Page 1

Medlemsblad för Nordiska museets & Skansens Vänner

ARTUR Nr 4 2009 Årg. 12

Julstämning på Skansen Ny basutställning om mode Vad gör Skansens veterinär? Vännerna uppskattar Fataburen Vårutflykt till Uppsala 1


Foto: Sussi Petersson

Det har blivit en händelserik start för mig som ny ordförande. Kanslichefsrekryteringen har pågått under hösten och jag hoppas att vi har en ny på plats i början av nästa år. Under tiden har Barbro Weberg och Gunilla Hallsenius förtjänstfullt hållit ställningarna.

Julstämning heter ju en klassisk jultidning. Och julstämning vill vi också sprida med årets sista Artur och med vår traditionella luciafest i Seglora kyrka den 9 december och så avslutat med julgransplundringen på Nordiska museet den 16 januari.

Vi har diskuterat mycket i styrelsen om den ekonomiska krisens inverkan på vår verksamhet. En ljusning syns så vi har beslutat att fortsätta med vårt stöd till utgivningen av Fataburen. Vår enkät i somras visade ju att den övervägande delen av vår medlemskrets uppskattade den mycket. Vi kommer förstås att fortsätta med våra vängåvor, dock anpassade till en något stramare budget, och våra stipendier till förtjänstfulla medarbetare på de två museerna. Däremot har vi nu avslutat utdelningen av Arturpriset. Detta var ju tidsbegränsat redan från början för tio år sedan.

För att styrelsen och Vännerna skall komma varandra lite närmare kommer var och en av ledamöterna att få ta ansvaret för ett program. Vi börjar med Skansenchefen som låter sig ställas mot väggen i mars och fortsätter med Lars Burman som guidar oss i Uppsala på vår vårutflykt. Vid årets slut vill jag passa på att rikta ett tack till alla dem på Nordiska museet och Skansen som hjälpt oss under våren och naturligtvis till våra Volontärer. Vi funderar nu på hur vi skall kunna utnyttja dessa så positivt och konstruktivt som möjligt nästa år. Är det någon som vill hjälpa till med något, till exempel att skriva i Artur, hör av er till kansliet. God Jul och Gott Nytt År! Niclas Forsman

Nya Medlemmar Aarflot Anna och Rolf, Täby Ahlström Gunn, Stockholm Anshelm Stina och Anders,Solna Asplund Per Anders och Magnus Åkesson, Upplands-Väsby Berlin Birgit, Västerhaninge Beskow Christina och Göran, Bromma Björkman Elisabeth, Saltsjö-Boo Bramelid Carl Henric, Drottningholm Båring Anne-Marie, Stockholm Chrislau Frida och Öhrland Stefan, Stockholm Christensson Charlotte och Oscar, Stockholm Crafoord Gunnel och Clarence, Stockholm Dyrén Ulla, Stockholm Ek Johan och Kristin Höök, Stockholm Englebert Catherine och Jean-Francois, Solna Flyxe Göran, Stockholm Garde Svenhard Pia-Kristina, Saltsjöö-Boo Gars Christina och Ulf, Bromma Giulianelli AnnaMaria och Vincenzo Baldissara, Stockholm Grundin Anna och Thomas, Hägersten Gröngården Jacqueline och Björn Rosén, Bromma Hagdahl Anneli och Stefan, Stockholm Hogdal Lis, Stockholm Holm Birgitta, Stockholm Ingelman Carl-Gustaf och Margareta, Stockholm Jonsson Daniel, Stockholm Jönsson Anita, Stockholm Kohn Ulrich, Stockholm Lindtorp Ingrid, Älvsjö Lundin Pia, Järfälla Malmberg Susanne och Erik, Stockholm Milchner Rut och Ola Boström, Stockholm Modin Cecilia och Billkvist Fredrik Stockholm Mörner Michaela, Stockholm Ohlin Jonas och Carneck Carolina, Stockholm Ovelid Berit, Nacka Pedersen Blomdell Synnöve, Hägersten Qvarforth Ylva,Stockholm Rehn Sigyn, Vendelsö Rönnbäck Kerstin, Järfälla Schneider Uta, Stocksund Segerstolpe Lars och Hoffsten Annika, Stockholm

2

Staaf Ann, Stockholm Sundbom Anita, Bandhagen Svahn Arne, Stockholm Säflund Karin, Johanneshov Söderman Evy,Spånga Tyréus Yvonne och Göran, Stockholm Törnblom Mari-Anne,Strängnäs Wahlström Katarina och Agnvall Dag, Stockholm Vegsö André, Stockholm Venderlöf Ellen och ter Vehn Robert, Stockholm von Bahr Andrea och Jesper, Stockholm von Baumgarten Catarina och Linander Johan, Stockholm

Tävlingsresultat ”Stadskvarter” Rätt svar på tävlingen i förra numret av Artur: Helsingborg – Fredriksdal Härnösand – Murberget Linköping – Gamla Linköping Lund – Kulturen Stockholm – Skansen Södertälje – Torekällberget Västerås – Vallby Örebro – Wadköping Östersund – Jamtli Vinnare blev Lotta Jerneborg och Jan Wikander som har var sitt bokpris att emotse. Bilder denna sida och sidan 3 från Skansens butik

Önskeutställningen Lena Landerberg presenterar allmänhetens och Vännernas önskemål I förra numret informerade vi om att Nordiska museet gärna tar emot förslag med idéer om utställningar i framtiden. Vi har redan erhållit ett förslag från en av våra Vänner – fler är självklart välkomna antingen till Artur eller till www.nordiskamuseet. se. Där klickar man på Utställningar i menyn och sedan på Önska en utställning. Lena Landerberg som ansvarar för projektet låter hälsa att man redan fått in flera intressanta förslag från allmänheten,till exempel om hur man löste vardagsnära praktiska problem förr eller vad folkkonst egentligen är idag. Hon uppmanar också alla Vänner att tipsa henne om ni sett eller läst om intressanta och spännande vandringsutställningar i Sverige eller utrikes. Tips tar hon gärna emot via e-post till: lena.landerberg@ nordiskamuseet.se


Julklappstips från Nordiska museet och Skansen Tvättstugebok från Nordiska museet

Som vanligt börjar Skansens julfirandemedtraditionelljulmarknad alla helger i advent. Marknadstorget dignar av mat, godsaker och julpynt. I hus och gårdar tänds brasorna, julborden dukas och det pysslas och pyntas. I stadskvarteren är de skickliga hantverkarna fullt sysselsatta med allt hantverk, slöjd och bak som ska bli klart till den stora högtiden. S e hur rika och fattiga dukade sina julbord i Delsbogården, Oktorpsgården, Statarlängan och Ekshäradsgården. Varje julmarknadsdag bjuder Ayla och Julorkestern upp till dans för stora och små på Bollnästorget. Den sista helgen före jul, vid vintersolståndet, har de senaste åren en ny tradition fått fäste. “Isen brinner” firar denna balans mellan ljus och mörker med en spektakulär underhållning med is och eld, musik och sång samt mat och dryck vid Sollidenscenen.

För ungefär 70 kronor får man i Nordiska museets butik en behändig liten bok som heter Tvättstugan - En svensk historia, av Kristina Lund. Den kan sägas tjäna som ett komplement till den nu aktuella och i media så uppmärksammade utställningen i museet. I text och bild (nästan 2/3 delar är fantastiska foton med bykoch tvättmotiv) beskriver hon utvecklingen från forna tiders slitsamma byk till den unika svenska tvättstugelösningen ättstugelösningen som en del av folkhemstanken. Här finns också några sidor om de konflikter tvättstugan skapar men också om den mötesplats den kan utgöra. Dessutom finns här ett kapitel om miljöaspekter – förstås. Kristina Lund kommer att berätta mer den 3 februari då vi Nordiska museets butik dukar upp med julpyssel har Vänprogram i Tvättstugeutställningen. och julklappstips. Glöm inte Vänrabatten när ni handlar!

Skansenkören nu på CD Har ni hört (talas om) Skansenkören? Den bildades redan 1981 och består av arton skönsjungande korister, berättar körledaren Birgitta Jansson. Kören framträder vid många olika tillfällen såsom Bellmandagen, under julmarknaden, vid dräktparader och andra traditionella festligheter på Skansen. Som de flesta andra körer ger man också varje år vår-, höst- och adventskonserter och man sjunger också vid musikstunder i Seglora kyrka. Skansenkören har även gett konserter på andra platser i Sverige och representerat Skansen vid officiella besök i våra grannländer. Repertoaren omfattar såväl visor av våra folkkära visdiktare Bellman, Birger Sjöberg och Evert Taube liksom mer traditionella svenska och utländska folkvisor – julvisor och klassisk kyrkomusik ej att förglömma. Birgitta Jansson säger att man i flera år haft planer på att spela in en egen CD och nu är det gjort under ledning av dirigenten Mats Hydbom. Vi vill ge vår hyllning till den breda svenska visskatten Skansenkören sjunger på svenska säger de och har därför valt ut till exempel Kristallen den fina, Evert Taubes Min älskling, Kai Gullmars Solen lyser även på en liten stuga förutom andra folkvisor, Bellman The Skansen Choir sings in Swedish och kyrkomusik. Från och med den första julmarknadsdagen kommer den att finnas till försäljning i Skansenbutiken men också i logen vid ida (www skansen se) Den finns Bollnästorget och via Skansens hemsida (www.skansen.se). finns även att köpa på Vännernas luciafest den 9 december för specialpriset 130 kronor.

Foto: Anders Bouvin

3


Fem frågor till Elin von Unge: Varför ska man besöka webbsidan www.nordiskamuseet.se/brod? Nordiska museet startar en digital brödbank där besökaren kan skriva om sin relation till bröd, dela med sig av sina tankar kring bröd och ta del av museets samlingar såväl som av andra människors bidrag. Vad skall ni göra med all information? Först och främst kommer all information som finns i plattformen och som lämnas av besökaren att sparas i Nordiska museets arkiv. Eftersom det här är ett metodutvecklingsprojekt så är vi intresserade av allt vi får in, litet som stort. Vad vill ni veta mer? Vi vill veta allt om bröd! Plattformen har olika teman kring bröd där spännvidden av frågor är stor. Exempelvis kan besökaren skriva och berätta om sin relation till bröd. Det finns också ett tema som heter ”Tänk snabbt!”, som manar till att bara ta ett ställningstagande om exempelvis ljust eller mörkt bröd. Eller varför inte bara berätta om sitt bästa eller värsta bakminne. Vad vill ni uppnå med projektet? Nordiska museet har alltid ägnat sig åt olika former av dokumentationer. Initiativtagarna till detta projekt är Norsam som är ett samarbetsorgan för museer i Norden. Norsam syftar till att utveckla och sprida kunskap kring samtidsdokumentation och insamling. Genom detta projekt har nu vem som helst möjlighet att bidra till ny kunskap om dagens trender och traditioner kring bröd. Vår förhoppning är att människor ska inspireras och inspirera andra att dela med sig av sin kunskap och tankar kring bröd. När kan man besöka ”brödsidan”? Den öppnades den 16 november och vi kommer att ha en utvärdering av plattformen efter en månad. Så kära Vänner, gör slag i saken redan i dag och gå in på Nordiska museets digitala brödbank!

4

Miniintervju: Maria Reggazoni Rapp, projektledare för Modemakt - 300 år av kläder Maria Regazzoni Rapp har tidigare producerat flera Slöjdjul och Sommarslöjd men också Tapeteter, tapeter? år 2004. Nu har hon händerna fulla med 2010 års största satsning och den handlar om mode och dräkthistoria. - Ja, vi ersätter nu den gamla utställningen på galleriet på plan 3 med en helt ny. - Vi kan tyvärr bara visa en bråkdel, så därför har vi valt att göra tre ”gestaltningar” från olika epoker. Vi har valt tidpunkter som var omvälvande på något sätt för modet. Vi börjar med 1780-talet, då statliga regler och överflödsförordningar i mångt och mycket bestämde hur man fick klä sig. Självklart har vi en dräktfigur klädd i Svenska dräkten, som var Gustav III:s försök att hejda adelns konsumtion av importerat lyxigt mode. Hur har ni valt ut plaggen? Vi har tänkt oss vissa platser där olika samhällsklasser möts, till exempel på torg och marknadsplatser. Förr ställde vi ut högreståndsplagg i en utställning och folkdräkter i en annan. I Modemakt blandar vi olika kategorier av dräkt. Nytt är att vi tar med s.k. folkligt mode, som är en tolkning av det rådande modet, men i ett enklare snitt och material. I vår andra scen från 1860-talet samsas därför borgarklass och vanligt folk. Då upphörde skråväsendet och kläder kunde tillverkas och säljas på ett helt nytt sätt runtom i landet. Från vår tid har vi bestämt oss för 1960-talet med de klädstilar och det ungdomsmode som då dominerade. Lite hippie förstås men också jeanseran. Ni har något ni kallar århundradets mode? Jo, det är ett mode som slog igenom en viss tid och sedan har hängt med till våra dagar. Jeansen är ju mycket tidstypiska för 1900-talet, sjalen för 1800talet och för 200 år sedan var det mönstertryckt bomullstyg, kattun, som gällde. Alla plagg är hämtade ur Nordiska museets samlingar och har använts av personer som levt och verkat i vårt land. Den senaste Vängåvan till museet är taktila modeller till denna utställning. Vad är det som är så speciellt med dem? - Det är ett nytt sätt att göra en utställning tillgänglig för synskadade. Vi har beställt 13 st ca 30 cm höga statyetter. Plaggen modelleras fram med tydliga detaljer på ett sådant sätt att man kan få ett ganska bra begrepp om hur kläderna ser ut genom att känna på dem. De är utplacerade mellan de tre scenerna.

Bildtext om dockorna eller om vi får fram en bild på de taktila modellerna

När invigs utställningen? - Vi räknar med att ha vernissage den 26 februari och sedan skall utställningen stå i många år framöver. Och som vanligt kommer vi att ha en specialvisning för Vännerna den 3 mars! Göran Wessberg

Foto: Göran Wesbberg

Bryt bröd med Nordiska!

Nytt från Nordiska museet


t

Nytt från Skansen Miniintervju: Karin Bernodt, veterinär på Skansen

Buföring från Moragråden till Fäboden Berguven Melker tillsammans med Sten S ö d e rlund från Skärgårdsstiftelsen. I början på oktober släpptes Foto: Anders Bouvin Melker ut i norra skärgården. Skansen har försett en rad berguvsprojekt i Sverige med flygga ungar sen tidigt 50-tal. Mellan 1975 och 1984 skedde detta i samarbete med Berguv Sydväst, och Berguv Nord. I slutet av 80-talet började ett samarbete med Skärgårdsstiftelsen som resulterat i att ett tjugotal berguvar från Skansen släppts ut i Stockholms skärgård.

Foto: Marianne Loor

Växlande och viktigt veterinäruppdrag Så här års är det dags att skilja ungarna som är redo för utplacering till andra djurparker, en del av dem utomlands vilket innebär en del arbete att förbereda dem för export. - Just idag har jag undersökt två renkalvar som ska till Tjeckien, berättar Karin Bernodt, veterinär på Skansen sedan 1992. Vi har ett bra utbyte med andra parker och det är viktigt. Skansen har spelat en historiskt viktig roll i bevarandet av visenterna till exempel där vi också exporterat djur till Rumänien. En annan fantastisk upplevelse var det att följa de tornfalksungar som vi fick som ägg. De lades i äggkläckningsmaskin här och sedan matade vi dem i en låda till dess att de vågade sig ut och så småningom utökade sitt revir och försvann. De är ringmärkta och vi hoppas att en av de två hanarna kommer tillbaka till oss när det är dags att häcka.

Vad gör arbetet som veterinär på Skansen speciellt? - Den roligaste tiden här är våren med alla födslar. Det är mycket att göra men väldigt roligt när man känner att man kan hjälpa till. Sedan är det en förmån att jag får följa upp hur det går med djuren, till skillnad från rollen som t ex distriktsveterinär, då man ofta sätter in behandling för säkerhets skull. Här kan vi avvakta med läkemedel och andra åtgärder. Jag följer djuren ända in i döden, eftersom jag också obducerar på kliniken. Det gör vi när vi är osäkra på dödsorsaken eller vill kontrollera hälsostatus. Förutom mitt arbete här så har jag en tjänst på 50 procent som viltpatolog på Statens veterinärmedicinska anstalt och har även arbetat tidigare på Kolmården. - De vilda djuren behandlar vi i deras miljöer, för deras och för vår skull. Vi är mycket noga med säkerheten och det har faktiskt inte varit några allvarliga tillbud under den tid då jag har varit här. Det värsta jag råkat ut för var en rejäl spark av en ilsken shetlandsponny. Sedan är det kombinationen av djur, natur, kultur och människor - det som är unikt med Skansen som är fantastiskt. När vi varje försommar går med djuren på traditionell buföring som man gjorde förr, är ett sådant exempel.

Foto: Anders Bouvin

Lappugglor i den fina fågelvoljären som Vännerna bidragit med gåva till. Miljön är mycket naturtrogen och chansen att få närkontakt med lappugglorna är stor. Djurvårdarna berättar mer om rovdjuren vid matningsdags nästan varje dag.

Foto: Karin Bernodt©Skansen

Foto: Göran Wesbberg

Foto: Marianne Loor

Höst och vinter är ingen viloperiod för Skansens djur eller personal. Det är bara björnar (och igelkottar) som går i ide. Veterinär Karin Bernodt, de 17 djurvårdarna och de två djurvårdscheferna har en hel del att göra med förebyggande insatser och kontroller.

Vad händer just nu? - Vi gör regelbundna undersökningar för att hålla djuren friska och i god form och ser till att de kan upprätthålla ett så naturligt beteende som möjligt i sina miljöer här på Skansen. Så här års byggs och renoveras det också lite varstans, bland annat det större hägn för lodjuren med en ny stor damm som finns bakom stallet. Tills det är klart får lodjuren sitta i bur vid veterinärkliniken. Där sitter också fjällugglorna som annars skulle bli störda av slamret från maskinerna. - Vi har haft temat Rovdjurens tid nyligen då vi berättar mer för besökare om de vilda djuren. Det är framförallt barnen som vågar fråga och det är roligt. Någon kväll till våren håller jag gärna i en specialvisning för Vännerna och berättar mer om hur det är att vara veterinär på Skansen. För dem som är roade av historiska perspektiv kan jag varmt rekommendera ett besök på veterinärhistoriska museet i Skara.

Marianne Loor 5


”It is a lovely book, beautifully produced and full of interesting facts and details. BUT it belongs to an old form of membership. For me it is not a necessary part of being a member.”

”En vänförening ska stödja verksamheten – forskningen och Nordiska museet. Fataburen behandlar olika områden. Det är inte alla som intresserar just mig men sammantaget ger årgångarna något åt de flesta. Formatet är trevligt.”

”Intressant vore att följa arbetet inom Nordiska museet – tankar, idéer, visioner”

Fataburen uppskattas Enkäten vi gjorde i somras om årsboken visade att flertalet av Vänföreningens medlemmar är mycket positiva till Fataburen och gärna behåller den som en medlemsförmån. Gensvaret på enkäten om Fataburen blev överraskande stort. Vi fick in mer än 200 svar per post (hade vi också lagt ut den på vår hemsida hade det säkert blivit ännu fler- vi lovar att göra det nästa gång) och dessutom intervjuade vi 30 Vänner per telefon. Här är svaren på de viktigaste frågorna: Läser du Fataburen?. Ja: 88% Nej: 12% Hur mycket läser du i Fataburen?: Hela: 26% Delar: 50% Bläddrar: 24% Uppskattar du Fataburen? Ja: 75% Nej/Vet ej: 25% Sparar du Fataburen? Ja: 74% Nej: 26% Är Fataburen prisvärd? Ja: 73% Nej: 27% Hur viktig är Fataburen? Mycket: 32% Ganska: 37% Mindre: 20% Inte alls: 11% Våra Vänner tycks uppskatta Fataburen framförallt för att den är lärorik och allmänbildande, helt enkelt av kulturhistoriska skäl. Man prisar också de kunniga och intressanta skribenterna, den fina layouten och bildurvalet. Flertalet finner texterna lättlästa. De som är positiva till Fataburen

6

tycker att det är bra att man varierar ämnena inom ett givet tema med olika infallsvinklar. Vänner som är särskilt intresserade av amatörfotografering prisar särskilt årets bok. Det som flera ser som en styrka ser andra som en svaghet. Är man inte road av det tema som behandlas lägger man Fataburen åt sidan, ger den till någon som kanske är mer intresserad av just detta eller gör sig av med den på annat sätt. Några av dem R Redan 1881 började Artur Hazelius att utge A een serie årliga meddelanden från Nordd iiska museet där man rredovisade det gångna vverksamhetsåret och vvilka gåvor man motttagit. Efter några år tog man också in artiklar m aav etnologisk karaktär. Från och med år 1906 blev namnet Fataburen men den utkom som fyra häften varje år med allt fler bidrag inom museets område. Tidskriftsupplägget övergavs från och med 1931 då det blev en riktig årsbok med blandade ämnen. Övergången till ett sammanhållet tema ägde rum 1968 och den linjen har man med enstaka undantag hållit fast vid sedan dess. De senaste decennierna har Fataburen till stor del bekostats av Vännerna och varit en självklar medlemskapsförmån. Årsboken 1990 innehöll en systematisk bibliografi över alla årgångar från 1884 till 1989. Den finns att läsa i Fatburen liksom alla andra årgångar av årsboken.

som tycker att det är mycket av samma ämne, föreslår att halva boken skulle kunna ägnas åt ett område och den andra upptas av annat innehåll, vilket skulle ge möjlighet för fler medarbetare på de två museerna att få framträda. Även om syftet är att artiklarna skall vara lättfattliga tycker en del att de är för informativa och vetenskapliga. Några har noterat att det är en slagsida för Nordiska museet - det är ju faktiskt även Skansens årsbok. Ett litet antal efterlyser de sammanfattningar om museernas verksamhet som fanns med fram till 2003 samt en redogörelse för vad Vänföreningen gjort under året. Alla de synpunkter som Vännerna fäst på papper har lämnats över till den kommitté som arbetar med Fataburen (där även Vänföreningen är representerad genom kanslichefen) och där man lovat att ta till sig några av de konkreta Vänförslagen. En annan idé som framförts är att Artur skulle kunna bli större och innehållsrikare när föreningens ekonomi så tillåter. Eftersom medlemmarna så klart uttalat att vi bör fortsätta stödja utgivningen av en årsbok så fattade styrelsen vid sitt septembermöte beslut att göra detta även framgent. Arbetet är nu i full gång med 2010 års Fataburen som kommer att ägnas åt mode i anslutning till den utställning som öppnas på Nordiska museet i vår. Göran Wessberg


– är det månne därifrån som världens äldsta friluftsmuseum fått sitt namn?)

Det har alltid varit angeläget för Vänföreningen att ha en koppling till det akademiska livet. När konstprofessorn Bo Grandien lämnade styrelsen i maj utsågs därför litteraturprofessorn vid Uppsala universitet, Lars Burman, att ta upp hans fallna mantel.

Då var det 100 år sedan C.J. L. Almqvist dog och därför en utställning på museet till hans minne. Det är hans porträtt målat av C.P. Mazer – i Nordiska museets ägo – som pryder den årsbokens framsida. Helt naturligt glider vi in på att tala om denne märklige författare och journalist, helt naturligt eftersom det är ett av Lars Burmans specialområden.

Foto: Clas Ohlsson

När jag intervjuar Lars Burman en vacker höstdag i en av de nersuttna sofforna på klassiska Ofvandahls konditori i Uppsala har jag ett exemplar av Fataburen 1966 i handen.

- Mitt första minne av Nordiska museet, jag var 5 år och bodde då en tid i Stockholm, var den mäktiga statyn i stora hallen, berättar Lars Burman. Av någon anledning trodde jag att den föreställde Herodes, det berodde kanske på det stora svärdet i hans vänstra hand. Från Skansenbesöken kommer jag bäst ihåg elefanterna och aporna.

Styrelseintervjun: Lars Burman

Ehuru uppvuxen i Småland och Värmland känner han sig nu helt som uppsaliensare, så mycket att han gärna vill åta sig att arrangera en utflykt för Vänföreningen till lärdomsstaden någon gång nästa år. Det finns mycket spännande att se där med en så insatt ciceron.

- Egentligen var det den tidiga sonettens historia i Sverige som intresserade mig till att börja med, säger han, och det var på det temat jag skrev min avhandling men sedan har det blivit mycket Almqvist. Jag har varit ordförande i flera år i Almqvistsällskapet och är med och redigerar utgåvan av hans samtliga verk.

Foto: Peter Segemark©Nordiska museet.

Men Lars Burman har många strängar på sin lyra vid sidan av litteraturundervisningen - just nu mycket retorik - som till exempel hedersuppdraget att vara inspektor för Värmlands nation, något av en utmaning nu när kårobligatoriet försvinner. Han sitter också med i ett antal akademiska råd och institutioner, vilket gör att han har mycket kontakter med hela kulturlivet i Uppsala. I början av detta år blev han dessutom invald i SVT:s styrelse.

Självklart känner han till att det finns en hel del Almqvistiana på museet, bl a flera originalmanuskript t ex Om svenska rim, det märkliga 800-sidiga verk som han skrev i amerikansk exil och som aldrig utgivits i sin helhet. Almqvists gärning var ju också helt i Hazelii anda när han skrev sina folklivsberättelser och gjorde sina reportage för Aftonbladet. Så påminner Lars Burman mig om, att en av Almqvists trogna vänner var J.A. Hazelius, far till Artur, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan vår nye styrelseledamot och museerna. (Dennes sommarställe vid Edsviken hette Skansen

- Jag tycker att det är viktigt att de akademiska aspekterna finns med i styrelsen, att vi inte tappar bort behovet av såväl fördjupning som översikt, inte minst nu i den brytningstid vi befinner oss i med helt nya media, säger Lars Burman. Klingar för övrigt namnet Burman bekant? Jo då, han är gift med författarinnan Carina, som också är litteraturvetare och docent vid samma institution som Lars. Kan vi kanske vänta oss en spänningsroman så småningom i våra museimiljöer? Göran Wessberg

7


VÄNNERNAS PROGRAM JANUARI - MARS 2010 Julgransplundring Välkommen till den traditionella julgransplundringen. Tag med barn och barnbarn. Tid: Lördag den 16 januari kl. 15.00-17.00 Plats: Nordiska museet, Stora hallen. Anmälan: Ingen anmälan. Biljetter säljs i museets biljettkassa. Priset är 100 kronor för vuxna och 50 kronor för barn mellan 2 och 12 år. För detta får man kaffe/te, saft, bulle, pepparkaka, godispåse och underhållning. Ge fan i mina tvättider! Amanda Creutzer och Kristina Lund visar och berättar om den i media mycket uppmärksammade utställningen Tvättstugan på Nordiska museet. Kristina Lund har också skrivit en trevlig liten bok med tvättstugehistorik (se sidan 3). Tid: Onsdagen den 3 februari kl. 18.00-20.00 Plats: Nordiska museet, galleriet i Stora hallen Anmälan: Senast 20 januari. Avgift 50 kronor, (pg 190124-8).. Begränsat antal deltagare. STYRELSE Niclas Forsman - ordförande Sverker Lundkvist - skattmästare Christina Mattsson - Nordiska museet John Brattmyhr - Skansen Lars Burman, Elisabeth Edholm Fernström, Anna Norrby, Meg Tivéus, Göran Wessberg

KANSLI Barbro Weberg Gunilla Hallsenius Öppet må-to 9.30-12.00 tel. 08 - 519 546 93 Nordiska museets och Skansens Vänner Box 278 20, 115 93 Stockholm e-post:vanner@nordiskamuseet.se PlusGiro: 19 01 24-8

REDAKTION Artur utges av Nordiska museets och Skansens Vänner Ansvarig utgivare: Niclas Forsman Redaktör: Göran Wessberg, e-post: homoludens@glocalnet.net Layout: Marianne Loor Tryck: Prinfo Bergs Grafiska

Omslagsbild: Anna Yu, Skansen

Kansliet har stängt mellan den 17 december och den11 januari. Höstresa 2010 - preliminärt den 30 september -3 oktober till Östersund, Funäsdalen, Röros, Lillehammer, Hamar och Oslo. Mer information på webben och i nästa Artur.

8

Besök på Södra Latin - Att förena tradition och förnyelse i en anrik skola Södra Latin är en skola med starka kulturella traditioner men ändå hänger med i tiden. Två skolledare från då och nu berättar om forna och kommande tider och visar runt i en nyligen renoverad 100-årig byggnad. Elever underhåller med sång och musik. Värd: Göran Wessberg, Tid:Onsdagen den 10 februari kl. 17.00-19.00 Plats: Skaraborgsgatan 14. Samling i entrén utanför aulan Anmälan: Senast den 27 januari. Avgift 80 kronor, (pg 190124-8).. Begränsat antal deltagare. Modekväll - specialvisning för Vännerna Maria Rapp tar med oss på den nya basutställningen om mode och modemakt i galleriet på första våningen i Nordiska museet. Se artikel sidan 4 om utställningen. Tid: Onsdagen den 3 mars kl. 18.00-20.00 Plats: Nordiska museet. Samling vid restaurangen. Anmälan: Senast den 20 februari. Avgift 50 kronor, (pg 190124-8). Begränsat antal deltagare. “Grilla” skansenchefen John Brattmyhr Hur är Skansens ekonomi? Vilka framtidsplaner har man? Hur ser man på djurvård, miljö och säkerhet? Hur skall världens äldsta friluftsmuseum behålla sin plats som en av landets förnämsta turistattraktioner? Vad kan Vännerna göra för Skansen? Ställ dessa och andra frågor till John Brattmyhr denna kväll. Tid: Torsdagen den 18 mars kl. 17.30-19.30 Plats: Restaurang Tre Byttor, Solliden Skansen Anmälan: Senast den 4 mars. Avgift 150 kronor, (pg 190124-8).. Begränsat antal deltagare. Matig smörgås och öl serveras. Vårutflykt till Uppsala Fredagen den 7 maj äger den sedvanliga vårutflykten rum. Denna gång gör vi en bussresa till Uppsala. Där kommer vår nye styrelseledamot, litteraturprofessorn Lars Burman att sakkunnigt ta hand om oss. Vi börjar med kaffe på Värmlands nation där Lars Burman är inspektor. Vi gör en promenad i staden med besök bl a i Gustavianum. Därefter tar vi bussen till det nya Konserthuset som vi får oss förevisat. Där intar vi också vår lunch. Återresan går via Krusenberg herrgård (eftermiddagskaffe) där Gustaf Cederström färdigställde en av de två tavlorna om Karl XII:s likfärd. Tid och plats: Fredagen den 7 maj. Avfärd: kl.09.00 från Cityterminalen vid Centralen. Hemkomst ca kl. 17.00. Anmälan: Senast den 15 april. Begränsat antal personer. Kostnad: 600 kronor inkl. lunch och två kaffepauser. Mer information i nästa nummer av Artur. OBS! Anmälan är bindande. Deltagaravgiften sätts in på plusgiro 19 01 24 -8, Nordiska museets och Skansens Vänner. Meddela ev återbud till kansliet per telefon: 08-519 546 93 månd-torsd kl. 09.30-12.00 eller per e-post vanner@nordiskamuseet.se

Artur 4 2009  

Medlemstidning för Nordiska museets och Skansens vänner

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you