Page 1

Nr 2

2006

Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH)

Trender är inte mode Har du hittat din inre potential?

FRAMTIDEN ÄR

LOGISTIK TIMING

möte med människor i nätverk

FLÖDE

HELHET

VÄRDE

PLATS

SYSTEM


INNEHÅLL

4

Var du med?

Sök bland vimmelbilder från sommarfest och frukostklubbar. Och träffa Mattias som fått flera nya uppdrag tack vare MiH.

9 Logistik = helikopterseende Logistiken blir en bärande affärsidé för allt fler företag, från idé till leverans. Med rätt flöde och processer kan enorma värden vinnas. MiHngel sveper över september månads tema på Frukostklubben.

21 Du kan mer än du vet 23 Juristen

Hur mycket av ett varumärke kan man härma? MiHngels jurist reder ut begreppen.

Svaret finns inom dig. Livsstilscoachen Sara Widlert hjälper privatpersoner och chefer att utnyttja sina resurser bättre och hitta balansen i livet.

25

Bilden

Mmmm. Sommar. Christian Alsterfjord står för dagens bild från en sanddränkt fest på Tropical Beach.

14

Luft som kostar

Jakten på luft sparar pengar och miljö. När Ikea ska ta fram nya produkter börjar logistiken redan på ritbordet.

Logistik i styrelsen Det behövs fler logistiker i företagens styrelser. Det var ett av budskapen vid årets stora logistikkonferens i Göteborg. MiHngels utsände var där.

17

En Bond i stan

Omvärldsanalytikern Cay Bond tolkar tidens tendenser och avslöjar vilka strömningar vi kan vänta oss framöver.

Nyheter från MiH Om guldkärnor, nya medlemskort, bättre frukostlogistik och annat.

18 Logistik = möta kunden Logistik är att möta sina kunder. Karin Salomonsson från Campus Helsingborg reflekterar över logistikens kärna.

Varsågod! Här är ett nytt nummer av MiHngel, tidningen för och om Marknadsföreningen med utblickar i regionen och världen runtomkring. Vi som gör MiHngel är Annika Rosenkvist på Möjligheter reklam som gett tidningen dess grafiska form och layout. Och Eva Thelander på Make Sense Communication som stått för det redaktionella arbetet. Hör av dig om du har idéer och synpunkter – eller om du vill hjälpa till med tidningsarbetet. 2

Annika

Eva

Foto:Bertil Hagberg/Sesamphoto

26

Marknadsbravader Om en klassisk svensk reklammakare och konsten att mäta nyttan av reklam. Publicisten och krönikören Sven Gunnar Särman plockar ur marknadsarkivet.

MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, www.mih.m.se Ansvarig utgivare: Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör: Eva Thelander, eva@make-sense.se Grafisk form och layout: Annika Rosenkvist, mail@mojligheter.se Annonsbokning: Torkel Brunstorp, torkel@brunstorp.com Tel: 042-32 27 00 Repro & tryck: Printing Malmö AB Papper: 130 g. Maxibulk 1.1 från IGEPAgroup Kuvert: Harry Kuvert Distribution: StroedeRalton I cdg

28 30

MEDARBETARE i detta nummer SKRIBENTER Hans-Gunnar Gustavsson, hg@rattbetalt.se Karin Salomonsson, karin.salomonsson@msm.lu.se Lars-Erik Ström, strom@marketlaw.se Sven Gunnar Särman, sarman@telia.com Lina Weibull, weibull.ord@telia.com FOTOGRAFER Ulla Alderin, ulla@alderin.se Christian Alsterfjord, christian@kontaktbolaget.se CarlMagnus Johansson, info@carlmagnus.com Markus Jönsson, markus@kontaktbolaget.se Christina Uhlin, christina.uhlin@aller.se Ismar Zvirkic, ismar.zvirkic@skane.se


Hårda fakta om Helsingborgsregionen I våras höll vi en rad frukostklubbar på temat Smart Cities. Där visades faktorer som gör vissa regioner och regionala företeelser riktigt stora. Först ut var Lennart Magnusson, före detta vd för Marknadsföreningen i Göteborg. Med högt ställda mål och mycket samarbete (där MiG:s frukostklubb har spelat en stor roll) har staden kommit otroligt långt när det gäller att ta sig ur sin mycket besvärliga strukturkris. Bra positionering Göteborg blev årets tillväxtkommun 2004 – det var välförtjänt. Men staden slog sig inte till ro utan höjde ribban. 2006 års Ostindiefararen Götheborg, Volvo Ocean Race, Gothia cup och EM – med åtskilliga svenska medaljer – är bara det översta skiktet av den verksamhet som sprudlar i Göteborg. Tala om att positionera en region! Vid det sista frukostmötet deltog personer från vår egen region. Där avspeglades problemet med att sätta höga mål i en region som upplever sig själv som bättre än alla andra. De drivande i Göteborgsregionen har insett att en region måste byggas kring ett nav. Ett nav som måste vara starkt och offensivt. Med ekrar som går ut till regionens alla hörn och får hjulet att börja rulla. Lokala viljor Tankarna har märkligt nog inte kopierats av någon. Ute i landet slåss fortfarande enskilda kommunalråd och lokala tjänstemän för sina egna ofta småskaliga syften. Trots goda förutsättningar har våra tio kommuner med runt 300 000 invånare långt kvar. Prestige och brist på verkligt samarbete står i vägen. Som jag ser det har vår region tre alternativ: 1. Acceptera att vi ingår i Köpenhamnsregionen. Dra nytta av detta och positionera oss som en självklar mindre del i en region som kan bli en av de mest expansiva i Europa. 2. Bli en del av Malmöregionen där Malmö är navet, och vi stöttar staden i dess strävan att nå samma nivå som Köpenhamn. 3. Skapa en Helsingborgsregion där vi agerar tillsammans för att positionera vår lilla del av Europa.

LEDARE

Ta chansen Samtliga alternativ ställer höga krav på samarbete. Så vi måste börja agera nu. Om vi sammanställer 100 bra förslag till hur vi ska positionera vår region, rangordnar dem från mycket lätt till mycket svårt och därefter väljer ut ett eller några av de svåraste förslagen och genomför det – då har vi en chans att hamna i rampljuset och samtidigt uppnå våra syften med att stärka vår kommun och region. Men om vi alltid väljer de lättaste lösningarna kommer vi inte ens att märkas. Mer om detta finns att läsa i den skrift om Smart Cities som vi tagit fram tillsammans med managementkonsultföretaget Navet. Vi bor i en region som har allt. Låt oss dra mer nytta av det.

Ha det bra-hälsningar

Foto: Bertil Hagberg/Sesamphoto

Hans Nelson Ordf. Marknadsföreningen

3


Sand mellan tårna Grillröken pyrde och musiken gungade. Fotograferna Christian Alsterfjord och Markus Jönsson ger oss minnesbilder från en skön sommarfest den 1 juni på Tropical Beach.

4


Joakim Jardenberg, Hans Nelson

Eva Edenby, Lena Sundstrรถm, Margareta Eriksson

Tina Paulsson, Ole Andersson, Per-Fredrik von Platen

Jonas Nilsson, Karina Sandell-Nilsson, Mats Persson, Carina Grรถnqvist, Tony Grรถnqvist

Bo Nilsson, Leif Magnus, Lotta Hylรฉn, Britt-Marie Andreen

Mats & Gunilla Kleverman

1RXVKLQ1DGMDยฟ1DGHU.KDMHKQRXUL

Linda Borgstrรถm

Leif Svensson, Margareta Nordstrรถm

Malin Svennefors, Gustav Kleiby

Kajsa Orvarsson, Marika Culin, Alexandra Vikstrรถm, Jenny Wenzel

Rasmus Nanhed, Katarina Sverkersten

Pia Lundell, Ann-Kristin Cronberg, Alice Wallhoff 5


Frukostglimtar

Anita Holmberg, Kristina Norman, Birgitta Lantz, alla från Posten

Peter Stenström och Ola Jönsson, båda från Electro-Dynamo

Stefan Carlsson och Pia Siljeklint - Service Managment, Campus Helsingborg

Malin Svinth - Don Donna skobutik och Mattias Rundberg - Projektgaranti AB

Åsa Björnör - Scania, Stefan Persson - Posten, Leif Svensson - Tectubes

Anna Svensson och Camilla Bjuvstrand - Helsingborgs Dagblad

Andreas Meimermondt – Helsingborgs Stad, Vladica Djordjevic – Olympia Konferens

Hans Eriksson - Invest in Landskrona, Tommy Lindqvist - Sydsvenska Industriandelskammaren, Sten-Åke Tjärnlund - Helsingborgs Stad, Annika Grahn - Elite Hotels och Christer Paulsson - Kullaflyg 6


�Å Helsingborg, fyllt av türar och sorg, när hÜsten drar in pü nüt torg. Och vindens sus, sveper själar och hus, sü fattas ett midvinterljus�.

Klas Wounsch, kommunala musikskolan, och sküdespelerskan Birgit CarlstÊn, som tog farväl av Helsingborg.

Lyckat mingel Katarina Sverkensson - Radisson SAS Hotel, Mats BĂślner - Bildskaparen BĂślner, Christian Gundersson och Christina Johansson - IXX IT - Partner AB

Mats Leo - Sony Ericsson och Mats Werne - Right Professional

Camilla Parow - Arbetsterapeutskonsult, Nils Bertil Tranebacke - NystrĂśm&Partners

Mattias Rundberg är en relativt ny medlem i MiH som verkligen lyckats med minglet pü Frukostklubben. – Jag har varit pü Frukostklubben 80–90 procent av güngerna sen jag blev medlem i vüras. Att komma hit ger värdefulla kontakter büde i och utanfÜr den egna branschen. Jag har träffat människor frün olika branscher, studenter och andra som gett nya infallsvinklar och intressanta diskussioner. I flera fall har mÜtet lett till faktiska affärer och nya kunder, berättar han.

Mattias tips pĂĽ lyckat mingel: Var Ăśppen

Det är viktigt att prata, men ocksü att lyssna och visa sig genuint intresserad av den man pratar med.

Kom i tid

Dü hinner du äta din frukost, pejla läget och piggna till innan det är dags att prata och hälsa.

Kom fĂśrberedd Helena Dahlgren - Helsingborgs basket/SLG ,QWHUQDWLRQDORFK*|UDQ3HUVVRQ.LQQDUSV

3DXO.OHLE\1HW:RUN/RJLVWLFV$%RFK Claes Johansson - Utvecklingsnämnden

Kolla anmälningslistan sü du vet vilka som kommer och var även beredd pü att fÜrklara vad du själv sysslar med. Tänk igenom vad du vill fü ut av samtalet.

Var inte fĂśr teknisk

FÜrsÜk fÜrklara vad du själv sysslar med pü ett sätt som är lättbegripligt fÜr den du pratar med, undvik tekniska detaljer som fÜrvirrar.

Timing

Avsluta samtalet om du känner att det bÜrjar gü pü tomgüng. Tiden är kort och du vill ofta hinna prata med fler.

Vidga dina vyer

Prata med folk frün alla branscher, det kan ge oväntade nya ingüngar. 0HOLQGD%RQGDU)DWLK$OWDV6DKDU+]DGHKRFK%HQLNR1DNDMLPD1.'DWD&HQWHU 7


BÅT&BARBPrILisJE6T4T:-

:Mat&Dryctkt --4204:MIH Raba = Din t/r kostnad

0:-

I menybiljetten Båt&Bar ingår t/r-resa och en värdekupong på 40:- till mat eller dryck i baren, gäller ej tobaksvaror. Mot uppvisande av ditt nya MIH-medlemskort bjuder vi dig på T/R-biljetten, värde 24:-. Gäller t o m 30 november -06. Välkommen ombord!


LOGISTIKENS ROLL

9


helikopterblick öv Den tränger in på nya områden. In i styrelserum och strategiska beslut. I den offentliga sektorn som ett sätt att hantera vårdköer och flaskhalsar. Logistiken. Som i dag handlar om betydligt mer än att frakta gods från A till B. MiHngel gör en snabbdykning i ämnet som är tema för Marknadsföreningens Frukostklubbar i september. Vad vore Ikea utan platta paket och tanken att kunden gör halva jobbet? Stadium utan centralt samordnad ekonomi och varupåfyllnad? Två exempel av många på svenska företag som byggt sina framgångar på smarta logistiska upplägg. Med integrerade grossist- och butiksled och effektiva varuförsörjningssystem har de blivit förebilder för hur hela kedjan, från utveckling till färdiga produkter, kan hanteras och hur varorna på butikshyllorna matchas med annonser och mediekampanjer i rätt ögonblick. HÖGT KOSTNADSLÄGE På grund av, eller kanske tack vare, det höga kostnadsläget i Sverige har många företag tvingats slimma logistiken och lyckats vända den till ett framgångsrecept. – Logistikchefen är inte längre killen från lagret som ska ta fram grejor i tid. Det är någon som kan se flöden, processer och helheter. Många företag har insett det här och söker logistikfolk till sina ledningsgrupper, säger

10

Mats Johnsson, lektor inom logistik vid Lunds tekniska högskola. Logistiken har alltså blivit affärsstrategi. Och för de företag som ännu inte hakat på trenden blir det kärvt. – Det går absolut på rätt håll. Men det finns mycket kvar att göra. Det räcker inte att se helheten hos det egna företaget, utan ännu längre: Vad vill min kund? är en vanlig fråga i dag. Men lika viktigt är det att fråga vad kundens kund vill. Vad händer med överblivet material? Hur kan vi underlätta genom att använda annat material? säger Mats Johnsson. HELIKOPTERSEENDE Förutom att ha ett helikopterseende med många aktörer i synfältet har också en rad nya faktorer trätt in i dagens logistik. Till exempel värdet av det som transporteras. Att frakta högaktuella och dyrbara elektroniska komponenter per båt kan vara oekonomiskt på grund av förlorad tid, ränta och kapitalbildning. Flyget blir i ett sådant läge mer kostnadseffektivt, trots att priset vid första påseende är dyrare. I takt med att allt mer av västvärldens produktion sker i lågkostnadsländer blir till slut logistiken närmast virtuell – varor tillverkas i Fjärran Östern och Östeuropa, säljs i USA, men styrs från ett helt annat land. Visionärer talar om supersnabba skepp som fraktar containrar över Atlanten på tre dagar eller praktiska zeppelinare som kan landa var som helst. Fast där är vi ju inte riktigt än. Dagens teknik verkar huvudsakligen kretsa kring informationsöverföring,


ver flödeT

Text: Eva Thelander

spårning och själva hanteringen på lagret. – Automatiseringen ökar och påverkar hur varor plockas och förs ut. Det gäller att få lägsta kostnad och högsta beläggning på varje transportenhet, säger Mats Johnsson. För ett och ett halvt år sedan infördes nya EUbestämmelser om spårbarhet i livsmedelshanteringen, till följd av galna kosjukan och andra orosmoment inom livsmedelsbranschen. Det gav impulser till nya uppföljningssystem. – Med ny märkning och nya streckkoder kan producenterna hitta allt mindre utskick av sina produkter om de behöver återkalla vissa varor, förklarar Mats Johnsson. FRAMTIDSTEKNIK Ännu mer sofistikerat är RFID (Radio Frequency Identification) som i stället för koder bygger på distansavläsning. Enheter i logistikflöden – försvunna containrar, stulna rullvagnar, glömda lastpallar – kan snabbt spåras automatiskt. Bäst före-datum kan säkras i livsmedelsindustrin. Många anser att RFID är den stora framtidstekniken. Men systemet är dyrt. – Här finns absolut en potential bland företagen. De kan få bättre kontroll på sina flöden och sin produktion. Men många ser än så länge bara de höga initialkostnaderna. Märkningen görs i början av produktionskedjan.

11


Men informationen används inte förrän i slutet av kedjan. Därför kan ökade kostnader från märkningen vara svåra att motivera, det är svårt att visa fram ”business case” som inbegriper alla i logistikkedjan, säger Mats Johnsson. MÄNSKLIGA FAKTORN Som i så många andra fall kan alltså den mänskliga faktorn skapa ett problem. Det kan helt enkelt vara svårt att i praktiken motivera medarbetare att vara konsekventa i märkningen av produkterna. Att hålla koll på varor och produkter är ju en sak. En annan, ännu större, logistisk utmaning är att hålla koll på människor. Till exempel inom sjukvården. Med nya synsätt på flöden och processer kan sjukhusköer kortas och vårdtider kortas. Att ha rätt personal som redan i ambulansen ställer diagnos och påbörjar behandlingen och därefter kan använda snabbspåret in till röntgen på sjukhuset är ett sätt. Att så långt det är möjligt standardisera behandlingar är ett annat. Genom att öka specialiseringen av de skånska sjukhusen har till exempel Region Skåne lyckats korta operationsköer. Så har Hässleholms sjukhusorganisation i dag blivit centrum för ledplastikoperationer (höfter och knän).

– Var och en är nog duktig på att optimera arbetet i sin närhet. Det är ledet mellan de olika aktörerna som är det svåra. Vi försöker följa patienten genom systemet och på olika sätt öka tilltron mellan olika yrkesgrupper och huvudmän, säger Eva Theander, som i ett närsjukvårdsprojekt i det regionala utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft - vård och hälsa, arbetar med lösningar för att de olika vårdaktörernas samarbete. – Inom äldreomsorgen kan till exempel läkare från Region Skåne åka ut till patienternas hemorter – det är ett sätt att hantera skarvarna. När läkaren kommer ut på plats sker också en kunskapsöverföring, säger Eva Theander. BRANDVÄGGSTUNNLAR En annan viktig aspekt är informationsöverföringen. I ett pilotprojekt testar sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra inom kommunens omsorg särskilda webbverktyg så att de (med patientens medgivande) kan läsa de journalanteckningar från sjukvården de behöver. – Vi har gjort tunnlar i brandväggarna. Region Skånes mål är att varje patient på sikt bara ska ha en journal, förklarar Eva Theander. Så. Kanske sjukvården blir nästa framtidsbransch för logistikkonsulterna?

OLIKA VÅRDKULTURER En mer svårarbetad flaskhals i patientens väg genom sjukvård och omsorg är övergångarna mellan Region Skånes hälso- och sjukvård, dvs. sjukhus och primärsjukvård, och kommunal vård och omsorg. Här ligger det en utmaning i att förbättra vårdprocessen i olika kulturer och arbetssätt.

13


Jakt på luft ger lägre pris Hos möbeljätten Ikea börjar logistiken redan på ritbordet. Formgivare och förpackningstekniker samarbetar från start för att hitta optimala lösningar som ger lägsta kostnader och pris. Luft. Det är den stora motståndaren. För varje enskild produkt i varje sändning gäller det att minimera de outnyttjade volymerna. Varor som inte ryms i platta paket måste gå att stapla. Storleken på mattor anpassas till EUR-lastpallar för att optimera utrymmet i containrarna. Med Ikeas väldiga volymer i världen ger varje vunnen kubikcentimeter på ritbordet enormt genomslag: 25 000 rutter. 28 distributionscentraler. 236 varuhus. 1 300 underleverantörer. – Ikea är ett lågprisföretag. Det betyder att vi också måste vara ett lågkostnadsföretag. Och där är förstås

logistiken en mycket viktig parameter, säger Klas Ekman, som är Global Transport Manager vid Ikea. Hans avdelning i gamla Sockerbruket i Helsingborg samordnar koncernens sju transportregioner och tar fram direktiv för Ikeas transporter världen över. När en ny produkt väl har utformats och paketeringen fått sin rätta – eventuellt platta – form väljs lastpallar. Förpackningsinstruktioner skrivs och först därefter gäller det att hitta passande lastenhet. Lastbil, container eller järnvägsvagn? MIXAR TRANSPORTER – Här väger vi samman många faktorer. Geografin är i sig inte avgörande i det valet. Vi mixar transporter efter förutsättningar, säger Klas Ekman. Jakten på optimal packning gynnar även miljön. Värmeljusen är ett belysande exempel. Förr packades de i plastpåsar som följaktligen blev både buktiga och

Vad är logistik för dig?

Fredrik Kocon, Söderåsens golfklubb. – För mig är det transporter, varutjänster, men också människor. Det är en form av ständigt flöde runt omkring oss. Logistik finns helt enkelt överallt hela tiden.

14

Britt-Inger Karlsson, Posten. – För mig är det när en kund hittar bästa alternativ för sina leveranser, helst via oss naturligtvis. Logistik innebär helt enkelt hanteringen av flöde av gods.

Text: Eva Thelander

Text: Caroline Möller Foto: CarlMagnus Johansson

Jan-Åke Svenningsson, Posten. – Det är en materialprocess, det vill säga att flytta en produkt från punkt A till punkt B. För att det ska fungera behövs ett väl fungerande informationssystem – det blir allt viktigare i dag.

Ann-Christine Cronberg, Sparbanken Gripen. – Att få ihop alla delar i processen tidsmässigt. Det handlar alltså om effektiva transporter av både tjänster och varor.

Josefin Berglin, nyexaminerad magister, Öresundskraft. – Att man ser till att rätt saker finns på rätt plats vid rätt tid. Med andra ord handlar det om att fördela resurser.


skrymmande. I dag staplas de i rader. Vilket ger mindre förpackningar. Vilket ger fler värmeljus i varje transport. Vilket ger lägre koldioxidutsläpp. Så även här görs de största insatserna innan den fysiska förflyttningen påbörjas. Klimatförändringar, stigande oljepriser och hotad miljö – hur ser då Ikea på framtidens transporter och miljön? – Hittills har våra volymer fördubblats vart femte år, så nog är miljöfrågorna en utmaning, konstaterar Klas Ekman.

Ny logistikutbildning vid Campus I takt med att företagen ökar sitt samarbete med underleverantörer och sin outsourcing blir också behovet av logistiker större. Från och med hösten 2007 kommer därför en ny treårig utbildning (120 poäng) i Logistic Service Management att erbjudas vid Campus Helsingborg. Utbildningen är flervetenskaplig, får en internationell profil och ska bidra till en ökad förståelse för helheter och hur teknik, ekonomi och organisation samverkar. Den ska ges i nära samarbete med näringsliv och myndigheter och länkas till kompetensnätverken CeLIT och NGIL. Liknande utbildningar finns på andra håll i landet, bland annat Borås, Linköping och Jönköping, men ingen har samma inriktning på kundperspektivet och hur det påverkar logistiksystemet. Utöver huvudämnet ingår kursmoment som rör kundrelationer, ekonomi och verksamhetsstyrning och förändringsprocesser i försörjningskedjor.

MIXAR TRANSPORTER I Sverige går runt 35 procent av transporterna med tåg, men att konsekvent välja järnväg av miljöskäl går inte, förklarar Klas Ekman: – Flexibiliteten begränsas om man enbart väljer tåg. De transportsätt vi använder i dag, det vill säga bil, båt och tåg, kommer vi att fortsätta med. Men andelen inom varje transportsätt kan förändras, säger Klas Ekman som ser många intressanta tekniska lösningar inom vägtrafiken framöver. – I stora delar av Europa finns det nu tillgång till biodiesel och biogas som ger mindre miljöpåverkan från lastbilstransporterna. I takt med att oljepriserna går upp kommer den här utvecklingen att gå allt snabbare. Infrastrukturen finns ju redan – vi har mackar och vägar. Så det gäller i princip bara att fylla pumparna med annat. 5263an_malm .qxp

2006-07-10

14:19

Sida 1

,

,

och

.

15


,OGISTIKPROBLEM ,OKALLÚSAREN 4ELEFON     WWWWIHLBORGSSE


Bra logistik = FRAMGÅNG – rapport från konferensen i Göteborg

Text: Hans-Gunnar Gustavsson Foto: Svenska Mässan

Låt logistikchefen informera styrelsen regelbundet och tänk på kostnaderna när en kund inte får den vara han eller hon önskat. Några konkreta förslag från vårens stora transport- och logistikkonferens i Göteborg. MiHngels utsände Hans-Gunnar Gustavsson rapporterar. Göteborgskonferensen visade att det aldrig tidigare varit så tydligt fokus på logistiken som en framgångsfaktor i företagen. Logistiken är många gånger skillnaden mellan framgång och misslyckande. Ett bra exempel är Christer Ericsson, entreprenör och skapare av Consafe, som vid en debatt bland annat talade om vikten av att höja logistikens status inom företagen. Han konstaterade att logistikfrågan ofta blir undanskymd i styrelsen, trots att god logistik brukar ge avkastning på tre år – de företag som går bra har i regel den bästa logistiken. Det borde vara rutin att logistikchefen regelbundet ger styrelsen en föredragning av logistikläget, ansåg han. LIVSVIKTIGA KONSULTER – Logistikkonsulter är livsviktiga för företagen. De är en kunskapsbank att ösa ur. Mottot måste vara ”Gör det enkelt”, sade han också och berättade att han alltid tittar på tre faktorer när han ska köpa ett bolag: Hur fungerar logistiken? Hur är landets logistik? Och hur fungerar lagerhållningen i företaget? I den efterföljande paneldebatten nämndes ett antal framgångsfaktorer, som att Sverige faktiskt är bland de bästa i världen på logistik; personalen uppskattar att företagets vd och styrelseordförande kommer ner på golvet; det är viktigt att logistiker och tekniker lyssnar på kunden – då lyfter företaget; att vara lyhörd för goda exempel lönar sig och ingen är så duktig så att han inte behöver hjälp. En annan talare, Stadiums logistikchef Pär Sandström, ställde några öppna frågor: – Vad kostar det att göra en kund besviken? Vad kostar det att göra en kund nöjd? Om butiken inte har rätt vara, rätt storlek eller rätt färg kostar det i ett företag av Stadiums storlek runt 100 miljoner svenska kronor om året. Att kompensera denna dåliga varutillgänglighet kostar 300-400 miljoner kronor per år, menade Pär Sandström. ENORM POTENTIAL Personligen anser jag ändå att den största behållningen från konferensen var viljan att bredda begreppet logistik som uttrycktes av bland andra logistikprofessorn Mats Abrahamsson. Vi får nämligen inte glömma den enorma potential till logistikförbättringar som finns inom den offentliga sektorn. Vi måste lyfta fram att logistik inte bara är fysiska produkter som bilar och båtar. Logistik kan handla om förbättrade samarbeten och nya arbetsprocesser. Hur servicen till allmänheten kan bli effektivare. Logistik berör de flesta områden i vår omgivning. Därför är det viktigt att vi skapar effektiv logistik i våra arbetsprocesser och att vi gör det enkelt. 17


Nära kunderna – logistik handlar om Text: Karin Salomonsson Foto: Christina Uhlin

Logistik är en tjänst som säger mycket om företagets inställning till kunden. Att leverera skräddarsydda lösningar och hålla sina löften kanske i längden är viktigare än att enbart vara snabb, resonerar Karin Salomonsson, prefekt vid Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Om kommunikation var mantrat för att skapa framgångsrika organisationer på 1990-talet, tycks logistiken vara det på 2000-talet. Logistiken verkar vara det som ständigt kan förbättras, effektiviseras och sägs skapa nya konkurrensfördelar. Men vad ryms egentligen inom detta populära begrepp? Eftersom man kan betrakta logistiska processer utifrån många olika synvinklar; konsumentens, producentens, distributörens, marknadsförarens, konstruktörens för att nämna några, finns det en rad upplevelser av vad logistik – eller bristen på logistik – kan innebära. Flera vetenskapliga discipliner studerar företeelsen och dess komplexa lösningar. Logistik blir på det sättet en spännande tummelplats för nya samarbeten mellan akademi och näringsliv, samhälle och universitet. Samarbeten som skulle kunna bli fler och bredare. Som etnolog verksam vid Institutionen för Service Management är min uppgift att i konstruktiv anda ställa frågor till ofta självklara ”sanningar” om hur logistik ska och bör fungera. VEMS LOGIK? Ordet logistik har sin upprinnelse i begreppet logik. Detta riskerar att sätta en osynlig dagordning för hur vi ska tänka kring logistiska mikroprocesser. Vi utgår från att det finns en logisk ordning, en outtalad mall, för hur saker och ting ska förflyttas, ordnas och kategoriseras. Att det ska gå fort och utan grus i maskineriet. Vad som uppfattas som snabbt och långsamt är givetvis kulturellt och historiskt bestämt och inget oföränderligt eller naturgivet. Hur och vem som ska förflytta varor eller produktionsmateriel är inte heller någon självklarhet. Att själv packa ner livsmedel och själv transportera dessa hem är en otänkbarhet i vissa länder och sociala grupper. LOGISTIK SOM TJÄNST Trots alla bullrande lastbilar, slamrande tåg, löpandeband, lagerbyggnader, lastanordningar, förpackningar i alla dess former – fysiskt påtagliga, rationellt styrda och logiskt motiverade – vill jag hävda att logistik till sin natur är en immateriell tjänst. En tjänst som i själva verket konstrueras av uppfattningar och värderingar, förhållningssätt och skiftande ideologier kring företagande, samhällsbygge och relationer. Logistik är i mångt och mycket byggt kring vilken relation man vill ha till de aktörer som är inblandade i förloppet. Relationer är ju som bekant ofta svåra att begripa sig på, svåra att styra och svåra att beskriva. Logistikens, eller tjänstens närvaro och existens. drabbar oss främst genom sin frånvaro. Det är först i 18

det ögonblick vi irriterat stirrar in i den tomma lagerhyllan där stolen Melker borde ha legat som vi blir varse materialflödets betydelse för kundrelationen. Och det är inte bara i frånvaron av en konkret vara vi blir varse tjänsteaspekten av logistiken. I kundupplysningen, i reklamationshanteringen, i telefonbeställningen erfar vi hur mycket bemötandet och synen på kunden är en viktig del i flödet mellan nöjda konsumenter och producenter. Logistik är i själva verket en i allra högsta grad kundnära verksamhet där begrepp som service och tjänsteerbjudande är nog så viktiga som transportsätt och flödesdiagram. Detta kundmöte finns också inom verksamheten, såväl före som efter produktens färdigställande. VARDAGSHJÄLTARNA Forskningen kring logistik lämpar sig som sagt utmärkt för tvärvetenskapliga initiativ. Sådana görs också vid Lunds universitet och inte minst vid Campus Helsingborg. Den vetenskapliga forskningen behöver fördjupas och breddas med hjälp av fler perspektiv på logistik. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte bara är forskningsbaserad kunskap som för logistiken framåt. Vi är alla i vårt vardagsliv ständigt sysselsatta med att hitta innovativa logistiska lösningar. just-in-time är inte bara en flödesfilosofi som präglat stora delar av industrin utan känns också igen av alla stressade föräldrar som lägger sitt flödesschema mellan hemmet-dagis-arbete-fritidsaktivitet-hemmet-egen aktivitet-hemmet, och så vidare. Genom dessa ständiga påminnelser från en tidspressad vardag lyckas också logistiken framstå som en överskuggande, nödvändig kompetens för både den enskilde och för näringslivet i stort. LOGISTIKENS UTMANINGAR Vilka samhälleliga och kundorienterade utmaningar står logistiken inför? Hur kommer det stora intresset att omsättas i nya rutiner, nya tankesätt och nya beslut? Ett utmärkande drag för tjänsteproduktion och serviceutbud i dag är en vilja att kunna individualisera lösningar, att sätta ihop särskilda ”paket” för varje kund. Som kund vill man inte längre känna sig som en i raden, utan snarare bemötas utifrån sina unika förutsättningar. Flexibilitet, förändringsbenägenhet och kreativitet ska balanseras mot effektivitet, storskalighet och lönsamhet. Här finns mycket att lära av verksamheter som traditionellt har arbetat med tjänster, service och kundupplevelser. HÅLLA LÖFTEN Tid kommer också fortsättningsvis att vara avgörande. Den som kan göra något snabbt har en fördel. Men det kanske blir ännu viktigare att hålla vad man lovar. Hellre låta beställaren vänta några dagar längre än att inte kunna leverera vad som lovats på utsatt tid. Få saker irriterar oss så mycket som att behöva utstå onödig väntan. Ett stopp i maskineriet, ett avbrott i systemet, flödet bryts och vi blir otåliga intill bristningsgränsen. Därför blir tillit och förtröstan ännu viktigare i relationerna inom logistikprocessen. Vi vill kunna lita på att det vi vill ha dyker upp i tid.


”En vilja att kunna individualisera lösningar”

Men snabbheten kanske inte måste genomdrivas till varje pris. Låt oss hoppas det. Med tiden har också kunskapen om de logistiska processernas konsekvenser för miljö och globala rättvisefrågor vuxit sig starkare. I dag är sättet att framställa, distribuera och förpacka

en vara för många konsumenter lika avgörande som varans egenskaper i sig. Detta faktum har om möjligt gjort hanteringen av logistiska processers komplexitet än mer angeläget.

19


När varumärket inte räcker Vi får ibland frågor som gäller konkurrenters efterbildning av koncept. Då gäller det att snabbt ingripa för att skydda en marknadsinvestering som annars riskerar att ta skada. Men varumärkesskyddet räcker alla gånger inte till för att nå resultat.

FRÅGA

Ett koncept är så mycket mer än bara ett varumärke. Det avser hela företagets presentation, reklam, service, tillgänglighet och det intryck kunden får. Om ett koncept plagieras genom systematisk efterbildning av en rad detaljer har dessa detaljer inte något rättsskydd var för sig, men samlat leder plagiatet till ett vilseledande som kan angripas juridiskt.

Foto: Mårten Svemark

JURISTEN

Ett mycket tydligt exempel på detta är Glassbilens efterbildning av Hemglass. Efterbildningen gällde en lång rad karakteristiska detaljer (bilar, dekor, sortiment, marknadsföring, jingle m.m). Det hela framstod som ett systematiskt plagiat, men friades på sin tid i marknadsdomstolen (1993). Det är mindre troligt att det blivit ett friande beslut i dag. Allt talar för att systematiskt plagiat av detta slag ska uppfattas som vilseledande av det kommersiella ursprunget och omfattas av förbudet mot vilseledande efterbildning.

Originalet.

Plagiatet. Friades 1993, men skulle nog ha fällts i dag.

Ett koncept bör därför utformas så att det kan försvaras mot efterbildning. Ett koncept som byggs upp på rätt sätt skapar offensiva möjligheter för att hävda rättsskydd och ingripa mot plagiat. Konceptet ska utformas på ett sätt som gör att man samtidigt skapar förutsättningar för ett effektivt rättsskydd. Den 25 september berättar jag mer om detta vid MIH Academy på temat marknadsföringens juridik! Lars-Erik Ström

Har du frågor om marknadsrätt?

Lars-Erik Ström, jurist vid Konsultbyrån för Marknadsrätt, i Malmö, reder ut begreppen. Mejla frågor till Lars-Erik Ström på: strom@marketinglaw.se

roligt personligt träffsäkert snabbt

www.mojligheter.se Reklam - Form - Idé 21


Tänk efter, var hade du själv varit i dag om din chef upptäckt hela din potential för 20 år sedan?

Hur ska du lösa problemet? – Jag vet inte? – Men om du visste, hur skulle du göra då?


Text: Lina Weibull

Din egen potential är mycket större än du tror. Det menar Sara Widlert, professional coach och framgångsrik chefs-, karriärs-, grupp- och livscoach. Sara Widlert gästar Frukostklubben torsdagen den 5 oktober. Vad gör en coach egentligen? – Ledarskapskonsult är nog det närmaste svenska ordet. Men coaching är ett bredare begrepp och det är inte bara chefer och personer i ledande ställning som kan behöva hjälp att förstå hur och varför de fungerar och reagerar som de gör i olika situationer. Coachen har ingen färdig lösning och säger inte att medarbetaren eller chefen är på fel väg. Nej, coachen ställer frågor för att hjälpa kunden att hitta rätt väg själv. Grundtanken är att använda individens egna förmågor och resurser. Coachen hjälper dig att se dem, berättar Sara Widlert. Och vem är Sara – Coach of Sweden? – Ledarutveckling och personalutveckling har alltid varit min profession, berättar Sara Widlert, som är socionom i botten och har en Master i Human Services. Jag har själv varit chef hos bland annat SAS, Trygghetsrådet och inom kommunala verksamheter. Men det var när jag började på Coach University i USA som jag kände att jag hade hittat hem, berättar Sara, som sedan 2003 är certifierad coach av International Coach Federation, där hon också är medlem. – Jag har jobbat som coach hela det här årtusendet hittills, jag började 1999. Jag jobbar i hela Sverige med Malmö som bas, men även utomlands, skrattar Sara Widlert. Vilken sorts coach är du? – Jag är chefscoach för chefer, karriärcoach för de som vill byta jobb och gruppcoach för bland annat ledningsgrupper där det gäller att få människor att fungera tillsammans eller utveckla sin verksamhet. Det är mycket spännande och effektivt, berättar Sara Widlert. Som ”livscoach” spänner Sara Widlert över hela skalan. Chefen som jobbar för mycket eller personen som inte klarar sin situation längre och som håller på att gå in i väggen, får lära sig att känna igen sina egna och andras känslor. Genom att coacha emotionell kompetens, kan man lära sig utveckla sin sociala kompetens för att på så sätt lättare möta sin omgivning och få balans i livet. – Alla har en inneboende kraft som kan utvecklas, menar Sara Widlert. Coachen är alltid neutral, en person som kommer utifrån som man kan tala med om allt. Ofta när det gäller chefs- eller karriärscoaching med tydliga mål eller besvärliga arbetsproblem är det viktigt att coacha på livsvärden. – Jag har träffat över 10 000 människor som jag har samtalat med i minst en timme. Jag har att ösa ur. Ödmjukhet är mycket viktigt, alla beteenden har sin förklaring.

Terapi vs coaching? – Jag är ingen terapeut. Jag jobbar härifrån och nu, och ser framåt. Om jag märker att min kunds problem härrör från hennes eller hans relation med sin mamma så föreslår jag en bra terapeut ur mitt nätverk. Jag coachar både män och kvinnor och möter alla sorters människor på alla nivåer. Jag arbetar med förtroende och mänskliga relationer. Vad kan du coacha? – Jag kan coacha vilket ämne som helst. Om du har problem med din häst kan jag coacha det, trots att jag inte vet ett dugg om hästar. Det handlar om att hitta personens egna resurser och egna svar – det är de som är användbara. Jag kan inte ge dig svaren, det kan du bara göra själv. Jag kan hjälpa dig att se och använda dina resurser när du möter den besvärliga situationen, säger Sara Widlert. Vad gör chefen för fel? – Det är viktigt att du som ledare inte serverar färdiga lösningar. Ställ frågor i stället så visar du både engagemang och intresse och får detsamma tillbaka, och den anställde får en känsla av att vara sedd. Det är också mycket viktigt att du som chef verkligen lyssnar på dina medarbetare. Jag coachade en chef som ansåg sig vara en duktig chef men som sa att han var hopplös på möten och inte nådde fram till sina anställda. Efter ett tag förstod jag att den här ambitiösa chefen hela tiden var flera steg före sina anställda och inte lyssnade. Genom att bland annat coacha på emotionell kompetens blev det snabbt mycket bättre, berättar Sara Widlert. Vad gör man med ett olösligt problem? – Tänk ett steg längre. Tricket är att se det ur ett nytt perspektiv. Om du tänker dig ett mirakel och att problemet är löst när du vaknar på morgonen, hur skulle då din omgivning se skillnaden på dig? Och hur skulle du då känna dig? Är det ett problem om fem år? Det gäller att fånga en positiv känsla och se saken från ett annat håll. Ofta har chefer fått alla typer av ledarutbildningar, men det kan ändå fattas någonting. Jag kan skräddarsy en ledarutbildning för den enskilda personen. Coaching utgår från situationen och personen. Det spelar ingen roll om chefen är ny eller har många år på nacken. Konsten är att ställa frågor på ett sådant sätt att situationen kommer i ett annat perspektiv, säger Sara Widlert. Men stress då? – Jag talar inte om stress. Stress är olika för alla, det gäller att hitta balansen i sitt eget liv. Jag ser potentialen i varje människa. Du kan mycket mer än du tror och kan alltid nå mycket längre. Det finns alltid positiva saker att säga om varje människa. När du var 20 år, trodde du att du skulle bli den du är i dag? Och vem skulle du ha varit om du hade använt all din potential från det du var 20? Coaching är en konst och när du lyckas får det väldigt stark effekt, avslutar Sara Widlert.

23


Vi arbetar med välkända varumärken.

ZACK

LACOSTE

DUALIT

ROSENDAHL

BARON

FRANCIS FRANCIS

DRESSLER

STENSTRÖMS

www.njreklam.se Showroom Helsingborg, NJ Reklam AB, Garnisongatan 25 c, Berga Center 254 66 Helsingborg Tel 042-32 85 32, Fax 042-37 05 36


I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag. Dagens bidrag kommer från Christian Alsterfjord – ett varmt minne från Marknadsföreningens sommarfest på Tropical Beach.

BILDEN


Barocka ornament och dova färger. Eller färgstark optimism och geometri. Eller rustikt och ekologiskt. Det här är tre trender vi får se mer av de närmaste åren. I alla fall om Cay Bond och hennes kolleger har tolkat tidens tecken rätt.

Text: Eva Thelander Foto: Ulla Alderin

Trendanalytikern – eller omvärldsanalytikern som hon hellre säger själv – Cay Bond besökte nyligen Helsingborg för att berätta om nästa säsongs tendenser inom design och formgivning. Hon kan alltså spå i framtiden? Cay Bond har fått frågan från okunniga journalister förr, men är för artig för att sucka så det hörs: – Det handlar inte om att vi förutser vad som ska ”slå in”. Vi sammanställer samtidsfakta – gör en orientering i nuet och ser spår som är utvecklingsbara, förklarar hon tålmodigt. TREND INTE MODE Sveriges Grand old Lady på området knöts redan 1975 till den internationella trendbyrån Promostyl med huvudkontor i Paris. Med sig i bagaget hade hon bland annat en akademisk examen och ett antal år inom veckopress och som bildredaktör. – I dag är förståelsen större. Alla typer av företag och industrier använder trendinformation i sitt utvecklingsarbete. Numer ingår vårt arbete i den vanliga produktionsprocessen, säger hon. Cay Bond är noga med att betona skillnaden mellan trend och mode. Trender är globala och relativt långsiktiga företeelser som avspeglar ekonomi och teknisk utveckling. Moden är däremot mer kortvariga, ibland också lokala, uttryck för trenderna – i till exempel inredning, kläder eller design. – Vi är egentligen inte intresserade av modet. Det blir ofta övertydligt och är inte lika inspirerande. Vi ser hellre på processer och skapande, säger Cay Bond när hon beskriver trendbyråernas inriktning. 26

Behovet av att kunna se utvecklingen ett par säsonger framåt föddes inom textilindustrin på 50-talet. Få andra branscher är så bundna av säsongerna och kravet att få fram rätt produkt i rätt färg och material till rätt årstid. – Efterhand har tänkandet överförts till andra industrier, till exempel heminredningen. I dag påverkar olika branscher varandra i olika riktningar. Möbel- eller livsmedelsindustrin kan därför mycket väl påverka textilindustrin, berättar Cay Bond. Företaget Promostyl har 140 medarbetare jorden runt som analyserar fenomen från konst, musik, produktion och samhällskrafter, både kommersiella och kreativa. Vad rör sig? I vilken riktning går utvecklingen? Mycket inspiration hämtas från kulturlivet och språket. – Det krävs en viss vana att se vad som ligger i tiden. Jag läser recensioner av utställningar, ser mycket konst och går ofta på teater och dans. Det visuella är ju så viktigt i vårt samhälle. Det skrivna ordet styr inte alls influenserna på samma sätt som förr. KATALOGER Resultatet av företagets rekognosceringar jorden runt presenteras två gånger per år i tjocka kataloger som går ut till företagets abonnenter. Här samlas färg- och tygprover, grafiska exempel och idéer på hur nya material och tekniker kan kombineras och former gestaltas inom design och formgivning. – Katalogerna ger olika förhållningssätt till trenderna och är tänkta som utgångspunkt för bland andra formgivare och inköpare. De förslag som finns ska absolut inte kopieras. Men, men. Går det verkligen att förutse trender? Blir


med rätt att spana inte detta en självbekräftande cirkel? Om trendbyråerna rekommenderar vissa färger och mönster kommer givetvis inköpare och formgivare att hålla sig till dem för att vara på den säkra sidan? TEKNISKA UTVECKLINGEN STYR – Nej, riktigt så lätt är det inte, menar Cay Bond, och fortsätter: – Alla byråer har samma verklighet att utgå ifrån, men brukar presentera resultaten på olika sätt. Nya material och färgpigment i textilindustrin, alltså den tekniska utvecklingen, ger utslag i människors preferenser. Låter nästan som Karl Marx – att produktionsvillkoren påverkar människornas ideologier? – Fast han hade nog inte uppskattat den masskonsumtion vi lever med i dag, konstaterar Cay Bond som inte är så förtjust i dagens köphets och måste ha-mentalitet. Apropå det. En annan viktig trend: Nästa generation, 90-talisterna, vänder sig emot konsumtion som ytlig självbekräftelse. Shopping är snart inte alls ”mk”, moraliskt korrekt. Se där – en intressant svängning i konsumenternas mentalitet som kommer att kräva nya strategier från företagen.

HUVUDTRENDER FÖR 2007 ENLIGT PROMOSTYL Playtime: Positivt modernt med 60-talskänsla men med 2000-talets material. Kraftiga färger och futuristisk design. Blockfärger och geometri. Gamla mönster i nya sammanhang. Fototryck på oväntade objekt. Väggdekor med cutouts ur gamla mönster. Audrey Hepburn och technicolor-känsla. Det ska vara trevligt och mysigt. Och varför inte tweed på oväntade ställen? Mutationer: Provokation och experiment. Konstnärliga uttryck. Djurmotiv, sköldpaddsmönster, bältdjur, ormskinn. Skimrande mörka insektsfärger i grönt/lila – gärna ”äckliga”. Transparenta och blanka tyger. Geggig makeup. Spetsar. Metallytor. Klassiska borgerliga kännetecken med elegans. Skirt och rustikt i oväntade kombinationer. Psykologi och diskussion kring abnormitet och normalitet. Ursprung: Influenser från amerikanska västkusten. Rötter, original, ekologi. Hybridbilar, ekohus och återvinning. Beige, blått och lingrått. Etiskt korrekta produkter och primitiva uttryck i formgivning och material. Naturmaterial slipade av tid och natur. Rotfrukter, trädkojor, ting från det gamla bondesamhället. Knep och knåp. Makramé och repslageri. Trä och kartong. Rustikt och enkelt. Träskor! Raffinemang: Skirhet, elegans, förfining och romantik. Minimalism och traditionellt asiatiska värden. Ceremonier, poesi och zen. Flödande tygsjok, kimonokänsla i lager på lager. Porslinsfigurer och detaljer som ser handgjorda ut. Tegelrött, celadon och ljusblått. 27


Dags för guldgala Den 5 oktober hålls årets stora näringslivsfest. Det blir en unik kväll i sann Oscarsgala-anda. Kvällens höjdpunkt är prisutdelningen av Guldkärnan i fyra kategorier med tre nominerade i varje. Våra guldpartner i år är Brinova, Ikea, HD och Puma.

Som vanligt avnjuts även en förstklassig galamiddag, i år tillagad av Helsingborgs stjärntrio Niklas Ekstedt (Niklas), Per Dahlberg (Gastro) och Andreas Lundh (Gastronomibutiken). Det enda ur menyn vi avslöjar nu är att den blir vild …

Illustration: Animage

Foto: magnus, studiojk

Kvällen bjuder sedan på swing, jazz, underhållning och många överraskningar. Plats: Parapeten Tid: 5 oktober kl 19.00 Pris: 650 kr/person inkl. moms Faktureras via mejl och betalas senast den 2 oktober Anmälan görs senast den 22 september på www.mih.m.se under ”programpunkter”. Begränsat antal platser! Anmälan är bindande.

Nya medlemskort

Uppdatera

Om du redan varit på Frukostklubben så har du sett det. Om inte, så har vi nöjet att presentera det för dig nu: vårt nya medlemskort.

MEDLEMSREGISTRET

Kortet ska du alltid ha med dig till våra möten för inloggning via kortläsare. Snabbt och effektivt. Kortet och tekniken är sponsrade av Incordia, Print Marketing, Sparbanken Gripen och Taxi Helsingborg, som även ger alla medlemmar stamkundspris på taxiresan mot uppvisande av kortet. Det tackar vi för! Fler förmåner är på gång och läggs ut på hemsidan. BÄTTRE LOGISTIK TILL LOGISTIKDAGAR Fantastiskt nog blir vi bara fler och fler som upptäcker nyttan och nöjet med Frukostklubben. Under våren upptäckte vi några mindre olägenheter i takt med att vi blev fler

VÅRA HUVUDPARTNER

28

Under hösten satsar vi på att satsa på medlemssidorna för att öka möjligheten till mer kontakter, nya affärsmöjligheter och enklare mingel. Lägg in ditt foto och uppdatera dina sidor – ett namn och ett ansikte gör det lättare att ta kontakt! varje morgon (jodå, vi är medvetna om att det blir trångt, varmt och kaffe som spills i trappan). Till vår logistikmånad har vi därför valt att se över logistiken och presentera några nyheter: Nya medlemskort med magnetremsa introduceras för att underlätta incheckning i kassan. Mycket av den manuella hanteringen försvinner. Kassasystemet skriver ut namnlappar. Ingången flyttas till den högra gången (mot restaurangen). Frukosten plockas upp på vägen bort till mingelytan (så slipper vi trängas kring maten). Påfyllningsstation för kaffe och te ovanför trappan (så vi slipper gå ner igen för att hämta mer).

Resultat SÅ HÄR TYCKTE NI I våras gjordes ytterligare en medlemsenkät och vi tackar alla som deltog i denna. Vi fick god respons och många bra tips. Vad tycker du om Frukostklubben? (medlemmar) 57% mycket bra 42% bra 1% dåligt Har du skapat några nya kontakter på Frukostklubben? (medlemmar) 70% ja 30%nej Hur vill du beskriva nyttan för dig personligen av att ha deltagit på Frukostklubben? (icke medlemmar som gått på Frukostklubben som gäst) 5% mycket stor 52% stor 29% liten 6% liten 8% vet ej


Karolina ska samordna Forza Karolina Hedberg är en ung driftig tjej från Västerås som sedan augusti tagit rodret för Forza Entreprenörskap. Hon pratar flytande spanska, älskar Europa och bjuder mer än gärna vännerna på middag. De får visserligen tåla hennes sparsamma kockkunskaper, men det vägs oftast upp av trevligt umgänge och roliga upptåg. Karolina flyttade till Helsingborg för skolans skull, och trivdes så bra att hon efter projektledarutbildningen valde att stanna kvar. Under studietiden genomfördes projekt för bl a. Svenska Röda Korset och Previa. Efter examen, under ett projekt för Sandö Räddningsgymnasium, såg Karolina hur skolan på ett unikt sätt lät eleverna ta till vara sin entreprenörsförmåga förmåga. Något hon tycker alla ungdomar ska ha möjlighet att göra. Det är ungdomars drivkraft och entreprenörsanda som inspirerar Karolina i rollen som projektkoordinator för Forza Entreprenörskap.

Stor bredd NÄRINGSLIVSDAGARNA NÄRMAR SIG Den 3-5 oktober arrangeras Näringslivsdagarna, för sextonde gången. Bredden är stor bland föreläsararna, från vår nye landshövding Göran Tunhammar till skivbolagsdirektören Ayesha Quaraishi, via bland andra entreprenören Johan Staël von Holstein och årets affärskvinna 2006, Elby Kwok Drewsen. MiH bidrar till programmet med bland annat Frukostklubb torsdagen den 5 oktober och med Guldkärnanfesten på kvällen.

Vi blir gärna fler! Vi har fått mycket positiv respons på vår tidning MiHngel. Men en medlemstidning är beroende av sina medlemmar. Så hör av dig - tipsa, tyck och skriv! Redaktionen tar också gärna emot hjälp av folk som vill skriva, fotografera eller illustrera. Kontakta Eva på eva@make-sense.se.

Karolina jobbar nu med att sätta ihop de tre första Forza-teamen i Skåne Nordväst. Ett Forza-team ska bestå av fem personer från näringslivet och fem från skolan och vara en plattform för samarbete kring entreprenörskap. Målet är att alla skolor i regionen ska ha ett Forza-team. Om du är intresserad av att vara med i samarbetet mellan skola och näringsliv, hör av dig till Karolina Hedberg på Näringslivets Hus på tel. 0734-233446 eller mejla till karolina. hedberg@skanenordvast.com.

Samarbete med Campus Samarbetet mellan Marknadsföreningen och Campus Helsingborg har ökat den senaste tiden, bland annat genom Academy och MiH Future. Nu har också ett avtal ingåtts mellan de båda parterna som befäster denna samverkan. Avtalet innebär bland annat att Campus ökar sin medverkan vid Frukostklubben, på marknadsföreningens hemsida och i MiHngel. Tanken bakom samarbetet är att trygga den framtida försörjningen av duktiga medarbetare till regionen och skapa en bas för ökat samarbete mellan akademi och näringsliv. Campus kommer också att öka sitt aktiva stöd till och engagemang för MiH Future som blir en stark drivkraft för förändring och utveckling i regionen.

Projekt för ungt entreprenörskap ”Vi skall bli världens bästa region för entreprenörskap för ungdomar på gymnasie- och grundskolan!” Det är parollen för Forza Entreprenörskap, ett projekt för gymnasieskolor i hela Skåne Nordväst. Forza ska inspirera, entusiasmera till entreprenörskap och stötta lärare och elever i grund- och gymnasieskolan i Nordvästskåne. Kommunala skolor, privata skolor, yrkesinriktade program och teoretiska program – samma stöd gäller för alla! Projektet har fått ett anslag på 1,2 miljoner kronor från Sparbanksstiftelsen Skåne, som precis som vi anser att detta är ett viktigt steg i regionens utveckling. Dessutom ytterligare bidrag från Region Skåne och Nutek. Är du som företagare intresserad av att vara med i denna storsatsning så kontakta Forza på Näringslivets Hus eller via entreprenorskap@skanenordvast.com

Boka 19 oktober! TENDENSDAGEN PÅ CIRKUS Torsdag den 19 oktober 2006 går årets Tendensdag av stapeln på Cirkus i Stockholm. Det bjuds på ett fullspäckat program med intressanta föreläsningar, t.ex. ”Hur lönsamma är nöjda kunder?”, ”De digitala kanalernas påverkan på var umärken”, ”Affärsutveckling inom varumärkesramen” och mycket mer. Du får de senaste nyheterna inom marknadsföring, försäljning och tendenser i näringslivet. Röster om tendensdagen: Tina Nilsson, Pangoo Kommunikation: – Tendensdagen är som en multivitamin för tanke och kreativitet på samma gång – ett andrum i en hektisk vardag. Christina Stareborn, 3M: – Tendensdagen ger mig energi, inspiration och ny kunskap, saker jag tar till mig och använder i min organisation och i mitt arbete med marknadsföring av starka varumärken. Dagen ger också möjlighet till nya kontakter/nätverk inom området marknadsföring.

29


MARKNADSBRAVADER Sven Gunnar Särman

Reklam – det roligaste man kan göra ... Nu när de mera omsusade stjärnorna – Sören Blanking, Jan Cederquist, Lars Falk, bara för att nämna några namn – tycks ha slocknat på marknadsföringshimlen kan vi roa oss med frågan: Vem är den störste i svensk reklamhistoria? Ja, Leon Nordin har krönt sig själv. En gång när han intervjuades om branschen sade han fundersamt: – Svensk reklam? Ja, det är väl jag det! Det är ett utspel i samma stöddighetsklass som Muhammad Alis ”Jag är störst, bäst och vackrast”. Dessa båda tillkännagivanden har dessutom det gemensamt att de är påtagligt korrekta. En gång innan jag ens visste vem han var ingrep Leon Nordin i mitt arbetsliv. Jag var chefredaktör för Femina, då svensk veckopress i särklass största annonsorgan. Men det dök upp ett tillfälligt stjärnskott på reklamhimlen som förkunnade att all reklam var mätbar.* Och han hade kommit fram till att någon hästtidning hade det bästa kontaktresultatet per placerad krona. Många reklamchefer föll för hans predikan, men Leon Nordin gav klart besked: han skulle sparka alla de konton han hade som inte fortsatte att annonsera i Femina! Tidningen hade den rätta miljön, och det vägde tyngst. Det finns otaliga historier om hans framfart som svensk reklams överguru av Guds nåde. De mera komiska poängerna hittar du i romanen ”Uppfinnaren” av hans tidigare medarbetare Alf Mork. Mest betecknande är kanske ändå Leon Nordins första möte med Vingresor. Dess nye chef Jan Carlzon, en stor man redan då, hade hört talas om reklamkometen och ville ha ett sammanträffande på sitt kontor. Leon bjöd i stället in Vingresors ledning till sin byrå. När flygherrarna anlände fördes de in i ett litet eländigt krypin med hårda pinnstolar. Efter en lång stund gläntade en sekreterare på dörren och meddelade att chefen satt i ett telefonsamtal. Sedan bjöd hon på ljummet fränt kaffe med pulvergrädde i plastmuggar. När Leon till slut klev in frågade den annars så blide Jan Carlzon vad i helvete det var fråga om. – Jo, svarade Leon, jag vill gärna börja den här förhandlingen med att peka på hur vi passagerare känner oss när vi flyger med er. (Det blev sedan som bekant ett samarbete med flykt.) Det var inte han som sa det – det var en annan byråchef, nämligen Jerry de la Femina (ja, han heter så) – men jag tänker ändå på Leon Nordin när jag läser ett annat uttalande: – Reklam är det roligaste man kan göra med byxorna på! * Gives det ett måttband? Nu har ”striden” om mätbar eller inte mätbar blossat upp igen. Unilever köper mer reklam än något annat företag i Sverige (för över en halv miljard kronor per år). ”Vi mäter mycket mycket noggrant genom en rad undersökningar”, säger informationschefen Ulf Tyrén. Men det man ”mäter” är egentligen bara om konsumenterna uppfattar reklamen ”rätt”. Fredrik Olsson på reklambyrån Miami i Göteborg säger att företagen nästan alltid får tillbaka pengarna. Vem som helst kan investera 58 miljoner kronor i reklam och få tillbaka 60 miljoner. De riktigt slipade klämmer in 7 miljoner och får igen 60!

30


Användarvänliga

kundvårdssystem blir ett allt viktigare konkurrensmedel!

KONTAKT eller Lime? Vi erbjuder två starka CRM-verktyg från Lundalogik. -Är nyckelorden “projektstart igår till liten budget” talar vi KONTAKT™. bUGHW´PD[LPDOÁH[LELOLWHWI|UGDJHQV och morgondagens krav” talar vi Lime™. Ring oss så berättar vi gärna mer HOOHUEHV|NZZZL[[VH IXX IT-partner AB För en säkrare IT-miljö

Foto: Alexander Crispin

0431-44 51 00, 042-21 45 60

Allt på samma ställe Kinnarps Interior - Sveriges största kedja av inredningshus för kontor, skola och omsorg gör det lättare att skapa en arbetsplats som ger dig en bra dag på jobbet. Hos oss hittar du möbler, belysning, gardiner, mattor och mycket annat från flera ledande varumärken - inredningsdetaljer som kompletterar varandra som de bästa vänner. Välkommen till vår utställning på Berga. Kinnarps Interior Helsingborg Garnisonsgatan 22, 254 66 HELSINGBORG Tel 042-38 83 00 E-mail kinnarps@inredningshuset.se www.inredningshuset.se


  

       

                      

MiHngel_nr2_2006  

SYSTEM HELHET PLATS TIMING VÄRDE FLÖDE Nr 2 2006 Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH) möte med människor i nätverk

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you