Page 1

B채ver 2010-12-11 Temaarbete av: Martin Hellkvist Kungs채ngsgymnasiet Handledare: Carina Ek Richard Molin, Birgitta Ryner


Abstract This report was written by me, Martin Hellkvist, because I wanted to get to know the beavers a bit more. Mainly, I wanted to know more about their lifestyle and the lodges they build. But while I was working on it, I grew an interest in how they completely disappeared from Sweden in the 19th century. I chose to find facts in books and on-line, because it’s a really smooth and easy way to do it. I thought about going outside, and search some beavers up, get close to them, observe and get my own opinion about them and their lifestyle. But I decided that it would be very time-consuming, and that it probably would be hard getting close to them, since they are very shy and hide as soon as something isn’t right. The beavers in total, are very shy but also very cleaver animal. In fact, it is the only animal in Sweden who can bring down big trees and construct their own, protecting environments by damming up rivers. When you read this report, I hope you’ll grow an interest in beavers, just like I did while I wrote it. Maybe you’re already interested in beavers, and searching for interesting facts. In that case I hope that you’ll find it here.


Systematik Rike: Stam: Klass: Ordning: Familj: Släkte: Källa:

Animalia (djur) Chordata (ryggsträngsdjur) Mammalia (däggdjur) Rodentia (gnagare) Castoridae (bävrar) Castor www.NRM.se


Bäver Inledning

Storlek och utseende

Spår och spårtecken

Jag fick i uppgift att skriva en rapport om något svenskt däggdjur, i ämnena Biologi A, Svenska A och Engelska A.

Bävern kan bli upp till 100 cm lång + svans. Svansen är mellan 30 och 40 lång och 10 cm bred, den är klädd med en mörk fjällmönstrad hud.

De vanligaste spåren man ser efter bävrar är fällda träd eller kapade och barkade stammar. Man kan också leta efter dammbyggen och hyddor som byggs av tjocka grenar, kvistar och slam.

Jag valde att skriva om bävrar, av vilka jag alltid varit intresserad av, men aldrig tagit reda på så mycket om. Därför tog jag tillfället i akt för att göra det.

Syfte och frågeställningar

Det är ingen storleksskillnad mellan könen. Bävrar är bruna och ger ett mörkt intryck på land. De simmar med mycket låg profil, man ser oftast bara ögon, näsborrar och öron placerade i en trekant (figur 1).

Bävrar markerar sina revir genom att impregnera jordhögar med sin doft av bävergäll2 .

Syftet med att jag skriver denna rapport är att jag, och den som läser, ska få ökad förståelse för naturen och djuret, bävern, jag skriver om. Frågorna jag tänker fokusera på är: 

Hur stora bävrar kan bli

Om det finns olika sorters bävrar

Hur de bygger sina bon

Vad de äter

Om vi kan ha användning av bävrar

Hur många bävrar finns det i Sverige idag

Hur de påverkar sin omgivning

Figur 1. Bävrar simmar med låg profil.

Förutom de vanliga bruna bävrarna finns det också mörkare varianter i Östeuropa. Förr fanns det sådana här också. Gustav Vasa skrev en gång till sina fogdar: ”Wtvalde suarte bäffrar” som betyder ”utvalda svarta bävrar”. Men denna genetiska variation försvann under den hårda jakten på 1800talet1 .

1

Resultat

Stigar som leder ner och ut i vattnet, tyder på att bävern har varit där. Men där marken är låglänt kan stigen leda ner i ett hål före vattenbrynet och fortsätter i en underjordisk kanal.

Om jakten, se kapitel Människan och bävern.

Man ser sällan fotspår efter bäver, troligtvis för att de suddas ut av svansen eller grenar som bävern släpar på. På marken går den i en slingrande bana.

2

Om bävergäll, se kapitel Människan och bävern.


Levnadssätt Bävern är ett väldigt speciellt djur, särskilt när man tänker på levnadssätt och utseende. Den har anpassat sig väl till ett liv i vatten, simhud mellan tårna och den stora svansen som styr färdriktningen3 . Om bävern anar fara eller oråd, plaskar den ljudligt med svansen och dyker sedan ner under vattenytan, där den kan stanna upp till 15 minuter. De är också speciella på det sättet att de är de enda djuren i Sverige som kan fälla träd och skapa egna, skyddande miljöer genom att dämma upp vattendrag. När bävern bygger en damm skapas ett naturligt viltvatten som även gynnar andra djur. Dammarna byggs oftast i mindre bäckar där de vill ha ett jämnt, djupt vatten för att sedan förvara mat till vintern. Matförrådet består av stamdelar och grenar som förankras i botten utanför hyddan. Bäverns bo, bäverhyddan, kan vara av olika slag, dock har den alltid en ingång under vattenytan. Älvhyddor (figur 2) byggs, eller snarare grävs ut, i branta stränder. Över ingången från vattnet lägger bävern ett tak av 3

www.viltfakta.se/bjur.html Lindström, Erik (2010).

Figur 2. En typisk älvhydda. Notera ingången under vattenytan.

stamdelar och kvistar, som sedan täcks med dy och jord. Taket isolerar älvhyddan mot kyla samtidigt som det skyddar mot erosion4 . Där stränderna är så flacka att bävrarna inte kan gräva, bygger de en så kallad bäckhydda, de kan bli upp till 1,5 meter höga. Bäckhyddan är konformad och byggs av stamdelar, pinnar, kvistar, dy och jord (ungefär som taket på älvhyddan). Båda sorters hyddor har en liten vattenbassäng runt ingången, en matplats och en eller flera sovplatser. Luften cirkulerar genom taket5 . Bävrar parar sig i februarimars, ungarna föds sedan i slutet av maj eller början av juni. Ungarna diar i 10 veckor, dock äter de fast föda redan efter 4. Kullstorleken är oftast 2 ungar.

4 5

Christofferson 2010, s. 190. Christofferson 2010, s. 191.

En bäverkoloni består oftast av tre årsklasser; föräldraparet och deras 1- och 2-åriga ungar. När den äldsta honan föder flyttar de äldsta ungarna för att bilda egna par och hitta egna revir. De vandrar oftast inte längre än en mil. Könsmognaden inträder inte förrän utvandringen från födelsekolonin, men är möjlig vid 1,5 års ålder6 . Många tror att bävrar äter fisk, men det stämmer inte alls. Bävern är en typisk herbivor. Födan består av blad, bark och finare kvistar av lövträd (främst asp och björk), Figur 3. Missvisande men den sigill - bävrar äter inte fisk. äter också många olika sorters örter. Staden Härnösands sigill (figur 3) visar en bäver som har tagit

6

Christofferson 2010, s. 191-192.


en gädda, det är helt missvisande7 . Vill man få syn på en bäver bör man färdas på vattnet, då de inte har några naturliga fiender där8 . Människan och bävern När man jagar bäver gör man det främst för två saker – dess päls och dess bävergäll. Pälsen har alltid använts av oss människor, rester av bäverhår har hittats på dräktspännen från vikingatiden. På 1800-talet filtade man ullen och gjorde castorhattar (figur 4)9 .

Figur 4. Gustav III:s Castorhatt.

Bävergäll (av tyskans bibergeil; biber = bäver och geil = testikel10 ), en gulaktig massa som 7

www.viltfakta.se/bjur Lindström 2010. 8 Christofferson 2010, s. 49. 9 www.viltfakta.se/bjur Lindström 2010. 10

http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3 %A4verg%C3%A4ll Wikipedia 2010.

produceras i ett par pungar vid bäverns könsorgan, såldes förr i tiden på apotek – den ansågs hjälpa mot de flesta sjukdomar. Nu har man kommit fram till att den inte har någon som helst farmakologisk effekt. Gällen har också använts i parfymer, då den har en stark doft. Späder man ut den starkt upplevs lukten som en varm läderdoft. Den förstärker också de andra ingredienserna i parfymen. Nuförtiden använder man konstgjorda luktförstärkare. Dock använder man bävergäll som snapskrydda. Blandar man ner det i brännvinet får man bäverhojt. Ska man uppskatta denna starkt smakande dryck sägs man behöva ha ett härdat smaksinne. Priset för två pungar bävergäll var på 1830-talet uppe på sin topp – 4 till 7 riksdaler för ett par pungar, vilket motsvarade två månadslöner på den tiden. Att sälja ett par sådana pungar var då ett snabbt sätt att tjäna pengar på11 . Djuret jagades allt hårdare, näst intill omänskligt, vilket ledde till att man tvingades fridlysa bävrar. Men det var för sent, när man gjorde det år 1873 var redan den sista bävern skjuten. Arten var utrotad. 11

Christofferson 2010, s. 191.

År 1922 inplanterades 2 bävrar, från en liten norsk stam, i en älv i Jämtland. Under de nästa 15 åren planterade man in ytterligare 78 stycken djur. Från detta lilla antal bävrar har arten nu återhämtat sig och idag (2010) finns ca 100 000 stycken bävrar i vårt avlånga land. I en del områden finns idag så mycket bävrar att de räknas som jaktbart vilt. Tack vare vårt överskott har vi haft möjligheten att skicka bävrar till Österrike12 . Det enda sättet vi kan använda bävern till är faktiskt mat. Det kanske inte låter särskilt gott, men det ska tydligen vara en delikatess. Man bör dock stycka den rätt, så att man inte får den illasmakande bävergällen över hela köttet13 .

Analys/Diskussion En sak jag funderar över är varför man planterade in flera bävrar än de första två. Dock är det ganska självklart, det går såklart fortare för bävrarna att reproducera sig om de är 80 stycken, än om de bara är 2.

12

www.nrm.se Naturhistoriska riksmuseet 2010. 13 www.grillweb.se Okänd författare.


En annan anledning, vad jag tror, är att det var för att undvika inavel. Även om man inte tänkte på det då, är det nog tur att man fick tag i flera bävrar. Om man hade hållit sig till dessa 2 första djuren, hade det blivit en kraftig inavel, och vissa genetiska egenskaper kunde ha avlats bort. Då hade vi kanske haft ett helt annat djur än det vi har idag. Det är en sak man skulle kunna forska vidare om – ta 2 bävrar och låta dem föröka sig med varandra, och sedan se hur det går. Om det blir stor skillnad på dessa avkommor, och de ”vanliga” bävrar som finns idag. Anledningen till att de har ingångarna till sina hyddor under vattnet kan vara för att de, som sagt, inte har några naturliga fiender i vattnet. Vattnet fungerar då som en skyddsåtgärd mot björnar eller andra rovdjur.

Dammarna som de bygger gynnar andra djur, men de kan missgynna en bonde. Låt oss säga att dammen gränsar till en åker. En vacker dag när bonden som odlar på åkern vaknar upp, ser han till sin fasa att halva åkern står under vatten. Bonden river dammen och tror att problemet är löst. Eftersom bävern är ett väldigt envist djur, börjar

den bygga en ny damm på samma ställe redan nästa natt. Detta kan skapa stora irritationer mellan människor och bävrar. Hur ska man då göra för att lösa detta problem? Jo, man kan ju alltid flytta på djuren, men det är väldigt tidskrävande och åkern hinner gå förlorad innan bonden ens har fångat in bävrarna. Ett annat alternativ är att skjuta bävrarna, men för det måsta man ansöka om tillstånd, vilket också tar ett tag att få. Bonden får helt enkelt börja odla ris.

Bävrar kan bli upp till 140 cm långa (inklusive svans)

Det finns faktiskt olika sorters bävrar – Den vanliga bruna sorten och en svart, som försvann från Sverige under 1800-talet

Älvhyddor, där stränderna är branta

o

Bäckhyddor, där det är så flackt att de inte kan gräva

o

De har alltid en ingång under vattnet

De äter bara växter, inte fisk, vilket man kan tro (det gjorde jag innan detta arbete)

Man har tidigare trott att man kan använda bävergäll för medicinska sammanhang, men det är nu motbevisat. Man kan dock äta bäverkött om det styckas på rätt sätt

Idag finns det ca 100 000 bävrar i Sverige

Bävrarnas dammar påverkar omgivningen på ett bra sätt, det skapar ett viltvatten som gynnar andra djur. Men samtidigt som de gynnar djur, kan de missgynna bönder – bero-

Här kommer en kort sammanfattning av det hela: 

o

Sammanfattning Nu har jag skrivit färdigt min rapport. Jag känner att jag har fått svar på mina frågeställningar. Jag hoppas också att Du också har fått svar på frågor som Du har funderat över.

De bygger sina bon på 2 olika sätt


ende p책 vart dammen byggs


Referenslista Litteratur Bjärvall, Anders och Ullström, Staffan(1985). Däggdjur, Alla Europas arter. Stockholm. Christofferson, Sten (2010). Jägarskolan. Nyköping.

Elektroniska källor Bäver – Naturhistoriska Riksmuseet. URL:

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/daggdjur/gnagare/baver.273.html Hämtad 2010-12-03. Bäver – Naturhistoriska Riksmuseet. URL:

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/daggdjur/skelettfrandaggdjur/daggdjurs kranier/baver.3175.html Hämtad 2010-11-19 Bäver – Örnbo viltfakta. Erik R. Lindström. URL: http://www.viltfakta.se/bjur.html Hämtad 2010-

11-10. Bävergäll – Wikipedia. URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A4verg%C3%A4ll Hämtad 2010-12-03.

BäverMH  

Hur lever bävrar egentligen? Martin Hellkvist tar upp olika fakta om djuret.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you