Dialog nr4 2020

Page 1

DHB DIALOG NR 4 >> 2020 >> ÅRGÅNG 47

OM

VAR MED I VÅR MEDLEMSKAMPANJ!

TINNITUS

NY

LSS

UTREDNING

FÖRÄLDRAR BERÄTTAR

TUFF

VAD BETYDER FÖR DEM

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

DHB NR 4 / 2020 1


>> LEDARE

Rätt till TUFF utifrån sitt barns behov, är det en utopi? Rätten till fler TUFF- timmar var en av orsakerna till att jag engagerade mig i DHB. Det är en fråga som varit på agendan under lång tid, och i år fortsätter Riksförbundet DHB arbetet med den motion som DHB Norra och DHB Språkstörning lämnade till årsmötet 2019.

Läs mer på Sarnmark.se Mo Gård – LSS-insatser med fokus på kommunikation! För personer med kombinerade funktionsnedsättningar erbjuder Mo Gård, boende och daglig verksamhet för vuxna samt boende och gymnasiesärskola för barn och ungdom. Mo Gårds styrka är specialistkompetensen inom kommunikationsområdet. Vi arbetar med olika anpassade kommunikationssätt som exempelvis Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), taktila former och teckenspråk. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering. Mo Gård är en stiftelseägd icke vinstdrivande organisation med över 70 års erfarenhet. Vi finns på flera platser i landet. Vi har lediga platser inom boende och daglig verksamhet. Välkommen att prata med våra kunniga rådgivare!

radgivare@mogard.se www.mogard.se | 010-471 67 00 2

DHB NR 4 / 2020

För vår familj har TUFF varit vägen in i teckenspråkets värld. Jag kommer än i dag ihåg min första TUFF- kurs. Det blev en riktig intensivkurs då jag blev den enda eleven pga flera avhopp. Efter denna Tuffa;) start följde sedan kvällskurser, helgkurser och sommarkurser. Det som under den här tiden stressade mig, och många andra föräldrar, var just att

vi bara hade rätt till 240 timmar. Det är för få timmar för att kunna utveckla ett språk som man skall bli trygg i. Detta vill vi ha en förändring i. Vi på DHB vill se att antalet timmar i teckenspråksundervisning ökas för föräldrar. Genom att öka antalet timmar så innebär det att vi som föräldrar kan ha teckenspråksutbildning under barnets hela uppväxt och inte som idag, där timmar lätt har tagit slut när barnet går i lågstadiet. Om inte jag som förälder haft rätt till TUFF hade det varit betydligt svårare att lära mig teckenspråk och därmed varit svårare att etablera en trygg och säker kommunikation med mitt barn. Utifrån detta per-

Redaktör Marcus Persson Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress Riksförbundet DHB Fabriksgatan 54A 702 23 Örebro Tel: 019-17 08 30 Mail: dialog@dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli Mail: kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med 4 nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Marcus Persson Tel: 0733 359 880 Mail: marcus.persson@dhb.se Grafisk produktion Olga&friends - en del av Ågrenshuset Tryck Ågrenshuset Manusstopp nr 1 2021, 10 mars. Tidningen finns ute vecka 13.

spektiv känns det bra att vi i DHB även arbetar för att de som ska ha rätt till TUFF ska bli fler. Vår enkät, som ni kunde ta del av för snart ett år sedan, visade att vi är många som vill att alla de som finns runt våra barn ska få lära sig teckenspråk, syskon, mor- och farföräldrar, personliga assistenter… Teckenspråksutbildning ska erbjudas de som finns i barnets närhet så att det blir utifrån barnets behov av kommunikation och inte utifrån en viss diagnos och ett visst släktskap.

Helena Reuterham

Ordförande, DHB Östra och sekreterare i förbundsstyrelsen

>> När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Bli medlem via: www.dhb.se/medlem

www.dhb.se DHB NR 4 / 2020 3


Albert Telon, medlem i UMS

Ellen Fritz, ordförande för UMS, deltar i SPSM:s ungdomsnätverk 5:e nov 2020

Wilma Dahlgren, vice ordförande i UMS

Senaste nytt från projektet ”Äntligen!” Albert Telon medverkar i UMS filmer

Under hösten har projektmedarbetarna fortsatt sitt arbete ute i skolor, träffat UMS styrelse och jobbat vidare med material till foldrar, affischer och till Unga med språkstörnings (UMS) kommande hemsida. Läs mer vad vikarierande projektledare Daniel har att skriva om hur det går i projektet! 4

DHB NR 4 / 2020

UMS arbete fortsätter! Sedan det tredje styrelsemötet i september har styrelsen träffats i slutet av oktober för en utbildning om hur man fångar engagemanget hos medlemmar i föreningen. Den hölls av Volontärbyrån på Scandic Grand i Örebro, och var en mycket givande utbildning för deltagarna! Nu blickar vi mot UMS fjärde och sista styrelsemöte för i år som kommer att hållas i mitten av januari. Där kommer vi bland annat att färdigställa planeringen av UMS årsmöte

2021 som vi hoppas kunna genomföra någon gång i slutet av mars nästa år.

det vår målsättning att genomföra den när situationen förbättras.

filmer. Vår förhoppning är att kunna publicera dessa filmer innan året är slut.

Skolbesök Efter trevliga besök i Malmö och Göteborg i september har vi hunnit besöka Hällsboskolan i Stockholm under oktober. Där hade vi ett lyckat bokbord och talade med många elever från såväl högstadiet som mellanstadiet. I samband med det marknadsförde vi en bowlingaktivitet som vi tyvärr fått skjuta upp på grund av Coronapandemin. Även om det är oklart när vi kan genomföra aktiviteten är

Vi har haft planer på fler skolbesök i olika städer men som situationen med Corona ser ut just nu har vi även fått skjuta upp flertalet skolbesök. Istället hoppas vi kunna genomföra dessa till våren.

Hemsidan Arbetet med att ta fram en ny hemsida för UMS i samarbete med Funka är i full fart och nu står det klart att webbadressen blir: www.ungamedsprakstorning.se. Vår förhoppning är att lansera hemsidan någon gång under 2021. Håll utkik på våra sociala medier efter det!

Filmer Under oktober har vi och produktionsbolaget TakeOff filmat två av UMS medlemmar i Linköping, Albert Telon och Wilma Dahlgren, för två kortare informations-

DHB NR 4 / 2020 5


TUFF

TECKENSPRÅKSUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRAR

INTERVJU MED MORGAN, EVA OCH JULYETTE

I början av året redovisade vi resultatet av en medlemsenkät om TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar som vi under december förra året hade på vår hemsida. Vi fick in över 100 svar och med tanke på att det var en lite längre enkät fick vi mycket bra information av våra medlemmar. I nummer 1 av Dialog presenterade vi resultat och lite tankar om det. Nu har vi intervjuat tre föräldrar som alla har barn som tecknar, Morgan, Julynette, och Mia. Vi har frågat dem om vad TUFF har betytt för dem och vilka tankar de har om hur TUFF kan se ut i framtiden. Familjen Rosbo

MORGAN ROSBO är pappa till Hilma, han är 57 år och bor i Örebro. Här har han också sitt företag inom transportbranschen. Berätta lite om ditt barn?

Hilma är idag sex år och hon föddes med nedsatt hörsel. När Hilma var tre månader fick hon hörapparat, sedan opererades hon för CI på ena örat när hon var 11 månader och på andra örat när hon var 2 år.

När blev du medlem i DHB?

Det var nog 4-5 år sedan. Jag gick med för att Hilma har sin hörselnedsättning, men just nu är jag inte så aktiv. Hur fick du veta att TUFF fanns? Och vad har TUFF betytt för dig?

Jag och min fru fick information om teckenspråksutbild6

DHB NR 4 / 2020

ningen via habiliteringen i Örebro och där gick vi sedan på förberedande teckenspråkskurs. Sedan har vi gått på olika kurser på Västanviks folkhögskola. Det var verkligen bra att vi kunde gå på TUFF. Det betyder att vi idag kan kommunicera med Hilma när hon inte har sina CI på sig. Har du TUFF-timmar kvar att använda?

Ja jag tror att jag har ca 60 timmar kvar. Vad tycker om utbildningen? Är det något du saknar i den?

Jag tycker TUFF har varit bra. Det jag saknar är att vi har för få timmar. De 240 timmar som man får är inte tillräckligt för att lära sig ett helt nytt språk. Det är också tråkigt att utbildningen

inte finns i Örebro sedan ett år tillbaka. Orsaken till att utbildningen inte erbjuds i Örebro längre är att det är för få som vill gå den. Vad tycker du var svårast när du började lära dig teckenspråk?

I början tyckte jag det svåraste var grammatiken, att likadana tecken kan ha olika betydelse och så att avläsa. Avläsning tycker jag fortfarande är det svåraste, och så hitta rätt tecken när jag behöver dem. Jag har lite dåligt minne. Om du inte hade känt till TUFF och gått utbildningen, hur hade du lärt till teckenspråk då tror du?

Det är svårt att tänka sig, jag vet inte hur det skulle ha gått till.

Vad har varit roligast med TUFF?

Det roligaste med TUFF har ju varit att lära sig språket och att få träffa och lära känna andra föräldrar som också behöver lära sig teckenspråk. Utbildningen har också givit mig en stor erfarenhet om hur det är leva med funktionsnedsättning och så har jag fått ny kunskap om hela dövkulturen som jag inte kände till innan. I vår enkät tidigare i år frågade vi om det kunde vara bra för barnet om fler personer i barnets närhet fick lära sig teckenspråk. Vad tänker du om det?

Det kan vara bra om släktingar också kan gå TUFF och lära sig. Jag tror att i en hörande familj behöver så många som möjligt lära sig teckenspråk.

HEMVÄGLEDARE Förstadielärararna var en liten grupp pedagoger som hade en gedigen erfarenhet av att arbeta både i vanliga förskolegrupper för hörande barn och som därutöver hade en speciallärarutbildning. Utbildningen fanns bara vid Lärarhögskolan i Stockholm. De flesta av förstadielärarna, men inte alla, arbetade med döva barn och barn med hörselnedsättning. En annan viktig typ av tjänst som förstadielärare kunde ha var att vara så kallad hemvägledare. I den rollen arbetade man för Pedagogiska Hörselvården som var en verksamhet som ofta var knuten till sjukhusens hörselklinik. Hemvägledarens roll var att besöka familjerna i hemmet och barnet i förskolan för att följa upp det besked familjen fått om att barnet hade en hörselnedsättning eller var dövt. Syftet var att vara en stödjande och lyssnande person, men även hjälpa till att anpassa hörapparater och annan hörselteknisk utrustning och kanske framför allt arbeta för barnets rätt till en god språklig miljö och överhuvudtaget en god lärandemiljö, både hemma och i förskolan. Hemvägledaren kom ofta familjen väldigt nära och följde dem i flera år. Många förstadielärare som arbetat med hemvägledning berättar just hur de blev barnets och familjens språkrör i många sammanhang.

Källa ”Yrkesroll i förändring – förstadielärarnas historia”, Carin Roos,

DHB NR 4 / 2020 7


JULYNETTE SJÖSTRÖM-BARBON Julynette är 47 år och mamma till Gabriel. Julynette som är född i Manila på Filippinerna och uppvuxen i Genève i Schweiz bor sedan 2001 i Sundsvall med sin familj. Här arbetar hon som textilslöjdslärare men hon har också en egen syateljé.

MIA EDÉN Mia Edén är 48 år, mamma till Alexander, hon bor i Stockholm och arbetar där som Kompetensutvecklare på Försäkringskassan.

Berätta lite om ditt barn?

Alexander är äldst av mina tre barn. Han är 17 år och har två yngre syskon. Alexander har en grav hörselnedsättning men också andra funktionsnedsättningar, bla problem med sina lungor. Nu har han börjat i Örebro på Riksgymnasiet. Det är en stor förändring, men än så länge tycker han att skolan och boende fungerar ganska bra. När blev du medlem i DHB?

Jag gick med i DHB ganska snart efter att Alexander föddes. Han kanske var 5 år. Efter några år började jag i styrelsen i DHB Östra. Där har jag varit med i 8 år, tror jag. För några år sedan jobbade jag tillsammans med Riksförbundet för att öka antalet TUFF-timmar. Hur fick du veta att TUFF fanns? Och vad har TUFF betytt för dig?

Oj, jag kommer inte ihåg hur jag fick informationen. Det är så länge sedan nu, men jag minns att det var en hemvägledare som hette Karin som kom hem till oss när Alexander var liten. Jag antar att jag av Karin fick information om kurser som gavs via Regionen och efter det rullade det på med TUFF- utbildningar. 8

DHB NR 4 / 2020

TUFF har betytt jättemycket för oss, hela familjen. Vi har fått lära oss teckenspråket och vi har fått träffa så många andra föräldrar och fått nya kontakter. Flera träffar vi fortfarande idag och de tillhör mina närmaste vänner. Alexanders syskon har också fått träffa andra syskon i samma situation och det har varit väldigt värdefullt. Alexanders syster Amanda har också varit med på några utbildningar i teckenspråk för syskon på Manillaskolan. Har du TUFF-timmar kvar att använda?

Nej tyvärr, jag har använt alla mina timmar. Det är tråkigt, men nu försöker jag vara med de helger som DHB Östra ordnar med teckenspråksutbildning. Jag är verkligen inte fullärd och kan bara önska att det fanns obegränsat med timmar för oss som verkligen behövde det. Vad tycker du om utbildningen? Är det något du saknar i den?

I det stora hela är det en bra utbildning med duktiga lärare. För oss var det i början bara en gång i veckan, men sedan blev det läger och det blev det mer intensivt. Det var bra och utvecklande att man fick använda språket hela tiden. Det var också så

bra att hela familjen kunde vara med. På lägren fick vi lära oss teckenspråk i flera situationer, vi fick agera och hitta på olika saker. Det jag saknar är miljöer där man mellan kurserna kan kommunicera och hela tiden utveckla sitt språk. Nu är det lätt att det blir ett tomrum efter varje kurs. Jag saknar också fler timmar. Nu är det 240 timmar och det är alldeles för få timmar för att lära sig. Jag behöver utveckla mitt teckenspråk lika mycket nu som när Alexander var 5 år. Vad tycker du var svårast när du började lära dig teckenspråk?

Avläsningen var det svåraste i början och det är fortfarande det jag tycker är svårast. Jag behöver mer träning och kontinuitet i att teckna för att känna mig trygg i språket. Jag blir ofta stressad när jag ska avläsa. Det gäller även när jag pratar med min son. Jag skulle önska att jag utmanade mig mer i att teckna med andra, men det har tyvärr inte blivit så. Om du inte hade känt till TUFF och gått utbildningen, hur hade du lärt till teckenspråk då tror du?

Jag har ingen aning. Jag hade

nog försökt luska ut om olika kurser. Om det hade varit dyrt att gå privata utbildningar hade jag antagligen inte kunnat få lika mycket utbildning. Jag tycker det är bra att TUFF finns, och sker inom en statlig ram där det även finns möjlighet att få ersättning från CSN om man behöver ta ledigt från sitt arbete.

Berätta lite om ditt barn?

Vad har varit roligast med TUFF?

Hur fick du veta att TUFF finns? Och vad har TUFF betytt för dig?

Det är mycket som har varit roligt. Alla kontakter man har fått. Lägren har också varit bra. Att få kontaktnät och lära känna andra i liknande situation har betytt minst lika mycket som att få lära sig språket. I vår enkät i vintras så var det många som ville att även andra än föräldrar skulle kunna gå TUFF. En del vill tex att mormor och morfar, syskon, personliga assistenter eller lärare skulle få gå TUFF. Vad tänker du om det?

Väldigt klokt att fler i barnets närhet ska få tillgång till TUFF. Nu finns det risk att viktiga personer för barnet utesluts. Sedan tycker jag fortfarande att utbildning för föräldrar är viktigt, eftersom det är tillfällen då man som förälder kan skapa kontaktnät med andra föräldrar.

Gabriel är 14 år, har Downs Syndrom och fick sin hörselnedsättning bekräftad när han var 10 år. Gabriel har två bröder, Joshua som är 17 år och Nathan som är 12 år. När blev du medlem i DHB?

Jag gick med i DHB och i styrelsen för DHB Norrland 2019.

Vi fick reda på TUFF genom hörselhabiliteringen och de hänvisade till Härnösands Folkhögskola som gav utbildningen. Vi började med en grundundervisning under en vecka och sedan fortsatte vi med de tvåveckors läger de hade under sommaren. Efter vår första vecka med grundundervisningen upptäckte vi att Gabriel hade en bra bas med tecken som han lärt sig i skolan. När vi började teckna mer hemma, var det som att han kände att äntligen var det någon som kunde kommunicera med honom, äntligen kunde han teckna och vi förstod. Hans förmåga att kommunicera har bara utvecklats sedan dess. Har du TUFF-timmar kvar att använda ?

Jag har inte koll på hur många

timmar jag har kvar, jag inbillar mig att jag har mycket kvar eftersom vi började så sent. Gabriel var redan 9 år när vi blev kopplade till hörselhabiliteringen. Vad tycker du om utbildningen? Är det något du saknar i den?

Utbildningen som den är idag passar mig. Vi träffar regelbundet två döva lärare, en som vi har börjat känna så väl att vi nu skrattar mycket tillsammans och en som är yngre och inte från stan. Vi får lära oss tecken från dialekter från olika platser och generationer. Efter olika anpassningar har våra träffar blivit kortare, men mer regelbundna dvs från två intensiva veckor per år, till ca fyra helger utspridda under året. Med det upplägg vi har nu känner jag att jag hinner använda de nya tecken jag lärde mig till nästa träff. Det blir mer av en kontinuitet. Vad tycker du var svårast när du började lära dig teckenspråk?

Det som alltid har varit svårt för mig är avläsning, men en vän har påpekat att även i den hörande världen är det svårare att lyssna än att prata. Vad har varit roligast med TUFF?

När Gabriel föddes blev vi introducerade till stödtecken

genom att lära oss enstaka tecken med hjälp av en bok. Det gick jättetrögt för mig, jag stötte på samma ord om och om igen utan att utvecklas alls. Det är lättare tycker jag att lära sig ett levande språk med sin kultur, sin grammatik och sin humor. Med TUFF kom vi in i en ny värld. Stödtecken kan inte utvecklas i samma takt som ett språk, det kommer alltid efter eftersom det baseras på teckenspråk. Med TUFF fick vi lära oss aktuella tecken som vi stöter på i vår vardag: Facebook, Internet, Snapchat, Trump, Corona, Himlabadet ….

med i diskussionen och inte bara låta ”pappa och mamma” ta hand om snacket… Diskussionen teckenspråk/ cochleaimplantat kan vi ta en annan gång, men gruppen döva med anhöriga minskar, så man kan tänka bredare. Vem behöver teckenspråk för sin utveckling? Intervjuade gjorde Anna Gabrielsson

I vår enkät tidigare i år så frågade vi om det kunde vara bra för barnet om fler personer i barnets närhet fick lära sig teckenspråk. Vad tänker du om det?

Varför ska man begränsa till bara föräldrar? Jag tycker att människor som kretsar runt barnen absolut måste få tillgång till TUFF, inte bara de närmaste. Teckenspråk borde vara lätttillgängligt till de som är intresserade av att lära sig. Gabriel och jag var precis hos audionomen idag, hon kunde teckna mer eller mindre och försökte verkligen kommunicera med Gabriel. Det är sådana personer som gör att Gabriel vill vara DHB NR 4 / 2020 9


Intervju med

Gerhard Andersson Professor på Linköpings universitet Tinnitus är en åkomma som innebär att man hör ljud som saknar ljudkälla. Tinnitus kan låta olika för olika människor, men vanligt är att man upplever tinnitus som ett konstant tjut, pipande bastoner eller brusande. Detta sker i olika omfattning beroende på individ. Vi fick chansen att ställa några frågor till Gerhard Andersson, professor på Linköpings universitet som bl.a. forskar om tinnitus, dess orsaker och möjliga behandlingar.

Professor Gerhard Andersson, Linköpings universitet

>> LÄSTIPS Tinnitus på 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/ ogon-oron-nasa-och-hals/horsel/tinnitus/ Att leva med tinnitus – Hörselskadades Riksförbund (HRF) https://hrf.se/app/uploads/2016/06/ Att_leva_med_tinnitus_dec2017.pdf Q: Hur vanligt är tinnitus hos den svenska befolkningen? A: I den vuxna befolkningen förekommer tinnitus hos minst 15 %. Det är dock färre som har stora besvär. Man räknar med att ca 2 – 3 % av befolkningen har besvär av sin tinnitus. Q: Vet man om det är fler män eller fler kvinnor som har tinnitus? A: Det är ganska jämnt vad gäller de som har stora besvär. Q: Vilka problem och besvär kan tinnitus medföra för individer? A: Irritation, koncentrationsbesvär, sömnbesvär och för en del kan hörselproblem upplevas mer störande. Trötthet förekommer också samt olika psykiska besvär 10

DHB NR 4 / 2020

som nedstämdhet och ångest. Idag finns ingen ”medicin” eller behandling som ”botar” eller gör att en persons tinnitus försvinner helt. Dock finns många behandlingsmetoder. Q: En vanlig behandlingsmetod är KBT-terapi. Hur pass effektiv är KPT-terapi? A: KBT har gott stöd i forskningen. Ungefär en tredjedel får en stor förbättring. Hälften får en lindring och en liten andel (ca 20 %) upplever ingen effekt alls. Q: En del upplever att tinnitus kan komma och gå under ett liv. Blir det bättre med åren, eller är det bara att man vänjer sig? A: Bägge. För en del minskar faktiskt ljudupplevelsen.

Många upplever att de vänjer sig och glömmer bort sin tinnitus. Även om många upplever att KPT-terapi och andra behandlingar kan hjälpa mot tinnitus finns det många som lider av sin tinnitus trots försök att behandla den. För många innebär det ett begränsat liv sett till sociala kontakter och vad man orkar göra i sin vardag. Q: Tror du att vi någonsin kommer att se en ”lösning” alternativt en effektiv behandling för tinnitus i form av en medicin eller behandling? A: För vissa former av tinnitus kan det bli så. Det krävs dock grundforskning och att en skadad hörsel kan ”repareras”.

tips på läsning om tinnitus om man vill läsa mer om ämnet? A: Dels finns det en del på nätet via HRF (Hörselskadades Riksförbund), men det finns även ett par självhjälpsböcker som bygger på KBT som jag varit med och skrivit. Ett exempel är boken ”Att leva med tinnitus”. DHB riktar ett stort tack till Professor Gerhard Andersson på Linköpings universitet för hans medverkan i Dialog! Text: DANIEL LEE

Tinnitusbehandling styrs av etiologin. Buller stress eller ångest/depression tänkbara orsaker – Kajsa-Mia Holgers, docent, överläkare, hörselvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Akademin, Göteborg kajsa-mia.holgers@vgregion.se https://lakartidningen.se/archivearticle/ tinnitusbehandling-styrs-av-etiologin-buller-stress-eller-angestdepression-tankb/ Psychiatric disorders in tinnitus patients without severe hearing impairment: 24 month follow-up of patients at an audiological clinic – S Zöger, J Svedlund & K M Holgers https://pubmed.ncbi.nlm.nih. gov/11465295/

Q: Slutligen, har du några bra DHB NR 4 / 2020 11


Lägret riktar sig främst till barn som är 8-12 år.

Ännu en LSSutredning De senaste åren har vi sett flera utredningar om LSS – lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och andra närliggande frågor. I höst kom den senaste som heter Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) till Riksförbundets kansli i september. Utredningens första direktiv kom redan 2016 och fokus var då på att minska kostnaderna, framförallt vad gällde den personliga assistansen. Det blev starka reaktioner inom funktionshinderrörelsen, vilket ledde till att regeringen delvis backade. Så småningom blev det tre tilläggsdirektiv och nu kom slutligen det färdiga betänkandet. Att kostnaderna för den personliga assistansen ska minska är fortfarande 12

DHB NR 4 / 2020

tydligt i de förslag som utredningen lägger fram. Till exempel föreslås att insatsen ledsagarservice ska upphöra, att barn under 16 år ska undantas från personlig assistans och det gäller även för stöd som idag anges som behov som förutsätter ingående kunskaper om den som får stödet. Det senare omfattar t ex aktiv tillsyn av en person där det finns risk för att personen ska skada sig själv eller andra. Det finns trots allt några intressanta tankar i utredningen som skulle vara värda att följa upp, såsom förslaget att ta fram underlag för att förtydliga insatsen rådgivning och annat personligt stöd så att fler förstår den och kan ansöka om den. Insatsen innebär att den enskilde kan begära att få en sam-

VÄLKOMMEN TILL ÄVENTYRSLÄGER PÅ BOSÖN! 12-14 AUGUSTI 2021 Bosön ligger vackert i skärgårdsmiljö på norra Lidingö. Anläggningen ligger i ett vackert naturområde med stränder, bryggor och skog med fina promenadvägar. Lägret riktar sig till barn som är döva, har en hörselnedsättning, en språkstörning och barn med ytterligare funktionsnedsättningar. I första hand är lägret för barn mellan 8-12 år.

manhållen kedja av stöd och samordning, men av många uppfattas den som otydlig och antalet ansökningar har minskat till knappt 3000 2017 mot 8500 10 år tidigare. Riksförbundet är starkt kritisk till utredningen och hela remissvaret finns att läsa på vår hemsida www.dhb.se. Utredare har varit Gunilla Malmborg.

På lägret finns det möjlighet att prova bågskytte, rullstolsbasket eller olika friidrotter. Aktiviteterna leds av instruktörer på Bosön, men det finns också ungdomsledare från DHB med och hjälper till. Det kommer att finnas teckenspråkstolk och lägret passar även barn med rullstol. Lägret finansieras med fondmedel, vilket innebär att de som deltar endast betalar en del av den faktiska kostnaden. För att så många barn som möjligt

ska kunna delta till ett lägre pris får barnet ha med sig en (1) förälder till lägret. Lägret genomförs under förutsättning att vi får tillräckligt med medel. Deltagaravgift är 2 500.-/vuxen och 1 500.-/barn. I avgiften ingår boende, helpension, aktiviteter, och fri tillgång till Bosöns friidrottshall, gym, inomhuspool och styrketräningshall. Det kommer att finnas mer information om lägret och betalningsvillkor på vår hemsida www.dhb.se.

Vi kommer att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. De flesta aktiviteter sker utomhus och delta endast om ni är friska.

Utredningen i sin helhet finns att läsa på:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-201888/

och på lättläst:

https://www.regeringen.se/48dfa7/contentassets/1254d94c095748f0bffb14a5f1f2b413/oversyn-av-insatser-enligt-lss-och-assistansersattningen-sou_2018_88---sartryck-lattlast.pdf

ANMÄLAN TILL LÄGRET Från och med 15 DECEMBER, på: www.dhb.se eller maila: kansliet@dhb.se

DHB NR 4 / 2020 13


VILL DU VARA LÄGERLEDARE FÖR VÅRT ÄVENTYRSLÄGER I SOMMAR? Riksförbundet DHB söker dig som är mellan 20-30 år, engagerad med god samarbetsförmåga och som vill arbeta på vårt äventyrsläger för barn 8-12 år. Som lägerledare bidrar du till att göra lägret roligt för barnen. Din arbetsdag kan vara intensiv, men vi tror också att det samtidigt är stimulerande och givande. Du kommer också att vara en förebild för barnen. På lägret kommer du att under dagarna vara med under aktiviteter såsom tex rullstolsbasket och bågskytte. Det finns instruktörer som ansvarar för själva aktiviteterna, men du ska finnas med och hjälpa och stötta barnen. På kvällarna hjälper du till med att ordna kvällsaktiviteter som spel och filmvisning.

Ge bort ett medlemsskap i julklapp! Med möjlighet att: • Påverka i viktiga frågor • Få mer kunskap • Vara med på aktiviteter

För varje medlemsskap du ger i gåva får du en biobiljett!

Så snart du har betalat in medlemskapet som du ger bort, maila in namnen på de som fått ett medlemskap av dig i julklapp till kansliet@dhb.se För varje medlemskap du ger bort så skickar vi en biobiljett till dig. Vill du ha hjälp med ett fint presentkort så säg till så ordnar vi ett som vi mailar så du har det direkt.

Äventyrslägret 2021 äger rum på Bosöns anläggning utanför Stockholm 12-15 aug. Ansökan sker via formulär på DHB:s hemsida. Välkommen med din ansökan till kansliet@dhb.se

EN NY APP DÄR MAN LÄTT SER OLIKA FRITIDSAKTIVITETER Salta Friends Sverige är ett nystartat företag där namnet betyder Socially Active Life Together Among Friends. Företaget Salta Friends Sverige har tagit fram en ny app som ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att hitta en fritidsaktivitet. Salta Friends grundare och VD Mike Hamidy kom på idén då han själv har en person med funktionsnedsättning i sin närhet. Genom åren har Mike upplevt att brist av socialt engagemang kan riskera att den enskilde hamnar utanför. Att känna sig isolerad och utesluten från ett liv i gemenskap försämrar livskvalitén, och är påfrestande för relationer med vänner och familj. Mike anser att delaktighet är en förutsättning för ett liv med mening, och hans engagemang drivs av att minska utanförskapet för människor med funktionsnedsättning. – I dagsläget finns det ingen liknande app som erbjuder samma funktioner trots att vi sett ett otroligt behov av denna typ av tjänst. Det är vår förhoppning att personer med funktionsnedsättning kan dra nytta av appen för att leva ett mer aktivt liv, säger grundaren och VD Mike Hamidy.

klagapastan.se

Användaren skapar en profil i appen genom att välja personliga inställningar efter intresse, var i landet man är och det man utifrån sin funktionsnedsättning vill ska fungera. Vill jag att det finns teckenspråkstolkning? Ska det vara tillgängligt med permobil? Eller vill jag att det är det ska vara lätt för mig som synskadad att ta mig fram? Sökkriterierna matchas sedan mot aktiviteter som lagts in av organisationer, kommuner eller företag. Man kan enkelt koppla ihop flera konton där alla har tillgång till samma kalender - vilket underlättar planeringen för hela familjen eller assistenter. Man kan på detta sätt också vara säker på att aktiviteterna passar i tid och är tillgängliga för alla som berörs. Appen kommer att finnas from januari och som medlem i DHB kan man få tillgång till den gratis i sex månader, för att prova på och se om man tycker att den fungerar bra. Efter sex månader får man sedan välja aktivt om man vill fortsätta använda tjänsten, och då kostar ett medlemskap från 19 kr i månaden beroende på om man vill lägga till fler tjänster.

Gör det enkelt att klaga på brister i Göteborgs Stads verksamheter.

ANNONSERA I DHB DIALOG!

Vill du prova på appen Salta Friends utan kostnad för att se om den passar? Maila till kansliet@dhb.se senast 15 mars, så berättar vi hur du gör för att avgiftsfritt prova appen under 6 månader.

14

DHB NR 4 / 2020

DHB NR 4 / 2020 15


FÖLJ MED PÅ SPRÅKRESA TILL ENGLAND 19 JUNI-3 JULI 2021!

VAR: Ilfracombe, Devon, England När: 19 juni-3 juli 2021 Ålder: 14-17 år Kostnad: 15.000-17.000 kr, (exkl. flyg) Anmälan: senast 31 januari 2020 på www.avista.nu

ENGELSK SPRÅKKURS 2021 FÖR UNGDOMAR MED HÖRSELNEDSÄTTNING

Språkundervisningen

Deltagare från DHB och UH har undervisning i egna grupper med engelsktalande lärare. Undervisningen består av 15 lektioner à 60 min/ vecka och fokuserar på att förbättra de hörselskadade elevernas förmåga att tala och förstå engelska.

Hörselteknisk utrustning

Vi har med oss hörselteknisk utrustning, med kombinerade mikrofoner/mottagare, så att alla har möjlighet att vara delaktiga under lektionerna.

Ungdomsledare

En svensk ungdomsledare som kan både engelska och svenskt teckenspråk följer alltid med på resan. Ledaren stöttar deltagarna både vid undervisning, aktiviteter och fritid.

Resan anordnas i Ilfracombe av Riksförbundet DHB och Unga Hörselskadade (UH) i samarbete med Avista Språkreseförmedlarna. Många av våra deltagare har fått en kick i språket, fått godkänt eller till och med kunnat höja sina betyg i engelska. Deltagarna får nya vänner från hela Sverige och ibland även från andra länder. Ungdomarna vågar efter språkresan prata själva under familjens semesterresor. De kommer hem med ett nyfunnet självförtroende, både i engelska och som människor.

16

DHB NR 4 / 2020

Utflykter och aktiviteter

Alla deltagare väljer även ett fritidsprogram. Här blandas våra deltagare med de andra eleverna på skolan och alla aktivitetsledare talar bara engelska, vilket innebär ännu mera språkträning. Skolan arrangerar också egna aktiviteter och utflykter som är gemensamma för skolans alla elever,

exempelvis fotboll, volleyboll, utflykter till stränder, nationalparker, grottor eller andra städer. Det går bra att kombinera flera tillval. Vi rekommenderar dock alla deltagare att välja ”Exploring Devon” under första veckan då detta möjliggör för deltagarna att bättre lära känna varandra och skapa sammanhållning i gruppen. Om du som deltagare gärna vill ha ett annat tillval under de båda veckorna går detta också bra. Skolan arrangerar även kvällsaktiviteter som disco, karaoke och grillparty.

Boende och betalning

Deltagare från DHB och UH bor tillsammans två och två i utvalda engelska värdfamiljer, det kan även bo elever från andra länder i samma värdfamilj. Språkresan betalas till Avista. I priset ingår 15 lektioner/vecka, inkvartering i värdfamilj, helpension, skolans aktiviteter, valt fritidsprogram och transferbuss från och till flygplatsen. Flyg bokas och betalas av deltagaren. Vi rekommenderar flygbolag och flygtider som passar skolans transferbusstider. Det är då större chans att du reser tillsammans med någon av de andra deltagarna i gruppen.

Avvakta med att boka flyg tills vi vet om vi har tillräckligt många deltagare för resans genomförande.

Bidrag och medlemskap

Våra deltagare kan söka bidrag hos Tysta skolan (sista februari), HRF (sista mars) med flera. Många deltagare har fått bidrag tidigare år. Du måste vara medlem i DHB och UH. Gå in på www. dhb.se och www.uh.se för medlemsregistrering. Kontakta DHB Östra, kansliet. ostra@dhb.se eller UH, kansli@uh.se om ni har frågor kring till exempel bidrag och hörselteknik.

Anmälan och mer information

Mer information och hur du anmäler dig hittar du på Avistas hemsida. Vi rekommenderar att du anmäler dig innan 29 januari 2021 för att ha möjlighet att söka bidrag. Minst fem deltagare behövs för att språkresan ska bli av. Känner du någon som är språkreseintresserad, så tipsa gärna om resan. För frågor om resan maila Avista: info@avista.nu eller ring tel. 08-440 16 30

DHB NR 4 / 2020 17


>> AKTUELL FORSKNING

Barn med hörselskada och dövhet har ett svårare utgångsläge för att lära sig läsa och skriva, men det finns olika metoder som kan underlätta. Nu visar forskning att dataspel tillsammans med hörselhjälpmedel tillsammans öppnar för nya möjligheter för barnen att utveckla sitt skriftspråk.

Farmor och mormor behöver också någon att prata med I en podd från Nka – Nationellt kompetenscentrum anhörig, möter du Vanja, Eva och Pia, som alla är far- eller mormor till ett barnbarn som har en flerfunktionsnedsättning. I samtal delar de med sig av sina historier och erfarenheter. De berättar om nya sätt att hitta stöd och strategier för att klara ett vardagsliv som inte riktigt är som andras. Podden finns på: https://www.anhoriga.se/nkaplay/nka-podden/

Notiser & lästips från DHB!

Ny föräldrahandbok

Forskning kring läsutveckling hos barn med nedsatt hörsel och dövhet visar att barnen i regel har större svårigheter att uppnå samma läsfärdigheter som hörande barn. Barnen uppvisar liknande fonologiska svårigheter som barn med dyslexi. Cecilia Nakeva von Mentzer som forskar vid Örebro universitet har undersökt om digitala metoder som bygger på träning av fonologiska färdigheter kan underlätta tidig läsutveckling hos barn med dövhet eller hörselskada. Resultaten har sedan jämförts med en referensgrupp som består av barn utan hörselnedsättning som har matchats med barnen i undersökningsgruppen. Barn med dövhet eller hörselskada är en liten grupp, totalt sett, av alla barn i Sverige. De bor över hela landet 18

DHB NR 4 / 2020

vilket kan försvåra möjligheterna att ge dem det stöd de har rätt till i sin språk- och läsutveckling. Nakeva von Mentzer har därför i sin forskning gjort försök där barnen har fått träna hemma på dataspel utvecklade av Jyväskylä universitet i samarbete med Jyväskylä Longitudinal Study of Dyslexia. Programvaran har använts i flera internationella studier. Barnen har bara behövt lite stöd av föräldrar och i viss mån av logopeder. Spelen är utformade så att bokstäverna och de skrivna orden representerar ljud. För barn som inte kan höra ljuden har ett alternativ för läsinlärning varit att de har fått förlita sig till synintryck. Barnen kunde träna fonologiska färdigheter hemma under lekfulla former på samma sätt som barn med dyslexi. Träningen visade

Sveriges dövas riksförbund har tagit fram en ny handbok för föräldrar som har döva barn. Här har SDR samlat olika material som egna berättelser och fakta som kan komma till nytta. Boken tar också upp barns tidiga språkutveckling och att ”språk föder språk” oavsett om det är tecknat, talat eller skrivet. Boken kan laddas ned som pdf på SDR:s hemsida www.sdr.org.

sig även ha effekt för barn som varken har dyslexi eller svårigheter med hörseln. Alla barn i studien var mellan fem och sju år gamla. De fick spela de lekfulla pedagogiskt upplagda ”datorspelen” under en kort stund varje dag. I snitt spelade barnen sju minuter per dag under fyra veckors tid. Nakeva von Mentzer betonar i sin forskning vikten av att barnen tidigt får stöd för sin fonologiska utveckling. Hon skriver också att möjligheten att använda datorstödda spelprogram i hemmet ger ett alternativ till annat stöd. En av hennes slutsatser är att de positiva effekterna var störst hos de barn som hade de största fonologiska svårigheterna. Dessa barn hade haft en jämförelsevis längre period av dövhet än andra barn.

Läs:

Cecilia Nakeva von Mentzers avhandling Rethinking Sound Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids http://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:733817/ FULLTEXT01.pdf

VODD OM TVÅSPRÅKIG LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING En vodd är en podd som synliggjorts med teckenspråk. Specialpedagogiska skolmyndigheten har en vodd om hur barn som är döva eller har en hörselnedsättning kan lära sig läsa och skriva, särskilt med fokus på stavning. De pratar också om hur teckenspråket kan påverka läs- och skrivutvecklingen. Medverkar gör bla Moa Gärdenfors, doktorand vid Stockholms universitet, som intervjuades i Dialog nr 2 om sin forskning. Du hittar vodden på: https://www.spsm. se/skolalternativ/goda-exempel-i-specialskolan/vodd/ vodd-tvasprakig-las--och-skrivutveckling/

Sverige har inte levt upp till FNkonvention Richard Sahlin jur.dr sökte 2016 en tjänst som lektor i offentlig rätt vid Södertörns högskola. Sahlin bedömdes vara den som var mest kvalificerad för tjänsten, men rekryteringen avbröts på grund av att tolkkostnaden skulle bli alltför hög. Richard Sahlin bestämde sig då för at driva fallet vidare till Arbetsdomstolen. Domen kom 2017 och Arbetsdomstolen konstaterade då att det inte var att anse som diskriminering med hänsyn till de uppgivna tolkkostnaderna. Sahlin beslöt att driva ärendet vidare och tillsammans med Disability Rights Defenders, SDR och SDUF. I oktober kom FN-kommitténs slutliga beslut. Kommittén fann att det inte varit tillräckligt att hänvisa till vissa kostnader, utan att högskolan skulle ha haft en bättre dialog med Rickard Sahlin om vilka åtgärder som skulle behövas för att han skulle kunna få tjänsten. På så sätt skulle staten ha tillgodosett rätten till arbete på jämlika villkor som andra utan funktionsnedsättning. Sverige har därmed inte levt upp till sina förpliktelser.

DHB NR 4 / 2020 19


DHB SÖDRA

>> Genomförda och kommande aktiviteter

>> Genomförda och kommande aktiviteter

DHB NORRA NORRLAND

Från Norra Norrland

Välkommen till DHB Södras årsmöte 2021!

På höstlovet ordnade vi tillsammans med projektet Äntligen! en kompisträff i Umeå. Vi är så glada att det gick att genomföra och det var verkligen fint att få så trevligt och engagerat besök. De ungdomar som deltog uppskattade att få dela erfarenheter med varandra och höra mer om arbetet med projektet och förbundet Unga med Språkstörning (UMS). Eftermiddagen avslutades med bio, Nelly Rapp - Monsteragent. En väldigt lyckad dag. Vi hoppas kunna fortsätta med liknande aktiviteter här framöver.

NÄR: Söndag 7 mars kl. 17-19. VAR: Lunds Ishall Sparbanken Arena, Lund HUR: Vi samlas vid lilla rinken inne i ishallen klockan 17. Under tiden passar vi föräldrar på att ha årsmötet i fikarummet. Ta med skridskor och hjälm. Tänk på att barnen ska vara rätt klädda för skridskoåkning. Anmälan senast 4 mars! sodra@dhb.se eller på Whatsapp till: Anna Söberg 0707-223354. Dagordning och verksamhetsberättelse finns tillgängliga att få via mailadressen ovan senast två veckor innan årsmötet. Väl mött önskar DHB Södras styrelse!

I november hade vi planerat att besöka Curiosum, Umeås nya science center, på konstnärligt campus. Vi får skjuta på besöket till nästa år på grund av….ja, ni vet vad. Styrelsen för Norra Norrlands distrikt är övervägande Umebor så det har fallit sig naturligt att det är i Umeå vi har börjat planera aktiviteter. Vi vill självklart att det ska hända saker i hela distriktet och tar med öppna armar emot förslag på aktiviteter även på andra platser. Om någon skulle kunna tänka sig att vara med och engagera sig, kanske anordna något eller vara med i styrelsen, så är man mer än hjärtligt välkommen att ta kontakt med oss på: norra.norrland@dhb.se

DHB SÖDRA NORRLAND

Vildmark- ett ridläger med skog och natur 17 juni – 22 juni, 2021 Lindebolarna, Munka Ljungby, utanför Ängelholm!

Save the date: Lördag 27 februari

Ålder: Rekommenderad ålder från åtta år. Anmälan senast 1 februari: 1500 kr i handpenning erläggs när bekräftelse på ridlägerplatsen kommer. Resten av avgiften betalas in senast 1 maj. DHB Södra Kontaktperson: Ulrika Granström, ulrika.granstrom@gmail.com Lägeravgift, icke medlemmar: Ord.pris 6300 kr/person (+500 kr för medlemskap Lindebolarna = 6 800 kr) Lägeravgift, icke medlemmar: 3500 kr/person (+ 500 kr för medlemskap Lindebolarna = 4 000 kr). (Medlemsskap på Lindebolarna krävs av försäkringsskäl.)

I samarbete med Rid- och Musikföreningen Lindebolarna och Miranda Lind anordnar DHB Södra för tredje gången sommarridläger! Temaledare Jimmie är en duktig scout som kommer lära dig många tips som är bra att veta i skog och mark samt hur man täljer och gör upp eld. Det blir mycket umgängen och lekar kring lägerelden på kvällarna. Vi kommer även testa att paddla kanot i Västersjön ena dagen! Förkunskaper: Ingen ridvana eller förkunskaper krävs. Alla DHB-medlemmar välkomna att anmäla sig. Teckenspråkstolkar på plats hela lägervistelsen.

DHB i Norrland (södra) inbjuder till digitalt årsmöte!

Styrelsen i DHB Södra Nordlrland r ma em me a all a sk vill ön en riktigt fin jul!

Senast 29 januari Motioner ska ha inkommit till styrelsen. hedvig.bogstag@dhb.se

Hedvig Bogstag, ordförande i DHB Södra Norrland

20

DHB NR 4 / 2020

DHB NR 4 / 2020 21


DHB MELLERSTA

>> Genomförda och kommande aktiviteter

>> Genomförda och kommande aktiviteter

DHB VÄSTRA

DHB Mellersta och Förskolan Klöverängen Förskolan Klöverängen i Örebro nämns relativt ofta i lokalmedia och på sociala medier när det gäller användning av teckenspråk i förskolan. Under flera år har kritik funnits bland flera av de föräldrar som har barnen placerade där på grund av tillgången till teckenspråk, t.ex. att språknivån skiftar bland pedagogerna för mycket vilket gör att deras barn inte får den språkliga stimulans som de har rätt till. Detta leder i sin tur till att barnets utveckling inte sätts i fokus på samma sätt som barn som inte använder teckenspråk. I början av 2020 kom en uppdragshandling där Örebro kommun uttalar: ”För att värna döva och hörselnedsattas rätt till det svenska teckenspråket har Örebro kommun gett Förskolan Klöverängen ett utökat uppdrag i flerspråkighet med svenskt teckenspråk.” Det finns flera väldigt positiva delar i denna uppdragshandling, bland annat ska det ”säkerställas att pedagogerna har kunskaper i svenskt teckenspråk, dövkultur och hörselvetenskap.” DHB kände dock att det var bekymmersamt vilka barn som skulle få plats utifrån hur kommunen skriver: Klöverängens förskola tillhandahåller platser till barn med behov av teckenspråk som är folkbokförda och bosatta i Örebro kommun. Med barn med behov av teckenspråk avses döva och hörselnedsatta barn samt barn med CI (cochleaimplantat). Om prioritering behövs erbjuds döva barn plats i första hand. Placering sker med stöd av medicinsk bedömning eller specialistbedömning. DHB Riks ställde utifrån uppdragshandlingen några frågor till kommunen under våren 2020 och dessa har visserligen besvarats men svaren säger inte särskilt mycket. Det finns flera fall där barn som tillhör de som ska beredas plats på Klöverängen har nekats, ibland utifrån platsbrist (det vill säga att det är fullt), ibland utifrån betydligt mer otydliga grunder. DHB Mellersta har tillsammans med Dövas Förening Örebro och Teckenspråkets röst samt några föräldrar från Klöverängens förskola vid olika tillfällen träffat flera av de aktiva politikerna i Örebro kommun, både från majoriteten och oppositionen. De politiker vi träffat är väldigt engagerade i hur det fungerar på Klöverängen och uttrycker oro och viss frustration över den information de får från oss intresseorganisationer, information som delvis kommer från våra egna medlemmar men även från våra egna interaktioner med kommunen. Tillsammans fortsätter vi att aktivt bevaka frågorna och trycker på genom att t.ex. ställa klargörande frågor. Barns rätt till kommunikation är en av DHB:s hörnstenar och det kommer aldrig att förändras. Med de orden önskar jag er en riktig God Jul och Gott Nytt år och sedan ses vi igen 2021!

DHB Mellersta träffar representanter för Örebro kommun. 22

DHB NR 4 / 2020

//Erika Tegström, Ordf DHB Mellersta

2020 - året som inte blev som det var tänkt! Vi hade planerat för massa härliga, roliga aktiviteter och träffar – MEN så drabbades vi alla av corona-pandemin! Vi i DHB Västra har trots pandemin kunnat genomföra lite olika aktiviteter – dock i förändrad form under hösten! I våras fick vi ställa nästan alla planerade aktiviteter, några ställdes in helt och hållet medan några av dem blev senarelagda under 2020 och vissa flyttades till 2021.

> KOMMANDE AKTIVITETER: Istället för fysiska träffar så har vi tänkt att vi kommer försöka ”träffas” via olika digitala plattformar, med olika typer av aktiviteter!

Digital tipspromenad 14 november Den 14 november kommer DHB Västra att genomföra sin allra första digitala tipspromenad! Hur ser en digital tipspromenad ut? Jo familjerna får välja ut någon lämplig promenad hemma i sin egen omgivning, promenaden kommer den 14 november att vara ca.2,5km! Under promenadens gång kommer deltagarna få upp frågorna i appen ”Active quiz” och kan därmed tävla mot varandra inom familjen samt med alla andra från DHB Västra som deltar i promenaden! Det blir ett helt nytt sätt att träffas och umgås men vi hoppas att det blir en uppskattad aktivitet så att vi kan göra om det fler gånger under kommande året!

Julbakstävling! 29 november – 6 december Denna ”träff” kanske inte blir så mycket träff, MEN det blir en julbakstävling! Tävlingen kommer hålla till i vår slutna Facebook grupp för medlemmar i DHB Västra, där kommer familjerna kunna ladda upp foton av sina tävlingsbidrag. Under v.50 kommer en jury att utse vinnare i tävlingen! Vi hoppas på att många av våra familjer vill hänga med på denna aktivitet! DHB NR 4 / 2020 23


>> Genomförda och kommande aktiviteter Digital föreläsning med Mia Börjesson 5 december Det som skulle blivit en familjedag med föreläsning, besök på Universeum och avslutningsvis en julmarknad på Liseberg blir inte riktigt som det var tänkt. Vi kommer istället att genomföra en digital föreläsning med Mia Börjesson! Mia kommer att ha en föreläsning med titeln ”Starka föräldrar ger trygga barn” och den handlar om hur vi bygger ett gott självförtroende hos oss själva och hos de unga. Mia har genom åren skrivit flera böcker inom sitt område och hon beskriver sin verksamhet på följande sätt: ”Jag brukar sammanfatta det jag gör med att beskriva det som om jag verkar i ”tillsammansbranschen”. Ensamma klarar vi en del – men inte allt. För att nå dit vi vill och kunna förverkliga drömmar eller önskningar behöver vi varandra. Jag tror på samarbete, medverkan, dialog, vänskap och tillit.”

Ut i skidbacken, Branäs 3-7 januari Då åker vi till Branäs, på med pjäxor och skidor, upp och ut i backen för hela slanten! Vi kommer även att ordna grillkväll och kanske någon tävling utomhus! Detta var en populär aktivitet när vi ordnade den 2019 så nu kör vi en favorit i repris! Hoppas vi ses i backarna!

Vinterdag i Ulricehamn 2 februari Vi hoppas på en vit vinter så att vi kan genomföra en vinterdag i Ulricehamn! Ifjol regnade denna aktivitet bort, men vi ger inte upp utan hoppas på en vit vinter med snö i backarna så att vi kan få träffas utomhus!

Årsmöte 6-7 mars Årsmötestider och nya försök att få uppleva vårt planerade konferenshotell! Men i dessa tider vet vi inte hur rekommendationer kommer att se ut, hur situationen med coronapandemin ser ut. Men vi hoppas på att kunna genomföra en fysisk träff, men kanske att vi även här kör en ”favorit i repris” och genomför årsmötet på liknande basis som detta år- att vi är några på plats och andra ansluter via digital plattform! Oavsett form så hoppas vi att få se många på årsmötet! Ta hand om er! 24

DHB NR 4 / 2020

DHB ÖSTRA

Spökvandring med teckenspråkstolkning Lördag 7 november Samlades sju familjer vid S:t Göran och Draken för att ta del av en privatguidad spökvandring i Gamla stans kusliga och mörka gränder. Lagom till att det började skymma begav sig gruppen först till Stortorget där Stockholms blodbad ägde rum för exakt 500 år sedan. Vandringen fortsatte sedan runt bland kusliga och mörka gränder. Två guider/skådespelare framförde ett skickligt skådespel varvat med spännande och otäcka berättelser med historisk förankring. Det var en intressant aktivitet som passade perfekt i Coronatider.

Teckenspråkshelg för pappor 20–22 november Framflyttad till 2021 DHB Östra anordnar i samarbete med TUFF (Teckenspråksutbildning För Föräldrar) en teckenspråkshelg på Djurönäsets kursgård i Stockholms skärgård varje år. Till följd av Coronarestriktioner planerar vi i skrivande stund att erbjuda kursen med stora anpassningar. För att kunna sitta på avstånd i en lugn miljö har vi bokat ett eget hus för både boende, måltider och undervisning. Tio pappor får möjligheten att utveckla sina teckenspråkskunskaper med hjälp av två kompetenta och erfarna lärare. Papporna får chans att prata med andra pappor i liknande situation i pauserna, kanske på en promenad i skärgårdens vackra natur eller varför inte framför brasan i det egna boendet.

Halloween på Kolmården Ibland blir jag tydligen 3 år, och vägrar prova ny mat. Så var fallet på söndagslunchen i Kolmården. De andra 3 vuxna i min familj smakade pumpasoppan, som serverades i termos på bordet tillsammans med pizzabuffén, och sa att den var det godaste de ätit på länge! Utöver mat, låg fokus mest på att bli rädd och att skrämmas på denna för-halloween helgen. Och jisses vad vi skrek åt mycket folk på våra vandringar genom parken! Hoppas de flesta i personalen hade öronproppar när de gjorde sina utfall bakom granar eller mitt på promenadstråket, för den delen. Vi skrek åt allt skrämsigt. Våra yngsta var konstigt nog inte lika lättskrämda utan snick-snackade med varenda läskig karaktär de träffade på, och alla fantastiska roller hade en bakgrundshistoria att berätta om varför de var där och vad deras passion och uppdrag var. Vi fick höra om Drakjägare, Älvor och andra väsen och på lekplatsen spelades det upp scener med sånger vi kände igen och kunde sjunga med i. Då glömdes kalla näsor och kissnödiga blåsor bort och vi fick vara i fantasins förtrollade värld! Men till slut var vi ganska kalla och slutkörda och var lyckliga att vi hann landa några minuter i de fluffiga hotellsängarna innan ombyte inför middag. Härlig middagsbuffe med krea-

tiva förrätter och efterrätter så alla fann något som passade våra kräsna smaklökar. Samtidigt som vi åt kunde vi planera söndagen för att hinna med det vi missat och hinna umgås maximalt med återfunna DHB vänner - bad, Safari gondolen och leka, leka leka innan hemfärd. Barnen hade ett klagomål på oss - för dålig planerat med bara en(1) natt! Vill vill mer! Tusen tack för fint fixad helg Familjen Vasen-Bisschops DHB NR 4 / 2020 25


FLEXNYTT

> KOMMANDE Webbinarium om skolval 26 januari DHB Östra har inlett ett samarbete tillsammans med Hörselskadades distrikt i Stockholm, Hörselskadades förening i Stockholm och Unga Hörselskadade i Stockholm med inriktning att nå ut till barn/ungdomar som går inkluderat ute i kommunerna. Vi inleder med en digital föreläsning/gruppsamtal på tema ”skolval-olika vägar” den 26 januari 2021 och en fysisk träff utomhus i april/maj. Vi har bjudit in tre personer med olika skolbakgrund som kommer att berätta om sin uppväxt, skoltid och de skolval de har gjort.

I dessa pandemitider är de flesta aktiviteter som DHB Flex brukar ägna sig åt inställda sedan flera månader tillbaka. Vi har styrelsemöten via Teams ca varannan månad plus ett och annat digitalt möte med andra organisationer och myndigheter. Det vi saknar mest just nu är aktiviteter för våra barn, ungdomar och vuxna!

Simskolor och Tekniksim I vår fortsätter vi med våra simskolegrupper i Älvsjö och Bergshamra. Vi kommer ha nybörjargrupp och fortsättningsgrupp i båda bassängerna. Vi fortsätter även med Tekniksim för barn som har lärt sig att simma men vill utveckla och prova på andra simsätt.

Skidskola i Stockholm 7 –14 januari Vi hoppas på kyla i vinter och gör ett nytt försök med att arrangera vår första teckenspråkiga skidskola i Stockholm med teckenspråkiga skidlärare. Vi kommer att erbjuda två grupper, så både nybörjare och de som kan åka välkomnas. Vi arbetar även för att kunna erbjuda en funktionell skidskola för barn/ungdomar som har andra funktionshinder och som behöver tecken som stöd.

Skidresa till Kungsberget 29–31 januari Kungsberget har 22 pister och 12 liftar. Skidområdet har också en mängd aktiviteter som passar både små och stora barn/ungdomar, exempelvis en populär Snowpark och ett Nintendo land. Vi bokar totalskidskoleutbildade lärare från Friluftsfrämjandet som har specialkompetens för att ta hand om barn med funktionsvariationer. Vi anlitar även privata skidskolor med teckenspråkstolkar och snowboardskola. För boende har vi bokat ett avskilt pensionat som vi har helt för oss själva. Där kan familjerna umgås i en lugn miljö. 26

DHB NR 4 / 2020

Vi saknar också våra föräldrakonferenser som brukar äga rum en helg under våren för Flex målgrupps föräldrar. De dövblinda barnens föräldrar brukar ha en liknande föräldrakonferens på hösten. Båda konferenserna blev inställda i år. Vi har nyligen påbörjat en kontakt med FSDB:s föräldraråd för att försöka få till stånd en gemensam helgkonferens hösten 2021. Vi hoppas verkligen att det går i lås. Vuxenutbildning är också viktigt att jobba för att få tillstånd. Vi arbetar också med att försöka ha föräldraträffar/ studiecirklar eller liknande digitalt. Vi återkommer om detta. När tillvaron inte bjuder på så mycket sociala aktiviteter så kan man läsa aktuella rapporter mm. Här kommer några tips på aktuella skrifter. • DHB Flex egen rapport, som bygger på en enkät med

ett antal föräldrar, som togs fram för några år sedan. Den heter: Rätten till teckenspråk finns inte i praktiken för personer med dövhet, hörselskada, språkstörning samt ytterligare funktionsnedsättningar 2019 Barbro Lewin, med dr och funktionshinderforskare hjälpte oss med denna skrift som kan laddas ner från DHB Flex hemsida. • Nyligen kom också en rapport från MFD (Myndigheten för delaktighet) som heter Begränsande livsval Situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) 2020. Denna skrift kan laddas ner från MFD:s hemsida. I början finns en lättläst sammanfattning som i korthet beskriver vad de kom fram till. De hittade mycket som är negativt för personer med IF. Resultaten visar att personer med IF har mycket färre livsval än någon annan

grupp i samhället. Det saknas uppföljning av gjorda insatser. Myndigheterna vet inte om LSS-insatserna är bra. Förskolorna behöver bli bättre, det stöd som ges idag räcker inte. Föräldrar till barn med IF har det ofta tufft. Särskolan behöver bli bättre för personer med IF. Personer med IF kan inte plugga vidare efter gymnasiet. Arbetsmarknadsinsatserna är inte tillräckliga. Det är inte många med IF som lämnar daglig verksamhet. Aktivitetsersättningen är problematisk. Många med IF har väldigt lite pengar. Vi måste lära oss mer om hur det är att bli gammal med IF. Personer med IF ses inte som självbestämmande vuxna. Inget särskilt nämns dock om den teckenspråkiga grupp. • Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har nyligen publicerat Handbok för

föräldrar till döva barn som också kan laddas ner från SDR:s hemsida. Bra läsning! • Boken ”När inte mallen stämmer” av Kenth Hedevåg är också en upplyftande läsning med fokus på dem med NPF-diagnoser. Kan också beställas på nätet. Rapporterna är inte särskilt upplyftande att läsa, men de visar ändå på att man inte är ensam som förälder! Vilket kan vara en tröst! Flera andra rapporter är på gång. Bland annat har Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa upp hur coronapandemin har påverkat medmänniskor med IF. Hör gärna av er om ni har saker eller händelser som ni vill att vi ska kolla upp!

För DHB Flex styrelse av Sonia Strömberg

DHB NR 4 / 2020 27


SPRÅKSTÖRNING En penna som kan vara till hjälp En läspenna eller skannerpenna är en penna som skannar in en text på en eller flera rader och sedan kan läsa upp texten med en talsyntes. Texten kan även föras över till dator eller översätta till ett annat språk. Skannerpennor kan vara ett bra stöd, men det beror lite på vad den ska användas till. Den som har pennan behöver ha en god motorik då pennan måste hållas på rätt sätt för att få med texten korrekt. Behöver man endast få texten uppläst då är ofta enklare med appar som Claro ScanPen eller Prizmo Go för mobiltelefon användas istället, eftersom dessa snabbt kan ta ett foto av en text. Vid översättning av enstaka ord eller meningar kan pennan vara bra. Den är också liten och smidig att ha med sig och

Mitt Unika Barn kommer ut i landet! UNDER 2021 KOMMER DHB SPRÅKSTÖRNING att arrangera föräldrakonferensen Mitt Unika Barn på två olika platser i landet. En hel lördag kommer det att vara föreläsningar och samtal

batteriet brukar räcka länge. Om man kan använda hörsnäcka till pennan så kan det vara bra. Det är viktigt att den som ska ha pennan får prova och fundera på om pennan blir ett bra hjälpmedel. Det finns också en penna som spelar in ljud (smartpen) tex det som sägs på ett möte. Anteckningar du gör med pennan samtidigt, kopplas ihop med ljudfilen, sedan kan man klicka med pennan på önskat ställe i anteckningen och få ljudet uppspelat från exakt den tiden som anteckningen gjordes. Ljudfiler och anteckningar kan föras över och sparas i dator. En nackdel kan vara att det behövs speciella anteckningsblock för att föra anteckningar.

om språkstörning. Ta möjligheten att få lyssna till andras berättelser, lära dig mer om språkstörning och att få veta mer om hjälpmedel samt användbara metoder. KOM OCH LYSSNA, FRÅGA OCH SAMTALA MED ANDRA FÖRÄLDRAR OCH KUNNIGA FÖRELÄSARE! Föräldrakonferenser:

13 FEBRUARI, UMEÅ 17 APRIL, GÖTEBORG

DHB

SPRÅK STÖRN ING

Program och lokal kommer att meddelas på vår hemsida inom kort. Kostnad är 500 kr för medlem och 950 kr för icke medlemmar inkl lunch, för- och eftermiddagsfika samt dokumentation från dagen.

Språkstörning och flerspråkighet Det kan ibland svårt att veta om ett barn som lever i en flerspråkig miljö har en språkstörning, eller bara har svårt med att ha många olika språk. För att avgöra om svårigheterna beror på språkstörning eller på att det är många språk att hålla reda på bör man undersöka den språkliga förmågan både på modersmålet och på svenska. Om det är en språkstörning kommer svårigheterna att märkas på båda språken. Det finns svårigheter i att göra en sådan bedömning. För att kunna göra en rättvis sådan av barnets språkliga förmåga behöver den som gör bedömningen ha kunskap om olika språks uppbyggnad, flerspråkighet och andraspråksinlärning. Hos en flerspråkig person samspelar och påverkar språken varandra. Personer som talar arabiska eller spanska lägger ofta in vokaler i början eller mellan konsonanter även i svenska. Det är till exempel när man säger fönesteret istället för fönstret och eskor istället för skor. Den här kunskapen behövs så att inte spår från andra språk misstolkas som till exempel språkstörning eller dyslexi. Hos Riksförbundet DHB kan man beställa Språkstörning i kombination med flerspråkighet av Eva-Kristina Salameh. Mer information finns på www.spsm.se där det även finns ett par filmade föreläsningar med Eva-Kristina Salameh.

28

DHB NR 4 / 2020

!

Vi bokar stora lokaler så att vi kan hålla avstånd, tillhandahåller handsprit och avråder från att man deltar om man inte känner sig frisk. Anmälan kommer att kunna göras på vår hemsida eller genom att maila kansliet@dhb.se

Föreläsningar Karolinska Institutet har lagt upp tre filmade föreläsningar på youtube. De är alla från förra året, och är mellan 25-45 min långa. Föreläsningarna tar upp frågor om språkstörning hos barn i förskoleåldern, att språkstörning som inte hörs är vanligare än vi tror och och huruvida barn bryr sig om avvikande tal.

DLD DAGEN 2020 Den 16:e oktober uppmärksammade DHB DLD-dagen, som står för Developmental Language Disorder. Det är dagen då man uppmärksammar språkstörning runtom i världen. I år blev dagen som många andra dagar det här året uppmärksammad digitalt på grund av den pågående Coronapandemin. På vår hemsida hade vi en frågesport med tio frågor om språkstörning, där alla som svarade rätt kunde vinna glassogram till sin familj. Nedan ser du vilka familjer som har vunnit glassogram till sina familjer, grattis till er allihop! >> Familjerna: Fahlby Jönsson i Linderöd, Perttunen Johansson i Enköping, Peters i Saltsjö-Boo, Eriksen i Arvika

DHB NR 4 / 2020 29


”Lätta tecken” är en DVD med filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Dessutom visas ett antal korta meningar i ett eget avsnitt. ”Lätta tecken” vänder sig till nybörjare med 120 vanliga och lätta tecken. Den som vill lära sig mer teckenspråk rekommenderas kontakta den lokala dövföreningen eller något studieförbund. Produktionen är ett resultat av ett samarbete mellan avgångsklassen på Manillaskolan i Stockholm och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB, våren 2006.

VI STÖDJER

DHB:S VERKSAMHET Teckenbro www.teckenbro.com, info@teckenbro.com

Ord AF

Astrid Frylmark

Håll dig uppdaterad!

Kontakta oss gärna om du har frågor om teckenspråk eller hörselskador/dövhet/språkstörning hos barn och ungdomar.

-

Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distriktsföreningarna skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlemsregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på: www.dhb.se/medlem Du kan också kontakta kansliet så hjälper vi dig: kansliet@dhb.se

PS

Gå gärna in och gilla vår facebooksida där vi lägger upp information om alla våra aktiviteter: www.facebook.com/dhbriks

Riksförbundet DHB, Klostergatan 15, 703 61 Örebro Tel: 019-17 08 30, Txt: 019-19 68 90 ange 019122146* kansliet@dhb.se, www.dhb.se

Lätta tecken

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

Produkter

Beställ, maila: kansliet@dhb.se eller www.dhb.se/material

Lätta tecken – 120 ord från det svenska teckenspråket Lätta tecken – 120 ord från det svenska teckenspråket

Anslagstavla

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

120 ord från det svenska teckenspråket

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken

DVD 120 filmade tecken Lättamed tecken från svenska DVDdet med 120 teckenspråfilmade tecken ket. du se olika tecken frånHär detkan svenska teckenspråket. för tid, för Härdjur, kanfärger, du se familjen, olika tecken mat, dryck, känslor, sport djur, färger, familjen, tid, mat, och skola. Filmen haroch inteskola. dryck, känslor, sport ljudspår. Filmen har inte ljudspår. Pris: Pris:50 50 kr kr + + frakt frakt

www.spraklek.se, www.ordaf.se

Språkstörning hos barn ochhos unga Språkstörning barni skolåldern och unga i skolåldern

Informationsskrift somii första Informationsskrift som första hand vänder sig till och hand vänder sig till föräldrar föräldrar och andra närståandra närstående. Anna-Karin ende. Anna-Karin Arnald leg. logopedArnald ger svar på leg. logoped ger svar påom de barn de vanligaste frågorna vanligaste frågorna under om barn med språkstörning skolmed språkstörning under tiden. Skriften tar upp innebörd skoltiden. Skriften tar upp och konsekvenser i skolan och innebörd och konsekvenser i ger tips på vad man som förälder skolan och ger tips på vad man och personal i skolan kan göra som förälder och personal i för att underlätta för barnet. skolan kan göra för att underPris: 30 kr + frakt lätta för barnet.

Flerhandikappades kommunikation Flerhandikappades i ett livsperspektiv kommunikation i ett

En undersökning om hur livsperspektiv döva och hörselskadade barn En undersökning om hur döva och ungdomar med fleroch hörselskadade barn och funktionshinder och deras ungdomar med flerfunktionshinfamiljer upplever språksituader och deras familjer upplever tionen i ett livsperspektiv. språksituationen i ett livsper-

Pris: 50 kr + frakt spektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Ibland låtsas jag att jag Bok samt förstår (rev.ljudbok 2014) i DAI-

SY-format om elever med Bok samt ljudbok i DAISY-format språkstörning, uppdaom elever med som språkstörning, terats 2014. Boken vänder som uppdaterats 2014. Boken sig till föräldrar, pedagoger vänder sig till föräldrar, pedagoochoch andra somsom möter barn ger andra möter barn medspråkstörning språkstörning med ochoch gerger kunkunskap om hjälpmedel och skap om hjälpmedel och om de om de särskilda svårigheter särskilda svårigheter som eleversom eleverna har. Boken na har. Boken innehåller också innehåller också tankar och tankar och råd om bemötande råd om bemötande av barn av barn med språkstörning. med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt Pris: 150 kr + frakt

Pris: 30 kr + frakt

RTB Revision

Box 1815, 702 23 ÖREBRO, Fabriksg. 54 B Tel 019-14 04 40, www.rtbrevision.se

Vi är en grupp fast två ändå

Därför går jag inte till skolan

Därför går Tre elever på jag Riksgymnasiet för inte till skolan döva och hörselskadade berättar

JP Tolk och översättning /www.facebook.com/jp.orebrotolk/

Ett livsperspektiv

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Tre omelever skolk. på Riksgymnasiet för döva 30 ochkrhörselskadade Tryckt: + frakt berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt Vi är en grupp fast två ändå Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Språkstörning i

– möjligheter i vardagen

1

Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” hand-

lar är omen livet för barn, unga och Vi grupp vuxnatvå somändå är döva, har en hörfast

Teckenpedagogerna

selnedsättning eller en språkSammanfattning av fältstustörning. dien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och Gratis DVD med tillhörande hörselskadade.

info@teckenpedagogerna.se

broschyr beställs via http://

Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt 30

DHB NR 4 / 2020

Tryckt: 50 kr + frakt www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning kombinationi kombination med med flerspråkighet flerspråkighet

Även denna informationsinformationsskrift Även denna vänder sig till föräldrar och andra skrift vänder sig till föräldrar närstående i första hand. Eva och andra närstående i första Kristina Salameh leg logoped hand. Eva Kristina Salamehger svar på de ger vanligaste leg logoped svar påfrågorna de vanom flerspråkiga språkligaste frågornabarn om med flerspråkstörning. tar bland annat iga barn Skriften med språkstörning. upp flerspråkig språkutveckling, Skriften tar bland annat upp språkstörning i kombination flerspråkig språkutveckling, med flerspråkighet, utredning språkstörning i kombination och bedömning, intervention med flerspråkighet, utredning och och föräldrarnas bedömning,roll. intervention Denna informationsskrift finns och föräldrarnas roll. Denna även på arabiska. finns även informationsskrift Pris: 30 kr + frakt på arabiska.

Pris: 30 kr + frakt

Döv Dövmed medutvecklingsutvecklingsstörning – Möjligheter i ett störning – Möjligheter i ett livsperspektiv livsperspektiv

Gratis och Gratisskrift skriftsom somkortfattat kortfattat lättillgängligt informerar och och lättillgängligt informerar belyser situationen för individer och belyser situationen för med hörselnedsättning/dövhet individer med hörselnedsättining/dövhet kombination imed utvecklingskombination störning. Skriften riktar sig i förmed utvecklingsstörning. sta hand till personer som inte Skriften riktar sig i första tidigare kommit i kontakt med hand till personer som inte målgruppen i fråga. tidigare kommit i kontakt

med målgruppen i fråga.

Fraktkostnad tillkommer 29 31 DHB NR 4 / 2020


Returadress: Riksförbundet DHB Fabriksgatan 54 A 702 23 Örebro

Vi på Riksförbundet DHB önskar ER ALLA en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Besök oss gärna på: https://www.facebook.com/dhbriks 32

DHB NR 4 / 2020


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.