Page 1

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Hållbart

BYGGANDE EN TIDNING FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

Bostadsminister Peter Eriksson (MP):

"Bygg mer i trä" SIDAN 4

Träbyggnation lyfter i London SIDAN 20

Flervåningshus i trä ger halverad klimatpåverkan SIDAN 11

STEFAN EDBERG

– tennislegenden driver framtidens tennishall i trä

SIDAN 8


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Det moderna möter vår mest gedigna byggtradition Det pågår en vänlig men prestigefylld tävling i världen om vilken stad som bygger det högsta moderna trähuset. I Bergen i Norge står redan Treet, ett 14-våningshus som innehar rekordet för närvarande. Men i Wien, London, Melbourne, Toronto och Stockholm har respektabla arkitektkontor designat skyskrapor som når betydligt högre. Utan tvekan sänder denna strävan signaler om vart det goda samhällsbyggandet globalt sett är på väg. Vi ser ett möte mellan 2020-talets klimatoptimerade teknik i samklang med naturen och de förnybara resurser som står till förfogande.

Nödvändigt epokskifte Biomassan från skogen har den egenskapen att den ständigt förnyas när ny skog växer upp. Sköter vi skogsresurserna på rätt sätt har vi således en i praktiken oändlig källa att bygga hem och byggnader med. Detta förstod man närmast intuitivt förr i tiden. Det gällde – då som nu – att inte tära på naturens resurser. Träbyggnadstraditionen finns överallt i vårt avlånga land. Detta visste Artur Hazelius – grundaren till det världsunika Skansen i Stockholm där vi kan se vår egen byggnadshistoria med hus och hem från Sveriges alla landsdelar. Den röda knuttimrade stugan med vita knutar är i själva verket något av hjärteroten eller nationalsymbolen för Sverige. Vi står inför ett nödvändigt epokskifte för den byggverksamhet som till del stannat kvar i 1900-talet. Statliga verk, kommuner och privata beställare sitter själva på makten att förändra. Det behövs djärvhet och nytänkande – och modiga och framåtsyftande beslutsfattare nu kan göra reell skillnad. Både för idag och för framtidens generationer. En heltäckande klimatpolitik I somras publicerade Sveriges Byggindustrier en uppmärksammad rapport som bestod i en LCA-studie för bostadskvarteret Strandparken i Sundbyberg. Detta handlar om eleganta åttavåningshus i modern CLTteknik, och resultaten visade de lägsta koldioxidutsläpp för ett flerbostadshus som uppmätts i Sverige. Den epokgörande rapporten visade också att uppemot 70 procent av CO2-utsläppen från en byggnad uppstår i byggprocessen, det vill säga i tillverkning av komponenter och byggsystem. Det innebär att vi måste ta bort likhetstecknet mellan energieffektiva hus och

bild: andreas nilsson

VÄXANDE SKOG binder koldioxid och genom att uppföra hus i trä får vi en mångårig fördröjning av koldioxidutsläppen till atmosfären. Om man så vill, handlar den nödvändiga omställningen från ändligt till oändligt om att minimera den alarmerande ”sand grabbing” som pågår i världshaven och skruva åt oljekranarna på jordklotets känsliga hud och istället låta sol, regn och vind göra jobbet. Ett självklart inslag i övergången till bioekonomin och det fossilfria samhällsbygget.

Den moderna Trästaden Sverige har alla möjligheter att bli ledande på klimatoptimerad byggteknik, baserad på förnybara råvaror. Mötet mellan det moderna och vårt kulturarv ger oss den möjligheten. Det passar därför att avsluta med ledarskribenten PM Nilssons vision i Dagens Industri i samband med Parisförhandlingarna i december 2015:

klimatåtgärder i bygg- och bostadssektorn. För även om vi kan uppföra passivhus eller till och med nollenergihus kommer klimatproblemen att kvarstå. Det behövs en heltäckande klimatpolitik med nya styrmedel som också riktar in sig mot byggmetoderna. I det konkreta fallet innebär en normalstor tvåa på 70 kvm i skogens egen betong – CLT-teknik (Cross Laminated Timber) – en besparing av koldioxid i atmosfären i genomsnitt ungefär motsvarande 10 års bilkörning med en Volvo V90 eller energimängden som krävs för cirka 20 års uppvärmning av samma bostadslägenhet. Det är värt att nämna att i London uppförs nu ett av världens största bostadsområden i Dalston Lane i modern CLT-teknik. Det kommer att bli ett landmärke i Storbritannien för en fortsatt positiv utveckling. Ekologi och variation Det gör helt enkelt skillnad att bygga med modern träbyggnadsteknik. En teknik som enbart ur ett miljö-

Frågor om innehållet besvaras av: Hans Andrén hans.andren@vkabvaxjo.se 070 529 85 00 En tidning från Trästad Sverige Medföljer som bilaga i Dagens Industri, november 2016.

Susanne Rudenstam susanne.rudenstam@trabyggnadskansliet.se 08-762 72 73

Läs mer om Trästad Sverige på

Mikael Bergström mikael.bergstrom@lansstyrelsen.se 010-225 44 75

www.trastad.se

perspektiv motiverar ett metodskifte i byggbranschen. Dagens krav på varierad bebyggelse och människors växande omsorg om klimat- och miljö talar för en mångfald av alternativ. Den allt mer mogna kunskapen hos inte minst unga individer om ekologin och dess samspel med människors levnadsvillkor avspeglas i allt mer varierade krav på boendet, publika byggnader och dess omgivningar. Livskvaliteten upplevs högre om det finns fungerande samhällsmiljöer som ger trygghet, närhet till natur, service och bra kommunikationer.

”Bygg en helt ny stad helt i trä i minst sju våningar med hållbarhetens alla aspekter inkluderade. Världen skulle vallfärda, som man gjorde till den sociala ingenjörskonstens experimentstad Vällingby på 1960talet, men nu till en annan slags framtidsstad. Dessutom skulle det ligga i perfekt fas med många människors önskan om att genom sin livsstil bidra till minskade koldioxidutsläpp”. Det finns många goda idéer som förblir just idéer. Men i fallet med den moderna Trästaden är det däremot tvärtom – det är precis det som faktiskt redan görs i Växjö i en helt ny stadsdel mellan Linnéuniversitetet och citykärnan med närmare 1 300 bostäder, kommersiella fastigheter, förskolor och skolor m.m., där den goda idén blev verklighet. Vi inom Trästad Sverige välkomnar alla som önskar göra samma sak runt om i vårt land, och det i sin tur skapar en högst relevant och realistisk målsättning: att Sverige nu intar en tätposition internationellt inom hållbart samhällsbyggande. MAGDALENA ANDERSSON Ordförande Trästad Sverige Landshövding i Västerbotten

PROJEKTLEDARE: DAVID LORNÉR REDAKTÖR: SAMUEL BJÖRK ART DIRECTOR: ANNIKA MAGNUSSON OMSLAGSBILD: STRANDPARKEN SUNDBYBERG, FOTO: MARTINSONS REPRO: FRIDA KLANG TRYCK: MITTMEDIA För information om bilagor och kundtidningar, kontakta David Lornér på 0700 84 00 55 eller david.lorner@crossmediagroup.se. Crossmedia Communication Kristallen B, 754 50 Uppsala www.crossmediagroup.se

2


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

ET T NORRL ÄNDSK T TAC K TILL RIKSHEM Tack Erik och Sophia på Rikshem för att ni tror på industriellt byggande. Tack för att vi har fått förtroendet att bygga 3 000 bostäder, för att ni väljer genuin norrländsk kvalitet och sätter hållbarhet i fokus. Tack för att ni tror på framtidens boende.

Erik Hävermark Rikshem

Sophia Mattsson-Linnala Rikshem

För att möta framtidens krav bygger vi nu Europas modernaste produktionsanläggning för flerbostadshus. Läs mer om våra framtidssatsningar på lindbacks.se

Rationellt byggande. Sunt boende. 3


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Ministern: ”Bygg mer i trä” Sveriges nästintill omöjliga bostadssituation kan ha en lösning i ökat träbyggande. Det tror bostadsminister Peter Eriksson som välkomnar hur industrier och företag satsar. – Det finns en framtidstro och ett starkt engagemang som vi är väldigt nöjda med, säger han.

Bostadsminister Peter Eriksson under sitt besök på Trä & Teknik-mässan i Göteborg i september.

text: samuel björk bild: anna sigvardsson/svenska mässan

S

VERIGE HAR en snabb be-

folkningsökning och fram till 2025 beräknas befolkningen öka med drygt 1,1 miljoner personer. Det innebär att det behöver framställas mer än 75 000 nya bostäder årligen under en femårsperiod. Men Sverige ligger efter. Prognosen för 2016 är 54 000 nya bostäder och för 2017 är antalet 58 000, enligt Boverket. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) har bilden klar för sig: Ett ökande byggande i trä kan hjälpa till att boosta prognosen. – Redan nu ser vi ett ökat bostadsbyggande och vi är på väg mot en situation där det kan blir stor brist på folk inom byggsektorn. Eftersom en hel del av träbyggandet sker prefabricerat så behöver inte alla vara utbildade snickare utan det går att bredda kompetensen och se till att fler människor kommer in i branschen. Det är en viktig faktor, säger Peter Eriksson och fortsätter: – En annan faktor är att vi kan bygga billigare och på så sätt få fram hus som fungerar som hyresrätter för unga människor och nyanlända. Helhetssyn på miljöpåverkan På senare tid har branschen börjat prata mer om “inbäddade utsläpp”, där man inte bara mäter hur en byggnad påverkar miljön efter att den byggts färdig och är i drift utan även räknar med den påverkan som sker under byggprocessen. Här vill regeringen se någon form av förändring i hur en lägre påverkan premieras. – Jag tycker att vi måste gå över till att räkna på livscykelanalyser för

byggnader. Vi är ännu i en ganska tidig fas på området men klart är att hittills så är det bara driften man har intresserat sig av från myndighetshåll, när man pratar om energiutsläpp. Nu när vi har kommit så långt på områden som isolering och energieffektivisering är det dags att börja tänka på själva byggprocessen, säger Peter Eriksson. En rapport som presenterades i Almedalen i somras visar att 50–80 procent av klimatpåverkan i moderna, energisnåla byggnader sker under byggprocessen. Peter Eriksson konstaterar att energipåverkan är avsevärt mindre under byggtiden när man bygger med trä jämfört med traditionella material. – Dels blir påverkan mindre under byggprocessen, men en annan fördel är att i stället för att elda upp trä så bevaras det i huset i kanske hundra år. Då lagrar man in koldioxiden och det blir en positiv inbäddning.

Vi kan bygga billigare och på så sätt få fram hus som fungerar som hyresrätter för unga människor och nyanlända. PETER ERIKSSON (MP) BOSTADSMINISTER

Satsningar välkomna Från regeringens håll välkomnar man att det byggs alltmer i trä och hur många företag, även på landsbygden, satsar på nya fabriker och verksamheter. – Jag ställer inte krav på att alla ska börja med trästommar, men jag tycker att utvecklingen är intressant, att ett antal industrier i Sverige vågar satsa på trä och utvecklar olika metoder för att bygga i trä på ett smart sätt. BoKlok i Småland är ett annat exempel. Det finns en framtidstro och ett starkt engagemang från de här företagen och det är jag nöjd med. De tror på sig själva och vill satsa mer.

Vad kan staten göra för att underlätta? – Från vår sida får vi försöka hjälpa till att minska problemen med statliga regler som kan hindra utvecklingen och se över vilken hjälp och vilket stöd de behöver. Internationellt exempel I Sverige var det förbjudet att bygga höga hus i trä fram till och med mitten av 1990-talet. Regeln hade med brandrisker att göra och den togs bort då de moderna materialen och metoderna inte har samma brandrisker. Regeringen vill nu hjälpa till att

Detta är Trästad Sverige

I en tid då Sverige växer som aldrig förr är utmaningarna på bostadsområdet större än någonsin. Enligt en prognos från Boverket behövs 700 000 nya bostäder fram till år 2025 för att komma i kapp.

I KOMBINATION MED att även hållbar-

het står högt på agendan för de flesta kommuner ökar också behovet av insikt i nya, miljövänliga byggmetoder och material. Med den bakgrunden bildades föreningen Trästad Sverige i början av 2016 med syfte att inspirera till att utveckla träbyggnation och sprida kunskap om hur detta görs på bästa möjliga sätt. – Vi är övertygade om att träbyggande är en viktig del i ett hållbart sam-

mer resurseffektiva processer. – Där har träbyggsektorn med industriella metoder kommit mycket långt. Genom industriellt byggande Susanne Rudenstam kortas tiden på byggarbetsplatsen avsevärt då husen bara behöver monteras ihop. Kortare byggtider blir allt viktigare när bostadsbehovet är stort men också för att minimera störningarna för de omkringboende, säger Susanne Rudenstam.

hällsbyggande. En ökad användning av trä i byggandet kommer att starkt bidra till att minska Sveriges utsläpp av koldioxid och därmed med att nå målet om koldioxidneutralitet 2050, säger Magdalena Andersson, ordförande för föreningen. Susanne Rudenstam är chef för Sveriges Träbyggnadskansli, som är en aktiv del av Trästad Sverige. Hon menar att byggbranschen är i stort behov av

4

Föreningen strävar efter att utveckla ett nationellt nät av städer, kommuner,

4

sprida de svenska erfarenheterna och kunskaperna över världen. – Jag pratade tidigare i höst med borgmästaren i Bogota i Colombia. Där har de mycket skog och jag tyckte att de skulle titta på svenska erfarenheter. Då möttes jag direkt av deras farhågor om att det lätt börjar brinna i trähus. De svenska erfarenheterna och kunskaperna på området är en viktig sak som vi från regeringen kan hjälpa till att sprida. Det blir en ny teknik att exportera, men först måste vi se till att bygga så mycket vi kan i Sverige, avslutar Peter Eriksson. x

företag, institutioner och universitet som ska bilda en kvalificerad kravställare när det gäller träbyggnation. – Utgångspunkten är det moderna träbyggMikael Bergström andets möjligheter att vidareutveckla resurseffektiva byggmetoder och god arkitektur, åstadkomma låg miljö- och klimatpåverkan, energieffektivitet och erbjuda marknaden byggmetoder och byggnader med långsiktig hållbarhet, konstaterar Mikael Bergström, en av initiativtagarna för Trästad Sverige. x


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Lysande utsikter för träindustrin i norra Sverige Skellefteå och Västerbotten är lysande exempel på hur en kretsloppsråvara tas till vara och ger en positiv industriförädling och ökade exportinkomster. Bara Västerbottens träindustri sysselsätter drygt 2 600 personer och har en omsättning på närmare åtta miljarder kronor. Nyckeln till kraften i denna industriutveckling är samarbetet mellan kommuner, näringsliv och akademi. – Kombinationen av forskning och utveckling gör Skellefteå till en nod för träutveckling i Sverige och som tillsammans har skapat ett smörgåsbord av intressanta träbyggnader i Skellefteå, säger Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg på Skellefteå kommun. I Skellefteå är rollen som trästad helt naturlig. Grunden till det ligger i en stolt tradition av träbyggande och en tillgång till kvalitetsvirke som har förvaltats av innovativa företagare, det är den ekvationen som också driver byggandet i en hållbar riktning.

och kvalitet genom avancerad skanningsteknik. Stora projekt som berör industriellt träbyggande med fokus på flervåningsbostadshus är ett viktigt område med stor marknadspotential, men tekniken kan även överföras till offentliga byggnader som till exempel Skellefteås nya Kulturhus.

– Vi står inför en materialrevolution där plaster, textilier och byggmaterial tas fram med skogen som en viktig nyckelkomponent, samtidigt som vi är på väg in i en ny era för träbyggandet. Kanske är det en tillfällighet att det sker samtidigt, men det skapar absolut fantastiska möjligheter, berättar Dick Sandberg, professor och ämnesföreträderare vid Avdelningen för träteknik på Luleå tekniska universitet. Avdelningen är Sveriges centrum för träteknisk forskning och utbildning på avancerad nivå och utgår från den trämekaniska industrins behov. Forskningen är inriktad mot processer som möjliggör ett bättre och billigare byggande och boende med trä, där svensk trämekanisk industri är en naturlig föregångare för hållbar utveckling.

Hållbarhet är ju en viktig aspekt i utvecklingen inom träindustrin och med nya livscykelanalyser och ökade krav på Övre raden sittande från vänster: Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg Skellefteå kommun, Thomas klimatsmarta lösningar ligger svaret i ett Lundmark centrumledare Träcentrun Norr (TCN), Lars Engman, verksamhetsledare Träbranschen Norr uråldrigt material, menar Dan Magnusson, (TBN). Nedre raden från vänster: Dan Magnusson, ordförande Stiftelsen Träenigheten, Karin Sandberg ordförande för stiftelsen Träenigheten. sektionschef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstut RISE. – Trä är överlägset som byggnadsmaterial, det vet människan sedan generationer. Vi ska vidmakthålla de kunskaperna och utveckla dem och bli ännu bättre på att utnyttja träets fördelar. Nu tar vi ytterligare ett steg i förädlingsprocessen och tillvaratar träets fördelar i hela byggprocessen för miljömärkta flerbostadshus, berättar han. Träenigheten är en stiftelse med uppgift att främja forskning, utveckling och utbildning. En viktig komponent för att väcka intresset hos ungdomar och få dem att ICTB 2017 välja träinriktade utbildningsprogram och vidare se möjligMissa inte 3rd International heter till en attraktiv framtid Conference on Timber Bridges i inom regionen. Skellefteå 26–29 juni 2017.

– Det industriella träbyggandet är mycket viktigt för att samhället ska kunna byggas på ett mer kostnadseffektivt och hållbart sätt framöver. Trä är ett förnybart och strukturellt material som ger goda förutsättningar för ändamålsenlig arkitektur i kombination med effektiv industriell produktion. Detta kommer att bidra till bostäder och samhällsbyggen med god kvalitet, som är vackra och trivsamma – och som vi har råd med kostnadsmässigt och miljömässigt, säger Tomas Lundmark, verksamhetsledare på TräCentrum Norr (TCN). TCN har en stark näringslivskoppling till företag inom den trämekaniska kedjan och de industriella byggarna i norra Sverige. De har på kort tid bidragit till produkt- och processinnovation för industriellt träbyggande i Europa med fokus på skogsråvarans värdeutbyte

Läs mer på Genom ett tätt samarbete www.ictb2017.se och med en hållbar resursanvändning uppnår man nya former av samverkan där fokus innovativ partner som bidrar ligger på att hitta nya lösningar som till en ökad konkurrenskraft. kan snabba på byggandet av nya bostäder, samtidigt skapas välbehövliga arbetstillfälSP Sverige Tekniska Forskningsinstitut blir len där människor får en plats att bo och RISE den 1 januari 2017 och har en stark känna tillhörighet. näringslivskoppling för hållbar tillväxt – Västerbottens träindustri består av ett i Sverige genom att stärka näringslivets drygt hundratal företag och finns represenkonkurrenskraft och förnyelse. terad i länets alla kommuner. Träindustrin – Sektionen Träbyggande och Boende ligger till största delen ute på landsorten, är en nationell och internationell innovamen ett ökat byggande med trä som material tionspartner inom träbyggande, berättar kommer att ge en positiv och betydelsesektionschef Karin Sandberg. Våra fokusfull påverkan för sysselsättningen och utveckområden för verksamheten är träkonstruklingen av länets träindustri, säger Lars Engtionsteknik i samverkan med andra mateman, verksamhetsledare på Träbransch Norr. rial, industrialiserat trähusbyggande, brandDeras affärsidé är att vara en kompetent och säkert träbyggande, klimatsäkert byggande,

5

ljud och vibrationer i träkonstruktioner, hållbarhet hos träbyggnation (LCA/LCC och cirkulär ekonomi). En viktig del av verksamheten består av att öka möjligheten att använda trä i olika slags byggnadsverk genom att använda experimentella resurser för verifiering av funktion och prestanda. – Vi arbetar för ett industriellt klimateffektivt och hållbart byggande som har strategisk betydelse för samhället i sin helhet. Vårt mål är att underlätta träbyggandet och användningen av trä i flerbostadshus, hallar, broar och andra byggnadsverk genom att förbättra det nuvarande träbyggandet, avslutar Karin Sandberg. n


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

Okunskap hinder för fler höga trähus

Herrestaskolan är den första skolan i Sverige som är byggd i massivträ.

I oktober arrangerade Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, seminariet ”Hållbart byggande från knopp till topp” som handlade om varför tekniken att bygga höga hus i trä avancerat så långsamt de senaste 20 åren. Idag byggs bara ett av tio hus i trä. Riksbyggens hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski tror att anledningen till att trähus inte slagit igenom är okunskap. – Våra projektledare gillar i allmänhet betong bättre, men de som kan trä vet att det fungerar, sa hon under seminariet enligt ett pressmeddelande från IVA. – Dessutom är det brist på kunskap om träbygge hos entreprenörerna och konsumenterna frågar inte efter särskilda material eller miljösmarta lösningar. Kunskapsbristen vill nu de byggföretag som faktiskt bygger i trä råda bot på. – Det räcker inte med att säga att trä är bra. På nätet finns sedan i somras vårt byggsystem för trä. Där finns all information man behöver – det är bara att bläddra och bygga, sade Mikael Lindberg på Stora Enso under seminariet.

OKQ8 satsar på hållbara bensinstationer

En bensinstation med låg miljöpåverkan kan låta som en motsägelse. Men, allt fler oljebolag gör nu vad de kan för att hålla nere sin klimatpåverkan. Ett exempel är OKQ8-koncernen som 2012 invigde sin första bensinstation med trä i stommen. Sedan dess har man invigt sex ytterligare hållbara drivmedelsstationer och med den senaste i Lockarp har man som ambition att kunna göra av med 50 procent mindre energi än en traditionell station.

Trä ger nya estetiska möjligheter

– Vi bygger tryggt och traditionellt, men skulle kunna våga vara ännu mer nyskapande, säger Robert Crocetti, professor vid Lunds tekniska högskola i ett pressmeddelande från Svenskt Trä inför seminariet ”Ingenjörsmässigt byggande i trä” som gick av stapeln i Göteborg i oktober. Det byggs mycket på höjden runt om i världen, men många försöker också att hitta nya sätt att utnyttja trä i arkitekturen. – De stora fördelarna med trä som konstruktionsmaterial är att det är förnybart, vackert, lätt att forma och dessutom ett av de starkaste konstruktionsmaterialen i förhållande till sin vikt. Inte minst i Sverige är vi tyvärr fortfarande lite försiktiga och traditionella när det gäller att utnyttja träets mekaniska egenskaper och arkitektoniska möjligheter, säger Roberto Crocetti. Seminariet visade sig väcka större intresse än vad arrangörerna kunnat hoppas på. − Byggandet i trä ökar rekordmycket och vi har prickat helt rätt med vår serie av seminarier. Branschen hungrar efter mer kunskap om innovation, samarbete och hållbarhet inom träbyggande, säger Johan Fröbel, chef distribution och teknik på Svenskt Trä i ett pressmeddelande.

ANNONS

Trä återkommer också som inredningsdetalj i skolan.

Herrestaskolan blev en exempelskola

Tanken var att bygga en vanlig svensk skola, i betong som så många gånger. Men efter att Järfälla kommuns projektgrupp besökt tre skolor i England som byggts i massivträ fattade man beslut om att göra samma sak på hemmaplan. I vintras stod Herrestaskolan färdig, Sveriges första skola som byggts i massivträ. text: samuel björk bild: liljewall arkitekter

HERRESTASKOLAN ÄR UNIK i sitt slag i Sverige. Förutom att det är den första skolan i massivträ så är den också nästan helt CO2-neutral tack vare konstruktionen och en solcellsanläggning som gör skolan självförsörjande på el. Nästan hela energibehovet täcks av de 1 400 kvadratmeterna solceller på skolans sedumtak. Idag tjänar skolan som ett referensobjekt för alla som var inblandade i projektet. Den kanske mest överraskande partnern var byggföretaget Skanska som tidigare hette Skånska Cement.

Christian Tell, produktionschef på Skanska konstaterar att det var ett pilotprojekt för företaget. – Att arbeta med trä är ovanligt för oss, men det upplevdes som mycket positivt. Trä är ett lättarbetat material och arbetsmiljön är fantastisk. Att borra i trä är tystare, går snabbare, och resulterar inte i lika mycket damm. Dessutom doftar det gott när man bearbetar trä, säger han och konstaterar att det inte är sista gången Skanska jobbar i trä. – Byggtiden på plats blir också kortare. Om de olika delarna lastas på ett smart sätt för transport till byggplatsen blir det som att arbeta med ett stort Lego, säger Christian Tell. x

6

Luftig, ljus och lekfull miljö för elever och anställda.


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Allt fler kommuner vill satsa på träbyggande Flera kommuner i landet är redan förknippade med stora satsningar på att bygga flerbostadshus med trästommar. Bland dem finns uppmärksammade bostäder som Växjö, Skellefteå, Sunne och Sundbyberg, men nu ser allt fler kommuner att ökat träbyggande är ett självklart inslag i ett modernt hållbarhetsarbete. text och bild: samuel björk

I BÖRJAN AV OKTOBER i år lämnade Centerpartiet i Linköpings kommun in en motion till kommunfullmäktige där de föreslår att Linköping ska anta en träbyggnadsstrategi. – Det är dags för Linköping att ta steget och införa en träbyggnadsstrategi med den uttalade ambitionen att byggande i trä ska vara en självklar del av byggandet i Linköping, sade Lars Vikinge (C) till SVT. Enligt Centerpartiet har de stor uppslutning i kommunfullmäktige. Även i Uddevalla har Centerpartiet motionerat om ökat träbyggande. Centern föreslår att kommunen alltid ska ha trä som förstahandsval för offentliga lokaler som skolor, förskolor, gruppbostäder och äldreboenden. Partiet föreslår också att kommunstyrelsen får i uppdrag att, i dialog med det kommunala bostadsbolaget och andra bostadsföretag i kommunen, verka för att dessa har trä som förstahandsval vid val av byggmaterial.

I Alingsås beslutade kommunstyrelsen efter ett förslag från Socialdemokraterna att anta en träbyggnadsstrategi i kommunen. Syftet är att kunna profilera Alingsås som Västsveriges första trästad Anders Josephsson på Sveriges Träbyggnadskansli välkomnar utvecklingen. – Det är positivt att allt fler kommuner har en medveten strategi för ett mer hållbart byggande, menar Anders Josephsson. Och det är fler på väg, bland annat Varbergs kommun som gått från miljömål till hållbarhetsmål för perioden 2015–2025. De tittar nu på hur en träbyggnadsstrategi passar in i kommunens arbete. – Den ökande medvetenheten om träbyggandets betydelse gör att träbyggande lyfts till ett självklart inslag i det svenska samhällsbygget, konstaterar Anders Josephsson. – Nu väntar vi bara på Stockholm. x

Medvetenheten om träbyggandets betydelse ökar vilket leder till att fler kommuner vill bygga mer i trä.

© www.christof-reich.com

natur i arkitektur

Ett ledande europeiskt företag inom massivträprodukter och innovativa bygglösningar Över hela Europa efterfrågar partnerföretag och kunder våra massivträprodukter, vår service och vår långa erfarenhet, när det gäller byggnation och utveckling av deras projekt.

bbs@binderholz.com | www.binderholz.com

CLT BBS

Image Inserat Schweden_Trästad Sverige_halbe-Seite_260x185_10-2016_FINAL.indd 1

7

20.10.16 13:04


ANNONS

HELA DENNA DENNA BILAGA BILAGA ÄR ÄR EN ANNONS ANNONS FRÅN FRÅN TRÄSTAD TRÄSTAD SVERIGE HELA

ANNONS

Redan vid 17 års ålder blev Stefan Edberg hela Sveriges tennisproffs och han tog under sin karriär inte mindre än 41 titlar på alla olika underlag. Idag satsar han allt på framtidens tennis och väntar nyfiket på nästa stora svenska genombrott. TEXT OCH BILD: SAMUEL BJÖRK

FRAMTIDENS TENNISHALL – ett exempel för hela världen T

ENNIS OCH VÄXJÖ är syno-

nymt för de flesta svenskar som minns 1980-talets enorma framgångar på den internationella tennistouren. Det är också den plats som Stefan Edberg med familj landade i år 2000 efter att ha varit bosatta i London en längre tid. Väl i Växjö fortsatte tennisengagemanget och till för ett år sedan var han en av Roger Federers tränare. Men det är framtidens tennis som ligger Stefan Edberg varmast om hjärtat. Både för miljöns skull, men också för att det finns bra tennislöften här. Idag driver han tillsammans med sin gamla förbundskapten, Calle Hageskog, och spelarkollegan Magnus Larsson, Readyplay Tennis som förvaltar den stora tennishallen Södra Climate Arena i Växjö. – Vi har tidigare haft ett samarbete med Södra skogsägarna och när de ville göra något annorlunda kom tanken på att bygga en större anläggning upp. I samband med det utlyste vi en öppen arkitekttävling och ställde frågan ”Hur ska framtidens tennishall se ut?”, berättar Stefan Edberg. De försökte analysera vilka de stora problemen för framtidens tennishallar är och kom fram till att det oftast är

Eftersom det sker en naturlig ventilering hela tiden så blir luften mycket bättre och även akustiken ger ett behagligt intryck. Alla som spelat tennis i en plåthall vet hur otroligt högt det smäller när bollen slår i skynket. Såna oljud finns inte här.

uppvärmning och bemanning som är de stora kostnadspunkterna. Totalt fick gruppen in 193 förslag från ett tjugotal länder. Resultatet stod färdigt för fyra år sedan i form av en tennishall med fyra banor. Helt byggd i trä. – Till viss del hade vi ju lagt tennisen bakom oss men vi kände att om vi kan göra något mer så var det just det här, att utveckla morgondagens tennishall. Minskad driftkostnad Hallen är modern på flera sätt och en av de största vinsterna med träkonstruktionen har varit en avsevärt minskad energiförbrukning. – Energikostnaderna är ett stort framtidsproblem för alla tennisanläggningar. Det är stora ytor som nyttjas av få personer. Vi har lyckats reducera uppvärmningskostnaderna med 75 procent vilket blir väldigt mycket över tid. – Sen är hallen också helautomatisk. Man bokar på nätet och har en tagg som man laddar med pengar. Varje gång man checkar in i hallen dras pengarna och på bokat klockslag tänds ljuset på den aktuella banan och slocknar när timmen är färdig, berättar Stefan Edberg.

STEFAN EDBERG TENNISLEGEND

Men framför allt är det något med hela känslan i hallen, menar han. – Det är världens bästa tennismiljö, en fantastisk hall. Det bästa är inomhusklimatet. I samarbete med Linnéuniversitetet har vi mätt temperaturen året runt och det visar sig att det alltid är mellan 18 och 19 grader. Det är bland det häftigaste, att det både på de riktigt kalla och de riktigt varma

8

dagarna är behagligt att spela tennis inomhus, konstaterar Stefan Edberg och fortsätter: – Eftersom det sker en naturlig ventilering hela tiden så blir luften mycket bättre och även akustiken ger ett behagligt intryck. Alla som spelat tennis i en plåthall vet hur otroligt högt det smäller när bollen slår i skynket. Såna oljud finns inte här. Miljön vi har lyckats skapa är något utöver det vanliga och det enda problemet vi har är att när vi kommer till en annan hall så känns allting lite sämre, skrattar Stefan. Stefan Edberg har spelat i hallar över hela världen och det ger honom rejält på fötterna när han rankar den egna hallen. – Utan att säga för mycket så är den här anläggning på topp fem i världen när det gäller inomhusanläggningar. Det är också den första tennishallen i världen som är passivhuscertifierad vilket borgar för en extremt hög energibesparing. Utvecklingscenter Tennishallen har blivit ett utvecklingscenter för tennis där man bedriver friskvård, Sveriges första tennisuniversitet, erbjuder klubbutveckling och


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD TRÄSTAD SVERIGE SVERIGE

ANNONS

Utan att säga för mycket så är den här anläggning på topp fem i världen när det gäller inomhusanläggningar, säger Stefan Edberg.

Medvetna Växjö är Sveriges träpionjär

I Växjö kommun är träbyggande inget nytt. Ända sedan 90-talet har man medvetet arbetat för ett ökande byggande i trä. Den grundläggande orsaken är ett sedan länge etablerat miljö- och klimatarbete. – VI BÖRJADE REDAN tidigt att intressera oss för miljö- och klimatfrågan. Vi

renade våra sjöar på 1970-talet och började tidigt med biobränsle i värmeverk. I kombination med att bygga i trä blir det ett led i att få till stånd ett hållbart samhälle, säger Catharina Winberg, ordförande för Växjö kommunföretag. I Växjö är miljöfrågan inte någon stridsfråga utan det har hela tiden funnits en politisk enighet över såväl parti- som blockgränser.

juniorutveckling tillsammans med Tennis Syd och under ett femtontal helger per år arrangerar utbildningsläger för ungdomar mellan 10 och 13 år. Dessutom erbjuder Stefan genom sin egna stiftelse aktiva tennisspelare att få komma och träna. – Man kan titta på deras tennis tillsammans med tränare och erbjuda ny input på spelet, säger han. Framtidens tennishall har gett genljud i hela landet och även internationellt och förutom tennisspelare besöks hallen av alla möjliga delegationer. – Det har varit minst 5 000 personer på besök under de här fyra åren. Senast var det en grupp från Linköping, där man står i startgroparna för att bygga idrottsanläggningar, berättar Stefan och förklarar vad exemplet med Södra Climate Arena betyder. – Det är lätt att vara kortsiktig när man bygger idrottshallar. Det är klart att man vill bygga så billigt som möjligt, och pressa priserna. Det sättet som den här hallen är byggd på är givetvis dyrare, men en tennishall ska ju stå 50–100 år och över tiden så är ju byggkostnaden en väldigt liten del jämfört med vad det kostar att driva en hall.

För att underlätta och stimulera ökat byggande i trä har kommunen antagit en träbyggnadsstrategi. Den slår bland annat fast att hälften av den kommunala nybyggnationen 2020 ska vara träbaserad. På många platser i Växjö byggs det för fullt, stora lägenhetskomplex i olika byggtekniker och kommunen är på god väg mot sitt mål. Det menar Maria Säterdal, vd för det kommunala bostadsbolaget Växjöbostäder. – I alla projekt vi drar igång så tittar vi på vilka som är möjliga att utföra enligt träbyggnadsstrategin, säger Maria Säterdal som också pekar på vilket sätt ökat träbyggande ger resultat i kommunens miljöarbete. – Eftersom vi använder oss av trä som är ett förnybart material när vi bygger så blir det klimatmässiga fotavtrycket mycket mindre. En annan miljövinst är att även de övriga materialtillverkarna flyttar fram sitt arbete.

– Det blir hög kvalitet och lågt underhåll, säger Stefan Edberg. En annan intressant aspekt är också att det helt och hållet är ett privat initiativ. En vanlig modell i Sverige har varit att kommuner stått för de olika idrottslokalerna som föreningar behöver. I Växjö, som på flera andra ställen i landet, välkomnar man hellre privata initiativ. – Södra Climate Arena är en annorlunda hall eftersom den är privat, byggd utan subventioner och helt på kommersiell grund. Det är bra att kunna visa att det går att göra på andra sätt än de traditionella, säger Stefan Edberg.

Maria Säterdal

Catharina Winberg

Idag har Växjö färdiga och pågående detaljplaner för 5 500 nya bostäder i kommunen. Det är något som inte bara påverkar bostadsbristen positivt utan också det lokala näringslivet. – Vi har alltid byggt i Växjö, även i lågkonjunktur. Det har gjort att vi har hållit igång de lokala byggherrarna vilket i sin tur har lett till en bra konkurrens med bra priser. Genom åren så är det främst de lokala företagen som varit med och byggt och inte storföretagen. Det har gjort att de tar emot frågorna och intresserar sig för dem. De vågar satsa när de litar på att vi har en långsiktig strategi att bygga hållbart, säger Maria Säterdalen. Catharina Winberg håller med: – Politiken har en stor roll eftersom kommunen är en stor beställare av bostäder och verksamhetslokaler. Genom att vi är tydliga och ställer krav så kan vi få till en skillnad. Sen krävs det också ett mod som vi tycker att vi har och haft här i Växjö.

Goda förutsättningar När det gäller framtidens tennisproffs är Stefan själv nyfiken på vad som ska komma. – Alla känner till svensk tennis och ser man tillbaka i backspegeln så har det varit en fantastisk framgångssaga. Just nu ser det inte likadant ut utan man får börja från grunden och här i Växjö finns det stora förutsättningar. Vem vet när nästa löfte dyker upp? Kanske är det i en pågående process just nu. x

I träbyggnadsstrategin finns också målet om ett fossilbränslefritt Växjö 2030. Kommunen har blivit en förebild i Sverige inom klimatarbete och man vill också utmana resten av världen. – Vi var den första kommunen i världen som sa att vi skulle bli fossilbränslefria och jag tror att det finns ett stort intresse att följa efter oss. Väldigt många vill komma hit till Växjö för att träffa oss och se sig omkring. Vår modell är att frågorna genomsyrar all verksamhet och det vet alla, både politiker och tjänstemän, säger Catharina Winberg. Maria Säterdal fyller i: – Det finns en uthållighet och vi tror på det här. Men det betyder inte att vi är fyrkantiga och orimliga i våra krav utan att vi är konstruktiva i vår problemlösning för att åstadkomma långsiktiga resultat, säger hon. x

9


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Växjö – den hållbara trästaden Foto: Sören Håkanlind, Moelven

Energisnålt boende

Växjö kommun var tidigt ute med att satsa på att bygga modernt och högt i trä. För att lyckas med att öka användandet av trä i byggprojekten krävs ett starkt samarbete mellan Växjö kommun, akademin och näringslivet. Välle Broar är ett exempel på denna träbyggnadsforskning. www.vaxjo.se/trastaden

Vidingehem bygger på de mindre orterna i Växjö kommun. De nya lägenheterna i Gemla har den småländska naturen som granne och träet som en självklar del i konstruktionen. Lika självklar är den småländska sparsamheten med energin: Boverkets krav är 55 kWh/m². Växjö kommun säger 30 kWh/m² – genom smart teknik klarar vi en energiåtgång på 28 kWh/m². www.vidingehem.se

Förskola nära naturen

Hållbara studentbostäder

Från skog till värme och el

Vöfab bygger en förskola helt i trä på söder i Växjö. Här blir det nära till naturen och plats för 160 barn, som kan flytta in vid årsskiftet 2017/2018. Vi bygger enligt certifieringen Miljöbyggnad silver. www.vofab.se

Växjöbostäder bygger hållbara studentbostäder på Campus i en träbaserad konstruktion enligt miljöbyggnad silver. På sju våningsplan ovan en dagligvarubutik byggs 240 ettor på 27 m2 och 8 tvåor på 48 m2. www.vaxjobostader.se

Vår långsiktiga satsning på biobränsle har starkt bidragit till kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Vårt klimatbokslut visar att vi och våra kunder bidrog till att minska koldioxidutsläppen under 2014 med hela 170 000 ton. www.veab.se

Sveriges i särklass största satsning på trähusbyggnationer

Nytt stadshus i trä I slutet av 2019 beräknas Växjös nya stadshus stå klart – ett stadshus i trä. Växjö kommun har en starkt förankrad träbyggnadsstrategi, vilken ska avspeglas i den nya byggnaden mitt i Växjö centrum. Genom att bygga det nya stadshuset i trä tar vi ytterligare ett steg i ledet för den hållbara trästaden mitt i det småländska skogsriket. Vi har fått träsmak och bygger för framtiden helt enkelt. www.vaxjo.se

Innovativt teknikcentrum Andelen teknikföretag är stor i regionen och för att säkerställa framtida arbetskraft satsas det på ett gemensamt projekt. Efter flera år av samtal och möten mellan kommun, näringsliv och akademi faller bitarna på plats och vi börjar bygga Epic - Innovation & Technology Centre. Epic ska vara en samlingpunkt med en gemensam maskinpark som erbjuder den senaste tekniken, undervisningsoch möteslokaler anpassade för teknikämnen. www.videum.se

www.vaxjo.se 10


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Halverad klimatpåverkan under byggtiden när man bygger med trä För drygt tre år sedan stod Stockholms första höghus i trä sedan 1800-talet klart i Sundbyberg. Kvarteret Strandparken blev då historiskt och har åter igen skrivit historia i en revolutionerande rapport som visar en markant minskad miljöpåverkan under byggprocessen jämfört med andra byggtekniker.

Första höghuset i trä sedan 1800-talet hamnade i Sundbyberg. En rapport efter en studie på Strandparkenprojektet visar på markant mindre klimatavtryck för hus med trästomme, jämfört med ett liknande hus i betongstomme.

text: samuel björk bild: folkhem

D

E TVÅ HUSEN i kvarteret Strandparken i Sundbyberg prefabricerades av Martinsons i Västerbotten och stod klara på mindre än ett år från byggstarten. I somras publicerade Sveriges Byggindustrier en rapport i vilken KTH och IVL tittat på byggandets klimatpåverkan. Syftet med rapporten var att öka kunskapen om byggprocessens och byggmaterialens klimatpåverkan. Den gamla tumregeln inom byggbranschen, att cirka 15 procent av klimatpåverkan och energianvändning sker under byggfasen och resterande 85 procent under driftfasen, sattes på prov i studien där man använde just kvarteret Strandparken som modell. Resultatet är förbluffande. Studien visar att byggprocessen, inklusive materialproduktion, byggtransporter och byggproduktion, står för knappt 40 procent av Strandparkenhusets totala klimatpåverkan över en analysperiod på 50 år. I studien jämför man också med ett annat projekt, kvarteret Blå jungfrun i Hökarängen, ett lågenergihus med en stomme av betong som har studerats vid ett tidigare tillfälle. Rapporten från den studien konstaterar att klimatpåverkan var ungefär lika stor under byggprocessen som energianvändningen under 50 års drift. När det gäller Strandparken gjordes en så kallad livscykelbedömning och den visar att medan klimatpåverkan

från underhåll och driftenergi är lika stor projekten emellan så är påverkan under byggprocessen ungefär hälften så stor för träbyggnaden som för betongbyggnaden. I rapportens sammanfattning konstaterar författarna att det är ”av stor vikt att optimera materialval från klimat- och reurssynpunkt, välja rätt material för rätt tillämpningar, använda material med lång livslängd och minska energianvändningen vid planering av nya hus”. Bekräftelse På Martinsons Byggsystem tjänar rapporten som ett intyg på att företaget är på rätt väg när det gäller produktion av trähus. – Det är glädjande att det bekräftar det vi trott under många år – det är klimatsmart att bygga med trä, säger Mikael Salomonsson, vd för Martinson Byggsystem. I och med att man var så pass tidigt ute med att bygga höghus i trä visste man inte riktigt vad man skulle förvänta sig. – Vi är pionjärer i branschen vilket gör att vi inte hade all mätdata klar för oss när vi byggde Strandparken. Däremot hade vi tydliga indikationer på att vi hade en klimatsmart produkt och det har vi fått bekräftat nu, säger Mikael Salomonsson.

kloka beslut utifrån vid framtida bostadsbyggande i Sverige, menar Mikael Salomonsson. – Det är en saklig rapport som ger bra underlag till att fatta rätt beslut, en medvetenhet helt enkelt, och kanske framför allt en välbehövlig saklighet i debatten. Som leverantör kan jag inte bestämma vad beställaren ska uppnå när det byggs bostäder och offentliga lokaler, men som samhällsmedborgare efterlyser jag saklighet när beslut fattas. Jordens resurser är ändliga och den

Bra beslutsunderlag Rapporten ger nu fakta till branschen och det offentliga som går att fatta

här rapporten är en del av det underlag som behövs för att kunna fatta kloka långsiktiga och hållbara beslut, oavsett om det gäller offentliga eller privata byggnader. x

Fotnot: Rapporten ”Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme av trä” finns att läsa i sin helhet på sverigesbyggindustrier.se.

HÅLLBART TRÄBYGGANDE BÖRJAR MED LIM Vi på Kiilto tillhandahåller Svensk träindustri med heltäckande limlösningar som uppfyller Bildtext här de strängaste kraven. Vårt erbjudande inkluderar inte bara innovativa produkter utan även omfattande teknisk support, tester och utbildning i säker användning av våra produkter.

Annons Bilaga Trä i DI - Kiilto 230x82 mm.indd 1

11

KIILTO AB | Box 7080 | 187 12 Täby Tel 08-732 88 75 | Fax 08-756 80 04 www.kiilto.se | info@kiilto.se

2016-10-17 10:37:33


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

300 nya lägenheter i trä sätter Skövde på kartan Skövde kommun går en spännande framtid till mötes. Tillsammans med Förvaltnings AB Brunnen, Jättadalen Fastighets AB, Skövdebostäder samt Götenehus kommer över 300 nya lägenheter byggas helt i trä. Det skapar inte bara nya hem att bo i, utan byggprojektet i Frostaliden skapar fler arbetstillfällen inom skogsindustrin, skapar tillväxt i regionen samtidigt som man förädlar skogsråvaran.

byggande, säger Stig Johansson, projektledare för mark- och exploateringsfrågor på Skövde kommun. Frostaliden ligger i natursköna Karstorpsområdet, med nära till centrum med bra förbindelser och med naturen precis runt hörnet. — I området finns ett fritidsområde, en badsjö, flera fotbollsplaner och en ishall. Det är nära till strövområden och Aspö gård, dit många barnfamiljer kommer för att hälsa på djuren, berättar Stig Johansson.

Kommunen är den första i Skaraborg som får möjlighet att bygga sjuvåningshus helt i trä vilket gör att Skövde nu ligger i framkant när det kommer till klimatsmart byggande. — Vi ställde en del krav, bland annat att hela huset, inklusive stommen, ska vara byggt i trä. Att öka användningen av trä som bärande system är positivt för klimatet och tekniken passar in i ett hållbart

Götenehus har byggt trähus i 85 år men aldrig så här höga och aldrig helt och hållet i trä, berättar Lars Bonander. — Vi är en trähusleverantör med fokus på hög kvalitet, och eftersom många företag väljer att bygga höghus i betong kändes det helt rätt att gå med i trästadsprojektet eftersom att vi brinner för materialet och vill nischa oss mer åt det hållet. Så det är både ett roligt och ett

strategiskt val av oss för att ta oss in på den här marknaden. Lars Bonander menar att det idag finns en brist på betongstommar och att leveranstiden är lång medan trä har en potential att kunna öka i produktionsvolym. — Vi har mycket trä och en fantastisk skog att ta vara på. Vi ser det som en bra väg fram och eftersom vi alla måste tänka mer aktivt på hållbarhet och hur vi lever har vi på Götenehus en fantastisk möjlighet att lära oss nya saker och profilera oss ännu mer inom träbyggnation. — Det finns också forskning som visar att trä påverkar lugnet och minskar stressnivån, med andra ord är det bra för oss rent fysiskt och psykiskt att bo och vistas i trähus, säger Lars Bonander, försäljnings- och marknadsansvarig på Götenehus.

Stig Johansson som också tycker att träbyggandet är ett sätt att sätta Skövde på kartan över städer som är aktiva inom miljöfrågor och klimatsmart byggande. — Vi ser att fler ungdomar nu tycker att bilen blivit mindre intressant och att fler vill börja leva med ett aktivt miljötänk, berättar han. Första etappen är påbörjad och man räknar med att första inflyttningen i Frostaliden kan ske i december 2017.

Skövde är fortfarande lite av en betongstad, men det kommer framöver att bli alltmer populärt att bygga i trä, menar

Sveriges smartaste träskallar söker betongkrossare. På Martinsons hamnar du mitt i en byggrevolution. Omvärldens växande kunskap om träets fördelar när det gäller klimat och konstruktion gör att vi fortsätter plocka marknadsandelar. För att vara Sveriges mest nytänkande träförädlare även i framtiden behöver vi hela tiden förstärka vårt team med drivna och utvecklingsvilliga människor. Som du. Du kommer till ett företag där nya idéer välkomnas. Och det menar vi faktiskt. Det är ju så vi utvecklas. Vi tror på den trevliga sortens tävlingsinstinkt som handlar om noggrannhet och en ärlig vilja att skapa goda relationer och affärer. Som företag är vi rätt norrländska. På ett bra sätt. Och vi riktar ständigt blicken utåt, på jakt efter nya marknader att erövra och upptäcka. Välkommen att göra det med oss. 12

Nu söker vi nya kollegor inom TEKNIK KONSTRUKTION PROJEKTLEDNING Läs mer på martinsons.se/ledigajobb


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

ALPHACAM Programvara för ökad effektivitet

Alphacam är världsledande inom CAD CAMprogram med en dokumenterad historia av pålitlig leverans. Alphacam tillhandahåller lösningar för träindustrin med oöverträffad användarvänlighet, processautomation och generation av avancerade verktygsbanor.

• Industrifokuserad automatisering • 2D / 3D fräsning • Fleraxlig fräsning • Intelligent nestning • 3D gravering • 3D modellering • Pålitliga postprocessorer • Support & underhållsplan

För mer information, tveka inte att komma i kontakt med oss www.jpe.nu

Nordic Wooden Cities är ett nordiskt samarbete för att främja hållbara städer och utbyta erfarenheter och goda idéer. Målet är att träkonstruktioner och användandet av trä ska få en mer framträdande plats i stadsutvecklingen. Nordic Wooden Cities arbetar för att trä ska användas i ökad grad till konstruktion av flervåningshus, näringsbyggnader och kommunala institutioner som förskolor, skolor, vårdhem och äldreboenden. Och att trä används i broar och som miljöskapande element i våra stadsutrymmen.

Fyrbodal – en delregion i Västra Götaland Kontakta Karin Stenlund Fyrbodals kommunalförbund 0520-44 08 68, karin.stenlund@fyrbodal.se www.fyrbodal.se/vaxerpatrad

Fjorton kommuner i Fyrbodal satsar tillsammans för att utveckla skogs- och tränäringen Många aktörer pratar om träets goda miljöegenskaper och om skogen som den stora resursen i ett fossilfritt samhälle. I Fyrbodal går man från ord till handling. Fjorton kommuner samarbetar för att stärka och utveckla skogs- och tränäringen i regionen på flera sätt. I satsningen ”Fyrbodal växer på träd” är träbyggnation ett viktigt fokusområde. Enkelt beskrivet handlar det om att skapa möten mellan trä-, skogs- och byggnadsbranscherna och forskare och innovatörer i den akademiska världen. Tanken är att inspirera till nya samarbeten och affärsmöjligheter. Ett annat mål är att sprida kunskaper om träbyggnation i större

skala bland beställare på kommuner och kommunala bolag, och bland arkitekter, formgivare, byggherrar med flera. – Vi märker att det händer spännande saker när de olika aktörerna möts. Nya idéer, diskussioner och samarbeten växer fram, säger Martin Carling, ordförande Fyrbodals kommunalförbund.

kommuner”. Här finns både råvaran och förädlingen i form av pappersbruk, förpackningsindustri, sågverk, byggföretag, snickerier med flera. – Vår uppgift är att lyfta fram de många goda exemplen som kan inspirera andra, förklarar Martin Carling. Vi sätter ljuset på de framgångsrika företagen som tänker nytt och som satsar inför framtiden.

Nya affärsidéer växer fram – Ett bra exempel är det nya företaget Solid Wood Innovation, som är resultatet av mötet mellan två drivna entreprenörer från olika branscher. De satsar nu tillsammans på en ny produktionsanläggning för massivträelement i Bengtsfors. Fyrbodal har redan idag en betydande skogs- och träindustri. Nio av de fjorton kommunerna är utpräglade ”skogs-

Framtidstro bland aktörerna – Ett exempel är VIDA-koncernen som bygger ett av världens modernaste sågverk för klentimmer i Nössemark. Ett annat är Sven Johansson Bygg i Dals Ed som sedan tio år tillbaka utvecklat industriell prefabtillverkning. Fyrbodal gränsar till södra Norge där både näringsliv och offentlig sektor satsar

13

stort på att använda trä i höga byggnader och andra stora konstruktioner. – Vi har mycket att lära av norrmännen och tar med våra målgrupper på studiebesök, seminarier och utbildningar i Norge. Vi ser goda möjligheter att utveckla ett tätare samarbete med norska aktörer. Samarbetet kan verkligen bli gynnsamt för branschen på båda sidorna av gränsen. Bara under de kommande åren planerar kommunerna i Fyrbodal och i norska Östfold att renovera och bygga nytt för sammanlagt 11 miljarder kronor.


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

En välskött skog ger en trippeleffekt – den är bra för den nationella ekonomin, fångar upp koldioxid under växttiden och binder sedan upp koldioxiden i flera hundra år när träet används som råvara till byggnader, som i exemplet Södra Climate Arena i Växjö.

Hållbart skogsbruk ger enorm råvarutillgång Skogsägarna välkomnar av naturliga skäl att Sverige bygger ännu mer i trä, men ser också att vårt land har en bit på väg innan vi kan leva upp till självbilden om att vara ett trähusland. text: samuel björk bild: anders andersson, ola kjellbye

S

ÖDRA SKOGSÄGARNA ekonomisk förening har sedan ett tjugotal år ägt och drivit hustillverkningsföretaget Trivselhus som byggt hundratals småhus i trä per år i hela landet, men också på export till bland annat Storbritannien. Att använda skogen som råvara är en självklarhet för de 50 000 medlemmarna i Södra skogsägarna. Samtidigt som det finns en självbild av Sverige som ett trähusland finns också ett inbyggt motstånd mot att använda skogen som råvara. Det tror Lena Ek, ordförande för Södra skogsägarna. – Lite beroende på hur man räknar så står träbyggnationer för endast runt 10 procent i Sverige. Många blir väldigt förvånade av att höra det eftersom den svenska identiteten är att vi är ett trähusland. Men så är tyvärr inte fallet, vilket ju är synd då träbyggnader är så ekonomiska, effektiva att bygga och otroligt miljövänliga och hälsofrämjande, säger Lena Ek. Hon tror att byggbranschen har varit dålig på att förnya sig och se vad som verkligen kan åstadkommas. – Av de runt nittio arkitektförslag som kom in för Nobelmuseum, som ändå är något som borde visa på Sveriges nationalsjäl, så var inte ett enda förslag i trä, säger Lena Ek. Det svenska moderna familjeskogsbruket ser bra ut och vill lyfta hållbarheten och möjligheterna för bioekonomin. Hon tror att många blandar ihop begrepp som regnskogsskövling med hur det svenska skogsbruket ser ut. I Sverige är 23–25 procent av skogsmarken skyddad genom olika former av regleringar och frivilliga avsättningar. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet används bara tre fjärdedelar av den årliga tillväxten i den vanliga skogen.

träd som behöver sparas för att ekologin i skogen ska fortsätta fungera, säger Lena Ek.

LENA EK ORDFÖRANDE, SÖDRA SKOGSÄGARNA

Trippelnytta med skogsnäring Sedan 1903 har Sverige en lagstiftning som garanterar återplantering vid avverkning och idag planteras tre plantor för varje hugget träd. – Sköter man skogen på det här hållbara sättet har det en trippelnytta, menar Lena Ek. Dels ger det jobb och tillväxt, skogsindustrin står för 30 procent av Sveriges export. Det andra är att rätt skötta träd efter sex, sju år tar upp koldioxid från luften. När träden sedan blir gamla, efter 70-80 år, börjar de i stället avge metangas och det bästa vi kan göra då är att avverka de träden på ett bra sätt, såga till dem på ett bra sätt och spika in virket i huset. Därmed kapslar man in kolet så länge huset står, kanske flera hundra år, säger Lena Ek och fortsätter: – Därför är det viktigt att ha välskött skog som växer i olika grupper.

Idag finns stränga regler för hur en avverkning ska gå till och för flertalet skogsbrukare som också har gröna certifieringar är det mycket detaljerat och kontrollerat. – Den svenska skogen räcker, det är en helt annan situation i Sverige än på andra håll i världen. Ett genomsnittligt Södra-hygge är på 2,3 hektar och det är bra mycket mindre än till exempel Kronobergsparken i Stockholm som är på knappt sex hektar, säger Lena Ek och fortsätter att berätta om ett hållbart skogsbruk. – Vi har stränga regler för hur de här hyggena ser ut och hur jobbet ska gå till och vi blir kontrollerade av certifieringsorganet efter strikta regler för vilka

Träbyggnadsteknik på annorlunda sätt För några år sedan tog Södra steget och byggde den tennishall i Växjö som omskrivs tidigare i den här tidningen. Orsaken till att skogsorganisationen tog sig an ett sådant projekt var enkel. – Södra insåg att det var viktigt att kunna demonstrera träbyggnadsteknik på ett lite annorlunda sätt. Många tror att det inte går att bygga stora byggnader i trä, men där är Växjö ett gott exempel. – I och med att hallen också är ett passivhus fick vi använda oss av en annorlunda teknik i byggnationen och resultatet är ett oerhört ekonomiskt, friskt och trivsamt hus, konstaterar Lena Ek. x

Den svenska skogen räcker, det är en helt annan situation i Sverige än på andra håll i världen.

14


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

bild: nyréns

Rikshem har flera nyproduktionsprojekt på gång. Bilden visar kommande byggnation i Umeå. Bilden nedan visar Konstnären i Uppsala som snart står färdigt för inflytt.

Rikshem bygger tusentals nya bostäder i trä Rikshem är det svenska bostadsbolag som bygger flest nya lägenheter i trä. Tillsammans med sin samarbetspartner Lindbäcks Bygg skapar de under de närmaste åren tusentals nya lägenheter i hela landet. Sedan år 2013 satsar Rikshem, som är ett av Sveriges största privata bostadsbolag, aktivt på att bygga nya lägenheter. Bolaget ville tidigt försäkra sig om en hållbar och kvalitetssäkrad produktion. Vid en förutsättningslös analys av olika effektiva, industrialiserade byggmetoder dök trä snabbt upp som ett lämpligt alternativ. Rikshem ser det som ett miljömässigt bättre val än de traditionella och dominerande byggsätten. – Stål och betong är ändliga resurser. Trä är däremot en förnybar resurs, som vi även har god tillgång på här i Sverige. Husen släpper ut mycket mindre koldioxid under byggfasen och har dessutom en förmåga att lagra koldioxid under hela sin livslängd, säger Erik Hävermark, projekt- och fastighetsutvecklingschef på Rikshem. Efter ett första gemensamt projekt i Knivsta ingick Rikshem år 2014 ett avtal med Lindbäcks Bygg om produktion av 2 000 nya lägenheter. Då byggtakten är hög utökades avtalet i våras med ytterligare 1 000 bostäder, som kommer att stå färdiga inom de närmaste åren. Lindbäcks Bygg är landets ledande aktör inom industriellt byggande av flerbostadshus och tillverkar och utvecklar prefabricerade moduler i trä. Erik Hävermark ser stora vinster med att Rikshem har funnit en långsiktig samarbetspartner att föra en nära dialog med. Det skapar en effektiv produktutveckling och en god ekonomi i projekten.

ingen bestämd fördelning av var bostäderna ska byggas. Under nästa år fortsätter Rikshem att bygga nytt på flera platser runt om i landet, bland annat i Luleå, Umeå, Västerås och Norrköping. Merparten av nyproduktionen består av hyresrätter, men det blir också en del bostadsrätter. – En stor anledning till det är att vi har stora hyresrättsområden där det finns möjlighet att bygga nytt, och då tycker vi att det är bra att tillföra både hyres- och bostadsrätter för att få blandade upplåtelseformer i dessa områden. Ett tillskott av bostäder tillför också stora kvaliteter för dem som redan bor där vi bygger nytt, genom att det kommer in närservice som butiker och restauranger, säger Erik Hävermark. – Vi vill uppnå miljömässiga fördelar för hela samhället. Det här är inte ett intresse enbart för Rikshem utan för allas vår gemensamma miljö, säger Erik Hävermark, projekt- och fastighetsutvecklingschef på Rikshem.

– För oss handlar det om att vi både tror på träet som råvara och ser fördelar med en industrialiserad byggmetod. Tillverkningsprocessen i en torr fabriksmiljö innebär att hela byggsättet är kvalitetssäkrat. Tiden på byggplatsen minimeras, vilket gör att man bland annat minskar risken att bygga in fukt, säger Erik Hävermark.

Tillsammans har de utvecklat fyra koncepthus, som är yteffektiva, ljusa och kostnadseffektiva att bygga. Men även om alla hus utgår från en och samma standardiserade plattform kan de gestaltningsmässigt utformas individuellt för varje ny plats som de byggs på. Det ger förutsättningar för vacker och varierande arkitektur. En aktuell undersökning från Byggfakta visar att Rikshem är det bostadsbolag i Sverige som bygger flest lägenheter i bostadshus av trä.

Hittills har majoriteten av Rikshems nyproduktion skett i och i närheten av Stockholm och Uppsala. Men det finns 15

Träbyggnadstekniken har tagit stora kliv framåt de senaste åren och möjligheterna att bygga på höjden blir bara bättre och bättre. Det är en utveckling som Rikshem med glädje är med och stöttar, betonar Erik Hävermark. – Vi vill uppnå miljömässiga fördelar för hela samhället. Det här är inte ett intresse enbart för Rikshem, utan för allas vår gemensamma miljö. Vi ser gärna att fler börjar bygga i trä. Det innebär att teknikutvecklingen sker ännu snabbare.


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Nordiskt samarbete främjar träbyggande

Det nordiska samarbetet Nordiska Trästäder vill främja hållbara städer och utbyta erfarenheter och goda idéer. I nätverket finns medlemmar från femton städer, spridda i samtliga nordiska länder, och snart ansluter sig de Baltiska länderna. text: samuel björk bild: kth, ntt

MITT I MÅLET för hållbara städer står träkonstruktio-

ner och Nordiska trästäder arbetar för att trä ska få en mer framträdande plats i stadsutvecklingen. – De nordiska länderna bär på en lång tradition av byggande i trä, säger Hans Andrén, en av de drivande krafterna bakom nätverket. Han menar att om de nordiska länderna kan samarbeta kring lagstiftning, regler, forskning och utbildning Hans Andrén inom träbyggandet så för det med sig flera positiva effekter. – Det gör det möjligt att nyttja resurserna bättre och för Norden framåt inom bland annat export av träbyggsystem. Samarbetet löser upp geografin och ger gemensam styrka för det nya byggandet, säger Hans Andrén. För två år sedan tog Nordiska trästäder initiativ till att instifta ett nordiskt träpris. Priset, som delades ut

för första gången samma år, är ett hederspris som riktar sig till personer under 40 år som är verksamma inom akademin, näringsliv eller offentlighet och har uppvisat särskilt god prestation i arkitektur, ingenFrida Tjernberg jörskonst eller teknisk innovation med trä som utgångspunkt. Fjolårets pris gick till två personer. Kerstin Hemström, postdoktor vid institutionen för byggd miljö och energiteknik på Linnéuniversitetet, fick priset för sin forskning om hur och varför byggherrar väljer eller inte Kerstin Hemström väljer trä. Den andra som fick priset var Frida Tjernberg på KTH för sitt examensarbete om vindpåkänning på höga trähus i urban miljö, där hon räknade på ett 22 våningar högt bostadshus med stomme i trä i Sundbyberg. Fridas forskning ligger bland annat till grund för en vision där företaget Folkhem vill bygga Sveriges högsta byggnad i trä, just i Sundbyberg. Nordiska trästäder står även bakom en årlig nordisk träkonferens som är nätverkets viktigaste mötesplats och arrangeras i turordning i Sverige, Finland och Norge. I år ansluter man också till den konferens om träbyggande som arrangeras i Växjö den 24-25 november, ett samarbete mellan Växjösamtalet och Wood Building Summit. x

Folkhems vision för 20-våningshus i massivt trä. En av pristagarna för Nordiskt Träpris, Frida Tjernberg, gjorde ett examensarbete på KTH som ligger till grund för Folkhems projekt Loudden, som är tänkt att byggas kring år 2025.

Tusenårig teknik blir toppmodern med 3 Vision Efter att ha drivit fabriken 3 Vision i Norge AS under ett antal år, parallellt med utveckling av det nya byggsystemet i nära samarbete med högskolor, trätekniska forum och i direkt samarbete med specialister inom träteknik, husbyggnation, kan vd:n Niclas Schedvin och hans kollegor idag konstatera att en stor efterfrågan av byggsystemet finns på marknaden vilket i sin tur medfört att 3 Vision Sverige AB bildats med sin etablering av nya tillverkningslinjer i Särna. Det nya systemet som tar tillvara alla de naturliga egenskaper som trä för med sig kommer att tillverkas i en nyöppnad fabrik i Särna, en ort som sedan tidigare har anknytning till trähussatsningar. Niclas Schedvin berättar om det nya systemet. – Hittills har vi gjort ca 40 hus i vår fabrik som ligger i Drevsjö i Norge. Med vår nya fabrik i Särna riktar vi in oss på bostadsområden

på 40 mil når vi Mälardalen, Oslo, Östsersund, Sundsvall och Gävle – vi ligger helt enkelt väldigt centralt gentemot vår marknad.

i Mälardalen: prefabricerade kedjehus, radhus och villor, men även punkthus och byggnationer till offentlig förvaltning såsom skolor och äldreboenden.

Just nu projekterar företaget 22 kedjehus i Knivsta utanför Uppsala och efter det väntar ytterligare husprojekt i Mälardalsregionen. För Niclas Schedvin har arbetet med hållbara hus hjälpt honom att få upp ögonen för vikten av att förvalta jorden och dess resurser på ett bättre sätt än tidigare. – Jag har blivit medveten på ett nytt sätt att vi måste tänka på att påverka så lite som möjligt och jag tror att vi kommer se en utveckling där det kommer bli krav från kommuner att såväl skolor som offentliga lokaler ska byggas på det mest hållbara möjliga sättet. När vi bygger våra trähus utan konstgjorda material så blir det inte bara en positiv påverkan för miljön utan det blir också ett lyft för inneklimatet när vi flyttar ut från platspåsar och in i hus som andas.

3 Vision drar nytta av träets naturliga egenskaper och man bygger husen helt utan mineralull eller plast i isoleringslagren. – Det handlar om en tusenårig teknik där man använder träets naturliga karaktärer. Det tar upp fukt och avger fukt och på så sätt kan huset andas, vilket förutom ett bra värmemotstånd också ger ett väldigt gott inomhusklimat, berättar Niclas. Den nya fabriken i Särna tas emot med värme från bygden där det nu skapats nya arbetstillfällen. Niclas Schedvin är glad för fabrikens placering. – Råvaran har vi utanför knuten och transportmässigt är det mycket gynnsamt eftersom vi också har Norge som marknad. Inom en radie

3 Vision lanseras i början av december, så håll ögonen öppna på 3-vision.se för det allra senaste. 16


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

Något att vara stolt över 2046 Byggandet måste bli effektivare och långt bättre för miljön. När det gäller byggmetoder och material är det något som vi inom branschen har ansvaret för. Vi på Martinsons är övertygade om att KL-trä är ett av de bästa svaren på hur vi bygger framtiden. Byggdelarna möter högt ställda krav på byggegenskaper, tekniska kvaliteter och klimatpåverkan. När man tillverkar korslimmat trä på vårt sätt, med förnybar el och korta transporter, så binder en kubikmeter 658 kilo koldioxid*. Netto. Så ärligt talat, när det gäller klimatpåverkan borde det vara lika svårt att få gehör för att betongdominerat byggande är mest framtidssäkert som för att klimatförändringarna är en bluff påhittad av Kina. Vi har mer än tio års erfarenhet av att tillverka KL-trä och av samarbete med byggare som använder materialet i bjälklag, tak och väggar. Vi vet att de som börjat fortsätter. Och att de gärna använder mer och till fler ändamål. Utvecklingen är positiv, men vi vill att den ska gå ännu snabbare. Och vi är klara först när byggmaterial väljs utifrån vad som är bäst för varje specifik utmaning. När de värderas utgående från kvaliteter och byggegenskaper. Inte utifrån slentrian och gammal vana. Därför utbildar och informerar vi mer än någonsin tidigare. Det Martinsons startat är en korslimmad revolution. Jag är stolt över att vara en del av den och det kommer jag att fortsätta vara. Också om 30 år, när jag tittar tillbaka på mitt arbetsliv. DANIEL WILDED Produktchef för KL-trä på Martinsons * Enligt miljövarudeklaration utförd av EPD Norge

Familjeägda Martinsons är en av Sveriges största producenter av limträ, byggsystem för flerbostadshus och byggnader i trä. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten och koncernen har i dag cirka 440 anställda, med en årsomsättning på 1,6 miljarder kronor.

17

ANNONS


ANNONS ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD TRÄSTAD SVERIGE SVERIGE

ANNONS ANNONS

Skagershuset i Årsta i södra Stockholm är ett av många projekt som har sitt ursprung i Moelvens fabriker i Värmland. Varje år tillverkar man träbostäder till ett värde av upp till 800 miljoner kronor och efterfrågan är särskilt stor i Mälardalen.

Företag på landsbygden bygger Sveriges städer Exemplen är flera på hur det ökande träbyggandet för med sig positiva effekter runt om i landet. Förutom att bostadsbristen minskas på platserna där husen byggs får även andra, mindre bygder runt om i landet en boost i form av fler arbetstillfällen och en ökad aktivitet i det lokala näringslivet.

men Johan Samuelsson resonerar annorlunda. – På det här sättet säkrar vi upp arbetstillfällen, människor har möjlighet att bo kvar när det finns jobb på orten. Sen är det en väldig fördel för oss i att det finns en enorm kunskap på de här orterna och vi har lätt att få tag på kunnig personal. Jag är osäker på hur det hade fungerat om vi etablerat oss i en storstad.

text: samuel björk bild: rasmus norlander, moelven byggmodul

B

LAND EXEMPLEN finns Lind-

bäcks bygg i Piteå som just nu bygger en ny stor produktionsanläggning i anslutning till Piteå hamn. Anläggningen ska stå klar om två år och företaget förväntas rekrytera 150 medarbetare, allt från ingenjörer och produktionsledare till industriarbetare och konstruktörer. Lindbäcks fabrik i hamnen kommer att betjäna Mälardalen med omnejd och husmodulerna kommer att fraktas söderut via sjövägen. En satsning som i sig också innebär nya arbetstillfällen. Industritradition Även på andra håll i Sverige finns liknande exempel, bland annat i Värmland. Johan Samuelsson, vd för Moelven Byggmodul konstaterar att det

faller sig naturligt att företag på mindre orter och på landet är med och bygger städerna. – Det finns en industritradition ute i de mindre orterna där man en gång i tiden började bygga små baracker och sen har det utvecklat sig. En del gör manskapsbodar och andra gör villor och flerbostadshus. Det är många små industrier som vuxit under åren och vi i Moelven har köpt upp fyra enskilda företag som senare blev till ett.

Positiv riktning Idag arbetar närmare 600 personer i Moelvens Byggmoduls anläggningar i Värmland. Ett inslag i arbetsmarknaden som betyder mycket. – Det finns ju flera företag som avetablerar sig på de här mindre orterna. I Säffle, där vår största anläggning finns, har till exempel Volvo tagit bort sin anläggning där 300–400 personer jobbade. På en ort med knappt 9 000 invånare ger det stora konsekvenser, berättar Johan Samuelsson. Nu samarbetar Moelven med arbetsförmedlingen och bemanningsbolag för att återskapa arbetstillfällen för de mest utsatta grupperna. – Vi får på så sätt in väldigt många ungdomar och även en del nysvenskar

Säkrar arbetstillfällen Idag bygger Moelven bostäder till ett värde av 500–800 miljoner kronor per år och det mesta av bostäderna hamnar i Stockholmsregionen. Det kan tyckas att en fabrik med sådan produktion borde ligga närmre slutkunden,

På det här sättet säkrar vi upp arbetstillfällen, människor har möjlighet att bo kvar när det finns jobb på orten. JOHAN SAMUELSSON MOELVEN

och kan därigenom vara med i att påverka ett samhällsproblem i en positiv riktning, avslutar Johan Samuelsson. x

http://owc.se/page/skagershuset

Årets Stockholmsbyggnad 2014 och nominerat till Träpriset 2016. 18


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

roxx.se

ANNONS

Hyvleri utöver det vanliga Munktorps träförädling har från starten för över 40 år sedan specialiserat sig allt mer på det speciella när det gäller panel och fasadbeklädnad, men även andra specialhyvlade och exaktsågade granprodukter. Företaget har märkt en ökad efterfrågan på det speciella, bland annat husbyggare som gärna vill gör just deras hus unikt. På senare år där allt mer byggande sker med prefabricerade moduler har det ökat ännu mer. – När tempot är högt där ute så försöker man på alla sätt få ner byggtiderna och då efterfrågas mer färdiga produkter, berättar Johan Wigelius, vd för Munktorps Träförädling. Under de senaste åren har företagen gjort många investeringar i att kunna erbjuda en komplett lösning av vad Johan kallar ”konfektionerade” produkter.

– Vi kan leverera en specialhyvlad profil, exaktkapad till millimetermått och grundmålat och mellanstruket i en specialkulör var som helst i Mälardalen på 24 timmar från beställning. Det är tack vare att vi har koll på hela processen själva, allt från första sågningen till att vi själva bryter färgerna och målar, säger Johan Wigelius.

Miljövänligt virke med dubbelt träskydd • Traditionellt träskydd + inkokt linolja

Efterfrågan på Munktorps produkter sprider sig och nu säljs företaget till bygghandelsföretaget Optimera Svenska AB. – De märker av efterfrågan hos sina kunder och vill vara med och kunna leverera våra produkter. Munktorps träförädling fortsätter som tidigare men nu som en del i Optimerakoncernen, säger Johan Wigelius.

• Naturligt vacker med bra totalekonomi • Dimensions- och formstabil • 20 års rötskyddsgaranti + 12 års produktgaranti

www.linax-royal.se

MEDLEMMAR:

Tredje generationens familjeföretag ger renässans åt massiva trästycken När allt fler sågverk riktar in sig på limträ och trävaror i mindre dimensioner står Rydaholms träförädling AB (RTAB) stadigt bakom grova trästycken. – Det finns en charm i rejäla träbalkar och vi ser en trend där allt fler vill ha äktheten från förr, säger Bernt Martinsson, VD på RTAB. RTAB är unikt inom sin bransch då de producerar grova trävaror med en tjocklek och bredd på 75–300 millimeter i exaktkapade längder som enkelt kan anpassas utifrån önskemål och behov. Massiva, torkade och eventuellt tryckimpregnerade trästycken är ett snyggt, billigt och bra komplement till det vanligare limträet eftersom de har lång hållbarhet och lämpar sig extra bra utomhus. RTAB:s massiva träbjälkar används därför på många håll där kraven är extra höga, bland annat i hamnar, broar, bullerskydd, bryggor och bänkar i offentliga miljöer men även som emballage i form av underlägg i containers och terminaler. RTAB lagerhåller CE-, HT/KD- samt PEFC/FSC-märkta produkter.

1

LÄS MER PÅ WWW.RTAB.EU

www.cbbt.se 19


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Dalston Lane i London är det största bostadskomplexet som någonsin byggts i korslaminerat timmer.

Revolution på gång Storbritannien är inte känt för några enorma tillgångar av timmer. Ändå ligger landet långt fram i att bygga såväl enfamiljshus som lägenhetskomplex i korslaminerat timmer (CLT). Just nu uppförs vad som sägs vara världens hittills största lägenhetskomplex som byggts med den här tekniken. Det handlar om 121 lägenheter – mitt i centrala London.

okej att fortsätta med samma vanliga byggmaterial. – Det tyckte jag var ett märkligt sätt att närma sig en allvarlig fråga. Om själva byggandet är ett sådant stort miljöproblem så måste förändringarna vara större än bara lite extra isolering. Effektiv byggmetod En andra orsak till att företaget började satsa på att göra annorlunda i grunden var en rent praktisk faktor. – Traditionellt tar det evigheter att bygga, det kostar massor och det skadar miljön. Det var helt enkelt inte rimligt att fortsätta så. 2003 färdigställde Waugh-Thistleton det första CLT-projektet. Det var en 45 kvadratmeter stor tvåvåningsutbyggnad på en befintlig fastighet. Några år

text: samuel björk bild: daniel shearing, waugh thistleton

A

RKITEKTFIRMAN WaughThistleton i London har jobbat med CLT sedan 2003 och har en stor marknadsandel i de över 500 CLT-byggnaderna som finns i Storbritannien idag. Andrew Waugh, arkitekt och den ena av grundarna till byrån, förklarar att det till stor del var miljömedvetenhet som

ledde firman till att utforska byggande i trä. – När vi byggde vår första CLT-byggnad hade miljöfrågorna blivit självklara att ta hänsyn till. Man skulle tänka på att ha solpaneler, extra isolering, checklistor och så vidare, berättar Andrew och säger samtidigt att det trots förändringarna fortfarande sågs som

senare startades Murray Grove-projektet – The Original Timber Tower – där man verkligen fick möjlighet att omsätta materialets allt ökande potential. – Vi kunde bara inte sitta och vänta på att branschen skulle samla sig. Det behövs 300 000 nya bostäder varje år i Storbritannien och då behöver vi vara snabbare och tänka mer på miljön. Och snabbt gick det. Det tog 27 dagar att sätta upp stommen för det åtta våningar höga huset och efter 49 veckor från byggstarten var de 29 lägenheterna inflyttningsklara. – Det blir dramatiska besparingar rent ekonomiskt, CO2-användningen i huset motsvarar bara 20 procent av ett hus byggt på traditionellt sätt. Vi hade ett mål på 10 procent i besparing, det målet har vi mött för 200 år framåt.

Malmö Centralstations banhallar, 1924, Moelven Töreboda. Foto: Sören Håkanlind.

DET GODA BYGGANDET Redan 20-talets banhallar var fantastiska exempel på innovativ arkitektur som byggde på avancerade tekniska lösningar i trä. I dag står modernt träbyggande för flexibla byggsystem som både klarar av stora spännvidder och extrema laster. Framtidens byggande kommer kräva att vi använder våra resurser bättre. Trä är det enda förnybara byggmaterialet i en byggnad och binder koldioxid både där och som ett träd i skogen. Tillsammans med god arkitektur skapar vi vackra och hållbara byggnader för framtidens biobaserade samhälle.

trabyggnadskansliet.se

20


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

Med korslaminerat trä i stommen har mängden transporter till byggarbetsplatsen minskat till en sjättedell.

Inbäddade utsläpp minskar Det är bland annat tack vare att grundmaterialet bara väger en femtedel av vad betong väger som det går att jobba så mycket snabbare. Just nu färdigställs Dalston Lane-projektet som med sina 121 lägenheter är det största bostadskomplexet som någonsin byggts i korslaminerat timmer. Där kan man också se hur antalet transporter till byggarbetsplatsen minskats drastiskt. – Det är en fantastisk uppvisning i hur man kan få hög bostadsdensitet. Det tar en tredjedel av tiden att bygga, det är tyst – inget bankande från tunga verktyg, oljud från cementblandare, inga farliga ångor eller utsläpp och inga farliga föremål som kan fara omkring. Det vanligaste verktyget på arbetsplatsen är snickarens batteridrivna skruvdragare. – Hade vi byggt traditionellt så hade det gått åt 530 leveranser av betong. Här räcker det med 92 leveranser av timmer. Totalt har antalet leveranser minskat till en sjättedel, en fantastisk skillnad för trafiksituationen och för miljön, säger Andrew Waugh.

ANNONS

Niovåningshuset i Murray Grove, har fått smeknamnet "The Original Timber Tower”.

Akitekt- och byggbranschen har länge jobbat med miljöfrågor och nu menar Andrew Waugh att det finns tillräcklig kunskap om att det faktiskt är koldioxidavtrycket i själva byggmaterialet som är den avgörande stora posten. Ingen tar hänsyn till den energi som går åt under byggprocessen, utsläpp och energiförbrukning som ”bäddats in” i byggnaden. Så länge det inte sker en reglering från myndighetshåll så kommer ingen förändring ske, tror Andrew Waugh. – När vi väl börjar med skatt även på de inbäddade koldixoidutsläppen så kommer vartenda hus byggas i trä, tror Andrew Waugh.

Hade vi byggt traditionellt så hade det gått åt 530 leveranser av betong. Här räcker det med 92 leveranser av timmer.

Miljö i fokus Miljön är en viktig faktor i arbetet på på Waugh Thistleton, och det märks att allmänheten uppskattar det menar Andrew Waugh. – Varje år har vi ett torgmöte utanför Murray Grove. I år regnade det så det kom bara några hundra, men förra året kom över 750 personer. Vi ser ett skifte i hur folk tänker. Sen finns det även en

ANDREW WAUGH ARKITEKT

hälsoaspekt i detta. Det finns studier som bland annat visar att hjärtfrekvensen och stressnivån går ner hos barn som går i skolor byggda i trä. Det är helt enkelt en mer naturlig plats. Den här känslan av naturligt välmående är något som alla i branschen talar om, men den är svår att definiera – den måste upplevas. Tror du att det uppfattas som politiskt, att ni satsar på det här sättet? – Ja, kanske. Men hur definierar man politik? Jag menar att det här är mycket mer grundläggande än bara en politisk fråga. Det är klart, håller du inte med om vetenskapen kring klimatförändringarna, då kan jag inte motbevisa dig. Men om du accepterar att det är en verklighet men ändå ignorerar det, då är det bara galet. Arkitektur är större än så. När den förpassas enbart till det estetiska, då är det slut med branschen, säger Andrew Waugh som avslutar med att konstatera: – Det är antingen en revolution eller en evolution på gång när det gäller byggmetoder. Förmodligen blir det en revolution. x

Traditionellt eller trendigt? Vi bygger ditt drömhus!

www.ostanbacktimmerhus.se

Torkteknik som utmanar tanken på vad som är möjligt För oss är det en självklarhet att kombinera kapacitet och flexibilitet med precis rätt kvalitet. Utmana tanken du också. www.valutec.se

0621-77 58 00

21

duplicera.nu

ANNONS


ANNONS

falun.se/

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

Falun bygger i trä för kommunala verksamheter

ANNONS

Hälsingebacken Äldreboende där stora delar av bygg­ naden är uppförd i trä. Väggar med synliga korslaminerade massivträ­ element ger en vam och gedigen känsla. Hälsingebacken ingår i EU­ projektet InnoBuild, tillsammans med ett äldreboende i norska kommunen Lyngdahl. Byggår: 2016

Aspeboda skola Aspebodas nya skola är en av Europas mest energieffektiva. Miljöhänsyn genomsyrade hela byggprocessen. Byggår: 2013

Genom Falu gruva och de omgivande industrierna har Falun varit drivande i samhälls­ omställning i århundraden. Träbyggnader färgade i falurött har blivit en symbol för både Dalarna och Sverige. Staden är utsedd till Världsarv av Unesco och anses därmed så viktig att den ska bevaras för all framtid. Självklart ska träbebyggelsen fortsätta att vara en naturlig del av Falun, även när vi bygger nytt. Falun var tillsammans med Skellefteå och Växjö pilot­ kommun när Regeringen initierade ”Mer trä i byggandet – en nationell strategi” Ds 2004:01. Målet med strategin är att trä inom 10–15 år ska vara ett självklart alternativ i allt byggande. Redan dessförinnan hade Falun varit med i nationella satsningar på träbyggnation vilket bland annat resulterat i det kommunala bostadsbolaget Kopparstadens projekt Hyttkammaren som invigdes 2007. Falun har därefter arbetat fram en träbyggnadsstrategi som antogs 2011 i full politisk enighet. Syftet är att: • förstärka Faluns profil som energi­ och klimatklok kommun • öka byggandet och stimulera tränäringen i regionen genom ökat fokus på trä • förstärka det historiska Falun genom tillägg i nutida träarkitektur. Falu kommuns mål är en ökad användning av trä i bebyg­ gelse. Kommunens styrelser/nämnder och förvaltningar/ bolag ska i sina verksamheter beakta de motiv som angetts ovan. Vår strategi innebär också att trä alltid ska prövas vid nyproduktion, men är inget absolut påbud. Positva effekter av Faluns träbyggnadsstrategi Strategin har lagt grunden för flera träprojekt i Falun, av vilka några redovisas på denna sida. En ny skola i trä projekteras nu i Bjursås och Kopparstaden har byggt kvarteret Brigaden där allt utom bjälklagen är i trä. Falun har under denna tid varit aktiv i det nationella

nätverket Trästadsrådet och har bidragit till kompetens­ utveckling på området. Falun har också lett ett nätverk av sex kommuner i Dalarna som antagit träbyggnads­ strategier, och där hyreshus i trä byggts i Orsa och Leksand. Detta arbete kopplas nu till Byggdialog Dalarna – ett nätverk av byggare och beställare av byggnader i Dalarna – som successivt har intresserat sig allt mer för träbyggande. Nu finns även ett utvecklingsarbete för träbyggnation inom ramen för ett större EU­projekt. Reviderad strategi för ett större Falun Träbyggnadsstrategin har fungerat väl men ska nu revi­ deras för att bli tydligare i vissa avseenden och anpassas till fler moment i samhällsplaneringen. Ett större Falun innebär bland mycket annat att våra kommunala verksamheter behöver fler och nya lokaler. Vi bygger nu så mycket vi orkar med. Att bygga skolor, för­ skolor och äldreboenden i trä tillför också en dimension i byggnaderna som man annars riskerar att missa – en sund inomhusmiljö som uppskattas mycket av de som använder byggnaderna. Förutom träbyggande har Falun ett av Europas smar­ taste bioenergikombinat, vi är framstående på återvin­ ning och vi klimatcertifierar våra stora evenemang. Vi försöker med andra ord i allt vi gör förena tillväxt med hållbar utveckling. Det är en viktig del i utvecklingen till ett större Falun. Mats Dahlström, Falu kommun Ledamot Trästadsrådet 22

Kårebacken Vård­ och omsorgsboende med fokus på industriell byggprocess, högteknologi, nytänkande och flexibilitet. Byggår: 2014

Slättaskogen Miljöanpassad modern förskola anpassad för dagens pedagogik. Såväl bjälklag som fasad är av trä och och taket är täckt med solceller. Byggår: 2016


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Husföretag med nytt byggpatent söker investerare Husföretag med stark tillväxt söker partners. Med digital husbyggare och microfabriker ska de snabbt nå internationella marknaden.

uppritade husmodeller kan dessa levereras omgående direkt från lagerhyllan. Allt detta är möjligt tack vare deras byggpatent PARALOX, som gör det möjligt att dela ytterväggar till småblock, utan att tappa varken energivärde eller konstruktionssäkerhet.

Nyemission Kustvillan med moderbolaget Paralox genomför nu en nyemission för att starta fler affärsområden baserade på patentet, samt för att inleda export. Vill man veta mer om detta prospekt finns det information på: kustvillan.se/investerare

“Alla skall kunna bygga sitt unika hus, hur de vill och till en rimlig kostnad” Så lyder Kustvillans vision. Många branschkollegor skulle kalla visionen för en omöjlig ekvation. Det går ju inte att massproducera kundanpassade lösningar. Vill kunden rita sitt eget hus stiger kostnaden och byggtiden förlängs avsevärt, det är så det alltid har varit. - Inte nu längre. Genom att kombinera fyra typer av block; dörr, fönster, hörn och vägg kan kunden själv kombinera fram tusentals olika husmodeller. Det gör att Kustvillan har marknadens snabbaste och flexiblaste byggsystem.

T BYGG SK

ENE

TENT PA

SVE N

Kustvillan kan leverera en komplett kundanpassad byggnad från ritning till byggplatsen inom 8 veckor. Byggnaderna är energisnåla och de finns i passiva utföranden, dessutom till konkurrenskraftiga slutkundpriser. Om en kund vill köpa någon av Kustvillans redan

Första fabriken är igång sedan våren 2015 i Sundsvall där också huvudkontoret ligger. Trots att resan endast pågått i ca ett år har man uppnått en årstakt på 50 villor, man bygger sitt första serviceboende i år och man har även byggt en förskola i samarbete med NCC.

RG

N

Å

LT

KR

IS

AT

Digitala möjligheter Små väggelement har många unika fördelar. Några exempel är låg tillverkningskostnad och möjlighet till lagerhållning, men framför allt möjliggör blocken att man kan digitalisera byggbranschen på ett sätt som tidigare aldrig varit möjligt.

&

KON

STRUKT

IO

NS

Modernt sågverk med unik råvara Med anor 60 år bakåt i tiden har Jutos Timber i Korpilombolo idag världen som arbetsfält och är ett av Europas modernaste sågverk. – Bara under de senaste fyra åren har vi investerat drygt 30 miljoner i ny utrustning, berättar Anette Jönsson, controller på Jutos Timber. Det senaste halvåret har man gjort flera uppdateringar, och just nu byggs ett nytt magasin på 2 500 kvadratmeter och flera investeringar i förbättrad infrastruktur i takt med att de ökande volymerna kräver ett ökat flöde av transporter. Den norrländska, tätvuxna furan är en unik råvara som hämtas i närområdet, inom en radie av 15 mil från sågverket.

– Vår filosofi är att en såg ska finnas där råvaran finns och där är vi belägna, mitt i Tornedalen just norr om polcirkeln. Vi värnar om vår miljö och vår arbetskraft och skapar jobbtillfällen på plats och hjälper på så sätt till att hålla glesbygden i norra Sverige levande, säger Anette Jönsson. Mycket går idag på export och en av de största marknaderna är England som uppskattar och har sett fördelarna med den norrländska råvaran och framöver kommer företaget att sikta in sig mer på den svenska marknaden. – Det är dags att vi upptäcker den fina norrländska råvaran. På så sätt utnyttjar vi våra naturresurser även på hemmaplan, säger Anette Jönsson.

I Leksand bygger vi av tradition hus av trä skogsbygd som det är, ett stort kunnande finns och har funnits sedan mycket länge vad gäller träbyggnation allmänt och timmerhusbyggnation i synnerhet. Det syns tydligt när man åker igenom våra vackra sammanhållna byar. Nytt är att vi nu också har exempel på träbyggnation i modernare tappning via mer industriellt, ekonomsikt fördelaktigt, trämodulbyggnade, än så länge exemplifierat av Leksandsbostäders byggnation av 16 lägenheter kv Trädgården( se bild). Ett Lindbäckshus med trästomme men dock med putsad fasad. Vid alla nybyggnationer utreder vi alltid byggnation i trä. Leksands kommun har en förhoppning och jobbar för att den nya byggationen ska möta den äldre på ett genomtänkt sätt.

23


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Universitetsbiblioteket i Kalmar, en av många träbyggnader som tillhör Linnéuniversitetet.

Uråldrig teknik med många innovationer kvar att upptäcka Trä är ett urgammalt byggmateriel som de senaste årtiondena utvecklats med raketfart. Forskare samarbetar nu nära näringslivet för att fördjupa kunskaperna kring hur materialet kan användas på optimalt sätt i avancerade konstruktionssammanhang. – Fortfarande har vi mycket framför oss innan innovationskurvan planar ut, säger teknologie doktorn och prefekten på Linnéuniversitetets trätekniska forskningsgrupp, Johan Vessby.

naturresurser, skogen, och dess brukare beroende av utveckling. – Tittar man nationellt så är utvecklingsarbetet som vi är en del av extremt viktigt. Skogsnäringen står och faller med om vi kan addera värde till den resurs vi har i landet. Nu står hela den här branschen, både nationellt och internationellt, inför utmaningen att få framför allt ungdomar att inse att frågan om hur vi tar vara på den resursen är viktig för framtiden. Dels behöver vi bygga bra konstruktivt och arkitektoniskt och dels ta vara på möjligheten och miljöfördelen med att bygga i biobaserade material, säger Johan Vessby.

text: samuel björk bild: linnéuniversitetet

I

STORA TRÄBYGGNADER, byggda

och designade av olika företag med olika tekniker, sitter biologer och ingenjörer nära varandra och forskar om skog, byggteknik och design. På bottenplan i det stora komplexet finns ett modernt och välutrustat laboratorium där man kan utföra tester på träbaserade material. Att akademin satsar på hållbart byggande är förutsättningen för att näringslivet och de demokratiska institutionerna ska kunna jobba mot målet med hållbart byggande. Detsamma kan sägas åt andra hållet, menar Johan Vessby, universitetslektor och prefekt för forskningsgruppen för träteknik på Linnéuniversitetet. – Ett exempel är att vi har ett utbildningsprojekt tillsammans med Sveriges tekniska forskningsinstitut och företag i branschen. I samverkan utvecklar vi ett antal kurser som ska passa de

som jobbar ute i industrin med de här frågorna. Alla är intresserade av att det inte enbart ska byggas mer utan att det också ska byggas så bra som möjligt både miljömässigt och arkitektoniskt. I samverkan med näringslivet och all den kompetens som finns där försöker vi sprida kunskap och höja kompetensnivån, säger Johan Vessby. – Vi har ju också nytta av den kontakten i våra ordinarie program. Om vi ska få fler praktikplatser så vill vi ha en levande feedbackloop. Får vi kontakt med de som jobbar där ute och ser till att relevanta frågeställningar blir en del av den här miljön så har vi stor chans att lyckas ordna en gemensam arena för utveckling.

Tusenårig teknik I akademin möter man också gehör från offentligt håll. En av de sista uppgifterna den avgående landshövdingen Kristina Alsér utförde i sitt ämbete var att samla forskare från Linnéuniversitetet och representanter från Södra skogsägarna, under ledning av ordförande Lena Ek, till en temadag om att bygga i trä. – Det finns helt klart ett stort intresse av att det här tar fart även på den nivån, konstaterar Johan Vessby. Människan bygger med det hon har omkring sig. I Sveriges fall har det traditionellt varit trä, en teknik som kan spåras tusentals år bakåt i tiden. Tiderna förändras givetvis och för 20 år sedan hade man inte kunnat ana den intensiva utveckling som pågått de senaste åren inom träbyggandet.

Addera värde till skogen Johan Vessby tycker att akademins arbete är viktigt i de här frågorna. Bland annat är en av Sveriges främsta

24

Alla är intresserade av att det inte enbart ska byggas mer utan att det också ska byggas så bra som möjligt, både miljömässigt och arkitektoniskt. JOHAN VESSBY LINNÉUNIVERSITETET

– Det är häftigt att se hur de här nya teknikerna gör det möjligt att bygga höga hus i trä. Men, fortfarande har vi mycket framför oss innan innovationskurvan planar ut och det är mycket spännande, säger Johan Vessby. x


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Vi är Södra

Centrum för byggande och boende i trä vill vara med och driva forskningen och utvecklingen framåt.

En sydsvensk skogsfastighet på 50 hektar kompenserar årligen för 40 svenskars koldioxidutsläpp. Läs mer på www.sodra.com.

Vill bana väg för tekniken

Det behövs mer fakta och mer erfarenheter för att träbyggandet ska lossna på allvar. Det tror Johan Blixt på Centrum för byggande och boende i trä (CBBT). Organisationen som drivs av näringslivet vill göra allt den kan för att driva forskningen och utvecklingen framåt men också rasera de fördomar som finns mot att bygga höga hus i trä. text och bild: samuel björk

– Vår roll är att finansiera forskning som ska bana väg för mer byggande med trä. Projekten varierar. Vi har bland annat satsat en hel del pengar tillsammans med Träcentrum norr där vi tittat på olika träfasader och hur vi kan bli bättre på det området, särskilt när det gäller de underhållsintervall som är viktiga när man bygger högt. Men vi har också satsat på större projekt, som till exempel Smart Housing Småland, berättar Johan Blixt, ordförande för CBBT. Smart Housing är en innovationsmiljö som blev en av vinnarna i Vinnovas Vinnväxtprogram som finansieras helt av företagspengar och där alla medel går oavkortat till forskning. I de senaste projekten har CBBT undersökt nya möjliga användningsområden för sidobrädor som är en så kallad konsekvensprodukt från sågverken. Idag används sidobrädor mest i emballageindustrin, till råspont eller för tillläktbrädor. – De är oftast för tunna för att bygga med, men genom att fingerskarva och exempelvis limma ihop sidobrädor får vi en produkt med väldigt bra hållfasthet och styvhetsegenskaper som skulle kunna lämpa sig för byggande, säger Johan Blixt. Få branscher lockar så många unga att utbilda sig som it-branschen. Men Johan Blixt tror att även träbranschen är en framtidsbransch. – Skogsindustri och träindustri är väldigt högteknologiskt och vi har

Pratar man träbyggande så förknippar många det med trä som i träfasad och inte så mycket high tech.

Trä är en förnybar råvara som kan användas till mycket.

JOHAN BLIXT CBBT SMART HOUSING

stora behov av it-kompetens, och det blir också allt viktigare på byggsidan. Pratar man träbyggande så förknippar många det med trä som i träfasad och inte så mycket high tech, men att konstruera högre hus med trästomme och gärna träfasad kräver så mycket mer och det är verkligen high tech. Trä är ett komplext material. Kompetensen är viktig för att branschen ska kunna växa och ta marknadsandelar. – Just nu är det hett att bygga allt högre hus med trä men vi har fortfarande för liten andel så det finns mycket kvar att jobba med. Framför allt saknas det en hel del erfarenhet och det kanske beror på att det tyvärr finns många fördomar om träbyggande. De fördomarna vill vi bidra till att få bort. Kan vi få fram mer fakta och kunskap inom byggande av högre hus så att branschen har en bra grund så kan det bli en verklighet, men vi får inte sluta jobba med frågan, konstaterar Johan Blixt. x

Tidningar till exempel.

w w w. c ro s s m e d i a g ro u p . s e

25


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Visionsbild av Örnsro Trästad, ett vattennära bostadskvarter i Örebro.

Arkitekten är en samhällsbyggare De svenska kommuner som jobbar med strategier för ökat byggande i trä möts nu upp av arkitekter som hjälper till att driva visionen framåt. – Som arkitekter har vi en samhällsbyggande roll och det innefattar både ett socialt och ekologiskt ansvar, säger Ola Jonsson, associerad partner och arkitekt på C.F. Møller i Stockholm. text: samuel björk bild: c.f. møller

A

RKITEKTENS ROLL har inte

förändrats så mycket genom historien och i grunden handlar rollen om att jobba med många olika förutsättningar. Nu när det finns nya och bättre alternativ för att bygga effektivt och klimatsmart i trä har många arkitektbyråer runt om i landet antagit utmaningen. – Det är centralt i vårt yrke, att ha en god omvärldsanalys och att vara med och utveckla nya och hållbara byggtekniker. Möjligheten att bygga med industriell träteknik är en renässans, inte en nostalgitripp, säger Ola Jonsson

som menar att arkitekter har haft en avgörande roll för att det nu byggs i trä i större omfång än tidigare. – Tidigare har fokus mest legat på småskalig bebyggelse med stomme av trä men nu är det viktigt att utveckla flervåningshus och större projekt med syfte att bygga hållbara städer. Arkitekter har en samhällsbyggande roll och det innefattar både ett socialt och ett ekologiskt ansvar. Byggnader tar flera år att färdigställa från att vi ritar första strecken och det ger oss verkligen möjligheter att påverka framtiden, konstaterar Ola Jonsson.

– I de kommunala organisationerna är det här en viktig fråga för både politiker och tjänstemän. De har miljömål högt upp på sin agenda och därför är det också naturligt för dem att prioritera industriell träteknik som en nyckel i hållbar stadsutveckling.

Miljömål inom räckhåll Som flera andra ser Ola Jonsson att om man ska lyckas med att uppnå klimatmål och få bra resultat i livscykelanalyser så är den viktiga frågan vad husen byggs av, var materialen kommer ifrån och vilka miljökonsekvenserna är i produktionsfasen. – Arkitekter är generellt duktiga på att ha en helhetsbild av byggnadsprojekt och är kreativa i vilka val som är möjliga. Att bygga med stommar av massivt trä är inte längre en nyhet men det saknas fortfarande teknisk kunskap bland arkitekter, byggnadsingenjörer och byggherrar. Det är viktigt att universitet och högskolor tar sitt ansvar och inkluderar utbildningar om träbyggnadsteknik i större grad. Ola Jonsson ser också hur lätt det är att koppla med det offentliga i detta arbete.

Tidigare har det mest varit fokus på småskalig bebyggelse med stomme av trä men nu är det viktigt att utveckla flervåningshus och större projekt med syfte att bygga hållbara städer. OLA JONSSON C.F. MØLLER

26

Kommuner i framkant På flera ställen i landet har arkitektbyråer en konkret och utvecklande roll när allt fler kommuner anordnar markanvisningstävlingar. Tidigare i år vann C.F. Møller just en sådan tävling i Örebro om att bygga ett vattennära bostadskvarter med närhet till city. Förslaget som fått namnet ”Örnsro Trästad” togs fram i samarbete med Slättö förvaltning och innefattar bostadshus med stomme av massiv trä som är upp till 12 våningar höga. Ola Jonsson konstaterar att deras fördjupade kunskap om möjligheterna med modern träbyggnadsteknik tas emot positivt från kommunernas sida. – Örebro och många andra kommuner har ett genuint intresse av att vara i framkant inom hållbart byggande. Det är inte trä i sig som är svaret på målen men trä är en förnybar råvara och det finns inga andra byggmaterial som kan jämföra sig med träets klimatpositiva effekter, säger Ola Jonsson och konstaterar att tekniken också gett nya kreativa möjligheter för arkitekter. x


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

ETT HUS FÖR HELA LIVET VI PÅ MURMAN ARKITEKTER HAR 30 ÅRS ERFARENHET AV ATT GESTALTA OCH PROJEKTERA I TRÄ FRÅN SMÅHUS TILL STORA KONTORSBYGGNADER

BESTÄLL VÅRA KATALOGER!

www.eksjohus.se

Industrins färgleverantör Med 150 år i branschen strävar vi kontinuerligt efter att leverera innovativa ytbehandlingslösningar för kvalitativa, slitstarka och estetiskt tilltalande ytor. Genom att vara lyhörd för marknadens behov, kan vi erbjuda dig skräddarsydda lösningar och kvalificerad teknisk support som ger mervärde för din verksamhet.

Sherwin-Williams Sweden AB Industrigatan 5 | SE-195 60 Arlandastad Tel +46 (0)381 261 00 | Fax +46 (0)381 261 99 www.sherwin-williams.eu

®

27

Your Coating Solutions Partner


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN TRÄSTAD SVERIGE

ANNONS

Tänk dig vad ett träd kan göra Building Systems by Stora Enso är ett nytt sätt att bygga i trä som balanserar dagens behov med framtida generationers behov. Trä är starkt som stål, lättare än betong samt flexibelt och enkelt att hantera. Vi erbjuder ett strukturerat sätt att genomföra dina drömmar och ambitioner. Läs mer: www.storaenso.com/buildingsystems

Building Systems_advertorial.indd 4

28

7.11.2016 9:53:50

Profile for Crossmedia Communication

Hållart byggande  

En tidning från Trästad Sverige

Hållart byggande  

En tidning från Trästad Sverige

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded