Page 1


”Att leva är inte nog. Solsken, frihet och en liten blomma måste man ha.” – H. C . ANDERSEN, DANSK FÖRFATTARE 1805 –1875

en produktion av mareld och rubrik, hösten 2017. Text: Mareld & Anna Werner Grafisk form: Hanna Finnström Översättning: Språkbolaget & David Gough, Mareld Tryck: Eskils tryckeri

2


Att drivas av variabeln X En bok från

Mareld Landskapsarkitekter om att vilja förändra, samarbeta och göra varje yta till en lite bättre plats.


Innehåll X = Mareld

X = Tid

Vi är Mareld och år 2017 firar vi 10-årsjubileum.

Om att naturen har sin egen klocka.

Sid: 6–9

X = Hjärta

Case / Hönö minneslund och askgravlund • Pop-up Avenyn • Innovatum-trappan & Parking Day • Ängsjögårdens förskola

Om att låta hjärtat vara med.

Sid: 60–73

Case / Torget i Bengtsfors • Saluhallen Briggen • Vistegårdens äldreboende

X = Dialog

Sid: 10–23

X = Mod

Om att nå fram till människor. Case / Kirkeområdet i Kragerö • Garveriet i Floda • Kloster i Husbyringen • Strandparken Gåtur

Om att satsa även när målet verkar omöjligt att nå.

Sid: 74–91

Case / Södra Värtan • Kärdla • Kjøpmannsgata

X = Eko

Sid: 24–39

Om att förvandla städernas roll.

X = Mångfald

Case / Grönstrukturplan Mölndals-ån • Jubileumsparken • Ståtorpsåns mynning

Om att våra olikheter berikar.

Sid: 92–107

Case / Öresjö friluftsområde • Selmas park • Säteriets aktivitetspark • Rådabänken

X = Vänskap

Sid: 40–59

Om vikten av goda vänner. • Mareld, vännerna & världen Sid: 108–117


X = MARELD

Marelds ursprung finns i Bohuslän. När vi fyllde 10 år gjorde vi ett återbesök till platsen där kontorets resa startade.

6


Ett jubileum – en bok mareld startade 2006 i Hunnebostrand i mellersta Bohuslän. Sedan dess har kontoret utvecklats, vuxit, lämnat landet och flyttat in till stan. Nya medarbetare har tillkommit och bidragit med nya idéer, engagemang och driv. 2016 firade kontoret 10 årsjubileum (X) och i samband med detta kändes det naturligt att stämma av både bakåt och framåt. Att stanna upp en stund och reflektera över vad vi åstadkommit, vilka vi är och vad vi vill vara. kontoret packade picknick korgen och begav sig av till Bohuslän för att söka rötterna och ta nytt avstamp. Ett internt arbete påbörjades för att formulera vår identitet och vårt engagemang. Vi började samla våra tankar och formulera en ny plattform för kommunikation och uttryck. Idén kläcktes om att samla detta i en jubileumsbok som speglar vilka vi är och vad vi tycker. Boken ska ses som en kommunikationskanal till våra samarbetspartners, kollegor, beställare och vänner. Bokens innehåll kretsar kring faktorn X, där x-et kan stå för det okända, platsen på en karta, den gömda skatten eller 10 år av verksamhet. Vi vrider och vänder på vad vi gör och vad vi tycker. oskar ivarsson

Landskapsarkitekt och grundare av Mareld. Göteborg, augusti 2017

7


Hjärta och mod ... med avstamp i ett av Sveriges vackraste landskap började Mareld våren 2017 att omformulera sin identitet. Kontoret startade en intern process för att inventera och formulera vilja, drivkraft och engagemang. Vilka är vi? Vad vill vi jobba med? Vad är vi bra på? Efter många vändor, diskussioner och workshops började vi formulera en gemensam bild och landa i några av de bärande grundpelare som vi har gemensamt. Våra drivkrafter. Vi vaskade fram två ledord som ständigt genomsyrar verksamheten – hjärta & mod. det första av våra två ledord är hjärta. Vi har alltid hjärtat med i vårt arbete. Vi tror på hänsyn och omtanke, på hållbarhet och helhetslösningar. Vi tror på samarbete, på att lyssna, att lära nytt av andra varje dag. Lekfullhet, nyfikenhet och engagemang driver oss framåt.

X = MARELD

det andra av våra två ledord är mod. Som samhällsbyggare arbetar vi med framtiden, för de som kommer efter oss. Vi drar nytta av erfarenhet och beprövad kunskap och har samtidigt modet att bryta med gamla tankar och synsätt. Vi vågar säga ifrån och försvara våra värderingar. Tron på bred framgång ger oss mod att lägga ner vårt hjärta i varje projekt.

8


En gård med behov för lite kärlek. Se hur Vistegården blev längre fram i boken.

9


SVANTE SOLDEMO LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

X = HJÄRTA

Vad betyder ordet hjärta för dig? – Många saker. Men inom yrket är det för mig en välvilja, att alltid vilja påverka något till det bättre. En form av inre vägledning. Hur märks det att hjärta är en drivkraft hos Mareld? – Det märks genom att vi konstant breddar vår syn på landskapsarkitekturens roll i samhället. Att utifrån många olika aspekter alltid vilja förbättra och skapa miljöer utan bäst-före-datum. Ibland händer det att vi tackar nej till uppdrag vars hållbarhetsambitioner inte lever upp till våra egna. Det tycker jag visar att man som landskapsarkitekt har hjärtat på rätt plats.

Hur märks det att hjärta är en drivkraft hos dig som person? – Det fungerar som en känslomässig röd tråd genom alla projekt jag arbetar i. Det hjälper mig att reflektera över faktorer som inte nödvändigtvis har att göra med koncept, gestaltning eller riktlinjer, utan handlar mer om att fundera över den bredare innebörden hos det man föreslår. Hur tycker du att projekt blir bättre av att man låter drivkraften hjärta ta plats? – Jag tycker det ger projektet en djupare innebörd och ett större värde, som jag även tror är tydligt i slutresultatet.

1O


= Hjärta För oss betyder det engagemang och att välja uppdrag där hjärtat får vara med.

11


12

X = HJÄRTA


”Landskapsarkitektur kan liknas vid balett – det räcker inte att kunna tekniken. Du måste älska att dansa.”

13

– CECILIA GÄRDE LANDSKAPSARKITEKT PÅ MARELD


Världens mest älskade form inuti kroppen liknar hjärtat mest en knytnäve. En kraftfull symbol men ganska långt ifrån utseendet hos det stiliserade hjärtat, symbolen för kärlek och engagemang. Historien om hur hjärtat fick sin form hänger ihop med växtlighet, vetenskap och konst. Det börjar med en kotte.

X = HJÄRTA

den första bilden av ett stiliserat hjärta anses komma från en skrift från 1200-talet, Roman de la poire. Boken är illustrerad och på en av bilderna syns en man knäböja framför en kvinna. Hjärta eller kotte? Historien om hur dagens I handen håller han något som påminner om stiliserade hjärta fick sin dagens symbol för ett hjärta. Eller, påminner form tar vägen via kottar. det mer om en grankotte? För Mareld landskapsarkitekter är både hjärtan och kottar betydelsefulla. Det var knappast någon på kontoret som tänkte på hur det symboliska hjärtat har fått sin form när byrån under hösten 2016 satte sig i en workshop för att inventera de gemensamma drivkrafterna. Men hjärtat seglade upp som det klart viktigaste begreppet för en meningsfull jobbvardag, tillsammans med mod. Hjärtat kan stå för flera saker. Som att bry sig om både helhet och detaljer, att vara öppen för dialog eller att ta in perspektiv som annars riskerar att tappas bort i ett uppdrag, exempelvis barnens perspektiv, vilket ofta är landskapsarkitektens uppdrag att försvara. Hjärta – att bry sig helt enkelt. Det biologiska hjärtat påminner om en knuten näve, någon som kämpar. Och det händer att Mareld kämpar i sina uppdrag. Ska det gå att lämna ett mindre skogsparti orört på en förskolegård, för att den miljön bidrar till barnens utveckling. Eller ska dungen tas bort så att vaktmästaren enkelt kan klippa gräset på en plan yta? För Marelds hjärta är svaret självklart. Behåll dungen. Barn behöver kottar. Kottar är ett sätt att visa kärlek. under medeltiden var kottar också en bild för hjärtat. På den tiden dominerade kyrkan över vetenskapen och konsten. En kropp skulle vara orörd inför uppståndelsen och obduktioner var tabu. Därför hade läkare och konstnärer vaga uppfattningar om hur hjärtat egentligen såg ut. 14


I stället användes saker från naturen för att illustrera hjärtat, exempelvis den redan nämnda kotten var en vanlig symbol. Men medeltidens illustratörer ville ta kotten ett steg vidare. Med bilden från Roman de la poire som underlag experimenterade italienska konstnärer och omkring år 1400 vände man på hjärtat, så att udden riktades nedåt och de två bågarna uppåt. Symbolen för hjärtat var född. men vänta lite. Symbolen kändes bekant. Hade konstnärerna sneglat på formen hos ett fikonlöv? Olika typer av grönska, exempelvis fikonlöv och sjöblad, symboliserades av en hjärtform redan under antiken. Hjärtat är till exempel vanligt på vapensköldar och flaggor. Men i det sammanhanget står de inte för kärlek utan grönska. Sedan dess har hjärtat erövrat världen. Symbolen är en superkändis som spelar huvudrollen i många sammanhang. I love New York. I love Hjo. Det moderna hjärtat är också världens mest använda emoji. Kärlek, engagemang, utveckling, dåtid, samtid, framtid och grönska – i dag symboliserar Hjärtat i dag – den emoji vi hjärtat många värden och Marelds hjärta slår helst och oftast skickar till för dem alla. varandra. 15


”Det viktigaste är inte alltid att en plats är vacker, det är viktigare att den blir använd.” X = HJÄRTA

– CHARLOTTE SELLBRANDT LANDSKAPSARKITEKT PÅ MARELD

16


Rosens sång Folk som bor i fula hus handlar i en ful butik ser på tevens fula ljus och hör på ful musik jobbar i en ful fabrik sover på en ful chiffong lär sig göra ful batik och går på ful betong till en lika ful perrong sätter upp en ful persienn vid sin fula blombalkong med särskilt ful antenn hör på ful musik igen i sin fula apparat de kan lida mer än dem som inte har nån mat. Tror ni kanske människan utan skönhet leva kan själen har det illa ställt men också den kan dö av svält.

Text: Hasse och Tage, 1976 Ur: Svea Hund på Göta Lejon

17


HJÄRTA / CASE

Köpingen i vildmarken Torget i Bengtsfors är det gemensamma vardagsrummet i en kommun präglad av vildmark, sjöar och glesbygd. Ett samlande stadsrum där alla kan mötas spontant eller planerat. Tyska vildmarksturister, skolungdom eller flanerande pensionärer. Projektet ledsagades genom en process som kallas ”Design med omtanke”. Metoden har sitt ursprung från planering av vårdmiljöer och har som syfte att fånga upp människors olika behov, med särskild fokus på tillgänglighet. Mareld kopplades in som designpartner och fick en bas av idématerial att utgå ifrån. Förslaget som

jobbades fram landade i mottot ”Köpingen i Vildmarken” och presenterades för allmänheten på torget i samband med luciakröning. Presentationen projicerades på Konsums skylt som täcktes med vita lakan. Vid förnyelsen av centrum har ambitionen varit att i stiliserad form föra in element från skogen och sjöarna i stadens vardagsrum. Planteringar kan innehålla växter som vi finner naturligt i landskapet. Vattenspeglar och vattenspel påminner om sjöar och forsar. Träytor i mark och sittytor ger varm vildmarkskänsla. Allt ges en omsorgsfull utformning i modern tappning.

18


 Invigning av torget från den nya ekbeklädda ovala scenen.

 En avvisande betongmur omvandlades till inbjudande sittgradänger. En multifunktionell lösning som både förbättrar kontakten mellan torgets olika nivåer och erbjuder solvända sittplatser.

CASE/  Torget i Bengtsfors PLATS/

Bengtsfors ÅR/ 

2OO8–2O11 BESTÄLLARE/ 

Bengtsfors kommun

19

 En viktig komponent är Kanalleken – en stiliserad vattenlek inspirerad av Dalslands kanal.


En kort text in om ämnet

HJÄRTA / CASE

Pocket Park Only a stone’s throw from our office, this location is close to our hearts at Mareld. As part of the “Safe beautiful city” project, the lot near Saluhallen Briggen was identified as a potential pocket park, with qualities that were ripe for development. Mareld was engaged for the design and planning, and participated in the building phase. Mareld saw the chance to create a sense of flow through the park and to activate a new passage between the two streets Tredje Långgatan and Fjärde Långgatan. By compressing the park and forming a new opening in the wall on Fjärde Långgatan, an elongated park path was created along the lovely brick wall and a row of old linden trees. The opening at Tredje Långgatan was

widened and precarious shrubbery was reduced. The lighting was overseen and improved. Flexible and multifunctional areas create space for outdoor seating, socialising and covered places to rest, play and enjoy a picnic. With a limited budget and incredible dedication from all parties, Mareld worked closely with the construction process and sketched solutions along the project’s winding path. Spontaneous ideas and new suggestions emerged throughout the course of the journey. Mareld wanted to create a rain garden in order to manage the surface water from the roofs and parking lot, and the city found beautiful granite gutters among its supply.

2O


 In

one line of sight was a drab power box. In partnership with Urban Konst, the mural artist Charquipunk created a colourful piece of art here that supports the concept of an urban jungle.

 Park

Park and Nature Management had felled a number of oak trees which they thought could be used on the grounds. These were used to make benches, lampposts and edging. CASE/  Saluhallen Briggen LOCATION/

Gothenburg YEARS/ 

2O14–2O17 CLIENT/ 

City of Gothenburg & Higab

21


 En

färg som väcker minnen – falurött.

HJÄRTA / CASE

Hemma på hemmet Hur får vi våra gamla att känna sig hemma på hemmet? Att bygga bort känslan av institution var en hjärtefråga när tre avdelningar med demensboende skulle byggas om på Vistegårdens äldreboende i Grästorp. Ålderdomen kan se olika ut för olika människor. Det nya Vistegården fokuserar på att ta fram det friska i

varje individ. Såväl inomhus som utomhus, eftersträvas trygga och lustfyllda miljöer. Att ha tillgång till en trädgård är något som de flesta värderar högt. Att sitta stilla i solen och lyssna på fåglarna, att söka sällskap på den gemensamma uteplatsen, att gå en sväng på gångstigarna, plocka bär eller odla. Den nya utemiljön er-

bjuder en variation av upplevelser men det viktigaste greppet var att öka tillgängligheten. Från att tidigare varit hänvisad till den gemensamma uteplatsen, har alla lägenheter fått en egen uteplats och egen utgång. För att få bättre orienterbarhet är de fyra gårdarna utformade med olika teman,

22


 De

befintliga träden har i möjligaste mån bevarats och inpassats i en ny gestaltning med nya gångar och vistelseytor.

 Att

jobba med sinnliga upplevelser – fotbad.

jord, luft, vatten och eld, men på alla finns en gemensam uteplats och möjlighet att odla. Här finns sten murar, gärdsgårdar byggda på traditionellt vis, variationsrika planteringar och gott om sittplatser. Riksbyggen har som beställare varit framsynt och satsat på kvalitet och variation i material och innehåll.

23

CASE/  Vistegårdens äldreboende PLATS/ Grästorp ÅR/ 2O1O ARKITEKT/ 

Efem Arkitekter BESTÄLLARE/ 

Riksbyggen


FANNY DAVIDSSON LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

X = MOD

Vad betyder ordet mod för dig? – Mod kan innebära många olika saker, bland annat är mod att våga vara sig själv och stå för det man gör och för sina åsikter. Det krävs också mod för att utforska okänt vatten eller för att konfrontera sina rädslor. Hur märks det att mod är en drivkraft hos Mareld? – Mareld är ett kontor som vågar satsa. Vi vågar testa nya samarbeten, lösningar och idéer. Vi deltar i tävlingar. Vi är ärliga, öppna och nyfikna.

Hur märks det att mod är en drivkraft hos dig som person? – Ibland pushar jag mig till att göra sådant som känns läskigt. Då är det ofta nyfikenheten som driver mig. Det tycker jag är ganska modigt. Hur tycker du att projekt blir bättre av att man låter drivkraften mod ta plats? – Att våga testa något nytt som man själv tror på gör att man blir mer engagerad i projektet. Det ger i slutändan ett intressantare och mer gediget resultat.

24


= Mod För oss betyder mod att våga stå upp för sina ideal och tala för svaga grupper.

25


X = MOD X = HJÄRTA

En kort text in om ämnet

alnarps landskapslaboratorium. Området är stort, 20 hektar, och innehåller planteringar, dammar, kärr och små sjöar. I över 30 år har olika växtkompositioner testats i stor skala.

26


”Vad hade Roland Gustavsson gjort?” Roland Gustavsson var professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Skåne. Från åttiotalet och framåt var han drivande i att bygga upp Alnarps landskapslaboratorium. I labbet testas landskapsarkitektur i stor skala och under lång tid. Området är stort, 20 hektar, och innehåller dammar, kärr och små sjöar. Parken ger chans att undersöka frågor som: Vad händer med olika typer av växtlighet när den får ta plats och växa under flera år? Hur låter olika typer av träd när det blåser? Vilka växter har särskilt vackra blad när det regnar? Erfarenhet från labbet används för parkplanteringar och skogspartier nära städer. Marc Pouzol är starkt inspirerad av Roland Gustavssons arbete. Pouzol driver den internationellt kända byrån Le Balto, från Berlin. Tillsammans med Mareld som lokal partner arbetar Le Balto med Jubileumsparken i Göteborg. Att skapa Jubileumsparken är en del av Göteborgs 400-årsjubileum. Klassiskt ruffig industrimark ska bli ett område där växtlighet, vatten och öppna ytor ska ge göteborgare chans att både koppla av och mötas, sam tidigt som parken bidrar till att hantera utmaningar som hållbarhet och ekologisk mångfald.

27


När David bjöd hem Goliat

X = MOD

på en blåsig parkeringsplats i Frihamnen samlar en man och en kvinna sten från marken. Det är första gången Mark Pouzol och Veronique Faucheur är i Göteborg. De har sin byrå Le Balto i Berlin och gör uppdrag över hela världen. Nu ska de omvandla klassisk industrimark i Göteborg till en park som berättar historien om staden och samtidigt pekar ut en riktning för framtiden. Att verkligen känna på jorden på den plats de arbetar med ingår i deras metod. I motvinden i Frihamnen går också tre landskapsarkitekter från Mareld. De samlar på mer än sten. För ett halvår sedan såg de på chansen att få jobba med Jubileumsparken i Göteborg som minimal. Tre modiga telefonsamtal senare hade ett samarbete med Le Balto uppstått. Några månader senare kom beskedet: Le Balto och Mareld är ett av tre team som får i uppdrag av Göteborgs Stad att skapa Jubileumsparken. En hyllning till historien, Vilken är platsens själ? Le Balto och Mareld under första besöket på den ett glädjepiller för samtiden och en pil plats som ska bli Jubileumsparken. in i framtiden. Från marken i Frihamnen plockas bitar av asfalt, tegel och lera. I anteckningar och minnet hos landskapsarkitekter från Berlin och Göteborg samlas idéer och kunskap. oskar ivarsson, landskapsarkitekt och grundare av Mareld, berättar: ”Det började med att vi fick inbjudan att tävla om Jubileumsparken från Göteborgs Stad. Vi tänkte två saker: 1. Vilket otroligt attraktivt uppdrag! 2. Det jobbet får vi aldrig. Men sedan släppte vi ändå inte frågan riktigt. Vi började prata om hur vi skulle göra för att trots allt få uppdraget. Vi började gå igenom samarbetspartners med rätt referenser. Vi började med Raumlabor som har ritat bastun i Frihamnen. Men vi fick aldrig något svar, de dissade oss helt enkelt. Martin på vårt kontor hade fått upp ögonen för Le Balto i Berlin i ett annat sammanhang. Vi tittade på vad de gör och tyckte mycket om vad vi såg. De jobbar mycket med växtlighet och vad växtlighet i sig själv kan åstadkomma. De ligger ganska nära konst. Vi bestämde oss för att ta kontakt. Och de 28


Förutom personer från Mareld och Le Balto bestod teamwork-gruppen av ekologer, experter inom hållbarhet, ljusdesigners med flera.

sa ja till ett samarbete. Lite senare fick vi veta att Raumlabor hade kontaktat Le Balto och frågat om de ville samarbeta i Jubileumsparken. Men då sa Le Balto: ’Nej, vi är med Mareld’. Det är ju fånigt egentligen, men så där är det. Vem får leka med vem? vi har haft lätt för att hitta varandra, Le Balto och vi. De är leading designers och vi är lokal partner. Samarbetet är kul och jag ser redan att vi lär oss massor som vi tar med in i andra projekt. Det är tydligt att Göteborgs Stad har valt tre team som är väldigt olika i stil. Le Balto 29


X = MOD

Klassisk industrimark ska förvandlas till en park med många funktioner till Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

3O


Veronique Fauchuer presenterar vårt förslag i Kajskul 113.

är känslomänniskor. De känner verkligen på jorden när de inleder ett uppdrag. De är bara fyra personer på kontoret och kan bara engagera sig på ett visst antal platser. le balto hade aldrig varit i Göteborg tidigare. När vi hade uppstartsmöte med Staden var vi på gemensam rundvandring på den plats som ska bli Jubileumsparken. På kvällen var det middag. När jag pratade med Mark den kvällen berättade han hur inspirerad han var av Roland Gustavsson. Han frågade: ’Var är Roland Gustavsson? Känner du honom?’ Det gör jag ju inte. Men Martin och Le Balto gjorde ett studiebesök i Alnarp och tittade på parken ihop.” 31


Developing Gothenburg’s harbour legacy

X = MOD

Veronique Faucheur & Marc Pouzol, Le Balto.

How did your collaboration with You had not been to Gothenburg Mareld begin? before. What did you think of the city “Martin Allik, who works at Mareld, gave before you came here? us a call. The initial suggestion was for “We had heard about Gothenburg us to come to Gothenburg to give an from our colleagues at the agency inspirational talk during Mareld’s anniRaumlabor in Berlin. They designed versary year, but the idea to work with the sauna in Frihamnen in Gothenburg. Jubileumsparken emerged fairly quickly. Pictures of the gray, long-legged elephant, standing over the water with the The project and the collaboration were harbor in the background were both interesting immediately. We found breathtaking.” a great deal about Mareld’s approach to describing why they were interested Has your image changed, now that in us to be appealing, and we suspected that we had a lot in common in light you’ve gotten to know the city? of what landscape architecture can be. “In our experience, Gothenburg is an As we’ve developed our common idea attractive city that warmly welcomes us for Jubileumsparken, that initial sense every time. During our first visit, we saw has grown stronger and deeper. Maybe things that we’ve worked with further. most important of all is the fact that we We perceive the light, water, wind and share an interest in developing features stone to be very typical of Gothenburg. that are specific to a place. For us, for The light is gorgeous. It’s silvery in a way example, it’s central to work with the that is only possible in harbor cities. The site’s existing flora: how can it be comcolor scale goes from blue-green to plemented to enhance an interesting yellow-brown. There is water in several development? We are also interested in forms: the river Göta älv, which both divides and connects. The rain, which can the poetic qualities of landscape architecture. Kind of like Mareld, or biolumibe a gentle drizzle or big, heavy drops, nescence, in nature. The beautiful and and which doesn’t just come from the almost magical elements.” sky, but even from the side on a windy

32


Marc Vatinel, Veronique Faucheur & Marc Pouzol.

day. Wind. It can be so strong that it What is it about Roland Gustavsson challenges gravity. We think stone is and the landscape laboratory in Alnarp that interests you? typical of Gothenburg, both the uneven “In Alnarp, they test questions that and sharp formations in the middle of we’re interested in on a large scale and the city, but also the round, wave-polished shapes found closer to the water.” for a long time. For example, how plants behave depends on where they’re What do you find most interesting placed and what is growing nearby. about the work with Jubileumsparken? Studying different planting methods is also exciting. Young trees, shoots, “We think the challenge of the pronaked roots, substrate and microcliject is exciting. How can the power of mates. What takes? What doesn’t want old industrial land be retained and simultaneously transformed into a to grow? Planting can be surprising. place where people go for relaxation How people behave around a certain and activities?” type of vegetation is also interesting.”

33


Norra Djurgårdsstaden, the rooftop landscape is especially important for people, animals and nature.

MOD / CASE

 In

34


Aim for the sky Why not house a restaurant in a greenhouse on the roof, with a hydroponic garden and views of Stockholm’s newest neighbourhood? Or a root cellar in a courtyard in central Stockholm? Maybe a sunken tree that also serves as the way up from the garage? The creative energy in the partnership between Kjellgren Kaminsky Architecture and Mareld was bolstered by an unusually courageous and clever contractor. Claes and Marcus Lerander lead the TB Group from Alingsås and they wanted to draw the bow in this prestigious pro-

35

ject. With the help of Kjellgren Kaminsky, they had won a land allocation competition in Stockholm’s highestprofile construction project – Norra Djurgårdsstaden. The block is brilliantly situated by a new square with an indoor market hall. The City of Stockholm has set a high bar and is guiding parameters such as green spaces, integrated ecosystem services, runoff coefficient and mobility index. And if that isn’t enough, the architects are coming up with ideas that have rarely or never before been seen. That takes courage…

CASE/  Block L, Södra Värtan LOCATION/

Norra Djurgårdsstaden, Stockholm YEARS/ 

2O16–ongoing ARCHITECT/ 

Kjellgren Kaminsky & Joliark CLIENT/ 

TB Gruppen & HSB Stockholm


MOD / CASE

Seeking uncertainty In 2015, Mareld and Bornstein Lyckefors won first place in the general contest for a square in Kärdla on the Estonian island of Hiiumaa. How did the office come to enter a contest on a far-flung island on the other side of the Baltic Sea? The answer is that Mareld is driven by curiosity and a hunger for discovery. Finding something new demands taking the step into the unknown. With our Estonian colleague Martin Allik, who was hired in 2013, the office’s

range has been expanded to cover the other side of the Baltic Sea. In 2014, Mareld entered two general contests in Estonia, resulting in one second placement and one first placement in Kärdla. Kärdla is located in an old Swedish settlement and was originally called Kärrdal. The main task was to create more life in the centre, and the proposal’s configuration theme was based on the surroundings, which are suffused with streams and alder forests and

36


 The

task in Kärdla is to rejuvenate the town centre with a new market hall, a new cultural centre and more.

 The

proposal divides the square into a winter and a summer square. A marketplace, greenery and culture will converge.  Martin

Allik and Oskar Ivarsson, Mareld, with Andreas Lyckefors, Bornstein Lyckefors Arkitekter, on their way to Kärdla, Estonia.

speckled with wooden buildings. After two years of planning and municipal bureaucracy, the municipality provided feedback and wanted help to make the project a reality. In spring 2017, Martin, Oskar and Andreas Lyckefors went to Kärdla to launch the project and hold workshops with the general public and schoolchildren. The project is now gaining speed, with new impressions, insights and exciting contacts, and the office is leading the way down an exciting new path.

37

CASE/  Kärdla LOCATION/

Hiiumaa, Estonia

YEAR/ 2O15 ARCHITECT/ 

Bornstein Lyckefors Arkitekter AB

CLIENT/ 

Hiiu Parish


När gatan blev en park där man vill stanna till och umgås? Och samtidigt behålla alla träd? Vårt svar blev en bryggpromenad som kräver minimalt med schaktarbeten, är tillgänglig för alla, trygg och innehållsrik på upplevelser. Ibland viker promenaden av för träden, ibland sticker träden upp ur trädäcket. Vi vann tävlingen och nu startar arbetet med att förverkliga idéen, en resa som kan kräva mod av flera inblandade.

CASE/  Kjøpmannsgata PLATS/

Trondheim ÅR/ 

2O17 ARKITEKT/ 

Kjellgren & Kaminsky BESTÄLLARE/ 

Trondheim kommune

MOD / CASE

En del projekt har större plats i folks medvetande än andra. Då kan det krävas mod att våga ta plats och föreslå nytt. Kjøpmannsgatan i Trondheim är ett sånt projekt. Den berömda ”Bryggerekken” syns på alla turistbilder från Trondheim. Här finns rester från medeltiden och mycket att ta hänsyn till. Men det är också en 700 meter lång gata utan en enda bänk. Går det ändra en gatas funktion som effektiv transportled till att bli ett stråk

38


39


X = MÅNGFALD

HANNA GUSTAFSSON LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

Vad betyder ordet mångfald för dig? – Heterogenitet, komplexitet, en intressant variation.

andras synsätt och skapa även för dem med helt andra möjligheter och begränsningar än jag själv har.

Vad betyder ordet mångfald hos Mareld? – Att det finns en diversitet i alla led. Att vi som arbetar har olika bakgrunder och erfarenheter, att dem vi arbetar med har andra och att vi tillsammans skapar med nyfikenhet inför andras utgångspunkter.

Hur tycker du att projekt blir bättre av att man lägger lite extra kraft på drivkraften mångfald? – Miljöer som tål att förändras, som kan innehålla en mängd olika funktioner för olika brukargrupper har också en inbyggd möjlighet att utvecklas över tid. De blir mer hållbara sett ur alla perspektiv.

Hur märks det att mångfald är en drivkraft hos dig som person? – Jag lyssnar, funderar och iakttar. Hoppas kunna förstå

4O


= M책ngfald M책ngfald 채r motsatsen till enfald. Individernas olikheter st채rker oss som grupp.

41


42

X = MÅNGFALD


”Vi kom ju inte hit bara för att bygga ett samhälle. Vi kom hit för att leva ett liv med varandra.”

43

– KERSTIN EKMAN SVENSK FÖRFATTARE UR ”STAD I LJUS”


Skate and explore. New perspectives on the city “I found my interest in Landscape Architecture through riding a skateboard. It was as if I had already been subconsciously studying the subject through my teenage years.” David Gough

X = MÅNGFALD

site analysis, sketches and dialogue are classic tools for a landscape architect who wants to create environments where people with different interests can meet. But you can also use a skateboard. The tool may seem strange as it is usually frowned upon when skateboarders and the action of skateboarding takes place in a city. It has happened in numerous cities across the world so there are, unfortunately, numerous examples of bias towards skateboarding. But it does not have to be like this…. David Gough, Landscape Architect David Gough – skateboarder and at Mareld and skater since childhood, Landscape Architect at Mareld. sees the skateboard as the tool that gave him his first insights into how a place can create unexpected meetings and help foster socially inclusive communities. “I’ve met people of all ages, from all sorts of backgrounds. The commonality is the skateboard and nothing else really matters.” Skateboarding fits best when meetings are spontaneous, a natural part of everyday life. It is very difficult to design training places for skating, such as with football, for example as skateboarders thrive on unpredictability. david gough believes that modern urban planning has exciting potential for development in the field of skateboarding. Instead of trying to isolate skateboarding into specific locations, David thinks more cities should invest in integrating skateboarding into the public realm. 44


Gustav Svanborg Edén, Malmö. Example of how an under-used city space has been transformed with skate friendly forms and artwork.

In Malmö, the city and skateboarders, have found ways to exist side by side and thereby contribute to each other’s development and understanding of each other’s respective interests. “Today, skating is undoubtedly one of the phenomena that put Malmö on the map. Malmö is a global skate destination and we are working to 45


X = MÅNGFALD

keep that way,” says Gustav Svanborg Edén, Skateboard coordinator – Malmö City. malmö’s development as a skate-city has taken place step by step. Everything started with a group of young and creative skaters. The group grew and became Bryggeriet Skateboard Club (Föreningen Bryggeriet). When the city invested in Stapelbäddsparken, a place entirely dedicated to skating, the club chose a large sponsor to place its World Cup competition in Malmö. Suddenly, local skate enthusiasts were given the opportunity to learn how big events are organized and how to actively and positively engage with the municipality. “A key factor was that the skaters learned to have a responsible relationship with the city. The municipality, for its part, utilized the skaters to navigate them into the world of skateboarding by asking the right questions of the right people. When the large sponsor left, the knowledge and relationships remained,” says Gustav Svanborg Edén. The construction of Stapelbäddsparken, the first official skatepark in Malmö, presented further opportunities to the local skateboard community. The park builders taught local skaters the art of sculpting concrete. Thereafter the skaters began taking it upon themselves to construct their own spots to further develop and diversify their skateboarding. Abandoned spaces across the city where suddenly transformed into attractive alternatives to Stapelbäddsparken. At the same time the skaters became good at documenting their everyday lives with movies, photos and texts that, via social media, have spread across the world. The advancing interest in skatepark design and concrete production has led to several leading design and build companies establishing themselves in Malmö. “The skaters have used the DIY identity as a basis for brands that are currently sold globally. Malmö has become a hub in everything that has to do with skateboarding,” says Gustav Svanborg Edén. For Malmö City, the new relationship to skateboarding has breathed new life into spaces that were previously considered too rugged for public use. Konsthallstorget which was deserted when it was newly built, and Värnhemstorget, which for a period of time was populated by people with social problems are two examples of places that have been positively developed thanks to skateboarding. 46


Before the water comes into the paddling pool in Majorna, Gรถteborg is brought to life by skateboarders.

47


no limit skateboardförening. Exploring the unknown – skateboarding at its best!

X = MÅNGFALD

“skaters have the ability to add vibrancy and create active, lively places. This positive use of public space should not be under-estimated,” says Gustav Svanborg Edén. In addition, skateboarders are often young with a lot of energy and skateboard culture offers links to many different interests. It is often individuals who seek a way to express their personality. If that energy is channeled in a positive, constructive way, it’s huge asset to the community, which Malmö skaters clearly show. On the contrary, if it is not addressed, energy can be destructive to both the individual and society. over a relatively short period of time the perception of skateboarding has changed from a problem to the perception that this is a creative outlet for many that should be supported. This is Malmö’s successful recipe for skateboarding in the city according to Gustav Svanborg Edén: Talk to the skateboarders. Deal with them the same way you meet all citizens.

48


Success Factors

O1 O2 O3

Never buy a skatepark from a brochure. Skatepark design and construction is a specific craft that requires a thorough understanding of user-group requirements. Respect the skills of the skaters and work with park building companies whom are also skateboard riders. Avoid negative skate designs (like skate-stoppers or cutting out wedges in a stone wall that otherwise would be perfect for skating). Negative design communicates that the skaters are not welcome which in short lays the foundation for their relationship with society at large. Arrange skate events that seek to integrate skateboarders with the city. Tips: Use temporary skate sculptures or street furniture to test if a place can function as a skate spot.

49


MÅNGFALD / CASE

“Sun, play and beach life for everybody!” When the sun is shining, the beach at Öresjö comes to life. But big differences in ground levels and difficult terrain excluded large groups of people. The overall goal was to improve accessibility for individuals with disabilities. If a site is welcoming for someone in a wheelchair, then it is welcoming for everyone. That knowledge was central in our design process. The work started with a masterplan, to create better connections, flow and accessibility. New toilets,

a new ice cream and hot dog stand, upgraded furniture and playgrounds were suggested in order to improve the overall quality. It is a beautiful site that requires extra consideration when adding new elements. Natural materials such as wood, stone, gravel and sand were obvious choices. Simple forms such as the circle and distinct frames creates a tension between the wild nature and constructed elements. When placing buildings, important views were considered.

5O


 The

geometry of the circular boardwalk, creates a sense of tranquility.

 The

wood is gentle on bare feet and functional for strollers and wheelchairs.

THE AMPHITHEATR E BEACH The largest beach has the form boundary between grass and of an amphitheatre. It is shaped sand, between calm and active like a bowl with high oak trees areas. The other boardwalk covering the slope in the back. gradually emerges from between It is safe, spacious, and provides oak trees, offering beautiful room for many people. Two views of the beach and seating curved boardwalks frame the in the shade; it passes beneath area and guide movement. a lookout platform and conOne boardwalk defines the cludes at the ice cream stand.

51


MÅNGFALD / CASE

 A

long wooden bench creates a buffer between the beach and the parked cars.

THE DRIVE-IN BEACH This is the beach to visit if you simply want to take a quick swim in the lake and then leave. It also provides excellent accessibility for children and people with disabilities. The challenge is fitting numerous functions into a limited space and how to handle a noisy road. Elements worth saving were retained: the trees, beach, and views of the water. Stone walls offer division and create small spaces for

private sunbathing. The walls also connect to the old stone walls in the background. In the new design, the beach, bridge, lawn, seating and playground all have more distinctly defined places. A long wooden bench with a high back creates a buffer from passing and parking cars, while defining the parking lot and offering plenty of space for sunbathing in addition to a beautiful view.

CASE/ 

Öjersjö recreation area

LOCATION/

Trollhättan YEAR/ 2O1O

CLIENT/ 

City of Trollhättan, Culture & Leisure

52


 Stone

walls divide the small beach into sections so that everyone can find a quiet spot.  Wood is used for seating, pathways, and facades.

53


MÅNGFALD / CASE

Röd-grön-blåa tankar om mångfald Selmas Park ska utgöra den gröna ryggraden i omvandlingen av Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen, Göteborg. Staden arrangerade en allmän tävling och Mareld vann 2:a priset med förslaget ”Trippel Helix”. Förslaget baserades på vad vi kallar för röd-grön-blå struktur som slingrar sig genom parken och skapar intressanta skärningspunkter och möten. En robust stomme som fylls med liv och innehåll av de som bor och använder parken. Det röda utgörs av sociala oprogrammerade aktivitetsytor av olika storlek,

sort och material. Det gröna är en biodivers komposition som svarar mot platsens ekosystem och ger en rekreativ och stimulerande grön bas. Det blå handlar om vatten i alla dess former. Att återskapa det kulverterade vattendraget, att leda och ta hand om vattnet från taken och de hårdgjorda ytorna. Att se vattnet som en källa till lek och interaktivitet. Målet var att skapa en plats eller park som är flexibel, utvecklingsbar och öppen för förändring. En plats som ger en spirande social och ekologisk mångfald.

54


 Selma

Lagerlöfs Torg och parken i sin helhet.

 Multifunktionell

torgyta – en plats där man kan leva och leka!

 Vi kallade vår designstrategi ”Trippel Helix” och den bestod av tre bärande delar – landformer, vatten och multistråket.

CASE/   Selmas Park PLATS/ Göteborg ÅR/ 2O16 BESTÄLLARE/ 

Göteborgs Stad

55


56

MÅNGFALD / CASE


 I bostadsområdet med många nationaliteter är naturen runt husen uppskattad av alla.

Den lekfulla skogen Förbos ambition att öka både social och biologisk mångfald har varit drivande i förslagsarbete med aktivitetsparken. Säteriet i Mölnlycke är ett stort bostadsområde från 60-talet som präglas mycket av sin tid. Arkitekturen kan upplevas storskalig och monoton men människorna här trivs. Att ha nära till naturen lockar och håller kvar. Det finns en stor spridning i de boendes kulturella bakgrund. Att locka alla att använda parken är självklart men hur når man dit? Förslagsarbetet har tagit avstamp i ett omfattande dialogarbete. Dialogprocessen startades av Förbo och vidareutvecklades av Mareld i workshops och aktiviteter riktade till hyresgäster, föreningar och den lokala skolan. Att minimera det ekologiska avtrycket har varit centralt i designprocessen. Trä, sten, sand, flis – naturliga material dominerar. Allt som växer i parken ska vara ätbart, takvattnet tas vara på och användas till odling och lek. Ekträd som fälls blir möbler, balansstockar, hyddor, kanter och konst. Upprustningens sociala ambitioner uppmärksammades av Boverket som beviljade projektet nästan 7 miljoner i stöd. Sommaren 2018 planeras den nygamla parken att stå färdig.

57

CASE/ 

Säteriet PLATS/

Mölnlycke

ÅR/ 

2O16–pågående BESTÄLLARE/ 

Förbo


MÅNGFALD / CASE

Finns det hjärterum … Hur vi sitter i det offentliga rummet är en återkommande uppgift. Det är visserligen en detalj i helheten men en viktig pusselbit i det sociala spelet. I uppdraget med Råda torg fick vi möjlighet att utforska parksoffans potential som samlingsplats. Tillsammans med möbeldesigner Roger Persson skapade vi en bänk som rymmer många. Rådabänken ligger i brynet mellan park och torg. Här sitter man tryggt på unika bänkar. Bänkarnas lekfulla form bjuder in till möte respektive avskildhet. Här finns en plats för alla.

Bänkarna är en del i en ny, bilfri och urban plats framför kommunhuset. Här finns även naturstensbeläggning i karaktärsfullt mönster, parkkvalitéer och ett rogivande vattenspel. Dagvatten leds till nedsänkta planteringsytor för infiltration och rening. Material, växtkompositioner och ljussättning på Råda torg samspelar till en helhet. Både vattenspel och lekskulpturer är utformade av konstnär. Ett befintligt träd är sparat mitt i gatan, vilket ger en tydlig signal om att fotgängare och grönska har högsta prioritet.

58


CASE / 

Rådabänken PLATS /

Mölnlycke

ÅR / 

2O15 BESTÄLLARE / 

Härryda kommun

59

 Att sitta för sig själv eller tillsammans. Bänken rymmer alla.  En

bänk i brynet.


BO LARSES LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

Vad betyder ordet tid för dig? – Det innebär ständig förändring och oändliga möjligheter. Ibland märker man knappt att tiden går förrän efter ett tag, när någonting har förändrats. Tid kan vara en bristvara men på sätt och vis är det samtidigt det enda vi har.

X = TID

Hur märks det att tid är en drivkraft hos Mareld? – Tid är en viktig aspekt i det mesta vi gör. Det vi skapar förändras med tiden. Årstider växlar och ger olika upplevelser. Ofta försöker vi skapa anläggningar som kan åldras med behag och till och med bli bättre med åren. Det är en slags hållbar utveckling. Men ibland passar det istället att göra något mer tillfälligt som förändrar upplevelsen av en plats. Mycket beror på förutsättningarna, vilket tidsperspektiv man har att jobba med. Vi vill ju utnyttja den tid vi har till att skapa något riktigt bra.

Hur märks det att tid är en drivkraft hos dig som person? – Jag tycker om att se saker växa fram, se hur det utvecklas över tid. Jag gillar också när något är genomtänkt och genomarbetat. För att uppnå det krävs fokus och att man lägger tid och engagemang i projektet. Några av de bästa ögonblicken kan uppstå när man så inne i skapandeprocessen att upplevelsen av tid försvinner. Hur tycker du att projekt blir bättre av att man låter drivkraften tid ta plats? – Man kan komma längre och göra mer spännande lösningar om tiden får vara med som en viktig del i processen. Det kan handla om tillbakablickar, en aning om framtidens potential eller en förstärkt nuupplevelse. Eller att hitta balansen mellan det beständiga och det föränderliga. Man kan våga experimentera och testa nya saker och se vad som händer. Med lite omsorg så kan man få ut mycket med en liten insats – precis som ett frö kan bli ett stort träd.

60


= Tid Landskapet stannar aldrig upp. Det fÜrändras hela tiden. Tid + rum = landskap

61


62

X = TID


Tre svarta ekar ur snön Så grova, men fingerfärdiga. Ur deras väldiga flaskor ska grönskan skumma i vår. Text: Tomas Tranströmer Ur: ”Vinterns formler” från diktsamlingen ”Klanger och spår”, 1966

63


Landskapet blir aldrig färdigt. Tiden går. för drygt sjuttio år sedan planterades ekollon runt universitetet i Århus och sedan fick tiden ha sin gång. I dag är parken känd för sina ekar. Tiden är en faktor i all landskapsarkitektur. Ekollon gror, årstiderna växlar och nu siktar modern landskapsarkitektur på att skapa miljöer som härmar naturens eget system för åldrande och förnyelse.

X = TID

det var den danske landskapsarkitekten C Th. Sörensen som ritade parken vid universitetet i Århus. Det var depression och ockupationstid och parken hade en begränsad budget. Sörensen bestämde att ekollon skulle planteras, de hade lättare att ta sig än små ekplantor, och att stora ytor skulle vara öppna, med bara gräs. Till en början fick parken kritik för att den såg intetsägande ut. I dag är den Danmarks största ek-park, och internationellt känd för sin estetik. Växtlighet som först bara fanns i landskapsarkitektens huvud har vuxit upp. Tid har passerat. – Århus är typiskt för den tid parken representerar. Funktionalismen arbetade med breda penseldrag och vågade låta en anläggning vara enkel. Den typen av projekt kräver modiga beställare. Beställaren måste förstå tankarna bakom planerna och våga vila i dem, säger Linda Sandin, landskapsarkitekt på Mareld. För henne är tiden en spännande faktor i arbetet som landskapsarkitekt. – Förutsättningarna för vårt arbete förändras hela tiden. Träd som växer upp är det tydligaste exemplet, men tiden finns med överallt. Dynamiken i årstidernas växlingar är ett annat exempel och möjligheterna det skapar. Vårt arbete blir aldrig riktigt färdigt. Jag gillar det, säger Linda Sandin. precis som universitetsparken i Århus anlades på ett sätt som var präglat av 1930-talet, finns en del tydliga trender i dagens landskapsarkitektur. I dag har få beställare tålamod att invänta ekollon som gror. – I dag köper vi oss ofta tid genom att arbeta med växtlighet som redan har vuxit till sig. Man planterar gärna med stora trädkvaliteter och rullar ut mattor av färdig ängsvegetation.

Eken får oftast inte frukt förrän trädet är omkring 40–50 år gammalt.

64


“They always say time changes things, but you actually have to change them yourself.” – ANDY WARHOL AMERIKANSK KONSTNÄR, GRAFIKER OCH FILMSKAPARE 1928 –1987

65


X = TID

köpa tid. David Gough, numera landskapsarkitekt på Mareld, berättade under en studieresa till London om sina erfarenheter från Queen Elisabeth Olympic Park. Här planterades stora träd från början och man besökte även plantskolan för att välja ut rätt trädindivider.

66


Att plantera stora exemplar av exempelvis perenner gör att en hel markyta snabbt täcks. Då krävs inte lika mycket skötsel eftersom ogräs inte hinner att etablera sig. På så sätt är det ekonomiskt att köpa sig tid, säger Linda Sandin. dagens offentliga miljöer etablerar sig snabbt, men hur står de sig över tid? På Mareld diskuteras hur kontoret kan arbeta med anläggningar vars utveckling sträcker sig över flera år, i stället för att sätta punkt vid slutbesiktning. – Vi har inga svar på hur det kan gå till. Men ur ett hållbarhetsperspektiv vore det intressant att skapa planer som täcker en längre period. Utmaningen för oss ligger i att föra över våra gestaltningsidéer till de som ska sköta parken eller bostadsgården. Här behövs ett samarbete med de som ska förvalta anläggningen och jag tror att vi kan vara till hjälp i det skedet. Det skulle också vara bra om beställaren har anställda eller inhyrd personal som kan sköta anläggningen under en längre period. framtiden då? Linda Sandin tycker att en intressant trend i dagens landskapsarkitektur är den som bygger på att härma naturens egen metod för att föryngra och bygga upp. I skydd av växtlighet som etablerar sig snabbt och växer fort kan mer ömtåliga plantor ta sig. En snabb björk kan hjälpa en långsamt växande ek att ta sig. – Inom naturvård har ett sådant arbetssätt funnits länge. Vi kan bli bättre på ett successionstänk inom landskapsarkitekturen också och jag tror att tiden är mogen för det. Det ligger i tiden att jobba med naturen, inte mot den, säger Linda Sandin.

67


TID / CASE

Lugnet innanför muren Känslan av tid är påtaglig i kyrkliga miljöer. De spänner över livets hela förlopp, från början till slut. Det är platser för både glädje och sorg. Många av oss döps och begravs här. Att rita en begravningsmiljö är en uppgift som sätter livet i perspektiv, här tydliggörs alltings början och slut. Kretsloppet och återgången till jorden ska få en konkret form. Att gestalta

det stora livsundret, det är en uppgift som förpliktigar. Uppdraget för Öckerö församling började med en minneslund och kompletterades sedan med en askgravlund. Gestaltningen styrdes av tre viktiga beståndsdelar – en rofylld sittplats, en genomtänkt placering av jordningsytan och utformningen av en i helheten väl integrerad smyckningsplats.

68


 Den

cirkulära granitmuren är en stark symbol för evigheten.

 Platsen

användes redan tidigare som minneslund – en omständighet som ökade uppdragets komplexitet.  Askgravlunden

tar avstamp i skogen och brynet och vänder sig utåt mot sin omgivning och utsikten mot havet.

foto: Isak Bodin Svensk

CASE/  Hönö minneslund och askgravlund PLATS/

Öckerö kommun

ÅR/ 2OO9–2O16 BESTÄLLARE/ 

Svenska kyrkan

69


TID / CASE

Opportunities in impermanence Where there is room to fail, there is also potential to succeed. Shortening the lifespan of a space opens up possibilities. Impermanence allows us to think more freely with regard to materials and trying out new ideas. If the idea works, something permanent is built. If it doesn’t, we haven’t wasted tons of resources on planning and construction. In several projects, we have tested impermanence as a work method. Park(ing) Day is a worldwide event held on the same day each year. You choose one or more parking spots, pay for the spot, and convert it into a mini park for one day. The next temporary project was on Avenyn in

downtown Gothenburg, with a timespan of one summer. In collaboration with White and Chalmers, we developed the idea for a pop up-park: BeeConnected. Our park illustrated the importance of bees and the potential of urban environments. Trollhättan also wanted to test impermanence as a work method and a suitable place was found at the entrance to Innovatum. We identified an unfortunately placed garbage bin shed as an opportunity. The shed was transformed into a stairway with lovely seating and walls with the potential for creative expression. The proposal would be tested for one year. It remained for several.

7O


Scandinavia is home to several hundred bee species and new research shows that bees are equally happy in urban and agricultural settings.

 BEECONNECTED:

Innovatum staircase – formerly a garbage bin shed, now a hangout spot.

 INNOVATUM:

We took over three parking spots in our neighbourhoods to demonstrate their potential for something other than cars.

 PARK(ING)DAY:

CASE/  Pop Up Avenyn, Innovatum staircase & Parking Day. LOCATION/

Gothenburg & Trollhättan YEARS/ 

2O14–2O17

71


TID / CASE

Barnperspektivet Vi vet att en del projekt kommer forma och ha betydelse för brukarna under lång tid framöver. Förskolor tillhör den kategorin. Detta är ett av barnets första möten med offentlig arkitektur och i gårdsmiljön läggs grunden till motoriska färdigheter, förmågan att tänka kreativt och att fungera i sociala sammanhang. Ängsjögårdens förskola i Rydboholm, söder om Borås, var en befintlig förskola som byggdes till med en ny spännande del. Att välja hållbara naturmaterial såsom trä och natur-

sten präglar anläggningens uttryck. Tillbyggnaden har även fått en liten atriumgård med vattenlek för barnen. På den starkt kuperade naturtomten fanns ett antal karaktärsfulla äldre ekar som vi behöll och i den delen placeras små lekbodar, en miljö som eggar fantasin och kreativiteten. Gårdens nivåskillnader utnyttjas kreativt med sittgradänger och lek. Barnens intresse för natur och odling uppmuntras med odling i trälådor och ett litet orangeri.

CASE/ 

Ängsjögårdens förskola

PLATS/

Rydboholm

ÅR/ 

2O14

BESTÄLLARE/ 

Viskaforshem

ARKITEKT/ 

MA Arkitekter

72


 Skarpa snitt mellan natur och det anlagda. Bergssidan och ekarna bevaras.  Den

kraftiga slänten omvandlas till en utmanande aktivitetsyta.  Gården

ska ge plats för all typ av lek. Aktiv, passiv, central eller perifer.

73


CECILIA GÄRDE LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

Vad betyder ordet dialog för dig? – Jag vet att det betyder ’genom samtal’ eller nu för tiden kanske även bara ’samtal’. En slags metod. När jag ser ordet fristående lägger jag till lite av målet också. Bra dialog. Att nå fram till varandra. Då krävs skills att kunna förstå och att kunna förklara.

X = DIALOG

Hur märks det att dialog är en drivkraft hos Mareld? – Utåt vill Mareld gärna förklara vad vi kan, vill och tror på. Både till beställare men även med seminarier och andra evenemang. Vi försöker också ta in och lyssna på beställare och omvärlden för att komma vidare tillsammans. Vi tror på att mötas för att utvecklas. Vi är inte så konflikträdda, eller så är vi det och säger hellre nej till ett projekt där dialogen kan komma att fungera dåligt – till exempel om vi och beställaren har väldigt olika förhållningssätt till projektet från början. Inom Mareld har vi mycket dialog. Både i mötesform och vid fikat :)

Hur märks det att dialog är en drivkraft hos dig som person? – Personligen tycker jag om att testa fram mina idéer och tankar i dialog med andra för att se vad som händer då. Lite som att skissa fram tankarna tillsammans. Det intressanta med landskapsarkitektur för mig är just det unika med varje projekt, både platsen och sammanhanget. Inte att driva igenom ett egoprojekt. Det är i mötet som projektet utvecklas. Jag jobbar mycket med att försöka vara både lyhörd och tydlig med vad jag tycker är viktigt i projekten. Hur tycker du att projekt blir bättre av att man låter drivkraften dialog ta plats? – Det krävs en bra förståelse av projektets olika aspekter för att det ska kunna lyfta. Samtidigt sitter landskapsarkitekter ofta med större kunskap och kreativitet på olika områden än vad som efterfrågas av kunden. Då är det viktigt att kunna förklara det på ett sätt som passar just det projektet. Genom en bra dialog kan den där gnistan i projektet uppstå där man kommer vidare tillsammans. Ju större förståelse för varandra ju större höjd kan projektet nå.

74


= Dialog En idé måste prövas mot sin omvärld för att kunna utvecklas. Vi lär känna en plats genom dess användare.

75


”Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.”

X = DIALOG

– NALLE PUH LITTERÄR FIGUR SKAPAD AV A.A. MILNE

76


barnens perspektiv.

Landskapsarkitekten har ofta rollen som fรถrsvarare av kommande generationers intressen i moderna stadsutvecklingsprojekt.

77


Samtal pågår vrede kan bytas mot tillförsikt, och utegymmet i parken kan få en sandlåda som granne. Det är två färska exempel på vad som kan hända när landskapsarkitekterna på Mareld träffar människorna som ska använda de platser kontoret arbetar med. Nu spirar tankar på hur dialogprocesser kan bli ett ännu bättre verktyg i framtiden.

X = DIALOG

att prata med de människor som använder en plats, och låta deras åsikter påverka slutresultatet, har blivit en central arbetsmetod i modern landskapsarkitektur. Hos Mareld är så kallade gåturer; en prome-nad i grupp som leds av en landskapsarkitekt, med planerade diskussions-stopp utmed vägen, ett etablerat verktyg. En annan modell är renodlade workshops där deltagarna får rita och berätta direkt på Marelds skissmaterial. Under det senaste året har flera sådana processer varit aktuella, bland annat i Kragerö i Norge och i Mölnlycke utanför Göteborg. Marelds dialog-expert, Charlotte Sellbrandt, tycker att Kragerö och Mölnlycke är två olika, men tydliga, exempel på vilka vinster som kan göras i ett dialogarbete. Det handlar om förtroende och konkreta förändringar i slutresultatet. Kragerö kan jämföras med någon av Bohusläns älskade semesterorter, eller delar av Skåne. Det är en plats dit man flyttar efter att ha levt ett aktivt liv. När Mareld kom till Kragerö för att hålla workshop om förändringar av en central plats möttes de av äldre män, och de var förbannade. Boende i Kragerö, Norge, – Vi lät dem uttrycka sin frustration. Efter en pratar om sin ort. stund förstod vi att de var oroliga att historiska värden i Kragerö skulle gå förlorade och att alla parkeringsplatser skulle försvinna. Efter att vi hade lyssnat, diskuterat och fångat upp deras åsikter blev stämningen mycket lugnare. De förstod att vi tog till oss deras synpunkter och då vågade de tro att slutresultatet ska bli bra, säger Charlotte Sellbrandt. aktivitetsparken i mölnlycke är en del i en större satsning som Förbo gör i samband med att bolaget firar femtio år. Parken är placerad 78


För- och nackdelar med den genomförda upprustningen i Mölnlycke inventerades under en gåtur. Mareld, Förbos bostadsvärdar, hyresgäster och driftpersonal deltog.

vid ett bostadsområde från miljonprogrammens tid. När den är färdig 2018 ska parken innehålla klätterträd och lekplats men också ett område med en utomhusscen, en plats för odling och ett utegym. För att få ett användarperspektiv på parkens olika funktioner hölls en workshop med bland andra lärare från Wendelsbergs folkhögskola som kunde berätta om vilka funktioner som är centrala för en utomhusscen, en odlarförening och en personlig tränare som kunde ge djupare insikter om vad som är viktigt för att ett utegym ska fungera. 79


Efter workshopen krympte Mareld avståndet mellan utomhusscenen och publiken och placerade en sandlåda i närheten av utegymmet, så att tränande föräldrar ska kunna ha med sig sina barn. Charlotte Sellbrandt tycker att dialogprocessen i Mölnlycke är ett bra exempel på att möten mellan de människor som använder en plats och landskapsarkitekten kan fungera som ett möte mellan experter. Landskapsarkitekter är tränade i att skapa platser där många funktioner kan mötas, och där människor samtidigt kan trivas och må bra. – Men det betyder inte att vi är experter på att leka på just den platsen. Eller odla. Eller träna. De människor som lever på en plats är experter på sin vardag. Därför måste vi prata med dem om deras behov och utifrån det samtalet skapa platser som människor vill använda, säger Charlotte Sellbrandt.

X = DIALOG

trots att kragerö och miljonprogrammet i Mölnlycke är två platser som skiljer sig åt finns också något som förenar. Att engagera de människor om bor på en plats i utvecklingen av nya miljöer som växer fram tangerar flera av samtidens stora frågor om samhällsutveckling. Hur skapar vi dialog och samhörighet? Hur kan dialog vara ett verktyg för att skapa inkluderande utemiljöer? Hur hanterar vi digitala verktyg i samhällsutvecklingen? Charlotte Sellbrandt ser ett stort behov av att hitta bättre former för att fånga upp mer kunskap hos boende i områden som både Kragerö och Mölnlycke. – Vi vet att det finns mycket kunskap hos de som lever på en plats. Men när det är dags att dela sina tankar med andra dyker väldigt få upp. Kanske behöver vi arbeta mer med digitala verktyg, men då skulle en del viktiga kvaliteter som bara uppstår när man träffas på en plats försvinna, säger Charlotte Sellbrandt. på mareld diskuteras också hur de som landskapsarkitekter kan komma närmare dem som ska använda de platser kontoret jobbar med. – Som konsulter är vi en mellanhand och våra uppdragsgivare har den kontinuerliga direktkontakten. Det vore intressant om vi kunde utvecklas till att ha huvudansvar för kontakten med de människor som ska använda platsen. Vi vet inte hur det ska gå till än, men vi siktar ditåt, säger Charlotte Sellbrandt. 8O


”De människor som lever på en plats är experter på sin vardag. Därför måste vi prata med dem om deras behov och utifrån det samtalet skapa platser som människor vill använda.” – CHARLOTTE SELLBRANDT LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

81


DIALOG / CASE

Upprörda känslor i Kragerö Kirkeområdet är en kär plats bland Krageröborna och när vårt vinnarförslag presenterades för allmänheten 2014 satte många kaffet i halsen. – Va! Ska kullen förvinna? Och våra parkeringsplatser? Det startades Facebookgrupper och det skrevs upprört i lokalpressen – ”et forslag hinsides all fornuft”, ”en kakofonisk malström av uhyrligheter”. Här behövdes helt tydligt en förankringsprocess. Marelds förslag ”En plats, flera rum” tar utgångspunkt i Kragerös historia, brokighet och mänskliga skala

samt i människans inneboende önskan om att vara social och möta andra människor. Förslaget vill skapa en grön, social och flexibel mötesplats att använda till både vardag och fest. Vi visste att vi hade ett bra förslag och det var med självförtroende vi tog oss an dialogprocessen. Vi hade workshop och gåtur riktat mot ungdomar och en välbesökt diskussionsträff med allmänheten. Sammantaget ledde dialogarbetet till en betydligt lägre ljudnivå i debatten och insikten om att samtal alltid lönar sig.

82


CASE/  Kirkeområdet i Kragerö PLATS/

Kragerö, Norge ÅR/ 2O14–2O15 BESTÄLLARE/ 

Kragerö kommune

83

 Illustrationen

från tävlingsbidraget väckte debatt.

 Synpunkter

och idéer inhämtades under en gå-tur på plats i området.  Diskussion

med ungdomar om vad som är en bra plats.


DIALOG / CASE

Cultural Planning Garveriet i Floda har länge varit en sliten industrirest vid sidan om samhället. Ända tills en ovanligt kreativ och finurlig fastighetsägare köpte den gamla klenoden. Christer Harling älskar gamla nedlagda industrier med karaktär. Han har tidigare väckt liv i miljöer som Magasinsgatans Artilleriet och Kvarnbyn i Mölndal. Garveriet var även en viktig pusselbit i stadsbyggnadstävlingen om Floda centrum. Mareld deltog och lyckades knipa 2:a platsen i konkurrens med nästan 60 bidrag. Priset ledde till kontakt med de lokala fastighetsägarna som ville jobba vidare på ett

mer öppet och interaktivt sätt. Mareld tog rollen av gestaltande dialogpartner och började arbetet med att ta fram ett utvecklingsprogram för Garveriet. Berörda intressenter och medborgare bjöds in till ett antal workshops på plats och engagemanget kring Garveriets framtid fortsatte växa. I dag har Christer lämnat över stafettpinnen till Jonas Brandström och Garveriet i Floda är på väg att fyllas med massor av aktivitet där mycket kretsar kring matkultur, andlighet, cirkulär ekonomi och natur. Platsen färgar av sig och människorna formar platsen.

84


CASE/ 

Garveriet i Floda PLATS/

Floda, Lerums kommun ÅR/ 2O13–2O16 BESTÄLLARE/ 

Lokala fastighetsägare

85

 Trädgårdsgatan signalerar matkultur och blir en mjuk koppling mellan Floda centrum och Garveriet.  Garveriet

ligger med skyltläge mot Västra Stambanan.

 Modellen blir ett verktyg för dialog och skiss.


DIALOG / CASE

När Mareld kom till byn Mareld initierade en första workshop En klosterruin, en bruksmiljö, en ekoby och en köttbonde. Vad ska hända med på plats. Fastighetsägare, länsstyrelse, Kloster i Husby? Mareld fick i uppdrag att museet och lokalbefolkningen samlades ta fram utvecklingsprogram för den sago- i den nedlagda skolan. Deltagaren fick likt vackra miljön i södra Dalarna. Tåg till leva sig in i olika målgrupper och roller delades ut. Busiga barnet, historia nörden, Gävle, hyrbil genom skogarna och där ligger den stillsamma oasen. husbilspensionären, hippien och fågelMålet är att utveckla besöksnäringen skådaren. En gemensam ”gå-tur” med stopp och frågeställningar på olika platser. och utgå från platsens fulla potential. Kulturmiljön och naturvärdena står högt Att förstå en plats på olika plan kräver noggrann inventering och analys. på bevarandelistan och länsstyrelsen samt museet har starkt fokus på platsen. Vad betyder platsen för olika målgrupper, Men vem bor där? Vad vill människorna? vilka intressen, initiativ och engagemang finns under ytan? Med fördjupad dialog Hur kan turister och besökare möta boende och hur ska vi blåsa liv i alla gamla nås insikt och ökad träffsäkerhet i all historiska byggnader? arkitektur.

86


 Vad

ska hända med den gamla smedjan? Vad vill busiga barnet göra här? Hur tänker husbilspensionären?

 Varför

flyttar man till Kloster?

 Klosterborna

för gåtur.

samlade

CASE/ 

Kloster i Husbyringen PLATS/

Kloster i Husby, Hedemora kommun ÅR/ 2O16–2O17 BESTÄLLARE/ 

Intresseföreningen Bergslaget

87


 Our

proposal for the future Sege Park.

of the innovation contest “Sharing for Affordable & Climate Smart Living”.

DIALOG / CASE

 Finalists

88


The more the merrier An assignment too tempting to resist: working group developed a strong that’s how we felt when the Nordic proposal. The proposal became one of four finalists in competition with Council of Ministers’ Nordic Built over 30 entries. In the subsequent Cities programme held a major innoland allocation, Serneke was allotted vation contest called “Sharing for Affordable and Climate Smart Living”. a number of building rights and the idea process transitioned into impleThe contest applied to one location in each Nordic country, and in partner- mentation. Spreading the team across a task and gathering maximum exship with the City of Malmö, Sege Park was Sweden’s entry: the prudent pertise and creativity is crucial for conversion of what was once a psychi- achieving innovation. The more the merrier. atric hospital with plenty of cultural history and value as a park. Mareld formed a team with KjellCASE/  gren Kaminsky, HIFAB, Linnalabor, Sege Park Chalmers student, architect and LOCATION/ researcher Lena Jarlöv, Vägen ut!, Malmö LTH student, Katja Lindroos, Hemsö YEARS/  and Serneke. This broad panel in2O16 corporated a variety of generations, CLIENT/  disciplines and technical areas. In a Malmö Stad, Serneke, number of workshops, the team was Hemsö mined for expertise from which the

89


DIALOG / CASE

Smaken är som baken Hur vill vi sitta, ligga vistas i den framtida Jubileumspaken. Hösten 2017 anordnade Göteborgs Stad, Mareld och Atelier le Balto, en gåtur tillsammans med äldre från Lundby samt ungdomar från seglarskolan i Frihamnen. Syftet var att samla in tankar och synpunkter inför framtagandet av möbelprototyper. Deltagarna leddes från Esperantoplatsen och Rosenlund via Magasinsplatsen, Domkyrkan och Stenpiren, vidare till slutmålet – Frihamnen. På

vägen prövades olika möbler och sittmöjligheter som utvärderades och diskuterades. Väl ute i Frihamnen hade en första del av den tillfälliga Strandparken skissats upp i 1:1 och platsen undersöktes gemensamt. Nästa steg blir att ta fram prototyper för att pröva möbleringen av den tillfälliga parken, utvärdera och dra lärdom. Att engagera besökaren och göra fler delaktiga i utformningen av en av Göteborgs viktigaste allmänna platser.

9O


CASE/  Gåtur/dialog för möblering Strandparken PLATS/

Göteborg

 Var,

hur, varför vill man sitta, ligga eller vistas på en plats?

ÅR/ 

 Hur kan en möbel utformas för att passa alla?

BESTÄLLARE/ 

 På

2O17 Göteborgs Stad

91

plats i Frihamnen – här ska det bli en park.


NORMAN  JANS LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

Vad betyder ordet eko för dig? – Eko är ett ord som används mycket idag men det måste ha en äkta innebörd, inte bara vara ett säljande koncept. För mig är det en viktig del av mina dagliga aktiviteter. Det handlar om ”växelverkan mellan organismer och din naturliga miljö”. Som landskapsarkitekter, vi som skapar miljöer, är vi ansvariga för att hantera detta på ett hållbart och känsligt sätt.

X = EKO

Hur märks det att eko är en drivkraft hos Mareld? – Du ser det i kontorsorganisationen, vad vi handlar och hur vi kommer till våra möten. Det är en viktig del av Marelds filosofi.

Hur märks det att eko är en drivkraft hos dig som person? – Jag tänker mycket på hur mitt barn kommer att uppleva sin värld och att det är nu vi har möjlighet att påverka framtiden. Genom att agera på rätt sätt sparar vi resurser och ger våra barn möjligheten att göra något mer meningsfullt med dem. Hur tycker du att projekt blir bättre av att man låter drivkraften eko ta plats? – Projekten blir mer värdefulla, till exempel med större biologisk mångfald eller att vi med innovativa lösningar skapar mer skötselextensiva miljöer. Jag tänker att i längden kan detta skapa en fjärilseffekt, där små handlingar får stora konsekvenser för oss alla.

92


= Eko Naturens tjänster kan byggas in mycket tydligare i våra stadsmiljöer. För oss är det en positiv revolution att fler tänker så.

93


94

X = EKO


”Zorn frågade mig en gång om jag visste något vackrare än en svensk, blommande äng. Jag grubblar fortfarande.” – CARL LARSSON SVENSK KONSTNÄR 1853 –1919

95


The city transforms exciting, but dirty and dangerous: that is more or less the role that cities have played in the world. But as more and more of the earth’s population become city-dwellers, cities are beginning to shed their old skin. Even today some urban areas provide more biodiversity than large scale agricultural landscapes. It wouldn’t be surprising if in the future we would see cities transforming from toxic destroyers of nature to suppliers of clean water, fresh air and homes for wildlife. On riverbanks in Gothenburg, Mölndal and Trelleborg, and in many parts of the world, the change has already started.

X = EKO

half of all people on Earth live in a city. And the moving vans keep coming. Around 70 percent of the world’s population is expected to live in a city by 2050. How will this work, in terms of environmental impact? Humankind lives as if we had access to an additional planet, and today, cities account for 70 percent of the “How do we turn cities of world’s energy consumption and carthe future into climate hubs instead of climate polluters?” bon dioxide emissions. But that picture is seriously about to change. The concrete work of transforming cities from climate burdens to part of the solution to humankind’s major critical issues is about to pick up speed. there’s several reasons why need to talk about nature in cities. Through urbanization we lose connection to where we as a species come from, that is wilderness. Nature doesn’t recognize the borders drawn on maps and it takes time for species to adapt to manmade structures and processes. Plants, insects, animals among others move from rural to urban landscapes and vice versa, leading to consequences hard to predict or reverse. Working with urban nature is essential as contemporary land use patterns and agricultural practices in rural areas are not welcoming to species richness either. But despite all this, cities are part of ecological cycles and have functioning ecosystems within them. Many species have vanished from urban areas or are on the course of doing it, whereas others have adapted to human impacts and found new habitats 96


To find more creative ways of handling storm water – an important task for landscape architects.

in novel ecosystems. “Our job as landscape architects is to take all of this in consideration”, says Martin Allik landscape architect at Mareld and author of the Master’s Thesis “Exploring urban habitats in the center of Gothenburg”. The first half of 2017 saw the launch of the Swedish national innovation program for sustainable urban development: Smart Sustainable Cities. The goal is to further develop research on how cities can be transformed into climate hubs, instead of climate polluters, so that Swedish and European climate goals can be achieved. “We think this development is incredibly positive. In our world, the new view of multifunctional urban planning is nearly revolutionary. Sustainability and ecology can be built into architecture, localities and 97


infrastructure. This approach doesn’t cost more, but it requires more expertise,” says Oskar Ivarsson, landscape architect at Mareld.

X = EKO

there are several tools and guidelines that help to consider and evaluate nature. One of the strategies used from the global to local level is to increase awareness about and the valuation of ecosystem services and their importance for an urban environment. Simply put, ecosystem services are the services which nature provides With the right design, amphibians humankind. For example, flowing also enjoy living in the city. waterways, bees that pollinate plants and vegetation that provides shade. Of course, it sounds simple and necessary to integrate such values when planning or designing green areas. The reality is more complex. Such conflicts are clearest when it comes to open water solutions. Raingardens are beautiful to behold; they purify surface water and create opportunities for richer flora and fauna. But from a safety perspective, open water is more dangerous than a tunnel, and in some cases, also harder to manage. “At the same time, open surface water solutions are easier to modify, for example when more capacity is needed. Simply put, buried pipes have to be dug up and replaced if they become too weak. That is why the standard is to bury oversized water and sewer systems. Completely unnecessary,” says Oskar Ivarsson. what makes waterbodies special in this context is that many species, including us, humans, have considered shorelines as suitable habitats. Most of the World’s cities even after industrialization have been established on riverfronts, lakesides or seashores (Kowarik 2011). Throughout the history of humankind, water has been essential for trade, movement and basic survival. But shorelines also form complex ecosystems rich with species. During the past two decades an increasing number of projects have focused on restoring and recreating natural shorelines, because such riparian habitats are important transition areas between 98


Ecosystem services – the service nature provides us for free In our projects we’re not just trying to maintain the existing ecosystem services, but are always interested in enhancing them or even creating new ones! This could be on the ground, roof, wall or in water. Ecosystem services are often divided into four categories. Here’s a glimpse at them:

Supporting:

Cultural:

‘Ecosystems subcontractor’

‘Improves health and well-being’

Regulating:

Provisioning:

‘Nature’s own engineering skills’

‘Resources for the society’

terrestrial and aquatic habitats, harboring a rich diversity of vegetation and wildlife. On top of species richness, open water in urban areas often has a high recreational value. the mölndal river outside Gothenburg and Ståstorps River in Trelleborg are two examples of the fact that waterways in cities will soon have a new role. Both waterways have been seen as obvious and fairly uninteresting for many years. Today, both rivers have been upgraded and are considered important for the changeover to sustainable cities. Read about how this work has taken place in the case descriptions in this chapter. 99


1OO

X = EKO


“We often forget that we are nature. Nature is not something separate from us. So when we say that we have lost our connection to nature, we’ve lost our connection to ourselves.”

1O1

– ANDY GOLDSWORTHY BRITTISK KONSTNÄR FÖDD 1956


EKO / CASE

Den fula ankungen Från att under lång tid ha dominerats av diverse industriområden står Mölndalsåns dalgång nu inför en omvandling till att bli en grön blandstad med kontor och bostäder med ett attraktivt läge mellan Göteborgs och Mölndals innerstäder. Detta ställer krav på att hela miljön uppgraderas enligt hållbara utvecklingsprinciper. Mölndalsån är en resurs som kan nyttjas mer än vad den gör i dag och bör ses som en stor tillgång och en naturlig del av en framtida hållbar stad. I dag är Mölndalsån relativt gömd i det urbana landskapet och det är

få ställen där allmänheten bjuds in till åkanten. Trots sitt urbana läge är ån rik på arter och fungerar som en grön koppling i nord-sydlig riktning. Projektets fokus har varit att ta fram idéer om hur man kan knyta samman dalgången med gröna promenader och parkstråk längs Mölndalsån som kopplar till intilliggande naturområden. Vi tog fram ett antal strategier för gångstråkets möte med åkanten för att skapa en variationsrik promenad där översvämningsskydd integreras med sittplatser och vegetation.

1O2


CASE/  Grönstrukturplan Mölndalsån PLATS/

Göteborgs Stad & Mölndals Stad ÅR/ 2O14 BESTÄLLARE/ 

Göteborgs Stad & Mölndals Stad

1O3

 Fler

passager över ån stärker å-rummets användarvänlighet.

 Aktivering

av otrygga miljöer under bron.

 Större

variation i vegetationstyper gör å-promenaden mer attraktiv för både människor och djur.


 Vass. En vilsam fond för människor på promenad och ett skyddande lager växtlighet för ödlor, fisk, grodor, sländor och fåglar.

EKO / CASE

Multifunktionalitet Ska man bygga något så ska man alltid fråga sig – kan detta användas på flera sätt? Ska vi spara resurser, utrymme och klara av att bygga täta, gröna städer, så måste vi tänka multifunktionellt. I Frihamnen byggs en ny stadsdel som ska läka samman Göteborg och locka till vistelse. Mareld och Atelier Le Balto har i uppdrag att gestalta delar av Jubileumsparken och programmera den för alla tänkbara målgrupper. Genom temporära prototyper och olika etapper söker vi oss framåt efter optimala lösningar. Parken ska kunna ta emot dagvatten, vara en förlängd skolgård för in-

tilliggande skolkvarter och samtidigt svälja besökare från stadsdelen och hela Göteborg. Mareld lägger alltid på filtret ekologi och i teamet finns ekologer från Melica och Calluna. För att maximera ekologisk nytta är det bland annat viktigt att skapa en flack strandzon i älven. Något som är sällsynt i stadens centrala lägen. Så kom vi på att den framtida tryckbanken kunde gestaltas tillsammans med denna målbild och inte bara ligga där och ”trycka på”. En grund zon för insekter, yngel, havsöring och fågelliv. En kontemplativ vass där besökaren kan finna avskildhet och ro.

1O4


 Skolgård,

promenadstråk och en plats för djurliv. Jubileumsparken får många funktioner och växer fram i etapper.

CASE/  Jubileumsparken PLATS/

Frihamnen, Göteborg ÅR/ 2O16-pågående BESTÄLLARE/ 

Göteborgs Stad

1O5


EKO / CASE

The Sand box Ståstorpsån i Trelleborg har ringlat sig fram genom den sydskånska slätten sedan istiden. Den eroderar, ringlar och byter riktning. Där den nådde havet bildades ett delta, med fågelliv och översilningsytor. Då och då kom en storm och svepte upp tång och drivved långt in på land. Sedan kom människan. Hamnen växte och markytan närmast havet behövdes för industri och kommers. Å-fåran rätades ut och fylldes igen till ett brant dike. Under E6:an fick ån rinna i en kulvert. Det blev svårare och svårare för ål och havsöring att ta sig upp till sina lekområden. Svårare för insekter och fåglar att hitta mat och livsrum. Människan glömde bort Ståstorpsån. Så en dag på kommunalkontoret. Trelleborg planerar att flytta hamnen och staden ska ta ett kliv fram mot havet. Nya kvarter planeras och en park. Kanske där Ståstorpsån mynnar ut i Öresund? Kommunekologen kopplade in Mareld som i sin tur stärkte upp teamet med ekologen Jakob Sörensen från Calluna. Målet var att återställa åns ursprungliga ekologiska funktioner – och kanske även lägga till nya? Att skapa översilningsytor och möjlighet för ån att röra sig fritt. Mareld kläckte idén om sandlådan – The Sand Box. Vatten eroderar land till sediment som förs ut i havet och sedimenterar. Peneplanet är den nivå, havsytan, dit allt strävar. Vår idé bygCASE/  ger på interaktivitet mellan Ståstorpsåns krafterna från Ståstorpsån, mynning havet och människan. Ett PLATS/ definierat område där man Trelleborg tolererar förändlighet och ÅR/  kortare livslängd. Investe2O16–2O17 ringar görs med denna insikt, vegetation och vatten BESTÄLLARE/  skapar ett rekreativt och Trelleborgs ekogenererande landskap. kommun

1O6


1O7


MARTIN ALLIK LANDSKAPSARKITEKT, MARELD

X = VÄNSKAP

What does the word friends mean to you? – The word “friends” has as many meanings as there are people. It could mean companionship, trust, duty, love, loyalty, strength, tolerance, trust and many more things. It is about feeling comfortable and accepted as you are. Friendship is a constant dialogue; a reflection of thoughts, feelings and actions. How can you tell friendship is one of Mareld´s driving forces? – Friends can talk freely, openly without being afraid of being judged. We don’t have to agree on every point or think the same in every question, but knowing and feeling comfortable with each other helps us to discuss various issues openly. Our unique experiences, back-

ground, know-how and perspective inspires and educates. In what way does friendship improve the outcome of a project, in your opinion? – Of course, I want all people to do good, but for people that you really care about you can effortlessly walk the extra mile. In what way does friendship improve the outcome of a project, in your opinion? – All of us spend more than 1/3 of our days at work. Doing that with friends in a relaxed, joyful and positive environment makes us more creative, brave and more willing to take on new challenges. Friends encourage, console and advise, they know when and how to support you when you’re having tougher times.

1O8


= Vänskap Vi utvecklas i mötet med andra människor och bygger långvariga relationer.

1O9


11O

X = VÄNSKAP


“Watching people is my favorite social.” – RICHARD ROGERS BRITTISK ARKITEKT 1933 –

111


X = VÄNSKAP

1

2

3

4

5


6

9

7

Mareld, vännerna och världen

8

1

Glada vinnare i Kragerö.

2

Mareld, Kjellgren Kaminsky, Hifab med flera vann pris i Sege Park, Malmö!

3

Glada silvermedaljörer i Selmas park.

4

Glada finalister i Sege Park.

5

Att resa är att utvecklas. Tänkvärt besök på minnesplats i Berlin.

6

Samarbete som ger frukt! Mareld + Bornstein Lyckefors fick första pris i allmän tävling i Kärdla, Estland.

7

Videolänk och spänd väntan tillsammans med Bornstein Lyckefors. Vi vann!

8

Studiebesök i våra egna kvarter.

9

Ett av många besök i Frihamnen tillsammans med Atelier Le Balto.


12

1O

Pop-up garden Avenyn tillammans med Chalmers & White med flera.

11

Boll Smedja hjälper oss att svetsa skateskulptur.

12

Kontorsgranne Urban Vikingson i Bohuslän.

13

Seminarium ”Skate & the City”.

14

På studieresa i Tallin tillsammans med AL Studio.

15

Äventyr i Köpenhamn.

16

Kontorskompis och möbelformgivare Roger Persson

17

Rundvandring i St Petersburg, på besök hos Semrén & Månsson.

18

Tillsammans med Bengtsfors kommun på det nybyggda torget.

1O

13

X = VÄNSKAP

14

11


15

17

16

18


19

2O

21

X = VÄNSKAP

22

19

Mareld ordnade seminarium och fest i Teater Unos lokaler.

2O

På tur i Floda med våra förra kontorsgrannar Ferrum Arkitekter.

21

På upptäcksfärd i Helsingfors.

22

Vildväxande grönska med AL Studio.

23

Första pris tillsammans med Kjellgren Kaminsky i den allmänna tävlingen för Kjöpmansgata i Trondheim, Norge.

24

Rundvandring vid slussområdet, Trollhättan tillsammans med Vänersborgs och Trollhättans kommun.

25

Med kollegorna från Urbio i Köpenhamn.

26

I Oslo med våra Hunnebostrandkollegor på Sjölén & Hansson arkitekter.

27

Våra kära grannar på Teater Uno, ställer upp i vått och torrt!


23

24

7

26

25

27


Bilder

HEJDÅ

sid. 4 Mareld sid. 6 Mareld sid. 9 Mareld sid. 10 Mareld sid. 11 Shutterstock sid. 12–13 Shutterstock sid. 14 Atelier du Maître de Bari/ Wikimedia sid. 15 Shutterstock sid. 16–17 Mareld sid. 18–19 Mareld sid. 20–21 Mareld sid. 22–23 Mareld sid. 24 Mareld sid. 25 Shutterstock sid. 26–27 Viktor Wrange, SLU sid. 28–31 Mareld sid. 33 Yann Monel sid. 34–35 Mareld sid. 36–37 Mareld & Annica Ögren sid. 38–39 Tomorrow Visuals. sid. 40 Mareld sid. 41 Shutterstock sid. 42–43 Mareld sid. 44 Björn Körner sid. 45 Leo Sharp sid. 47 Olof Heino sid. 48 Katherine Sterner sid. 50–53 Mareld sid. 54–55 Mareld sid. 56 Mareld sid. 57 Mareld sid. 58–59 Mareld sid. 60 Mareld

sid. 61 sid. 62–63 sid. 64 sid. 65 sid. 66 sid. 67–68 sid. 70–71 sid. 72–73 sid. 74 sid. 75 sid. 76 sid. 77 sid. 78 sid. 79 sid. 81 sid. 82–83 sid. 84–85 sid. 86–87 sid. 88–89 sid. 90–91 sid. 92 sid. 93 sid. 94–95 sid. 96 sid. 97 sid. 97 sid. 99 sid. 100–101 sid. 102–103 sid. 104–105 sid. 106–107 sid. 108 sid. 109 sid. 110

Shutterstock Shutterstock Shutterstock C.F. Møller Architects Mareld Mareld Mareld & Trollhättan tomt Krister Engström Mareld Shutterstock Shutterstock Mareld Mareld Mareld Shutterstock Mareld & Lene Hennum Mareld Mareld Mareld Mareld Mareld Shutterstock Mareld Shutterstock Mareld Shutterstock Mareld Mareld Mareld Atelier le Balto Mareld Mareld Shutterstock Mareld


MARELDs JUBILEUMSBOK  

Att drivas av variabeln X. Om att vilja förändra, samarbeta och att göra varje yta till en lite bättre plats.

MARELDs JUBILEUMSBOK  

Att drivas av variabeln X. Om att vilja förändra, samarbeta och att göra varje yta till en lite bättre plats.

Advertisement