{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade.

Page 1

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

levande städer EN TIDNING FÖR LEVANDE ORTER OCH LIVFULLA STÄDER

Östersund blev Årets Stadskärna Sidan 4

Helsingborg går före – smarta lösningar för framtidens stad Sidan 12

Den lila flaggan ger nytt liv åt bortglömda platser Sidan 16

Effektiv kommunikation som sparar tid och pengar Sidan 6


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Östersund,

Foto: Göran Strand

2019 års stadskärna, är värdstad för årskonferensen den 27–28 maj.

Årets Stadskärna

 är en prestigefull utmärkelse för framgångsrik utveckling av stadskärnan, som Svenska Stadskärnor har delat ut sedan 1995. Den delas ut till den stad som under de närmaste föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum, genom samverkan mellan både privata och offentliga aktörer.

Dags för årets konferens  Östersund, Årets Stadskärna 2019, är värdstad för årskonferensen den 27-28 maj. Temat för årskonferensen är Smarta tillsammans! Med smart menar vi att ta tillvara alla aspekter som gör en stad attraktiv, ren och snygg, trygg och säker, effektiv, hållbar, tillgänglig med mera. Det väcker många frågor kring samverkan, samarbete och samsyn. Hur ser framtidens handel och stadskärnor ut? Hur smarta är vi tillsammans? Vad kan vi lära av varandra? Vilka verktyg finns och vad behöver vi för att bli smarta tillsammans?

Årskonferensen samlar aktörer från såväl den offentliga sektorn som det privata näringslivet, alla med olika funktioner inom stads-, plats- och centrumutveckling. För mer information se vår hemsida www.svenskastadskarnor.se

Smarta tillsammans! LEDARE Svenska Stadskärnor har sedan starten 1993 lyft vikten av att utveckla våra svenska städer och orter. Med kunskap, inspiration och konkreta modeller för förändring har vi tillsammans med våra medlemmar arbetat hårt för att särskilt stadskär­ nor och ortscentrum ska bli tryggare och mer levande platser där männ­ iskor vill bo, verka och mötas. Det är ett ständigt pågående arbete som dagligen utmanar och engagerar oss.

Under temat Smarta tillsammans vill vi presentera det viktiga arbete som våra engagerade medlemmar gör runt om i landet, samt uppmärksam­ ma det ständigt pågående arbetet för ett hållbart samhällsbyggande i ett helhetsperspektiv. Cityhandeln genomgår en struktur­ omvandling där innovationskraft, hållbarhet och närhet är nyckelord och där den digitala tekniken är ett viktigt redskap för att utveckla handelns möjligheter till försäljning, marknadsföring, varumärkesbyg­ gande och relationsskapande. Den digitala handeln börjar inse den fysiska platsens betydelse för att skapa uppmärksamhet och inspiration!

Det sker en uppluckring av grän­ serna mellan handel, service och tjänster som en anpassning till kon­ sumenternas önskan om upplevelse och delaktighet. Det nära, det smarta och det hållbara är hett! Omvandlingen är en del av den komplexitet som våra medlemmar står inför! En annan viktig aspekt som direkt och indirekt påverkar våra stadskärnor och centrum är hur vi på bästa sätt förvaltar offentliga och privata medel. Hur skapar vi tryggare, säkrare och attraktiva mötesplatser där? Hur kan vi jobba

Under temat Smarta tillsammans vill vi presentera det viktiga arbete som våra engagerade medlemmar gör runt om i landet. smartare och effektivare och sam­ tidigt hålla en hög kvalitet och en personlig service? Med vi menar vi kommuner, fastighetsägare, handel, entreprenörer, ideella krafter och den enskilda individen. Att ha tillgång till en attraktiv stadskärna har en

avgörande betydelse för stadens eller ortens framgång, vilket också inne­ bär allas ansvar på olika sätt. För att kunna hushålla med de begränsade medel som finns, behöver vi bli ännu smartare och snabbt dra nytta av digitala tekniska innovationer och användningsområden. För de flesta vet ju vad som behöver göras, men hur ska det ske? Vem har det övergripande ansvaret och vilka ska göra jobbet? Hur våra medlemmar gjort finns det flera goda exempel på i denna tidning. Det är smart att inspireras av all samverkan i denna tidning. Trevlig läsning!

Björn Bergman VD Svenska Stadskärnor

Paul Lindvall Ordförande Svenska Stadskärnor

Tidningen är producerad av Crossmedia Communication i samarbete med Svenska Stadskärnor, ett nätverk med 11 av Sveriges största städer som tillsammans driver och utvecklar gemensamma frågor och projekt. Städerna är medlemmar i Svenska Stadskärnor. Medföljer som bilaga i Dagens Industri och Dagens Samhälle, februari 2020. PROJEKTLEDARE: Peter Rosvall REDAKTÖR: Nella Bergström ART DIRECTOR: Livia Petré OMSLAG: Fredrik Johansson / Malmö stad TRYCK: Mittmedia

FÖR BILAGOR & KUNDTIDNINGAR, KONTAKTA: Crossmedia Communication Peter Rosvall, Tel: 0700-84 00 62 peter.rosvall@crossmediagroup.se

läs mer om oss på crossmediagroup.se

2

ANSVARIG UTGIVARE: Björn Bergman, bjorn.bergman@svenskastadskarnor.se FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: Erika Braun, kommunikatör, erika.braun@svenskastadskarnor.se svenskastadskarnor.se | Svenska Stadskärnor, Södra Vallgatan 5, 211 40 Malmö


OMBYTTA ROLLER

Franska Geraud Markets arrangerar årligen matfestivaler med delikatesser från 15 länder som besöker 28 svenska städer. Nu vill de visa upp Sverige i Montmartre, Paris. Intresserad?

FAKTA Det franskägda familjeföretaget Geraud Groupe International, grundat 1889, har genom sitt svenska bolag Geraud Sweden AB arrangerat The International Food Festival i Sverige i mer än tio år. Ca 28 städer får årligen besök av denna mångfaldiga uppskattade festival med delikatesser från ca 15 länder. Företagsgruppen är ledande operatör av officiella matmarknader i Europa.

EN FRANSK MÖJLIGHET Borgmästaren för stadsdelen Montmartre i Paris har bjudit in Geraud Sweden AB att arrangera en svensk julmarknad under fyra veckor i november-december 2020 intill Sacre-Coeur, en destination som varje månad lockar ca 1 miljon besökare.

FÖR VEM?

Här finns möjlighet att marknadsföra hela Sverige som destination eller enskilda städer och regioner. Det kan handla om turism, upplevelser, shopping, natur, kultur, design, mode, hantverk, mat och dryck med mera.

INTRESSERAD?

Välkommen att kontakta oss för mer information om hur ni kan nå en stor och bred internationell marknad på ett fördelaktigt sätt. Patrick Quist +46 (0)70 525 12 60, patrick@quistab.se François-Xavier Mauraisin +46(0)73 728 94 19 francois.mauraisin@groupegeraud.se (fransk- och engelskspråkig)

3


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Östersund vann efter storsatsning Östersund blev Årets Stadskärna 2019, efter hårt arbete och mål­ medvetna strategier. Calle Hedman, projekt­­­­­ledare på Destination Östersund, berättar hur det gick till och vad det har inneburit för staden. text: nella bergström foto: anette tandberg

Den 27–28 maj är de värdar för Svenska Stadskärnors årskonferens då bl a Årets Stadskärna 2020 ska utses.

4

Utmärkelsen Årets Stadskärna bety­ der jättemycket för Östersund, både marknadsföringsmässigt och praktiskt i arbetet för en bättre stad, enligt Calle Hedman, projektledare på Destination Östersund. – I arbetet för en attraktiv stads­ kärna hade vi satt upp ett delmål, att vi skulle bli Årets Stadskärna 2019. Nu är vi där, vilket är fantastiskt. Men det viktigaste med tävlingen var egentligen inte att vinna, utan snarare att själva upplägget uppmanar till samverkan mellan olika aktörer, som kommun, näringsliv och fastighetsägare. När handeln står inför stora utma­ ningar underlättar det en hel del med långsiktigt samarbete mot samma mål. Calle poängterar hur viktigt det är att kommunen är med på tåget: – Fastighetsägare och näringsliv kan vilja göra hur mycket som helst, men utan engagemang och stöd från politi­ ken är det svårt att genomföra något. Vi har lyckats väl i Östersund med att få med både kommunen och andra parter i styrgrupper och diskussions­ forum. Rent konkret har samverkan inne­ burit stora satsningar på staden, till exempel på det torg som förut skämt­ samt kallades Döda torget. Turistbyrån har haft tillfällig butik här, odlings­ lådor har ställts ut och flera evene­ mang har ordnats. Resultatet är betyd­ ligt mer folkliv och rörelse på torget. Staden har också fått fritt wifinätverk

som i sin tur har medfört flera roliga digitala lösningar, exempelvis kan man genom en så kallad City Play-app gå på digital skattjakt i olika delar av stan och få belöning från olika butiker. En annan digital tjänst som har utveck­ lats är olika erbjudanden, som att den som handlar i stan erbjuds en gratis korv på basketlagets match på arenan samma eftermiddag, eller att den som handlar tre gånger i en viss butik får en värdecheck på 25 procent på nästa köp. Handlarna bestämmer själva vilka erbjudanden de vill gå ut med. Sittgrupper, fler gator för flanörer, schackspel och nintendospel på upp­ höjda trädäck, blommor och trevlig belysning som anpassas efter årstiden är andra satsningar som har gjorts. Sammantaget verkar östersundsborna vara nöjda, berättar Calle Hedman. – Jag var rädd att bli hängd när vi tog bort några p-platser till förmån för en gågata, sådant brukar inte vara populärt, men vi ordnade fler parke­ ringsplatser på en annan gata så det gick bra. Han uppskattar särskilt den nära dialogen med övriga aktörer i staden, som har fördjupats efter utmärkelsen Årets Stadskärna. – Vi bjuder in varandra på ett nytt sätt nu, vi har fler samtal och bättre samarbeten kring hur staden ska ut­ vecklas. Jag tror att vi på destinations­ bolaget åtnjuter lite mer respekt för vårt arbete också, vilket känns bra. 

Olika evenemang på stadens torg har lockat mängder av besökare.

Vi bjuder in varandra på ett nytt sätt nu, vi har fler samtal och bättre samarbeten kring hur staden ska utvecklas." Calle Hedman


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Smart paketlösning för en tystare och renare stadskärna Nu rullar Good goods omkring i Borås stadskärna! Good goods är smidiga, miljövänliga fordon som levererar varor till centrum. Godset har packats om utanför staden i en omlastningscentral och på det här sättet reducerar vi nu tung, fossilbränsledriven trafik i centrum. Good goods är resultatet av ett smart samarbete mellan Borås Stad, Borås City, Centrumfastigheter i Borås, Västra Götalandsregionen och EU. Sno gärna vår idé så blir vi alla smarta tillsammans!

Läs mer på goodgoods.se

Ett smartare Örebro Genom historien har människan använt sig av ny teknik för att utvecklas och göra livet enklare. Nu handlar det om att skapa smarta städer. Men vad är det egentligen? är ekonomiskt, eko­ logiskt och socialt hållbar där man genom smarta lösningar gör livet enklare för invånarna, för besökarna och för näringslivet. Innovativa lösningar, öppenhet och uppkoppling genererar nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre.

en smart stad

Nya lösningar skapar nya möjligheter. Det kan t ex handla om uppkoppling av alltifrån byggnader, trafikstyrning till gatubelysning. Genom öppna data, gemensamma och etablerade bransch­ standarder kan samhällsbyggnadsområdet bjuda in fler externa innovatörer för att förädla det som redan finns. Detta skapar dessutom möjligheter för bättre besluts­ underlag och datadriven innovation. Vi kan genom visualisering i 3D av nya detaljplaner visa hur kommunen kommer att förändras. Genom e­tjäns­ ter och automatisering av delar av bygglovsprocessen skapas en rättssäk­ rare process och en effektivare hand­ läggning. Genom nya digitala verktyg

effektiviseras det interna arbetet, tid frigörs för att leverera ännu bättre ser­ vice till medborgare och företag, vilket bidrar till att skapa en enklare vardag. Örebro har vuxit snabbt de senaste åren och trenden ser ut att fortsätta. Samtidigt ökar våra intäkter inte lika fort och i det åldrande samhället blir det svårare att attrahera ny kompetens. Samtidigt kräver en ny generation invånare att de kan kommunicera med kommunen på ett modernt sätt. Hur ska vi lyckas leverera den service och de tjänster som medborgare, näringsliv och andra aktörer förväntar sig både nu och i framtiden? Hur ska vi som kommun kombinera ökade behov med knappare resurser? Dessa utmaningar gör att vi måste hitta nya sätt att jobba för att klara våra mål. För oss i Örebro betyder det att vi med hjälp av ny teknik skapar en enklare vardag och bättre livsmiljö för våra invånare. detta är ett smartare örebro.

Innovativa lösningar, öppenhet och uppkoppling genererar nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. ”


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Göteborgs smarta kommunikationsplattform har nu köpts in även av andra städer.

Effektiv kommunikation med nytt system En smart kommunika­ tionsplattform sparar tid och arbete åt flera svenska städers centrumföreningar. text: nella bergström foto: frida winter

Vi samlar nu all vår interna kommunikation på en enda plattform."

En stadskärna är en stor och kom­ plex organisation där fastighetsägare, butiker, tjänsteföretag och kommunen på olika nivåer ingår, vilket kan göra det svårt att nå ut med information till alla parter. Brist på information kan leda till missförstånd, passivitet och ineffektiva arbetsflöden i gemen­ samma frågor. En lösning är att samla all relevant information på ett ställe där mottagaren själv kan styra vilken information man vill ha. Innerstaden Göteborg är en centrumorganisation med omkring 520 anslutna medlemmar, inom allt från restaurang och bokhandel till fastighetsägare och Göteborgs stads förvaltningar. För att samla och få ut information om och till alla använde Innerstaden tidigare en rad olika kontaktvägar och programvaror; medlemsregister, pro­ gram för nyhetsbrev, webbsida, mejl, webbverktyg för att ta emot bokning­ ar till evenemang, sms-system för att skicka ut varningar för till exempel stölder, ytterligare ett dataprogram för undersökningar och enkäter…

det blev en djungel av program och listor att hålla reda på och adminis­ trationen tog allt mer tid. Sedan 1,5 år använder Innerstaden i stället kommunikationsplattformen Chainels, som har sparat massor av tid och arbete. Kommunikatör Jenny Schmidt berättar: – Det hela går ut på att man samlar all information i en enda kommunika­ tionsplattform, som också finns som app för telefonen. Alla användare får ett eget konto där de själva kan justera sin information om till exempel öppet­ tider och kontaktuppgifter och välja vilken typ av information de önskar. Utan att lämna plattformen kan man göra nyhetsbrev eller inbjud­ ningar till evenemang och utbild­ ningar, ta emot anmälningarna och administrera deltagarlistor. Det går också att anpassa utskick och infor­ mation till en specifik målgrupp. – Plattformen fyller de behov vi har och har sparat mycket tid och arbete för oss. Vi har även lagt in medlems­ kort i appen, säger Jenny Schmidt. – Kommunikation och information

är oerhört viktigt när man jobbar med samverkan. Vi ville skapa transparens och en öppen plattform för dialog som bidrar till känslan av samhörig­ het. Chainels är ett smart verktyg som används i gallerior och stads­ kärnor i Nederländerna, England och Frankrike, berättar Lena Dalerup, vd Innerstaden Göteborg. Innerstaden Göteborg var först ut i Sverige med Chainels och har därefter inspirerat andra städer. Både Malmö och Örebro arbetar sedan en tid i samma system. – Vi samlar nu all vår interna kommunikation på en enda plattform och ser fram emot att alla våra parter kommer att vara ständigt uppdatera­ de, samtidigt som vi är mer tids- och kostnadseffektiva, säger Pia Sandin, vd för Malmö Citysamverkan. Stina Storm, vd på City Örebro, håller med: – Vi ser klara fördelar med att vi är tre städer med samma behov som nu använder samma kommunikations­ plattform. Det gör att vi kan vidareut­ veckla verktyget tillsammans utifrån den svenska marknadens önskemål.

Göteborg är smartast!  I år är Göteborg utsedd av EU till Europas huvudstad för smart och hållbar turism. EU-initiativet syftar till att lyfta och uppmärksamma Europa som turistmål och inspirera andra europeiska städer. 35 städer från 17 EU-

6

länder deltog i årets upplaga av tävlingen där kandidater bedöms utifrån de fyra kategorierna hållbarhet, tillgänglighet, digitalisering och kultur/kreativitet. Nu pågår planeringen av det kommande året och staden

kommer att bjuda in till samtal, seminarier och många olika samarbetsformer för att tillsammans fortsätta utvecklas och bli ännu smartare. Grattis, Göteborg!


RACTIRCACRTAICCTIC E E E

OCKEOYCKOECYKEY

HockeyPractice.se HockeyPractice.se HockeyPractice.se

LEVERERAR SKRÄDDARSYDDA LEVERERAR SKRÄDDARSYDDA ISBANOR I NORDEN ISBANOR I NORDEN LEVERERAR SKRÄDDARSYDDA ISBANOR I NORDEN

Naturisbanor – unikt koncept för Naturisbanor naturisbanor som – unikt koncept för Naturisbanor ger 3–5 månader naturisbanor som åkbar naturis! – föråkbar naturis! gerunikt 3–5koncept månader naturisbanor som ger 3–5 månader åkbar naturis!

Konstfrusna isbanor – vi skräddarsyr lösningar för ert behov av Konstfrusna isbanor isbanor – både hyr- och – vi skräddar syrsom lösningar förköplösningar. ert behov av Konstfrusna isbanor Permanent eller mobilt medköplösningar. eller utan sarg isbanor – både som hyr-–och – vi skräddar syrkonstgräs. lösningar för ert av – med eller utan Permanent eller mobilt – med ellerbehov utan sarg isbanor – både hyr- och köplösningar. – med eller utansom konstgräs. Permanent eller mobilt – med eller utan sarg – med eller utan konstgräs.

Vinteräventyrsparker – i samarbete med AST Vinteräventyrsparker kan vi nu erbjuda heltAST – i samarbete med Vinteräventyrsparker nya Vi hjälper kan isäventyr. vi nu erbjuda helt – i samarbete med AST er designVioch Vi kan även leverera nyamed isäventyr. hjälper kan vi nu erbjuda helt skräddarsyr dessa speciallösningar för t.ex. er med design och Vi kan även leverera nya isäventyr. Vi hjälper efter era önskemål. crashed ice, winter skräddarsyr dessa speciallösningar förclassic t.ex. er med och Vi kan även events etc. efter eradesign önskemål. crashed ice,leverera winter classic skräddarsyr dessa speciallösningar för t.ex. events etc. efter era önskemål. Vi säljer även helhetslösningar med alla produkter crashedsom ice, winter classic events etc. behövs justhelhetslösningar er isbana, t.ex. ismaskiner. i samarbete Vi säljerför även med alla Nu produkter som med AST, aver Europas isbaneleverantörer. behövs fören just isbana,största t.ex. ismaskiner. Nu i samarbete Vi säljer alla produkter som med AST,även en avhelhetslösningar Europas största med isbaneleverantörer. behövs för just er isbana, t.ex. ismaskiner. Nu i samarbete med AST, en avwww.hockeypractice.se Europas största isbaneleverantörer. www.hockeypractice.pro info@hockeypractice.se

(professionella kunder) www.hockeypractice.pro (professionella kunder) www.hockeypractice.pro (professionella kunder)

(webbutik) www.hockeypractice.se (webbutik) www.hockeypractice.se (webbutik)

Tel 063-140 500 info@hockeypractice.se Tel 063-140 500 info@hockeypractice.se Tel 063-140 500


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Stockholms stad jobbar metodiskt med att undersöka var förbättringar i stadsmiljön behöver göras och hur de kan genomföras.

Stockholm stads belysning – ett lysande exempel på framgångsrik platssamverkan

Hur förbättras en stad? Förslag och strategier finns det gott om, det är inte i dem svårigheterna sitter. Knepigare blir det när goda idéer ska om­ sättas i praktiken. City i Samverkan Stockholm har hittat en framgångs­ rik modell för att över­ föra teori till handling. text: emelie högberg foto: ola ericsson / mediabank .visitstockholm.com

Information I nuläget arbetar City i Samverkan Stockholm även med en trygghetsinformationsapp till butikerna i city. Ursprunget till denna är terrorattacken på Drottninggatan, då butikerna inte gick att nå på flera dagar. Appen är ett kommunikationsverktyg som hanteras av City i Samverkans cityvärdar och en ansvarig på kontoret. Appen delas med polis, fastighets­ägare, Stockholms stad och övriga aktörer.

8

blir mer benägna i att investera när City i Samverkan Stockholms modell det handlar om deras egen gata eller platssamverkan innebär att stad och område, säger Per Eriksson. fastighetsägare arbetar tillsammans, För att kontinuerligt stärka och med City i Samverkan Stockholm som utveckla arbetet med platssamverkan nav. utförs just nu en övergripande nulä­ Ett exempel på att modellen fung­ gesanalys av Stockholm City. Analy­ erar väl är stadens alla ljus i juletid. sen är indelad på längden och tvären – Stockholm stad har Europas mest och är uppbyggd som en pyramid, där sammanhållna julbelysning. Ofta kan styrkor och svagheter identifieras på det bli väldigt spretigt med många samtliga nivåer. olika egna initiativ, men vi håller – Vi har delat in Stockholm i fyra samman hela projektet och får en distrikt, som vi ett och ett lyser ige­ väldig kraft i det, säger Per Eriksson, nom med hjälp av pyramiden. Vi tittar vd City i Samverkan Stockholm. på det första området och börjar neri­ Tricket är att ha en bra, och liten, från i pyramiden; är det helt och rent, samordnande organisation i botten. hur jobbar vi, vad kan vi förbättra och – Då är det mycket enklare att få vad krävs. Vi arbetar oss uppåt i py­ till stånd exempelvis finansiering för ramiden, metodiskt och strukturerat, projekten och få bättre utväxling på med samma frågor; hur ser det ut idag de insatser som görs, säger han. när det gäller trygghet, vad saknas, Kontinuitet, långsiktighet och hel­ vad kan vi göra. Sedan går vi vidare hetsperspektiv är några av nycklarna, till tillgänglighet – vilka öppettider är och genom samarbete kan starkare det idag, vad fungerar, behöver något resultat uppnås än om varje aktör ändras, och så vidare. På toppen läg­ arbetar enskilt. ger vi en omvärldsanalys för att se Rent konkret innebär platssamver­ hur de internationella trenderna ser kan att de olika aktörerna organise­ ut. Sedan gör vi samma sak på nästa rar sig kring en gata eller ett om­ område. Vi är rätt ensamma om att råde och lägger lite extra fokus sortera på det här sättet, berättar just där. Åtgärderna, som exem­ Per Eriksson. pelvis städning och stadsför­ Sergels torg är en plats som bättrande projekt – som att Innehåll City i Samverkan Stockholm byta ut belysning och se Stadsmiljö arbetat med extra mycket de över skyltning – genom­ två senaste åren och där förs av en arbetsgrupp metoden gett mycket goda som tillsatts för just den Tillgänglighet resultat. platsen, där stad och – Om vi börjar med fastighetsägare också Säkert, tryggt och social prevention svagheterna, så har ingår. vi det skamfilade – Det skapar när­ Helt, rent och snyggt ryktet och dåliga het i frågorna och (Broken Windows) varumärket. Torget fastighetsägarna

var en samlingspunkt för kriminella, förknippat med narkotikahandel, den mänskliga miljön var mycket steril och tuff, säger Per Eriksson. City i Samverkan Stockholm och samverkande aktörer definierade hur de ville förändra torget och landade i att gå från grått och trist till färgstarkt där människor vill stanna i stället för att bara passera. Många rör sig kring Sergels torg och mycket finns att ta tillvara. – Styrkorna är att det är en välkänd plats, om än något sargad. Det har en väldig potential och vi valde att vända på det; Sergels torg är inte ett ned­ sänkt torg, det är ett torg i två nivåer. Och det är spännande att jobba på båda nivåerna. Åtgärderna blev flera. En av dem var att dekorera och möblera torget, en annan att anordna ett stort antal evenemang – allt för att få människor att stanna till och vara kvar på plat­ sen. Sist men inte minst upprättades ett trygghetskontor. – Vi har en platsansvarig som alltid är på kontoret. Varje tisdag och fredag träffas polis, ordningsvakter, cityvärdar och personal från socialför­ valtningen för gemensamma möten. Där diskuteras vad som eventuellt är på gång under helgen, vilka resurser som behövs och vilka åtgärder som krävs. Vi har fått bättre polisnärvaro med fullt fokus på just Sergels torg och ordningsvakter som förstärker. Vi har god närvaro. Jag skulle rekommendera alla utsatta platser att göra likadant, vi har lyckats väldigt bra med Sergels torg, säger Per Eriksson. 


»I Skövde utvecklar vi stadskärnan tillsammans« Samarbete och engagemang har varit nyckeln i utvecklingen av Skövdes stadskärna.

Kat a

rin

En stad i fortsatt förändring Det är fler utvecklingsarbeten på gång i Skövdes stadskärna. Från ombyggnation av resecentrum till det fortsatta arbetet med Kyrkparken och färdig detaljplan för nya centrumnära bostäder. Till sommaren 2020 står dessutom det nya Kulturhustorget klart. I samtliga utvecklingsarbeten har flera aktörer varit med och bidraget med sina perspektiv. I stadskärnans förändringsarbete finns visionsbilder att luta sig mot som är framtagna gemensamt av fastighetsägare och kommunens samhällsbyggnadssektor.

Samarbeten är A och O Att det är just samarbeten som ska ta Skövdes stadskärna framåt har staden verkligen tagit fasta på. Under projektets gång har hittills 14 olika parter som berörs av platsen, så som fastighetsägare, organisationer, föreningar och kommuo Le nala sektorer, aktivt jobbat tillsammans. – Vi är även ständigt lyhörda för medborgarna. För att få in deras synpunkter har vi aktivt jobbat med medborgardialog och informerat om projektets status och aktiviteter på stormöten, säger Maria Leo Centrumledare och projektledare för Skövde City 2020. – För oss är det resan som är målet. Därför arbetar vi med attraktivitet, utveckling och investeringar på ett smart sätt så att alla som lever, bor och verkar i Skövde kan dra nytta av det, fortsätter hon.

Ma

ria

I

februari 2017 började Skövde Cityförening, Next Skövde och Skövde kommun en gemensam resa mot att bli Årets Stadskärna 2020. Arbetet, som går under namnet Skövde City 2020, ska bidra till en hållbar samverkanstruktur för att skapa en attraktiv stadskärna – kort- och långsiktigt. – Vi identifierade behovet av en uppfräschning av stadskärnan. Hertig Johans torg, stadskärnans mittpunkt, hade inte förändrats sedan 1977 och levde inte längre upp till behovet hos våra invånare och besökare. En levande stadskärna är enormt viktig för en sson stads och kommuns utveckling, säger Katarina JonsJo n a son, kommunalråd i Skövde. Även gatorna kring torget och den intilliggande Kyrkparken inkluderades i planen att göra staden mer lättillgänglig, tryggare och inte minst få undan bil- och busstrafik samt skapa nya mötesplatser. När idén presenterades anslöt både privata fastighetsägare och Svenska kyrkan. Utformningen av de fysiska förändringarna på och kring torget tog sedan vid och i augusti 2019 var torget, gatorna och den första delen av Kyrkparken färdiga.

Nya etableringar Samarbetet kring stadskärnans utveckling har resulterat i att fler nya företag har etablerat sig i Skövde. Etableringsarbetet sker i samarbete mellan fastighetsägarna och utifrån den vision som gemensamt tagits fram. Bara under 2019 har sex stycken nischade butiker, restauranger och företag valt att driva sina verksamheter i just stadskärnan. Dessutom syns en ny trend i Skövde genom de företag inom stadens framtidsbranscher – dataspelsutveckling och finansteknologi – som flyttar in på plan två i stadskärnan. – Allt detta bygger på nödvändiga samverkansstrukturer för att vår levande stadskärna ska utvecklas med sin tid – och framåt. I Skövde utvecklar vi stadskärnan tillsammans, säger Katarina Jonsson.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Trendspaning i

Baltimore Svenska Stadskärnors vd Björn Bergman och ordförande för Sveriges Centrumutvecklare Marlene Hassel har varit på IDA:s årliga konfer­ ens och spanat trender. text: emelie högberg

foto: ida crew och marlene hassel

IDA, The International Downtown Association är en paraplyorganisation där bland andra Svenska Stadskärnor ingår. Den grundades 1954 och har idag över 2 500 medlemmar som erbjuds spetskompetens, kunskap, olika utbildningar samt verktyg/modeller för att utveckla levande och hållbara centrum, platser, orter och städer. De har en årlig internationell konferens där man diskuterar stadsutveckling utifrån olika perspektiv. Läs mer här: downtown.org

Vad handlade Baltimorekonferensen om? Björn Bergman: IDA (International Downtown Association) är en paraply­ organisation där bland andra Svenska Stadskärnor ingår. De har en årlig konferens där omkring 1 000 delegater diskuterar stadsutveckling i olika for­ mer. 2019 hölls den i Baltimore. Marlene Hassel: Vi har ett nätverk som spänner över flera kontinenter. Det är ett tillfälle att stärka det inter­ nationella samarbetet, samtidigt som vi lär oss av varandra. Vi brottas alla med samma typer av problem, bara i lite olika former.

Vilka är trenderna för att få en stad att utvecklas? Björn Bergman: Det är svårt att säga något generellt, men alla kämpar med detaljhandelns transformation och påverkan av digitaliseringen. Gemensamma frågeställningar är hur vi sköter om det offentliga rummet och hur vi kan skapa anledning att vistas där. Tillgänglighet och infrastrukturfrå­ gor, inte minst vad gäller transporter, är också aktuella. Den största trendspa­ ningen är ändå att vi ser att handeln står inför en omställning, att den måste finnas i alla kundens kanaler och att handlarna måste skapa ett större erbju­ dande än enbart sina produkter.

Marlene Hassel: Handelns struktur­ omvandling är en het fråga, precis som Björn säger. Vi måste tänka nytt, testa nya koncept och rikta oss mot andra målgrupper än tidigare. Vi kan inte fortsätta tänka bara på handlare och varumärken när det finns lokaler lediga. Kanske kan man rikta sig mot civilsamhället istället; entreprenörer, ungdomar, föreningar. Vi ser också en trend i kontorshotell som drivs i samarbete med exempelvis ett café. Då blir cafét mer av en mötes- och arbetsplats. Så länge wifi och eluttag finns kan man jobba var som helst. Ett annat exempel är att kombinera tjänster, varor och evenemang. I Baltimore fanns en nagelsalong med happy hour – samtidigt som du handlar nagellack och får manikyr kan du ta en drink. Vi ser också att maten tar större plats än tidigare. Vi behöver skapa mathal­ lar i stället för saluhallar eller delika­ tessbutiker. En mathall kombinerar handel, delikatesser, snabbmatsbilar, restauranger och matutbildningar. De kan ligga i stort sett var som helst och byggs upp efter vilka förutsättningar och grannar som finns; ett industriom­ råde, ett universitet, ett torg... Det finns även ett stort behov av utställningslokaler för olika nätbutiker. Likaväl som butikerna går mot näthan­ del, kommer stora webbföretag tillbaka och vill ha fysiska butiker. De fem sin­ nena är otroligt viktiga i allt som görs.

Vi satsar på Sveriges Stadskärnor!

REMARK REMARK ERIKA BRAUN

10

0733 30 70 00 • www-remark-se

ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMö

REMARK REMARK ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMÖ

ERIKA BRAUN

VÄSTERGATAN 22

www-remark-se SE-211 21 MALMö

Baltimore ligger långt fram vad gäller kombinationen tjänster, varor och evenemang i en och samma verksamhet.

Vad tar ni med er från konferensen? Björn Bergman: Kanada talade om sin ”urban policy”, den tittar vi på nu och ser om vi kan göra något liknande i Sverige. Det handlar om att hantera de utmaningar och problem som svenska stadskärnor har framöver, hur vi kan utveckla våra centrum. Vi be­ höver möta risken för utarmning, öka kunskap och förståelse för betydelsen av attraktiva stadskärnor och vad de betyder för tillväxten, hur vi kan locka investeringar till centrum och vilka effekter en icke-fungerande stadskärna kan ge samhället. Marlene Hassel: I Baltimore blir stadsdelarna till småstäder i staden. Invånarna påverkar hur staden ska utvecklas och mötesplatser skapas, det är framförallt i samarbete föränd­ ring kan ske. Alla präglar centrumet. I Sverige har vi så mycket färre invå­ nare och kan inte ta till oss allt, vi får plocka 10-20 procent av det vi möter. Vi kan applicera trenderna, men aldrig till fullo göra likadant.


Karlskrona staden i havet Karlskrona är staden som inte bara ligger vid havet utan på öar i havet. I Karlskrona byggs det som aldrig förr. Den ständigt närvarande kontakten med hav och skärgård och intressanta miljöer i vårt världsarv gör att det finns enorm potential för att vidareutveckla attraktiva miljöer där människor kan bo, leva och verka. Vi förtätar och förädlar vår stolta stad i takt med att nya stadsdelar byggs och utvecklas. Skärgården är en stor resurs. För att skapa attraktiva miljöer nära havet med goda kommunikationer finns till exempel vår skärgårdsbåtpendel.

Vi ligger i framkant och jobbar aktivt med utveckling och digitalisering av kommunala tjänster såsom visualisering av stadsutveckling i 3D. Genom digital teknik utvecklar vi allt från parkeringsledningssystem till äldreomsorg. Vill du vara med och skapa framtiden i Karlskrona? Läs mer på karlskrona.se

karlskrona.se

ÖRNSKÖLDSVIK - Årets Purple Flag stad 2019 TILLSAMMANS HAR VI UTVECKLAT STADEN

NU TAR VI NÄSTA STEG

Med investeringar i parker, vandringsstråk, belysning, samt genom ett gediget samarbete med olika samhällsaktörer, engagerade invånareoch föreningar, handel och näringsidkare har vi tillsammans byggt upp en attraktiv och levande stadskärna. Men vi nöjer oss inte med det, utan tar ytterligare ett steg för att göra staden ännu attraktivare.

Vi jobbar målmedvetet vidare med att: • knyta ihop gator och torg med belysning och utsmyckningar • skapa förutsättningar för ännu fler upplevelser som förgyller staden och lockar besökare • tillgängliggöra ännu fler mötesplatser för invånarna, där vårt koncept ”Ta plats” och utvecklingen av våra parker och torg är viktiga ingredienser.

CESAM- Centrum i samverkan

www.cesam.nu


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

H22 handlar om att tillsammans skapa en stad som är trevlig att bo och verka i.

H22 – en testbädd för framtidens smarta Helsingborg är utställ­ ningarnas stad med en stolt tradition av att ordna mässor. År 2022 är det dags för nästa i raden, H22. Denna gång tar sig staden an globala utmaningar på lokal nivå, där samar­ bete och nytänkande är viktiga parametrar för förändring. text: emelie högberg

foto: helsingborgs stad

12

Arbetet med stadsmässan H22 har redan pågått i tre år. Det övergripande temat för mässan är vilken förändring Helsingborg som stad vill driva. Bomässor är inte längre aktuella och världen står inför helt andra utma­ ningar idag än för bara tio år sedan. – Den pågående kraftfulla urba­ niseringen och utmaningarna som kommer med den är vad mässan är tvungen att fokusera på. I framtiden kommer mycket att handla om hur man kombinerar och tar hand om globala utmaningar lokalt; där har vi basen i H22. Hur skapar vi en hållbar stad för helsingborgarna med lösningar som också kan appliceras på resten av världen? säger Soraya Axels­ son, projektchef för H22. Agenda 2030 genomsyrar hela mässan som har tre fokusområden, där innovativa lösningar för välfärd och stadsutveckling är ett. – Det handlar inte om dagens lös­ ningar, utan framtidens utmaningar kräver helt andra, nya, radikala lös­ ningar som förändrar sättet vi arbetar på. Dessa kan vi bara hitta tillsam­ mans med andra parter; privat och offentlig sektor, föreningsliv, invånare och akademin. Det kan lika gärna vara stora innovationer, som flera små, som tillsammans skapar en stor förändring, säger hon. Mycket testas redan i Helsingborg, exempelvis Framtidens mat, där syftet är att undersöka hur man med hjälp av 3D-skrivare kan skräddarsy smakfulla och näringsriktiga målti­ der för personer med svårigheter att tugga och svälja. Ett annat projekt är

H22 handlar mycket om att fortsätta på den resan och tillsammans med invånare och andra parter skapa en stad som är härlig att leva och bo i." Soraya Axelsson

Tre rör ut, ett cirkulärt återvinnings­ system som tar hand om toalettvatten, matrester och gråvatten på plats och sedan återför energi till området i form av biogas och gödsel. – Livskvalitet är vårt andra fokus. Sedan ett par år tillbaka har Helsing­

borg ett livskvalitetsprogram som visar riktningen för hur vi behöver arbeta för att lämna efter oss en välmående planet med välmående människor. H22 handlar mycket om att fortsätta på den resan och tillsam­ mans med invånare och andra parter skapa en stad som är härlig att leva och bo i, säger Soraya Axelsson. Det tredje och sista fokusområdet handlar om ”City Governance”. – Det finns inte någon riktigt bra översättning, men det handlar om vilket ledarskap som krävs för fram­ gångsrik stadsutveckling. Det handlar om en stads politiska ledarskap, den kommunala organisationens förmåga att leda och utveckla en stad, men också om näringslivets roll och hur det påverkar utvecklingen av en stad. Helsingborg satsar 250 miljoner kronor på att göra staden smartare och mer hållbar. 118 av dessa miljoner är öronmärkta för själva stadsmässan, resterande går till stadens förvaltning­ ar som enbart får använda pengarna till att ta fram framtidens innovationer. – De kommande tre åren ska vi testa en massa nytt. Det som fungerar bra ska vi skala upp, och det som inte fungerar ska vi sluta med, berättar Soraya Axelsson. H22 är en internationell satsning, där regionen såväl som landet och övriga världen är involverade. H22 är en gemensam satsning av stadens alla förvaltningar och hel- och delägda bo­ lag som samarbetar med många olika parter. I slutet av 2019 har H22 ca 50 olika samarbetspartners som består av både lokala och globala företag,


Foto Lotta Wittinger

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

CITYPROJEKT NR.

Årets Centrumutvecklare: Hanna Candell Grattis till utmärkelsen! Hur känns det? – Jag blev överraskad och stolt när jag fick reda på att jag blivit nominerad. Sedan var jag väldigt nervös under prisutdelningen och började storgråta när jag vann. Det är verkligen en bekräftelse på och ett erkännande av att vi jobbar på rätt sätt i Helsingborg City.

a lösningar organisationer som exempelvis FN och flera cityrörelser. I början av november 2019 gick det offentliga och internationella startskottet H22 summit; en stor konferens med 600 deltagare från hela världen som genom olika teman utbytte erfarenheter om vad som behöver göras för att utveckla framti­ dens smarta och hållbara stad. – För oss handlar det mycket om att vända på perspektivet och se på vår stad med ett utifrånperspektiv. Därför välkomnar vi de organisationer och företag som behöver testa innovatio­ ner i en stad. Här finns möjligheten, säger Soraya Axelsson. Hon berättar också att det är i samarbetet mellan olika aktörer som lösningarna går att finna. – Om vi ska förändra behöver vi lyfta på alla stenar. Under våren ska vi hålla ett evenemang där människor från olika branscher bjuds in och man under två-tre dagar försöker hitta lös­ ningar på ett antal problemställningar. Alla projekt och evenemang kommer att resultera i en 35 dagar lång cityexpo år 2022, det vill säga stadsmässan H22 – A smarter city. Planen är också att kandidera till Årets Stadskärna 2021, vilket skulle innebära att Helsingborg skulle stå som värdstad samma år som mässan går av stapeln. – Globala hållbarhetsmål har en naturlig plats i den mässan. Hela världen väntar på lösningarna, och här kommer vi att tydligt visa hur man kan jobba för att nå målen, säger Soraya Axelsson. 

Vad är det som ni gör så bra? – Vi har jobbat hårt med att skapa engagemang för stadskärnan i Helsingborg, och vi har lyckats väl. Ett kvitto på det är att vi blir allt fler på våra träffar och frukostmöten. Känslan av gemenskap är härlig. När städerna står inför stora utmaningar vad gäller framtidens handel och besöksflöden är det extra viktigt med stort engagemang, att få med många på tåget. På så vis står vi bättre rustade. Ett konkret exempel på en bra sak vi har gjort i Helsingborg är en kampanj inför Black Friday för att få fler att handla lokalt, som har spridit sig till 29 stadskärnor runtom i Sverige. Det är vi stolta över. Vad innebär utmärkelsen för dig personligen? – Utöver äran och uppmärksamheten fick jag ett stipendium på 10 000 kronor som jag ska använda till att gå en utbildning i ledarskap. Man kan alltid bli en lite bättre ledare!

Dags att nominera! För nionde året i rad ska nu Årets Centrumutvecklare utses. Ordföranden för Sveriges Centrumutvecklare, Marlene Hassel, har varit med sedan starten: – Vi instiftade priset 2012 för att vi vill synliggöra yrkeskåren och arbetet som görs för att utveckla städerna. Vi känner stor stolthet över alla dessa duktiga personer som finns över hela landet. Vem som helst kan nominera den man tycker förtjänar priset; en kollega eller någon annan som representerar en förening, företag eller kommun. Juryn som utser vinnaren tar alla nomineringar i beaktning, men ser gärna att nomineringen kommer från kommun, fastighets­ägare eller näringsliv. – Utmärkelsen tilldelas en person som på ett strukturerat sätt och som en god ledare har gjort förändringsarbeten med goda resultat. Förutom äran får vinnaren en prischeck, en statyett och ett diplom. Nominera senast den 16 februari den du tycker ska vinna!

Tillsammans tar vi hand om city! Många människor, organisationer och företag genomför nu tillsammans en spännande kraftsamling för utvecklingen av centrala Västerås. Målet är att svara JA till ännu fler önskningar, behov och drömmar. Det ska bli ett city som knyter ihop ett expanderande Västerås. Det ska bli mera harmoni, flyt och lätthet. Det ska bli Sveriges bästa city – på en ny nivå. Läs mer om kraftsamlingen på www.vasterascity.com/kraftsamling

För mer information om nomineringar och utmärkelser: sverigescentrumutvecklare.se/ aktuellt/2020

13


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Parker, torg och gågator har rustats upp i Örnsköldsvik.

En flagga för trygghet och trivsel

Våra städer är främst planerade för dagtid, med kontorspersonal i rörelse, öppna butiker och vimmel på stan. Samtidigt har utbudet i stadskärnorna har ändrats, fler restauranger är kvälls­ öppna och fler aktiviteter äger rum vilket gör att fler människor rör sig ute och på andra tider än förut. Men det kan fortfarande vara ödsligt i stadskär­ nan en vardagkväll då butikerna har stängt, vilket kan upplevas otryggt. Svenska Stadskärnors initiativ

Mia Patino Stålgren berättar om Örebro kommuns arbete med jämställdhetsbudgetering:

Vad är jämställdhetsbudgetering? Det är en metod för att få in jämställdhetsperspektivet på alla nivåer i kommunens budgetarbete. Metoden används för att visa hur mycket resurser som går till kvinnor, män, flickor och pojkar, och hur resurserna används för respektive grupp. I Örebro kommun har vi valt att utgå ifrån Europarådets definition av jämställdhetsbudgetering, vilket innebär att vi också utvärderar effekterna av budgeten och därefter justerar eventuella snedfördelningar vad gäller resurser för respektive grupp. Hur arbetar ni med detta? Som exempel har en av förvaltningarna tittat på kommunens arbetsmarknadsin-

14

t

foto: örnsköldsvik kommun

Lokala trygghetsgrupper, som den ny­bildade krögargruppen, samarbe­ tar nu med polisen, kommunen och butiks­ä gare. Särskilda värdar finns på stan under eftermiddagar för att skapa trivsel för ungdomar och en ny app för felanmälningar har satt strålkastaren på otrygga platser. Parker och torg har rustats upp vilket ökar trivseln och tryggheten och olika evenemang och upplevelser i stadskärnan har bidragit till fler besök. – Vi tänker tryggt och säkert och jobbar strategiskt. Fastighetsägarna är mer delaktiga och vi vill bjuda in till en ren, snygg, trygg och säker rg rsb e Fo stad med brett utbud av e aktiviteter, tillgängliga för alla även efter klockan 17, säger Anette Forsberg och fortsätter: – Vi är jätteglada över utmärkelsen som verkli­ gen känns som ett kvitto på att vi är på rätt väg. Men Purple Flag är en arbetsprocess som fortsätter. Vi har bara börjat och har et

text: nella bergström

Purple Flag går ut på att lokala myn­ digheter, polisen, handeln och närings­ livet samarbetar kring om­råden som säkerhet, tillgänglighet, utbud, plats och policy, med syftet att göra staden trygg och trivsam även kvälls- och nattetid. Samarbetet ger ekonomiska vinster i form av ökad försäljning och minskad skadegörelse, samt mer trivsel och trygghet åt medborgarna. De städer som jobbar med fokus­ punkterna enligt vissa kriterier certi­ fieras med Purple Flag, en lila flagga. Som ett led i arbetet med Purple Flag delas varje år en utmärkelse ut av Svenska Stadskärnor; Årets Purple Flag-stad. I år var det Örnsköldsviks tur att få ta emot det ärofyllda priset. – Purple Flag handlar om kvälls­ ekonomi. I takt med att handeln för­ ändras och viljan att mötas numera är en stor besöksanledning i våra städer, känns arbetsprocessen inom Purple Flag helt rätt. Vi försöker knyta ihop dag och kväll och jobbar mycket kring trygghetsfrågor, säger Anette Forsberg, centrumledare i Örnsköldsvik.

An

Flera städer i Sverige arbetar med Purple Flag, som är ett sätt att skapa trygghet och trivsel genom om­ fattande samarbete.

sats. Målet var att 35 procent av deltagarna skulle gå vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. Vid uppföljningen såg de att hela 47 procent av deltagarna fått arbete eller börjat studera. Men enligt statistiken uppdelat på kön var det bara 31 procent av kvinnorna, och dominerande 55 procent män, som gick vidare till arbete eller studier. Omräknat i pengar innebar detta att kvinnor fick betydligt mindre i resurser (1,5 miljoner kronor) än män. Det här resulterade i att förvaltningen påbörjade ett utvecklingsarbete för att forma en arbetsmarknadsinsats som fungerar lika bra för män som för kvinnor. Själva insatsen har inte tilldelats mer pengar, men justeringar vad gäller innehållet i insatsen

massor kvar att utveckla. Vi skall förenkla och förtydliga tillståndshan­ teringar, jobba vidare med vår lila tråd när det gäller tillgänglighet och jobba för att samordna alla aktivi­teter på ett enkelt och överskådligt sätt. Vi ska också inspirera till nya samarbeten och skapa aktiviteter som ger flöden vilket i sin tur bidrar till känslan av trygghet. En annan stad som använder verk­ tyget är Helsingborg. – Vi började jobba med Purple Flag redan 2015, säger Hanna Candell, vd för Helsingborg City. Just nu pågår ett projekt på Söder, där nya arbetssätt och fler samarbeten lyfter området. –Vi jobbar efter devisen helt, rent, snyggt, tryggt och säkert, och riktar in oss på att hitta nya samarbeten mellan staden, fastighetsägare, bo­ stadsrättföreningar, handlare, polis och förenings­l ivet. Nattvandringar, städning, belysning, utbud och eve­ nemang är sådant vi ser över, och det har resulterat i nya samarbeten. Ett exempel är det 40-tal småbu­ tiker i området som drivs av hand­ lare med utländskt ursprung, som tidigare inte har ingått i några samarbeten. Nu samverkar de med Helsingborg City och har tillsammans tagit fram önskemål på förbättringar i området. – Purple Flag är ett sätt att jobba, en process som hjälper oss att få med alla på samma resa för tryggare stadsmiljöer under kväll och natt, säger Hanna Candell. 

har gjort att den numer fungerar lika bra för kvinnor som för män. Varför är det viktigt? Hur vi fördelar resurserna påverkar olika grupper av människor och vi måste synliggöra om resurserna behöver omfördelas för att skapa en jämnare och mer rättvis fördelning. Örebro kommun ska därför följa upp budgetens effekter ur ett genusperspektiv och ta fram konkreta åtgärder för att få den jämställd. Uppföljningen ska ligga till grund  för den fortsatta verksamhetsplaneringen för att säkerställa att våra skattemedel används kostnadseffektivt, och med lika god kvalitet för kvinnor, män, flickor och pojkar.


EN M Ä R K N E VA

T

S

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

5073 0009


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Purple Night 2019 på Norre torg, Halmstad.

Här får bortglömda platser nytt liv Halmstad City använder Purple Flag för att öka besöken och få fart på kvällsekonomin även i undanskymda delar av staden. text: nella bergström och erika braun

foto: johan adermalm

Vi tänker oss en plats för spontana möten, häng, enkel och anpassad kommers, kanske något att smaka på och något att aktivera sig med.

16

Purple Flag Night är en idé som Halmstad City initierade förra året, med samma mål som utmärkelsen Årets Purple Flag-stad, nämligen att sätta fokus på de Purple Flag-certifie­ rade städernas arbete. I korthet går det ut på att genomföra en lokal akti­ vitet under en kväll samtidigt runt om i landet. Aktiviteten kan se olika ut från stad till stad, men grundtanken är att knyta den till det egna Purple Flag-arbetet och att det ska vara ett årligen återkommande arrangemang som visar stadskärnornas betydelse för samhället, dag– som kvällstid. Genom spridning på sociala me­ dier får städerna ny inspiration och tips på vad andra gör. Johan Adermalm, projektledare på Halmstad City, berättar: – Vi började 2019 med att för en kväll skapa ett makroområde inom vårt Purple Flag-område, där vi knöt ihop dag- och kvällsekonomin, för­ bättrade upplevelserna i området, ska­ pade en trygg mötesplats och visade upp möjligheterna på Norre torg, en annars lite bortglömd plats. – Norre torg knyter ihop två huvud­ stråk i stadskärnan på ett naturligt sätt, men de flesta väljer att vika av från gatan ett kvarter innan de kom­ mer fram till torget. Genom att punktmarkera platsen under Purple Flag Night och återinföra den i halmstad­

bornas medvetande fick den mer trafik och näringsverksamheterna på torget fick ny energi till att utveckla platsen. En stor del av de riktade insatserna handlade om belysning. Norre port, områdets alla fasader, en fontän och ett träd belystes med lila ljus. Inne i själva Norre port sattes en gigantisk discokula upp och dansvänlig musik spelades i högtalare. En ljuskanon skapade en ljuspelare på himlen för att markera torget på långt håll och en väggmålning belystes, allt för att konkret visa platsens möjligheter. Alla verksamheter runt torget hade specialerbjudanden eller höll extra kvällsöppet och en scen byggdes upp där man höll konsert i tre akter. Aktiviteterna gjorde att besökarna fick upp ögonen för platsen, och sedan dess har fler människor valt att besöka eller passera torget. Halmstad City fortsätter stötta utvecklingen av torget genom att bland annat lägga fler evenemang där. Den 19 mars 2020 är det dags för nästa Purple Flag Night och Halmstad City har valt att punktmarkera ett an­ nat bortglömt område i stadskärnan, Skomakartorget, uppkallat efter ett karakteristiskt hus på platsen där en anrik skomakare är verksam. – Fastighetsägarna i området är med på idén och kommunen har gett oss möjligheten att utforska möjligheterna

Purple Flag Night  Den 19 mars lanseras Purple Flag Night nationellt för alla Purple Flag-certifierade städer  vill delta. Aktiviteterna som genomförs lokalt men med nationell spridning. 

Syfte  Göra Purple Flag-arbetet känt och uppmärksammat av flera genom att skapa en nationell, gemensam dag för att  uppmärksamma stadskärnans funktion i vårt samhälle, dag som kvällstid och visa vad som behövs för att göra den attraktivare.

med platsen, så nu är det bara att le­ verera. Vi tänker oss en plats för spon­ tana möten, häng, enkel och anpassad kommers, kanske något att smaka på och något att aktivera sig med. – Målet är att skapa trygga, väl­ komnande och upplevelserika mötes­ platser som bidrar till att forma fram­ tidens innerstad, genom samverkan mellan näringslivet, fastighets­ä garna och Halmstads kommun, säger Johan Adermalm. 


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Tänk Stort, Tänk Lokalt

Present ko för din r tet or t

Företagare?

Stärk handeln i din kommun med ett

Beställ presentkort till dina kunder

unikt presentkort för din ort.

och anställda!

www.detlokalakortet.se

Tillgängligt Kortet kan enkelt köpas av konsumenter på särskilda säljstationer, både bemannade och genom självservice kiosker nere på stan.

Ett just presentkort Se ditt saldo eller snabbt spärra ditt kort utan att behöva själva kortet. Få påminnelser innan kortet förfaller.

Tryggt och säkert Presentkorten är baserade på MasterCard vilket gör korten lika säkra som betalkortet från din bank. Korten utfärdas av EML Payments, världens största leverantör av presentkort till köpcentrum och städer.

Lönsamt och hållbart Presentkort ökar i Sverige och ökade under 2019 med +13% jämfört med 2018. Presentkorten är tillverkade av papper, och inte plast. Intresserad? Kontakta oss på telefon 021-12 21 30

ds av n ä v n A erige v S i r e 52 ort Samarbetspartners

eller maila till info@cbscity.se

CBS CITY www.cbscity.se


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

God kommunikation ger mindre friktion

Tack vare god samverkan och genomtänkt information blev förlusterna små för affärsinnehavarna längs gatan.

När Västerås växer kraftigt kraftsamlar alla inblandade aktörer för ett så gott resultat som möjligt.

An

de

M

har vi en bra stad att verka och leva i”, säger Anders Lerner, strateg på Tek­ nik- och Fastighetsförvaltningen. Västerås stad har sedan 2013 jobbat aktivt med att fråga invånarna vad de saknar och önskar i sin stad, vilket sedan kan tas hänsyn till i olika stads­ utvecklingsprojekt. Citysamverkans vd Maria Fors berättar: text: nella bergström – Ett exempel är för några år foto: västerås stad sedan när invånarna efterlyste en riktig playa vid Mälaren. Med sand, palmer, beachvolleyplaner Västerås står inför stora omdaningar. Fors ia ar och solbryggor skapades en Här ska 10 000 nya bostäder byg­ badstrand – Lögastrand– gas till 30 000 nya invånare, och som har blivit väldigt 20 000 arbetsplatser ska skapas, populär. Det var en del allt i den befintliga stadskärnan. av utvecklingen av hela I storlek motsvarar det att hela strandstråket längs Mäla­ Katrineholm stoppas in i en befint­ ren, och ett sätt att knyta city lig stad – inget litet projekt. och Mälaren närmare varandra. Nya bostadsområden ska byg­ Nyligen har den stora ombyggnaden gas, befintliga platser och vägar ska av det centrala affärsstråket Vasaga­ byggas om och samverkan är helt tan avslutats. Den har givit en mängd nödvändigt för att få ihop alla dessa erfarenheter och kunskaper att ta med enskilda projekt. Den insikten har sig inför kommande projekt. utmynnat i vad som kallas Kraftsam­ ling för Västerås City; en fördjupad samverkan mellan Västerås Citysam­ Målet är att människor verkan, Västerås stad, övriga aktörer efteråt med stolthet ska och invånarna i Västerås. Projekt­ ledare för Kraftsamlingen är Maria säga att ”det här gick bra och Fors och Anders Lerner, på uppdrag nu har vi en bra stad att verka av kommunstyrelsen i Västerås och och leva i. Västerås Citysamverkan. – Genom samverkan och god kom­ Process full av lärdomar munikation kan olägenheterna för r e Anders och Maria understryker hur affärsinnehavare och väs­ n r Le rs viktigt det är att kommunicera, tänka teråsare bli så små som utanför det vanliga mönstret och göra möjligt under den här noggranna förberedelser inför ett perioden. Målet är att projekt. människor efteråt med – Kommunikation och informa­ stolthet ska säga att tion är avgörande för att få ett gott ”det här gick bra och nu

18

Ombyggnaden av Vasagatan blev ett stort projekt med många inblandade.

resultat. Stadens entreprenör kunde ta hänsyn till synpunkter från närings­ idkare och lägga om sin planering genom att senarelägga arbetet och halv­ era byggtiden. Vi tänkte till exempel också efter vilka som utöver affärsin­ nehavarna skulle drabbas om busstra­ fiken lades om. Även ett gymnasium, högskolan, stadsbiblioteket och dom­ kyrkan behövde göras delaktiga för att minska konsekvenserna. Tillsammans med affärsinnehavar­ na längs Vasagatan gjordes aktivite­ ter för att möta risken för minskade besökstal. Genom flödesmätningar kunde Citysamverkan se att kunderna blev färre i början, men efter annonsoch informationskampanjer ökade i stället besökarströmmen till gatan, trots ombyggnaden. I det hade även ett gott samarbete med den lokala morgontidningen stor betydelse.

– Vi beskrev vad vi gjorde på gatan och varför, och fick på så vis med oss västeråsarna och butiksägarna. Vi fick bara någon enstaka negativ kom­ mentar under byggtiden, vilket är helt unikt, säger Maria Fors. – Arbetet och dialogerna medförde också mycket annat, som att samver­ kan och förståelsen generellt blev dju­ pare och bättre mellan berörda parter. Vi hade roligt tillsammans! – Vi har lärt oss mycket av den här processen och tar med oss kunska­ perna in i kommande projekt. Vi har faktiskt gjort en checklista som alla kan använda: Vilka berörs av det vi ska göra? Hur berörs de? Hur förebygger vi problem och kommuni­ cerar förändringar på bästa sätt? Hur kommunicerar vi? På så vis tror vi att arbetet kommer att löpa på smidigare och lättare. 


DET GÅR BRA NU… • ÅRETS STADSKÄRNA 2019 • ÅRETS IDROTTSSTAD 2019 • ÅRETS STUDENTSTAD 2019

Stadspuls eller naturnära? I Ängelholm behöver du inte välja.

Ängelholm

I naturnära läge mitt i centrum planeras för ● 2700 bostäder och en mängd affärslokaler ● Rekreationsområden ● Nytt resecentrum ● Nytt stadshus

Här är det enkelt att leva gott! I Ängelholm ligger ån, skogen och havet alldeles intill ett centrum i tillväxt. Under en tid med stora utmaningar ökar ändå omsättningen år efter år och stadskärnan fortsätter vara attraktiv för boende, verksamma och besökande. Här arbetar vi tillsammans med stadskärnan efter en överenskommen affärsplan. Vill du bli en del av tillväxten? Läs mer på naringsliv.engelholm.com/tillvaxt


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

I Simrishamn har arbetet med fokusgrupper nyss inletts.

Struktur skapar engagemang och framgång

I Suckarnas gång i centrala Simrishamn ordnas en mycket välbesökt loppis var je lördag under april – oktober.

text: nella bergström

Lo

foto: istock , lotta anders egle och peter karlsson

BID; Business Improvement District, går ut på att alla olika aktörer i ett visst område samarbetar för att nå ett gemensamt resultat. (Läs mer i fakta­ rutan intill). Olika städer befinner sig på olika platser i BID-processen. Simrishamns arbete inleddes i mars förra året och hittills har man dragit igång fokus­ grupper som ska se över vad som behöver göras i stadskärnan, och startat en samverkansorganisation; Mitt Simrishamn. Centrumutvecklare Lotta Engvall är nöjd med processen så här långt. –Vi har redan fått bättre samman­ hållning och har blivit duktigare på att jobba över gränserna; kommun och näringsliv samverkar n g v all mycket mer nu. Vi tar nu E tt a ett helhetsgrepp över staden i stället för att jobba på varsitt håll, och alla är engage­ rade och inser att det är viktigt att lägga tid

20

de på utveckling. Ma Lotta framhåller särskilt stö­ det från Svenska Stadskärnor som en framgångsfaktor. – Regelbunden vägledning från dem hjälper oss att hålla rätt kurs. Även Borlänge drog igång sin BID-process i våras, och har hittills hunnit göra några stadsvandringar i centrala stan för att titta på trygghet, säkerhet och olika platsers behov av åtgärder. Nu ska underlag tas fram över vad som behöver göras. – Några förslag som redan har kom­ mit fram handlar om att namnge ett hittills namnlöst torg, och se över hur vi kan sanera klotter mer effektivt, sä­ ger näringslivschef Angelica Ekholm. Hon och hennes medarbetare tycker att BID är ett bra verktyg men de vill gärna skynda på processen. – För vår del hade det varit bra med ett lite snabbare skeende, vi gillar att arbeta i högt tempo! Men det är bra att jobba tillsammans mot samma mål och

Evenemanget Tusen lyktor på Stortorget i Ängelholm uppmärksammar barns rättigheter och har nu pågått i sex år.

lein e Eid m ar

få överblick över olika behov och hur vi kan samarbeta kring förbättringar. I Ängelholm har man precis fullföljt den 18 månader långa processen. Nu är staden redo att börja jobba utifrån affärsplanen för den nya driftorganisationen som man tagit fram, berättar Madeleine Eidmark, centrumutvecklare i Ängel­ holm. – Vi valde ett specifikt område i stan, väldigt centralt beläget, och har tittat på det under vår process. Vi har gjort en nulägesanalys och utifrån den tagit fram en affärsplan och en handlingsplan, och nu kan alla aktörer sätta igång och arbeta för att möta utmaningar och stärka områdets attraktionskraft. Fastighetsägare, kommun och näringsliv har samarbetat kring en vision för utvecklingen i området, som bland annat innefattar tydligare skylt­ ning till parkeringsplatser och en helt ny mötesplats med en stor LED-skärm på en husfasad och möjlighet till en flexibel och flyttbar scen. Och mer ska hända, säger Madeleine Eidmark. – Vi har precis kommit igång med det praktiska arbetet i våra olika sam­ verkansgrupper. Sammantaget är alla tre städernas re­ presentanter nöjda med BID-modellen. – Att jobba på det här strukturerade sättet har skapat större och bredare engagemang hos alla olika aktörer, och det har blivit tydligt att all vår gemensamma kunskap leder till bättre resultat, säger Madeleine Eidmark.  k

En tydlig modell för samverkan och plats­ utveckling hjälper städerna att stärka sina innerstadsområden.

Det här är BID BID, Business Improvement District, är en internationell samverkansform som ger tydliga resultat. Modellen kommer ursprungligen från Canada. Det finns flera BID-liknande modeller i Sverige. Svenska Stadskärnor har med 25 års erfarenhet av samverkan mellan privata och offentliga aktörer tagit fram en egen. Modellen bygger på deltagande på frivillig basis där man samverkar kring en gemensam målbild och upprättar affärsplan, finansiering och budget. Ett antal processverktyg samt checklistor finns också som stöd. Syftet är att stärka, analysera och utvärdera hur parterna, det vill säga kommunen, olika fastighetsägare, handel, hotell, restauranger, kultursektor, turism-, besöks- och rekreationsnäringar, kan samarbeta kring intressen, medverkan och insatser. Tillsammans skapar man en målinriktad affärsutvecklingsplan med tillhörande budget. Modellens process pågår under cirka 18 månader uppdelat i sju steg som innefattar nulägesanalys, platsrundvandring, löpande coachning i grupp och enskilt.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Örebro i två versioner Örebro gånger två. Arbetet med en digital kopia av staden är i full gång. Örebrotvillingen är ett levande verktyg som ska göra staden smartare och mer hållbar, ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. text: emelie högberg foto: susanne flink

Örebro har kommit långt med att digi­ talisera sin stad och satsar på att vara en föregångare för andra att ta efter. – En digitaliserad stad handlar om resurseffektivisering, förenkling av stadens drift och underhåll och att utveckla smarta tjänster för att under­ lätta vardagen för medborgarna, säger Ulrika K Jansson, stadsbyggnadschef och samhällsbyggnadsdirektör, Örebro kommun. Tillsammans med SKR arbetar Öre­ bro fram en digital, virtuell avbild av staden; en tvillingmodell som ska fyllas med alla tänkbara data om staden. – Med hjälp av den digitala tvillingen skulle vi kunna simulera hur trafiken rör sig om vi behöver stänga av en gata, och i realtid kan vi se hur staden mår och underlätta vid beslut, säger Sascha Benes, digitaliseringsstrateg Örebro kommun. Ulrika K Jansson berättar att man med hjälp av sensorer på belysnings­ stolpar kan se hur folk rör sig och anpassa trafikljus efter väderförhål­ landen: – Vid regn kan vi premiera att ge grönt ljus till fotgängare och cyklister, till exempel. Genom att titta på hur folk rör sig över staden kan vi också planera klokare för var nya skolor ska byggas. Det får olika effekt hur bostadsområden blandas, genom att planera smart kan vi bryta upp exempelvis segregationen, säger hon. Den digitala tvillingen ska se till att kommunen blir mer träffsäker i sin

Sascha Benes och Ulrika K Jansson arbetar fram en digital tvillingmodell av Örebro.

utövning. Bland annat kan sensorer sättas ut för att man ska kunna skicka ut autonoma snöröjningsfordon där de behövs som mest och vid rätt tidpunkt. Verktyget kan också hjälpa till att ef­ fektivisera interna flöden, som exem­ pelvis bygglovsprocessen. – Medborgarna kanske ska kunna söka bygglov genom att lägga in 3D-modeller på en karta och ganska snabbt kunna få en grön bock eller ett rött kryss, säger Ulrika K Jansson. Hon menar också att den digitala tvillingen inte kommer att leda till ett övervakningssamhälle. – Vi tittar på flöden i stort och det är noggrant kontrollerat vem som äger in­ formationen. Därtill kommer systemet att direkt avkoda identiteten, man blir bara en prick på en karta. – Men det är viktigt att ha etik och in­ tegritet med i projektet, och det har vi. 

THE CLOUD WIFI SERVICES

FÖR EN LEVANDE KOMMUN PUBLIK WIFI | FLÖDESMÄTNING | SMART IoT | WiFi4EU Med The Cloud WiFi ger ni invånare och besökare en högklassig internetuppkoppling och kan samtidigt förse dem med aktuell information. WiFi-lösningen använder ni även till en rad andra tjänster. Till exempel flödesmätning för att ta reda på människors rörelsemönster i staden, i marknadsföringssyfte, insamling av data med IoT-sensorer, för att förse handlare med uppkoppling av betalterminaler, eller som gästnät över befintliga nät i kommunens verksamheter. The Cloud WiFi ansluts alltid till fiber för bästa prestanda. Vår affärsmodell bygger på öppenhet och partnerskap som gör att fler aktörer kan nyttja samma WiFi-lösning, men ändå anpassas efter de egna önskemålen. Kontakta oss om ni vill veta hur er kommun kan bli mer WiFi-attraktiv. The Cloud är Europas ledande oberoende WiFi-operatör med verksamhet i över trettio länder med fokus på Norden, Tyskland och Storbritannien. Kontakta Peter Larson, tel: 0709-52 21 00 eller mejl: peter.larson@thecloud.eu

21


Bollnäs bygger Sveriges bästa resecentrum! I mitten av Sverige, i Gävleborgs mittpunkt bygger vi Sveriges bästa resecentrum! I Bollnäs är det nära till i stort sett allt – en levande stadskärna fylld av butiker och restauranger, med grönområden och vattenmiljöer runt knuten. Byggnationen av Sveriges bästa resecentrum mitt i stadskärnan ger inte bara ett hållbart samhälle utan gynnar även de hundratusentals personer som bor inom pendelavstånd. Sveriges bästa resecentrum byggs med god hjälp av statliga medel för att klara av morgondagens ökade kollektivtrafik och för att möta kraven på ett modernt, väldimensionerat resecentrum. Med resenären i fokus bygger vi ett resecentrum som är säkert, tryggt, tillgängligt och bekvämt för alla. Den geografiska placeringen mitt i regionen, med två riksvägar och järnvägen som går rakt genom staden, gör att Bollnäs är en viktig nod och en förutsättning för transporter och resande i Gävleborg. Alldeles intill Bollnäs nya resecentrum förbereder vi för att bygga 28 000 m² kontorslokaler. Dessa nya, moderna kontor blir tack vare de fantastiska pendlingsmöjligheterna tillgängliga för hela Gävleborg och övriga delar av Sverige.

I Bollnäs finns utrymme för fler företag, myndigheter och privatpersoner! Du är varmt välkommen att kontakta oss på Näringsliv- och utvecklingskontoret. Telefon: 0278-250 00. www.bollnas.se/foretagare.


Foto: Simon Paulin

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA STADSKÄRNOR

Koll på läget, eller? Vår vision är ett Sverige fyllt av levande orter och livfulla städer! Hur då?

Det är kärnfrågan och drivkraften för vår verksamhet. Hur skapar man levande, attraktiva, trygga och säkra platser? Hur gör man för att lyckas med detta mångfacetterade och komplexa arbete? Hur ska man prioritera? Hur bygger man partnerskap? Hur gör andra? Vad krävs och i vilken ände börjar man? Svaren på dessa frågor hittar du hos oss och det nätverk som finns i vår organisation.

Ett medlemskap med flera dimensioner

Som medlem får du tillgång till beprövade processverktyg som vi vet fungerar i verkligheten.Vi erbjuder branschanpassad kompetensutveckling, inspirerande konferenser, värdefulla nätverksträffar och tillgång till nya trender och den senaste forskningen inom stads- och platsutveckling. Utmärkande för vår verksamhet är att allt bygger på samarbete och samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handel och övrigt näringsliv.Välkommen som medlem!

Tillsammans gör vi det omöjliga möjligt!

Svenska Stadskärnor är en branschöverskridande ickevinstdrivande organisation som grundades 1993. Vår verksamhet kan sammanfattas med fyra nyckelord: inspiration, utbildning, stöd och kompetens. Vi samlar ca 200 organisationer och kommuner och är representerade av medlemmar i 105 svenska orter och städer. Svenska Stadskärnors ledningsgrupp består av från vänster främre raden: Cäthe Green, projektledare, Inger Alfredsson, nationell samordnare, Björn Bergman, vd, Pia Sandin, senior rådgivare, Marita Floman, senior rådgivare. Bakre raden: Marlene Hassel, BID-manager, Erika Braun, kommunikatör, Tomas Kruth, expert stadsutveckling, Henrik Olsson, cityledare och Emma Aludden, senior rådgivare.


Vi planerar Ekerö centrums framtid Del av Ekerö centrum Pågående planarbete, samråd vintern 2017/2018.

Ekerö strand Lagakraftvunnen plan, bygglov lämnas 2020.

Tappsund (fabriken) Pågående planarbete, parallella uppdrag 2018.

Ekerö kommun befinner sig i en fas med tillväxt och inflyttning. En viktig del av denna utveckling är hur Ekerös centrala delar utformas. Vi bjöd in alla kommuninvånare till dialog gällande Ekerö centrums framtid under perioden 24 november till 11 december 2019. Syftet var att ta reda på hur centrumet fungerar idag och framför allt att få höra vad Ekeröborna vill ha för centrum i framtiden. Under perioden hade vi en informationsutställning, öppna

och åsikter om centrumets framtid. Samtliga synpunkter

hus, fördjupade diskussionsgrupper, arkitektledda rund-

kommer nu att sammanställas och presenteras under

vandringar och en teckningstävling för barn. En enkät har

våren 2020. Synpunkterna är en viktig del av kommunens

varit tillgänglig på hemsidan och i utställningen. Vi har fått

beslutsunderlag i det fortsatta arbetet. Nästa steg är att

över 1 500 enkätsvar! Det innebär att vi genom enkäterna

Ekerö kommun tillsammans med byggaktörerna fortsätter

och alla diskussioner fått in 10 000-tals tankar, synpunkter

planarbetet för utvecklingen av centrumområdet.

I SAMARBETE MED

Profile for Crossmedia Communication

Stadskärnor 2020  

Stadskärnor 2020  

Advertisement