Page 1

PORTFOLIO MARIA ARVIDSSON Utvalda projekt från Arkitktutbildningen på LTH 2012-2018


Projekt 1

Projekt: The reduced and reactivated parish church Plats: Glostorp, Malmö Längd på projektet: 6 veckor Årskurs: Hösten, år 5

PROJEKT 1 MÖTESPLATS GLOSTORP Den nya tidens kyrkorum

För många människor, under väldigt många år, har kyrkan spelat en viktig roll för det social livet runt om på glesbygden i hela Sverige. Söndagsmässan var den naturliga mötesplatsen för många av sockenborna och kyrkan skapade en trygghet och sammanhållning mellan församlingsmedlemmarna. Dock har denna betydelse på senare tid kommit att försvagas allt mer. Från att ha varit den plats i byn där människor kunde mötas och söka tröst och mening har kyrkorummet i dagens samhälle gått till att bli ett allt mer övergivet och tomt rum.

2

Hur kan man då ta hand om alla dessa kyrkor som står oanvända på landsbygden och är en stor del av vårt kulturarv? Genom en transformation av Glostorps kyrka kan denna komma att åter bli den mötesplats den tidigare varit. Ett förminskat kyrkorum med den ursprungliga altarplatsen i öst, för den alltmer sinande församlingsgruppen, samsas med ett café i det tidigare kyrkorummet. Aktiviteter som delar på plats och tidpunkt aktiverar kyrkorumet, allt för att få en byggnad som åter sprudlar av liv.


3


Projekt 1

Kyrkans roll Kyrkan har under lång tid spelat en central roll för för sockenborna. Vid Laga skifte, under 1800-talets första hälft, flyttade många av gårdarna längre ut på landsbygden och byarna blev inte längre centraliserade runt kyrkan. Men med det att närheten till grannarna försvann, grannar som man tidigare stött på dagligen, fick kyrkan en allt viktigare roll då söndagsmässan blev en viktig mötespunkt för byborna.

1788

“med det att närheten till grannarna försvann ... fick kyrkan en allt viktigare roll” Med tiden har dock kyrkans roll kommit att försvagas allt mer och idag står de flesta landsortskyrkor tomma en stor del av året.

DIAGRAM 1.1 Diagram som visar Glostorps by innan Laga skifte 1788 och efter 1910.

1910

4


Kyrkan

Hur man lockar människor För att kyrkan åter ska kunna bli en plats att mötas på behövs en justering i de sätt vi idag anväder kyrkorummet på. De flesta församlingar minskar kraftigt och allt fler svenskar går ur Svenska kyrkan. Genom att utnyttja byggnaden för olika aktiviteter under olika tidpunkter på dagen och genom att tillföra funktioner utöver de traditionella kan kyrkan åter bli en levande verksamhet. Ett flexibelt kyrkorum som kan skifta i storlek öppnar upp för ett bredare änvändningsområde och nya bekvämligheter gör kyrkan till ett ställe man vill besöka.

“...utnyttja byggnaden för olika aktiviteter under olika tidpunkter på dagen...”

5


Projekt 1

För vem och när? DIAGRAM 1.2 Diagram som visar de olika funktioner som kan fungera i kyrkan samt vem som dessa funktioner kan locka.

Gudstjänst

VARDAGAR

Café

Föreläsning, bokcirkel

Konserter

Ceremonier

Sagostund, barnteater

Loppis, marknader

Storbildsvisning

Dagtid Kväll

HELGER

Dagtid Kväll

Lokalbor

Närområdet

6

Turister

Anställda

Barn


Kyrkan

Vad ska bevaras och vad kan avlägsnas? Planen visar hur kyrkan ser ut idag. Streckade linjer visar de delar som är tänkta att plockas bort för att passa kyrkans nya funktion med ett mindre, flexibelt kyrkorum samt café. Väggarna som plockas bort är inte ursprungliga utan har tillkommit under en senare restaurering.

0

2,5

5

7


Projekt 1

Vad ska adderas? Viktigt under projektets gång har varit att göra så lite åverkan på kyrkan som möjligt. De förändringar som gjorts har i största mån tänkts vara reversibla och i lätta material och strukturer. Detta för att i framtiden ha möjligheten att återställa kyrkorummet till sitt ursprungliga skick om församlingen åter skulle öka, men också för att i framtiden öppna upp för nya, möjliga användningsområden av Glostorps kyrka.

- lätt, skirt, genomsiktligt, reversibelt...

8


Kyrkan

B

Plan C

Sacristy, storage

Main entrance

A

Staff entrance

Café

Väggen som skiljer de två rummen åt, är vid behov möjlig att vika undan för att skapa ett större rum. 0

2,5

Emergency exit

Church

C

Small room

5

Secondary entrance

B

Sektion A-A

9

A


Projekt 1

Alternativa mĂśbleringar

Sacristy, storage

Main entrance

Staff entrance

CafĂŠ

Emergency exit

Church

Small room

Secondary entrance

0

10

2,5

5


Kyrkan

0

11

2,5

5


Projekt 1

KONSERTER Gudstjänstrummet kan även användas för andra ändamål, till exempel konserter eller föreläsningar, för att skapa ett mer aktivt och välutnyttjat rum.

GUDSTJÄNST Altaret står fortfarande i öst enligt traditionen. Gudstjänstrummet kan utökas eller minskas beroende på ceremonins storlek.

12


Kyrkan

13

0

2,5

5

0

2,5

5


Material, färger & inspiration Kalksten

Mörkgrå

Björk

Den befintliga färgsättningen har bibehållt. Den gamla orgeln har varit en inspirationskälla för de nya tilläggen.

Orange

14

Ljusgrå


Kyrkan

Konstruktion - Självbärande vägg

Axonometri

Lamellas, MDF board coverd with plywood Floor tiles, lime stone Cement screed Reinforced concrete

Threaded element, steel

Plan

Detaljsektion

15


Projekt 2

Projekt: The Silo an Industrial heritage at risk Plats: Malmö, Nyhamnen Längd på projektet: 6 veckor Årskurs: Våren, år 4

PROJEKT 2 MALMÖ NYA MUSEUM Museum för rörlig bild och fotografi

En del människor ser våra gamla silobyggnader som något fult men nödvändigt medan andra ser dem som vackra och betydelsefulla. I dagens slit och släng samhälle kan de utförtjänta silobyggnaderna gå två vägar till mötes; -rivning eller fortlevnad under ny funktion. Lantmännens gamla spannmålssilosar ute i Nyhamnen är idag ett välkänt landmärke för Malmöborna. Synliga från långt håll, ända från Västkustvägen, ser man de aprikosfärgade rören resa sig ståtligt mot skyn. Skulle denna Malmöikon bara kunna raderas och försvinna från Malmös siluett? Genom att skapa ett film- och fotografimuseum i den östra spannmålssilon med tillhörande planmagasin skulle byggnaderna få leva kvar under en ny funktion samtidigt som en ny attraktionspunkt i staden skulle skapas. Tillsammans med de befintliga verksamheterna längre ut på

16

kajen skulle Nyhamnen kunna bli ett livfullt och attraktivt område! Att de nya byggnaderna och funktionerna skulle ge något tillbaka till platsen är något som varit viktigt för mig genom processen. Dessutom ville jag att spannmålssilon skulle fortsätta vara det landmärke det är idag samtidigt som det skulle berätta något om sin nya funktion som filmoch fotografimuseum. Silobyggnadens ovanliga form och de rumsligheter som finns fick vara vägledande under utformningen av museet. Jag ville ge besökare känslan av att faktiskt befinna sig inuti en silo och inte bara behålla dess yttre form. De unika rumsligheter som bildas öppnar även nya möjligheter för hur man kan se och uppleva konst, samtidigt som byggnaden i sig lockar även icke konstintresserade till ett besök till Malmös nya museum för rörlig bild och fotografi.


17


Projekt 2

Hullkajen, avlägset men ändå nära! Hullkajen ligger egentligen nära både Malmö C och Malmö Högskola men kan upplevas avlägset då många av de verksamheter som ligger nordost om Malmö C inte är särskilt välkomnande mot allmänheten. Detta område är ett område som står inför stora förändringar och genom att flytta en offentlig verksamhet till Hullkajen kan detta mentala avstånd komma att, i viss mån, överbryggas.

“...ett område som står inför stora förändringar...”

Saltimporten HULLKAJEN

Västra Hamnen

Turning Torso

Stapelbäddsparken

SVT Slagthuset

Orkanenbiblioteket Malmö högskola

Centralstationen

Stortorget Ribbersborgs kallbadhus

Ribbersborg

Lilla torg

Malmöhus slott

Slottsparken Stadsbiblioteket

18


Silon

För vem och när? DIAGRAM 2.1 Diagram som visar de olika funktioner som finns samt vem som dessa funktioner kan locka.

Museum

Restaurang/Café

Föreläsningssalar

Kontor

Dagtid

Kvällar/helger

Museumbesökare

Boende

Kursdeltagare

Restaurangbesökare

Anställda

Förskole-/skolklasser

För att skapa ett levande område var det grundläggande att tänka på hur byggnaderna kunde användas av olika grupper under olika tider på dygnet. För mig var det viktigt att byggnaderna gav något tillbaka, även till de som inte är kulturintresserade, och att de tillsammans med Saltimporten längre ut på kajen skulle kunna bidra till att skapa en ny attraktiv plats i staden.

“Det är viktigt att byggnaderna ger något tillbaka även till de som inte är kulturintresserade!”

19


HULLKAJEN IDAG

20


Silon

Principdiagram över transformationen

DIAGRAM 2.2

Rytmik i fasaden

DIAGRAM 2.1 Rytmiken i fasaden påminner om den hos Saltimporten längre ut på kajen och skapas genom att den befintliga bärande strukturen friläggs och en ny, lättare, fasad skapas bakom.

21


Projekt 2

Plan 1

A

A

Plan 2

A

A

22


Silon

Utställningsrum

Big exhibition room for displaying photography, natural lighting + artifical lighting

Exhibition room for displaying photography and expierience the whole space of the silo pipe, artifical lighting

Big exhibition room for displaying temporary video art, artifical lighting

Exhibition room for displaying video art 360° Small exhibition rooms for displaying photography, natural lighting + artifical lighting

Exhibition room for displaying temporary photography and video art, artifical lighting

23


De unika rumsligheter, med svängda väggar och enorma, till synes oändliga rör, som en spannmålssilo erbjuder var något jag ville ta fasta på och förstärka. Något av attraktionen i att besöka en silo ligger för många troligtvis i nyfikeheten att uppleva den från insidan. Genom att skapa en mängd olika rum, med olika kvalitéer ville jag skapa en spännade resa genom den vertikala strukturen samtidigt som de olika rummens egenskaper ger möjlighet att ställa ut olika typer av verk.

“..attraktionen i att uppleva en silo ligger för många troligtvis i nyfikenheten..” Vy innifrån stora utställningshallen

Vy mot Hullkajen och det nya museet

24


Vy inifrün den nya lobbyn, belägen i den tidigare lagerlokalen

Sektion A-A

25


Projekt 3

Projekt: Gestaltningsprocess & Prototyp Längd på projektet: 3 veckor Årskurs: Hösten, år 2

Kan motsättningar skapa samförstånd, kan olikheter ge samstämmighet, kan två vitt skilda bli en?

PROJEKT 3 MODESTY Ett projekt där skissen bllr till verklighet

Gestaltningsprocess och prototyp är projektet som tillåter en att utveckla sina idéer, ritningar och visioner till något verkligt och konkret. Utifrån en egenvald serietidning fick man fritt tolka uppgiften, resultatet och processen med kravet att det skulle leda fram till en prototyp av en möbel. Min personliga tolkning hanterade begrepp som motsatte sig varandra; stark-svag värme-kyla, självständig-beroende och på vilket sätt dessa begrepp förhåller sig till saker och ting om inte dess motsats funnits. Går det att vara stark om det inte samtidigt finns något svagt? Kan man

26

verkligen vara helt självständig och oberoende av andra människor? Jag ville skapa en möbel där dessa motsatser var nödvändiga för att få ett fungerande resultat. Den hårda, starka stålramen fungerar som en trygg famn som håller upp de mjuka, formlösa trådar som bildar korgen du sitter i. Var för sig hade de aldrig kunnat bli ett väl fungerande objekt, men tillsammans lyfter de varandras kvalitéer och egenskaper och det bildas en enhet byggd på motsättningar och kontraster.


Mรถbeln

27


Projekt 3

DIAGRAM 3.1 Tidigt skisskede, innan produktionen pรฅbรถrjats

28


Möbeln

KOLLAGE 3.1 Prototypen genom de olika produktionsskedena samt som färdigställd

KOLLAGE 3.2 Utställning på Stockholm Furniture Fair 2014

29

Portfolio, Maria Arvidsson  
Portfolio, Maria Arvidsson  
Advertisement