__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BESQAB, BONAVA, BYGGVESTA, JÄRNTORGET, RIKSBYGGEN, STENA FASTIGHETER, UPPSALAHEM OCH ÅKE SUNDVALL

ANNONS ANNONS

Hela Heladenna dennabilaga bilagaär ären enannons annonsfrån frånCrossmedia CrossmediaCommunication Communication

ANNONS ANNONS

Västernorrland

Vi både kan och vill i vår region och det visar vi varje dag.

EN REGION I STARK TILLVÄXT

SKOGEN ÄR VÄGEN TILL EN HÅLLBAR FRAMTID 4 SID

SID

6

Goda utsikter

för länets exportnäring SID

6

SUNDSVALL VÄXER STADIGT

SID

10

SNABBT BREDBAND FÅR GLESBYGDEN ATT BLOMSTRA 1


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

VÄSTERNORRLAND är på stark frammarsch! Att skriva en krönika om tillväxten i Västernorrland och den utveckling vi ser omkring oss just nu är en ganska angenäm uppgift.

Jag har under hela mitt arbetsliv varit verksam i norra Sverige, både i den privata och offentliga sektorn. Många gånger har jag – och säkert många av er som läser detta – känt att vi bör ha många och goda argument för att kunna övertyga andra om att vi här uppe också kan och gör. Är norra Sverige tärande? Bor det bara bidragstagare norr om Uppsala? Känns det igen? Men nu har vi argument så det räcker och blir över. Under senaste tiden har vi fått uppleva starten på den största industriinvesteringen efter andra världskriget i vår del av landet, när SCA investerar 7,8 miljarder i utbyggnaden av Östrandsfabriken i Timrå. Samtidigt utreds förutsättningarna för en dubbelt så stor satsning i Örnsköldsvik och Domsjöområdet: Ett bioraffinaderi för att omvandla skogen till förnybara produkter. Om det blir verklighet är det den enskilt största investeringen i skogsindustrins historia som genererar 5 000 nya arbetstillfällen. Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer visar att också IT-branschen är på stark frammarsch, delvis tack vare digitaliseringen och förnyelsen inom industrin. Nya jobb skapas i företagen och stora satsningar för att skapa nya produkter och tjänster ur regionens olika råvaror är på gång.

Nya jobb skapas i företagen och stora satsningar för att skapa nya produkter och tjänster ur regionens olika råvaror är på gång.

Att skriva om utvecklingen av infrastrukturen är däremot inte lika angenämt, men ack så viktigt. En förutsättning för den goda utvecklingen är att vi har en fungerande infrastruktur. Det är avgörande för regionens attraktivitet och konkurrenskraft att både person- och godstrafiken är tillförlitlig. Företagen behöver på ett effektivt sätt kunna frakta råvaran från inlandet till produktionsenheterna, och de färdiga produkterna vidare ut till kunder över hela världen. Det finns ett antal prioriterade infrastruktursatsningar som behöver genomföras för att vi ska börja närma oss ett önskeläge. Därför anser

Handelskammaren Mittsverige att underhållet av befintliga vägar och järnvägar, särskilt de lågtrafikerade, bör prioriteras före nyinvesteringar. Den pågående satsningen på Mittstråket från Sundsvall till Trondheim är viktig, precis som en rejäl upprustning av Ådalsbanan som finns med i förslaget till den nationella infrastrukturplanen. Att tillåta 74-tons lastbilar på det allmänna vägnätet skulle göra lastbilstransporter effektivare och ge minskade utsläpp, färre tunga fordon på vägarna och högre trafiksäkerhet. Att kunna ta sig till och från vår region snabbt och enkelt är viktigt för regionens attraktivitet och det påverkar arbetsgivarnas möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Därför är det oroande när nya Ostkustbanan och utbyggnaden av dubbelspår från Härnösand till Gävle beräknas bli klara först år 2100 med nuvarande byggtakt. Ostkustbanan är helt avgörande för att Botniabanan ska kunna nyttja sin fulla kapacitet, liksom Norrbotniabanan där första sträckan norrut från Umeå finns med i förslaget i den nationella planen. Det är orimligt att det ska ta över 80 år att slutföra den viktiga järnvägssträckan längs med Norrlandskusten. Samtidigt kommer införandet av en flygskatt allt närmare och hotar att försämra och fördyra flygtrafiken på länets tre viktiga flygplatser i Kramfors, Örnsköldsvik och Sundsvall/Timrå. Yes we can, var det någon som sade. Det stämmer in på Västernorrland också. Vi både kan och vill i vår region och det visar vi varje dag. Men vi är beroende av beslut som fattas utanför vår region. Handelskammaren Mittsverige går gärna i täten och driver frågorna, men det är viktigt att vi med gemensamma krafter talar om för beslutsfattarna vilket värde vår del av landet tillför och hur potentialen ser ut om vi har rätt förutsättningar.

Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige

PROJEKTLEDARE: MARKUS GUSTAFSSON, TEL 0700-84 00 59 REDAKTÖR: NELLA BERGSTRÖM ART DIRECTOR: JESSICA NYSTRÖM OMSLAGSFOTO: ANDERS THORSELL TRYCK: MITTMEDIA

En tidning från Crossmedia Communication. Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter, november 2017. För information om bilagor och kundtidningar, kontakta Markus Gustafsson på 0700-84 00 59 eller markus.gustafsson@crossmediagroup.se

2

Crossmedia Communication Kristallen B, 754 50 Uppsala www.crossmediagroup.se


Mondi Dynäs vd Heikki Husso och forsknings- och utvecklingschef Anna Svedberg. Fotograf: Michael Engman

Mondi Dynäs – ett internationellt och modernt företag i en framtidsbransch Högkvalitativa råvaror, ett starkt globalt nätverk och erfarna papperstillverkare har gjort Mondi Dynäs med sina hundraåriga traditioner till ett förstahandsval för högvärdiga papperskvaliteter som värdesätts av säck- och specialkraftpapperskunder runt omkring i världen. – Vi är mycket stolta över vår produktionsanläggning här i Dynäs. Vi har en lång tradition av papperstillverkning, som går tillbaka till 1917 när produktionen av olika papperskvaliteter för förpackningar startade. Sedan dess har vi utvecklats till en modern arbetsgivare och en toppmodern pappersfabrik. Från vårt perspektiv som papperstillverkare är vi mycket stolta över att till exempel ett av de starkaste pappren i världen – Advantage MF Springpack Plus – tillverkas i Dynäs. Det här pappret har för övrigt fått en plats i den svenska upplagan av Guinness rekordbok 20011 genom att lyfta en 4,2 ton tung behållare med ett enda ark. Internationella kunder väljer denna kvalitet av förpackningsmaterial för rullpackning av fjädermadrasser. Vi strävar efter att upprätthålla traditionen att tillverka papper i världsklass här i Dynäs och ser det som vår viktigaste uppgift att skapa hög1 Svenska upplagan av Guinness rekordbok 2001 (13:e upplagan, sidan 256)

kvalitativa papperskvaliteter som ger våra kunder framgång, säger Mondi Dynäs vd Heikki Husso.

Mer innovativt än du förväntar dig – forskning och utveckling i pappersindustrin För att uppnå denna avancerade papperskvalitet och sådana prestanda, spelar forskning och utveckling en viktig roll. Mondi Dynäs samarbetar med ett annat lokalt högteknologiskt företag, MoRe Research, för att ytterligare utveckla produktionsprocesser och produkter. FoU är en mycket viktig del av papperstillverkningen och spelar en avgörande roll för att kunderna ska kunna ligga steget före sina konkurrenter. – Inom FoU arbetar vi ständigt med att förnya våra produkters prestanda och specifikationer för att passa kundernas behov. En av de viktigaste faktorerna är att hjälpa våra kunder att öka produktiviteten och minska de totala förpackningskostnaderna utan att kompromissa med papprets värden. Vi tror på våra produkter och att de kan fylla en viktig funktion i människors vardagsliv. En välkänd produkt som tillverkas vid vår anläggning och som många kommer i kontakt med varje dag är Advantage MF EcoComp. Denna kvalitet är basmaterial för Matavfallspåsen, en avfallspåse av återanvänt papper som tillverkas av företaget Svenco och används av de flesta svenska hushåll, förklarar Husso.

Regionalt kunnande inom papperstillverkning som går utanför gränserna och används av en rad olika branscher Mondi Dynäs-fabriken tillverkar säck- och specialkraftpapper med unika egenskaper vad beträffar både porositet och styrka, vilket värderas av nationella och internationella kunder. Förutom EcoComp och SpringPack Plus tillverkar Mondi Dynäs papper för olika typer av papperstillämpningar, vilka används för att tillverka industrisäckar för bl.a. cement, byggmaterial, kemikalier och puts. – Vi ser våra kunders behov varje dag och levererar skräddarsydda lösningar och unika produkter. En avsevärd andel av Sveriges totala export är baserad på skogsbranschens produktion. Även Mondi Dynäs spelar en nyckelroll i detta avseende – vi exporterar våra papperskvaliteter till andra länder i hela världen, förklarar fabrikens vd Heikki Husso. – För att främja och ytterligare förbättra fabrikens marknadsposition som högklassig papperstillverkare och upprätthålla den svenska traditionen för papperstillverkning, söker Mondi Dynäs alltid kvalificerade personer för fast anställning och intressanta arbetsuppgifter med internationell anknytning inom ett professionellt och ekonomiskt stabilt företag, tillägger Lars Nilsing, HR-chef vid Mondi Dynäs.


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen Västernorrland

Skogen tar Sverige mot framtiden Genom att ersätta kol och olja med skog minskar vi vår klimatpåverkan. Det talas allt mer om bioekonomi, det vill säga att leva utan att förbruka jordens resurser. I ett bioekonomiskt samhälle använder man förnybara råvaror från skogen och jorden, snarare än olja och kol, vilket minskar vår klimatpåverkan. Sveriges yta består av 70 procent skog, som är vår största bioekonomiska tillgång. Västernorrland med all sin skog är förstås högintressant i sammanhanget, vilket bland annat märktes genom att Sveriges första bioekonomiriksdag hölls i Örnsköldsvik i våras.

Visionen är att Sverige ska vara en bioekonomi 2050. Under två dagar samlades representanter från skogsindustrin, länsstyrelser, kommuner, regeringen och landstinget för att diskutera gröna alternativ till oljan och hur Sverige kan bli ledande inom bioekonomi. Råvaran skog finns det gott om, men bioekonomi bygger också på att någon brukar skogen, vilket i sin tur kräver att det går att leva och försörja sig på landsbygden. Visionen är att Sverige ska vara en bioekonomi år 2050.

4

ANNONS

Stora kliv mot friskare klimat

Sju projekt i Västernorrland får omkring 90 miljoner kronor i stöd för att minska utsläpp som påverkar klimatet. Pengarna ska bland annat gå till produktion av biogas, biobränsleprojekt i Sollefteå samt laddstationer. Text Nella Bergström Den statliga satsningen Klimatklivet går till klimatsmarta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid på lokal nivå. Under perioden 2015 – 2020 fördelas fyra miljarder kronor på olika klimatsmarta projekt. Pengar från Klimatlivet kan gå till klimatinvesteringar i exempelvis en stad eller kommun, på ett företag, i en skola eller ett län. De investerade medlen ska ha som huvudsakligt syfte att minska växthusgasutsläppen. Klimatklivet beräknas minska Sveriges koldioxidutsläpp med 20 miljoner ton fram till 2020, enligt en lägesbeskrivning som Naturvårdsverket lämnade till regeringen i september. – Det finns stort engagemang i företag, kommuner och organisationer, men man har inte alltid ekonomiska möjligheter att genomföra viktiga klimatinvesteringar. Med Klimatklivet kan staten ta en del av kostnaden så att fler åtgärder genomförs och utsläppen minskar, säger Nanna Wikhom, projektledare på Naturvårdsverket. Sammanlagt 33 stöd har hittills beviljats till

investeringar i Västernorrland. Det största stödet denna gång går till Biogas Mellannorrland AB, bildat av kommunerna i Sundsvall, Östersund och Hudiksvall, som får 84 miljoner för att bygga en anläggning för biogasproduktion i Korsta utanför Sundsvall. Här ska man kunna ta hand om matavfall från kommuner i Västernorrland, Jämtland/ Härjedalen och norra Hälsingland som omvandlas till fordonsgas. Torbjörn Stark, vd på Biogas Mellannorrland, är glad över stödet men poängterar att de berörda ägarkommunerna måste fatta beslut om att göra investeringen innan anläggningen kan bli verklighet. Det gäller också att fler kommuner än ägarkommunerna levererar avfall till biogasanläggningen för att den ska fungera som tänkt. Om allt går enligt planerna kan anläggningen börja byggas 2018 och stå färdig ett år senare. Ett flertal företag får också stöd för att installera laddstolpar för elbilar, till exempel grillkiosken i Bjästa.

De här projekten får stöd genom Klimatklivet: Landstinget installerar lustgasdestruktion i Örnsköldsvik: 1 250 000 kronor Bjästagrillen laddstolpe: 83 000 kronor Fortum laddstolpe i Ullånger: 277 950 kronor Fortum laddstolpe i Fränsta: 277 950 kronor Eon leverans av värme till Zeunerts: 4 500 000 kronor Nyark laddstolpe i Örnsköldsvik: 20 000 kronor Biogas Mellannorrland AB produktion av biogas: 84 000 000 kronor


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

En modern myndighet som utvecklar framtidens tjänster Vi anpassar oss efter våra kunders behov och utvecklar ständigt framtidens tjänster. Vi ger våra medarbetare möjlighet att påverka utvecklingen för att skapa värde för våra kunder. SPV finns endast i Sundsvall – en av Sveriges starkaste växande it-städer. Är du nyfiken på oss? Läs mer på spv.se! Vi tar hand om tjänstepensionen från din statliga antällning

5


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker.

Västernorrlands export spås en ljus framtid Brexit står för dörren och många, även i Västernorrland, oroas över stängda handelsgränser. Men enligt Handelskammaren Mittsverige finns inga större skäl till oro. Exporten kommer att hitta andra vägar, menar man. Särskilt stor tilltro har organisationen till länets skogsindustri som storsatsar på nya innovationer. Text Olle Sjögren

Det går bra för industrin i Västernorrlands län. Exportnivån i länet är den högsta på tio år, vilket beror både på omvärldsfaktorer och nytänkande affärsstrategier. Det menar Oliver Dogo, vd på Handelskammaren Mittsverige. – När vi frågar företagen svarar de flesta samma sak: Många av de stora marknaderna i världen går väldigt bra just nu. Det handlar om Europa, som är länets största exportmarknad, men även Indien, Nordafrika, Kina och USA. Att alla de marknaderna blomstrar samtidigt är väldigt ovanligt, säger Oliver Dogo. Men det finns ett orosmoln vid horisonten. När Brexit träder i kraft 2019 berörs exporterande företag över hela världen. I Västernorrland går 65 procent av exporten till EU-länder och tio procent av länets totala export, mot-

svarande varor värda 2,5 miljarder kronor, går till Storbritannien. Hur kommer då Brexit att påverka Västernorrlands företag? – Det blir definitivt besvärligare och dyrare för länets företag att exportera till England efter Brexit. Men jag är inte orolig att exportnivån ska sjunka totalt sett. Företagen har

Bara att en vara är från Sverige är en automatisk kvalitetsstämpel. ofta bra koll på vilka åtgärder som krävs. Historiskt har handeln hittat fram till nya marknader när ett hinder har uppstått. Sedan är en marknad

Sundsvall växer!

Infrastrukturen i Sundsvall ses nu över för att klara en växande befolkning. Gamla E4 byggs om från Njurunda i söder till Skönsberg i norr, och genom centrala Sundsvall. Delar av E14 kommer att förbättras och ett nytt resecentrum kommer att byggas. Och framför allt pågår ett intensivt bostadsbyggande, av både bostadsrätter och hyresrätter, centralt och längre ut. Tack vare den nya Sundsvallsbron

6

kan Stenstan växa ut mot havet. En ny stadsdel byggs längs Norra kajen, bostadsbyggande pågår i Inre hamnen, planarbete pågår för Finnkajen/ Norr Stenstan och nu startar arbetet med att rusta kajerna vid Rosenborgskajen/Södra kajen för att centrala Sundsvall ska kunna växa längre söderut. Längs Selångersån pågår planarbetet för ytterligare en ny stadsdel,


ANNONS

värd 2,5 miljarder inte något som man vill ge upp i första taget, så handeln med England kommer att fortsätta, om än under andra förutsättningar, säger Oliver Dogo.

En anrik bransch Företag som verkar inom skogsindustrin är de som exporterar mest varor i Västernorrland. Branschen är anrik, med lång historia av export till hela världen. – Vår skogsindustri är känd för att under många år ha producerat varor av hög kvalitet. Andra länder ser på Västernorrland och hela Mittsverige som en region med hög innovationsförmåga, där också klimatet och naturförutsättningarna gör att kvaliteten på skogen som avverkas är väldigt hög, säger Oliver Dogo. Bara att varan är från Sverige ger automatiskt en kvalitetsstämpel, menar han. – När företag exporterar till länder, särskilt utanför EU, krävs ofta att de bifogar certifikat med information om var varan är tillverkad. Det kan vara kopplat till frihandelsavtal för att få tullrabatt, handelspolitiska skäl eller statistiska skäl. Men också för att kunden ibland kan ta mer betalt när varan exporteras vidare om den bevisligen har svenskt ursprung.

Papper inte längre störst För 10–15 år sedan var pappersprodukter Västernorrlands största exportvara. Varor från skogsindustrin ligger fortfarande i topp, men i dag är det sågade trävaror, massa, kartong och förpackningar som exporteras i störst volymer. Det har också tillkommit helt nya träbaserade innovationer som slagit sig in på exportmarknaden. Den kanske mest uppmärksammade av dessa är lignin, en restprodukt från massatillverkning som för bara tio år sedan ansågs vara helt oanvändbar. Världens näst största producent av lignin, med 90 000 ton per år, är

Alliero/Norrmalm, i Katrinehill finns planberedskap för 1 800 bostäder och studentbostäder byggs för det växande Mittuniversitetet. Ett 300-tal bostäder färdigställs i Sundsvall i år och prognosen för 2018 är cirka 500. Det satsas också en hel del på landsbygden på olika sätt. Detaljplaner finns som medger bostadsbyggande och gator och grönområden rustas upp.

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

Domsjö Fabriker som ligger strax utanför Örnsköldsvik. Lars Winter, företagets vd, berättar om produkten. – Lignosulfonat, produktens kemiska namn, är en naturlig produkt med många användningsområden. Exempelvis tillsätts det i cement som ersättning för vatten vilket skapar en mer stabil blandning. Det kan också användas som stabiliseringsmedel i djurfoder, i gödsel för att växterna ska kunna ta upp mer näring från jorden och som dammbindning på grusvägar, säger Lars Winter.

Outforskade områden Ligninförsäljningen står för 15–20 procent av Domsjö Fabrikers omsättning. Lars Winter tror att siffran kommer att växa då det fortfarande finns många outforskade användningsområden. Men det var inte länge sedan ligninet var ett kvittblivningsproblem då ligninöverskottet begränsade massaproduktionen. – Runt år 2005 började vi samarbeta med andra aktörer som hade kapacitet att bränna lignin för att utvinna energi. Sedan följde några år av utveckling innan vi lyckades ta fram den lönsamma produkt vi har i dag. Inledningsvis såldes lignin i flytande form, i dag säljs den i huvudsak som torkat pulver, säger Lars Winter och tillägger: – Skogen kan ge oss många fantastiska och hållbara produkter. Jag tror att fler börjar inse det nu. Oliver Dogo på Handelskammaren Mittsverige har också positiv syn på skogsindustrins framtid i länet. – De traditionella branscherna har genom sin innovationskraft lyckats behålla och utveckla sin marknadsposition under minst 100 år. Se bara på SCA som investerar nästan åtta miljarder i Timrå för att kunna fördubbla produktionen. Utifrån detta är det många tecken som pekar på positiv utveckling, inte minst vad gäller ökad sysselsättning i länet, säger Oliver Dogo.

Framför allt pågår ett intensivt bostadsbyggande, av både hyresrätter och bostadsrätter. 7


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

Linde Material Handling köper Nordtruck AB – Nu får vi en tydligare profil och stärker vår position på den svenska marknaden, säger Peter Pettersson, kommersiell chef på Linde. Som en av världens ledande tillverkare av truckar expanderar Linde Material Handling på marknaden. Köpet av Nordtruck AB gör att företaget nu med sina fem regioner kan ge kunderna ett enhetligt erbjudande över hela landet. – Det här är ett naturligt steg, vi har ägt 25 procent i Nordtruck sen tidigare och förvärvar nu hela företaget. Nordtruck är ett professionellt och välskött företag och det känns roligt att vi får chansen att vidareutveckla det, säger Peter Pettersson. Linde Material Handling är ett internationellt företag med nio produktions- och monterings-

Himlabadet ligger centralt i Sundsvall på Universitetsallén 13

fabriker runt om i världen, och ett sälj- och servicenätverk i över 100 länder. Företaget är expert på materialhantering och erbjuder förutom truckar i världsklass, lösningar som fleet managementsystem, hyrflotta och en rikstäckande service-organisation. – Lindes styrka är framför allt kvalitet och att vi har ett unikt truckutbud. I Sverige har vi även 270 servicetekniker och 20 verkstäder som servar kunderna och ger dem tillgång till truckar. Köpet av Nordtruck gör att vi ännu bättre kan serva kunderna och till exempel utöka möjligheterna med korttidsuthyrning av truckar i norra Sverige, säger Peter Pettersson. Patrik Hedberg, marknadschef på Nordtruck AB, ansluter sig nu till Lindes organisation och blir chef för region Nord. – Jag är glad över den här utvecklingen. Nu får vi möjlighet att ta nästa steg i marknadsbearbetningen av norra Sverige, säger Patrik Hedberg.

KÖR eN UTMaNING I SURFeN!

ROLIGT FÖR heLa FaMILjeN!

Peter Pettersson, kommersiell chef på Linde.

aVKOPPLING FÖR VUXNa På ReLaXeN

! k n ä t s a d a l g & Härliga plask himlabadet i Sundsvall är det perfekta stället för både avkoppling och lek i alla väder. Välkommen till härliga badupplevelser, vattenrutschbanor, bubbelpooler, klättervägg och vattenpist på Sundsvalls äventyrsbad. Vi har ett stort barnpoolområde, multibassäng för träning och en avkopplande relax med takterrasser mot Selångersån. Dessutom är vi först i Europa med attraktionen Surfstream, där du surfar som på riktiga vågor. Läs mer på www.himlabadet.se

Följ oss på Facebook! Mer information på www.himlabadet.se

8

Följ oss på facebook.com/himlabadet tel 060-19 20 00 eller e-post info@himlabadet.se


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

De når världen med lokal kraft Fiberutbyggnaden fortsätter i rask takt runt om i landet. Allt fler villaägare upptäcker fördelarna med att uppgradera sitt boende och idag är fiber den vanligaste bredbandsuppkopplingen i Sverige. Familjen Mårdner i Bergeforsen har haft fiber i sju år och har inte ångrat investeringen en sekund. Familjen Mårdner firar sju år av uppkoppling i ljusets hastighet.

Familjen tar emot en ruggig hösteftermiddag i november. Omgående märks det att hushållet har insett teknikens kraft. Smarta lösningar för att förenkla familjelivet finns i de flesta vrår. Det finns ett starkt intresse för det tekniska i den mysiga villan i Stavreviken, Bergeforsen. – Vi bestämde oss för att dra in fiber i samma stund som vi tog beslutet att flytta hit. Att möjligheten fanns i området var en av de avgörande faktorerna när vi sökte ett hus att flytta till, säger Jonny Mårdner, som själv har erfarenhet av att arbeta med fiber för IT-lösningar.

Med stor vana att skapa lösningar för byggprojekt runt om i landet har Jonny stött på många leverantörer som deltar i den svenska bredbandsutbyggnaden. – Jag har träffat många duktiga aktörer och det blir automatiskt så att man jämför med det man har hemmavid. Under våra sju år som ServaNetkund har jag inte arbetat med någon som slår dem på fingrarna när det kommer till att vara tillmötesgående, smidiga och serviceinriktade. Från första kontakt till att det var inkopplat och klart, och även därefter har det aldrig varit några problem.

Sådant skapar trygghet, speciellt för de som tycker att en fiberinstallation känns lite läskig, menar Jonny. Tryggheten med det lokala är det fler än familjen Mårdner som tycks uppskatta. Runt femtio procent av all fiberinfrastruktur ägs av stadsnät* som spelat en avgörande roll i att Sverige idag är ett av de länder där befolkningen är mest bredbandsuppkopplade. – Jag är glad att vi har haft möjligheten att koppla upp mot ett fibernät som ServaNet, där det jag betalar stannar lokalt. Pengar som återinvesteras här där vi bor, inte på någon

annan plats. Sponsringspengar som hjälper lokala föreningar där mina barn får ta del av dem. Det är något jag tycker är viktigt att ha med i beräkningen, tycker Jonny och fortsätter: – Vi har precis uppgraderat hastigheten, och allt rullar lika stabilt som tidigare. Vi hade 100 Mbit/sekund, men nu kände vi att det var dags att testa 500 Mbit. Som småbarnsföräldrar vill man att uppkopplingen till paddor, larm och andra enheter ska fungera, så är det bara. Då är det skönt att veta att man kan vända sig till någon som finns i närheten om det skulle strula, avslutar Jonny med ett leende.

ServaNet levererar lokalt fibernät i kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge och Härnösand i Västernorrlands län. För att fler ska kunna ta del av den supersnabba uppkoppling som krävs i det moderna hemmet erbjuder vi nu fiber för 9 900 kronor vid tecknandet av en internettjänst på 500/500 Mbit/s i 24 månader. Besök www.servanet.se/500kampanj för att läsa mer om kampanjen och dina möjligheter att få fiber. *Källa: www.ssnf.org/sveriges-stadsnat

Välkommen till oss! – Vi har sett en allt mer positiv trend vad gäller våra egentillverkade maskiner och framförallt då mekaniseringar/ automatiseringar, säger Patrik Strömberg.

För att möta marknadsbehoven behöver vi mer utrymme och öka numerären för att klara den ökade efterfrågan.

Har du assistans? Eller är anhörig till någon som har assistans.

Vi på Rehabassistans har möjlighet att ta emot flera assistanskunder!

IBEROBOT är ett teknikföretag som bygger maskiner för motståndssvetsning och

är i stort sett ensam att producera, utveckla och anpassa dessa typer av maskiner i en bredare utsträckning i Norden. Vår grund är standarmaskiner som byggs utifrån basmoduler och kan erbjudas i ett stort antal varianter utifrån specifika kundönskemål för företaget. Företagsnamnet står för Ingenjörsfirman Birger Eriksson som grundaren hette och verksamheten ligger i Timrå som den har gjort sedan start. Där sker all utveckling, tillverkning och reservdelshållning. Motståndssvetsarna, som alltså svetsar utan tillsatsämnen, tillverkas ofta kundanpassade och kan antingen användas fristående eller i produktionslinjer. – Våra kunder är allt ifrån fåmansföretag till internationella serieproducerande bolag.

Ett bredare sortiment!

Det är svetsmaskinerna som utgör företagets stomme och profil, men Iberobot har fler ben att stå på. – Vi är en bredare leverantör till svensk verkstadsindustri – och kan erbjuda ”allt från en”. Vi representerar Koike skärmaskiner sedan 25 år tillbaka då framförallt plasma och gas men även laser finns med i sortimentet. Genom samarbete med robot leverantör och tillverkare av ljusbågssvetsar kan vi också tillgodose färdiga anläggningar till slutanvändare för MIG/MAG och TIG-svetsning. Plattform med eget indexeringsbord och fixturer samt med möjlighet att erbjuda fog följning, vision, andra arbetsverktyg såsom skärning med plasma. Vi har även FICEP stålbearbetningsmaskiner i produkt sortiment till framförallt byggsektorn. IBEROBOT bedriver också utbildning inom sina produktområden och säkerställer eftermarknaden med service, underhåll, slit-och reservdelar.

IBEROBOT

Kontakta Magnus Norgren 070-691 63 20 eller Maria Melander 073-073 50 87 för ett första möte!

mer! laget som ger dig Vi är assistansbo reda & ing Ordn + iteter + Rehabplan + Egen sjukgymnast + Aktiv

egna sjukgymnast Linda Bäck Norrman är Rehabassistans möjliga hjälp för – Hon ger våra assistanskunder den bästa verksamhetschef, en, Edgr n Mali träning och ergonomi, säger AB. ge Sveri i Rehabassistans

HÄRNÖSAND

ÖRNSKÖLDSVIK

Brunnshusgatan 19 871 32 Härnösand 0611-221 01 info@rehabassistans.se

Järnvägsgatan 3 891 31 Örnsköldsvik 0660-128 63 info@rehabassistans.se

Assistansbolaget som ger dig mer! + Egen sjukgymnast + Aktiviteter + Rehabplan + Ordning & reda

-Grundades 2007-

www.rehabassistans.se


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

Foto Nella Bergström

Med bredband

kan företagen verka i glesbygd

Rotsidans klippor har slipats av havet i tusentals år.

Nybyggda hus i Fagervik, Timrå.

Het bostadsmarknad

Bostadspriserna ökar i Västernorrland, enligt färska siffror från Mäklarstatistik, som har jämfört snittpriserna i hela landet på fem års sikt. I Västernorrland har priserna stigit med 124 procent under femårsperioden, jämfört med 62 procent i hela riket. Timrå ligger på tredje plats av alla landets kommuner, med sin ökning på 258 procent. Visserligen har priserna utgått från en relativt låg nivå i länet, så ökningen kanske inte är fullt så dramatisk som den låter, men hus och lägenhetsägare i Västernorrland kan ändå glädjas. Så här mycket har lägenheternas värde ökat varje dag i de kommuner i länet som är med i statistiken: Sundsvall: 360 kr Örnsköldsvik: 345 kr Timrå: 210 kr Härnösand: 140 kr

10

Västernorrland är på god väg mot snabbt bredband till företag, genom ett samverkansprojekt mellan länsstyrelsen, landstinget, kommuner, kommersiella företag och EU. Text Nella Bergström Ett stort och viktigt digitaliseringsprojekt, Dig. 2020, pågår just nu i Västernorrland. Projektet handlar om att 90 procent av alla företag i länet år 2020 ska ha tillgång till stabilt och säkert bredband via fiber, som en del i att kunna bo och verka på landsbygden. Projektledare Marika Bystedt Gaulitz berättar att projektet, som pågår i fyra år, till hälften finansieras av Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Landstinget Västernorrland och kommunerna i Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. – Samverkan och samarbete är nyckeln. Oftast har man satsat på mindre delsträckor men här vill vi skapa ett stabilt och heltäckande ortsammanbindande nät till företag och offentliga arbetsplatser, i såväl glesbygd som tätorter. Eftersom det är ett jätteprojekt med massor av olika intressenter krävs det att vi jobbar på ett nytt sätt, med tät dialog mellan alla berörda. EUs regionala utvecklingsfond finansierar de delar av nätet som inte är kommersiellt gångbara, medan Marika Bystedt Gaulitz, projektledare Dig 2020. privata kommersiella aktörer får stå Foto: Lena Ottebo

Foto Marie Zetterlund

Längs Norrlandskusten, mellan Härnösand och Örnsköldsvik, finns världens högsta kustlinje med unika bevis på hur landet rest sig efter varje istid. Den rekordstora landhöjningen, som mest 286 meter, är skälet till att området utsetts till naturvärldsarv av Unesco. Här finns underbar natur med trolska skogar, dramatiska berg och öppet hav. Åk hit och hänförs!

Foto: Therese Svedin

Sagolik natur

för nätet i mer tätbefolkade orter. På så vis delar man på investeringen och alla parter tar sitt ansvar för att nå målet. Utbyggnaden riktar sig alltså främst till företag, som en integrationsåtgärd; företag i glesbygden ska ha samma möjlighet att koppla upp sig mot nätet som företag i tätorter. Det är ett stomnät som byggs, inte fiber ända fram till dörren, och privatkunder får tillgång till nätet genom kommersiella bredbandsföretag. Det kostar en del att koppla upp sig, berättar Marika Bystedt Gaulitz, men priset är kraftigt rabatterat. – Man bör känna till att det gamla koppartrådsnätet nu överges, och därmed blir uppkopplingen sämre. Det är fiberutbyggnad som gäller i dag, i hela Sverige. Projektet är stort och spänner över lång tid, än återstår tre år tills målet ska vara nått. Men de företag som redan har hunnit få fiber är nöjda och Marika Bystedt Gaulitz tycker att projektet löper på bra. – Visst finns det utmaningar med många inblandade aktörer och kommersiella intressen, men alla är öppna för dialog och är medvetna om vad som krävs.

Grattis, Sollefteå! I december 1916 fick Sollefteåborna beskedet att Sollefteå köping tillsammans med Katrineholm skulle få stadsrättigheter från och med 1917. Beskedet kom att firas stort på det anrika hotellet Appelbergs i Sollefteå under nyårsaftonen 1916. I det vi i dag kallar Sollefteå kommun fanns i början av förra seklet 15 socknar utöver själva köpingen (stadskärnan).

I år fyller staden alltså 100 år! Förra året ökade befolkningen med 63 personer och vid nyår bodde 19 846 invånare i Sollefteå. 209 barn föddes i staden 2016, vilket är det högsta födelsetalet på 22 år. Under 2016 nyregistrerades också 138 företag. Vi gratulerar en pigg hundraåring!


Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

Helt enkelt en skrytannons! Vi måste bara få skryta över alla våra fantastiska och framgångsrika företag.

ANNONS High Coast Media

ANNONS

Det har även varit ett fantastiskt år med rekordsiffror för besöksnäringen. Höga Kusten har aldrig varit hetare. Och klättringen fortsätter.

Detta är exempel på produkter från företag som är etablerade i Kramfors kommun. Några av våra expansiva företag: SCA Mondi Elpress Stringo Hemsek TräTeam Folksam Nordtrafo Skidstahus AQ Gerdins Box Destilleri Nordhydraulic Dockstavarvet HS Vakuumplast Höga Kusten Teknikresurs Och hela tiden startas nya företag i länets företagstätaste kommun.

TILLSAMMANS | MOD | LIVSKRAFT

Behov av kundanpassade transformatorer med låga förluster? Behöver du transformatorer som är anpassade efter just dina behov och krav? Nordtrafo tar fram kundanpassade 1-Fas-, 3-Fas transformatorer, Hexatransformatorer och kabelströmtransformatorer för dig, vi har även ett stort standardprogram av våra produkter som vi kan erbjuda våra kunder.

Framtidens förpackning

Nordtrafo AB är ett väletablerat företag som grundades 1965 och finns beläget mitt i Sverige, i det natursköna Höga Kusten. Vår styrka ligger i vårt stora kunnande i att snabbt ta fram helt kundanpassade transformatorer samtidigt som vi kan erbjuda ett brett standardsortiment.

Bucher Emhart Glass är världens ledande producent av maskiner för tillverkning av glasemballage.

Välkommen med en förfrågan!

NORDTRAFO

www.nordtrafo.se | info@nordtrafo.se | +46 612 52210

frosting.se

N

Vi driver utvecklingen vidare, med kundens behov, högsta kvalitet och vår miljö i fokus.

emhartglass.com

11


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Crossmedia Communication

ANNONS

Sveriges aluminium kommer från Sundsvall Kubal är Sveriges enda producent av primäraluminium. Verket är beläget i Sundsvall och byggdes 1942 av dåvarande Svenska Aluminiumkompaniet. Anläggningen kom att ägas av Gränges men såldes vidare och ägs idag av ryska Rusal som är världens största aluminiumproducent med över 60 000 anställda. Fabriksbyggnaden är en av Sveriges längsta byggnader.

OM KUBAL — Stora investeringar har lett till högre produktion och betydande miljöförbättringar. — 50 procent av Sveriges behov av aluminium täcks av Kubals produktion. — Varje månad lämnar 300 lastbilar och 50 järnvägsvagnar Kubal med aluminium i olika legeringar. — Kunderna är till hälften inhemska och övrig produktion går till Europa. — Kubal producerar 135 000 ton/år. — Kubal är certifikerade enligt ISO 9001 och ISO 14001.

TEAM KUBAL KUBAL är ett team på ca 450 personer som tillsammans besitter ett gediget kunnande om aluminiumproduktionen. I takt med den tekniska utvecklingen pågår en ständig utveckling av medarbetarna i deras yrkesroller. Kubal är inte en utan många arbetsplatser. Här arbetar tjänstemän och kollektivanställda, män och kvinnor. Kubal är en mångkulturell arbetsplats med anställda från ett 20-tal länder.

Landsvägsallén 79 852 29 Sundsvall

12

060-166100

info@kubal.se

Hitta oss på Facebook och Instagram

Profile for Crossmedia Communication

Västernorrland  

En region i stark tillväxt

Västernorrland  

En region i stark tillväxt

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded