Issuu on Google+

Vägledningsmaterial Frivilligcentralen i Jönköping

EN H J Ä L PA N D E H A N D


Innehållsförteckning 1

Inledning .................................................. 4

1.1

Frivilligcentralen .................................................... 6

1.2

Historia om frivilligcentralerna................................ 6

1.3 Vision...................................................................... 6

5

Frivilligcentralen på uppdrag av kommunen ......................... 16

5.1

Viktiga kommunala principer för frivilligarbete ................................................... 16.

5.2

Förtydligande av gränser för frivilligarbete ............ 16.

1.4

Syfte och frågeställning.......................................... 6

1.5

Mål.......................................................................... 6

5.3

Förankring av frivilligcentralen i kommunal verksamhet .......................................... 16.

2

Hur organiseras

5.4

Lämplighetsprövning ............................................ 16.

frivilligcentralen.................................. 7

5.5

Skriftlig överenskommelse .................................... 17.

2.1

Verksamhetsmodell................................................ 7

5.6

Tystnadsförsäkran ................................................ 17.

2.2

Föreningsregi ......................................................... 7

5.7

Försäkring ............................................................. 17

2.3 Styrelsen ................................................................ 7

5.8

Frivilligcentralens riktlinjer för trygghetssystems försörjning ................................ 17 .

2.3.1 Styrelsens arbete ................................................... 8 2.4

Frivilligsamordnarens uppdrag ............................... 8

5.8.1 Människor i arbetsmarknadsåtgärder ................... 17.

2.4.1 Frivilligsamordnarens initiala uppgifter .................. 9

6

Samverkan .............................................. 18

2.5

Strategisk referensgrupp........................................ 9

6.1

Varför samverka? .................................................. 18.

2.6

Operativ referensgrupp .......................................... 9

7

Utbildning .............................................. 20

7.1

Grundutbildning för frivilligarbetare ..................... 20 .

7.2

Dialog och egenansvar ......................................... 20.

7.3

Etik och människosyn ........................................... 20.

7.4

Bemötande ........................................................... 21 .

7.5

Fysisk och psykisk funktionsnedsättning ............... 21

8

Marknadsföring ................................... 22 Marknadsföring av tjänster ................................... 22.

2.7 Frivilligstrateg ........................................................ 9 2.8 Frivilligarbetare ...................................................... 9 2.9 Stödperson ........................................................... 10 2.10

Frivilligledare ........................................................ 10

2.11

Frivilligcentralens organisationskultur ................... 10

2.12

Finansiering av frivilligcentralen ............................ 10

2.12.1 Bidrag från offentlig sektor ................................... 11 2.13

Lokalisering av frivilligcentralen ............................ 11

8.1

2.14

Frivilligcentralens öppettider ................................ 11

8.2

Social marknadsföring ......................................... 22.

Frivilligcentralens verksamhet och arbete ...................... 12

8.3

Traditionell marknadsföring ................................. 22.

8.4

Interaktiv marknadsföring .................................... 22.

3 3.1

Förklaring av modell .............................................. 12

8.5

Marknadsföring genom sociala medier ................. 22.

3.2

Frivilligcentralens aktiviteter ................................. 12

9

Uppföljning ........................................... 24

3.3

Frivilligcentralens tjänsteområden ........................ 13

9.1

Statistik e-tjänsten ................................................ 24

3.4 Frivilliginsatser ...................................................... 13 3.5

Exempel på frivilliguppdrag .................................. 13

3.6

Internationella frivilligdagen .................................. 13

3.7

Europeiska frivilligåret 2011 .................................. 13

4

Frivilligcentralens arbetsprogram ..................................... 14

9.2

Statistik Excel ....................................................... 24

9.3

Frivilligtimmar ....................................................... 24

10 utvärdering ........................................... 25 & ORDLISTa ................................................... 25

4.1

Identifiera behoven ............................................... 14 .

Frivilligcentralens Stadgar.................................................... 26

4.2

Formulera uppdrag ............................................... 14.

Källförteckning ................................... 29

4.3

Rekrytering av frivilligarbetare .............................. 14 .

4.4

Omplacera alternativt skilja en frivilligarbetare från ett uppdrag ........................... 14.

4.5

Stödja och uppmuntra frivilligarbetarna ................ 14 .

4.6

Konfidentiellt behandlande av frivilligarbetarnas insatser ............................................... 15.

4.7 E-tjänst för organisering av frivilligarbete ........................................................ 15.

2 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


Sammanfattning Framtagen skrift ska ses som en ”exempel-

gande och därigenom främja välfärd, integra-

skrift” över hur man kan organisera, starta

tion, mångfald, demokrati och folkhälsa. Frivil-

och driva en frivilligcentral på ett hållbart sätt.

ligcentralen ska med olika typer av aktiviteter

Skriften beskriver ingående viktiga faktorer

främja detta arbete.

som man bör ha kunskap om för att förstå fri-

villigcentralens helhet.

finns redan väl fungerande aktiviteter med fri-

Inom socialtjänsten Jönköpings kommun

Frivilligcentralen är en kontaktpunkt och

villiga insatser, såsom olika träffpunkter.

ett informationskontor dit människor kan vän-

Samverkan mellan frivilligcentralen och dessa

da sig vid intresse av frivilligt arbete, samt att

träffpunkter kommer att stärka frivilligarbetet

det även är en mötesplats för människor som

i Jönköpings kommun.

är i behov gemenskap.

Frivilligcentralen i Jönköpings kommun

pats i dialog med Signe Isaksson, Nationellt

kommer att drivas av en medlemsorganisa-

Frivilligprojekt, Norrköpings frivilligcentral,

tion; Föreningen frivilligcentralen Jönköping i

fakta från Christer Leopolds bok: ”Professionell

samverkan med Jönköpings kommun. Syftet

ideell”, information från Jönköpings kommun

med frivilligcentralen är att skapa samverkan

– Riktlinjer för samspel mellan kommunen och

mellan kommunen och den ideella sektorn

den ideella sektorn samt information från

med avsikt att öka individens samhällsdelta-

andra frivilligcentraler runt om i Sverige.

Bakgrunden till arbetsmaterialet har ska-

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 3


1

Inledning

Dagens samhällssituation består av strukturella förändringar i såväl offentlig som ideell och privat sektor. Förändringarna skapar arbetslöshet och ökad oro bland människor. Detta är välkända problem i samhället som förändrar förutsättningarna för och behovet av frivilliga insatser. Frivilligcentraler fyller i.o.m detta en viktig roll på den sociala arenan som mötesplats, samordnare och förmedlare av frivilliga uppdrag och aktiviteter.

Jönköpings kommun har ett välsituerat föreningsliv

ett mervärde. Ett mervärde som gör att människor

med föreningar inom skilda områden. Ambitionen

känner sig bekräftade, betydelsefulla och efterfrågade.

att engagera sig är stor i Jönköpings kommun och

Känslan av delaktighet och tillhörighet är grundlägg-

det finns ett behov av samverkan mellan kommunen

ande för människans hälsa.

och den ideella sektorn för att gemensamt utveckla

välfärdsarbetet.

tralen är att det ska stärka människors livskvalitet

och därmed främja folkhälsan.

Jönköpings kommun har format riktlinjer för

Ett av ändamålen med skapandet av frivilligcen-

hur välfärdsarbetet ska utföras. Man vill tydliggöra

kommunens ansvar och frivilliga organisationers roll

om i Sverige där det har visat sig vara positivt be-

i välfärdsarbetet

driva frivilligcentraler. Två exempel är Norrköping och

(Jönköping kommuns riktlinjer, 2009).

Såväl för den enskilda individen och den offent-

liga verksamheten så skapar frivilligt engagemang

4 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

Det finns goda exempel på frivilligcentraler runt

Umeås frivilligcentraler som har funnits i många år. >>


Frivilligarbetare på Röda korset kupan i Jönköping.

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 5


1.1 Frivilligcentralen

I dagsläget finns det 558 organisationer med ”frivillig-

Här nedan beskrivs frivilligcentralen:

centralsliknande verksamheter”; organisationer som

• En kontaktpunkt för människor som önskar göra

inte uppfyller alla punkter i den nationella definitionen

frivilliga insatser för enskilda individer eller orga-

men som har liknande verksamhet som frivilligcen-

nisationer, samt en mötesplats som bildar intresse-

tralen

grupper (gruppsamvaro) för människor som är i

platser i Jönköpings finns i den angivna summan 558,

behov av gemenskap och uppmuntran.

dessa kan ses som frivilligliknande verksamheter.

(Isakssons, 2009).

Flera av socialtjänstens mötes-

• Förmedlar, informerar och stimulerar till frivilligt engagemang.

1.3 Vision

• Synliggör frivilliga insatser i hela kommunen.

Bryta isolering och utanförskap bland individer och

• Främjar samverkan mellan frivilligorganisationer,

grupper genom medmänskliga insatser/aktiviteter

kommunal verksamhet, landsting och näringsliv

som främjar fysisk och psykisk hälsa.

för att öka det frivilliga engagemanget i Jönköpings kommun.

1.4 Syfte och frågeställning

• Stimulerar till utveckling inom frivilligsektorn.

Syftet med projektet är att förbättra samverkan

• Välkomnar alla människor oavsett kön, ålder, etni-

mellan kommunen och den ideella sektorn med avsikt att öka individens samhällsdeltagande och däri-

citet och religiös tillhörighet. • Bryter trenden i samhället genom att uppfylla-

genom främja välfärd, integration, mångfald, demo-

människors önskemål att engagera sig frivilligt

krati och folkhälsa.

utan att behöva binda sig till en förening

Nedan följer frågor som denna rapport besvarar:

(Isaksson,

2009, 2010) (Stadgar – föreningen frivilligcentralen Jönköping) .

• Hur ska en frivilligcentral organiseras och ledas? • Hur finansieras verksamheten?

1.2 Historia om frivilligcentralerna

I början av 1990-talet etablerades de första frivil-

• Varför och hur skapar man samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer?

ligcentralerna runt om i Sverige. Inspiration till kon-

• Hur marknadsför man en frivilligcentral?

ceptet av frivilligt engagemang kom från Norge,

• Vilka aktiviteter kan frivilligcentralen bedriva?

Danmark och Skottland. Stortinget (motsvarande svenska riksdagen) i Norge gjorde 1991 en storsats-

1.5 Mål

ning på frivilligcentraler som skulle fungera som

• Att inrätta en frivilligcentral som skapar, samord-

komplement till den offentliga vården. Grundtanken

nar och förmedlar frivilliga tjänster i Jönköpings

var att sammanfoga de som ville göra frivilliga in-

kommun, samt fungerar som en sociala arena för

satser och de som behövde stöd med hjälp av frivil-

människor som är i behov av gemenskap, stöd

liga insatser. De som anammade idén och påbörja-

och uppmuntran.

de verksamheten i Sverige var Cesam – Stiftelsen

• Att frivilligcentralen ska engagera människor och er-

för samhällsarbetare och mobilisering.

bjuda meningsfull sysselsättning genom att arbeta

för att få rätt frivilligarbetare på rätt frivilliguppdrag.

I och med regeringens folkhälsoproposition

2008 blev frivilligcentralerna i Sverige allt mer vanliga. Propositionen genererade i ett treårigt projekt att ta fram nationella stödstrukturer för frivilligcentraler. 2009 fanns det frivilligcentraler i hälften av Sveriges kommuner.

6 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


2

Hur organiseras frivilligcentralen

I detta kapitel beskrivs hur frivilligcentralen är uppbyggd och hur den ska organiseras. Frivilligcentralen kommer att styras av föreningen frivilligcentralen Jönköping. Vilket i första hand är en organisationsförening.

2.1 Verksamhetsmodell

Nedan följer en verksamhetsmodell som visar frivilligcentralens olika arbetsfunktioner och roller. Frivilligorganisationer

Ung & aktiv Eu-program

Frivilligstrateg Ankn. till Jönköpings kommun

STYRELSE Ordförande samt 5 ledamöter Strategisktarbete

operativ referensgrupp Representanter från olika verksamhetsområden

strategisk referensgrupp Representanter. från intresseorganisationer

Frivilligsamordnare Operativt arbete

frivilligledare Frivilligt angagemang

Frivilligarbetare Frivilligt engagemang

stödpersoner Representant från verksamhet

Föreningsservice

Frivilliguppdrag offentlig sektor

Frivilliguppdrag frivillig sektor

2.2 Föreningsregi

Kommunens träffpunkter

Frivilliguppdrag privatsektor

• Associerad medlem har ingen rösträtt på årsmötet

Frivilligcentralen kommer att drivas i föreningsregi

och är ej valbar i styrelsen, men kan adjungeras.

med antagna stadgar (se bilaga, stadgar) och styrelse

• De som bryter mot stadgarna och påtagligt mot-

som driver verksamheten i samverkan med Jönkö-

arbetar och skadar föreningens mål och idéer kan

pings kommun. Här nedan följer de föreskrifter som gäller för föreningen: • Föreningen frivilligcentralen Jönköping verkar helt

styrelsen utesluta. • Årsmötet är föreningens högst beslutande församling och anordnas en gång per år.

utan vinstsyfte och är partipolitiskt, religiöst och

• Varje medlemsorganisation äger rätt att utse tre

ideologiskt obunden med demokratiska värde-

röstberättigade ombud. Paraplyorganisatione med

ringar som grund.

mer än 15 föreningar äger rätt att utse fem röst-

• Ingen form av ersättning eller arvode utgår för de frivilliginsatser som utförs inom föreningen. • Den som utför ett frivilliguppdrag, utanför förening, har inte rätt att ta emot pengar eller gåvor för eget bruk.

berättigade ombud. • Medlemsorganisation kan väcka motioner till årsmötet. • Föreningsmöte hålls när styrelsen beslutar och när revisorerna eller minst hälften av medlemmarna begär.

• Medlemmar i föreningen kan organisationer bli men med förutsättning att man engagera sig och

2.3 Styrelsen

stödjer föreningen, samt delar föreningens syfte.

Eftersom frivilligcentralen drivs som en förening så

• Föreningen kan ha associerade medlemmar, t ex företag och offentlig verksamhet som äger rätt att delta i verksamheten.

finns det en styrelse med förtroendevalda som har ett övergripande ansvar. >>

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 7


Uppbyggnad:

• Implementera och verkställa alla strategiska be-

• Jämn fördelning av olika intressenter (lämpligt med dominans från frivilligsektorn). • Representeras av politiker, kommunala tjänstemän, landstingsanställda, enskild medlem och individer från medlemsorganisationer. • Ska bestå av 5-6 ledamöter.

slut som styrelsen tar om frivilligcentralens verksamheter. • Ansvara för att den operativa referensgruppen kopplas till frivilligcentralen. • Samråda med den operativa referensgruppen vid arbete med organisering och planering av det verkställande arbetet i frivilligcentralen.

2.3.1 Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta och förädla frivilligcentralens strategiska arbete (föreningsarbete). Uppdrag:

• Följa upp och utvärdera frivilligarbetet och stödaktiviteterna tillsammans med den operativa referensgruppen. • Ansvara för bemanning av frivilligcentralens dag-

• Styra föreningen med strategiska planer, regler, arbetsbeskrivningar, verksamhetsplaner, budgetplaner, årsrapporter och räkenskaper. • Samråda med den strategiska referensgruppen för att förbättra och utveckla det strategiska arbetet.

liga verksamhet. • Skapa och förmedla frivilliguppdrag genom att placera rätt personer på rätt plats, samt starta aktiviteter för människor som är i behov av stimulans, gemenskap och uppmuntran. (Isaksson, 2008, s.4).

• Ledamöterna i styrelsen kommer att ges följande

• Stimulera frivilligarbetarnas engagemang genom

ansvarsområden: ledaransvarig, finansiering/spons-

att stödja dem och ta vara på den kompetens som

ringsansvarig, marknadsföringsansvarig, utvecklings-

de tillför organisationen

ansvarig, samverkansansvarig, kompetensansvarig. Uppgiften blir att styra, planera och förvalta det strategiska arbetet inom dessa ansvarsområden. • Samverka, agerar bollplank, råd- och vägleda samt vara länk mellan offentlig-, privat- och frivilligsektor. • Besluta om anställning i frivilligcentralens verksamhet, dock inte anställning av frivilligsamordnaren som anställs av kommunen.

(Givande möten, 2009, s.31).

• Ansvara för att regler och riktlinjer följs i frivilligcentralen. • I samråd med kommunen ansvara för att det finns en tydlig gränsdragning för vad som är ideellt, offentligt och privat. • I alla sammanhang undvika att ta på sig frivilliguppdrag

(Isaksson 2010).

• Marknadsföra frivilligcentralen med stöd av framtaget material, samt föra en dialog med styrelsen

2.4 Frivilligsamordnarens uppdrag

för att implementera nya idéer och metoder för

Det verkställande arbetet i en frivilligcentral sköts

marknadsföring.

av en frivilligsamordnare som är navet i verksamheten, anställd av kommunen och adjungerad i föreningens styrelse. Uppdrag: • Planera för utbildningar av frivilligarbetare och frivilligledare, samt föreläsa om aktuella ämnen. • Ansvara för ledning och organisering av frivilligcentralen, samt rapportera till föreningens styrelse och finansiärer

8 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

(Isaksson, 2008, s.4).

Man kan hjälpa till på många sätt. Att bara läsa tidningen för någon som har svag syn kan göra stor skillnad i den personens liv.

>>


• Ta del av erfarenheter från andra frivilligcentraler

2.6 Operativ referensgrupp

och annat frivilligarbete genom aktiv omvärldsbe-

Den operativa referensgruppen stödjer frivilligsam-

vakning. Internets informationsflöde blir en viktig

ordnaren med idéer och synpunkter kring arbetet

del i detta arbete och även studiebesök i andra

med frivilligcentralens verksamheter.

frivilligverksamheter.

Uppbyggnad:

• Delta i nationella nätverk för frivilligt arbete. • Övervaka aktuella frågor inom frivilligsektorn. • Ansvarig för uppdatering av digital förmedlingstjänst (e-tjänst).

• Representeras av aktörer från olika arbetsområden, t ex polis, vårdcentral, skola, frikyrka, socialtjänst (väntjänst) etc. • Ska bestå av högst tio personer. • Möten anordnas en gång i månaden där frivillig-

2.4.1 Frivilligsamordnarens initiala uppgifter

samordnaren (ev. förmedlare, frivilligledare) träffar

Här nedan nämns ett par punkter som frivilligsam-

den operativa referensgruppen för att diskutera

ordnaren ska fundera på vid uppstartsprocessen: • Lära känna frivilligcentralens grundidéer, hur verksamheten fungerar och vad syftet och målet är. • Läs skrifter om frivilligcentraler, anvisningar samt

olika områden som berör det operativa arbetet. • Initierar en kontinuerlig dialog med frivilligsamordnaren, med fokus på förbättring och utveckling av frivilligarbetet och aktiviteterna.

(Isaksson, 2010)

forskningsrapporter. • Inrätta den lokal där verksamheten ska bedrivas

2.7 Frivilligstrateg

(Brunnen). Vilka resurser behövs för att starta?

Frivilligstrategen är verksam i Fritidsförvaltningen/

• Lär känna Jönköping kommuns organisation och

Socialtjänsten. Lämpligt med ansvarig chef inom av-

struktur: t ex förvaltningarnas funktioner och an-

delning som har ekonomiskt ansvar för frivilligsam-

svar, det politiska systemets olika områden och

ordnaren.

funktioner samt föreningskulturens karaktär.

Uppdrag:

• Knyta kontakter i t ex vården, hemtjänsten, fritid-

• Fungera som en länk mellan kommunen och frivil-

och kulturverksamhet, skolverksamhet och fören-

ligcentralens styrelse. Adjungeras till styrelsemö-

ingar m.m.

ten som råd- och vägledare. • Informera om aktuella frågor och forskning m.m.

2.5 Strategisk referensgrupp

• Delta i nationella nätverk för frivilligarbete.

Den strategiska referensgruppen ska bidra med idéer och synpunkter som kan förbättra styrelsens

2.8 Frivilligarbetare

strategiska arbete.

Den viktigaste kategorin i frivilligcentralen är de fri-

Uppbyggnad:

villigt engagerade som intar rollen som frivilligarbe-

• Representanter kan vara politiker, svenska kyrkan

tare. Här nedan följer de föreskrifter som gäller för

m.m. • Ska bestå av högst tio personer. • Ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper som delges styrelsen. • Adjungeras till frivilligcentralens styrelsemöten. (Isaksson, 2010)

frivilligarbetarna: • Utför och förverkligar frivilliga tjänster och är därmed grundstommen och drivkraften för hela verksamheten. • Frivilligarbetarna har fritt handlingsutrymme genom att de själva får bestämma vilka insatser de >>

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 9


ska göra och hur ofta. Det finns alltid utrymme för

• Stationerad på frivilligcentralen.

önskemål och möjligheter att forma uppdragen

• Central roll för kontinuiteten av frivilligarbetarnas

efter behov.

insatser.

• När det gäller upprätthållning av kvaliteten på de

• Hjälper frivilligsamordnaren att sammanställa fri-

tjänster som erbjuds ska frivilligarbetaren accep-

villigarbetarnas statistiska material som grund

tera organisationens ledning och rätta sig efter de

för bokslut och verksamhetsuppföljning

regler och riktlinjer som råder

ten, 2009, s.61).

(ibid:141-).

• Gemensamt för frivilligarbetarna ska vara känslan

• Hjälper frivilligsamordnaren att matcha olika upp-

av individuell stimulans och social gemenskap, samt viljan att göra någonting meningsfullt för andra människor

(Givande mö-

drag. • Bör inte ta ansvar för mer än 10 frivilligarbetare.

(ibid:141-).

• Lämpliga frivilligarbetare kan få chansen att ta ett

2.11 Frivilligcentralens organisationskultur

större ansvar för verksamheten på frivilligcentra-

Frivilligcentralen bör hålla verksamheten på en nivå

len. De kan bl.a. få i uppgift att marknadsföra fri-

där alla känner alla. Det ingjuter en ökad känsla av

villigcentralen på olika fysiska platser i kommunen

gemenskap och tillhörighet bland anställda och fri-

(högskola, bibliotek). Uppgiften blir att dela ut

villiga vilket gör arbetsatmosfären mer tillfredstäl-

broschyrer och skapa dialog med omgivningen.

lande och stimulerande att verka i. Det är även lätt-

are för frivilligarbetarna att få bekräftelse och

En annan möjlighet är att få befordran till

frivilligledare.

uppskattning för de insatser som de genomför, det

ger än ökad självkänsla och förtroende för sin egen

2.9 Stödperson

kapacitet.

Stödpersonen stödjer frivilligarbetarna vid frivilliguppdrag inom kommunen.

2.12 Finansiering av frivilligcentralen

Uppdrag:

Att sköta och förvalta ekonomi är en stor uppgift för

• Ska vara länk till frivilligcentralen och välkomna

frivilligcentralens styrelse. Varje intäktskrona måste

frivilligarbetaren till berörd verksamhet, samt in-

förvaltas väl samtidigt som utgifterna måste hållas

formera om den person eller den verksamhet som

nere. Precis som alla andra organisationer behöver

frivilligarbetarna är aktiva i.

en frivilligcentral resurser för att driva föreningen,

• Finns i anknytning till den person som frivilligar-

utföra verksamheten och mobilisera resurser (Leopold, En god ekonomisk planering är A och O för

betaren arbetar med eller på den arbetsplats som

2006, s.169).

han/hon är aktiva i.

att få en stabil ekonomi

• Frivilligarbetaren ska i första hand vända sig till

(Lundén & Lindblad, 2008, s.127).

Frivilligcentraler i Sverige söker oftast offentligt

stödpersonen med frågor och funderingar vid be-

stöd kombinerat med stöd från stiftelser och fonder

svärliga situationer (Jönköping kommuns riktlinjer, 2009).

(www.frivilligcentralerna.se).

2.10 Frivilligledare

Nedan nämns olika sätt att finansiera en frivilligcentral.

Frivilligledaren, frivilligsamordnarens högra hand,

Inre finansiering:

coachar och vägleder frivilligarbetarna.

1. Medlemsavgift: Rimlig avgift fastställs av styrelsen.

Uppdrag:

2. Insamlingverksamhet: Frivilligcentralen kan erbjuda >>

10 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


olika slags insamlingsaktiviteter för att få bättre

2.14 Frivilligcentralens öppettider

ekonomi, t ex loppis och lotteri

Frivilligcentralen kommer till en början anordnas i

(Leopold, 2006, s.178).

liten skala, vilket innebär: Yttre finansiering:

• Öppet måndag-fredag mellan kl. 13-15.

1. Sponsring från näringslivet.

• Någon kväll i veckan planeras besök hos fören-

2. Bidrag från olika fonder och stiftelser. 3. Driva projekt med projektpengar: Man kan exempelvis söka projektpengar genom Arvsfonden. Arvsfonden lämnar främst stöd till nyskapande och ut-

ingar och kyrkor för info och dialog. • Telefontid är alla vardagar mellan 10-12. Helger kan bli aktuellt i framtiden. • Öppet hus anordnas en gång/år.

vecklande av verksamhet. För att få projektstöd från Arvsfonden måste frivilligcentralen ha funnits i minst ett år

(ibid:179-180).

4. EU-bidrag: Inom EU finns det stöd att söka för att utveckla sin verksamhet. EU kräver noggrann och välskött ledning och förvaltning av projekten. Samverkan blir en viktig företeelse när man söker projektpengar inom EU. Frivilligcentralen kan knyta viktiga kontakter genom samarbete med olika internationella aktörer

(Isaksson 2010).

2.12.1 Bidrag från offentlig sektor

1 Bidrag kan sökas av Jönköpings kommun. Jönköpings kommun har fastställda regler och riktlinjer för hur man söker bidrag. 2 Personella resurser (tjänst). 2.13 Lokalisering av frivilligcentralen

Lokalen bör ligga i ett öppet butiksläge som är lättillgängligt och inbjudande.

Förslag till lokaler är Brunnen där det idag be-

drivs ungdomsverksamhet på kvällstid. Brunnens lokaler är belägna centralt i Jönköping city. Samord-

En god ekonomisk planering är A och O för att få en stabil ekonomi (Lundén & Lindblad, 2008, s.127). Frivilligcentraler i Sverige söker oftast offentligt stöd kombinerat med stöd från stiftelser och fonder.

ning av Brunnen och frivilligcentralen är fullt möjlig och har kommunicerats med berörda personer inom Fritid Jönköping.

Lokala mötesplatser som är bärare av frivilligar-

bete som ideologi kan parallellt skapas i olika tätorter inom Jönköpings kommun, ex bibliotek och socialtjänstens mötesplatser.

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 11


3

Frivilligcentralens verksamhet och arbete

I detta kapitel beskriver vi inledande hur frivilligcentralens verksamhet fungerar, samt vilka tjänster, uppdrag och aktiviteter som inkluderas i organisationen. Modellen nedan är ett sätt att förstå hur en frivilligcentral, driven av en ideell förening, fungerar och hur organisationen är kopplad till verksamheten:

föreningsarbete för att driva och utveckla frivilligcentralen

sprida idén med frivilligt arbete

den lokala frivilligcentralen

individuellt inriktad verksamhet

samverkan mellan de olika samhällssektorerna

©Signe Isaksson 1997

3.1 Förklaring av modell

genomföras av frivilligsamordnaren i samarbete

• Mittcirkeln representerar frivilligcentralen som en

med Jönköpings kommun, Jönköpings högskola och

fysisk plats och kontaktpunkt. Frivilligsamordna-

olika studieförbund (läs mer kap Utbildning).

rens arbetsplats är frivilligcentralen.

Informationsträffar: kommer att anordnas för att in-

• Föreningsarbetet består av styrelsens strategiska arbete med frivilligcentralens verksamhet. • Den individuellt inriktade verksamheten består av

formera om angelägenheter som berör frivilligcentralens verksamhet. Det kommer att hållas informationsträffar vid några tillfällen varje år.

frivilligarbetarnas insatser till enskilda mottagare

Uppmuntringsaktiviteter: arrangeras för att frivillig-

och organisationer samt stödaktiviteter till män-

arbetarna ska trivas och uppskattas för de insatser

niskor som är i behov av hjälp.

de utför. Det bör anordnas ett par aktiviteter varje

• Samverkan skapas och etableras med aktörer

år, t ex jul- och sommarfest.

inom offentlig verksamhet, näringsliv och ideell

Öppet hus: arrangeras en gång varje år för att pre-

sektor.

sentera frivilligcentralens verksamhet.

• Frivilligcentralen sprider idén om frivilligt arbete

Gruppsamvaro: Gruppsamvaron ska erbjuda stimu-

som något nyttigt, värdefullt och nödvändigt för

lans, gemenskap och miljöombyten för berörda per-

samhällets välfärd.

soner. Personer som önskar göra gemensamma aktiviteter sammanförs och kontakter knyts med

3.2 Frivilligcentralens aktiviteter

föreningar och studieförbund som samordnar de

Förutom att förmedla frivilligarbete och vara frivil-

önskade aktiviteterna. Det kan även knytas privata

ligarbetarna behjälplig. Kan olika aktiviteter genom-

kontakter genom frivilligcentralen där människor

föras, så som:

själva samordnar gemensamma aktiviteter, t ex

Utbildningsdagar: Alla frivilligarbetare går en grund-

bingo, bridge, boule, schack, promenader m.m.

utbildning för att lära sig om frivilligcentralens

Caféverksamhet: är en bra aktivitet att ha i anslut-

arbete och verksamhet. Det kommer även att bedri-

ning till frivilligcentralen. Caféet kan fungera som en

vas kompetensutveckling för både anställda, styrel-

samlingsplats där människor träffas för att umgås

se och frivilligarbetare. Utbildningarna kommer att

och ha trevligt. Caféverksamheten kan ledas av fri- >>

12 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


villigledare och praktiskt skötas av frivilligarbetare.

med praktiska göromål i hemmet som inte är be-

Caféverksamhet är ett värdefullt sätt att lära känna

taltjänster eller bistånd

frivilligarbetarna. Verksamheten ska inte konkurrera

• Besök på äldreboende för en pratstund m.m.

med annan caféverksamhet.

• Ordna och vara värd vid café och trivselaktiviteter • Leda studiecirklar

3.3 Frivilligcentralens tjänsteområden

• Tidningsläsning, spela spel, sjunga tillsammans

Tjänsteområdena styrs av behoven. Offentliga tjänster: Insatser inom vård och omsorg,

med någon • Erbjuda miljöombyte för patienter och andra

skol- och barnomsorg, hemtjänst, kulturverksamhet, fritidsverksamhet etc.

människor som lever i ensamma miljöer • Läxhjälp, tolkhjälp

Tekniska/praktiska tjänster: Insatser i offentlig miljö,

• Rastverksamhet för skolan

t ex parkarbete, trädgårdsarbete, stadsplanering,

• Generationsutbyte

IT och datorer etc. Föreningstjänster: praktiska uppdrag och andra göro-

3.6 Internationella frivilligdagen

mål inom föreningarnas olika verksamhetsområden.

Varje år 5 december firar man internationella frivil-

Privata tjänster: sociala insatser i form av sällskap

ligdagen. Initiativet togs av FN:s generalförsamling

och stödaktiviteter till människor som är i behov av

1985. Syftet är att hedra och lyfta fram det ideella

hjälp, t ex promenader, pratstund m.m.

arbete som individer utför lokalt, nationellt och internationellt för att nå FN:s millenniemål. Det är an-

3.4 Frivilliginsatser

geläget att man firar denna dag i Jönköpings kom-

Kontinuerliga insatser: Frivilligarbetaren gör regel-

mun och i samarbete med frivilligcentralen. Man

bundna insatser hos en individ eller organisation.

kan t ex anordna en julfest, konferens, frivilligdag,

Punktinsatser: Frivilligarbetaren förmedlas för ett

konsert eller bara bjuda frivilligarbetarna på kaffe

uppdrag i taget som bokas för varje tillfälle, t.ex.

och tårta

(www.unicef.se).

sällskap vid läkarbesök, teaterbesök etc.

Beroende på om det är en kontinuerlig insats

3.7 Europeiska frivilligåret 2011

eller punktinsats så varierar uppdragen i tid. En

Förra året (2009) tog Europeiska unionens råd be-

punktinsats kan vara upp till en dag och en kontinu-

slutet om att 2011 skulle bli det europeiska året för

erlig insats kan uppskattas från 2 till 30 timmar i

frivilligarbete för främjande av aktivt medborgar-

veckan

skap. Det övergripande målet med frivilligåret är att

(Isaksson, 2010).

det ska stödja och uppmuntra de insatser som ut3.5 Exempel på frivilliguppdrag

förs av medlemsstaterna och dess civilsamhälle och

Detta är tänkbara exempel på uppdrag som kan för-

lokala och regionala myndigheter. Stödet ska sär-

medlas genom frivilligcentralen. Behoven styr och

skilt ges genom erfarenhetsutbyte och goda lös-

uppdragen ändras.

ningar. Frivilligåret ska även skapa förutsättningar

• Besök en ensam person för en pratstund, prome-

för civilsamhällets främjande av frivilligarbete i Eu-

nad eller annan sysselsättning • Hämta barn på dagis, vara extra mor- eller farförälder etc.

ropeiska unionen, samt öka frivilligarbetets synlighet i Europeiska unionen.

Frivilligåret 2011 ska det finnas fler möjligheter

• Rasta någons hund

att kunna engagera sig frivilligt, det ska spridas kun-

• Funktionär vid idrottsarrangemang

skaper om frivilligt arbete, samt att man medveten-

• Åka skidor tillsammans med någon

gör det stora värde som finns i frivilligt engagemang

• Utfärder - lunch, kondisbesök, marknadsbesök

(www.ungdomsstyrelsen.se).

• Stöd och hjälp till äldre och funktionsnedsatta

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 13


4

Frivilligcentralens arbetsprogram

I detta kapitel beskrivs stegvis de arbetsmetoder man ska använda för att arbeta effektivt med frivilligarbete. Arbetsmetoderna ger en bra struktur över hur man bygger upp en frivilligcentral steg för steg. 4.1 Identifiera behoven

Informera, utbilda och placera: Frivilligarbetarna ges

Det första nödvändiga steget är att göra en behovs-

behövlig utbildning och information, samt träning

analys i kommunen för att identifiera var man behö-

för arbetsuppgifter och placering. Syftet är att ga-

ver göra frivilliga insatser. Det går ut på att man ta

rantera trivsel för frivilligarbetarna och att öka kva-

kontakt med olika aktörer i kommunen (hemtjänst,

liteten i verksamheten.

äldreomsorg, skola, fritid- och kulturverksamhet,

Skriftlig överenskommelse: Rekryteringsprocessen av-

vårdcentral etc.) för att se över behoven och berätta

slutas med en skriftlig överenskommelse där perso-

om frivilligcentralens arbete.

nen accepterar att arbeta frivilligt och följa den policy och de riktlinjer som gäller (läs mer kap. ”Frivilligcentralen på uppdrag av kommunen”) (Leopold, 2006, s.59).

4.2 Formulera uppdrag

För att man ska få rätt person på rätt plats ska man upprätta uppdragsbeskrivningar som beskriver exakt vad frivilligarbetarna ska göra. Det är ett nödvändigt

4.4 Omplacera alternativt skilja en frivilligarbetare från ett uppdrag

steg för att rekrytera rätt personer

En viktig riktlinje i frivilligcentralens verksamhet är

(Leopold, 2006).

I kommunal verksamhet är det verksamhetsan-

det ska upprätthållas hög kvalitet. Hög kvalitet får

svarig som har ansvar för att upprätta uppdragsbe-

man genom rätt person på rätt plats. Kompetenta

skrivningar för frivilligarbetarna, det kan ske i sam-

medarbetare med stort engagemang för frivilligt ar-

arbete med frivilligsamordnaren.

bete. Det är frivilligsamordnarens uppgift och an-

Frivilligcentralen ska erbjuda frivilligarbetarna

svar att skilja frivilligarbetare från uppdrag alterna-

meningsfulla uppdrag som stimulerar till engage-

tivt omplacera. Det är en nödvändig åtgärd vid

mang och välmående. Även mottagaren av uppdrag

misskötsel (t ex brott mot tystnadsförsäkran) eller

ska känna sig nöjd och belåten med de insatser som

otillfredsställande hantering av uppdrag (t ex att

görs för honom eller henne

(ibid:2006).

man inte tar uppdraget på allvar, håller inte tider och är allmänt oengagerad).

4.3 Rekrytering av frivilligarbetare

Med stöd av uppdragsbeskrivningar skapar man en

4.5 Stödja och uppmuntra frivilligarbetarna

behovsprofil där det framgår vad det behövs för

Frivilligarbetarna behöver kontinuerligt stöd i arbe-

människor och vad de bör ha för kvalifikationer. Vil-

tet. Frivilligsamordnaren har i samråd med stödper-

ka är frivilligarbetarnas behov? Vilka vill utföra upp-

sonen och frivilligledaren i uppgift att upprätthålla

drag och varför? Det är viktigt att ta reda på för att

en intern kommunikation med frivilligarbetarna.

kunna erbjuda frivilligarbetarna konkreta uppdrag.

Utvärdera, belöna och befordra frivilligarbetarna: Den

Annonsera, intervjua, kontrollera och välj ut lämpliga fri-

lön frivilligarbetarna får är det erkännande som fri-

villigarbetare: Grunden för en god verksamhet är att

villigcentralen ger dem. Erkännandet ges genom ett

välja ut rätt frivilligarbetare. Frivilligcentralen kom-

antal av uppmuntrande aktiviteter. Frivilligarbetar-

mer som nämnt ovan använda sig av behovsprofiler

nas arbete ska utvärderas regelbundet. Fortbildning

för att identifiera lämpliga kandidater som kan tän-

kan erbjudas till frivilligarbetarna. De som är kom-

kas intervjuas. I intervjuprocessen är det viktigt att

petenta nog kan vid önskemål befordras till mer an-

gestalta en tydlig bild av frivilligarbetarens mål, in-

svarskrävande uppgifter

tresse och motivation.

utgår alltid från frivilligarbetarens intresse och önskemål vid befordran.

14 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

(ibid:2006).

Frivilligcentralen >>


BOJ–Brottsofferjouren. Brottsofferjourernas verksamhet bygger på att en rad människor ger av sin tid och sitt engagemang. Utan våra ideellt arbetande medlemmar skulle verksamheten inte kunna fungera (www.boj.se).

4.6 Konfidentiellt behandlande av frivillig arbetarnas insatser

Alla uppgifter om frivilligarbetarna ska bevaras konfidentiellt på ett säkert och tryggt ställe. Antingen förvarar man uppgifterna i pärmar eller så förvarar man dem på usb-minne eller cd-skiva. Uppgifterna ska låsas in i kassaskåp eller liknande objekt. En viktig princip är att inte bevara uppgifterna i hårddisken eftersom dataintrång kan uppstå (Leopold, 2006). 4.7 E-tjänst för organisering av frivilligarbete

En e-tjänst ska ge medborgarna möjlighet att via Internet anmäla intresse för frivilligarbete. Dessutom ska offentlig verksamhet och föreningar/frivilligorganisationer kunna anmäla uppdrag som de vill ha hjälp med. Observera att enskilda individer (stödmottagare) inte kan anmäla om att få uppdrag utförda via e-tjänsten, de måste vända sig direkt till frivilligcentralen.

FRIVILLIGCENTRALENFoto: – JÖNKÖPING 15 mikael nyander


5

Frivilligcentralen på uppdrag av kommunen

I detta kapitel beskrivs delar av de föreskrifter och riktlinjer som gäller för frivilligtarbete i Jönköpings kommuns verksamheter. Riktlinjerna gäller alla kommunala verksamheter och ska ge ett stöd vid funderingar om frivilliginsatser i kommunal enhet. För ytterligare information, se dokument: Riktlinjer för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn, (tjänsteskrivelse).

5.1 Viktiga kommunala principer för frivilligarbete

Det är även viktigt att frivilligsamordnaren för en re-

• Det ideella arbetet ska utgå från mottagarens be-

ella hinder och missförstånd.

gelbunden dialog med facket för att undvika eventu-

hov och bygga på en ömsesidig överenskommelse. • De ideella föreningarna är egna demokratiska organisationer som har sin särart och sin frihet. • Ideella insatser är oavlönade och innebär alltså

5.3 Förankring av frivilligcentralen i kommunal verksamhet

För att frivilligcentralens arbete ska förankras på ett bra och säkert sätt i den kommunala verksamheten,

ingen anställning. • Ideella insatser ska ej ersätta det arbete som ut-

anordnas arbetsplatsträffar där frivilligsamordna-

förs av kommunens anställda. Var gränsen går

ren möter verksamhetsansvarig inom kommunal verk-

mellan de ideella insatserna och professionen av-

samhet. På arbetsplatsträffarna diskuteras framfö-

görs av varje förvaltning/verksamhet och bestäms

rallt mottagande av frivilligarbetare: Vilka för- och

av aktuell VIP samt av vad som är kommunens

nackdelar finns? Vad kan det finnas för risker? Hur

ansvar enligt gällande lagar och regler.

kan man eliminera riskerna?

• Det åligger varje förvaltningsledning att ha kunskap om omfattningen på det ideella arbetet inom

5.4 Lämplighetsprövning

förvaltningen.

Frivilligcentralen använder sig av lämplighetspröv-

• En öppen attityd till ideella insatser ska finnas

ningar för att bedöma att de människor som ska arbeta i verksamheten har kapacitet, erfarenhet och är

inom all kommunal verksamhet. • Ideella insatser förutsätter förankring och delak-

lämpliga att arbeta ideellt. Testerna genomförs för att försäkra att man anlitar rätt person. Detta är extra

tighet i förhållande till personalen. • Frivilligarbetarna ska känna sig välkomna och res-

viktigt eftersom mycket av det frivilliga arbetet vänder

pekterade och ska på lämpligt sätt bli delaktiga i

sig till skol- och barnverksamhet och vård och omsorg.

verksamheten.

För att göra en lämplighetsprövning på frivillig-

centralen ska man först anmäla sig som frivilligarbe5.2 Förtydligande av gränser för frivilligarbete

tare på e-tjänsten alternativt på frivilligcentralen. Per-

Frivilligcentralen ska inte under några förhållanden

därefter till intervju. Frivilligsamordnaren har i sam-

konkurrera med annan verksamhet.

råd med respektive verksamhetschef ansvar för att

son som anmält sig som frivilligarbetare kallas

Frivilliga insatser ska fungera som komplement

godkänna frivilligarbetaren som lämplig uppdragsta-

till offentlig- och privatverksamhet och inte ersätta

gare inom kommunal verksamhet. Inom frivilligorga-

befintliga arbetsuppgifter. Insatserna ska vara kvali-

nisationer gör organisationen själv denna bedömning.

tetshöjande uppgifter som i ordinarie verksamhet

inte skulle ha genomförts överhuvudtaget

att ”rätt person hamnar på rätt plats”.

(Jönköpings

Det är en viktig princip inom frivilligcentralen

kommun riktlinjer, 2009).

För att visa att man är berättigad att göra frivilligin-

Upplever frivilligarbetaren att uppdraget inkräk-

satser inom skol- och barnomsorgen måste man

tar på professionens ansvar ska personen kontakta

även göra ett registerutdrag. Detta sköter frivilligar-

frivilligsamordnare så att han eller hon eventuellt

betarna själva. Blanketter finns att hämta hos poli-

kan dra tillbaka uppdraget (Givande möten s.75).

sen

16 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

(Jönköping kommuns riktlinjer, 2009).

>>


5.5 Skriftlig överenskommelse

5.7 Försäkring

När frivilligcentralen alternativt den kommunala verk-

Frivilligarbetare som är anslutna i frivilligcentralens

samheten har bedömt att personen är lämplig för

verksamhet och gör uppdrag inom kommunens

frivilligt uppdrag görs en skriftlig överenskommelse

verksamhet omfattas av kommunens försäkringar.

som beskriver vad samarbetet går ut på och vilka

Olycksfallsförsäkring: täcker kostnader som kan uppstå

riktlinjer som gäller. Överenskommelsen innebär

till följd av olika typer av olycksfall, t ex kroppsskada.

inte att ett formellt anställningsavtal upprättats,

snarare är det ett informellt avtal som visar att fri-

tare och kommunalt anställda, inom kommunal

villigarbetaren står till förfogande att göra frivilliga

verksamhet, är försäkrade

insatser

Ansvarsförsäkring: innebär att alla frivilligarbe(ibid:2009).

(ibid:2009).

Den skriftliga överenskommelsen ska också på-

5.8 Frivilligcentralens riktlinjer

visa att frivilligarbetaren har förstått sina uppgifter

för trygghetssystems försörjning

och sina förpliktelser och därmed förebygger och

Personer som har försörjning från trygghetssystem

underlättar eventuella konflikter.

och som står till arbetsmarknadens förfogande ska ha möjligheter att utföra frivilligarbete.

Den skriftliga överenskommelsen ska innehålla följande:

• Frivilligarbetarens personuppgifter (födelseår räcker)

rad arbetar ideellt, är det viktigt att arbetet inte lik-

• Frivilliginsatser som frivilligarbetaren eller organi-

ställs eller ersätts med lönearbete.

sationen tar på sig att utföra

När man som arbetslös eller förtidspensione-

De frivilliga insatserna ska vara ett komplement

• Uppskattad tidsperiod och timmar/dag.

till samhällets tjänster. Individer i denna kontext ska

• Namn på stödperson till frivilligarbetare

samråda med respektive handläggare inom varje re-

• Att frivilligarbetaren har blivit informerad om vik-

levant område för att få tillåtelse att utföra frivilliga

tiga faktorer som berör verksamheten, t ex syftet

insatser. Frivilligarbetet ska fungera med de åtagan-

med ideellt arbete, etik och moral, tystnadsför-

den som ska uppfyllas för att få ersättning (ibid:2009).

säkran etc. 5.8.1 Människor i arbetsmarknadsåtgärder 5.6 Tystnadsförsäkran

Frivilligcentralen kan ta emot människor i arbetsmark-

I den skriftliga överenskommelsen skriver frivilligar-

nadsåtgärder och ge dem en chans till meningsfull

betaren på att han eller hon ingår i en tystnadsför-

insats och skapa nya kontakter genom organisatio-

säkran för de insatser som antas. Det innebär inte

nens olika nätverk – det kan leda till återanpassning

tystnadsplikt enligt sekretesslagen som kommunalt

till arbetslivet.

anställda ingår i, utan det är en informell överens-

kommelse där frivilligarbetaren inte ger till känna

betar med arbetsmarknadsåtgärder, gränsdragningen

enskilda personers situation eller överhuvudtaget

mellan samhällets ersättningsformer och frivilligar-

rådande arbetsförhållanden.

bete är nämligen komplext.

Den kontinuerliga kontakten och dialogen mellan

frivilligsamordnare och frivilligarbetare främjar tyst-

Man ska vara noggrann och försiktig när man ar-

Verksamheten ska vara etablerad, inarbetad innan

man tar emot människor i arbetsmarknadsåtgärder.

nadsförsäkran.

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 17


6

Samverkan

Detta kapitel beskriver kortfattat innebörden av begreppet samverkan och varför det är viktigt att samverka inom frivilligsektorn.

6.1 Varför samverka?

Samverkan är en viktig företeelse i etablerandet av frivilligcentralen. Samarbete ska skapas och etableras inom en rad olika områden i offentlig, privat och ideell sektor. Samverkan skapar en stabil och effektiv verksamhet som stärker, utvecklar och mobiliserar frivilligcentralen med en mängd information och kompetens från olika samhällsområden.

Frivilligcentralens ambitioner är bl.a. att skapa

samarbete med Jönköpings högskola och olika studieförbund i syfte att nyttja adekvata studieerbjudanden, marknadsföra frivilligcentralen och rekrytera frivilligarbetare. Frivilligarbete är inte något som behöver ta upp all din tid, det handlar mer om att ge den tid du kan och vill. Något så enkelt som att ta en fika tillsammans med någon som behöver lite sällskap och någon att prata med, kan göra stor skillnad. På många äldreboende i kommunen finns det ett behov av aktivering av de äldre.

Även socialtjänstens träffpunkter, både inom

funktionshinderomsorgen och äldreomsorgen samt väntjänsten kommer att bli naturliga samverkanspartner.

Som nämnt ovan är det av stor vikt att det finns

olika intressenter med i samverkan. Samhällets olika sektorer behöver komplettera varandra och utföra det de är duktiga på. Alla har något att tillföra och tillfredställs av goda resultat. ”När man förmedlar en kontakt så växer ett nätverk som blir större och större, det är som ringar på vattnet…” (ibid:23). Citatet representerar den effekt frivilligcentralen efterstävar när man knyter kontakter med andra aktörer i samhället.

18 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


Frivilligcentralen ska erbjuda frivilligarbetarna meningsfulla uppdrag som stimulerar till engagemang och välmående. Även mottagaren av uppdrag ska känna sig nöjd och belåten med de insatser som görs för honom eller henne.

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 19


7

Utbildning

I detta kapitel beskrivs frivilligcentralens utbildning och kunskapsområden.

Frivilligcentralen kommer främst med hjälp av frivilligsamordnarens kompetens ansvara för

de utbildningar som planeras inom frivilligcentralens verksamhet. Även kompetens inom Jönköpings kommuns socialtjänst, högskola och befintliga studieförbund kommer att engageras i utbildningssyfte. Det kommer kontinuerligt att bedrivas grundutbildningar och adekvata utbildningar för att upprätthålla kvalitet och kompetens i verksamheten. Utbildningarna kommer att anordnas både för frivilligarbetare, styrelseledamöter och anställda i kommunen. Frivilligcentralen ska ha löpande intagning av frivillig-

Följande punkter beskriver kunskapsområden som är

arbetare, vilket innebär att grundutbildningarna

viktiga att ha kännedom om i frivilligarbete.

kommer att bedrivas kontinuerligt. Grundutbildningen är en obligatorisk utbildning som ska förbereda

7.2 Dialog och egenansvar

frivilligarbetarna och ge dem kunskap i relevanta äm-

Dialog kring gränser och roller är viktigt i frivilligcen-

nen. Detta är viktigt för att kunna genomföra frivillig-

tralens verksamhet. Frivilligarbetarna ska veta vad

uppdrag på ett korrekt sätt.

det är för skiljelinjer som råder i verksamheten. De ska vara medvetna om att de inte utnyttjas som gra-

Nedan beskrivs de olika utbildningsstegen i föreningen

tis arbetskraft och att de inte får ersätta ordinarie

frivilligcentralen.

personals arbetsuppgifter i den verksamhet de placeras i. Med hjälp av det goda samtalet klargör man

7.1 Grundutbildning för frivilligarbetare

gränsdragningen för frivilligt arbete.

• Först och främst får deltagarna lära känna frivil-

Frivilligcentralen samråder tillsammans med

ligcentralens verksamhet och berätta varför de

frivilligarbetaren om hur mycket insatser de ska

vill delta i frivilligt arbete

göra. Aktiviteterna formas i dialog mellan frivilligar-

(Givande möten, 2009, s.58).

• Frivilligcentralens riktlinjer och policy. Frivilligcen-

betare och mottagare. Frivilligarbetaren har ett eget

tralen har fasta principer och regler som ska föl-

ansvar för de uppdrag som han eller hon ska utföra.

jas (ibid:58).

Efter slutförd utbildning ska de själva kunna dra

• Syfte och innebörd med frivilligarbete.

gränser för sina insatser, vad är rätt och fel? Det är ett

• Föreningskunskap, bl.a. ideella föreningars upp-

ställningstagande de själva formar. För att illustrera

byggnad och funktion.

de krav och förväntningar som ställs på frivilligarbe-

• Lära känna de frivilligorganisationer som finns i kommunen.

tarna kan man utforma fallbeskrivningar som skildrar situationer som frivilligarbetaren kan hamna i (ibid:49-).

• Offentliga sektorns olika områden. Hur kan frivilligarbetarna vara verksamma i offentlig verksam-

7.3 Etik och människosyn

het? Vilka områden kan de arbeta inom? Vad är

Etik och människosyn handlar om hur människor

det för lagar, regler och försäkringar som gäller?

behandlar och betraktar varandra, samt vilka bete-

Vad är arbetsmiljö och säkerhet? etc.

enden och attityder som bör införlivas för en god

• Genomgång av Lex Sarah i socialtjänstlagen. Lex

moral. Eftersom frivilligarbetarna arbetar med män-

Sarah innebär att frivilligarbetarna är skyldiga att

niskor är ett etiskt och korrekt bemötande livsvik-

anmäla till socialnämnden om allvarliga missför-

tigt. Kunskaper om etik och moral ska ge frivilligar-

hållanden och vanvård i sitt arbete

(ibid:58).

• Avslutningsvis för man en dialog och följer upp och utvärderar det som har diskuterats.

(ibid:58)

betarna vetskap om hur man beter sig och agerar vid frivilliga insatser.

I utbildningen får frivilligarbetarna lära sig all-

mänt om etik och moral, samt att de ställs inför etiska dilemman och får lära sig metoder för hur man bearbetar dessa problem.

20 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

>>


7.4 Bemötande

7.5 Fysisk och psykisk funktionsnedsättning

Bemötande är en viktig egenskap som frivilligarbe-

Det är vanligt att både frivilligarbetare och motta-

tarna ska ha med sig när de arbetar med människor.

gargrupper inom frivilligcentralens verksamhet har

Det handlar om social stimulans i form av att ge me-

fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Därför

ning och innehåll i vardagen till de människor de

är det angeläget att både frivilligarbetare och an-

arbetar med. En del frivilligcentraler använder sig av

ställda inom frivilligcentralen får lära sig om fysiska

dialogpedagogik som inlärningsmetod vid bemö-

och psykiska sjukdomar, samt att de får lära sig me-

tande. Dialogpedagogik syftar till ett öppet samtal

toder för att hantera komplexa situationer som kan

(det goda samtalet) mellan två parter

uppstå när man arbetar med denna målgrupp.

(Givande möten,

2009, s.49-).

Utbildningsplan upprättas i dialog med föreningsstyrelse och berörda chefer.

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 21


8

Marknadsföring

I detta kapitel beskriver vi olika marknadsföringsmetoder som kan användas för att profilera frivilligcentralens verksamhet. Arbete med marknadsföring kräver tid och engagemang, det är många faktorer som ska sammanfogas och klaffa med varandra. I frivilligcentralens verksamhet blir marknadsföring ett viktigt arbete som det kommer spenderas mycket tid och kraft på. Det är viktigt att sprida information och synas för att kunna rekrytera nya frivilligarbetare, nå de människor som är i behov av sällskap och stöd, samt nå ut till de aktörer som vill samarbeta (Givande möten, 2006, s.35).

8.1 Marknadsföring av tjänster

arbetet och leda till problem i befintlig verksamhet.

Marknadsföringens fundamentala syfte är frambringa

Därför bör man kombinera traditionell marknadsfö-

ett byte av tjänster. Frivilligcentralen är en tjänste-

ring med interaktiv marknadsföring och marknads-

levererande förening som kan marknadsföra sig på

föring via social medier (Andersson&Vretström, 2010, 13-).

olika sätt. Nedan nämns fyra adekvata metoder som frivilligcentralen kan använda sig av.

8.4 Interaktiv marknadsföring

• Social marknadsföring

Interaktiv marknadsföring är alltid en viktig del vid

• Traditionell marknadsföring

lansering av tjänster vare sig det är kommersiell,

• Interaktiv marknadsföring

ideell eller offentlig verksamhet

• Marknadsföring genom sociala medier

(Leopold, 2006, s.156).

Den interaktiva marknadsföringsprocessen ska-

pas när frivilligcentralen möter de aktörer som ska 8.2 Social marknadsföring

ingå i verksamheten. Dialogen skapar samförstånd

En marknadsföringsmodell som frivilligcentralen

som ger förutsättningar för ett funktionellt och håll-

kan anamma är social marknadsföring. Det övergri-

bart samarbete.

pande syftet med social marknadsföring är att det

ska gynna målgruppen och samhället i stort. Vidare

upphov till värnande av ett livsviktigt gott rykte (ibid:156).

Ett långsiktigt förtroende ska byggas som ska ge

används marknadsföringen för att påverka människors attityder och beteenden. Det handlar om att

8.5 Marknadsföring genom sociala medier

kunna övertyga människor att frivilligcentralens

Idag är det allt vanligare och viktigare att man an-

idéer om frivilligt arbete är en viktig samhällsåtgärd

vänder sig av Internets sociala medier som arena för

och allmännytta. De ska vara medvetna om att idé-

skapa nya kontakter och sprida information. Sociala

erna gynnar dem och att det är frivilligt att ta till sig

medier är ett enkelt, snabbare och effektivare sätt

dem

att skapa, förmedla, hämta, samt använda informa-

(www.voluntarius.com).

Social marknadsföring blir en viktig grundstom-

tion på

(Andersson & Vretström, 2010, 13-).

me för att få rätt person, med rätt attityd och bete-

ende, på rätt plats.

tube och Myspace. Sociala media grundar sig på in-

Vanliga sociala medier är Facebook, Twitter, You-

tegration och nätverkande mellan människor. An8.3 Traditionell marknadsföring

vändare av t ex Facebook skapar innehåll, deltar i

Traditionell marknadsföring innebär att sälja in sig

diskussioner, knyter och utvecklar kontakter samt

via annonser, broschyrer, reportage, reklam m.m.

ta del av andras synpunkter och erfarenheter (Andersson

Frivilligcentralen kan använda traditionell mark-

& Vretström, 2010, 13-).

nadsföring i kanten av sin verksamhet men inte i

kärnverksamheten, d.v.s. det frivilliga arbetet. Att

kanal blir framförallt en e-tjänst, men kan även vara

använda sig helt och hållet av traditionella mark-

en Facebook-profil, ett samtalsforum och Twitter.

nadsföringsmetoder kan undergräva det frivilliga

22 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

Frivilligcentralens interaktiva kommunikations-

>>


Syftet med marknadsföringen på Facebook är att

frivilligcentralen. Det kan även finnas ett samtalsfo-

skapa en egen profil för frivilligcentralen där man

rum knutet till verksamheten där man kan diskutera

kan kommunicera med andra människor och för-

ämnen och intressen som är relevanta för frivilligarbete.

medla information. Gruppen kan vara öppen för alla

med offentligt uppdaterad information. Profilen kan

locka till sig människor och organisationer som vill

finnas tillgänglig som intern information för männis-

ansluta sig till frivilligcentralens verksamhet.

kor som arbetar i frivilligcentralen.

arnas webbplatser är andra informationskanaler.

Twitter (mikroblogg funktion) kan användas för att

Genom sociala medier kan frivilligcentralen

Jönköpings kommuns hemsida samt förening-

uppdatera människor om vad som händer just nu i

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 23


9

Uppföljning

I slutet av varje år gör frivilligcentralens styrelse en verksamhetsberättelse som beskriver de insatser och aktiviteter som har genomförts under året. Uppföljning av frivilligarbetet inom den kommunala verksamheten sker genom att frivilligarbetaren lämnar en skriftlig rapport till verksamhetsansvarig och frivilligsamordnaren

(ibid:2009).

Frivilligsamordnarens uppföljningsarbete

består av att samla in och sammanställa uppgifter om frivilligarbetet och stödaktiviteterna.

9.1 Statistik e-tjänsten

9.2 Statistik Excel

Följande punkter ska följas upp med statistik via e-tjänsten

Följande punkter ska följas upp manuellt med statis-

• Antal frivilligarbetare totalt (per år) (kön, ålder)

tik via Excel

• Antal publicerade uppdrag (per år) – både kommun och frivilligorg (orgnr/förening) • Antal publicerade uppdrag (per år) – totalt i kommun

• Antal frivilligtimmar i kontinuerliga insatser • Antal frivilligtimmar i punktinsatser • Antal Mottagare

• Antal uppdrag per kommunal uppdragsgivare – 9 förvaltningar • Antal förmedlade uppdrag – frivilligarbetare kopplad till uppdrag

9.3 Frivilligtimmar

Summan av frivilligarbetarens och mottagarens tidsåtgång kallas för frivilligtimmar. Frivilligtimmar är

• Registrera persnr – kön, åldersfördelning

ett utmärkt redskap att använda sig av för att mäta

• Antal frivilligarbetare registrerade per intresse-

frivilligarbetarens och mottagarens engagemang

område (se objekt: intresseområde ex Barn- &

(Isaksson, 2010).

ungdomsverksamhet, Brottsförebyggande, Kamrat-

stöd, Data/IT -hjälp)

man frivilligarbetarens och mottagarens tid (ibid:2010).

Man räknar frivilligtimmar genom att slå sam-

Frivilligtimmar är ett mått på den goda effekt frivilligt arbete har på samhällets välfärd, effekten av att människor mår bättre av att engagera sig i olika mänskliga insatser.

Statistik om frivilligtimmar kommer inte att

följas upp i e-tjänsten, men bör som nämnt ovan följas upp manuellt i Excel, eftersom det är ett välfärdsmått som visar frivilligarbetarens och mottagarens engagemang och välmående.

24 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


10

Utvärdering

För att frivilligcentralen ska kunna redovisa, utveckla och förbättra sina verksamheter på ett effektivt och bra sätt måste arbetet värderas systematiskt och metodiskt (Socialtjänsten Jönköpings kommun) Det blir frivilligsamordnarens uppgift i samråd med den operativa referensgruppen att kontinuerligt utvärdera frivilligcentralens arbete. Frivilligsamordnaren har styrelsens uppdrag att utvärdera frivilligcentralens verksamhet.

Viktigt att tänka på vid utvärdering är vad som ska

Socialtjänsten i Jönköpings kommun har tagit fram en

utvärderas och till vad utvärderingen ska användas

utvärderingsmodell med syfte att stödja och främja

(Socialtjänsten Jönköpings kommun).

ett proaktivt utvärderingsarbete av socialtjänstens

I frivilligcentralens fall är det frivilligarbetet (frivil-

verksamheter (Socialtjänsten Jönköpings kommun , 2008).

ligarbetarnas insatser) och stödaktiviteterna (ex. själv-

hjälpsgrupper, gruppsamvaro) som ska utvärderas.

appliceras på frivilligcentralens arbete och kan där-

med användas i syfte att utvärdera verksamheterna.

Exempel på metoder som man kan använda sig

Utvärderingsmodellens idéer och metoder kan

av är enkätundersökning med urval av frivilligarbetare eller intervjuer med ett antal deltagare i självhjälpsgrupperna.

&

Ordlista

Ett flertal benämningar och begrepp förekommer

Frivilligt socialt arbete – Uppgifter som har en primär

med anknytning till den ideella sektorn. Här följer

välfärdsinriktning och som utförs som oavlönade in-

förklaringar på några begrepp:

satser inom en organisatorisk ram.

Civilsamhället – Civilsamhället är ett samlande

Ideell förening – En ideell förening är en form av ideell

begrepp för företeelser utanför den offentliga sfären

organisation som kännetecknas av att ändamålet är

och företagssfären. Civilsamhället omfattar familjen,

ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. Syftet

grannskapets gemenskapsliv och den ideella sektorn.

eller ändamålet med föreningen är inte att främja

Frivilligt arbete/frivilliga insatser – Frivilligt arbete/

medlemmarnas ekonomiska intressen. Exempel på

frivilliga insatser är oavlönade arbetsinsatser som i

ideella föreningar är föreningar för idrott och fri-

princip är fritt valda och som bedrivs inom en organi-

luftsliv, kulturföreningar, trossamfund, politiska

satorisk ram. Denna ram kan utgöras av frivilliga or-

partier, hembygdsföreningar, nykterhetsföreningar,

ganisationer, den offentliga sektorn eller företag.

föreningar för social verksamhet.

Frivilligorganisation – Frivilligorganisationer är

Social ekonomi – Med social ekonomi avses orga-

sammanslutningar bildade utifrån människors ge-

niserade verksamheter som primärt har samhälleli-

mensamma idéer eller intressen. Organisationerna

ga ändamål, bygger på demokratiska värderingar

förutsätter frivillig anslutning och någon form av

och är organisatoriskt fristående från den offentliga

personligt medlemskap, men syftar inte till privat

sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamhe-

ekonomisk vinst. Arbetsinsatserna inom en frivillig

ter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ,

verksamhet kan utföras av avlönade anställda eller

stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksam-

av oavlönade frivilliga.

heter inom den sociala ekonomin har allmännytta,

Frivilligsektorn – Frivilligsektorn omfattar organi-

sationer, verksamheter och insatser som inte faller

inte vinstintresse, som främsta drivkraft. (Jönköping kommuns riktlinjer, 2009).

inom offentlig sektor, företags- eller familjesektor.

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 25


&

Frivilligcentralens stadgar

Normalstadgar

§ 4 MEDLEMSKAP

Föreningen Frivilligcentralen Jönköping

Medlem i föreningen välkomnas efter anmälan till fri-

Antagna vid föreningens konstituerande

villigcentralen.

årsmöte 20XX-XX-XX.

• Medlem i frivilligcentralen kan alla organisationer i Jönköping bli, förutsättningen är att man har intresse

§ 1 FÖRENINGENS NAMN

för frivilligt arbete eller önskar främja detta arbete och

Föreningen Frivilligcentralen Jönköping

kan verka oberoende av religiös, politisk eller ideologisk övertygelse.

§ 2 ÄNDAMÅL Syftet med projektet är att skapa samverkan mellan kommunen och ideella sektorn med avsikt öka individens samhällsdeltagande och därigenom främja välfärd, integration, mångfald, demokrati och folkhälsa.

• Frivilligcentralen bryter trenden i samhället genom att uppfylla människors önskemål att engagera sig frivilligt utan att behöva binda sig till föreningen. • Associerad medlem kan offentlig organisation, institution, företag, annan förening med flera bli. • Associerad medlem äger rätt att delta i all verksam-

§ 3 UPPGIFTER För att kunna fånga upp människors intresse och be-

het, men har inte rösträtt på årsmötet och är ej valbar till styrelsen, men kan adjungeras.

hov samt få erfarenhet av denna verksamhetstyp har

• Den som ej betalar fastställd årsavgift eller bryter mot

kommunen tagit initiativ till att bilda en förening som

stadgarna och uppenbarligen skadar, motarbetar fören-

ska bedriva en frivilligcentral i Jönköping. Här nedan

ingens idéer eller ändamål kan av styrelsen uteslutas.

beskrivs Frivilligcentralens funktion och uppgift.

§ 5 ÅRSMÖTE

Frivilligcentralen

Årsmötet är föreningens högsta beslutande försam-

• En kontaktpunkt för människor som önskar göra frivil-

ling. Ordinarie årsmöte avhålls varje år före mars må-

liga insatser för enskilda individer eller organisationer,

nads utgång på plats som styrelsen beslutar.

samt en mötesplats som bildar intressegrupper (gruppsamvaro) för människor som är i behov av gemenskap

Varje organisation som är medlem äger rätt att utse 3

och uppmuntran.

röstberättigade ombud, paraplyorganisationer med

• Förmedlar, informerar och stimulerar till frivilligt engagemang.

mer än 15 föreningar/kyrkor äger rätt att utse högst 5 röstberättigade ombud och associerad medlem har ej

• Synliggör frivilliga insatser i hela kommunen.

rösträtt. Rösträtt får inte utövas med fullmakt.

• Främjar samverkan mellan frivilligorganisationer,

Årsmötet är beslutsmässigt med närvarande ombud.

kommunal verksamhet, landsting och näringsliv för att öka det frivilliga engagemanget i Jönköpings kommun.

Kallelse till årsmötet skall kungöras skriftligen per post

• Stimulerar till utveckling inom frivilligsektorn.

eller mail senast en månad före mötets avhållande,

• Välkomnar alla människor oavsett kön, ålder, etnicitet

samt annonseras under föreningsinformation i lokal-

och religiös tillhörighet.

pressen, senast 14 dagar före årsmötet. Då kallelse

• Bryter trenden i samhället genom att uppfylla männis-

utgått till årsmötet skall revisorerna underrättas därom.

kors önskemål att engagera sig frivilligt utan att behö-

Föredragningslista skall sändas ut i samband med kal-

va binda sig till en förening.

lelsen.

26 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING

>>


Motioner till årsmötet kan väckas av organisations-

§ 6 FÖRENINGSMÖTE

medlem. Motionen skall vara styrelsen tillhanda minst

• Föreningsmöte avhålls när styrelsen så beslutar, när

sex veckor före årsmötet.

revisorerna eller minst hälften av medlemmarna så begär.

Styrelseledamot äger rätt att delta i årsmöte och föreningsmöte med yttrande - och förslagsrätt, men har

• Kallelse till föreningsmöte skall kungöras senast 14 dagar före mötets avhållande.

rösträtt endast om han/hon är medlemsombud. Styrelseledamot har ej rösträtt vid beviljande av ansvars-

§ 7 STYRELSE

frihet.

• Styrelsen består av förtroendevalda som har ansvar för styrning, förvaltning, beredskap, granskning, samt fö-

Beslut vid årsmöte och föreningsmöte fattas med ackla-

reträdande och representerande.

mation eller genom votering. Votering skall vara sluten

• Styrelsen ska bestå av en jämn fördelning av olika in-

om minst en tredjedel av de i omröstningen deltagande

tressenter (lämpligt med dominans från frivillig sek-

ombuden så begär. Vid votering bestäms utgången -

torn).

utom i stadgefrågor - med enkel majoritet. Om vid öp-

• Styrelsen kan representeras av kommunala politiker,

pen omröstning, som inte avser val, lika röstetal upp-

kommuntjänstemän, landstingsanställda och indivi-

står skall den mening gälla som beträds av ordföranden; vid val och vid sluten omröstning skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

der från medlemsorganisationer. • Styrelsen ska bestå av 5-6 ledamöter som representerar olika områden. • Styrelseordförande väljs för ett år.

Vid ordinarie årsmötesförhandlingar skall följande

• Styrelseledamöter väljs för två år med växelvis avgång.

ärenden behandlas:

• Styrelsen utnämner vice ordförande, kassör och sekre-

• val av mötesfunktionärer och protokolljusterare • fastställande av röstlängd • beslut om mötets stadgeenliga utlysande • fastställande av dagordningen

terare. • Styrelsens beslut är den mening som får den högsta röstanslutningen. Varje ledamot har en röst. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst.

• bokslut, verksamhetsberättelse jämte revisorernas

• Styrelsen skall sammanträda på kallelse av ordföran-

skriftliga berättelse över revisionen med till- eller av-

de. Om minst två ledamöter av styrelsen begär skall

styrkande av ansvarsfrihet för styrelsen

ordförande sammankalla styrelsen.

• verksamhets- och budgetplan

• Styrelsemöte hålls en gång i månaden.

• fastställandet av årsavgift

• Vid styrelsemötena ska frivilligsamordnaren närvara

• motioner från medlemmar och förslag från styrelsen

som representant för verksamheten och vara föredra-

• fastställandet av antalet styrelseledamöter

gande.

• val av styrelseordförande

• Vid styrelsemöte skall protokoll föras, vilket skall till

• val av övriga styrelseledamöter

riktigheten bestyrkas av ordförande och en vald juste-

• val av två revisorer och en ersättare

rare.

• val av tre personer till valberedning • övriga frågor

• Styrelsen bör bestå av representanter från följande områden: näringsliv, landsting, kommunala förvaltningar och frivilligorganisationer.

>>

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 27


• Viktigt att tänka på när det gäller styrelsen är att de

§ 9 FIRMATECKNARE

behöver uppmuntran för att få kraft och stimulans i sitt

Föreningens firma tecknas av de personer som styrel-

arbete, därför bör det anordnas utbildningar och andra

sen utser därtill.

uppmuntringsaktiviteter för styrelsen. § 10 RÄKENSKAPSÅR § 8 STYRELSENS UPPGIFTER

Föreningens räkenskapsår är det samma som kalenderår.

• Styrelsen har ansvar för frivilligcentralens strategiska arbete (föreningsarbete).

§ 11 REDOVISNING

• Styrelsen ska styra organisationen med strategiska

Styrelsen skall årligen och senast en månad före års-

planer, regler, arbetsbeskrivningar, verksamhetsplaner,

mötet avge årsredovisning, bestående av resultat- och

budgetplaner, årsrapporter och räkenskaper.

balansräkning jämte förvaltningsberättelse avseende

• Styrelsen ska samråda med den strategiska referens-

föregående räkenskapsår.

gruppen för att förbättra och utveckla det strategiska arbetet.

§ 12 REVISORER

• Ledamöterna kommer att ges följande ansvarsområ-

På ordinarie årsmöte skall väljas två revisorer varav en

den: ledaransvarig, finansiering/sponsringsansvarig,

godkänd revisor samt en suppleant för tiden fram till

marknadsföringsansvarig, utvecklingsansvarig, sam-

nästa ordinarie årsmöte.

verkansansvarig, kompetensansvarig. Uppgift blir att styra, förvalta och planera det strategiska arbetet inom dessa ansvarsområden. • Styrelsen ansvarar för att det finns strategier och metoder för finansiering, marknadsföring, utbildning och

§ 13 AVTAL OCH PERSONALFRÅGOR För frivilligcentralens personal, lokal och ekonomi skall finnas skriven överenskommelse med kommunen eller annan finansiär.

samverkan. • Styrelsen ska förse verksamheten med resurser. • Styrelse ska samverka, agerar bollplank, råd- och vägleda, samt vara länk mellan offentlig-, privat- och frivillig-

§ 14 ÄNDRING AV STADGAR Beslut om stadgeändringar skall tas vid två skilda föreningsmöten varav det ena skall vara årsmöte.

sektor. • Styrelsen ansvarar för anställning inom frivilligcentra-

§ 15 UPPLÖSNING AV FÖRENINGEN

len, dock inte anställning av frivilligsamordnaren som

Om upplösning av föreningen beslutar årsmötet med

anställs av kommunen.

2/3 majoritet.

28 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


&

Källförteckning

LITTERATUR/RAPPORTER Andersson, Frida & Vretström, Tina (2009) Nätverkande, deltagande och interaktion, Handelshögskolan BBS. Isaksson, Signe (2010) Telefondialog med Signe Isaksson. Isaksson, Signe (2009) Frivilligcentral – En sluss för frivilliga insatser. Isaksson, Signe (1995) Frivilligcentral – En dokumentation om hur idéerna växt fram i Norrköping. Jönköpings kommun (2009) – Riktlinjer för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn, Tjänsteskrivelse. Jönköpings kommun – Socialtjänsten (2008) – Programstöd för utvärderingsarbete och planering av projekt/ verksamheter, Omvärlds- och utvecklingsenheten. Leopold, Christer (2006) Professionell ideell – Om att verka med ideell logik, Sober Förlag. Lindblad, Jan & Lundén, Björn (2008) Ideell föreningar – Skatt, Ekonomi, Juridik, BL Bok Plus. Simó, Tünde (2009) Givande möten – 10 år med Frivilligcentralen i Umeå, Premiss förlag.

INTERNET BOJ–Brottsofferjouren: www.boj.se Frivilligcentralerna: www.frivilligcentralerna.se Jönköpings kommun: www.jonkoping.se Ungdomsstyrelsen: www.ungdomsstyrelsen.se Unicef: www.unicef.se Voluntarius: www.voluntarius.com

FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 29


Rapporten är framtagen på uppdrag av Fritid Jönköping

Ansvarig: Mats Berggren. Projektledare: Christopher Berggren Layout: Mikael Nyander, Marknad & Media © 2011

30 FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING


FRIVILLIGCENTRALEN – JÖNKÖPING 31


För frågor och mer information, kontakta: Fritid Jönköping, Mats Berggren, Telefon: 036-10 69 22 E-post: mats.berggren@jonkoping.se

EN H J Ä L PA N D E H A N D


Vägledningasmaterial Frivilligcentralen i Jönköping