Let's change the world together

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

ANNONS

LET’S CHANGE THE WORLD

TOGETHER En tidning från Uppsala universitet – Upptech

Pappersbatterier bidrar till smarta förpackningar n sidan 12

Framtidens medicinteknik utvecklas vid nytt forskningscenter i Uppsala n sidan 16

3D-teknik revolutionerar sjukvården Individanpassade läkemedel för barn blir snart verklighet n sidan 14

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Uppsala universitet i siffror

1,2

13

Uppsala universitet erbjuder 13 ingenjörsutbildningar: nio civil- och fyra högskoleingenjörsutbildningar.

Ca 2 000 studenter läser universitetets ingenjörsprogram varje år.

Ny testbädd för digitaliserat jordbruk è Uppsala ligger i framkant när det gäller testbäddar. Ett exempel på det är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU som nyligen fått stöd från Vinnova för att utveckla en testbädd för digitaliserat jordbruk. Här handlar det om uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur som samlar in och analysera data som kan användas för att utveckla nya innovationer.

Projektet ligger helt i linje med länets satsning på de gröna näringarna.

Med en budget på 1,2 miljarder bygger universitetet ut Ångströmlaboratoriet för framtidens teknikforskning och utbildning.

38%

29%

av studenterna på ingenjörsprogrammen är kvinnor.

Uppsala läns högteknologiska branscher utgör 38 procent av den totala omsättningen och står för 92 procent av den totala varuexporten.

Uppsala universitet är starka på teknikforskning inom bland annat förnybar energi, materialutveckling, IT och medicinsk teknik.

Uppsala. En plats för innovation, teknik och tillväxt!

Uppsala är på många sätt unikt. Vi har ett universitet med teknisk spjutspets, en stark startup-kultur, ett av Sveriges bästa universitetssjukhus och landets enda farmaceutiska fakultet.

Upptech är Uppsala universitets verktyg för satsning på teknik över gränserna. Vi vill minska avståndet mellan högskola och näringsliv och jobbar tillsammans med företag och organisationer för att lösa framtidens utmaningar. Vi vill synliggöra forskning och utbildning inom teknik och öka samarbetet med näringslivet och samhället – för att skapa en bättre och mer hållbar värld.

De flesta samhällsutmaningar vi står inför kräver teknisk kompetens. Det finns många exempel på Uppsala universitets styrka inom teknikutveckling. Här har vi också nära till många olika discipliner som samarbetar för att skapa smarta och hållbara lösningar för människor och för planeten.

Biologiska läkemedel utvecklas i Uppsala è I augusti 2018 invigdes Testa Center, Sveriges nya testbädd och innovationscenter inom bioprocessteknologi. Bakom etableringen står regeringen, Vinnova, GE Healthcare, Region Uppsala och Tillväxtverket.

Ambitionen är att Testa Center ska bidra till att göra Sverige till en global ledare inom forskning, utveckling och produktion av biofarmaceutiska produkter (biologiska läkemedel). Testa Center håller till vid GE Healthcare i Uppsalas industriområde Boländerna.

För att kunna hitta lösningar och bidra till dagens och morgondagens stora samhällsutmaningar krävs samverkan mellan olika discipliner och aktörer. I den här tidningen kan du ta del av flera exempel på banbrytande forskning och spännande samarbeten mellan högskola och näringsliv, kommun och region.

Vi har inte svaret på mänsklighetens alla utmaningar.

Men att resan mot en tryggare, rättvisare och mer hållbar värld varken är enkel eller helt rak, det är vi säkra på. Vi är också övertygade om att det är när människor från olika områden möts för att angripa problemen tillsammans som unika lösningar tas fram.

Grand challenges need grand solutions!

MARIA STRØMME Ordförande för Upptech & professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet

En tidning från Uppsala universitet.

Medföljer som bilaga i Dagens Industri, december 2018.

Frågor om innehållet besvaras av: Mikael Jonsson Föreståndare Upptech 070 167 92 78 mikael.jonsson@angstrom.uu.se

2

Maria StrØmme med en burk träcellulosa som kan användas i batterier. Foto: Joel Nilsson

PROJEKTLEDARE: JONATAN FRANSSON REDAKTÖR: SARA STEINHOLTZ SPARBY ART DIRECTOR: ANNIKA MAGNUSSON TRYCK: MITTMEDIA OMSLAGSKOLLAGE: MATS KAMSTEN, UPPSALA UNIVERSITET För information om bilagor och kundtidningar, kontakta Jonatan Fransson på 0700-84 00 51 eller jonatan.fransson@crossmediagroup.se Crossmedia Communication Kristallen B, 754 50 Uppsala crossmediagroup.se

The biggest production unit in the world for inserts and tools manufacturing is in Gimo, not far from Uppsala.

We are constantly searching for passionate and smart people to join our journey towards becoming a green factory.

It will be designed by people.

Shaping the future together.

Green factory Passion Industry 4.0

3

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Thomas Schön beskriver maskininlärning som ryggraden eller motorn i artificiell intelligens.

Uppsalaforskare ligger bakom framtidens smarta algoritmer Självkörande bilar, nya läkemedel eller datorer som tolkar röntgenbilder. Användningsområdena och potentialen för AI och maskininlärning är enorma och vid Uppsala universitet pågår banbrytande forskning inom området.

Text: Sara Steinholtz Sparby Bild: Elekta och Mikael Wallerstedt/ Uppsala universitet

M

achine learning, eller maskininlärning som det heter på svenska, innebär att maskiner kan lära sig att fatta automatiska beslut. Thomas Schön, professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, beskriver maskininlärning som ryggraden eller motorn i artificiell intelligens, AI. Bakom avancerad teknik som självkörande bilar eller robotik finns en mängd algoritmer som styr inlärning och beslut.

– Maskininlärning innebär att man ger datorer eller maskiner förmågan att lära sig saker och ting utan att de är uttryckligen programmerade för det.

Vi tränar datorer så att de lär sig att automatiskt hitta mönster och förbättra sin prestanda utan att en människa är inblandad. Det finns fantastiska applikationsområden och stor potential för mänskligheten i den här tekniken, bland annat när det gäller autonom körning och inom det medicinska fältet, säger han.

4

Bygger in osäkerhet En stor utmaning för forskarna är att bygga in osäkerhet i modellerna så att maskinerna kan fatta självständiga beslut som går att lita på.

– Det är nödvändigt eftersom det finns en del osäkerhet i allt vi människor gör. Det kan till exempel handla om att bygga in ett säkerhetssystem i en bil. Vi vet att det finns en risk att människor springer ut framför en buss som står stilla och då kan vi se till att bilen automatiskt saktar in när den närmar sig en stillastående buss, säger Thomas Schön.

Diagnostik under behandling Ett aktuellt forskningsprojekt kretsar kring strålterapiföretaget Elektas maskin Unity som är en kombinerad MR-kamera och strålbehandlingsmaskin. Unity gör det möjligt att avbilda patienten när hen ligger på behandlingsbordet, till skillnad från tidigare då patienten behövt flyttas mellan olika maskiner för bildtagning och behandling.

– Redan idag kan läkare med hjälp av Unity se tumören vid varje behandlingstillfälle och anpassa behandlingen därefter. Nu försöker vi ta det steget längre. Målet för samarbetet med Thomas Schöns forskargrupp är att maskinen själv ska kunna omvandla data till handling, och anpassa behandlingen för att hela tiden bestråla tumören och skona den omgivande vävnaden, berättar Jens Sjölund, forskningsingenjör på Elekta, och fortsätter: – Med kontinuerlig MR-bildtagning kan man se tumören och följa hur den eventuellt rör sig. Då kan man preci-

sera vilket område som ska bestrålas och även anpassa strålningen om det behövs. Då kan också strålningen på frisk vävnad begränsas, vilket minskar risken för biverkningar.

Nya intelligenta algoritmer En annan aspekt är att patienten kan komma att slippa ett antal besök på sjukhuset.

– Det är vanligt att en patient behöver besöka sjukhuset en eller flera gånger extra för bildtagning, men med Unity kan allt ske på samma gång, säger Jens Sjölund som berättar att projektet precis är i startfasen.

– Unity har den teknik som krävs men för att utnyttja den till fullo behövs nya intelligenta algoritmer.

Det vill vi lösa och det är riktigt roligt

att få göra det tillsammans med en av Sveriges främsta forskningsgrupper inom AI. Både Thomas Schön och Jens Jens Sjölund Sjölund betonar vikten av den här typen av samarbeten mellan akademi och näringsliv för att utvecklingen ska gå framåt.

– På Uppsala universitet vill vi bygga den bästa grundforskningen.

Samtidigt strävar vi efter att jobba med de mest intressanta och relevanta tillämpningarna tillsammans med företag eller tillämpade forskargrupper. Då kan vi göra fantastiska saker, säger Thomas Schön. n

Elektas maskin Unity är en kombinerad MR-kamera och strålbehandlingsapparat som både kan behandla och ta bilder på en patient.

Ett växande Uppsala som ska hålla för framtiden.

I förgrunden Tiundaskolan och Tiunda förskola med solcellsanläggning och sedumtak.

Bäddat för innovation I Uppsala arbetar vi kommunala fastighetsbolag för en hållbar stad.

Bland annat genom att vara testbäddar för energismarta innovationer.

Text: Susanne Folin Foto: Alex Giacomini, Lilla Produktionsbolaget

Skolfastigheter, IHUS och Sportfastigheter ska i sina verksamheter arbeta för långsiktig hållbarhet. Genom samarbeten med STUNS Energi (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) hittar vi lösningar vi inte visste fanns.

– Det här försöket blir extra spännande eftersom vi kan jämföra klimatet i två hus, med och utan installation. Förhoppningen är att glasen ska ge oss tillräckligt solskydd för att minska kylbehovet under sommaren och också spara energi året runt.

miljövänlig energilagring – Ett exempel är Tiundaskolan och Tiunda förskola där Skandinaviens första anläggning med miljövänliga batterier av saltvatten och bomull installerats, berättar Annelie Johansson, VD för Skolfastigheter.

– Där lagras energi från solpanelerna på skolans tak för att sedan kunna användas när solen inte skiner. Vi räknar med att solen ska ge 12 % av skolans energiförbrukning.

Fördelarna med saltvattensbatterier är bland annat låg miljöpåverkan från tillverkning och sluthantering av batterierna.

energismarta konstgräsplaner Sportfastigheters VD Eva Sterte berättar om test med hydrofob (vattenavstötande) sand i konstgräsplaner.

– Konstgräsplaner är energikrävande. Ett av problemen är att man använder sand som ifyllnadsmaterial. När den blir fuktig och fryser på vintern blir planen hård att spela på. Idag löser man det normalt med uppvärmning. Genom STUNS gavs en grupp studenter uppdraget att hitta alternativ.

Där kläcktes och testades idén med hydrofob sand.

– Testerna föll så väl ut att vi valde att göra ett fullskaligt test på Stenhagens IP. Nu är planen klar och ska utvärderas under vintern.

dynamiskt solskydd IHUS, som fokuserar på verksamhetslokaler, äger två likadana kontorshus med glaspyramider på taket som släpper in ljus, men också solvärme vilket ger oönskad värme och bländning under sommarhalvåret.

– Vi fick möjlighet att testa ett nytt dynamiskt glas från ChromoGenics. När solen ligger på mörknar glaset, men gradvis, vilket gör att dagsljuset i lokalerna upplevs som konstant men värmen stannar ute, berättar VD Maria Säfström.

förutsättning för snabb innovation Hos STUNS Energi är man också nöjd med samarbetet.

– Bolagen erbjuder möjligheter att snabbt komma ut och testa ny energiteknik i riktiga verksamheter, säger Hans Nyhlén, verksamhetsansvarig på STUNS Energi.

– Det snabbar på innovationstakten vilket är avgörande om vi ska nå klimatmålen 2030.

»Det är spännande och roligt

att få vara med i utvecklingen av framtidens tekniker. « Annelie Johansson, VD Skolfastigheter, Eva Sterte, VD Sportfastigheter och Maria Säfström, VD IHUS

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

”Innovationsklimatet i Uppsala är fantastiskt bra” Uppsala ligger i framkant när det gäller innovation och teknik.

Bakom den stora utveckling som sker finns ett starkt innovationsstöd och täta samarbeten mellan bland annat Uppsala universitet och näringslivet.

Högexpansiva Olink Proteomics och unga Graphmatech är två exempel på företag som tagit hjälp av det innovationsstödsystem som finns.

Text: Johan Bentzel & Sara Steinholtz Sparby Bild: Uppsala universitet

S

tartupföretaget Graphmatech jobbar med ett av världens starkaste och tunnaste material, grafen. Grafen är bara ett atomlager tjockt och är lätt, böjligt och starkare än stål. Dessutom släpper det igenom ljus och leder ström effektivare än kisel. De industriella möjligheterna är oändliga. Men det finns ett problem, berättar Uppsalaforskaren Mamoun Taher: – Den tekniska utmaningen är att grafenflingorna vid storskalig användning har en tendens att klibba ihop och då tappa sina egenskaper.

För några år sedan lyckades Mamoun Taher hitta de rätta kemikalierna, så kallade separatorer, som förhindrar den oönskade processen. Därefter har han skapat ett nytt hybridmaterial, Aros Graphene, uppkallat efter Uppsalas och Västerås gamla vikinganamn. Det är ett pulver som kan lösas i vatten, olja, plaster och metaller och som tillsats till olika material bidrar det med extra tekniska egenskaper.

I september 2017 startade Mamoun Taher och entreprenören Björn Lindh företaget Graphmatech, som har vuxit stadigt sedan dess. Bolaget har utvecklingsavtal med flera stora industriföretag och utsågs nyligen till Årets Nanoföretag 2018. Graphmatech har idag åtta industriella projekt på gång och räknar med att tre av dem kommer ut på marknaden under 2019 och 2020.

Från idé till innovation UU Innovation, Uppsala universitets innovationskontor som verkar för att forskning och kunskap från Uppsala universitet ska komma till nytta i samhället, har hjälpt Graphmatech med patentansökan och kontakter inom affärsvärlden.

– Stödet från UU Innovation har varit mycket viktigt. All forskning 6

Uppsalaforskaren Mamoun Taher driver företaget Graphmatech som jobbar med ett av världens starkaste och tunnaste material, grafen. Nyligen utsågs Graphmatech till årets Nanoföretag 2018. kräver stora investeringar i både tid och pengar. För att få avkastning behöver forskningen omvandlas Malin Graffner Nordberg till en affärsmöjlighet. På så sätt skapar vi riktiga företag och arbetstillfällen. Då kommer också de skattepengar som satsas på forskningen tillbaka till samhället, säger Mamoun Taher.

Malin Graffner Nordberg på UU innovation berättar att deras uppdrag är just att hjälpa forskare och studenter att kommersialisera idéer och ta fram nya tjänster och produkter, men också att se till att företag som vill komma i kontakt med universitetets forskning hittar rätt väg in.

– Vi samarbetar också tätt med bland annat företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) som stöttar innovativa startups och företag i Uppsala för att de ska kunna nå en internationell marknad. UIC blev nyligen utsedd till världens fjärde bästa företagsinkubator med universitetskoppling, säger hon och fortsätter: – Innovationsklimatet i Uppsala är fantastiskt bra. Det beror till stor del just på det goda och breda samarbetet mellan flera aktörer. Det handlar inte bara om det akademiskt stödjande systemet utan om att få ihop ett bra

innovationsstöd för hela staden. Det är viktigt att vi kan se den gemensamma utkomsten. Det är bara tillsammans som vi skapar attraktionskraft för Uppsala som stad.

En världssuccé från Uppsala Olink Proteomics, ett av Sveriges mest expansiva biotechföretag, är ett annat exempel på företag som tagit del av Uppsalas innovationsstöd. Företagets vision är att bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, det vill säga diagnos och behandling anpassade för en patient utifrån hens unika profil av biomarkörer. Med hjälp av endast en mikroliter blod kan företagets teknologi mäta 92 proteinmarkörer i ett och samma prov.

Vi är stolta över att ha åstadkommit en sådan här världssuccé från Uppsala.

– Många av de provsamlingar som finns i världen är väldigt värdefulla.

Med vår metod kan man med stor precision och bra prestanda få ut mycket information ur liten volym prov. Då kan man spara på materialet, säger Andrea Ballagi, VP Sales & Marketing.

2013 lanserade Olink Proteomics

sin första panel för mätning och analys av 92 biomarkörer. Sedan dess har ytterligare tolv paneler tillkommit som kan användas i princip inom alla medicinska områden. Allt från hjärtoch kärlsjukdomar till alzheimer, cancer och reumatiska sjukdomar.

Företaget har över hundra anställda och expanderar snabbt i både Europa och USA och snart även i Asien.

Andrea Ballagi Men basen är alltjämt i Uppsala, betonar Andrea Ballagi. Bland kunderna finns merparten av världens stora forskningsinstitut och läkemedelsbolag.

– Vi är stolta över att ha åstadkommit en sådan här världssuccé från Uppsala. Det akademiska nätverket som vi har via universitetet är mycket betydelsefullt för oss. Många av de läkare och forskare som finns här och som har trott på oss från början är kända över hela världen och har hjälpt oss att komma in i det internationella forskarsamhället, säger Andrea Ballagi och berättar att det amerikanska företaget Frost & Sullivan nyligen tilldelade Olink Proteomics en stor industriutmärkelse för deras banbrytande teknologi. n

Skiss: Tema Arkitekter

Vi bygger Nya Ångström i Uppsala Det första spadtaget för utbyggnaden av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet är taget! Målet är att genom två tillbyggnader skapa en kreativ och tvärvetenskaplig miljö för forskning och utbildning som möter framtidens krav på ett internationellt ledande universitet. Byggprojektet omfattar 30 000 kvadratmeter och är den största satsningen som Uppsala universitet och Akademiska Hus någonsin gjort tillsammans.

Läs mer på akademiskahus.se

SE LJUSARE PÅ FRAMTIDEN med ConverLight® dynamiska fönster

Banbrytande forskning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet har resulterat i unika elektrokroma glas n n n

Minimerar solvärmeinstrålningen Bibehåller dagsljuset Bidrar till miljöcertifieringar

www.chromogenics.com

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidningfrån Uppsala universitet – Upptech

Många medicinska bedömningar görs idag utifrån bilder. Vid Uppsala universitet utvecklas bildanalyssystem som bland annat tränas i att upptäcka cancerförändringar.

Artificiell intelligens bidrar till snabbare diagnostisering AI kan vara en viktig komponent för att lösa sjukvårdens utmaningar. Vid Uppsala universitet pågår bland annat forskning om hur digital bildanalys kan hjälpa läkare att fatta snabbare och säkrare beslut.

Text: Sara Steinholtz Sparby Bild: Istock, Privat

Carolina Wählby

M

ånga medicinska bedömningar görs utifrån bilder.

Det handlar ofta om stora datamängder vilket kräver hög kompetens och dessutom tar mycket tid för de personer som tittar och analyserar, säger Carolina Wählby, professor vid institutionen för informationsteknologi. Hennes forskargrupp utvecklar bildanalyssystem som tränas att tolka bilder för att till exempel lära sig att känna igen cancerförändringar.

Metoderna för att kunna ställa en exakt diagnos och ge en individanpassad behandling inom cancervården blir allt bättre. Samtidigt råder det brist på patologer som undersöker och analyserar vävnadsprover, och de som finns har en hög arbetsbelastning. Där kan digital patologi, i kombination med AI-baserad bildanalys, guida läkaren och fungera som ett beslutsstöd i att ställa diagnos. Digitalisering möjliggör också att själva experten sitter någon annanstans geografiskt, och med hjälp

av AI kan intressanta data skickas till experten.

– Just nu har vår forskargrupp ett samarbete med Karolinska institutet i ett projekt som handlar om att upptäcka prostatacancer i biopsiprover.

Där tränar vi datorer och låter dem få se bilder på vävnadsprover på friska och cancerdrabbade område. Sedan kan datorn, utifrån färger, former och mönster, hitta misstänkta områden och uppmärksamma läkaren på dessa.

– Vi kan redan nu se att AI-systemet efter träning upptäcker samma förändringar som en mänsklig expert, ibland till och med fler. Tack vare att datorn larmar om något verkar misstänkt får läkaren hjälp i sitt beslutsfattande.

AI stöd för vårdpersonal Ett annat projekt genomförs tillsammans med Folktandvården och handlar om AI som beslutsstöd för munhålecancer. Där är målet att utifrån celler från ett litet borstprov, liknande

det som tas vid screening för livmoderhalscancer, kunna bedöma vilka patienter som eventuellt har cancerförändringar och som bör undersökas mer noggrant.

Carolina Wählby ser en enorm potential för AI och bildanalys inom det medicinska området. Men hon poängterar att det handlar om beslutsstöd och inte att ersätta människor.

– Jag träffade en patolog i England som sammanfattade det rätt bra.

Han menade att AI inte kommer att ersätta patologer. Däremot riskerar de patologer som inte vill ta till sig den nya tekniken att ersättas. Vi kommer alltid att behöva mänsklig vårdpersonal, men det är viktigt att utnyttja deras kompetens på rätt sätt så att de slipper lägga tid på mindre kvalificerade uppgifter. Den som jobbar med AI kommer dessutom att ha ett roligare och mer effektivt arbete. n

Ett av årets pris ger dig bättre syn.

I år får Arthur Ashkin, Donna Strickland och Gérard Mourou Nobelpriset för sina upptäckter i laserfysik. En av dem gör det möjligt att skapa mycket korta och intensiva laserpulser. De pulserna har vi med stor framgång använt för ögonoperationer i snart 30 år. Vill du också se bättre? Det spelar ingen roll om du är närsynt, översynt eller astigmatisk. Vi lovar dig en trygg och säker behandlingsmetod för just ditt synfel.

Ring 020-22 00 02 för att boka ett bedömningsbesök eller läs mer på medocular.se

Vi är en del av Capiokoncernen med 10 kliniker över hela Sverige.

8

»Min dröm är att när läkare i framtiden skriver ut ett läkemedel till en patient har de tillgång till information om vilka biverkningar som det finns risk för när det gäller just den patienten « Marie Lindquist, verksamhetschef vid stiftelsen Uppsala Monitoring Centre

UPPSALA CENTRUM FÖR GLOBAL LÄKEMEDELSÖVERVAKNING Uppsala Monitoring Centre använder modern it-teknik för att hålla reda på biverkningar och andra negativa effekter av läkemedel från hela världen. Uppdragsgivare är Världshälsoorganisationen WHO. läkemedel förbättrar livet för miljoner av människor och är ibland skillnaden på liv och död. Men det finns alltid risker, hur noggranna forskare och myndigheter än har varit vid framtagningen av ett nytt preparat.

– Alla risker går inte att identifiera i de kliniska prövningar som görs innan läkemedlet godkänns. Du har ett begränsat antal människor som deltar och de speglar inte alltid de patienter som senare kommer att använda preparaten, säger Marie Lindquist, verksamhetschef vid stiftelsen Uppsala Monitoring Centre, UMC, som har funnits i Uppsala sedan 1978. den största läkemedelstragedin i modern historia är den så kallade Neurosedynskandalen i början av 1960-talet då 10 000 barn i 46 olika länder föddes med missbildningar sedan deras mammor tagit sömnpreparatet talidomid, i Sverige sålt under namnet Neurosedyn. För att något liknande inte skulle upprepas startade WHO ett samarbete där tio länder ingick, bland annat Sverige. Målet var att gemensamt kartlägga de läkemedelsbiverkningar som upptäcktes i medlemsländerna.

– Vissa biverkningar är så ovanliga och så spridda geografiskt att det krävs ett samarbete över landsgränserna för att man ska kunna upptäcka problemen i tid, säger Marie Lindquist.

1978 flyttades verksamheten från Geneve till Sverige och Uppsala där stiftelsen Uppsala Monitoring Centre bildades för att driva

WHO:s internationella program för läkemedelsövervakning. under de 40 år som har gått har verksamheten utvecklats, inte minst i takt med att informationsteknologin har gjort det. Även globala aktiviteter runt biverkningsrapportering har vuxit, och i dagsläget har de flesta länder system för läkemedelsövervakning – tio deltagarländer har vuxit till 130 länder.

UMC spelar en viktig roll i upprättandet och vidareutvecklingen av dessa system, och stiftelsens personal reser runt i världen i syfte att utbilda och stödja nationella verksamheter.

Biverkningar och andra avvikelser rapporteras in i den globala databasen VigiBase, som i dag innehåller 18 miljoner rapporter.

Genom så kallad datamining söker systemet igenom databasen efter tänkbara avvikelser. Dessa undersöks sedan av personalen vid UMC, som varje år skickar iväg ett 50-tal signaler om möjliga problem till medlemsländernas läkemedelsmyndigheter. Marie Lindquist är van vid att få frågan hur många

läkemedelsskandaler UMC har stoppat, men menar att frågan är betydligt mer komplex än så.

– Dels sker inte alla upptäckter hos oss, utan många avvikelser upptäcks på nationell nivå. Dels behövs det forskningsstudier för att verkligen kunna analysera avvikelserna.

UMC:s mål är inte heller att stoppa läkemedel utan att se till att de används rätt. Detta genom att titta på vilka som drabbas av biverkningar och varför. Kan man till exempel hitta gemensamma nämnare hos dem som drabbas av biverkningar efter en vaccinationsinsats går det kanske att hantera nästa vaccination annorlunda.

– Vi arbetar med patienten i fokus. Min dröm är att när läkare i framtiden skriver ut ett läkemedel till en patient har de tillgång till information om vilka biverkningar som det finns risk för när det gäller just den patienten.

Till skillnad från idag när det står en lång rad möjliga biverkningar på bipacksedeln och det inte går att veta vilka som faktiskt kan vara aktuella.

uppsala monitoring centre arbetar sedan 1978 på uppdrag av Världshälsoorganisationen WHO med att kartlägga och analysera biverkningar av läkemedel.

Stiftelsen har idag cirka 100 anställda.

Från början finansierades arbetet av svenska staten, men sedan 2000 är stiftelsen självförsörjande genom försäljning av ett globalt läkemedelsregister som tagits fram inom ramen för verksamheten.

ANNONS ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

ANNONS ANNONS

Charlotte Skott, Andreas Scheutz och Mikael Jonsson.

Hallå där Jaison Dainter... vd och medgrundare till Startupcentret BASE10, som har fått ett uppdrag av Uppsala kommun och Region Uppsala att för tio miljoner kronor fördelat över fem år stötta ”stadens unga teknikbolag”.

I slutet av november var de också med och arrangerade konferensen Uppstart i Uppsala.

10

Hur skulle du beskriva BASE10?

– Det är ett kontorskollektiv dit entreprenörer och framtida entreprenörer kan komma och arbeta, mötas och knyta kontakter. Vi erbjuder kontorsplatser med snabb internetuppkoppling, skrivare och kaffe och har även bokningsbara mötesrum. Sedan hjälper vi medlemmarna att få kontakt med investerare och arrangerar

regelbundna events. Hos oss finns också stödnätverk som Drivhuset, Connect Uppsala och Entrepreurs Academy.

Vilka är era medlemmar?

– Vi har 550 medlemmar idag. De flesta är entreprenörer med starka tillväxtplaner som siktar på att utveckla något banbrytande nu eller i framtiden. BASE10 är öppet

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Samarbete nyckeln till Uppsalas framgång Uppsala är en plats för innovation och entreprenörskap. Här finns två universitet med teknisk spjutspets, en stor life scienceindustri och en spirande techbransch. Bakom framgången ligger bland annat täta samarbeten mellan universiteten, Region Uppsala och kommunerna.

Text: Sara Steinholtz Sparby Bild: Patrik Lundin

V

i ligger i framkant inom många områden i Uppsala, bland annat när det gäller biotech, tech och life science. De senaste åren har flera fantastiska bolag växt fram och hjälpt till att sätta Uppsala på den internationella kartan, säger Charlotte Skott, Uppsala kommuns näringslivsdirektör. Hon berättar att Region Uppsala tillsammans med Uppsala kommun nyligen slutit ett avtal med aktören BASE10 som samlar startupbolag inom techbranschen. Upphandlingen innebär att de får tio miljoner kronor under fem år för att stötta och utveckla den lokala techscenen och skapa möjligheter för investerare.

– Satsningen är en del av vår ambition att behålla och locka kompetens och ett utmärkt exempel på hur flera aktörer tillsammans kan jobba mot ett gemensamt mål. Uppsala universitet lägger kontinuerligt grunden till många framgångsrika bolag och vi behöver hjälpas åt för att få dem att stanna här, säger hon.

Gemensamma plattformar viktiga Mikael Jonsson, föreståndare för Uppsala universitets centrumbildning Upptech, håller med och pekar på vikten av gemensamma plattformar och samverkansytor för att driva utvecklingen framåt. Han nämner bland annat innovationsplattformen STUNS, Uppsala universitets innovations-

kontor, UU innovation och företagsinkubatorn Uppsala innovation centre (UIC).

– I december lanserar vi dessutom den digitala portalen Studentkraft som gör det ännu enklare för företag att komma i kontakt med civilingenjörsstudenter som kan hjälpa till att lösa konkreta problemställningar. När det gäller att ge studenterna skarpa projekt är kommunens bolag föregångare, förklarar han.

Sjukvården är ett annat viktigt samverkansområde. Uppsala är en av tre regioner och landsting i Sverige som nyligen beviljats medel från Vinnova, bland annat för att hälso- och sjukvården ska kunna utveckla ett närmare samarbete med företag.

– Sjukvården har en mycket viktig roll som motor för innovation och näringslivsutveckling i vår region. Vården kan också utnyttjas som en testbädd för nya produkter och tjänster och sjukvårdspersonal måste få möjlighet att i ett tidigt skede komma med idéer kring hur verksamheten kan utvecklas, säger Andreas Scheutz, forsknings- och innovationsdirektör i Region Uppsala.

Universitetet tillsammans med Akademiska sjukhuset gör också en gemensam satsning i form av ett nytt medtech-center.

Det handlar både om utbildning och om forskning och utveckling. Samtidigt startas en ny ingenjörsutbildning inom medicinsk teknik och nya forskare rekryteras för att

utveckla och implementera ny teknik inom vården.

– 2020 startar vi också en utbildning inom industriell ekonomi. Med den breda och djupa kompetens som finns på universitetet har vi alla möjligheter att skapa en efterfrågad utbildning, säger Mikael Jonsson.

Uppsala universitet lägger grunden till många framgångsrika bolag och vi behöver hjälpas åt för att de ska stanna här.

Charlotte Skott menar att Uppsala på många sätt är en förebild för andra städer.

Under 2018 har staden, mycket tack vare goda samarbeten, både utsetts till världens bästa klimatstad och årets tillväxtkommun.

– Uppsala har blivit en stad att räkna med. Nu gäller det att vi spetsar till oss ännu mer som en del av en global konkurrens. Nyckeln till det är samarbete, säger hon. n

Jaison Dainter t.v. och medgrundaren Kristofer Klerfalk. för alla, men tyngdpunkten ligger på teknikbolag. Många av medlemmarna är studenter.

Hur går det såhär långt?

– Det började som ett pilotprojekt som blev väldigt framgångsrikt. Med den finansiering vi har fått kan vi göra det vi har testat i mycket större skala. Vi har också fått stöd av privata företag som SEB och Sandvik.

Vilka vill ni ska söka sig till er?

– Vi har olika nivåer på företagen där vi förväntar oss olika saker. Men att vara en startup är enligt oss inte samma sak som att vara ett nystartat företag. Det ska dessutom ha något banbrytande att komma med och visioner om att kunna växa fort. Ett nytt taxibolag är ingen startup, men Uber var det, som ett exempel. n

11

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Här tillverkas hundratals unika solceller varje vecka Att hitta effektiva och billiga sätt att utvinna, transportera och lagra förnybar energi är en av nycklarna till ett hållbart samhälle.

Förnybar energi är också ett av Uppsala universitets styrkeområden och man ligger långt fram i utvecklingen när det gäller till exempel solceller och batterier.

Text: Per Johansson och Sara Steinholtz Sparby Bild: Patrik Lundin, Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

E

tt pappersbatteri som är miljövänligt, ekologiskt nedbrytbart och dessutom böjbart har tagits fram av en forskargrupp i nanoteknologi vid Uppsala universitet i samarbete med BillerudKorsnäs.

Professor Maria Strømme som leder forskargruppen berättar: – Batteriet kallades tidigare för algbatteri eftersom det från början var baserat på cellulosa från en grönalg.

Numera är batteriet baserat på träcellulosa. Vi har jobbat med det här i tio års tid och gjort alla forskningssteg och förbättringar som vi kunnat.

Nu kan batteriet produceras industriellt och BillerudKorsnäs håller på att skala upp produktionen.

– Tanken är att batteriet ska kunna integreras i förpackningar för att till exempel öka en produkts hållbarhet eller mäta temperatur. Det böjbara batteriet kommer också kunna användas i till exempel kläder eller i barnsaker där det är viktigt att ha säkra batterier, säger Maria. Hon tillägger att det i produkter som är mer energikrävande fortfarande kommer att behövas litiumjonbatterier.

– I det här projektet har vi tillsammans med näringslivet en möjlighet att bidra till ett mer hållbart energisystem.

Vi hoppas att projektet ska kunna industrialiseras fullt ut, men också att det kan bli en föregångare för hållbar elektronik. Det är riktigt spännande.

Nästa generations batterier Att göra nästa generations batterier bättre än dagens är också målet för Ångström Advanced Battery Center i Uppsala, en forskargrupp på ett sjuttiotal personer som leds av professor Kristina Edström.

– Det gäller att hitta ett så energirikt batteri som möjligt som samtidigt läm12

Marika Edoff är före detta världsrekordhållare i solceller. Tillsammans med sin forskargrupp jobbar hon för att hitta det ultimata receptet på solceller. nar minsta ekologiska fotavtryck. Sedan måste vi även ta hänsyn till sånt som batteriets livslängd, säkerheten och pris och tillgång på råvarorna, säger hon.

Förenklat handlar det om att laborera med olika material på pluspol och minuspol samt elektrolytens sammansättning. Dels handlar det om att räkna ut vad batteriet förväntas ha för egenskaper, dels att sätta ihop och prova det i praktiken.

– Det finns ett stort spektrum av material att välja bland och beroende på användningsområde kan Kristina Edström man ta fram olika batterier. Till exempel går det att tillverka organiska batterier med lägre kapacitet än andra batterier, med helt förnybara råvaror, berättar Kristina.

Ett annat område där batteriforskningen har enormt stor betydelse är bilindustrin och Kristina Edström märker idag ett helt annat intresse från fordonsbranschen än när hon

började med batteriforskning för drygt 20 år sedan. Ett annat viktigt område är batterier som kan lagra solenergi.

Hundratals unika solceller varje vecka Solenergi är ett annat ämne som det forskas febrilt på vid Uppsala universitet. Professor Marika Edoff, som också kan titulera sig före detta världsrekordhållare i solceller, berättar: – Strålningen från en solig dag har en effekt på 1000 watt per kvadratmeter och målet är att omvandla så mycket som möjligt av detta till el. Det högsta vi har nått är 21 procent och det nuvarande världsrekordet är 22,9 procent.

Teoretiskt går det att nå 33 procent.

Marika Edoff och hennes forskargrupp jobbar med så kallade tunnfilmssolceller. De är generationen efter de kiselsolceller som än så länge är de vanligaste på marknaden. Genom förångning i höga temperaturer appliceras ett oerhört tunt lager av koppar, indium, gallium och selen på en glasskiva.

– Det går också att laborera med små mängder av olika salter för att öka verkningsgraden. Till exempel utsöndras natrium, som också finns i vanligt

Det gäller att hitta ett så energirikt batteri som som samtidigt lämnar minsta ekologiska fotavtryck. bordssalt, från glaset under tillverkningsprocessen, säger Marika.

Varje vecka tillverkas hundratals olika solceller i renrumslaboratoriet på Ångström, alla med en unik sammansättning av de olika ämnena. Målet är att hitta det ultimata receptet. För ju högre verkningsgrad, desto mindre solpanel behövs och desto billigare blir det för fastighetsägare och andra att investera i solpaneler.

– Vi pratar om kronor per kilowatttimme. Ju lägre det priset är desto större chans att den här tekniken slår igenom, menar Marika Edoff och lägger till att forskargruppens solceller redan finns ute i verkligheten.

De täcker väggen på Frodeparken, ett flerfamiljshus i stationsområdet i Uppsala. n

SVERIGES BATTERIKOMPETENS SAMLAS I OSKARSHAMN I Oskarshamn driver Saft den enda serietillverkande batterifabriken i Sverige. Nyligen levererade bolaget sin största order någonsin – och växer nu i takt med framgångarna. med sina 550 medarbetare är Safts verksamhet i Oskarshamn Sveriges batterinav. Verksamheten har resulterat i såväl ett omnämnande i Guinness rekordbok, för världens kraftfullaste batteri, som den jätteorder som nyligen levererades till fotbolls-VM-nationen Qatar. Ordern, den största i bolagets historia, innefattar 144 000 battericeller för användning i fasta installationer i huvudstaden Dohas tunnelbanesystem.

Vad ligger då bakom framgångarna? Bolagets svenska vd, Mari Kadowaki, menar att kompetensen är en avgörande faktor: – Vi har alla kompetenser samlade på ett ställe vilket gör att vi snabbt kan driva utveckling och få feedback på det vi gör. Alla funktioner behövs. I batteriet ingår den mekaniska delen, den elektriska och den kemiska. Allt ska optimeras så att det också går att producera i den tilltänkta takten. Det krävs med andra ord kompetens inom många olika områden.

ENT D U T S

O:-

AND

OR DOKT

80 :I M ÅN

ADEN

3 NFÖARDSERTANA

MÅ

IG FÖR D S I T A GR JOBBAR SOM

Rikard Kärrbrant, utvecklingsingenjör (t.v.) & Daniel Nilsson, IoT manager (t.h.).

precis som den övriga industrin befinner sig batterimarknaden nu i en övergångsfas. I framtiden kommer batterierna att vara smarta. De ska kunna bistå kunderna genom att ”tala om” sin status vilket skapar mervärden i underhåll och drift. För att klara denna omställning behöver Saft komplettera med ytterligare spetskompetens. daniel nilsson arbetar som IoT-manager hos Saft. Även han

menar att bredden i verksamheten är avgörande.

– Saft i Oskarshamn har kompetens och erfarenhet av batteritillverkning sedan 100 år tillbaka.

Det som driver mig är att batterimarknadens förändring skapar en enorm potential med digitalisering som ett verktyg för att skapa framtidens produkter. Vår långa erfarenhet är unik vilket gör att vi kan fokusera på produktutveckling och kunskapsåterföring till nästa generations produkter.

rikard kärrbrant är utbildad inom kemivetenskap och arbetar som utvecklingsingenjör hos Saft.

Han menar att de som söker sig hit kommer till en unik arbetsplats: – Jag sitter 20 meter från vår fabrik. Det vi på utvecklingsavdelningen tänker ut kommer ut i verkligheten som produkt alldeles här intill. För mig innebär det att jag får arbeta med både utveckling och vår produktion. Det är inte många andra företag som erbjuder den möjligheten. för dem som är nyfikna på att arbeta med teknologi hos ett framtidsföretag är uppmaningen därför enkel, enligt Daniel Nilsson: – På Saft finns kompetens inom många olika områden. Har du rätt profil och är intresserad av oss, är vi intresserade av dig.

FACKFÖRBUNDET ST

VI TÄNKER FRITT, STORT OCH BÄTTRE TILLSAMMANS Att ha universitetet som sin arbetsplats innebär ofta att du jobbar i en kreativ, ambitiös och spännande miljö, men det kan också vara stressigt och kravfullt. Vi vet att många på Sveriges universitet och högskolor, både anställda och studenter, upplever stress. Ibland blir kraven för höga.

Då är det bra att veta att du inte är ensam.

Bli medlem på st.org

Fackförbundet ST organiserar studenter, chefer, doktorander och alla andra anställda på universitet och högskolor. Vi är 95 000 människor som tillsammans ställer krav på bättre arbetsmiljö för oss som jobbar på statligt uppdrag. Så att du kan fortsätta brinna för det du gör – utan att bränna ut dig.

FACKFÖRBUNDET ST 13

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Upsalite Materialet Upsalite är en ny typ av mesoporös magnesiumkarbonat som möjliggör kontrollerad frisättning av läkemedel. Materialet kan också göra så att svårlösliga substanser lättare tas upp i kroppen och är dessutom säkert att äta.

På Ångströmlaboratoriet finns prototyper på de 3D-skrivare som man hoppas ska kunna skapa individanpassade mediciner för barn.

3D-skrivare kan producera cancerläkemedel för barn Med hjälp av ny teknik och 3D-skrivare kan barn med cancer och neurologiska sjukdomar få individanpassade läkemedel. Bakom projektet står en grupp forskare från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Text: Sara Steinholtz Sparby Bild: Kimberly Hero, Patrik Lundin

I

dag går det att göra allt fler produkter med hjälp av 3D-skrivare, även medicin. I USA finns redan ett godkänt epilepsiläkemedel som framställs genom en tredimensionell printer och i Uppsala pågår just nu

forskning på hur man kan använda 3D-skrivare för att tillverka läkemedel anpassade för barn.

– Just nu måste läkarna specialbeställa doser av till exempel barncancerläkemedel. På sjukhusen läggs mycket tid på att krossa eller bryta tabletter i mindre delar för att få fram en lämplig dos i förhållande till barnets ålder och vikt. Det blir suboptimalt och innebär att farliga läkemedel inte blir inkapslade, berättar Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Ångströmlaboratoriet, vars forskargrupp inom nanoteknologi och materialvetenskap, ligger bakom materialet Upsalite som används i framställningen av medicinerna.

Hon menar att projektet är ett bra exempel på det unika läge som Uppsala har när det gäller forskning och innovation.

Maria StrØmme.

– Vi har nära till många olika forskningsdiscipliner i Uppsala, likaså till Akademiska universitetssjukhuset och den enda farmacifakulteten i Sverige.

Här finns en enorm styrka.

Ny metod kapslar in läkemedlet i pulver I projektet med 3D-printad medicin samarbetar forskargruppen bland annat med en ledande farmaciforskare, barnonkologer- och neurologer, en 3D-printingexpert och en sjukhusfarmaceut. Tanken är att ta fram en helt ny metod för att framställa läkemedel inkapslade i pulver. Målet är att pulvret ska kunna användas på sjukhus för att med hjälp av 3D-skrivare skapa individanpassade doser som dessutom kan anpassas i till exempel konsistens och smak utifrån barnets behov. En annan aspekt handlar om att föräldrar själva ska kunna ge medicin hemma så att barnen inte behöver besöka sjukhuset lika ofta.

– Det här är ett koncept som kan industrialiseras. Idag är det inte ekonomiskt för läkemedelsföretagen att individanpassa läkemedel på det här sättet. Men vi ser en möjlighet att lägga en grund till små fabriker på sjukhus runt om i världen. Det här är ju inte bara intressant för barn utan för många patientgrupper även inom vuxenvården, säger Maria Strømme. n

Redo att starta, utveckla eller skala upp ditt företag?

Hos oss får innovativa startups och tillväxtföretag det affärsutvecklingsstöd, nätverk och den kunskap som krävs för att utvecklas, skala upp eller nå en internationell marknad.

Nyfiken? Hör av dig till oss!

Vi arbetar med entreprenörskap och rankas som världens fjärde bästa företagsinkubator med universitetskoppling!

Läs mer på: www.uic.se

14

Framtiden ser ljus ut för Uppsala Att få vara med och utveckla stadens mest omtyckta områden är en ynnest, och ett uppdrag som vi tar på största allvar.

Då menar vi inte bara på vackra, funktionella och hållbara hus där framtida generationer ska kunna trivas och utvecklas i trygghet. Vi vill även sätta prägel på kvarteren och väljer därför att se varje hus som ett glänsande bidrag till området vi bygger i. Med lång, gedigen erfarenhet, hög kompetens samt ren omtanke så lyckas vi göra just det – år efter år.

FASTIGHET: KNÄCKEPILEN PL ANER AD INFLY T TNING: K VARTAL 1 2019 ARKITEK T: BEL ATCHEW ARKITEK TER FOTO: SIGRID MALMGREN

Det tycker vi känns unikt och vi hoppas att du tycker det också. Läs mer om hur vi hjälper till att forma framtidens områden på akesundvall.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Cecilia Persson driver nystartade Inossia som har utvecklat ett elastiskt bencement för bensköra patienter som fått brott på ryggkotorna.

Nytt forskningscenter underlättar samarbete med sjukvården Kirurgisimulatorer, skräddarsydda proteser och strålbehandling som diagnostiserar i realtid. Vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala arbetar forskarna med framtidens medicinteknik.

Nu ska samarbetet med sjukvården bli tätare och tiden för en uppfinning att nå patienterna kortare.

Text: Per Johansson Bild: Frida Klang, Patrik Lundin

Fredrik Nikolajeff.

16

D

e många forskare vid Ångströmlaboratoriet som arbetar med att utveckla teknik som kan användas i sjukvården har en lång tradition att falla tillbaka på. Den protonstrålning mot cancer som idag utförs vid Skandionkliniken bygger på en metod som första gången användes 1957 vid dåvarande Gustaf Werners institut i Uppsala och graviditetsstickan bygger på Uppsalaläkaren Leif Wides revolutionerande graviditetstest som nådde vården 1961.

Sedan dess har mycket hänt, både när det gäller teknisk utveckling och regleringen kring vilken medicinsk teknik som får användas i sjukvården, vilket i sig ställer högre krav på dagens aktörer. För att underlätta samarbetet mellan forskning och sjukvård håller Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset nu på att bygga upp forskningscentret Medtech Science & Innovation. Vid centret ska verksamheten fokusera på fyra viktiga områden, där ett är att fortsätta utveckla just strålterapi mot cancer. Fredrik Nikolajeff, föreståndare för det nya centret, förklarar.

– Det gäller att få en mer precis och effektiv behandling som ger resultat utan att skada annat än tumören.

Det handlar också om att kunna göra diagnostik i realtid under pågående behandling. Det är något som håller på att bli tekniskt möjligt.

Ett annat område är medicinsk sensorteknik. Fredrik Nikolajeff tar

upp mätning av blodsockerhalt med optisk fiber och utan nålstick som ett exempel.

– Här har också intresset ökat hos den enskilda individen att kunna hålla koll på olika värden direkt i sin smartphone, säger han.

Medtech4Health som bland annat kan ge ekonomiskt bidrag så att läkare och sjuksköterskor frikopplas för att hjälpa till med utveckling av medicinsk teknik. Programmet kan också ge stöd till medicintekniska spin-out företag.

Intresset har ökat hos den enskilda invididen att kunna hålla koll på olika värden direkt i sin smartphone.

Nytt bencement för bensköra Ett exempel är Inossia, som har utvecklat ett elastiskt bencement för behandling av bensköra patienter som fått brott på ryggkotorna.

– Bencement designat för att sätta fast höftledsimplantat användes även i ryggfrakturer från början. Det bencement som används vid den här typen av frakturer idag är i princip samma cement. Det fungerar smärtlindrande, men är för styvt och kan ge en del komplikationer, berättar Cecilia Persson, nyinstallerad professor i til�lämpad materialvetenskap som driver Inossia tillsammans med kollegan Malin Nilsson.

När det nya bencementet kan nå vården vet hon inte exakt, men möjligen inom ett–två år. Just nu väntar de på svar från myndigheterna om de in vivo-tester de har gjort räcker.

Samtidigt har Inossia inlett samarbete med ett italienskt företag inför den framtida försäljningen.

– Det känns som att det är mer tydligt nu vart vi är på väg. Det har hänt mycket det senaste året, säger Cecilia Persson. n

Viktigt att tidigt engagera vårdpersonal Ett tredje område är datorstödd kirurgi. Det innebär bland annat möjligheten för kirurger att planera en operation genom datorsimulering eller att kunna skanna av patienten för att sedan skräddarsy proteser med hjälp av 3D-skrivare.

Denna forskning är ett exempel på när det är viktigt att läkare och sjuksköterskor tidigt är med i utvecklingen.

Och det fjärde området rör just implementering: hur innovationer så snabbt som möjligt ska kunna nå patienterna.

– Den tiden är idag i snitt 17 år efter att en upptäckt har gjorts. Jag skulle vilja att det halverades, säger Fredrik Nikolajeff.

Här ser han en öppning i innovationsmyndigheten Vinnovas program

Carpe Futurum, det planerade nya värmeverket i Uppsala.

Illustration: Liljewall arkitekter

Vattenfall miljardsatsar för att minska utsläppen Vattenfall Värme investerar 3,5 miljarder i anläggningar och distributionsnät i Uppsala kommande år. Med de satsningarna tas stora steg mot koldioxidneutralitet med målet att vara helt koldioxidneutrala år 2030.

Mellan 2016 och 2022 genomför Vattenfall Värme ett omfattande investeringsprogram som syftar till att säkra framtida värmeleveranser till kunder och samtidigt nå miljömålen. 2020 ska Vattenfall Värme ha halverat sina koldioxidutsläpp, för att 2030 vara helt koldioxidneutrala.

– Vi genomför många klimatförbättrande åtgärder för att nå de målen, bland annat ersätter vi torv och olja med förnybara biobränsle samtidigt som vi bygger om vår bränslehantering. Det innebär att vi kommer att sänka våra koldioxidutsläpp rejält, berättar Johan Siilakka, på Vattenfall Värme Sverige.

Vattenfall värme är även med i Uppsala Klimatprotokoll tillsammans med kommunen och ett trettiotal andra aktörer. Uppsala Klimatprotokoll är ett nätverk där företag, föreningar och offentliga organisationer

samverkar för att nå Uppsalas klimatmål och bidra till en hållbar värld.

– Det är viktigt att jobba tillsammans med kommunen och vara överens om planerna och målet att bli koldioxidneutrala till 2030.

Vi har samma mål som kommunen och vill bidra till att alla invånare i Uppsala får en hållbar miljö att leva i, säger Johan och fortsätter: – Ett viktigt projekt i sammanhanget kallar vi för Jakten på plasten. Det handlar om att man ska undvika att använda fossil plast i så stor utsträckning som möjligt och istället använda förnyelsebara material.

I dag värms över 90 procent av alla bostäder i Uppsala upp av Vattenfalls fjärrvärme.

Nätet är cirka 50 mil långt och finns i marken under nästan hela Uppsala. Just nu planerar Vattenfall ett nytt värmeverk i Uppsala, Carpe Futurum, som ska vara klart 2021. Det nya

värmeverket kommer även att vara förberett för elproduktion.

– Vi ser en stark tillväxt i Uppsala och har aldrig sålt mer fjärrvärme än vi gör i dag. Nu vill vi säkerställa kapaciteten i takt med att staden växer och se till så att vi framöver kan leverera klimatneutral värme, ånga och kyla, säger Johan Siilakka.

Han berättar att många nya affärskoncept är på väg att växa fram. Framför allt större kunder, som inte bara vill ha värme, efterfrågar ofta hela energilösning med till exempel värme, kyla, solceller, el eller laddinfrastruktur för bilar.

– Vi börjar allt mer introducera den typen av lösningar på marknaden. Vi ser att det är framtiden och det nya energilandskapet och tror att det kommer förändra hela energimarknaden.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en tidning från Uppsala universitet – Upptech

Studentkraft

Med den digitala plattformen Studentkraft blir det enkelt för företag att få kontakt med universitetet och studenter.

Digital plattform kopplar ihop studenter och företag I december lanserar Uppsala universitet plattformen Studentkraft. Den ska göra det enklare för företag och organisationer att ta del av kunskap från universitetet och hitta nya samarbeten med studenter Text: Sara Steinholtz Sparby BIld: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

F

örst ut är projektkurserna på universitetets nio civilingenjörsprogram där studenterna jobbar med konkreta uppdrag kopplade till näringsliv och samhälle. Längre fram är det tänkt att projektkurser från resten av universitetet kan följa efter.

– Den digitala plattformen kommer

att vara till nytta både för studenterna och för näringslivet i regionen. Vi vill att det ska vara enkelt för företagen både att anmäla ett problem och att få studenternas hjälp. Den här typen av studentprojekt har förmodligen de allra flesta bolag något att vinna på eftersom den egna arbetsinsatsen är så pass liten, säger Annica Önell, projektledare för plattformen.

På studentkraft.uu.se kan företag och organisationer gå in och läsa om projektkurser som söker skarpa uppdrag från näringsliv och organisationer.

De kan också anmäla en egen problemställning som sen matchas ihop med en studentgrupp. Först ut är projektkursen ”Självständigt arbete” där mer än 350 civilingenjörsstudenter deltar.

– Företagen får en genomlysning av sin problemställning, många gratis

arbetstimmar, och framför allt möjlighet att träffa framtida kompetens, menar Annica Önell.

Tidigare Annica Önell studentprojekt har rört sig inom alla möjliga teknikområden. Bland annat har studenter tagit fram förslag på framtidens parkeringshus, energibesparingar och lösningar för hur man, med hjälp av befintlig teknik i datorn, kan se var olika medarbetare sitter för dagen i ett aktivitetsbaserat kontor.

Studentprojektet ledde till jobb Att utveckla metoder för att snabbt identifiera bedrägerier och fel i

Linköpings universitet var först med att utveckla plattformen Studentuppdrag.se, där näringsliv kan anmäla uppdrag som genomförs av studenter. studentkraft.uu.se är en liknande plattform som anpassats för Uppsala universitets behov.

börshandelstransaktioner var syftet för ett större studentprojekt med företaget Scila AB, som arbetar med realtidsövervakning av börssystem för säker börshandel. Applikationen studenterna utvecklade läser först in den stora mängden data företagets övervakningssystem kontinuerligt samlar in och använder sen informationen på ett smart sätt för att identifiera bedrägerier och fel.

– Studenterna hjälpte oss att undersöka om det fanns ett bra sätt att kategorisera och använda den data som vårt system samlade in. Deras arbete gav oss många nyttiga erfarenheter som vi nu bygger vidare på, säger Gustav Tano, utvecklare på Scila AB, som själv gick projektkursen när han läste på Uppsala universitet.

Två av studenterna fick dessutom anställning på företaget efter projektets slut.

– Vi som företag är alltid på jakt efter duktiga utvecklare och studenterna behöver ett sätt att hitta ut i arbetslivet, det blir en win-win-situation och vi kommer definitivt att göra det här igen, säger Gustav Tano. n

Rötter i Uppsala – förgreningar i hela världen Idag finns vi runt om i världen med fjädrar, specialkablar och industrihandel. Men rötterna finns i Uppsala, där vi föddes för 35 år sedan.

Sedan dess har Beijer Alma vuxit, förgrenats och våra företag Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech har blivit ledande på flera områden.

Kopplingen till Uppsala och universitetet är fortsatt stark, exempelvis via stödet till Anders Wall-föreläsningen i entreprenörskap, där

Möt dagens och framtidens innovatörer på Uppsalas nya mötesplats!

utveckling och tillväxt självklart är i centrum.

14 FEBRUARI 2019 | UPPSALA KONSERT & KONGRESS

beijeralma.se 18

Boka plats & läs mer på uppsalabusinessmeeting.se

HÅBO KOMMUN VÄLKOMNAR DIG TILL:

UPPSALA

80KM 60KM 40KM ARLANDA VÄSTERÅS

BÅLSTA

MÄLAREN STOCKHOLM

Bålsta mitt i händelsernas centrum

Bålsta i Håbo kommun ligger centralt i Mälardalsregionen.

Nära till både storstäder, kommunikationer och natur.

Perfekt distributionsläge för framtidens e-handel. Härligt läge att bygga bo för familjen.

Just nu byggs framtidens Bålsta centrum med stort antal nya bostäder. Vid E18 anläggs nya verksamhetsområden med skyltläge.

Bålsta - Här bygger vi för framtiden!

Fakta om Håbo kommun Antal invånare 21.300 Antal förvärvsarbetande invånare 10.400 Arbetslöshet 3,2% Medelålder 39,7 år Antal företag 1.987 Antal föreningar 126

FÖR MER INFO KONTAKTA › Håbo Marknads AB • www.habo.se/marknad • marknad@habo.se • 0171-525 00

16 987 Det är antalet barn och ungdomar som vi under året har utbildat i att motverka rasism, träna civilkurage och främja jämställdhet.

Vi söker nu nya samarbetspartners som vill bidra till att verksamheten når ännu fler.

Intresserad? Hör av dig på info@fredenshus.se

Fredens Hus är en ideell förening som genom utställningar, projekt och pedagogisk verksamhet med fokus på barn och unga jobbar för social hållbarhet. Läs mer på fredenshus.se.

Så förändrar du samhället genom konst och kultur. Läs mer om vår nysläppta bok på artivist.nu.

Ett projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden.