Page 1

ANNONS

ANNONS ANNONS 1

denna är från en annons från Svenska Vård Hela dennaHela bilaga är enbilaga annons Svenska Vård

kvalitet idag & i framtiden

HVB-hem, familjehem & LSS

Ökad kvalitet med ISO-certifiering på Finjagården s. 7

Tidiga insatser viktiga sociala investeringar s. 6

Brukarinflytande viktig faktor på Fogdaröd s. 10

Gunilla Hult Backlund, IVO:

”Vi ska bidra till att befolkningen får en säker vård och omsorg av hög kvalitet” s. 4 MEDFÖLJER SOM BILAGA I SVENSKA DAGBLADET, APRIL 2015


2

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

Dan Nilsson

är förbundsdirektör på Svenska Vård.

ANNONS

”Vi måste bli bättre på att värdera de som levererar rätt kvalitet” Framtidens vård och omsorg står inför flera utmaningar. En allt äldre befolkning ställer ökade krav på ett systematiskt och ständigt aktivt kvalitetsarbete som tydligt tar sitt samhällsansvar. Enligt Dan Nilsson, förbundsdirektör på Svenska Vård, är två faktorer särskilt viktiga för att möta behoven inom vård och omsorg: välfärdsföretagarkompetens och ett aktivt förhållningssätt till begreppet kvalitet. − VI BEHÖVER BLI mer givmilda mot varandra att berätta om problem, men också om när det gått väldigt bra. Det ska vara lustfyllt att prata om kvalitetsfrågor, därför menar jag att det är så viktigt att vi i framtiden uppmärksammar de verksamheter som gör ett bra kvalitetsarbete. På sikt måste vi sannolikt bli bättre på att värdera de som levererar rätt kvalitet. Dan Nilsson är förbundsdirektör på Svenska Vård, den bransch- och näringspolitiska organisationen för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling. Svenska Vård arbetar bland annat för att aktörerna i branschen svarar upp till kompetens- och kvalitetskraven, och att det finns en mångfald av aktörer som kan verka på konkurrensneutrala villkor. − För att klara av framtidens utmaningar kommer vi att behöva alla goda krafter som finns i utvecklingen av vård och omsorg generellt, oavsett vilken etikett vi sätter på dem. Branschen behöver naturligtvis styrning, men vi behöver inkludera snarare än exkludera – människor, företag, organisationer, idéer, innovationer. Att ha förmågan att samarbeta över olika gränser är den viktigaste framgångsfrågan för vården och omsorgen i framtiden. EN VIKTIG FAKTOR i utvecklingsarbetet inom vård och omsorg handlar om välfärdsföretagarkompetens, menar Dan Nilsson. − Begreppet välfärdsföretagarkompetens innebär att man som företagare inom välfärden behöver ha en balans mellan tre saker: affärsmässighet, samhällsansvar och kunskap om arbetet man utför. Att genom skattemedel ta hand om människor som har behov av olika slag är ett förtroende man har fått, därför gäller det att i alla lägen vara en skicklig välfärdsföretagare. Det allra viktigaste är att ge brukaren en god vård och omsorg, det som är bra för vård- och omsorgstagaren är i regel också bra för företaget och samhället i stort. HUR VI FÖRHÅLLER OSS TILL, och utvecklar, begreppet kvalitet är enligt Dan Nilsson ett annat viktigt ställningstagande för framtidens vård och omsorg. – Det som sitter i pärmar och lagar är en sak, men det måste effektiviseras i verkligheten. I Sverige är vi duktiga på riktlinjer och regelverk, men särskilt inom omsorgen har vi inte varit lika engagerade i uppföljningen av det arbete som utförs. Vi måste prata om vilken kultur vi har rörande kvalitet, avvikelser, kompetensfrågor, hur man jobbar tillsammans med andra och vilken relation man har till dem man hjälper. Vård- och omsorgstagarna måste sitta i förarsätet, det måste vara vår utgångspunkt. Att även i framtiden välkomna utförare oavsett driftsform att verka i vård och omsorg bidrar också till den kvalitetsutveckling och innovation som vi behöver. 

SVENSKA VÅRD är en bransch- och näringspolitisk organisation för fristående och privata verksamheter inom vård, omsorg och behandling. Medlemmarna är verksamma inom vård och omsorg i hela landet. Svenska Vård verkar bland annat för att aktörerna inom

En tidning från Svenska Vård

Projektledare: Emil Jamil Mehho 0700 - 84 00 61

Frågor om innehållet besvaras av:

Redaktör & skribent: Adrianna Jalming

DAN NILSSON

Grafisk form: Annika Magnusson

Förbundsdirektör 0771-222 888 dan.nilsson@svenskavard.se www.svenskavard.se

branschen arbetar för sina vårdoch omsorgstagares bästa och att de har hög kompetens, kvalitet och säkerhet. Vi är en oberoende aktör och påverkande part i branschens utveckling och vi arbetar för en mångfald av aktörer där kvalitetskonkurrens står i fokus.

Crossmedia Communications Kristallen n.b. | 754 50 Uppsala www.crossmediagroup.se

Omslagsbild: Rebecka Rynefeldt Repro: Frida Klang Tryck: V-TAB


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

Tryggt och personligt på Bergslagsgården På Bergslagsgårdens Sjuk- och Behandlingshem är kontinuitet, trygghet och personlig kontakt viktiga inslag i arbetet. I vackra omgivningar vid sjön Åmänningen får de boende hjälp att utveckla sina sociala och psykiska förmågor för att kunna leva ett mer självständigt liv Bergslagsgården är ett familjeägt bolag som startades år 1969 av min far, säger Sebastian Ericsson, som idag har det operativa ansvaret för verksamheten tillsammans med Kristina Rasmussen. Vi har 30 vårdplatser för personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar som också behöver omvårdnad dygnet runt och ibland sjukvård. HVB-hemmet och särskilda boendet Bergslagsgården, som ligger i natursköna Ängelsberg i Västmanland, har flera olika boendeformer beroende på vad vårdtagarna behöver. Bland annat finns fem träningslägenheter och sex platser i ett gruppboende, för de vårdtagare som klarar ett mer självständigt liv. Bergslagsgården lägger stor vikt vid att vara en verksamhet med rätt personal och ett professionellt bemötande, berättar Sebastian Ericsson. Vi har engagerad och omtänksam personal som ser till vårdtagarnas, varandras och företagets bästa. Bergslagsgården har låg personalomsättning, vi har anställda som varit här i både 10, 20 och 30 år, och det är en kontinuitet som är väldigt viktig för den målgrupp vi har. Det gör att vårdtagarna känner

trygghet och får en personlig kontakt med personalen. Att ha korta beslutsvägar är enligt Sebastian Ericsson också något som bidrar till kvaliteten i verksamheten. Snabba beslutsvägar innebär att alla får möjlighet att kunna påverka och delta i förändringsarbetet. Man trivs tillsammans när arbetet fungerar bra, och man kan hela tiden förbättra för alla! En av Bergslagsgårdens målsättningar är att ge vårdtagarna en så meningsfull vardag som möjligt. Utifrån individens behov och önskemål finns både gruppverksamheter och enskilda aktiviteter att delta i, bland annat i dagverksamheten ”Drivhuset”, som inryms i ett hus på 150 kvadratmeter. Drivhuset har en målarateljé och en keramikverkstad, samt en verkstad med enklare arbetsuppgifter som tillverkning och montering. I verkstaden har vi tillverkning av stallströ och verkstadstrasor, där boende och personal arbetar tillsammans i en strukturerad miljö i olika stationer. Dagverksamheten ”Oasen” har också en samlingslokal för olika fritidsaktiviteter och program som

filmvisning, högläsning, frågesport och nutidsorientering. Individuella aktiviteter genomförs efter önskemål, som till exempel matlagning, samtalsgrupp, ridning eller simning. Att jobba mycket med en strukturerad vardag är enligt Sebastian Ericsson något som är särskilt betydelsefullt för den grupp vårdtagare som Bergslagsgården tar emot. – Struktur är viktigt för den här kategorin vårdtagare. Att de får hemlagad mat på fasta tider, stöd att ha en fungerande ADL, en fungerande dygnsrytm med god sömn och daglig aktivitet ger vårdtagarna en meningsfull vardag och ett bättre mående. Bergslagsgårdens naturnära läge vid sjön Åmänningen ger många möjligheter till utomhusaktiviteter, och är i sig bra för de boende, menar Sebastian Ericsson. – Vi finns på landsbygden, men ändå med bra kommunikationer. Det tar till exempel två timmar att åka härifrån till Stockholm både med tåg och bil. Det är en fördel för de boende som kan behöva en lugn miljö runtomkring, men ändå en närhet till affärer och större städer.

3


4

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

”Vi ska genom vår tillståndsprövning och tillsyn bidra till att befolkningen får en säker vård och omsorg av god kvalitet” Gunilla Hult Backlund är generaldirektör på IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

− VÅRA KÄNNETECKEN ska vara rättssäkerhet och öppenhet, alla ska behandlas lika och kraven ska vara tydliga. När vi ställer krav på åtgärder måste vi ha en dialog med dem vi ställer kraven på, och vi ska använda metoder som både är kontrollerande och främjande. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades 1 juni 2013 och är en statlig myndighet med uppdrag att ansvara för tillsyn och viss tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. De stora utmaningarna är och har varit att bygga upp den interna styrningen, identifiera områden för förbättring och effektivisera processerna. Det är en balansgång att parallellt bedriva omfattande utvecklingsinsatser och samtidigt öka produktiviteten, med andra ord minska ärendebalanserna, berättar Gunilla Hult Backlund. – Det har också varit viktigt att utveckla en tillsynspolicy, för att tydliggöra vilka vi är som myndighet och vad vi vill med vårt uppdrag. Jag tog bland annat kontakt med forskarvärlden för att undersöka med vilka verktyg och metoder som tillsynen gör mest nytta, och vi har nyligen fattat beslut om hur policyn ska se ut. IVO ska arbeta på ett

sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna, vilket innebär att vi granskar verksamheternas kvalitet och säkerhet. Enligt Gunilla Hult Backlund får man inte glömma bort att det finns andra faktorer, utöver att system och rutiner fungerar, som spelar in i att avgöra kvaliteten på en verksamhet. – Vi ska inrikta oss på sådant som är angeläget och betydelsefullt för vård- och omsorgstagarna, vilket innebär att vi måste fokusera på mer än att verksamheterna har en väl fungerande dokumentation och rutiner. BRIST PÅ RÄTT KOMPETENS Varje år har IVO som skyldighet att lämna in en tillsynsrapport till regeringen, där myndigheten analyserar, sammanställer och återför de viktigaste iakttagelserna från tillsyn och tillståndsprövning. – Mycket inom både sjukvård och socialtjänst handlar om bristande tillgång på rätt kompetens, säger Gunilla Hult Backlund. Det råder hög personalomsättning vilket leder till en kontinuitetsbrist som drabbar riskgrupperna mest, det vill säga äldre personer eller människor med funk-

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ansvarar för tillsyn och viss tillståndsverksamhet inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS-verksamhet. Enligt Gunilla Hult Backlund, generaldirektör på IVO, är kompetens- och personalrelaterade frågor och kommunikation de två områden där vård och omsorg möter allra störst utmaningar. tionsnedsättning, eller på annat sätt utsatta vuxna och barn som kan ha svårt att själva ta ansvar för sin vård och omsorg. Det är alarmerande. Gunilla Hult Backlund menar att utmaningarna på personalområdet ser lite olika ut mellan sjukvård och social omsorg. – Det är oerhört svårt att rekrytera socionomer med rätt erfarenhet, det blir ofta unga och oerfarna personer som inte orkar med det tunga ansvaret. Kompetensen finns inte att tillgå. Inom sjukvården har vi aldrig haft så många läkare och sjuksköterskor per invånare som nu, men att man ändå uppfattar att det finns en brist beror på att det saknas specialister, det är till exempel svårt att rekrytera inom psykiatri. Det handlar också om hur man fördelar och organiserar arbetet, kanske skulle man behöva komplettera med andra yrkesgrupper? Ett annat område inom vård och omsorg där man från IVO:s håll uppmärksammat brister, har att göra med kommunikation och samverkan. – Det handlar om bristande kommunikation och informationsöverföring mellan landsting, kommuner, professioner och enskilda personer. Det har ofta sin grund i

bristande dokumentation som kan vara ett resultat av både under- och överdokumentation. Journalerna är för omfångsrika och riktlinjerna för många, vi har till exempel noterat landsting med över 100 000 styrdokument! Med en så enorm informationsmängd är det svårt för den mottagande parten att ta till sig relevant information och vi måste därför satsa mer på en sammanhållen och patientcentrerad dokumentation för att uppnå en effektiv informationshantering. Hur vill ni se att IVO:s arbete utvecklas på sikt? – För att få störst effekt av oss som myndighet behöver vi mycket större utrymme för att kunna planera och genomföra tillsyn med utgångspunkt i egen riskanalys och bedömning. Idag går över 44 procent av IVO:s arbete till att hantera klagomål från enskilda och utföra tillsyn enligt en viss frekvens över barn på HVB- och SISungdomshem. De flesta hem fungerar bra, och risken är att andra områden blir eftersatta. Om vi får utrymme att arbeta mer egeninitierat utifrån riskanalys och egen bedömning, då kan vi vara där vi behövs mest. 


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

HVB-hemmet för barn 0-12 år

ner Ladda hyrer på c o ros våra b latea.se/inf .p w ww

Vi har hela vårdkedjan

“Modiga hjärtan med viljan, styrkan och kunskapen att förändra”

Södra villan

Prästgården

Barn 0-12 år med eller utan föräldrar och syskon

Barn 3-12 år utan föräldrar

Maskrosen

Torsbygården hem för vård och boende (HVB) samt särskilt boende www.torsbygarden.se

Öppenvårdsenhet Familjehem

För placeringsförfrågan kontakta vår föreståndare Terésa Dahlström på tel. 0563-120 30

Enbacken 1+3, 764 30 Väddö Tel: 0176-507 31, Fax 0176-520 26 Dalavägen 8, 683 30 Hagfors • Tel. 0563-120 30 info@platea.se • www.platea.se

REDAKTIONELL KOMMUNIKATION SOM GÖR SKILLNAD. Crossmedia Communications är en kommunikationsbyrå med fokus på redaktionell kommunikation. Vi har producerat kundtidningar och tidningsbilagor tillsammans med många av landets myndigheter, branschorganisationer, kommuner, regioner och företag i snart 10 års tid. Idag erbjuder vi även andra redaktionella produkter och tjänster, såsom digitala kampanjsajter, nyhetsbrev, produktion av informationsmaterial, grafisk kommunikation och skrivtjänster för både webb och print.

Mer än bara fina miljöer, kyrkor och raukar. Att placera hos oss är en god investering.

Våra främsta styrkor är den höga kvaliteten på våra produkter, vårt engagemang och det nära samarbete vi strävar efter att ha med våra kunder. Oberoende mätningar visar att våra produkter blir uppmärksammade och lästa, vilket är det bästa betyget för både oss och våra kunder! Rätt utformad, målgruppsanpassad redaktionell kommunikation har makt att förändra och berika människors intryck och föreställningar.

Egen lägenhet med uteplats. Gemensamhetslokaler och aktivitetsrum. Egen psykiatriker och sjuksköterska. Vaken personal hela dygnet. Sysselsättning och aktiviteter i anläggningen eller ute i samhället. Anna, 37 år, boende på Gotlands Vård: ”Jag får en andra chans i livet. Det känns som en familjetrygghet, man spirar som man gjorde som barn. Jag blir glad när jag märker att jag kan saker igen.”

Har du behov av att kommunicera med omvärlden? Hör av dig till vår projektledare Emil Jamil Mehho på 0700 - 84 00 61 eller emil@crossmediagroup.se 0498-497100 I sigrid.nordberg@gotlandsvard.se I www.gotlandsvard.se

www.crossmediagroup.se

5


6

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

”Med en gemensam kunskapskälla kan vi dra nytta av varandras erfarenheter inom socialtjänsten” För att följa upp resultaten inom social omsorg bildades Nuso, Nationella Utvecklingsråd inom Sociala Områden. Marco Fredin, socionom och representant för Nuso, menar att en nationell metod för uppföljning kan göra stor skillnad i att utveckla och förbättra kvaliteten i den sociala omsorgen. − NUSO BILDADES för att det fanns ett stort intresse av att följa upp resultaten i de tjänster vi tillhandahåller i den sociala omsorgen, säger Marco Fredin. Utvecklingsråden utgörs av representanter från deltagande kommuner och län, och tanken är att vi ska kvalitetssäkra omsorgen genom att se till att metoderna används lika av alla. För närvarande representerar Nuso 65 kommuner som använder samma metod för uppföljning, bland annat Örebro, Västerås, Sollentuna och Göteborg. ATT PÅ NATIONELL NIVÅ samla sig kring en gemensam modell för informationshämtning och jämförelser är ett grundläggande mål i Nusos arbete. Enligt Marco Fredin måste utförare av social omsorg bli bättre på att lära sig av varandras, och inte minst brukarnas, erfarenheter. − Genom systematisk uppföljning av den brukarupplevda kvaliteten får vi underlag för att göra den sociala omsorgen ännu bättre än den är idag. Det ena socialkontoret kan tycka att en viss vårdgivare är bra, medan ett annat socialkontor tycker tvärtom, men med en gemensam kunskapskälla kan vi dra nytta av varandras erfarenheter. För mig är det grundläggande att även brukarna får komma till tals, de är den viktigaste källan för att utreda vad vi gör för avtryck och vad som är en bra respektive dålig metod för en viss målgrupp. Brukarna måste tas på allvar. TROTS BEHOVET AV ett gemensamt verktyg som kartlägger utfallen inom social omsorg har inte mycket hänt på nationell nivå, menar Marco Fredin. − Vi försöker skapa en bas för informationshämtning, men det är lite synd att vi inte fått med oss Socialstyrelsen eller SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Jag tror att många utförare skulle vilja jobba såhär systematiskt med kvalitetsuppföljning, och det finns alla anledningar att göra det – ur ett ekonomiskt perspektiv, för att vara trovärdig i det man gör och för att ge en ännu bättre vård. 

Marco Fredin

är socionom och representant för Nuso och jobbar med att ta fram en nationell metod för uppföljning.

Lena Hök är hållbarhetschef på Skandia.

”Sociala investeringar är investeringar för framtiden” Vård och omsorg av god kvalitet är en viktig fråga för samhällets aktörer, men att även arbeta med förebyggande åtgärder kan visa sig betydelsefullt ur flera olika synvinklar. På Skandia ser man att tidiga insatser är en viktig social investering som lönar sig både ekonomiskt och för individen. − VI HAR FÅTT NER antalet kunder som sjukskrivit sig från 4,5 procent 2009, till 0,6 procent i slutet av 2014. Det beror på att de kommer till oss och får vård i förebyggande syfte. Nio av tio av våra kunder kontaktar oss innan de blir sjuka. Enligt Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia, har man på företaget uppmärksammat att tidiga insatser har stor betydelse för att minska antalet sjukskrivningar och generellt förbättra hälsan hos kunderna. Genom att satsa på förebyggande åtgärder har man lyckats åstadkomma en drastisk skillnad i hur många av kunderna som behöver vård i ett senare skede. – Vi är ett komplement till det svenska välfärdssystemet, det gör att vi reflekterar över hur vi kan vara med och bidra på ett bra sätt. Det vi har mött och sett är hur viktigt det är att jobba förebyggande, därför har vi något vi kallar för bolagshälsa där vi jobbar både med rehab men även proak-

tivt med prehab. Skandia har lyckats sätta i system att fånga upp kunderna innan de går in i väggen, innan de blir sjukskrivna eller ryggen krackelerar, och få iväg dem till exempelvis psykolog eller sjukgymnast. Lena Hök menar att tidiga insatser kan ha stor effekt även för lönsamheten, inte bara för individen. – Om vi investerar i ett tidigt skede slipper vi framtida kostnader och kunden mår dessutom bättre. Det blir en win-win! Det viktigaste är att titta på kostnaderna på lång sikt, inte kort sikt; vad är risken för att den här kostnaden växer till sig? Ju tidigare vi sätter in insatser desto större effekt har de för individen och desto lönsammare blir det. Det är det vi menar med sociala investeringar – att tidiga insatser är investeringar för framtiden. Hur kan vi bli bättre på att arbeta förebyggande inom vård och omsorg? – Vi i Sverige måste kunna fånga upp

individer så tidigt som möjligt när de behöver hjälp från vårt försäkringssystem. Det är otroligt viktigt att fokusera på effekt och kvalitet, det är vi skyldiga de individer som behöver samhällets resurser. Med den här högst konkreta erfarenheten har vi reagerat på när man inom offentlig sektor säger att man inte har råd med tidiga insatser för barn och unga som är i riskzonen. Det låter otroligt märkligt utifrån vår erfarenhet eftersom vi vet hur kostsamt det är att låta ett problem eskalera. Därför arbetar vi utifrån stiftelsen Skandia Idéer för Livet med att synliggöra utanförskapets pris, och visa på fördelarna med tidiga insatser. Hittills har var tredje svensk kommun använt vårt verktyg för att beräkna förebyggande sociala insatsers finansiella värde. 


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

”Certifieringen gör det lättare att sålla mellan dem som kan ge en bra vård och dem som inte kan” Att sträva efter kvalitet är grundläggande för aktörer inom vård och omsorg. Men vad innebär begreppet ”kvalitet”, och hur kan vi objektivt garantera den? Finjagården utanför Hässleholm har valt att ISO-certifiera sin verksamhet för att säkerställa vårdkvalitet, systematisk dokumentation och uppföljning. − VI VILLE SÄTTA en stämpel på arbetet, säger Liselott Eliasson, verksamhetschef på Finjagården. Vi vill inte bara säga att vi har en kvalitativ behandling, utan även kunna visa det. Finjagården utanför Hässleholm har sedan 1970 tagit emot personer med personlighetsproblematik och psykisk ohälsa.

Sedan 2004 är Finjagården kvalitetscertifierad enligt ISO 9001, ett ledningssystem som beskriver hur kontinuerliga förbättringar kan göras i verksamheten. Enligt Liselott Eliasson finns det många fördelar med att som aktör inom vård och omsorg välja att ISO-certifiera sig. − Det är väldigt tydligt hur enkelt allting blir med det här systemet. Alla dokument finns inskrivna i systemet för de anställda att ta del av, de kan lätt gå in och hitta vilken rutin eller vilka bilagor som gäller. Vi behöver inte tänka oss till svaren, utan kan granska rutinen och förlita oss på att alla följer den. Det borgar för kvalitet och säkerhet, både för de boende och de anställda. Även i kontakten med kommuner och landsting är certifieringen en tillgång, berättar Liselott Eliasson. – Att kunna säga till våra kunder att vi är certifierade är viktigt, vi vet att de som är insatta känner till vad det står för. Det finns krav om att vi ska mäta kvaliteten, och att vi har en certifiering gör kunderna nöjda.

FÖLJER STANDARDEN Företag som ISO-certifierats måste vart tredje år genomgå en omcertifiering för att säkerställa att verksamheten fortfarande håller de uppsatta kraven. Detta är ytterligare en faktor som gör systemet till en trovärdig indikator för kvalitet, menar Liselott Eliasson. − Följer man inte standarden får man heller inte en omcertifiering. På Finjagården har vi en revisionsplan som rullar på tre år, i snitt en gång i månaden sitter vi ner och går igenom våra egna processer. Det går inte att bara se över verksamheten inför den externa revisionen, vi jobbar hela tiden med detta. Vore det positivt om fler aktörer inom vård och omsorg valde att ISO-certifiera sig? − Jag kan verkligen rekommendera andra verksamheter att genomgå certifieringen! Både för att det är ett lättarbetat och lättöverskådligt system som bidrar till kvalitet, men också för att det gör det lättare att jämföra verksamheter med varandra. Fler

7

Liselott Eliasson är verksamhetschef på Finjagården som har ISO-certifierat sin verksamhet.

certifierade aktörer skulle göra det lättare att sålla mellan dem som kan ge bra vård och dem som inte kan, och leda till att folk inte placeras på ställen som inte håller kraven. Som vård- eller omsorgsgivare får man ögonen på sig när man certifieras, och som en ren bonus får man tips på förbättringsmöjligheter vid revisionen. Enligt Liselott Eliasson ligger dagens allmänna krav på HVB-hem på en lagom nivå, även om man som enskild verksamhet kan välja att sikta ännu högre. – Standarden som sätts är rimlig, det är inte vem som helst som kan glida förbi och det är inte heller meningen. Det finns ingen del av kraven som får en att ifrågasätta varför de tittar på just det, det är inte orimligt att det ska finnas vissa saker som dokumentation och liknande. Kraven är ett minimimått som inte borde sänkas, men vi på Finjagården sätter våra egna mål så höga vi vågar. 

Finjagården har sedan 70-talet tagit emot personer med psykisk ohälsa. Nu är verksamheten ISO-certifierad.


8

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

Tillsammans lär vi oss att se dig som unik Hur blev det så här? Och då menar jag: hur det blev så här att vi alla ska tilldelas en viss grupptillhörighet? Inte bara en förresten, för vi får ju konstant etiketter på oss vare sig vi vill eller ej: – Så du har svårt för matematik. Har du dyskalkyli? – Nä, jag har bara svårt för matematik. Utan att fråga dig om lov kommer din omgivning att ge dig tillhörighet till en mängd olika grupper. Dialekter, klädval, frisyrer, ålder, kön, hudfärg, kroppsform och många fler faktorer triggar din omgivning att klassificera dig. Och än värre är det för personer som har någon form av medicinsk diagnos, för de blir ofta definierade enbart utifrån det. Istället för att säga att Johan har autism, säger vi ofta att Johan är autist. Och där blir det fel. Johan är inte autist. Johan är Johan, punkt slut. Vi som arbetar inom vård och omsorg är som människor är som mest. Vi kan också lockas att dela in dem vi möter i förutfattade kategorier. Därför är det särskilt viktigt att vi får möjlighet att fortbilda oss, och ständigt reflektera över hur vi gör för att betrakta varje människa som unik. Det är enkelt, men inte lätt. Det är enkelt att fråga den du möter hur hen vill ha det och hur hen känner och uppfattar olika situationer. Men det är inte lätt att göra sig av med förutfattade meningar och det informella ”klassificeringssystemet” – och istället se individen. Att lyssna intresserat och nyfiket undersökande, utan att lägga in sin egen uppfattning. I Enköpings kommun har vi en värdegrund som vi kallar ”Rätt stöd för ett självständigt liv”. Genom den har vi kommit överens om att ge varje individ inflytande, trygghet, respektfullt bemötande och en meningsfull vardag. För att kunna leva upp till det måste vi ständigt utvecklas. Vår grundidé i allt utvecklingsarbete är detta: vi lär varandra och vi lär av varandra. En lärande organisation inom vård och omsorg måste bygga på att vi ser de individer vi möter i vårt arbete som några av våra viktigaste lärdomskällor. Lyssna till det unika hos andra så utvecklas även du som människa. Lyssna till det unika så är du med och gör skillnad. Lyssna till det unika så att alla får höras. Sluta inte att lyssna…

En lärande organisation ger resultat Revisionsföretaget APel Forskning och Utveckling har utvärderat Enköpingsmodellen och kommit fram till följande (citat från rapporten): Deltagarna har uttryckt stor uppskattning av att delta i aktiviteterna. Inte minst de kreativa läromötena och valideringen har varit uppskattad. Det medarbetarna främst betonar är de mervärden som möjligheterna till organiserad reflektion har medfört. Både personal och chefer har stor tilltro till att Enköpingsmodellen utgör en metod för att uppnå högre kompetens och kvalitet i verksamheten.

Marie Palmgren Chef för vård- och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun

Projektet har prövat och utvecklat en modell för integrerat lärande, där den enskilde medarbetarens kompetensutveckling går hand i hand med verksamhetens utveckling. Utvärderingen har visat att Enköpingsmodellen främst uppfyller tre funktioner: som motivation för ökat yrkeskunnande, som metod för att synliggöra behov av kompetensutveckling och som metod för ökad kvalitetsutveckling i verksamheten.

Lärande är Hur skapar man en lärande organisation? Det är en relevant fråga för vård och omsorg, där utvecklingen ständigt går framåt. Kommunikation och tillit är viktiga ingredienser, liksom att ge förutsättning för alla att komma till tals och lära på sitt eget sätt. En levande kultur på arbetsplatsen får kompetensen att växa, som jäst i en deg. ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där”. Så skrev den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard i dikten Till eftertanke. Citatet används ofta inom pedagogisk filosofi och stämmer väl överens med den kultur som hör hemma i en lärande organisation. För att skapa ett hållbart och långsiktigt lärande måste alla inblandade känna sig delaktiga och engagerade, och den som lär ut måste se varje person och hjälpa henne att hitta sin egen motivation. Detta är jästen i den bakning som är en lärandeprocess: en levande kultur som består av relationer och möten mellan dem som lär ut och dem som lär. Vi lär varandra och vi lär av varandra. Arbetsplatsen en arena för kompetensutveckling Iréne Hansson är utvecklingsstrateg inom vård- och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun: – Det finns en traditionell syn på kunskap som går ut på att det är i skolan man lär sig saker. Men i en lärande organisation ser man också arbetsplatsen som en arena för kompetensutveckling. Man skapar förutsättningar för


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

Vi lär varandra – vi lär av varandra Vad menar vi med denna formulering? Jo, att vi både vill utveckla och utvecklas. Att vår ambition är att ha en verksamhet som ständigt ligger i framkant. Därför har vi skapat en egen modell för kompetensutveckling, som vi har valt att kalla för Enköpingsmodellen. Vad har vi sett för resultat? • Personalomsättningen har minskat. • Medarbetarna trivs bättre. • Medarbetarna upplever att deras kompetens tas tillvara. • Medarbetarna upplever att verksamheten ger dem möjlighet att utvecklas. Hur har vi gjort? För att ett utvecklingsarbete ska hålla över tid krävs det att hela verksamheten är delaktig. Därför har vi låtit medarbetarnas kompetenser och engagemang vara en röd tråd genom hela processen: från planering och genomförande till utvärdering och förbättring. Alla medarbetare har genomgått en så kallad validering, där de har fått visa att de lever upp till en uppsättning yrkeskrav som tagits fram av föreningen Kravmärkt yrkesroll. På så sätt har vi byggt upp en gemensam kunskapsgrund, där medarbetarna känner sig stärkta i sin yrkesroll och får en individuell utvecklingsplan. Nästa steg var att schemalägga möten för samtal och reflektion. Där har vi lyft fram vardagsarbetet och synliggjort hur kunskap och erfarenheter tas tillvara i praktiken. Vi har kunnat se vad som görs bra och vad som har kunnat förbättras.

en jäst i verksamheten samtal och reflektion, och har en öppenhet och beredskap för olika sätt att lära. Alla är olika, så man kan inte säga till hela arbetsplatsen att ”nu lär vi oss på det här sättet”. En lärande organisation handlar inte om att lära sig utantill, utan om ett förhållningssätt till kunskap. Hur vill vi inhämta den, hur vill vi tillägna oss den? För att återvända till bakningsmetaforen: det handlar inte bara om att följa receptet utan också om att hitta sig själv i det. Alla kan följa ett recept, men den yttersta kompetensen handlar om hur man gör något på sitt eget vis. Ingenstans är det viktigare än inom vård och omsorg. – Ibland räcker det att följa receptet, till exempel när det handlar om att följa lagar och föreskrifter. Men i själva omsorgen räcker det inte, säger Iréne Hansson. – I mötet med andra har vi oss själva och vår personlighet som viktigaste redskap – vi brukar säga att ”det personliga är professionellt”. Våra egna upplevelser och erfarenheter blir en tillgång om vi använder dem på rätt sätt. Lyft upp den tysta kunskapen Inom vård och omsorg blir det därför viktigt att sätta ord på det som man kan kalla ”den tysta kunskapen”: erfarenhet, fingertoppskänsla och personlig kompetens. Kan vi formulera oss kring denna viktiga kunskap så kan vi också använda och utveckla den. Även det blir en ”jäst” som låter den lärande organisationen växa. En levande kultur på arbetsplatsen behöver ständigt ny näring. Regelbundna tillfällen för samtal och reflektion

är exempel på tillskott som ger ny energi och vitalitet; att de byggs in i den organisatoriska strukturen är ledningens ansvar. Ledningen bör också visa tillit till medarbetarna, och utgå från att det finns en personlig kompetens hos var och en som handlar om förhållningssätt, ansvarstagande, etik och metoder. – Vi som arbetar inom vård och omsorg står mitt upp i verkligheten, säger Iréne Hansson. Vårt uppdrag är att ge ett individuellt anpassat stöd till varje person som vi möter, och för att kunna göra det behöver vi själva bemötas som individer och få respekt för vårt kunnande. Bara den som känner sig trygg och uppskattad i sin roll kan vara genuint öppen för ny kunskap. Genom att lära av varandra bygger vi upp ett kollektivt självförtroende inom organisationen, och det är viktigt för att vi ska kunna ge våra kunder bästa möjliga stöd och hjälp.

Vill du veta mer? Kontakta oss! Iréne Hansson, utvecklingsstrateg 0171-62 55 81 Agneta Åkesson, LSS- och psykiatrichef 0171-62 59 63 Ulla Holmström, utvecklare 0171-62 62 29

Vi har också arbetat med: • Kompetensstödjare och reflektionsledare, som fångar upp viktiga frågor och fungerar som motorer som stimulerar alla att bidra i förändringsarbetet. Rollerna har axlats av medarbetare som har fått specialutbildning för det nya uppdraget. • Tvärgruppsmöten som låter medarbetare från olika områden mötas och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. • Resursgrupper där medarbetare med spetskompetens fungerar som extra stöd till kollegor. Vad har vi sett som framgångsfaktorer? • De flesta av våra utvecklingssatsningar har genomförts med hjälp av intern kompetens. Det spar pengar samtidigt som det stärker verksamhetens självförtroende. • Vi har kombinerat praktisk erfarenhet med teoretiskt lärande. När dessa båda världar möts skapas möjlighet att gå från ord till handling. • Såväl fast som vikarierande personal har inkluderats i utvecklingsarbetet, vilket har gjort att hela arbetsplatsen är engagerad. Med relativt enkla medel har vår tydliga och kreativa struktur för kompetensutveckling och verksamhetsförbättring bidragit till stora positiva förändringar i verksamheten såväl för individen och gruppen som för organisationen.

9


10

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

Maria Nilsson

är utvecklingschef och verksamhetschef på Fogdaröd.

Pernilla Åkesson

är områdeschef för LSS och psykiatri på Fogdaröd.

”Vi är här för att stötta den enskildes önskemål och vilja” Brukarinflytande är en viktig faktor som kan bidra till att utveckla och förbättra kvaliteten inom social omsorg. En verksamhet som aktivt arbetar utifrån brukarnas önskemål är Fogdaröd, där tydliga rutiner för synpunkter och klagomålshantering är en självklarhet. − DET ÄR JU BRUKARNAS LIV! De måste få leva det liv de vill leva, vi ska vara den förlängda armen att hjälpa dem göra det, säger Pernilla Åkesson, områdeschef för LSS och psykiatri på Fogdaröd. Fogdaröd, utanför Höör i Skåne, är en bred verksamhet som bedriver både omsorg, vård och utbildning. I Fogdaröds LSSverksamhet ingår både gruppboende och servicelägenheter, och brukarnas synpunkter spelar stor roll i utvecklingsarbetet. − Vi arbetar väldigt aktivt med våra genomförandeplaner, både på boendet och i daglig verksamhet, säger Pernilla Åkesson. Brukarna är så långt som möjligt med och gör dem, två till fyra gånger per år, och vi har även husmöten på boendet. På daglig verksamhet är brukarna med och gör dagsplanering på morgnarna och utvärdering när dagen är slut. Kvalitet för oss är att allt stöd är individuellt anpassat och utformat efter individens kognitiva förmågor, och målet är brukaren ska bli så självständig som möjligt utifrån sin egen förmåga. Maria Nilsson, utvecklingschef och verksamhetschef, håller med om vikten av att se till brukarnas önskemål. – Det är jätteviktigt att individen får uttrycka hur den uppfattar sitt liv och sin omsorg. Vi har tydliga rutiner för synpunkter och klagomålshantering, som kan framföras på tydliga blanketter eller muntligt. En gång om året ger vi också ut en enkät som varit anpassad och utformad

så att den enskilde själv ska kunna svara så långt det är möjligt. Utifrån svaren har vi tittat på de generella önskemålen som kommit fram, vad vi övergripande behöver arbeta med, men det finns också individuella önskemål. Vi har kommit långt i processen att ge brukarna möjlighet att kunna påverka sitt liv. I vilken utsträckning är brukarnas anhöriga delaktiga i utvecklingsarbetet? – Man vinner alltid på att ha en god kontakt och relation med de anhöriga, säger Pernilla Åkesson. Vill personerna att vi ska bolla med de anhöriga så gör vi det, men det är alltid personens vilja som gäller. Ibland vill de anhöriga mer eller lite annat än brukaren, då är det viktigt att vi går på brukarens vilja, inte de anhörigas. Ett ständigt pågående kvalitetsarbete är något som måste stå i fokus i alla verksamheter inom vård och omsorg. Enligt Maria Nilsson och Pernilla Åkesson finns det en synlig skillnad i vilka kvalitetskrav som ställs på privata jämfört med offentliga aktörer. − Det ställs betydligt högre krav på oss privata verksamheter. Vi har en harang av krav på oss, vilket är bra eftersom det leder till kvalitet, men vår förhoppning är att kraven ska vara likvärdiga de som ställs på det offentliga. Så är det inte idag. Man kan ibland tycka att det är orimligt att det ska vara en sån skillnad, och att vi bör närma

oss varandra genom att kraven höjs på de offentliga aktörerna. Att som privat verksamhet bli inbjuden i offentliga sammanhang kan också vara en utmaning, menar Maria Nilsson. − Det kan i många fall vara svårt när offentliga verksamheter samverkar med varandra, det blir nästan alltid att man glömmer oss alternativa. Alla borde få vara med och åtminstone få information om vad som är på gång och vad som händer, men vi privata aktörer känner ofta att vi är i ingenmansland och att situationen är ganska låst. Vi får strida för att komma med och armbåga oss in, när vi alla egentligen bara jobbar för den enskilde. Det offentliga köper ju faktiskt tjänster av oss och alla skulle tjäna på att vi bjöds in.

På vilket sätt är det viktigt att lyfta fram positiva exempel inom vård och omsorg? − Det är jätteviktigt, inte minst för personalen som man vill ska känna stolthet i sitt arbete, säger Pernilla Åkesson. Jag skulle gärna se att vi har en omvänd lex Sara där man kan lägga fram de goda exemplen att lära sig av. Vård och omsorg är ju idag, och kommer vara, ett framtidsyrke, men det är viktigt att man väljer det för att det är det här man vill jobba med och inte kan tänka sig nåt annat. Statusen måste höjas, och det kan både vi och media göra genom att hjälpas åt att, bland annat, visa hur god vård och omsorg kan bedrivas. Vi måste lyfta fram det roliga som arbetet innebär och visa att det ger så otroligt mycket tillbaka till den enskilde personen. 

Fogdaröd i Skåne bedriver både omsorg, vård och utbildning.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

”Det handlar om äkta engagemang i själ och hjärta” – Jag brinner verkligen för det här, och för människorna som finns här, säger Lotta Ljungman, vd och verksamhetschef på Skolberga HVB. Vi som arbetar på Skolberga känner starkt för verksamheten och vill ge den allra bästa tänkbara vård för dem som bor här.

– Jag tror att man väljer att samarbeta med oss för att vi är tydliga med vårt kvalitetsarbete och kan visa på goda vårdresultat. Vill man ha ett gott rykte måste man hålla en väldigt hög kvalitet. Där finns faktiskt inga genvägar, menar Lotta Ljungman.

Skolberga, i lummiga Rönninge utanför Stockholm, har varit i familjens ägo sedan 1976. Lotta och hennes bror tog över verksamheten år 1990, och sedan två år tillbaka driver Lotta HVB-hemmet själv. Skolberga har idag ramavtal med de flesta kommuner i Stockholms län.

Skolberga har en rehabiliteringsgrupp som erbjuder kvalificerad behandling med boende i träningslägenheter och en omvårdnadsgrupp som vänder sig till personer med behov av en längre tids stöd och omsorg.

I natursköna Rönninge, endast tre mil från Stockholms innerstad, ligger Skolberga HVB, ett behandlingshem med KBT-inriktning. I en hemtrevlig och trivsam miljö finns här 25 vårdplatser för vuxna personer med psykiatrisk funktionsnedsättning, med eller utan missbruksproblematik. – Vi använder oss av kognitiv beteendeterapi, KBT, motiverande samtal, MI, och ”ett självständigt liv”, ESL, som alla är evidensbaserade metoder som rekommenderas av Socialstyrelsen, berättar Lotta. Lotta Ljungman är själv sjuksköterska och KBT-terapeut i grunden, och i personalgruppen finns bland annat skötare, sjuksköterskor, KBT-terapeuter och en drogterapeut. – Vi strävar efter att de boende ska vara delaktiga i allt som sker på Skolberga, allt från att vara med och formulera sina behandlingsplaner till att delta i de dagliga göromålen. Den som är intresserad av matlagning kan praktisera i köket, under handledning av vår duktiga kock, som också är utbildad skötare. Tycker man om djur finns frigående höns och en kelig huskatt att sköta om och gillar man att pyssla i trädgården eller snickra kan man vara med i trädgårdsgruppen eller jobba med fastighetsskötaren. Det finns också dagligen möjlighet till olika former av organiserad friskvård och motion och en mängd olika aktiviteter att välja på.

– Det tror jag beror mycket på att det är en trivsam och familjär miljö - och att vi har så fantastiska medarbetare förstås! Jag lägger stor vikt vid att anställa rätt personal till Skolberga. Kompetensen och erfarenheten är oerhört viktig, men även att man har ett stort hjärta och är varm och engagerad som person. Det är ju alla som arbetar och bor här som tillsammans bidrar till den fina stämningen och trivsamma atmosfären. Det som vi brukar kalla ”Skolbergaandan” är en unik känsla som känns i luften när man kliver in på Skolberga. Jag tror att det handlar om äkta engagemang i själ och hjärta helt enkelt, summerar Lotta.

LOGOTYPE INFORMATION

Kvalitetsmätningar visar att både boende och personal trivs och känner sig trygga på Skolberga.

Symbol

Green = 50 % Cyan 100 % Yellow Blue = 70 % Cyan 15 % Magenta Fonts

100 % Black, 60 % Black Type

Futura Light + Futura Medium

Högskoleutbildning i LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng

Socialrätt för arbetsledare Uppdragsutbildningar skräddarsys med möjlighet till högskolepoäng i olika omfång och undervisningsintensitet. Även föreläsningsserier, seminarier och nätbaserade utbildningar kan anordnas utifrån uppdragsgivarens önskemål.

Rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning 7,5 högskolepoäng, webbaserad

www.esh.se/uppdrag • 08-555 051 19

15 högskolepoäng

Kognitiv beteendeterapi – en introduktion

UTREDNING - BEHANDLING - AKUT Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar. HVB-hem för familjer sedan 1986. En trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Vi erbjuder: • Personal med hög kompetens • Marte-Meo • Tejping • Förskola • Lägenheter i hemlik miljö

www.na nolfsvilla n.se

11


12

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

”Mer fokus behöver läggas på barnets välmående – inte på placeringen”

Göran Törnblom

Att placera barn och unga i behov av omsorg rätt är en av de viktiga uppgifter som utförs av socialtjänsten runtom i Sveriges kommuner. Men hur ser kommunerna själva på arbetet? Göran Törnblom, verksamhetschef på socialtjänstförvaltningen på Botkyrka kommun ser flera områden som utvecklats positivt, men också delar som fortfarande behöver förbättras. − FOKUS PÅ DEN HÄR gruppen har ökat. Man har förstärkt lagstiftningen när det gäller barn som placeras utanför hemmet och vi är bland annat skyldiga att ha tätare uppföljningar och kvalitetskraven har blivit tydligare. I Botkyrka kommun har vi tydligare krav vid upphandlingar av institutioner, och vi följer upp att kraven hålls. Enligt Göran Törnblom har arbetet med att placera barn och unga generellt blivit mycket bättre de senaste åren, men ett område som behöver utvecklas är hur kontakten med föräldrarna fungerar. − Man släpper föräldrarna för tidigt i processen. De flesta placeringar görs i samförstånd med vårdnadshavare, men av tidsskäl och andra skäl läggs fokus på barnets placering, inte på att barnet ska flytta hem igen. Relationen mellan socialtjänst och vårdnadshavarna är viktig, och i många fall kan vi utveckla vårt arbete på hemmaplan så att vi kan undvika att placera barn utanför hemmet. Mer fokus behöver läggas på barnets välmående, inte på placeringen. HÖG PERSONALOMSÄTTNING Att arbetet med barnets eget nätverk

ibland brister kan bland annat bero på den höga personalomsättningen, menar Göran Törnblom. Ett problem som Botkyrka kommun delar med många andra socialtjänster runtom i landet. − Det kan vara svårt att jobba med en familj som brister i omsorgen. En oerfaren socialsekreterare vill kanske placera direkt för att känna sig säker, men en erfaren socialsekreterare kan se andra alternativ. Göran Törnblom har arbetat inom social omsorg i över 20 år, och tror att förtroendet för socialtjänsten i Sverige har sjunkit de senaste åren. – Det är en förtroendekris som påverkar oss som jobbar i det här yrket. Socialtjänsten kommer i mediafokus när vi misslyckats eller gjort något misstag, men det är viktigt att lyfta fram en nyanserad bild. En stor del av socialtjänstens arbete fungerar bra som ett skyddsnät för barn som far illa. Ett barn i en dålig miljö är otroligt utsatt, och det måste finnas någon som inte är en part i målet som kan hjälpa barnet. Det är grunduppdraget i vårt arbete. 

Wong Mei Teng

är verksamhetschef på utredningsenheten på socialtjänstförvaltningen i Botkyrka kommun.

Man släpper föräldrarna för tidigt i processen, anser Göran Törnblom.


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

Litet och engagerat HVB-hem i Ängelholm Ranarp är ett behandlings- och utredningshem där kunskap, engagemang och ett personligt bemötande står i fokus. Verksamheten, som finns i Ängelholm, har sju vårdplatser för ungdomar och unga vuxna i åldern 17-35 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller autismspektrumtillstånd. Vi har gjort väldigt mycket kvalitetssatsningar, säger Eva Antalek, vd på Ranarp Vård. Vi har engagerade medarbetare som verkligen satsar på att göra ett bra jobb som skapar en relation till klienterna, och klienterna är glada och nöjda att vara hos oss. Detta är själva grundförutsättningen för ett lyckat utvecklingsarbete.

meningsfull, med det övergripande målet att stärka klientens självkänsla och öka möjligheterna för ett självständigt och socialt välanpassat liv.

HVB-hemmet Ranarp i Ängelholm har sju vårdplatser, varav en utslussningsplats, för ungdomar och unga vuxna. Verksamheten vänder sig till personer med autismspektrumtillstånd eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och behandlingen är individuellt anpassad med miljöterapi som bas. Terapin är uppbyggd av rutiner som syftar till att göra klientens tillvaro förutsägbar och

Oftast inriktar sig andra verksamheter på ungdomar eller vuxna, de som är i åldrarna däremellan faller ofta mellan stolarna. Att vi på Ranarp jobbar med just de åldrarna, i kombination med att vi jobbar med både bred psykiatrisk problematik och autismspektra, skiljer oss lite från andra hem. Vi är också en liten verksamhet, med sju vårdplatser varav en i en centralt belägen utsluss-

På flera sätt är Ranarp en verksamhet som skiljer sig från mängden, bland annat när det gäller målgrupp, menar Eva Antalek.

ningslägenhet, där våra klienter kan lära sig att ta hand om sitt eget hushåll. Enligt Eva Antalek finns det många fördelar med att vara ett HVB-hem av den mindre storleken, både för klienter och anställda. – Det är bra för alla att vi är små! Klienterna har möjlighet att träna i olika sociala sammanhang på enheten, samtidigt som antalet människor de träffar är begränsat eftersom det inte är så många som kommer och går. Personer med autism har ju i regel svårigheter i sociala situationer, så det är bra för dem att tränas i små sammanhang. De anställda kan också lättare bygga en bra grund för utvecklingsarbetet om det finns en kontinuitet och en till antalet begränsad grupp som man lär känna.

Framgångsrik behandling i trivsam miljö

På Egehem HVB i Västervik finns all önskvärd kompetens tillgänglig varje dag. Efter två års behandling lyckas de flesta elever komma tillbaka till en vanlig vardagssituation. Många av de flickor som kommer till Egehem i Västervik har redan en historia inom slutenvården och från andra HVBhem. Därför är situationen ofta allvarlig och kräver stora resurser. Här finns egen psykolog, läkare, sjuksköterska och ett flertal terapeuter som alla är fast anställda och följer eleverna i verksamheten varje dag. – Vi erbjuder en helhet där både social och psykiatrisk behandling är tillgänglig. De barn och ungdomar som kommer hit får snabbt en dagsplanering och de får träffa läkaren och påbörja terapier så fort eleven kan säger Elisabet Strid Ege, verksamhetschef på Egehem. All verksamhet sker i de egna lokalerna, som påminner om vanliga hemmiljöer. Det gör det lättare att skapa en nära kontakt, menar Elisabet Strid Ege. Kontakten mellan personal och elev används också i läkarens bedömningar. – Vi nöjer oss inte med ett enskilt läkarbesök utan tar in helhetsbilden genom att träffa barnet i vardagen och

genom att prata med andra som arbetar inom verksamheten. I skolan får eleverna särskilt stöd av Egehems behandlingspedagoger och vi har tillgång till egna lokaler för enskild undervisning när det behövs. – Med det här stödet klarar många av flickorna mycket mer än de trott, säger Elisabet Ege. De kan börja läsa ifatt det de missat från skoltiden. Egehem träffar regelbundet representanter från övriga samhällsfunktioner som finns runt eleverna – däribland polis, brandkår och ungdomsmottagning. Egehem är ett HVB-hem för flickor i åldern 13-22. Behandlingarna är medicinska och terapeutiska. DBT, KBT och traumaterapi ges utifrån elevernas enskilda behov. Boendet är uppdelat på två villor, en i centrala Västervik och en på landet strax utanför. Det finns även lägenheter för träningsboende. Egehem erbjuder även hästunderstödd terapi som är mycket populär bland eleverna.

– Vi bjuder på utbildning och information för att öka kunskapen om den situationen våra elever är i. Vi satsar också på intern vidareutbildning för att dela de senaste forskningsrönen. Trots elevernas svåra utgångsläge så är behandlingen på Egehem mycket framgångsrik. Våra systematiska effektmätningar av behandlingen visar att runt 75 procent av eleverna uppnår en signi-

fikant förbättring av problembilden och att de flesta mot slutet av behandlingsperioden har kommit upp till en normal livssituation som är jämförbar med andra ungdomar i samma ålder.

13


14

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

ANNONS

”Barn och familjejouren är en fusion av HVB-hem och familjehem” Inom socialtjänstens omsorg vid omhändertagande av barn och unga finns det vanligtvis två alternativ: antingen en placering på ett HVB-hem eller i ett familjehem. Barn och familjejouren erbjuder ett tredje alternativ – boende i utbildade behandlingsfamiljer som har tillgång till support från ett expertteam dygnet runt.

är vd på Barn och familjejouren som erbjuder boende i behandlingsfamiljer.

– OFTA HAR ”VÅRA” BARN och deras familjer behov av hjälp inom flera olika områden, säger Marie Mandel, vd och föreståndare på Barn och familjejouren. Familjehemstanken bygger på att uppkomna brister åtgärdas genom att barnen placeras i ett nytt och bra hem, men barn som har egna svårigheter eller har varit utsatta för trauma behöver ett mycket mer omfattande omhändertagande än att bara placeras i en ny familj. Genom Barn och familjejouren får socialt utsatta unga det bästa av både familjehemsvården och HVB-vården i ett samlat koncept, berättar Marie Mandel. Behandlingsresultaten är mycket goda, och särskilda satsningar görs på skola, fritid och känslomässig utveckling. Verksamheten bygger på en evidensbaserad praktik, där man varje år mäter förändring med hjälp av standardiserade instrument. – Vi har tagit det bästa från både HVB och familjehem, så vi arbetar i team med flera olika professioner. Våra behandlingsfamiljer är en del av teamet och kommer på behandlingskonferenser och handledning på mottagningen i Enskede. Barnen och ungdomarna kommer också hit för att få allt ifrån behandling till massage och läxhjälp, eller för att träffa sina föräldrar. Det fungerar som ett utvidgat nätverk, alla på mottagningen känner alla barn, vilket gör att barnen känner sig trygga och har många vuxna att vända sig till. Att ha tillgång till nya vuxna förebilder är en viktig faktor för de barn som av olika anledningar placeras, och på Barn och

familjejouren kan de unga få stöd från många olika personer. Enligt Marie Mandel ska man dock inte glömma bort att kontakten med ursprungsfamiljen också är väldigt betydelsefull i sammanhanget. – Barnen har ofta klent med nätverk, men genom den här modellen får barnen dels en behandlingsfamilj och dessutom ett tiotal andra viktiga vuxna som bryr sig och som kan samarbeta på ett konstruktivt sätt. Barnen får möjlighet att träffa andra barn i samma situation och får en tillhörighet, istället för att känna sig udda och konstiga och att ingen har det som dem. Man måste också på något sätt få med sig ursprungsfamiljen, det kommer alltid att vara viktigt och spela roll för hur det går för barnet. Alla barn är fästa vid sin ursprungsfamilj, men ett familjehem orkar ofta inte arbeta med mamman, pappan, systern och brorsan. Det orkar en organisation. Vad behövs för att göra traditionella familjehem ännu bättre? – Vi behöver sprida kunskap om framgångsfaktorerna, vad som förbättrar möjligheterna för att det ska gå bra för barnen. Man behöver arbeta i nära, professionella team runt barnen och lägga mer fokus på barn, familj, ursprungligt nätverk och skolan. Familjehem och jourhem behöver utbildas och stöttas på ett helt annat sätt, och det är oerhört viktigt att mäta kvaliteten. Det här är ett område där de som tar del av den sociala omsorgen kanske inte har så starka röster, därför är det väldigt viktigt att

vården sker på ett vederhäftigt sätt. Enligt Marie Mandel kan Barn och familjejourens verksamhet fungera som en förebild och ett tredje alternativ utöver HVBhem och familjehem. – Vårt koncept ger högkvalitativ behandling utan smittorisk och med goda resultat för skola, fritidsaktiviteter och

känslomässig och social utveckling. Just nu pågår det faktiskt en propositionsskrivning på socialdepartementet där vi hoppas att man kommer att föreslå en sådan här tredje väg, som utgår ifrån Barn och familjejourens idè. Vi är väldigt stolta över vår behandlingsmodell och att den ger så bra resultat! 

D. Sharon Pruitt

Marie Mandel

Hos behandlingsfamiljerna träffar barnen andra barn i samma situation.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

Tjust Behandlingsfamiljer Behandlingsfamiljer i Västervik, Vimmerby, Jönköping och Norrköping. Bland personalen finns psykologer, psykoterapeuter, socialpedagoger, socionomer och läkare. För närvarande 45 barn placerade i behandlingsfamiljer. Alla barn inom Tjust Behandlingsfamiljer förbättrar sina resultat och sin närvaro i skolan.

Tjust Behandlingsfamiljer – omsorg utifrån barnets behov Hos Tjust Behandlingsfamiljer är familjen grunden för behandlingen. Familjerna väljs utifrån barnets behov och är den stadiga basen i livet under behandlingstiden. De får vägledning och stöttning från professionell personal och tillsammans skapar man ett tryggt och stabilt vardagsliv för att stärka barnets förmåga till relationer och samspel. Tjust Behandlingsfamiljer har konsultstödda familjehem i Västervik, Vimmerby, Jönköping och Norrköping där barn upp till och med gymnasieåldern får chans att vända en negativ utveckling från sin vanliga miljö och få stöd och trygghet i en fungerande familj på en annan ort.

– Alla barn och ungdomar hos oss kommer från en hemmiljö som inte är optimal, det kan vara föräldrar som har problem med missbruk, psykisk ohälsa eller annan problematik som gör att barnen inte får stödet de behöver hemifrån. Det visar sig på väldigt många olika sätt hos barnen som kan ha dålig eller ingen tillit till vuxenvärlden, skolproblem och ibland olika typer av självskadebeteende, säger Fredrik Lindwall, föreståndare Tjust Behandlingsfamiljer.

Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete.

72% av barnen uppnår målen i skolan eller bättre och övriga är på väg att klara målen. Innan placering klarade endast 1% skolmålen.

Behandling har sin utgångspunkt i tryggheten som en fungerande familj kan erbjuda. En vuxen person i behandlingsfamiljen är hemma på heltid och familjen får kontinuerligt stöd av personalen på Tjust Behandlingsfamiljer varje vecka som ger handledning och fortbildning. – Alla våra familjer har genomgått omfattande utredningar och externa psykologbedömningar. De har väldigt olika bakgrund och vi gör alltid en matchning för att familjen ska passa barnet och behoven som finns. Det gör att vi kan anpassa behandlingsinsatsen efter varje enskilt barn och stötta familjen på bästa sätt, säger Fredrik Lindwall.

Grundpelaren i verksamheten är kompetent och välutbildad personal men en viktig del i Tjust Behandlingsfamiljers goda resultat är deras arbete med uppföljning berättar Fredrik Lindwall. – För oss är det viktigt att följa upp och utvärdera vårt arbetet för att visa att vår behandling ger bra resultat och för att kunna bli ännu bättre. Vi gör valida uppföljningstest för att få en bild av hur ungdomarna utvecklas både individuellt och på gruppnivå, exempelvis svarar samtliga intervjuade ungdomar som fullföljt behandling hos oss att placeringen varit bra och att de varit delaktiga i sin behandling.

Nya kunskaper, viktiga insikter och användbara redskap. KurSDELtAGArE SoLHAGA EniGmA EDucAtion

Genom Solhaga Enigma Education erbjuder vi utbildningar inom autismspektrumtillstånd, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läs mer på solhagagruppen.se. Trygghet och tillit.

Trygghet och framtid.

Trygghet och omsorg.

Solhaga gruppen

15


16

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska Vård

Kommunikation ger möjlighet till utveckling och ett gott liv. Mo Gård är en stiftelseägd non-profit organisation. Vi har verksamheter inom LSS och HVB, vi driver också en gymnasiesärskola samt Mo Gård folkhögskola. Vi erbjuder stöd i kommunikationen, individuella lösningar och, för den som behöver det, en teckenspråkig miljö. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns.

info@mogard.se | www.mogard.se | 010-471 66 48

ANNONS

Kvalitet idag & i framtiden  

Svenska vård

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you