Dialog Nr 2 2021

Page 1

DHB DIALOG NR 2 >> 2021 ÅRGÅNG 48

LÄS OM TECKENPEDAGOGERNAS

SPÄNNANDE PROJEKT

BILDER FRÅN TECKENSPRÅKETS DAG!

INTERVJU MED

MOA CANDIL

REPORTAGE FRÅN MO GÅRDS

BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETER

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

DHB NR 2 / 2021 1


Gålölägret 2021 Ett konfirmationsläger för dig som är 14–18 år, går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola.

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret är gratis och drivs av Svenska kyrkan, Högalids församling i samarbete med DHB och äger rum 14/6–3/7 2021 på Gålögården, i Stockholms skärgård.

Info och anmälan: svenskakyrkan.se/hogalid/galolagret Anders Marklund 08-616 88 24

Skulle du också vilja annonsera hos oss? Kontakta: sandra.oberg@dhb.se

DIGITAL

MARKETING

Läs mer på Sarnmark.se

LSS-insatser med fokus på kommunikation Mo Gård har över 70 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, utmanande uttryckssätt och kombinerade funktionsnedsättningar. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende och gymnasiesärskola till barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism. Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga rådgivare:  radgivare@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

2

DHB NR 2 / 2021


>> LEDARE

I början av maj hade vi vårt årsmöte! Årsmöten kan vara stora möten med många hundra medlemmar, eller små med bara några enstaka. Årsmöten kan också delvis ske digitalt där några är med hemifrån och andra sitter tillsammans – men oavsett är det ett möte som avslutar och sammanfattar föreningens verksamhet under året. Det är samtidigt ett tillfälle för alla medlemmar över landet att träffas, att välja sina representanter och att ställa frågor om verksamheten.

sannolikt den mest demokratiska institutionen i vårt samhälle.

Ett välskött och respektfullt årsmöte är ett levande exempel på demokrati. Föreningsdemokrati är kanske till och med all demokratis ursprung. Den väl organiserade föreningen är idag

Den 20 maj gav Folkhälsomyndigheten klartecken för att öppna upp lägerverksamheter och cuper för barn och unga i mindre skala från den 1 juni. Det var efterlängtat!

På årsmötet den 8 maj beslutades det av medlemmarna att ett av förbundets fokuserade områden under kommande år ska vara en meningsfull fritid. Många har nog upplevt att det funnits svårigheter med meningsfullheten de senaste åren, så därför känns en meningsfull framtid ovanligt viktig just nu.

Redaktör Sandra Öberg Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress Riksförbundet DHB Fabriksgatan 54A 702 23 Örebro Tel: 019-17 08 30 Mail: dialog@dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli Mail: kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med 4 nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Sandra Öberg Tel: 0733 359 880 Mail: sandra.oberg@dhb.se Grafisk produktion Olga&friends - en del av Ågrenshuset Tryck Ågrenshuset Manusstopp nr 3, 15 september 2021. Tidningen finns ute vecka 41.

Nu hoppas vi att vi tillsammans ska kunna skapa många möjligheter till en meningsfull fritid. Vi börjar i sommar med vårt lilla äventyrsläger för barn på Bosön i augusti!

Lena Fernström Ordförande, DHB Språkstörning

>> När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Bli medlem via: www.dhb.se/medlem www.dhb.se

DHB NR 2 / 2021 3


UMS slår ett slag för en roligare höst

Ellen Fritz kände sig trygg i sin roll som ordförande och tycker att det är kul att arbeta med den nya styrelsen.

4

DHB NR 2 / 2021


I pandemins spår blev mötena digitala, men det stoppade inte det goda humöret hos deltagarna.

Ny styrelse Under Coronasäkrade förhållanden samlades ungdomar, gäster från DHB samt filmteamet från TakeOff för UMS andra årsmöte. Mötet hölls den 20 mars på Elite Stora Hotel. Det fanns också möjlighet att delta digitalt. På mötet beslutades det om annonseringspolicy, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan.

Styrelsen består av: ELLEN FRITZ

Ordförande 21 år, Örebro WILMA DAHLGREN

Vice ordförande 22 år, Linköping

JONATHAN DINANAKGIL

Sekreterare 19 år, Vänersborg ALBERT TELON

Kassör 23 år, Linköping CAROLINE LANTZ

Ledamot 28 år, Stockholm

FREDRIK BÄCKSTRÖM

Ersättare 23 år, Umeå

Ny styrelse På årsmötet blev två nya styrelseledamöter invalda i UMS styrelse, Albert Telon och Caroline Lantz. Styrelsemöte Den nya styrelsen har redan hunnit träffats två gånger. På grund av Corona har mötena varit digitala, det har varit givande och trevliga möten. Styrelsen har börjat lära känna varandra och de har planerat inför sommaren och hösten. Bland annat kommer UMS, under ledning av projektet Äntligen, starta lokalföreningar. Arbetet med lokalföreningarna kommer att ta avstamp i Örebro, Stockholm och Linköping, men på sikt ska det finnas lokalföreningar runt om i landet. Under hösten hoppas styrelsen få möjlighet att åka runt och träffa ungdomar i större utsträckning. Minigolf i Örebro Äntligen började solen titta fram, och det gick att ha utomhusaktiviteter. I början av juni hade vi en minigolfkväll för ungdomarna i Örebro. Förhoppningsvis knöts både nya och gamla

medlemmar samman, och vi såg fram emot att avsluta kvällen med glass. Under sommaren kommer vi också att besöka Stockholm och Linköping för att ha roliga utomhusaktiviteter. Nya tag i höst! Nu när restriktionerna verkar lätta ser vi fram emot att återigen börja åka runt på skolbesök, bjuda in till roliga aktiviteter och hålla föräldraträffar för föräldrar till ungdomar med språkstörning. För den som är intresserad av att vara

Glöm inte att följa oss på sociala media! FACEBOOK:

Unga med språkstörning INSTAGRAM:

ungamedsprakstorning HEMSIDA:

www.dhb.se/ums

med och arrangera något tillsammans med oss, kan du maila till: antligen@dhb.se Hemsida Under drygt ett års tid har vi arbetat med att skapa en hemsida för UMS. Hemsidan byggs av företaget Funka, som är experter i digital tillgänglighet. Som så mycket annat har hemsidearbetet dragit ut på tiden på grund av Corona, men nu börjar vi närma oss slutet. Håll utkik på vår Facebooksida för uppdateringar om hemsidans release!

Glöm inte att förnya ditt medlemskap för 2021! DU FÖRNYAR HÄR:

www.dhb.se/ ums

Medlemskapet är gratis!

DHB NR 2 / 2021 5


TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅL JUBILEUMSFIRAR Bilder från Lina Maxedius på Östervångsskolan och Mikael Sundberg, Riksteatern.

Den 14 maj fyllde teckenspråket som modersmål 40 år. Det uppmärksammades på olika sätt på våra specialskolor. 1981 klubbade Riksdagen igenom att teckenspråk ska räknas som dövas första språk. Ett historiskt beslut som Sverige var först med och detta firades så klart.

Östervångsskolan skapade allt från pussel till ett porträtt på skolan under dagen. Det digitala pysslet gick i temat Östervångsskolan.

6

DHB NR 2 / 2021


Trollstigen är en samproduktion mellan Riksteatern Crea och Örebro Teater i samarbete med SIMA folkhögskola. Här Bülent Yalcin och Jamila Ouahid i aktion.

Dagen gick i den turkosa färgens kulör. De flesta skolorna hissade den egendesignade flaggan samt bjöd på fika. Elevernas kreativitet fick utlopp på flera olika sätt, bland annat har de gjort filmer, bakverk, konstverk och pyssel. På Östervångsskolan hade de en digital pysselutmaning, där alla klasserna var uppkopplade. Därmed kunde eleverna följa sina kompisars skapelser ta form i realtid. På Kristinaskolan har eleverna i årskurs 8-10 gjort en film som tar upp teckenspråkets viktigaste milstolpar. Filmen slutar innan den 14 maj 1981. För att få ta del av slutet fick eleverna gå ut till flaggstången och invänta ”statsministern” som kom ut och tillkännagav beslutet. Eleverna på Vänerskolan fick se familjeföreställningen Trollstigen som sätts upp av Riksteatern Crea. En interaktiv utomhusföreställ-

ning där publiken får vara med och spela. Berättelsen cirkulerar kring en gumma som bor i skogen och några troll som knycker hennes bullar. Publiken och gumman måste leta reda på trollen och ta tillbaka bullarna. Olika tematik Många skolor har arbetat utifrån ett tema och på Birgittaskolan var det ”Drömmar, inspiration och förebilder”. Tobias Palmkvist berättar att det handlar om att de vill bryta stigmatiseringen från omvärlden. Man ska inte känna sig begränsad för att man är döv eller hörselskadad. Istället vill de inspirera och visa möjligheter i att ha en gemensam grund i svenskt teckenspråk. Temat på Manillaskolan var ”Elevernas val”. Eleverna har skapat film, t-shirts, konstverk, utsmyckningar och bakverk. Skapelserna har varit kopplade till händer eller handformer.

Stor kreativitet på Östervångsskolan. Självklart fikades det under dagen. Även desserten gick till viss del i den traditionella färgen turkos.

DHB NR 2 / 2021 7


Med hopp om en aktivare framtid Den 8 maj på City Konferenscentrum tog ordförande Jan Höglund till orda och öppnade DHB:s årsmöte. Sammanlagt närvarade ett trettiotal entusiastiska deltagare. Flertalet deltog digitalt i mötet på grund av den rådande pandemin. Foto: Sandra Öberg

Elin Adebo intog podiet och redogjorde för projektet ”Äntligen”. Projektets mål är att starta ett ungdomsförbund, Unga med språkstörning, UMS, samt att ge personerna verktyg som hjälper dem i arbetet med att själva driva förbundet. I dagsläget finns ett förbund samt en styrelse som behöver utbildning för att axla sina roller. - Jag kommer att punktmarkera en i taget och utbilda dem. De tycker att det här är kul och det mest fantastiska med hela projektet är att se hur nya vänskapsband knyts, säger projektledaren Elin Adebo. ”Äntligen” går in på sitt tredje och sista år. I år ska säcken knytas ihop. Det finns förhoppning om att nå de mål som ställs på ett nystartat förbund för att få anslag. För att nå målen behövs det 200 medlemmar och tre lokalföreningar. Idag har UMS 140 stycken medlemmar och jakten på de resterande 60 är igång. - Det blir problematiskt att hitta nya medlemmar när vi inte får besöka skolorna. Jag tror att lösningen är att ha utomhusaktiviteter och därmed synliggörs UMS, säger Elin Adebo. Den rådande pandemin har hindrat verksamheten på oli8

DHB NR 2 / 2021

ka sätt. Det har bland annat inneburit svårigheter med att träffa ungdomar. Under september och oktober 2020 gick smittspridningen ner och några aktiviteter kunde anordnas, bland annat en kubb-match. Elin Adebo och Daniel Lee har lagt mycket fokus på UMS:s kommande hemsida. Texterna är i nuläget färdigskrivna och ligger för granskning. Eftersom projektmedarbetaren Anna Båve Schultz själv har en språkstörning har hon betraktat texterna uutifrån sitt perspektiv. Texterna ska även granskas av en referensgrupp, där alla har en språkstörning. Hemsidans skelett är klart och i väntan på att Funka ska göra klart sidan fokuserar projektet på andra uppgifter. Under projektets gång har Elin Adebo och Daniel Lee upptäckt att det är svårt att hitta utbildningsmaterial med texter som är anpassade för personer med språkstörning. Det har resulterat i att de har skrivit sitt egna material. Äntligen har också dokumenterat projektet i form av filmer. - Vi dokumenterar hur det går till när man startar en förening och dessutom har vi gjort ett par kortare filmer. I dem hörs röster från två av

styrelsens medlemmar som berättar om hur det är att leva med språkstörning. Pandemin påverkar verksamheten Jan Höglund är imponerad över vad som har hänt under det gångna året och ger alla beröm för deras insatser. Ett år som präglats av pandemin. - Det har varit ett annorlunda år på grund av Corona. Vi har fått ställa in och jobba på ett annat sätt och vi har gjort det bra, säger ordförande Jan Höglund. Pandemin gör sig påmind på flera sätt, bland annat syns det i verksamheten. Aktiviteter har uteblivit och därmed har föreningen ett visst överskott i nuläget. - Det finns en plan på att satsa. Det är meningen att pengarna ska gå tillbaka till medlemmarna. Vi har anställt en person till på kansliet som arbetar med kommunikation samt hoppas vi på att vi i höst kan anordna aktiviteter och att lägret blir av, säger ordförande Jan Höglund. Projektet ”Dövas kulturarv” är avslutat och materialet är överlämnat till ArkivCentrum i Örebro. Flera viktiga motioner berördes under årsmötet, bland annat får styrelsen i uppdrag att se

över stadgarna. Under de kommande åren kommer förbundet att arbeta med frågorna rätt till teckenspråk under hela livet samt habiliteringsstöd för barn och unga med språkstörning. Intressepolitiska frågor Under året som gått har förbundet jobbat med många olika intressepolitiska frågor. Bland annat har Funktionsrätt Sverige arbetat fram ett 73 punktsprogram som svar på Januariöverenskommelsen. Daniel Lee från DHB har varit med i arbetet. Lena Fernström är med i den nya tolkutredningen. Hon berättar att det inte kommer att föreslås att ansvaret ska förläggas på en myndighet, trots att detta varit ett önskemål. En fråga som många berörs av och den fick det största talutrymmet under årsmötet. Lena Fernström kommer fortsätta driva barn- och ungdomsperspektivet och hoppas på resultat. Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, har gjort en skuggutredning angående den nya tolkutredningen som lämnades in förra året. Mötet avslutades i god anda och med siktet inställt på ett nytt år samt hopp om att kunna anordna aktiviteter för medlemmarna efter pandemin.


re Projektleda ” en för ”Äntlig o. Elin Adeb

Ingmarie Lindsköld och Annelie Björnsson

Anna Gabri elsson och Danie l Lee

Under mötet valdes följande personer till sina poster: Omval av vice förbundsordförande: Fredrik Zetterberg Omval av kassör: Barbro Stålnacke Distrikt vars ledamöter valdes på två år: Södra nyval av Kristina Johansson Flex omval av Karin Afli Östra omval av Märit Söderberg Södra Norrland omval av Hedvig Bogstad

Ett fåtal personer deltog fysiskt i årsmötet.

etare Projektmedarb na Båve för Äntligen An ltz Schu

Suppleanter valda på ett år. Västra nyval av Sara Rangmar Mellersta nyval av Madeleine Horndahl Språkstörning nyval Susan Löfgren/ Denise Magnusson Östra omval av Mia Edén Södra nyval av Ann-Christin Jeppson Södra Norrland nyval av Julynette Sjöström-Barbon Flex nyval av Ingmarie Lindsköld omval av Sonia Strömberg Norra Norrland är det vakant Ansvarig utgivare för Dialog omval av Fredrik Zetterberg

DHBNR NR22//2021 2021 99 DHB


Att förstå demokrati är en rättighet

Journalisten Moa Candil debuterar med ”Det är vi som bestämmer! – så funkar demokrati”. Boken nådde marknaden i maj och hon hoppas att många kommer uppskatta den.

Den unika boken finns i två nivåer av lättläst. I den får du lära dig att piraterna var först med att utöva demokrati.

Foto: Zanna Chanel Nordqvist

Moa Candil har skrivit en unik bok, ”Det är vi som bestämmer! – så funkar demokrati”. Boken är skriven med korta meningar och lätta ord, vilket gör att den passar alla som tycker att det är svårt att läsa. Boken vänder sig till unga vuxna, barn och vuxna och den är relativt ensam i sitt slag. Hon fick förfrågan om att skriva boken i och med att det är 100 år sedan kvinnor fick den grundläggande rättigheten att rösta i Sverige. – Jag har alltid varit intresserad av de här frågorna och det är en av anledningarna till att jag valde att bli journalist, säger Moa Candil. Boken ger en historisk skildring av den brokiga väg som vi har haft till att alla ska få rösträtt i Sverige. En väg som kantats av motgångar och starka diskussioner. Under resans gång har en och annan färgstark person satt sina spår i debatten, en av dem är Elin Wägner. Moa Candil radar upp fem kvinnor i sin bok som kämpat 10

DHB NR 2 / 2021

för att få sina röster hörda. Alla har de gjort det med framgång. Hon vill lyfta de grupper som har fått synas minst i historien och historieskrivningarna. – Det är lätt att det blir olika gubbar som blir experter på olika saker och som får uttala sig. Därför är det viktigt att man jobbar med det och hela tiden har en tanke om det. Det känns extra viktigt, eftersom att den här boken kommer att nå grupper som inte har en självklar plats i offentligheten och som kanske inte är vana vid att bli lyssnade på eller bli tillfrågade. Det är viktigt att de exemplen man har med inte bara är vita gubbar i medelåldern, utan att det är personer som man kan identifiera sig med, säger hon. Vardagsdemokratin är viktig I ”Det är vi som bestämmer! - så funkar demokrati” blandar Moa Candil både vardagliga och svårare begrepp. Hon drar paralleller mellan att bo i ett trapphus och inte vara nöjd med städningen. När grannarna går

samman och löser problemet är det också demokrati. Moa Candils exempel gör det lättare att känna igen sig och relatera till texten. – Jag tycker att den vardagliga demokratin är minst lika viktig som valen som är vart fjärde år, säger hon. Hjälp av bakgrunden Moa Candil har jobbat som skrivande reporter på tidningen 8 sidor, som ger ut nyheter på lättläst svenska, och ser sin bakgrund som en fördel med arbetet med boken. Hon var redan insatt i hur tankegångarna går kring formatet samt ordvalen. – Det finns ett tänk kring hur en text ska läggas upp. Man får inte utgå ifrån att folk har samma förkunskaper som en själv, säger hon. Moa Candil ser att det finns utmaningar med att skriva på lättläst svenska både språk- och formatmässigt. Läsare har olika behov och hon vill undvika olika fällor som gör att personer inte kan ta till sig texten. – I en faktabok vill man und-

vika att det blir tråkigt och som en lärobok. Jag vill skriva med ett levande språk som är trevligt samt locka till läsning. Mitt mål är att få boken tillgänglig, säger hon. Moa Candil har blandande känslor inför boksläppet. Hon är van med att se sina artiklar i tidningen, men nu kommer hennes ord i ett för henne nytt format. – Jag tycker att det är både jättekul och samtidigt läskigt. Man skriver en artikel en dag och nästa dag skriver man en ny. En bok ska leva längre är det tänkt, säger Moa Candil. Framtidsplaner Moa Candil är aktuell med ”Det är vi som bestämmer! så funkar demokrati”, men det stoppar inte henne. Hon och en kollega från 8 sidor har redan en ny bokidé i rullning. – Vi har börjat jobbat med en bokidé, ”Konsten att skriva på lätt svenska”. Boken är tänkt att komma nästa år, säger hon.


DHB DAGEN 2021

Varje år anordnar DHB en dag någonstans i Sverige för sina medlemmar! Förra året skulle den dagen ha ägt rum på Skansen, men pga osäkerheten kring pandemins spridning så valde vi att flytta dagen ett år fram i tiden. I år 2021 bjuder vi in till DHB-dagen på Skansen söndagen den 15 augusti. Här får du och din familj i lugn och ro besöka Skansen och titta på alla de djur som ni tycker bäst om. För de som vill har vi sedan en teckentolkad guidad visning Under ytan i Baltic Sea Center. Där får man följa med under ytan och uppleva Östersjöns fantastiska mångfald. Riksförbundet DHB står för 50 % av inträdet för alla som är medlemmar i DHB. Vi bjuder på en enklare lunch under dagen. Lunchen serveras utomhus där vi också kan umgås på tryggt avstånd mellan oss. Vi bjuder även på den guidade visningen av Under ytan. Tänk på att visningen har begränsat antal platser. Det här gäller endast medlemmar i DHB, så att alla i familjen som vill vara med, måste vara anmälda som medlemmar. Tänk på att det inte kostar mer att anmäla fler som bor på samma adress som huvudmedlemmen.

Vi följer rekommenderade restriktioner vilket kan innebära förändringar i genomförandet. DHB NR 2 / 2021 11


MO GÅRD GYMNASIESÄRSKOLA MOTIVERAR OCH STÄRKER ELEVERNA Reporter: Malin Tartu Foto: Crelle/Henrik Witt

Inom Mo Gård finns över 70 års samlad erfarenhet och kompetens kring kommunikation och kombinerade funktionsnedsättningar. Därför kan Mo Gård Gymnasiesärskola i Finspång lägga en stabil grund för elevernas framtid.

12

DHB NR 2 / 2021


MO GÅRDS BOENDEN FÖR BARN OCH UNGA

– Vårt fokus ligger på kommunikation och vi individanpassar utbildningen utifrån elevernas förutsättningar, för att bidra till kunskaper som leder till ökad självständighet och ett aktivt liv, berättar Annika Söderberg, rektor på Mo Gård Gymnasiesärskola. Mo Gård Gymnasiesärskola är en liten trivsam skola med plats för 12 elever. Gemensamt för eleverna är att de gått grundsärskola och har en intellektuell funktionsnedsättning, med behov inom språk och kommunikation. Skolan har nationellt upptagningsområde och erbjuder det individuella programmet där språk och kommunikation är det övergripande ämnet, som också genomsyrar de övriga ämnesområdena. Laila Soukka, specialpedagog på Mo Gård Gymnasiesärskola berättar: – Utvecklingen av kommunikation och samspel ger förutsättningar för delaktighet och inkludering. Därför är olika anpassade kommunikationssätt som Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), Tecken som alternativ och kompletterande

kommunikation (TAKK), taktila former av kommunikation och teckenspråk en del av grunden i skolan. För att vidare skapa förutsättningar för lärandet grundar sig vårt arbete även utifrån utomhuspedagogik, tydliggörande pedagogik och estetisk verksamhet. Motivera och stärka Målet med undervisningen på Mo Gård Gymnasiesärskola är att motivera och stärka eleverna som individer, och även förbereda dem för ett gott liv efter skolan. Det görs bland annat genom att utgå från elevens intressen i undervisningen, tillgängliggöra och stimulera med teknik men också genom att erbjuda praktik sista året. – Praktiken är oftast kopplad till vad man ska göra efter skolan, som att flytta till ett gruppboende med daglig verksamhet. På Mo Gård i Finspång finns till exempel en daglig verksamhet med ett stort parkområde, ett fik och en handelsträdgård där eleverna kan ha sin praktik, säger rektor Annika Söderberg.

Trygghet i närhet I nära anslutning till skolan finns även Mo Gårds LSS-boenden för barn och unga, Kastanjen och Tallmo. Här kan elever som studerar på gymnasiesärskolan bo. Och personalen som arbetar på boendet är även de som agerar elevassistenter på skolan. – Det finns en trygghet i att det inte är så många olika personal runt eleverna, säger Annika. Laila håller med, hon fortsätter: – Att ha ett begränsat antal personer att förhålla sig till när man som elev flyttar till en ny skola och ett nytt boende gör att möjligheten att utveckla nära och goda relationer ökar, vilket även ökar tryggheten för eleven.

På Mo Gårds boenden Kastanjen och Tallmo i Finspång bor eleverna som går på Mo Gård Gymnasiesärskola. I Ystad finns också det nystartade boendet Bolmörtsgränd, för barn och ungdomar mellan 13–18 år. Där samverkar de med den kommunala skolan, men arbetar i övrigt utifrån samma arbetssätt och metoder som kännetecknar hela Mo Gård.

EN FRAMTID INOM MO GÅRD Efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning erbjuder Mo Gård även Bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet på flera orter i landet. Med kvalitativa insatser och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt skapas förutsättningar för ett gott fortsatt liv inom Mo Gård.

Boendet Kastanjen

DHB NR 2 / 2021 13


TECKENPEDAGOGERNA HAR SIKTET INSTÄLLT PÅ NYA UTMANINGAR Teckenpedagogerna har sitt säte i nyrenoverade lokaler i Örebro. I ett hörn står stegar som vittnar om att det fortfarande finns detaljer att slipa på. Teckenpedagogerna är en ung förening med stora ambitionerna och idéer. Foto: Sandra Öberg

2017 lämnade Stina Silvetärn sin dåvarande arbetsplats ETC Spread the sign för nya utmaningar. Teckenpedagogerna var en underförening till ETC Spread the sign som hon fick ta med sig. Hon fick även ta med sig material som riktar sig till personer som vill lära sig teckenspråk, som finns att ta del av på deras hemsida.

I arbetsrummet arbetas det för fullt. Elena Darzinya står för illustrationerna. Hon har bland annat jobbat med appen ”Engelska på fickan”.

14

DHB NR 2 / 2021

Vågar prova nya saker Med 80 medlemmar i föreningen täcks de viktigaste utgifterna som behövs för att driva den. Det gör att de kan söka medel för de projekt som föreningen brinner för. Ett av projekten är ”Engelska på fickan”, en app som vänder sig till teckenspråkiga som vill lära sig engelska och samtidigt lära sig det amerikanska teckenspråket. Idén med appen kom från en anställd som är intresserad av teknologi och gillar att bygga appar.

- Ungdomarna använder mobilen till allt idag och många har ingen dator. Vi hade inte gjort en app förut och ville pröva på något nytt, säger Stina Silvetärn. ”Engelska på fickan” blev föreningens andra projekt som tog avstamp 2019 och som nu går in i sin slutfas. Den tekniska biten samt illustrationerna har gjorts på plats. Appen osar kreativitet och inspirerar till användning. Under hösten ska den lanseras och ett gediget arbete har lagts på appen. Pandemin har varit en bidragande orsak till varför den ännu inte nått marknaden. - Idag finns teknik som gör att vi kan jobba hemma, men jag tror att vi är mer kreativa på plats. Det har gått bra att jobba hemma, men det är tråkigt. Man tappar teamfeelingen - och den är viktig. säger hon.


I den nyrenoverade studion flödar kreativiteten.

Samarbete genererar nya projekt Teckenpedagogerna samarbetar med Västanviks folkhögskola i projektet ”Svenska för döva nyanlända”. Eftersom att de är en liten och ny förening behövde de en samarbetspartner för att kunna söka pengar från Allmänna arvsfonden. - Västanvik tände på alla cylindrar och blev projektägare medan vi blev produktionsenheten. Det innebar att vi fick en stabilitet med lokal och personal . Vi kunde bygga upp oss, säger hon. Stina Silvetärn undervisar själv i teckenspråk och hon upptäckte brister i materialet som finns. Det blev grunden för projektet. ”Svenska för döva nyanlända” har fått stor uppskattning, inte minst från sfi. - Det finns inget liknande material idag och det som finns är anpassat för hörande.

Det fungerar inte för döva. Vi bryter ner språket i små delar så att det blir lättförklarligt, säger hon. Stina Silvetärn hoppas att materialet ska kunna användas om och om igen. Att det ska var ett material som är roligt och tillgängligt för alla. -Tanken är att det inte bara ska vara ett undervisningsmaterial i klassrummet utan att eleverna även ska kunna sitta och nöta med det här hemma, säger hon.

Blickar framåt Teckenpedagogernas ideologi är att tillhandahålla ett material som är gratis. Det finns idag ingen plats för döva att vända sig till för att få en förklaring på verbböjningar. - Hörande kan gå in på tusentals Youtube-sidor och få en förklaring. Det vill vi ändra på, säger hon.

Stina Silvetärn ser ljust på framtiden. Hennes dröm är att Teckenpedagogerna ska bli Sveriges största arbetsplats för teckenspråkiga. En annan ambition är att få en stabil ekonomi och samarbeta med många. Föreningen tar ett projekt i taget. De har ansökt om pengar för ett fjärde projekt och denna gång fokuserar de på matematik.

”Engelska på fickan” lanseras i år och föreningen hoppas att många ska få stor användning av den.

DHB NR 2 / 2021 15


Många barn har berörts av pandemins framfart. Föräldrar vittnar om oroliga och stressade barn som inte kan vara en del av samhället på deras villkor.

Pandemin sätter hinder i barns vardag Myndigheten för delaktighet, MFD, har kartlagt barn och ungas påverkan av pandemi. Vad händer när aktiviteter samt undervisningen dras in eller förläggs till hemmet? Vilka konsekvenser kan uppstå samt vilka barn drabbas hårdast?

Den nya studien ”Barn och unga mitt i en pandemi” kartlägger barnens förändrade vardag under pandemin. Studien visar att hälften av alla tillfrågade föräldrar uppger att deras barn blev stressade och oroliga över att de inte fick bestämma när de får träffa sina kompisar. Nästan 60 procent av de svarande känner sig mer ensamma. Det är ungefär var tionde elev i gymnasiesärskolan. Strax över 40 procent svarar att de inte kan delta i samhället som de önskar. Den bristande delaktigheten visar sig inom flera områden, bland annat digitalt. Unga vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning har en lägre delaktighet än andra. Det gör att den digitala klyftan ökar. Unga vuxna på LSS-boende drabbas hårt av digitaliseringen. 16

DHB NR 2 / 2021

På en del boenden saknas wifi-uppkoppling eller digital kompetens hos personalen. Konsekvensen blir att de unga inte får chansen till digitala samtal med sina vänner eller släktingar. Även Parasportförbundet ser en tydlig nedgång i deltagandet hos barn i alla åldrar som idrottar. Aktiviteter och fritidsaktiviteter fungerar som en möjlighet för barn med funktionshinder att träna på deras självständighet. Konsekvensen av inställda aktiviteter blir minskad självkänsla samt självförtroende hos barnen. Oro bidrar till barns frånvaro Skolinspektionen har sett en tydlig ökning av att barn stannat hemma från skolan under pandemin. Statistiken från MDF:s undersökning visar att över 80 procent stannar hemma från skolan på grund av föräldrarnas oro.

Största delen av barnen som varit frånvarande har befunnit sig i förskolemiljön. Specialskolan har haft som målsättning att hålla öppet så långt det går under pandemin. Mer än hälften av eleverna med funktionsnedsättning svarade att det var svårare att ställa frågor till läraren under distansundervisningen. Eleverna vittnar om att de är oroliga över att de inte lär sig lika mycket hemma som i skolan. Dessutom anser de att arbetsbördan har ökat.

Hinder i vården Även vården har granskats i studien. Föräldrar till barn med en funktionsnedsättning fick svara på frågan hur de anser att den digitala vården har fungerat. Nästan hälften av de tillfrågade säger att den har fungerat bra. Men det finns också hinder med de digitala mötena. Föräldrarna menar att mötena över video eller telefon har medfört hinder, exempelvis har barnet blivit oroligt och snabbt tappat koncentrationsförmågan.

50 procent av pojkarna i gymnasiesärskolan svarar att de känner att det är svårare att studera på distans, medan 45 procent av tjejerna anser att det är svårare. För vissa elever har distansundervisningen varit positiv. Den har inneburit en flexibilitet samt möjlighet till att anpassa studierna.

SUF, Samverkan Utveckling Föräldraskap, Kunskapscenter anser att det finns en fara med att endast ha en digitaliserad vård. De menar att vården utgår ifrån att alla kan hantera de digitala verktygen. Men för till exempel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan det vara svårt att hantera digitala verktyg.


VÄ L KO M M E N AT T SÖ K A M E D E L F R Å N

BO CARLSSONS MINNESGÅVOFOND Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Bo Carlssons minnesgåvofond ska enligt fondens stadgar användas för att främja barn och ungdomar som ingår i våra målgrupper. Det är endast fondens överskott som får delas ut och snart är det dags för anmälan att öppna.

Därför är vi nu glada att meddela att ni är välkomna att söka medel från fonden då styrelsen beslutat att en utdelning är möjlig. Både enskilda personer och organisationer kan söka, dock prioriteras ansökningar där fler personer ingår. Fonden kommer att ha en ansökningsblankett på vår hemsida. När anmälan öppnar får ni berätta om vad ni söker medel till och bifoga en budget för vad ni ska göra. Glöm inte att ange kontaktuppgifter i ansökan! Ansökningsperioden till minnesgåvofonden: 1 september – 15 oktober och öppnar inom kort. Efter den 15:e oktober kommer ansökningarna att beredas av kansliet innan beslut om utdelning fattas av styrelsen senare under november månad. Styrelsen kommer att prioritera ansökningar som gynnar många. Besked till den eller de som beviljats medel sänds därefter ut under december månad. Vi har inga möjligheter att skicka meddelande om avslag. Notera att medel endast beviljas framtida aktiviteter. För aktiviteter som redan ägt rum när beslutet fattas i november kommer alltså inga medel att tilldelas. Så håll ögonen öppna på vår hemsida i september när anmälan öppnar så är ni välkomna med en ansökan till Bo Carlssons minnesgåvofond.

BO CARLSSON satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till minnesgåvofonden? Tveka inte att kontakta oss!

För ansökan och information, se vår hemsida: www.dhb.se Har du frågor om fonden ring gärna eller maila oss på kansliet: Telefon 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se DHB NR 2 / 2021 17


>> AKTUELL FORSKNING

Läsförståelsen minskar vid skärmläsning Läs mer!

Assessing children’s reading comprehensio n on paper and screen: A mode-effect study Tidskrift: Computers & Education 151 (2020) Barnens läsförståelse påverkas beroende på var de läser texten visar forskning. Om texten läses på ett papper är det lättare att ta till sig den än om texten finns på en skärm.

Vi lever i ett digitaliserat samhälle, vilket även sätter sina spår i klassrummen. Allt fler elever använder sig av datorer eller surfplattor i undervisningen. Skärmtiden förlängs. Forskningen är fortfarande ung inom området och fler väljer att forska på läsförståelsens relation till skärmen. 2016 digitaliserades de nationella proven i läsförståelse i Norge. Det har lagt grunden för en studie som visar att barn behöver tydliga strategier för att kunna förstå texten de läser på skärmen. I studien ingick 1 139 elever i åldersgruppen 10 år. Eleverna kom från olika grundskolor runt om i Norge. Testet utfördes både på papper samt framför en dataskärm. Lärarna fanns med i klassrummen under testen som instruktörer. Eleverna delades upp i två grupper. Grupp A fick göra testet digitalt, medan grupp B gjorde det skriftligt. Sedan bytte grupperna testmetod med varandra. 18

DHB NR 2 / 2021

Forskarna utgick från tre hypoteser. Det första antagandet handlande om att barn förstår bättre vad de läser om de läser på papper. Den andra utgick ifrån att svagare läsare får det ännu svårare att förstå texten digitalt. Det tredje och sista antagandet handlade om könsskillnader i läsningen.

Enligt studien hade endast 13,6 procent ett bättre provresultat vid skärmen. Studien visade även ett motsatt resultat till forskarnas hypotes om att pojkar förstår texten bättre via en skärm. Resultatet blev att både pojkar och flickor presterade sämre på det digitala testet.

Oväntat resultat

Forskarna tror att ögats vana att navigera på en dataskärm påverkar läsförståelsen. Ögat är van att snabbt orientera sig på en sida för att ta in den information som personen söker efter. Det gör att vi är vana att skumma igenom en text. Det blir svårare att ta till sig texten samt ifrågasätta den. Snabbheten som ögat har gör att djupläsningen

Resultatet visade att det inte var de svagaste läsarna som tappade mest. De stora förlorarna enligt studien var de starka läsarna samt de medelstarka. Forskarna förvånades över resultaten. Studien visade också att nästan en tredjedel av deltagarna fick bättre resultat på papperstestet än på det digitala.

Vana att läsa på skärm

som uppstår vid pappersläsning försvinner. Företagen som utvecklar proven måste ta hänsyn till läsförståelsen på ett annat vis i fortsättningen menar forskarna. Scrollning påverkar läsningen En annan aspekt av att eleverna läser sämre på en skärm är att de måste scrolla. Långa texter får inte plats på en sida. Personen blir tvungen att scrolla, vilket gör att koncentrationen minskar samt att känslan för textstrukturen försvinner. Under testet observerade forskarna att flera av eleverna som gjorde det digitala testet använde sina fingrar för att lättare kunna orientera sig i texten.


Synen på teckenspråk har förändrats I SPSM:s senaste vodd kan du ta del av Birgitta Ozolins berättelse om hur det var innan 1981, innan teckenspråket blev erkänt som modersmål. Hon berättar om hur det var att gå på ”dövstumskolan”. https://www.spsm.se/skolalternativ/godaexempel-i-specialskolan/vodd/vodd-ett-samtalmed-birgitta-ozolins/

BOKTIPSET för små läsare Nu finns det en taktil version av Helena Bross bok Titta en kanin. Kompisarna Axel och Omar gungar i lekparken. De vill båda ha ett eget husdjur. Något rör sig i buskarna och ut kommer en kanin. Tänk om den kunde bli deras. Boken riktar sig till barn i ålder 6 år och uppåt. Boken har både punktskrift samt storstil för lästräning. Fhiona Galloways bok Start och full fart finns nu som taktil bok. Den riktar sig till de minsta barnen. Boken är en resa för tvillingarna och det är läsaren som ser till att barnen hittar hem. På varje sida finns ett nytt spår att följa.

Funktionsrättsbyrån blir verklighet

Många familjer får varken det stöd eller den hjälp som de behöver i rättsprocesser. Förbunden saknar medel för att driva rättsprocesser mot myndigheter. Funktionsrätt Sverige har beviljats pengar från Allmänna arvsfonden för att starta en Funktionsrättsbyrå. Projektet är treårig och förhoppning är att många ska få den hjälp som de behöver.

Bättre kartläggning av internetvanor För tredje gången genomför Begripsam sin enkätundersökning. De vill få fram en bättre statistik som visar internetvanorna hos personer med funktionsnedsättning. Vill du vara med i undersökningen, kan du läsa mer på deras sida. https://hjarnkraft.se/2021/05/05/ din-hjalp-behovs/

DHB NR 2 / 2021 19


DHB SÖDRA NORRLAND

BOKTIPS! Midnatts biblioteket!

>> Vi i styrelsen i Södra Norrland önskar alla medlemmar en fin sommar och hoppas att vi kan ses på aktiviteter i höst!

Matt Haig Vi vill passa på att tipsa om ett annorlunda boktips. Matt Haig har skrivit boken Midnattsbiblioteket. Den handlar om Nora som dör. Efter döden kommer hon till Midnattsbiblioteket. Hon inser att böckerna i biblioteket innehåller olika versioner av hennes liv. Nu är det upp till henne att bestämma sig för vilket liv hon vill ta sig an härnäst.

DHB SÖDRA Inställt

Vi i styrelsen önskar er en trevlig och solig sommar. Vi hoppas att vi kan ses efter sommaren och delta i roliga aktiviteter! 20

DHB NR 2 / 2021

Vi brukar alltid ha en aktivitet den 6:e juni och i år skulle vi träffats på Kungsbyggets äventyrsplats. I år fick vi ställa in aktiviteten på grund av restriktionerna.

Välkommen Gufram!

Vi har haft årsmöte och vi har en ny person i styrelsen som heter Gufram Chahad. Välkommen till henne!


DHB

”Hoppet vågar titta fram även i pandemins tid.”

NORRA NORRLAND

I skrivande stund verkar det som våren kommit även till vår landsände. Känslan av att allt börjar om sprider sig i takt med återvändande fåglar och pollenframkallade nysningar. Man reser sig, borstar av sig damm och grus och kisar mot solen, jo hon visar sig faktiskt. Hoppet vågar titta fram även i pandemins tid. Jag hoppas (medan jag självklart tar i trä) att vi kan börja sätta igång med aktiviteter och mötas snart.

Styrelsemedlem? Jag hoppas att många medlemmar känner sig peppade på att delta. Kanske skulle någon kunna tänka sig att vara med i Norra Norrlands styrelse? Tveka inte att höra av er till oss! Liv Cruse, sekreterare i DHB Norra Norrland

Föreningen har sett över sitt utbud och Henric Byström ser tydliga brister i vad de kan tillhandahålla. - Vi har inte utrustning till alla i dagsläget. Därför har vi fått medel till ett projekt från Allmänna arvsfonden. Vi ska se över vad vi har och komplettera vårt utbud så att det passar personer som har ett handikapp, säger han.

Fritidsbanken satsar stort på att alla ska ha rätt till idrott!

Henric Byström Foto: Fritidsbanken

Myndigheten för delaktighet har kartlagt Sverige och sett att det finns brister i barns idrottsutövande. Till stor del beror det på att alla barn inte har tillgång till den utrustning som passar dem och deras sportutövande. Rullstolsburne Rebecka Carlsson är en av dem som har stött på svårigheter när hon vill utöva sin sport curling.

- Jag använder mig av min egen stol när jag spelar curling. Det fungerar, men det är inte optimalt. Ibland kan en liten sten åka ner på isen från mina hjul och isen blir totalt förstörd, säger hon. Hennes önskan är att det skulle finnas hjul eller en stol att låna. När hon utövar sin andra sport badminton har hon en specialstol som hon fått finansierad via fonder.

- Det är hårda krav på att få bidrag, vilket gör det svårt att få pengar. Du får inte ha en partner som tjänar för bra eller ha sparade pengar på banken. En specialstol som jag har kostar cirka 40 000 kronor, säger hon. För Rebecka Carlsson har idrotten betytt mycket. Hon är glad om dagarna och har en gnista. Idrotten har gett henne en fritid som är värde-

full och rolig. Den positiva energin hon får från idrotten tar hon med sig in i vardagslivet. Henric Byström från Fritidsbanken Sverige vittnar om att han ser en glädje hos barnen som idrottar. Nytt projekt gynnar parasporten Fritidsbanken Sverige har som motto att vara till för alla och att det ska vara gratis att låna sportutrustning.

Goda exempel finns att ta efter Henric Byström ger Umeå beröm för deras arbete med Fritidsbanken. Han menar att de arbetar på ett sätt som är värt att eftersträva. I Umeå samarbetar kommunen, Fritidsbanken och Parasport tillsammans. Parasport hyr ut all deras utrusning, vilket gör att många kan utöva sin sport utan att det kostar stora summor pengar. - Jag hoppas att vi kan se en mix av Umeå och Värmlands sätt att arbeta på i framtiden. Jag vill att det finns ett basutbud på varje Fritidsbank och ett specialutbud som kan fraktas runt, säger han. DHB NR 2 / 2021 21


”Sköna maj välkkommen till vår bygd igen!”

DHB MELLERSTA

Sköna maj! ”Sköna maj välkommen till vår bygd igen!” I skrivande stund sitter jag och tittar ut genom fönstret där vårsolen lyser, maskrosorna tittar upp ur gräsmattan och björkarna håller på att slå ut för fullt. Jag ser med tillförsikt fram emot en höst där vi kan få träffa er, våra medlemmar, igen!

Hösten 2021 I vår aktivitetsplan för hösten 2021 finns planer på • minigolf • naturvandring på teckenspråk • besök på Yoump, trampolinpark med studsmattor

Håll utkik på vår Facebook-sida för mer information om planerade aktiviteter och anmälan! Under det märkliga år som har varit har vi primärt arbetat intressepolitiskt där situationen på förskolan Klöverängen i Örebro kommun stått i fokus. Detta arbete kommer givetvis att fortsätta även under år 2022. Eftersom DHB riks till stor del består av representanter från de olika distrikten deltar vi även regelbundet i styrelsearbetet på riksnivå med de frågor som uppmärksammas. Närmast handlar det om att avsluta pågående projekt och vilka nya projekt som kan bli aktuella att driva under de närmaste åren. Har ni tips på områden ni vill att vi ska titta närmare på eller idéer på vad ni saknar, antingen på distrikts eller riksnivå - hör gärna av er till oss!

Årsmöte 10 arpil Vid DHB Mellerstas årsmöte den 10 april 2021 valdes en ny styrelseledamot in, Madelaine Horndahl. I nästa nummer av Dialog tänker jag att hon ska få presentera sig själv lite närmare, men just nu önskar jag henne varmt välkommen in i styrelsen! Väl mött i höst, njut av sommaren och i höst har vi förhoppningsvis har ett nytt normalläge! Erika Tegström Ordförande DHB Mellersta 22

DHB NR 2 / 2021


Flex Nytt

Boende på (o)lika villkor “Boende på (o)lika villkor - merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS” SOU 2021:14 är ett betänkande från staten som går att laddas ner.

Många saknar en egen förvärvsinkomst, vilket gör att de är beroende av ekonomiskt stöd från anhöriga.

Den lyfter att många som exempelvis bor i gruppeller servicebostad drabbas av kraftiga hyror, eftersom hyreslagen ligger till grund. Det innebär att ofta räknas gemensamma utrymmen in som hyresgrundande. I vissa kommuner räknas också annan service som ges på grund av funktionshinder in den boendes kostnad. Samtidigt saknar de flesta en egen förvärvsinkomst. Många lever med väldigt låga inkomster som aktivitetsersättning eller sjukbidrag. Deras inkomster har minskat de senaste 10 åren med cirka 30 procent jämfört med andra i samhället. Den habiliteringsersättning som ges i samband med daglig verksamhet är ofta mycket låg och går till lunch samt transport i samband med aktiviteten. De måste dessutom betala sina bredbandsuppkopplingar. Många är beroende av ekonomiskt stöd från anhöriga.

De kan söka bostadstillägg från Försäkringskassan, men tillägget är inkomstprövat och påverkas bland annat av ett eventuellt arv eller liknande. De har generellt mycket svårt att påverka sin inkomst och valfriheten i boendet är begränsad. Det påverkar också möjligheten att söka boende i en annan kommun för att erhålla den vård och service man behöver. Ingen hänsyn tas i allmänhet till kommunikationsbehovet. Detta drabbar våra barn och ungdomar som kommunicerar på svenskt teckenspråk med ännu sämre valfrihet. Utredningen lyfter flera förslag för att försöka förbättra situationen. Bland annat föreslås en merkostnadsersättning för att öka likvärdigheten i boendekostnad. Man föreslår även investeringsbidrag till kommunerna för att försöka öka byggandet av olika boenden och därmed öka valfriheten.

Remisstiden för utredningen går ut den 28 augusti i år. DHB Flex kommer att bevaka. Kom gärna in med synpunkter på hur det ser ut idag i er del av landet och ge gärna förslag på förbättringar.

FUB uppdaterar och ger årligen ut skriften “Fångad i fattigdom”. Den senaste har nyss kommit och den finns på FUB:s hemsida. DHB Flex styrelse Sonia Strömberg

Digitala träffar planeras

Den 20 mars höll DHB Fle x årsmöte och konstituerande möte på Teams . Det blev inga stora förändringar i styrelsen. Karin Afli kvarstår som ordförande, sekreterare ble v Ingalill Björkstrand och kassör blev Ingmarie Lindsköld. Närmast på styrelsens dagordning är att planera för digitala medlemsträffar under året. Vi välkomnar försla g för teman för träffar och förslag på föreläsare. Karin Afli

DHB NR 2 / 2021 23


DHB VÄSTRA Vad har hänt på DHB Västra och vad kommer att hända? 2021 har börjat som 2020 slutade. Pandemin råder och vi får ställa in och ställa om verksamheten. Årsmötet 6 mars Den 6 mars hade vi vårt årsmöte, på distans så klart. Det var en mindre skara medlemmar som var med på detta möte där en nästan helt ny styrelse blev vald. Det är vår nya ordförande Elena Lakso Tesáková, som tillsammans med övriga styrelsemedlemmar kommer att leda föreningen vidare genom 2021.

Vårens distansföreläsare!

Trolleri i rutan Under våren har all verksamhet som skulle skett ställts in och istället har det erbjudits Trolleri i rutan (Svensk mästare i barntrolleri), distansföreläsning av fyra ungdomar som representerar våra målgrupper (hörselskadad, döv och språkstörning), teckenspråkskurs för familjer har också varit på distans. Medlemmarna kan varje vecka ta en valfri promenad hemmavid och samtidigt vara med i en digital Quiz-tävling via appen Active Quiz. Vissa veckor finns det priser att vinna och vissa veckor är det äran man vinner. Det finns frågor både för vuxna och för de yngre att välja på i appen. 24

DHB NR 2 / 2021

Sofia Ek, Ellen Fritz, Christoffer Brändefors, Elin Korall.


Vi hoppas på sommarläger!

TUFF utbildningen

Förhoppningen är att vårt populära sommarläger på Tanumstrand i Grebbestad ska kunna genomföras. I skrivande stund är inte detta klart då vi inväntar besked från Folkhälsomyndigheten.

Även TUFF utbildningen har under hela våren bedrivits på distans. Nytt för denna gång är att vi erbjudit barn att få lite teckenspråk på distans också.

TUFF och Vänersborg Planerade aktiviteter Några av aktiviteterna som är planerade till hösten är ridläger, målgruppsträff-Spex, ungdomsläger, arbetshelg med styrelsen, teckenspråkskurs för föräldrar och anhöriga. Halloweenhelg, Matlagningshelg och Jul på Liseberg.

Nu är vår förhoppning att vi ska kunna ha en så normal verksamhet som möjligt till hösten. TUFF-verksamheten är förhoppningsvis på plats i Vänersborg och planerade aktiviteter ska kunna genomföras enligt plan.

DHB NR 2 / 2021 25


DHB ÖSTRA

>> Genomförda och kommande aktiviteter

Lida 8 maj Lördagen den 8 maj träffades två grupper av taggade barn, ungdomar och föräldrar vid Accropark i Lida friluftsgård. Två timmars klättring på olika höghöjdsbanor väntade. Vi fick klättersele, hjälm och instruktioner av ledare från Accropark. Under timmarna var det både sol, regn och snö om vartannat, men vad gör det när man ändå får klättra. Med lite fika på det så löser sig det mesta. Några nya banor hade tillkommit sedan förra gången vi var där. De kunde även avslöja att snart kommer en ny, svart bana som bland annat innehåller fritt fall. Den banan ser vi verkligen fram emot. Alla hade en väldigt trevlig dag tillsammans och vi längtar tills nästa gång och nya banor och höjder.

Årsmöte 24 april Det blev som vi förmodade ett digitalt Årsmöte via Teams. Mötets ordförande, Sara Zechel såg till att hålla deltagarna aktiva genom bland annat digital handuppräckning. En Powerpoint-presentation fylld med bilder från året som gått visade att verksamheten har kunnat fortgå, om än i en annan anpassad form. De flesta aktiviteterna har hållits utomhus och nästan alla möten har hållits på distans.

26

DHB NR 2 / 2021

Simskolor och Tekniksim Det är viktigt att barn och ungdomar får möjlighet till fysisk aktivitet. De vanor som unga skapar spelar stor roll för deras hälsa över tid. I linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer för barn och unga födda 2005 och senare kunde vi fortsätta med simskolorna i Älvsjö och Bergshamra samt Tekniksim även i vår, men i mindre grupper.


DHB ÖSTRA Minifritids våren 2021

Ponnyridning i Aspuddsparken 27 mars Vi har fortsatt med våra Minifritidsträffar i samarbete med Unga Hörselskadade. Men inte inne på deras ungdomsgård under dessa tider, utan utomhus där vi kan hålla avstånd och umgås i mindre grupper. Den 27 mars besökte vi Aspuddsparken, en av Stockholms större parklekar med djur. Där kunde barnen delta i ponnyridning, titta på olika sorters lantbruksdjur och springa av sig.

Scouterna

Rögrund

22 maj

21-22 augusti

Med anledning av pandemin flyttar vi vår inplanerade aktivitet på Skansen den 22 maj till en aktivitet med scouterna utomhus i Farsta. Tillsammans med scouterna har vi samarbetsövningar och lekar i skogen, vi paddlar kanot och den modige kanske kan ta sig ett dopp om värmen kommit då. Tillsammans med scoutledarna lagar barnen sin egen lunch.

Vi har bokat en helg på ön Rögrund i Stockholms skärgård. Den här lilla ön ligger strax intill farleden mellan Dalarö och Stavsnäs, precis där Jungfrufjärden möter Nämdöfjärden. Vi bor på vandrarhemmet Grundet, där vi har alla familjerum och stugor helt för oss själva. Det finns massor att göra på ön, familjerna kan paddla kajak, ro eller meta abborre. Det finns bastu och badtunna. Vi brukar även arrangera tipspromenad och fototävling för att familjerna ska lära känna varandra. Vi äter luncher på den mysiga restaurangen i hamnen och på lördagskvällen grillar vi tillsammans vid vandrarhemmet. DHB NR 2 / 2021 27


SPRÅKSTÖRNING

Årsmötet 22 april DHB Språkstörning bjöd in till ett digitalt årsmöte detta år. Förutom styrelsen deltog medlemmar från Kiruna i norr till Göteborg i söder. Frågan om hur distriktet ska kunna öka sin digitala kompetens diskuterades, och det kom en del förslag om hur vi kan skapa en ökad digital delaktighet. Två nya ledamöter valdes in i styrelsen, Susan Löfgren och Denise Magnusson. Hela styrelsen med kontaktuppgifter finns på distriktets hemsida.

Nu finns en serie nyproducerade filmer om Språkstörning På länkarna nedan kan du se fyra nyproducerade filmer på från UR. Första delen handlar om vad språkstörning är, och därefter följer filmer om språkstörning hos elever i lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. https://urplay.se/program/216615-larlabbet-vad-arsprakstorning https://urplay.se/program/216613-larlabbetsprakstorning-hos-elever-i-lagstadiet https://urplay.se/program/216617-larlabbetsprakstorning-hos-elever-i-mellanstadiet https://urplay.se/program/216603-larlabbetsprakstorning-hos-elever-i-hogstadiet

28

DHB NR 2 / 2021

FÖRELÄSNING OM BARNS SPRÅKUTVECKLING Även om du missade Riksförbundet DHB:s webbinarium den 14 april om alla barns rätt till språkutveckling, så kan du ändå se den föreläsning som Iréne Johansson höll under webbinariet på förbundets hemsida. Den heter ”Barns rätt till språk – alla barns rätt till språk”. www.dhb.se

BOKTIPS TILL SOMMAREN! ”Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma”. Karolina Larsson har skrivit en bok om hur man kan skapa strategier för att stimulera barns språkutveckling. Boken vänder sig både till föräldrar, lärare i skola och förskola. De tips och råd som finns i boken kan användas redan när barnet är nyfött, men strategierna kan anpassas eftersom barnet växer och de fungerar under flera år.


EN TRYGGARE SKOLDAG FÖR ALLA

ningar som de arbetade med. De hade många elever som var frånvarande och utmanande. Navet i Borås, som ger stöd för skolutveckling, kontaktades.

Nya utarbetade rutiner har lett till att det är lugnare i klassrummet. Eleverna får studiero samt att de känner sig sedda.

Nya arbetssätt ska minska stressen hos eleverna samt ge skoldagarna mer glädje. Under två år har pedagogerna på fyra grundskolor i Tranemo kommun arbetat fram en gemensam strategi. Projektet är avslutat, men arbetssätten lever vidare.

Projektet, ”Process I Fokus”, föddes ur en diskussion mellan de fyra olika rektorerna. De insåg snabbt att de hade samma frågeställ-

Efter ett grundligt arbete och kunskapssökande om elever med en funktionsnedsättning har det frambringat ett annat synsätt på händelser i klassrummet. De har sett att gemensamma pedagogiska strategier underlättar och blir som en trygghet för barnen som behöver extra stöd. Bland annat enades pedagogerna om morgonrutiner, lektionsplaneringar, bildstöd. Bildstödet fungerar som ett hjälpmedel för att lösa konflikter samt att ta hänsyn till varandras känslor och behov. Resultaten är talande. Det är en tryggare och lugnare miljö för alla. Dessutom gör rutinerna att eleverna blir mer sedda, vilket har lett till studiero i klassrummen.

Dags att söka specialskola Sista ansökningsdag 15 november

Specialpedagogiska skolmyndigheten driver flera specialskolor runtom i landet. Bland annat Hällsboskolan i Stock-

holm och Umeå för elever med grav språkstörning och Åsbackaskolan i Örebro för elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning samt elever med medfödd dövblindhet. Våra fem regionala specialskolor tar emot elever som är döva eller har en hörselnedsättning: Manillaskolan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.

gör det lättare att förstå och lära. De flesta av våra skolor har också boende för elever som bor långt från sin skola. Skicka ansökan senast den 15 november via www.spsm.se/sokaskola När ansökan kommit in, bedömer en nämnd vilka elever som ska tas emot i specialskolan. Vill du veta mer eller besöka en av våra skolor? Ring oss på 010 473 50 00 eller titta in på www.spsm.se/specialskola

Skolorna lär ut samma saker som grundskolan gör, men på ett sätt som är anpassat till eleverna och deras förutsättningar. Här finns till exempel teckenspråkiga lärare med specialistkompetens och lärverktyg som

DHB NR 2 / 2021 29


Anslagstavla VI STÖDJER

DHB:S VERKSAMHET Teckenbro www.teckenbro.com, info@teckenbro.com

Ord AF

Astrid Frylmark

www.spraklek.se, www.ordaf.se

RTB Revision

Box 1815, 702 23 ÖREBRO, Fabriksg. 54 B Tel 019-14 04 40, www.rtbrevision.se

JP Tolk och översättning /www.facebook.com/jp.orebrotolk/

Teckenpedagogerna info@teckenpedagogerna.se

30

DHB NR 2 / 2021

Håll dig uppdaterad! Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distriktsföreningarna skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlemsregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på: www.dhb.se/medlem Du kan också kontakta kansliet så hjälper vi dig: kansliet@dhb.se

PS

Gå gärna in och gilla vår facebooksida där vi lägger upp information om alla våra aktiviteter: www.facebook.com/dhbriks


Beställ, maila: kansliet@dhb.se eller www.dhb.se/material

ett resultat av ett samarbete mellan på Manillaskolan i Stockholm och ör döva, hörselskadade och språkB, våren 2006.

rna om du har frågor om teckenelskador/dövhet/språkstörning hos mar.

HB, Klostergatan 15, 703 61 Örebro Txt: 019-19 68 90 ange 019122146* et@dhb.se, www.dhb.se

-

Lätta tecken – 120 ord från det svenska teckenspråket Lätta tecken – 120 ord från det svenska teckenspråket

r en DVD med filmade tecken från kenspråket. Här kan du se olika ärger, familjen, tid, mat, dryck, ch skola. Dessutom visas ett antal ett eget avsnitt. ”Lätta tecken” börjare med 120 vanliga och lätta m vill lära sig mer teckenspråk kontakta den lokala dövföreningen eförbund.

Lätta tecken

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

120 ord från det svenska teckenspråket

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken

DVD 120 filmade tecken Lättamed tecken från det svenska DVD med 120 teckenspråfilmade tecken ket. du se olika tecken frånHär detkan svenska teckenspråket. för tid, för Härdjur, kanfärger, du se familjen, olika tecken mat, sport djur,dryck, färger,känslor, familjen, tid, mat, och skola. Filmen haroch inteskola. dryck, känslor, sport ljudspår. Filmen har inte ljudspår. Pris: Pris:50 50 kr kr + + frakt frakt

Språkstörning hos barn ochhos unga Språkstörning barni skolåldern och unga i skolåldern

Informationsskrift somii första Informationsskrift som första hand vänder sig till och hand vänder sig till föräldrar föräldrar och andra närståandra närstående. Anna-Karin ende. Anna-Karin Arnald leg. logopedArnald ger svar på leg. logoped ger svar påom de barn de vanligaste frågorna vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skolmed språkstörning under tiden. Skriften tar upp innebörd skoltiden. Skriften tar upp och konsekvenser i skolan och innebörd och konsekvenser i ger tips på vad man som förälder skolan och ger tips på vad man och personal i skolan kan göra som förälder och personal i för att underlätta för barnet. skolan kan göra för att underPris: 30 kr + frakt lätta för barnet.

Flerhandikappades kommunikation Flerhandikappades i ett livsperspektiv kommunikation i ett

En undersökning om hur livsperspektiv döva och hörselskadade barn En undersökning om hur döva och ungdomar med fleroch hörselskadade barn och funktionshinder och deras ungdomar med flerfunktionshinfamiljer upplever språksituader och deras familjer upplever tionen i ett livsperspektiv. språksituationen i ett livsper-

Pris: 50 kr + frakt spektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att

jag förstår (rev. 2014) Ibland låtsas jag att jag Bok samt ljudbok i DAIförstår (rev. 2014)

SY-format om elever med Bok samt ljudbok i DAISY-format språkstörning, uppdaom elever med som språkstörning, terats 2014. Boken vänder som uppdaterats 2014. Boken sig till föräldrar, pedagoger vänder sig till föräldrar, pedagoochoch andra somsom möter barn ger andra möter barn med språkstörning och med språkstörning och gerger kunkunskap om hjälpmedel och skap om hjälpmedel och om de om de särskilda svårigheter särskilda svårigheter som eleversom eleverna har. Boken na har. Boken innehåller också innehåller också tankar och tankar och råd om bemötande råd om bemötande av barn av barn med språkstörning. med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt Pris: 150 kr + frakt

Pris: 30 kr + frakt Vi är en grupp fast två ändå

Ett livsperspektiv

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Därför går jag inte till skolan

Därför går Tre elever på jag Riksgymnasiet för inte till skolan döva och hörselskadade berättar Tre omelever skolk. på Riksgymnasiet för döva ochkrhörselskadade Tryckt: 30 + frakt berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt Vi är en grupp fast två ändå Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Språkstörning i

– möjligheter i vardagen

1

Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” hand-

lar är omen livet för barn, unga och Vi grupp vuxnatvå somändå är döva, har en hörfast selnedsättning eller en språkSammanfattning av fältstustörning. dien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och Gratis DVD med tillhörande hörselskadade. broschyr beställs via http://

Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt

Tryckt: 50 kr + frakt www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning kombinationi kombination med med flerspråkighet flerspråkighet

Även denna informationsinformationsskrift Även denna vänder sig till föräldrar och andra skrift vänder sig till föräldrar närstående i första hand. Eva och andra närstående i första Kristina Salameh leg logoped hand. Eva Kristina Salamehger svar på de ger vanligaste leg logoped svar påfrågorna de vanom flerspråkiga språkligaste frågornabarn om med flerspråkstörning. tar bland annat iga barn Skriften med språkstörning. upp flerspråkig språkutveckling, Skriften tar bland annat upp språkstörning i kombination flerspråkig språkutveckling, med flerspråkighet, utredning språkstörning i kombination och bedömning, intervention med flerspråkighet, utredning och och föräldrarnas bedömning,roll. intervention Denna informationsskrift finns och föräldrarnas roll. Denna även på arabiska. finns även informationsskrift Pris: 30 kr + frakt på arabiska.

Pris: 30 kr + frakt

Döv Dövmed medutvecklingsutvecklingsstörning – Möjligheter i ett störning – Möjligheter i ett livsperspektiv livsperspektiv

Gratis och Gratisskrift skriftsom somkortfattat kortfattat lättillgängligt informerar och och lättillgängligt informerar belyser situationen för individer och belyser situationen för med hörselnedsättning/dövhet individer med hörselnedsättining/dövhet kombination imed utvecklingskombination störning. Skriften riktar sig i förmed utvecklingsstörning. sta hand till personer som inte Skriften riktar sig i första tidigare kommit i kontakt med hand till personer som inte målgruppen i fråga. tidigare kommit i kontakt

med målgruppen i fråga.

Fraktkostnad tillkommer DHB NR 2 / 2021 29 31

Produkter

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter


Returadress: Riksförbundet DHB Fabriksgatan 54 A 702 23 Örebro

Vi på Riksförbundet DHB önskar ER ALLA en riktigt skön sommar!

Besök oss gärna på: https://www.facebook.com/dhbriks 32

DHB NR 2 / 2021