Page 1

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

levande städer EN TIDNING FÖR LEVANDE ORTER OCH LIVFULLA STÄDER

PURPLE FLAG VISAR VÄGEN TILL EN TRIVSAM STAD

sidan 16

SÅ FICK TORSBY OCH LUDVIKA NYTT LIV

sidan 8

FÖLJ MED TILL ESKILSTUNAS NYA VARDAGSRUM!

sidan 14

MILJÖMINISTER KAROLINA SKOG:

EVENEMANGEN SOM LOCKAR BESÖKARE

Nytt ekonomiskt stöd till städer

sidan 20

sidan 2

LJUSFESTEN LYSER UPP I CITY sidan 22


HELA HELA DENNA DENNA TIDNING TIDNING ÄR ÄR EN EN ANNONS ANNONS FRÅN FRÅN SVENSKA SVENSKA STADSKÄRNOR STADSKÄRNOR

LEVANDE STÄDER ÄR FRAMTIDEN Miljöminister Karolina Skog (MP) om statens roll, hållbara städer och ett nytt ekonomiskt stöd till städer.

Foto David Einar

Ditt departement arbetar nu med att formulera en ny stadsutvecklingspolitik. Kan du berätta något om innehållet? – Det pågår enormt mycket arbete med stadsutveckling på lokal nivå i Sverige i dag, men staten har varit ganska passiv och otydlig. Jag vill ha en tydlig vision och reda ut vad som är statens roll. Hur kan vi bistå kommunerna i deras arbete? Vilken väg ska vi slå in på framåt? Hur ska vi samordna arbetet mellan myndigheter, kommuner och privata aktörer? – En nyhet redan nu är att kommunerna kan ansöka om ett ekonomiskt stöd, Grön stad, på 100 miljoner i år och 500 miljoner 2019, för att utveckla ekosystemtjänster i staden. Det ska främst gå till större projekt som att bygga gröna bullerskydd, anlägga dagvattendammar eller göra om sterila gräsmattor till humlevänliga blomsterängar. På så vis får man en trivsammare stad och kan lättare nå miljömålen.

CITY GILLAR DIG OCH VÄLKOMNAR ALLA!

Kan kommuner söka finansiellt stöd också för centrumutveckling? – I nuläget satsar vi på att ge ekonomiskt stöd inom två områden: Grön stad och något vi kallar stadsmiljöavtal, som berör kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Men tanken är förstås att projekt inom de ramarna gynnar städernas centrum. Hur ser du på begreppet stadsutvecklingspolitik? – Det är viktigt att komma ihåg att stadsutveckling inte bara handlar om nya miljöer, vilket man kan tro av namnet, utan minst lika mycket om de äldre miljöerna. Programmet jag lägger fram nu heter Levande städer och handlar om just de befintliga miljöerna.

VI SKAPAR VÅR STADSMILJÖ TILLSAMMANS Städernas samverkansarbete leds ofta av en cityledare med allas bästa för ögonen. Men ingen ensam person eller organisation har förmåga att styra utvecklingen. I stället måste alla ta ansvar – allas insatser skapar helheten. Fastighetsägarna bygger och förvaltar husen vi vistas i. Handel och restauratörer försörjer oss med varor och tjänster. Kulturinstitutioner ger oss en anledning att leva och vår vardag en mening.

Hur ställer regeringen sig till att införa lagstiftning kring BID, Business Improvement District, vilket till exempel Holland och USA har infört för att alla ska ta sitt ansvar? – Jag har nyligen besökt Göteborg och blev väldigt imponerad av deras arbete med BID, och det är en mycket intressant metod. Samtidigt är svenska städers förutsättningar ganska olika de länder där BID är som störst, och jag tror man ska akta sig för att binda sig vid en speciell modell. Jag ser fram emot spännande diskussioner med alla inblandade aktörer! Regeringen har nyligen instiftat ett råd för hållbara städer. Hur kan det privata näringslivet och den ideella sektorn involveras i rådet? – Rådet består av olika myndigheter, och syftet är just att statens roll ska bli mindre otydlig och spretig. Till rådet ska sedan kopplas ett nätverk av experter, och här blir kunskapen och erfarenheten hos Svenska Stadskärnor samt olika centrumorganisationer oerhört värdefull. Rådet blir ett ställe dit städerna kan vända sig, och tvärtom. Samverkan är vägen framåt!

Foto Christina Wallin

DET FINNS EN GOD anledning till att städer ofta beskrivs som levande organismer, där stadskärnan är stadens puls, själ och hjärta som behöver engagemang och omtanke för att blomstra. En levande stadskärna har förmågan att locka människor att besöka staden, bosätta sig där, flytta sin verksamhet dit och investera i dess framtid. Stadskärnan är stadens ansikte utåt och därmed en avgörande del i stadens varumärke. Den är nyckeln till framgång.

Kommunen planerar och förbereder stadens utveckling och sköter den dagliga driften. Polis och räddningstjänst ska hålla oss trygga och säkra. Invånare och besökare skapar folklivet. Alla bidrar till att skapa en attraktiv stadskärna. Alla behövs för att skapa levande orter och livfulla städer. Tillsammans skapar vi en stad som vi gillar och som gillar dig.

VISIONER FÖR FRAMTIDEN Utvecklingen har gått mot ökad urbanisering med nya spelregler som vi behöver förhålla oss till. Det ser vi dagligen exempel på i vår verksamhet där vi inspirerar, handleder och utbildar samhällsbyggare runt om i landet. Sverige behöver ökat fokus på att skapa hållbara städer och orter i denna stora omställning. Vi behöver vara steget före, vilket kräver mer resurser och kompetens. Den nya nationella stadspolitiken är efterfrågad och snart är den också formulerad. Vi syftar på den rapport som ska presenteras inom kort av Karolina Skog, miljöminister med ansvar även för stadsutvecklingsfrågor. BLI INSPIRERAD AV GODA EXEMPEL I denna tidning har vi samlat ett axplock av goda exempel på hur samverkan och engagemang i kombination med kompetens och många års erfarenhet, ger resultat! björn bergman vd svenska stadskärnor

OM SVENSKA STADSKÄRNOR  Svenska Stadskärnor, som fyller 25 år i år, är en icke

vinstdrivande medlemsorganisation med ett branschöverskridande nätverk som har kunskap, kompetens och erfarenheter i frågor som rör stadskärnans utveckling. Vår verksamhet kan sammanfattas med orden: inspirera, utbilda, stödja och påverka. Som medlem får man även tillgång till olika processverktyg och ett forskningsråd. Utmärkande är att allt vi gör bygger på samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handel och övrigt näringsliv.

Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet

En gemensam satsning på stadskärnan ökar tillväxten och minskar utarmning. Det leder till hållbara resultat

som vi varje år uppmärksammar med utmärkelsen Årets Stadskärna. Det är ett arbete som förenar, förbättrar och förverkligar uppsatta mål. Västervik, Varberg, Örebro, Kristianstad och Västerås är de senaste årens vinnare som aktivt arbetat med sin samverkan för att skapa en attraktiv stadskärna. Utmärkelsen delades 1995 för första gången och då till Jönköping. Våra medlemmar är Sveriges kommuner och landsting (SKL), Svensk Handel, Fastighetsägarna Sverige, Visita, Trafikverket, Boverket plus omkring 190 kommuner, organisationer, företag samt nätverket Sveriges Centrumutvecklare.

Bilagan ges ut av Svenska Stadskärnor. Medföljer som bilaga i Dagens Industri, januari 2018. Frågor om innehållet besvaras av: Erika Braun, kommunikatör, 0733-30 70 00, erika.braun@svenskastadskarnor.se för levande orter och livfulla städer

svenskastadskarnor.se | Svenska Stadskärnor, Södra Vallgatan 5, 211 40 Malmö

Projektledare: Peter Rosvall Redaktör: Nella Bergström Art Director: Annika Magnusson Omslagsbild: Niklas Lundengård Tryck: Mittmedia

Karolina Skog.

2

crossmediagroup.se

För information om bilagor och kundtidningar, kontakta Peter Rosvall på 0700-84 00 62 eller peter.rosvall@crossmediagroup.se


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Uppsala utvecklas. Varje dag, året om. Varje dag pågår arbetet med Uppsalas stadsutveckling. Trygghet, tillgänglig­ het och hållbarhet är viktiga fokusfrågor i det arbetet. Under året anordnas också en rad olika spännande aktiviteter och event i city. Till exempel Fashion weekend, Bandyfinalen, Magic and Comedy-festivalen, Kulturnatten, Allt ljus på Uppsala och fritt wifi för att nämna några av de mest populära. Genom att samla stadens olika aktörer och entreprenörer skapar vi tillsammans en attraktiv stadskärna där vi låter Uppsala ta mer plats och glänsa som bara Uppsala kan. Och du, håll utkik! I år satsar vi på att bli en ännu bättre, roligare och tryggare stad.

Läs mer om vårt arbete på www.uppsalacity.se. Du kan såklart också se vad som händer i vår stad på Facebook och Instagram. 3


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Med nya former för samverkan kan staden utvecklas till mer än handelsplats.

NYA VÄGAR MOT EN STARKARE STAD Citysamverkan innebär att stadens olika aktörer arbetar tillsammans för att nå konkreta mål som ger en trivsammare stad. I Malmö och Göteborg jobbar man hårt med samverkan, på flera olika sätt. text: nella bergström

bild: fredrik nilsson valdoo,

anna jolfors, apeloga

dino soldin / göteborg & co

Pia Sandin

4

Lena Dalerup

I MALMÖ HAR ETT spännande arbete just påbörjats, kallat CityAkademin, finansierat av Europeiska socialfonden. Projektet, som ska pågå i tre år, handlar om utbildning och kompetenshöjning och syftar framför allt till att små och medelstora handelsföretag ska få hjälp att anpassa sig till branschens digitalisering och de förändrade köpmönstren i samhället. – Dels handlar människor mycket på nätet vilket handlarna måste förhålla sig till, dels efterfrågar de i allt högre grad resor, upplevelser, mat och dryck, snarare än traditionella sällanköpsvaror, säger Pia Sandin, vd på Malmö Citysamverkan som driver kompetensprojektet. PRAKTISKA KURSER Genom seminarier och kurser får de deltagande företagarna kunskap i allt från marknadsföring via sociala medier till hur de ska hantera ändrade köpmönster. Här kan man också bygga nya nätverk och hitta samarbetspartners, till exempel studenter, bloggare och inspiratörer. Affärsidkarna har fått specificera sina mål och behov, vilket har legat till grund för kursernas innehåll. Några av ämnena som tas upp är praktiskt ledarskap, varumärke och marknadsplan, skyltning inför högtider, olika försäljningskanaler, Facebook för företag och kommunikation på arbetsplatsen. Tanken är också att hjälpa handlarna att hitta nya sätt att utveckla sin verksamhet, när försäljningen i den fysiska butiken minskar. Pia Sandin lyfter skivaffären Folk å Rock som exempel: – När försäljningen av skivor gick ner inredde butiken ett kafé, som har blivit mycket välbesökt, och specialiserade sig på ett ännu bredare urval av musik med möjlighet att specialbeställa skivor. Dessutom ordnar man konserter, så nu har man tre ben att stå på, vilket har

Lilla Torg är en av de mest populära platserna i Malmö.

stärkt verksamheten och gjort den mindre sårbar. Med kunskap och inspiration från andra kan alla som deltar i projektet utveckla sina affärer, vilket gynnar både handlarna och staden som helhet. Jämställdhet och tillgänglighet för alla löper som en röd tråd genom projektet, och Pia Sandin är full av entusiasm. – Vi är otroligt glada att vi har fått bidraget från EU så vi kan genomföra CityAkademin. Den kommer att vara till god hjälp i branschens strukturomvandling. STADEN SOM MÖTESPLATS Även Göteborg har sin samverkan, som nu kan bli ännu starkare, genom ett förslag på ny organisation. Förslaget går ut på att en ideell förening bildas av företrädare från Göteborgs Stad och de olika centrumorganisationerna Avenyföreningen, Nordstan och Innerstaden Göteborg. Föreningen kan driva strategiska frågor som gynnar stadskärnan och staden i stort. Syftet är att få en samlad och enhetlig organisation som har överblick och kan planera långsiktigt. – Anledningen till att vi vill ha en utökad citysamverkan är den enorma utveckling som sker i staden. Dessutom är ett skifte på gång inom han-

deln, stadskärnorna söker efter sin nya identitet som mötesplats och forum för upplevelser. Stadskärnan är så mycket mer än enbart handelsplats, säger Lena Dalerup, vd för Innerstaden Göteborg. En gemensam organisation gör att kommunikationsvägarna mellan politiken, kommunen och näringslivet blir tydligare kring frågor som rör utveckling av stadskärnan. – Sådant som skulle kunna hanteras i samverkan är gemensamma frågor kring trafik- och parkeringsfrågor, stadsutveckling, hur staden ska fungera under ombyggnationer, renhållning, upprustningar eller gestaltning av gator och torg samt trygghetsfrågor och brottsförebyggande arbete, säger Beata Löfmarck, enhetschef på Trygg, vacker stad, Göteborgs stad. Göteborg har en lång tradition av samverkan att bygga vidare på. Kommunen och fastighetsägarna har till exempel gemensamt investerat 100 miljoner i upprustningen av gatorna i innerstaden. Stadsleveransen som nyligen vann Quality Innovation Award 2017 är ett annat lyckat projekt, läs mer om det på sidan 10. Med den nya organisationen stärks och formaliseras samverkan på en mer strategisk nivå. 


1

Bild 1. En bild ur ett av de vinnande förslagen, New sjöstad: Water walk with me, i arkitekttävlingen Europan där Trelleborg haft ett av tävlingsområdena som visar hur de framtida stadsdelarna i nuvarande hamnområdet skulle kunna utvecklas. Bild 2. Det planerade 16-våningshuset i Rådhuskvarteret. Illustration: Lloyds arkitektkontor Bild 3. Det tidigare busstorget Övre står tomt sedan all kollektivtrafik samlats på nyinvigda Centralstationen. Planen är att bygga cirka 500 bostäder av olika typer på området och på så sätt förtäta stadskärnan och binda samman olika delar av staden. Illustration: Fredrik Magnusson, Trelleborgs kommun Bild 4. En vy av framtidens Rådhuskvarter.

3

2

4

Expansiva Trelleborg lockar allt fler Trelleborg har aldrig varit mer attraktiv. Inflyttningen ökar och centrum står inför en omvälvande förändring. Många omfattande byggprojekt pågår för att möta det växande behovet, bland annat det högsta bostadshuset i stadens historia. med en levande stadskärna, ett havsnära läge och goda kommunikationer till både Malmö, Köpenhamn och Lund lockar Trelleborg allt fler invånare. – Vi har ökat invånarantalet med nära 700 personer 2017. Med den siffran ökar vi mest någonsin, det är fantastiskt roligt, säger Torbjörn Karlsson, kommunstyrelsens ordförande. den ökade inf lyttningen till staden de senaste åren har bidragit till att flera spännande bostadsprojekt ligger i startgroparna. Områden som Trelleborg Övre, Rådhuskvarteret och Brandstationen ska förtätas och rymma nya bostäder. Det gamla hamnområdet byggs om till nya stadsdelar med uppemot 4 000 bostäder, verksamhetslokaler och platser för rekreation.

– Vi har en pågående förtätning av staden och framför allt innerstaden med många nya bostäder som kommer att bidra till en mer vital stadskärna. Vi vill också länka samman olika stadsdelar med både centrum, tågstationen och havet, berättar Torbjörn Karlsson. en mer levande stadskärna är också något kommunen jobbar aktivt med tillsammans med fastighetsägare och handlare. – En levande stadskärna skapar både tillväxt och välfärd. Vi har en aktiv Citysamverkan i Trelleborg och fastighetsägarna är också drivande i stadskärnans utveckling, vilket är oerhört positivt. under 2016 inledde kommunen det omfattande stadsutvecklingsprojektet Kuststad 2025 med satsningar på näringsliv, infrastruktur

och 4 000 nya bostäder i havsnära läge. Första stegen togs redan när Centralstationen renoverades 2015 och åter blev ett nav för resande med bil, cykel och tåg. Genom Kuststad 2025 ska området runt stationen bindas samman med den befintliga stadskärnan och Mittelbron. I framtiden kan besökare och boende i staden åter få kontakt med havet - mitt i centrum. Torbjörn Karlsson berättar att projektet hänger ihop med en fortsatt flytt av hamnen i Trelleborg och att staden öppnas mer mot havet. De flera tusen nya bostäderna i Sjöstaden kommer att bygga successivt under 25 år. – Rådhuskvarteret ska också omvandlas till bostadsområde. Där planerar fastighetsbolaget Abitare tillsammans med Scandinavian SIP Homes ”Herkules 29” som ska bli det högsta bostadshuset i Trelleborgs historia. Ett 16 våningar högt hus med kommersiella lokaler i bottenplan, äldreboende i fyra våningar och bostadsrätter i olika storlekar, många med storslagen havsutsikt. Det är ett av många projekt vi är väldigt glada och stolta över, säger Torbjörn Karlsson. — För mer information kontakta Charlotte Lindström, projektledare charlotte.lindstrom@trelleborg.se Trelleborgs kommun telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se/kuststad2025

En bild ur ett av de vinnande förslagen, Pioneers, i arkitekttävlingen Europan där Trelleborg haft ett av tävlingsområdena som visar hur det nuvarande hamnområdet kan bli en plats för bostäder, rekreation och verksamhetslokaler i attraktivt vattennära läge.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Västervik blev Årets Stadskärna 2017 och har goda erfarenheter av stadsutveckling.

REGIONAL UTVECKLING GYNNAR ALLA Flera kommuner längs riksväg 35 har gått ihop i ett samarbetsprojekt kring stadsutveckling. Förhoppningen är att alla berörda orter i kommunerna ska lyftas. text: nella bergström bild: nathalie chavez

RIKSVÄG 35, som löper mellan Linköping och Västervik och på vägen passerar Åtvidaberg, Överum och Gamleby har fått ge namn åt ett spännande samarbetsprojekt; BID 35:an. Inger Alfredsson, nationell samordnare på Svenska Stadskärnor, berättar: – Städerna längs vägen behöver varandra på olika sätt. Linköping behöver arbetskraften från de andra orterna, Västervik behöver Linköping för arbetstillfällena. I orterna däremellan har invånarna i de båda större städerna ofta sommarställen och handlar i de lokala butikerna. Västervik och Linköping beslöt sig därför för att utveckla samverkan mellan städerna, där man i stället för att konkurrera sinsemellan bygger på de styrkor som finns.

»Det finns traditionellt starka kopplingar över länsgränsen, till exempel kring universitet, stiftet och sommarboende vid kusten som lockar människor från inlandet.« 6

Svenska Stadskärnor är med och handleder projektet, som just har påbörjats och ska pågå i 18 månader. – Hur kan vi göra Överum mer attraktivt bo och verka i? Vilket utbud kan Åtvidaberg erbjuda? Vilka funktioner saknas i dag, och hur kan värden tillföras längs 35:an? Vanligen är projektområdena små, men här tar kommunerna och Svenska Stadskärnor ett regionalt helhetsgrepp för gemensam utveckling. – Vi jobbar samtidigt lokalt och det är viktigt att få med fastighetsägarna på tåget, säger Inger Alfredsson. SAMARBETE MELLAN FEM TÄTORTER Projektet startade i oktober 2017 och ska pågå i 18 månader. – Jag tror att det blir ett lyckosamt regionalt projekt, säger Inger Alfredsson. Annika Boman är verksamhetsområdeschef på Västervik Framåt och ansvarig för Västervik Citysamverkan. Hon berättar hur det kom sig att samarbetet tog fart. – Vi hade redan planerat BID-projekt på varsitt håll och så kom vi på att vi skulle ha nytta av att få igenom processen tillsammans. Då var vi tre orter; Västervik, Gamleby och Linköping. Därefter tillkom Åtvidaberg och så småningom

Överum; det vill säga alla tätorter/städer längs riksväg 35. KOPPLINGAR ÖVER LÄNSGRÄNSEN Nu utbyter orterna erfarenheter, stöttar och inspirerar varandra. Genom att träffas regelbundet och jobba parallellt mot sluttider drivs arbetet framåt. Annika hoppas på både lokala och regionala framgångar. – Lokalt vill vi hitta former för ett långsiktigt förändringsarbete där fastighetsägare, näringsidkare och kommun gemensamt tar ansvar, finansierar och Annika Boman genomför saker. Att det verkligen händer sådant som syns och märks, och att alla förstår att det inte finns ”någon annan” som kan göra detta. Regionalt är det en möjlighet att fortsätta jobba med frågor som berör alla tre kommunerna. Det finns traditionellt starka kopplingar över länsgränsen, till exempel kring universitet, stifte och sommarboende vid kusten som lockar människor från inlandet. – Vi hoppas förstärka sådana samarbeten framöver. Och framför allt handlar det om att vi inspirerar varandra i hur man engagerar företag, invånare och andra i arbetet. Projektet har mött några utmaningar, framför allt administrativt i och med att de ingående städerna och orterna befinner sig i olika län och landskap. – Men det har inte varit något problem hittills, då alla är öppna för att dela med sig och samverka.  Läs mer om BID på sidan 9!

Varje stad längs riksväg 35 har sin särart värd att lyfta fram. Överst Gamleby, mitten Linköping, underst Överum.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

ÖRNSKÖLDSVIK - Tillsammans utvecklar vi staden Ända sedan Cesam - Centrum i samverkan – startade i Örnsköldsvik 1998, har näringsidkare, fastighetsägare och kommun sida vid sida framgångsrikt arbetat för en ännu attraktivare stadskärna. Ett arbete som under åren lett till att Örnsköldsvik utsetts till Årets stadskärna 2001 och 2008 av föreningen Svenska stadskärnor.

större kedjor, aktiviteter på stadens mötesplatser och att vi nu även är Purple flag–certifierade. Allt detta har bidragit till den attraktiva stad vi har idag och som vi ständigt vill utveckla. 20 år av framgångsrikt gemensamt utvecklingsarbete – kanske blir vi årets stadskärna en tredje gång?

Det ständigt pågående arbetet har bidragit till fler bostäder i centrala och havsnära lägen, fler caféer och restauranger, utveckling av parker och trivselområden, förbättrade kommunikationer, shoppingmöjligheter i en mix av små butiker och

Läs mer om den positiva utvecklingen: www.evolve.ornskoldsvik.se

MÄNNISKOR PLATSER MÖTEN Agora är ett fastighetsbolag med nära 300 000 uthyrda kvadratmeter fördelade på 23 fastigheter i centrala lägen. Här skapar vi attraktiva mötesplatser för besökaren, våra handlare och staden där vi verkar. Läs mer om människor, platser och möten på agoraretail.se 7


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

»Det viktigaste är att åtgärderna kommer medborgarna och besökarna till godo, och att man ser resultat direkt. Det ska inte ta flera månader innan man ser konkreta förändringar.«

Parken vid Skilleholmen, Filipstad.

SMÅ FÖRÄNDRINGAR GER TRIVSAM Med en projektmodell anpassad för svenska förhållanden, där kommun, handlare, organisationer, fastighetsägare och turistorganisationer samverkar, får landsbygdens städer nytt liv. text: nella bergström

bild: ricki lundberg, maria ivansson,

heléne falun, olga firsova

Inger Alfredsson

Eva Larsson

8

Jakob Ebner

Veronica Lindgren

LUDVIKA, TORSBY, Filipstad, Orsa, Rättvik. Fem typiska mindre städer i landsbygds-Sverige, fem städer som brottas med negativa spiraler i form av arbetslöshet, utflyttning, åldrande befolkning eller vikande kundunderlag i stadskärnorna. Flera projekt har gjorts genom åren i syfte att vända utvecklingen, men oftast har framgången varit begränsad. Länsstyrelsen Värmland/ Dalarna ville tänka nytt. De tog kontakt med Svenska Stadskärnor, med önskemålet att göra en svensk version av den ursprungligen kanadensiska idén med BID; Business Improvement District, som går ut på att alla olika aktörer i ett visst område samarbetar för att nå ett gemensamt resultat. Inger Alfredsson, nationell samordnare på Svenska Stadskärnor, berättar: – Vi hade länge velat skapa en BIDmodell anpassad för svenska förhållanden, eftersom de internationella varianterna inte fungerar i Sverige. I andra länder kan man enligt lag tvinga aktörer att gå in i projekt, i Sverige bygger projekten på frivillighet. ALLA BIDRAR PÅ SITT SÄTT Svenska stadskärnor och Länsstyrelsen beslöt sig för att starta ett pilotprojekt, som både syftade till att få fram en fungerande svensk BID-modell och få fart på städernas centrum. Länsstyrelsen, berörda kommuner, fastighetsägare och företagare på de berörda orterna gick samman i arbetsgrupper. Svenska Stadskärnor handledde processen och stod för kunskap och nya arbetssätt, medan Länsstyrelsen, kommuner och Interreg-projektet Scandinavian Heartland bidrog med pengar till projektet, som pågick i 18 månader. – En förutsättning för ett bra projekt är att offentlig och privat näring jobbar tillsammans för att nå de olika målen, och att alla bidrar, med pengar, tid eller kunskap. En annan grundförutsättning är att man jobbar med ett avgränsat område,

Gatukonstnärerna Shalak Attack och Bruno Smoky har målat sitt konstverk på biograf Stjärna i Torsby.

en tredje att man är överens om mål och vision, säger Inger Alfredsson. Arbetsgrupperna skapar en affärsplan, som håller i tre, fem eller tio år. På så vis garanterar man att arbetet fortsätter även sedan Svenska Stadskärnor har lämnat projektet. Förändringarna man beslutar om kan ofta vara små och enkla, enligt Inger Alfredsson. – Det kan handla om att ett kafé får tillstånd av kommunen att ha en uteservering även vintertid, där man lägger ut några filtar och ljuslyktor, för trivseln och känslan av liv och rörelse trots att det är vinter, eller att handlare och fastighetsägare går ihop om lite finare julbelysning eller blomstersmyckningar längs ett visst stråk. Det viktigaste är att åtgärderna kommer medborgarna och besökarna till godo, och att man ser resultat direkt. Det ska inte ta flera månader innan man ser konkreta förändringar. Inger Alfredsson tycker att projektet har varit lyckosamt, särskilt eftersom även de som från början var skeptiska senare hakade på. En stor fördel med

modellen är också att den går att genomföra oavsett storlek på orten. – Ett exempel är den nya gatukonsten i Torsby. Fungerar det i Borås och New York, fungerar det i Torsby. Alla kan, oavsett storlek! Jakob Ebner, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarna, håller med om att arbetet har fallit väl ut. – Utifrån arbetet med orterna har vår svenska BID-modell arbetats fram och nu är den klar att användas i kommande projekt. Vi vet att den fungerar och kan användas i många sättningar. Vi vill använda modellen i olika sammanhang, få fler coachningsaktörer som arbetar utifrån modellen och exportera idén till Norge. STOLTHET I TORSBY De inblandade pilotorterna tycker att erfarenhetsutbytet mellan kommunerna har varit givande och att det är bra att samla flera intressenter och aktörer från olika håll i samhället. Eva Larsson, centrumutvecklare i Torsby, tycker att projektet har varit mycket positivt för kommunen.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Förenade orter minskar avstånd I Vellinge kommun pågår ett stort arbete för att lyfta de olika centrumen i Vellinge tätort, Skanör Falsterbo samt i Höllviken. Kommunen vill erbjuda attraktiva och tillgängliga centrum med ett varierat utbud och sköna miljöer. sara palo jobbar som näringslivsstrateg på Vellinge kommun lyfter centrumföreningarnas viktiga arbete i att se de möjligheter och behov som finns i kommunen. – Fastighetsägare, handlare och företagare kommunicerar mycket med varandra mellan orterna. De för till exempel dialoger kring vad Höllviken kan dra nytta av i Skanör Falsterbo och vice versa.

MMA CENTRUM – Med gemensamma insatser stärks Torsbys affärsverksamheter och attraktion. Projektet har lett till en nystart och samsyn i utvecklingsarbetet, med fokusområden som behöver prioriteras. För att hela kommunen ska må bra och skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt, krävs en levande och trivsam centralort som erbjuder bra service och utbud för såväl lokalbefolkning som för besökare. Nu är vi på väg dit, säger hon och berättar om några konkreta förändringar som projektet har medfört i Torsby: – Torsby handel bistod med fritt wifi på ett torg som tidigare upplevdes som dött och tråkigt. Möbeltillverkarföretaget Vestre lånade ut en häftig möbeltrappa där ungdomarna gärna sitter när de använder nätet. Under sommaren 2017 skapades också fem gatukonstverk i Torsby centrum, genom bred samverkan och samfinansiering mellan kommunen, privata fastighetsägare och föreningen Fastighetsägarna. På så vis har vi fått in liv, stolthet och ökad attraktionskraft för orten, vilket ökar turism och handel. ANALYSEN GAV STYRKA Veronica Lindgren, processledare i Ludvika, är också nöjd med BID-projektet. – Det har givit oss en otroligt bra struktur att arbeta efter. Vi fick snabbt och enkelt ett helhetsgrepp om vår process. Dels operativt, som att avgränsa området och genomföra stadsvandringar, dels strategiskt, att se vilka intressenter vi bör ha med oss, vilka vi saknar. Nulägesanalysen var ett av de viktigaste och mest givande stegen för oss. Med den i ryggen fick vi kompetens och styrka vi inte hade innan. Ett samarbete som blev verklighet i Ludvika var soltrappan på Engelbrektsgatan, berättar Veronica Lindgren. – Idén kom från en medborgare, trappan ritades av kommunens stadsarkitekt, materialet finansierades av fastighetsägare och näringslivet. Gym-

nasieskolans byggprogram byggde den och kommunen stod för installation av fritt wifi. Samarbete när det är som bäst! 

på varje ort pågår upprustningsarbeten med att göra stråken, parkerna och torgen mer välkomnande. Det ska vara enkelt att ta sig runt såväl i orterna som mellan dem. – Det är viktigt att logistiken fungerar. Just nu bygger vi bland annat ihop Vellinge centrum med ett

kommande bostads- och företagsområde, förbättrar stråk och infarter samt rustar upp Lilla och Stora torg, berättar Sara. kommunen har en flerkärnighet som hela tiden växer. – Flerkärnigheten är vår färgpalett som ger liv åt kommunen. Kommer man hit får man nämligen mer än bara orterna, man får historia sammanbundet av närodlad mat och en familjär lantlighet. Istället för att forma varje ort likt den andra lyfter vi varje orts unika karaktär. —

Detta är BID

BID, Business Improvement District, är en internationell samverkansform som har fått stort genomslag i många länder och gett tydliga resultat. Svenska Stadskärnors BIDmodell bygger på frivilliga grunder med organiserad samverkan mellan offentlig och privat sektor, där man enas kring en gemensam målbild och upprättar en affärsplan med finansieringsmodell och budget. Modellen fokuserar på platsutveckling baserat på forskning, spetskompetens och samverkan. Syftet är att stärka, analysera och utvärdera hur parterna, det vill säga kommunen, olika fastighetsägare, handel, hotell, restauranger, kultursektor, turism-, besöks- och rekreationsnäringar, kan samverka kring gemensamma intressen. Samverkan involverar alltså parter som samtidigt kan vara konkurrenter och som kan representera såväl privata och offentliga som ideella organisationer. Tillsammans skapar man en målinriktad affärsutvecklingsplan med tillhörande budget. Det genomförs i en strukturerad och coachande process av Svenska Stadskärnor, där man tillsammans utvecklar ett unikt samarbete på frivilliga grunder. Modellens process pågår under cirka 18 månader uppdelat i sju steg som innefattar nulägesanalys, platsrundvandring, löpande coachning i grupp och enskilt. Ett antal processverktyg samt checklistor finns som stöd. Diplom delas ut efter projektets slut om alla delar uppfyllts.

Skurup växer och utvecklas Vi bygger 1 800 nya bostäder fram till år 2022. Skurups Handelsplats tar form, med 20 000 kvadratmeter för handel och service precis intill E65. Du hittar oss naturskönt mitt på sydkusten – med 30 minuter till Malmö, 60 minuter till Copenhagen Airport och Malmö Airport bakom knuten. Dessutom bygger vi framtidens hjärnsmarta skola.

Är du med på tåget? www.skurup.se

9


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

NY TEKNIK MÄTER RÖRELSEMÖNSTER  I Västerås har man varit först med att mäta invånar-

nas rörelser via wifi, för att sedan kunna planera åtgärder efter behov. Alla som har platstjänster inställda på sina telefoner fångas upp av systemet, som ser var och hur människor har rört sig i staden. Systemets syfte är inte att identifiera enskilda besökare, utan att förstå hur stora samlade besöksflöden rör sig i city. På så vis kan man se vilka stråk som är populära och vilka som undviks och kanske behöver belysas bättre eller åtgärdas på andra sätt. Maria Fors på Västerås Citysamverkan berättar om ett torg där man såg att människor samlades sent på nätterna, särskilt under en speciell höstvecka. Det visade sig vara höstlovslediga ungdomar, och staden bestämde sig för att anlägga en isbana och placera ut bänkar och skejtredskap på torget, för att erbjuda aktiviteter och minska risken för vandalisering. Maria Fors betonar att dialogen med västeråsarna fortfarande är det viktigaste och bästa sättet att fånga upp behov och önskemål, men att mätsystemet, som har uppmärksammats internationellt, ger ett mycket bra underlag för att utveckla staden.

SMARTA LÖSNINGAR FÖR MINDRE TRAFIK

I appen finns erbjudanden och rabatter.

APPEN VISAR VÄGEN Jönköping har tagit fram en mobilapp som visar vad som händer i city. Här samlas utbud, luncher, evenemang och erbjudanden från butikerna i centrum. text: nella bergström bild: sofia jarl /jönköpings kommun, day fotografi

 I Göteborg och Västerås finns goda exempel på innovativa lösningar för att minska antalet godstransporter i städer.

Göteborg har infört Stadsleveransen; en gemensam godsmottagning för paket till innerstan, som ett led i att minska trängseln och skapa en mer attraktiv stad. Paketen, som främst kommer från Postnord och DHL, tas emot på en terminal utanför stan, där de samlastas på elbilar som sedan tar dem till mottagaren. På så vis minskar miljöpåverkan och mängden trafik. I Västerås har man en annan lösning för transporter, nämligen Citytunneln som går under hela staden. Tunneln byggdes på 1960-talet och varje fastighet längs sträckan har sin egen anslutning till tunneln. Under de följande decennierna förföll tunneln, men nu har Västerås rustat den för att uppfylla dagens brandskyddsbestämmelser, och i dag går 90 procent av stadens leveranser genom Citytunneln. En framsynt och unik lösning på transportproblemet!

I APPEN JÖNKÖPING CITY finns allt man behöver veta inför och under sitt besök i city. Utbud och öppettider finns presenterade. Årets alla evenemang och aktiviteter finns samlade och kaféer och restauranger har lagt in sina lunchmenyer. I Citydealen samlas erbjudanden från verksamheterna i city, som studentrabatter och två kaffe till priset av en. Det är bara att visa upp telefonen och ta del av rabatterna. Här finns också nyheter, toaletter, parkeringsplatser och väderinformation. – Det känns jätteroligt att kunna visa upp hela vårt utbud på det här sättet, och tack vare appen har

FALKÖPING VÄXER Falköping utvecklas med en stadig befolkningsökning. Och med nya butiksetableringar av starka varumärken stärker Falköping sitt shoppingutbud. De senaste åren har vi jobbat aktivt med att göra stadskärnan mer attraktiv.

Magnus Sundén

10

– vi har jobbat hårt för att utveckla Falköpings centrum under flera år i nära samverkan med stadens fastighetsägare och handlare. Vi har byggt om Storgatan och Köttorget samtidigt som H&M och Cervera har etablerat sig i

också alla erbjudanden i Citydealen blivit mer lättillgängliga vilket är väldigt positivt, säger Helena Malm, marknadsansvarig på Jönköping City. Appen, som finns på App Store och Google Play och är gratis, utvecklas hela tiden, berättar Helena Malm. – Den ska få fler användarvänliga funktioner och vara ett levande redskap. 

»Det känns jätteroligt att kunna visa upp hela vårt utbud på det här sättet.«

centrum. Ett nytt kvarter tillkommer, vid Prästgårdsgärde, där OBOS bygger 170 nya lägenheter jämnt fördelat mellan hyres- och bostadsrätter. Vi planerar också för en Biltema-etablering på vårt externa handelsområde, Ålleberg center, berättar Magnus Sundén, näringslivschef på Falköpings kommun. magnus menar att starka varumärken, som till exempel H&M, skapar ett inflöde till staden samtidigt som det ger stolthet och framåtanda hos såväl kommunen

som hos näringsidkare och invånare. – Det är så kul att vi har fått hit varumärken som folk har saknat. Vår kommun har växt med 300 personer de senaste åren och för att möta den tillväxten behöver vi bygga 175 nya bostäder per år. Det är kul att se att det finns en investeringsvilja i Falköping. —


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

VARFÖR ÄR VÄSTERÅS SÅ BRA JUST NU? HÄR ÄR NÅGRA AV DE VIKTIGASTE ORSAKERNA. Just nu samspelar fler spännande, banbrytande och roliga projekt och initiativ än någonsin tidigare i Västerås. Det är högt och lågt. Det är brett och smalt. Och ibland är det bara på skoj, för att göra det lättare att stressa av och roligare att leva. Och vet du vad det bästa är? Jo, det bästa är att det hela tiden finns plats för dig, dina talanger och din energi. Det är så Västerås funkar. Det är så Västerås blivit så bra som det är just nu! Häng med oss på #såbraivästerås

12


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

WorkOut-konceptet flyttar in I Västerås byggs framtidens kontor – med arbetsplatser utomhus. Läs om idén på castellum.se.

Vi bygger samman City med Mälaren Mälarporten är vårt stora stadsomvandlingsprojekt. I mars invigs det första huset. Kolla projekt S7 på klovern.se.

Vi firar nyår tillsammans Västerås flörtar med Game of thrones och blir Westeros för en kväll. Kolla filmen på vasteras.se.

Sveriges mest centrala isbana? Alla ska kunna åka skridskor och ha skoj mitt i city – eller hur? Läs mer på vasterascity.com.

Gnistrande vinterfestival Eld, korv, varm choklad och isskulptörer från Jukkasjärvi. Kolla “Västerås i vitt” på vasteras.se.

Fler bygglov än någonsin Västerås stad samarbetar nära med våra byggherrar och målet är 1000 nya bostäder per år. Kolla på vasteras.se.

Årets Purple flag-stad Västerås är definitivt en ”Trygg och levande stad även efter klockan 17”. Läs mer på vasterascity.com.

Sex våningar helt i trä Nu bygger vi stora lägenhetshus helt i trä. Läs mer på mimer.nu.

Vi gör resecentum till en brygga Arkitektbyrån BIG ritar om Västerås resecentrum till att bli en spännande brygga mellan City och Mälaren. Kolla Mälarporten på vasteras.se.

Energiomställningen sätter fart Northvolt och Mälardalens högskola utvecklar framtidens fordonsbatterier. Läs om batteriutveckling på mdh.se.

Ännu mera liv i City De gamla husen restaureras samtidigt som vi bygger spännande nya bostadskvarter. Läs mer på mimer.nu.

Sveriges godaste mackor Sandra Lindbom blev svensk mästare i att göra mackor 2017 med skapelsen ”Local Hero”. Kolla på kopparlundensbageri.se.

Sveriges största cykelnät Smart, hållbart och hälsosamt med 38 mil cykelvägar. Hämta cykelkartan på vasteras.se.

Nordens största småbåtshamn Plats för fler än 3100 önskedrömmar. Boka kaj på vasteras.se.

Årets Employer Branding-kommun Sveriges största karriärundersökning utförs av Universum. Läs mer på vasteras.se/ledigajobb.

Sveriges enda actionbad Ångkraftverket har fått nytt liv som steampunkiga Steam Hotel och Kokpunktens badrenalinstinna actionbad. Kolla kokpunkten.se.

Smartaste äldrevården Västerås blev Sveriges eHälsokommun 2017. Läs mer hos den lokala testbädden MISTEL på mistelinnovation.se.

Prisbelönt skolmat Årets skolmatskommun 2015 och 2016 i White Guide Junior. Nominerad till årets skolkock 2017: Ivan Henriksen, Lövängsskolan.

KILOMETER

13


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

ETT VARDAGSRUM FÖR ALLA Eskilstuna lät sig inspireras av arbetet med Bryant Park i New York när stadens centrum skulle rustas upp. text: nella bergström bild: sveriges arkitekter

FRÅN TILLHÅLL TILL TILLFLYKTSORT Under sju års tid arbetade man konsekvent med att rusta upp en nedgången park i New York. I dag är parken populärare än någonsin och kvarteren runt omkring har levt upp. text: nella bergström bild: ryan muir

Ett av de mest lyckade exemplen på hur en nedgången stadsdel kan bli en trygg plats och början på en positiv spiral, är Bryant Park i New York. Parken öppnade 1934 och användes flitigt under decennierna, men förföll allt mer och hade mot slutet av 1970-talet blivit ett ökänt tillhåll för knarklangare och småtjuvar. Krafttag krävdes – och togs. Harvardstudenten Dan Biederman och hans kollega Andrew Heiskell gjorde 1980 en omfattande plan för hur man skulle kunna vända parkens negativa utveckling. Man började experimentera med olika metoder att få tillbaka vanligt folk till parken, och samtidigt generera intäkter. Ett sjuårigt projekt tog snart vid, där man konsekvent och medvetet underhöll parken, byggde kiosker, restaurangpaviljonger och nya entréer, samt ordnade publika evenemang som historievandringar och konserter. Projektet fördubblade antalet besökare och minskade kriminaliteten med 92 procent.

Foto Jennie Smith/Göteborg & Co

När parken återinvigdes 1992 konstaterades att upprustningen hade medfört att hela området omkring också hade stigit i status och trivsel. Bostäder och lokaler kunde hyras ut för högre summor, vilket gynnade investerare i området, och människor var tryggare och trivdes bättre. De var nu mer rädda om sitt område vilket gjorde att kostnaderna för vandalisering och underhåll minskade. En nedåtgående spiral hade vänts till uppgång för ett helt område, tack vare en ambitiös punktinsats.

GO SHOPPING I GÖTEBORG  I takt med att turismen ökar, ökar också

shoppingturismen och vikten av ett attraktivt city. Go:Shopping är ett samverkansprojekt som funnits ett antal år i Göteborg. Centrumorganisationerna inklusive handel och fastighetsägare samverkar med universitet och branschorganisationer. Man har gemensamma mål, kommunikation, paketering och marknadsföring av en enad profil. Göteborg&Co samordnar och driver projektet, vars syfte är att stärka Göteborg som shoppingdestination och skapa anledningar till besök.

14

Före renoveringen

Fristadstorget var en av fyra nominerade utemiljöer till Sienapriset 2015.

ESKILSTUNA KOMMUN och stadens fastighetsägare bestämde sig för att rusta upp innerstaden, främst Fristadstorget och gatorna intill torget, och frågade sommaren 2011 sina invånare vad de saknade. Mer vatten och grönska, fler sittplatser, bättre belysning och fler torghandlare och uteserveringar, var svaren. En gemensam avsiktsförklaring togs fram, som undertecknades av politiker, tjänstemän och näringsidkare i stan. – Eftersom samarbetet och det gemensamma ansvaret var nytt för oss väcktes många frågor, som ”vem har Isabel Gölles det övergripande ansvaret för torget”, ”hur ska vi arrangera aktiviteter och vem ansvarar för programmet”, berättar Isabel Gölles, vd på Eskilstuna Innerstad, stadens bolag för centrum- och stadsutveckling. – Då tog fastighetsägarna MittNord initiativet och bjöd in alla parter till en gemensam studieresa till USA för att hämta inspiration. Sammanlagt 15 representanter från kommunen, Eskilstuna Innerstad, fastighetsägare, cityföreningen och polis åkte till New York och besökte bland annat Bryant Park. Resan gav inspiration och värdefulla kun-

skaper att ta med sig hem i planeringen, bland annat hur viktigt det är att fortsätta förvalta torget och fylla det med innehåll efter att invigningen och nyhetens behag är över. VACKRA TRÄD PLANTERADES Det nya torget fick tre olika delar och teman: En avslappnande och behaglig grässlänt, en mer öppen och flexibel torgyta och en representativ och avskalad förplats till Stadshuset. Två bussgator plockades bort vilket gjorde att torget kunde sträcka sig ända fram till de omgivande husen. Förutsättningar för fler restauranger, fler aktiviteter och torghandel planerades in under plattsättning. Grönytor, vatten, konst och sittplatser utökades markant, bland annat köptes åtskilliga bord och stolar in, och 22 japanska magnolior och 15 katsuror med färgsprakande höstlöv planterades. – Under hela processen diskuterade vi frågor som ekonomi och kostnader och hur ombyggnaderna skulle påverka de befintliga verksamheterna, samt funderade över vad vi i Eskilstuna kan lära av Bryant Park. POPULÄR MÖTESPLATS Hösten 2014 stod det nya Fristadstorget klart och många nyfikna

människor samlades vid invigningen som bjöd på lokala talanger och uppträdanden kopplade till Eskilstunas historia. Därefter har samarbetet fortsatt kring torget. Junior-EM i friidrott, vårfestival, parkfestival och Å-loppet har arrangerats här, liksom sommartorg, konserter, loppisar och julgransplundring. Stolar och bord finns ute året om, sittdynor går att låna. Så fort vädret tillåter ställs de populära solstolarna ut och en solig dag på torget är alla stolar, solstolar, bänkar och gräsmatta fullsatta. Torgvärdar har flyttat in i en lokal i anslutning till torget och under sommarsäsongen flyttar även turistbyrån in. Och man har lyckats skapa liv i platsen. Barn cyklar över torget, ungdomar hänger här, äldre slår sig ner i solen och torget sjuder av liv året runt. – Vi har kommit långt, men arbetet med att Fristadstorget ska vara Eskilstunas vardagsrum tar aldrig slut. Vi fortsätter utveckla, följa trender, lyssna till invånarnas och näringslivets önskemål. Vi är mycket nöjda och stolta över vårt arbete med Fristadstorget och ser hur man med gemensamma krafter och insatser kan skapa en plats som lever och blomstrar, säger Isabel Gölles. 

»Vi är mycket nöjda och stolta över vårt arbete med Fristadstorget och ser hur man med gemensamma krafter och insatser kan skapa en plats som lever och blomstrar.«


TÄNK OM ALLA BOENDE OCH BESÖKARE ANVÄNDE PAPPERSKORGEN FÖR SITT SKRÄP OCH SINA FIMPAR. DÅ SKULLE GÖTEBORG VARA SVERIGES RENASTE STAD.

Enligt de skräpmätningar som genomförs varje år av Göteborgs Stad utgör fimpar 72 % av allt skräp per 10 m2 i Göteborg. Fimpar är inte bara fula och äckliga, de skadar även miljön och riskerar att hamna i havet där de kan misstas som mat av fiskar och andra djur. Använd papperskorgen istället för gatan när du slänger ditt skräp eller fimpar så bidrar du till en bättre miljö och en vackrare och tryggare stad.

Har du frågor eller synpunkter på nedskräpningen i Göteborg, kontakta Göteborgs Stads kontaktcenter: goteborg@goteborg.se eller 031-365 00 00. www.goteborg.se


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Liv och rörelse gör staden trygg för alla, även på kvällarna.

FLAGGAN SOM STÅR FÖR

TRYGGHET OCH TRIVSEL Att skapa en trivsam stadskärna för alla även kvällstid är en utmaning. Med initiativet Purple Flag hjälps alla aktörer åt, vilket ger vinster på flera plan. Följ med till Västerås, Helsingborg, Örebro och Stockholm; fyra städer som har nått goda resultat! text: nella bergström bild: pia nordlander

16

NÄR FOLK SLUTAR JOBBET blir det tomt i de flesta svenska innerstäder, vilket är ett problem både för handlare och boende, inte minst avseende tryggheten. Men det finns lösningar. Purple Flag är ett initiativ som har funnits sedan 2006 i bland annat Storbritannien, och nu har kommit till Sverige. Det går ut på att lokala myndigheter, polisen, handeln och näringslivet samarbetar kring olika fokusområden, som syftar till att göra staden trygg och säker även kvällsoch nattetid. Det ger ekonomiska vinster i form av ökad försäljning och minskad skadegörelse, samt mer trivsel och trygghet åt medborgarna. De städer som jobbar med fokuspunkterna enligt vissa kriterier certifieras med Purple Flag, en lila flagga. FLER BESÖK I CITY En av de första Purple Flag-certifierade städerna i Sverige var Västerås, som fick utmärkelsen 2015 och ligger långt framme i arbetet med att skapa en levande stad dygnet runt. Maria Fors, vd för Västerås Citysamverkan, en sammanslutning av näringsidkare, fastighetsägare och Västerås stad, berättar att man länge har varit duktig på att jobba med trivsel i stan, men främst på dagtid. Trygghetsfrågor och så kallad kvällsekonomi, det vill säga verksamheten hos restauranger och nöjesliv, har kommit lite i skymundan. Men 2013 ordnade Svenska Stadskärnor ett studiebesök i Dublin, om trygghet och säkerhet kvälls- och nattetid. – Med inspiration och energi satte vi i gång att jobba, bland annat med bättre städMaria Fors

ning och klotterborttagning, följt av nya tankar om det mesta kring nattlivet. Vi såg till exempel till att bussarnas nattidtabell stämde med krogarnas stängning, så folk inte blev kvarlämnade i stan på natten, vi har rustat upp parker och förbättrat belysningen. Purple Flag har i samverkan med bland andra Värna Västerås, stadens brottsförebyggande råd, gjort en undersökning som resulterade i en konkret handlingsplan för ett tryggare och säkrare city. – Vi har jobbat mycket med trygga stråk i vår handlingsplan, att man ska vilja stanna upp när man går från en punkt till en annan. Man kanske lyssnar på gatumusikanter, tittar på muralmålningar, ser ljusspel på fasader eller hör barnskratt när man går förbi en papperskorg, säger Per-Olof Rask, samordnare för Värna Västerås. Västeråsarna har märkt av arbetet med Purple Flag-certifieringen, säger Maria Fors. – Vi har satsat mycket på fasadbelysning och jul- och vinterbelysning vilket uppskattas enormt av invånarna. Vi har fler besök i city, vilket är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Vi får också mycket beröm för hur snyggt och rent det är numera. I Purple Flag-konceptet ingår också att anpassa staden för olika behov och önskemål, och inte minst olika åldrar. – Barn och unga, vuxna och äldre, friska och funktionshindrade, alla ska ha en plats i staden. Vi satsar till exempel stort på kultur, nyktra mötesplatser för den som inte vill gå på krogen och fina parker och lekplatser. OLIKA PROJEKT Västerås Citysamverkans motsvarighet i Stockholm heter City i Samverkan och


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

»Vi har jobbat mycket med trygga stråk i vår handlingsplan, att man ska vilja stanna upp när man går från en punkt till en annan.«

Strategiskt utplacerade bänkar är ett sätt att skapa trivsel och få människor att stanna i stadskärnan.

har Per Eriksson som vd. Även här jobbar man med Purple Flag. Representanter för staden, fastighetsägare, handel och övriga intressenter sitter i styrelsen för City i Samverkan och jobbar ihop med Per och hans 15 medarbetare, för att göra Stockholms innerstad trygg och säker även kvälls- och nattetid. – Svenska Stadskärnor bjöd in olika städer att vara med i Purple Flag och vi hakade på. Vi valde att koncentrera oss på området runt Stureplan, som Per Eriksson är Stockholms nöjescentrum och ofta oroligt nattetid. Vi har tillsammans kartlagt olika åtgärder för hur vi kan öka tryggheten och trivseln i området, berättar Per och exemplifierar: – Hittills har vi städat upp runt tunnelbanans nedgång där många förut uppehöll sig och skräpade ner, vi håller efter affischering och klotter och ser över hur vi kan öka belysningen bland annat i Humlegården intill Stureplan. Dessutom har vi sett till att få upp julbelysning på närliggande gator för mer ljus och trygghet. Tillsammans med Trafikkontoret har vi rensat bort långtidsparkerade cyklar i området. Vi för också diskussioner med polisen om att stänga av Sturegatan för biltrafik nattetid, då kroggäster ofta rör sig där och riskerar att bli påkörda. City i Samverkan driver flera olika projekt där de enskilda aktörerna bidrar på sitt sätt. Några exempel är vinterbelysningen i city, daglig städning, cityvärdar och ett antal lokala projekt på utvalda gator och platser, däribland Sergels Torg. Per understryker att samarbetet bygger på att man har goda och långvariga relationer med alla inblandade.

– Vi träffar polisen på möten varje vecka och har flera års samarbete bakom oss. Det är en förutsättning för goda dialoger och bra resultat. Maria Fors i Västerås vittnar också om hur viktig samverkan är för ett gott resultat. – Vi har ett fantastiskt samarbete med handel, fastighetsägare och kommunen. Vi är extra glada att Västerås stad har tagit fram direktiv och handlingsplaner för hur staden ska vara trygg och säker för alla. Slutar jag, eller alla som jobbar hos oss, kommer arbetet ändå att drivas vidare tack vare handlingsplanen. ARBETAR BROTTSFÖREBYGGANDE I oktober 2017 blev Örebro Purple Flagcertifierad. Stadens centrumledningsbolag City Örebro arbetar brottsförebyggande sedan flera år, bland annat genom att samordna finansiering av ordningsvakter, som patrullerar city på helgkvällar. – Vi har också ett väl utvecklat samarbete mellan näringsidkare i city och offentlig sektor, med kollektivtrafiken som en viktig del, säger Stina Storm, Stina Storm vd på City Örebro. Stina berättar vidare om en ombyggnad av två platser som inte upplevdes som trygga och trevliga, till så kallade mikroparker. – Följden blev att de har tagits tillbaka av vanliga örebroare, vilket visar vikten av att tänka på att underlätta för mänskliga möten i stadsplaneringen. En annan trygghetssatsning under 2017 i Örebro var att bygga om en trafikerad genomfartsled till en väl upplyst stadsgata, där man kan cykla säkert.

Dessutom har Örebro kommun och stadens fastighetsägare sedan några år ett unikt samarbete som bland annat syftar till att underlätta för samhällets svagare grupper att få bostad. Målet är att tillsammans bli bäst i Sverige på att motverka hemlöshet och utanförskap på bostadsmarknaden. Stina Storm ser att Purple Flag-certifieringen redan har medfört ökad samverkan och samproduktion mellan stadens olika aktörer. – Vi har sedan länge haft fokus på trygghet, trivsel och tillgänglighet, men med Purple Flag har vi gemensamt tagit fram en organisationsöverskridande handlingsplan. GEMENSAM MÅLBILD I Helsingborg är det Helsingborg Citysamverkan som jobbar med trygghetsfrågor inom ramen för Purple Flag. Bolaget består av Helsingborgs Cityförening, fastighetsägarna i city och Helsingborgs stad. Vd Hanna Candell beskriver pågående projekt i staden: – På Maria Torg ligger många krogar och torget har upplevts som stökigt och otryggt, särskilt nattetid. I samband med en större ombyggnad Hanna Candell av torget startade vi ett Purple Flag-projekt. Vi har satsat på bättre belysning och renhållning, vi har tagit bort en skymmande mur runt kyrkan mitt på torget, vi har satt upp pollare som avgränsar trafiken och anpassat torget bättre för uteserveringar. Projektet har fungerat så bra att man har valt att jobba likadant i etapp II, där renoveringen av Helsingborgs centralstation blir huvudspåret.

– Vi ser till att vara med från början. Vi har precis gjort en första nattvandring med alla inblandade aktörer och jobbar nu med nulägesanalys och en långsiktig handlingsplan. Här finns både mindre skavanker som kan åtgärdas direkt, som klotter och felriktade skyltar, och så finns det större förändringar som ingår i ombyggnadsprojektet. Det bästa med Purple Flag, tycker Hanna Candell, är att olika aktörer samlas kring en gemensam målbild. – Normalt jobbar vi tillsammans med fastighetsägare, näringsidkare och representanter från staden. Här får vi även samverka med polis, väktare, taxibolag och lokaltrafik, vilket ger nya infallsvinklar och goda kontakter. Det är ett fantastiskt arbetssätt! 

Detta är Purple Flag

Den lila flaggan är symbolen för en säker och trygg stad, även kvällstid, och ges till de städer som uppfyller kriterier inom fem fokusområden. Punkterna i fokusområdena är vanligen en del av de lokala myndigheternas, polisens, handelns och näringslivets arbetsuppgifter. Inom Purple flag knyts alla aktörer samman så att de samarbetar och samverkar utifrån ett gemensamt mål och tydliga riktlinjer, som följer respektive kommuns jämställdhets- och mångfaldsplan. Bättre belysning och städning, informationsskyltar, fler medlemmar i cityföreningar samt bättre samarbete mellan det offentliga och privata är några av de vinster som Purple Flag-projekten medför.

17


PLAY HOTEL CADO har ett klart mål – vi vill med unika produkter skapa rörelse, harmoni och balans för våra kommande generationer. PLAYHOTEL är vårt senaste projekt, en mobil lekplats som kan placeras i stort sett var som helst. Ett nytänkande som ger barn tillgång till lek och rörelse även mitt i staden. www.cado.se

040-45 23 00

Samverkan leder till framgång. För 10 år sedan grundades medlemsorganisationen Unika Ludvika. Nu satsar vi på att bli Årets Stadskärna 2019. I och med det har vårt arbete intensifierats och samverkan ytterligare stärkts mellan intressenterna i stadskärnan. En viktig del för att nå förändring och framgång är att vi har ett tätt samarbete med fastighetsägarna. Här är två goda exempel på hur vårt samarbete kan se ut. Foto: Thomas Henrikson

TILLSAMMANS – FÖR ETT LEVANDE CENTRUM Enköpings centrum är en levande stadskärna med många, unika småbutiker. Genom föreningen Enköping Centrumsamverkan jobbar handeln, fastighetsägare och kommunen tillsammans för att stärka stadens attraktionskraft.

Unika Ludvika har tagit fram ett material som fångar upp nyetableringar och fungerar som en sluss för dessa. Vi har första kontakten och lotsar vidare till den fastighetsägare som har lämpligast lokal för verksamheten. Tillsammans med de två fastighetsägarna för Engelbrekt Galleria har ett Familjetorg byggts upp. I det nya Familjetorget finns bland annat amningsrum, skötbord och lekhörna, något som efterlängtats och glatt tagits emot av våra kommuninvånare. LudvikaHem, Linus Andersson fastighet och UnikaLudvika inviger Familjetorget.

ENKÖPING - ÅRETS STADSKÄRNA 2025! Ett tydligt mål som visar att vi har höga ambitioner när vi utvecklar vår stadskärna.

Vårt uppdrag verka för ett attraktivt och sammanhållet Enköpings centrum genomföra profilskapande aktiviteter och arrangemang vara kommunens remissinstans och bollplank i frågor kring kommunen

enkopingcentrum.se

18

facebook.com/unikaludvika www.unikaludvika.se


TILLSAMMANS ÄR PAROLLEN Genom att lyssna på invånarna och samarbeta över gränserna tar Vänersborg de första stegen mot en trivsammare stad.

Foto: Olle Gustavsson och Jerry Lövberg

vänersborg kommun har varit med i Svenska Stadskärnor i ett år. Nu drar kommunen igång ett spännande projekt, i form av ett samarbete mellan Forum Vänersborg, som består av representanter för handlare, besöksnäringen, fastighetsägare och kommunens tjänstemän, och Svenska Stadskärnor. – Vi ska gemensamt ansöka om bidrag för att kunna lyfta stadskärnan och göra Vänersborg till en trevligare stad för alla som bor och vistas här, säger Andreas Knutsson, gatuchef på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Nyckelordet är tillsammans, understryker både han och Lars Salonen, ordförande för Forum Vänersborg. – Vi ska lära oss av andra stadskärnor som har gjort samma resa, vi ska fråga vänersborgarna vad de vill ha i sin stad och vi ska prata med fastighetsägare och handlare vad de saknar och önskar sig. Vi har inga färdiga förslag utan vill lyssna och utforma staden till en attraktiv plats för alla, säger Andreas Knutsson. En förändring som redan har genomförts, och blivit mycket uppskattad, är den nya tillgänglighetsanpassade mötes- och lekplatsen i Plantaget.

– Här träffas barn och vuxna, det är fullt av folk hela tiden. Det personliga mötet är otroligt viktigt och lekparken är ett exempel på lyckat förändringsarbete som vi gärna ser mer av. ett förslag som kanske blir verklighet under projektet är att byta plats på verksamheter längs gågatan. – Bankerna, som traditionellt har haft lokaler i utmärkta A-lägen, har merparten av sina kunder på nätet i dag, medan handlarna som brottas med konkurrens från nätet och externa köpcentrum skriker efter bra affärslägen. Då skulle fastighetsägarna helt enkelt kunna byta hyresgäster med varandra. Det skulle gynna alla och ge mer liv åt centrum, säger Lars Salonen. Med samverkan och dialog hoppas Vänersborg komma långt. Tanken är att inte slå sig till ro efter att projektet är slut, utan hela tiden fortsätta jobba med förändring och utveckling. Och viktigast av allt är att få med sig vänersborgarna på resan. – När människor börjar se att alla kan hjälpas åt, att alla kan vara med och bidra till trivseln i staden, har vi vunnit jättemycket. —

www.visittorsby.se

GÖRA

UPPTÄCKA

BO

SÖK ...

Strosa runt, roa dig och sätt guldkant på din dag i Torsby centrum - och du, den vackra vidsträckta naturen i området bjuder in till härliga, roliga, spännande och avkopplande upplevelser. Välkommen!

Torsby Turistbyrå l +46 560-160 50 l turist@torsby.se

visittorsby.se


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

EVENEMANG

LOCKAR BESÖKARE Ett effektivt sätt att locka till sig besökare som sedan kan tänkas återvända är förstås att ordna olika evenemang. Nästan alla städer har sina egna evenemang, från långlördag till konstfestivaler. Här är några exempel! text: nella bergström bild: anders kihl, anna sigge, daniel sjökvist

SPÄNNANDE KONST I BORÅS

Gatukonstnären Lonac har satt sin prägel på Borås.

 Borås har gjort sig känt för att satsa mycket på konst, staden har allt från verk av världskända konstnärer till oetablerade unga. Sedan ett par år ordnar staden och Borås TME i samverkan också gatukonstfestivalen No limit. Konstnärer från hela världen deltar i förvandlingen av det offentliga rummet och skapar ett gigantiskt utomhusgalleri, på husfasader och murar, i parker och på gator. Stadsbor och besökare kan följa med på guidade turer bland konstverken, vilket brukar locka mycket folk. Festivalen innehåller alla typer av gatukonst, från muralmålningar till skulpturer och installationer. No Limit ska vara så autentisk med den ursprungliga street art-rörelsen som möjligt och ingen av konstnärerna behöver därför göra några skisser eller beskrivningar av målningarna i förväg. I stället får de större väggar att pryda efter eget behag. Det betyder att ingen i förväg vet vad som slutligen ska pryda de aktuella väggarna. Riskabelt, och spännande!

POPULÄR KONSTUTSTÄLLNING I ÖREBRO

 Örebros konstbiennal Open Art startade 2007, återkommer vartannat år och blir bara mer populär. Mer än 100 konstverk, skapade av samtida konstnärer, lokalt och internationellt kända, kan upplevas på gator och torg, i köpcentrum, på fasader, runt Slottet, i Svartån och många oväntade platser i centrala Örebro. Kommunen driver Open Art med stöd av Örebro konsthall, Region Örebro län, Adolf Lindgrens stiftelse och det lokala näringslivet. – Open Art är oerhört positivt för stadens attraktivitet. Under de somrar som vi har Open Art får vi fler besökare, även från utlandet, och mer klirr i kassorna. Dessutom märker vi av mer positiva samtal mellan besökarna. Detta är konst som förvånar, berör och ibland även upprör, vilket leder till intressanta samtal om konst, säger Stina Storm, vd på City Örebro.

VÄSTERÅS LYSER UPP

 Sedan 90-talet firas ”lyskväll” den sista helgen i augusti, främst i Norrland och Mälardalen. Traditionen kommer från Finland och innebär att man tar farväl av sommaren genom att tända eldar vid stranden. I Västerås genomfördes den första lyskvällen 2016, på initiativ av nätverket Vänliga Västerås. Det blev succé! Flera tusen marschaller tändes i Östra hamnen och på Lillåudden. Massor av människor vandrade längs marschallerna och njöt av den fina kvällen. Även 2017 ordnades lyskväll, där Vänliga Västerås stod för merparten av marschallerna men flera bostadsrättsföreningar och restauranger i området bidrog också.

SOMMARTORSDAGAR I BORÅS

 I Borås ordnas årligen sju sommartorsdagar, med okända och etablerade artister och dansband. Initiativet kom från början från köpmän som ville ordna underhållning och ha kvällsöppna butiker för att locka turister till stan och göra Borås mer levande under somrarna. Några artister som har uppträtt på sommartorsdagarna är Jerry Williams, Jill Johnson, Orup och Carola.

STÄDFEST I VÄNERSBORG

 Den 24 mars ordnar Vänersborg städfest och fototävling för alla invånare. Tanken är att alla ska ta en bild på ett litet område i staden, till exempel sin egen innergård eller en liten dunge, städa det fint och ta en bild på resultatet. Bästa städningen belönas, och alla som är med och städar kommer att bjudas på fest på gågatan. Syftet är både att få fint i stan och påvisa vårt gemensamma ansvar för det offentliga rummet. Kanske något för andra städer att ta efter?

FOLKFEST I BOLLNÄS

 Bollnäs kommun ordnar i samarbete med föreningen Bollnäsdraget Grillnatta varje sommar, då kända artister uppträder på torget, butikerna har kvällsöppet och sortimentet flyttar ut på gatan. Dessutom arrangeras bakluckeloppis och ett tivoli kommer till stan. Evenemanget brukar locka tusentals besökare och har nu pågått i 31 år.

20


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Tillsammans för ett starkt näringsliv För Linköpings framtid är en fortsatt stark och

Oavsett om du har en ny idé, planerar en

växande företag är ett arbete som är ständigt

uthållig utveckling av näringslivet avgörande.

expansion eller står inför en etablering av

pågående. När områden och företag förenas,

Samtidigt ökar en snabb teknikdriven global

ditt företags verksamhet i Linköping finns

blandas och förnyas så uppstår nya möjlig-

utveckling kraven både på företagen och på

vi till för dig. Vi arbetar för hela närings-

heter för näringslivet och staden.

oss som är med och stödjer dem.

livet – från den lilla butiken till den stora

Därför kraftsamlar nu Linköpings kommun i arbetet mot ett näringslivsklimat i topp. Större närhet mellan näringsliv och kommun

industrin och från den livliga stadskärnan till ytterområdena. För alla delar behövs i ett livskraftigt näringsliv.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att göra en framgångsrik stad ännu bättre. Med företag och näringslivsklimat i topp skapar vi en solid grund för morgondagens välfärd. Och

skapar ännu bättre förutsättningar för dagens

Staden växer, med ökat antal invånare och

ger fler möjlighet att göra verklighet av sina

och morgondagens företagsidéer att fortsätta

nya stadsdelar. Att Linköpings stad fort-

visioner och idéer för framtiden.

utvecklas och trivas i Linköping.

sätter att vara en attraktiv plats för nya och

Linköpings kommun

Näringsliv och tillväxt linkoping.se

21


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Foto Niklas Lundengård

"STADSKÄRNOR GER EN AUTENTISK STADSUPPLEVELSE" International Downtown Association, IDA, är en internationell paraplyorganisation för städer och orter som jobbar med utveckling av stadskärnor. David Downey, vd för IDA, berättar här om sin syn på stadens utveckling.

UPPSALA LOCKAR BESÖKARE MED LJUSFESTIVAL OCH SNABBT WIFI Uppsalas citysamverkan, Uppsala City, började redan 1996 arbeta med samverkan mellan olika aktörer för en attraktivare stadskärna. – Arbetet bedrivs till stor del genom olika arbetsgrupper som stadsförnyelse, trygghet och trivsel, marknad och utbud, berättar Lisa Thörn, vd på Uppsala City.

text: nella bergström

Vilka utmaningar står svenska städer inför i dag? – Näthandeln är en stor utmaning för traditionella butiker. Växande befolkning och ökade lokalkostnader är andra. Säkerhet på gator och torg och säkerhet i samband med terrorattacker och naturkatastrofer är ytterligare frågor att möta. Vi ser också en teknisk utveckling med till exempel självkörande bilar, som kommer att påverka våra städer. Med framgångsrik stadsförnyelse, som präglas av ökad aktivitet på kvällar och nätter, blir förvaltningen av städernas kvällsekonomi allt viktigare.

 Aktiviteter och evene-

mang är en viktig del av Uppsala Citys arbete, de bidrar till ökande flöden och omsättning och gör staden mer levande och trevligare att besöka. En av de mest populära aktiviteterna heter Allt ljus på Uppsala och arrangeras i år för sjätte gången, tillsammans med Destination Uppsala och Uppsala kommun. Det är en ljusfest i mörkaste november, där ljusinstallationer lyser upp stadskärnan. Temat för årets festival är hundraårsjubilerande Ingmar Bergman.

Vilka verktyg finns att ta till för städer och orter som vill utveckla sin stadskärna? – För tre år sedan inrättade IDA ett forskningsprogram för att ytterligare hantera de utmaningar som våra medlemmar står inför. Genom programmet har vi tagit fram tolv rapporter, som fungerar som praktiska guider till städer som vill jobba med stadskärnorna. De tar upp till exempel hur man utvecklar grönområden, satsar på cykelstråk, jobbar med kommersiell utveckling och får liv i det offentliga rummet. Våra medlemmar kan ta hjälp av guiderna och delta i våra utbildningar.

I Uppsala finns dessutom Sveriges snabbaste fria wifi, också det en följd av samverkan. – Uppsala City står tillsammans med IP Only och Fastighetsägarna bakom projektet, som vi är stolta över. Vi vill skapa en upplevelse av Uppsala där tillgängligheten och kommunikationen ska vara enkel och snabb. Det har dessutom visat sig att Uppsalaborna är väldigt nöjda med wifit – 90 procent är positiva och vi har haft 3 miljoner uppkopplingar till wifit under 2017, berättar Lisa Thörn och fortsätter: – I snitt används wifit 7–10 minuter per gång, vilket tyder på att det verkligen behövs – man använder det inte för att se på film eller slösurfa.

David Downey

Hur ska stadskärnorna konkurrera med köpcentrum utanför stan? – Stadskärnor är planerade för att ge en autentisk stadsupplevelse, till skillnad från stora köpcentrum. Här kan alla sorters butiker få finnas, medan köpcentrum oftast satsar på likriktade kedjor. Genom att satsa på mångfald bland butiker och matställen, och stärka det unika och autentiska, kan innerstäderna konkurrera även i framtiden. 

KONFERENS OM HÅLLBARA STÄDER – BERLIN 18–20 JUNI Foto Robert Persson

 Varje år ordnar IDA, International Downtown Association, en internationell

konferens på temat stadskärnor. Förra året hölls den i Malmö, i år är det Berlins tur att stå värd. Syftet och målet med konferensen är att skapa en internationell plattform för olika centrumorganisationer i Sverige och världen som arbetar för hållbar stadsutveckling, både socialt och miljömässigt. Hur tar vi vara på regnvatten i städerna? Hur hanterar vi koldioxid? Hur bygger vi en välkomnande stad för alla? Konferensen hålls i Berlin den 18-20 juni och stadsledare från hela världen kommer att delta.

VI SATSAR PÅ SVERIGES STADSKÄRNOR

REMARK REMARK ERIKA BRAUN

0733 30 70 00 • www-remark-se

ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMö

REMARK REMARK ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

22

www-remark-se SE-211 21 MALMÖ

ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMö


En samverkande stad i förändring det är mycket på gång i Eskilstuna. Flera stora multinationella företag har valt att etablera sig i staden. Även omfattande satsningar har gjorts i den offentliga miljön. Ett nytt badhus och en arena har byggts och snart får innerstaden en helt ny gågata. Gränsöverskridande samarbeten är nyckeln till den positiva utvecklingen, enligt Isabel Gölles, vd för Eskilstuna Innerstad AB. – Att Eskilstuna är en stad i förändring är ingen tillfällighet. Det beror på medvetna strategiska beslut och att parter från näringslivet och den offentliga sektorn har lyft blicken och hittat en gemensam vision som alla vinner på, säger hon. i projektet handla för eskilstuna har hela stadens handel, både stadskärnan och de mer externa handelsplatserna, gått samman och arbetat fram en gemensam strategi. – Det gynnar platsernas olika identiteter och ger dem en större konkurrenskraft.

Unikt mätsystem hjälper dig att utveckla stadskärnan har du ansvar för att utveckla en kommun eller stadskärna? Viscando hjälper centrumutvecklare att bättre förstå besökarnas beteenden. Med vårt unika mätsystem får du all nödvändig kunskap om besöksflöden för att kunna optimera din stadsutveckling.

konkreta resultat av de olika samarbetena är en kraftig ökning av NKI (nöjd kund-index) och en högre plats på näringslivsrankingen. Förändringen märks också ute på stan. – Vi ser ökade flöden i city, med fler människor som tar del av våra gator och torg, våra caféer och restauranger samt vårt kultur- och idrottsliv, säger Isabel Gölles. Olika varianter av BID´s (samfinansiering) och gemensamt ansvar är basen för att lyckas. —

– viscando är det enda företaget i världen som erbjuder en lösning för registrering och analys av fotgängare, cyklister och fordon i ett och samma system. Det är smidigt och blir kostnadseffektivt för kunden, säger vd Amritpal Singh. viscandos system bygger på innovativ 3D-teknik som levererar mer kunskap. Förutom att räkna besökare ser vi också varifrån man kommer, var på gatan man går och vart man tar vägen. Vi ser helt enkelt mer.

Vi gör smarta städer smartare www.viscando.com — info@viscando.com 031-7570 570 — Göteborg

staden i havet

CITYFASTIGHETSÄGARNA i Karlskrona

23


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

24

Profile for Crossmedia Communication

Levande städer  

En tidning för levande orter och livfulla städer

Levande städer  

En tidning för levande orter och livfulla städer

Advertisement