Issuu on Google+

Dundermycket sexual­under­visning Falluckor och positiva resultat i ett försök att göra teori till praktik Författare: Emma Skarpås


RFSU-Gruppen Malmö www.rfsu.se/malmo Författare: Emma Skarpås. Layout: Johan Kimrin. Illustrationer: Anna-Karin Elde (sid 9, 21, 26, 34, 39, 50, 57 samt 59), Eva Fallström (s 17, 24 samt 33) och Ida Holmström (s 30 samt knopar). Tryckeri: Tryckfolket, Malmö 2010.


Inledning Sexual­under­visning är en viktig del i det förebyggande arbetet mot HIV och sexuellt överförda infektioner (STI). Detta slår flertalet nya studier fast och Socialstyrelsen bekräftar i sin senaste rapport om Ungdomars sexuella hälsa (2007). Men sexual­under­visning är inte enbart viktigt för att förebygga överföring av STI, utan även för att skapa goda förutsättningar för varje individ att ta väl övervägda beslut och må gott i sin personliga utveckling. Det gäller självbild, bekräftelse, lust, förtroende och relationer – inte bara sexuellt överförda infektioner. Sexual­under­visning har ett syfte i sig själv, oavsett ”kli mellan benen” och oönskade graviditeter. Denna rapport lägger fokus på just sexuellt överförda infektioner och teori och praktik för att förebygga dessa. Men på inget sätt ska de andra delar som är tätt sammansvetsade med kliet förringas. Inte sällan är det med anledning av alla de andra delarna som ungdomar och andra hör av sig och ger sitt förtroende till oss som arbetar med sexuell hälsa. Det är med anledning av detta som vi har fortsatt förtroende att vara den som frågeställaren hör av sig till. Rapporten du håller i din hand utvecklar inte detta förtroende närmare utan belyser ett försök att genomföra sexual­under­visning så att den gör avtryck på sexuellt beteende och känns lättbegriplig och nära för den som deltar. Den vänder sig primärt till personer som arbetar med, eller vill fördjupa sig i, forskningsbaserad sexualundervisning. Vi på RFSU-Gruppen i Malmö har funderat över hur vi har arbetat de senaste åren, vägt goda erfarenheter mot utmaningar, diskuterat med ungdomar, konsulterat forskning, studenter och forskare och tagit fram det bästa i vårt sätt att arbeta. Vi har provat nya tassemarker som utgörs av metoder inspirerade av Motiverande Samtal (MI) i arbete med grupper av individer, och vi tror att där finns en del att hämta. Inte det mest konventionella, och kanske just därför väldigt bra. Vårt arbete är inte klart utan förändras och förbättras ständigt. Vi har använt oss av en hel del teorier och erfarenhet i planeringen och genomförandet, och det blev en hel del undervisning – både för de som arbetat med och de som deltagit i undervisningen – därför valde vi att kalla rapporten Dundermycket sexual­under­visning. Falluckor och positiva resultat i ett försök att göra teori till praktik. Trevlig läsning!


Sid 4

Innehåll

Innehåll Inledning –– Disposition –– Tack

3 6 6

Om RFSU 

7

1. Om sexual–undervisning 

8

–– Sexualitet + lärare = sexual­under­visning, eller?  –– Undervisningens roll och syfte

2. Do’s and don’ts – forskning om sexual­under­visning idag  –– Sexualsyn  –– Struktur –– Teori i grunden  –– Innehåll – mer fokus på beteende  –– Utbildare –– Konsekvenstänkande  –– Samhället, socialt spel och risktagande –– Sexuella script skapar normer  –– Motiverande samtal  –– Forskningslathund

3. Projekt Dundermycket sexual­under­visning

8 9

10 10 10 13 15 16 18 18 20 21 25

26

–– Medverkande skolor –– Metod –– Projektets utförare –– Övningar  –– Kondomcase

26 26 28 28 32

4. Utvärderingsdesign 

37

–– Enkäter till elever  –– Enkät till skolpersonal –– Intervjuer –– Fokusgruppssamtal

37 39 39 40


Innehåll

5. Effekter – Enkäter –– Bakgrund –– Hur upplevde du undervisningen? –– Upplevt om innehåll och användbarhet –– Vad togs upp i undervisningen? –– Specifikt om projektet –– Om STI och risk –– Elevernas riskuppfattning före undervisningen –– Elevernas riskuppfattning efter undervisningen –– Kondomanvändning – case om beteende

6. Effekter – Intervjuer –– Tanke och handling –– Viktigt med nära budskap

7. Effekter – Fokusgruppssamtal –– Preventiv effekt av att lyssna på varandra –– Mer eller mindre –– Vad har eleverna lärt sig

8. Skolpersonal

42 42 43 43 44 45 45 46 46 46

48 48 50

52 52 53 53

54

–– Mediegymnasiets personal –– Agnesfridsgymnasiets personal

54 55

9. Sammanfattande diskussion

57

10. Uppslag och idéer inför framtiden

59

Referenser och inspiration till vidare läsning

60

–– Litteratur –– Internetadresser  –– Muntlig framställning 

60 62 62

Sid 5


Sid 6

Disposition

Disposition Här är något om varje kapitel för överskådlighetens skull. Rapporten är upplagd i ett antal olika kapitel med så beskrivande rubriker som bara är möjligt. En del ämnen går in i varandra och där finns hänvisningar till andra delar i rapporten. Första kapitlet ger en kortfattad beskrivning till varför sexual­under­visning är på skolors agenda och vilka mål och utmaningar som finns. Därefter följer ett kapitel om den forskningsmässiga bakgrunden till projekt Dundermycket sexual­under­visning med Motiverande Samtal som det kanske mest oanade innehållet. Kapitel tre och fyra tydliggör själva projektet, med struktur, upplägg och metoder respektive utvärdering. Kapitel fem till åtta redovisar på olika sätt resultat och effekter av projektet. Sista kapitlen får läsaren en avslutande diskussion om lärdomar och nya tankar efter Dunder­ mycket sexual­under­visning.

Tack Först och främst vill jag rikta ett stort tack till de skolor, elever, lärare och skolledare som vi arbetet med. Ni har med stort förtroende och tålamod mött oss med ryggsäckarna fulla av möjliga och omöjliga idéer. Tack också till alla de som engagerat sig utanför alla ”måsten”, och snickrat om lektioner och scheman i linje med projektet. Tack till Hanna Frank, för dina nyfikna frågor och din analys av elevers upplevelse av projektet. Elinor och Jack – otroligt grymma mentorer, var och en på sitt expertis-vis. Tack layoutare för att detta inte är ett worddokument, flitiga korrläsare för input och styrelsen i RFSU Malmö för mod och pepp i inte minst omfattande och nydanande idéer.


Om RFSU

om RFSU RFSU, Riksförbundet för Sexuell Upplysning, är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik som funnits sedan 1933. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som ser som sin uppgift att sprida en fördomsfri, bejakande och öppen syn på sexualfrågor. RFSUs vision uttrycks bäst i de tre friheterna; friheten att vara, friheten att välja och friheten att njuta.

Frihet att vara Frihet att välja Frihet aTt njuta RFSU har ett flertal lokala föreningar och i Malmö har RFSU haft en avdelning sedan 1934. RFSU-Gruppen är en del av RFSU Malmö som sedan 1990 på olika sätt bedrivit HIV/STI-förebyggande verksamhet i Skåne med statliga medel. Gruppen består 2009 av två socionomer, tillika auktoriserade sexualrådgivare (NACS1) samt en folkhälsovetare med vidareutbildning i allmän sexologi och MI. Den preventiva verksamheten utgörs av utbildning, sexual­under­visning, information och rådgivning till framförallt ungdomar, unga vuxna och personer som genom sitt yrke kommer i kontakt med dessa.

1. Nordic Association for Clinical Sexology

Sid 7


Sid 8

Kapitel 1 Om sexualundervisning

1. Om sexual– undervisning Sedan 1950-talet har Sverige haft obligatorisk sexual­under­visning2 i skolan. Under decennierna sedan införandet har undervisningen skiftat karaktär och inriktning. I dess tidiga dagar var undervisningen starkt inriktad på avhållsamhet under ungdomsåren och sexualitet förlagd till äktenskapet allena. Idag vilar sex- och samlevnadsundervisningen, som den allt som oftast kallas, ytterst på demokratiska värderingar och respekt för andra. Den är obligatorisk i både grundskolan och i gymnasiet, vilket gör skolan skyldig att ge sexual­ under­visning.

Sexualitet + lärare = sexual­under­visning, eller? Det bedrivs massor av sexual­under­visning i skolor runtom i Sverige. Internationellt är Sverige välrenommerat för sin undervisning och på många ställen görs fantastiska lektionsplaneringar, temaveckor, inplanerade studiebesök och ämnesövergripande insatser. Vad är då problemet? Jo, att skillnaderna mellan, och även inom, skolor är stor; att mycket vilar på enstaka individer (läs eldsjälar); att många idéer och engagemang är tillfälliga; och att det strukturellt behövs mer uppbackning. Skolan i Sverige styrs ytterst av skollagen, läroplaner och kursplaner. I den förstnämnda står inget skrivet om sexual­under­visning, däremot i de två senare. Läroplaner (Lpo, Lpf ) är kortfattade ramverk som anger riktlinjer för skolan och kursplaner beskriver respektive ämne närmare, samt de mål som undervisningen förväntas uppnå. I Lpo 94, som gäller grundskola, förskola och fritidshem (det obligatoriska skolväsendet) samt i Lpf 94 (för gymnasiet och vuxenutbildning) finner man några rader om sexual­under­visning. Under avsnittet ”rektorns ansvar” listas övergripande ämnen som ska integreras i olika ämnen. Här återfinns, bland miljö, jämställdhet och trafik, sex och samlevnad. Sex och samlevnad omnämns även i kursplaner för biologi och samhällsämnen på grundskolenivå. Det är bra. Det är bra att ämnet ligger i läroplaner och kursplaner och kanske även dess placering under ”rektorns ansvar”. Det är dock inte lika bra att det finns få ämnesbeskrivningar som tydligt involverar sex och samlevnad. Rätt enkelt kan ämnet falla mellan

2. Det används ofta olika begrepp för sexual­under­visning, som sex- och samlevnadsundervisning, sexualkunskap och sexualupplysning. Sex- och samlevnadsundervisning som är det mest frekvent använda begreppet är inte målgruppens språk, vilket är viktigt i det aktuella ämnet, därför har vi valt att använda begreppet sexual­under­visning genomgående.


Kapitel 1 Om sexualundervisning

stolarna eller på enskild eldsjäls lott. Det är inte heller bra att väldigt få lärare har utbildning för att verkställa raderna under ”rektorns ansvar”. Enligt en kartläggning som RFSU gjorde 2004 läser enbart 6% av lärarstudenterna en kurs inom ämnet sex och samlevnad och knappt hälften av högskolorna som har lärarutbildning har en valbar kurs i ämnet. En alldeles pinfärsk kartläggning från Göteborgs universitet (Katz & Wallin 2009) säger ungefär samma sak. Nyligen gjordes en satsning på didaktiska kurser i sex- och samlevnad på en handfull universitet och högskolor i Sverige, men det är fortfarande många mil kvar.

Undervisningens roll och syfte RFSU anser att elever ska få en bred sexual­under­visning där samtal om kroppen och dess möjligheter till lust, relationer, genus, sexuell läggning, värderingar och samhällets sexualsyn ingår. Sexual­under­visningen måste också främja jämlikhet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Undervisningen handlar också om att skapa förmågan att bedöma och undvika sexualitetens risker, liksom att träna sig i att fatta egna beslut. Undervisningen skapar också möjlighet för eleverna att bli klara över sina personliga ”ja” och nej” samt att få definiera sin sexualitet och dess uttryck. Sexual­under­visningen har till syfte att trygga individer i sökandet efter – vad RFSU brukar kalla – sin sexuella ”inre kompass”. Denna ska ses som en vägvisare som underlättar för individer att fatta sina egna, väl övervägda beslut; tolka och förstå känslor och därmed skilja på det som känns rätt och fel.

Sid 9


Sid 10

Kapitel 2 Do’s and don’ts

2. Do’s and don’ts – forskning om Sexual­ under­visning idag Sexual­under­visning som forskningsområde tangerar många olika vetenskap­ liga fält och discipliner. Från medicin och risker för överföring av sexuellt överförda infektioner via psykologiska och sociologiska processer till peda­ gogik och kommunikation. På intet sätt kommer avsnittet nedan vara en heltäckande redogörelse för dessa i sig komplexa ämnesområden, däremot tas den högaktuella forskning upp som legat till grund för RFSU-Gruppen Malmös metodutveckling av sexual­under­visning. För den ovane läsaren kan kapitlet verka ”teoritungt” och arbetsamt att läsa. Ta då gärna en titt på den korta sammanfattningen i slutet för överskådlighet och plocka det som är intressant.

Sexualsyn Något av det första att nämna vad gäller forskning om sexual­under­visning idag är att de bästa möjligheterna att lyckas och nå fram med undervisningen är genom en positiv syn på sexualitet. Den positiva synen vilar på ett direkt hälsofrämjande perspektiv i vilket man utgår ifrån det som är bra och positivt (eller fungerar) och stärker detta. En viktig del i att utgå från en positiv syn på sexualiteten är att konstatera att den är där – sexualiteten – och därmed utgå ifrån att det finns frågor och funderingar. Ofta talas det om att man inte ska ”väcka den björn som sover”, och således inte ha sexual­under­visning eller framföra budskap till de unga att vänta. Forskning har visat att detta har direkt motsatt effekt. Undervisning som har budskap i stil med ”vänta”, ”lär dig säga nej” och ”avhållsamhetslöfte” har gång på gång visat sig vara mindre effektiv3.

Struktur Innehåll och struktur är i många situationer av vikt. Det gäller även sexual­ under­visning. En kärleksdag på alla-hjärtans-dag, ett besök från RFSL. Det är en bra början. Med det här kapitlet vill vi ta struktur på sexual­under­ visningen till en ny nivå. Kanske är det inte så mycket som behöver göras om från grunden (på kärleksdagen och vid besöket) utan lite som behöver

3. se Forsberg 2007 för ett flertal exempel.


Kapitel 2 Do’s and don’ts

läggas till och några fler som kan involveras. Väldigt mycket effektivare, roligare och närmare.

Bred ansats Det finns ett flertal studier som pekar på att det är av vikt att sexual­under­ visning har en, vad som ofta kallas, bred ansats (se t.ex. Forsberg, 2007 eller Tikkanen 2007). En trolig förklaring till detta är att det är många bitar som ska fogas samman när det kommer till sexual­under­visningens breda mål. Det är självförtroende, identitet4, kärlek, relationer, lust, bekräftelse, kli, sexuell orientering och uttryck och därtill samhällets, familjens och vännernas syn som ska och bör hinnas med. Och kanske är det just därför – för att pussel­ bitarna är många – som en bred ansats har visat sig mer lämplig i sexual­under­visningssammanhang. Genom en bred ansats är det också mer troligt att fler inkluderas i undervisningen och känner igen sig eller engageras. Vad betyder då bred ansats? Försök till beskrivningar av detta har gjorts av flera och beskrivningarna inkluderar att kombinera flera olika aktörer, metoder och moment, att besöka en mottagning (t.ex. ungdoms- eller STImottagning), tillgång till kondomer, undervisning om sex5och insatser för att höja självförtroende.

Återkommande Forsberg konstaterar också att det är av vikt att det finns tid och utrymme för ungdomarna att återkomma till sina frågor och funderingar i sexual­under­ visningen. Detta kan göras genom att den varar under en längre tid och/ eller sker i mindre grupper. Unaids (1997) utvecklar resonemanget och tillägger att enstaka6 tillfällen har mycket begränsad effekt. Återkommande undervisning är alltså även deras konklusion.

Involverande pedagogiska metoder Att undervisningen sker på sätt som engagerar och ger utrymme för egna reflektioner är direkt avgörande för dess effekt. Ofta nämns pedagogik och i synnerhet vikten av pedagogiska metoder som främjar engagemang och reflektion. Undervisningen måste således vara utformad så att eleverna känner att den gäller just mig. Involverande pedagogiska metoder som forskning och erfarenhet identifierar är exempelvis rollspel, att lösa uppgifter enskilt och i

4. Ibland påpekas att undervisningen i grunden handlar om identitet, läs mer om detta i RFSU:s Sexatlas för skolan (2003). 5. Mer om innehållet senare. 6. Unaids skriver ”not single, isolated” vilket har en vidare betydelse än svenskans ”enstaka”. Det viktiga är således både att det inte är vid ett tillfälle och att det inte sker utanför, och isolerat från, annan undervisning.

Sid 11


Sid 12

Kapitel 2 Do’s and don’ts

grupp, brainstorming, värderingsövningar, diskussioner i liten grupp, spel och lekar (Forsberg, 2007; Tikkanen 2007; Kindeberg 1997). Även metoder som direkt kan anses vara ”att tänka utanför boxen” nämns av eleverna i Olsson och Sjölanders undersökning (Olsson och Sjölander 2009). Eleverna nämner här filmskapande, workshops och arbete som är direkt betygsgrundande, för att öka seriositeten. Att göra studiebesök torde också ses som en del av detta.

Vaddå comprehensive?

Hög KASAM = Hög förändringsbenägenhet Låg KASAM = Låg förändringsbenägenhet

Kirby m.fl. (2005) menar vidare att involverande pedagogik, som kan göra informationen personlig, är framgångsrik. Just detta, att arbeta med ”comprehensive” undervisning och information nämndes av ett flertal föreläsare under WAS-konferensen (World Association for Sexual Health) i Göteborg 2009. Där poängterades att information som ges i sexual­under­ visningssammanhang måste vara lätt att förstå, lätt att ta till sig och samtidigt möjlig att införliva i det individuella handlingsutrymmet. Något förenklat kan ”comprehensive” översättas med begriplig. Informationen får helt enkelt inte ligga för långt bort, varken teoretiskt eller praktiskt. Det finns även andra som poängterar att informationen som ges måste vara begriplig och meningsfull för individen, bland dessa Knutagård (2000) som refererar till Antonovsky (1997). Antonovsky är mest känd för sitt begrepp KASAM – Känsla av sammanhang – som ett inlägg i hälsodebatten, där han betonar att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron skapar god grund för hälsa. KASAM ger individer anledning och motivation till hälsosamma val. När det kommer till sexuell hälsa kopplar Knutagård Antonovskys begrepp till förmågan att ta hälsofrämjande beslut och exempelvis ta till sig information.

”Antonovsky menar att en hög känsla av samman­­ hang inte är detsamma som god hälsa, men enligt honom kan människor med hög känsla av samman­ hang lättare ta till sig information om problemen med ohälsosamma vanor och hur de ska kunna hantera detta. Människor däremot med låg känsla av sammanhang förnekar lättare problemen eftersom de är mindre benägna att se verkligheten som den är och förändra sig efter den.” Knutagård, 2000 s. 15

Begriplig och meningsfull information eller uppmaning till förändrat beteende mot sexuell hälsa måste således ligga inom en verklighetssinnad referensram för individen. Beteendet får inte ligga för långt ifrån individen eller


Kapitel 2 Do’s and don’ts

vara direkt motstridigt med dess självbild eller mål. Detta kan konkretiseras med ett utdrag från Franks uppsats (2009) som genomfördes i samband med projekt Dundermycket sexual­under­visning. Frank intervjuar en utbildare från RFSU om vilket synsätt hon försöker förmedla vad gäller normer och relationer. Utbildaren talar om att vara rimlig och inte tro att eleverna ska göra 1000-mila kliv:

”Många blir nog ganska befästa i det tankesättet de hade innan för att de tycker att det någon annan säger är helt orimligt i den här världen, i just den här kontexten, som just den eleven lever i. Om man tycker att man inte ska skilja sig eller ha fem barn med olika personer så har man en annan syn (…) man är så inrutad på hur oskulden är och hur den ska förloras eller tappas att man inte reflekterar över det, man kanske reflekterar lite, men det är fortfarande så pass långt ifrån elevens vanliga utgångspunkt att man inte kan ta det till sig.” Frank, 2009 s. 28

Teori i grunden Att sexual­under­visningen och dess innehåll är väl grundat teoretiskt och presenteras för eleverna i en logisk ordning, slår Unaids (1997) fast under rubriken kännetecken för framgångsrika interventioner. Självklart, kan tyckas, men det är det kanske inte. Vad betyder då teoretiskt grundad sexual­under­visning? Generellt kan man säga att det betyder att vi som utbildare måste ha läst, funderat och någorlunda förstått hur sexualitet (med allt vad det innebär) och sexuellt risktagande fungerar.

Sexualitetens många delar Den första delen som måste vara väl grundad teoretiskt är hur självaste sexualiteten fungerar. Till att börja med är det av vikt att slå fast att sexualiteten är ett faktum för i princip alla människor7. Den är också i grunden en mycket god och njutningsfull kraft, som många människor tycker om. I undervisning – och även förståelsesynvinkel – är det viktigt att förstå att sexualiteten har flera delar. Det är inte bara biologi som styr oss, utan likaså

7. Författaren är medveten om att det finns individer som inte har någon sexlust eller inte något behov av att inkludera andra i sin sexualitet. Vill man läsa mer om asexualitet är asexuellt.blogspot.com eller a6aktivism.wordpress.com bra tips.

Sid 13


Sid 14

Kapitel 2 Do’s and don’ts

Biologi

”att vara” (art)

Psykologi ”att vara” (individ)

Sociologi

”att få lov” (grupp/samhälle)

Sexualitetscirkeln. Ett helhetsgrepp är viktigt för att förstå hur sexualiteten fungerar såväl bland individer som i grupper.

vår omgivning och våra tankar om oss själva. Brander och Hansson (1996) har utvecklat en mycket enkel modell för att förstå det komplexa i sexualiteten. Sexualitetscirkeln, som modellen heter, sätter fokus på ett helhetsperspektiv och författarna betonar att sexualiteten handlar om ett samspel mellan olika faktorer i en ständigt pågående process. Ingen av delarna i cirkeln kan ensam förklara sexualiteten, de både påverkas och påverkar varandra. Delarna kan, men behöver inte vara, lika stora och lika betydelsefulla för alla. Likaså kan delarna skifta över tid för såväl en individ som grupper av individer. Ett förtydligande kan göras med exemplet ungdomar. Ungdomar som grupp påverkas såklart mycket av puberteten (biologi) och dess hormonella inverkan, men också av den psykosexuella utvecklingen (psykologi) och funderingarna kring ”vem är jag och vem är just jag som sexuell person”. Den sociala ”tårtbiten” utgörs av kompisar, föräldrar och omgivande samhälle och styr avsevärda delar vad gäller möjligheterna att få lov att utvecklas och skaffa sig sexuella erfarenheter. Prova också att sätta lust i cirkeln. Hamnar lusten i den del som är biologi, eller kanske psykologi, eller är det vår sociala omgivning som styr vår lust?

Teori och risk När det kommer till sexualitetens ”baksidor” är det vanligt att man talar om sexuellt risktagande. Riskerna som det implicit handlar om är HIV och andra STI samt oönskade graviditeter. Risktagandet gäller ofta kondombruk, eller snarare frånvaron av det, men kan också handla om exempelvis kommunikation. Några exempel kan tas från Tikkanen (2003; 2005; 2007) som är en av Sveriges just nu främste forskare inom sexualitet och prevention. Tikkanen forskar vid Göteborgs universitet på MSM (män som har sex med män) och hivprevention. Mycket av hans fynd kan med fördel överföras till mer generella termer vad gäller prevention, och är således inte aktuella för enbart MSM, då de gäller allmänmänskliga beteendemönster. Varför utsätter sig individer för risk? I Kondomboken (2003) skriver Tikkanen att det finns många försök till förklaringsmodeller för sexuellt risktagande, men att ingen lyckats till fullo. Författarens eget försök till teoretisk modell för förklaring av sexuellt risktagande vänder allt på ända och fokuserar riskhantering istället för riskbeteende. Tikkanen menar att man med fördel ska använda detta begrepp för att förklara hur individer förhåller sig till risker för att bli smittad av en STI. Samma person kan vid olika tillfällen, med olika personer, bedöma sin risk olika och hantera risken diametralt olika. Riskhantering delas in i tre faktorer: individuella, interpersonella och situationella. Mycket enkelt förklarat menar Tikkanen att det finns avgörande faktorer som kan vara av olika karaktär. Bland de individuella faktorerna återfinns ålder, kunskap och erfarenhet kring STI. Känner man exempelvis inte någon som har/har haft en STI, kanske det känns avlägset och


Kapitel 2 Do’s and don’ts

man associerar inte sig själv som en som har en STI. Eftersom det krävs minst två personer för att en STI ska överföras kan man anta att inter­ personella faktorer, relationen mellan människor, har inverkan på beteendet. Kom­munikationsmöjligheter och emotionell betydelse nämns här som avgörande för riskhanteringen. Tikkanen skriver att forskning på MSM har visat att oskyddade samlag har mycket symbolisk karaktär vad gäller intimitet och tillit, och exempelvis kondom kan därför skapa emotionell distans. En annan interpersonell faktor som ofta tas upp är förälskelse. ”Jag var ju kär” är inte ovanligt som svar på frågan huruvida kondom användes eller inte. De faktorer som kan kategoriseras som situationella är exempelvis alkohol, resor, droger. Tikkanen skriver att flertalet forskare visat på samband mellan alkohol och ökat sexuellt risktagande. Likaså kan själva sexuella situationen påverka. Hur man resonerar i och utanför själva sexuella situationen skiljer sig ofta. Tikkanens idéer kan enkelt sammanfattas i att hanteringen av sexuella risker varierar beroende på person, relation och situation. I Kunskapsbaserad hivprevention riktad till män som har sex med män (Tikkanen 2007) poängterar författaren vidare att en av de viktigaste aspekterna för lyckade interventioner är att de baseras på teori. I detta sammanhang återges diffusionsteori samt återfallsprevention, teorier som traditionellt inte är direkt kopplade till sexualitet. Teorin kring återfallsprevention härstammar från kognitiv teori (ofta använd i samband med behandling kring missbruk och kriminalitet) medan diffusionsteorin handlar om hur ny kunskap sprids i nya sammanhang, mellan grupper av individer. Diffusionsteorin kan exempelvis urskilja så kallade ”early innovators”, som lätt tar till sig nya saker, eller ”popular opinion leaders” som kan användas för att lättare nå svårnådda grupper. Genom att sälja in ett budskap till dessa kan man få större gehör eller snabbare spridning av ett visst budskap inom en viss grupp.

Innehåll – mer fokus på beteende När sexual­under­visning ges och utvärderas har sedan länge information, kunskap och attityder stått för undervisningens fokus. Många studier har på senare tid visat att det är av stor vikt att fokusera beteende (t.ex. kondom­ användning och kommunikation om skydd) vid interventioner för sexuell hälsa8. Alltså beteende i synnerhet och kunskap och attityder i allmänhet. Anledningen till detta är att man har sett att kunskap och beteende inte nödvändigtvis är tätt förbundna, och därmed att exempelvis kunskap om hur STI överförs inte nödvändigtvis ger kondom- eller slicklappsanvändning på köpet. Unaids (1997) uttrycker att det är viktigt att ha realistiska

8. se t.ex. Tikkanen 2007 och Forsberg 2007 för översikt av ett flertal studier samt Unaids 1997.

Kunskap och beteende är inte nödvändigtvis tätt förbundna.

Sid 15


Sid 16

Kapitel 2 Do’s and don’ts

Övning i förhandling och kommunikation i sexuella situationer tas upp av många studier och förslag ges att detta kan göras genom roll­spel, brain­storming och smågrupps­ diskussioner.

förväntningar på vad sexual­under­visningen kan ge för resultat. Man kan inte förvänta sig att det som lärs ut direkt ska generera ett beteende i linje med detta, skriver Unaids, och därmed måste man se sambandet mellan kunskap, attityder och beteende som svagt – eller i alla fall inte tätt förbundet. Kindeberg (1997) jämförde i sin studie de elever som svarat allra bäst i ett kunskapstest om hur man undviker att HIV överförs med hur de planerade agera i en fiktiv framtida sexuell situation. Instruktionerna i frågan inkluderade ovetskap om sexpartnerns hivstatus. Dessa elever hade inte större benägen­het att agera vad Kindeberg kallar ”önskvärt”. Hon fann ingen korrelation mellan kunskap och handlingsberedskap. Hennes studie styrker således tesen att kunskap och beteende inte är tätt förbundna. Tikkanen (2007) drar i sin sammanställning av internationell forskning riktad till MSM slutsatsen att färdighetsträning och fokus på kognitioner9 är av stor vikt vid interventioner för minskat sexuellt risktagande. Han refererar vidare till Ellis m.fl. (2003) och beskriver färdighetsträning i gruppinterventioner där deltagarna kan träna på olika saker (t.ex. att prata och förhandla om skydd) som särskilt verksamma. Att identifiera och prata om hur man värderar risker ingår i bearbetningen av kognitioner. Övning i förhandling och kommunikation i sexuella situationer tas upp av många studier (se t.ex. Tikkanen 2007, Unaids 1997) och förslag ges att detta kan göras genom exempelvis rollspel, brainstorming och smågruppsdiskussioner för att öka möjligheterna till individuell reflektion. Av yttersta vikt är också att dessa diskussioner och rollspel om beteende är verklighetsförankrade. De måste ligga nära ungdomarnas egen vardag och de frågor, behov och önskemål som föreligger där och då10. En studie (Kirby m.fl. 2005) menar att man efter att ha utgått ifrån riskoch skyddsfaktorer i identifieringen av innehållet i sexual­under­visningen (såsom begränsande normer, uppfattade risker, kommunikation, kunskap) också ska utforma undervisningen utefter detta med exempelvis aktiviteter som tar upp och bearbetar var och en av de definierade faktorerna. Relevansen i detta ligger främst i dels just de berördas definition av innehållet samt möjligheten att bearbeta kognitioner och svårigheter i kommunikation (se färdighetsträning ovan) bit för bit.

Utbildare Det finns en stor diskussion om vem eller vilka som är mest lämpliga att bedriva sexual­under­visning. Forsberg (2007) refererar till Kirby (1997)

9. Med kognition menas här de tankeprocesser som bearbetar information och kunskap och kan förändra beteende. Detta kan ske såväl medvetet som omedvetet. 10. Mer om detta finns att läsa under avsnittet Struktur.


Kapitel 2 Do’s and don’ts

med två konklusioner kring vem och hur utbildaren ska vara. Där betonas dels vikten av att tro på programmet (läs idén och syftet med sexual­under­ visningen, författarens anmärkning) och att vara såväl kunnig inom ämnet som i metoderna vilka används inom satsningen (t.ex. att leda rollspel). Hilton (2003) frågade 16-17-åriga engelska tonårskillar om vilka egenskaper en utbildare11 som ska ha sexual­under­visning bör ha. Svaret fanns i förmågan att skapa en trygg social miljö för att möjliggöra uttryck av personliga och svåra frågor. I Hiltons studie (2003) framkom att det var av yttersta vikt att det var en avslappnad stämning och att läraren inte skämdes eller upplevde någon som helst situation som pinsam, då detta skulle skapa minskad trovärdighet i klassrummet. Förmågan att ha kontroll på klassen och inte släppa genom sarkasm eller gliringar poängterades. Många av de intervjuade berättade att de erfarit förstörda lektioner till följd av just detta. Även Forsberg (2007) menar att de internationella och svenska översikter som granskats i Ungdomars sexuella hälsa framhöll utbildarens förmåga att skapa en trygg social miljö. Det är också detta som möjliggör att arbeta med en involverande pedagogik. Kindeberg (1997) gjorde i början av 1990-talet en stor undersökning om undervisningens möjligheter att påverka elevers tankar kring HIV (Kindeberg skriver aids) och sex. Hon finner att utbildarens roll ofta glöms bort i utvärderingar av metoder och effekter samt att denna roll/person egentligen är väldigt avgörande. Liksom Forsberg (2007) och Hilton (2003) senare ska finna poängterade Kindeberg redan under sin undersökningstid att utbildares förmåga att ha kontroll på klassen är väldigt viktigt för att skapa en bra lärandesituation12. De lärare som Kindebergs undersökning inkluderade fick också själva peka ut en utbildares svåraste uppgift när det kommer till sexual­under­visning. Svaren lydde: att vara nyanserad och både informera om smittvägar och bejaka sexualitet, samt att bearbeta fördomar och värderingar och inte ”bara” förmedla kunskap. Vidare förhörde sig Hilton (2003) om ålder, kön och huruvida läraren skulle komma utifrån eller finnas inom skolan. Sammantaget konstaterades att ålder inte var av vikt utan snarare individens empatiska förmåga; lärare inifrån fick gärna ta hand om basala fakta medan lärare utifrån var att föredra för nyanserade diskussioner om attityder, känslor, relationer och sexuellt beteende; samt att för de flesta kvittade lärarens kön – men fler av killarna ville ha en lärare av motsatt än av samma kön.

11. Hilton använder ordet ”educator” och nämner samtidigt att det inte är lärarkompetensen i sig som är det viktigaste, därav blir den svenska motsvarigheten som ofta används – lärare – något felaktigt i sammanhanget. 12. Kindeberg uttrycker detta i termer av ledarskap, se Kindeberg (1997; 2001)

Sid 17

Såväl Forsberg (2007) som Kirby (1997) betonar vikten av att utbildaren är kunnig i såväl ämnet som i metoderna som används. Enligt Hilton (2003) är det även av yttersta vikt att läraren inte skäms eller upplever situationen som pinsam.


Sid 18

Kapitel 2 Do’s and don’ts

Konsekvenstänkande Ekstrand (2008) har bland annat studerat sexuellt risktagande hos tonårspojkar i Sverige utifrån The Health Belief Model. Mycket kortfattat bedöms då det upplevda hotet (om det är sannolikt, omedelbart/avlägset, allvarligt); kostnad mot vinst (positiva och negativa aspekter på handlande); trigger­ faktorer och tilltro till sin egen förmåga. Ekstrand konstaterar att omedelbara risker (rädsla för erektionssvikt, osäkerhet) väger tyngre än framtida (eventuella) hälsorisker vid beslut om kondomanvändning bland dessa ungdomar. Dessutom var risken för oönskad graviditet enbart ett hot om graviditeten skulle fullföljas, och det menade de inte var särskilt troligt. Beteendet i den givna situationen påverkades vidare av ”fysisk miljö, partners och kompisars inställning till kondom, tilltro till sin egen förmåga att använda densamma samt genusrelaterade förväntningar i samband med sex” (Ekstrand, 2008 s.70). Samtidigt visar RFSUs senaste studie Kådiskollen (2009), genomförd i Norden på 15-64-åringar, att de allra flesta skulle reagera positivt på att någon föreslog kondom. Där svarade endast 3 % av de som någon gång föreslagit kondom att de sällan/aldrig fått positiva reaktioner när de föreslagit kondom (RFSU 2009). Det är således väldigt mycket troligare att få positiv än negativ respons på förslaget att använda kondom. Vidare hamnar ansvarstagande och omtänksam överst av ett tjugotal valbara ord om hur man uppfattar en person som föreslår kondom. Inte förrän på tionde plats kommer någon som har könssjukdomar, och bland de allra sista kommer pinsam och töntig.

Samhället, socialt spel och risktagande En del i att fokusera beteende är att träna på att se situationer komma och vara förberedd på dem. Det handlar också om att se hur samhället återspeglas i sänghalmen, eller som Helmius (1990) brukar uttrycka det ”varhelst två människor är tillsammans sexuellt, är samhället med som tredje part”. Marston & King (2006) har sammanställt flera studier som tittat närmare på just hur omvärldsfaktorer – sociala, samhällsmässiga och kulturella mönster – spelar in när det kommer till beteende i sexuella möten. De fann sju centrala teman, vilka är ytterst relevanta i utformning av budskap och diskussioner med ungdomar13. Dessa redogörs nedan mycket kortfattat. • Ungdomar bedömer risk vad gäller sexualpartners utifrån om de upp­fattas som ”clean” eller ”unclean”. Risken för sjukdom bedöms på icke tillförlitliga grunder såsom hur väl man känner varandra eller dennes utseende.

13. Det är värt att nämna att det mestadels är undersökningar gjorda på heterosexuella.


Kapitel 2 Do’s and don’ts

• Sexualpartners har stort inflytande på sexuellt beteende i allmänhet. Exempel: om att ”vara kvinna” innebär att vara ihop med en man, kan en misslyckad relation betyda sämre social status. • Kondomer kan vara stigmatiserande och förknippade med brist på tillit. Kondomer kan signalera sexuell erfarenhet, vilket uppfattas som mer/mindre önskvärt. De kan även signalera att man bär på en STI eller innebära ett misstänkliggörande – och tvärtom. • Könsstereotyper fastställer sociala förväntningar och beteenden. Män och kvinnor förväntas vara olika sexuellt intresserade och aktiva. Exempelvis förväntas kvinnor bli ”swept off their feet into sexual intercourse, in a way that is not logical, planned or rational”14 (Marston & King 2006, s. 1583). Trots detta ligger ansvaret för skydd i allmänhet på kvinnor. • Samhället i stort bestraffar och belönar sexuellt beteende, och detta påverkar givetvis beteendet. Att följa könsstereotypa mönster kan ge högre status, exempel som nämns för män – många partners, och för kvinnor – avhållsamhet eller en exklusiv relation. Samtidigt kan riskabelt sexuellt beteende vara önskvärt av just den anledningen. • Rykten och socialt uppvisande av sexuell aktivitet/inaktivitet är viktigt, och rykten är avgörande för social kontroll av sexuellt beteende. Rykten är kopplade till avhållsamhet för kvinnor och heterosexuell aktivitet för män. Kvinnors rykte skadas av för många manliga partners och mäns rykte av att de inte ”pushar” för sex. Det är också stigmatiserande att inte ha haft eller inte kunna ha penetrerande samlag, och mot bakgrund av detta kan rädsla för erektionssvikt påverka kondomanvändningen. • Sociala förväntningar hämmar kommunikation om sex. Unga människor undviker att tala öppet om sex med partners och är istället tvetydiga i sin kommunikation. Detta gör säkrare sex svårare att planera. Det kan också finnas en motvillighet i att diskutera kondom om det kan likställas med att föreslå eller samtycka till sex. Att inte tala om kondomanvändning håller också möjligheten att inte ha samlag öppen. I Sverige har Ekstrand (2008) undersökt sexuellt risktagande15 och flera delar av Ekstrands forskning ligger i linje med Marston & Kings fynd ovan. I den svenska sammanfattningen skriver Ekstrand, i likhet med de förra, att sexuellt

14. Ung. ”tagna med storm på ett sätt som inte är logiskt, planerat eller rationellt” (författarens översättn.) 15. Ekstrand skriver själv att hon mestadels fokuserat heterosexuellt risktagande, vilket påverkar detta textavsnitt.

Sid 19


Sid 20

Kapitel 2 Do’s and don’ts

”den enskilda kvinnan, i den konkreta situationen, ska kunna kliva ut ur en passiv könsposition för att istället kliva in i en aktiv sådan där hon är den som styr det sexuella mötet, i detta fall mot ökad säkerhet”. Forsberg, 2007.

risktagande är komplext och innehållande sociala, individuella, kontextuella och genusrelaterade faktorer. Det är stora ord att fylla i korthet i denna rapport. Bland Ekstrands förslag på åtgärder och framtida forskning för att förebygga oönskade graviditeter och STI återfinns ”diskussion och problema­ tisering vid undervisning om vilken betydelse genus/kön har för de villkor som styr ungdomars preventivmedelsanvändning” (Ekstrand, 2008 s.72). Vidare kan man läsa att det finns en generell inställning bland både killar och tjejer att hänskjuta ansvaret för prevention till tjejer och att killarna fjärmar sig från sexuellt och reproduktivt ansvar. Ekstrand fann också att killarna tog mindre ansvar för sin partners hälsa än tjejerna; att graviditet var ett större hot än STI; och att även om det var graviditet som sågs som jobbigt – enbart var ett problem om en tjej inte ville göra abort. Och i de flesta fall så trodde de sig kunna påverka tjejens beslut. Detta försätter särskilt tjejer i en svår situation. Samtidigt som en tjej inte förväntas uttrycka sexuell aktivitet, planering eller kunskap, ligger ansvaret kring skydd på henne. Forsberg refererar till Unaids (1997) som problematiserar detta ytterligare. Forsberg skriver att könsstereotyper utgör ett hinder för att motverka negativa konsekvenser av sex. ”Implicit betyder detta att den enskilda kvinnan, i den konkreta situationen, ska kunna kliva ut ur en passiv könsposition för att istället kliva in i en aktiv sådan där hon är den som styr det sexuella mötet, i detta fall mot ökad säkerhet”. Detta kopplat till Marston & Kings tema fyra (könsstereotyper fastställer sociala förväntningar och beteende) och fem (samhället i stort bestraffar och belönar sexuellt beteende) säger en hel del om det konstanta sociala spel som påverkar ungdomars val. Det är tydligt att det finns stereotypa könsroller och normer kring dessa som begränsar de individuella valen, både killars och tjejers, med belöningar och bestraffningar som brev på posten vid ”felaktiga” val. Här kan man tydligt se vikten av att uppmärksamma och diskutera kognitioner och icke-kommunikation i samband med sexuella möten.

Sexuella script skapar normer Sexualiteten har biologiska förutsättningar men vilar också på socialt konstruerade grunder. Vad vi känner, tänker och åtrår samt hur vi samspelar med andra individer är beroende av den sociala och kulturella kontext vi lever i. Termen sexuella script myntades av Simon och Gagnon (se t.ex. Simon 1973; Simon & Gagnon 1986) som ville studera sexualiteten som vilket annat samhällsfenomen som helst. De menar att vi lär oss sexualitet och ville studera hur produktionen av sexuellt beteende – rent socialt – går till. Scripten står för den referensram individen känner och förhåller sig till och kan ses som ett slags manus(skript) för sexuella handlingar och känslor. Scripten ger svar på frågor som när, hur, var, med vem eller vilka. Därmed innebär scripten också


Kapitel 2 Do’s and don’ts

normer – oskrivna lagar – som skapar begränsningar. Sex? Inte då, inte med de/den, inte så, inte nu, inte så ofta, inte där. Teorin om sexuella script utgår bland annat från att sexualiteten är kulturellt betingad (dock med biologiska och fysiologiska förutsättningar) och därmed att faktorer som klass, etnicitet, ålder och kulturell bakgrund spelar in. Sexualiteten måste därför alltid förstås i ett sammanhang. Samma sexuella handling kan därmed tolkas olika i olika tider och kontexter. Även individens egen tolkning och själva upplevelsen av en handling är ett resultat av kultur och inlärning – vi lär oss vad vi ska tycka om och inte tycka om. Scripten utvecklas hela livet. Önskemål utvecklas och anpassning sker till kulturell och social kontext. Individerna lär sig passa in eller inte passa in. En individs sexuella script kan vara resultatet av ett eller flera samtidigt inverkande kulturella och sociala kontexter – och därmed vara väldigt likt eller olikt andra.

Motiverande samtal ”Motivation – de inre processer som aktiverar, guidar och bibehåller beteenden” (Lundgren & Lökholm 2006 s. 45). Denna definition på motivation återfinns i en bok om motivationshöjande samtal i skolan. Författarna till boken menar här att motivationen innefattar att förändra något, och i detta fall från ett destruktivt beteende till ett mer konstruktivt sådant. Deras tanke grundar sig i en metod som kallas motiverande samtal. Den första artikeln om MI16 som metod publicerades 1983 av William R. Miller, en amerikansk psykolog som arbetade med missbruks­ problematik. Idag används MI inom ett antal områden där det finns grund för beteendeförändring, däribland behandlingsarbete och hälsorådgivning i samband med sjukdom. I Sverige är Christina Näsholm och Tom Barth några av dem som skrivit och arbetat mest med MI17. Statens Folkhälsoinstitut har även identifierat

16. Motiverande samtal benämns ofta MI, efter den engelska termen Motivational Interviewing. Hädanefter kommer denna förkortning att användas synonymt med motiverande samtal. 17. Denna text baseras mestadels på en av deras böcker. Läs mer i exempelvis Motiverande samtal. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor från 2006.

Sid 21


Sid 22

Kapitel 2 Do’s and don’ts

MI som en lämplig metod att arbeta med när det kommer till sexuellt risktagande18. Detta gör metoden även lämplig att inkludera när det kommer till sexual­under­visning.

MI – metodens grunder

Vad vet du om STI? Vill du att jag ska berätta lite mer om STI för dig? Exempel på frågor i en MI–baserad informationsdialog om STI.

Grundtanken i metoden är förändring, och då snarare argument kring varför/ varför inte förändring än hur själva förändringen ska gå till. Inom MI kallas metoden klientbaserad metod, men i grund och botten handlar det om att möta en individ, t.ex. en elev på en skola19. Individen och dennes motivation och upplevelse av diskrepans mellan befintligt och önskat beteende fokuseras särskilt. Under ett samtal fungerar MI-rådgivaren ofta som mycket aktiv lyssnare som ställer öppna frågor, bekräftar, reflekterar och ”bollar tillbaka” det klienten själv tar upp. Rådgivningen går i princip aldrig utanför det som klienten/personen själv nämnt, beskrivit eller upplevt. På så vis utgår samtalet och samtalet om förändring alltid ifrån klienten. Ett tydligt exempel på detta är det som kallas informationsdialog eller informationsutbyte. Vid MI är det i första hand klientens befintliga kunskap man utgår ifrån och bygger på denna med den kunskap som klienten själv efterfrågar. En informationsdialog börjar ofta med en öppen fråga (exempelvis: Vad vet du om sexuellt överförda infektioner?) och därefter kilas ny kunskap in efterhand som samtalet fortsätter. Centralt i MI är just att utforska diskrepansen, den störande skillnaden, och sedan stärka individen i beslut kring en positiv förändring. I utforskandet av diskrepans i ett beteende fokuseras särskilt konsekvenserna av ett beteende. En stor del av metoden ligger i teknik kring samtal och lyssnande, här kan speglingar, omformuleringar och ”smörgåsbord” få utgöra exempel. Att t.ex. lägga fram känsliga eller mindre önskvärda diskussionsämnen som en del i ett ”smörgåsbord” kan göra dem lättare att ta upp. ”Smörgåsbord” samt att spegla, använda synonymer och sammanfatta, kan användas för att rikta eller fortsätta en önskad diskussion. En del av MI som många känner till är den kring motstånd. Inom MI brukar man tala om att inte gå in i direkt konfrontation, som stärker motstånd, utan snarare ”rulla med motståndet”. Med detta menas att man bekräftar klienten i sin upplevelse av motstånd och tar sin utgångspunkt i den motivation som finns istället. I detta ligger även att kunna identifiera motstånd, som kan ta olika form. Tystnad, förnekelse och förskjutning av problemet är några av dessa.

18. Mer om detta återfinns på Statens Folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se. 19. MI använder konsekvent ”klient”. Denna text kan med fördel läsas med egenvalt subjekt, exempelvis elev, individ, klient eller brukare. Läs genomgående eleven/individen/klienten/ brukaren om ordet klient inte passar in för just din verksamhet!


Kapitel 2 Do’s and don’ts

MI–rådgivare: Jag uppfattar det som att du skulle vilja använda skydd när du har one–night–stands. Klient: Ja, men jag kan inte använda kondomer, det är sjukt pinsamt att ta fram och ingen gillar ju det. Det är fan INGEN som använder kondomer. MI–rådgivare: Okej, du upplever det pinsamt att ta fram kondomer. På vilka andra sätt skulle man kunna skydda sig? Motiverande samtal möter inte motstånd utan ”rullar med”.

Ett sätt att ta upp förändring och fokusera medvetenheten om konsekvenserna är genom en övning som kallas beslutsbalans. I denna menar Larsdotter (2009) att klient och rådgivare går genom för- och nackdelar av ett bibehållet beteende (t.ex. slarv med kondomer och aldrig testning för STI) och sedan negativa och positiva konsekvenser av ett förändrat beteende (t.ex. konsekvent kondomanvändning och testning). Det är av vikt att övningen görs systematiskt och i rätt ordning, gärna med illustration att utgå ifrån.

Motiverande samtal i grupp Motiverande samtal som metod har de senaste åren fått stor uppmärksamhet. Inom sexualitetsområdet har utbildningar börjat ges för de som arbetar med exempelvis smittspårning. Forskning har visat att motiverande samtal kan ha en positiv inverkan på en förändringsprocess, och att metoden – med sin utgångspunkt i just klientens vilja och inställning till förändring – minskar moraliska bedömningar (Carey m.fl. 1997). Av denna anledning kan metoden vara lämplig i samtal om sexuellt beteende och prevention gentemot STI då dessa ämnen fortfarande ofta är behäftade med sociala och därmed beteendemässiga begränsningar. Idag används MI främst som metod gentemot en individ, exempelvis samtal i samband med smittspårning. Det finns dock flera delar i MI som vi tror med fördel kan användas i arbete med grupper. Om detta finns det dessvärre föga skrivet och publicerat20. Att utveckla diskrepans och tydliggöra konsekvenser är fullt möjligt att

20. I skrivande stund finns inget publicerat på svenska i ämnet. En sökning på den medicinska databasen PubMed visar inte heller några resultat. Christina Näsholm och Tom Barth anordnade 2009 fulltecknade kurser om MI i grupp, men ännu finns inget nedtecknat. På www.symposium.se kan man läsa mer om dessa kurser.

Status Q

Sid 23

Förändring

+ fördelar med bibehållet beteende

+ positiva konsekvenser av förändrat beteende

– nackdelar med bibehållet beteende

– negativa konsekvenser av förändrat beteende

Beslutsbalans. I övningen görs först vänster stapel uppifrån, och sedan höger stapel nerifrån (bildar u–form).

Status Q

Förändring

+ slipper gummismak + känns nära

+ vill känna sig säker

– Risker/tankar kring HIV – kan inte riktigt släppa tanken och ge sig hän

– Förnimmelsen/ känslan inte tydlig – hur ses jag av andra? Konstig? – känslan hos mottagare av oralsex sämre?

Beslutsbalans. Exempel på samtal kring oralsex på manligt kön. Samtalet skulle kunna fortsätta ”Låt säga att du skulle använda kondom, hur tänker du kring det?”


Sid 24

Kapitel 2 Do’s and don’ts

göra i grupp. Individerna i gruppen kommer att värdera konsekvenserna på olika sätt, men de nämns och individerna lägger kanske märke till andra konsekvenser än de som de själva hade tänkt ut. Informationsdialogen, där man först tar reda på den existerande kunskapen för att sedan bekräfta och fylla i är ett väldigt användbart redskap i undervisning. Här finns också stora möjligheter att utreda och belysa oklarheter. I sexual­under­ visningssammanhang finns också många tillfällen att använda sig av öppna frågor. Svaren som lämnas från eleverna kan användas för speglingar, då man som utbildare kan rikta diskussionerna till de ämnen som det finns behov av. Elevernas svar kan också användas som ”smörgåsbord”, vilket kan göra ämnen mindre pinsamma eller känsliga att ta upp. Att fundera ut lämpliga och lätta steg till förändring eller se och tydliggöra möjligheter är också fullt möjligt att göra i grupp. Särskilt verksamt kan det bli då det görs med metoder som tydligt involverar och tränar gruppen, exempelvis i rollspel eller smågruppsdiskussioner. Här kan det bli än mer verksamt om man skapar gruppnormer för ett önskvärt beteende21.

Exempel från RFSU RFSU har sedan tidigare tagit fasta på och arbetat i grupp med exempelvis kondomanvändning. Delar av övningen Kondomcase (se avsnittet om övningar) baseras på vikten av att först och främst få ”vräka ur sig” alla nackdelar med kondom och kondomanvändning och bekräftas i dessa. Dels för att det ökar trovärdigheten i under­visningen då den är realistisk, dels för att övningens avslutning ligger i det positiva – i fördelarna med kondom. Se likheterna med MI och beslutsbalans!

21. Läs mer om färdighetsträning och gruppnormer under avsnittet Innehåll – mer fokus på beteende.


Kapitel 2 Do’s and don’ts

Forskningslathund På det hela taget är det många faktorer som har inverkat på Dundermycket sexual­under­ visning. Här beskrivs de i den mest kortfattade formen för överblick eller lathet. Sexualsyn • Positiv sexualsyn vilandes på ett hälso­ främjande perspektiv är mest effektivt. Avhållsamhetsbudskap håller inte menar ett flertal studier. Struktur • Bred ansats med flera olika moment för att bemöta sexualitetens komplexitet. • Möjlighet till reflektion och att återkomma till frågor är viktigt. Detta sker bäst genom ett längre tidsperspektiv, flera träffar och små grupper. • Involverande pedagogiska metoder som engagerar (brainstorming, smågrupps­ diskussion, rollspel). • Lättförståelig undervisning som känns möjlig att införliva själv. • Rätt nivå, nära elevernas egna frågor och funderingar. • Teoretiskt välgrundad undervisning. Innehåll – mer fokus på beteende • Fokus på beteende, då beteende och kunskap inte är tätt förbundna. • Övning ger färdighet – på kommunikation och förhandling om t.ex. ansvar och skydd i sexuella situationer. • Verklighetsanpassad undervisning, som ligger nära ungdomarnas egna frågor och behov. Utbildare • Utbildaren ska vara bekväm i ämnet, vad gäller kunskap, personligt förhållningssätt och metoder. • Ha förmåga att skapa en trygg social miljö

samt ha kontroll på klassen för att möjliggöra en bra lärandemiljö. • Utbildaren agerar moderator snarare än en traditionell lärarroll. Konsekvenstänkande • Omedelbara risker (osäkerhet, erektionssvikt) väger tyngre än avlägsna hälsorisker (STI) vid beslut om kondomanvändning. • De allra flesta skulle reagera positivt på att någon föreslog kondom. Samhället, socialt spel och risktagande • Flera komplexa system inverkar på beteende och kognitioner bland dessa sociala spel och förväntningar, ryktesspridning, könsstereo­typer och orealistiskt grundat tankesätt i clean/unclean. Dessa system begränsar och styr beteende på individuell basis. Sexuella script • De sexuella scripten kan ses som manus (skript) som beskriver hur, när, var och varför vad gäller sexuell aktivitet och relaterade känslor. De utvecklas hela livet och är be­­roende av en individs sociala och kulturella omvärld. Motiverande samtal • En individbaserad samtalsmetod som rönt alltmer uppmärksamhet inom sexuellt riskta­ gande. Baseras på öppna frågor, reflektioner och ”tillbaka-bollande” av det klienten själv tar upp. Fokus ligger på att öka medvetenheten om konsekvenserna av ett visst beteende och därmed motivationen till förändring.

Sid 25


Sid 26

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

3. Projekt Dundermycket sexual­under­visning Detta är ett försök att göra praktik av teori där vi i möjligaste mån tagit fasta på det som de nyaste kunskapsöversikterna säger är verksamt och möjligt i undervisningssammanhang.

Medverkande skolor I projektet har två gymnasieskolor ingått, Mediegymnasiet och Agnesfridsgymnasiet. Båda skolorna ligger i Malmö och är kommunala gymnasieskolor. De är dock av olika karaktär avseende vilka utbildningar som ges där Mediegymnasiet fokuserar på just medierelaterade ämnen såsom journalistik, grafisk design och radio medan Agnesfrid är ett gymnasium med inriktning på möbel- och finsnickeri samt fordon.

Metod Konkret innebar projekt Dundermycket sexual­under­ visning ett par olika saker för RFSU, elever och lärare22. Nedan redogörs för det praktiska – såsom upplägg, kronologisk ordning, parallella projekt och övningar.

22. Mer om utformningen finns att läsa i forskningsavsnittet.

22. Mer om utformningen finns att läsa i forskningsavsnittet.


Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Elever Eleverna mötte RFSU upprepade gånger och undervisades och diskuterade flera ämnen i ett flertal olika metoder. På båda skolorna fanns även parallell sexualkunskapsrelaterad verksamhet – i olika omfattning. Genom detta tog skolorna hand om delar av undervisningen, framförallt utrymmet att reflektera och bearbeta det som eleverna erfarit i andra ämnen. Passen med RFSU lades upp metodiskt med enklare och mindre kontroversiella ämnen först, för att sedan gå in på svårare, känsligare ämnen och ämnen som behöver mer tid och fokus. Varje gång initierades ett nytt ämne och en eller flera nya involverande pedagogiska metoder användes. Hela tiden fokuserades ungdomarnas egna frågor och behov och utrymme gavs att ställa frågor och utreda oklarheter.

Mediegymnasiet Undervisnings- tillfälle

Ämnesområde som berörs

Metodövning

1 Introduktion Vad är sex? Basal biologi Anatomi genom Normer konsten Genus o språkbruk 2

Spelfilm fokus grupptryck

3

Filmdiskussion fokus normer och grupptryck

4 Beteende Kondomcase ”Alex” och ”Kim” Kommunikation Förteckning över RFSUs undervisning på Mediegymnasiet.

Agnesfridsgymnasiet Undervisnings- tillfälle

Ämnesområde som berörs

Metodövning

1 Introduktion Vad är sex? Basal biologi Anatomi genom konsten Normer Genus o språkbruk 3

Kommunikation Värderingsövning

4 Beteende

Kondomcase ”Alex” och ”Kim”

Förteckning över RFSUs undervisning på Agnesfridsgymnasiet.

Sid 27


Sid 28

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Lärare De två gymnasie­skolorna hade båda någon form av introduktion för lärarna när samarbetet påbörjades. På Mediegymnasiet planerades projektet i en mindre grupp lärare bestående av eldsjälar. En kortare dragning av forskningen som ligger bakom metodförändringarna gjordes av RFSU där alla lärare närvarade. Lärarna på Mediegymnasiet uppmanades att låta karaktärs­ ämnena (radio, grafik etc.) inspireras av sex och relationer under projektets fem veckor. På Agnesfridsgymnasiet planerades samarbetet med alla mentorer i den berörda årskursen, bibliotekarien samt elevvårdsteam. En väl genomarbetad blogg startades upp (av skolpersonal) med förhoppningen att denna skulle ge utrymme för reflektion och diskussion. Samtliga lärare på skolan fick även en processinriktad fortbildning. Denna bestod översiktligt av forskningen bakom projektet, ungdomars frågor om sex (utifrån Komikondoms frågelåda23) och hur man professionellt bemöter ungdomars sexualitet. Fortbildningen var tre timmar lång uppdelad på två träffar.

Projektets utförare RFSU-Gruppen har i arbetet med skolorna använt sig av ett antal informatörer som genomfört stora delar av undervisningen. Utöver detta har arbete även utförts av skolpersonal (bland annat lärare, kuratorer och biblioteksansvariga). Läs mer om detta arbete under avsnitt åtta, Enkät till skolpersonal. Bakom arbetet med det teoretiska upplägget och utvecklandet av metoder ligger RFSU-Gruppens anställda. De informatörer som arbetat är i huvudsak kvinnliga studenter eller personer arbetandes inom människovårdande yrken. De är 24-36 år och har förutom personligt intresse för frågorna gått en reguljär informatörsutbildning för RFSU samt vidareutbildning inför detta projekt. RFSU:s informatörsutbildning inkluderar ämnen som HIV/STI; att möta frågor om sexualitet; könens anatomi/fysiologi; sexualitetens uttryck; privat vs. professionell hållning samt RFSU:s metoder i sexual­under­visning. Vidareutbildningen fokuserade nya metoder och forskning, med särskilt ljus på beteende och begränsande normer.

Övningar Det finns idag inom såväl forskning som bland praktiker en utbredd diskussion om metoder; vilka som fungerar, vad som utgör en bra metod, huruvida de är vetenskapligt förankrade (teori) och/eller baserar sig på beprövad erfarenhet. De övningar som används under passen och presenteras här är ofta ett

23. Komikondom är en skånsk utåtriktad kondomkampanj. Läs mer på www.komikondom. com.


Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Sid 29

resultat av både erfarenhet och teori. De är också ofta olika i hur de fungerar i klassrummen, samt hur olika utbildare använder sig av dem. Nedan följer ett avsnitt om de övningar som använts i Dundermycket sexual­under­visning, och ett försök till att förklara hur de görs samt vilka diskussioner, lärdomar och frågor de brukar ge upphov till. Ett tips är att läsa sammanfattningen av teorin innan!

Associationsövning: Vad är sex? Många funderar över hur man börjar sexual­under­visningen och denna övning är ofta ett mycket bra sätt att komma igång. Eleverna involveras på ett enkelt och mycket tydligt sätt och det pedagogiska greppet är tämligen enkelt även för den ovane pedagogen. Ordet ”sex” skrivs på tavlan och eleverna uppmanas säga något, gärna det första de kommer att tänka på, när de hör ordet. Utbildaren skriver ner det eleverna säger på tavlan, förslagsvis i en ring runt ordet sex. Det är viktigt att alla ord är tillåtna, censurera inte. Det finns risk att det skulle hämma flödet och diskussionen som kommer därefter. Associations­övningen lättar ofta upp stämningen och eleverna tränar på att uttrycka känslor, benämna kroppsdelar och annat i klassrumsmiljö. Låt eleverna hålla på tills det känns lite uttömt eller rikta diskussionen genom att ställa ytterligare en fråga, tex ”hade det varit någon skillnad om jag skrivit sexualitet på tavlan”. Utbildaren får genom övningen en hänvisning om vad som är aktuellt för eleverna och vad som kan behöva förtydligas och förklaras. Ofta kan det kännas enklare att prata om ett ämne, både för utbildaren och eleverna, om det redan nämnts och så att säga ”finns i rummet”. Inte sällan kan övningen ta nästan en hel lektionstimme och utrymme brukar ges att gå över till en ny övning (tex Anatomi genom konsten, eller Genus och språkbruk).

Anatomi genom konsten Denna övning syftar till att belysa könsorganens anatomi, främst ur ett perspektiv ”hur det faktiskt ser ut när man har det framför sig”. Utbildaren uppmanar eleverna att rita ett kön på tavlan, vilket ofta leder till skratt och ett muntert klimat. Eleven som (självmant) ritar uppmanas att rita stort nog så att alla kan se, och få med så många delar som möjligt. Därefter ”förhör” eleven som ritat, eller utbildaren, resten av klassen på vad som finns på tavlan. Ofta finns fina möjligheter att ställa öppna frågor och räta ut frågetecken. När ni är färdiga med ett kön påbörjar ni nästa. Det är viktigt att poängtera likheter först och därefter skillnader, för att minska positionering som ”vi killar” eller ”vi tjejer”. I övningen kan man även belysa de biologiska förutsättningarna för upphetsning, och att de för män/kvinnor är väldigt lika, men att det finns en skillnad i det sociala utrymmet att uttrycka detta.

Tipsruta Är det en tyst klass eller finns det kanske ett par elever som pratar hela tiden? Använd då gärna en fördelningsteknik av vem som har ordet, exempelvis en stafettpinne som går runt, att man räcker upp handen eller rundor. Var också tydlig med att man inte måste säga något.

Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – förlägger undervisningen närmare elevernas egna frågor – skapar rätt nivå – involverande pedagogik


Sid 30

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Tipsruta En bra liknelse är att jämföra könets utseende med hur olika ansikten kan se ut. Vi har alla näsa, ögon, mun och en del annat – men de ser olika ut. Så även könen!

Det är bra att använda sig av detta involverande sätt istället för att använda sig av riktiga bilder. Eleverna jämför sig ofta själva med dessa, vilket kan skapa oro och frågor kring ”normalitet”. Det viktiga är inte exakt hur det ser ut, utan förståelse och övergripande funktioner för lust, reproduktion och över­föring av STI. Lämpliga följdfrågor kan vara: ––Är det något som saknas? ––Ser alla likadana ut? ––Var finns det hår? ––Känns det likadant överallt? Var brukar folk säga att det känns mest?

Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – involverande pedagogisk metod – kunskapsinhämtning genom varandra – motverka begränsat handlingsutrymme som följd av normer (biologiska förutsättningar, lust)

Illustration på övningen Anatomi genom konsten, där könen riktas på tavlan.


Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Genus och språkbruk Inte sällan hör vi röster om problematik i skolans värld kring språkbruk. Denna övning syftar till att förstå, avdramatisera och tydliggöra ord och språkbruk. Samtidigt kan den med fördel användas som medel för att skapa ord för den egna kroppen. Övningen kan lätt göras som en ”spin-off” av Asso­ ciationsövningen: Vad är sex? när ett ord för könsorgan dyker upp. Utbildaren skriver ett ord som brukar känneteckna manligt eller kvinnligt kön högt upp på tavlan, och ber eleverna att fylla på. De är sällan sena med att fullfölja uppdraget. Antingen tar man en rad i taget eller båda samtidigt (se illustrationen). Resultatet brukar bli en lång lista av ord och smeknamn på det manliga könet, inte sällan innehållande ord som på ett eller annat sätt är laddade positivt eller med ”styrka”. Stake, kung och hjälten är några exempel. Listan som betecknar det kvinnliga könet tenderar att vara kortare, mer ”diffus” (där nere, underliv) och med ord som är negativt laddade eller direkta avledningar av djur (bävern, musen, fisken, murmeldjur/murra). Även avledningar av ord som har att göra med ”kiss-funktionen” är vanliga, exempelvis kissen eller kissemurra.

FItta Kissemurra Slida Mus .. FramstjArt SNippa VagINa .. ”DAr .. Nere” BAvern

Kuk Dolme KuNg PeNis Dase SNopp stake Petter-Niklas

Illustration på Genus och språkbruk, som bland annat syftar till att diskutera vilken laddning olika ord för könsorganen har.

Som en del i övningen ingår det att berätta om ords faktiska betydelse och det kan med fördel inkludera lite anatomi. I detta arbete ingår att diskutera vad ord betyder idag och att det inte nödvändigtvis är detsamma som förr, samt hur vissa ord är behäftade med en negativ eller positiv ”klang”. Tänk på att du genom att informera om att ordet fitta är fornnordiska och betyder våt

Sid 31

Tipsruta Är det en grupp elever som har annat/andra språk än svenska som förstaspråk kan det vara ett mycket bra pedagogiskt grepp att fråga vilka ord det finns som betecknar könen på deras språk. Här kan man lätt påvisa nyanserna i olika ord genom att fråga vad man använder för ord i olika situationer (se frågan ovan).


Sid 32

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Tipsruta Exempel på ord som kan illustrera hur de förändrats över tid är ”bög” som idag i någon mån tagits tillbaka och används av bögar, men samtidigt i vissa subgrupper blivit nästintill synonymt med ”idiot”. Det kan även i ungdomsgrupper användas, liksom ordet fitta, för att uttrycka avund gentemot en vän som exempelvis har fått ett nytt snyggt plagg eller en eftertraktad teknisk pryl i födelsedagspresent. Gårdagens ”lyllo dej” alltså.

ängsmark varken förändrar ungdomars språkbruk, deras relation till sin kropp eller ungdomars mellanmänskliga relationer. Om vi vill förändra mellanmänskliga relationer, kan vi inte låta oss förblindas av att människor säger fitta eller hora till varandra. Detta är enbart ett symtom på normer och strukturer i samhället. Poängen med övningen är att benämna den egna kroppen och dess sexuella möjligheter samt skapa ett positivt vokabulär för att benämna just detta. Här är det viktigt att inkludera hur det omgivande samhället ser på manligt och kvinnligt och ofta behäftar ord med innebörder och exempelvis negativ respektive positiv klang. Lämpliga frågor till eleverna i sammanhanget kan vara: • Vad används för ord för könet hos doktorn/när man är liten/med föräldrarna/med kompisarna/ i en intim eller sexuell situation? • Har killar eller tjejer flest ord för sitt kön? • Hur är orden laddade? • Vad är en bra beteckning för könsorgan? (När användas? Vad inkludera?) • Vad ska vi använda för ord i klassrummet här idag?

Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – trygga och skapa namn för kön och könens delar, något som är identitetsstärkande och viktigt för kommunikation – motverka begränsat handlingsutrymme som följd av normer

• Vilka andra ord känner ni till som kan betyda olika saker?

Kondomcase Ett sätt att närma sig ämnesområdet STI kan vara dessa roliga och involverande övningar. De kan verkligen varieras i oändlighet. Många elever har tråkiga associationer till samtal om kondomer och STI, och därför kan det finnas en stor poäng i att ladda dessa ämnen positivt. Övningarna innebär, förutom kunskapsinhämtning via varandra, också praktisk träning på kommunikation kring kondomer, STI och testning. Den övergripande planen som utbildaren bär med sig och förmedlar är att huvudpersonen i caset är intresserad av någon, som visar sig vara intresserad tillbaka, och att båda vill ha sex. Därifrån kan man välja att betona lite olika delar av scenariot. Exempelvis kan man betona • Hur/när/var/vem/varför – om kondomer och andra preventivmedel, STI samt testning • Praktisk kommunikation eller rollspel om skydd • Praktisk kondomkunskap genom övning med tränis24 eller liknande • Se även övningen När blir det svårt att säga nej

24. I undervisningen används penisar gjorda i trä för att till exempel öva på kondombruk. Dessa kallas tränisar.


Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Kondomcase ”Alex” Följ kondomen! Ett sätt att träna praktiska färdigheter är att betona mötet mellan Alex och kondomen. Då följer vi Alex och kondomen, från att de möts tills att de skiljs åt. Fråga om det finns en frivillig elev till en övning. Poängtera, om det behövs, att den frivillige eleven kommer att utföra mindre arbete än resten av klassen i övningen. Eleven ska enbart göra det som resten av klassen är överens om att den ska göra. Finns ingen frivillig elev, eller det känns bättre utan, så skapa en fiktiv person, en ”Alex”25. Därefter påbörjar ni berättelsen om Alex. Alex berättelse förläggs med fördel så nära eleverna som möjligt, tidsmässigt, geografiskt osv. för att öka relevansen för åhörarna. Förslagsvis berättar utbildaren och eleverna får fylla i och ge förslag på lämpliga vägar i berättelsen. Berättelsen kan innehålla frågor som

Sid 33

Tipsruta Själva berättelsen kan även skrivas ner i delar på lappar där eleverna får lösa en bit i taget. Gruppen får då inte nästa del förrän första delen är diskuterad och gruppen är överens. Det är bra om grupperna sedan redovisar och diskuterar sina svar. På så vis får du som utbildare större möjlighet att vara med och skapa en gruppnorm för ökad kommunikation och större handlingsutrymme.

• Var får Alex tag på kondomer? (Fråga eleverna var man kan få tag på kondomer, vad/om de kostar) • Var ska Alex förvara kondomerna? (Be eleverna ge förslag och diskutera varför/varför inte i fickan/kylen/bakom elementet/i plånboken.) • Hur länge kan man förvara kondomer? (Titta på kondomförpackningarna. Kom gärna överens om var Alex ska ha kondomerna ikväll!) • Hur många kondomer ska Alex ha med sig på fest ikväll/på fredag? (En/flera, varför?) • Hur visa tecken på intresse för någon eller visa intresse för sex? (Skillnad?) • Hur använda kondom? (Praktisk kondomskola som inkluderar hur/när/ vem) • Vad gör Alex med kondomen efteråt? (Var slänga, vad säga?) • Behöver Alex testa sig efteråt? (Varför, för vad, var kan man testa sig?)

25. Namnen Alex, Kim och Andy är bra att använda eftersom det är unisex namn, vilket kan bredda diskussionen och ibland tydliggöra föreställningar hos eleverna. Det går givetvis bra med vilket annat namn som helst.

Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – färdighetsträning genom kommunikation och perception i sexuella situationer – färdighetsträning gällande skydd och testning – involverande pedagogik – försök att skapa gruppnorm


Sid 34

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Tipsruta Låt grupperna skriva alternativ individuellt först eller rangordna alla gruppens alternativ om diskussionen tryter! Vilken anledning till att kondom inte kommer på tal tror ni är allra vanligast?

Kondomcase ”Kim” Ett annat sätt att ta upp ämnet kondom är att betona den fiktiva huvudpersonen Kims funderingar på hur och när man tar upp ämnet kondom och varför det händer att det inte blir av, även om Kim vill. Övningen kan göras individuellt men gör sig allra bäst först som smågruppsdiskussion med ungefär 3-6 individer, därefter uppsamlande diskussion i större grupp. Sätt igång övningen genom att be grupperna skriva ner och diskutera exempelvis ett eller flera av följande alternativ (men ett i taget): • Nackdelar med kondom

Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – tydliggörande av socialt spel – färdighetsträning genom kommunikation och perception i sexuella situationer – involverande pedagogik – försök att skapa gruppnorm – MI–inspirerade delar (jämför beslutsbalans och nackdelar först)

• Bra anledningar att inte använda kondom • Fördelar med kondom • Anledningar till att kondom inte kommer på tal • Hur och när signalerar man att man vill använda kondom? (prata/inte prata, kroppsspråk. Kom överens och tänk på att Kim vill!) Det finns en stor poäng i att låta grupperna först diskutera nackdelar och sedan fördelar med kondom, om man väljer de ämnena. Tänk i förväg ut möjliga svar och argument till respektive ämne, för att lättare kunna navigera vid diskussion. Summera upp diskussionerna genom att poängtera att Kim vill, lös situationerna (till de två sista diskussionsämnena) och poängtera att det är bra att göra val i förväg.


Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Värderingsövningar med väl förberedd diskussion De allra flesta har någon gång stött på värderingsövningar. Många har åsikter och gillar eller ogillar dem. En mycket viktig del i värderingsövningar är att utbildaren har kontroll på klassen och har funderat på vilka diskussioner som varje påstående kan ge upphov till. Det är ofta här som övningarna fallerar. Värderingsövningar är INTE ett busenkelt sätt att involvera eleverna, utan kräver en påläst och aktiv moderator. Väl förberedd och med ett tydligt ledarskap är övningen däremot väldigt bra. Vilka påstående som används behöver givetvis vara olika mellan olika grupper och sammansättningar. Nedan finns några förslag. Ett par enkla regler att hålla sig till när man skapar påståenden är att: • Mjuka upp med enkla påståenden • Fundera på vad som behövs/känns aktuellt att diskutera för gruppen

Tipsruta Blanda inte ihop fakta och värderingar! Det är exempelvis inte lämpligt att ha några attitydrelaterade påståenden om sexuell läggning, exempelvis ”Är det okej att vara homo­ sexuell” eller ”det är bra att bögar får gifta sig”. Under­ visningen ska vila på respekt och en demokratisk värdegrund, den ska inte heller behöva upplevas kränkande. Vilken preferens man har är ingen tycka-till-om-fråga.

• Var försiktig med negationer, de upplevs ofta svåra att förstå • Uppmana alla men tvinga ingen att prata • Fundera och läs noga på kring de ämnen du tror kan dyka upp efter ett påstående • Provkör gärna på en kollega/vän för att kolla av förståelse och diskussionsämnen • Följ upp alla påståenden Här kommer ett urval av påståenden. Dessa ska främst ses som inspiration, då påståenden alltid behöver anpassas till varje ny grupp. • Det är lätt att prata om känslor • Killar ställer upp på sex fast de inte vill • Sex kräver kärlek för att fungera • Killar pratar mer om sexualteknik och mindre om känslor • Pornografi ersätter sexliv • Kvinnor och män har lika stora sexuella behov • Det är killens ansvar att kondomen kommer på • Heterosexuella blir lika kära som homosexuella • Kravet på absolut trohet förstör många relationer • De flesta gifta människor/människor som lever i relationer/ onanerar • Det är ingen skillnad känslomässigt på att vara gift eller att bo ihop • Mödomshinnan finns inte

Sid 35

Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – involverande pedagogisk metod – skapa gruppnorm – öva på att ta ställning och argumentera, indirekt färdighetsträning


Sid 36

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning

Tipsruta Gör en övning där smågrupper får diskutera eller rollspela kring (sexuella) situationer där någon säger JA eller NEJ. Låt eleverna hitta på troliga scenarion själva eller förbered och skriv upp fiktiva scenario på lappar och be gruppen fortsätta alternativt spela upp historien. Låt grupperna spela upp och diskutera sedan hur det skulle kännas att vara motpart eller den som uttrycker ett JA eller NEJ.

Samtycke och kommunikation – När blir det svårt att säga nej Denna övning ska ses som en kommunikationsövning och ett tydliggörande av hur svårt och viktigt det kan vara att läsa av och visa vad man vill och inte vill i en intim eller sexuell situation. Övningen har kommit till som en erfarenhet av att ungdomar (läs tjejer) ofta får lära sig att säga nej, men inte riktigt vet vad, hur, när och varför de ska säga nej. De kanske inte ens vill säga nej. På likartat sätt har andra ungdomar (läs killar) ofta fått lära sig att inte ”propsa på sex”. När blir det svårt att säga nej syftar till att träna på att se och kommunicera kring JA och NEJ till sex (egentligen alla möjliga handlingar) samt tydliggöra att det kan innebära samma svårigheter för killar som för tjejer. Övningen poängterar också att det finns mycket att tjäna på att vara tydlig i sin kommunikation. Läs först inledningstexten nedan och gör sedan en linjeövning eller handuppräckningsövning.

Inledningstext: Teoriknuten Knyter övningarna till teori, läs gärna mer i forskningsavsnittet! – färdighetsträning i kommunikation – skapar gruppnorm för kommunikation – motverka begränsat handlingsutrymme som följd av normer

Tänk dig att du kommer till en sexuell situation. Det är någon du gillar och det känns bra. Det kan vara första gången i den här situationen, men behöver inte vara det. Allt känns alltså bra, men du är inte så sugen/kåt eller vill bara inte ha sex idag.

Börja med att fråga gruppen När man kan säga nej? Gör upp en ”kronologisk linje” (flört-prat-kram-kel-hångel-petting-ligga nakna-oralsex-ev samlag) och be gruppen ta ställning till varje situation. Uppmana gärna att de motiverar sig, men tvinga ingen att prata. Ofta kommer gruppen fram till att man, i princip, alltid kan säga nej. Fortsätt övningen med frågan När blir det svårt att säga nej? till samma ”kronologiska linje”. Nu blir det troligtvis mer diskussion. Var beredd med följdfrågor för att följa upp diskussionerna. Lämpliga följdfrågor kan vara: • Är det olika för killar och tjejer när de kan säga nej? • Är det olika för killar och tjejer när det blir svårt att säga nej? • Kan ålder spela roll för hur lätt eller svårt det är? På vilket sätt? • Hur kan man se på en person att de vill eller inte vill något? • Vad är bra sätt att uttrycka JA eller NEJ på?


Kapitel 4 Utvärderingsdesign

4. Utvärderingsdesign Förebyggande arbete tar tid. Att förändra människors invanda beteende, beslutsvägar och attityder görs inte på en dag. Transportforskningsinstitutet har i sin kampanj Don’t drink and drive ett perspektiv på närmare 20 år26, och mot ljuset av det kan den mest enträgne forskaren bli rätt stum. Med detta inte sagt att vi inte kan säga någonting om vilken inverkan ett projekt har, bara att det är svårt, tar lång tid och att vi måste ha is i magen. Vi måste också välja noga vilken design vi utvärderar efter. I projektet ingick två skolor och de två skolorna har utvärderats på lite olika vis. Detta då syftet inte var att jämföra skolorna, utan att på ett så omfattande vis som möjligt ta reda på frågetecken i och kring sexual­under­ visningen. Upplägget bestod av kvantitativa enkätstudier, kvalitativa intervjuer samt flera kortare fokusgruppssamtal.

Enkäter till elever För att kunna mäta någon slags effekt av undervisningen gjordes på första skolan (Mediegymnasiet) en enkätstudie före och efter undervisningen av eleverna. Det är en av de allra enklaste metoderna, som kännetecknas av att alla som ingår i projektet (i vårt fall de som erhåller sexual­under­visning) besvarar en enkät såväl före som efter projektet. Mätningen som görs före (betecknas m i illustrationen) exponeringen (X i illustrationen), förväntas säga något om utgångsläget, dvs. hur de befintliga kunskaperna ser ut. Mätningen efteråt (M i illustrationen) möjliggör jämförelser mellan just före och efter insatserna, och på detta vis förväntas man kunna säga något om effekterna, resultatet.

m

Mätning före

X

Exponering Dundermycket sexual undervisning Emma Skarpås

Dundermycket sexualundervisning

Falluckor och positiva resultat i ett försök att göra teori till praktik Författare: Emma Skarpås

RFSU-Gruppen Malmö

Illustration av projektets utvärdering på Mediegymnasiet. Enkäter till eleverna före och efter exponeringen.

26. Utifrån ett muntligt samtal med forskare på Transportstyrelsen.

M

Mätning efter

Sid 37


Sid 38

Kapitel 4 Utvärderingsdesign

Praktiskt om enkäten till eleverna

De elektroniska enkäterna.

Enkäterna skickades ut till elevernas skolrelaterade mailadresser med en länk som kopplade dem vidare till en elektronisk enkät. Den första enkäten skickades ut precis innan projektets början. Den låg öppen för att kunna besvaras under precis en vecka och en påminnelse skickades ut. Andra enkäten låg ute mycket längre, tre veckor, till följd av en mycket låg svarsfrekvens. Även i samband med denna enkät skickades en påminnelse ut och utöver detta informerades lärarna om att de gärna fick uppmana eleverna att besvara enkäten.

Elevernas svarsfrekvens Mot bakgrund av den ringa svarsfrekvensen är det lämpligt att diskutera generaliserbarheten i sammanhanget. Det är mycket olika vilka ”gränser” för generaliserbarhet som används inom olika discipliner. Bente Træen, professor i sexologi vid Tromsö Universitet, informerade vid ett opponeringsseminarium inför UngKAB-0927 om en norsk studie till ungdomar som fått en svarsfrekvens runt 20%. ”Det finns en utbredd enkättrötthet, och kanske måste vi omvärdera hur vi gör undersökningar” konstaterade hon. Samtidigt som internet innebär möjligheter finner vi också enkättrötthet och svårigheter att säkerställa de svarandes identitet.

Svarsfrekvens Enkät före projektet 66% Enkät efter projektet 40%

Frågekonstruktionen var uppbyggd med frågor som skulle betraktas som ”lätta” eller mindre känsliga att svara på först och ”svårare”, längre eller mer känsliga frågor lite senare. Detta för att minska risken för bortfall, att man inte vill svara på enkäten. Likaså placerades öppna frågor senare än slutna, då slutna ofta känns lättare att svara på28.

Elevenkäternas innehåll Enkäterna bestod översiktligt av två delar, en som var likadan både före och efter undervisningen (för att möjliggöra jämförelser) och en del som var enkätspecifik. Den del som var likadan innehöll frågor och påståenden om och kring sexualitet, STI, skydd och beteende i relation till detta. Det fanns också ett slags beteenderelaterat case som eleverna fick svara på påstående

27. UngKAB-09 är en ungdomsenkät om sexualvanor och sexuell hälsa initierad av Socialstyrelsen. 28. Vill man läsa mer om frågekonstruktion är Bryman (2001) ett bra tips.


Kapitel 4 Utvärderingsdesign

kring. Många undersökningar som vill ta reda på beteende frågar efter hur respondenterna gjorde vid senaste tillfället (de hade sex, till exempel). För att undvika att ställa för privata frågor till eleverna användes inte detta förfarande, utan istället ett fiktivt scenario de kunde relatera till. Vid första enkäten fick eleverna utöver jämförelsedelen även svara på frågor om tidigare sexual­under­visning och hur de själva uppfattar att de lärt sig om sex och relationer. Vid andra enkäten fick de svara på ett antal frågor om deras upplevelse av projektet och undervisningen.

Enkät till skolpersonal På båda skolorna genomfördes enkäter riktade till skolpersonal efter projektet. Bakgrunden till de personal- och lärarriktade enkäterna var att vi ville ta reda på hur projekten upplevts samt om och hur mycket de arbetat om eller förändrat sin egen undervisning. På den skola som hade utbildning av personal ville vi givetvis ta reda på om den känts relevant och användbar.

Skolpersonalens svarsfrekvens Svarsfrekvensen bland personalen var 66,7% för Mediegymnasiet respektive 39,7% för Agnesfridsgymnasiet. Det bör tilläggas att Agnesfridsgymnasiets enkät kom ut lång tid efter samarbetet, ungefär en månad, och i skol­ avslutningstid vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen.

Intervjuer På Mediegymnasiet gjordes intervjuer med några elever strax efter projektet. Detta för att fånga in de delar som kvantitativa studier (d.v.s. enkäter) har svårare att komma nära, delar som i samman­hanget är ytterst relevanta. Intervjupersonerna är ett bekvämlighetsurval baserat på de som frivilligt anmält sig till att delta i intervju. I samband med utvärderingen kopplades en uppsatsskrivande student i socialt arbete till projektet. En person som står utanför projektgruppen sågs som en stor tillgång då denne kunde utgöra en neutral part i samtalssituationer med eleverna för att uppnå en så sanningsenlig diskussion som möjligt. Detta då det händer att respondenter vid en intervjusituation gärna framhåller sig själv i sin allra bästa dager29.

29. Läs mer om detta i Bryman (2001) under avsnittet om Social önskvärdhet.

Sid 39


Sid 40

Kapitel 4 Utvärderingsdesign

Fokusgruppssamtal

Efter varje under­ visningspass ställdes tre enkla frågor: Vad var bra under passet; vad kunde gjorts annorlunda/bättre; samt vad tar jag med mig/har jag lärt mig/var helt nytt idag?

En metod som ofta kallas ”quick and dirty” användes på en av skolorna, där man genast efter ett utbildningstillfälle tog emot respons på undervisningen. Betoningen ligger här på informell och ”fri” feedback samt snabbhet. Denna metod användes mot bakgrund av att förberedelsetiden inför samarbetet blev kortare än planerat30 men vi fann samtidigt flera fördelar som berikade utvärderingsmetoden och projektets helhet. Dels fick vi möjlighet att bolla hypoteser om utbildningen med elever i det lilla formatet, dels fånga elevernas känsla i stunden just efter undervisningstillfällena. Detta sätt att utvärdera kompletterade således mycket väl de andra utvärderingsmetoderna. Eleverna informerades i samband med första undervisningstillfället om att alla RFSU:s insatser skulle utvärderas vid varje pass och att tid skulle sättas av till detta. Vikten av elevernas åsikter framhölls och diskuterades för att underlätta kommande utvärderingstillfällen. Efter varje undervisningspass ställdes tre enkla frågor: Vad var bra under passet; vad kunde gjorts annorlunda/bättre; samt vad tar jag med mig/har jag lärt mig/var helt nytt idag? Frågorna besvarades genom så kallade rundor, där alla fick utrymme att prata, med mer eller mindre lyckat resultat. Under tiden agerade en av RFSU:s informatörer moderator och en antecknade det som sades. Ofta diskuterades även de ämnen som tagits upp under passet, och oklarheter eller nya insikter delades i gruppen. Sista gången uppmanades eleverna även att tänka kring hela samarbetet och uttrycka tankar kring det som helhet. Alla synpunkter sammanställdes och en analys gjordes i samråd med de informatörer som tagit emot feedbacken för att säkerställa hur betoning och diskussioner uppfattats samt vilka tankar, idéer och kritiska synpunkter som förekommit och i vilken utsträckning.

30. Läs mer om samarbetet med skolorna i kapitel 3.


Kapitel 4 Utvärderingsdesign

Extern utvärdering – bonus Malmö Stads utbildningsförvaltning har under ett antal år gjort undersökningar av gymnasieelevers upplevelse av sin utbildning. Under våren 2009 genomfördes en enkätundersökning med Malmös samtliga gymnasieelever, såväl kommunala som fristående, i årskurs 2. Utvärderingen rör huvudsakligen två olika ämnen: trivsel, trygghet och kränkande behandling samt kunskap och lärande. Syftet är främst att ta reda på hur eleverna upplever sin utbildning samt att kunna göra jämförelser och se utvecklingsbehov. Utvärderingen görs digitalt och sammanställs av Utbildningsförvaltningens utvecklingsavdelning. Utvärderingen inkluderar, bland mycket annat, en fråga om huruvida eleverna är nöjda med sin undervisning i sex- och samlevnad. En av gymnasie­skolorna hade hunnit genomföra hela projekt Dundermycket sexual­under­visning innan utvärderingen kom till eleverna. Denna skola, Mediegymnasiet, hamnade allra högst av alla skolor som medverkade i utvärderingen, med 82% av eleverna som var nöjda med undervisningen (Malmö Stad, 2009).

Sid 41


Sid 42

Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång

5. Effekter – Enkäter Mot bakgrund av vetskapen att kunskap och beteende inte nödvändigtvis hänger ihop har vi valt att utvärdera både kunskap och beteende, med stort fokus på det sistnämnda. Det tydligaste exemplet är det ”case” som ingick i enkäterna på den ena skolan. Det finns i princip inga frågor som mäter vilken sexualsyn RFSU förmedlat eller som eleverna uppfattat, då detta inte ingår i ramen för denna rapport.

Bakgrund Det är sammanlagt 188 elever som fått enkäter skickade till sig, av dessa svarade 124 på enkäten före projektet och 75 efter. Detta motsvarar 66% respektive 40%. Båda enkäterna har besvarats av något fler tjejer än killar, fördelningen är 55% och 58% på första respektive andra enkäten. De allra flesta var födda år 1991, dvs. var runt 18 år, när enkäterna besvarades. Runt 85% betraktar sig som heterosexuella, 8% som homo- eller bisexuella och resterande har svarat ”vet ej” eller ”vill ej svara” på frågan.

Har Du under din skoltid (från förskola fram till nu) fått sexual­under­visning? Ja, vid flera tillfällen Ja, vid ett tillfälle Nej, ingen undervisning

63,4% 27,6% 8,9%

(n=123)

De flesta har erfarenheter från tidigare sexual­under­visning och på frågan kring hur de upplevde sin tidigare sexual­under­visning hamnar rolig, för lätt, jag lärde mig något nytt och den berörde inte mig överst bland åtta givna svarsalternativ. På samma fråga om den undervisning de nyligen fått ser svaren vid första anblicken likadana ut. Rolig, jag lärde mig något nytt, och för lätt, hamnar återigen överst. Den skillnad som kan ses ligger i avstånden mellan alternativen. Långt fler har svarat rolig och jag lärde mig något nytt. Den nyligen erhållna undervisningen har av färre upplevts som tråkig, pinsam, att den inte berörde dem och att den var för lätt.


Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång

Hur upplevde du undervisningen? Tidigare undervisning

Dundermycket sexual­under­visning

Rolig 24,5% För lätt 17,5% Jag lärde mig något nytt 16% Den berörde inte mig 15% Tråkig 13% Spännande 9,5% Pinsam 3,5% För svår 1%

Rolig 35,5% Jag lärde mig något nytt 23,2% För lätt 14,1% Den berörde inte mig 9,9% Spännande 9,2% Tråkig 6,3% Pinsam 2,1% För svår 0%

Inför undervisningen tillfrågades även eleverna om hur de lärt sig om sex och relationer. De uppmanades att ange de viktigaste källorna bland nio på förhand givna källor. Utrymme gavs även för att uttrycka någon helt annan källa. De tre viktigaste källorna där eleverna lärt sig om sex rapporterades vara partners, kompisar & syskon och sexual­under­visning. Om relationer lärde sig eleverna från kompisar & syskon, partners och TV. Föräldrarna kan utifrån svaren sägas spela större roll för elevernas syn på relationer än på sex. I rutan till höger kan alla alternativ eleverna hade att välja på ses.

Upplevt om innehåll och användbarhet Det som var vanligast att den tidigare undervisningen hade tagit upp var (av 17 givna alternativ): könssjukdomar, kondomer, hur man undviker könssjuk­ domar31 och graviditet. Känslor, onani och nattlig utlösning hamnar längst ner på listan, och har alltså tagits upp minst i tidigare sexual­under­visning enligt eleverna. Under projekt Dundermycket sexual­under­visning upplevde eleverna att kondomer, vart man vänder sig om man behöver information och könssjuk­ domar tagits upp i högst grad. Längst ner hamnar här nattlig utlösning, mens och hur barn blir till. Lägg även märke till var hänvisning till testning ligger i de respektive kolumnerna (se nästa sida).

31. I enkäterna används konsekvent ordet könssjukdomar och smitta vad gäller samtliga STI. Detta då ungdomar ofta själva använder de orden och det är av vikt i undervisningen att ligga så språkligt nära eleverna som möjligt. Författaren är medveten om den diskussion som förs kring könssjukdom vs. STI samt hur ordet smitta är behäftat med stigmatiserande normer kring sjukdom.

Partner Kompisar och syskon Sexual­under­visning Internet TV Tidningar/böcker Föräldrar Ungdomsmottagningen Annan undervisning

Sid 43


Sid 44

Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång

Vad togs upp i undervisningen? Tidigare undervisning

Dundermycket sexual­under­visning

Könssjukdomar Kondomer Hur jag undviker STI och graviditet Mens Hur barn blir till Hur könsorganen ser ut invändigt Vart man vänder sig om man behöver information Hur könsorganen ser ut utvändigt Hur könsorganen fungerar när man blir kåt/upphetsad Sexuell läggning (homo-, bi- och heterosexualitet) Relationer Grupptryck Vart man vänder sig om man vill ha någon att prata med Vart man vänder sig om man behöver testa sig för STI och graviditet Känslor Onani Nattlig utlösning

Kondomer Vart man vänder sig om man behöver information Könssjukdomar Hur könsorganen ser ut utvändigt Hur jag undviker STI och graviditet Vart man vänder sig om man behöver testa sig för STI och graviditet Sexuell läggning (homo-, bi- och heterosexualitet) Hur könsorganen fungerar när man blir kåt/upphetsad Hur könsorganen ser ut invändigt Grupptryck Relationer Känslor Vart man vänder sig om man vill ha någon att prata med Onani Nattlig utlösning Mens Hur barn blir till

Uppfattat innehåll i sexual­under­visningen enligt elevenkät.

Eleverna tillfrågades också om de tyckte att undervisningen varit användbar. På en femgradig skala från (1) absolut inte användbar till (5) absolut användbar besvarade eleverna frågan före projektet och efter. Frågan före projektet syftade till att ta reda på hur de upplevt användbarheten av tidigare erfaren undervisning, för att sedan kunna jämföra med undervisningen i projekt Dundermycket sexual­under­visning. Medeltalet resulterade i 2,92 (tidigare) gentemot 3,20 (ny undervisning). Båda noterade samma median: 3. Således sågs en något högre användbarhet i den nya undervisningen.


Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång

Specifikt om projektet

Eleverna tillfrågades om vad de tyckte om de olika delarna i undervisningen samt vad som kunde förbättras. Av de fyra träffarna med eleverna på skola 1 var kondompasset det mest omtyckta och filmen minst32. Eleverna fick tycka till på en femgradig skala från (1) Mycket dåligt till (5) Mycket bra om passen och de hamnade i följande ordning, med medeltalen i parentes: Kondompass (3,73), Introduktionspass (3,56), Relationspass (3,26) och Film (3,11). En uppmaning att lämna spontana positiva och negativa kommentarer om undervisningen fanns i direkt anslutning till frågorna om undervisningens olika delar. Det är relativt många som tagit tillfället i akt och lämnat kommentarer. Totalt sett har 39% av de svarande lämnat någon form av positiv kommentar och 21% någon negativ – eller något som kan förändras/ förbättras. Bland de negativa kommentarerna finns inget uppenbart tema som eleverna uppehåller sig kring. Någon vill ha en bättre film, en annan har hört allt förut, en tredje vill ha mer tid. Två kommentarer lämnas om relationer, en vill ha en bättre relation- och normövning, en annan konkluderar det komplexa i att möta en hel klass:

”Det skulle vara bra om det innehöll lite mer om relationer för hur ska man få till en sexuell situation om man inte vet eller inte är bra på hur man skapar relationer?” Elev om undervisningen Bland de positiva kommentarerna nämns ett flertal gånger att det var roligt och att man lärt sig nya saker. Två saker uttrycks upprepade gånger om själva undervisningssättet; eleverna kände sig delaktiga och uppskattade RFSU-informatörernas ”nära” förhållningssätt. Se gärna de illustrerande kommentarerna.

Om STI och risk Eleverna fick svara på ett antal frågor om STI och risk. Vid både första och andra enkäten fick de samma frågor om hur de uppfattar risk i allmänhet samt i relation till dem själva. Svaren jämfördes sedan för att se om risk­ uppfattning förändrades.

32. Se förteckning över de olika passen i kapitel 3.

Sid 45

”Undervisningssättet var bra. Det var ”vi” som höll i undervisningen.” ”…att undervisningen inte var stel, utan ni snackade om det lättsamt och ni använde ”vårt språk”.” ”Ni var öppna, roliga och lyssnade verkligen på vad var och en hade att säga, ni glömde aldrig någon. Det var inte bara snack (vilket är det roligaste) utan också lite praktiskt, som att trä på en kondom (jag lärde mig ett och annat, dessutom tricks).” ”Att vi fick diskutera om känslor, detta glöms lätt bort i vanliga fall.” ”…man fick reda på saker man inte visste innan och vad som nästan var bättre var att man fick reda på vad ens jämnåriga tyckte om ämnet som man inte får reda på på samma sätt annars.”   Elever om undervisningen


Sid 46

Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång

Inte jag inte Vad gäller riskuppfattning fick eleverna två frågor som placerats i olika avsnitt i enkäten. Dessa behandlade, som nämnts ovan, allmän riskuppfattning samt riskuppfattning i relation till dem själva. Eleverna svarade i avsevärt högre utsträckning mycket lätt/ganska lätt på frågan Hur lätt tror du att köns­ sjukdomar smittar (i allmänhet)? än på frågan Hur lätt tror du att Du kan bli smittad av en könssjukdom? Detta gäller både enkäten före och enkäten efter projektet. Det finns alltså en utbredd bild av att man själv inte är sårbar. Alternativt finns en känsla av att man behärskar tekniker för att hantera riskerna. Man kan utifrån tidigare forskning33 som finns i ämnet anta att det snarare är det första antagandet som gäller, det vill säga en skev syn på risk bland eleverna, där man ser sig själv och partners som ”clean”.

Elevernas riskuppfattning Elevernas riskuppfattning före undervisningen efter undervisningen Personlig risk (n=122) 62,3%

Personlig risk (n=68)

30,3%

56,5%

42%

7,4%

Allmän risk (n=122)

Allmän risk (n=74)

88,5% 7,4% 4,1% n Mkt/ganska lätt n Mkt/ganska svårt n Vet ej

1,4% 83,8% n Mkt/ganska lätt n Mkt/ganska svårt n Vet ej

12,2% 4,1%

Det är tydligt att det finns ett gap mellan hur man eleverna uppfattar risk i allmänhet och i relation till sig själva.

Kondomanvändning – case om beteende För att ta reda på om Dundermycket sexual­under­visning har inverkat något på elevernas beteende och färdigheter vad gäller hantering av några av sexualitetens baksidor, fick de svara på ett fiktivt scenario de kunde relatera till sig själva. Scenariot besvarade eleverna både före och efter undervisningen. En inledande text uppmanade eleverna att föreställa sig att de träffade någon de ville ha sex med. Därefter fick de svara på frågor om sannolikheten för vad de gör och tänker strax innan, under och efter den sexuella situationen. Eleverna svarade på en skala mellan 1-5 där 1 symboliserade ”kommer absolut inte att ske” och 5 ”kommer absolut att ske”.

33. Se avsnitt Konsekvenstänkande och Samhället, socialt spel och risktagande.


Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång

Före

Under

Efter

1 Jag är glad 2 Jag vet vad jag vill göra sexuellt 3 Jag känner mig säker på hur jag minskar risker för könssjukdomar 4 Jag känner mig säker på hur jag själv föreslår någon form av skydd

5 Jag föreslår själv hur vi ska skydda oss mot könssjukdomar 6 Min/a partners föreslår hur vi ska skydda oss mot könssjukdomar 7 Jag frågar om partnern testat sig för könssjukdomar

8 Jag är glad 9 Jag har ”ångest” 10 Jag kommer att testa mig för könssjukdomar

Påståenden som ställdes till eleverna i ett fiktivt case om beteende.

Inga stora förändringar kunde utläsas av vad eleverna svarat på påståendena. Vissa av påståendena uppvisade ingen eller nästintill ingen skillnad (i median och medelvärde) hur eleverna svarat före och efter undervisningen, bland dessa återfinns påstående nummer 2, 6, 7 och 8. Allra störst skillnad kan utläsas i påstående nummer 10 (testa sig för könssjukdomar), följt av nummer 4 och 5 (föreslå skydd respektive egen proaktivitet vad gäller skydd). Fler av eleverna bedömer alltså det sannolikt att de själv kommer att vara säkra på hur samt aktivt föreslå skydd och testa sig för könsjukdomar. Även påstående nummer 9 (”ångest”) uppvisar skillnader mellan före- och efter undervisningen. Där har färre skrivit att det är troligt att de kommer att ha ”ångest” efter den sexuella situationen.

Sid 47


Sid 48

Kapitel 6 Effekter – Intervjuer

6. Effekter – Intervjuer Frank (2009) har fokuserat tre saker i sitt möte med några av eleverna och informatörerna som deltagit i metodutvecklingen på Mediegymnasiet, nämligen deras,

”– upplevelse av sexual­under­visningen – på vilket sätt eleverna tror att undervisningen påverkar deras tankar gällande sex och relationer – på vilket sätt de tror att undervisningen påverkar deras handlande gällande sex och relationer” 

(Frank 2009, s.7)

Frank skriver i sin avslutande sammanfattning att de intervjuade eleverna upplever sexual­under­visningen som rolig och underhållande och att de tror att det beror på att upplägget inkluderar mycket diskussioner och har ett tillåtande klimat med specialutbildade informatörer. Någon av eleverna upplever fördelar av att det är unga informatörer. Att få höra andras åsikter, jämföra, och formulera sina egna bidrog till nya infallsvinklar och kunskaper.

Tanke och handling Vad gäller sexual­under­visningens inverkan på eleverna i tanke och handling ser Frank både konsekvenser och motsägelsefullhet i elevernas svar. Hon skriver vidare att flera av eleverna uppgav en större tendens till förändring vad gäller tankar. Dels i förhållande till den nya informationen, dels i utbytet med de andra elevernas tankar och idéer. Frank ser vidare att det främst är förändring på abstrakt nivå, men att den också tar konkreta uttryck:

”Resonemangen om förändring av tankar och handling var på en relativt abstrakt nivå men någon insåg tydligt hur heterosexualiteten ofta förstås som något självklart medan en annan inte upplevde någon förändring alls. En tredje upplevde sig ha mognat och ändrat sitt förhållande till kondomer”  (Frank 2009, s.33)


Kapitel 6 Effekter – Intervjuer

Den del som för RFSU var särskilt viktig att utreda var om och isåfall hur ungdomarna vill ha undervisning om beteende i förhållande till sexual­under­ visningens ämnesområden. Detta var den del som Frank uppger var allra svårast att belysa. Mot bakgrund av detta är det extra viktigt att låta några av elevernas svar få utrymme. När Frank samtalar med en elev om huruvida undervisningen kan ha bidragit till att ge trygghet i att göra val, som t.ex. att föreslå kondom uttrycker denne:

”Jag tycker mer att jag vågar säga till och så att jag vill ha skydd, att ta upp det och sånt. Jag skäms inte över det, jag tycker inte att det är pinsamt och så längre. Så jag tycker att undervisningen har hjälpt att man ska våga mer och så. SÅ jag tycker att lektionerna har hjälpt jättemycket.”  (Elevcitat ur Frank 2009, s.30) Å andra sidan är det viktigt att lyssna på sig själv, just att ”själv är bäste dräng” är viktigt. Men undervisningen finns någonstans i bakhuvudet när den behövs. Eleven fortsätter:

”Nämen ja, undervisningen har inte fått mig att förändra min personlighet men att ändra på det sättet jag gör till mycket mer så ansvarigare, mer vuxet. Så mycket tycker jag att lektionerna har hjälpt mig att mogna mer. Jag tycker ändå det va, man fick verkligen ut någonting av det. Det är bättre att ha det än att inte alls ha det och även om man säger att man inte fick ut någonting av det så finns det alltid något som sitter kvar i huvudet(…) Jo men det kan påverka att man blir mer försiktig och att man blir mer ansvarig för sex” (Elevcitat ur Frank 2009, s.30) En annan elev upplever inte att hon direkt förändrat något i sitt handlande, särskilt inte kondomanvändandet, men kanske nya sätt att betrakta verkligheten.

Sid 49


Sid 50

Kapitel 6 Effekter – Intervjuer

”Men det de har sagt om kondomer och sådär, det påverkar inte mina beslut. Och det kommer det aldrig att göra heller tror jag. Det är jag själv som fattar det beslutet i själva läget (…) Jag har alltid haft svårt att använda skydd. Och det är inte för att jag tycker att det är pinsamt utan vad ska jag säga, det är som att äta godis med papper på (…) Jag har p-stav och det skyddar mig mot det som jag vet skulle skada mig mest liksom”.  (Elevcitat ur Frank 2009, s. 30-31)

Den här eleven väljer rationellt annat skydd utifrån vad hon upplever som den största risken. Vidare i intervjun kan man utläsa att det finns en stark vilja att bestämma själv och att inte bli påverkad av någon. Eleven menar att ungdomar idag är utsatta för så mycket intryck att de blockerar, och påverkar bara varandra – elever emellan.

”Vi påverkar oss själva eller varandra (…) men asså, lärare och media och så kan inte påverka mig på det sättet” (Elevcitat ur Frank 2009, s. 32)

Viktigt med nära budskap Franks intervjuer med RFSUs informatörer har bidragit till en bredare bild av intervjuerna med eleverna. Ett exempel som hon tar upp är hur informatörerna ibland inser att de måste förhålla sig till att deras och elevernas världsbild är väldigt olika, och att informationen som ges verkligen måste undvika att bli ”1000-milakliv”. Diskussioner där olika synsätt möts, kan ibland snarare befästa än berika den egna världsåskådningen, menar en av de intervjuade informatörerna. Frank tolkar genom teorin om sexuella script att


Kapitel 6 Effekter – Intervjuer

det är viktigt att själva undervisningen ligger nära elevernas sexuella script, och om inte dessa stämmer så ”kan det bli svårt att mötas och därmed förändra sitt beteende och agerande” (Frank 2009, s.34). Här finner vi också en av Frank slutsatser, att pågående normer och ideal på samhällsnivå tillsammans med en individuell konstruktion av sexualitet skapar mängder av sexuella script. Hon skriver:

”Diskussionerna och de öppna dialogerna med informatörerna från RFSU sågs av eleverna som den största behållningen av sexual­under­visningen. Att jämföra och formulera sina egna åsikter och värderingar tycktes bidra till nya infallsvinklar och kunskaper. I vissa fall kunde diskussionerna berika och nyansera den egna världsbilden, men i andra fall ledde diskussionerna till att befästa det egna tanke systemet ytterligare. Denne företeelse tror jag är viktig att beakta i utformandet av sexual­­under­visningen.”  (Frank 2009, s.33)

Sid 51

Författaren funderar Vad Frank här pekar på är att en tydligt ledd undervisning är otroligt viktig, något som forskningen även pekar på. Uppgiften för undervisare är således att tydligt leda/moderera diskussionen och samtidigt slå in normkritiska kilar (à la MI).


Sid 52

Kapitel 7 EFFEKTER – Fokusgruppssamtal

7. EFFEKTER – Fokusgruppssamtal ”Fått veta andra sätt att tänka. Kanske tänker jag annorlunda nu?” ”Bra, faktiskt, saknar det i skolan, inte alla skolor som man pratar om det här”

Fokusgruppssamtalen kan sammanfattas med att eleverna uppskattade att det var folk utifrån som hade hand om undervisningen. De uppfattade RFSU som bekväma att prata om sex, inlyssnande och särskilt uppskattades att det fanns utrymme för att ”flippa” (skoja) under tiden. Att RFSU använde ord som de själva använder, inte komplicerade, var också positivt.34 Några uttrycker det i termer av att RFSU ”checkade av vad vi kunde” vilket gav rätt nivå på samtalet.

”Andra gången lättare att öppna sig och prata”

Preventiv effekt av att lyssna på varandra

”Bra att få diskutera i klassen. Ni säger inte vad ni tycker men ni får oss att tänka efter” ”Tvingar oss att tänka” ”Intressant, lär av de andra, hur de tycker och tänker” ”Bra att diskutera i gruppen, gemenskap liksom” ”Inte så att man tänker känslor dagligen” Eleverna på Agnesfridsgymnasiet tycker till om åsiktspasset.

Inför åsiktspasset (pass nr 2, Agnesfridsgymnasiet) hade informatörerna särskilt utbildats i vilka följdfrågor och diskussioner som kan komma upp, för att vara trygga i sin modererande roll. Modererandet och förberedelserna gör att informatörerna kan driva diskussionen men samtidigt vara lyhörda på elevernas åsikter, tankar och tips. Detta slog mycket väl ut och i utvärderingen efter just detta pass kan en stor poäng utläsas i att eleverna fick diskutera och uppmanades att tänka till. Flera av eleverna uttrycker sig i positiva och reflekterande ordalag (se citat i spalten). Även informatörerna rapporterade att just detta pass fungerade väldigt bra, och att öppenheten och respekten eleverna emellan var bra. Några av citaten visar också tydligt på en utomordentligt bra preventiv effekt av denna typ av undervisning. Forskning (se Forsberg, 2007) visar att utvecklande av en gruppnorm för eller emot något har stor effekt på hur man sedan beter sig i en given situation. Tycker gruppen t.ex. att man ska använda kondom eller att ”bögar är schyssta” är sannolikheten stor att individerna i gruppen förhåller sig i linje med denna norm35. Ett tydliggörande exempel från Agnesfridsgymnasiet är när en elev, som i gruppen fungerade som en av några informella ledare, berättade under åsiktspasset om en polare som var homosexuell och ”hur grym kille som helst – vi är skitbra vänner”. Gruppen som tidigare haft en något oklar inställning till

34. Det är värt att notera att avancerade ord ofta används av informatörerna vid undervisning, men en poäng i sammanhanget är att just förklara vad olika ord betyder och vilken ”klang” de behäftas med, därav kan det av eleverna uppfattas som att inga komplicerade ord används – de förklaras ju. 35. Läs mer om detta i forskningsavsnittet


Kapitel 7 EFFEKTER – Fokusgruppssamtal

homosexualitet utkristalliserade ganska snabbt respekt gentemot alla sexuella läggningar. Informatörernas arbete i sammanhanget var litet, och de få som fortfarande uttryckte liten respekt för homosexualitet blev ifrågasatta av gruppen. Småningom avslutades diskussionen och gruppnormen var i stort vänd till fördel för alla sexuella läggningar.

Mer eller mindre Både eleverna och informatörerna menade att tre gånger är ett lagom antal gånger att ses. Vissa uttrycker att de vill ha mer undervisning, andra att det är lagom. Ingen har dock uttryckt att de vill ha mindre. De två första passen var eleverna märkbart mer positiva till, medan det sista passet var inställningen lite mer ”sval”. Detta pass fokuserar tuffare ämnen och mer ansvar, vilket kan vara en anledning till detta36. Många hade också tråkiga associationer från tidigare lektioner som handlat om kondomer och HIV/STI.

Vad har eleverna lärt sig Vid utvärderingen av passen var sista frågan som ställdes just denna, och den var inte helt lätt att få svar på. Det är givetvis också svårt att avgöra om denna kunskap är något eleverna tar med sig i ett längre perspektiv, eller enbart i ett kortare. Samtidigt har själva frågan och genomgången ett syfte i sig, eleverna får mentalt upprepa vad de nyss upplevt, och även lyssna på sina klasskompisars lärdomar och resonemang. De flesta eleverna uppger någonting de lärt sig på direkt fråga, och ofta fyller de i och ger replik på varandras svar. För att ge några exempel på vad som kommit upp vid dessa rundor kan tex ”kuken och fittans likheter”37 nämnas samt ”man ska inte vända på kondomen om man satt på den fel, utan ta en ny”.

36. Se passöversikten i avsnitt tre 37. Eleven refererar här till hur könen är uppbyggda och sexuellt gensvar vid stimulering/ upphetsning. Detta är ett sätt att belysa att de biologiska förutsättningarna för upphetsning män/kvinnor är väldigt lika, skillnaden ligger i det sociala utrymmet att uttrycka sig.

Sid 53

Författaren funderar Om EN elev fått insikten att man inte ska vända på kondomer (se texten) och förmedlar detta till de andra i gruppen under den utvärderande rundan, verkar insikten bli lättare att ta till sig för de andra. På så vis måste diskussioner och utvärderande rundor vara ypperliga kompletterande metoder!


Sid 54

Kapitel 8 enkät till skolpersonal

8. skolpersonal Enkäten till lärarna var tänkt att ge svar på många av de frågor som uppstår under och efter ett samarbete. Den var också tänkt att summera tidsaspekter på undervisning och förberedelser. Hur det gick att anpassa undervisningen, vilka svårigheter uppstod och vad kan samtliga göra bättre när vi tar nya tag? Frågor om hur intresset ser ut för kompetensutveckling i ämnet ställdes också.

Mediegymnasiets personal

Om undervisningen och lärarnas involvering På Mediegymnasiet uppmanades lärarna att relatera sin undervisning till sexual­under­visning under projekttiden. Flera av lärarna hade verkligen arbetat om sin undervisning så att den skulle relatera till ämnena sex och relationer under projektets fem veckor. Av de som i enkäten svarat att de varit delaktiga i samarbetet (vilket var 72,5%, n= 40) hade en majoritet, 79,3%, specialanpassat något under samarbetet. Denna specialanpassning visade en uppsjö av sätt att förändra sin egen undervisning. Många av lärarna verkade ha tänkt till och använt sitt ämne på mycket bra sätt. Det var också många olika ämnen som användes som fond för arbetet. Några exempel som lärarna beskriver i enkäten är diskussioner om synen på könsroller och medias bild av dessa på samhällskunskapen; olika uttryck för kärlek på svenskan; serieteckning med bilder på människor i journalistikämnet; engelsk litteratur i ämnet; texter och krönikor på svenskan som sedan ”förpackades” under lektionstimmarna i grafik.

”Jag anpassade alla mina SvB-timmar under dessa veckor till temat. Vi läste och diskuterade texter om kärlekens alla ansikten från Sappfo till Brokeback Mountain m fl. Vi skrev radiomanus och eleverna skulle presentera vars sin text och läsa upp några rader med kommentarer och småsnack, anpassat till ungdomliga lyssnare.” ”Ett samarbete i ämnena svenska och grafisk design. Eleverna skrev en krönika om sexualitet i olika former och därefter ”förpackade” krönikan i en fyr­sidig grafisk designad folder.”


Kapitel 8 enkät till skolpersonal

”Eleverna arbetade med att reflektera över sin syn på könsroller och hur synen på desamma kommuniceras i dagens samhälle.” Lärarna arbetade om sina lektioner på Mediegymnasiet.

Specialanpassningen tog en del tid i anspråk för personalen och på Mediegymnasiet hade flertalet lagt 0-5 timmar på sin anpassning under projektets fem veckor. Det syntes tydligt i enkäten att lärarna lagt olika mycket tid på projektet och att det fanns de som lagt väldigt mycket tid (eldsjälar).

Lärarnas tidsåtgång för att special­anpassa den egna undervisningen 0-5 timmar 6-10 timmar 11-15 timmar Över 16 timmar

60% 24% 8% 8% 

(n=25)

Mentorerna för den berörda årskursen fick också göra ett försök till beräkning av hur mycket sexualkunskapsrelaterad tid deras klasser hade haft varje vecka under projektet (utöver RFSU:s undervisning). Svaren varierade kraftigt, från 2-30 timmar per vecka. Medianen 3 timmar och medelvärdet 6,4 timmar. Vad detta beror på är svårt att sia om. Kanske har lärarna bedömt begreppet sexualkunskapsrelaterat olika, kanske har de olika klasserna de facto haft olika mycket tid.

Agnesfridsgymnasiets personal

Om utbildning av lärare och skolpersonal På Agnesfridsgymnasiet erbjöds alla lärare att delta i en utbildning kring ungdomars sexualitet och hur man möter denna. Fullsatt aula med lärare och annan skolpersonal funderade och diskuterade i grupp vid två tillfällen. Majoriteten (59,2%) av de lärare som svarade på enkäten efteråt uppskattade utbildningen i anknytning till samarbetet. På frågan vad som saknades eller vad de hade velat ha mer av var det tydligt att det fanns ett behov av att få konkret, snarare än teoretisk, information. Det uttrycktes också intresse att utbildningen för personal skulle vara än mer formad för att ”kunna föra samtalen vidare” efter RFSUs besök.

Sid 55


Sid 56

Kapitel 8 enkät till skolpersonal

Uppskattade du utbildningen rörande sexualitet i anknytning till samarbetet Ja, absolut! 29,6% Ja, någorlunda. 29,6% Nej, tror inte det. 11,1% Nej, inte alls! 3,7% Deltog inte i utbildningen: 7%  (n=27)

Om undervisningen och lärarnas involvering På Agnesfridsgymnasiet gavs inte samma tydliga uppmaning till lärarna (som på Mediegymnasiet) att själva arbeta om sina lektioner under projekttiden. Här arbetade skolan istället med en blogg, och planen var att eleverna skulle kommentera och engageras av bloggens innehåll. Mycket arbete lades ner på bloggen av ett antal eldsjälar – marknadsföring, innehåll, uppdateringar och extra möten. Dessvärre uppnåddes inte det engagemang med bloggen som väntats och den fick inte den genomslagskraft vi trott. Ett antal elever blev provocerade av affischerna som var en del av marknadsföringen. Det var också väldigt få, om ens några, kommentarer som fälldes på bloggen. På skolan kan man förenklat säga att det var ett fåtal i personalgruppen som utöver att gå utbildningen, engagerade sig och arbetade om lektionspass och arbetade med bloggen.

Bedömning av samarbetet Många uttrycker i enkäten att de är glada och positiva till samarbetet i stort. Flera betonar att det fanns stor flexibilitet i upplägget och att detta kändes bra. Några uttryckte också att man kände sig ”trygga” i vetskapen om att RFSU hade hand om undervisningen. Bland de delar som kan göras annorlunda och bättre sammanfattar tydlighet och mer konkret handledning de flesta kommentarerna som lämnades i enkäten. En skriver

”…samarbetet inte varit så tydligt. Som lärare har jag inte riktigt förstått vad ni och eleverna pratat om och har därför inte kunnat koppla detta till mina ämnen. Jag har däremot diskuterat mötena med mina mentor­selever och fått positiva omdömen av dem. I framtiden ser jag gärna att vi lärare är mer insatta i upplägget och får lite handfast handledning.” Lärare om samarbetet

En annan vill gärna använda bloggen i undervisningen, något som diskuterades initialt men sedan inte införlivades i projektet. Lektionstid hade med fördel kunnat användas för att öka engagemanget och parallellprocessen som bloggen var tänkt som.

”Hade önskat att s&s kunnat involveras mer i kärnoch karaktärsämnena på något sätt. Gärna mer aktivitet kring bloggen med speciellt avsatta lektioner till att skriva kommentarer på bloggen.”


Kapitel 9 SAMMANFATTANDE DISKUSSION

9. SAMMANFATTANDE DISKUSSION I projekt Dundermycket sexual­under­visning har två gymnasieskolor medverkat och med öppet sinne, en rejäl dos energi och tålamod arbetat hårt för förbättrad sexual­under­visning. Givetvis finns det massor med lärdomar att dra från projektet, och de som är skrivna här berör säkerligen bara fragment av alla deltagares sammantagna bilder och erfarenheter. Vi vill ändå göra ett försök till sammanfattande rader, för alla medverkande och alla framtida projekts skull. Att samarbeta och släppa in någon i sin verksamhet på lika villkor kräver tid och förtroende. På många sätt. Förtroende för att motparter engagerar, har samma bild av mål och syfte och kort och gott att man ”levererar”. I skapandet av detta krävs förtroende, ödmjukhet och att vi är öppna för att lära av varandra och använda oss av varandras – gruppens – kompetens. Det kräver också engagemang i form av tid för möten, planering och omstrukturering. För att möjliggöra det mastodontprojekt det kan innebära att skapa mentala och fysiska möten, faktisk struktur och i slutänden superfin och engagerande sexual­under­visning är tydlighet och kommunikation viktigt. Tydlighet i allt från vilka resurser som finns till ansvarsfördelning och svårigheter. Kommunikation är då ett universalmedel för att överbrygga dessa utmaningar och krux. Ofta är det inte med de största ekonomiska resurserna, utan med den största viljan, som man kommer längst. Med detta inte sagt att resurser (för tid till exempelvis inläsning, strukturskapande, samarbete och förståelse) inte är av vikt, men att brist på resurser inte ska ses som ett oöverstigligt hinder. Vilja och engagemang är av stor vikt, men erfarenheterna säger oss att struktur ger engagemanget större nytta. Möjligheterna i det lilla formatet (i klassrummet, med några elever på rasten, i kuratorsrummet eller långt inne på biblioteket) är viktiga att se och ta tillvara på. Genom struktur kan fler ges möjlighet att utveckla tid och kunskap för att ta tillvara på dessa tillfällen, och eldsjälars engagemang ger större synergi­effekter. Vi kan också konstatera, för vilken gång i raden är svårt att komma ihåg, att vi måste se ungdomarnas sexualitet, och frågorna om och kring denna, som det viktigaste och inkludera detta tydligt i lärandeperspektivet. Är undervisningen inte nära dem, kan det verkligen kvitta.

Sid 57


Sid 58

Kapitel 9 SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Några av de tydligaste lärdomarna från projektet är • Det är alltid av vikt att samarbete sanktioneras och ges tid och resurser. • Beteendefokuserad undervisning kräver förtroende, vilket kräver tid. • Involvering och engagemang från eleverna kommer inte spontant bara för att det är ett roligt och spännande ämne. Det är viktigt att ge tid och ramar för att möjliggöra elevengagemang. • Eldsjälars engagemang bör odlas varsamt och kanaliseras till större sammanhang för att inte ”brännas ut”. • Tydligt ledarskap, även vid användande av och fokus på involverande pedagogiska metoder, är av stor vikt vid sexual­under­visning. • Kommunikationsövningar och fiktiva scenario kan utgöra mycket bra metoder för HIV/STI-förebyggande arbete med ungdomar • Beteendefokuserad undervisning kan vara en lyckad väg till ökad proaktivitet vad gäller skydd, minskad ”ångest” och testning bland ungdomar.


Kapitel 10 Uppslag och idéer inför framtiden Sid 59

10. Uppslag och idéer inför framtiden Det är inte ett färdigt paket vi har presenterat, utan en utveckling som initierats och fortlöper efter rapportens tryck. Säkerligen kommer vi redan när pressarna går varma att iscensätta nya praktiska och teoretiska fynd. Samtidigt finns det mycket att lära av Dundermycket sexual­under­visning. Till nästa projekt är det av vikt att • Komma ihåg att förberedelsetid är viktigt. Kärnämnena kan ofta nyttjas som plattform för sexualrelaterade ämnen om utrymme för förberedelse och omstrukturering ges. • Ytterligare utveckla möjligheterna genom det diffusionsteoretiska resonemanget och använda sig av opinionsledare och ”early innovators”. Kanske kan användande av ungdomsbaserade fokusgrupper under projektet lägga grund för exempelvis önskat innehåll och metod. • Fortsätta utvecklingen av pedagogiska metoder i sexual­ under­visningen som både engagerar och håller tydligt grepp om ungdomarna i undervisningen för att bibehålla ett tryggt socialt klimat. • Fortsätta och utveckla användandet av kommunikation kring och motivation till kondomanvändning i sexual­ under­visning. • Ytterligare fokus bör läggas på hur man kan utveckla MI som gruppbaserad metod i sexual­under­visning. • Fortsätta utveckla de sexpositiva preventiva budskapen, framförallt bortom kondomanvändning. • Analysera möjligheter och utmaningar med utvidgat samarbete med skolor, där tidsåtgång, ansvarfördelning, mål och syfte är några av de frågor som behöver diskuteras. • Skolor med väldigt ojämn könsfördelning kräver separata grupper för samtligas möjlighet att delta fullt ut.


Sid 60

Referenser

Referenser och inspiration till vidare läsning Litteratur Berg, L. & Bjärås, G. (1996) Utvärdering av hälsofrämjande och förebyggande arbete – en metodbok. Studentlitteratur: Lund Brander, G. & Hansson, E. (1996) Sexualitet – rapport om ett arbetssätt. RFSU: Malmö Bryman, A. (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö Carey, M. P. & Maisto, S. (1997) Enhancing Motivation to Reduce the Risk of HIV Infection for Economically Disadvantaged Urban Women. Journal of Consulting and Clinical Psychology.1997; 65 (4): 531-541. Ekstrand, M. (2008) Sexual Risk Taking – Perceptions of Contraceptive Use, Abortion, and Sexually Transmitted Infections Among Adolescents in Sweden. Uppsala universitet Ellis, S. m.fl. (2003) HIV Prevention: A Review of Reviews Assessing the Effective­ ness of Interventions to Reduce Sexual Risk of HIV Transmission. London: Health Development Agency Forsberg, M. (2007) Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssamman­ ställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Socialstyrelsen. Frank, H. (2009) ”Det blev en helt annan grej, vi mer diskuterade”. En kvalitativ studie av elevers och informatörers upplevelse av RFSUs sexualundervisning. Socialhögskolan: Lund Hansson, E. (2007) Ungdomars frågor om sexualitet. Rapport om frågelådan på www.komikondom.com. Rapport 2007:3. Region Skåne; Socialmedicinska enheten Helmius, G. (1990) Mogen för sex?! Det sexuellt restriktiviserande samhället och ungdomars heterosexuella glädje. Doktorsavhandling: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Hilton, G. (2003) Listening to the Boys: English boys’ views on the desirable characteristics of teachers of sex education. Sex Education 3:1, 31-45


Referenser

Katz, O. & Wallin, A. (2009) Kartläggning av utbildning i sex och samlevnad vid lärarutbildningarna i Sverige 2008 – översikt över befintliga kurser och moment inom sex- och samlevnadsundervisning i lärarutbildningar. Institutionen för pedagogik och didaktik: Göteborgs universitet Kindeberg, T. (1997) Undervisningens möjligheter att förändra elevers tänkande inom området aids och sex. Studentlitteratur: Lund Kindeberg, T. (2001) Pedagogen i förebyggande undervisning. I Svederberg E, Svensson, L & Kindeberg, T. (2001) Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Kirby, D. m.fl. (2005) Impact of Sex and HIV Education Programs on Sexual Behaviors of Youth in Developing and Developed Countries. Family Health International. Leveau, L. (2009) Mellan raderna – en handbok i värderingsövningar. Malmö Stad. Lundgren, M & Lökholm, K. (2006) Motivationshöjande samtal i skolan – att motivera och arbeta med elevers förändring. Studentlitteratur: Lund Löfgren-Mårtenson, L. (2005) ”Får jag lov?” Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Studentlitteratur: Lund Malmö Stad (2009) Så här tycker vi! Utvärdering av gymnasieskolans elever i år 2. Utbildningsförvaltningen: Malmö Marston, C. & King, E. (2006) Factors that shape young people’s sexual behaviour: a systematic review. The Lancet 368:1581-86. Olsson, T. & Sjölander, J. (2009) ”Skydda er, trä på kondomer, ha inte sex förrän ni är redo!” En studie över gymnasieungdomars syn på sex- och samlevnadsundervis­ ningen i grundskolans årskurs 7-9. Lärarutbildningen: Malmö Högskola RFSU (2003) Sexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasiet. Återfinns på www.rfsu.se RFSU (2004) Kartläggning av Sex- och samlevnadsundervisningen på Sveriges lärarutbildningar. Återfinns på www.rfsu.se/skolsajt RFSU (2009) Kådiskollen. Nordisk sex- och kondomundersökning. RFSU Simon, W. & Gagnon, J. H. (1999) Sexual Scripts. I Parker, R. & Aggleton, P. (Eds.) (1999) Culture, Society and Sexuality. London & Philadelphia: UCL Press. Tikkanen R. (2007) Kunskapsbaserad hivprevention riktad till män som har sex med män. En sammanfattning och diskussion utifrån sex internationella kunskaps­ översikter. Socialstyrelsen.

Sid 61


Sid 62

Referenser

Tikkanen, R. (2003) Sex- och risktagande. I Kondomboken. Handledning med elevmaterial från RFSU. RFSU Unaids (1997) Impact of HIV and sexueal health education on the sexual behaviour of young people: a review update.

Internetadresser www.symposium.se www.fhi.se www.komikondom.se www.unaids.org www.rfsu.se www.rfsu.se/skolsajt

Christina Näsholms hemsida. Om MI i grupp Om MI och sexuellt risktagande Kondomkampanjen komikondom FN:s organ HIV/AIDS-frågor Riksförbundet för Sexuell Upplysning RFSU:s skolsajt

Muntlig framställning Larsdotter, S. (20090531) Praktiska metoder inspirerade av MI. Föreläsning under Colour of Loves samordnarutbildning. Sånga Säby. Mer information erhålls av suzann.larsdotter@rfsl.se Traen, B. (20090504) Inför UngKAB-09. Opponeringsseminarium gällande enkät om sexuell hälsa och risktagande till ungdomar i Sverige. Socialhögskolan: Göteborgs universitet


Dundermycket sex och samlevnadsundervisning, rfsu