Dialog nr2 2020

Page 1

DHB DIALOG NR 2 >> 2020 >> ÅRGÅNG 47

SENASTE NYTT FRÅN PROJEKTET

ÄNTLIGEN INTERVJU

DOKTORAND I LINGVISTIK INRIKTNING HÖRSELSKADADE

HAR DU FÅTT ETT

BARN MED HÖRSELNEDSÄTTNING?

BOUJT BARN- OCH UNGDOMSJOUR PÅ TECKENSPRÅK

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

DHB NR 1 / 2020 1


>> LEDARE

Vi håller ut.

Läs mer på Sarnmark.se

Dags att söka specialskola Sista ansökningsdag 15 november

Specialpedagogiska skolmyndigheten driver flera specialskolor runtom i landet. Bland annat Hällsboskolan i Stock-

holm och Umeå för elever med grav språkstörning och Åsbackaskolan i Örebro för elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning samt elever med medfödd dövblindhet. Våra fem regionala specialskolor tar emot elever som är döva eller har en hörselnedsättning: Manillaskolan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund. Skolorna lär ut samma saker som grundskolan gör, men på ett sätt som är anpassat till eleverna och deras förutsättningar. Här finns till exempel teckenspråkiga lärare med specialistkompetens och lärverktyg som

2

DHB NR 1 / 2020

gör det lättare att förstå och lära. De flesta av våra skolor har också boende för elever som bor långt från sin skola. Skicka ansökan senast den 15 november 2020 via www.spsm.se/sokaskola När ansökan kommit in, bedömer en nämnd vilka elever som ska tas emot i specialskolan. Vill du veta mer eller besöka en av våra skolor? Ring oss på 010 473 50 00 eller titta in på www.spsm.se/specialskola

I förra numret av DHB Dialog så kommenterade jag Riksförbundets årsmöte med att jag var glad att vi kunde genomföra mötet under rådande omständigheter och lägga grunderna för kommande verksamhetsår. Jag trodde då inte att vi mer än två månader senare fortfarande skulle befinna oss i en hårt drabbad och delvis nedstängd värld. Visst har det börjat ses en viss ljusning vid horisonten men våra hjältar inom sjukvården har det fortsatt slitsamt och de flesta arrangemang och aktiviteter är inställda eller har skjutits på framtiden. Detta gäller också för DHB där vi på senaste styrelsemötet beslöt att flytta flera planerade aktiviteter, bland annat sommarlägret, till 2021. Håll koll på hemsidan som vi försöker hålla

aktuell med den senaste informationen om hur vår verksamhet påverkas av pandemin. Styrelsemötet genomfördes för övrigt helt digitalt för första gången. Måste säga att det fungerade över förväntan. I den pågående pandemin så har flera länder valt att helt stänga sina skolor och undervisa på distans. I Sverige har vi valt en delvis annan väg och våra grundskolor har fortsatt att vara öppna och bedriva undervisning som vanligt men gymnasieoch högskolor har ställt om till distansundervisning. Många elever från våra målgrupper får ofta extra svårt om de ska arbeta på distans. Då blir det extra noga att skolan lägger upp en plan för stöd och anpassningar. Det är också viktigt att eleven har daglig kontakt med

Redaktör Marcus Persson Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress Riksförbundet DHB Fabriksgatan 54A 702 23 Örebro Tel: 019-17 08 30 Mail: dialog@dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli Mail: kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med 4 nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Marcus Persson Tel: 0733 359 880 Mail: marcus.persson@dhb.se Grafisk produktion Olga&friends - en del av Ågrenshuset Tryck Ågrenshuset Manusstopp nr 3 2020, 15 september. Tidningen finns ute vecka 43.

sin lärare eller mentor och special pedagog, som följer elevens distansstudier. DHB och våra syskonförbund har påtalat detta i flera artiklar och skrivelser. Se till exempel vår debattartikel ”Inför nationell strategi för distansundervisning” på: altinget. se och Unga Hörselskadades folder ”Tillgänglig Distansundervisning” på: uh.se/ material Jag hoppas att vi tagit ytterligare några steg mot en normaliserad vardag när ni läser detta och att vi snart kan återuppta vår verksamhet och våra aktiviteter med full kraft. Tills dess så tar vi hand om varandra och håller ut. Håll inte en social distans men gärna en fysisk distans för att minska smittspridningen tills allt det här är över.

Jan Höglund

Riksförbundet DHB

>> När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Bli medlem via: www.dhb.se/medlem

www.dhb.se

DHB NR 1 / 2020 3


Senaste nytt från projektet ”Äntligen!”

Bilder från UMS första årsmöte.

INTRESSERAD AV MER INFO? Följ oss gärna på Facebook. Där hittar ni även våra kommande aktiviteter och övriga uppdateringar! Där heter vi: Unga med språkstörning Vi finns också på vår hemsida: www.dhb.se/ums

4

DHB NR 1 / 2020

Hur påverkas projektet av Coronavirusets spridning runtom i världen? A: Coronaviruset har drabbat hela världen på ett sätt som ingen kunde förutse inför det här året, och självklart är vårt projekt inget undantag. Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer vilket har inneburit att vi fått ställa in alla skolbesök och fysiska aktiviteter tillsvidare. Vi hoppas förstås att situationen lugnar ned sig till höstterminen och vi är redo att åka ut igen så fort möjligheten finns till det. Under tiden ser vi till att ha löpande kontakt med skolorna och andra ungdomsföreningar för uppdateringar och informationsutbyten m.m.

Unga med språkstörning (UMS) har fått sin allra första styrelse, hur har de hanterat den här situationen? A: Tanken var förstås att UMS styrelse skulle ha träffats fysiskt för sitt allra första styrelsemöte, men p.g.a. situationen beslöt vi att köra ett digitalt möte istället. Det var trots det ett väldigt givande möte för alla inblandade. Inför styrelsemötet fick styrelsen även digitalt träffa Carin Thurfjell, nationell samordnare för tillgänglighetsfrågor och funktionshinderorganisationer på ABF som föreläste om hur man bedriver styrelsearbete på ett effektivt sätt. Nästa styrelsemöte kommer

att hållas i juni månad. Med största sannolikhet blir även det ett digitalt möte med tanke på den rådande situationen. Hur kommer arbetet att se ut den närmsta framtiden? A: Då i princip alla fysiska träffar är inställda fokuserar vi projektmedarbetare framförallt på att arbeta administrativt med olika typer av saker. Det kan t.ex. vara relevant material som ska nå ut till medlemmar och stödmaterial som styrelsen kan ha nytta av. Vidare försöker vi upprätthålla en löpande kontakt med skolor och andra organisationer för att se till att vi kan få igång

besöken så fort möjligheten finns till det. Avslutningsvis vill vi som alltid passa på att påminna er läsare om att tipsa alla om Unga med språkstörning och det vi arbete vi gör. Har ni någon ungdom mellan 13 – 30 år som har en språkstörning tycker vi absolut att den personen ska gå med i UMS som hen redan inte är medlem hos oss! Ju fler vi är, desto starkare blir vi!

DHB NR 1 / 2020 5


BOUJT - BARN- OCH UNGDOMSJOUR PÅ TECKENSPRÅK

Vi på Riksförbundet DHB fick möjlighet att intervjua Åsa Gustavsson som är projektledare för Boujt och ställa frågor för att belysa projektet: Varför är det här projektet viktigt? - Döva barn och ungdomar ska också kunna ta till sig viktig information. De ska också kunna ha någon som de kan vända sig till.

”Till oss kan döva barn och ungdomar enkelt vända sig när något känns jobbigt” BOUJT bildades sommaren 2017 på initiativ av Sveriges Dövas Ungdomsförbund och är finansierat av Arvsfonden. Det som Boujt erbjuder är bland annat stödsamtal med döva och hörselskadade syssnare, samt information om kroppen, tankar och känslor. Eftersom att alla syssnare på Boujt är döva och hörselskadade själva så lyssnar de med synen, därav ordet ”syssnare”. Det är syssnarens uppdrag att samtala med och svara på frågor från döva och hörselskadade barn från hela landet.

Vilka kan kontakta er och vilka frågor kan de ställa? - Alla som är i åldrarna 6-21. Hos oss kan man höra av sig om vad som helst. Det kan vara att man känner sig ensam och bara vill prata med någon eller att man tillexempel utsatts för något jobbigt. Det är väldigt varierat. Måste inte vara tunga ämnen, kan vara lättare. Vad är den vanligaste orsaken till att man kontaktar er? - De vanligaste orsakerna är familjeproblem, mobbning, våld, problem med vänskapsrelationer. Hur arbetar ni för att bevara anonymitet? - Alla syssnare måste gå en bemötandeutbildning. Vi använder oss av hård tystnadsplikt och får därför aldrig berätta om det som sägs i samtalen till någon annan. Vi frågar inte vem man är som namn eller vart man bor. De som kontaktar oss kan också se vem de kommer att

6

DHB NR 1 / 2020

få prata med och på så sätt också välja vem som de vill prata med. Det kan vara så att man känner igen någon som är syssnare. Då ska man kunna välja att prata med någon annan. Hur ser framtiden ut för BOUJT? - Vi hoppas på att bli en självklarhet i samhället precis som BRIS.

Projektet börjar gå mot sitt slut och vi söker därför mer pengar för att kunna fortsätta verksamheten. Är du intresserad av att kolla in Boujt närmare så finner du de på deras hemsida: www.boujt.se

DHB NR 1 / 2020 7


Intervju med:

MOA GÄRDENFORS Moa Gärdenfors är en doktorand i lingvistik med inriktning mot döva och hörselskadades flerspråkighet. Moa är själv hörselskadad och har sedan ungdomen intresserat sig i språkets skillnader hos döva och hörande. Vi fick möjligheten att intervjua Moa om hennes erfarenheter ur sin egen skolgång och hennes tankar kring sin forskning om flerspråkighet. Men ju fler kurser jag läste desto mer avancerad blev universitetsnivån där allt gick över från svenska till engelska. Då började det bli lite tufft. Därför jag tog paus från universitetsstudierna i Sverige och flyttade till San Francisco för att plugga engelska där i ett år. När jag kom hem igen blev det alla kurser på avancerad nivå på engelska lättare att pröjsa genom. Idag är jag doktorand och läser uteslutande kurser på engelska. Jag är väldigt tacksam över mina duktiga universitetstolkar som översätter från engelska till svenskt teckenspråk och tvärtom utan problem. Vad var det som gjorde att du valde att bli akademiker och sen även fortsätta forska inom lingvistik? Hur har det fungerat för dig som döv att studera, från början till nu? Det har gått väldigt bra. Jag började studera på universitetet direkt efter studenten. Först pluggade jag svenska vid Uppsala universitet och hade teckenspråkstolkar från start. Då får man även rätt till anteckningshjälp, så jag bad om anteckningskopior av mina hörande studiekamrater. Ett par år senare började jag läsa svenskt teckenspråk vid Stockholms universitet med ett gäng andra döva och hörande studenter. Ironiskt nog så blev jag deras anteckningshjälp istället. 8

DHB NR 1 / 2020

Jag hade denna målsättning väldigt tidigt, redan på gymnasiet. Allt började med att när jag var yngre upptäckte jag att mina döva och hörselskadade vänner inte skrev på samma sätt som hörande gjorde. Det tyckte jag var jättespännande och började söka mig till ämnet. Det var då jag började söka mig till både språkkurser och tvåspråkighetskurser på universitetet. Ju mer jag lärde mig desto mer intresserad blev jag. Sen började jag jobba som forskningsassistent i olika projekt, deltog på konferenser och efter en tid fick jag in en fot i forsk-

ningsvärlden. Sen har det bara fortsatt. Nu är jag inne på min femte termin av tio som doktorand. Har du några tips till andra hörselskadade och döva som har planer på att studera vidare? Läs vidare på universitetet eller på en högskola! Med utbildning kommer man ofta långt i livet. Det är också viktigt att vara medveten om att det kan kännas ensamt och tufft i början med mycket självstudier. Ett hett tips är att man tidigt förklarar för lärarna och kurskamraterna att man har en hörselnedsättning och att man är i behov av teckenspråkstolkar eller hörselhjälpmedel. De brukar uppskatta öppenheten och känna sig tryggare eftersom de oftast inte vågar fråga om tolkarna/ens hörselnedsättning annars. Sen är min erfarenhet att de vänjer sig väldigt fort vid teckenspråkstolkarna. Vidare är det bra att veta att språket ofta övergår från svenska till engelska ju längre in i utbildningen man kommer. Därför är det viktigt att man tidigt tar den hjälp som finns, t.ex. teckenspråkstolkar, hörselhjälpmedel och anteckningshjälp. Sen är det inte hela världen om man misslyckas med några tentor eller inlämningsuppgifter, det gör alla någon gång.

Är det något resultat i din forskning som har överraskat dig? Förra året publicerade jag min första artikel i en vetenskaplig journal. Där hade jag studerat stavningen hos döva, hörselskadade och hörande teckenspråkiga barn mellan åldrarna 10 och 11. Resultatet visade sig vara väldigt spännande. De gjorde inte alls fler stavfel jämfört med icke-teckenspråkiga hörande barn, de gjorde till och med färre stavfel! Förklaringen är att, till skillnad från barn som inte kan teckenspråk som använder sig av ljudstrategier för att stava, har teckenspråkiga barn tillgång till ytterligare en strategi – bokstavering på teckenspråk. Genom att visuellt kunna se hur en (oftast) vuxen bokstaverar ett ord på teckenspråk, kan de kringgå ljudstrategin och därmed göra färre typiska stavfel som orsakas av ljudet som t.ex. ”råta” [råtta] eller ”ijen” [igen]. Sen upptäckte jag också att döva, hörselskadade och hörande barn gör olika typer av stavfel. Hörande och hörselskadade gör fler ljudstavfel. De har oftast svårigheter med dubbelteckningsfel, ”dören” [dörren], utbyte av grafem, ”fella” [fälla] eller utelämningar ”brevid” [bredvid]. Medan döva inte gör sådana fel tack vare sitt visuella minne. De kommer nämligen ihåg att t.ex. ”dörren” bokstaveras med två ”rr”, eller att det ska vara ”ä” och inte ”e” i ”fälla” eftersom de ser orden som bilder. Men istället kan de göra visuella fel, där de blandar ihop bok-

stäver som ser likadana ut, t.ex. ”å”, ”ä”, ”ö” med ”a” och ”o”. Dessutom kan de även blanda ihop ord som liknar varandra utseendemässigt ut som t.ex. ”faktiskt” och ”fantastiskt”, ”skrev” och ”skrek”. Finns det något från din forskning som du tycker att man som förälder till ett dövt eller hörselskadat barn kan/borde ta till sig? Nu är jag i slutspurten av min andra artikel. Precis som den första studien, visar den andra studien att tvåspråkighet är positivt och många tvåspråkiga döva och hörselskadade barn är väldigt duktiga skribenter där de kan dra nytta av båda språken på olika sätt. Därför uppmuntrar jag alla föräldrar att både använda svenska och svenskt teckenspråk till sina barn. Också för att ge dem fler valmöjligheter senare i livet, som t.ex. att använda teckenspråkstolkar, t.ex. när kurserna övergår från svenska till engelska och att man kanske inte hör tillräckligt bra för att kunna hänga med.

Moa Gärdenfors PhD-student Department of Linguistics Stockholms University moa@ling.su.se

DHB NR 1 / 2020 9


Har du fått ett barn med hörselnedsättning? Om man som förälder får ett barn som har konstaterad hörselnedsättning kommer man att ställas inför flera beslut under barnets uppväxt, och dessa beslut är inte helt lätta att ta alla gånger. En vanlig diskussion som ofta uppstår är om barnet kan behöva Cochleaimplantat (CI) eller hörapparater för att förbättra sin hörsel. Det kan finnas många frågor om hur barnets närmaste år kan komma att se ut, men också om framtiden på längre sikt. Som förälder tänker man ofta långt fram för sitt barn, och kanske särskilt om man behöver fatta beslut tidigt i barnets liv. De tekniska alternativ som erbjuds många barn är hörapparater eller CI. Vad som passar ett barn behöver inte passa ett annat, likaväl som en hörselnedsättning kan 10

DHB NR 1 / 2020

skilja sig kraftigt från en annan. Utan att ta ställning till om det ena är bättre än den andra, har vi tittat närmare på hur CI resp. hörapparater fungerar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är på intet sätt uttömmande, men kanske ändå kan ge en uppfattning om hur dessa hjälpmedel fungerar. Cochleaimplantat (CI) och hörapparater – hur fungerar de rent tekniskt? Cochleaimplantat (CI) och hörapparater är båda tillverkade för att förbättra ljudkvaliteten hos barn med

varierande grad av hörselnedsättning, men de gör det på lite olika sätt. Ett CI består av två delar, en yttre avtagbar del, och en inre implanterad del som samarbetar med varandra. Ett CI möjliggör hörsel i varierande grad genom att stimulera hörselnerven direkt, vilket i sin tur kan underlätta för användaren att förstå t.ex. tal bättre. En hörapparat sätts i eller runt örat beroende på modell och förstärker det ljud som finns runtom, liknande en avancerad högtalare.

Cochleaimplantat (CI)

Hörapparater

Ett CI är som namnet indikerar ett implantat som fungerar som en slags protes för de skadade delarna av innerörat. Implantatet består av två delar, en yttre sektion med en mikrofon och processor, och en inre del som överför elektriska pulser till hörselnerven. Cochleaimplantatet tar emot ljud genom den yttre delen av implantatet, bearbetar den informationen och sänder sedan informationen till den inre delen som överför informationen som elektriska pulser till hjärnan. Ett CI återställer inte hörseln utan stimulerar istället hörselnerven, vilket i sin tur kan underlätta för användaren att förstå t.ex. tal bättre.

Hörapparater bärs antingen i eller runt örat och passar (beroende på modell) individer som har allt från en lindrig hörselnedsättning till en grav hörselnedsättning. Tidigare har hörapparaterna varit analoga, men idag är de allra flesta hörapparater digitala. Det betyder att hörapparaterna konverterar ljudvågor till numeriska koder. I dessa ”koder” finns information om ljudets tonhöjd och volym. Hörapparaten använder sedan den här informationen för att förstärka vissa frekvenser och sänka andra frekvenser. Detta sker ögonblickligen och är inget användaren märker. Dagens hörapparater har också fördelen att de går att justera till användarens hörselkurva, vilket gör att man effektivt kan förstärka frekvensområden där användaren inte hör lika bra som individer med full hörsel. Tidigare förstärktes hela registret, vilket fick till följd att man kanske förstärkte partier där vissa frekvenser blev för starka, vilket kunde bli till en nackdel snarare än en fördel för användaren. Det faktum att hörapparater idag är digitala möjliggör justeringar av många olika slag för användaren, och bidrar till en bättre upplevelse för användaren överlag.

DHB NR 1 / 2020 11


BLI MEDLEM HOS OSS

UNGA MED SPRÅKSTÖRNING Om du är mellan 13 – 30 år och har en språkstörning, eller är en förälder till ett barn med språkstörning mellan 13 – 30 år, vill vi tipsa dig om Unga med språkstörning (UMS)! UMS är en nystartad ungdomsförening för unga med språkstörning. Vi har idag ca 90 medlemmar men vi tror att vi kan bli ännu större. Vi vill samla unga för att a umgås och utbyta erfarenheter. Vi kommer att ordna och bjuda in till gemensamma aktiviteter på olika platser i landet där vi kan mötas, utbyta erfarenheter och ha roligt tillsammans! Gå med redan idag genom att gå in på följande hemsida och registrera dig som medlem: www.dhb.se/ums Bättre hörsel, men inte full hörsel Ibland kan man få uppfattningen att hörapparater och CI återställer en persons hörsel helt och hållet. Lite som att glasögon ger användaren full syn igen. Tyvärr fungerar det inte riktigt så. Hörapparater och CI förbättrar visserligen ljudkvaliteten för sina användare, men det förändrar inte det faktum att användarens hörsel inte fungerar på samma sätt som hos majoriteten av befolkningen. När man har försämrad hörsel kan det vara så att den enskilde, oavsett om man har hörapparat, CI eller andra hjälpmedel, även med sitt hjälpmedel kommer att ställas inför större utmaningar än personer med full 12

DHB NR 1 / 2020

hörsel. Det kan röra sig om att hantera konversationer i bullriga miljöer av olika slag, eller när man är flera i en grupp som pratar. För vissa är ett visst frekvensområde så pass nedsatt att hörapparaterna endast kan förstärka dessa ljud marginellt, vilket innebär att vissa inte hör fågelljud eller mer dova toner trots att man har hörapparater. Tvåspråkighet – språken drar fram varandra! Det finns många saker som påverkar om man som förälder väljer att ge barnet teckenspråk och i så fall i vilken omfattning. Om teckenspråk används brukar barnen oftast själva med tiden komma fram till om

man känner sig mest bekväm med teckenspråket eller med den talade svenskan. Många gånger hoppar barnet mellan de två språken, och då kan man se att språken drar fram varandra. Det följer också den generella regeln att ju fler språk ett barn exponeras för, desto lättare kommer barnet kunna lära sig språken. Dock ska man ha i åtanke att alla barn är olika, och det som passar ett barn kanske inte nödvändigtvis passar ett annat barn. Det viktiga är att hitta den lösning som blir bäst för det enskilda barnet.

Välkommen!

DHB NR 1 / 2020 13


>> AKTUELL FORSKNING

BARN HAR RÄTT ATT DELTA I SIN VÅRD En forskargrupp från Halmstad som ”Forskning om funktionshinder pågår” skriver om har skapat ett digitalt spel som gör det lättare att kommunicera med barnen om deras vård.

Notiser s& lästip ! från DHB

Dövas historia genom tiderna Spelet går ut på att barnet får välja en figur som representerar barnet. Barnet har därefter stort inflytande över hur figuren ser ut och beter sig. I spelet går figuren igenom en typisk dag där barnet har möjlighet att integrera med omgivningen och reagera med olika ansiktsuttryck som visar på om barnet är ledsen, glad, inte vill svara m.m.

Med hjälp av spelet blir det lättare att samtala mellan föräldrarna och personal. Och skapar en bättre möjlighet för barn med olika sjukdomar och funktionsnedsättningar att kommunicera om sin egen vård. I och med att FN:s barnkonvention har blivit svensk lag så har även behovet av att kunna kommunicera med barn om deras behandlingar blivit mer konkret. Även om det alltid har varit en utmaning för vården och 14

DHB NR 1 / 2020

habiliteringen att kommunicera med barn och ungdomar om deras behandling. I Barnkonventionen framlyfts barns rätt att bli lyssnade på, göra sin röst hörd och att kunna påverka sin situation. Petra Svedberg som är en av forskarna betonar dock att spelet inte är lösningen i sig. Det är ett verktyg för att göra samtalen mellan barn, föräldrar och personal bättre, och ge barn möjlighet att på ett bättre sätt delta i de här samtalen.

Information:

Information från Artikel i Forskning om funktionshinder pågår 2020 nr 2. https://www.cff.uu.se/digitalAssets/118/c_118645-l_3-k_fofp_nr-2_2020_ webb.pdf

Forskargruppen:

Forskargruppen består av Britta Teleman, designer; doktoranderna Britt-Mari Gilljam och Carina Sjöberg; Caroline Karlsson, designer; docenterna i omvårdnad Ing-Marie Carlsson och Ingrid Larsson; Jens Nygren, professor i hälsoinnovation; Petra Svedberg, professor i omvårdnad och Susann Arvidsson, doktor i Omvårdnad.

Vad tänker du på när du ser ordet historia? Vet du hur döva hade det under andra världskriget? Hur har undervisningen för döva sett ut genom tiderna? Och vad har det sagts om teckenspråket i vår historia? Det och mycket annat får du veta i serien. En serie som tar dig bakåt i tiden och berättar om vår historia - ur dövas perspektiv. www.urplay.se/serie/214376-dovas-historiagenom-tiderna

UR play:

Dokumentär Ett varmt porträtt gjort av en pappa om sin döva son. https://urplay.se/program/206978-deaf-chil d?-bclid=IwAR2jDl-W7FKdIxvMELlHe5_Dx7Vz-Mrm9KoyunY_SuTdQfgx3JdoMTpGQl0

Unisa En serie om en gravt hörselskadad kille och hans väg från världens näst fattigaste land mot det Svenska Fotbollslandslaget. www.www.svtplay.se/unisa?fbclid=IwAR3EMORkmovucj0FdDFcKtVYLKH6wp5fLswnKCuhl9CRB7CDfFlCQ-c1upk

Webbkonferens Vi kan tipsa om webbkonferensen som Infoteket i Region Uppsala och Nationellt kompetenscentrum Anhörig (NkA) genomförde 23 april i år. Den ligger nu på NkA:s hemsida.

Den handlar om: Flerfunktionsnedsättning

och världen – vad pågår? och Djuren betydelse för personer med flerfunktionsnedsättning och för hela familjen https://www.anhoriga.se/konferenser/ flerfunktionsnedsattning-i-fokus/

DHB NR 1 / 2020 15


DHB ÖSTRA

Med anledning av Coronapandemin har vi ändrat vår verksamhet för att kunna följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Vårt inplanerade besök på Boda Borg byttes ut till en utomhusaktivitet på Lida Friluftsområde och språkresan till England skjuts fram till nästa år. Vi hoppas att kunna genomföra dessa läger och aktiviteter så snart som det blir möjligt.

>> Genomförda och kommande aktiviteter Simskolor och Tekniksim Vi genomför våra simskolegrupper i samarbete med Vattenhuset och de har kunnat erbjudas på Vattenhusets mest populära tider, d.v.s. eftermiddagar på söndagar. Den här terminen har vi som vanligt haft simskolor i Älvsjö och Bergshamra, därtill startade vi Tekniksim för de barn som har lärt sig simma och vill prova på att utveckla andra simsätt.

>> GENOMFÖRDA

Årsmöte I dessa Coronatider är vi glada över att vi lyckades genomföra vårt Årsmöte den 21 mars, dock inte på Sjöhistoriska museet som vi tänkt från början utan i DHB Östras lokaler i Liljeholmen. Närvarande deltagare på årsmötet satt med långt avstånd ifrån varandra i lokalen och några DHB-medlemmar, däribland mötets ordförande var med på mötet via Teams. Efter lite tekniska bekymmer fick vi till stånd ett möte och kunde ta de beslut som behövdes.

Lida

Rögrund den 22–23 augusti Vi har ännu en gång bokat en helg på skärgårdsön Rögrund. Vi bor på Vandrarhemmet Grundet, där vi har alla familjerum och stugor för oss själva. Det finns massor att göra på ön, familjerna kan åka rodel, paddla kajak och bada badtunna. Vi brukar även arrangera tipspromenad och fototävling för att familjerna ska lära känna varandra. Luncherna intas på den mysiga restaurangen i hamnen och på lördagskvällen grillar vi tillsammans vid vandrahemmet.

Tom Tits Experiment 5 september Kalasdags med teckenspråkstolkning för våra barn med intresse för experiment. Barnen får tillfälle att utforska och uppleva experiment både inom- och utomhus. Kalaset startar i ett eget avskilt kalasrum, pyntat och dukat för fest. Kalasets gäster äter lite gott och laddar upp inför poängjakt och utforskande av spännande experiment. Det hela avslutas med att alla barn får en liten present.

Foto: Tom Tit

En grupp med familjer samlades på Lida Friluftsområde för att klättra i höghöjdsbanor på olika höjder. Antalet deltagare begränsades för att undvika att det skulle bli för trångt. Efter två timmars klättring hade familjerna picknick i det fria. Styrelsemedlemmarna som deltog berättade att det fanns ett stort behov av att få röra på sig och få möjlighet att umgås med andra familjer. Och detta i en miljö som passade in i dessa Coronatider.

>> KOMMANDE

Minifritids på Skansen Minifritids är ett samarbete med HiSUS (Unga Hörselskadade) och vi brukar träffas på deras Ungdomsgård, vanligtvis sker det tre gånger per termin. Med anledning av Coronaviruset flyttade vi det inplanerade avslutningskalaset för Minifritids från den ordinarie lokalen i Kristineberg till Skansen istället. I programmet ingick retrolek, pickning och guidad rundvandring. Guidningen som utfördes av djurvårdaren, tillika DHB-medlemmen fick många frågor, inte bara om djuren men också om sin utbildning och hur det fungerar att jobba när man har en hörselnedsättning. Det blev en lyckad aktivitet som passade för familjer med barn i olika åldrar, de större barnen kunde komma själva och de yngre barnen kom med sina föräldrar. 16

DHB NR 1 / 2020

DHB NR 1 / 2020 17


DHB VÄSTRA

>> Genomförda och kommande aktiviteter

Denna annorlunda tillvaro har påverkat våra aktiviteter och kurser. Med anledning av pandemin av Covid-19 har vi fått ställa in eller flyttat vårens kurser och aktiviteter i enlighet med folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det började med vårt årsmöte och sedan har det fortsatt att skjutas på framtiden.

Årsmöteshelg 12-13 mars Det var planerat en vanlig årsmöteshelg med tillhörande barnoch ungdomsaktiviteter och till detta år hade vi många anmälningar, drygt 80 personer, vilket var mycket glädjande. Men på grund av pandemin fick vi lägga om våra planer och ha årsmötet under en halvdag utan andra aktiviteter. Vi gav även medlemmar möjlighet att delta på årsmötet på distans vilket gjorde att vi lyckades genomföra årsmötet dock med färre antal deltagare. Vi har däremot skjutit fram de aktiviteter såsom workshop och barn- och ungdomsaktiviteter till 12-13 september då vi hoppas att vi kan genomföra en viktig medlemshelg.

Foto: Ana Bühler

Sverige står still, föreningslivet står still, det mesta ställs in vilket gör att det inte är så mycket aktivitet runt om oss just nu. Vi får göra det bästa av det hela och hålla avstånd och hålla ut tills det ljusnar framöver.

Stockholmsresa 21–24 maj Denna aktivitet har vi också fått skjuta på framtiden och siktet är inställt på att genomföra resan i maj 2021.

Tecken- och språkläger 2-8 augusti Vårt traditionella och mycket uppskattade läger på Tanumstrand hoppas vi ska kunna genomföras även i år, trots den utmanande situation vi befinner oss i. Dock kommer vi att följa Folkhälsomyndighetens föreskrifter och definitivt beslut om lägrets genomförande kommer att tas veckan efter midsommar.

Teckenspråkshelg för familjer 25-26 april Denna teckenspråkskurs började vi med att flytta fram till den 6-7 juni i hopp om att pandemin hade klingat av. Dock fick vi till slut ställa in kurshelgen och hänvisa till nästkommande teckenspråkskurs den 10-11 oktober. En av anledningarna till att vi ställde in var också att vi vet att flera familjer har barn som tillhör riskgrupper vilket gör att många avstår från aktiviteter som inte är helt nödvändiga.

Ungdomshelg på Isaberg 9-10 maj Denna helg tog vi beslut om att skjuta upp till 26-27 september och vi håller tummarna att den ska kunna genomföras då.

18

DHB NR 1 / 2020

DHB NR 1 / 2020 19


DHB SÖDRA

DHB NORRA

NORRLAND

NORRLAND

DHB Norra Norrland 29 februari

Sommarhälsning Södra Norrland Vi på DHB Södra Norrland vill ge en sommarhälsning till våra medlemmar. En ny uppdatering är att det nya distriktet Norra Norrland tar över verksamheten på den norra delen av distriktet Norrland. Samtidigt så fortsätter vi och ökar vår verksamhet på den södra delen. Under den pågående pandemin så får vi ta hand om varandra och stödja varandra så gott det går på distans. Vi siktar på att ta nya tag efter sommaren då vi förhoppningsvis kan få till nya aktiviteter som vanligt igen. Till dess så vill vi på Södra Norrland önska våra medlemmar en riktigt härlig sommar med mycket värme och sol!

Den 29 Februari bildades DHB Norra Norrland. Odramatiskt men ändå en smula högtidligt delades Norrlands regionen upp i två distrikt. I April hade vi så vårt första styrelsemöte på webben. Var börjar man? Vilka aktiviteter kan våra medlemmar här uppe tänkas vara intresserade av? Hur ska man tänka kring att rikta aktiviteter till olika grupper? Vad vill vi i styrelsen satsa på? För att inte fastna i startgropen och överanalysera för många varv kastade vi oss ut. Vi resonerade som så att vi måste ju börja någonstans och sedan kan man efterhand kartlägga terrängen, få en tydligare bild av vad som fungerar och vad medlemmarna är intresserade av. En aktivitetsgrupp satte igång med brainstorming av tänkbara aktiviteter. Vi bestämde att Norra Norrlands allra första aktivitet blir en familjeutflykt. 13 juni vandrar vi upp på Tavelsjöberget, en av Umeå kommuns högsta punkter. Väl uppe njuter vi av utsikten, sällskapet och medhavd matsäck.

Testa bangolf 24 juni En ypperlig chans att lära mer om sporten och testa att spela lagspel. En instruktör går igenom grunderna och sedan spelar vi och avslutar med glass. Vi hoppas att många vill vara med på premiären och att många fler medlemmar här uppe nu har möjlighet att delta på DHBs aktiviteter.

Sommarlovs läsning! Boktips: Vad har du i örat Kajsa?

Boken handlar om en liten tjej som har hörapparat, skriven av Kajsa Svensson.

20

DHB NR 1 / 2020

DHB NR 1 / 2020 21


DHB SÖDRA

>> Genomförda och kommande aktiviteter

På Dressin genom vackra Fyledalen Vi var ett 30 tal personer som samlades i Tomelilla den 6 juni för att cykla tillsammans. Dagen började med att vi redan på parkeringen möttes av ett störtregn som kunde fått vem som helst att tveka. Men skam den som ger sig tänkte vi. Regnskuren gav som tur var vika en stund och innan start fick vi en trevlig presentation av värden Stefan. Sedan gav vi oss iväg genom det Skånska landskapet. Efter en stunds regnande växlade det om till solsken, men oj vad det blåste emellanåt. Några barn och ungdomar trampade glatt framåt nästan hela vägen och andra satt och myste vid sidan om och tittade på det fina landskapet som svepte förbi. Vi såg kor, får och hästar på bete, ängar och vattendrag. Det kan nog sägas att oavsett vädret så var de flesta nöjda med dagen och det blev en riktigt härlig dag ute i det fria. Vi vill med detta önska alla DHB:are en härlig fortsatt sommar!

Vi på DHB södra önskar alla våra medlemmar en trevlig sommar! Trots en tuff tid för vår verksamhet på grund av pandemin så fortsätter vi att hålla i våra aktiviteter så gott vi kan. Under juni genomförde vi Dressincykling och Ridläger för våra medlemmar. Förhoppningsvis så blir situationen i världen och i Sverige bättre inom kort och att vi då kan återgå med normal kraft. Vi på Södra ser fram emot en bättre kommande period med nya spännande aktiviteter och event. Håll er uppdaterade på vår Facebook-sida för mer information: www.facebook.com/dhbsodra/

22

DHB NR 1 / 2020

DHB

MELLERSTA

På grund av den rådande situationen (i inte bara Sverige utan i hela världen) är Mellerstas externa aktiviteter just nu förlagda till vår FaceBook-sida. Där blandas föreläsningstips och underhållning med mer allvarliga ämnen. Är det någon medlem som har ett tips du vill sprida är du mer än välkommen att höra av dig, antingen via ett meddelande på Facebook-sidan eller via e-post: styrelsen.mellersta@dhb.se.

Aktuella frågor Det intressepolitiska arbetet tar dock inte paus. DHB Mellersta har lyft en fråga via riks angående vissa oklarheter i en handling där Örebro kommun gett Klöverängens förskola i uppdrag att bl. a. ta emot barn i behov av teckenspråk på förskolan och att, vid behov av prioritering, ”döva barn” ska få förtur. Här funderar DHB Mellersta på hur detta uppdrag kommer att hanteras i praktiken då det inte är tydligt vad exempelvis begärt läkarintyg ska användas till? En följdfråga är även hur kommunens långsiktiga planering ser ut för det fall att det inte får plats fler barn på förskolan som är i behov av teckenspråk och barnen istället placeras på andra förskolor? Hur tillförsäkras barnen en språklig miljö som främjar såväl barnets teckenspråksutveckling, en rätt i läroplanen för förskolan från 2018, som övrig utveckling? Vi kommer att återkomma när vi fått svar på våra frågor och även lyfta detta i de kontakter och samtal vi har med bl.a. Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades riksförbund och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Digitala träffar! När fysiska träffar inte är lämpligt just nu får vi bli mer kreativa istället! I höst kommer DHB Mellersta att anordna digitala träffar på kvällstid för föräldrar till barn med språkstörning. En möjlighet att träffa andra, utbyta erfarenheter och t.ex. lyssna på korta föreläsningar. När det finns ett mer konkret upplägg kommer information på vår FaceBook-sida och direkt till de medlemmar som vi tror kan vara intresserade!

DHB NR 1 / 2020 23


DHB FLEX

DHB

DHB Flex om situationen för våra målgrupper

SPRÅKSTÖRNING

Foto: Elin Bergqvist/Region Gävleborg

Poddtipset! Logopedenheten startar utbildning för föräldrar

Pandemin påverkar oss på många sätt. DHB Flex tvingades ställa in vårt ordinarie årsmöte, som skulle ha ägt rum i samband med föräldrakonferensen på Almåsa i slutet av mars, som tyvärr ställdes in. Vi saknar den enda större träff vi har varje år! Vi har dock nyligen genomfört årsmötet digitalt. Vi hoppas kunna ha föräldrakonferens nästa år eventuellt i samarbete med FSDB. Vi undrar nu hur barn, ungdomar och vuxna i våra målgrupper har det för närvarande? Hur är det att bo i ett elevboende, ett LSS-boende, vara beroende av assistans i sin vardag, gå i särskolan eller arbeta inom daglig verksamhet? Får de bra, begriplig information så de förstår vad det innebär att hålla distans tvätta händerna och varför man ska undvika smitta osv? Nyligen lyftes deras behov av en representant från Socialstyrelsen vid en pressträff! Hon pekade bland annat på att man måste uppmärksamma att de inom LSS har mycket olika behov och att det inte går att ha enhetliga regler. Hon pratade också om anpassad information bland annat via lättläst 24

DHB NR 1 / 2020

svenska, bildstöd mm, men nämnde inte teckenspråk eller tecken som stöd. DHB Flex har kontaktat henne och påpekat detta och vi har fått löfte om att de ska tänka på det i fortsättningen. Personalen inom dessa verksamheter måste vara väl informerad och ha kunskap om svårigheterna och försöka hitta varierande kreativa lösningar för att minska riskerna med social isolering. De är värda en eloge! Flera föräldrar har kontaktat oss om olika svårigheter såväl i boende som i daglig verksamhet. Isolering, besöksförbud, stängd daglig verksamhet, inga alternativa aktiviteter… Medan andra berättar om testning av boende och personal, skyddsutrustning, aktiviteter mm.

Vissa kommuner har uppmärksammat att den sociala isoleringen är förödande och planerar för andra sätt att mötas genom bland annat daglig verksamhet på distans och aktiviteter utomhus, kontakter via videosamtal med mera. När det gäller habiliteringsersättningen, så uteblir den i vissa kommuner om daglig verksamhet är stängd! Socialstyrelsen har lovat att villkor för statsbidrag för habiliteringsersättning ska förtydligas. Angående besöksförbud i gruppbostad skriver Socialstyrelsen på sin webbplats: “...det är möjligt att vid behov föreslå och hjälpa till att ordna andra sätt att ha kontakt, än via ett fysiskt besök.

Personalen kan behöva informera den som får insatser och närstående, om eventuella risker för smittspridning vid besök. Det blir särskilt viktigt om det finns personer som tillhör riskgrupperna på boendet. LSS-insatser är frivilliga och ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Varje lägenhet inom ett LSS-boende är personens egen bostad. Det finns inte några bestämmelser som gör att man mot den enskildes vilja kan begränsa besök från exempelvis anhöriga och vänner i deras boende.”

Sonia Strömberg, DHB Flex

Logopedenheten har startat en föräldrautbildning för de med små barn som är sena i sitt språk. I artikeln från region Gävleborg så beskriver logopeden Jenny Lundberg hur tidiga insatser kan göra stor skillnad för barn med språkstörning.

Utbildningen hålls på svenska och av tolkar vid behov. Det finns även möjlighet att delta via Skype för den som vill det. Totalt rör det sig om sex stycken träffar. Under utbildningen så får föräldrarna kunskaper i form av teori och praktik.

Föräldrarna får bland annat hemuppgifter där av praktiska övningar med instruktioner att filma sitt barn. Därefter så får föräldrarna feedback av kursledarna. Skulle du vilja läsa mer om utbildningen så hittar du information på:

Lika värde

Lika värde är en podd som specialpedagogiska skolmyndigheten har. I podden så berörs språkstörning. Lyssna t ex på avsnitt 32 som handlar om att undervisa elever, med språkstörning, på distans.

https://www.regiongavleborg.se/nyheter/foraldrautbildning-hjalper-barn-med-sprakstorning/

Boktipset!

Språkstörning hos barn 3–7 år

Språkstörning ger ökad risk för inlärningssvårigheter – nu finns en ny bok som förklarar mer: Språkstörningar påverkar inlärningen, det sociala samspelet och hur barnet ser på sin egen förmåga. Det är viktigt att identifiera de barnen tidigt, för att kunna ge dem rätt hjälp gör stor skillnad. Om det skriver leg. Logoped Catarina Sjöberg är leg. logoped i den nya boken Språkstörning hos barn 3–7 år där fokus ligger på att upptäcka och hjälpa barnen tidigt. DHB NR 1 / 2020 25


>> ANNONS

Skulle du också vilja annonsera hos oss? Kontakta: marcus.persson@dhb.se

DIGITAL

Internationell undersökning

MARKETING

Gålölägret 2021

FEDEPA kommer under 2020 att genomföra en familjeundersökning för att undersöka den rådande situationen för familjer med hörselskadade barn i olika europeiska länder. Här på Riksförbundet DHB har FEPEDA:s medlemsorganisationer spelat en viktig roll. Riksförbundet DHB kommer därför att stötta FEPEDA med att översätta enkäten till svenska. Enkäten kommer att skickas ut inom kort till våra medlemmar och vi uppskattar alla svar vi kan få.

Ett konfirmationsläger för dig som är 14–18 år, går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola.

Håll utsikt på vår hemsida för mer information!

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret är gratis och drivs av Svenska kyrkan, Högalids församling i samarbete med DHB och äger rum 14/6–3/7 2021 på Gålögården, i Stockholms skärgård.

Info och anmälan: svenskakyrkan.se/hogalid/galolagret Anders Marklund 08-616 88 24

I augusti lanserar Teckenpedagogerna det allra första SFI-material helt på teckenspråk. Materialet är finansierat av Arvsfonden och kommer att publiceras på Teckenpedagogernas hemsida www.teckenpedagogerna.se

26

DHB NR 1 / 2020

DHB NR 1 / 2020 27


Anslagstavla VÄ L KO M M E N AT T SÖ K A M E D E L F R Å N

BO CARLSSONS MINNESGÅVOFOND Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Bo Carlssons minnesgåvofond ska enligt fondens stadgar användas för att främja barn och ungdomar som ingår i våra målgrupper. Det är endast fondens överskott som får delas ut och snart är det dags för anmälan att öppna.

Därför är vi nu glada att meddela att ni är välkomna att söka medel från fonden då styrelsen beslutat att en utdelning är möjlig. Både enskilda personer och organisationer kan söka, dock prioriteras ansökningar där fler personer ingår. Fonden kommer att ha en ansökningsblankett på vår hemsida. När anmälan öppnar får ni berätta om vad ni söker medel till och bifoga en budget för vad ni ska göra. Glöm inte att ange kontaktuppgifter i ansökan! Ansökningsperioden till minnesgåvofonden: 1 september – 15 oktober och öppnar inom kort. Efter den 15:e oktober kommer ansökningarna att beredas av kansliet innan beslut om utdelning fattas av styrelsen senare under november månad. Besked till den eller de som beviljats medel sänds därefter ut under december månad. Vi har inga möjligheter att skicka meddelande om avslag. Notera att medel endast beviljas framtida aktiviteter. För aktiviteter som redan ägt rum när beslutet fattas i november kommer alltså inga medel att tilldelas. Så håll ögonen öppna på vår hemsida i september när anmälan öppnar så är ni välkomna med en ansökan till Bo Carlssons minnesgåvofond.

VI STÖDJER

DHB:S VERKSAMHET Teckenbro www.teckenbro.com, info@tecenbro.com

Ord AF

Astrid Frylmark

Håll dig uppdaterad! Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distriktsföreningarna skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlemsregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på: www.dhb.se/medlem Du kan också kontakta kansliet så hjälper vi dig: kansliet@dhb.se

PS

Gå gärna in och gilla vår facebooksida där vi lägger upp information om alla våra aktiviteter: www.facebook.com/dhbriks

www.spraklek.se, www.ordaf.se

RTB Revision

Box 1815, 702 23 ÖREBRO, Fabriksg. 54 B Tel 019-14 04 40, www.rtbrevision.se

JP Tolk och översättning /www.facebook.com/jp.orebrotolk/

BO CARLSSON satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till minnesgåvofonden? Tveka inte att kontakta oss!

Teckenpedagogerna info@teckenpedagogerna.se

För ansökan och information, se vår hemsida: www.dhb.se Har du frågor om fonden ring gärna eller maila oss på kansliet: Telefon 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se 28

DHB NR 1 / 2020

DHB NR 1 / 2020 29


Svar: 1.1 2.X 3.2 4.X 5.2

Testa dina kunkaper om Riksförbundet DHB. Svar hittar du högst upp till vänster på den här sidan.

”Lätta tecken” är en DVD med filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Dessutom visas ett antal korta meningar i ett eget avsnitt. ”Lätta tecken” vänder sig till nybörjare med 120 vanliga och lätta tecken. Den som vill lära sig mer teckenspråk rekommenderas kontakta den lokala dövföreningen eller något studieförbund. Produktionen är ett resultat av ett samarbete mellan avgångsklassen på Manillaskolan i Stockholm och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB, våren 2006. Kontakta oss gärna om du har frågor om teckenspråk eller hörselskador/dövhet/språkstörning hos barn och ungdomar.

-

Riksförbundet DHB, Klostergatan 15, 703 61 Örebro Tel: 019-17 08 30, Txt: 019-19 68 90 ange 019122146* kansliet@dhb.se, www.dhb.se

Lätta tecken – 120 ord från det svenska teckenspråket Lätta tecken – 120 ord från det svenska teckenspråket

Testa vår kluriga Quiz!

Beställ, maila: kansliet@dhb.se eller www.dhb.se/material

Lätta tecken

Lätta tecken

120 ord från det svenska teckenspråket

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken

DVD 120 filmade tecken Lättamed tecken från svenska DVDdet med 120 teckenspråfilmade tecken ket. du se olika tecken frånHär detkan svenska teckenspråket. för tid, för Härdjur, kanfärger, du se familjen, olika tecken mat, dryck, känslor, sport djur, färger, familjen, tid, mat, och skola. Filmen haroch inteskola. dryck, känslor, sport ljudspår. Filmen har inte ljudspår.

1. Vad hette Riksförbundet DHB ursprungligen från början? 1. Förbundet Döva Barns Målsmän (Förbundet DBM) X. Förbundet Döva och Hörselskadade Barns Målsmän (Förbundet DBHM) 2. Förbundet för döva och hörselskadade barns föräldrar (Förbundet DHB)

2.

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Pris: Pris:50 50 kr kr + + frakt frakt Vilket år bildades förbundet och vad hette förbundets ordförande? 1. 30: okt 1951, Oscar Löfgren X. 30:e okt 1949, Oscar Löfgren 2. 30:e okt 1949, Gösta Edin

Språkstörning hos barn ochhos unga Språkstörning barni skolåldern och unga i skolåldern

Informationsskrift somii första Informationsskrift som första hand vänder sig till och hand vänder sig till föräldrar föräldrar och andra närståandra närstående. Anna-Karin ende. Anna-Karin Arnald leg. logopedArnald ger svar på leg. logoped ger svar påom de barn de vanligaste frågorna vanligaste frågorna under om barn med språkstörning skolmed språkstörning under tiden. Skriften tar upp innebörd skoltiden. Skriften tar upp och konsekvenser i skolan och innebörd och konsekvenser i ger tips på vad man som förälder skolan och ger tips på vad man och personal i skolan kan göra som förälder och personal i för att underlätta för barnet. skolan kan göra för att underPris: 30 kr + frakt lätta för barnet.

Flerhandikappades kommunikation Flerhandikappades i ett livsperspektiv kommunikation i ett

En undersökning om hur livsperspektiv döva och hörselskadade barn En undersökning om hur döva och ungdomar med fleroch hörselskadade barn och funktionshinder och deras ungdomar med flerfunktionshinfamiljer upplever språksituader och deras familjer upplever tionen i ett livsperspektiv. språksituationen i ett livsper-

Pris: 50 kr + frakt spektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Ibland låtsas jag att jag Bok samt förstår (rev.ljudbok 2014) i DAI-

SY-format om elever med Bok samt ljudbok i DAISY-format språkstörning, uppdaom elever med som språkstörning, terats 2014. Boken vänder som uppdaterats 2014. Boken sig till föräldrar, pedagoger vänder sig till föräldrar, pedagoochoch andra somsom möter barn ger andra möter barn medspråkstörning språkstörning med ochoch gerger kunkunskap om hjälpmedel och skap om hjälpmedel och om de om de särskilda svårigheter särskilda svårigheter som eleversom eleverna har. Boken na har. Boken innehåller också innehåller också tankar och tankar och råd om bemötande råd om bemötande av barn av barn med språkstörning. med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt Pris: 150 kr + frakt

Pris: 30 kr + frakt

3. Riksförbundet DHB har genom åren utsett ett antal medlemmar till s.k. hedersmedlemmar som har gjort extraordinära insatser för DHB. Hur många hedersmedlemmar har Riksförbundet DHB totalt? 1. 7 stycken X. 9 stycken 2. 12 stycken

Vi är en grupp fast två ändå

Ett livsperspektiv

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

4.

Därför går jag inte till skolan

Riksförbundet DHB driver arvsfondsprojektet ”Äntligen!” som bl.a. har i uppdrag att bilda en ungdomsförening för unga med språkstörning (UMS). Hur många medlemmar har UMS (2020-05-01)? 1. 79 X. 89 2. 99

Därför går Tre elever på jag Riksgymnasiet för inte till skolan döva och hörselskadade berättar Tre omelever skolk. på Riksgymnasiet för döva 30 ochkrhörselskadade Tryckt: + frakt berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt Vi är en grupp fast två ändå Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Språkstörning i

– möjligheter i vardagen

1

Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” hand-

lar är omen livet för barn, unga och Vi grupp vuxnatvå somändå är döva, har en hörfast selnedsättning eller en språkSammanfattning av fältstustörning. dien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och Gratis DVD med tillhörande hörselskadade.

5.

broschyr beställs via http://

Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vad hette Riksförbundet DHB:s första kvinnliga ordförande och vilket år valdes hon som ordförande?

Vi är en grupp fast två ändå

1. Britt-Louise Tollerud-Jonsson, 1985 X. Lena Fernström, 1991 2. Inger Lindvall, 1987

30

DHB NR 1 / 2020

Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt Missa inte att följa oss på Facebook: https://www.facebook.com/dhbriks/

Tryckt: 50 kr + frakt www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning kombinationi kombination med med flerspråkighet flerspråkighet

Även denna informationsinformationsskrift Även denna vänder sig till föräldrar och andra skrift vänder sig till föräldrar närstående i första hand. Eva och andra närstående i första Kristina Salameh leg logoped hand. Eva Kristina Salamehger svar på de ger vanligaste leg logoped svar påfrågorna de vanom flerspråkiga språkligaste frågornabarn om med flerspråkstörning. Skriften tar bland annat iga barn med språkstörning. upp flerspråkig språkutveckling, Skriften tar bland annat upp språkstörning i kombination flerspråkig språkutveckling, med flerspråkighet, utredning språkstörning i kombination och bedömning, intervention med flerspråkighet, utredning och och föräldrarnas bedömning,roll. intervention Denna informationsskrift finns och föräldrarnas roll. Denna även på arabiska. finns även informationsskrift Pris: 30 kr + frakt på arabiska.

Pris: 30 kr + frakt

Döv Dövmed medutvecklingsutvecklingsstörning – Möjligheter i ett störning – Möjligheter i ett livsperspektiv livsperspektiv

Gratis och Gratisskrift skriftsom somkortfattat kortfattat lättillgängligt informerar och och lättillgängligt informerar belyser situationen för individer och belyser situationen för med hörselnedsättning/dövhet individer med hörselnedsättining/dövhet kombination imed utvecklingskombination störning. Skriften riktar sig i förmed utvecklingsstörning. sta hand till personer som Skriften riktar sig i första inte tidigare kommit i kontakt med hand till personer som inte målgruppen i fråga.i kontakt tidigare kommit

med målgruppen i fråga.

Fraktkostnad tillkommer 29 DHB NR 1 / 2020 31

Produkter

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter


Returadress: Riksförbundet DHB Fabriksgatan 54 A 702 23 Örebro

Vi på Riksförbundet DHB önskar er alla en härlig sommar! Besök oss gärna på: https://www.facebook.com/dhbriks 32

DHB NR 1 / 2020


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.