Issuu on Google+

Kyrkfakta 2010 Fakta och nyckeltal om medlemsutveckling, ekonomi, lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Ett samarbete mellan samfälligheterna i Borås, Göteborg, Helsingborg, Norrköping, Lund och Uppsala samt Kyrkokansliet


Kyrkfakta 2010 Förord Arbetet med att utveckla och effektivisera vår verksamhet är nödvändigt för Svenska kyrkans fortsatta positiva utveckling. Nyckeltal är ett sätt att beskriva verksamheten och ekonomin så att alla kan förstå, vilket också skapar bättre underlag för beslut. Genom nyckeltal får vi möjlighet att göra jämförelser och förutsättningar för att lära av varandra och inspireras av många goda exempel i vår organisation. Kyrkfakta 2010 skiljer sig från föregående år genom att i år inrikta sig på medlemsstatistik och fastighetsnyckeltal. Tanken är att samfälligheter och församlingar ska kunna ta Kyrkfakta som utgångspunkt för fortsatta analyser och som underlag för förbättringar och effektiviseringar. Svenska kyrkan på nationell nivå följer med stort intresse projektet Kyrkfakta.

Helén Ottosson Lovén Generalsekreterare

Kyrkfakta 2010 är producerad av Svenska kyrkan i samarbete med FM Konsulterna AB

2


Kyrkfakta 2010 Läsanvisning

Innehållsförteckning

Du kan bläddra fram och tillbaka i Kyrkfakta genom att följa länkarna i sidornas över- och underkanter. Länkarna i överkanten tar dig mellan Kyrkfaktas huvudavsnitt. I avsnitten Medlemsutveckling och ekonomi samt Lokalanvändning och fastighetsförvaltning finns det länkar i underkanten som tar dig mellan delavsnitten. Du kan alltid gå till innehållsförteckningen och klicka dig vidare till önskad sida.

Förord

2

Läsanvisning

3

Om Kyrkfakta

4

Samfälligheter som medverkar i Kyrkfakta kan även klicka på länkar till bakomliggande beräkningsfiler.

Medverkande samfälligheter

5

Borås kyrkliga samfällighet

5

Göteborgs kyrkliga samfällighet

5

Helsingborgs kyrkliga samfällighet

6

Norrköpings kyrkliga samfällighet

7

Uppsala kyrkliga samfällighet

7

Medlemsutveckling och ekonomi

8

Medlemsutveckling

8

Medlemmarnas relation till Svenska kyrkan

13

Intäkter och kostnader

19

Personal

24

Antal förtroendeuppdrag

29

Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

31

Lokalanvändning

32

Lokalkostnader

35

Fastighetsorganisation

61

Energistatistik

62

Definitioner

66

3


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Om Kyrkfakta

Nyheter i Kyrkfakta 2010

Varför behövs Kyrkfakta?

Kyrkfakta 2010 är helt inriktad på medlemsstatistik och fastighetsnyckeltal. Avsnitten om församlingsverksamhet och gemensam administration har utgått ur årets upplaga.

Svenska kyrkan står i en situation med vikande medlemsutveckling och krympande ekonomi. I detta läge gäller det att använda resurserna på bästa sätt. Målet med Kyrkfakta är att bidra till ett kontinuerligt effektiviserings- och förbättringsarbete genom att redovisa nyckeltal som kan användas som utgångspunkt for analyser av den egna verksamheten och som underlag för förbättringar och effektiviseringar

Medlemsstatistiken och presentationen av samfälligheternas ekonomi har kompletterats med prognoser över samfälligheternas ekonomiska utveckling.

Fastighetsavsnittet har omarbetats och bygger i år på ett betydligt bredare underlag jämfört med föregående år. Avsnittet har kompletterats med riktvärden samt råd och tips om vad som ökar eller minskar lokalkostnaderna.

Innehåll

Bra att veta

Kyrkfakta 2010 omfattar tre huvudavsnitt.

Kyrkfakta bygger på verksamhetsstatistik och ekonomisk statistik från SCB och Svenska kyrkans statistikdatabas, samt uppgifter från medverkande samfälligheter. Medlemsstatistiken avser antalet medlemmar den 1 november.

Medverkande samfälligheter Innehåller en kort presentation av de medverkande samfälligheterna; Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Norrköping och Uppsala. I Kyrkfakta medverkar också Kyrkokansliet på nationell nivå. Medlemsutveckling och ekonomi Redovisar samfälligheternas medlemsutveckling samt nyckeltal för medlemmarnas relationer till Svenska kyrkan, t ex andel döpta och konfirmerade, samfälligheternas intäkter och kostnader, prognoser över den ekonomiska utvecklingen samt nyckeltal för personal och förtroendevalda. Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Innehåller nyckeltal för samfälligheternas lokalanvändning, lokalkostnader och energistatistik. Fastighetsnyckeltalen har så långt det varit möjligt anpassats till begrepp och definitioner som används i fastighetsbranschen. Genom att använda Kyrkfaktas indelning för redovisning av fastighetskostnader, möjliggörs en djupare och mer branschanpassad analys av fastighetskostnaderna.

Kostnader och intäkter redovisas i löpande penningvärde. Kostnaderna är om inget annat anges bruttokostnader. Flera av de medverkande samfälligheterna säljer tjänster till andra organisationer och får på så sätt intäkter som bidrar till finansieringen. Det gör att skillnaden mellan brutto- och nettokostnaden kan vara betydande. I sådana fall redovisas även nettokostnader. I vissa fall kan det finnas problem med jämförbarheten. Då redovisas vilka underlag som använts och vilka problem som kan finnas vid jämförelser. Kyrkfakta har inte undersökt bakomliggande orsaker till höga eller låga nyckeltal. Vid betydande avvikelser redovisas kommentarer från de medverkande samfälligheterna. Tidigare har Kyrkfakta 2006, 2007, 2008 och 2009 publicerats. Medverkande samfälligheter Frågor om Kyrkfakta 2010 besvaras av styrgruppens ordförande mats.rosengren@svenskakyrkan.se

4


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Medverkande samfälligheter Borås kyrkliga samfällighet

Göteborgs kyrkliga samfällighet

Borås kyrkliga samfällighet omfattar två pastorat, Gustav Adolfs pastorat med församlingarna Gustav Adolf och Brämhult, samt Caroli pastorat och församling.

Efter sammanläggningar i ett av de fyra kontrakten har antalet församlingar minskat från 37 till 30. Gemensamma verksamheter är bl a skolkyrka, högskoleverksamhet, familjerådgivning, jourtjänst, sjukhuskyrka, handikappverksamhet, sverigefinsk församlingsverksamhet, kyrkoförvaltning och kyrkogårdsförvaltning.

Gemensamma verksamheter är bl a sjukhuskyrka, finsk församlingsverksamhet, verksamhet inom kriminalvården och på häktet samt verksamhet på högskolan. En strategisk plan har antagits med förslag på åtgärder för att minska fastighetsbeståndet och anpassa det till verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar. Beslut om minskning av fastighetsbeståndet fattas under 2011. Antalet medlemmar uppgick 2010 till ca 42 000 personer, vilket motsvarade 62 procent av antalet invånare.

Sjöbo kyrka

Verksamhetens intäkter uppgick till ca 126 000 tkr och årets resultat till ca 8 300 tkr. Planerat fastighetsunderhåll utfördes för 2 262 tkr. Medelantalet anställda var 173. Lokalbeståndet omfattade ca 21 000 kvadratmeter bruksarea egna och hyrda lokaler exklusive lokaler för begravningsverksamheten. Mer information om Svenska kyrkan i Borås finns på www.svenskakyrkanboras.se

Samfälligheten har under flera år undersökt möjligheterna till samverkan och rationaliseringar av gemensamma funktioner för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Under 2010 startade en ny organisation för samordnad lokalvård. Samverkan sker också genom nya bokningscentraler där bokning av kyrkliga handlingar sköts för flera församlingar inom samma kotnrakt. Parallellt pågår arbete med att samordna kyrkobokföringen.

Göteborgs domkyrka

Antalet medlemmar uppgick 2010 till ca 289 000 personer, vilket motsvarade 56 procent av antalet invånare. Verksamhetens intäkter uppgick till ca 707 000 tkr och årets resultat till ca 44 000 tkr. Medelantalet anställda var 952. Lokalbeståndet omfattade ca 79 000 kvadratmeter bruksarea egna och hyrda lokaler, exklusive lokaler för begravningsverksamheten. Av ca 150 byggnader är 63 kyrkor. Drygt hälften av kyrkorna är K-märkta. Bland fastigheterna finns även medeltida kyrkor. Mer information om Svenska kyrkan i Göteborg finns på www.svenskakyrkan.se/goteborg.

Borås kyrkliga samfällighet 2010 Antal medlemmar 1 nov 2010

Andel medlemmar

42 008

62 %

Göteborgs kyrkliga samfällighet 2010

Antal församlingar 3

Medeltal antal anställda 173

Lokalbestånd kvm BRA

Verksamhetens int. tkr

21 016

126 423

Årets resultat tkr 8 338

Antal medlemmar 1 nov 2010

Andel medlemmar

289 340

56 %

Antal församlingar 30

Medeltal antal anställda 952

Lokalbestånd kvm BRA

Verksamhetens int. tkr

78 672

706 958

Årets resultat tkr 44 284

5


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Helsingborgs kyrkliga samfällighet

Lunds kyrkliga samfällighet

Lunds kyrkliga samfällighet omfattar nio församlingar. Lunds domkyrka, Helgeand, Lunds Allhelgona, Norra Nöbbelöv, S:t Hans, S:t Peters kloster, Stora Råby, Torn och Östra Torn.

Helsingborgs kyrkliga samfällighet omfattar fyra församlingar, Maria, Gustav Adolf, Raus och Filborna. Gemensamma verksamheter är bl a fängelsepräst, studentpräst, sjukhuskyrka, sjömanskyrka, kyrkoförvaltning och kyrkogårdsförvaltning. Bland de gemensamma verksamheterna finns sedan 2009 vad som kallas kyrkans musikundervisning som snabbt blivit populär.

Gemensamma verksamheter är bl a diakonicentral, familjerådgivning och kyrkoförvaltning med ekonomi-, PA- och kyrkogårdsavdelning samt fastighets-, IT- och informationsenhet.

Antalet medlemmar uppgick 2010 till ca 58 000 personer, vilket motsvarade 59 procent av antalet invånare. Verksamhetens intäkter uppgick till ca 160 000 tkr och årets resultat till ca 32 000 tkr. Medelantalet anställda var 176.

För att möta en förändrad ekonomisk situation på grund av vikande medlemsantal, har diskussioner förts om strukturella förändringar. Stiftet har fastställt att de tre församlingarna S:t Hans, Stora Råby och Östra Torn ska gå samman till en ny församling 1 jan 2012 – Lunds östra stadsförsamling. För övriga sex församlingar finns inget förslag till ändring.

S:ta Maria kyrka

Lokalbeståndet omfattade ca 20 000 kvadratmeter bruksarea egna och hyrda lokaler exklusive lokaler för begravningsverksamheten. Mer information om Svenska kyrkan i Helsingborg finns på

Allhelgonakyrkan

Antalet medlemmar uppgick 2010 till ca 52 000 personer, vilket motsvarade 60 procent av antalet invånare.

www.svenskakyrkan.se/helsingborg.

Verksamhetens intäkter uppgick till ca 167 000 tkr inklusive en fastighetsförsäljning med 900 tkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till ca 23 000 tkr inklusive fastighetsförsäljningen. Medelantalet anställda var 180. Lokalbeståndet omfattade ca 18 000 kvadratmeter bruksarea egna och hyrda lokaler exklusive lokaler för begravningsverksamheten. Den pågående renoveringen av Allhelgonakyrkan fortsatte under 2010 och har sedan starten år 2000 kostat totalt 46,7 miljoner kr. Mer information om Svenska kyrkan i Lund finns på www.svenskakyrkan.se/Lund.

Helsingborgs kyrkliga samfällighet 2010 Antal medlemmar 1 nov 2010

Andel medlemmar

57 581

59 %

Antal församlingar 4

Lunds kyrkliga samfällighet 2010 Medeltal antal anställda 176

Lokalbestånd kvm BRA

Verksamhetens int. tkr

20 489

160 336

Årets resultat tkr 31 624

Antal medlemmar 1 nov 2010

Andel medlemmar

51 795

60 %

Antal församlingar 9

Medeltal antal anställda 180

Lokalbestånd kvm BRA

Verksamhetens int. tkr

17 548

167 385

Årets resultat tkr 22 790

6


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Norrköpings kyrkliga samfällighet

Uppsala kyrkliga samfällighet

Norrköpings kyrkliga samfällighet omfattar fr o m 2010 fyra nybildade enförsamlingspastorat, S:t Olof, S:t Johannes, Borg och Kolmården.

Uppsala kyrkliga samfällighet består av Uppsala Domkyrkoförsamling, Helga Trefaldighets församling, Gamla Uppsala församling, Vaksala församling och Gottsunda församling. Under 2010 förstärktes samarbetet med Danmark-Funbo församling genom ett diakoniprojekt.

Gemensam församlingsverksamhet är bl a Kolmårdskyrkan, sjukhuskyrka, högskole-, gymnasieskole-, sverigefinsk- och häktesverksamhet.

Gemensamma verksamheter är bl a jourhavande präst, familjerådgivning, sjukhuskyrka, universitetskyrka, gymnasieskoleverksamhet, finsk församlingsverksamhet och verksamhet på häktet.

Samfälligheten har ett gemensamt kansli som svarar för service och administration åt församlingarna och kyrkogårdsverksamheten när det gäller ekonomi, personal, fastigheter, information och IT. Antalet medlemmar uppgick 2010 till ca 84 000 personer, vilket motsvarade 68 procent av antalet invånare. Verksamhetens intäkter uppgick till ca 204 000 tkr och årets resultat till ca 24 000 tkr. Medelantalet anställda var 246.

Samfälligheten har ett gemensamt kansli som svarar för service och administration åt församlingar och kyrkogårdsverksamhet när det gäller ekonomi, personal, fastighet, information och IT.

Östra Eneby kyrka

Lokalbeståndet omfattade ca 36 000 kvadratmeter bruksarea egna och hyrda lokaler exklusive lokaler för begravningsverksamheten. Mer information om Svenska kyrkan i Norrköping finns på www.svenskakyrkan.se/norrkoping

Årets konfakampanj

Antalet medlemmar uppgick 2010 till ca 88 000 personer, vilket motsvarade 61 procent av antalet invånare. Verksamhetens intäkter uppgick till ca 238 000 tkr och årets resultat till ca 14 000 tkr. Medelantalet anställda var 274. Lokalbeståndet omfattade ca 26 000 kvadratmeter bruksarea egna och hyrda lokaler exklusive lokaler för begravningsverksamheten. Mer information om Svenska kyrkan i Uppsala finns på www.svenskakyrkan.se/uppsala

Norrköpings kyrkliga samfällighet 2010 Antal medlemmar 1 nov 2010

Andel medlemmar

83 871

68 %

Antal församlingar 4

Uppsala kyrkliga samfällighet 2010 Medeltal antal anställda 246

Lokalbestånd kvm BRA

Verksamhetens int. tkr

36 590

203 640

Årets resultat tkr 24 338

Antal medlemmar 1 nov 2010

Andel medlemmar

87 522

61 %

Antal församlingar 5

Medeltal antal anställda 274

Lokalbestånd kvm BRA

Verksamhetens int. tkr

25 724

238 033

Årets resultat tkr 13 858

7


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Medlemsutveckling och ekonomi

Medlemsutveckling

I avsnittet redovisas medverkande samfälligheters medlemsutveckling, deltagande i kyrkliga handlingar, intäkter och kostnader på en övergripande nivå samt uppgifter om samfälligheternas personal och förtroendeuppdrag.

Den senaste tio åren har antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskat med över 10 procent, från 7 361 000 medlemmar år 2000 till 6 590 000 medlemmar år 2010. Prognosen visar en fortsatt minskning med ytterligare 11 procent till år 2019, då antalet medlemmar förväntas uppgå till 5 841 000.

Innehåll: −

Medlemsutveckling

Medlemmarnas relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

År 2000 motsvarade antalet medlemmar 83 procent av befolkningen i landet, år 2010 var siffran nere på 70 procent och år 2019 förväntas andelen medlemmar motsvara 59 procent av befolkningen. Se vidare i Nyckeln till Svenska kyrkan, 2010. I avsnittet redovisas medlemsutvecklingen för medverkande samfälligheter i Kyrkfakta, d v s de kyrkliga samfälligheterna i Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Norrköping och Uppsala. Totalt omfattar samfälligheterna 55 församlingar med 612 000 medlemmar, vilket motsvarade 9,3 procent av Svenska kyrkans medlemmar år 2010.

Metod och avgränsning

Mätområden i avsnittet:

Jämförelserna i avsnittet baseras i huvudsak på verksamhetsstatistik och samfälligheternas ekonomiska redogörelser som tillhandahållits av Kyrkokansliet i Uppsala. Redovisningarna omfattar alla församlingar som ingår i medverkande samfälligheter. Uppgifter som rör ekonomi och personal är inklusive begravnings- och serviceverksamheten.

- Medlemsutveckling i medverkande samfälligheter

Tabellerna i avsnittet är sorterade i alfabetisk ordning medan digrammen är sorterade efter 2010 års värden. I tabellerna finns trendpilar som visar förväntat värde år 2011 baserat på utvecklingen åren 2000-2010. Trenderna har beräknats med utgångspunkt från tidigare års utfall med hjälp av linjär regression. Eftersom trendpilarna för 2011 bygger på utvecklingen under hela perioden, kan trendpilarna ibland peka åt ett annat håll än trenden de senaste 1-2 åren.

- Andel medlemmar

- Församlingar med hög/låg andel medlemmar - In- och utträden

Medlemsutveckling i medverkande samfälligheter Åren 2000-2010 hade alla medverkande samfälligheter en vikande medlemsutveckling. Totalt minskade antalet medlemmar med 11,1 procent. Den största procentuella minskningen ägde rum i Borås -13,7 procent och den lägsta i Uppsala -6,4 procent (ref 1). Medlemmar i Svenska kyrkan

Uppåtgående trend. Den beräknade ökningen överstiger 3 procent.

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

 Nedåtgående trend. Den beräknade minskningen överstiger 3 procent.  Ingen tydlig trend eller stabil nivå. Nyckeltalet är i huvudsak oförändrat. Den beräknade förändringen varierar mellan minus 3 och plus 3 procent.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

2000 48 656 331 286 65 463 56 007 93 701 93 476 688 589

2002 47 675 323 997 64 746 55 181 92 111 91 967 675 677

2004 46 121 314 511 62 741 53 855 89 939 90 208 657 375

2006 44 481 305 967 61 082 52 957 87 686 88 867 641 040

2008 43 234 297 799 59 890 52 782 85 993 88 246 627 944

2009 42 595 292 994 58 798 52 260 85 215 88 266 620 128

Förändring Förändring Trend 2010 i % 09-10 i % 00-10 2011 42 008 -1,4% -13,7%  289 340 -1,2% -12,7%  57 581 -2,1% -12,0%  51 795 -0,9% -7,5%  83 871 -1,6% -10,5%  87 522 -0,8% -6,4%  612 117 -1,3% -11,1% 

Ref 1. Medlemsutveckling 2000-2010 i medverkande samfälligheter

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

8


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Andel medlemmar

Medlemmar i % av befolkningen

Nyckeltal −

90%

Medlemmar i procent av befolkningen

Norrköping

85%

Medlemmar i procent av befolkningen Andelen medlemmar uppgick år 2010 till i genomsnitt 59,4 procent av invånarna i de medverkande samfälligheterna, vilket var lägre än genomsnittet i landet (70 procent).En förklaring kan troligen vara att Kyrkfaktas urval domineras av stora städer i södra delen av landet.

80%

Borås

75%

Uppsala

70%

År 2000 uppgick andelen medlemmar till 73,6 procent. Andelen medlemmar har alltså minskat med 14,2 procentenheter mellan 2000 och 2010 (ref 2).

65%

Förändringen varierar mellan -12,6 procentenheter i Uppsala och -15,3 procentenheter i Borås.

60%

Lund Helsingborg

55%

Göteborg

50% 2000

2002

2004

2006

2008

2010

Medlemmar i % av befolkningen

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2000 77% 71% 74% 74% 81% 74%

2002 75% 68% 72% 71% 79% 72%

2004 72% 65% 69% 69% 76% 70%

2006 68% 62% 66% 67% 74% 67%

2008 65% 60% 63% 64% 71% 64%

2009 64% 58% 61% 62% 69% 63%

2010 62% 56% 59% 60% 68% 61%

73,6%

71,1%

68,4%

65,6%

62,6%

60,9%

59,4%

Förändring Förändring i antal %- i antal %enheter 09- enheter 00- Trend 2011 10 10 -1,6% -15,3%  -1,4% -14,6%  -1,5% -15,0%  -1,3% -13,1%  -1,3% -13,1%  -1,6% -12,6%  -1,4%

-14,2%

Ref 2. Medlemmar i procent av befolkningen 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

9


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Församlingar med låg/hög andel medlemmar

De senaste åren har Göteborgs och Norrköpings kyrkliga samfälligheter genomfört strukturförändringar som innebär att antalet församlingar minskat. I jämförelserna mellan 2000 och 2010 ingår alla församlingar som omfattas av strukturförändringarna. Antalet medlemmar i de enskilda församlingarna år 2000 jämförs med antalet medlemmar i de nya församlingarna år 2010.

Av de 55 församlingar som ingår i Kyrkfakta 2010, minskade de flesta sitt medlemsantal mellan 2000 och 2010. År 2010 låg andelen kyrkotillhöriga mellan 70 och 80 procent i 9 av de redovisade församlingarna medan 6 församlingar hade färre än 50 procent kyrkotillhöriga (ref 3).

I figuren används församlingsnamnen år 2010.

Andel medlemmar i procent av befolkningen i medverkande församlingar 88%

89%

88%

86%

83%

84%

80%

68%

64%

62%

78%

77%

76%

74%

74%

72%

71%

70%

70%

69%

53%

52%

51%

50%

49%

42%

41%

0%

25%

10%

37%

20%

20%

30%

32% 19,8%

40%

44%

50%

62%

59%

60%

67%

70%

72%

80%

85%

2010 85%

2000

90%

84%

100%

Ref 3. Andel medlemmar år 2000 och 2010 i de tio församlingar med lägst respektive högst andel medlemmar. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

10


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

In- och utträden

Utträden, procent av antal medlemmar

Aktivt utträdda

1,8%

Andelen medlemmar som väljer att gå ur Svenska kyrkan har successivt ökat från ca 0,2 procent per år under 1990-talet till 0,86 procent år 2010.

1,6%

Samma mönster finns hos Kyrkfaktas samfälligheter. Hos dessa ökade andelen utträdenfrån i genomsnitt 0,3 procent år 2000 till 1,2 procent år 2010 (ref 4). Antalet aktivt utträdda var totalt ca 76 400 åren 2000-2010 (ref 5). Även om trenden visar en långsiktig ökning av andelen utträden, så minskade andelen aktivt utträdda mellan 2009 och 2010 i Kyrkfaktas samfälligheter (ref 4). Aktivt inträdda Andelen aktiva inträden i Svenska kyrkan minskar. För Svenska kyrkan som helhet minskade andelen aktiva inträden mätt i procent av antalet icke-medlemmar från 0,4 procent år 2000 till 0,2 procent år 2010.

Helsingborg Lund

1,4% 1,2%

Göteborg

1,0%

Borås

0,8% 0,6%

Uppsala

0,4%

Norrköping

0,2% 2000

Bland Kyrkfaktas samfälligheter minskade andelen aktiva inträden från i genomsnitt 0,27 procent år 2000 till 0,16 procent år 2010. Antalet aktivt inträdda var totalt ca 7 400 åren 2000-2010 (ref 5).

2002

2004

2006

2008

Utträden, procent av antal medlemmar

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2000 0,3% 0,3% 0,3% 0,4% 0,3% 0,4% 0,3%

2002 0,7% 1,0% 0,7% 0,9% 0,6% 0,7% 0,8%

2004 1,2% 1,6% 1,8% 1,4% 1,1% 1,5% 1,5%

2006 0,9% 1,2% 1,1% 1,2% 0,8% 1,0% 1,1%

2008 0,9% 1,1% 1,0% 1,1% 0,7% 0,9% 1,0%

2009 1,3% 1,6% 1,5% 1,7% 1,2% 1,2% 1,5%

2010

Förändring Förändring i antal %- i antal %enheter 09- enheter 00- Trend 2010 10 2011 10 1,1% -0,2% 0,8%  1,2% -0,4% 0,9%  1,4% -0,1% 1,1%  1,2% -0,5% 0,9%  1,0% -0,2% 0,7%  1,1% -0,2% 0,7%  1,2% -0,3% 0,8% 

Ref 4. Aktiva utträden i procent av antalet medlemmar 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

11


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Utträden och inträden 2000-2010 Samfällighet Förändring i Antal aktivt antal utträdda medlemmar Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

-6 648 -41 946 -7 882 -4 212 -9 830 -5 954 -76 472

-4 813 -39 275 -7 367 -6 443 -8 671 -9 802 -76 371

Antal aktivt inträdda 467 3 531 742 754 715 1 236 7 445

Nettoförändr ing pga ut/inträden -4 346 -35 744 -6 625 -5 689 -7 956 -8 566 -68 926

Utträden och inträden 2000-2010 Samfällighet Förändring i Förändring Förändring Nettoförändr andel pga utträden pga inträden ing pga utmedlemmar /inträden Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

-14% -13% -12% -8% -10% -6% -11%

-10% -12% -11% -12% -9% -10% -11%

1% 1% 1% 1% 1% 1% 1%

-9% -11% -10% -10% -8% -9% -10%

Ref 5. Antal aktiva utträden och inträden samt procentuell förändring i antalet medlemmar p g a in- och utträden 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

12


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Medlemmarnas relation till Svenska kyrkan

Antal besök i huvudgudstjänst per medlem

Medlemmarnas relation till Svenska kyrkan illustreras i Kyrkfakta genom att mäta deltagandet i gudstjänster och kyrkliga handlingar åren 2000-2010.

1,20

Mätområden i avsnittet:

1,00

Besök i gudstjänster och kyrkliga handlingar

Andel döpta

Andel konfirmerade

Andel kyrkliga vigslar

Lund Uppsala

0,80

Borås

0,60

Göteborg

0,40

Norrköping

0,20 2000

Besök i gudstjänster och kyrkliga handlingar Svenska kyrkan skiljer på huvudgudstjänst, övriga gudstjänster och kyrkliga handlingar. Med kyrkliga handlingar avses ”dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravningsgudstjänst” (Kyrklig ordbok). Nyckeltal −

Antal besök i huvudgudstjänster per medlem och år

Antal besök i alla gudstjänster och kyrkliga handlingar per medlem och år

Antal besök i huvudgudstjänster per medlem och år År 2000 hade Kyrkfaktas samfälligheter närmare 500 000 besök i totalt 7 700 huvudgudstjänster. År 2010 hade antalet besök minskat till 415 000 i totalt 6 400 huvudgudstjänster. Antalet besök per medlem upgick år 2000 till i genomsnitt 0,73. År 2010 hade antalet besök per medlem minskat till 0,68 (ref 6).

2002

2004

2006

2008

Antal besök i huvudgudstjänst per medlem

2010

Helsingborg

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala

2000 0,76 0,68 0,47 1,13 0,60 0,95

2002 0,70 0,68 0,50 1,11 0,54 0,94

2004 0,67 0,65 0,54 1,21 0,56 0,85

2006 0,60 0,68 0,52 1,07 0,53 0,93

2008 0,87 0,68 0,48 1,17 0,51 0,90

2009 0,89 0,68 0,45 1,08 0,52 0,92

Förändring Förändring Trend i % 00-10 2011 2010 i % 09-10 0,85 -4,5% 12%  0,63 -6,8% -6%  0,43 -3,6% -7%  1,01 -7,5% -11%  0,42 -22,7% -30%  0,98 6,2% 4% 

Samtliga

0,73

0,71

0,70

0,70

0,72

0,72

0,68

-5,9%

-6,6%

Ref 6. Antal, besök per medlem och år i huvudgudstjänst 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik

Trenden är att antalet besök per medlem minskar men det förekommer variationer både mellan åren och mellan samfäligheterna. I Borås och Uppsala ökade antalet besök per medlem under senare delen av perioden.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

13


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Antal besök i alla gudstjänster och kyrkliga handlingar per medlem och år År 2000 hade Kyrkfaktas samfälligheter totalt 1 826 000 besök i samtliga gudstjänster och kyrkliga handlingar. År 2010 hade antalet besök minskat till1 671 000. Antalet besök per medlem ökade från 2,65 år 2000 till 2,77 år 2010 (ref 7). En förklaring till ökningen är att antalet besök slås ut på färre medlemmar. En annan förklaring är att antalet besök i kyrkliga handlingar och andra gudstjänster än huvudgudstjänster har ökat i bl a Göteborg.

Antal besök i samtliga gudstjänster per medlem 4,70

Lund

4,20

Göteborg

3,70 3,20

Borås

2,70

Uppsala

2,20

Helsingborg

1,70 2000

2002

2004

2006

2008

2010

Norrköping

Antal besök i samtliga gudtjänster och kyrkliga handlingar per medlem Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2000 2,79 2,49 2,22 3,91 2,39 2,95 2,65

2002 2,73 2,63 2,20 3,87 2,37 2,78 2,68

2004 2,73 2,74 2,20 4,10 2,34 2,74 2,74

2006 2,84 2,91 2,22 4,15 2,31 2,71 2,83

2008 2,95 2,99 2,38 4,52 2,03 2,67 2,88

2009 3,04 2,97 2,39 4,36 1,98 2,51 2,84

Förändring Förändring Trend 2010 i % 09-10 i % 00-10 2011 2,76 -10,2% -0,01  2,93 -1,2% 0,18  2,30 -3,9% 0,04  4,09 -6,4% 0,05  1,83 -8,3% -0,23  2,65 5,3% -0,10  2,77 -2,4% 4,5% 

Ref 7. Antal besök i alla gudstjänster och kyrkliga handlingar, per medlem och år 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

14


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Andel döpta

Andel döpta av alla födda

80%

Nyckeltal

Norrköping

70%

Borås

Verksamhetsstatistiken redovisar antalet döpta som är folkbokförda i respektive församling.

60%

Helsingborg

Döpta i Svenska kyrkan i procent av alla födda

50%

Lund

Andelen döpta i procent av antalet födda minskar. Den vikande trenden gäller alla samfälligheter som deltar i Kyrkfakta. Åren 2000-2010 minskade den genomsnittliga andelen döpta från 58,6 till 42,1 procent (ref 8). För Svenska kyrkan totalt minskade andelen döpta från 73 till 54 procent.

40%

Döpta i Svenska kyrkan i procent av alla födda

Uppsala

30% 2000

Det är stor variation mellan församlingarna. År 2010 döpte 4 församlingar 70 procent eller fler av alla födda. Tre av församlingarna tillhör Göteborgs kyrkliga samfällighet och en tillhör Norrköpings kyrkliga samfällighet.

2002

2004

2006

2008

Döpta i procent av alla födda

Åtta församlingar döpte 30 procent eller färre av alla födda. Sex av församlingarna tillhör Göteborgs kyrkliga samfällighet. De övriga tillhör Helsingborgs och Uppsalas kyrkliga samfälligheter. Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2000 2002 2004 2006 2008 2009 65% 65% 63% 57% 53% 49% 53% 54% 52% 48% 44% 39% 63% 65% 60% 57% 45% 43% 73% 61% 56% 56% 51% 49% 71% 65% 63% 61% 53% 54% 58% 60% 54% 51% 46% 44% 58,6% 58,1% 54,9% 52,0% 46,3% 43,2%

2010

Göteborg

Förändring Förändring i antal %i antal %Trend enheter enheter 2010 09-10 2011 00-10 47% -2% -19%  40% 0% -13%  46% 3% -18%  44% -6% -29%  51% -3% -21%  40% -3% -17%  42,1% -1,1% -16,5% 

Ref 8. Andel döpta i Svenska kyrkan i procent av alla födda 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

15


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Andel konfirmerade

Andel konfirmerade av antalet 15-åriga medlemmar

Nyckeltal −

Andel konfirmerade av antalet 15-åriga medlemmar

Andel konfirmerade av alla 15-åringar

Andel konfirmerade av antalet 15-åriga medlemmar Andelen konfirmerade minskar. I Kyrkfaktas samfälligheter var i genomsnitt 36,5 procent av antalet 15-åriga medlemmar konfirmerade år 2010. År 2000 var motsvarande andel 46,5 procent (ref 9). Skillnaden mellan församlingarna är stor. I 5 församlingar var mer än 50 procent av alla 15-åriga medlemmar konfirmerade år 2010. I 7 församlingar var mindre än 20 procent konfirmerade.

65%

Lund

55%

Helsingborg

45%

Göteborg

35%

Borås

25%

Uppsala

15% 2000

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2002

2004

2006

2008

2010

Norrköping

Konfirmerade i procent av antalet 15-åriga medlemmar Förändring Förändring i antal %i antal %Trend enheter enheter 2000 2002 2004 2006 2008 2009 2010 09-10 2011 00-10 61% 55% 54% 47% 49% 42% 37% -4,7% -24%  45% 41% 40% 40% 37% 39% 37% -2,2% -8%  38% 36% 41% 36% 38% 38% 40% 2,0% 2%  56% 57% 52% 49% 51% 51% 47% -4,2% -9%  49% 37% 36% 31% 31% 24% 31% 7,4% -18%  41% 39% 35% 34% 31% 32% 32% 0,3% -9%  46,5% 41,9% 40,9% 38,7% 37,2% 36,9% 36,5% -0,4% -10,0% 

Ref 9. Andel konfirmerade i procent av antalet 15-åriga medlemmar i Svenska kyrkan 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

16


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Andel konfirmerade av alla 15-åringar Andelen konfirmerade av alla 15-åringar som är folkbokförda i medverkande samfälligheter uppgick år 2010 till i genomsnitt 23,6 procent. År 2000 var motsvarande andel 32,9 procent (ref 10). I Norrköpings kyrkliga samfällighet ökade andelen konfirmerade 15-åringar från 18 till 23 procent mellan 2009 och 2010. I övriga samfälligheter minskade andelen konfirmerade.

Andel konfirmerade av alla 15 åringar

50%

Lund

45%

Helsingborg

40% 35%

Borås

30% Norrköping

25% 20%

Göteborg

15% 10% 2000

2002

2004

2006

Konfirmerade i procent av alla 15 åringar

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2000 2002 2004 2006 2008 2009 46% 39% 40% 34% 33% 28% 30% 28% 28% 28% 25% 26% 29% 26% 30% 26% 25% 25% 42% 42% 38% 37% 37% 38% 39% 31% 30% 25% 25% 18% 28% 27% 26% 25% 21% 23% 32,9% 29,9% 29,7% 28,2% 25,7% 25,1%

2008

2010

Uppsala

Förändring Förändring i antal %i antal %Trend enheter enheter 2010 09-10 2011 00-10 23% -5% -22%  23% -3% -7%  24% -2% -5%  32% -6% -10%  23% 5% -16%  22% 0% -6%  23,6% -1,6% -9,4% 

Ref 10. Andel konfirmerade i procent av alla 15-åringar som var folkbokförda i medverkande samfälligheter 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

17


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Andel kyrkliga vigslar

Andel vigda i Svenska Kyrkan av alla vigda

Nyckeltal

Lund

65%

Norrköping

55%

Uppsala

Andelen kyrkliga vigslar minskar. I de samfälligheter som ingår i Kyrkfakta minskade andelen kyrkliga vigslar från 52,8 procent år 2000 till 29,6 procent år 2010 (ref 11).

45%

Borås

För Svenska kyrkan som helhet minskade andelen kyrkliga vigslar från 61 till 37 procent under samma period.

35%

Helsingborg

-

Vigda i Svenska kyrkan i procent av alla vigda

Vigda i Svenska kyrkan i procent av alla vigda

I tre församlingar låg andelen kyrkliga vigslar på ca 50 procent år 2010. Brämhults församling i Borås (52 %), Torslanda-Björlandaförsamling i Göteborg (50 %) och domkyrkoförsamlingen i Lund (50 %).

25% 2000

I 9 församlingar låg andelen kyrkliga vigslar lägre än 20 procent. Av dessa tillhör 7 församlingar Göteborgs kyrkliga samfällighet.

2002

2004

2006

2008

2010

Göteborg

Vigda i Svenska Kyrkan i procent av alla vigda

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2000 2002 2004 2006 2008 2009 53% 43% 41% 44% 37% 36% 50% 44% 39% 40% 33% 32% 54% 49% 48% 44% 36% 33% 57% 52% 58% 48% 43% 45% 58% 52% 48% 46% 45% 41% 55% 52% 47% 42% 38% 36% 52,8% 46,9% 43,4% 41,8% 36,6% 34,7%

Förändring Förändring i antal %i antal %Trend enheter enheter 2010 09-10 2011 00-10 31% -4,4% -21,9%  27% -5,0% -23,1%  28% -5,1% -25,9%  39% -6,1% -18,3%  35% -6,1% -23,2%  32% -4,1% -23,3%  29,6% -5,1% -23,1% 

Ref 11. Andel vigda i Svenska kyrkan i procent av alla vigda i medverkande samfälligheter 2000-2010. Källa: Svenska kyrkans verksamhetsstatistik

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

18


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Intäkter och kostnader

Ekonomiska prognoser 2011-2015

I avsnittet redovisas en översikt över de medverkande samfälligheternas intäkter och kostnader år 2010, samt en bedömning av den ekonomiska utvecklingen för åren 2011-2015. I avsnittet redovisas också hur intäkterna och kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde.

I avsnittet redovisas bedömningar av den ekonomiska utvecklingen för åren 2011-2015. Bedömningarna är gjorda av respektive samfällighet. Eftersom beräkningsförutsättningarna varierar har vi valt att redovisa prognoserna var för sig.

Intäkter och kostnader 2010 Alla medverkande samfälligheter redovisade ett positivt verksamhetsresultat år 2010. Verksamhetsintäkterna uppgick till totalt 1 602,8 miljoner kr och verksamhetskostnaderna till 1 498,8 miljoner kr. Efter förändringar av ändamålsbestämda medel och elimineringar av begravningsverksamheternas resultat blev det totala verksamhetsresultatet 92,7 miljoner kr.

Alla samfälligheter utom Helsingborg räknar med att redovisa negativt verksamhetsresultat åren 2011-2013. I Lund, Norrköping och Uppsala förväntas verksamhetsresultatet bli negativt även under 2014-2015. Det negativa verksamhetsresultatet förbättras i viss utsträckning av finansförvaltningen men Borås, Göteborg, Lund och Uppsala räknar med att även årsresultatet kommer att vara negativt under de närmsta åren.

Årets resultat efter finansiella poster och eventuella skatter uppgick till totalt 145,2 miljoner kr. Redovisningen baseras på resultaträkningarna i samfälligheternas ekonomiska redogörelser. Intäkter och kostnader, tkr

Borås

Verksamhetens intäkter

126 423

Göteborg Helsing- Lund borg 706 958

160 336

Norrköping

167 385

203 640

Uppsala Summa 238 033

1 602 775

-116 514 -684 710 -138 410 -152 030 -186 513 -220 643 -1 498 820

Verksamhetens kostnader Förändringar av ändamålsbestämda medel och elimineringar av begravningsverksamhetens resultat

-2 479

154

-833

-2 367

-308

-5 459

-11 292

Verksamhetens resultat

7 430

22 402

21 093

12 988

16 819

11 931

92 663

Årets resultat

8 338

44 284

31 624

22 790

24 338

13 858

145 232

Ref 12. Summerade intäkter, kostnader och resultat 2010 för medverkande samfälligheter. Källa: Samfälligheternas ekonomiska redogörelse via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

19


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Borås

Göteborg

Borås kyrkliga samfällighet redovisade ett positivt verksamhetsresultat på 7,4 miljoner kr år 2010. I resultatet ingår bl a realisationsvinst från en fastighetsförsäljning samt församlingsbidrag med 3.9 miljoner kronor. För åren 2011-2013 räknar samfälligheten med ett negativt verksamhetsresultat, som delvis beror på minskade kyrkoavgifter. En strategisk plan för besparingar har antagits, som innebär minskade fastighetskostnader från år 2012 och minskade personal- och verksamhetskostnader från år 2013.

Göteborgs kyrkliga samfällighet redovisade ett positivt verksamhetsresultat på 22,4 miljoner kr år 2010. För åren 2011-2013 räknar samfälligheten med negativa verksamhetsresultat, som delvis hjälps upp av de finansiella intäkterna. Årsresultaten förväntas därför bli bättre än verksamhetsresultaten. Göteborg, resultatutveckling 2010-2011 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 -10 000 -20 000 -30 000 -40 000

tkr

tkr

Borås, resultatutveckling 2010-2015 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 -2 000 -4 000 -6 000

2010

2014

2015

Verksamhetens 7 430 resultat

-2 309 -3 527 -4 088 2 361

3 277

Årets resultat

-1 509 -2 727 -3 687 2 510

3 895

8 338

2011

2012

2013

2014

2015

Verksamhetens 22 402 -11 589 -27 728 -20 273 -4 301 resultat

6 412

Årets resultat

2010

2011

2012

2013

44 284 3 511 -15 728 -9 273

6 699 18 412

Helsingborg Helsingborgs kyrkliga samfällighet redovisade ett positivt verksamhetsresultat på 21,1 miljoner kronor år 2010. För åren 2011-2015 räknar samfälligheten med en vikande resultatutveckling som kan leda till negativt verksamhetsresultat år 2015. År 2011 planeras en försäljning av en mindre del av fastighetsbeståndet.

tkr

35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -5 000

2013

2014

2015

Verksamhetens 21 093 21 437 11 304 5 221 resultat

1 716

-1 634

31 624 28 570 18 074 12 260 9 285

6 369

Årets resultat

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Helsingborg, resultatutveckling 2010-2015

Personal

2010

2011

Förtroendeuppdrag

2012

20


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Lund

Uppsala

Lunds kyrkliga samfällighet redovisade ett positivt verksamhetsresultat på 13,0 miljoner kr år 2010. I resultatet ingår bl a 5,25 miljoner kr i ändamålsbestämda projektmedel från nationell nivå, 3,2 miljoner kr i kyrkoantikvarisk ersättning samt strukturbidrag med 4,5 miljoner kr. För åren 2011-2015 räknar samfälligheten med negativa verksamhetsresultat, som bl a innebär att antalet anställningar kommer att behöva anpassas.

Uppsala kyrkliga samfällighet redovisade ett positivt verksamhetsresultat på 11,9 miljoner kr år 2010. Under perioden 2011-2015 räknar samfälligheten med en negativ resultatutveckling. Prognosen är dock osäker. Bland annat kommer fastighetsbehoven att ses över efter genomförd fastighetsinventering.

15 000 10 000 5 000 0 -5 000

2010

2011

Verksamhetens 12 987 resultat Årets resultat

Uppsala, resultatutveckling 2010-2015

Lund, resultatutveckling 2010-2015

tkr

tkr

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -5 000 -10 000 -15 000 -20 000

2012

2013

2014

-10 000

2015

-755 -10 244 -12 653 -13 810 -14 120

22 789 3 245

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Verksamhetens 11 931 -1 825 -5 916 -2 915 -4 446 -1 443 resultat Årets resultat

-4 207 -6 866 -7 886 -8 075

13 858

-825

-4 916 -1 915 -3 446

-433

Norrköping Norrköpings kyrkliga samfällighet redovisade ett positivt verksamhetsresultat på 16,8 miljoner kr år 2010. Under perioden 2011-2015 räknar samfälligheten med negativa verksam-

Norrköping, resultatutveckling 2010-2015 30 000 25 000 tkr

20 000 15 000 10 000 5 000 0 -5 000

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Verksamhetens 16 818 -3 351 -3 184 -3 120 -3 088 -3 088 resultat Årets resultat

24 337

Gå till: Medlemsutveckling

149

816

880

912

912

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

21


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Intäkts- och kostnadsnyckeltal I avsnittet redovisas samfälligheternas intäkter och kostnader per medlem och per verksamhetsområde. Underlag för nyckeltalen är hämtade från driftredovisningen i samfälligheternas ekonomiska redogörelser.

Verksamhetskostnad, kr per medlem 2 006

2 007

2 008

2 009

2 010

3 500

2 384 2 468

1 000 500 0

Borås

Verksamhetskostnader och intäkter, kronor per medlem Verksamhetskostnaden per medlemvarierade år 2010 mellan ca 2 200 kr i Norrköping och ca 2 900 kr i Lund. Medelvärdet för deltagande samfälligheter var ca 2 500 kr (ref 13). Sedan 2006 har verksamhetskostnaden per medlem ökat med i genomsnitt 20 procent i deltagande samfälligheter.

2 411 2 587

1 500

Verksamhetskostnaderna och intäkterna omfattar intäkter och kostnader för församlingsverksamhet, begravnings- och serviceverksamhet, fastighetsförvaltning, gemensam administration samt generell finansiering (intäkter från kyrkoavgifter).

2 287 2 227

Verksamhetskostnader och intäkter, procentuell fördelning per verksamhetsområde

2 804 2 935

2 000

2 233 2 411

Verksamhetskostnader och intäkter, kronor per medlem

2 303 2 377

2 500

2 775 2 833

3 000

Nyckeltal

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

Ref 13. Verksamhetskostnader, kr per medlem 2006-2010 för deltagande samfälligheter. Källa: Samfälligheternas ekonomiska redogörelse via SCB

Verksamhetsintäkterna per medlem varierade år 2010 mellan ca 2 400 kr i Norrköping och Göteborg och ca 3 200 kr i Lund. Medelvärdet för alla deltagande samfälligheter var ca 2 600 kr (ref 14). Sedan 2006 har verksamhetsintäkten per medlem ökat med i genomsnitt 25 procent i deltagande samfälligheter.

Verksamhetsintäkt, kr per medlem 2 006

2 007

2 008

2 009

2 010

4 000

2 493 2 619

2 543 2 723

2 304 2 428

1 500

2 604 2 777

2 000

2 316 2 454

2 500

2 731 3 008

3 000

3 392 3 186

3 500

1 000 500 0

Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

Ref 14. Verksamhetsintäkter, kr per medlem 2006-2010 för deltagande samfälligheter. Källa: Samfälligheternas ekonomiska redogörelser via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

22


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Verksamhetskostnader och intäkter, procentuell fördelning per verksamhetsområde

Procentuell kostnadsfördelning 2010

Verksamhetsområden som jämförs är församlingsverksamhet, begravnings- och serviceverksamhet, fastighetsförvaltning och gemensam administration. År 2010 svarade församlingsverksamheten för mellan 44 och 54 procent av den totala verksamhetskostnaden i Kyrkfaktas samfälligheter. Medelvärdet låg på 49 procent, vilket är i nivå med åren 2006-2009. Begravnings- och serviceverksamheten svarade för 23 procent, fastighetsförvaltningen för 15 procent och den gemensamma administrationen för 13 procent av den totala verksamhetskostnaden. Ett viktigt mål är att minska kostnaderna för lokaler och service för att kunna öka resurserna till kärnverksamheten.

Procentuell kostnadsfördelning 2010, i alla medverkande samfälligheter

13%

49%

23%

Fastighetsförvaltning

Begravnings- och serviceverksamhet

Församlingsverksamhet

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Ref 15.Verksamhetskostnader, procentuell fördelning per verksamhetsområde 2010, Källa: Samfälligheternas ekonomiska redogörelser via SCB

Församlingsverksamh et

15%

Gemensam administration

Procentuell intäktsfördelning 2010 Generell finansiering inkl ekonomisk utjämning

Begravnings- och serviceverksamhet

Begravnings- och serviceverksamhet

Övriga intäkter

Fastighetsförvaltning Gemensam administration

Samfälligheternas dominerande intäkt utgörs av kyrko- och begravningsavgifter. År 2010 kom 63 procent av intäkterna från kyrkoavgifter, 24 procent från begravningsavgifter och 13 procent från övriga intäkter.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Ref 16. Verksamhetsintäkter, procentuell fördelning per verksamhetsområde 2010. Källa: Samfälligheternas ekonomiska redogörelser via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

23


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Personal Svenska kyrkan har ungefär 22 000 anställda, varav ca 2 000 i Kyrkfaktas samfälligheter. Samtliga medverkande samfälligheter har övervägande kvinnliga anställda. I Kyrkfakta jämförs samfälligheternas bemanning och personalkostnader samt könsfördelning och sjukfrånvaro hos de anställda. Nyckeltal −

Medeltal antal anställda per 10 000 medlemmar

Personalkostnad per medlem

Personalkostnadernas andel av den totala verksamhetskostnaden

Andel kvinnor och män av medeltalet antal anställda

Sammanlagd sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid

Uppgifterna om samfälligheternas anställda och personalkostnader är hämtade från årsredovisningarnas resultaträkningar i samfälligheternas ekonomiska redogörelser. Uppgifterna är inklusive personal inom begravnings- och serviceverksamheten. Medeltal antal anställda Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2002 162 895 182 197 265 287 1 988

2004 172 902 176 199 260 296 2 005

2006 166 940 179 197 264 270 2 016

2008 157 984 177 196 254 262 2 030

2009 158 978 175 187 254 265 2 017

Förändring Förändring 2010 i % 09-10 i % 02-10 173 9% 7% 6% 952 -3% 176 1% -3% 180 -4% -9% 246 -3% -7% 274 3% -5% 2 001 -0,8% 0,7%

Trend 2011       

Ref 17. Medeltal antal anställda 2002-2010. Ökningen av antalet anställda i Borås mellan 2009 och 2010 beror på ett annat sätt att redovisa till Kyrkfakta. Källa: Svenska kyrkans ekonomiska redogörelse via SCB

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

24


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Medeltal antal anställda per 10 000 medlemmar År 2010 varierade antalet anställda mellan 29,3 och 41,2 per 10 000 medlemmar i medverkande samfälligheter. Lägst värde hade Norrköping och högst värde Borås. Medelvärdet för deltagande samfälligheter var 32,7 (ref 18). Ökningen i Borås beror på ett annat sätt att redovisa till Kyrkfakta år 2010. Åren 2002-2010 ökade antalet anställda per medlem med i genomsnitt 11 procent. Orsaken är en kombination av fler anställda (Göteborg) och färre medlemmar (samtliga medverkande samfälligheter).

Medeltal antal anställda per 10 000 medlemmar 45,0 Borås 40,0

Lund

35,0

Göteborg

30,0

Uppsala Helsingborg

25,0

Norrköping

20,0 2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Medeltal antal anställda per 10 000 medlemmar

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2002 34,0 27,6 28,1 35,7 28,8 31,2 29,4

2004 37,3 28,7 28,1 37,0 28,9 32,8 30,5

2006 37,3 30,7 29,3 37,2 30,1 30,4 31,4

2008 36,3 33,0 29,6 37,1 29,5 29,7 32,3

2009 37,1 33,4 29,8 35,8 29,8 30,0 32,5

2010 41,2 32,9 30,6 34,8 29,3 31,3 32,7

FörändFörändring i % 09- ring i % 02- Trend 2011 10 10 11% 21,2%  -1% 19,1%  3% 8,7%  -3% -2,7%  -2% 2,0%  4% 0,3%  0,5% 11,1% 

Ref 18. Medeltal antal anställda per 10 000 medlemmar, 2002-2009. Källa: Svenska kyrkans ekonomiska redogörelse via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

25


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Personalkostnad per medlem

1 400

Personalkostnaderna är inklusive begravnings- och serviceverksamheten.

2006

2007

2008

1 600

1 200

2009

2010

1 439

Andra faktorer som påverkar personalkostnaderna är samfälligheternas lönenivåer och andelen externt köpta tjänster.

2005

1 341

1 800

1 493

En orsak är att antalet anställda i stort sett varit oförändrat sedan 2002 medan antalet medlemmar minskat. Ökningen i Borås beror delvis på ett annat sätt att redovisa till Kyrkfakta år 2010.

1 707

2 000

1 412

Trenden i samtliga deltagande samfälligheter är att personalkostnaderna per medlem ökat.

Personalkostnad, kr per medlem 1 868

År 2010 varierade personalkostnaderna mellan 1 341 och 1 868 kr per medlem. Lägst kostnad hade Norrköping och högst kostnad Borås (ref 19).

1 000 800 600 400 200 0

Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Personalkostnad, kr per medlem Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2005 1 554 1 112 1 169 1 391 1 107 1 218 1 185

2006 1 616 1 149 1 241 1 444 1 161 1 205 1 224

2007 1 604 1 207 1 309 1 379 1 167 1 180 1 250

2008 1 730 1 265 1 343 1 561 1 251 1 297 1 332

2009 1 809 1 355 1 403 1 705 1 350 1 341 1 418

Förändring Trend 2010 i % 05-10 2011 1 868 20%  1 412 27%  28%  1 493 1 707 23%  1 341 21%  1 439 18%  1 470 24% 

Ref 19. Personalkostnader, kr per medlem 2005-2010. Källa: Svenska kyrkans ekonomiska redogörelse via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

26


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Personalkostnadernas andel av den totala verksamhetskostnaden

2006

2007

2008

2009

2010

57%

60%

50%

58%

60%

62%

Personalkostnaderna är inklusive begravnings- och serviceverksamheten.

2005

70%

60%

Totalt ökade personalkostnaderna med 17 procent 2005-2010 hos medverkande samfälligheter. Huvuddelen av ökningen beror på löneökningar.

Personalkostnad, andel av verksamhetskostnad 80%

67%

År 2010 utgjorde personalkostnaderna mellan 57 och 67 procent av de totala verksamhetskostnaderna, med ett medelvärde på 60 procent för deltagande samfälligheter (ref 20). Medelvärdet är oförändrat sedan 2005.

40% 30% 20% 10% 0% Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Personalkostnad, andel av verksamhetskostnad Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg Lund Norrköping Uppsala Samtliga

2005 65% 61% 62% 60% 58% 55% 60%

2006 65% 59% 63% 62% 60% 56% 60%

2007 66% 60% 64% 57% 60% 56% 60%

2008 63% 59% 62% 58% 61% 55% 59%

2009 65% 59% 63% 61% 59% 56% 60%

Norrköping

Uppsala

Förändring i antal %2010 enheter 05-10 67% 3% 60% -1% 62% 0% 58% -2% 60% 2% 57% 2% 60% 0,2%

Trend 2011       

Ref 20. Personalkostnad, andel av total verksamhetskostnad 2005 – 2010. Källa: Svenska kyrkans ekonomiska redogörelse via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

27


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Andel kvinnor/män av medeltalet antal anställda

Sammanlagd sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid

n anställda. År 2010 var i genomsnitt 59 procent kvinnor och 41 procent män (ref 21). År 2005 var genomsnittet 56 procent kvinnor och 44 procent män.

År 2010 låg sjukfrånvaron på i medeltal 3,0 procent av ordinarie arbetstid i medverkande samfälligheter (ref 22). Det är en minskning med 2,4 procentenheter jämfört med 2006 då den genomsnittliga sjukfrånvaron uppgick till 5,4 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro, d v s längre än 60 dagar varierade mellan samfälligheterna. Lägst andel hade Borås (1 %) och högst andel Helsingborg (62 %). I Uppsala var andelen 48 procent, i Lund 47 procent och i Göteborg 33 procent.

Könsfördelning 2010

Män

41%

41%

40%

40%

43%

40%

80%

2006

2007

2008

2009

2010

7% 6%

1% 0% Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

Relation till Svenska kyrkan

4%

3%

3%

0% Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

Ref 22. Sjukfrånvaro 2005 – 2010, antal timmar i procent av ordinarie arbetstid. Källa: Svenska kyrkans ekonomiska redogörelse via SCB.

Ref 21.Könsfördelning 2010 i medverkande samfälligheter. Källa: Svenska kyrkans ekonomiska redogörelse via SCB.

Gå till: Medlemsutveckling

2%

2%

20%

3%

3%

4%

4%

4%

59%

59%

60%

60%

57%

55%

60%

5%

60%

40%

Sjukfrånvaro, antal timmar i % av ordinarie arbetstid 8%

45%

100%

Kvinnor

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

28


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Antal förtroendeuppdrag

Antal förtroendeuppdrag per medeltal antal anställda

Antalet förtroendeuppdrag avser antalet uppdrag i samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige, kyrkonämnd, kyrkoråd, direktvalt kyrkoråd, kyrkostämma, pastoratsnämnd, revision och valnämnd. Uppdrag i facknämnder som fastighetsnämnder och liknande ingår inte. I antalet förtroendeuppdrag ingår kyrkoherdars uppdrag samt auktoriserade och godkända revisorers uppdrag. Uppgifterna baseras på underlag från Kyrkokansliet på nationell nivå. Nyckeltal

Samfälligheternas och församlingarnas förtroendeorganisation omfattade år 2010 totalt 1 373 uppdrag. Det motsvarar 0,69 uppdrag per anställd, med en variation från 0,60 i Borås och Göteborg till 0,99 i Lund. År 2006 var antalet uppdrag i medeltal 0,75 per anställd i medverkande samfälligheter (ref 23). Löner, arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda uppgick år 2010 till totalt ca 7,5 miljoner kronor hos de medverkande samfälligheterna. Det motsvarar ca 5 500 kr per uppdrag. År 2006 uppgick ersättningarna till 3 700 kr per uppdrag.

Antal förtroendeuppdrag per medeltal antal anställda

Kommentar

Antal förtroendeuppdrag per tusen medlemmar

Norrköping redovisade betydligt färre uppdrag 2009 jämfört med åren före och efter, vilket kan bero på sammanläggningen av församlingar 2010.

Antal upprag per anställd 2006

2007

2009

2010

0,91

0,99

1,00

2008

0,65

0,65

0,60

0,60

0,60

0,80

0,69

1,20

0,40

0,20

0,00 Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

Ref 23. Antal förtroendeuppdrag per medeltal antal anställda 2006-2010. Källa: Organisationsregistret

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

29


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Antal förtroendeuppdrag per tusen medlemmar

Till sist

Antalet förtroendeuppdrag uppgick år 2010 till i medeltal 2,2 per 1000 medlemmar med en variation från 1,9 i Norrköping till 3,5 i Lund (ref 24).

Kapitlet Medlemsutveckling och ekonomi visar att de medverkande samfälligheterna har en vikande medlemsutveckling och besvärlig ekonomisk situation. För att uppfylla kyrkans uppdrag blir det allt viktigare att använda resurserna där de bäst behövs. För att möta framtiden behövs en bred diskussion om verksamhetens utveckling, vilka verksamheter som är viktigast, hur verksamheterna kan genomföras på bästa sätt och vilka resurser som står till förfogande. För att besvara frågorna och planera för framtiden behövs goda kunskaper om vad olika verksamheter och aktiviteter kostar. Genom att utgå från Kyrkfaktas underlag och göra egna prognoser över medlemsutvecklingen, trender i antalet utträden, antalet besök i olika s v, kan man skaffa sig överblick över verksamhetens utveckling och kostnaderna för olika verksamheter.

Antal upprag per 1000 medlemmar 4,0

2006

2007

2008

2009

2010

3,5

3,5

Hur påverkas samfällighetens och församlingarnas ekonomi om prognoserna slår in? Vilka r? Vilka besparingar kom-

2,2 1,9

1,5

2,0

2,0

2,5

2,5 2,0

kan avvecklas? Är frågor som behöver besvaras.

2,8

3,0

1,0

I nästa avsnitt Lokalanvändning och fastighetsförvaltning presenteras uppgifter om samfälligheternas lokalanvändning och lokalkostnader. Ett sätt att få mer pengar till församlingsverksamheten är att göra sig av med lokaler som inte längre behövs eller har en låg användning. Ett annat sätt är att satsa på en effektiv energianvändning som dessutom minskar miljöbelastningen från kyrkans fastigheter.

0,5 0,0 Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

Ref 24. Antal förtroendeuppdrag per tusen medlemmar 2006 – 2010. Källa: Organisationsregistret

Gå till: Medlemsutveckling

Relation till Svenska kyrkan

Intäkter och kostnader

Personal

Förtroendeuppdrag

30


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Nyheter i Kyrkfakta 2010 Avsnittet Lokalanvändning och fastighetsförvaltning har i år omarbetats och kompletterats jämfört med föregående års Kyrkfakta. De viktigaste förändringarna är: − En tydligare innehållsstruktur med tre huvudavsnitt o Lokalanvändning o Lokalkostnader o Energistatistik

− Mer betoning på presentation och analys av 2010 års fakta och mindre historik. Bland annat har avsnittet Lokalkostnader per byggnadskategori utvecklats med riktvärden, råd och tips samt en sammanställning av viktiga kostnadspåverkande faktorer − Mer omfattande underlag jämfört med tidigare år, vilket ökat kvaliteten på nyckeltalen Underlag I avsnittet medverkar sex samfälligheter med totalt 55 församlingar. Tillsammans förvaltar de ett fastighetsbestånd på ca 200 000 kvm bruksarea, exklusive lokaler för begravningsverksamhet. Den samlade årskostnaden för lokalbeståndet uppgick år 2010 till 250 miljoner kr. Metod och avgränsning Jämförelserna i avsnittet baseras på uppgifter som tillhandahållits av medverkande samfälligheter, samt uppgifter från Svenska kyrkans statistikdatabas. I tabellerna finns trendpilar som visar förväntat värde år 2011 baserat på utvecklingen för ett antal år t ex 2005-2010. Trenderna har beräknats med utgångspunkt från tidigare års utfall med hjälp av linjär regression. Eftersom trendpilarna för 2011 bygger på utvecklingen under hela perioden, kan de ibland peka åt ett annat håll än trenden de senaste 1-2 åren. Fler förklaringar och definitioner finns i avsnittet Definitioner.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

31


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Lokalanvändning I avsnittet redovisas samfälligheternas och församlingarnas lokalbestånd och lokalanvändningen i relation till antalet medlemmar. Underlaget baseras på uppgifter om lokalernas bruksarea och verksamhetsstatistik hämtad från Svenska kyrkans statistikdatabas.

fälligheter, främst beroende på att antalet medlemmar minskade. Uppsala gick dock emot trenden och minskade sitt lokalbestånd i relation till antalet medlemmar. Lund hade en i stort sett oförändrad lokalanvändning per medlem under perioden.

Samfälligheternas lokalanvändning Med samfälligheternas lokalbestånd avses här summan av församlingarnas lokaler och samfälligheternas centrala lokalbestånd exklusive lokaler för begravningsverksamhet. Både ägda och hyrda lokaler ingår. De sex deltagande samfälligheterna förvaltar tillsammans 200 000 kvm lokaler. Under perioden 2000 – 2010 minskade lokalbeståndet i alla samfälligheter utom Göteborg. Den största procentuella minskningen ägde rum i Uppsala kyrkliga samfällighet (-10,3 %). Total area, kvm bruksarea Samfällighet

Förändring

2000

2002

2004

2006

2008

2009

2010

2000-2010

Borås

22 644

22 644

22 644

22 314

22 314

21 056

21 016

-7,2%

Göteborg

77 084

77 084

77 522

78 533

80 898

78 498

78 672

2,1%

Helsingborg

20 957

20 957

20 957

21 264

20 112

19 812

20 489

-2,2%

Lund

18 894

18 894

18 894

17 548

17 548

17 548

17 548

-7,1%

Norrköping

39 479

39 479

39 479

39 201

36 857

36 590

36 590

-7,3%

28 674 207 732

28 674 207 732

28 523 208 019

26 757 205 617

25 752 203 481

25 752 199 256

25 724 200 039

-10,3% -3,7%

Uppsala Samtliga

Total bruksarea per medlem i kvm 0,55 Borås

0,50 Norrköping

0,45 0,40

Helsingborg

0,35

Lund

0,30

Uppsala

0,25

Göteborg

0,20

Samtliga

0,15 2000

2002

2004

2006

2008

2009

2010

Ref 25. Samfälligheternas totala lokalbestånd 2000 – 2010. Lokalanvändning i relation till antalet medlemmar En jämförelse över tiden av den totala bruksarean per medlem ger en uppfattning om hur samfälligheterna/församlingarna lyckats anpassa sitt lokalbestånd till förändringar i medlemsantalet. Lokalanvändningen per medlem ökar

Lokalanvändningen varierade år 2010 mellan 0,27 och 0,50 kvm per medlem. Lägst värde hade Göteborg och högst värde Borås. Medelvärdet för samtliga deltagande samfälligheter var 0,33 kvm per medlem. År 2000 var medelvärdet 0,30 kvm per medlem (ref 26).

Samfällighet

Kvm bruksarea per medlem 2000 2002 2004

2006

2008

2009

Förändring 2010 2000-2010

Trend 2011

Borås

0,47

0,47

0,49

0,50

0,52

0,49

0,50

7,5%

Göteborg

0,23

0,24

0,25

0,26

0,27

0,27

0,27

16,9%

Helsingborg

0,32

0,32

0,33

0,35

0,34

0,34

0,36

11,1%

Lund

0,34

0,34

0,35

0,33

0,33

0,34

0,34

0,4%

Norrköping

0,42

0,43

0,44

0,45

0,43

0,43

0,44

3,5%

Uppsala Samtliga

0,31 0,30

0,31 0,31

0,32 0,32

0,30 0,32

0,29 0,32

0,29 0,32

0,29 0,33

-4,2% 8,3%

 

Ref 26. Total bruksarea per medlem åren 2000 – 2010.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

E

32


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Församlingarnas lokalanvändning Figuren visar lokalanvändningen år 2010 i samtliga 55 församlingar i de sex deltagande samfälligheterna. Stor spridning Församlingarnas lokalanvändning per medlem varierade kraftig, vilket delvis beror på stora skillnader i församlingarnas storlek. Antalet medlemmar varierade år 2010 från 2 100 medlemmar i Torns församling i Lund, till 33 500 medlemmar i Lundby församling i Göteborg.

1,20

Lägst lokalanvändning per medlem hade Uppsala domkyrkoförsamling, 0,11 kvm per medlem. (Domkyrkan räknas inte som församlingskyrka och ingår inte bland Uppsala domkyrkoförsamlings lokaler). Högst värden hade de båda minsta församlingarna Tyska Christinae församling i Göteborg och Torns församling i Lund med 1,0 respektive 0,90 kvm per medlem. Medelvärdet för samtliga deltagande församlingar var 0,29 kvm per medlem (ref 3-4). Tyska Christinae församling i Göteborg hade 936 medlemmar men är inte jämförbar med

Lokalanvändning, kvm bruksarea per medlem

1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00

Ref 27. Församlingarnas lokalanvändning, kvm bruksarea per medlem år 2010. Staplarna redovisas med olika färg per samfällighet sorterade från högsta till lägsta värde. Från vänster församlingarna i Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Norrköping och Uppsa la.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

E

33


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning 2010 Bruksarea egna och Antal medhyrda lemmar

Samfällighet Församling

kvm bruksarea per medlem

2010

Samfällighet Församling

Bruksarea egna och Antal medlemmar hyrda

kvm bruksarea per medlem

Borås

Brämhults församling

1 671

3 655

0,46

948

936

1,01

Caroli församling

9 410

15 623

0,60

Göteborg Göteborg

Tyska Christinae församling

Borås

Vasa församling

2 126

8 455

0,25

Borås

Gustav Adolfs församling

9 235

22 730

0,41

Göteborg

Västra Frölunda församling

2 087

7 077

0,29

Göteborg

Angereds församling

3 261

4 087

0,80

Göteborg

Älvsborgs församling

2 406

13 699

0,18

Göteborg

Annedals församling

3 039

10 940

0,28

Örgryte församling

3 402

10 995

0,31

Göteborg

Askims församling

3 176

17 274

0,18

Göteborg Helsingborg

Filborna församling

2 065

5 201

0,40

Göteborg

Backa församling

2 984

12 699

0,23

Helsingborg

Gustav Adolfs församling

5 411

16 800

0,32

Göteborg

Bergsjöns församling

1 649

3 214

0,51

Helsingborg

Maria församling

7 679

21 604

0,36

0,23

Helsingborg

Raus församling

13 976 5 994

0,31 0,43

Göteborg

Bergums församling

Göteborg

Björkekärrs församling

927

4 878

0,19

Lund

Allhelgonaförsamlingen

4 356 2 600

Göteborg

Carl Johans församling

3 074

12 102

0,25

Lund

Helgeands församling

1 691

5 627

0,30

Göteborg

Domkyrkoförsamlingen i Göteborg

3 304

7 816

0,42

Lund

Lunds domkyrkoförsamling

2 686

8 981

0,30

Lund Lund

Norra Nöbbelövs församling

850

4 578

0,19

S:t Hans församling

1 900

6 268

0,30

S:t Peters Klosters församling

2 610

9 311

0,28

Stora Råby församling

1 184

3 175

0,37

726

Göteborg

Gunnareds församling

1 665

Göteborg

Haga församling

Göteborg

Härlanda församling

Göteborg

3 150

5 808

0,29

2 920

3 461

0,84

2 030

11 773

0,17

Högsbo församling

2 844

11 401

0,25

Lund Lund

Göteborg

Johannebergs församling

3 087

12 804

0,24

Lund

Torns församling

1 917

2 121

0,90

Göteborg

Kortedala församling

985

6 064

0,16

Östra Torns församling

1 450

5 740

0,25

Göteborg

Lundby församling

6 635

33 504

0,20

Lund Norrköping

Borgs församling

8 547

22 076

0,39

Göteborg

Masthuggs församling

2 499

8 398

0,30

Norrköping

Kolmårdens församling

8 502

23 541

0,36

Göteborg

Nylöse församling

1 701

7 420

0,23

Norrköping

S:t Johannes församling

6 140

14 114

0,44

Göteborg

Näsets församling

1 237

5 973

0,21

Norrköping

S:t Olofs församling

10 128

24 140

0,42

Göteborg

Oscar Fredriks församling

2 859

7 648

0,37

Uppsala

Gamla Uppsala församling

1 744

12 129

0,14

Göteborg

S:t Pauli församling

2 155

10 217

0,21

Uppsala

Gottsunda församling

3 889

11 646

0,33

Göteborg

Styrsö församling

1 996

3 143

0,64

Uppsala

Helga Trefaldighets församling

2 892

19 504

0,15

Uppsala domkyrkoförsamling

3 098

28 969

0,11

Vaksala församling

3 864

15 274

0,25

179 398

612 117

0,29

Göteborg

Torslanda-Björlanda församling

2 732

19 011

0,14

Uppsala

Göteborg

Tuve-Säve församling

3 108

15 148

0,21

Uppsala

Göteborg

Tynnereds församling

2 317

10 245

0,23

Samtliga

Ref 28. Kvadratmeter bruksarea, antal medlemmar och lokalanvändning per medlem 2010. Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

34


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Förändringar i församlingarnas lokalanvändning Av de 55 församlingar som ingår i 2010 års Kyrkfakta har endast ett tjugotal varit med i de senaste fyra årens upplagor av Kyrkfakta. av färre medlemmar ökade lokalanvändningen per medlem.

ruksarea men på grund

Några församlingar gick dock emot trenden och minskade sin lokalanvändning per medlem. −

Maria församling i Helsingborg minskade sin bruksarea

Stora Råby och Torns församlingar i Lund hade en oförändrad bruksarea men ökade antalet medlemmar

Uppsala domkyrkoförsamling minskade sin bruksarea och ökade antalet medlemmar

Lokalkostnader I avsnittet jämförs samfälligheternas totala lokalkostnader, lokalkostnader per kvm bruksarea och lokalkostnader per medlem. Redovisningen omfattar både ägda och hyrda lokaler. Redovisningen baseras på redovisade kostnadsuppgifter inklusive korrigeringar för eventuellt ofördelade personalkostnader och andra gemensamma kostnader.

Samfälligheternas lokalkostnader Med samfälligheternas lokalkostnader avses här summan av församlingarnas lokalkostnader och kostnaderna för samfälligheternas centrala lokalbestånd exklusive begravningsverksamhetens lokaler. Samfälligheternas lokalkostnader (bruttokostnader) för ägda och hyrda fastigheter uppgick år 2010 till 249,8 miljoner kronor. Totalt ökade fastighetskostnaderna med 10,1 procent åren 2005-2010 (ref 29). Konsumentprisindex ökade under samma period med 7,9 procent. Årskostnaderna varierar kraftigt från år till år vilket till stor del beror på att underhållskostligheter. Total lokalkostnad, kkr Samfällighet

Borås

Göteborg

2005

2006

18 095

17 889

Förändring 2007

2008

2009

2010

2005-2010

14 586

23 055

20 024

15 862

-12,3%

104 560

85 442

80 798

96 714

100 621

109 499

4,7%

Helsingborg

14 488

16 943

16 427

23 673

23 567

22 827

57,6%

Lund

20 775

19 324

23 975

26 311

28 194

31 118

49,8%

Norrköping

26 522

22 462

23 204

26 709

28 988

26 955

1,6%

Uppsala

42 525

40 183

36 917

45 216

46 056

43 568

2,5%

226 965

202 243

195 907

241 679

247 450

249 828

10,1%

Samtliga

Trend 2011

         

Ref 29. Samfälligheternas totala fastighetskostnader 2005 – 2010 (exklusive begravningsverksamhetens kostnader). Underlaget baseras från år 2007 på uppgifter som redovisats till Kyrkfakta och för 2005 - 2006 på uppgifter från den ekonomiska statistiken.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

De

35


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Lokalkostnad per kvm bruksarea

Lokalkostnad 2010, kr per kvm bruksarea

Den totala lokalkostnaden (brutto) varierade år 2010 mellan 737 och 1 773 kr per kvm bruksarea. Medelvärdet för de sex samfälligheterna var 1 249 kr (ref 30). Lund och Uppsala låg högst men hade också de högsta externa intäkterna per kvm. Jämförs nettokostnaderna blir skillnaden mindre. Lund hade även högst kapitalkostnad och högst underhållskostnad per kvm, medan Borås och Norrköping hade lägre kapitalkostnader och avsevärt mycket lägre underhållskostnader jämfört med övriga samfälligheter. Lunds kostnad för fastighetsadministration är inte jämförbar med övrigas, eftersom Lund fördelar ut sina administrationskostnader på övriga kostnadsslag. Om Lund hade räknat på samma sätt som övriga skulle kostnaden för fastighetsadministration legat på 40 kr per kvm.

Kostnadsslag

Lund

Uppsala

Kapitalkostnad

557

247

293

249

202

152

271

11

111

74

63

34

51

64

2

1

0

0

2

0

1

Lokalhyra, tomträttsavgift o dyl

98

161

48

7

9

9

51

Fastighetsförsäkring

27

40

34

22

9

29

29

275

195

207

159

139

186

196

38

40

30

36

12

13

28

243

348

196

171

135

95

192

Fastighetsadministration Fastighetsskatt

Energi- och VA-kostnad Larm och bevakning Tillsyn, skötsel och reparationer

I Uppsala har domkyrkan en mycket kraftig påverkan på kostnadsbilden, eftersom den svarar för 31 procent av den totala fastighetskostnaden. Om domkyrkan räknas bort minskar Uppsalas bruttokostnad från 1 694 till 1 175 kr per kvm.

Borås Norrköping

Samtliga

Planerat underhåll

355

299

308

295

108

91

249

Lokalvård

156

146

201

112

95

96

150

Övriga kostnader

10

106

0

0

9

14

18

1 773

1 694

1 392

1 114

755

737

1 249

-313,6

-338,5

-54

-7,1

-90

0,0

-102,5

1 460

1 355

1 338

1 107

665

737

1 146

Summa årskostnad, brutto1)

Domkyrkornas påverkan

Göteborg Helsingborg

Externa intäkter Summa årskostnad, netto

2 000

Övriga kostnader

I Lund ingår inte domkyrkan i underlaget.

Lokalvård

I Göteborg utgör domkyrkans kostnader cirka 3 procent av den totala kostnaden och påverkar inte utfallet per kvm nämnvärt.

Planerat underhåll

1 800 1 600

Tillsyn, skötsel och reparationer

1 400 1 200

Larm och bevakning

1 000

Energi- och VA-kostnad

800

Fastighetsförsäkring Lokalhyra, tomträttsavgift o dyl

600 400

Fastighetsskatt Fastighetsadministration

200 0

Kapitalkostnad

Lund

Uppsala

Göteborg Helsingborg

Borås

Norrköping

Samtliga

Ref 30. Samfälligheternas lokalkostnad per kvm bruksarea fördelad per kostnadsslag, 2010. Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

De

36


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Kostnadsutveckling för samfälligheternas lokalbestånd Lokalkostnaderna per kvm ökade under perioden 2005-2010 från i medeltal 1 081 kr till 1 249 kr per kvm, för alla deltagande samfälligheter (ref 31).

2 000

Lokalkostnader per kvm bruksarea Lund

1 800

Lokalkostnaderna i relation till antalet medlemmar ökade under perioden från i medeltal 350 till 408 kr per medlem beräknat som medelvärde för alla deltagande samfälligheter (ref 32). Trenden för samtliga samfälligheter är stigande kostnader. Variationer mellan enskilda år beror oftast på skillnader i underhållskostnader.

650

Lokalkostnader per medlem Lund

600

Uppsala

550

Uppsala

1 400

Göteborg

500

Helsingborg

1 200

Helsingborg

1 000

Borås

Borås

800

350

Norrköping

300

Norrköping

600

Samtliga

250

1 600

450

Göteborg

400

Samtliga

200

400 2005

2006

2007

2008

2009

2005

2010

Ref 31. Total kostnad för samfälligheternas lokalbestånd (exklusive begravningsverksamhetenslokaler), kr per kvm bruksarea för perioden 2005-2010.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

2006

2007

2008

2009

2010

Ref 32. Total lokalkostnad för samfälligheternas lokalbestånd (exklusive begravningsverksamheten), kr per medlem för perioden 2005-2010.

37


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Församlingarnas lokalkostnader

I Norrköping ändrades församlingsindelningen år 2010 men i Kyrkfakta redovisas lokalkostnaderna för de f.d. församlingarna Krokek, Matteus och Tingstad. Vid beräkningen av lokalkostnaden per medlem har kostnaderna för dessa församlingar dividerats med antalet medlemmar 2009. Församlingarna varierar i storlek från 2 100 medlemmar i Torns församling i Lund till 33 500 medlemmar i Lundby församling i Göteborg. Tyska Christinae församling i Göteborg (936 medlemmar) är inte jämförbar med övriga då

Församlingarnas lokalkostnad, kr per medlem 2010 1 800 1 600

140

Lokalkostnaderna har jämförts för 54 av de totalt 55 församlingar som ingår i medverkande samfälligheter. Jämförelsen för 2010 omfattar därmed alla fastigheter som disponeras av medverkande församlingar med undantag för Norrköping.

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

Stor spridning Församlingarnas lokalkostnader per medlem varierade år 2010 från 2 208 kr till 145 kronor. Den minsta församlingen, Torns församling i Lund hade den högsta lokalkostnaden per medlem. En av de största församlingarna medlemsmässigt, Uppsala domkyrkoförsamling, hade den lägsta lokalkostnaden per medlem. Medelvärdet för samtliga deltagande församlingar var 371 kr per medlem (ref 33-34).

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Ref 33. Församlingarnas lokalkostnad, kronor per medlem för år 2010. Staplarna redovisas med olika färg per samfällighet sorter ade från högsta till lägsta värde. Från vänster församlingarna i Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Norrköping och Uppsala.

Fastighetsorganisation

Energistatistik

38


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning 2010

LokalLokalLokal- kostnad, kr kostnad, Antal med- kostnad, kr per lemmar kkr per kvm medlem

Samfällighet Församling

2010

Samfällighet Församling

LokalLokal- kostnad, kr Lokal- Antal med- kostnad, kr per kostnad, kkr lemmar per kvm medlem

Borås

Brämhultsförsamling

1 427

3 655

854

390

Borås

Göteborg

Tyska Christinae församling

1 596

936

1 684

1 705

Caroli församling

7 611

15 623

809

487

Borås

Göteborg

Gustav Adolfs församling

6 207

22 730

663

273

Vasa församling

2 998

8 455

1 410

355

Göteborg

Angereds församling

2 864

4 087

878

701

Göteborg

Västra Frölunda församling

3 593

7 077

1 722

508

Göteborg

Annedals församling

3 848

10 940

1 266

352

Göteborg

Älvsborgs församling

3 378

13 699

1 404

247

Göteborg

Askims församling

4 120

17 274

1 297

239

Göteborg

Örgryte församling

4 732

10 995

1 391

430

Göteborg

Backa församling

3 862

12 699

1 294

304

Helsingborg

Filborna församling

1 951

5 201

945

375

Göteborg

Bergsjöns församling

1 703

3 214

1 033

530

Helsingborg

Gustav Adolfs församling

7 045

16 800

1 302

419

Göteborg

Bergums församling

1 203

3 150

1 657

382

Helsingborg

Maria församling

7 505

21 604

1 008

347

Göteborg

Björkekärrs församling

1 194

4 878

1 288

245

Helsingborg

Raus församling

5 858

13 976

1 304

419

Göteborg

Carl Johans församling

4 183

12 102

1 361

346

Lund

Allhelgonaförsamlingen

8 824

5 994

3 394

1 472

Göteborg

Domkyrkoförsamlingen i Göteborg

7 567

7 816

2 290

968

Lund

Helgeands församling

2 092

5 627

1 237

372

Göteborg

Gunnareds församling

3 025

5 808

1 817

521

Lund

Lunds domkyrkoförsamling

4 410

8 981

1 642

491

Göteborg

Haga församling

1 062

3 461

364

307

Lund

Norra Nöbbelövs församling

1 366

4 578

1 607

298

Göteborg

Härlanda församling

2 085

11 773

1 027

177

Lund

S:t Hans församling

1 662

6 268

875

265

Göteborg

Högsbo församling

2 673

11 401

940

234

Lund

S:t Peters Klosters församling

2 223

9 311

852

239

Göteborg

Johannebergs församling

4 400

12 804

1 425

344

Lund

Stora Råby församling

1 401

3 175

1 183

441

Göteborg

Kortedala församling

1 941

6 064

1 970

320

Lund

Torns församling

4 682

2 121

2 443

2 208

Göteborg

Lundby församling

9 655

33 504

1 455

288

Lund

Östra Torns församling

2 232

5 740

1 540

389

Göteborg

Masthuggs församling

2 534

8 398

1 014

302

Norrköping

f d Krokek förs

1 234

606

448

Göteborg

Nylöse församling

2 409

7 420

1 416

325

Norrköping

f d Matteus förs

2 121

430

401

Göteborg

Näsets församling

2 828

5 973

2 286

474

Norrköping

f d Tingstad förs

1 189

2 753 5 293 6 760

919

176

Göteborg

Oscar Fredriks församling

7 896

7 648

2 762

1 032

Uppsala

Gamla Uppsala församling

3 008

12 129

1 725

248

Göteborg

S:t Pauli församling

4 753

10 217

2 206

465

Uppsala

Gottsunda församling

3 971

11 646

1 021

341

Göteborg

Styrsö församling

2 040

3 143

1 022

649

Uppsala

Helga Trefaldighets församling

4 424

19 504

1 530

227

187

Uppsala

Uppsala domkyrkoförsamling

4 194

28 969

1 354

145

445

Uppsala

Vaksala församling

5 866

15 274

1 723

384

201 729

543 052

1 311

371

Göteborg Göteborg Göteborg

Torslanda-Björlanda församling Tuve-Säve församling Tynnereds församling

3 547 6 748 4 792

19 011 15 148 10 245

1 298 2 171 2 068

468

Samtliga

Ref 34. Församlingarnas lokalkostnader 2010, kr per kvm bruksarea och kr per medlem.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

39


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Lokalkostnader per byggnadskategori

Kostnadsslag i Kyrkfakta

I detta avsnitt redovisas samfälligheternas lokalkostnader per byggnadskategori. Först redovisas kostnaderna för ägda fastigheter och därefter kostnaderna för hyrda lokaler.

I Kyrkfakta jämförs kostnader och intäkter per kostnadsslag med följande uppdelning:

I analysen har de ägda fastigheterna indelats i fyra kategorier

Kapitalkostnader Planerat underhåll

Kyrkor och kapell (exklusive begravningskapell)

Kyrka och församlingshem i samma byggnad

Fastighetsadministration

Församlingshem

Fastighetsförsäkring

Övriga (här ingår bland annat administrationslokaler, prästgårdar, förskolelokaler och hyresfastigheter)

Energi- och VA-kostnader

Larm- och bevakningskostnader

Tillsyn, skötsel och reparationer

Lokalvård

Driftkostnader som består av:

Över 200 fastigheter ingår i analysen Underlaget omfattar totalt 182 ägda fastighetsobjekt med en total bruksarea på 154 000 kvm. Kategorin Kyrka och församlingshem i samma byggnad utgör 41 procent av den totala bruksarean, Församlingshem 32 procent och Kyrkor och kapell 21 procent. Lokalkostnaden uppgick år 2010 till 201 miljoner kr vilket motsvarar en genomsnittlig bruttokostnad på 1 306 kr per kvm bruksarea. Lokalkostnaden per kvm var högst för kategorin Kyrkor och kapell, 1 923 kr per kvm, medan kategorin Övriga lokaler hade lägsta kostnad, 942 kr per kvm. Kyrkor och Kyrka och kapell församlingshem i samma byggnad

Församlingshem

Övriga lokaler

Summa

Lokalkostnad, brutto, kkr

62 653

77 703

51 257

9 549

201 162

Därav driftkostnad, kkr

27 982

46 311

29 883

6 045

110 221

Bruksarea, kvm

32 575

62 521

48 749

10 140

153 985

1 923

1 243

1 051

942

1 306

859

741

613

596

716

61

53

48

19

181

Lokalkostnad, brutto, kr per kvm Därav driftkostnad , kr per kvm

Antal objekt

Ref 35. Lokalkostnader, bruksareor och antal objekt för de fastigheter/byggnader som ingår i analysen per byggnadskategori.

Övriga kostnader Externa intäkter Kostnadsposterna tillsyn och skötsel samt lokalvård inkluderar församlingarnas kostnader. Gå till avsnitt Definitioner för mer information om kostnadsslag. I Kyrkfakta används termen driftkostnad som samlingsbegrepp för samtliga årskostnader utom kapitalkostnader, planerat underhåll och övriga kostnader. I branschnyckeltal ingår normalt inte fastighetsadministration, fastighetsförsäkring och lokalvård i driftskostnaden. Vid jämförelser med andra organisationer och branschnyckeltal måste man alltså se upp så att jämförelserna omfattar samma kostnadsslag. Branschnyckeltalen är dessutom oftast exklusive moms. Här ingår moms. Nytt för i år – riktvärden och besparingstips I årets Kyrkfakta redovisas riktvärden för ett antal driftkostnadsslag. Riktvärdena anger inom vilket intervall en genomsnittlig kostnad per kvadratmeter bör ligga i ett välskött och effektivt fastighetsbestånd. Riktvärdena baseras på ett stort antal analyser av Svenska kyrkans fastighetsbestånd, andra verksamhetslokaler samt branschnyckeltal. Riktvärdena avser ett samlat, blandat fastighetsbestånd i en medelstor eller större kyrklig samfällighet och gäller inte enskilda fastigheter/byggnader. I avsnittet ges också råd och tips samt exempel på faktorer som ökar eller minskar lokalkostnaderna. Eftersom underlaget i årets Kyrkfakta är betydligt mer omfattande och kraftigt skiljer sig från föregående år, har analyserna inriktats på 2010 års kostnader. Jämförelser med tidigare år finns i de beräkningsunderlag som medverkande samfälligheter har tillgång till.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

40


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Kyrkor och kapell

Lokalkostnad 2010, kr per kvm bruksarea

Underlaget omfattar 61 kyrkor och kapell med en sammanlagd bruksarea på ca 32 500 kvm. De varierar i ålder från medeltida kyrkor till kyrkor byggda på 2000-talet.

Kostnadsslag

Borås

Uppsala

Samtliga

Kapitalkostnad

251

Göteborg Helsingborg 473

411

1 434

Lund Norrköping 21

328

509

Planerat underhåll

131

696

533

967

2

242

546

34

78

100

11

51

87

67

Ref 36. Lokalkostnader i kronor per kvm bruksarea för kyrkor och kapell 2010.

Driftk ostnader

Den totala årskostnaden per kvm varierade år 2010 mellan 493 kr i Norrköping och 3 164 kr i Lund (ref 36). Av tabellen framgår att det framför allt är skillnader i kapitalkostnader och underhållskostnader som medverkar till den stora spridningen. Norrköping som hade lägst kostnad per kvm hade mycket låga kapital- och underhållskostnader, medan Lund som hade högst kostnad per kvm också hade högst kapital- och underhållskostnader.

Fastighetsadministration Fastighetsförsäkring Energi- och VA-kostnad Larm och bevakning Tillsyn, skötsel och reparationer Lokalvård Övriga kostnader Summa årskostnad, brutto

Vid en motsvarande jämförelse av driftkostnaderna blir spridningen mindre. Här varierade kostnaderna per kvm mellan 466 och 1 225 kr. För Uppsala är driftkostnaden missvisande eftersom det ingår en del planerat underhåll i posten tillsyn, skötsel och reparationer. När det gäller intäkter redovisade Lund externa intäkter på ca 800 kr och Uppsala drygt 200 kr per kvm. Övriga hade relativt låga intäkter.

27

92

38

60

51

76

66

148

320

212

330

216

300

270

30

74

62

59

7

116

62

270

236

172

202

37

552

227

95

264

112

69

106

94

167

16

0

0

33

4

54

10 1 923

1 003

2 233

1 640

3 164

493

1 850

Varav driftkostnad

605

1 064

696

731

466

1 225

859

Externa intäkter

-11

-43

-7

-801

0

-211

-134

Summa årskostnad, netto

993

2 190

1 633

2 363

493

1 639

1 789

1 400

Lokalvård

Ref 37. Driftkostnader i kr per kvm bruksarea för kyrkor och kapell 2010. Siffrorna under samfällighetens namn avser antalet kyrkor som ingår i underlaget.

Driftkostnader, kr per kvm 2010

1 200 Tillsyn, skötsel och reparationer

Domkyrkorna i Uppsala och Lund ingår inte i underlaget. Med domkyrkan inkluderad hade årskostnaden för Uppsala legat på 3 134 kr per kvm.

1 000

Larm och bevakning

I Göteborg ingår Gustavi domkyrka men den påverkar knappast kostnadsbilden. Utan domkyrkan hade Göteborgs medelvärde för kyrkor hamnat på 2 125 kr per kvm.

800

Energi- och VA-kostnad

600

Fastighetsförsäkring

400

Fastighetsadministration

200 0 Borås 4

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Göteborg Helsingborg 30

8

Lund 11

Norrköping Uppsala 4

4

Samtliga 61

41


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Fastighetsförsäkring - kyrkor och kapell

I Göteborg hade Gustavi domkyrka och Oscar Fredriks kyrka höga försäkringskostnader. Utan dessa kyrkor hade Göteborgs försäkringskostnad legat på 79 kr per kvm.

− Väg in det konkreta behovet av att ersätta en lokal efter en skada i valet av försäkringsform 66

40

38

60

60

51

76

80

20

− Utarbeta en försäkringsstrategi för varje fastighet

Fastighetsförsäkring, kr per kvm

92

Försäkringskostnaderna för kyrkor varierade år 2010 mellan 27 kr (Borås) och 92 kr (Göteborg) per kvm. Medelvärdet för samtliga kyrkor var 66 kr per kvm.

100

27

Nyckeltalet omfattar kostnader för försäkringspremier för fastighetsförsäkring.

Råd och tips

− Välj försäkringsbolag medvetet, låt inte enbart premien styra, det viktiga är hur försäkringsbolaget agerar när skadan är skedd − Gör en riskanalys och genomför skadeförebyggande åtgärder i dialog med försäkringsbolaget

0

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Borås har gjort en egen upphandling av försäkringar baserad på aktuell fastighetsvärdering. Borås är den enda av de sex deltagande samfälligheterna som inte har försäkringslösning via Svenska Kyrkans Försäkrings AB.

Fullvärdesförsäkring

Förstariskförsäkring.

Fastighetsförsäkring är ofta s k fullvärdesförsäkring, som ger ersättning för att återställa eller återuppbygga efter en skada. Brandpremien utgör den dominerande delen av försäkringspremien och varierar bl a beroende på byggnadsklass (trähus eller stenhus). I vissa fall kan det vara förmånligare att välja förstariskförsäkring om det inte finns behov av att återuppföra en kyrka. Förstariskförsäkring med avtalat belopp är ofta förmånligast om det inte finns behov av att återuppföra en totalskadad kyrka.

Låg självrisk - lägre än ett basbelopp medför högre försäkringspremie

Hög självrisk - högre än ett basbelopp, medför lägre försäkringspremie

Högt skaderesultat

Skadeförebyggande åtgärder kan ge rabatt på premien.

Riktvärden

Riktvärdet för fastighetsförsäkring har bedömts till 30 – 80 kr per kvm bruksarea. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enstaka kyrkor med höga försäkringsvärden i relation till sin storlek kan kostnaden per kvm ligga avsevärt högre. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm inom riktvärdesintervallet för fyra av de medverkande samfälligheterna.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

42


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Larm och bevakning - kyrkor och kapell

− Följ upp larmrapporter, skador och skadekostnader per fastighet och utvärdera om säkerhetssystemen har rätt nivå

Larm och bevakning, kr per kvm

62

116

− Undersök vilken säkerhetsklassning som byggnaderna har enligt försäkringsbolaget, eftersom det kan påverka vilka låssystem, larm, m m som kan användas

7

59

62

74

Kostnaden för larm och bevakning varierade år 2010 mellan 7 och 116 kr per kvm. Medelvärdet för samtliga kyrkor var 62 kr per kvm. Borås och Norrköping låg lägst, medan Göteborg och Uppsala låg högst.

140 120 100 80 60 40 20 0

30

Nyckeltalet omfattar kostnader för larm och bevakning samt kostnader för serviceavtal för inbrotts-, brand- och andra säkerhetssystem.

Råd och tips

− Säkerställ att säkerhetssystemens funktioner vidmakthålls − Samordna upphandlingar av larm- och bevakningstjänster i ett eller ett fåtal större avtalsområden − Se över tekniken för larmöverföring − Se över behovet av bevakning

I Uppsala bidrog Gamla Uppsala kyrka och Helga Trefaldighets kyrka till den höga kostnadsnivån. För enskilda kyrkor varierade kostnaden per kvm mellan 0 kr och drygt 200 kr per kvm. Ett tiotal kyrkor hade inga eller extremt låga kostnader för larm och bevakning. Om dessa byggnader tas bort ur underlagen ökar kostnaden till 79 kr per kvm i Göteborg och till 8 kr per kvm i Norrköping. Medelvärdet ökar till 64 kr per kvm.

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Omfattande larmsystem med inbrottslarm, brandlarm och anslutning till larmcentral Sprinklersystem

Inget behov av larmsystem alternativt enkelt inbrottslarm utan anslutning till larmcentral

Bevakning med rondering

Endast utrymningslarm, lokalt larm

Riktvärden

Riktvärdet för larm och bevakning har bedömts till 30 – 80 kr per kvm bruksarea. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enskilda objekt är kostnadsspridningen betydligt större. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm inom riktvärdesintervallet för Borås, Göteborg, Helsingborg och Lund.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

43


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Energi- och VA-kostnader - kyrkor och kapell

− Arbeta med driftsoptimering samt tidsstyrning av temperatur och drifttider 270

− Följ upp energi- och VA-kostnaderna, sätt egna mål- eller riktvärden 300

216

320

330

Energi- och VA-kostnad, kr per kvm

212

Energi- och VA-kostnaderna varierade år 2010 mellan 148 och 330 kr per kvm, mätt som medelvärde per samfällighet. Medelvärdet för samtliga kyrkor låg på 270 kr.

350 300 250 200 150 100 50 0

148

Nyckeltalet omfattar kostnader för köp av energi för uppvärmning, kylning, kraft och belysning, samt kostnader för vatten och avlopp (VA).

Råd och tips

− Rekrytera och vidareutbilda driftspersonalen så att rätt kompetens upprätthålls − Välj smarta belysningslösningar − Gå till Kyrkfaktas underlag och analysera energianvändningen och energikostnaderna. Planera och prioritera vilka energieffektiviseringar som ska göras. Enkla åtgärder kan minska både kostnaderna och miljöbelastningen.

VA-kostnaderna utgör ca 3 procent av de redovisade kostnaderna.

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Riktvärden

Gamla stenkyrkor med stor uppvärmd volym i förhållande till arean

Nya kyrkobyggnader med effektiv värmeisolering och effektiva klimatsystem

Kontinuerlig uppvärmning

Intermittent uppvärmning

Elvärme (ej värmepump)

Värmepump eller fjärrvärme med effektiv reglering

Klimatsystem utan värmeåtervinning

Klimatsystem med värmeåtervinning

Riktvärdet för energi- och VA-kostnader har bedömts till 110 - 210 kr per kvm bruksarea, förutsatt att uppvärmningen sker med fjärrvärme eller värmepump. Riktvärdet avser moderna byggnader med effektiva klimatsystem. För sekelskifteskyrkor med stora uppvärmda volymer bör riktvärdet ökas med 20 procent. Riktvärden om uppvärmningen sker med: − Värmepump

140 – 210 kr per kvm bruksarea

− Fjärrvärme

110 - 170 kr per kvm bruksarea

Utvändig belysning i stor omfattning

Riktvärdena baseras på energistatistik och genomsnittliga energipriser år 2010 för ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. Riktvärdena gäller klimatzon syd. Räkna med 10 – 15 procent högre riktvärden för klimatzon nord. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden för energi och VA på höga nivåer för alla medverkande samfälligheter utom Borås. Mer än 50 procent av kyrkorna låg över 260 kr per kvm.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

44


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Tillsyn, skötsel och reparationer - kyrkor och kapell

Råd och tips

Nyckeltalet omfattar kostnader för tillsyn, skötsel och reparationer av mark, byggnader och installationer.

− Tydliggör gränsdragningen mellan fastighetsskötsel och verksamhetsservice

227 552

37

202

172

236

Tillsyn och skötsel, kr per kvm

270

Kostnaden för tillsyn och skötsel varierade år 2010 mellan 37 och 270 kr per kvm bruksarea mätt som medelvärde per samfällighet. Uppsala redovisade avsevärt högre kostnader (552 kr/kvm). Denna uppgift är dock missvisande eftersom den även inkluderar visst planerat underhåll.

400 350 300 250 200 150 100 50 0

− Se över antalet externa servicekontrakt, kontraktstider och kontraktsvillkor − Inför ärendehanteringssystem som möjliggör uppföljning av vanliga fel och åtgärder i fastigheterna

Riktvärden

Riktvärdet för tillsyn, skötsel och reparationer har bedömts till 100 - 150 kr per kvm bruksarea och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. Jämfört med riktvärdena redovisade alla medverkande samfälligheter utom Norrköping höga genomsnittliga kostnader per kvm år 2010. Den höga kostnadsnivån och den stora spridningen kan delvis förklaras av att man gör olika bedömningar av vad som ingår i kostnadsslaget. Dels när det gäller fördelningen av församlingspersonalens tid mellan fastighetsservice och verksamhetsservice och dels när det gäller gränsdragningen mellan tillsyn och skötsel och planerat underhåll. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att fördelningen av personalkostnader i vissa fall baseras på schabloner eller tidlistor och inte på en korrekt uppföljning av arbetstiden.

Lokalkostnader

− Ange kompetenskrav för dem som anställs eller anlitas för fastighetsskötsel − Teckna servicenivåavtal (SLA) med leverantörer av fastighetstjänster

För samtliga samfälligheter utom Norrköping ökade kostnaderna 2010 jämfört med 2009. Norrköping redovisade avsevärt lägre kostnader 2010 jämfört med 2009. Det beror på att församlingarnas arbete med tillsyn och skötsel bedömts annorlunda 2010.

Gå till: Lokalanvändning

− Tydliggör vilka uppgifter som ingår i tillsyn och skötsel och med vilken kvalitet som arbetet ska utföras. Använd beskrivningen som utgångspunkt för dimensionering av organisationen, rekrytering och kompetensutveckling av egen personal samt upphandling av externa utförare.

Fastighetsorganisation

Energistatistik

− Inför tidredovisning och system för uppföljning av arbetstid, så att kostnaderna för eget arbete kan mätas per fastighet − Utveckla redovisningen så att den stödjer uppföljningen av kostnaderna per fastighet och underlättar gränsdragningen mellan t ex tillsyn och skötsel, reparationer och planerat underhåll − Överväg att konkurrensutsätta hela eller delar av fastighetsskötseln men väg in effekten av moms på köpta tjänster Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Eftersatt underhåll som leder till stort antal reparationer

Ronderingar och förebyggande åtgärder

Hög ambitionsnivå med krav på hög kvalitet och tillgänglighet beträffande yttre renhållning och snöröjning

Lägre ambitionsnivå avseende kvalitet och tillgänglighet

Stora utvändiga skötselytor med stor andel gräsytor och planteringar

Små utvändiga skötselytor med i huvudsak hårda ytor (grus, asfalt, etc.)

Splittrat ansvar mellan central fastighetsorganisation och församlingar

Samordnat ansvar med effektiv styrning och uppföljning

Nyare, ”installationstäta” byggnader

Äldre byggnader med låg ”installationstäthet”

Definitioner

45


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Lokalvård – kyrkor och kapell

− Samordna ansvaret för städningen i en gemensam funktion som svarar för styrning, uppföljning, arbetsledning och/eller upphandling av externa utförare

Lokalvård, kr per kvm

− Styr städningens omfattning och kvalitet med tydliga beskrivningar

264

250 200

0

167 94

50

106

100

69

150

112

Lokalvårdkostnaderna mätt som medelvärde för de sex samfälligheterna varierade år 2010 mellan 69 kr per kvm (Lund) och 264 kr per kvm (Göteborg). Medelvärdet för samtliga kyrkor var 167 kr per kvm bruksarea.

300

95

Nyckeltalet omfattar kostnader för städning som utförs av egen personal eller extern utförare. Även åtgärder som fönsterputs och golvvård räknas hit.

Råd och tips

Lokalvårdskostnaderna för Borås och Helsingborg är schablonfördelade med lika stora belopp per kvm för samtliga fastigheter. Även i Lund har kostnaderna schablonfördelats baserat på uppskattade kostnader per församling. Helsingborg, Lund och Uppsala redovisade lägre lokalvårdskostnader 2010 jämfört med 2009. Göteborg redovisade avsevärt högre kostnader. Göteborgs siffror är osäkra beroende på att hela städverksamheten omorganiserats under 2010 och att det därför varit svårt att få fram en korrekt kostnadsfördelning.

− Överväg att konkurrensutsätta hela eller delar av städverksamheten men väg in effekten av moms på köpta tjänster − Se över antalet externa städkontrakt, kontraktstider och kontraktsvillkor Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Hög ambitionsnivå med höga krav på städkvalitet

Lägre ambitionsnivå

Hög frekvens, t ex städning flera gånger i veckan

Låg frekvens

Hög nedsmutsning

Låg nedsmutsning

Splittrat ansvar för städverksamheten

Samordnat ansvar

Riktvärden

Riktvärdet för lokalvård har bedömts till 90 – 150 kr per kvm. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enskilda objekt med krav på hög städkvalitet kan kostnaden ligga högre. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm inom riktvärdesintervallet för Borås, Helsingborg, Norrköping och Uppsala.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

46


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Kyrka och församlingshem i samma byggnad

Lokalkostnad 2010, kr per kvm bruksarea

Underlaget omfattar 53 byggnader med en sammanlagd bruksarea på ca 62 500 kvm. Den totala årskostnaden mätt som medelvärde för de medverkande samfälligheterna varierade år 2010 mellan 720 och 1 381 kr per kvm. Medelvärdet för alla byggnader var 1 243 kr per kvm (ref 38). Driftkostnaderna varierade mellan 493 och 884 kr per kvm. Borås hade lägst och Uppsala högst driftkostnad. Driftkostnaden för Uppsala är dock missvisande eftersom det ingår en del planerat underhåll i posten tillsyn, skötsel och reparationer. Norrköping hade inga byggnader av denna kategori i sitt underlag.

Kostnadsslag

Borås

Lund

Uppsala

Kapitalkostnad

168

358

260

208

319

309

49

239

219

119

87

181

34

87

100

11

87

75

4

28

20

20

19

23

170

218

149

259

194

207

15

21

30

27

42

26

175

229

170

206

347

236

95

203

112

116

195

173

10

0

0

1

65

12

720

1 381

1 060

968

1 356

1 243 741

Planerat underhåll

Göteborg Helsingborg

Samtliga

Ref 38. Lokalkostnader i kr per kvm bruksarea för kyrka och församlingshem i samma byggnad 2010.

Driftk ostnader Fastighetsadministration Fastighetsförsäkring Energi- och VA-kostnad Larm och bevakning Tillsyn, skötsel och reparationer Lokalvård Övriga kostnader Summa årskostnad, brutto Varav driftkostnad Externa intäkter Summa årskostnad, netto

1 000

Lokalvård

493

785

581

640

884

-128

-42

0

-75

-25

-46

591

1 340

1 060

892

1 331

1 197

Ref 39. Driftkostnader i kr per kvm bruksarea för kyrka och församlingshem i samma byggnad 2010. Siffrorna under samfällighetens namn avser antalet objekt som ingår i underlaget.

Driftkostnader, kr per kvm 2010

900

Tillsyn, skötsel och reparationer

800

Larm och bevakning

600

Energi- och VA-kostnad Fastighetsförsäkring

700

500 400 300 200

Fastighetsadministration

100 0

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Uppsala

Samtliga

4

32

3

4

10

53

47


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Fastighetsförsäkring - kyrka och församlingshem i samma byggnad

Riktvärden

Nyckeltalet omfattar kostnader för försäkringspremier för fastighetsförsäkring

Riktvärdet för fastighetsförsäkring har bedömts till 10 – 25 kr per kvm bruksarea. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enstaka byggnader med höga försäkringsvärden eller hög skaderisk kan kostnaderna ligga högre. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm över riktvärdet för Göteborg medan övriga ligger inom eller under riktvärdet.

15

23

19

20

20

20

28

25

10 0

Råd och tips

0

5

4

Försäkringskostnaderna, mätt som medelvärde per samfällighet varierade år 2010 mellan 4 kr och 28 kr per kvm. Medelvärdet för samtliga 53 byggnader var 23 kr per kvm

30

Fastighetsförsäkring, kr per kvm

− Utarbeta en försäkringsstrategi för varje fastighet

Borås har gjort en egen upphandling av försäkringar baserad på aktuell fastighetsvärdering. Borås är den enda av de sex deltagande samfälligheterna som inte har försäkringslösning via Svenska Kyrkans Försäkrings AB.

− Väg in det konkreta behovet av att ersätta en lokal efter en skada i valet av försäkringsform − Välj försäkringsbolag medvetet, låt inte enbart premien styra, det viktiga är hur försäkringsbolaget agerar när skadan är skedd

Fastighetsförsäkring är normalt s k fullvärdesförsäkring som ger ersättning för att återställa eller återuppbygga efter en skada. Brandpremien utgör den dominerande delen av försäkringspremien och varierar bl a beroende på byggnadsklass (trähus eller stenhus). I vissa fall kan det vara förmånligare att välja förstariskförsäkring om det inte finns behov av att återuppföra en kyrka. Föstariskförsäkring med avtalat belopp är ofta förmånligast om det inte finns behov av att återuppföra en totalskadad byggnad.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

− Gör en riskanalys och genomför skadeförebyggande åtgärder i dialog med försäkringsbolaget

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Fullvärdesförsäkring

Förstariskförsäkring

Låg självrisk - lägre än ett basbelopp medför högre försäkringspremie

Hög självrisk - högre än ett basbelopp medför lägre försäkringspremie

Högt skaderesultat

Skadeförebyggande åtgärder kan ge rabatt på premien

Definitioner

48


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Larm och bevakning - kyrka och församlingshem i samma byggnad

Råd och tips

Nyckeltalet omfattar kostnader för drift, underhåll och serviceavtal för inbrotts-, brand- och andra säkerhetssystem samt kostnader för larm och bevakning.

− Följ upp larmrapporter, skador och skadekostnader per fastighet och utvärdera om säkerhetssystemen ligger på rätt nivå − Undersök vilken säkerhetsklassning som byggnaderna har enligt försäkringsbolaget, eftersom det kan påverka vilka låssystem, larm, m m som kan användas 26

27

− Se över tekniken för larmöverföring

För enskilda objekt varierade kostnaden mellan 0 och drygt 200 kr per kvm. Ett tiotal byggnader hade inga eller extremt låga kostnader för larm och bevakning. Om dessa byggnader tas bort ur underlagen ökar kostnaden till 25 kr per kvm i Göteborg. Medelvärdet ökar till 28 kr per kvm. Riktvärden

Riktvärdet för larm- och bevakningskostnader har bedömts till 20 – 40 kr per kvm bruksarea. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enskilda objekt är kostnadsspridningen betydligt större. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm på en hög nivå i Uppsala.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

− Säkerställ att säkerhetssystemens funktioner vidmakthålls − Samordna upphandlingar av larm- och bevakningstjänster i ett eller ett fåtal större avtalsområden

0

21

30

42

Larm och bevakning, kr per kvm

15

Kostnaden för larm och bevakning varierade år 2010 mellan 15 och 42 kr per kvm. Medelvärdet för samtliga byggnader var 26 kr per kvm. Borås låg lägst och Uppsala högst.

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Fastighetsorganisation

Energistatistik

− Se över behovet av bevakning

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Omfattande larmsystem med inbrottslarm, brandlarm och anslutning till larmcentral Sprinklersystem

Inget behov av larmsystem alternativt enkelt inbrottslarm utan anslutning till larmcentral

Bevakning med rondering

Endast utrymningslarm, lokalt larm

Definitioner

49


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Energi- och VA-kostnader - kyrka och församlingshem i samma byggnad

Råd och tips

Nyckeltalet omfattar kostnader för köp av energi för uppvärmning, kylning, kraft och belysning, samt kostnader för vatten och avlopp (VA).

− Arbeta med driftsoptimering och tidsstyrning av temperatur och drifttider

207

0

50

194

100

− Rekrytera och vidareutbilda driftspersonal så att rätt kompetens upprätthålls

149

150

218

200

− Följ upp energi- och vattenförbrukning, sätt egna mål- eller riktvärden

259

250

170

Energi- och VA-kostnaderna varierade år 2010 mellan 149 och 259 kr per kvm, mätt som medelvärde per samfällighet. Medelvärdet för samtliga byggnader låg på 207 kr.

300

Energi- och VA-kostnad, kr per kvm

0

VA-kostnaderna utgör ca 3,5 procent av de redovisade kostnaderna Riktvärden

Riktvärdet för energi- och VA-kostnader har bedömts till 90 – 170 kr per kvm bruksarea förutsatt att uppvärmningen sker med fjärrvärme eller värmepump. Riktvärdet avser moderna byggnader med effektiva klimatsystem. För byggnader med stora uppvärmda volymer bör riktvärdet ökas med 20 procent. Riktvärden om uppvärmningen sker med: − Värmepump

100 – 160 kr per kvm bruksarea

− Fjärrvärme

90 - 170 kr per kvm bruksarea

− Välj smarta belysningslösningar − Gå till Kyrkfaktas underlag och analysera energianvändning och energikostnader. Planera och prioritera vilka energieffektiviseringar som ska göras. Enkla åtgärder kan minska både kostnaderna och miljöbelastningen. Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Äldre byggnader med stor uppvärmd volym i relation till arean

Nya byggnader med effektiv värmeisolering och effektiva klimatsystem

Kontinuerlig uppvärmning

Lågt utnyttjande, intermittent uppvärmning

Elvärme (ej värmepump)

Värmepump eller fjärrvärme med effektiv reglering

Klimatsystem utan värmeåtervinning

Klimatsystem med värmeåtervinning

Utvändig belysning i stor omfattning

Riktvärdena baseras på energistatistik och genomsnittliga energipriser 2010 och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. Riktvärdena gäller klimatzon syd. Räkna med 10 – 15 procent högre riktvärden för klimatzon nord. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden för energi och VA på höga nivåer för alla medverkande samfälligheter utom Helsingborg. Mer än 50 procent av byggnaderna låg över 210 kr per kvm.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

50


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Tillsyn, skötsel och reparationer – kyrka och församlingshem i samma byggnad

Råd och tips

Nyckeltalet omfattar kostnader för tillsyn, skötsel och reparationer av mark, byggnader och installationer.

− Tydliggör gränsdragningen mellan fastighetsskötsel och verksamhetsservice

Uppsalas kostnad är missvisande eftersom den även inkluderar en viss andel planerat underhåll.

236 347

0

206

170

229

Tillsyn och skötsel, kr per kvm

175

Kostnaden för tillsyn och skötsel varierade år 2010 mellan 170 och 347 kr per kvm bruksarea mätt som medelvärde per samfällighet. Medelvärdet för samtliga byggnader låg på 236 kr per kvm.

400 350 300 250 200 150 100 50 0

− Se över antalet externa servicekontrakt, kontraktstider och kontraktsvillkor − Teckna servicenivåavtal (SLA) med leverantörer av fastighetstjänster

− Inför tidredovisning och system för uppföljning av arbetstid, så att kostnaderna för eget arbete kan mätas per fastighet

Riktvärdet för tillsyn, skötsel och reparationer har bedömts till 100 - 150 kr per kvm och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. Jämfört med riktvärdet låg den genomsnittliga kostnaden högt eller mycket högt i de medverkande samfälligheterna 2010. Den höga kostnadsnivån och den stora spridningen kan delvis förklaras av att man gör olika bedömningar av vad som ingår i kostnadsslaget. Dels när det gäller fördelningen av församlingspersonalens tid mellan fastighetsservice och verksamhetsservice och dels när det gäller gränsdragningen mellan tillsyn och skötsel och planerat underhåll. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att fördelningen av personalkostnader i vissa fall baseras på schabloner eller tidlistor och inte på en korrekt uppföljning av arbetstiden.

Lokalkostnader

− Ange kompetenskrav för dem som anställs och anlitas för fastighetsskötsel

− Inför ärendehanteringssystem som möjliggör uppföljning av vanliga fel och åtgärder i fastigheterna

Riktvärden

Gå till: Lokalanvändning

− Tydliggör vilka uppgifter som ingår i tillsyn och skötsel och med vilken kvalitet som arbetet ska utföras. Använd beskrivningen som utgångspunkt för dimensionering av organisationen, rekrytering och kompetensutveckling av egen personal samt upphandling av externa utförare

Fastighetsorganisation

Energistatistik

− Utveckla redovisningen så att den stödjer styrningen och uppföljningen av samtliga kostnader per fastighet och underlättar gränsdragningen mellan t ex tillsyn och skötsel, reparationer och planerat underhåll − Överväg att konkurrensutsätta hela eller delar av fastighetsskötseln men väg in effekten av moms på köpta tjänster Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Eftersatt underhåll som leder till stort antal reparationer

Ronderingar och förebyggande åtgärder

Hög ambitionsnivå med krav på hög kvalitet och tillgänglighet beträffande yttre renhållning och snöröjning

Lägre ambitionsnivå avseende kvalitet och tillgänglighet

Stora utvändiga skötselytor med stor andel gräsytor och planteringar

Små utvändiga skötselytor med i huvudsak hårda ytor (grus, asfalt etc.)

Splittrat ansvar mellan central fastighetsorganisation och församlingar

Samordnat ansvar med effektiv styrning och uppföljning

Nyare, ”installationstäta” byggnader

Äldre byggnader med låg ”installationstäthet”

Definitioner

51


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Nyckeltalet omfattar kostnader för städLokalvård, kr per kvm 250 ning som utförs av egen personal eller 200 extern utförare. Även åtgärder som fönsterputs och golvvård räknas hit. 150 Lokalvårdkostnaderna mätt som me100 delvärde för de medverkande samfäll50 igheterna varierade år 2010 mellan 95 0 kr per kvm (Borås) och 203 kr per kvm (Göteborg). Medelvärdet för samtliga byggnader var 173 kr kvm bruksarea. År 2009 var medelvärdet 152 kr per kvm. Lokalvårdskostnaderna för Borås och Helsingborg är schablonfördelade med lika stora belopp per kvm för samtliga fastigheter. Även för Lund har kostnaderna schablonfördelats baserat på uppskattade kostnader per församling. Göteborg och Helsingborg redovisade lägre lokalvårdskostnader 2010 jämfört med 2009. Uppsala och Lund redovisade något högre kostnader medan Borås låg på samma nivå som föregående år. Göteborgs siffror är osäkra beroende på att hela städverksamheten omorganiserats under 2010 och att det därför varit svårt att få fram en korrekt kostnadsfördelning.

− Samordna ansvaret för städningen i en gemensam funktion som svarar för styrning, uppföljning, arbetsledning av egen personal och/eller upphandling av externa utförare

195

0

116

112

95

173

Råd och tips

203

Lokalvård – kyrka och församlingshem i samma byggnad

− Styr städningens omfattning och kvalitet med tydliga beskrivningar − Överväg att konkurrensutsätta hela eller delar av städverksamheten men väg in effekten av moms på köpta tjänster − Se över antalet externa servicekontrakt, kontraktstider och kontraktsvillkor Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Hög ambitionsnivå med höga krav på städkvalitet

Lägre ambitionsnivå

Hög frekvens, t ex städning flera gånger i veckan

Låg frekvens

Hög nedsmutsning

Låg nedsmutsning

Splittrat ansvar för städverksamheten

Samordnat ansvar

Riktvärden

Riktvärdet för lokalvård har bedömts till100 – 160 kr per kvm och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enskilda objekt med krav på hög städkvalitet kan kostnaden ligga högre. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm på en hög nivå i Göteborg och Uppsala.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

52


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Församlingshem

Lokalkostnad 2010, kr per kvm bruksarea

Underlaget omfattar 48 församlingshem med en sammanlagd bruksarea på ca 49 000 kvm.

Kostnadsslag

Borås

Uppsala

Samtliga

Kapitalkostnad

195

245

124

387

118

360

223

Den totala årskostnaden mätt som medelvärde för de sex medverkande samfälligheterna varierade år 2010 mellan 506 och 1 664 kr per kvm. Medelvärdet för alla byggnader var 1 051 kr per kvm (ref 40).

Planerat underhåll

68

295

165

289

4

355

209

34

64

100

11

51

87

59

4

18

11

20

15

8

14

107

186

121

268

162

185

168

4

27

21

42

6

25

21

130

195

168

328

44

408

184

95

210

112

257

105

140

167

7

0

0

9

1

97

6

Summa årskostnad, brutto

644

1 240

823

1 609

506

1 664

1 051

Varav driftkostnad

375

700

534

924

382

853

613

Externa intäkter

-43

-86

0

-227

-141

-83

-84

Summa årskostnad, netto

601

1 154

823

1 381

365

1 581

967

Driftkostnaderna varierade mellan 382 och 924 kr per kvm. Norrköping hade den lägsta driftkostnaden och Lund den högsta. För Uppsala är driftkostnaden missvisande eftersom det ingår en del planerat underhåll i posten tillsyn, skötsel och reparationer.

Göteborg Helsingborg

Lund Norrköping

Ref 40. Lokalkostnader i kronor per kvm bruksarea för församlingshem 2010.

Driftk ostnader Fastighetsadministration Fastighetsförsäkring Energi- och VA-kostnad Larm och bevakning Tillsyn, skötsel och reparationer Lokalvård Övriga kostnader

Lokalvård

1000 900

Tillsyn, skötsel och reparationer

800

Larm och bevakning

600

Energi- och VA-kostnad Fastighetsförsäkring

Ref 41. Driftkostnader i kr per kvm bruksarea för församlingshem 2010. Siffrorna under samfällighetens namn avser antalet objekt som ingår i underlaget.

Driftkostnader, kr per kvm 2010

700 500 400 300 200

Fastighetsadministration

100 0 Borås 5

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Göteborg Helsingborg 28

3

Lund 6

Norrköping Uppsala 3

3

Samtliga 48

53


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Fastighetsförsäkring - församlingshem

− Väg in behovet av att ersätta en lokal efter en skada i valet av försäkringsform

25

0

14 8

5

11

10

15

15

− Välj försäkringsbolag medvetet, låt inte enbart premien styra. Det viktiga är hur försäkringsbolaget agerar när skadan är skedd.

20

20

18

Försäkringskostnaderna, mätt som medelvärde per samfällighet varierade år 2010 mellan 4 kr och 20 kr per kvm. Medelvärdet för samtliga byggnader var 14 kr per kvm.

30

− Utarbeta en försäkringsstrategi för varje fastighet

Fastighetsförsäkring, kr per kvm

− Gör en riskanalys och genomför skadeförebyggande åtgärder i dialog med försäkringsbolaget

4

Nyckeltalet omfattar kostnader för försäkringspremier för fastighetsförsäkring.

Råd och tips

Borås har gjort en egen upphandling av försäkringar baserad på aktuell fastighetsvärdering. Borås är den enda av de sex deltagande samfälligheterna som inte har försäkring via Svenska Kyrkans Försäkrings AB. Fastighetsförsäkring är normalt s k fullvärdesförsäkring, som ger ersättning för att återställa eller återuppbygga efter en skada. Brandpremien utgör den dominerande delen av försäkringspremien och varierar bl a beroende på byggnadsklass (trähus eller stenhus). I vissa fall kan det vara förmånligare att välja förstariskförsäkring. Förstariskförsäkring med avtalat belopp är ofta förmånligast om det inte finns behov av att återuppföra en totalskadad byggnad.

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Fullvärdesförsäkring

Förstariskförsäkring

Låg självrisk - lägre än ett basbelopp medför högre försäkringspremie

Hög självrisk - högre än ett basbelopp medför lägre försäkringspremie

Högt skaderesultat

Skadeförebyggande åtgärder kan ge rabatt på premien

Riktvärden

Riktvärdet för fastighetsförsäkring har bedömts till 10 – 25 kr per kvm bruksarea. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enstaka byggnader med höga försäkringsvärden eller hög skaderisk kan kostnaderna ligga högre. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm på låga till normala nivåer i alla medverkande samfälligheter.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

54


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Larm och bevakning - församlingshem

− Följ upp larmrapporter, skador och skadekostnader per fastighet och utvärdera om säkerhetssystemen ligger på rätt nivå

21

− Undersök vilken säkerhetsklassning som byggnaderna har enligt försäkringsbolaget, eftersom det kan påverka vilka låssystem, larm, m m som kan användas

6

21

25

42

Larm och bevakning, kr per kvm

27

Kostnaden för larm och bevakning varierade år 2010 mellan 4 och 42 kr per kvm. Medelvärdet för samtliga byggnader låg på 21 kr per kvm.

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

− Säkerställ att säkerhetssystemens funktioner vidmakthålls − Samordna upphandlingar av larm- och bevakningstjänster i ett eller ett fåtal större avtalsområden

4

Nyckeltalet omfattar kostnader för larm och bevakning samt kostnader för drift, underhåll och serviceavtal för inbrotts-, brand- och andra säkerhetssystem.

Råd och tips

För enskilda objekt varierade kostnaden per kvm mellan 0 – och drygt 59 kr per kvm. Ett tiotal byggnader saknade helt larm- och bevakningskostnader. Om dessa byggnader tas bort ur underlaget ökar kostnaden till 30 kr per kvm i Göteborg, 24 kr per kvm i Helsingborg och 7 kr per kvm Norrköping. Medelvärdet ökar till 22 kr per kvm. Riktvärden

− Se över tekniken för larmöverföring och behovet av bevakning Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Omfattande larmsystem med inbrottslarm, brandlarm och anslutning till larmcentral Sprinklersystem

Inget behov av larmsystem alternativt enkelt inbrottslarm utan anslutning till larmcentral

Bevakning med rondering

Endast utrymningslarm, lokalt larm

Riktvärdet har bedömts till 20 – 40 kr per kvm bruksarea. Riktvärdet avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enskilda objekt är kostnadsspridningen betydligt större. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm på låga till normala nivåer i alla samfälligheter utom Lund.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

55


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Energi- och VA-kostnader - församlingshem

− Arbeta med driftsoptimering, tidsstyrning av temperatur och drifttider

Energi- och VA-kostnad, kr per kvm

− Följ upp energi- och vattenförbrukningen, sätt egna mål- eller riktvärden

268

168

185

− Rekrytera och vidareutbilda driftspersonal så att rätt kompetens upprätthålls 162

121

186

Energi- och VA-kostnaderna varierade år 2010 mellan 107 och 268 kr per kvm, mätt som medelvärde per samfällighet. Medelvärdet för samtliga byggnader låg på 168 kr.

300 250 200 150 100 50 0

107

Nyckeltalet omfattar kostnader för köp av energi för uppvärmning, kylning, kraft och belysning, samt kostnader för vatten och avlopp (VA).

Råd och tips

VA-kostnaderna utgör ca 3,5 procent eller 7,40 kr per kvm av den totala kostnaden. Riktvärden

Riktvärdet för energi- och VA-kostnader är 90 – 160 kr per kvm bruksarea förutsatt att uppvärmningen sker med fjärrvärme eller värmepump. Riktvärdet avser moderna byggnader med effektiva klimatsystem. Riktvärden om uppvärmningen sker med: − Värmepump

100 – 160 kr per kvm bruksarea

− Fjärrvärme

90 – 150 kr per kvm bruksarea

Riktvärdena baseras på energistatistik och genomsnittliga energipriser 2010 och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. Riktvärdena gäller klimatzon syd. Räkna med 10 – 15 procent högre riktvärden för klimatzon nord.

− Välj smarta belysningslösningar − Gå till Kyrkfaktas underlag och analysera energianvändningen och energikostnaderna. Planera och prioritera vilka energieffektiviseringar som ska göras. Enkla åtgärder kan minska både kostnaderna och miljöbelastningen.

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Äldre byggnader med stor uppvärmd volym

Nya byggnader med effektiv värmeisolering och effektiva klimatsystem

Kontinuerlig uppvärmning

Lågt nyttjande

Elvärme (ej värmepump)

Värmepump eller fjärrvärme med effektiv reglering

Klimatsystem utan värmeåtervinning

Klimatsystem med värmeåtervinning

Utvändig belysning i stor omfattning

År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden för energi och VA på höga till mycket höga nivåer i alla samfälligheter utom Borås och Helsingborg. Hälften av byggnaderna låg över 210 kr per kvm.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

56


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Tillsyn, skötsel och reparationer - församlingshem

Råd och tips

Nyckeltalet omfattar kostnader för tillsyn, skötsel och reparationer av mark, byggnader och installationer.

− Tydliggör gränsdragningen mellan fastighetsskötsel och verksamhetsservice

184

408

44

168

195

328

Tillsyn och skötsel, kr per kvm

130

Kostnaden för tillsyn och skötsel varierade år 2010 mellan 44 och 408 kr per kvm bruksarea mätt som medelvärde per samfällighet. Medelvärdet för samtliga byggnader var 184 kr per kvm. Uppsalas kostnad är missvisande eftersom den även inkluderar en viss andel planerat underhåll.

400 350 300 250 200 150 100 50 0

− Tydliggör vilka uppgifter som ingår i tillsyn och skötsel och med vilken kvalitet som arbetet ska utföras. Använd beskrivningen som utgångspunkt för dimensionering av organisationen, rekrytering och kompetensutveckling av egen personal samt upphandling av externa utförare − Ange kompetenskrav för dem som anställs och anlitas för fastighetsskötsel − Se över antalet externa servicekontrakt, kontraktstider och kontraktsvillkor − Teckna servicenivåavtal (SLA) med leverantörer av fastighetstjänster − Inför ärendehanteringssystem som möjliggör uppföljning av vanliga fel och åtgärder i fastigheterna

Riktvärden

Riktvärdet har bedömts till 100 - 150 kr per kvm och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. Jämfört med riktvärdet låg den genomsnittliga kostnaden per kvm högt eller mycket högt i alla medverkande samfälligheter utom i Norrköping och Borås. Den höga kostnadsnivån och den stora spridningen kan delvis förklaras av att man gör olika bedömningar av vad som ingår i kostnadsslaget. Dels när det gäller fördelningen av församlingspersonalens tid mellan fastighetsservice och verksamhetsservice och dels när det gäller gränsdragningen mellan tillsyn och skötsel och planerat underhåll. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att fördelningen av personalkostnader i vissa fall baseras på schabloner eller tidlistor och inte på korrekt uppföljning av arbetstiden.

− Inför tidredovisning och system för uppföljning av arbetstid, så att kostnaderna för eget arbete kan mätas per fastighet − Utveckla redovisningen så att den stödjer styrningen och uppföljningen av samtliga kostnader per fastighet och underlättar gränsdragningen mellan t ex tillsyn och skötsel, reparationer och planerat underhåll − Överväg att konkurrensutsätta hela eller delar av fastighetsskötseln men väg in effekten av moms på köpta tjänster

Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Eftersatt underhåll som leder till stort antal reparationer

Ronderingar och förebyggande åtgärder

Hög ambitionsnivå med krav på hög kvalitet och tillgänglighet beträffande yttre renhållning och snöröjning

Lägre ambitionsnivå avseende kvalitet och tillgänglighet

Stora utvändiga skötselytor med stor andel gräsytor och planteringar

Små utvändiga skötselytor med i huvudsak hårda ytor (grus, asfalt etc.)

Splittrat ansvar för fastighetsförvaltning och Samordnat ansvar med möjlighet till komdriftövervakning petensutveckling, effektiv styrning och uppföljning Nyare, ”installationstäta” byggnader

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

Äldre byggnader med låg ”installationstäthet”

57


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Råd och tips

Nyckeltalet omfattar kostnader för städning Lokalvård, kr per kvm 300 som utförs av egen personal eller extern ut250 förare. Även åtgärder som fönsterputs och 200 golvvård räknas hit. 150 Lokalvårdkostnaderna mätt som me100 delvärde för de sex samfälligheterna vari50 erade år 2010 mellan 95 kr per kvm (Borås) 0 och 257 kr per kvm (Lund). Medelvärdet för samtliga byggnader var 167 kr per kvm bruksarea. År 2009 var medelvärdet 123 kr per kvm. Lokalvårdskostnaderna för Borås och Helsingborg är schablonfördelade med lika belopp per kvm för samtliga fastigheter. Även i Lund har kostnaderna schablonfördelats baserat på uppskattade kostnader per församling. Göteborgs siffror är osäkra beroende på att hela städverksamheten omorganiserats under 2010 och att det därför varit svårt att få fram en korrekt kostnadsfördelning.

− Samordna ansvaret för städningen i en gemensam funktion som svarar för styrning, uppföljning, arbetsledning av egen personal och/eller upphandling av externa utförare

167

140

105

112

95

210

257

Lokalvård - församlingshem

− Styr städningens omfattning och kvalitet med tydliga beskrivningar − Överväg att konkurrensutsätta hela eller delar av städverksamheten men väg in effekten av moms på köpta tjänster − Se över antalet externa servicekontrakt, kontraktstider och kontraktsvillkor Faktorer som ökar kostnaden

Faktorer som minskar kostnaden

Hög ambitionsnivå med höga krav på städkvalitet

Lägre ambitionsnivå

Hög frekvens, t ex städning flera gånger i veckan

Låg frekvens

Hög nedsmutsning

Låg nedsmutsning

Splittrat ansvar för städverksamheten

Samordnat ansvar

Riktvärden

Riktvärdet för lokalvård har bedömts till 100 – 160 kr per kvm och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter. För enskilda objekt med krav på hög städkvalitet kan kostnaden ligga högre. År 2010 låg den genomsnittliga kostnaden per kvm på höga nivåer i Göteborg och Lund.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

58


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Övriga lokaler

Lokalkostnad 2010, kr per kvm bruksarea

Gruppen övriga lokaler omfattar en blandning av hyresfastigheter, prästgårdar, förvaltningslokaler, lägergårdar och förskolor. Underlaget omfattar 19 byggnader med en sammanlagd bruksarea på ca 10 000 kvm bruksarea.

Borås

Lund

Uppsala

Samtliga

Kapitalkostnad

254

87

207

974

148

248

48

21

249

272

41

88

34

58

100

11

87

65

7

27

19

21

28

20

175

255

174

380

173

196

5

9

19

50

15

15

154

152

180

574

220

218

95

16

112

373

21

83

Planerat underhåll

Göteborg Helsingborg

Driftk ostnader Fastighetsadministration

Eftersom det är ett mycket blandat bestånd med ett fåtal objekt inom varje samfällighet görs endast en översiktlig redovisning utan riktvärden.

Fastighetsförsäkring Energi- och VA-kostnad

Den totala årskostnaden mätt som medelvärde för de sex medverkande samfälligheterna varierade år 2010 mellan 634 och 2 654 kr per kvm. Medelvärdet för alla byggnader var 942 kr per kvm (ref 42). I Lund ingår endast ett objekt, kyrkoförvaltningens kontor, i underlaget.

Kostnadsslag

Ref 42. Lokalkostnader i kronor per kvm bruksarea för övriga lokaler 2010.

Larm och bevakning Tillsyn, skötsel och reparationer Lokalvård Övriga kostnader

7

0

0

0

0

2

Summa årskostnad, brutto

794

634

1 060

2 654

737

942

Varav driftkostnad

469

517

604

1 408

543

596

-266

-382

-74

0

-503

-326

528

252

987

2 654

234

616

Externa intäkter Summa årskostnad, netto

1 600

Lokalvård

Ref 43. Driftkostnader i kr per kvm bruksarea för övriga lokaler 2010. Siffrorna under samfällighetens namn avser antalet objekt som ingår i underlaget.

Driftkostnader, kr per kvm 2010

1 400 Tillsyn, skötsel och reparationer

1 200

Larm och bevakning

1 000

Energi- och VA-kostnad

800 600

Fastighetsförsäkring

400

Fastighetsadministration

200 0 Borås 4

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Göteborg Helsingborg 2

3

Lund 1

Norrköping Uppsala 0

9

Samtliga 19

59


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Hyrda lokaler

Lokalkostnad 2010, kr per kvm bruksarea Kostnadsslag

Borås

Göteborg

Uppsala

Samtliga

379

797

1 003

901

1 306

999

Kapitalkostnad

0

6

68

0

0

15

Andel hyrda lokaler

Planerat underhåll

0

0

30

0

0

6

Andelen hyrda lokaler varierade mellan noll och 13,6 procent år 2010. Medelvärdet för samtliga var 5,1 procent. Högst andel hade Uppsala (13,6%). Helsingborg hade inga hyrda lokaler vid utgången av år 2010. I Uppsala och Lund ökade andelen hyrda lokaler mellan 2000 och 2010. I övriga samfälligheter minskade andelen hyrda lokaler.

Driftk ostnader 52

Samfälligheterna hyr tillsammans 9 550 kvm lokaler. Av dessa utgör 54 procent verksamhetslokaler, 42 procent förvaltningslokaler och 4 procent övriga lokaler.

Lokalhyra

Fastighetsadministration

34

45

11

51

87

Fastighetsförsäkring

3

2

0

2

5

3

Energi- och VA-kostnad

0

75

155

60

17

66

Larm och bevakning

Samfällighet Borås Göteborg Helsingborg

2009

Förändring, antal procentenheter Trend 2010 2000-2010 2011

5,7%

5,7%

5,7%

5,8%

5,8%

1,2%

1,0%

-4,7%

4,8%

4,8%

5,0%

5,3%

4,6%

4,6%

4,4%

-0,3%

3,5%

3,5%

3,5%

3,4%

1,5%

0,0%

0,0%

-3,5%

Andel hyrda lokaler % av total bruksarea 2000 2002 2004 2006 2008

Lund

7,2%

7,2%

7,2%

9,8%

9,8%

9,8%

9,8%

2,6%

Norrköping

2,8%

2,8%

2,8%

2,8%

1,8%

1,8%

1,8%

-1,0%

Uppsala

3,7%

3,7%

4,9%

14,7%

13,8%

13,8%

13,6%

9,9%

Samtliga

4,4%

4,4%

4,7%

6,3%

5,5%

4,9%

5,1%

0,7%

0

15

10

0

1

8

Tillsyn, skötsel och reparationer

81

20

22

0

51

32

Lokalvård

95

165

201

106

168

166

0

10

0

0

3

5

592

1 135

1 524

1 120

1 638

1 355

Övriga kostnader Summa årskostnad, brutto Externa intäkter Summa årskostnad, netto

1 800 Övriga kostnader Summa driftkostnader

I analysen av lokalkostnader per lokalkategori ingår 27 hyrda lokaler med en sammanlagd bruksarea på ca 9 300 kvm och en total bruttokostnad på 12,6 miljoner kronor. Hyresnivåerna för dessa mätt som medelvärde per samfällighet varierade 2010 mellan 379 och 1 306 kr per kvm med ett medelvärde för samtliga lokaler på 999 kr per kvm (ref 45) Den totala bruttokostnaden för hyrda lokaler låg på cirka 1 355 kr per kvm mätt som medelvärde för samtliga lokaler. Den totala bruttokostnaden för ägda lokaler låg på 1 306 kr per kvm, d v s något lägre. Kostnaden per kvm är beräknad som summan av alla kostnader per kostnadsslag dividerat med summan av areorna för alla hyrda lokaler. Kostnaderna för de enskilda kostnadsslagen i tabellen är därför inte jämförbara med motsvarande kostnader för ägda lokaler eftersom underhåll, värme och fastighetsskötsel oftast ingår i hyran.

Fastighetsorganisation

-8

-453

0

-91

-117

1 127

1 071

1 120

1 547

1 238

Ref 45. Lokalkostnader i kronor per kvm bruksarea för hyrda lokaler 2010.

Kostnader för hyrda lokaler jämfört med ägda lokaler

Lokalkostnader

0 592

Kostnad för hyrda lokaler, kr per kvm 2010

1 600 1 400

Ref 44. Andel hyrda lokaler i procent av total bruksarea åren 2000 – 2010.

Gå till: Lokalanvändning

Lund Norrköping

Energistatistik

Planerat underhåll Kapitalkostnad

1 200 1 000 800 600 400

Lokalhyra

200 0 Borås

Göteborg

Lund

Norrköping

Uppsala

Samtliga

2

14

5

1

5

27

Ref 46. Kostnad för hyrda lokaler 2010, kr per kvm. Antal hyrda lokaler anges under samfällighetens namn.

60


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Fastighetsorganisation

Kostnad för gemensam fastighetsadministration, kr per kvm bruksarea

Alla samfälligheter har personal som helt eller delvis ansvarar för samfällighetens gemensamma fastighetsadministration. I Kyrkfakta redovisas fastighetsorganisationernas lednings- och administrationspersonal samt kostnader för gemensam fastighetsadministration. I vissa fall är dessa även ansvariga för kyrkogårdarnas förvaltning och drift. Om så är fallet har endast den del av årsarbetstiden som befattningshavarna lägger på fastighetsförvaltning tagits med i analysen. Uppgifterna baseras på uppgifter från medverkande samfälligheter om årsarbetstid, årskostnader och uppskattad andel av årsarbetstiden som läggs på fastighetsadministration. Antal årsarbetskraft per 10 000 kvm bruksarea

Kostnaden för gemensam fastighetsadministration utgörs av personalkostnader för fastighetsorganisationens lednings- och administrationspersonal samt övriga kostnader för fastighetsadministration exempelvis kontorsomkostnader och kostnader för köpta administrations- och ledningstjänster. Kostnaden för central fastighetsadministration varierade år 2010 mellan 111 och 34 kr per kvm bruksarea. Medelvärdet för samfälligheterna var 66 kr per kvm. Det är en ökning med 29 kr jämfört med 2007. Den kraftiga ökningen beror delvis på att redovisningen av fastighetsadministration blivit bättre. År 2007 var 98 procent av de redovisade kostnaderna personalkostnader. För 2010 var motsvarande andel 64 procent. Även om vi bortser från utfallet år 2007, är trenden att kostnaderna för fastighetsadministration ökar.

Antalet årsarbetskraft per 10 000 kvm bruksarea varierade år 2010 mellan 1,76 i Uppsala och 0,39 i Borås. Medelvärdet för samfälligheterna var 0,77. Under perioden 2007-2010 sarbetskraft som arbetar med gemensam fastighetsadministration ökar. Antal årsarbetskraft per 10 000 kvm Antal årsarbetskraft bruksarea Samfällighet

Förändring Trend 2011

Samfällighet Borås

2009

2010

2007

2008

2009

2010

2007-2010

Borås

0,8

0,8

0,22

0,36

0,38

0,39

72,0%

Göteborg

4,4

4,4

0,58

0,47

0,56

0,56

-2,8%

Helsingborg Lund

2,1

1,7

0,87

1,44

1,06

0,81

-7,6%

1,1

1,0

0,50

0,64

0,63

0,54

7,4%

Norrköping Uppsala

3,0

3,1

0,51

0,60

0,82

0,85

67,0%

Lund Norrköping

3,4

4,5

1,57

1,48

1,32

1,76

11,9%

Uppsala

Samtliga

14,8

15,5

0,67

0,72

0,74

0,77

14,8%

Samtliga

Ref 47. Antal årsarbetskraft som arbetar med gemensam fastighetsadministration 2009 – 2010 samt antal årsarbetskraft per 10 000 kvm bruksarea, 2007-2010.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Göteborg Helsingborg

Kostnad för Förändring Trend fastighetsadm, tkr Fastighetsadm, kr per kvm bruksarea 2009 2010 2007 2008 2009 2010 2007-2010 2011 133%  742 714 15 34 35 34 4 942 1 411

5 814 1 288

37 42

59 91

63 71

74 63

101%

49%

582

698

23

34

33

40

75%

1 253

1 848

28

26

34

51

80%

1 693

2 868

77

68

66

111

46%

10 623

13 230

37

52

53

66

78%

Ref 48. Kostnad för fastighetsadministration 2009-2010 samt kostnad för fastighetsadministration i kr per kvm bruksarea för perioden 2007-2010.

61


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Energistatistik

Läs diagrammen och tabellerna så här

Underlag för avsnittet har begärts som en frivillig uppgift från de medverkande samfälligheterna. − I avsnittet redovisas energistatistik baserad på underlag från fem samfälligheter: Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund och Norrköping. Energistatistiken redovisas för tre byggnadskategorier:

Tabellerna redovisar 2010 års energianvändning ur tre olika aspekter: − Per samfällighet där medelvärdet per samfällighet för aktuell byggnadskategori redovisas − Per ålderskategori efter ursprungligt byggnadsår där medelvärdet per ålderskategori redovisas − Per uppvärmningsform där medelvärdet för byggnader med olika uppvärmningsform redovisas. Kyrkfakta skiljer på uppvärmning med värmepump, fjärrvärme, el och olja. El står här för direktverkande el eller annat eluppvärmningssystem dock ej värmepump.

− Kyrkor och kapell (exklusive begravningskapell) − Kyrka och församlingshem i samma byggnad − Församlingshem Fastigheter/byggnader som inte analyserats är bland annat administrationslokaler, prästgårdar, hyresfastigheter och hyrda lokaler.

Energianvändningen per samfällighet och per uppvärmningsform redovisas dessutom grafiskt med stapeldiagram och inlagda riktvärdesintervall. Tabellerna redovisar också den statistiska spridningen i underlaget med begreppen: − Lågvärde eller 10-percentil som är det värde som 10 procent av värdena underskrider

Fokusering på energianvändningen 2010 Energistatistiken i årets Kyrkfakta fokuserar på energianvändningen 2010. Jämförelser med tidigare år har gjorts men redovisas endast i bakomliggande analysfiler. Nytt för i år – riktvärden och besparingstips

− Medianvärde som är det mittersta värdet om värdena sorteras från lägsta till högsta värde − Högvärde eller 90-percentil som är det värde som 90 procent av värdena underskrider (och som alltså 10 procent överskrider).

I årets Kyrkfakta redovisas riktvärden för energianvändning. Riktvärdena anger inom vilket intervall en genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter bör ligga i ett välskött och effektivt fastighetsbestånd. Riktvärdena baseras på ett stort antal analyser av Svenska kyrkans fastighetsbestånd, andra verksamhetslokaler samt branschnyckeltal. Riktvärdena avser ett samlat, blandat fastighetsbestånd i en medelstor eller större kyrklig samfällighet och gäller inte enskilda fastigheter/byggnader. I avsnittet ges också råd och tips för att effektivsera driften och minska energianvändningen.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

62


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Kyrkor och kapell

Råd och tips

200 100 50

182

150

222

281

251

250

188

Den totala energianvändningen mätt som medelvärde per samfällighet varierade år 2010 mellan 143 och 281 kWh per kvm bruksarea. Medelvärdet för samtliga byggnader var 222 kWh per kvm bruksarea (ref 49).

Total energianvändning, kWh per kvm

300

143

Energistatistiken för kyrkor och kapell baseras på 58 kyrkor och kapell med en sammanlagd bruksarea på 30 600 kvm.

0 Borås

GöteborgHelsingborg

4

30

9

Lund

Norrköping Samtliga

11

4

Riktvärden

Riktvärdena för den totala energianvändningen i kyrkor och kapell redovisas per energislag och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter: −

Värmepump 95 - 145 kWh per kvm bruksarea. Den genomsnittliga förbrukningen på 162 kWh per kvm låg högre än riktvärdet.

Fjärrvärme, 120 – 180 kWh per kvm bruksarea. Den genomsnittliga förbrukningen på 226 kWh per kvm bruksarea, låg högre än riktvärdet.

Riktvärdena gäller klimatzon syd. Räkna med 10 – 15 procent högre riktvärden för klimatzon nord.

Gå till: Lokalanvändning

Total energianvändning, kWh per kvm

350

293

150

226

200 100

Överväg intermittent uppvärmning

Sätt egna mål- eller riktvärden för energianvändningen per byggnad

Sju kyrkor hade högre energianvändning än 250 kWh per kvm och högre total energianvändning än 100 000 kWh. Analysera dessa och bedöm vilka energibesparande åtgärder som kan göras.

Elenergi för Energianvändkraft och ning för Total energianvändning belysning uppvärmning Samfällighet

kWh per kvm

kWh per kvm

kWh per kvm

Borås

37

101

143

Göteborg

58

198

251

Helsingborg

47

140

188

Lund

70

213

281

Norrköping

37

207

182

Samtliga

52

172

222

A - byggdnadsår före 1500

40

133

204

B - byggdnadsår 1501-1849

59

109

172

C - byggdnadsår 1850 - 1939

50

203

254

D - byggdnadsår 1940 - 2006

62

163

199

Ref 49. Energianvändning 2010, kyrkor och kapell.

Ålderskategori

Värmepump

49

98

162

Fjärrvärme

52

174

226

54

239

293

Olja

213

Statistisk spridning

50 0 Värmepump

Fjärrvärme

El

Olja

4

26

25

3

Lokalkostnader

Arbeta med driftsoptimering och tidsstyrning av temperatur och driftstider

El

213

250

Värmesystem

300

162

Elvärme, 140 – 210 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukningen på utfallet på 213 kWh per kvm bruksarea låg nära den övre riktvärdesgränsen.

Kartlägg energianvändningen i fastigheterna. Börja med byggnader som har hög energianvändning. Läs mer om energikartläggning på www.energimyndigheten.se

58

Energianvändning uppdelad på ålderklass (ursprungligt byggnadsår) visar att de äldsta och de nyaste kyrkorna har lägst energianvändning per kvm medan kyrkor byggda mellan 1850 och 1939 ligger högst. De medeltida kyrkorna i kategori A domineras av små kyrkor med liten uppvärmd volym i förhållande till arean. Det är ofta stenkyrkor med tjocka väggar som har hög värmekapacitet. ”Sekelskifteskyrkorna” i kategori C domineras av kyrkor med stor uppvärmd volym av åtta i Göteborg och två Lund) med en energianvändning över 250 kWh per kvm.

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Lågvärde - 10% ligger under

26

82

126

Median

45

186

233

Högvärde - 10% ligger över

93

299

367

63


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Kyrka och församlingshem i samma byggnad

Råd och tips

Energistatistiken för kyrka och församlingshem i samma byggnad baseras på 42 objekt med en sammanlagd bruksarea på 51 200 kvm.

Kartlägg energianvändningen i fastigheterna. Börja med byggnader som har hög energianvändning. Läs mer om energikartläggning på www.energimyndigheten.se

Arbeta med driftsoptimering och tidsstyrning av temperatur och driftstider

195

138

150

224

202

200

179

Den totala energianvändningen mätt som medelvärde per samfällighet varierade mellan 138 och 224 kWh per kvm bruksarea. Medelvärdet för samtliga byggnader var 195 kWh per kvm bruksarea (ref 50)

Total energianvändning, kWh per kvm

250

100

Sätt egna mål- eller riktvärden för energianvändningen per byggnad

15 objekt hade högre energianvändning än 200 kWh per kvm och högre total energianvändning än 100 000 kWh. Analysera dessa och bedöm vilka energibesparande åtgärder som kan göras.

50 0 Borås

Göteborg

Helsingborg

Lund

Samtliga

4

31

3

4

42

I Helsingborgs redovisade värde ingår tre objekt med en total energianvändning mellan 113 och 140 kWh per kvm. I Lunds redovisade värde ingår två objekt med en energianvändning över 250 kWh per kvm, som bidrar till att Lund hamnar högst. Energianvändning uppdelad på ålderklass (efter ursprungligt byggnadsår) indikerar ingen skillnad mellan nyare och äldre byggnader. Då endast fyra objekt ingår i kategori C är slutsatsen osäker. Riktvärden

Riktvärdena för den totala energianvändningen i kyrkor och församlingshem i samma byggnad, redovisas per energislag och avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter:

Elvärme, 100 – 190 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukningen på187 kWh per kvm var i nivå med riktvärdet.

Riktvärdena gäller klimatzon syd. Räkna med 10 – 15 procent högre riktvärden för klimatzon nord.

Gå till: Lokalanvändning

200 150 100

50

Göteborg

47

156

202

Helsingborg

32

106

138

Lund

59

165

224

Samtliga

47

148

195

C - byggdnadsår 1850 - 1939

37

159

196

D - byggdnadsår 1940 - 2006

48

147

195

Ref 50. Energianvändning 2010 kyrka och församlingshem i samma byggnad.

Ålderskategori

187

Fjärrvärme, 100 – 180 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukninTotal energianvändning, kWh per kvm gen på 205 kWh per kvm var 250 högre än riktvärdet. 205

Värmepump, 70 – 110 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukningen på 99 kWh per kvm var i nivå med riktvärdet.

99

Samfällighet Borås

Elenergi för Energianvändkraft och ning för Total energianvändning belysning uppvärmning kWh per kvm kWh per kvm kWh per kvm 46 133 179

Värmesystem Värmepump

33

66

99

Fjärrvärme

48

156

205

El

187

Statistisk spridning

0 Värmepump

Fjärrvärme

El

5

34

3

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Lågvärde - 10% ligger under

26

78

115

Median

49

151

192

Högvärde - 10% ligger över

66

207

265

64


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Församlingshem

Råd och tips

GöteborgHelsingborg

5

27

2

Lund

147

133

160

166 Borås

133

Den totala energianvändningen mätt som medelvärde per samfällighet varierade år 2010 mellan 110 och 166 kWh per kvm bruksarea. Medelvärdet för samtliga byggnader var 147 kWh per kvm bruksarea.

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Kartlägg energianvändningen i fastigheterna. Börja med byggnader som har hög energianvändning. Läs mer om energikartläggning på www.energimyndigheten.se

Arbeta med driftsoptimering och tidsstyrning av temperatur och driftstider

Sex församlingshem hade högre energianvändning än 200 kWh per kvm och högre total energianvändning än 100 000 kWh. Analysera dessa i första hand och bedöm vilka energibesparande åtgärder som kan göras. Visa objekt med hög förbrukning.

Gå till energistatistiken och gör egna analyser.

Total energianvändning, kWh per kvm

110

Energistatistiken för församlingshem baseras på 44 församlingshem med en sammanlagd bruksarea på 31 100 kvm.

Norrköping Samtliga

7

3

44

Borås ligger klart lägst. Samtliga fem församlingshem i Borås hade förhållandevis låg energianvändning, mellan 94 och 120 kWh per kvm 2010. Riktvärden

Riktvärdena för den totala energianvändningen i församlingshem avser ett samlat bestånd i större eller medelstora kyrkliga samfälligheter:

37

129

166

Fjärrvärme, 90 – 160 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukningen på154 kWh per kvm var i nivå med riktvärdet.

Helsingborg

31

102

133

Lund

55

110

160

Elvärme, 90 – 160 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukningen på156 kWh per kvm var i nivå med riktvärdets övre gräns

Norrköping

31

104

133

Samtliga

36

110

147

C - byggdnadsår 1850 - 1939

37

115

147

D - byggdnadsår 1940 - 2006

36

114

147

Gå till: Lokalanvändning

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Ref 51. Energianvändning 2010 församlingshem.

Ålderskategori

Total energianvändning, kWh per kvm

Värmesystem

133

Riktvärdena gäller klimatzon syd. Räkna med 10 – 15 procent högre riktvärden för klimatzon nord.

156

Samfällighet Borås Göteborg

154

Värmepump, 70 – 110 kWh per kvm bruksarea Den genomsnittliga förbrukningen på 88 kWh per kvm var i nivå med riktvärdet.

88

Elenergi för Energianvändkraft och ning för Total energianvändning belysning uppvärmning kWh per kvm kWh per kvm kWh per kvm 32 78 110

Värmepump

27

53

88

Fjärrvärme

36

118

154

51

82

El Olja

156 133

Statistisk spridning Värmepump

Fjärrvärme

El

Olja

6

22

10

6

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Lågvärde - 10% ligger under

23

48

79

Median

39

111

143

Högvärde - 10% ligger över

60

192

243

65


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning

Definitioner

Definitioner av ingående kostnadsslag

Viktiga begrepp

Kapitalkostnad

Samfällighet

Avskrivning avser kostnad för avskrivningar av byggnader med tillhörande inredning och utrustning enligt årsredovisning 2010. Med räntekostnader avses räntor inklusive internräntor redovisade på fastighetsobjektet 2010.

Kapitalkostnad utgörs av summan av avskrivning och räntor.

Kyrkfakta använder begreppet samfällighet som ett samlingsbegrepp för i samfälligheten ingående församlingar och för centrala, gemensamma resurser.

Fastighetsadministration

Bruksarea Med bruksarea avses arean av en byggnads samtliga våningsplan mätt från ytterväggarnas insidor och med avdrag för vissa ej mätvärda delar (t ex tjocka murar och schakt).

Avser kostnader för att planera, leda och följa upp fastighetsverksamheten och lokalvården. Exempel på aktiviteter: − Ledning och planering av verksamheten

Riktvärden I avsnitten Lokalkostnader per byggnadskategori och Energistatistik används begreppet riktvärde. Riktvärden anges med ett intervall som visar inom vilka gränser en genomsnittlig kostnad eller en genomsnittlig energianvändning bör ligga i ett samlat, blandat fastighetsbestånd i medelstora eller större kyrkliga samfälligheter. Riktvärdena förutsätter att fastighetsbeståndet är välskött och effektivt och gäller inte enskilda fastigheter/byggnader. Riktvärdena baseras på en rad kostnadsanalyser av kyrkliga fastighetsbestånd, andra verksamhetslokaler och branschnyckeltal från förvaltare av specialfastigheter. Energianvändning Begreppet energianvändning avser den årliga energimängd som används i en byggnad/ lokal eller i ett byggnads/lokalbestånd för uppvärmning, eventuell kylning samt den elenergi som används för verksamhetens och byggnadens/lokalens gemensamma behov. Energianvändningen mäts i kilowattimmar (kWh) och relateras till arean med nyckeltalet kWh per kvm bruksarea.

− Drift- och underhållsplanering − Kvalitets- och miljöstyrning − Ekonomisk styrning och uppföljning av verksamheten − Upphandling av leverantörer − In- och uthyrning Tänk på: Direkt arbetsledning av tillsyn och skötsel, reparationer och lokalvård ingår i respektive aktivitet och inte i fastighetsadministration. Fastighetsskatt Avser fastighetsskatt för 2010. Lokalhyra, tomträttsavgift och liknande Avser lokalhyra för hyrda lokaler och eventuell tomträttsavgift.

Klimatzon

Fastighetsförsäkring

I samband med angivna riktvärden används begreppen klimatzon syd och klimatzon nord.

Avser kostnad för försäkringspremier för fastighetsförsäkring.

Klimatzon syd sträcker sig söderut från Västra Götalands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län. Motsvarar klimatzon III enligt Boverkets zonindelning. Klimatzon nord sträcker sig norrut från Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Motsvarar zon I och II i Boverkets klimatzonindelning.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

66


Kyrkfakta 2010 Gå till: Innehållsförteckning - Om Kyrkfakta - Medverkande samfälligheter - Medlemsutveckling och ekonomi - Lokalanvändning och fastighetsförvaltning Energikostnad

Övriga kostnader

Avser kostnad för köp av energi för uppvärmning (fjärrvärme, olja, gas, el etc.) och kylning samt elenergi för kraft och belysning.

Avser övriga kostnader för fastighetsverksamhet. Används endast i undantagsfall för extraordinära kostnader t ex utrednings- och avvecklingskostnader. Förklara vad som ingår om posten används!

VA-kostnad

Tänk på att kostnader för verksamhetsservice som fastighetsorganisationen, vaktmästarna, m fl, utför åt verksamheten inte definieras som fastighetskostnader utan som verksamhetskostnader. Sådana kostnader ska inte tas med.

Avser kostnad för vatten och avlopp. Sophämtning

Externa intäkter

Avser kostnader för bortforsling av avfall och restprodukter.

Avser intäkter från uthyrning av lokaler, försäljning av fastighetstjänster, försäkringsersättningar m.m.

Larm och bevakning Avser kostnader för drift, underhåll och serviceavtal för inbrotts-, brand- och andra säkerhetssystem (t ex övervakningskameror) samt kostnader för larm och bevakning. Tillsyn och skötsel inklusive reparationer Avser kostnader för tillsyn, skötsel och reparationer av mark (gårdsmark, fastighetsmark), byggnad och till byggnaden hörande installationer och utrustning. Med tillsyn och skötsel avses driftåtgärder som syftar till att övervaka, kontrollera och vårda fastigheten med tillhörande installationer och utrustning. Observera att kostnader för möbler och lös inredning ej ingår. Med reparationer (eller felavhjälpande underhåll) avses underhållsåtgärder som syftar till att återställa funktionen efter ett oförutsett fel eller en skada. Tänk på att kostnader för verksamhetsservice som fastighetsorganisationen, vaktmästarna, m.fl. utför åt verksamheten inte definieras som fastighetskostnader utan som verksamhetskostnader. Sådana kostnader ska inte tas med. Planerat underhåll Planerat underhåll är underhållsåtgärder som är planerade till tid, art och omfattning. Lokalvård Avser kostnader för lokalvård/städning. Även periodiska åtgärder som fönsterputs, och golvvård räknas hit.

Gå till: Lokalanvändning

Lokalkostnader

Fastighetsorganisation

Energistatistik

Definitioner

67


Kyrkfakta 2010 채r producerad av Svenska kyrkan i samarbete med FM Konsulterna AB Grafisk produktion: Mina Former - Grafisk Formgivning


Kyrkfakta 2010