Uppsala Universitet

Page 1

ANNONS ANNONS

HELA DENNA DENNABILAGA BILAGAÄR ÄREN ENANNONS ANNONS FRÅN FRÅN SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA UPPSALA UNIVERSITET

E N T I DN I NG F R Å N U PP SA L A U N I V E R SI T E T

WORLD CHANGING TECH TAKES MORE THAN JUST TECH

Life science ska gynna människa och klimat Nya Ångström – största bygget i universitetets historia invigs W W W. U U . S E | M A J 2 0 2 2

ANNONS ANNONS


Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

ANNONS

ANNONS

Spännande satsningar inom teknik och naturvetenskap Uppsala universitet tar ett stort steg framåt inom teknikområdet. I höst startar vi Nordens första masterutbildning i batteriteknik och energilagring och ytterligare tre internationella masterprogram i biofysik, kvantteknologi och elektriska framdrivningssystem. Områden som identifierats som avgörande för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

S

edan länge har vi klassiska civilingenjörsprogram som exempelvis teknisk fysik och informationsteknologi. Det ger oss ett unikt utbildningsutbud som är anpassat efter den pedagogik, forskning och samverkan som vår framtid bygger på. Vår tids breda samhällsutmaningar, från snabba teknikskiften till klimatförändringar, kräver samarbete såväl som teknisk spetskompetens. Uppsala universitet är kanske landets bredaste lärosäte vad gäller ämneskompetens. Inom det kompletta universitetet är profilen inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten teknik och naturvetenskap i förening. Tekniska innovationer är allt oftare sprungna ur samarbeten med naturvetenskapen, något som genomsyrar fakultetens verksamhet. Exempel på våra bidrag för att lösa samhällets utmaningar är de två kompetenscentrum inom solenergi och kärnteknik, SOLVE (Solelforskningscentrum Sverige) samt ANItA (Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning) som byggs upp vid Uppsala universitet med stöd från Energimyndigheten. Energi är ett brett styrkeområde på Uppsala universitet sedan många år och bredden syns i de totalt sju kompetenscentrum vi nu kommer delta i eller koordinera. Uppsala universitet ingår dessutom i två stora forskningssatsningar som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ett av

dem är Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, ett nytt stort forskningsprogram inom materialforskning som ska leda till utveckling av hållbara och effektiva material för att lösa några av samtidens stora utmaningar. Universitetet ingår även i en nationell satsning på datadriven life science, med målsättningen att Sverige ska räknas till de världsledande nationerna inom life science-området. Satsningen innebär anslag på 3,1 miljarder kronor under tolv år och fortsatt stöd till den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Om bara några dagar invigs nya Ångströmlaboratoriet – Uppsala universitets största byggprojekt genom tiderna. Det nya huset är en viktig satsning på framtidens utbildningsmiljö och blir en unik, tvärvetenskaplig mötesplats med internationell lyskraft för forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap. Från den 16 till 20 maj bjuder vi in till en multidisciplinär temadagsvecka på Ångströmlaboratoriet, en vecka fylld av dagsaktuell forskning inom artificiell intelligens och datadriven life science, universum och matematisk fysik, material, energi samt klimatförändringar. Det blir en spännande vecka med möjlighet att ta del av aktuell forskning och skapa nya kontakter med såväl forskare som andra aktörer inom teknik och naturvetenskap. Uppsala universitet är en viktig spelare i de stora förändringar som samhället nu står inför, vilket vi kommer se prov på i denna bilaga.

Välkommen att höra av dig till oss på Uppsala universitet. Frågor om innehållet besvaras av: Mikael Jonsson Föreståndare Upptech 070 167 92 78 mikael.jonsson@angstrom.uu.se

2

"Det nya huset är en viktig satsning på framtidens utbildningsmiljö."

Johan Tysk

Vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och professor i matematik

Tidningen är producerad av Crossmedia

För bilagor & kundtidningar, kontakta:

Communication. Medföljer som bilaga i

Crossmedia Communication, Jonatan Fransson

Dagens Industri, maj 2022.

E-post: jonatan.fransson@crossmediagroup.se

Projektledare: Jonatan Fransson

Tel: 0700 84 00 51

Redaktör: Robin Karlsson Grafisk form: Patrik Groop Tryck: Kroonpress Omslagsfoto: Lovisa Spaude (retuscherad bild)

C R O S S M E D I A G R O U P. S E


Säkra läkemedel, snabbt och resurseffektivt. Läkemedelsbolag över hela världen använder Gyros teknologi. Den används i flera applikationer, nya läkemedel och innovativa terapier. Teknologin är en viktig pusselbit i att utveckla och producera exempelvis genterapier som kan revolutionera sjukvården och bidra till en friskare värld. Med hjälp av snabba och precisa analysresultat, kan plattformen bidra till utveckling av genterapier, exempelvis botemedel mot blödarsjuka och muskeldystrofi hos barn.

Med världen som arbetsfält sker forskning, utveckling och tillverkning fortsatt i Uppsala och har gjort så i över tjugo år. Du hittar oss mitt i Uppsalas växande Life Science-kluster och ett stenkast från det nya Ångströmlaboratoriet. Följ oss på LinkedIn och läs mer om oss på www.gyrosproteintechnologies.com www.mesalabs.com

Gyros Protein Technologies – bygger på Gyrolab®, en automatiserad plattform för immunoanalyser, vilken kräver provvolymer på mindre än en femtiondels droppe och ger svar inom en timme. – tar både fram färdiga ”kit” och skräddarsyr lösningar efter specifika behov. I bägge fallen är grundkomponenten en egenutvecklad cd-skiva, som möjliggör den precisa kontrollen av provvätskor. – grundades i Uppsala år 2000. 2019 köptes företaget av Mesa Labs vilket skapade förutsättningar för tillväxt. Idag arbetar 163 personer på Gyros Protein Technologies, varav 60 personer i Uppsala, och på Mesa Labs cirka 700 personer.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

Nya Ångströmlaboratoriet

Uppsala universitets största byggprojekt färdigt Uppsala universitets genom tiderna största byggprojekt är till ända. Med de nya byggnaderna vill man möta framtidens krav på ett internationellt ledande universitet. Planerna på att bygga ut Ångströmlaboratoriet började för drygt tio år sedan.

F O T O M AT T I A S B R A D Å ( V Ä N S T E R ) , M AT S K A M S T E N ( H Ö G E R )

U

tmaningen för oss på Uppsala universitet har varit att försöka förutse vilka behov vi har i framtiden. Men så har vi också gjort ändringar under de år vi arbetat med projektet, eftersom verksamhetens behov har ändrats med tiden, berättar Cecilia Broman, projektledare på Byggnadsavdelningen vid Uppsala universitet. Med två nya hus har Ångströmlaboratoriet

Marika Axén, uppdragsansvarig arkitekt på PE Teknik & Arkitektur.

4

Cecilia Broman, projektledare på Byggnadsavdelningen vid Uppsala universitet.

utökats med 30 000 kvadratmeter. Projektet har även inneburit omfattande omflyttningar i de ursprungliga lokalerna för att optimera verksamheten, och dessutom har institutionen för informationsteknologi lämnat de gamla regementslokalerna och flyttat in på området. Visionen är att skapa en tvärvetenskaplig miljö för forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap. – Det personliga mötet har betydelse. För att främja idéutbyten och vara än mer relevanta i samhället samlar vi nu universitetets starka discipliner inom fysik och astronomi, kemi, matematik, IT, materialvetenskap, elektroteknik samt samhällsbyggnad och industriell teknik, säger Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. I höst startar fyra nya internationella masterprogram vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Johan Tysk menar att attraktiva byggnader och en bra studiemiljö inte ska underskattas när det kommer till att attrahera internationella studenter och ledande forskare. Att det har funnits ett tydligt studentfokus i utformningen av huset är uppenbart. I det luftiga atriet finns en uppsjö av sociala ytor och studieplatser. – Ambitionen har varit att skapa en byggnad med ett starkt och tydligt grepp, där studenterna är i fokus och att de erbjuds olika typer av mötesplatser och studieytor. Det är fantastiskt att komma till Nya Ångström nu, det är studenter precis överallt, säger Marika Axén, ansvarig arkitekt SAR/MSA på PE och får medhåll av Cecilia Broman. – Man kan verkligen se hur studenterna har tagit huset i besittning. TEXT OCH FOTO: LOVISA SPAUDE

"Att det har funnits ett tydligt studentfokus i utformningen av huset är uppenbart. I det luftiga atriet finns en uppsjö av sociala ytor och studieplatser."


Vi bygger där Sverige växer Till exempel Flanören i Uppsalas nya stadsdel Rosendal med 161 bostäder, vårdcentral och BVC.

Det stora företagets styrka, det lilla företagets engagemang HMB Construction växer. Du hittar oss nu i Stockholm, Uppsala, Gävle, Falun, Västerås, Örebro och Eskilstuna. Vi är 350 kollegor som tillsammans bygger fina bostäder, skolor, äldreboenden, kontor, industrilokaler och arenor. Välkommen! hmbcon.se HMB Construction är en del av AF Gruppen, en av Nordens ledande byggkoncerner.

HMB_UNT_260x375.indd 2

2022-04-21 11:05

5


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

Nya utbildningar i teknik och naturvetenskap Hösten 2022 startar fyra nya internationella masterprogram vid Uppsala universitet inom områden som identifierats som avgörande för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. BATTERITEKNIK OCH ELEKTRISKA FRAMDRIVNINGSSYSTEM – Det här två områdena har utvecklats väldigt fort. Laddbara bilar stod för 45 procent av alla nyregistreringar 2021 och denna trend ser ut att fortsätta, och då behöver vi forskning på området. Den gröna omställningen i samhället kan inte vänta, vilket är en av anledningarna till att vi är först ut i Sverige med masterprogram i batteriteknik och energilagring samt elektriska framdrivningssystem, säger Cecilia Johansson, prodekan för utbildning vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. – Det behövs mer miljövänliga och smarta

6

batterier, inte bara för bilar utan även för till exempel flygplan, energilagring i hus och för vardagsprodukter, och då behövs det människor som kan batterier och energilagring, förstår hur man bäst bygger en fabrik för att tillverka det här, folk som kan utföra service, och så vidare. – Hand i hand med batteriteknik och energilagring går masterprogrammet i elektrisk framdrivning. Uppsala universitet har världsledande forskning inom dessa två områden vilket lett till utvecklingen av de här programmen som är olika men som har viss samläsning. Vi ser det som en stor styrka att programmen går parallellt med varandra, berättar Cecilia Johansson. Elektrisk framdrivning i dag har ärvt mycket från system som utvecklats för att passa förbränningsmotorer, så här är det dags att tänka om från grunden och se hur man kan ta fram helt nya typer av system anpassade efter elektriskt framdrivning. BIOFYSIK – Biofysik handlar om att använda metoder från fysiken för att förstå biologi och se hur man kan studera komplexa biologiska system med

"Det behövs mer miljövänliga och smarta batterier." Cecilia Johansson, prodekan för utbildning vid teknisknaturvetenskapliga fakulteten.

fysikaliska metoder. Det är ett ämne på frammarsch och ett sätt att nå längre inom biologin. Här kommer det vara en stor mix av studenter med olika bakgrund och det är verkligen ett tvärvetenskapligt område, säger Cecilia Johansson. – Biologer är ju generellt inte experter på mätteknik, men det är fysiker, så om man slår ihop dessa kompetenser har man en bättre chans om man till exempel vill avbilda väldigt små biologiska system. Det kan till exempel användas för att bättre förstå hur virus fungerar, vilket givetvis är ett mycket aktuellt område. KVANTTEKNOLOGI – Kvanttekniken har gått framåt de senaste åren. Det här nya masterprogrammet är vårt sätt att visa att vi vill börja utbilda för det som kommer, men som vi inte riktigt vet vad det är än, säger Cecilia Johansson. Hela området är väldigt ungt och vi blickar nu framåt med målet att skapa och grundlägga kunskap inom området, för framtida applikation. Våra studenter kommer att vara med och forma framtiden inom området! TEXT: ROBIN KARLSSON


FRESENIUS KABI

– ett världsledande företag som tillverkar produkter som räddar liv! Att vara en del i Fresenius Kabi är synonymt med att vara en del i en miljö med framtidsutsikter. Fresenius Kabi är ett globalt, marknadsledande företag specialiserat på klinisk nutrition, infusionsterapi och medicinsk teknik. Fresenius Kabi står för framsteg och kvalitet i utvecklingen av innovativa produkter och tjänster för terapi och vård av kroniskt och svårt sjuka människor - på och utanför sjukhus. Produkterna som vi tillverkar säljs över hela världen och räddar liv varje dag. Vi är ett växande företag med cirka 1100 anställda i Sverige, och över 40 000 anställda världen över. Som arbetsgivare arbetar vi för att skapa en bra arbetsmiljö som ger alla medarbetare möjlighet att själva utvecklas och vara en del i företagets utveckling och framtid. Vi är en del av den tyska Freseniuskoncernen Patrik Karlsson, Quality Technician, Manufacturing Finished Products.

som har mer än 300 000 medarbetare globalt. I Sverige kan man hitta oss i Uppsala och i Brunna utanför Stockholm. Hos oss finns både möjligheter och utmaningar, både i Sverige och utomlands. Caring for life Under vårt motto ”Caring for life” står vi på Fresenius Kabi för framsteg och kvalitet i utvecklingen av produkter som räddar och skyddar liv, och som bidrar till att förbättra människors livskvalitet. Fresenius Kabi sätter människan i centrum, som patient, kund och medarbetare Vi är stolta över våra produkter och det genomsyrar hela företaget. I våra medarbetarundersökningar lyfts kollegorna, utvecklingsmöjligheterna och den familjära stämningen upp som några av de bästa sakerna med att arbeta på Fresenius Kabi.

Vår vision Vår vision är att bli den ledande tillverkaren av intravenösa näringslösningar, den självklara samarbetspartnern, alltid med patienten i fokus. En avgörande faktor när det gäller att förverkliga visionen är våra medarbetare och deras kunskaper.

FAKTARUTAN Antal anställda: ca 1000 anställda i Sverige Yrken inom företaget: Processoperatör, tekniker, produktionsplanerare, administratör, logistikoperatör, projektledare, kvalitetssäkrare, laboratorieingenjör, konstruktionsansvarig, produktutvecklare, orderhandläggare, inköpare, säljare, redovisningsekonom, controller, grafisk designer, personalvetare, IT-specialist, maskiningenjör, formulerare m.fl. Framtida jobb hos oss: Kontinuerlig rekrytering inom alla områden Utbildningsvägar: Gymnasium med en teknisk eller naturvetenskaplig inriktning är en bra grund. Universitet/Högskola: Maskinteknik, elektronik, kemi, data- och systemvetenskap, industriell ekonomi, energisystem, teknisk fysik, hållbar utveckling, industriell ledning, apotekare m.fl.

Medarbetarnas engagemang - en del av vår framgång På Fresenius Kabi lägger vi ner stor kraft och engagemang för att skapa en arbetsmiljö som ger alla medarbetare möjlighet att använda och utöka sina kunskaper, färdigheter och kreativa förmågor. Vi vill att medarbetarna är delaktiga i företagets utveckling och framtid. Medarbetarnas kompetens, engagemang och entusiasm utgör en mycket viktig del av vår framgång.

7


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

ANNONS

Miljardanslag till livsviktig forskning De största satsningarna hittills på materialforskning och datadriven life science ska stödja forskning vid Uppsala universitet och flera andra universitet i Sverige. Miljardanslagen är tänkta att gynna forskning som ska förbättra människors livskvalitet och välbefinnande men även skydda den biologiska mångfalden och skapa hållbarhet.

D

et är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som delat ut bidrag till forskning som syftar till att gynna mänskligheten genom att förbättra datahantering och artificiell intelligens inom life science och möta framtidens klimatutmaningar genom forskning på nya material. För materialvetenskapen innebär det 2,7 miljarder kronor över tio års tid som fördelas över sex olika universitet där Uppsala är ett av dem. – Det är den största satsningen på materialvetenskap i Sverige vad jag vet. Vi kommer att kunna bedriva mycket nyttig forskning för de pengarna, säger Olle Eriksson, professor i fysik vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet. Wallenberg Initiativ Material Science for Sustainability som programmet heter kommer att fokusera på lagring och distribution av ren energi samt utvecklandet av cirkulära hållbara material till elektroniska komponenter. Programmet ska också möjliggöra genombrott gällande outforskade material som kommer att behövas för en ökad energiförbrukning och försök att minska användningen av fossila energislag i framtiden. – Allt vi tar för givet i vardagen såsom uppvärmda hus och bilar har en miljöpåverkan och därför måste vi hitta smartare sätt att använda elektricitet och transportera oss. Grunden i all 8

teknik är material, säger Olle Eriksson. Det pågår många intressanta saker i materialforskningen just nu och ett av de mest aktuella områdena handlar om energilagring. – Batteriutvecklingen har gått snabbt men den stora utmaningen är hur vi ska lagra energin. Vid Ångströmlaboratoriet finns flera väldigt aktiva forskargrupper och vid svenska universitet fokuseras frågeställningarna både på organiska och oorganiska material, det är en viktig förutsättning för elektrifieringen av samhället, säger Olle Eriksson. En annan viktig fråga i materialforskningen handlar om supraledare som kan leda ström utan förluster. – De uppfanns redan 1911 men man letar fortfarande efter ett material som helt ovedersägligen är en supraledare. Dessutom har utvecklingen av magnetiska material gjort nya miljömässigt intressanta tekniker möjliga. Det handlar både om användning för kylning, till exempel i luftkonditionering, samt för omvandling av mekanisk energi till elektricitet, något som sker både i vindoch vågkraftverk, säger Olle Eriksson. En lite mer kuriös upptäckt på senare år är så kallade metamaterial som kan böja ljus så att de blir genomskinliga. – På så sätt är Harry Potters osynlighetsmantel inte bara fantasi utan på vissa våglängder funkar det verkligen så. Det funkar inte i synligt ljus men

det vore möjligt i framtiden. Det kanske inte har någon direkt användning för att ställa om till ett hållbart samhälle men det är fascinerande, säger Olle Eriksson. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar även på att gynna en nationell utbyggnad av datadriven life science med bidrag på 3,1 miljarder kronor under tolv år. Målsättningen är att Sverige ska hålla sig bland de världsledande nationerna inom life science-området. – Det är väldigt ovanligt med så här stora anslag för forskning. Det känns fantastiskt och är viktigt för att att vi ska kunna lägga upp en strategi för de närmaste tio åren, säger Siv Andersson, professor vid Uppsala universitet och ansvarig för grundforskning vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Värd för programmet som sträcker sig fram till 2032 är SciLifeLab. Satsningen sker i samverkan mellan de fyra värduniversiteten för SciLifeLab i Uppsala-Stockholm regionen och Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Göteborgs, Lunds, Linköpings och Umeå universitet samt Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturhistoriska riksmuseet. Forskningssatsningen spänner över grundforskning inom områden som nya läkemedel, smittspridning och infektionsbiologi, precisionsmedicin och diagnostik, evolution och

"Den nya data som upptäcks driver på forskningen, det är lite som att vara upptäcktsresande på en ny kontinent."


ANNONS

biodiversitet samt cell- och molekylärbiologi. Datadriven life science handlar om att göra viktiga upptäckter och formulera nya hypoteser baserat på bioinformatiska analyser av de stora datamängder som nu produceras. – Man kan också göra experiment med hjälp av datorprogram för att utveckla läkemedel.

Siv Andersson, professor vid Uppsala universitet och ansvarig för grundforskning vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

Inom evolution och biodiversitet försöker man förstå hur allt hänger ihop och där kan man låta datorn göra miljontals släktskapsträd och jämföra dem med olika algoritmer. Dessutom kan artificiell intelligens lära sig att analysera bilder och känna igen exempelvis tumörer, säger Siv Andersson.

Olle Eriksson, professor i fysik vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.

ANNONS

Den nuvarande situationen inom forskningen är lite av en paradox. Aldrig tidigare har så mycket data producerats som kan leda till ny, essentiell kunskap. Problemet är att mycket drunknar i de ofantliga datamängder som hela tiden tickar ut. Kompetens, såväl i Sverige som internationellt, saknas för att analysera, systematisera och upptäcka nya ledtrådar och fakta i den störtflod av data som väller över forskarsamhället. För det krävs specialkompetens både inom IT och inom olika ämnesområden. – Det är väldigt få forskare i dag som har den kompetensen. Det är det som programmet till viss del ska råda bot på. Det är ett nytt arbetssätt som är otroligt spännande. Den nya data som upptäcks driver på forskningen, det är lite som att vara upptäcktsresande på en ny kontinent. Något som också leder till nya forskningsområden, säger Siv Andersson. Den snabba tekniska utvecklingen inom life science kombinerad med utvecklingen inom databehandling och AI har en allt större betydelse för forskning och ut­veckling och berör i stort sett alla områden inom naturvetenskap och medicin. – Detta har också blivit tydligt när det gäller att öka samhällets försvar vid pandemier, där insamling och analys av stora mängder biologiska och medicinska data är oumbärligt för att följa smittspridning och för att ge politiker och myndigheter vetenskapligt grundade råd, säger Siv Andersson. TEXT: VICTOR ERIKSSON

9


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

Samverkan skapar nya innovationer

ANNONS

Andreas Larsson, vd på STUNS.

M

itt i Uppsala Science Park, en av Sveriges främsta innovationsmiljöer, sitter STUNS – Stiftelsen mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle. Organisationen har i uppdrag att skapa hållbar tillväxt i Uppsalaregionen. – Det är i gränslandet mellan akademi, näringsliv och samhälle som man kan få implementeringskraft att lösa komplexa problem och samhällsutmaningar, förklarar Andreas Larsson, vd på STUNS. STUNS arbetar såväl strategiskt som praktiskt. Hans Nyhlén är verksamhetsansvarig för den del av STUNS som arbetar med energi- och miljöfrågor. Inom det här området fokuserar man på att pröva och utveckla nya tekniker, tjänster och affärsmodeller för att därigenom medverka till nya lösningar inom energi och miljö. – Samverkan mellan studenter och offentlig verksamhet eller företag är egentligen ingenting nytt. Men vi upplevde att mycket fastnade i bokhyllan; det togs fram fina rapporter, men det blev liksom inget avtryck, säger han om upprinnelsen till Energy stories: ett koncept där studenter inom ramen för sin utbildning får arbeta med reella hållbarhetsfrågor för olika företag. – Tanken var att öppna upp och göra Uppsalas studenter mycket mer delaktiga i de innovationsprojekt inom energi, miljö, hållbarhet och klimat som sker och behöver ske i ännu högre utsträckning. Så att det blir handling av det studenterna tar fram, säger han. En särskild energiutmaning för Uppsalaregionen är kapacitetsbrist i elnätet, vilket riskerar påverka stadens höga ambitioner vad gäller miljö- och

STUNS STUNS – Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, sjösätter insatser och driver projekt i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och offentliga organisationer. Som ledande mötesplats och samverkansplattform med deltagande från alla samhällssektorer gör STUNS plats för nya idéer och initiativ som stärker Uppsalaregionens konkurrenskraft och hållbara tillväxt. STUNS stiftare är Uppsala universitet, SLU/ Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala kommun, Region Uppsala, Länsstyrelsen i Uppsala län och Handelskammaren i Uppsala län – en del av Stockholms Handelskammare. 10

klimatomställningen. Så hur bygger man framtidens parkeringshus, i ljuset av ett ökat antal elbilar, utan att belasta elnätet? Det var en av de frågeställningar Uppsala kommun och deras parkeringsbolag Uppsala Parkerings AB arbetade med inför bygget av mobilitetshuset Dansmästaren i Rosendal. Genom Energy stories involverades studenter från civilingenjörsprogrammet i energisystem i projektet, vilket kom att få stor betydelse för slutresultatet, och påverkade inte bara det enskilda byggprojektet. – Att studenterna får samarbeta med en riktig behovsägare under studietiden är värdefullt, det blir en koppling mellan teori och praktik. Men studenterna är också en kraft för att tänka nytt och hitta alternativa lösningar, säger Andreas Larsson. Mobilitetshuset Dansmästaren är inte bara Rosendals största parkeringsanläggning, där 100 av de 450 parkeringsplatserna är laddplatser för elbilar. Huset har även blivit en testbädd för modern Vehicle to grid-teknik (V2G), med solceller på taket och en avancerad batterianläggning. Ambitionen är att med hjälp av den egenproducerade energin kunna avlasta elnätet när många bilar laddas samtidigt. – Hade bygget genomgått en traditionell process med elkonsulter hade vi förmodligen landat i en lösning som var föråldrad redan när den skulle tas i drift, konstaterar Gustav Törnquist, bygg- och fastighetschef på Uppsala Parkerings AB. Just nu pågår bygget av nästa mobilitetshus i området – Brandmästaren – som kommer att ha liknande tekniklösningar som Dansmästaren.

– Vi har tagit höjd för en helt annan flexibilitet vad gäller elsystemet, vilket bygger på de idéer och lärdomar kring laddinfrastruktur som arbetades fram av studenterna under arbetet med den förra anläggningen, berättar Gustav Törnquist. Just nu pågår forskningsprojektet ”Dansmästaren – Dansar elbilsägare efter det lokala elnätets pipa?” i mobilitetshuset Dansmästaren; ett samarbete mellan forskargruppen USER, som leds av Cajsa Bartusch på Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet, RISE, STUNS Energi och Uppsala Parkerings AB. Utgångspunkten är att innovation inte bara handlar om tekniska landvinningar, utan även om att förstå beteenden. I studien undersöks elkonsumenternas syn på sin egen roll i framtidens hållbara energisystem.

FOTO MADELEINE BVERGMAN

Det är i gränslandet mellan universitet, näringsliv och samhälle som nya idéer föds och utvecklas. Det är utgångspunkten för samverkansorganet STUNS som verkar för hållbar, kunskapsbaserad tillväxt i Uppsala.

Hans Nylén, Verksamhetsledare STUNS Energi.

TEXT: LOVISA SPAUDE

I mitten av mars var klimatoch miljöminister Annika Strandhäll på besök i Rosendal där hon bland annat fick en presentation av mobilitetshuset Dansmästaren.


Visionsbild: Mandaworks

Uppsala Business Park Home of Life-Changing Solutions

Här skapas en levande stadsdel och en innovationsmiljö för bolag, forskare och talanger från hela världen. Uppsala Business Park förknippas med världsledande globala bolag med avancerad forskning och produkter. Nu vidareutvecklar vi den framgångsrika kulturen av samarbete, innovation, framtidstro och forskningsverksamhet till att även inkludera fler branscher och verksamheter som tillsammans ska bidra till att lösa framtidens livsviktiga frågor. ”Det handlar inte bara om att skapa en attraktiv plats, utan ett sammanhang där verksamheter ges förutsättningar att samverka och göra varandra framgångsrika.” – säger Sara Brännström, Verksamhetsledare i UBP. Läs mer på uppsalabusinesspark.se Följ oss gärna på En del av Corem


Anders Wiklöf-institutet utvecklar AI-baserade diagnosverktyg Tack vare en donation år 2020 från den åländske affärsmannen Anders Wiklöf har Uppsala universitet kunnat satsa på en ny miljö inom hjärtforskning baserad på data från storskaliga befolkningsregister och biobanker. Sverige är ett land med unika förutsättningar för medicinsk så kallad ”big data”-forskning. Detta tack vare den patientinformation som finns samlad i medicinska register som täcker hela befolkningen, och en lång tradition av stora befolkningsstudier med frivilliga försökspersoner som följts under decennier. Anders Wiklöf-institutet för hjärtforskning leds av Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet. – Anders Wiklöfs engagemang har varit avgörande för vårt arbete med en fokuserad och storskalig forskningssatsning på hjärt-kärlsjukdomar med målet att bättre kunna förutse och förhindra dessa. För mig som forskare är också Anders Wiklöfs intresse för, och kunskaper om, dessa frågor särskilt inspirerande. Min ambition är att vi om tre år har identifierat nya utlösande faktorer för hjärtinfarkt, och bidragande faktorer till andra hjärt-kärlsjukdomar, och därmed kan komma att i tid förutse och förhindra dem, säger Johan Sundström. Donatorn Anders Wiklöf ser fram emot att följa utvecklingen inom den nya forskningsmiljön. – För mig personligen är det fascinerande att via Uppsala universitets välmeriterade forskare få möjlighet att fördjupa mig inom detta angelägna område, säger Anders Wiklöf, och fortsätter: – Jag ser verkligen fram mot att följa framstegen i denna spännande satsning, som kan få livsavgörande betydelse för väldigt många.

AI-baserad diagnostisering av hjärtinfarkter I ett projekt på Anders Wiklöf-institutet har man tränat en artificiell intelligens-modell att kunna diagnostisera stora och små hjärtinfarkter på EKG. Modellen blev minst lika bra som läkare på att skilja hjärtinfarkter från icke-infarkter. – Nu går vi vidare och tränar den på att hitta olika varianter av hjärtinfarkter, hjärtsvikt, och andra akuta sjukdomar, säger Johan Sundström.

Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.

Syftet med denna forskning är att använda AI för att automatisera tolkningen av EKGn för diagnostik av hjärtinfarkt. Läkares precision vid hjärtinfarktdiagnostik med EKG är bristfällig, och på akutmottagningen missas en stor andel, uppskattningsvis ca 5 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom det stora antalet falska negativa är falska positiva fynd vanliga – mindre än hälften av dem som läggs in på sjukhus för en misstänkt hjärtinfarkt har det. Många hjärtinfarkter är tydliga på EKG, men upp till hälften saknar tydliga EKG-tecken, åtminstone sådana som kan ses med det mänskliga ögat. AI-baserad diagnostik

av hjärtinfarkt skulle ha ett mycket stort värde för akutläkares beslutsfattande. – Vi har nu studerat akutmottagningspatienter i Stockholmsregionen under perioden 2007 till 2016 där man tog EKG på grund av patientens besvär. Vi utvecklade ett djupt neuralt nätverk för att klassificera EKG:na som två olika sorters hjärtinfarkt eller icke-hjärtinfarkt. Vår AImodell fick utmärkt prestanda, och vi är nu i publikationsprocessen i detta arbete, säger Johan Sundström. Framtida forskningsprojekt Kostnaderna för akutsjukvård ökar fortare än andra vårdkostnader. Akutläkare måste på kort tid med begränsat underlag fatta livsavgörande beslut i en kaotisk miljö. Detta leder till att viktiga diagnoser missas på akutmottagningen. Därför finns det ett desperat behov och en enorm potential för kliniska beslutsstödsystem för akutmottagningen. – Vi kommer att fortsätta utveckla AI-drivna riskskattningsalgoritmer för livshotande sjukdomar baserade på EKG, sökorsaker, vitalparametrar, tidigare sjukdomshistoria och självrapporterade symtom och smärtritningar. Vi utvecklar också ett AI-baserat självlärande kliniskt beslutsstödsystem som genererar sannolikheter för diagnoser och deras risker, redo för implementering i vården, och kommer också genomföra en randomiserad klinisk prövning som undersöker användbarheten, effektiviteten och säkerheten i det nya beslutsstödsystemet, säger Johan Sundström. Ett användbart beslutsstödsystem för farliga tillstånd i akutsjukvården kan både minska onödig utredning av lågriskpatienter (vilket minskar kostnader, falskt positiva fynd och patientskador) och säkerställa att farliga diagnoser inte missas, vilket leder till stora samhälleliga besparingar och räddade liv.

Om donatorn Anders Wiklöf. Kommerserådet och ekonomie hedersdoktorn samt Anders Wiklöf är en åländsk affärsman och helägare av bolaget Wiklöf Holding, idag Nordens största koncern med enmansägande. Koncernen utgörs av fler än tjugo företag inom dagligvaru- och partihandel på Östersjön, samt hotell och byggnation. Anders Wiklöf är även huvudägare av börsnoterade Ålandsbanken. År 1989 grundade Anders Wiklöf Stiftelsen Ålandsfonden för Östersjöns framtid.

12


ÖSTERSJÖFONDEN – FÖR ETT RENARE HAV Östersjöfonden är Nordens äldsta vattenfond. Genom samverkan med näringsliv och forskning vill man hitta nya, hållbara sätt att bedriva verksamhet i Östersjön. När affärsmannen Anders Wiklöf 1989 grundade Östersjöfonden var miljö- och klimatfrågan inte lika högt upp på dagordningen som den är idag. Men redan då var Östersjön svårt ansatt av övergödning, överfiske och miljögifter. Syftet med fonden var att stödja forskning och annan verksamhet som gagnar skyddet av Östersjön, och att sprida medvetenhet om dess tillstånd. Det är en målsättning som står fast än idag.

F OTO : J O N A S E D S V I K / N YA Å L A N D

Thomas Saurén, vd Östersjöfonden

– När jag grundade fonden var det två saker som var viktiga: att den skulle vara långsiktig och att den skulle dela ut ett pris, inte till någon som ska göra något för Östersjön, utan någon som har gjort det, berättar Anders Wiklöf. Östersjöpriset delas ut årligen till personer och organisationer som har gjort betydelsefulla och framstående insatser för Östersjöns miljö. Under de drygt 30 år priset delats ut har över hundra mottagare uppmärksammats för sitt viktiga arbete. Med den nytillträdde VD:n Thomas Saurén i spetsen vill Östersjöfonden växla upp sitt arbete för Östersjön. Detta genom att i samverkan med näringsliv och forskare stötta projekt för att få igenom konkreta förbättringar på miljöområdet. – Vi vill vara en brygga och en partner att föra dialog med, så att vi kan få en transparens inom den näring som är kopplad till Östersjön. Tillsammans behöver vi arbeta proaktivt för att hitta nya lösningar på de utmaningar vi står inför, säger Thomas Saurén. Det är ett arbete som kommer att kräva att man tar också i de svåra frågorna. En av dem är hur näringar som å ena sidan bidrar till arbetstillfällen och ekonomisk vinning samtidigt kan ha negativ påverkan på havet. Thomas Saurén menar att det är av stor vikt att allmänheten är informerad om vilka för- och nackdelar som kommer med havsbaserade verksamheter, så att beslut kan fattas därefter. Därmed inte sagt att näringsliv och miljöarbete står i motsatsförhållande till varandra. Östersjöfonden har sedan start varit tydliga med att hållbarhet inte ska stå i vägen för samhällsutveckling – tvärtom. – Det finns en uppfattning om att klimatanpassning bara är kopplat till kostnad och problem. Men det handlar om att lägga tid och resurser på att hitta hållbara sätt att bedriva sin verksamhet på, säger Thomas Saurén.

Han lyfter fram hur ett utbrett, småskaligt fiske i den åländska skärgården har potential att gynna ön ekonomisk betydligt bättre än de nuvarande fiskekvoterna som han menar inte är hållbara och där slutanvändandet av fångsten bör ifrågasättas. – Det industriella storskaliga fisket subventioneras med bränslerabatter där största delen av fångsterna blir fiskmjöl och fiskfoder som går till fiskodlingar och pälsuppfödning, och inte till livsmedel. Det är skrämmande. Vi måste se vad samhället har att vinna på andra alternativ, säger han. Östersjöfonden har under många år haft ett framgångsrikt utbildningsprojekt på Åland, där man sprider kunskap om Östersjöns betydelse och människans koppling till havet för barn 4-6 år. Nu hoppas man kunna lansera konceptet även i Finland och Sverige. – Vi vill verka för att inspirera barn och unga och bidra till ett kunskapslyft i den här viktiga frågan, säger Thomas Saurén. För att Östersjöfonden ska kunna bedriva sitt arbete behövs donatorer, och förhoppningen är att även svenska företag ska vilja vara med i det nödvändiga förändringsarbete som krävs för att rädda vårt innanhav.

www.ostersjofonden.org thomas.sauren@ostersjofonden.org

13


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

Temadagsvecka inom teknik och naturvetenskap Från den 16 till 20 maj bjuder Uppsala universitet in till en multidisciplinär temadagsvecka inom teknik och naturvetenskap på Ångströmlaboratoriet. En spännande vecka fylld av dagsaktuell forskning inom artificiell intelligens och datadriven life science, universum och matematisk fysik, material, energi samt klimatförändringar. FOTO: LOVISA SPAUDE

16 MAJ AI / DATADRIVEN LIFE SCIENCE Forskningen inom livsvetenskaperna blir allt mer beroende av data och aldrig tidigare har så mycket data genererats som idag. Den snabba tekniska utvecklingen inom life science, i kombination med innovationer inom databehandling och AI (artificiell intelligens), kommer att få en allt viktigare roll inom forskning och utveckling och påverka praktiskt taget alla områden inom medicin och naturvetenskap. – Genom AI kan vi analysera stora mängder data och till exempel se mönster av betydelse för sjukdom hos människor. AI kan lära sig hitta tumörer och se sjukdomsrelaterade mönster i mikroskopibilder, säger Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi. Men det finns utmaningar för de forskare 14

som vill forska om sjukdomsförlopp. Sverige har en sträng lagstiftning när det gäller utlämnandet av patientmaterial och data delas inte gärna mellan landets 21 regioner. I Danmark har de ett annat system vilket Sören Brunak från Köpenhamns universitet kommer att föreläsa om. – Han har haft tillgång till sex miljoner journaler och det är en enorm guldgruva. Genom att lägga in alla diagnoser som en patient har haft vid olika tidpunkter så kan man se samband mellan olika sjukdomar och tid, till exempel att en patient med högt blodtryck fem år senare får hjärtinfarkt. Som läkare kan man använda denna kunskap att vissa symptom leder till sjukdomar och på så sätt förhoppningsvis förebygga dem, säger Bengt Persson, professor i bioinformatik.

17 MAJ UNIVERSUM & MATEMATISK FYSIK Under de senaste tjugo åren har betydande framsteg gjorts inom både observations- och teoretiska studier av vårt universum. Utveckling inom strängteori har lett till framsteg inom det tvärvetenskapliga området mellan matematik och fysik. Under temadagen hålls djupgående diskussioner och presentationer om den framtida potentialen för teoretiska och praktiska studier av universum där teoretisk astrofysik, rymdfysik, observationell astrofysik, gravitationsvågor samt geometri och fysik spelar stor roll. – På vår institution har vi flera världsledande forskare och en miljö mellan matematik och fysik som är väldigt unik i Sverige, säger Tobias Ekholm, professor i matematik och en av de ansvariga för temadagen. Mycket av teoretisk fysik handlar om att få modellerna att gå ihop. Man har frågeställningarna

Carolina Wählby

Tobias Ekholm


"Materialforskning är spännande eftersom allt som omger oss är uppbyggt av material och genom att titta närmare kan vi se hur elektronerna är organiserade. Om vi förstår hur elektronerna i materialet samarbetar kan vi designa nya material och egenskaper som kan få stor samhällsnytta."

strategi för satsningar inom forskning och utbildning och det kommer att diskuteras under dagen, säger Charlotte Platzer-Björkman. 20 MAJ KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Annica Black-Schaffer

Cecilia Persson

Charlotte Platzer-Björkman

19 MAJ ENERGI

som man jobbar med i flera år och nio av tio gånger får man ingen lösning på det. – Det kan vara frustrerande men det är samtidigt väldigt tillfredsställande när man når en liten lösning, det blir som en nyckel till att lösa andra problem. Ibland blir upptäckterna från den teoretiska sidan användbara i mer konkret fysik. Till exempel när man en gång i tiden kom fram till att det måste finnas svarta hål fast man inte kunde observera dem. Sen kom Stephen Hawking på att de svarta hålen har en strålning och nu kan man fotografera dem, säger Tobias Ekholm. 18 MAJ MATERIAL Framtidens teknikutveckling kommer att kräva nya avancerade material, för att till exempel

Omställningen till ett hållbart energisystem, i Sverige och globalt, är en av vår tids stora utmaningar. Inom Uppsala universitet har energiforskning länge varit ett prioriterat område och det finns starka forskningsmiljöer inom bland annat energiomvandling, lagring, bränslen och energiöverföring. Under temadagen presenteras internationell och nationell spetsforskning som bedrivs inom universitetet men också hos företag kopplade till energifrågan. Det kommer diskuteras hur kommuner, regioner och företag ska jobba ihop med universiteten och forskningen för att nå ett hållbart energisystem. – Det finns akuta behov av satsningar på till exempel elnätet och eldrivna fordon för att möta klimatmålen men samtidigt är universitetens roll att även blicka framåt. Det är lite av en utmaningen hur vi ska balansera mellan att samverka med industrin, utbilda folk och tänka långsiktigt. Det tar lång tid att ta fram ny teknik och nya lösningar, säger Charlotte Platzer-Björkman, professor i fasta tillståndets elektronik. Charlotte Platzer-Björkman forskar på solceller som kommer att bli en viktig del i energiomställningen. En av de senaste innovationerna är tandemsolceller som kan få högre verkningsgrad och som nu börjar kommersialiseras. – Det finns mer att hämta för flera energitekniker, men det är viktigt att vi har en samhällelig

Anna Rosling

Den pågående klimatförändringen är en komplex samhällsutmaning som kräver både grundforskning och tillämpad forskning inom naturvetenskap och samhällsvetenskap för att kunna förstå pågående processer, beskriva sannolika framtidsscenarier och lägga grunden för åtgärder som krävs för att hantera effekter av klimatförändringarna. För de sker snabbt även i Sverige. – Uppsala har alldeles nyligen bytt klimatzon. Det gör att hela vegetationen skjuts norrut och det är inte säkert att gran och tall kommer att förekomma naturligt på våra breddgrader i framtiden. Vi måste vara beredda på att ekosystemen kommer förändras, säger Anna Rosling, universitetslektor i evolutionsbiologi. Det speciella med temadagen om klimatförändringar är att den är ett samarbete mellan biologi och geovetenskap vars forskning kompletterar varandra. Medan biologerna studerar hur livsformers påverkas och anpassas så undersöker man på geovetenskapen hur yttre faktorer förändras. – Vi tittar mycket på glaciärer, de smälter fortare än vi trodde. Vi kan se tydliga förändringar och det måste vi förhålla oss till. Det kan vara svårt att dra gränsen mellan forskare och aktör, hur mycket man ska försöka påverka policys som rör klimatet. I slutet av temadagen kommer vi därför att ha en paneldiskussion där vi pratar om universitetets roll i allt från forskning, undervisning och samverkan med samhället och hur kunskap om klimatförändringar ska spridas, säger Ian Snowball, professor i kvartärgeologi. TEXT: VICTOR ERIKSSON

Bengt Persson

FAKTA Temadagarna är öppna för alla intresserade, skanna QR-koden för att anmäla dig och läsa mer om programmet.

Ian Snowball

16 maj: AI / Data-driven life science 17 maj: Universum och matematisk fysik 18 maj: Material 19 maj: Energi 20 maj: Klimatförändringar Plats: Ångström-laboratoriet, Lägerhyddsvägen 1 FOTO MIK AEL WALLERS TEDT

utveckla snabbare och mer energieffektiva ITplattformar och avancerade medicinska produkter som kan ersätta skadade kroppsdelar. Under temadagen kommer världsledande internationella och lokala forskare diskuteras några av de stora frågorna inom materialvetenskaplig forskning: Hur kan nya material gynna samhället och världen och vad behöver svensk forskning för att lyckas? – Materialforskning är spännande eftersom allt som omger oss är uppbyggt av material och genom att titta närmare kan vi se hur elektronerna är organiserade. Om vi förstår hur elektronerna i materialet samarbetar kan vi designa nya material och egenskaper som kan få stor samhällsnytta, säger Annica Black-Schaffer, professor i fysik. Ett praktiskt användningsområde är 3D-printing där man även har stor användning av avancerad karaktärisering vid storskaliga infrastrukturer såsom de för synkrotronstrålning och neutronspridning, något som också belyses under dagen. – Det som är speciellt med våra maskiner på Ångström jämfört med andra delar av universitetet är att vi även kan skriva ut metaller. Vi jobbar med metallpulver och laser för att skapa komplexa strukturer som gör materialet tåligare. Man kan även tillsätta grafen som kan göra materialet bakterieavstötande, vilket är användbart inom vården, säger Cecilia Persson, professor i materialvetenskap och ansvarig för temadagen tillsammans med Annica Black-Schaffer.

15


Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

ANNONS

ANNONS

Forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund.

neutronkälla. ESS är ett europeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur med medlemsländer i hela Europa, med Sverige och Danmark som värdländer. För att de stora forskningsanläggningarna ska kunna bidra till svensk innovation krävs att de samarbetar med akademi och näringsliv. Det menar Big Science Sweden, som fått i uppdrag att främja och facilitera affärs- och samarbetsmöjligheter mellan de olika parterna. – Vår uppgift är att försöka få ut den fulla potentialen av att vara medlem i de här anläggningarna, så att det resulterar i kompetensutveckling i Sverige, säger Fredrik Engelmark, samverkansledare vid UU Samverkan och projektledare för Big Science Sweden vid Uppsala universitet.

Forskningssamverkan ska främja svensk innovationskraft Big Science Sweden arbetar för ökad samverkan mellan stora internationella forskningsanläggningar, akademi och näringsliv. Syftet är att främja affärer med anläggningarna och driva på högteknologiska innovationsprojekt som i slutändan kommer samhället till gagn.

F

ör sex år sedan invigdes det nationella forskningslaboratoriet MAX IV – världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning. Fullt utbyggt kommer den vara först 2026, och beräknas då ha 3 000 användare årligen från hela världen inom ämnen som fysik, kemi, biologi, medicin och materialvetenskap. Ett stenkast från det nationella laboratoriet i utkanten av Lund byggs just nu ESS, European Spallation Source, en internationell forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla

Fredrik Engelmark, projektledare för Big Science Sweden vid Uppsala universitet.

Forskningsanläggningar är en global mångmiljardmarknad, men trots att Sverige investerar mycket i dem är svenska företag underrepresenterade i sammanhanget. Genom att få till samverkans- och innovationsprojekt mellan industri och forskning vill Big Science Sweden skapa samhällsnytta på flera plan. – Många kan skörda frukterna av de förbättrade produkter som krävs och därför utvecklas för att de här forskningsanläggningarna hela tiden ska kunna ta nästa steg, säger Fredrik Engelmark och konstaterar att de varit viktiga för att driva på teknikutvecklingen i vår tid. – Det finns många exempel på samhällsnyttiga leverabler som kommer från de här anläggningarna, säger han, och nämner World Wide Web som ursprungligen började som ett internt informationsverktyg inom partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Genom en medlemsmodell hjälper Big Science Sweden företag att öka sitt nätverk mot anläggningarna och anordnar olika typer av event för att koppla samman de som är intresserade av samma utmaningar. – För att vi ska dra nytta av att vi har ESS och Max IV på svensk mark måste vi bli ett Big Science-land, och med det menar jag att dra nytta av alla de utvecklingsmöjligheter som finns genom att i större utsträckning koppla in vår akademi och industri, avslutar Fredrik Engelmark. TEXT: LOVISA SPAUDE

Vi välkomnar Uppsala universitet till en kunskapsmiljö i världsklass Hoppas ni ska trivas!

16


Vi förvaltar drömmar om en bättre värld Uppsala Akademiförvaltning förvaltar stiftelsekapital som donerats av personer som på så sätt velat stödja verksamheten vid Uppsala universitet. Vi räknar våra anor till 1624 då verksamheten startade i form av fastighetsförvaltning efter den så kallade Gustavianska donationen.

För Uppsala Akademiförvaltning är långsiktighet och hållbar förvaltning grunden till hela vårt uppdrag och vår existens. Vi har ett uppdrag gentemot de donatorer som över fem sekel donerat kapital, skog, gårdar, stadsfastigheter och mark till förmån för Uppsala universitets fortlevnad och framtid. Deras bidrag fortsätter att förändra världen långt efter att de själva är borta. Ett sådant värdeskapande över tid förutsätter en långsiktigt hållbar strategi, där ansvars­ tagande för människor och miljö är självklara delar. Vi arbetar därför efter vad vi kallar evighetsperspektivet vilket innebär att stiftelserna ska leva i evig tid. Samtidigt som vi hela tiden utvecklar oss och anpassar oss till vår omvärld så att vår förvaltning är modern och effektiv. Allt för att tillgodose donatorernas önskan.

De senaste 10 åren har stiftelserna delat ut drygt 2 miljarder kronor i form av forsknings­ bidrag och stipendier till studenter och forskare vid Uppsala universitet varav ca 250 miljoner under 2021. Förvaltningen består idag av fyra grenar, Fastigheter, Finans, Jord och Skog. FORSKNING OCH FRAMSTEG Vid Uppsala universitet bedrivs forskning och utveckling för en bättre värld. Det stöd som tillkommer från våra donatorer kan vara det som får ett projekt att nå den allra högsta internationella nivån. Vårt uppdrag är att generera avkastning till alla 608 stiftelser så att de kan uppfylla sina ändamål. Uppsala Akademiförvaltning har inget privat vinstintresse utan all avkastning som genereras går till

stipendier, forskningsstödjande åtgärder av olika slag och till universitetets egen verksamhet. Ett exempel av våra stiftelser är Stiftelsen för materialvetenskaplig forskning och genom denna delar vi årligen ut drygt 13 Mkr för att stödja driften vid Uppsala universitets Ångström­ laboratorium. Ett annat exempel är det nyinstiftade Stipendier för forskare från Ukraina som utgörs av 20 stycken stipendier på vardera 150 000 kronor.


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Uppsala universitet

ANNONS

Här avslöjas hemligheter på atomnivå TEXT: ANNELI BJÖRKMAN/ FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Maskinen med de sex spretande strålrören liknar en stålhydra. Med sin längd på drygt 50 meter upptar den större delen av den 750 kvadratmeter underjordiska hallen. Inuti stålarmarna färdas partiklar med förmåga att fånga och förändra det osynliga. Följ med ner till Pelletronacceleratorn i Tandemlaboratoriet.

D

et är svårt att föreställa sig något mer abstrakt än de processer som äger rum i laboratoriet i Ångströmlaboratoriets källare. Att maskinen med sina strålrör har kapacitet att härbärgera spänningar på flera miljoner volt och att partiklar kan växelverka med material inom några femtosekunder – en biljarddel av en sekund – är svårt nog att förstå. Än mer ofattbart är hur forskarna förmår kontrollera och dra slutsatser av de oöverskådliga krafter som sätts i rörelse. Anledningen till den ansenliga rörlängden ligger i just den eftersträvade hastigheten och därmed högre energin. Med tanke på svårigheterna med att styra partiklar som har så mycket energi behövs stora utrymmen. Det säger Daniel Primetzhofer, professor i tillämpad kärnfysik och föreståndare vid Tandemlaboratoriet. – Ju högre energi vi ska få på partiklar, ju större måste maskinen vara. Och det är just de höga energierna som kan ge oss maximal information om ett prov, utifrån växelverkan mellan jonpartiklar och provet vi vill analysera.

"Tandemlaboratoriets samlade utrustning är störst i Norden och de totalt fyra acceleratorerna har ett värde av mer än 250 miljoner kronor." Vad som händer i mätstationerna i slutet av de olika rören beskriver han som ett slags biljard med atomkärnor. Ifall de snabba jonerna som riktas mot kristallprovet studsar mot en tyngre atom – som bara finns i så kallade katalytiska säten – kommer jonerna att återvända snabbare. Studsar 18

jonerna på lättare atomer kommer de tillbaka långsammare. – Vad som också händer är att jonerna studsar på elektronerna i en atom. Då elektronerna är förhållandevis lätta blir konsekvensen för jonerna ungefär som när vi rör oss i barnens bollhav – de bromsas endast sakta in, förklarar Daniel. Strålrörens detektorer mäter jonernas hastighet och avslöjar vilka grundämnen som finns i provet och var i kristallen de finns. I särskilt fokus för forskarnas intresse står de katalytiska sätena. – Det är där som kemiska reaktioner sker, säger Daniels samarbetspartner Sascha Ott, professor i syntetisk molekylär kemi. Målet är att kunna introducera speciella katalytiska enheter på olika ställen i kristallerna så att de sen kan användas i exempelvis en elektrolysapparat för vattenspjälkning. Om vi vet exakt var i kristallen våra katalytiska säten befinner sig så kan vi styra de kemiska reaktionerna på bästa sätt. Daniel nickar. – Eftersom vi kunnat visa att vi kan mäta fördelningen på dessa enheter inom Saschas kristaller har vi tagit ett avgörande steg mot tillämpningar med hållbarhets- och energifokus som artificiell fotosyntes och eller framställning av vätgas med hjälp av solljus. Tandemlaboratoriets samlade utrustning är störst i Norden och de totalt fyra acceleratorerna har ett värde av mer än 250 miljoner kronor. Även om det finns acceleratorlaboratorier i andra nordiska städer så är laboratoriets breda utbud av strålrör och annan mät- och analysutrustning unikt. De sex strålrören som utgör Pelletronacceleratorn har också sina olika specialiteter. Daniel pekar på ett av rören med ett stort runt fönster. – I den kammaren har vi stoppat in grundämnet yttrium som förångas kontrollerat medan vi släpper in vätgas och i ytterligare ett steg också syrgas. Om vi tillför en partikelstråle kan vi exakt följa hur tillväxtprocessen och oxidationen sker. Sen kan vi förändra någon parameter som gör att ämnet får andra egenskaper och på så sätt kan man skräddarsy material med de egenskaper som man vill ha.

Sascha Ott visar några av de metallorganiska ramverksföreningar med katalytiska säten som undersöktes inom forskarnas senaste studie.

Vid acceleratorn kan forskarna studera tillväxt på nanonivå i ett material och utsätta det för olika påfrestningar som reaktiva gaser eller höga temperaturer. En jonstråle som samtidigt riktas mot materialet avslöjar hur sammansättningen förändras, något som möjliggör materialutveckling med exakt de egenskaper som önskas.

Ett företag med ursprung i forskning vid Ångströmlaboratoriet och som regelbundet använt Tandemlaboratoriet är ChromoGenics. De tillverkar så kallade elektrokroma glas för dynamiska eller smarta fönster som består av flera olika skikt och involverar en elektrisk spänning som kan styra ljus- och värmeflöden genom fönstret. Daniel har i sin egen forskning i samarbete med materialfysiker fokuserat på en variant i form av passiva fotokroma fönster som mörknar när de blir belysta – baserat på just yttrium. – Då kollar vi på hela livscykeln från syntes till förstörelse till följd av exponering för alltför höga temperaturer. Tack vare specifika detektorer i rörens olika kammare kan vi göra mätningar av enormt hög precision och se hur prover förändras vid exempelvis uppvärmning, säger Daniel. – Det som också gör arbetet här så fint är att vi hela tiden kombinerar så olika saker som tung infrastruktur med avancerad molekylär kemi och katalys. Med andra ord arbetar vi hela tiden interdisciplinärt. Och det behövs för att öka förståelsen om hur vi kan exempelvis återanvända material, bli av med miljöfarliga ämnen och skapa energieffektiva lösningar för vårt samhälle.

TANDEMLABORATORIET genomför världsledande forskning med hjälp av avancerad jonstrålebaserad materialanalys och materialmodifiering inom vitt skilda fält, från grundläggande naturvetenskaplig forskning till praktiska tillämpningar för industri och samhälle. Laboratoriet är en nationell infrastruktur som stöds av Vetenskapsrådet och Stiftelsen för strategisk forskning. Det deltar även som en nod i fusionsforskningsprogrammet Eurofusion, som finansieras av Europeiska kommissionen, med fokus på utveckling av fusionsreaktorer för framtidens energiproduktion. Europeiska kommissionen stödjer också transnationell tillgång till Tandemlaboratoriets utrustning för internationella forskargrupper.


Vi arbetar för en hälsosammare framtid

Siktar du lika högt som vi? Tillsammans främjar vi människors hälsa och välbefinnande inom apotek, läkemedelsdistribution, dosdispensering och expertrådgivning. Dosmarknaden i Sverige är en spännande och växande bransch med mycket framtidspotential. Genom vår dosdispenseringstjänst får våra nästan 100 000 patienter runt om i Sverige möjlighet till att få rätt dosering av läkemedel vid rätt tid. Vill du vara med och bidra?

Vi erbjuder våra farmaceuter en unik insyn i branschen med tillgång till en mängd kompetensoch utvecklingsmöjligheter. Som farmaceut på vårt dosapotek i Uppsala får du möjligheten att använda dig av din farmaceutiska kunskap för att tillsammans med dina kollegor bidra till en hälsosammare framtid. Sen har vi bra arbetstider också. Välkommen till oss!

sm ä L n? e k i f Ny

! r ä h er


Ingenjör med kärnkraften som vardag

FAKTA OM FORSMARK Kärnkraften är en viktig del av Sveriges energimix och att arbeta på Forsmark, oavsett vilken befattning man har, bidrar till Sveriges viktiga elförsörjning. Mångfald är viktigt för oss och vi är övertygade om att våra olikheter skapar värde i verksamheten. På Forsmark jobbar nära 1 200 personer och varje år rekryterar vi cirka 80 nya medarbetare. Som arbetsgivare erbjuder Forsmark en trygg och stabil arbetsplats där det finns flera olika utvecklingsmöjligheter. De interna karriärvägarna är många och det finns möjlighet att fördjupa sin kärnkraftskunskap men också bredda sin kompetens inom flera olika verksamhetsområden. Läs mer på: www.vattenfall.se/forsmark Se lediga jobb: https://careers.vattenfall.com/se/jobb/

Hur är det att arbeta på ett kärnkraftverk? Och vad gör man som ingenjör på Forsmark? Det vet Annette Olsson, som tidigare läst civilingenjörsprogrammet inom energisystem på Ångström vid Uppsala universitet. Annette Olsson började på Forsmark för ganska precis två år sedan och jobbar på underhållsavdelningen. Hennes grupp utgör ingenjörsstöd på den stora

underhållsavdelningen som har cirka 300 medarbetare. Bland annat ingår att samordna arbetet med systemhälsa och att hålla koll på hur de olika system som finns mår, med hjälp av olika indikatorer. – Forsmark är den roligaste och mest intressanta arbetsplatsen i hela Sverige. Särskilt när man som jag har ett miljö- och energiintresse och vill vara med och bidra för att vi ska minska vår klimatpåverkan. Vi behöver fasa ut de fossila kraftslagen i Europa. Det mest effektiva sättet är via kärnkraft och det är dessutom det coolaste sättet att producera el, säger Annette Olsson.

Hon är övertygad om att hon kommer att jobba med kärnkraft i hela sitt yrkesliv. – Definitivt. Våra reaktorer i Forsmark ska fortsätta att producera el långt in på 2040-talet åtminstone. Sedan handlar det om att på ett ansvarsfullt sätt plocka ned anläggningarna, ta ansvar för avveckling av drift och slutförvar. Vi får också se om det finns tekniska lösningar och om det är ekonomiskt lönsamt med forskningsreaktorer eller flera stora reaktorer i framtiden. Kanske kan Forsmark vara en intressant plats för nybyggnation!


Världsledande företag skapar ny mötesplats i Uppsala Nya tider skapar nya vanor. Pandemin har skapat stora utmaningar, för individer liksom företag. Men vi tror att för varje utmaning finns det en lösning, något som bevisats under de senaste åren, tack vare modern teknik och vår vilja att utvecklas. Vi har varit verksamma sedan 1942 och är idag en global branschledande tillverkare av extremt hårda skär och verktyg som används inom industrier över hela världen. Utan förändring hade vi inte varit där vi är idag. Vår tillverkning sker över hela världen, bland annat i Gimo.

Shaping the future together

I Juvelen ligger BASE10, Uppsalas största coworking center för företag och startups. Där har vi öppnat kontor för att skapa en ny mötes- och arbetsplats för kollegor, studenter och besökare. För det är i nya möten som spännande idéer och innovationer föds och som kommer fortsätta driva vår förändring. Med nya arbetssätt kommer nya möjligheter – Välkommen att hälsa på.

sandvik.coromant.com/gimo

Sandvik Coromant i Gimo är en av Uppsala läns största privata arbetsplatser med ca 1 300 anställda. Sandvik Coromant äger över 3 100 patent, sysselsätter över 8 000 anställda och finns representerat i 130 länder. Sandvik Coromant är en del av industrikoncernen Sandvik AB som har ca 37 000 medarbetare världen över. Stolt sponsor till O-Ringen 2022 i Uppsala.



Femton framgångsrika år med klinisk utveckling i fokus På Ångströmlaboratoriet sker dagligen medicinteknisk forskning och innovation men att omsätta idéerna till godkända produkter är en lång väg. På Scandinavian CRO är man experter på att navigera i den snåriga process som krävs för att ta fram medicintekniska produkter. Nu firar företaget femton händelserika år med över 350 projekt och 140 olika kunder. Scandinavian CRO (SCRO) är en klinisk kontraktsforskningsorganisation som hjälper läkemedels-, bioteknik- och medicintekniska företag såväl som akademiska forskare att designa och genomföra sin kliniska forskning – från att utföra kliniska prövningar till att utveckla hela kliniska program för att ta fram medicintekniska produkter. – Medicinteknik är allt från plåster till pacemakers och direkta behandlingsmetoder som behövs inom vården. Ångströmlaboratoriet är en “innovations-hotspot” där det kommer fram många bra idéer som kan leda till medicintekniska produkter, men det krävs omfattande klinisk evidens innan dessa kan nå marknaden, säger Josefin Jakobsson, Medicinteknisk gruppchef på SCRO. Bred kompetens Klinisk forskning är oerhört viktig för utvecklingen av hälso- och sjukvården. SCRO:s forskningsområden spänner från ovanliga åkommor till de stora folksjukdomarna, det omfattar läkemedel, medicintekniska produkter och diagnostik. – Vi jobbar både med vården och industrin.

till att hitta kliniker där man kan utföra studierna och har sedan det övergripande ansvaret under studiens gång, säger Josefin Jakobsson.

Josefin Jakobsson, Medicinteknisk gruppchef på SCRO och Ulrika Hammarström Lüllmaa, grundare och CEO på SCRO.

Vi har en bred kompetens med bland annat apotekare, forskningssjuksköterskor, biomedicinare och civilingenjörer. Det ger ett systemtänk som behövs för att förstå både kunden och patientens behov och se hela utvecklingskedjan i förhållande till marknaden, säger Josefin Jakobsson. Nya riktlinjer kräver expertis Regelverken för utvecklingen av medicintekniska produkter har uppdaterats de senaste åren. Kraven har skärpts för dokumentation och kontroll över de kliniska studierna samtidigt som etiska riktlinjer ska följas för att garantera att produkterna är säkra att använda av patienter. – Det tar tid att ta fram medicintekniska produkter och därför krävs en genomtänkt strategi och planering. Vi är experter på både regelverket och på att projektleda och övervaka studierna. Vi sköter allt från ansökningar till läkemedelsverket och etikprövningsnämnden

Börjar med slutet När man utvecklar medicintekniska produkter är det viktigt att börja med slutet genom att beskriva produkten: Vad har den för syfte? Hur fungerar den? Hur är den konstruerad? Vem ska använda den? – Man kan säga att vi börjar med bipacksedeln och jobbar oss bakåt till själva innovationen. Har man koll på detta så har man rätt förutsättningar att skaffa den kliniska evidens som krävs för en CE-märkning, säger Josefin Jakobsson. 15 år av medicinsk innovation Scandinavian CRO grundades i Uppsala för 15 år sedan och har vuxit stadigt, från enmansföretag till gasellföretag till att idag vara ett fullservice CRO-bolag som sysselsätter cirka 30 personer. Gemensamt för dem alla är att de brinner för att utveckla innovativa nya läkemedel och medicintekniska produkter. – Jag är otroligt stolt över det vi har åstadkommit. Att få bidra till så många livsförändrande innovationer är ett verkligt privilegium, säger Ulrika Hammarström Lüllmaa, grundare och CEO på SCRO.


GRAND CHALLENGES NEED GRAND SOLUTIONS UppTalk Weekly – populärvetenskapliga digitala samtal varje tisdag kl. 12.00

Tisdag 10 maj

Tisdag 24 maj

Tisdag 31 maj

Radioaktiva resor mellan himmel och jord

Vetenskapligt pussel av bilder, DNA och AI för att förstå tumörer och bota cancer.

Brist på antibiotika och ökande anti­ biotikaresistens – vår tids tysta pandemi

Strålning och radioaktivitet kan väcka oro, men de kan även vara till praktisk nytta för oss. Möt forskaren Mattias Lantz i ett samtal kring strålning, hur den mäts och hur vi kan dra nytta av detta.

Möt Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikro­ skopi, i ett samtal om hur nya bildbehandlingsmeto­ der, avancerade molekylära tekniker och artificiell intelligens bidrar till bättre förståelse av sjukdoms­ förlopp och effekten av patienters behandlingar.

2016 samlades akademi, sjukvård och näringsliv i Uppsala för att hitta nya sätt att motverka antibio­ tikaresistens. Möt dessa aktörer i ett samtal om PLATINEA, en innovationsmiljö för ökad tillgänglig­ het och individanpassad användning av antibiotika.

Baserat på dina behov och intressen finns olika kontaktvägar in till oss.

Använd Studentkraft Samarbeta med studenter och få nya insikter eller hjälp med att lösa problem. Samtidigt får du kontakt med potentiella framtida medarbetare.

Ta hjälp av UU Samverkan

Kontakta Upptech

Öka kunskapsbasen, få nya infallsvinklar och inno­ vativa lösningar. UU Samverkan har kontakter, kompetens och samarbetsformer utifrån dina behov.

Ibland kan det vara svårt att veta vilken väg man ska gå. Vi på Upptech hjälper dig hitta rätt kontakter och visar dig vägar in i universitetets teknikverksamhet.

UPPTECH Uppsala universitet satsar på teknik över gränserna.Vi vill jobba tillsammans med företag och organisationer för att lösa framtidens utmaningar. Har du en idé om hur vi kan samverka, eller vill du diskutera en fråga med oss? Kontakta oss! Mikael Jonsson mikael.jonsson@upptech.uu.se telefon: 070-167 92 78 Lina Sors Emilsson lina.emilsson@upptech.uu.se telefon: 072-999 94 08

WWW.UPPTECH.UU.SE