Page 1

levande städer

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Lars Stjernkvist:

Kulturen är Norrköpings pulsåder Sidan 14

EN TIDNING FÖR LEVANDE ORTER OCH LIVFULLA STÄDER

Så ska Västerås bli

Sveriges bästa stad Sidan 8

Stadsforskaren Mia Wahlström:

Varje stad har sin egen själ Sidan 4

Konst och kultur Sidan 15

skapar stolthet och glädje i Borås


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Svenska Stadskärnor  Svenska Stadskärnor är en icke

vinstdrivande medlemsorganisation med ett branschöverskridande nätverk som har kunskap, kompetens och erfarenheter i frågor som rör stadskärnans utveckling. Vår verksamhet kan sammanfattas med orden: inspirera, utbilda, stödja och påverka. Som medlem får man även tillgång till olika processverktyg och ett forskningsråd. Utmärkande är att allt vi gör bygger på samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handel och övrigt näringsliv. En gemensam satsning på stadskärnan ökar tillväxten och minskar utarmning. Det leder till hållbara resultat som vi varje år uppmärksammar med utmärkelsen Årets Stadskärna. Det är ett arbete som förenar, förbättrar och förverkligar uppsatta mål. Västerås, Kristianstad, Örebro, Varberg, Västervik och Linköping är de senaste årens vinnare som aktivt arbetat med sin samverkan för att skapa en attraktiv stadskärna. Utmärkelsen delades ut 1995 för första gången och då till Jönköping. Våra medlemmar är Sveriges kommuner och landsting (SKL), Svensk Handel, Fastighetsägarna Sverige, Visita och över 200 medlemmar från kommuner, organisationer, företag samt nätverket Sveriges Centrumutvecklare.

Forskningsråd  Svenska Stadskärnor har instiftat

ett särskilt forskningsråd, som ska bidra till ökad kunskap om utveckling av städer och deras stadskärnor. Rådet ska också sprida sin kunskap till allmänhet och beslutsfattare, samt fungera som plattform mellan näringsliv och universitet och högskolor. I rådet ingår forskare, professorer, företagsledare och universitetslektorer.

Boka en talare  Svenska Stadskärnor sam-

arbetar med några av landets främsta experter inom akademi och näringsliv. Vill du boka en kunnig och entusiastisk föreläsare inom till exempel stadsutveckling, hållbarhet, arkitektur, kultur eller handel och trender, kontakta oss!

Stadens själ är skälet LEDARE Vi bär alla en stad eller en plats i våra hjärtan. Oavsett vad andra tycker om den kan vår kärlek vara för evigt. Kärleken till platsen har ingen egen ruta i excel-arket för investeringskalkyler, men kan ha stor betydelse för viljan och engagemanget för förbättring. Utvecklingen av stadskärnan kräver samverkan och vilja från alla parter. Vi skapar platsen tillsammans och alla har både ansvar och rättigheter. Våra gemensamma ansträngningar resulterar i att platsen får en själ, som berör alla och påverkar våra liv och beslut, helst på ett positivt sätt.

Våra stadskärnor har genomgått många skiftningar genom åren, men de flesta har överlevt och anpassat sig. Byggnader har tillkommit och försvunnit, platser har ändrat karaktär, verksamheter har bytts ut, men det är fortfarande här vi möts, firar, lever, minns och upplever saker tillsammans. Stadskärnan är genuin och äkta, den väcker känslor hos alla besökare, boende och verksamma där. Detta är grunden för stadskärnans renässans i den nya digitala verkligheten när våra beteendemönster förändras. För att säkra ett samhälle som kan möta människors behov av välfärd, inkludering och trygghet, krävs omsorg om det som skapar förutsättningarna. Det omöjliga är möjligt! I den omvandling som samhället genomgår blir centrums betydelse allt viktigare. Det kan vara svårt att se sambandet mellan attraktiva städer och välfärd, men forskningen visar att de hänger samman. Politiken måste prioritera arbetet med att ge rätt förutsättningar för en stark och levande stadskärna. Det behövs engagemang, investeringar och resurser, och framförallt nära samverkan med fastighetsägare, näringsidkare och andra aktörer som är av stor betydelse för en attraktiv stadskärna. Allt för att skapa en stadsmiljö med

Årskonferens 22–23 maj Stadskärnors stora Årskonferens i Linköping, som blev årets stadskärna 2018. Välkommen redan till minglet på kvällen den 21 maj. Läs mer och anmäl dig till konferensen på vår webbplats!

2

Vad är själen i din stad? Vilken känsla vill vi att stadskärnan förmedlar och hur ska de som vistas där må? Varför ska människor längta hit och vilja vara här? Hur ska vi få alla att känna sig hemma och trygga här? Vem ska ta ansvar för att det blir så och hur ska det gå till? I den här tidningen möter du många engagerade och passionerade människor som redan har bestämt sig för att påverka och utveckla stadskärnan för alla. Läs och bli inspirerad! Här finns goda exempel och förebilder. Stadens själ är skälet till vårt engegemang! Svenska Stadskärnor har samlat kunskap om, utbildat i och stöttat centrumutveckling i 25 år. Här finns hjälp om du behöver det! Vi drömmer om att hela Sverige är fyllt av levande orter och livfulla städer!

Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor

Paul Lindvall Ordförande Svenska Stadskärnor

Bilagan ges ut av Svenska Stadskärnor i samverkan med Key City Group. Medföljer som bilaga i Dagens Industri, januari 2019. Frågor om innehållet besvaras av: Erika Braun, kommunikatör, 0733-30 70 00, erika.braun@svenskastadskarnor.se

 22–23 maj hålls Svenska

Läs mer på svenskastadskarnor.se

ett utbud och folkliv som attraherar alla. Den positiva självkänslan hos invånarna och företagarna är en kraft som kan göra det omöjliga möjligt!

svenskastadskarnor.se | Svenska Stadskärnor, Södra Vallgatan 5, 211 40 Malmö

Projektledare: Peter Rosvall Redaktör: Nella Bergström Art Director: Annika Magnusson Omslagsbild: Fredrik Malmlund Tryck: Mittmedia crossmediagroup.se

För information om bilagor och kundtidningar, kontakta Peter Rosvall på 0700-84 00 62 eller peter.rosvall@crossmediagroup.se


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Uppsving i Uppsala city En 65 meter lång soffa och en nyrenoverad saluhall. Pop-up-gallerier, ett nyöppnat HM och en världskänd bokhandel. Mysiga kaféer och White Guide-prisade restauranger. Musik, kultur och udda event. Ett av Europas snabbaste publika wifi. Tillsammans med stadens olika aktörer och entreprenörer har vi skapat en stadskärna som är i ständig utveckling för att vässa erbjudandet till

våra kunder. Det kan vara en av anledningarna till att besökarna i city ökar varje år. Att Uppsala som stad belönats med många fina priser, bland annat världens bästa klimatstad, bidrar säkert också. Ta del av de senaste händelserna och evenemangen i Uppsala city på destinationuppsala.se.

3


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Finns Stockholms själ här på Riddarholmen? Stockholmarna är i alla fall förtjusta i allt vatten som omger staden.

Visst älskar vi våra städer! Har städer en själ, och går den i så fall att beskriva? Enligt Mia Wahlström som har forskat på stadens själ är svaret ett solklart ja. Text: Per-Åke Hultgren Foto: Trivector, Istock

Mia Wahlström forskar om stadens själ.

4

Det har under senare år blivit allt vanligare att i stadsbyggandet tala om stadens själ – det vill säga platsers unika eller särskiljande egenskaper som mer eller mindre attraherar invånare och besökare. En som fördjupat sig i frågor kring hur man strategiskt kan påverka och stärka platsers attraktivitet och trivsel, framför allt kring begreppet platsens själ, är Mia Wahlström. Hon är teknisk doktor i samhällsplanering och arbetar som rådgivare inom strategisk stadsutveckling på Tyréns. Hennes intresse för stadens själ, ofta synonymt med identitet, tog fart för snart tio år sedan. – Jag har verkligen snöat in på det, säger Mia Wahlström och skrattar. Hon berättar att hennes intresse väcktes i samband med en omfattande internationell studie av tio storstäder och deras förutsättningar för fortsatt framtida attraktivitet. Slutsatsen var tydlig, vad som krävs är fokus på hållbar utveckling, mångfald, samverkan och sist, men inte minst – stadens själ. – Jag tyckte att det var jätteintressant och kände att jag ville studera stadens själ lite mer ingående. Vad är det, går det att beskriva och hur jobbar man i så fall med den frågan rent konkret? Stor entusiasm Mia Wahlströms avhandling omfattade bland annat en enkätundersökning i Sverige då cirka 2 500 personer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå fick till uppgift att beskriva sin stads själ. Den bekräftade det Mia Wahlström upplevde: Varje stad och stadsdel har en själ i betydelsen identitet och den går att beskriva. Och det gjorde verkligen alla dessa enkätdeltagare med stor entusiasm, berättar hon.

Att stockholmare älskar sin vackra stad omgiven av vatten framgick med all tydlighet. Göteborgare framhävde främst skärgården, men också livsstilen och människorna, medan man i Malmö känner stolthet över sitt ungdomliga och mångkulturella stadsliv. – Det handlar framför allt om invånarnas personliga relationer till platsen och den är ofta kopplad till en stark känsla av stolthet, tillhörighet och hemmakänsla. Men det handlar också om människornas uppfattning om fysiska och funktionella kvaliteter. Till exempel hur man uppfattar offentliga miljöer, torg, parker och statyer. Konst i staden är en viktig markör, poängterar Mia Wahlström. Strategiskt arbete Att frågor kring stadens själ är betydelsefull i planering av våra stadsmiljöer säger sig självt. Vad är till exempel viktigt att bevara och vad är viktigt att ta med när man bygger nytt? Det vill säga, det gäller att ta hänsyn till olika aspekter för att förstärka det positiva som människor upplever ifråga om platsens själ och identitet. – Varje plats är förankrad i historien och i historier. Det är viktigt att förstå och knyta an till dessa gemensamma byggstenar. Det är också viktigt att inse att vi med fysiska strukturer kan påverka, förstärka och utveckla stadens och platsens identitet. Ytterst handlar det om att jobba strategiskt för att påverka stadens attraktivitet och konkurrenskraft, därmed också människornas trivsel. Det här blir bara viktigare och viktigare, påpekar Mia Wahlström. Konkurrensen är hård, det gäller att med olika medel locka till sig både företag och människor. Det har gjort att trivsamma

och vackra stads- och boendemiljöer kommit i fokus på ett helt annat sätt än förr. Det gäller att sticka ut, att kunna erbjuda något som andra helst inte har, även upplevelser.

» Det handlar om invånarnas personliga relationer till platsen och den är ofta kopplad till en stark känsla av stolthet, tillhörighet och hemmakänsla. mia wahlström

Mia Wahlström betonar vikten av estetik, av vackra miljöer, hus och byggnader, för att människor ska trivas. Oavsett om det gäller en stadskärna med handel och service eller en specifik plats som ett resecentrum med bussar och tåg, måste människor uppleva att det är en plats skapad för dem. – De som ska vistas där behöver få en relation till platsen och känna att där vill vi vara. Därför är det också så viktigt att kartlägga människors upplevelse av platsers kvaliteter så man vet vad som skapar attraktivitet och identitet, innan man förändrar, bygger om eller bygger nytt. Många kommuner runt om i landet arbetar intensivt för att öka attraktiviteten i sina olika stadskärnor, stadsdelar och bostadsområden. – För mig som nu under ganska många år jobbat med stadsutveckling känns det naturligtvis jätteroligt att allt fler inser att det även handlar om att ta vara på och utveckla platsens själ. 


VI SKAPAR FRAMTIDENS SMARTA SUNDSVALL Sundsvall är en modern, växande och kreativ mötesplats med stark innovationskraft. Som en av norra Sveriges största kommuner och med ett starkt näringsliv, är vi viktiga för tillväxten i regionen. I Sundsvall värderar vi relationer med akademi, näringsliv och omvärld högt. Det är tillsammans vi utvecklar Sundsvall. I samarbetet med Stadsutveckling i Sundsvall AB ligger fokus på en smart framtid. - Vi har i uppdrag att driva utveckling i riktning mot framtidens smarta Sundsvall. Just nu jobbar vi tillsammans med flertalet aktörer för att kandidera

till Årets stadskärna 2021, säger Jonas Albecker som är VD för Stadsutveckling i Sundsvall AB. År 2021 är målet att Sundsvall City är den smarta mötesplatsen för tillgängliga och hållbara upplevelser. Innehållet ska vara aktuellt, relevant och tryggt att uppleva. Vi är redan en stark region när det kommer till digitalisering och för oss är det självklart att utnyttja digitaliseringens möjligheter och den nya tekniken för att skapa framtidens smarta Sundsvall. Sundsvall växer och vi får Sverige att utvecklas. Vill du vara med?

5


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Samverkan mellan stadens olika aktörer och tydliga styrdokument har resulterat i att Linköping för tredje gången vann utmärkelsen Årets stadskärna. Text: Nella Bergström Foto: Linköpings Innersta

Fina juldekorationer är ett sätt att lyfta Linköpings stadskärna.

Prestigefyllt pris till snabbväxande stad Linköping blev Årets stadskärna 2018, i hård konkurrens med Eskilstuna och Örnsköldsvik. Det är tredje gången Linköping belönas med det ärofyllda priset, och det är ingen slump. Näringslivsutvecklare Marianne Lind berättar att staden har jobbat hårt och målmedvetet under flera år, för att nå hit. Samverkan och samarbete mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv är nyckelorden. – Linköping är en snabbt växande stad med många inflyttare och 20 000 dagpendlare och vi ska bli ännu fler – till år 2050 ska dubbelt så många människor bo i innerstaden. Det ställer krav på oss att bygga staden tillsammans, säger Marianne Lind, och berättar om de nya styrdokument som är till stort stöd i arbetet:

– Citysamverkan, som består av kommun, fastighetsägare och näringsliv, har tillsammans upprättat en utvecklingsplan för Linköping. Våra ”byggstenar” som vi brukar kalla dem, är Utvecklingsplan innerstad, som är ett komplement till översiktsplanen, vår eventstrategi samt vår affärsplan. Dessa tre talar om hur vi bygger staden, vem som gör det och hur vi gör det. Tack vare byggstenarna vet alla vilken riktning vi har och vilka modeller vi ska jobba utifrån, oavsett politiskt styre, och alla vet vem som gör vad. Populära evenemang Konkreta exempel på projekt är ombyggnaden av Hospitalstorget från parkeringsplats till grön mötesplats med soffor och konstverk, och nya

JURYNS MOTIVERING Linköping har arbetat långsiktigt och lyckats behålla och förnya centrum genom att ta ut svängarna. Stadens aktörer har funnit varandra och hjälper varandra med värme, omtanke och generositet. Staden vill inspirera sin publik och säger: "kom till mig, njut av mat, möten och service på trivsamma stråk och mötesplatser". Linköping har på ett briljant sätt färgsatt sin miljö, så att alla ser, känner och upplever när det sker saker på stan.

bostadskvarter som skapar liv och rörelse i innerstan. Fritt wifi i hela innerstan med möjlighet att mäta och analysera besökarflöden är en annan Marianne Lind nyhet. Flera populära evenemang har också anordnats under året, som påskparad, halvmaraton, Linköpings stadsfest, regnbågsvecka, julskyltning och vintrig ljusfest. Och mer är på gång, utlovar Marianne Lind. – Vi måste alltid bli ännu bättre, fortsätta utvecklas, hitta nya projekt. Vi blir aldrig klara, men vi strävar hela tiden efter vårt motto ”var-dags-rum för alla”. Utmärkelsen som Årets stadskärna är ett kvitto på att vi är på helt rätt väg. 

EN ATTRAKTIV OCH LEVANDE STAD MED THE CLOUD WIFI

INTERNET | BESÖKSMÄTNING | MARKNADSFÖRING | I oT | DIGITALISERING En attraktiv stad behöver en WiFI-lösning som kan förse invånare och besökare med information och högklassig uppkoppling. En lösning som kan användas till såväl besöksmätning, marknadsföring samt anslutning av betalterminaler och digitala skärmar. En väl fungerande WiFi-infrastruktur i hela kommunen skapas genom samverkan mellan både offentliga och kommersiella aktörer. The Cloud är Europas ledande oberoende WiFi-operatör med verksamhet i över trettio länder med fokus på Norden, Tyskland och Storbritannien: Peter Larson, 0709-52 21 00 / mejl: peter.larson@thecloud.eu

6


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Norrköpings nya lekplats, med tre av stadens mest älskade byggnader som miniatyrer i trä, lockar både barn och vuxna.

Mer information hittar ni på www.cado.se

7


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Stationsområdet ska bli resecentrum, övertäckt med ett väldigt tak som knyter samman området. Illustration Bjaerke Ingels Group

Spännande planer för Västerås Med samverkan, dialog och gemensamt lärande ska Västerås få Sveriges bästa stadskärna. Text: Nella Bergström Foto: Pia Nordlander 2013 vann Västerås utmärkelsen Årets stadskärna. En viktig orsak till att man fick utmärkelsen var att man hade utvecklat ett resultatinriktat och produktivt arbetssätt som bygger på nära och intensivt samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna och verksamheterna i city. Med gemensamma krafter nåddes resultat som ingen av aktörerna kunnat åstadkomma var och en för sig. Under de fem år som har gått sedan dess har samarbetet fortsatt men många aktörer har bytts ut, samtidigt som stora förändringar äger rum i omvärlden. E-handeln utvecklas, hållbarhetsfrågor blir allt viktigare och nya kommunikationer och konsumtionsmönster påverkar stadskärnan. Stadskärnan har också

fått nya förutsättningar i det snabbt växande Västerås med en ny översiktsplan, ett helt nytt resecentrum, flera nya bostadsområden och gallerior som omvandlas till kontor och bostäder. 70 olika projekt Västerås har nu påbörjat en rejäl kraftsamling, för att hitta nya grepp för att utveckla stadskärnan. Samarbetet man tidigare prisades för ska växlas upp och nå ännu högre nivåer. Maria Fors och Anders Lerner jobbar tillsammans med kraftsamlingen och med stads- och cityutveckling i Västerås. Målet är att Västerås Maria Fors ska ha Sveriges bästa city. – Staden ska fungera bra i dag, i morgon och i övermorgon. Och vägen dit är att få med alla – boende, affärsAnders Lerner innehavare, fastighetsägare, kommunledning – i arbetet. Just nu är 70 olika projekt på gång i Västerås, från nya resecentrum, Stora

torgets ombyggnad och omläggning av markvärme under Vasagatan till nya lekparker och bättre julbelysning. Samverkan och engagemang från alla parter är nyckeln till ett lyckat resultat. – Vi talar mycket om gemensamt lärande, hur vi kan dra nytta av varandras kompetens och förutsättningar, säger Anders Lerner. Det innebär att han och Maria träffar anställda, butiksinnehavare, organisationer, förvaltningar och fastighetsägare på alla nivåer och försöker kartlägga hur man bäst samverkar med varandra. – Ett sätt kan vara att styra besöksflöden så de kommer så många butiker som möjligt till del, ett annat att anpassa butikssammansättningen i ett kvarter för att hjälpa dem att locka kunder till varandra. Man kan också ordna aktiviteter så det inte blir ödsligt i ett kvarter även om gator är uppgrävda, till exempel. Samarbete för en god sak Projekten handlar mycket om konkreta förändringar, som städning, belysning och parkeringsplatser, men också om jämlikhet och mångfald. Kommunstyrelsen har slagit fast att Västerås ska jobba aktivt med sin stadskärna med

Vi satsar på Sveriges Stadskärnor!

REMARK REMARK ERIKA BRAUN

0733 30 70 00 • www-remark-se

ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMö

REMARK REMARK ERIKA BRAUN

8

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMÖ

ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMö

sikte på nya nivåer av trivsel, trygghet och olika sorters hållbarhet. Det är också tydligt uttalat att västeråsarna ska vara med och säga sitt, i olika dialoger och samråd. Maria Fors välkomnar det tydliga direktivet och tycker det är viktigt att skapa förståelse hos västeråsare, besökare och näringsidkare för varandras perspektiv. – Genom dialoger och samtal, där vi lyssnar på varandras behov, får vi högre kvalitet på det som byggs och omvandlas. Arbetssättet är inte unikt, men det leder till rejäla steg framåt, menar Anders Lerner. – Vi har inte alla svaren, men vi är på god väg. Vi vill åt känslan av att vi samarbetar för en god sak, att vi tillsammans driver förändringarna och tar hand om vår stad. Vi samlar kraft för att skapa en intressant stadskärna med handel, kultur, mötesplatser, service och umgänge. – Det handlar om identitet, vilken stad Västerås är och vill vara, fortsätter Maria Fors. – Vi vill vara den bästa staden i Sverige, eller kanske hela världen! 


International Street Market – En matfest för hela staden när geraud markets prisbelönta matfestival kommer till stan är det folkfest i flera dagar. Ljuvliga dofter blandas med glada skratt och livfulla diskussioner. Läckerheter och delikatesser slåss om din uppmärksamhet och får dina smaklökar att slå kullerbytta. Världen har kommit till din stad i ett färdigpackat koncept som fungerar. Ett koncept som stärker stadens varumärke och själ och lockar över 60 000 besökare! – Kärleken till god mat förenar oss och förgyller smaklökarna. I många städer och orter är vår matfestival årets enda stora evenemang. Den skapar folkliv och ger internationell prägel och matglädje för alla sinnen, säger Francois Xavier Mauraisin,

som tillsammans med Patrick Quist ansvarar för Geraud Market Groups matmarknader i Sverige. Sedan 2008 har de turnerat runt till svenska städer och orter under perioden april till oktober. Konceptet är populärt och 2019 års turné är redan fullbokad med besök i 29 städer. Verksamheten i Sverige, som innefattar International Street Market och Italian Village, är ett svenskregistrerat dotterbolag till familjeföretaget Geraud Market Group som grundades 1889. citynytta som skapar merförsäljning – Med vårt koncept vill vi sprida matglädje och lyfta den lokala handeln och besöks-

näringen i city. Vi vet att vår matfestival drar till sig mycket folk och det vi har lärt oss och sett under dessa tio år är att de största framgångarna är hos de städer och orter som engagerar sig och förstår nyttan av samverkan, tillägger Patrick Quist. Vill man få ut mesta möjliga effekt är deras råd att se matfestivalen i ett vidare perspektiv. – Hur kan kommunernas destinationsbolag, citysamverkansorganisationerna och det lokala näringslivet dra nytta av att vi kommer? I samverkan finns potentialen och för vår del kommer vi att prioritera de platser där vi möts av ett stort engagemang och där samverkan mellan det privata och kommunala fungerar, menar Francois Xavier Mauraisin.

Borås håller bullret utanför stadskärnan Om vi säger ”stadens själ” – vad tänker du på då? Antagligen en attraktiv och trivsam stadskärna, livlig men inte bullrig, där invånarna kan flanera och det lokala näringslivet blomstra. Det här vet vi i Borås. Därför satsar Borås Stad och Borås City nu tillsammans på att öka trivseln och skapa en bättre arbetsmiljö i centrum genom att minska de tunga transporterna. Projektet Good goods går ut på att lasta om gods och avfall till lättare och miljövänliga bilar på en omlastningscentral utanför stadskärnan. På så sätt vinner vi både tid och effektivitet och skapar tillsammans med den privata sektorn möjligheter för framtidens transporter. Det för oss också närmare målet att vara koldioxidneutrala 2030. På goodgoods.se får du veta mer!


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Göteborgs innerstad ska få mer liv genom samverkan enligt Purple Flag-modellen.

Purple Flag

blev startskott för långsiktigt arbetssätt När politiker och andra företrädare i staden stod inför gängbildningar och otrygghet i Nordstan vände man sig till Purple Flagmodellen för att få en ram för ett långsiktigt förändringsarbete. Text: Samuel Björk Foto: Sofia Sabel, Istock

Rickard Ljunggren jobbar med stadsutveckling i Göteborg.

10

Göteborg har under flera år varit på tapeten i medierapportering om otrygga innerstadsområden, bland dem Nordstan och Lilla Bommen. Det var bakgrunden till att olika företrädare i staden började fundera på Purple Flagcertifiering. – Det blev gängbildningar i områdena och en hel del otrygghetsproblematik och när politiken fick upp ögonen stod man lite handfallna, berättar Rikard Ljunggren, som är näringspolitisk ansvarig för Fastighetsägarna i Göteborg, med bland annat fokus på stadsutvecklingsfrågor. – På initiativ av Vasakronan började samtalen om Purple Flag och att det skulle kunna vara ett sätt för alla aktörer att samverka kring problematiken. Ett arbetssätt som fokuserar på att tillföra positiva delar, inte bara sätta upp kameror, säger Rikard Ljunggren. Långsiktigt arbete Sagt och gjort, i december 2017 tecknades ett samarbetsavtal mellan olika kommunala förvaltningar, flera fastighetsägare, Fastighetsägarna och Polisen Göteborg City. Då Nordstan var det område som stod i fokus bestämdes det att även kringliggande områden skulle tas med i arbetet så att problemen inte bara flyttar på sig. Därför inkluderades också Lilla Bommen på andra sidan Götaleden från Nordstan och Fredstaden. I oktober 2018 blev de tre områdena Purple Flag-certifierade, men arbetet har bara börjat. – Nu har vi hittat en samverkansorganisation för att kunna ta hand om alla frågor som rör kvällsekonomin i

de här områdena. Certifieringen har markerat ett startskott för det fortsatta arbetet. Redan nu finns det en del lågt hängande frukter från områdena där vi kan se resultat, men vi förstår att det kan komma dröja ett antal år innan de stora delarna i arbetet märks, säger Rikard Ljunggren. Några exempel på resultat som redan gett effekt är arbete med bättre skyltning, väktarrondering och mer belysning i Torsten Henriksons gångbro, som tidigare varit en plats med mycket gängbildning och som upplevts skräpig och otrygg. – Arbetet med Purple Flag i samverkansorganisationen har gett oss en gemensam nulägesbild, en bristanalys, av vad som behöver åtgärdas eller vilka styrkor som kan förstärkas. Nu börjar arbetet med att ta tag i handlingsplanerna, bryta ner det och göra de konkreta insatserna. Framför allt vill vi markera att vi har en fungerande samverkansorganisation nu, en gemensam utgångspunkt och målbild, men att vägen till målet kan se olika ut och vara olika lång. Svårt att ändra en mediebild När problemen i Nordstan lyfts upp i media fokuseras det mycket på otryggheten i området, men det är en förenklad beskrivning, menar Rikard Ljunggren. – Verkligheten är att det är en stark shoppingdestination. Problemen uppstår när butikerna har stängt klockan åtta på kvällen och det blir en öde plats. Då befolkas den av personer som helt enkelt inte har något annat att göra. Jag skulle dock säga att det nog

DETTA ÄR PURPLE FLAG Den lila flaggan är en symbol för tryggare och bättre kvällsupplevelser. För att bli certifierad ska man uppfylla kriterierna inom de fem fokusområdena; säkerhet, tillgänglighet, utbud, plats och policy. Arbetet bygger på samverkan mellan offentliga, privata och ideella sektorn och där man enats kring gemensamt mål och tydliga riktlinjer, som följer respektive kommuns jämställdhets- och mångfaldsplan.

är en av de säkraste platserna i Göteborg med tanke på den höga närvaron av polis och ordningsvakter. Men, det är inte någon kvällsekonomi och det är det arbetet som börjar nu, att få in restauranger och satsa på kulturverksamhet, säger han. – Det är samtidigt svårt att styra en mediebild där det lätt fokuseras mer på det negativa än på det positiva. Ringar på vattnet Enligt Rikard Ljunggren är det i stort sett bara Kungsportsavenyn som i dag står för en levande kvällsekonomi i Göteborg, samtidigt som den övriga innerstaden och den historiska kärnan till stora delar är ganska öde kvällstid. – Att förstå de utmaningarna och väcka frågorna är viktigt. Att jobba med långsiktiga planer för att tillföra mer liv genom nya bostäder, hotell, möjlighet för de boende att röra sig i sitt område på kvällstid. En tryggare och säkrare stad stärker stadens själ och dess självbild. Göteborg ska inte vara en sömnig stad, det är trots allt Sveriges andra största stad och det ska kännas och märkas. Nu pågår arbetet med att förverkliga handlingsplanerna för de tre områdena i Göteborg. Men det arbetet har fört med sig nya tankar. – Vi har fått lite blodad tand för det att jobba fokuserat med kvällsekonomin i fler områden. Men varje område har olika förutsättningar, vilket man måste ha förståelse för innan man påbörjar arbetet. Men – medvetenheten har helt klart satt ringar på vattnet, säger Rikard Ljunggren. 


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Engagemang är nyckeln till Årets Purple Flag-stad Helsingborg inledde sitt arbete med Purple Flag för fyra år sedan och fokuserade först på området kring Maria torg där det gjordes en större ombyggnation. När förändringen var uppenbar gick staden vidare med att jobba med certifieringen för fler områden i staden. I fjol fick staden ta emot utmärkelsen Årets Purple Flag-stad 2018. Text: Samuel Björk | Foto: Per Sjöborg

Stort engagemang från många aktörer har lett till färre brott och fler besök i Helsingborgs stadskärna.

Hanna Candell understryker hur viktigt det är att lyssna på invånarna.

Att arbeta med tryggheten i städer efter mörkrets inbrott är förvisso inget nytt. Mycket har gjorts i många städer de senaste 15 åren för att öka säkerheten med till exempel belysning och annan trygghet. – Det har alltid funnits de som arbetar med trygghet, men vi ville bli bredare: inkludera trafikchefer, parkansvariga och fastighetsägare. Det är den stora skillnaden i planeringen för hur staden ska se ut enligt Purple Flag – att man tittar på hur alla funktioner ska kunna fungera fler timmar på dygnet, säger Hanna Candell, vd för Helsingborg Citysamverkan. I området kring Maria torg såg staden snart en positiv förändring med fler besök i området, och antalet anmälda brott minskade. Mycket tack vare arbetet med Purple Flag. – Det unika med stadskärnor är att de mer eller mindre faktiskt lever dygnet runt, från de första pendlarna tidigt på morgonen till nöjeslivet kommande natt. Där finns också de som rör sig på kvällen för att jobba natt. Att det ska finnas en positiv upplevelse av staden

under dygnets alla timmar är viktigt och välgörande för stadens själ, säger Hanna Candell. Synpunkter från dem som rör sig i området Sedan dess har staden hunnit med att arbeta med Helsingborgs central, Knutpunkten, kollektivtrafiknavet som knyter ihop tåg-, färje- och busstrafiken. Där har synpunkter från dem som rör sig i området varit avgörande för att se vilka förändringar som krävs för att göra området tryggare och mer trivsamt. – Vi har pratat med pendlare och människor som rör sig i området, vilket tillsammans med våra gemensamma säkerhets- och nattvandringar med olika instanser, snabbt gav oss en bild över vad som behövde göras. Ett exempel var att vi insåg att städningen på centralen utfördes av tre olika företag på tre olika områden i stationen, vilket gjorde att det fanns ställen som aldrig städades. Vi lyckades förändra systemet och nu är det städning i hela stationen över hela dygnet.

Det senaste området där staden inlett Purple Flag-arbete är Södra delarna där stadens kårhus ligger tillsammans med ett kluster av studentbostäder. För att ta sig till campus behöver studenter och personal gå igenom området. – Därför har de varit en viktig grupp som vi velat ha synpunkter från och vi har fått jobba med feministisk stadsplanering och lyssna på hur unga tjejer upplever sin stadsdel, säger Hanna Candell. Brett engagemang en nyckel Den viktigaste framgångsfaktorn har enligt Hanna Candell varit ett brett engagemang från alla aktörer, från politiker, tjänstemän och fastighetsägare till de väktare och poliser som rör sig i områdena dygnet runt. – Jag tror inte att man kan göra det här arbetet var för sig utan det måste ske tillsammans för att det ska få rejäl effekt. Engagemanget från alla aktörer är avgörande och genom snabb respons på olika synpunkter skapas mer engagemang och vi kan snabbare få se att det händer konkreta saker. 

11


”Vårda husen i gamla stan!” NR 65: NYA GAMLA STAN

Bostads AB Mimers renovering av q-märkta byggnader i kulturkvarteren vid ån, med kontor, restauranger och konstnärsbostäder.

”Bind ihop staden med vattnet!” NR 62: NYA RESECENTRUM Nya Resecentrum blir en brygga mellan city, Mälaren och angränsande stadsdelar under dygnets alla timmar.

41


”Fler bostäder och arbetsplatser centralt!” 79 68 80 73

65

70 44

76

83 53 59 45 84 67 58 33 50 17 64

49 71

81

61

60

78

75

55 37

62

40 69 48 72 54 85

86

NR 86: NYA KOPPARLUNDEN

En omdaning av det gamla industriområdet till en ny attraktiv stadsdel i centrala Västerås med boende, kultur och arbetsplatser.

57

16 56

Ingenting är omöjligt när vi gör det tillsammans. Under de senaste tio årens visionsarbeten har tusentals västeråsare berättat om sina önskemål för framtidens innerstad. Ända från start har det lett till en lång serie spännande utvecklingsprojekt där västeråsare, fastighetsägare, kommunala förvaltningar och andra aktörer arbetar nära tillsammans. Det blir ju lättare då. Och allting blir möjligt. Du hittar hela den aktuella projektlistan på www.vasterascity.com/kraftsamling.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

I Norrköping arrangerar man många stora evenemang mitt i city som lockar folk.

Lars Stjernkvist (S):

» Kulturen är stadens själsliga kroppspulsåder I Norrköping har kulturen haft en viktig plats under flera hundra år. Symfoniorkestern har över hundra år bakom sig och Arbisteatern som invigdes 1865 är Sveriges äldsta amatörteaterscen. Kommunens starke man Lars Stjernkvist (S), betonar vikten av att skapa utrymme för kulturen. Text: Samuel Björk | Foto: Norrköpings kommun, Nicole Olsson Den traditionella synen på Norrköping är att det är en riktig industristad. Även om det fortfarande finns en del viktiga industrier kvar i kommunen har den förvandlats de senaste 20 åren, och i dag är Norrköping en riktig kulturstad. – Kulturen har varit stadens själsliga kroppspulsåder i flera hundra år, där det rika teater- och musiklivet har bidragit till att ge staden stolthet och ibland också en viss tröst under tuffa perioder. Men kombinationen arbetarstad och kultur är inte helt ovanlig, menar Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. – Det är intressant att både i Sverige och utomlands är det ganska vanligt att traditionella industristäder också har haft ett ganska rikt kulturliv. Det tror jag beror på att vi har haft företag och industrier med lokala ägare som har känt ansvar för samhällets utveckling och därför bidragit ekonomiskt till att det har funnits och finns ett kulturliv. Kulturen som motor I dag har kulturlivet fått en annan roll, tack vare en förvandling som satte fart när Linköpings universitet etablerade ett campus i Norrköping för drygt tjugo år sedan. – Det blev en lyckträff, kanske i kombination med en viss medvetenhet, att flera av de utbildningar som placerades

14

eller utvecklades här i Norrköping hade väldigt stark koppling till kultursektorn och har bidragit till att utveckla framför allt professionaliteten, vilket har förvandlat den till en riktig näring i staden, berättar Lars Stjernkvist, som förklarar att kulturen blivit en av Norrköpings drivkrafter. – Kulturen är inte längre bara ett garnityr på samhällslivet utan en motor som gör att vi växer snabbare och har blivit mer attraktiva för både människor och företag. Den har fått dubbel betydelse – den är oerhört viktig för oss som bor här genom att skänka upplevelser och spänning samtidigt som den skapar arbetstillfällen och bidrar till vår tillväxt och utveckling, säger Lars Stjernkvist. En av styrkorna under den här omvandlingen, menar Lars Stjernkvist är att man inte tappat bort stadens historia. – All samhällsförvandling blir bäst när man har förmågan att förnya med någon sorts ömsint respekt för historien. Där tycker jag att Norrköping har varit väldigt duktiga. Vi har behållit mycket av vår vackra arkitektur och det finns mycket kvar av arbetarstadens själ och verksamheter. Ett exempel på det är Arbetets museum som invigdes 1991 mitt i det centrala industrilandskapet. Det är ett

nationellt centralmuseum vars uppgift är att bevara och berätta om arbete och vardagsliv. Norrköping – en kreativ musikstad I fjol antogs Norrköping, som den andra svenska staden efter Östersund, till Unescos nätverk för kreativa städer. Allt började med att kommunen såg en möjlighet att få en bekräftelse på det arbete man lagt ner. – Det är ett nätverk som bygger på att man är framgångsrik inom den kreativa sektorn, dessutom inom något specifikt område. För Östersunds del är det området mat, för vår del är det musiken. Dessutom såg vi chansen att komma in i ett nätverk där vi kan knyta kontakter med andra som drivs av samma engagemang och lära oss av andra. Ska man generalisera lite är det nog så att vi i offentlig verksamhet ägnar oss alldeles för lite åt samarbete och att ta till oss idéer från andra, säger Lars Stjernkvist som också efterlyser mer nationellt samarbetet kring kulturen. – Jag tror tyvärr att den allmänna synen i det offentliga politiska livet är att kulturen är ett komplement till kärnverksamheten. Det är nog ett skäl till att vi inte alls har samma utveckling och samarbete nationellt på det området som inom en hel del andra områden. – Jag skulle vilja att Norrköping kunde visa andra att kulturen verkligen är en drivmotor i samhället, fortsätter Lars, och ger ett exempel där en medveten satsning från kommunen gett effekt på kort tid. – För fem år sedan startade vi ett försiktigt och blygsamt arbete för att utveckla filmen i Norrköping. Vi såg att det fanns utrymme för detta i östra Sverige. Det har lett till att vi i dag har ett tiotal framgångsrika filmbolag, en filmnäring som består av en bra bit över hundra anställda och i våras hade tre lokalproducerade långfilmer premiär i Norrköping. En av dem, Den blomster-

tid nu kommer, har sålts internationellt och setts av miljoner tittare. Förutom att detta skapat ett hundratal arbetstillfällen bidrar det givetvis till att skänka massa glädje och stolthet till alla oss andra. Skapa utrymme för tillväxt En av nycklarna till ett blomstrande kulturliv med en egen motor är att skapa utrymme för det, hellre än att subventionera verksamheter. – Vi pratar väldigt mycket om bidrag och subventioner. Men det är inte det som i grunden är viktigast. En stad eller kommun som växer behöver se till att det finns fysiska miljöer som gör det möjligt för kulturlivet att växa, även i expansiva områden. I Norrköping har vi de senaste åren fattat beslut om att frigöra utrymme i områden där fastighetspriser är dyra och där vi som kommun skulle kunna tjäna mycket pengar. Det kräver givetvis också att man är beredd att avstå från en del pengar i exploateringar. Kulturen behöver i första hand inte bidrag från oss politiker, utan förståelse för vad som krävs för att kulturen ska växa av egen kraft. Det är så vårt musikliv och delar av vår filmbransch har vuxit, säger Lars Stjernkvist. 

Kulturlivet i Norrköping city har under flera år präglats av en rad olika arrangemang, från såväl offentliga som privata aktörer. På musiksidan finns flera events som till exempel stadsfestivalen Augustifesten, Hugo parkfestival och Stenhammartävlingen som är en internationell tävling för sångare i klassisk musik. Dessutom arrangeras Kulturnatten sista lördagen i september med tiotusentals besökare.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Staden som galleri Följ med till tre städer där konst och kultur bidrar till att göra staden mer lockande och trivsam. Text: Per-Åke Hultberg

Uppsala i rampljuset Målet att lysa upp stadskärnan under årets mörkaste månad har blivit ett av Uppsalas kanske mest uppskattade evenemang för en bred publik. Ljusfesten ”Allt ljus på Uppsala”, som sedan 2008 har arrangerats i november vartannat år, återkommer nu varje år.

Vibration, skulptur av Xavier Veilhan. Foto Fredrik Malmlund

Skulpturer och gatukonst i Borås Den nio meter höga bronsstatyn Pinocchio av Jim Dine var startskottet för Borås internationella skulpturbiennal. I dag, tio år senare, har Borås intagit en unik plats i landet ifråga om konst och kultur i det offentliga rummet. n Ett bestående resultat av biennalen är de många permanenta skulpturer som nu finns att beskåda runt om i staden. – Biennalen återkommer vartannat år och har definitivt bidragit till Borås attraktionskraft, säger cityledaren Lisa Statham. Det handlar totalt om ett hundratal skulpturer, varav ett flertal av mycket hög internationell klass. Många har blivit möjliga tack vare välvilliga donationer från det lokala näringslivet.

Det samma gäller gatukonstfestivalen ”No Limit” som lanserades 2014 och omgående blev en succé. De närmare 30 storslagna muralmålningarna fick snabbt spridning i nationella, såväl som internationella medier och lockar idag långväga besökare. – Bara att stå och titta på när konstnärerna målar sina fantastiska skapelser är en upplevelse i sig, konstaterar Lisa Statham. Hon betonar att ”No Limit” tillsammans med skulpturbiennalen, varit ett enormt lyft för Borås, inte minst för den positiva känslan när man rör sig i stadskärnan. – Det handlar inte bara om Borås goda rykte som konst- och skulpturstad. Minst lika viktigt är den stolthet, glädje och självkänsla hos boråsarna som dessa satsningar har bidragit till.  Spännande ljusinstallationer lockar besökare till Uppsala. Foto: Destination Uppsala

OpenArt har gjort Örebro större Under tolv sommarveckor vartannat år invaderas Örebros stadskärna av ett hundratal iögonfallande konstverk. Många är kittlande lekfulla eller obekvämt ifrågasättande. OpenArt är i dag Skandinaviens största biennal för samtidskonst i det offentliga rummet. n – Att ta konsten ut i staden och göra den tillgänglig för alla, oavsett ålder, grupptillhörighet eller grad av konstintresse, och på så sätt öka engagemanget för konsten, var grundidén när OpenArt föddes 2008. Och så har det verkligen blivit, konstaterar Stina Storm, vd för City Örebro. OpenArt lämnar ingen oberörd. Konsten sticker ut, är lite galen, vågar och provocerar. Från början var många tveksamma, nästan arga, ”Ska det här vara konst?”. Vändningen kom 2011. – En gul jättekanin, av konstnären Florentijn Hofmans, blev otroligt älskad av alla barn. När den skulle rivas blev det stora protester. Det var genombrottet, det vände totalt. I dag är alla stolta över att vi har något som sticker ut och som visar att vi örebroare vågar. I dag talar vi ofta om att ”våga vara lite kanin”, skrattar Stina Storm. Hon ser OpenArt som ett fantastiskt exempel på hur konst och kultur kan bidra till att förstärka människors känsla för sin egen stad, samtidigt som

Den gula jättekaninen blev vändningen för OpenArt. Foto: OpenArt

det ger ett stort lyft för handeln, restauranglivet och hotellen. – Det är bra för alla. Det känns som att Örebro har blivit en större stad. 

n – Tanken var att uppmuntra till promenader i stadskärnan under årets mörkaste period, innan julbelysningen kommer upp. Mer ljus ger ökad trygghet, större trivsel och därmed fler människor på stan, och så har det verkligen blivit, säger Lisa Thörn, vd för Uppsala Citysamverkan. Centrumbesökare promenerar från objekt till objekt, senast till tio olika ljuskonstverk, som installeras runt om i Uppsala för att synliggöra fina platser, fasader, statyer och parker. Temat 2018 var Ingmar Bergman, som växte upp i Uppsala. Målet är att erbjuda en kulturupplevelse i världsklass, samt att visa upp ny energisnål teknik och innovativa sätt att arbeta med ljus. – Vi vill varje år hänga upp hela arrangemanget kring något som påverkat utvecklingen av Uppsala på ett eller annat sätt. Något att vara stolta över, säger Lisa Thörn. Hon berättar att intresset ökat påtagligt år för år, även bland företagen i city som passar på att samordna olika aktiviteter. Caféer och restauranger hakar på med Allt ljus på Uppsala-menyer. – Det här är ett jättebra exempel på hur man med kulturinslag kan förstärka stadens själ och identitet. Givetvis tillsammans med kontinuerliga uppgraderingar och utsmyckningar av stadens offentliga rum. Förra året fick vi till exempel en ny soffa på Forumtorget, en av Europas längsta på 65 meter, upplyst kvällstid. Den har snabbt blivit ett nytt populärt besöksmål här i stadskärnan. 

15


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Stadsutvecklarna i Key City Group:

» Tillsammans åstadkommer vi de verkliga förändringarna

Medlemmarna i Key City Group. Överst från vänster: David Nilsson, vd, Linköping, Hanna Candell, vd, Helsingborg, Irene Warmer, citysamordnare, Norrköping, Jesper Steen, vd, Jönköping, Lena Dalerup, vd, Göteborg, Lisa Statham, cityledare, Borås, Lisa Thörn, vd, Uppsala, Stina Storm, vd, Örebro, Maria Fors, vd, Västerås och Per Ericsson, vd, Stockholm.

Behovet av samverkan, utbyte av idéer, erfarenheter och kompetens i arbetet med stadskärnor låg bakom tillkomsten av Key City Group. Möt elva stadsutvecklare som arbetar med att utveckla våra stadskärnor. Text: Per-Åke Hultberg

Pia Sandin, vd, Malmö Citysamverkan, är initiativtagare till Key City Group.

16

Städer beskrivs ofta som levande organismer där stadskärnan är stadens puls, själ och hjärta. En levande plats lockar människor att besöka den, att bosätta sig där, investera och flytta dit verksamheter. Att kontinuerligt jobba med stadskärnan är alltså nyckeln till framgång för hela staden. Men ska den fortsätta blomstra och locka besökare krävs engagemang, omtanke och ett målmedvetet och långsiktigt strategiskt arbete. Det är vad Key City Group handlar om. – Vi är ett nätverk som består av Sveriges största städer där vi som cityutvecklare och vd:ar för samverkansbolag delar många gemensamma frågor. Vi har liknande förutsättningar och utmaningar i vårt dagliga och strategiska arbete, säger Pia Sandin, vd för Malmö Citysamverkan och en av initiativtagarna till Key City Group. Efter ett besök hos organisationen Association of Town & City Management i Storbritannien, där de brittiska representanterna visade ett framgångsrikt och strukturerat samarbete mellan de större städerna, insåg Pia Sandin och några andra inbjudna svenska deltagare att något liknande behövdes i Sverige. Det första mötet hölls i Malmö 2011. Starka relationer Alla medlemmar i Key City Group är också medlemmar i intresseorganisationen Svenska Stadskärnor, jobbar

med samverkan som plattform och har starka relationer med beslutsfattare i såväl kommun som näringsliv och föreningsliv. – Vi har stor nytta av att samla våra olika erfarenheter och kompetenser, bolla och utbyta idéer och på olika sätt stötta och lära av varandra. Detta utbyte är ovärderligt. Det är vi som driver stadskärnans frågor och samlar alla aktörer för att enas om olika insatser och planer som gagnar platsen, intressenterna, boende och besökare, säger Pia Sandin som ser en fantastisk kraft i att tillsammans driva utvecklingsarbetet framåt. – Det finns stora förväntningar på stadskärnan och vad den ska innehålla och leverera, såväl dagtid som kvällstid. Det ställer stora krav på oss att vara insatta i allt från trygghetsfrågor och ombyggnationer av stadsmiljön till effektiv marknadsföring och attraktionsskapande evenemang. Här får vi naturligtvis ut mycket från vårt gemensamma arbete i Key City Group, där alla är med och bidrar, säger Pia Sandin. Hållbara stadskärnor Hur olika färdmedel – gång, cykel, biloch kollektivtrafik – ska samordnas för tillgänglighet åt alla, är en av nyckelfrågorna i arbetet att skapa en trivsam och hållbar stadskärna. En annan är hur förändrade konsumtionsmönster påverkar städerna. Även fördjupad

samverkan med besöksnäringen ligger högt på agendan. Allt handlar om att skapa en trivsam, attraktiv och levande stadskärna. – Vi som jobbar med cityutveckling har blivit mycket mer professionella, med omvärldsbevakning och kompetensutveckling. Vår roll, som är både unik och komplex, har förändrats avsevärt då vi gått från att hitta på olika jippon till att vara en organisation som jobbar strategiskt inför framtiden. Vi agerar som en enande kraft i våra städer och det är tillsammans vi åstadkommer de verkliga förändringarna. Det är ett roligt och utmanande arbete! 

DETTA ÄR KEY CITY GROUP Nätverket Key City Group driver och utvecklar gemensamma frågor och projekt för att främja utvecklingen av Sveriges stadskärnor. I nätverket bedrivs omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling för att säkerställa att våra städer ligger i framkant när det gäller stadsutveckling. Dessutom fungerar nätverket som ett kollegialt stöd i olika frågor. I dag ingår Sveriges elva största städer i nätverket.


Hudiksvall

www.hudikcity.se

Östersund

www.citykortetostersund.se

Tranås

www.shoppingtranas.se

Örnsköldsvik www.cesam.nu

Halmstad

www.halmstadscity.se

Sala

www.foretagarcentrum.se

CBS CBS CBS CITY CITY

Sundsvall

www.stenstan.se

Falun

www.centralastadsrum.se

Piteå

www.pitea.se

Linköping

Ludvika

www.linkopingsinnersta.se

www.unikaludvika.se

Arvika

Härnösand

www.arvikashopping.se

Karlskoga

www.marknadsplatskarlskoga.se

www.här.nu

Enköping

www.enkopingcentrum.se

Söderhamn

handlaisoderhamn.hemsidadirekt.se

Visby

www.visbycentrum.se

Luleå

www.visitlulea.se

CITY

Skurup växer och utvecklas Vi bygger 1 800 nya bostäder fram till år 2022. Skurups Handelsplats tar form, med 20 000 kvadratmeter för handel och service precis intill E65.

MARTE planteringskärl design Bell Italia Nola möblerar stadskärnan med tyngd. Elegant och robust tar detta stora planteringskärl sin plats i det moderna stadsrummet. I kraft av sin storlek och tyngd passar det utmärkt som förskönande trafikhinder på gator, torg och övriga publika platser. Ø: 190 cm Höjd: 110 cm Vikt: 3005 kg.

nola.se Nola Industrier AB Huvudkontor/press/design: Stockholm 08 702 19 60 headoffice@nola.se Order/offert/showroom/export: Malmö 040 17 11 90

Du hittar oss naturskönt mitt på sydkusten – med 30 minuter till Malmö, 60 minuter till Copenhagen Airport och Malmö Airport bakom knuten. Dessutom bygger vi framtidens hjärnsmarta skola.

Är du med på tåget? www.skurup.se


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Västervik är en av de kommuner som jobbar med BID.

BID gör det omöjliga möjligt Svenska Stadskärnor har tagit fram en svensk version av det internationella begreppet BID – Business Improvement District. Text: Per-Åke Hultgren Foto: Svenska Stadskärnor Business Improvement District, BID, är en samverkansmodell där olika intressenter går ihop och samfinansierar utvecklingsprojekt som kommunen inte ensam kan eller orkar bära. Kommunen, fastighetsägare, handlare och andra intressenter utvecklar då tillsammans någon del av staden, hela stadskärnan eller bara något kvarter. Det innebär att modellen fungerar lika bra oavsett stadens eller ortens storlek. Just nu är totalt 14 BID-områden igång runt om i landet med Svenska Stadskärnor som processledare och flera nya områden är i startgroparna. – Intresset är jättestort, efterfrågan ökar hela tiden. De som är igång kan berätta att det verkligen fungerar, både i större och mindre områden, även när vi inte är kvar som processledare efter 18 månader, säger Inger Alfredsson, nationell samordnare för Svenska Stadskärnor. – Det behöver inte kosta stora pengar. Även enkla lösningar kan göra stor skillnad, betonar Inger Alfredsson och ger några exempel där BID kan vara lösningen: – Det kan vara något så enkelt som att liva upp en trist miljö med blomsterlådor eller ny fasadbelysning. Men det kan även vara större projekt som att omvandla en hårt trafikerad innerstadsgata till gågata eller förtäta centrum med klara och tydliga stråk. Utfallet sedan den svenska BID-modellen lanserades 2014 har varit minst sagt positivt. Flera nya kommuner har visat intresse att starta en process. – Kommunerna har verkligen vaknat. Man är numera medveten om den hårda konkurrensen, att det gäller att satsa. Med BID-processen erbjuder vi ett fantastiskt verktyg för samsyn och delaktighet. Vårt mål är att nå ut till fler av Sveriges kommuner. Det känns jättespännande.  Läs mer om BID på svenskastadskarnor.se

18

Ronneby strävar mot en mer attraktiv stadskärna.

Långsiktig satsning är redan en succé Alla såg behoven, inte minst utmaningen med lediga lokaler i Ronnebys stadskärna. Något måste göras och det nu – av alla tillsammans. Text: Per-Åke Hultgren Foto: Ronneby kommun – Initiativet kom från fastighetsägarna. De hade sett exempel på BID-modellen och tog kontakt med oss på kommunen och föreslog att vi gemensamt skulle ta oss an utmaningen att utveckla stadskärnan, berättar Angelica Coleman, näringslivsutvecklare Ronneby kommun, dessutom nu lokal BID-manager. Kommunen sade sig vara beredd att gå in som projekt-ägare, under förutsättning att intresset och engagemanget från det lokala näringslivet var genuint och äkta, att man verkligen var beredd att satsa.

Totalt fick kommunen in över 100 avsiktsförklaringar att medverka – från fastighetsägare, handlare och delar av det övriga näringslivet. Det innebär ungefär hälften av alla verksamma inom Ronnebys BIDområde, vilket utöver stadskärnan även inkluderar ett centrumnära handelsområde. Konkreta insatser Förhoppningen när processen drog igång våren 2018 var att privata och offentliga aktörer tillsammans skulle utveckla stadskärnan till en attraktiv och trivsam plats för Ronnebybor och besökare. Dessutom skulle den leda till hållbara etableringar, nya arbetstillfällen och självklart också till bättre lönsamhet. Nu, mitt uppe i den 18 månader långa processen, under ledning av Svenska Stadskärnor, är Angelica Coleman mer än nöjd. – Jag tycker man kan tala om succé. Våra stormöten har mellan 75 och 150 deltagare. Det är ingen tvekan om att alla tar den här utmaningen på största allvar. Vi har en vision och en målbild och är nu igång med full kraft och energi. Engagemanget går inte att ta miste på. Hittills har fem av modellens sju

steg avverkats och ambitionen är att BIDområdet ska kunna diplomeras hösten 2019. Det innebär i så fall att Ronneby Angelica har lyckats leverera Coleman det som modellen säger: Att ha affärsplan på kort och lång sikt, budget, finansiering och en handlingsplan att jobba utifrån. – Vi har gjort flera konkreta insatser, som marknadsundersökningar på stan, stadsvandringar, studieresor, deltagit på seniormässa, tagit fram nyckeltal och haft workshops på skolor. Det är jätteviktigt att veta vad Ronnebyborna vill ha. Det första synliga resultatet av arbetet var en gigantisk julklapp som prydde Ronneby torg i december. Angelica Coleman poängterar att det är tryggt och skönt att kunna luta sig mot en beprövad arbetsmodell, med ett gemensamt mål att jobba mot. – Jag tror att vi alla är oerhört nöjda så här långt, men det är bara början. Det här är en långsiktig satsning som naturligtvis fortsätter långt efter att tiden under Svenska Stadskärnors ledning är slut. 


MODERNT KONTOR MED TERRASS I KISTA 2 523 m2 THE FULL SERVICE PROPERTY HOUSE

MARIA PALMÉN Leasing Manager, 0702-30 94 37 maria.palmen@newsec.se

Visionsbild över resecentrum i Bollnäs

Gnarp

Ljusdal Hudiksvall

Järvsö

Iggesund

Vallsta Arbrå Edsbyn

Bollnäs

Söderhamn

Kilafors

Ljusne

Holmsveden Lingbo Ockelbo

Gävle

Hofors

Storvik

Sandviken

Statliga jobb till Bollnäs gynnar hela Gävleborg Bollnäs geografiska placering mitt i vårt län och dessutom längs rälsen, gör Bollnäs till den ultimata platsen om man vill gynna hela regionen – och de hundratusentals kompetenta personer som bor inom pendelavstånd. Just nu planeras ett modernt resecentrum med nya, fina kontor alldeles intill stationen. Det skapar förutsättningar för fler gröna pendlare som kan förse både statliga myndigheter och privata näringar med arbetskraft i framtiden. Vi samarbetar med övriga kommuner och myndigheter i regionen för att omlokalisera statliga jobb från Stockholm till Gävleborg. Bollnäs är redo och perfekt för en sådan etablering. Det är vi helt överens om i regionen. Välkommen att kontakta oss på Näringsliv- och utvecklingskontoret. www.bollnas.se/foretagare Telefon: 0278-250 00


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Hej Sussi Sakofall, Årets Centrumutvecklare i Ludvika! Text: Nella Bergström | Foto: Karin M Persson Grattis! Vad innebär titeln? – Det är fantastiskt kul att få den titeln! Jag gillar utmaningen att få ihop människor och jobba mot samma mål. Det ger mig mycket att få entusiasmera och lyfta andra. Jag vågar sticka ut mer i vad jag och vi som organisation vill med framtiden: Att jobba för att stadens människor och företagare tillsammans med kommunen ska satsa för att öka attraktionskraften till Ludvika. Vi måste satsa på handel, upplevelser och utsmyckning och plats för möten.

» Det viktigaste är att se våra medlemmar, besöka dem, prata samma språk och få så många som möjligt att känna framtidstro. sussi sakofall

Priset Årets Centrumutvecklare delas ut av Sveriges Centrumutvecklare. I år hoppas Sussi Sakofall att Ludvika ska vinna utmärkelsen Årets Stadskärna, som delas ut av Svenska Stadskärnor.

Hur jobbar ni? – Vi jobbar nära våra medlemmar, lyssnar på deras idéer och har genomfört några riktigt bra evenemang som medlemmarna har stått för. Vi gör många saker tillsammans med föreningar i vår stad. Alla måste dra sitt strå till stacken, vi kan bara leverera tillsammans.

Skellefteå växer. Och vi gör det tillsammans. Välkommen du också. skelleftea.se

20

Vi ordnar medlemsträffar för köpmän, fastighetsägare och krögare som vi sammanför med kommunens tjänstemän, politiker, föreningsliv och andra organisationer. När alla förstår vad vi kan göra blir det magi! Vi har kommit dithän i vårt Ludvika att vi är bara ett samtal bort från varandra. Hur gör ni för att hålla hjulen i rullning i Ludvika? – Det viktigaste är att se våra medlemmar, besöka dem, prata samma språk och få så många som möjligt att känna framtidstro. Att arbeta tillsammans mot samma mål, för en attraktivare stad. Vi är alla en pusselbit i helheten, liten som stor. För en liten stad är det viktigt att trycka på hållbarhetstänket, handla tryggt och nära. Vi behöver också få handeln att digitalisera sig, att se nätet som en framtid. Det är fantastiskt att kunna bo i en mindre stad och ha tillgång till hela världen, medan den bästa servicen ändå finns på hemmaplan. Det är nästa mantra i vår stad: ”Shoppa, fika, ät och mys i vårt Ludvika.” Nästa år firar Ludvika 100 år och då vore det fantastiskt att kamma hem vinsten Årets stadskärna. Vi fortsätter jobba! 


Ta bort parkeringen – öka försäljningen Människor bor, jobbar och rör sig fortfarande i städerna men handlar i allt större utsträckning på nätet. Hur skall man som samhällsplanerare konkurrera med e-handeln och utveckla en attraktiv stadskärna? Med prisad teknik baserad på artificiell intelligens ger Viscando er värdefull kunskap om era affärsstråk och dess besökare. – Viscando registrerar alla gående, cyklister och fordon över ett stort område, i ett och samma system. Det är smidigt och blir väldigt kostnadseffektivt för kunden, säger Daniel Aspeskär, affärsutvecklare på Viscando.

Vi fortsätter att utveckla

LANDSKRONA Fastigheter | Boendemiljöer Förutsättningar för verksamheter

lautveckling.se

Bli partner på

Många aktörer är idag beroende av att stadens centrum är levande och attraktivt med goda förutsättningar för tillväxt. Det krävs ett målmedvetet arbete för att locka fler investerare, invånare och besökare. Genom att mäta och visualisera besöksflöden får du fullständig kunskap över människors beteenden. Kopplat till faktorer som butikslägen, öppettider, kommersiella erbjudanden och väder skaffar du dig en korrekt helhetsbild och grund för att kunna fatta bra beslut. Visste du till exempel att jämfört med bilister gör cyklisterna ungefär 50% fler besök i centrum och fotgängarna 100% mer? Att de dessutom spenderar 20-40% mer i snitt över en månad gör stor skillnad både för den enskilde handlaren och för hur miljön upplevs i centrum. Objektiv data om era besökare och hur de rört sig underlättar för alla intressenter i centrumutvecklingen.

För framgångsrik centrumutveckling www.viscando.com

Investeringsforum är en del av:

15-16 oktober 2019 på Svenska Mässan i Göteborg

En mötesplats för framtiden På Investeringsforum 2019 står framtiden i fokus. Under två dagar presenterar kommuner, exploatörer och fastighetsutvecklare sina visioner och utvecklingsplaner. Parallellt med Investeringsforum arrangeras Nordic Property Expo och Nordic Architecture Fair.

Är du med och bygger framtidens städer? Bli partner.

Läs mer på propertyexpo.se Arrangeras av:

21


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Raka vägen till trivsam miljö

Östra Hamngatan ska återskapas till sin forna glans.

Göteborgs klassiska handelsstråk utvecklas nu som ett led i att stärka stadens identitet och själ. Text: Nella Bergström | Foto: Per Pixel Petersson

När konkurrensen om kunder och besökare ökar, behöver städerna bli duktiga på att hitta sin identitet och själ. Varför ska man besöka en viss stad, vad har den att erbjuda? I Göteborg pågår flera spännande projekt som syftar till att stärka staden och dess motto ”hållbar stad – öppen för världen”. Ett steg är den profileringsstrategi för Östra Hamngatan, som stans centrumutvecklingsbolag Innerstaden Göteborg har initierat.

» Vi samlade alla fastighetsägare längs gatan och tittade på gatans historia. Den har alltid varit en del av citys ryggrad. lena dalerup

22

– Östra Hamngatan var förr Göteborgs paradgata, med butiker, tehus, kaféer, biografer och hotell. På senare år har den blivit lite nedgången och vi arbetar Lena Dalerup nu fram en strategi för hur den ska utvecklas, berättar Lena Dalerup, vd på Innerstaden Göteborg. Arbetet ligger i linje med Göteborgs Stads nya arkitekturpolicy som syftar till att Göteborg ska utvecklas till en attraktiv stad med en stark identitet. – För att kunna göra en god nulägesanalys och en plan för gatans framtid krävs att man känner till hur den har sett ut och använts historiskt. Vi samlade därför först alla fastighetsägare längs gatan och tittade på gatans historia. Den har alltid varit en del av

citys ryggrad. Här fanns till och med en egen kanal som fylldes igen för att ge plats åt bilen och spårvagnen. Det finns inga planer på att ta fram kanalen men vi vill återskapa gatans centrala position som en del av citys ryggrad. Stärkt identitet Alla fastighetsägarna utmed gatan och Göteborgs stad har nu tillsammans med Innerstaden Göteborg påbörjat arbetet med att skapa samsyn kring

gatans identitet och hur den ska se ut framöver. Och processen är i full gång. Nya butiker har redan lyft stråket och gatubeläggningen och ljussättningen av fasader ska ses över, för att gatan ska kunna inta den position den förtjänar. – Arbetet är inte klart men vi fortsätter på vår inslagna väg mot målet, att Östra Hamngatan ska stärka sin identitet och bli en gata för göteborgarna i framtiden. 


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Samhällsfastigheter har hamnat i köp- och säljkarusellen. Själva har vi aldrig sålt en fastighet under avtalets längd. Fattas bara. Vi har ju samma ögon som det offentliga – den långa synens perspektiv. För oss är den goda långsiktiga relationen med det offentliga den bästa affären. Idag är vi kompis med mer än hälften av landets kommuner. Vill du också ha en ny kompis som vårdar och utvecklar relationer? Gå in på www.offentligahus.se, eller ring gärna vår vd Lars Holm på 070-897 44 09.

Samhällsfastigheter för allas bästa


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

MK (baksidan)

Ser du också fram emot nästa jul? Varje år sprider vi glädje i svenska stadskärnor. Julbelysning har en magisk förmåga att skapa stämning och trygghet. Är din stad ute i tid kan vi utveckla koncept som gör allt på önskelistan till verklighet. Det behövs inte mycket, även små medel har stor effekt. Som marknadsledande inom offentlig julbelysning har vi lång erfarenhet av design, samverkan, planering, finansiering, leveranser, upp- och nedmontering, underhåll och lagring. Våra material uppfyller högsta miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav, så produkterna håller i många år – även i de livligaste gatumiljöerna och de tuffaste klimaten. Nyfiken på lysande projekt? Ring 040-630 04 00 eller titta in på mk-illumination.se

24

Profile for Crossmedia Communication

Levande Städer  

En bilaga från Svenska Stadskärnor i Dagens Samhälle och Dagens Industri, januari 2019.

Levande Städer  

En bilaga från Svenska Stadskärnor i Dagens Samhälle och Dagens Industri, januari 2019.

Advertisement