sysselsättning samt hur anpassningen till nya situationer upplevs av barnen själva och även intervjuer med logopeder och lärare kring behovet att skapa en bra miljö. Filmen som visades ledde därefter in till följande gruppdiskussion. Under mer informella förhållanden pratades det öppet om vilka fritidsaktiviteter och sporter som har fungerat för vissa, samt förslag på aktiviteter. Det blev många och långa mycket intressanta utlägg och idéer. Givande för tillfället var att samtliga var involverade i diskussionen, vilket gjorde att många tankar utbyttes. Efter det givande samtalet under morgonen fortsatte dagen med att föräldrar fick dela erfarenheter med varandra. En gruppindelning där deltagarna fortsatte förmiddagens högst intressanta diskussioner med hur man kan anpassa vardagen och vilka fritidsaktiviteter som passar barn och unga med språkstörning. Den soliga förmiddagen föranledde en ljummen, om än blåsig, eftermiddag som efter lunch leddes av logoped Marika Habbe och psykolog Anna Liljestrand från SPSM. Besökarna delades in i två grupper utefter ålder på deras barn och besökte föreläsarna Marika och Anna om vartannat. Gruppindelningarna DHB DIALOG l NR 2 2017

gav möjlighet att ställa frågor till sakkunniga om vad man kan förvänta sig i både yngre och äldre åldrar och gav även upphov till intressanta diskussioner. Mycket information Söndagen inleddes även den tidigt. Klockan 08 informerar DHB:s ordförande Lena Fernström och generalsekreterare Anna Gabrielsson om de olika intressepolitiska arbeten som organisationerna genomför, och även en genomgång av Sydhoffs utredning. Bland annat diskuterades SAK-utredningen (Samordning, ansvar och kommunikation) kraftigt. Utredningen handlar i korthet om en förändring av målgrupper och nedskärningar inom specialskolan. När föräldrarna fått genomgången av hur DHB arbetar intressepolitiskt äntrade Anna Båve Schultz scenen. Anna är veteran på att föreläsa vid Mitt Unika Barn, hon har gjort det flera gånger genom åren, och hennes berättelser lämnar ingen oberörd. Hon pratar djupt om sitt liv, hur det var att växa upp med språkstörning och hur hon fått göra anpassningar i hennes vardag. Annas presentation av sin uppväxt gav upphov till många frågor från intresserade föräldrar som frågade vitt och brett om vilken typ av hjälp hon fått i sin skolgång, hur den sociala biten fungerar, både i skolan och utanför. Anna säger att det absolut viktigaste stödet var att kunna känna sig trygg med lärarna, samt lyfter minnestekniker som ett utmärkt sätt att lära sig och

framförallt komma ihåg vad hon lärt sig genom åren. En annan viktig poäng Anna gör är att se till de förändringar i attityd gentemot språkstörning som skett genom åren – barn med språkstörning tas idag på allvar på ett annat sätt än förr. Efter en stadig lunch i det ljummande vårvädret påbörjades nästa föredrag. Denna gång lett av Kristina Eriksson, projektledare för Arvsfondsprojektet Merit Projekt, som tar fram teckenspråkigt material till unga och elever med språkstörning. Projektet handlar i korthet om hur teckenspråkiga kurser och material kan anpassas för personer med språknedsättningar, då de ofta har svårt att lära sig teckenspråk om materialet är på skriven svenska. I hennes föreläsning berättar Kristina hur de därför jobbat hårt för att ge dessa barn möjlighet att lära sig teckenspråk som ett komplement i sin kommunikation. Projektmålet är att kunna dela denna information online och ge fler möjlighet att Hela helgen rusade förbi! Även om den var fullspäckad från start till mål upplevdes det som att den var slut alldeles för snabbt. Många och långa intressanta diskussioner och föreläsningar gav våra föräldrar insyn och kunskap ta med sig hem igen! DHB vill tacka Åsa Folkhögskola för all service, samt SPSM och andra för deras värdefulla samarbete. Men framförallt vill vi lyfta och tacka alla de föräldrar som gjort denna upplaga av Mitt Unika Barn till den fantastiska konferens det varit. ■

Årets MUB som äger rum den 10-12 mar s på Åsa folkhögskol fylld av intressanta a, Sköldinge, är i vanl föreläsningar om och ig ordning kring språkstörning. Ur programmet: ❚ Riksgymnasiets arbe te med elever med språkstörning samt Britt Guldmar och Eva övergången till arbe Rindler, Virginska gym tslivet, nasiet ❚ M Met etod ode err och exekutiva funk tioner, logoped Mar ika Habbe och psyk ❚ Föräldrar berättar olog Anna Liljestran om sina erfarenheter d, SPSM

Priset för MUB är 1 200 kronor/person och innefattar kost och logi. Sista anmälningsdag är den 3 februari. Observera att anm älan är bindande. Anm älan sker via www.dhb.se Frågor? Kontakta ingalill.b jork

strand@dhb.se

Föräldrakonferensen

#MUB7 anordnas i sa

mverkan mellan:

Svarsfrågor från deltagare till MITT UNIKA BARN

1. Hej Ronny! Du deltog i årets MUB-konferens som förälder, känner du att konferensen motsvarade dina förväntningar? Jag hade inga direkta förväntningar mer än det skulle bli intressant att träffa andra föräldrar i samma situation. 2. Upplever du att något av helgkonferensens programutbud gett någonting särskilt, i form av utökad kunskap eller information? Intressant med info och engagemanget med teckenspråket samt att det finns möjligheter även efter skolan som Anna pratade om. 3. Vad tycker du att informationsutbytet deltagarna emellan gav? Och var det tillräcklig tid för att kunna ställa frågor till andra i liknande situationer? Ja det tycker jag. 4. Är konferensen någonting du skulle hänvisa eller rekommendera till andra? Ja och speciellt för föräldrar med yngre barn . 5. Och slutligen; Skulle du kunna tänka dig att deltaga själv igen? Ja, absolut. Kan dock vara en fördel om man som förälder har barn/ungdomar i ungefär samma ålder för bästa erfarenhersutbyte.

Filmerna från projektet Aktiv Fritid går att se på Riksförbundet DHBs Vimeo-kanal, och hittas genom att gå till hemsidan https://vimeo.com och söka efter ”Riksförbundet DHB”. 9


PROJEKT:

DET OUTSAGDA text ERIKA WERMELING, Kommunikatör i projektet Det outsagda mellan barn och föräldrar

”Om man bara tänker det i huvudet då förstår de ju inte vad som är fel.” ”Föräldrar måste tänka, inte åt barn, utan tillsammans med barn.” Så säger några av barnen som är med i Handikappförbundens projekt Det outsagda mellan barn och föräldrar.

tervjuerna i flera steg och på så sätt ringat in olika teman om sådant man har svårt att prata om. Vi har hittat åtta teman: funktionsnedsättningen, hur jag mår, att vara beroende, att vara till besvär, att ta ansvar för andras känslor, omgivningens attityder, framtiden och döden. Mycket av det som familjerna berättar om är allmängiltigt. I alla familjer påverkar barn och vuxna varandra på många olika sätt, och det finns mycket man inte pratar om. Men i familjer med barn med funktionsnedsättning finns ytterligare en dimension. Barn är beroende av de andra i familjen mer än andra barn – varje dag och ibland nästan jämt. Det förstärkta beroendet gäller dessutom alla medlemmar i familjen. Därför finns det andra saker som barn med funktionsnedsättning

håller inne med, jämfört med barn i allmänhet. Syftet med projektet Det outsagda mellan barn och föräldrar är att förebygga ohälsa i familjer med barn med funktionsnedsättning. Om vi tar del av varandras tankar förstår vi bättre vad vi behöver prata med varandra om för att må bra. Pratar vi mer kan vi få bekräftelse i att vi är arga över eller ledsna för samma saker. Då kan det outsagda, det opratade, bli pratat. I maj smyglanseras webbplatsen www.opratat.se. Här finns filmer, berättelser, bilder och spel om vad man inte pratar om. Filmerna handlar om vad man inte pratar om, men ger inte svar på hur man kan göra. Filmerna är uppdelade i olika teman och till temana samlar vi in berättelser från barn och vuxna om hur

man kan göra för att prata. Vi har också gjort ett urval av bilder ur bilderböcker som handlar om känslor. Delar av webbplatsen teckenspråkstolkas och filmerna kommer att textas och syntolkas. Under hösten fylls webbplatsen succesivt på med mer material. Då tar vi också fram vägledningar till föräldrar och till anställda inom till exempel habiliteringen, som vi hoppas ska kunna använda sidan tillsammans med barn och familjer. I december upphör projektet och då kommer webbplatsen finnas hos Nationellt kompetenscenter för anhöriga, men med samma adress www.opratat.se. Webbplatsen vänder sig till barn mellan fyra och tolv år. Den har ett barntilltal, men tanken är

att vuxna också ska bli nyfikna och tycka att den är spännande. Vi har utgått från undersökningar om vad som gör webbsidor intressanta för barn. Tilltalet är ärligt, och allvar blandas med humor. Besökaren ska förstå vad som händer på sidan, var hen befinner sig, vad den går ut på och hur den används. Det finns många bilder. Barnen säger att de vill ha bilder att klicka sig runt på. De vuxna vi visat sidan för är däremot mer intresserade av instruktioner om hur sidan ska användas. Just nu testas filmerna i pilotverksamheter över hela landet. Habiliteringar, korttids, barnboende, LSS- och biståndshandläggare använder filmerna i sina verksamheter. Efter sommaren testar de allt innehåll på webbplatsen. ■

Barnen fick iscensätta olika situationer för varandra under projektet.

Barn vill prata om hur de mår och vad de tänker på. Barn är ofta mycket mer kompetenta än vad vuxna förstår. Projektet Det Outsagda mellan barn och föräldrar tar avstamp i barnens kompetens. Vi hade inte fått veta det vi vet, om vi inte frågat barnen själva. Under flera års tid har vi regelbundet träffat barn och ungdomar med funktionsnedsättning och syskon i grupper för att diskutera och dramatisera det man inte pratar om i sina familjer. Barnen återkommer till att föräldrar ska säga som det är – eftersom funktionsnedsättningen inte går över. De säger också att 10

om man vet hur det är så kan man göra något åt det Föräldrarna har däremot svårare att prata, exempelvis om barnets funktionsnedsättning. Det är alltså skillnad mellan vad barnen vill veta och vad föräldrarna förmår att berätta. Föräldrar vill inte göra sina barn ledsna eller rädda – eller förstöra deras drömmar. De vill skydda barnet, och kanske också sig själva. Men när barn inte får veta hur det är så drar barnen egna slutsatser. Barn läser av sin familj, gör en tolkning av det som inte sägs – och agerar utifrån den tolkningen. Ibland stämmer det inte med hur det egentligen är.

Det kan leda till att barnet blir tyst, försöker att inte vara en belastning eller tar ansvar för hur andra mår – trots att det är ett ansvar för de vuxna i familjen. Det finns mycket kraft i barnens berättelser. De säger ”Det är jag som har det”, det vill säga funktionsnedsättningen. Oavsett vad föräldrarna vill och förmår så är det barnet som lever med funktionsnedsättningen. Det här är några resultat från projektet Det outsagda mellan barn och föräldrar. Totalt har 160 personer intervjuats i projektet. Barn med funktionsnedsättning, syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar. Vi har analyserat in-

PCN är ett nordiskt nätverk för yrkesverksamma som arbetar med erbjudanden för funktionshindrade döva och dövblinda. Läs mer på http://pcnnet.org/

DHB DIALOG l NR 2 2017

11


Teknik- & kommunikationsmässan Mässan med det senaste inom hörselteknik, pedagogik och anpassade lärandemiljöer

Stockholm 2017 Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister var på plats.

Christina Eriksson var en av tre deltagare som valdes ut som finalister.

FRI ENT

Christina Eriksson föreläser.

NÄRA ATT BLI ÅRETS PSYKOLOG text SONIA STRÖMBERG

Sveriges psykologförbund utdelade utmärkelsen Årets psykolog den 30 mars. Det sker inte riktigt varje år, men i år var det dags igen. Ett drygt 20-tal var nominerade och bland dem valdes tre finalister ut. En av dem var psykologen Christina Eriksson, som själv är döv, och som har ett mångårigt arbete bakom sig inom flera skolor och inom hörselvården. Idag arbetar hon på Kannebäcksskolan i Göteborg och Vänerskolan i Vänersborg. Förbundets motivering löd bland annat: ”Hon har genom sitt engagemang främjat goda utbildningsvillkor för barn och unga med varierande hörselstatus/dövhet”. Temat för psykologidagarna var ”Förändringstid” Den 30 mars när utmärkelsen delades ut i Stockholm höll de tre finalisterna varsin kortare föreläsning om sitt arbete inför ett ca 350 åhörare, varav de flesta yrkesverksamma psykologer. Christina berättade om att teckenspråk är en viktig del i hennes arbete eftersom hon arbetar bland döva och hörselskadade barn med teckenspråk. Hon beskrev på ett talande sätt skillnaden mellan svenska och teckenspråk.

Hon pekade på hur dessa skillnader kan påverka möjligheten att göra psykologiska utredningar på barn som har hörselnedsättning/ dövhet. De psykologiska test som finns idag bygger på att man hör och kan tolka ljud. I sin föreläsning tar hon upp döva och hörselskadade med funktionsvariationer. Hon beskrev lite om teckenspråket och problematiserade några psykologtester. Från testerna har man fått ökad kunskap om hur det fungerar för döva med någon svårighet inom autismspektrumtillstånd, AST. Därmed har man fått nya kunskaper inom psykologin. Hon tog upp dövhet och hörselnedsättning och dess konsekvenser. Hon hänvisade också

till forskning om barns språkutveckling och även teckenspråksutveckling hos döva barn. Temat för psykologidagarna var förändring. Nya kunskaper i en förändringstid. Vi får ökade kunskaper om döva och hörselskadade med funktionsvariationer och deras språkutveckling. Vi får ökande kunskaper om mänskligt språk och mäniskans fungerande i uppväxtvillkor och livssituation. Ökad kunskap om dövas och hörselskadades kognition genom resultat på psykologbedömningar. Vi får ökade kunskaper om autism, AST och AST hos döva och hörselskadade. Sammantaget så får man ökande kunskaper inom psykologin och de nya kunskaperna kan tillämpas inom psykologin.

Kom och se utställningen med det senaste inom hörsel, teknik, ljudmiljö, kommunikation och pedagogik. Mässan vänder sig till alla med någon typ av hörselnedsättning eller dövhet oavsett ålder. Mässan vänder sig också till föräldrar, anhöriga och övriga intresserade.

Det var en spännande och intressant föreläsning som förhoppningsvis också kan påverka de närvarande psykologerna och andra i deras arbete när de möter döva eller hörselskadade barn. Föreläsningen finns att tillgå på www.psykologforbundet.se. Där kan ni läsa och höra mer från konferensen och fördjupa er kunskap. Christina var mycket glad att bli nominerad som en av tre och att få möjligheten att nå ut till så många kollegor med sin föreläsning om sitt förändringsarbete. Priset delades dock ut till en annan finalist, som heter Liria Ortiz som också har arbetat med intressant förändringsarbete. ■

Mässan arrangeras av: Barnplantorna; DHB Östra; Hörselskadades distrikt i Stockholms län; Unga hörselskadade i Stockholm län (UHiS). I samarrangemang med: Alvikskolan; Hörselhabiliteringen för barn och ungdom, Karolinska; Hörselhabiliteringen för vuxna, Karolinska; SPSM Specialpedagogiskt stöd.

Studion, Kulturhuset Sergels torg, Stockholm Studion nås direkt från gatuplanet framför rondellen. Torsdagen den 5 oktober 2017, klockan 14–19.

HÖR DU ILLA?

Fri entré – välkomna!

Layout & grafisk produktion: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Göteborg 2016.

Är du en av Sveriges 1.3 miljoner hörselskadade och vill lära dig teckenspråk? Vi på Önnestads folkhögskola startar hösten 2017 en helt ny ettårig utbildning för dig med nedsatt hörsel som vill lära dig teckenspråk med möjlighet att läsa in de ämnen som du eventuellt halkat efter med under skolåren. SÖK NU: TECKENSPRÅKSLINJE SPECIAL! • www.onne.se

12

Mässan med det senaste inom hörselteknik, pedagogik och anpassade lärandemiljöer

DHB DIALOG l NR 2 2017

www.barnplantorna.se www.dhb.se

13


Föräldrakurs på Nynäsgården i Nynäshamn 2017-03-31 – 2017-04-02 text: SONIA STRÖMBERG foto: NILS WAHLQVIST

Äntligen var det dags för årets föräldrakurs för föräldrar till barn med flera funktionsvariationer. Denna kurs är alltid efterlängtad och vi möts en helg per år. Det var ca ett 40-tal deltagare, som det brukar vara. Några föräldrar som inte har varit med tidigare kom och vi gamla deltagare hoppas att de kände sig välkomna i gänget. Vissa tidigare deltagare kunde tyvärr inte delta av olika skäl. Vi hoppas att vi ses igen nästa år!

Medlemmar från nya styrelsen Flex.

Almåsa II kallades denna helgkurs förut och den var då förlagd till Almåsa kursgård vid kusten utanför Nynäshamn. Arrangörer för evenemanget är SPSM, Riksgymnasiesärskolan/Tullängsgymnasiet, Mo Gård och Riksförbundet DHB/Flex. I år blev kursledningen tvungna att flytta kursen på grund av flera orsaker. Nynäsgården fungerade bra också, men det var många av oss som saknade den fantastiska miljön och utsikten över havet på Almåsa. Var kursen kommer att äga rum nästa år är än så länge oklart. Denna helg känns oerhört vik14

tig för oss, som troget deltar varje år, eftersom vi bor långt ifrån varandra i hela landet. Vi har många gemensamma frågor och behov, som känns viktiga att få diskutera och utveckla, och detta är den enda årliga gemensamma träffen. Vi är tacksamma att SPSM, Mo Gård och Gymnasiesärskolan är med och planerar och bekostar denna kurs. DHB ingår självklart i planeringsarbetet. Helgens program innehöll flera spännande föreläsningar. Efter en kortare inledning med välkomsthälsning började föreläsningarna med Lou Rehnlund som driver

modellagenturen Funki Models där alla modeller har någon sorts funktionsnedsättning – synlig eller osynlig. De förmedlar uppdrag för film, TV, modevisningar och fotografering, det går också att anlita modeller som föreläsare eller för marknadsundersökningar. Lou berättade engagerat och inspirerande om sitt arbeta med Funki Modells. De arbetar inte bara med att förmedla modelluppdrag, de har även en metod som syftar till att modellerna ska bli tryggare i sin roll och få en stärkt självkänsla. Metoden heter ”Självkänsla för livet” och en stor del i metoden

är modellens medverkan i catwalken. Hon har många års erfarenhet inom funktionshinderområdet och har själv en neurologisk funktionsnedsättning. Efter detta och en kaffepaus så genomförde DHB Flex sitt årsmöte. Mer om det på annan plats i tidningen. Kvällen innehöll samvaro med nya och gamla vänner och många inspirerande samtal. Lördagens program inleddes av en inspirerande föreläsning av Marie-Louise Franke, som är utbildad handledare med specialpedagogiska högskole- och universitetsstudier. Föreläsningen hade titeln ”Att må gott i livet!” Hon berättade om livet tillsammans med dottern Ida, som idag är 23 år. Ida har autism och utvecklingsstörning, inget talat språk samt en grav skolios, som ger henne motoriska svårigheter. Hon är en glad och humoristisk tjej med behov som måste tillgodoses med alldeles speciella insatser. Hur kan vi göra världen mer begriplig, hanterbar, och meningsfull för henne? Marie-Louise kom med många praktiska och pedagogiska exempel tagna ur verkligheten. Det var en personlig resa genom livet ur ett annat perspektiv. Under lördagseftermiddagen fortsatte kursdeltagarna tillsammans med aktörer från SkapaAndas forumteatergrupp. Den består av: Sanna Franzén, dramapedagog, skådespelare och sjukDHB DIALOG l NR 2 2017

Teatergruppen SkaparAnda. Foto Nils Wahlqvist

Många anteckningar från föreläsningarna.

husclown. Johan Granli, skådespelare, sjukhusclown och psykolog. Vanilla Karlsvärd, dramapedagog, skådespelare och sjukhusclown. De har varit med oss ett flertal gånger och tagit upp ett flertal dilemman som man möter tillsammans med sina anhöriga med multifunktionsvariationer. Aktörerna har varit mest aktiva och vi deltagare har haft möjlighet att förändra innehåll och även delta mer eller mindre aktivt. Men denna gång var det vi deltagare som skulle vara mest aktiva med stöd av SkaparAnda. Frågeställningen var hur man får relationen att hålla i en familj med funktionsnedsättning. SkaparAnda bidrog med teater där vi deltagare medverkade i olika övningar och rollspel som belyste temat för helgen. Vi reflekterade tillsammans i mindre grupper utifrån var och ens unika erfarenheter och fick med oss tankar och idéer på hur vi kan gå vidare i livet. Tiden bara flög iväg och eftermiddagen var också fylld med många skratt! Snart var det dags för en gemensam god middag och fortsatt trivsam samvaro med deltagarna. Så var det söndag och föreläsningarna fortsatte. Tyvärr hade ett par föreläsningar utgått, men istället fick vi alla möjlighet att lyssna på Henrik Hildemar, IKT-pedagog från Mo Gård. Temat för hans föreläsning var ”Teknik som stöd för kommunikation och

er med stöd av Ipod och ett flertal andra databaserade hjälpmedel. Detta arbete pekar tydligt på att alla med kognitiva svårigheter måste erbjudas riktigt bra internetuppkopplingar i skolan, vid sysselsättning och inte minst i sitt boende. Vilket tyvärr inte är en självklarhet idag!

kognition” Han pratade spännande om Mo Gårds arbete de senaste åren med IKT och deras inplementering av många nya arbetsätt baserade på ny teknik. Han berättade mycket inspirerande om hur man kan stärka kommunikationen för personer med kommunikationssvårighet-

Tack för en fantastiskt inspirerande helg! Ett tack sänds till de två tolkarna som har varit med oss i många år! Hoppas vi ses nästa år både nya som gamla deltagare – även ni som inte deltog den här gången! Ni är varmt välkomna allihop! ■

Välkomna att söka medel från

BO CARLSSONS MINNESGÅVOFOND! Bo Carlssons minnesgåvofond ska enligt fondens stadgar användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Det är endast fondens överskott som får delas ut och nu är det flera år sedan vi kunde ge någon utdelning. Därför är vi nu extra glada att kunna meddela att Ni är välkomna att söka medel från fonden då styrelsen beslutat att en utdelning är möjlig. Både enskilda personer och organisationer kan söka. Fonden har ingen särskild ansökningsblankett, Riksförbundet DHB tar emot skriftlig ansökan eller ansökan via e-post. Berätta om vad ni söker medel till och bifoga en budget för det ni vill göra. Glöm inte att ange kontaktuppgifter i ansökan! Ansökningstiden sträcker sig fram till den 30 september 2017. Efter detta kommer ansökningarna att beredas av kansliet innan beslut om utdelning fattas av styrelsen senare under hösten. Besked till den eller de som beviljats medel sänds ut under december månad. Vi har inga möjligheter att skicka meddelanden om avslag. Notera att medel endast beviljas framtida aktiviteter, för aktiviteter som redan ägt rum när beslutet fattas i november kommer alltså inga medel att tilldelas. Välkomna med en ansökan till Riksförbundet DHB, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro. Märk kuvertet ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Eller skicka ansökan till kansliet@dhb.se och ange Bo Carlssons Minnesgåvofond i ämnesraden. ■

15


GEMENSAMT UTTALANDE

angående bristen på teckenspråkig information vid extraordinär händelse text: SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND, m fl.

Denna text har överlämnats till respektive myndighet och organisation och inväntar respons

Allvarliga brister på information i kris drabbar döva och teckenspråkiga hårt! Med anledning av de allvarliga bristerna i informationen på teckenspråk under de omskakande dygnen efter terrorattentatet i fredags kräver tolv organisationer att ansvariga myndigheter och medier ser över sina rutiner för att inte exkludera döva och andra teckenspråkiga i krishantering och nyhetsrapportering i samband med kris.

När något skrämmande och fasansfullt inträffar som i fredags den 7 april 2017, söker vi information. Vi vill uppdatera oss, följa händelseförloppet, förstå, och bearbeta. Beroende på var vi befinner oss, vilka uppdrag vi har och hur situationen ser ut – kan vi som enskilda behöva agera. Döva och hörselskadade samt andra teckenspråkiga har funnits mitt i händelsernas centrum. Flera sprang undan, gömde sig eller satt fast i kontoren omkring. En ungdomsgård för döva ligger bara ett stenkast från Drottninggatan och flera blev vittnen till de fasanfulla scenerna. Vi blir också oroliga för nära och kära och vill precis som alla andra få all information för att försöka kunna ta in det som hänt, vad man kan göra och var man kan få stöd. Hela svenska folket och även världen utanför följde nyhetssändning på nyhetssändning, för 16

att snappa upp minsta förändring i budskapet, varje ny detalj. För att försöka förstå. För att vara en del av gemenskapen i att det här går vi igenom tillsammans. Vi vill också veta direkt vad som sägs på presskonferenser, uttalanden, varningar och meddelanden, precis som alla andra. Betydelsen att få dessa nyheter direkt kan inte nog betonas. Den skriftliga informationen var bristfällig och kan heller inte ersätta information som ges i uttalanden och samtal. Inga myndigheter tog sitt samhälls- och tillgänglighetsansvar att se till att teckenspråkstolkar fanns på plats vid presskonferenser eller uttalanden som anordnandes av Polisen, Säkerhetspolisen eller regeringen för att säkerställa att vi döva får ta del av informationen. På krisinformation.se, dit man kan vända sig för att få neutral rapportering om händelserna, så

finns det inget på teckenspråk. Text och textning är inte likvärdig med att få information på sitt förstaspråk, teckenspråk. Statliga myndigheter exkluderade dövas och andra teckenspråkigas rätt att ta del av händelserna. SVT och TV4 avbröt sina ordinarie sändningar på sina huvudkanaler och sände direkt hela dagen med anledning av terrorattentatet. Först fyra timmar senare kunde vi se teck-

enspråkstolkad nyhetssändning och det enbart via en länk på SVT Play som många hade svårt att hitta och informationen om den möjligheten var också väldigt bristfällig. Dessutom var det under ytterst begränsad tid. SVT uppger nu i efterhand att man ser över sina rutiner, men säger samtidigt att man inte kan garantera teckenspråkstolkning i alla oförberedda situationer som i denna typ av akuta nyhetslägen.

HELA SVENSKA FOLKET OCH ÄVEN VÄRLDEN UTANFÖR FÖLJDE ALLA NYHETSSÄNDNINGAR FÖR ATT SNAPPA UPP MINSTA FÖRÄNDRING I BUDSKAPET...

DHB DIALOG l NR 2 2017

Vi vill vara tydliga med att det just vid akuta nyhetslägen det är extra viktigt att inte exkludera vissa grupper. Istället ställde lediga teckenspråkstolkar upp på sin fritid och tolkade nyheterna hemifrån med mobiler eller laptop live på Facebook, vilket snabbt spreds i olika forum. Där fick vi döva ta del av nyhetsinformationen. Enskilda människor ställde upp på ideell basis för att kompensera statliga myndigheters brist på sitt samhälls- och tillgänglighetsansvar. Ytterligare en aspekt av detta är att alla döva inte har tillgång till dator eller liknande för att kunna ta del av informationen. Under kärleksmanifestationen på Sergels torg som skulle sändas direkt på SVT söndagen den 9 april blev vi återigen exkluderade. Teckenspråkstolkar ställde upp på ideell basis för att inkludera oss i gemenskapen och möjligheten att få visa solidaritet med de drabbade. SVT skrev på en av sina Facebook-sidor att allt skulle teckenspråkstolkas live i SVT1 och många av oss bänkade framför skärmarna. Men väl på plats valde SVT medvetet att inte filma teckenspråkstolken eftersom det, enligt SVT, inte ingick i deras uppdrag. Vi får inte samma möjligheter att få veta vad som händer. Vi får inte stöd och verktyg att bearbeta oro och upplevelser. Vi får inte möjlighet att dela sorg och visa solidaritet med de drabbade. Vi får inte vara med i gemenskapen. Teknik finns. Möjligheter finns. I USA har man till exempel per automatik en teckenspråkstolk i rutan i samband med större nyhetssändningar för att det ska vara tillgängligt och att informationen ska nå alla. https://www. youtube.com/watch?v=Y XrhhR B nU1 M& app=de skt op Med dialog och lyhördhet med oss kan man anpassa teckenspråkstolkningen så att den blir tillgänglig för alla döva, dövblinda, hörselskadade och teckenspråksanvändare. När krissituationer inträffar, är det oerhört viktigt för alla inblandade att få stöd och verktyg att kunna bearbeta känslor och

hantera oro som uppstår efter de fruktansvärda händelserna. Att få fullständig information och hänvisning till krisstöd är en viktig del av var och ens krisbearbetning. Myndigheter förmedlar tips och råd om hur man kan hantera sina rädslor eller hur man kan diskutera med sina nära och kära. Allt på tal eller text. Ingen information ges på teckenspråk. I det informationsvakuum som uppstår, blir det en risk för förlängning eller försvårande av krisbearbetningen för många döva och andra teckenspråkiga. Vid sådana situationer, måste myndigheterna ha ett tillgänglighetsperspektiv i sina krisplaner. Information på teckenspråk måste vara en självklar punkt på checklistan för händelser som kräver extraordinära informationsinsatser. Men i Sverige verkar viljan saknas hos statliga myndigheter. Så länge statliga myndigheter blundar och bortförklarar så väljer man medvetet att utesluta döva, hörselskadade och personer med dövblindhet från samhällsgemenskapen. Det är skamligt och fullständigt oacceptabelt! Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Sveriges Dövas Pensionärsförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda, Dövblind Ungdom, Hörselskadades Riksförbund, Unga Hörselskadade, Vuxendöva i Sverige, Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning, Lika Unika, Sveriges teckenspråkstolkars förening och Krisgruppen för döva i Stockholm kräver gemensamt; ❚ Att ansvariga myndigheter ser över rutinerna och befintliga checklistor för krissituationer och akuta händelser för detta inte ska hända igen. ❚ Att SVT och TV4 har en klar beredskapsplan hur teckenspråkstolkning ska genomföras vid liknande händelser. ❚ Att nämnda parter har en dialog med Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund för hur detta ska förbättras. ■

SPRÅKINTRESSERAD? Västanviks folkhögskola har utbildningen som kan passa Dig! TECKENSPRÅKS- OCH DÖVBLINDTOLK • eftergymnasial utbildning, 1-4 år Teckenspråkig gemenskap, varmt välkommen! Mer information: www.vastanviksfhs.se Kontakt tel: 0247-641 30, 03 Välkommen med Din ansökan: kurs@vastanviksfhs.se

Teckenspråkig studiemiljö i Leksand

HÖRSELGYMNASIET KATRINELUNDSGYMNASIET

Skolan mitt i centrum där du får en lugn och trivsam studiemiljö i ljudsanerade klassrum med hörselteknisk utrustning, egen dator, specialutbildade lärare samt undervisning i små grupper.

• Ekonomi • Naturvetenskap • Vård och Omsorg • Samhällsvetenskap • Introduktionsprogram

Katrinelundsgymnasiet Skånegatan 14 411 40 Göteborg

070-230 39 55

www.goteborg.se annica.albrechtson@educ.goteborg.se Grafisk produktion och layout: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Foto: Sara Söderman; Göteborg 2017

17


. . . j e H

BJÖRN TEGSTRÖM LÄGERANSVARIG

CONNY NORÉN

KRISTER SCHÖNSTRÖM

Vem är du? Jag heter Conny Norén, är 35 år gammal och bor på västkusten. Jag bloggar och föreläser om föräldraskap, med inriktning på adoption och dövhet. Jag försöker vara så engagerad som jag hinner i ämnen som rör dövhet. Bland annat därför representerar jag min äldsta dotters skola i SPMS:s nationella föräldraråd och sitter med i styrelsen för DHB Västra.

Vem är du? Jag heter Krister Schönström och arbetar som universitetslektor vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Jag är från Stockholm ursprungligen och är döv sedan två-årsåldern och är uppväxt med teckenspråk och hörande föräldrar.

– Det är jätteroligt! Roligt att få hjälpa till och göra något för alla de familjer som är i samma sits som en själv, säger Björn Tegström om uppdraget som lägeransvarig för årets

MONIKA NYBERG

familjeläger.

BARNLEDARANSVARIG

Hon föddes i Finland och flyttade till Sverige 1995. Idag har hon två stora barn på 18 och 16 år, samt ett i himlen som hon säger. Hon heter Monika Nyberg, är döv och är årets barnledaransvarig på DHB:s familjeläger.

Varför är du engagerad i frågor som rör döva barn/barn med hörselnedsättning? Tillsammans med min fru har jag två döva barn. Att lägga fokus på dem och försöka förbättra deras situation och förutsättningar i livet känns självklart. Äldsta dottern, 8 år gammal, kallas för ’Sockret’ och yngsta, 2 år gammal, kallas för ’Smulan’. Vad kommer du att fokusera på i din föreläsning på DHB Riks läger i sommar? Det blir en berättelse om vår ganska okonventionella resa till föräldraskapet, både med tyngre och ljusare inslag. Båda barnen är adopterade och döva. Att det blev ett dövt barn första gången var inget vi planerat men det kändes helt naturligt att rikta in sig på dövhet inför den andra adoptionen.

– Det känns utmanande och spännande! Är nyfiken på att på träffa alla barn och barnledare. Monika har jobbat inom teckenspråkstolksutbildningen på Härnösand Folkhögskola i 20 år och jobbar nu på ett företag som heter Allsign Consulting AB. Hon har också jobbat med TUFF i 20 år på Härnösand Folkhögskola och undervisat i modersmål till CODA-barn. – Jag har alltid gillat olika språk och jag har varit utbyteselev i USA. Har jobbat i Zambia och Tanzania, Afrika. Min hobby är fotografi, min familj, hunden Zofi, meditation, läsa och titta på filmer/tv serier och bakning. Planeringen är i full gång och det betyder en del arbete på kvällar och helger när det finns tid. Monika har hållit intervjuer med barnledare och planerat inför barnledarträffen på Ädelfors första helgen i juni. – Under tiden försöker jag pussla alla barn i rätt grupper och alla barnledare ska jobba i olika grupper. Monika har inte deltagit på DHB:s läger tidigare men ser fram emot att träffa alla barn, föräldrar och barnledare. – Jag vill att alla ska känna trygghet och ha roligt tillsammans. ■

18

Han berättar att det var slumpen som gjorde att han blev lägeransvarig. Ifjol deltog han med familjen på lägret och då kom frågan upp om någon/några kunde tänka sig arrangera lägret i år. – Lägret var så roligt och givande att vara på, och jag har jobbat med liknande stora arrangemang tidigare, så det kändes självklart. Björn beskriver DHB:s familjeläger som en fantastisk plats och möjlighet för föräldrar och hela familjer att träffas och otvunget umgås med andra i liknande situationer. – Förutom det sociala så är det även en bra möjlighet att få bättra på sitt teckenspråk samt ta del av den pågående utvecklingen och annat matnyttigt från våra föreläsare. Vad gör man som lägeransvarig? Men det är lite att styra med att ansvara för ett läger. Man bokar föreläsare, teckenspråkslärare och lägerplats. Det ska läggas scheman och allt ska rymmas inom budget. – Men allt gör jag inte själv, jag har hjälp och stöd från andra föräldrar i vår lägergrupp samt från kansliet. I omgångar så är det kanske mycket att göra, men andra veckor så är det en ganska liten arbetsinsats, menar Björn. På frågan om lägergruppen planerat för något särskilt så kan Björn avslöja att det under lägrets utflyktsdag bär av till närbelägna Kleva gruva. – Hoppas att vi hittar lite guld! ■ DHB DIALOG l NR 2 2017

Visst har du en blogg (eller två); hur kommer det sig? Jag började blogga under vår långa vistelse i Colombia 2013. Det var tänkt som en opersonlig reseblogg men när alla tusen känslor kom ikapp mig blev det en helomvändning, jag öppnade hjärtat totalt och bara öste ur mig allt i bloggen. Och på den vägen är det. Idag bloggar jag på babito.se, tidigare sidor är colombiapappan.se och cotor.se. Att jag bytt till nya sidor är för att det har blivit nya kapitel i livet. ”Cotor” stod för resan till och från Colombia. När vi väl kom hem kändes ”Colombiapappan” mer naturligt. När vi sedan skulle adoptera Smulan kändes det exkluderande att beskriva även den resan, till och från Tawian, på ’Colombiapappan’. Då föddes istället ’Babito’ – en sammanslagning av kinesiskans ’baba’ och spanskans ’papito’, vilka bägge kan sägas betyda ungefär ”pappa”. Vad tror du personligen är den största utmaningen med att ha ett/flera barn som behöver mer än andra barn av sina föräldrar? Att välja vilka strider man ska ta och vad man ska lägga sin energi på. Många föräldrar kämpar så väldigt mycket för sina barn att de riskerar att bränna ut sig själva. Vi föräldrar får ju ingenting serverat utan måste ofta själva leta rätt på lämpliga lösningar åt barnen och även om vi hittar sådana är det sällan så smidigt som man skulle önska. Har du något annat spännande på gång för den som inte kan få nog av dina tankar och idéer? Boka mig! För att kunna finnas till hands så mycket som möjligt för barnen ska jag nu satsa på att bi egenföretagare. Alltså kommer jag gärna och föreläser på fler ställen! ■

Vad handlade din avhandling om? Min avhandling, som utkom 2010, handlade om tvåspråkig utveckling hos döva skolelever. Jag undersökte hur de utvecklade deras teckenspråk och skriven svenska. Bland annat fann jag att teckenspråkiga döva utvecklade sin svenska på ett liknande sätt som hörande som lär sig svenska som andraspråk. De processerar grammatisk information på samma sätt. Varför är du engagerad i frågor som rör språkutvecklingen hos döva barn och barn med hörselvariationer? Helt enkelt för att frågan är ytterst angelägen vad gäller döva och hörselskadade barn. Samhället har ett ansvar för att aktivt se till att barnen får tillgång till språk, eftersom det är avgörande för deras utveckling på många sätt. Jag är särskilt angelägen om att barnen ska få möjlighet till teckenspråkig tvåspråkighet och är övertygad om att det är det säkraste valet för många barn särskilt sett ur ett längre livsperspektiv, med tanke på att gruppen är heterogen, komplex och föränderlig. Som döv är jag förstås särskilt motiverad då jag omges av många döva och hörselskadade i min omgivning och har upplevt ett och annat genom åren. Jag är särskilt intresserad av den visuella aspekten av språkinlärningen och jag tror på att använda barnens naturliga visuella förmåga mer eller mindre, oavsett om barnet kan höra eller inte. Vad kommer du främst att fokusera på i din föreläsning på DHB Riks läger i sommar? Min föreläsning kommer att handla om hur man kan främja barnens språkutveckling på olika sätt. Jag vill särskilt ta upp hur man kan arbeta med språk både teckenspråk och svenska på ett visuellt och lekfullt sätt. För kunna göra det behöver man inte behärska teckenspråk flytande utan det finns många enkla medel som alla hörande föräldrar kan använda sig av. Jag kommer att ge uppmuntrande tips och framför allt ge tid för frågor och diskussion. Har du något lästips för den som är mer intresserad av barns språkutveckling, framförallt till alla de som inte kommer till lägret i sommar? Min föreläsning kommer att baseras på internationella forskningsrapporter som dessvärre är ganska svåra att hitta. Men jag kan rekommendera en populär grundbok i hur barn utvecklar språk i största allmänhet och ett par länkar till amerikanska forskningssammanfattningar om hur man kan stödja sitt döva eller hörselskadade barn: Louise Bjar & Caroline Liberg (2010): Barn utvecklar sitt språk Forskningssammanfattningar från Gallaudet University: http://vl2.gallaudet.edu/research/research-briefs/ ■ 19


BARNRÄTTSDAGARNA text och foto: ANNA GABRIELSSON

Årets barnrättsdagar hade fokus på barn som av olika anledningar flytt till Sverige. Många av dem kommer ensamma, det vill säga i den meningen att de kommer utan sina föräldrar. Ansvarig minister för barnfrågor Åsa Regnér inledde konferensen med att ta upp vilken betydelse det i detta sammanhang får att barnkonventionen blir svensk lag. Förhoppningen är att vi i Sverige ska se en utveckling som liknar den i Norge, där konventionen blev lag 2003. Där är erfarenheten att barnperspektivet framträtt tydligare och starkare i rättsprocesser. Under konferensen framkom hur viktigt det är att flera aktörer samverkar kring barnen och deras familjer. Det är en stor utmaning att hela tiden ha barnperspektivet närvarande. Barn kan ha egna asylskäl, vilka ofta inte beaktas, detta visade Rädda Barnens kartläggning av hur barns asylskäl hanteras och bedöms i utlänningsärenden. Barn kan ha andra asylskäl än vuxna och det är en mänsklig rättighet för barn att få en individuell prövning av sina asylskäl. Barn kan ha både så kallade barnspecifika skäl (såsom barnäktenskap, könsstympning och barnarbete) och andra asylskäl (såsom förföljelse på grund av religion, politisk åsikt eller folkgrupp). Varje barn har rätt att komma till tals i asylprocessen och dialogen med barnet ska ske så att barnet förstår vad utredningen handlar om. Utredaren ska även ha kunskap om barn. Det är viktigt att barnet får delta i asylprocessen, och inte undanhålls med hänvisning till att det skulle vara skadligt. När det gäller barn med funktionsnedsättning ska det finnas kunskap om hur situationen ska anpassas för att barnets behov av information ska vara tillgodosett. Riksförbundet DHB tog särskilt upp frågan om en fungerande kommunikation i utredningar som berör barn i vårt svar på förslaget om Barnkonventionen förra året (svaret finns på vår hemsida www.dhb.se)

Barnrättsbyråns jurister Elin Wernquist och Ida Hellrup. Foto Anna Gabrielsson

20

DHB DIALOG l NR 2 2017

När det gäller gruppen ensamkommande barn berättade Socialstyrelsen om det regeringsuppdrag som de har fått och som trädde ikraft 1 april. De ska till och med år 2020 erbjuda ett kunskapscentrum om ensamkommande barn. Syftet är att utveckla och förmedla kunskap som stärker arbetet med ensamkommande barn och unga inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det finns brister i utredningen och uppföljning av de ensamkommande barnen och att den psykiska ohälsan ökar. Socialstyrelsen kommer att ta fram ett webbaserat stöd för personal på HVB och även ett webbaserat stöd för yrkesintroduktion för ny personal på HVB. Båda materialen kommer att finnas på kunskapsguiden.se inom kort. Det finns även sedan januari 2016 en svarsfunktion för flyktingfrågor. Här ges stöd till kommunernas socialtjänst med koppling till den rådande flyktingsituationen. Frågorna kommer främst från socialtjänsten, men även från HVB-personal, gode män och familjehemsföräldrar. Var finns barn med funktionsnedsättning? Under konferensen var det inte många som tog upp barn med funktionsnedsättning och därför kändes se-

minariet som Myndigheten för delaktighet hade så viktigt. Just nu arbetar myndigheten med att kartlägga vilka behov som finns och vad som görs för att tillgodose dem. Ingen vet säkert hur många nyanlända och asylsökande barn som har någon form av funktionsnedsättning. Inom kort kommer en rapport att publiceras på myndighetens hemsida. Myndigheten uppskattar att 15-35 procent av den svenska befolkningen har någon form av funktionsnedsättning, men när det gäller nyanlända och asylsökande finns det inga tillförlitliga siffror, varken för Sverige eller internationellt. Brita Törnell som arbetar med kartläggning menar att – personer med funktionsnedsättning sällan syns i de studier av nyanlända och asylsökande som genomförts. Det saknas ofta krav

på ett funktionshinderperspektiv i de uppdrag som ges till myndigheter. Barn med funktionsnedsättning hamnar i skymundan i asylprocessen. Kunskapen om situationen för asylsökande och nyanlända barn med funktionsnedsättning är därför generellt låg. En förklaring till detta kan vara att de hälsoundersökningar som nyanlända genomgår fokuserar på smittsamma sjukdomar. En utredning om funktionsnedsättning för barnet kommer ofta långt senare. Skolan för de här barnen är en stor utmaning som det ser ut idag. Barnen blir ofta kvar för länge i förberedelseklasser och elevhälsan är hårt belastad. Brita Törnell tror också att det sannolikt finns ett stort mörkertal med barn med funktionsnedsättningar som hålls hemma av sina familjer. ■

Du kan läsa mer på www.mfd.se www.barnombudsmannen.se www.socialstyrelsen.se Barnkonventionen SOU 2016:19 www.dhb.se remissvar till utredningen om Barnkonventionen

21


DHB NORRA

DHB SÖDRA

Besök på Malmö Konsthall DEN 1 APRIL fick vi komma till Malmö Konsthall (Ja, det er helt sant, detta är inget aprilskämt) Vi tittade på den stora konstnären Rosa Barba sin utställning Elements of Conduct. Massiva videoverk präglar den gedigna hallen och ibland känns det nästan som att vara på en klubb eller något, saker händer överallt, enorma projektioner med videoverk och analoga videomaskiner som spelar upp band. Ljudnivån kan vara lite störande för den som hör med öron eller hörapparat, med dova, rytmiska, metalliska ljud från olika håll. Konsthallen gav oss en egen visning och vi bokade tolk, sen fick vi lite fika efteråt, i ett rum for oss själva, vi hade det jättekul i verkstaden, och deltagarna gjorde mästerliga skapelser. Detta måste vi göra igen! Text: Anne Marte Overaa

ÅRSMÖTE DHB I NORRLAND LÖRDAGEN DEN 18 mars hade vi årsmöte i DHB Norra. Mötesordförande var Thyra Lindström från Härnösands Dövas förening. Vi hade tyvärr inga medlemmar på plats förutom styrelsen men gästades av ordföranden för Norrlands Ungdomsklubb samt hade två stycken teckenspråkstolkar närvarande. Två av ledamöternas mandatperiod gick ut. Den ena, Jessica Wigdén, ställde upp för omval medan vi avtackade den andra; Monica Westerberg med en liten present. Tyvärr står den platsen än så länge tom men vi hoppas att kunna fylla den under året innan nästa årsmöte. Styrelsen består nu av Catharina Leuenberger, Erika Tegström, Fredrik Zetterberg, Jessica Wigdén och Kent Danielsson. Är det någon ur vår region som är intresserad av att få veta mer om vad det skulle innebär att arbeta i styrelsen är man varmt välkommen att kontakta mig på erika.tegstrom@gmail.com för vidare information.

22

PÅSKPYSSEL ”SPRÅKA PÅ TECKENSPRÅK” hade påskpyssel den 9 april. Vi var några familjer som sam-

lades tillsammans med några från Medelpads dövas förening och gjorde bl.a. en stor påskkyckling av händer, små toarullskaniner, fina ägg mm. Det är alltid väldigt trevlig stämning vid dessa tillfällen och det är kul att se hur barnen interagerar med varandra och få höra att de verkligen ser fram emot dessa träffar! Vi hade även besök av Dövas tidning vid föregående tillfälle som gjorde ett fint reportage om Medelpads Dövas förening och tog upp samarbetet kring just ”Språka på teckenspråk” i artikeln. Det går att hitta denna på nätet på www.dovastidning.se, nr 4 i Landet runt-serien. DHB DIALOG l NR 2 2017

vi Ses forbundet for dova horselskadade och barn med sprakstorning

no.1 2017

DHb sodra www.dhb.se/sodra sodra@dhb.se

kommande i sommar FÖLJ MED TILL TOSSELILLA! Vi börjar sommaren tillsammans på Skånes sommarland i Tomelilla! TISDAGEN DEN 6 JUNI är det dags! Vi träffas utanför entrén kl. 09.45 DHB Södra bjuder medlemmar på inträdeskostnaden för både barn och vuxna. Vi samlas och går in tillsammans. Efter det rör sig var och en i sin egen takt i området. Kl 12.30 samlas vi för gemensam lunch. Platsen för lunch informerar vi om vid samlingen. Var och en tar med egen matsäck. Anmälan görs till e-postadressen sodra@dhb.se senast den 30 maj. Kontaktperson är Ulrika Granström. Ta med badkläderna så ses vi där!

Följ med till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby Vi umgås tillsammans i denna lekfyllda värld och tittar på teckenspråkstolkad teater PÅ HEMSIDAN KAN man läsa ”Var med när Emil i Lönneberga hissar upp lilla Ida i flaggstången, lek kull med Pippi Långstrump eller gå på upptäcktsfärd i Mattisborgen. I Astrid Lindgrens Värld blir du och din familj en del av de klassiska berättelserna och gränsen mellan saga och verklighet, mellan teater och lek, är hela tiden flytande. Parken är full av fantasifulla lekplatser.” Det kommer att finnas teckenspråkstolkar på plats dessa datum Ni kan välja mellan att besöka parken en dag eller två dagar. DHB Södra bjuder alla familjemedlemmar på inträdesavgiften. Ni står själva för resa och boende

Plats: Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby. Datum: Lördag/söndag den 12-13 augusti 2017. Vi träffas vid entrén kl. 09.30 den 12e. Info: http://www.alv.se/tillganglighet Anmäl er till Anna Söberg på mailadressen sodra@dhb.se eller sms/whats app 0707-22 33 54 senast den 1 augusti. 23


DHB ÖSTRA Simskola VÅR FYRA SIMSKOLEGRUPPER i Älvsjö och Bergs-

hamra har simmat färdigt för våren. Simskolan fortsätter i höst igen. Simskolorna har vi i samarbete med Vattenhuset. Simskolorna är på söndagseftermiddagar i varma bassänger och med en förälder per barn med i vattnet för bättre koncentration och kommunikation.

Alla kan gympa

Helgläger på Rögrund, 19-20 augusti

NÅGRA BARN HAR deltagit i den ”Alla kan gympa”-grupp som vi har i samarbete med Top Gymnastics i Vällingby på torsdagar.

FAMILJER SOM HAR barn som är döva eller hörselnedsättning är välkomna att ansöka

till vårt läger på ön Rögrund som ligger mellan Nämdö- och Jungfrufjärden. Vi har bokat vandrarhemmet Grundet, som ligger på ön, med alla familjerum och stugor helt för oss själva. Vi åker dit från Saltsjöbaden med Waxholmsbolaget på lördag fm. Vi har bokat badtunna och bastu en liten sandstrand vid restaurangen, badbrygga vid bastun och härliga klippor runt hela ön. Vi har hyrt ett par kanoter och roddbåt, så man kan paddla och ro. Meta abborre gör man gärna i lilla båthamnen. Vi hinner nog också med en promenad för att titta på den stora krokodilen! Vi äter luncher på restaurangen i hamnen som också förbereder en grillmiddag till lördagskvällen, men vi grillar själva vid vandrarhemmet. En riktig myshelg.

Minifritids VI HAR HAFT tre Minifritidsträffar under våren i samarbe-

te med Unga Hörselskadade i deras lokal. Hela familjen har varit välkommen. Här finns biljardbord, pingis, fika, pyssel och spel, vi har bland annat haft påskpyssel och avslutning med kalas.

Föräldraföreläsning VI HAR HAFT en väldigt bra föräldrakväll ”När livet inte blir som man tänkt sig” med föreläsning och samtal kring vad man går igenom när man får ett barn med en funktionsnedsättning.

Språkresa till England DEN 17 JUNI-1 JULI åker 8 elever till Devon i

England. En svensk ungdomsledare som kan både svenska, engelska och teckenspråk följer också med på resan. DHB-eleverna får en egen undervisningsgrupp och har med sig en hörselslinga så att de kan höra varandra och läraren. Alla elever har valt en fritidsaktivitet som är tillsammans med andra elever på skolan och med engelsktalande ledare. Vi hoppas att gruppen kommer att utveckla sina engelska språkkunskaper och få en kick av att stå på egna ben, liksom tidigare deltagare har fått. Resan görs i samarbete med Unga Hörselskadade och Avista Språkreseförmedlarna.

kommande aktiviteter Gripsholms slott, 17 september VI KOMMER HA en dagsutflykt med familjevisning på Gripsholms slott i höst.

Årsmöte på Tom Tits experimentverkstad I ÅR HAR vi haft ett uppskattat årsmöte på Tom Tits Experimentverkstad i Södertälje . En stor grupp föräldrar deltog på årsmötet medan våra teckenspråkiga barnledare underhöll barnen. Innan det var dags att gå runt i huset åt vi en stor härlig lunchbuffé som innehöll godsaker som passade både stora och små. Mätta och belåtna gick familjerna sen runt till alla aktiviteter och verkstäder och experimenterade.

24

Helgläger på Vässarö, 19-20 augusti

Lida Friluftsområde med höghöjdsbana VI HAR BESÖKT Lida och klättrat i deras höghöjdsbanor. Här finns det olika höghöjdsbanor för olika åldrar, till och med en som även 4-åringar kunde klara. Vi blev så många så vi klättrade både före och efter lunchpaus. DHB DIALOG l NR 2 2017

FAMILJER SOM HAR barn med språkstörning är välkomna att ansöka till vårt läger på Vässarö som ligger i Roslagen norr om Singö. Vässarö ägs av Stockholms scoutkårer. Hit åker många skolklasser på skolresa. Nu ska vi åka dit igen för ett mysigt familjeläger med aktiviteter för alla åldrar. Vi åker gemensamt över till ön med Vässarös båt. Vi bor i stugor och har helpension. Vi äter i stora matsalen tillsammans med andra grupper på ön. Alla som vill går ”Trapperspåret”, där man letar fällor, går på hängbroar, klättrar i repstegar, åker linbana mm, det finns enklare vägar bredvid de svårare passagerna. Vi har också bokat ett båtpass med segeljollar och kanoter och klättervägg. Om vädret tillåter grillar vi och myser kring lägerelden på lördag kväll.

Teknik & Kommunikationsmässa, 5 oktober DHB ÖSTRA ÄR en av arrangörerna bakom mässan. Kom och se de senaste nyheterna vad gäller hörseltekniska hjälpmedel, hörapparater, Ci-apparater, pedagogik, skolor mm.

Billy Elliot på Stadsteatern, 4 november NÄR ENS VILDASTE drömmar blir verklighet – Billy Elliot har gjort sitt segertåg över världen som film – nu också som bejublad musikal med musik av Elton John. Billy är 12 år och växer upp tillsammans med sin pappa, storebror och mormor i en liten gruvstad i norra England. Det är tidigt 1980-tal och tillvaron bister – Billys mamma är död sen ett år tillbaka och pappa och storebror som båda jobbar i gruvan har nyligen gått ut i strejk. Men en dag upptäcker Billy en värld som han inte visste fanns. På en boxningslektion råkar han se flickorna träna balett i lokalen bredvid – och det tänder en låga inom honom. Men balett? Han kunde inte valt en omöjligare dröm. Föreställningen är väldigt rosad och därmed väldigt utsåld. Vi har fått Stadsteatern att texta även en matinéföreställning på höstlovet,

25


DHB VÄSTRA

DHB VÄSTRAS kommande aktiviteter juni-september 2017 Läs mer på vår hemsida www.dhb.se/vastra där även alla anmälningar görs. OBS! På alla våra kurser och aktiviteter är även medlemmar från andra distrikt välkomna i mån om plats, hör då av er till kansliet info@dhbvastra.se för att höra om så är fallet innan ni anmäler er via vår hemsida.

INSÄNT De yngsta fick besöka Leos lekland. Foto Sara Ahlberg

DHB VÄSTRAS ÅRSMÖTE OCH AKTIVITETSHELG VI TRÄFFADES TIDIGT på lördagsmorgonen i Jönkö-

Mycket intressant med teckenundervisning! Foto Carin Luengo

Teckenspråk för familjer – insändare I HELGEN DELTOG jag som anhörig till en 11-årig flicka på Teckenspråkshelgen i Kungälv riktad till familjer med hörselskadade. Jag tycker det var jättebra att även anhöriga var inbjudna till denna helg och jag lärde mig mycket under så pass kort tid. Jag upplevde att lektionerna i nybörjarklassen låg på en bra nivå med repetition av handalfabetet samt siffrorna men att vi sedan gick igenom olika ämnen såsom klockslag, årstider, väder, familj samt kläder och mat. Upplägget var på sådant sätt att vi fick upprepa mycket och ställa frågor och svar och det är ett lärosätt som jag gillar. Att vi hade olika lärare var en fördel då man arbetar på olika sätt och det var väldigt kul att ha lärare som inte hörde eftersom man då var tvungen att anstränga sig mer. Kvällsaktiviteten var rolig för både vuxna och barn. Nordiska folkhögskolan hade fina lokaler och bra mat. Eftersom det blev få deltagare efter lunchen på söndagen så fick jag hoppa in i den avancerade klassen och det var jätteroligt att bara få sitta med och lyssna. Då fick jag ett kvitto på hur mycket jag lärt mig då jag till och med fattade vad som diskuterades. Jag vill absolut åka på fler sådana här träffar och det vore roligt med fler anhöriga i nybörjarklassen. Hoppas att det blir en ny träff snart! Mvh Linéa Jangerfeldt, anhörig till hörselskadad.

26

ping på Hotell Scanic Elmia för att barnen skulle få hinna åka till sina planerade aktiviteter, de delades in i grupper och blev väl omhändertagna av våra underbara ungdomsledare. De mindre åkte till Leos Lekland men de får också besöka Sagogarderoben i Jönköpings läns museum. De lite större barnen fick åka till Camp Extrem. Väl där prövade de bla Archery Tag, Bumperball samt Paintball. Allt var mycket uppskattat av små som stora. Så vi som var något äldre samlades för att ha årsmöte. Det hela flöt på bra, många viktiga frågor kom upp och det blev bra diskussioner. Vi hade bjudit in ”TUFF-gänget” lärare, förskole/ fritidspersonal och Ann-Marie Ternstedt. Orsaken till det var den stora frågan hur vi skulle besluta att DHB Västra tar över anordnandet av TUFF från Nordiska folkhögskolan från och med vårterminen 2018. Det var många funderingar och frågor samt för- och nackdelar som kom till sin spets. Det var värdefullt att få höra ”TUFF-gängets” åsikter och svar. Årsmötets beslut om övertag av TUFF blev således ett rungande JA! (mer info kommer) När mötet var slut kunde vi få våra rum, och möta upp barnen som kommit tillbaka från sina olika aktiviteter och då var det redan dags att äta middag. Väldig lyxigt att sätta sig till dukat bord och middagsbuffé. Men kvällen var inte slut där! För när vi var som mättast så bjöds det på teater. Ett underbart teatersällskap, vid namn Sticket, som bjöd på en underhållande föreställning med troll, pajas, en cirkusdirektör och en prinsessa. Vi vuxna fnittrade nog lika mycket som de små. Efter föreställningen fick de barn som ville vara kvar och tillsammans med skådespelarna pyssla. Kvällen började gå mot sitt slut och en del gick till sina rum, en del satt tillsammans och tittade på melodifestivalen och några samlades i hotellets lounge. Morgonen därpå vaknade vi till ett vitt Jönköping, snö överallt! Men det var inget som hindrade från ännu en aktivitet. För de som ville så fick vi pröva på äventyrsbadet Rosenlund. En härlig helg med underbara människor. Med vänliga och lyckosamma hälsningar Familjen Andersson/Bühler DHB DIALOG l NR 2 2017

Trivseldag på Varbergs fästning 17 juni 2017

Teckenläger på TanumStrand 7-12 augusti 2017

Aktivitetshelg Kyrkekvarn 20 augusti 2017

DENNA UNDERBARA lördagsför-

TECKENLÄGRET KOMMER i år vara

DENNA HELG ÅKER vi till Kyrkekvarn

middag styr vi mot Varbergs Fästning som har medeltida anor och blickar ut över det salta blå Västerhavet. På fästningen får vi en guidad visning och utvalda lekar från fästningskampen på förmiddagen. Efter den gemensamma lunchen finns det fri tid för den som vill se mer av fästningen och museet eller bada. Anmälan görs senast den 1 juni.

på Tanumstrands konferensanläggning. Vi tecknar och umgås under en vecka i augusti på den vackra västkusten nära Grebbestad. Vuxna är under dagtid på teckenspråkskurs, här finns det olika kunskapsnivåer att välja på. Barnen tas då om hand i barngrupper av barnledare och har massor av roliga saker för sig tillsammans. Fullbokat!

som ligger utanför Mullsjö. Vi kommer att paddla kanot och rida på hästar i den härliga skogsterrängen och i Tidans vackra å-dal. Vi kommer också köra en klassisk mångkamp, gå ”Gungstigen” där det finns massor av olika gungor att pröva. Vi övernattning i vandrarhem på Kyrkekvarn. Sista anmälan är den 1 augusti.

Skara Sommarland Kanotdag för barn 29-30 juli 2017 och ungdomar VI GÖR EN sommarfavorit, vi åker 19 augusti 2017 till Skara sommarland och har hur kul. Här åker vi karuseller, gruv-banan, tranan, radiobilarna, gokart, vattenrutschkanor, badar i pooler och mycket mer. Övernattning sker i stugor. Anmälan görs senast den 1 juli.

DENNA DAG ÄR för barn och ungdomar som kan simma själva 200 m. Med en rutinerad ledare tar ni er fram på vattnet med kajaker. Anmälan kan göras senast 1 augusti.

Ungdomsäventyr på Isaberg NYTT DATUM!! 22-24 sept 2017 ÅRETS UNGDOMSLÄGER har vi flyttat i tiden, då det planerade lägret krockade med skol-SM för vissa barn och ungdomar. Vi kommer att vara på Isaberg utanför Gislaved. Där blir det cykling, segway, tree top adventure och andra spännande aktiviteter. Bad ingår också om det är tillräckligt varmt förstås! Övernattning sker i stugor. Anmäl er senast den 25 augusti.

TUFF i Vänersborg Öppet Hus den 20 augusti med festliga aktiviteter

Vi kommer att ha Öppet Hus i Vänersborg den 20 augusti 2017 kl. 13.00-17.00. Vi kommer att informera er om TUFF-utbildningen och visa upp vår Tuffverksamheten där den kommer att bedrivas fr.o.m. 1 juli. Ni kommer också att få träffa TUFF-personalen denna dag. Under dagen har vi festliga aktiviteter av alla de slag som passar både stora och små. Vi bjuder på korv med bröd! Anmälan görs via vår hemsida www.dhb.se/vastra/tuff senast den 10 augusti. Varmt välkomna!

DHB i Västras årsmöte 2017 beslutade att ta över anordnarskapet av TUFF (Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar) från Nordiska folkhögskolan. Det betyder att från och med 1 juli 2017 är det vi som står som TUFF-anordnare. För er medlemmar som går på TUFF just nu innebär det att ni också flyttar med till Vänersborg från och med höstterminen. Undervisningen kommer enligt vår plan att ske på Vänerskolan. Teckenspråkslärarna Arne och Mikael följer med flyttlasset till Vänersborg. Barnverksamheten/TUFF-klubben kommer att vara på Hörnet där DHB Västra idag har kansliet. Boendet för familjerna kommer att finnas på Best Westerns hotell som ligger i närheten.

27


a i n o S r e g sä

DHB MELLERSTA

ÄNTLIGEN VÅR!

DHB Flex styrelse jobbar vidare med det som känns viktigast just nu! VÄLKOMNA TILL VÅR FÖRENING! Jag heter Sonia Strömberg och är vice ordförande i DHB Flex, som företräder alla DHB:s

.. Genoforda aktiviteter

medlemmar som har någon form av funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörselskada. Jag ska berätta lite om vad vi har gjort och vad vi kommer att göra.

Teckenspråkets dag 14 maj 2017 DETTA MARKERAR det tredje året som Teckensprå-

kets dag gick av stapeln i Örebro. DHB Mellersta var med som utställare tillsammans med Dövas Förening Örebro. Örebro Dövas Ungdom, WeSign och Teckenspråkiga kulturskolan. Dagen till ära firades att teckenspråksförbudet upphörde för 100 år sedan, så det var festlig stämning där vi höll till i Örebro. Utöver det så var det filmpremiär för filmen Lindanda och så presenterades arbetet runt filmen med att bland annat göra böcker på teckenspråk. Det berättades även Syriska folksagor på ett spännande sätt för barnen. Senare bjöds vi på en magisk familjeföreställning som heter Illusionistens assistent där assistenten och publiken väntar och väntar på att den magiska föreställningen ska börja, men det tar sådan tid att assistenten själv börjar trolla för de närvarande. Det var en mycket levande och rolig föreställning som intresserade många! De som ville fick gå på ansiktsmålning, där de fick olika mönster målade, och barnen fick hoppa i hoppborg till stor förtjusning. Familjen fick också göra stora såpbubblor framför slottet. Dövas Idrottsförening hade olika aktiviteter ute för barnen, bland annat fotbollsaktiviteter och möjlighet att få prickskjuts med klubba och boll. Vi vill tacka alla som deltog under dagen och ser fram emot 100 nya år! 28

Översta bilden: Barnen fick leka vid en hoppborg. Ovan: Familjen fick göra såpbubblor. Till vänster: Rebecka Lindell blev målad dagen till ära. Nedan: DHB Mellerstas utställningsplats på teckenspråkets dag i Örebro. Foto Annki Lindell.

DHB DIALOG l NR 2 2017

Helgen den 31 mars – 2 april ägde den efterlängtade årligen återkommande föräldrakursen rum. Den här gången var den förlagd till Nynäsgården i Nynäshamn. Föräldrahelgen har i många år varit förlagd till Almåsa utanför Nynäshamn vid havet och har kallats Almåsa II. Nu har vi varit på en ny plats och det fungerade också bra även om vi var många som saknade den fina miljön och utsikten över havet. Flera nya deltagare och medlemmar i föreningen kom till Nynäshamn. Ni är alla varmt välkomna i vår förening! Den 31 mars genomförde vi vårt årsmöte på plats på Nynäsgården. Ungefär 40 medlemmar deltog i årsmötet och styrelsen fick ansvarsfrihet. Vår trogne årsmötesordförande, Per Zetterman, ställde upp i år också och Ingalill Björkstrand var sekreterare under årsmötet. Tack Perre och Ingnalill för ert goda arbete med vårt årsmöte! Styrelsen är inte så mycket förändrad - samtliga sitter kvar. Den stora förändringen är att vi fått en ny ordförande. Karin Afli heter hon och bor i Stockholm. Hon har en son, Josef 23 år, som

bor i Mo Gårds regi. Vi har kunnat läsa om Josef och deras kamp för ett bra boende och ett gott liv i tidigare nummer av Dialog. Välkommen Karin in i DHB Flex styrelse. Vi ser fram emot ett nytt innehållsrikt verksamhetsår. DHB Flex styrelse består nu av Karin Afli ordf, Ingallil Björkstrand kassör, Katharina Fredriksson ledamot, Bo Bergman ledamot, David Thölix ledamot, Morgan Andersson ledamot, Helena Skagerborg ledamot, Burbuque Kelmendi ledamot, och Janne Eldh ledamot . Själv har jag varit ordförande i föreningen ett antal år och börjar, som pensionär känna att jag bör ta det lite lugnare i livet. Men ni slipper mig inte utan jag kommer sitta kvar som sekreterare/ vice ordf ett par år till. Styrelsen är spridd i Sverige och ni kan gärna kontakta oss om ni har frågor som ni vill att vi ska jobba vidare med. Ni kan också läsa på vår hemsida lite om vad vi jobbar med. På arbetshelgen i februari var frågor om översynen av LSS-lagstiftningen och vad goda levnadsvillkor är på agendan? Ett längre inlägg om detta fanns i

förra numret av Dialog. Vi fortsätter detta arbete och den nybildade arbetsgruppen kommer att träffas i slutet av maj. När det gäller skolfrågor så är det mycket på gång och vi försöker bevaka det som händer. Men just nu har vi inte så mycket nytt att raportera. Vi återkommer med skolfrågor... Just nu har vi inga projekt som pågår, men vi jobbar intensivt med att ta fram nya projekt med målgruppen i fokus. Bland annat delvis en fortsättning på Tell-Us tillsammans med Mo Gård och ett kulturprojekt tillsammans med Tyst Teater. Det går fortfarande att läsa om vårt flaggskepp Tell-Us på hemsidan www.tellusprojektet.se. Det kan användas i fortbildningssyfte mm. Hör av er till kansliet om intresse finns för mer information. Hösten 2014 genomförde vi en uppskattad föräldrakonferens om teckenspråkiga barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos på Ädelfors folkhögskola. Därefter har vi tyvärr tvingats ställa in ett par gånger under 2016 på grund av för få anmälda. Döva och hörselskadade med neuropsykiatrisk funk-

tionsnedsättning är en målgrupp som länge fått stå vid sidan om i samhället! Just nu ligger också vi lågt med planering för denna grupp. Vi behöver idéer från er föräldrar och ni är så välkomna att komma med frågor och idéer, som ni vill att vi ska jobba vidare med! Ni har säkert noterat att namnet DHB Flex dyker upp i olika sammanhang, när man pratar om vår förening. DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmar kan ha de mest skilda kombinationer av funktionsvariationer. Det som förenar oss är hörseln, kommunikation och DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla. Vill också påpeka att även föräldrar med vuxna barn är välkomna som medlemmar hos oss. Många upplever att svårigheterna ökar när barnen slutar skolan. Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar ingalill. bjorkstrand@dhb.se vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat. Vi hörs och syns hoppas jag! ■ 29


Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

Lätta tecken

EIJE:S BIL AB

Edgrensgatan 9, 662 27 Åmål

Hörservice Pontus Egerö AB www.hörservice.se • 08-777 29 50

Misa AB

120 ord från det svenska teckenspråket

-

www.misa.se

Teckenbro AB

120 ord från det svenska teckenspråket

www.teckenbro.com, info@teckenbro.com

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ord AF

Astrid Frylmark AB

www.spraklek.se • www.ordaf.se

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

– möjligheter i vardagen

1

Vi är en grupp fast två ändå Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt 30

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga.

DHB DIALOG l NR 2 2017 29

DHB:s VERKSAMHET

Barnets första tecken de första åren Boken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

Nu har Leffe börjat skolan Del 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

Välkommen till vår butik önskar Håkan Ahlm

08–22 alla dagar! www.maxitrelleborg.se

Bo Carlssons minnesgåvofond Trelleborg

Ett livsperspektiv

VI STÖDJER

ANSLAGS TAVLAN Håll dig uppdaterad

Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

tsföreningarna skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distrik sregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlem http://www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta kansliet@dhb.se så hjälper vi dig. vi upp information om alla våra aktiviteter. Ps. Gå gärna in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

Dhb dialog #2 2017