Page 1

Dykab fixar komplexa projekt i krävande miljöer

/sidan 22

Forskning som skapar industrinytta

Artic Business Incubator med i utvecklingen av världsunika innovationer

/sidan 5

/sidan 13

Nåiden bygger premiumboende inpå skärgården

/sidan 27

Luleå Science Park tar vara på alla utvecklingsmöjligheter

Luleå

/sid 17

Medföljer som bilaga i Affärstidningen Näringsliv nr 1 - 2019

Teknikens Hus kan förmedla svensk industris framtid

Luleå – industrins Silicon Valley /sid 10

sidan 3

Luleå Airport har redan helt fossilfri verksamhet

Li Skarin, vd Luleå Näringsliv

/sid 25 Norrbottens flygflottilj planerar expansion

/sid 14-15 Stena Recycling partner i industrins utveckling

/sid 11

Sätter Luleå på kartan sidan 6

En av Europas ledande damelitklubbar, sidan 4

REGIONEN .......................................................................2–23 TRANSPORT & LOGISTIK .................................................24–26 BYGGANDE & BOENDE ...................................................27–31 UTBILDNING...................................................................32–35 ENERGI & MILJÖ ............................................................36–37 IT ..................................................................................38–39


2

regionen

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Mycket på gång i Luleå Luleå rustar för offensiv tillväxt på alla fronter. Näringslivet utvecklas med fler nya företag och kan samtidigt redovisa mätbar tillväxt inom befintliga bolag. Byggnationen av nya bostäder, förskolor och affärslokaler har tagit fart med gott samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Kommundirektör Mikael Lekfalk är mycket nöjd med utvecklingen så långt. När det gäller bostadsbyggande kan Luleå stolt visa upp flera färdigställda projekt i kommunal och privat regi, och det är just mixen av det offentliga och privata som gör Luleås bostadsmarknad mer stabil, menar han. – I dagsläget pågår byggnation i nästan alla delar av Luleå. Fler byggherrar visar intresse och vi har börjat få ont om mark att anvisa vilket naturligtvis är en utmaning för framtiden men samtidigt något som visar att det är mycket på gång här i kommunen, säger Mikael Lekfalk. Bygger hållbart

Kronan är en central stadsdel som ska vidareutvecklas för framtiden. Det finns redan mycket bostäder i området, liksom en nybyggd skola. I dagsläget är flera aktörer intresserade av att bygga i stadsdelen och på sikt kan det röra sig om flera hundra nya bostäder fördelade på fyra eller fem etapper. – Luleå har en offensiv målbild gällande antalet nya bostäder som ska byggas per år, och under de senaste åren har vi dessutom överträffat den, bekräftar Mikael Lekfalk. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bygga hållbart. För oss i Luleå handlar det om alla aspekter av hållbarhet:

Affärstidningen

BESÖKSADRESS Göteborgsvägen 27-29, Sävedalen

POSTADRESS Box 2079, 433 02 Sävedalen TELEFON 031-340 98 00 FAX 031-340 98 01

HEMSIDA www.naringsliv.se

ANSVARIG

UTGIVARE

Peter Fridén, pf@naringsliv.se

EKONOMICHEF Tomas Börjesson, tb@naringsliv.se

REDAKTÖR Maria Lind, maria@naringsliv.se

ekonomiskt, miljömässigt och socialt. När det gäller det sociala kan Luleå påvisa en låg segregation i alla bostadsområden. Kommunen arbetar aktivt för att öka integrationen av nyanlända och skapa attraktiva bostadsområden präglade av mångfald. När nya bostäder planeras vill man gärna blanda olika upplåtelseformer samt olika storlekar på bostäderna. – Idealet är att det ska finnas bostäder för alla inkomstnivåer i samma stadsdel. Det skapar minskat utanförskap, förutsättningar för bättre skolresultat och ett större nätverk för alla som bor där. Det är detta vi eftersträvar när vi planerar för Luleås hållbara utveckling, säger Mikael Lekfalk. Jämställdhet på agendan

Luleå var värd för årets Forum Jämställdhet mellan 30 – 31 januari. Evenemanget är Sveriges största när det gäller jämställdhetsfrågor och många politiker samlades därför i Luleå under de två sista dagarna i januari. Mikael Lekfalk såg även årets jämställdhetskonferens som en möjlighet att ta upp Luleå kommuns eget jämställdhetsarbete. – Det är klart att jämställdhetsfrågor är centrala när vi ska bygga en stad som människor vill bo och arbeta i, säger han. Utöver bostadsfrågan så är kompetensförsörjningen vår stora utmaning och då måste vi kunna erbjuda något som nästa generation värdesätter och som gör att de vill stanna i Luleå. Man har enligt Mikael Lekfalk helt enkelt inte råd att utesluta halva befolkningen i utvecklingsarbetet – jämställdhetsfrågor kommer därför att vara fortsatt prioriterade i Luleå. Mikael Lekfalk, kommundirektör. Foto: Snowgarden AB

REDAKTIONSSEKRETERARE Carina Olofsson, co@naringsliv.se

FÖRSÄLJNING BILAGAN Håkan Högberg, hh@naringsliv.se Bengt Asplund, ba@naringsliv.se

TEKNISK

PRODUKTION

Vi sök konstru er ktörer! L

Tidningsbyrån i Jönköpings län

TRYCK V-TAB Västerås 2019 ISSN: 0281-6989

äs mer på www.n norrc consult .se

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Eftertyck förbjudes.

UTGES

AV

Samhä Samhällsbyggaren llsbyggaren med helhetssyn

För krafter utöver de vanliga www w.unionen.se


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 3

Luleå – industrins Silicon Valley Luleå har fått en rejäl skjuts i fråga om tillväxt och nya möjligheter för att utveckla ett ännu starkare näringsliv. Nya etableringar har satt Luleå på världskartan – bland annat som framstående ITstad. Samtidigt driver den väletablerade basindustrin ett världsunikt teknikskifte med fokus på fossilfri ståltillverkning. Det går bra för Luleå – och kommunen svarar med att satsa ännu mer.

Det är snurr på verksamheterna i Luleå, såväl inom det privata näringslivet som det offentliga. Många har nog redan fått nys om den stora världsnyheten att Facebook ska bygga en tredje serverhall i Luleå. Inom industrin är samarbetet mellan LKAB, SSAB och Vattenfall den stora snackisen nu – kommer man att lyckas med den fossilfria ståltillverkningen i större skala? Allt pekar mot att Luleå kommer att få en mycket starkare dragkraft framöver. På näringslivsbolaget kraftsamlar man främst kring fyra huvudområden som ska stärka Luleå ytterligare. De innovativa basindustrierna i norr som är mitt uppe i stora omställningsresor är en motor, utvecklingen av Luleå Airport med kringliggande verksamheter, och företagsetableringar kopplade till Luleå tekniska universitets forskningsområden samt utveckling av kreativa näringar är prioriterade områden. Utveckling av flygplatsen

Luleå Airport genomgår en tillväxtresa i skrivande stund, och den vill man gärna stärka från kommunens sida. Genom att utveckla flygplatsen och dess näringar bidrar kommunen till att stärka Luleå som logistiknav i norra Sverige. – Här i Luleå har vi alla förutsättningar för en fortsatt utveckling inom flygindustrin, inklusive uppstart av nya utbildningar med koppling till flyget. Eftersom det

Guldregn över Luleås företagare.

är en militär flygplats så finns mycket teknik på plats, och en god infrastruktur med Sveriges längsta landningsbana till exempel. Vi har alla förutsättningar för att utveckla detta till ett center för utbildning och kompetens, säger Li Skarin, vd Luleå Näringsliv. Det finns även mycket kapacitet för att ta emot fler passagerare och mer gods via Luleå Airport. Den närmaste flygvägen mellan Nordamerika och Asien är ju via den norra regionen och då ligger Luleå mycket bra till som mellanstopp för godshantering och servicestopp. – Närheten till skogen parat med framgångsrik forskning kring biobränsle vid universitetet gör att vi har goda förutsättningar för storskalig produktion av biojet till flyget i vår region, det ser jag som en stor och viktig investering och där investerare kan tjäna klimatvänliga pengar, säger Li.

Kommunalrådet Niklas Nordström, Li Skarin, vd Luleå Näringsliv och Luleå Hockeys lagkapten Erik Gustavsson.

Utvecklar framtidens industri

Förädlingsvärdet inom den norrbottniska industrin höjs varje år. – Det talas ofta i media om att stärka andra näringar förutom basindustrin, men den är ju hjärtat och motorn i vår region. Nu sker dessutom en fjärde industrialiseringsvåg där mycket elektrifieras och digitaliseras. Moderna industrijobb öppnar för många nya roller och branscher, såsom de kreativa näringarna med design och form till exempel. Det vill vi också vara med och stötta, fortsätter Li Skarin. Luleå vill inte gå från att vara en stark industristad till att bli något annat. Luleå ska enligt Li Skarin vara både och – alltså både en bevarad bruksort med en levande industri och samtidigt en världsledande teknisk utvecklingsmiljö för hållbar industri, rymd, IT och tjänster. Här finns starka samarbeten mellan näringslivet och akademin som kommunen vill lyfta och fördjupa. – Jag tror helt klart att Luleåregionen kommer bli industrins

It-branschrådets ordförande Marita Ekblom.

svar på Silicon Valley, säger Skarin. Kreativa näringar nästa stora industri?

De kreativa näringarna närmar sig industrin på ett nytt sätt. Man talar ofta om industridesigners, men det handlar även om att ge nya uttryck för lösningar på gamla problem inom andra näringar – till exempel inom hälsa. Hur kan

man med hjälp av en ny design möta ett behov som funnits länge men där nuvarande lösningar känns utdaterade och inte längre funkar? En annan stark kreativ näring som de flesta regioner drömmer om att få knyta till sig är spelutveckling. Den omfattar nämligen så mycket mer än att bara utveckla spel – genom den kan man hitta nya lösningar som kan applice-

Daniel Engberg en del av Luleås kreativa näringar.

ras inom ett stort antal branscher. Det kan vara hälsa, och det kan också vara inom lärande. – Spelutveckling ligger i sin linda i Luleå och vi har för avsikt att stärka vår närvaro inom branschen. Vi inleder med en stor konferens i Luleå för kvinnliga spelare och spelutvecklare som hålls i maj månad. Det kan bli startskottet för något helt nytt i vår region, menar Li Skarin.


4

regionen

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Luleå Basket vill bli en av Europas ledande damelitklubbar Fem raka segrar borgar för fortsatta framgångar. Luleå Basket har tagit SMguld fem år i rad och det verkar som att spelet kan vara avgjort även för denna säsong. Få andra lag, inom vilken lagsport som helst, kan visa en lika stark framförhållning som Luleå Basket. Målet är att bli en av Europas ledande damelitklubbar.

Bygger framgång tillsammans

– Det är svårt för oss att inte ha SM-guld som mål, säger klubbdirektör Christer Sehlin inledningsvis. Luleå Basket har fem SMsilver och fem SM-guld med sig i mötet med Sveriges och så småningom även Europas elit. – På Europanivå strävar vi efter att hamna i EWBL:s Final Four, de fyra sista lagen som gör upp om titeln. I fjol nådde vi nästan dit – och i år satsar vi ännu mer. För Luleå Basket handlar det emellertid om så mycket mer än att vinna matcher. Det handlar om att influera och göra avtryck i idrottsvärlden. Det handlar om att ge individer möjligheten att göra karriär inom sporten, och inte minst om att föregå med gott exempel för barn och ungdomar. – Vi satsar mycket på vår ung-

Att vinna SM-guld fem gånger i rad är högst ovanligt inom i stort sett alla lagidrotter. Enligt Christer Sehlin finns det en speciell vinnar-mentalitet hos Luleå Basket som ger kontinuitet i klubben. Flera av spelarna har varit med länge, och Luleå Baskets trupp är även till stor del uppbyggd av lokala förmågor. Ett exempel är forwarden Allis Nyström, som är född och uppvuxen i Luleå. Hon spelar basket på heltid och är en av få som faktiskt har sporten som heltidsjobb med träning alla dagar i veckan. Idrott har alltid varit ett stort intresse för Allis, som började spela basket som 13-åring efter att ha lagt flera år på fotboll och innebandy. – Basket är en intensiv sport med mycket rörelse och det var det jag fastnade för, säger Allis.

domsverksamhet och samarbetar bland annat med Luleå basketcentrum, Basketgymnasiet och vårt lokala basketgymnasium här i Luleå. Det är en möjlighet för oss att både leta nya förmågor och att influera ungdomar att göra bra val för framtiden, säger Christer Sehlin.

Redan under min tid på basketgymnasiet bestämde jag mig för att satsa på en karriär inom sporten, och det har jag aldrig ångrat. Nu är det åtta år sedan Allis började på elitnivå, och de personliga målen har förändrats med tiden. – Under gymnasietiden var det mycket fokus på individuell utveckling – nu kombineras det med fokus på lagets utveckling och hur vi kan växa tillsammans, förklarar Allis vidare. Vi har vunnit fem år i rad just därför att vi är hårt sammansvetsade som grupp. Vi respekterar och stöttar varandra och bygger framgång tillsammans. Fortsätter uppåt

På grund av en knäskada är säsongen förvisso över för Allis Nyström, men Luleå Basket fortsätter att sträva uppåt. Och att Allis kommer tillbaka råder det ingen tvekan om. – Jag tycker hon har varit på en nivå som borde ha genererat henne en plats i det svenska landslaget. Nu kommer vi stötta Allis så mycket vi kan så hon kan göra en så bra rehabprocess som möjlighet och komma tillbaka till samma nivå igen, säger Christer Sehlin.

Till förmån till Rosa Bandet. Foto: Julia Edbom, Luleå Basket Rosa Bandet

Luleå Basket vann årets Rosa match mot Mark (26 oktober 2018) och har fortsatt höga ambitioner för kommande matcher

vi låter sverige vara i fred.

med bland andra Anna Barthold, Michaela Houser, Precious Hall och Elin Lomgren i spetsen.


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 5

Forskning som skapar industrinytta Swerim, Swedish Institute for Mining, Metallurgy and Materials, är ett av industrin och staten samägt forskningsinstitut som ska stötta industrin i omställningen till mer hållbara produktionsprocesser, klimatanpassad teknik och nya material.

Genom att erbjuda tillämpad forskning inom områdena gruvteknik, processmetallurgi, material- samt produktionsteknik ska Swerim stötta industrins utveckling i miljöns tecken. Det ska samtidigt vara kommersiellt gångbart och lönsamt för svenska industriföretag att satsa på nya gröna lösningar. Verklig industrinytta

Swerims uppdrag är således att bidra med verklig industrinytta. I praktiken betyder det att Swerim ska dela med sig av nya forsk-

Pontus Sjöberg är vd för Swerim.

ningsresultat som industrin kan tillämpa – till fördel för såväl den industriella utvecklingen, kunderna och inte minst miljön. Med tanke på gruv- och stålindustrins skarpa klimatmål ligger etableringen av Swerim precis rätt i tiden. – Vi har redan den grundläggande infrastrukturen på plats med mycket avancerad experimentell utrustning både i Luleå och i Stockholm. Vi har närmare 200 specialister och forskare som står till den regionala såväl som nationella industrins förfogande, berättar Karin Edfast, kommunikationsansvarig på Swerim. Swerim vänder sig till företag i alla storlekar som verkar inom de för institutet branschspecifika områdena. En del företag vill att Swerim på beställning ska utveckla en viss produkt eller process som företaget sedan äger rättigheterna till, och andra vill vara med och driva den allmänna utvecklingen inom gruv- och metallnäringarna för att på sikt öka intresset och därmed också kompetensbasen. Ett antal medlemmar driver medlemsprogram tillsammans med Swerim, med inriktningar som till exempel utveckling av beräkningsverktyg för legeringsutveckling, utveckling av låglegerade stål samt ny gjutteknik för avancerade legeringar.

Swerim har 190 medarbetare, varav omkring 140 är forskare. Foto: Maria Åsén Stärker svensk konkurrenskraft

Swerim ska hjälpa industrin att möta framtida klimatutmaningar och göra företagen beredda på utökade lagkrav gällande utsläpp och materialval samt återvinning. Samtidigt ska institutet bidra till att svenska industribolag behåller och utvecklar sin konkurrenskraft. Pontus Sjöberg tillträdde som vd för Swerim den 1 februari 2019. En av hans första utmaningar och viktigaste uppdrag blir att samordna verksamheten kring industrigemensamma mål för en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. ‒ Det som är nytt idag är redan gammalt imorgon, så det gäller att förnya och effektivisera sin

verksamhet hela tiden. Här står Swerim för forskning som kan bidra till att svenska företag vidmakthåller och stärker sina positioner globalt över tid. Jag ser

fram emot att få leda verksamheten in i nya utmaningar och möjligheter tillsammans med industrin, säger Pontus Sjöberg.

Försökshallar med flera olika testbäddar.

så att livet kan fortsätta som vanligt. Se hur vi säkrar fred och frihet på forsvarsmakten.se/ifred

Swerim har experimentell utrustning både i Luleå och Stockholm. Foto: Anneli Nygårds.

Foto: Maria Åsén.


6

regionen

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Damlaget sätter Luleå på kartan över framstående hockeyprestationer Ishockey är en svensk och internationell storsport som drar en växande publik. Luleå Hockey har för avsikt att öka intresset för sporten på alla nivåer – från elitlag för damer och herrar till juniorlagen som fostrar framtidens stjärnor.

Att Luleå Hockey engagerar är tydligt om man ser till publiksiffrorna i hemmaarenan Coop Norrbotten Arena. – I Luleå finns en stor uppslutning kring våra elitlag och Luleå

Jenni Hiirikoski.

Hockey är ett av Norrbottens absolut starkaste varumärken. Det är klart att vi kan och ska vara med och påverka utvecklingen i vår region, säger Stefan Enbom, vd för Luleå Hockey. Med ett förflutet inom industrin, bland annat som platschef på SSAB, vet Stefan Enbom ett och annat om framgångsrika organisatoriska satsningar. För Luleå Hockey var det ett stort och framgångsrikt steg att ta över damlaget från Munksunds SK, framförallt när det handlar om att bli en mer inkluderande

förening med starka lag både för herrar och damer. Genom att ta över damlaget visar vi att vi satsar på inkludering fullt ut. Stefan Enbom är mycket nöjd med genomslaget. – Damlaget sätter Luleå på kartan över framstående hockeyprestationer globalt. Dessutom symboliserar det så mycket mer för Luleå och Norrbotten, speciellt när det gäller att inspirera unga kvinnor att flytta hit och våga satsa på en framtid just här. Stefan refererar till den stora utmaningen som finns i Norrbot-

Johanna Fjällman

Luleå Science Park är en mötesplats mellan teknik, människor, kunskap och kreativitet. www.luleasciencepark.se

ten när det gäller att få ungdomar att stanna kvar. – Vi ska med Luleå Hockeys varumärke visa att Norrbotten är ett bra län att arbeta och leva i. Våra elitlag lockar de bästa spelarna i världen hit – då borde vi också kunna behålla lokala förmågor och träna upp dem till framtida stjärnor, menar Stefan Enbom. Luleå Hockeys damlag har spelat världsfinal i höstas och vann Champions Cup i New York 2018.


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 7

Så här hjälper Atea sina kunder att bli smartare IT-användare Verksamheter når allt längre i sina digitaliseringsresor och IT blir en allt mer central del av kärnverksamheten. Med rätt utrustning och system på plats handlar många utmaningar nu om hur användarna ska få ut maximalt av sin IT-miljö, förklarar Michael Strömbäck som ansvarar för samtliga av Ateas kontor i Norrbotten.

Atea i Norrbotten har kontor i Luleå, Piteå, Kiruna och Gällivare. Kunderna är alltifrån myndigheter och kommunala verksamheter till de största industrierna i regionen, logistikbolag och restaurangnäring. Gemensamt för alla kunder är målsättningen att genom IT förenkla och effektivisera sin verksamhet. – Våra kunder har flera gemensamma utmaningar: mycket handlar om att leverera mer på kortare tid med mindre resurser. Då gäller det att vara smart i sin it-användning, att utveckla och förfina den implementerade ITlösningen. Först då kan den få önskad effekt och du som kund få ut maximalt av din investering, säger Michael Strömbäck.

En fördel att kunna följa kunden hela vägen

Atea har ett heltäckande erbjudande som leverantör av it-infrastruktur och ofta börjar kundkontakten med att kunden lokaliserat ett behov. Därefter handlar Ateas roll om att hitta rätt tjänst och att hjälpa kunden att se och nyttja möjligheterna med den. Att Atea är en obunden leverantör gör att man kan skapa den optimala helhetstjänsten för varje enskild kund. – Våra kunder känner sina verksamheter och vet vilka områden de behöver utvecklas inom, det kan handla om nya sätt för lärandet i skolan eller smidigare ITstöd inom vården. Processen är att vi först sätter oss in i kundens behov och hittar rätt lösning. Sedan hjälper vi kunden att realisera sin målsättning genom att förstå hur man nyttjar tjänsten på bästa sätt. En teknisk lösning i sig utvecklar inte verksamheter, det krävs smarta användare för att göra det. Vi följer våra kunder hela vägen. Innovation handlar om att addera värde

Förutom smart it-användning fokuserar Atea i Norrbotten mycket på innovation. Bland annat har

man tagit fram en innovationsprocess som underlättar för kunderna att förstå hur innovativa lösningar kan addera värde till deras verksamhet. – Innovation sker när vi omvandlar ett behov eller en idé till en lösning. Det finns en missuppfattning om att innovation måste

revolutionera hela verksamheten när det i själva verket handlar om att dra nytta av ny teknik på ett annat sätt som adderar värde, förklarar Michael. Ateas innovationsprocess är en paketering av Ateas branschöverskridande erfarenheter. Bland annat har den använts för att ut-

Vill du vara med och utveckla skolan i Luleå? Läs mer på www.lulea.se/ledigajobb

veckla detaljhandel, skola, vård, logistik och industrinäringen. – Möjligheterna med innovation är oändliga och förutsättningarna är de samma oavsett bransch. Det handlar bara om att våga dra nytta av möjligheterna som finns, sammanfattar Michael.


8

regionen

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Elite Stadshotellet är en naturlig mötesplats i Luleå Bröllop, dop och födelsedagsfirande varvas med företagsevenemang, konferenser och mässor i en flärdfull miljö. Elite Stadshotellet är med sin ståtliga entré, sin vackra festsal och sin trevliga lunchrestaurang Tallkotten och Bishops Arms gastropub en naturlig mötesplats för såväl lulebor som långväga besökare. Elite Hotels marknadsför sig gärna som Sveriges mest klassiska hotellkedja med fokus på tradition, kvalitet och flärd. Tanken är att varje gäst ska känna sig som en hedersgäst och att upplevelsen hos Elite ska vara en unik hotellupplevelse – varje gång. Den främsta framgången ligger i det personliga bemötandet och så är det även på Stadshotellet i Luleå.

evenemang. Samtidigt finns alla moderna finesser som kan tänkas behövas för dagens mötesverksamhet. Luleå är en stad med ett för sin storlek väldigt stort hotellutbud så det gäller att ligga i framkant och erbjuda något alldeles extra. Läget mitt i centrala Luleå gör Elite Stadshotellet tillgängligt för många, men för att man ska fortsätta att vara förstahandsvalet krävs lite mer än ett bra läge. Här är det personliga bemötandet avgörande, enligt hotelldirektör Jenny Edfeldt. – Luleå är en stor stad när det gäller inresande eftersom staden är porten till den norra regionen. Alla affärsresenärer som ska vidare i regionen mellanlandar i Luleå, både med flyg och tåg. Det skapar ett stort tryck på hotellmarknaden och samtidigt är konkurrensen stor. Elite står för ett koncept och varumärke som tilltalar både svenska och internationella gäster, menar Jenny. För gäster och lulebor

Stor hotellmarknad i staden

Elite Stadshotellet Luleå andas fortfarande flärd från tidigt 1900-tal men präglas samtidigt av nytänkande med moderna inslag. Hotellet öppnade redan 1903 och det historiska arvet finns bevarat bland annat i den pampiga entrén samt inte minst i festsalen som går att hyra för olika

Elite Hotels är huvudpartner till många av Sveriges största företag och organisationer. Allt från stora tillverkningsföretag till läkarsällskap träffas i de rymliga konferenslokalerna och Elite har som svensk hotellkedja blivit ett känt varumärke bland internationella gäster. – Bra mat, mötesrum med den senaste tekniken och

trevlig atmosfär är viktiga inslag i affärsmöten och konferenser och det är precis det vi erbjuder, understryker Jenny Edfeldt. Samtidigt är hotellet en mötesplats för lokalborna. Vi har ett stort gym som man når direkt från hotellet med en egen ingång och det är öppet alla dagar i veckan. Här tränar mest lulebor och många väljer att äta på vår lunchrestaurang eller varva ner på Bishop Arms. Stadshotellet är troligtvis den mest anrika fastigheten i Luleå. När huset byggdes i början av 1900-talet var det för både hotellverksamhet samt som kommunhus. Huset står med andra ord för en stor del av stadens historia och kultur, och det är något som alla borde få uppleva. Det märks i urvalet av aktiviteter som ska fortsätta bidra till att Elite Stadshotellet är en naturlig mötesplats i Luleå.


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 9

Norconsult stärker varumärket med arkitekttjänster i norr Norconsult är en av Nordens ledande aktörer inom samhällsplanering och projektering. Nu förstärks erbjudandet i Norrbotten med arkitekttjänster efter förvärvet av Arkitekthuset Monarken. I korthet kan man sammanfatta verksamheten inom Norconsult som ett erbjudande av målinriktade rådgivningstjänster kompletterade med projektering och arkitekttjänster. Syftet är att bidra till ett hållbart samhälle genom nyskapande, kreativitet och hållbara innovativa lösningar. Målsättningen är densamma oavsett om det är utveckling i Stockholm, Kiruna eller Luleå det gäller. Nya möjligheter med arkitektkompetens

Norconsult syns i stora som små samhällsbyggnads- och infrastrukturprojekt. Företagets djupa kompetens inom arkitekttjänster förstärks nu tack vare förvärvet av Arkitekthuset Monarken. Just nu pågår två stora sjukhusprojekt i Norrbotten, där Norconsult både konstruerat och ritat hela ombyggnationen. När Kiruna stad ska flytta för att ge plats för gruvan är Norconsult också

med och designar nya stadsdelar. Det första nya kvarteret är projekterat och byggs just nu. Det första huset är redan uppfört, det var Kirunas nya stadshus som markerar den nya stadens utveckling. – Nya Kiruna centrum blir en blandad stadsdel med bostäder och verksamhetslokaler. Vår kompetens är heltäckande och vi tar oss gärna an den här typen av projekt, säger Magnus Kieri, som arbetar med både byggledning och projektering på Norconsult i Norrbotten. Norconsult kommer att fortsätta växa i regionen. Att vara så heltäckande som möjligt är en framtidsstrategi som man tror på och förvärvet av Arkitekthuset Monarken har öppnat många nya dörrar för det. Starkare tillsammans

Det som tidigare var ett eget bolag, Arkitekthuset Monarken, är nu ett team inom Norconsult med

Låt oss visa vägen till framgångsrika byggprojekt

1

fokus på arkitektur och byggkonstruktion. Teamet utgår från Luleå och Piteå men arbetar över hela Norr- och Västerbotten. Fokus kommer även framgent att vara på stora samhällsbyggnadsprojekt. – Vi är välkända lokalt och genom att vi nu tillhör en större koncern så kan vi ta oss an ännu större projekt. Jag tror att själva varumärket Monarken kommer att leva kvar lokalt eftersom vi är många kvar som varit med från

början. Vår kompetens är ett viktigt tillskott i Norconsults erbjudande och tillsammans är vi ännu starkare, säger Magnus Kieri. Lokal förankring vinner man mycket på. Norconsult är en nordisk koncern, men man satsar mycket på lokala kontor nära nyckelkunder. – Styrkan är att vi är fler nu. Det finns arkitekter och byggnadskonstruktörer i Stockholm, Göteborg och Örebro som vi kan bygga djupare samarbeten med.

Det kan gynna projekt i vår region, tillägger Magnus. Norconsult är som tidigare nämnt gärna med i både små och stora projekt. Bland kunderna finns flera av landets kommuner och statliga verk. Faktum är att Norconsult medverkar i några av Sveriges största samhällsutvecklingsprojekt, som till exempel kapacitetshöjningen på Mälarbanan västerut från Stockholm samt byggnationen av Östra länken i Luleå.

Processen

Den temporära fabriken

• Programskede: Arbete med kravställan för säker arbetsplats. logistikfunktioner, kompetenssäkring och budget. • Projektering: Välja, dokumentera och kvalitetssäkra temporär utrustning, exempelvis fallskydd. Med BIM och 4D-modellering kommer nya möjligheter för fallskyddsplanering och virtuell skyddsrond. • Produktionsplanering: Arbetsplats, utrustningsbehov och logistik samordnas för en säker och effektiv arbetsplats. • Leverans: Etablering och avetablering kan skötas av ditt företag eller av Ramirent. Våra säkerhets- och kvalitetskontroller sker vid leverans, eller löpande under din byggprocess.

Varje byggprojekt är som en temporär fabrik. Skillnaden mellan traditionell maskinuthyrning och en helhetslösning, där alla delar i byggprojektet sys ihop är stor. Det säkerställer kvalitet, säkerhet och effektivitet under hela byggprocessen. Effektiviseringens byggstenar: • En organisation som fullt fokuserar på den temporära fabriken. • En implementerad logistikplan som ger framförhållning och ett effektivt flöde på arbetsplatsen. • Planering av säkerhet redan i projekteringsstadiet skapar kostnadseffektivitet. • Maskiner och annan temporär utrustning som alltid finns på rätt plats i rätt tid. • Projektering och planering av alla temporära etableringar. • Utvärdering av projektet

3

Effektivt nyttjande av temporär utrustning • Boka hyrmaskiner så tidigt du kan • Funktionskontroll av säkerhetsutrustning som höjer säkerheten och skapar en trygg arbetsmiljö. • Löpande behovsinventering på arbetsplatsen för att bibehålla maximal effektivitet under alla faser av projektet. • Effektivisering av transporterna på byggarbetsplatsen med hjälp genomtänkt logistik och APD. • Avetablering i takt med byggprocessen.

4

2

För oss på Ramirent är det viktigaste att allt fungerar som det ska och att du blir nöjd. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet genom åren och vi hjälper mer än gärna till. Oavsett om du behöver hjälp med planering, att hyra maskiner eller annan utrustning – vi finns för dig.

Kontakta Ramirent Kontakta Ramirent Luleå 0920-20 58 30 ramirent.se

Din lokala Din lokala maskinuthyrare maskinuthyrare


10

regionen

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Teknikens Hus kan förmedla svensk industris framtid Luleå är sedan länge en av Sveriges mest framstående industristäder med flera starka teknikintensiva näringar. Från regionen kommer teknik som revolutionerat gruv- och metallindustrierna världen över, rymdforskning på absolut högsta nivå samt IT-kompetens av globalt erkännande. Att man dessutom har ett internationellt erkänt Science Center är därför givet.

Teknik- och naturvetenskapscentret Teknikens Hus i Luleå har mottagit många utmärkelser genom åren. 2005 blev science centret framröstat till världens bästa av kollegor vid världskonferensen i Rio de Janeiro och alla år mellan 2010 och 2018 har Teknikens Hus rankats högst i Skolverkets bedömning av landets alla Science Center. Svensk industri har sin framtid i norr

Det är ett stort engagemang som ligger bakom framgångarna i Teknikens Hus, som firade 30 år under 2018. Under fjolåret kunde man fira dubbelt upp tack vare att skisserna och planerna för nya Teknikens Hus, med placering i Södra hamn mitt i stadskärnan, presenterades av arkitekterna. – Nya Teknikens Hus blir ett landmärke för Luleå och för hela den norra industriregionen, säger Kristina Jonsson, verksamhetschef i Teknikens Hus. Själva huset, som kallas Trivium, andas modernitet och teknikhöjd. Utformningen av fastigheten ska förmedla att svensk industri har sin framtid i den norra regionen, och att tekniken för att förverkliga drömmar finns just här. Trivium är latin för där ”tre vägar möts”. Namnet valdes för att

förmedla att hav och himmel möter land i området Södra hamn. Byggnaden blir på cirka 4.000 kvadratmeter och kommer att ge ett nytt hem åt Teknikens Hus, men även för en utökad verksamhet för kultur, lärande, lek och evenemang. Väntar besked

Förslaget för nya Teknikens Hus som arkitekterna vid Utopia och Nordmark & Nordmark lämnat granskas i skrivande stund. Kristina Jonsson är noga med att betona att det fortfarande rör sig om ett förslag och en ambition att bygga nytt men att det ännu inte är spikat hur eller när det ska ske. – Vi arbetar just nu med berörda parter för att få fram underlag för framtida beslut och för att kunna skriva avtal längre fram. Där är vi inte riktigt ännu, men ambitionen är att skapa en helt ny plattform för samverkan kring Teknikens Hus. Vi finns idag på campusområdet, i en fastighet som är i behov av stora renoveringar. Men om vi tänker nytt – vad kan vi åstadkomma då? Det var så vi började formulera en ny vision för framtidens Teknikens Hus, berättar Kristina.

Foto. Jennie Pettersson

Nytt läge ger nya möjligheter

Läget mitt i Luleå city blir en helt annan utgångspunkt för Teknikens Hus, som kan utöka sin butik, restaurang och eventverksamhet och bli ett centralt beläget upplevelsestråk. Centret är ju som tidigare nämnt Sveriges bästa i sitt slag enligt Skolverket och att nå fler är en klar strategi för framtiden. – Med en central placering fångar vi en mycket större målgrupp och vi kan även expandera med fler och större utställningar. Vi kan också bidra till att locka fler till regionen och till Luleå city genom att vi har en unik upp-

Foto. Rickard Hellqvist

levelse här som är lätt att ta sig till och som passar väldigt många, förklarar Kristina Jonsson.

Avslutningsvis tillägger hon att dagens cirka 100.000 årliga besökare till Teknikens Hus skulle bli ett mycket värdefullt tillskott i

stadskärnan med bland annat utökad handel och fler gästnätter som följd.

Foto: TomasBergman


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 11

Stena Recycling partner i industrins utveckling

Stena Recycling spelar en nyckelroll i industrins omställning till mer hållbara processer. Ju mer material som återvinns – desto mindre blir naturligtvis miljöavtrycket. Men det gäller att tänka ett steg längre – Stena Recycling vill inte bara återvinna så mycket material som möjligt utan snarare bidra till att hämma uppkomsten av avfall i första ledet.

Det kan tyckas vara en konstig målbild för ett återvinningsbolag – att verka för en mindre uppkomst av material att hantera. Men som partner i hela avfallshanteringsfrågan agerar Stena Recycling som kundernas guru i miljöfrågorna – och då gäller det att skapa bästa tänkbara möjligheter för att åstadkomma en så liten miljöpåverkan som möjligt. Avfall som lönsam affär?

Stena Recycling arbetar för att avfallshanteringen ska bli en så lönsam affär som möjligt för kunderna. I Luleå görs det med utgångspunkt från två siter. Den ena ligger inne på SSAB:s fabriksområde och hanterar metallskrot. Den andra siten, som hanterar farligt avfall, ligger i Oljehamnen. Det är en knapp kilometer mellan de två anläggningarna varpå samarbetet är brett. Daniel Lundgren är filialchef på båda anläggningarna. – Vi sköter hantering av farligt avfall för flera aktörer i regionen.

I Oljehamnen tar vi även emot kem- och oljeprodukter som industrin i regionen använder i sina verksamheter. Då lastar och lossar vi material som anländer sjövägen och vi lagrar det i speciella tankar innan det skickas vidare till olika aktörer. Det är en speciell verksamhet som kräver högsta mått av säkerhet och kompetens, säger Daniel Lundgren. Kunderna kan inte själva komma och hämta eller lämna material. Det sköter Stena Recycling med egna, ändamålsenliga transporter på väg och järnväg. För andra material, som blandat avfall, plast, papper och så vidare, sköter Stena Recycling insamlingen och skickar vidare till systeranläggningar företrädelsevis i norra Sverige. Partner för industrin

Stena Recycling har positionerat sig som en partner för den tunga basindustrin i regionen. På skrotgården som ligger innanför grindarna hos SSAB hanteras metall-

skrot från hela regionen samt givetvis även från SSAB. Samma aktörer är ofta kunder som köper tillbaka sorterat material för sin produktion. Daniel Lundgren använder ordet råvara för att beskriva det insamlade materialet – och med rätt teknik för insamling, sortering och återvinning så är det precis det man får. Ny, värdefull råvara som kan gå tillbaka till industrin och bli till nya produkter. – Vi expanderar vår verksamhet – men det betyder inte att vi stöttar våra partners till att producera mer avfall. Det handlar snarare om att deras produktion ökar – och då blir det mer avfall per automatik som vi måste ta hand om på bästa sätt. Vår roll och ambition är ju inte att hämma kundernas produktion utan tvärtom. Daniel Lundgren poängterar också att Stena Recycling ska fortsätta vara en partner för den expansiva industrin i norr.

Det är rätt enkelt egentligen. För att lösa våra kunders utmaningar krävs rätt kompetens inom elteknik. Läs mer om vår syn på rätt kompetens

www.eitech.se


12

regionen

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Luleå gör plats för fler Precis som i många andra tillväxtkommuner planerar kuststaden Luleå för fler bostäder. Bland annat håller en helt ny stadsdel på att växa fram, Kronan strax utanför centrum. Målet är att Luleå ska fortsätta utvecklas genom att få fler att stanna kvar och flytta hit. Men varför ska jag välja Luleå som bostadsort?

– Vi brukar prata om att Luleå förenar storstadens utbud med småstadens närhet, säger KarlHenrik Dagman, Luleå kommun, som arbetar med att marknadsföra platsen Luleå. Karl-Henrik, som själv är inflyttad Luleåbo från Hjo i Västra Götaland, förklarar närmare: – Här finns en puls som har

I Luleå skärgård finns 1.312 öar att upptäcka. Foto: Susanne Lindholm.

ökat de senaste åren. Vi får allt fler restauranger och kaféer, Kulturens hus erbjuder konserter och föreställningar varje vecka och stadens elitlag i hockey och basket lockar storpublik. – Samtidigt har vi nära till naturen. Hela centrumhalvön är omgiven av vatten och varje vinter plogar kommunen upp en populär isbana. En vacker vårvinterdag är där fullt med folk som promenerar, åker spark och skridskor. På sommaren kan vi njuta av vår vackra skärgård. Jag och min familj brukar besöka öarna med turbåt eller så åker vi ut med våra vänner som har båt.

Universitet spelar viktig roll

En grupp som Stina och KarlHenrik jobbar mycket med är studenterna vid Luleå tekniska universitet. – Vi vill att de ska upptäcka Luleås alla fördelar och därigenom vilja stanna kvar efter avslutade studier. Universitet är viktigt för Luleå. De har forskning i världsklass och studenterna är eftertraktade på arbetsmarknaden, säger Stina. Fler Luleåbor ökar också efterfrågan på bostäder. Och just nu byggs det för fullt. Bara inom de närmaste åren kommer 2 000 nya bostäder att bli inflyttningsklara.

Enkelt liv i Luleå

Karl-Henriks kollega Stina Östman, född och uppvuxen i Luleå, fyller på: – Vi har en närhet till allt här. På bara tio minuter kan jag, och faktiskt de flesta Luleåbor, ta mig mellan hemmet, jobbet, skolan och fritidsaktiviteterna. För mig som småbarnsförälder underlättar det livspusslet. Det är också nära till övriga Sverige och världen. Luleå Airport ligger en kvart från centrum och därifrån tar det drygt en timme till Arlanda. – Men närhet handlar inte bara om platser. Här finns en öppenhet och en mentalitet som välkomnar mångfald och samarbete, sånt som gör att man trivs.

Nya bostadsområden växer fram

På Kronan strax utanför centrum växer en ny stadsdel fram. Ett naturnära område där det redan idag finns villor, lägenheter, skola och sporthall. Fler lägenheter

I sitt arbete med att marknadsföra Luleå lyfter Karl-Henrik Dagman och Stina Östman gärna fram Luleås isvägar som finns med på CNN Travels Bucketlist. Foto: Frank Rizo.

och radhus är på gång tillsammans med en park och ett stadsdelscentrum med butiker och restauranger. När allt är fullt utbyggt kommer Kronan att vara Luleås största bostadsområde. Kuststad vid Södra hamn är ett område i centrala Luleå som byggs direkt vid vattnet och erbjuder möjlighet till egen båtplats utanför porten. Totalt över 300 lägenheter med modern arkitektur och havsutsikt.

I utkanten av Luleå byggs Hällbacken, ett nytt stort bostadsområde som visar att man kan bo modernt med stadens alla bekvämligheter men ändå på landet med naturen inpå knuten. – Vi säger bara välkommen till Luleå. Det är roligt att bo i en stad som utvecklas och där det finns framtidstro, avslutar Stina och Karl-Henrik. Text: Susanne Lundblom

KORT OM LULEÅ • 2018 utsågs Luleå till Bästa barnkommun av Majblommans Riksförbund. Andra utmärkelser de senaste åren är Årets tillväxtkommun och Norrlands superkommun. • Kulturskolan i Luleå är kostnadsfri och prisad som Sveriges bästa. • Facebook valde Luleå som placeringsort för sitt första datacenter utanför USA. • Luleås isvägar finns med på CNN Travels Bucketlist över 50 naturliga underverk i världen man bör uppleva. • Tio av Luleås restauranger är på White Guides topplista. • Luleå är Sveriges 28:e största kommun med ungefär 78.000 invånare. • Luleå tekniska universitet har cirka 15.000 studenter.

KVALIFICERAD YH-UTBILDNING FLYGTEKNIKER - HELIKOPTER 420 YH-poäng Flygtekniker - Helikopter 420 YH-Poäng Utbildningen startar i augusti 2019 och genomförs under fyra terminer. Utbildningen passar för dig som vill jobba i en internationell högteknologisk bransch med service och underhåll av luftfartyg. Den idag specifika infrastrukturen inom flygområdet i Norrland, med en blandning av tung luftfart och medelstora/mindre allmänflyg/helikopterföretag samt Flygvapnets största flygflottilj placerad på Kallax flygplats, gör att Luleås flygteknikutbildning är ett måste för nyrekryteringen till dessa. Ett av Sveriges större helikopterföretag har sin huvudbas i Norrbotten och Helikopterflottiljens verksamhet kommer att utökas i Luleå med behov av nyrekrytering. Inom detta yrkesområde råder det en mycket stor brist på kvalificerad arbetskraft i hela landet (Helikoptertekniker). Alla som fullföljer utbildningen hos oss har endast två års praktik efter utbildningen innan de är klara flygtekniker.

Ansökan till oss senast 2019-06-01 Ansökan sker till oss på NFTC , blankett finner du på vår hemsida www.nftc.se NFTC utbildar tekniker för helikopter (kategori B1.3). Skolan har nära samarbete med Flygteknikcenter i Klippan och Flygteknik Technical Training i Nyköping vilket ger de studerande möjlighet att även examinera flygplansmodulerna på B-nivå.

L 1 A

NORDISKT FLYGTEKNIKCENTRUM Tel: 070-653 45 30 jonas.palo@nftc.se (frågor om utbildningen) Tel: 070-569 34 91 borje.rockner@nftc.se (frågor om antagning) www.nftc.se

Studieort Studietakt Ansök senast Start

LULEÅ 100% 01 JUNI 2019 AUGUSTI 2019

L 1

L 1 A

A


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 13

Arctic Business Incubator med i utvecklingen av världsunika innovationer Arctic Business Incubator fångar goda idéer och innovationer och ser till att de blir kommersiellt gångbara exportprodukter. Inkubatorn vänder sig till alla branscher men kommer framledes att ha skarpare fokus på rymd och energi. Det är en naturlig utveckling som kan kopplas till industriernas utveckling i norra Sverige.

På Arctic Business Incubator, ABI, kan innovatörer och entreprenörer få den hjälp som behövs för att komma vidare med sina idéer. Innovationer omvandlas till livskraftiga företag och i befintliga bolag kan innovationskraften öka med inspiration och kraft från inkubatorn samt givetvis har

Övre rad från vänster: Niklas Österberg, Kristina Öhman och Leila Ashrafi och Erica Holmström Nedre raden från vänster: Jens Lundström, Emma Hansson och Sarah Gotthold.

och ett stort kontaktnät kopplad till inkubatorn. – Vår grunduppgift är att stärka regionens företag och innovatörer. Vi ska bidra till att fler företag etableras med starka exportprodukter som ger Sverige mer konkurrenskraft på sikt, säger Jens Lundström, vd för Arctic Business Incubator.

– Under företagens tid hos oss ska vi hjälpa dem att göra bra affärer och bygga upp egna nätverk både i Sverige och internationellt. Vi bistår med den kompetens som behövs för att skriva bra avtal, hitta rätt finansiering och se till att företagen får rätt team, förklarar Jens Lundström.

Innovationer blir affärer

Världsunik lösning för felsökning i elnät

Arctic Business Incubator stöttar innovatörer i ett tidigt skede – till och med innan utformning av själva affärsidén. I ett så pass tidigt skede får innovatörerna delta i workshops för att utforma sina affärsmodeller i ABI Accelerator. Det finns även möjlighet att börja planera finansiering och innovatörer får träffa potentiella partners och investerare genom ABIs nätverk. Efter ett framgångsrikt arbete inom ABI Accelerator tas nästa steg in i inkubatorn, där man får finansiering från ett affärsängelbolag direkt, börjar bygga team, rekryterar kompetens, säkrar ytterligarefinansiering och självklart kommersialiserar innovationen. Vanligtvis stannar företagen inom inkubatorn under två år, och därefter ska de ta nästa steg antingen själva eller tillsammans med externa partners.

Det finns väldigt många framgångsrika exempel på inkubatorbolag som lyckats tack vare stöd från ABI. Ett exempel är Exeri, ett företag med en unik produkt för att övervaka och lokalisera defekter i elnät med världen som marknad. Exeri har utvecklat ett system som används för att exakt avgöra var i elnätet felet sitter, så att man snabbt kan åtgärda istället för att lägga värdefull tid på att leta genom hela nätet. Detta är en produkt och en tjänst som efterfrågas världen över och som kan bidra till att elnäten blir mer tillförlitliga med en avbrottsfri leverans. – Trots att vi har väldigt bra elnät i Sverige så har vi över 40.000 strömavbrott per år. I genomsnitt pågår ett strömavbrott i 6,5 timmar i Sverige, varav mer än hälften av tiden går åt till att lokalisera var i nätet felet sit-

Från vänster: Magnus Karlsson, Elisabeth Johansson och Stefan Burström.

ter. Felsökningen är en resurskrävande process som man med hjälp av vår lösning kan effektivisera, förklarar Magnus Karlsson, innovatör och grundare av Exeri. Inkubatorbolag tar steget vidare

Exeri har börjat med luftburna elnät men kommer att utveckla system för att täcka in alla typer av elnät. Det finns ingen annan leverantör som har någon liknande lösning, Exeri är alltså först i världen med detta vilket innebär en enorm tillväxtpotential såväl i Sverige som internationellt. Exeri har snart tillbringat två år

i inkubatorn och kommer att flytta ut under våren. Det blir ett stort steg men med nya kontakter på exportmarknaden ser Magnus att det är en naturlig utveckling som Exeri är redo för. Banden klipps inte helt, utan det finns alltid möjlighet att återkomma till inkubatorn för att bolla tankar och idéer. – Vi är redo för nästa fas, vi har byggt upp ett stort kontaktnät, vi har fått fler delägare och investerare och dessutom nya förfrågningar från marknaden. Allt tyder på en fortsatt sund utveckling för Exeri, säger Magnus Karlsson.


14

regionen

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Norrbottens flygflottilj planerar expansion

Foto: Joakim Vidgren/Försvarsmakten Norrbottens flygflottilj, F 21, är Sveriges nordligaste flygflottilj med huvudbas i Luleå samt sidobaser i Jokkmokk och Vidsel. Med tillgång till ett av världens största flygövningsområden har F 21 alla möjligheter att expandera, om rätt kompetens kan lockas till regionen och flottiljen.

Efter genomförandet av den största Natoövningen sedan Kalla

kriget, Trident Juncture 18, är det många som med spänning följer utvecklingen av det svenska och europeiska försvaret. Inom ramen för det nordiska samarbetet arrangerar svenska, finska och norska flygvapnet flygövningen Arctic Challenge Exercise 2019, ACE 19, som i år genomförs för fjärde gången. – Med ACE 19 utvecklar vi vår egen nationella förmåga och fördjupar samarbetet med inbjudna utländska gäster. Övningen erbjuder deltagarna att träna mot

Flottiljchef Claes Isoz. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

och med det bästa motståndet i flygoperationer i vårt unika flygövningsområde i Sverige, Norge och Finland, säger Claes Isoz som är flottiljchef på F 21.

regionen och övriga Sverige, säger Claes Isoz. Grundutbildningen är ett bra insteg för att fortsätta med en karriär inom Försvarsmakten,

men avancerad teknisk kompetens finns ofta etablerad inom näringslivet och den måste tryggas genom försvarets modell för deltidstjänstgöring.

Personalförsörjningen viktigast

Under 2018 påbörjades flera stora investeringar inom det svenska försvaret som kommer att prägla hela verksamheten framöver. I Norrbotten kretsar mycket kring att stärka den militära förmågan och expandera med fler anställda inom i stort sett alla kompetensområden. – Personalförsörjningen är vår viktigaste fråga under 2019 och kommande år, bekräftar Claes Isoz. Flygtekniker, stridspilot och brandman är vanliga roller på en flygflottilj, men det finns en stor mängd andra roller där man behöver trygga mycket kompetens framöver. Här konkurrerar försvaret med hela det svenska och internationella näringslivet – dessutom på olika villkor då försvaret bara kan rekrytera svenska medborgare. – Trots att kompetensförsörjningen är en stor utmaning för oss så ser vi väldigt positivt på framtiden. Det är mycket tack vare ett större rekryteringsunderlag genom könsneutral värnplikt för militär grundutbildning, men även då vi kommer att utöka våra samarbeten med arbetsgivare i

Foto: Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 15

Flygflottiljens betydelse för Luleå Norrbottens flygflottilj, F 21, är en integrerad del i Luleåregionen tack vare långvariga samarbeten på flera nivåer. Ett av de starkaste är med regionen och kommunen genom att Luleå-Kallax flygplats sedan 1940-talet är en militär flygplats som sedan länge även driver civil verksamhet.

Eftersom utveckling av flygplatsen är ett av Luleå kommuns prioriterade områden blir samarbetet med F 21 väldigt tydligt just här. Flygflottiljen är av riksintresse för totalförsvaret av Sverige och den civila kommunikationen. Som flygplatsoperatör för Luleå-Kallax flygplats innebär det att F 21 ansvarar för att vidmakthålla, utveckla och drifta flygplatsens funktioner. Som exempel kan räddningstjänsten och fälthållningen nämnas. Ambitionen från Swedavias och kommunens sida är att utveckla fler flyglinjer och en infrastruktur som stärker den norra regionen. Fler flyglinjer är kanske inte huvudfokus för F 21, men däremot finns gemensamma intressen kring att utveckla infrastrukturen och inte minst regionens attraktionskraft. Det tryggar den framtida rekryteringen inom såväl det militära som inom andra näringar. Kraftsamlar kring gemensamma intressen

I skrivande stund finns mycket som talar för att Luleå och Norrbotten kommer att utvecklas

ännu mer som flygtekniskt kompetensnav. Luleå-Kallax flygplats är bemannad och har öppet dygnet runt årets alla dagar, tack vare militär närvaro med mycket övningsverksamhet. Det ökar beredskapen och tillgängligheten även för den civila flygverksamheten. Flygplatsen har även Sveriges längsta landningsbana och lämpar sig således för alla typer av flygplan. Att förlägga flygövningar och utbildningar här är därför naturligt, med tillgång till Europas och dessutom ett av världens största övningsområden för flygrelaterad verksamhet. – Det är en fantastisk resurs vi har förmånen att ha tillgång till och som vi nyttjar tillsammans med andra svenska förband samt även förband från andra länder, både i Norden och övriga Europa. Samarbetet är speciellt starkt med det norska och det finska flygvapnet, säger Claes Isoz, flottiljchef på F 21. Rustar för nästa storövning

Under de senaste åren har en nordisk flygövning av stor betydelse

Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

genomförts vartannat år med F 21 samt baser i norra Finland och norra Norge som utgångspunkt. Övningen kallas ACE (Arctic Challenge Exercise), och beskrivs även som Europas största militära flygövningar med flera tusentals deltagare. Nästa övning är planerad till maj/juni 2019 med 14 länder plus Nato som deltar. Övningen arrangeras av det svenska, norska och finska flygvapnet, därav utgångspunkterna Luleå, norska Bodö och finska Rovaniemi.

– Vi bygger säkerhet tillsammans med andra. ACE är en flygövning med hög kvalitet som ger möjligheter för stridsflygdivisionerna att planera, genomföra och utvärdera stora sammansatta multinationella flygstyrkor, avslutar Claes Isoz. Kort om F 21

Tillsammans med övriga flygvapnet har Norrbottens flygflottilj, F 21, i uppdrag att bevaka och skydda Sveriges luftrum. Det är ett uppdrag som pågår dygnet

runt, året runt, för att säkerställa Sveriges integritet. F 21 övar kontinuerligt för att kunna leverera följande luftoperativa förmågor i såväl fred, kris som krig: • kontroll av luftrummet • mark- och sjömålsbekämpning • underrättelseinhämtning • luftburen transport • stöd till övriga stridskrafter, totalförsvaret och samhället i övrigt.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten


16

regionen

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Stark utveckling i Norrbotten! – Efterfrågan nationellt och internationellt har varit mycket god för våra företag i Norrbotten. Framför allt på exportsidan som har ökat mycket de senaste fem åren. Den största delen av exporten från länet består av mineralprodukter följt av trävaror samt tjänster och övrig produktion, cirka 60 procent av Sveriges totala råvaruexport kommer från norra Sverige, säger Linda Nilsson på Norrbottens Handelskammare.

Tidigare har basindustrin varit starkt förknippad med Norra Sverige och det är det fortfarande men här finns flera andra näringsgrenar som är världsledande till exempel inom rymdforskning, biltestverksamhet, IT och besöksnäringen. Besöksnäringen är idag i sig en ny basnäring och omsatte år 2017 6,5 miljarder i regionen. Det arktiska klimatet lockar både turister och biltestindustrin. En annan bransch som vuxit sig stark i Norrbotten är Big Data och serverhallarna. – Vi har grön el, gott om yta, kyla och hög IT-kompetens i länet – helt perfekta förutsättningar för att exportera till internationel-

la företag, säger Linda. Dessutom bygger Luleå tekniska universitet, med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond en testmiljö för femte generationens mobiltelefoninätverk, 5G. Ett trettiotal företag och organisationer har uttryckt intresse för att delta och tillsammans med projektets övriga parter kommer testbädden erbjuda en unik möjlighet och bidra till nytänkande, innovation och affärsutveckling kopplat till 5G. – Faktum är att de största tillverkarna inom till exempel fordonsbranschen, inklusive komponenttillverkare och däcktillverkare, är beroende av den teknikutveckling som bland annat Luleå Tekniska Universitet driver för att vidareutveckla sina produkter. Biltestverksamheten är en fortsatt stor och viktig näring för Norrbotten och främst för våra inlandskommuner. Här ser vi en ökad efterfrågan bland annat på de aviserade flygen i vinter till Arvidsjaur, som är ett nav i biltestsammanhang, berättar Linda Nilsson. Norrbotten – en del i en global infrastruktur

– Infrastrukturen är också oerhört viktig för våra företag och för utvecklingen i vår region, fortsätter Linda. Där testbädden för 5G är en och byggandet av Norrbotnia-

banan är ett annat exempel på hur oerhört viktig infrastrukturen är för vår region och våra företag. – Vi arbetar också, tillsammans med andra aktörer, med framtida transportlösningar där alla transportslag måste komplettera varandra, allt för att våra företag ska kunna konkurrera på en global marknad och förutsätt-

ningarna måste vara likartade över hela landet. Kort om Norrbottens Handelskammare

Norrbottens Handelskammare har cirka 300 medlemsföretag, är helt fristående och grundades 1904 och därmed näst äldst i Sverige. Uppdraget är att företrä-

da medlemmars intresse oavsett bransch och storlek för att främja ökad tillväxt för näringslivet i regionen. Man driver ett aktivt och synligt påverkansarbete för att främja medlemmarnas intressen inom infrastruktur, internationell handel och kompetens. Det finns 11 handelskamrar i Sverige och 12.000 handelskamrar i världen.

LKAB med och utvecklar fossilfri ståltillverkning LKAB rustar för en mer hållbar gruvbrytning. Det pågår flera utvecklingsprojekt inom industrin som ska förverkliga drömmen om en hållbar ståltillverkning. Här spelar LKAB en nyckelroll.

Gruv- och stålindustrin har ett kraftfullt utvecklingsarbete som pågår hela tiden och allt handlar om hållbarhet på något sätt. Det vill säga ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. – För vår del så handlar det om att förbättra vår del i kedjan – det vill säga den länk i ståltillverkningen som sträcker sig från anrikning av råmaterial till transporten av det ut ur gruvan och fram till stålverket. Det är idag en process som genererar väldigt stora koldioxidutsläpp men som med ny teknik kan förändras radikalt, säger Bo Krogvig, kommunikationsansvarig på LKAB. Vatten istället för koldioxid

LKAB medverkar i byggnationen av en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning i Luleå tillsammans med SSAB och Vattenfall,

med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Projektet, som kallas HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology), har efter drygt två års initiering gått in i nästa fas genom byggnationen av pilotanläggningen. – Idag eldas masugnen med kol för att ta ut syret ur järnet inför stålproduktionen, men istället ska vi tillsammans med Vattenfall producera vätgas med hjälp av förnybara källor för att driva reduktionsprocessen. Istället för koldioxid blir det vatten som släpps ut i den processen och det är en världsunik utveckling, fortsätter Bo Krogvig. Industriell process till 2035

Projektet kan förändra en global industri. Dock är det ännu inte testat i industriell skala – här blir trion LKAB, SSAB och Vattenfall först att testa något helt banbrytande, först i pilotanläggningen och därefter, omkring 2025 ska man bygga en demonstrationsanläggning på väg mot industriell skala. – Om allt går som planerat kan vi ha en industriell process i full

skala utvecklad till 2035. För många kan det tyckas vara lång tid – men inom basindustrin är detta oerhört kort tid. Basindustrins omställningstider är ofta flera decennier, och investeringar som görs inom vår industri lever under mycket lång tid. Alltså är HYBRIT en utveckling som för oss går blixtsnabbt, poängterar Bo Krogvig.

Ny teknik testas i verklig gruvmiljö

Parallellt pågår utveckling av andra processer som ska göra gruvan fossilfri. I ett samarbete med ABB, Epiroc, Combitech och Volvo går LKAB in för att starta en testbädd i Malmfälten för hållbar gruvbrytning på stora djup. Testbädden omfattar underjordsgruvor i Kiruna och Ny teknik Malmberget samt en virtuell

gruva. I testanläggningarna ska ny teknik utvecklas och testas i verklig gruvmiljö. Det krävs nya styrsystem, ny gruvutrustning och komplexa ledningssystem som möter framtidens krav på en hållbar industri. Då krävs en helt ny typ av samarbete – och det är detta som parterna LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvo nu utvecklar.


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 17

Luleå Science Park tar vara på alla utvecklingsmöjligheter På Luleå Science Park erbjuds flexibla verksamhetslokaler i en teknikintensiv miljö. Här får företag unika möjligheter att växa tillsammans med andra i anslutning till några av regionens främsta utvecklingspartners som Arctic Business Incubator, Go Business, Luleå tekniska universitet, LTU Business, LTU Career Center och Teknikens hus.

Luleå Science Park är en innovationsdriven och kunskapsladdad miljö där merparten av företagen driver IT-relaterad verksamhet. Många av företagen fokuserar på teknikutveckling och konsultverksamhet, och ytterligare några har test och analys som huvudområde. Tillsammans står de för ett kluster som sätter Luleå på kartan över framstående teknikstäder.

universitetet. Målet är att Luleå ska bli bäst i Sverige på teknikinnovationer. I Luleå Science Park sitter idag runt 100 företag som tillsammans har över 1400 anställda. Och mer är på gång. Här finns en samverkanskultur utöver det vanliga. För företag som upplever en tillväxtutmaning eller som vill utöka sitt hållbarhetsperspektiv kan Luleå Science Park stötta eller föreslå en eller flera samverkanspartners som sitter i parken. Externt kapital är en ständigt aktuell fråga och även här kan Luleå Science Park hjälpa till. Tack vare kontakt med inkubatorer, andra science parkmiljöer och universitetets innovationsmiljö finns goda resurser att tillgå. Även andra typer av externa investerare finns med i kontaktnätet.

Växer med teknikinnovationer

Nytt bolag för samverkan

Luleås företag är generellt bra på att utveckla innovationer. Det märks inte minst genom de senaste årens framgångar hos de befintliga företagen i Luleå Science Park. För att främja ytterligare tillväxt samarbetar Luleå Science Park med regionala inkubatorer, teknikkluster och med

Visionerna för Luleå tekniska universitets utveckling och mål att få en bättre integration med det intilliggande Luleå Science Park uttrycktes i campusplanen för lärosätet redan 2013. Luleå Science Park bygger alltså på en verksamhet som har funnits i Luleå länge. Själva företaget är

emellertid nystartat för att tydliggöra fokus på tillväxt genom samverkan. – Det är tydligt att Luleå går från att vara en traditionell industristad till en teknik- och kunskapsdriven stad. Facebook bygger sin tredje serverhall här och det är klart att det är en utveckling som ger ringar på vattnet. Det ska vi ta vara på och vidareutveckla, säger Tore Johnsson, som är vd för nya Luleå Science Park, och som ser fram emot att ta verksamheten till nästa nivå tillsammans med företagen i parken, universitetet och inkubatorer.

En ny stadsdel för 7000 L LULEÅBOR ULEÅBOR

Vi skapar LIVSKVALITET

Daniel Rova Projektledare daniel.rova@lulea.se 0920-45 37 04

Emma Björklund Bitrr. projektledare emma.bjorklund@lulea.se 070-368 11 33

FAKTA F AKTA KRONAN KRONAN • • • • • • • • •

7000 boende boendeårår2030 2030 F Förskola örskola F Förskoleklass örskoleklass till åk 6 V Vård ård & omsorgsboende Stadsdelscentrum S tadsdelscentrum Idrottshall Idrot tshall Kultur K ultur & k konst onst F Friluftsliv riluftsliv Stadsnära S tadsnära

NG Ä R PÅ G Å NYHETS

BREV!

Sofia Lampa Marknadskommunikatör sofia.lampa@lulea.se 070-251 19 44

www.kronanlulea.se www .kronanlulea.se www.lulea.se/kronan www .lulea.se/kronan


18

regionen

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Upplev äkta norrländsk härlagad mat i kreativ miljö En upplevelse helt utöver det vanliga väntar på att bli upptäckt – bara en kort flygresa från storstadsregionerna. I Sunderbyn, en mindre tätort mellan Luleå och Boden, ligger Sunderby folkhögskola med konferens- och hotellverksamhet. Här kan man förutom en kreativ och konstnärlig miljö även uppleva det bästa ur Norrlands skafferi.

En kort bilfärd från Luleå och i närheten av världsarvet Gammelstads kyrkstad ligger Sunderby folkhögskola i vackra omgivningar som bäddar för kreativitet. Att skolan har en speciell konstprägel förstår man snabbt – både tack vare miljön som andas inspiration och tack vare all konst som kan upplevas på plats och till och

Foto: Anders Alm

med köpas med hem efter ett konferens- eller restaurangbesök. Många upplevelser på samma ställe

Trots att Sunderby folkhögskola har ett stort elevantal och dessutom kan erbjuda övernattning i en unik miljö och inte minst en genuin och hantverksinriktad restaurang så är verksamheten fortfarande ganska okänd utanför regionen. Det vill man ändra på – här finns ju allt det som många söker uppleva samlat på ett ställe med god mat, kreativa mötesplatser och inte minst ett storslaget norrländskt landskap. – Vår verksamhet har utvecklats mycket under de senaste åren och vi satsar oerhört mycket på att skapa ett konferenscenter här som lockar besökare både från närområdet och från andra regioner, säger Mia Wallin, hotell- och konferenschef på Bevista som är Sunderby folkhögskolas dotterbolag för drift av hotell-, konferens- och restaurangverksamheten. – En lyckad konferens omfattar ofta en aktivitet för att öka teamkänslan och boosta kreativa tankar. Tack vare närheten till folkhögskolan finns näst intill

Foto: Camilla Niemi

oändliga möjligheter med tillgång till skolans konstateljéer och verkstäder, förklarar Mia vidare. – En central del i alla konferenser är maten och kring det vill vi bygga något som är unikt för oss, tillägger köksmästaren Fredrik Johansson, som refererar till äkta norrländsk och härlagad mat baserad på svenska klassiker och husmanskost. Funderar på självhushållning

Restaurang Akvarellen är öppen för alla, inte bara konferensdelta-

gare och studenter. Även lokalbor kan besöka folkhögskolan och ta sig en titt på utställningarna och avrunda besöket med en god lunch. Och hantverket är även tydligt i maten som serveras. – Vi satsar på äkta husmanskost av högsta kvalitet, med genuina smaker och så mycket ekologiskt och närproducerat som möjligt, säger Fredrik Johansson. Den bärande tanken bakom hela matkonceptet kan kopplas ihop med aktuella tankar om självhushållning och värdet i att ta vara på naturens resurser.

– Vi har gått tillbaka till grunderna och tänker ett steg längre kring det. I framtiden kanske vi till och med kommer att börja odla våra egna grönsaker här på området, det har vi börjat diskutera så det är ingen omöjlighet, fortsätter Fredrik. En sådan utveckling skulle mycket väl kunna kopplas ihop med hantverk på skolan och nya kurser kring matkreativitet, odling och självhushåll. Det kan i framtiden bli en del av helhetsupplevelsen kring vistelsen i den kreativa miljö som folkhögskolan byggt upp.

Previa bidrar till en friskare arbetsplats Att friska medarbetare och sunda arbetsplatser producerar mer effektivt är numera allmänt känt. Det är faktiskt få saker inom det svenska samhället som kostar lika mycket som sjukskrivningar och produktionsbortfall. Förutom en kortsiktig kapitalförlust riskerar företagen att förlora viktig kompetens och konkurrenskraft.

Previa är en av Sveriges främsta aktörer inom företagshälsa, rehabilitering och verksamhetsutveckling. Genom att fokusera på utveckling av hållbara arbetsplatser, där medarbetarna mår bra och håller sig friska över tid, bidrar Previa till att skapa välmående och framgångsrika företag. En hållbar arbetsplats är sund ur alla perspektiv: ekonomiskt, arbetsmiljömässigt och socialt.

tilldelas för att förebygga den negativa trenden. – Vi arbetar med rehabilitering och tidiga insatser med syftet att ge chefer och ledare kunskaper för att driva ett framgångsrikt och systematiskt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete utifrån gällande lagstiftning och krav. Mycket handlar om att tidigt kunna identifiera hälsofaktorer som är viktiga i det strategiska arbetet för att skapa friskare arbetsplatser, förklarar Åsa Frishammar, kundansvarig på Previa i Luleå. En stor del av ohälsan består också av fysiska besvär från olämpliga belastningar och andra arbetsmiljöfaktorer i den fysiska arbetsmiljön. Att hjälpa organisationer att systematiskt arbeta med den fysiska arbetsmiljön och belastningsergonomiskt förebyggande åtgärder på organisationsnivå, grupp och individnivå är en viktig del av Previas verksamhet. Verkar på alla nivåer

Skapar friskare arbetsplatser

Den största ökningen i nya sjukskrivningar är psykiska diagnoser såsom stress och depression, utmattning till följd av överbelastning, långvarig stress och konflikter/kränkningar i arbetet. Eftersom det är en av våra största utmaningar för framtiden måste mycket mer omfattande resurser

Previa lägger mycket kraft på att utveckla ledarskapet och göra chefer till ledare som i sin tur kan utveckla verksamheten genom sina medarbetare. – Att engagera medarbetare och arbetsgrupper i riktning mot organisationens gemensamma mål och skapa en positiv arbetsmiljö som hjälper medarbetarna att göra ett bättre jobb är ledarens

viktigaste uppgift, säger Åsa Frishammar. Arbetet förutsätter i sin tur tydlighet och ett genuint engagemang för varje medarbetares välbefinnande, något som Previa också kartlägger och stöttar utvecklingen av. Driver verksamhetsutveckling

Att säkra och utveckla den organisatoriska och sociala arbetsmiljön hos företagen är också av stor vikt för att på sikt kunna öka konkurrenskraften. Previa hjälper till att skapa förutsättningar för en hållbar och högpresterande teamorganisation genom att utveckla gruppens förmåga, samverkan och viljan att uppnå gemensamma resultat. Målet i samarbetet med kunderna är att skapa en effekt som ger ett ekonomiskt utslag i deras verksamhet och som ökar kundernas konkurrenskraft. För att kunna skapa en sådan effekt har Previa tillgång till många olika kompetenser inom hälsa och medicin, arbetsmiljö, rehabilitering, stresshantering, samtalsstöd och krishantering, omställning, teambuilding och ledarskap, som exempel. Det är en stor kompetensbank som kommer kunderna till gagn varje gång man anlitar Previa.

Marianne Malmström, konsultchef, Åsa Frishammar, kundansvarig och Merro Awad, organisationskonsult hos Previa i Norrbotten.


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 19

Unionen vill förenkla livspusslet De flesta arbetsgivare är idag medvetna om värdet av att skapa sunda arbetsplatser för att trygga produktivitet. Friska och glada medarbetare gör ett bättre jobb, och därför är det oerhört viktigt att man som arbetsgivare kan erbjuda ett klimat som främjar god hälsa, trygghet och glädje. Unionen kan hjälpa till med det, och mycket mer.

Att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv är synonymt med Unionens ambitioner för alla medlemmar och deras arbetsplatser. En säker och trygg arbetsplats är grundläggande, men för att skapa en friskare arbetsplats krävs mycket mer. – Ett vanligt problem idag kan kopplas till svåra livspussel. Vi har sett att fler drabbas av stressrelaterade sjukdomar i samhället, och livspusslet är troligtvis en starkt bidragande faktor till det, menar Janne Asplund, regionchef Unionen Norrbotten. Janne har själv ett ganska krävande livspussel då han pendlar ett 20-tal mil dagligen mellan arbetsplatsen och hemmet. Detta är ändå en stor förbättring mot tidigare då han fick veckopendla med flyg och därför inte kunde närvara i vardagsbestyren kring barn och skola. Under den perioden träffade Janne många andra i samma situation, och märkte snabbt att det var ett i längden ohållbart pussel. Nästan alla jobb kan bli smartare

Det finns en stor yrkesgrupp i Sverige som veckopendlar och det är en riskgrupp ur många perspektiv.

Kontakta oss redan idag!

Kort om Unionen Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden samt även landets största tjänstemannaförbund med cirka 650.000 medlemmar. Av medlemmarna är drygt 30.000 förtroendevalda på över 65.000 arbetsplatser över hela landet. Organisationens storlek ger kraft för att bilda opinion och driva igenom viktiga frågor som rör kollektivavtal och andra viktiga frågor kring arbetsvillkor för privatanställda tjänstemän. Unionen tipsar:

– Det finns studier som visar att den här gruppen är överrepresenterad i antal skilsmässor och livsstilsproblem till exempel. Samtidigt arbetar många inom den här gruppen för stora bolag som har muskler att förändra. Det handlar ofta om individer som sitter på mycket kompetens och som inte går att byta ut hur som helst, förklarar Janne. – För ett hållbart arbetsliv är det viktigt att fundera över situationen för den enskilde och hitta lösningar som fungerar för både arbetsgivare och anställd. Unionen hjälper gärna till med råd kring en överenskommelse,

tillägger Siw Ahlfort, som är ombudsman för Unionen i Norrbotten. – Det finns nästan inget jobb som inte går att anpassa eller tänka lite smartare kring. Det gäller bara att hitta rätt uppgörelse och rätt form för det. För enskilda arbetsgivare kan det vara svårt och det är ju därför vi finns och vi kan stötta i sådana situationer, säger Janne. Att Unionen vill vara med och förenkla livspusslet har med andra ord allt att göra med ambitionen att skapa mer hållbara, friska arbetsplatser för framtiden.

Att tänka på som arbetsgivare om man vill förenkla livspusslet för sina anställda: • Inflytande över arbetstiden – för att få livspusslet att gå ihop behöver medarbetare kunna påverka när de arbetar och även flexibilitet att jobba från annan plats. • Tillgänglighetspolicy – riktlinjer för när medarbetare förväntas vara tillgängliga på mail eller mobil, i syfte att värna om lediga kvällar, helger och semester för den viktiga återhämtningen. • Chefen som förebild – det ska vara en självklarhet för föräldrar att vara föräldralediga och vabba och mötestider förläggs så att de möjliggör lämning/ hämtning på förskola eller skola och fritids.

Avlasta företagets verklighet Med företagandet följer många utmaningar. Så låt oss avlasta med vår rikstäckande fastighetsförvaltning, och du kan ägna tid och energi åt själva verksamheten. Du får en partner som kan ta ansvar hela vägen – från ekonomiskoch teknisk förvaltning till fastighetsservice och ombyggnationer. Du väljer själv vilka delar du önskar hjälp med eller om det är hela fastighetens förvaltning. Oavsett får du våra lokalnära och erfarna specialister som du behöver. Läs mer på riksbyggen.se/forvaltning och välkommen till en avlastad verklighet.

Kontaktpersoner i Norrbotten Björn Lundberg, - bjorn.lundberg@riksbyggen.se Bengt Andersson, - bengt.andersson@riksbyggen.se

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i


20

regionen

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Luleå Airport En klimatsmart flygplats som arbetar för ett fossilfritt inrikesflyg till år 2030. För mer information www.swedavia.se/lulea

VildaKidz – det lönar sig att vara snäll!

Hållbara transporter för framtiden. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete på dbschenker.se

EN FRAMTID FULL AV MÖJLIGHETER En anslutning med hög hastighet och tillgänglighet är grunden till framtidens digitala välfärd. Vi på Lunet erbjuder just detta, ett fibernät med modern teknik som ger snabba, kostnadseffektiva och driftsäkra kommunikationslösningar. Vår målsättning är att skapa en framtidssäker internetinfrastruktur för kommunens företag och invånare. Välkommen till ett stabilt fibernät och ett företag som fokuserar på den digitala framtiden.

Alla barn är välkomna hos VildaKidz i Luleå. Det finns i princip bara en regel och den grundas på att vara snäll, både mot sig själv och mot andra. Alla som deltar i någon aktivitet som VildaKidz erbjuder har som krav på sig att vara snäll – och det är en prestation som räcker långt!

Affärsidén bakom VildaKidz går ut på att fokusera på det goda som finns hos varje individ. Den ideella föreningen startades av paret Anna och Stefan Karlsson för snart fyra år sedan, med syftet att erbjuda alla barn en meningsfull och rolig fritid tillsammans med andra. Det var efter att ha uppmärksammat en rapport från Rädda Barnen som paret Karlsson fick idén – enligt rapporten levde ungefär åtta procent av alla barn i Norrbotten under svåra ekonomiska förhållanden, och i vissa områden upp till 20 procent. Det var något som varken Anna eller Stefan var beredda att bara acceptera utan att försöka göra något. Det blev startskottet till VildaKidz. Uppmärksammat koncept

VildaKidz har fått ett enormt gensvar med intresse från hela landet, vilket även har uppmärksammats i såväl nationell som internationell press och tv flertalet gånger. Få andra föreningar har ett lika stort socialt nätverk som VildaKidz lyckats bygga upp på mycket kort tid. Faktum är att intresset på Facebook är så stort att Mark Zuckerberg personligen har bjudit in Anna och Stefan till huvudkontoret – en inbjudan man tyvärr tackat nej till då den aktuella tidpunkten var reserverad för behövande barn, bland annat för närvaro i rätten och vid social-

kontoret, ett förtroende som Anna och Stefan inte ville svika. – Vi bjöd in Mark till Norrland istället, och ser fram emot ett besök framöver. Företag hör av sig till oss för att fråga hur vi lyckas nå ut till så många som vi gör, säger Anna. Vi passar då på att presentera vårt koncept och många företag väljer att sponsra vår verksamhet. Det är tack vare deras engagemang och stöd som vi kan driva konceptet och utveckla det för fler barn med fler aktiviteter. Det lönar sig att vara snäll

Att växa till en jättekoncern är dock ingenting som grundarna bakom VildaKidz brinner för. Det handlar snarare om att influera och få fler att starta liknande projekt på andra ställen såväl i Sverige som i andra länder. VildaKidz samarbetar redan med väldigt många aktörer i Sverige och internationellt, aktörer som vill göra gott och bidra.

– Det är numera ganska känt att kommuner och orter som arbetar medvetet och samordnat med insatser för att förebygga och minska den ekonomiska utsattheten och dess konsekvenser för barn, medför mycket positiva effekter för samhället i stort. Det vill vi bygga vidare på, konstaterar Anna. Det lönar sig med andra ord att vara snäll. Det tankesättet genomsyrar hela verksamheten för VildaKidz, och utgör även grundregeln för alla som medverkar i aktiviteterna. – Att vara snäll betyder inte att vara tyst eller att inte synas – vi ska ta plats och vara synliga! Vi ska ha roligt tillsammans och sprida glädje – detta är vårt livsverk och vi vill nå ut till så många som möjligt. Tillsammans är vi starkare, avslutar Anna Karlsson med. För mer information besök www.facebook.com/vildakidz eller www.vildakidz.se


luleü-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 21

Räddningstjänstens personal stärks kompetensmässigt Rätt utbildning räddar liv. Räddningstjänstens utbildningscentrum i Luleü utbildar ungefär 4000 personer ürligen i ett delat uppdrag som omfattar süväl egen och andra kommuners räddningstjänstpersonal samt kommunens invünare, fÜretag och organisationer.

Räddningstjänstens utbildningscentrum vänder sig till alla som vill utbilda sig inom nügot av Räddningstjänstens omrüden. Det kan vara till exempel grundläggande brandutbildning, fallskydd, heta arbeten eller utbildningar fÜr att rädda liv som fÜrsta hjälpen samt hjärt- och lungräddning. Utbildningscentrum ansvarar även fÜr grundutbildningen (GRIB) fÜr räddningspersonal i beredskap i samarbete med Myndigheten fÜr samhällsskydd och beredskap (MSB). Man har även uppdragsutbildningar i samarbete med SJ Sverige och LTU (Luleü tekniska universitet) samt fÜr sjÜfartsutbildningar som bedrivs i samverkan med Transportstyrelsen och BrandskyddsfÜreningen. Alla instruktÜrer som arbetar inom Räddningstjänstens utbildningscentrum arbetar även som brandbefäl, brandmän eller ambulanssjukvürdare och det ger en stark verklighetsfÜrankring i alla utbildningar. FÜr en ännu bättre räddningstjänst

Myndigheten fÜr samhällsskydd och beredskap erbjuder grundutbildning fÜr räddningspersonal pü tio orter i landet, varav Luleü är en. Mület med utbildningen är att stärka räddningspersonalens kompetens och bygga en ännu bättre räddningstjänst Üver hela Sverige. Utbildningen sträcker sig Üver totalt sex veckor uppdelat pü tvü kurser om tre veckor vardera, där praktik pü en vecka ingür i fÜrsta kursen. – Alla ska examineras och für med sig uppgifter som ska lÜsas under praktikveckan. Arbetet utvärderas och examen utfärdas som ett bevis pü att man klarat utbildningen. Standardrutiner vid brand och trafikolyckor ingür i utbildningen och examineringen sker genom att deltagarna skickar in en film till oss som vi ska granska och godkänna, fÜrklarar Klas SandstrÜm, utbildningsansvarig pü Räddningstjänstens utbildningscentrum i Luleü. När man klarat den fÜrsta utbildningsdelen pübÜrjas etapp tvü som omfattar resterande tre veckor. Där für deltagarna aktivt delta i räddningsarbete och träna pü riktigt ute i fält. Den andra delen av utbildningen examineras inte,

men utbildningsledaren granskar deltagarna noga under arbetets güng. – FÜr deltidsbrandmän och räddningspersonal i beredskap är utbildningen oumbärlig som ett kvitto pü att man har rätt kunskap och att den är uppdaterad, säger Lars Strandberg, brandinspektÜr och verksamhetschef i Luleü. Ökad tillgänglighet betyder Ükad säkerhet

Det rüder stor brist pü deltidsbrandmän Üver hela Sverige. Med den nya utbildningen hoppas man pü att büde locka nya till räddningsarbete och stärka befintlig personal inom den nationella räddningstjänsten. – Skogsbränderna under sommaren 2018 visade oss tydligt att vi behÜver fü in fler deltidsbrandmän i verksamheten. Sverige müste vara fÜrberett fÜr kommande scenarier och vi kan nog räkna med fler varma somrar framÜver, säger Lars Strandberg bekymrat. Han är dock mycket nÜjd med utbildningen som Myndigheten fÜr samhällsskydd och beredskap har etablerat och som nu är mer tillgänglig än tidigare utbildningar pü omrüdet. – Tidigare hade vi bara den här typen av utbildning pü tvü ställen i landet och det är klart att det fÜrsvürade uppgiften och gjorde den svürtillgänglig, fortsätter Lars. Nu har vi alla mÜjligheter att bygga upp nügot riktigt bra och det ska vi gÜra ocksü. Vi har redan examinerat en kull under 2018 och fortsätter med ett gedi-

get utbildningsarbete där tvü GRIB utbildningar är inplanerade under 2019. Deltidsbrandman – nügot fÜr dig?

Räddningspersonal i beredskap, RIB eller som det fortfarande oftast kallas – deltidsbrandmän utgÜr den breda basen i den kommunala räddningstjänsten i hela Sverige. Büde tjejer och killar

jobbar som deltidsbrandmän. Dessa hjältar tar stort samhällsansvar fÜr att du och jag ska fü hjälp av samhället vid olyckor och bränder. Visst vill du vara med? Det som krävs är att du är Üver 18 ür, frisk med god kondition, att du är simkunnig och inte hÜjd eller mÜrkrädd och att du gillar utmaningar i lagarbete samt helst har kÜrkort (helst C). Du behÜver

bo inom rimligt avstünd frün brandstationen, ofta 5–8 min och din huvudarbetsgivare müste vara beredd att �släppa� dig akut när samhället behÜver dina tjänster. Früga din lokala räddningstjänst om de behÜver personer som tjänstgÜr som RIB!

‹Â„Â‡ÂŠĂšÂ˜Â‡Â”„Ž‹ƪ‡”Ǩ    ŠƒÂ?‰‡‹•–Š‡‘Â?Ž›…‘Â?•–ƒÂ?–Ǥ›ƒÂŽÂƒÂ‰ÂƒÂ”ÇĄÂƒĆĄÂĄÂ”Â•Â?‘†‡ŽŽ‡”‘…Š’”‘…‡••‡”•–¥ŽŽ‡”Â?›ƒ             Â?”ƒ˜’¤˜¤”ƒÂ?—Â?†‡”•˜‡”Â?•ƒÂ?Š‡–‡”‘…ŠŽ‡†‡”ƒŽŽ–•‘Â?‘ˆ–ƒ•––‹ŽŽÂ?›ƒÂ?”ƒ˜’¤†‡”ƒ• Ǥ                ‡–¥”†¥”˜‹Â?‘Â?Â?‡”‹Â?Ǥƒ–ƒ—…–—•¥”‡––•Â?ƒ„„–Â˜ÂĄÂšÂƒÂ?†‡ ÇŚÂ?‘Â?•—Ž–„‘Žƒ‰•‘Â?               ˆ”ƒÂ?‰¤Â?‰•”‹Â?–ÂŠÂŒÂĄÂŽÂ’Â‡Â”•‹Â?ƒÂ?—Â?†‡”ƒ––Â?›––Œƒ‘Â?Â˜ÂĄÂ”ÂŽÂ†Â•ÂˆĂšÂ”ÂĄÂ?†”‹Â?‰ƒ”–‹ŽŽ•‹Â?ÂˆĂšÂ”Â†Â‡ÂŽ           ‰‡Â?‘Â?ƒ––ƒÂ?Â˜ÂĄÂ?†ƒ„‡ƤÂ?–Ž‹‰ƒ‹Â?˜‡•–‡”‹Â?‰ƒ”–‹ŽŽ•ƒÂ?Â?ƒÂ?•Â?‡†Â?›–‡Â?Â?‹Â?Ǥ          ¤”ƒÂ?—Â?†‡”¥”ˆ”ƒÂ?ÂˆĂšÂ”ÂƒÂŽÂŽÂ–•–‘”ƒ‘”‰ƒÂ?‹•ƒ–‹‘Â?‡”‹Â?‘Â?–‹ŽŽ˜‡”Â?ƒÂ?†‡‹Â?†—•–”‹‘…ŠÂ‰Â”Â—Â˜Â‘Â”ÇĄ            ‡Â?‡”‰‹ǥ–‡Ž‡Â?‘Â?Â?—Â?‹Â?ƒ–‹‘Â?‘…Š‘ƥ‡Â?–Ž‹‰•‡Â?–‘”Ǥ      ‡•‡Â?ƒ•–‡¤”‡Â?Šƒ”˜‹„Ž‹˜‹–—–•‡††ƒ–‹ŽŽ„¤†‡ ÂƒÂ•Â‡ÂŽÂŽÇŚ‘…ŠÂ—Â’Â‡Â”ÂˆĂšÂ”Â‡Â–ÂƒÂ‰Ç¤—ÂˆÂ‘Â”Â–Â•ÂĄÂ–Â–Â‡Â”˜‹ƒ––                 ‡š’ƒÂ?†‡”ƒǤ‹ŽŽ†—ÂˆĂšÂŽÂŒÂƒÂ?‡†’¤”‡•ƒÂ?ÇŤ       

Â?Â–Â”Â‡Â•Â•Â‡Â”ÂƒÂ†ÇŤ‹•ÚÂ?‡”ƒŽŽ–‹††—Â?–‹‰ƒÂ?Œ—Â?˜ƒ”——–˜‡…Â?Žƒ”‡Ǩwww.dataductus.com/careers      

ƒ–ƒ—…–—•‹•ƒ‰Ž‘„ƒŽ ‘Â?•—Ž–ƒÂ?…›Ƥ”Â?Ǥ‡…‘Â?„‹Â?‡Â?ƒ”Â?Â‡Â–ÇŚÂŽÂ‡ÂƒÂ†Â‹Â?‰‡š’‡”–‹•‡‹Â?‡Ž‡…‘Â?ÇĄÂ?–‡”’”‹•‡ ‘ÇĄ‡˜’•ƒÂ?† ‡”˜‹…‡ ƒ–ƒ—…–—•‹•ƒ‰Ž‘„ƒŽ ‘Â?•—Ž–ƒÂ?…›Ƥ”Â?Ǥ‡…‘Â?„‹Â?‡Â?ƒ”Â?Â‡Â–ÇŚÂŽÂ‡ÂƒÂ†Â‹Â?‰‡š’‡”–‹•‡‹Â?‡Ž‡…‘Â?ÇĄÂ?–‡”’”‹•‡ ‘ÇĄ‡˜’•ƒÂ?† ‡”˜‹…‡ ƒÂ?ƒ‰‡Â?‡Â?–ǥ‹Â?–‘ƒ–ƒ‹Ž‘”‡††‡Ž‹˜‡”›–Šƒ–‡Â?ƒ„Ž‡•‘”‰ƒÂ?‹œƒ–‹‘Â?•–‘‡Â?„”ƒ…‡…ŠƒÂ?‰‹Â?‰„—•‹Â?॥ƒÂ?†”‡‰—Žƒ–‘”›”‡“—‹”‡Â?‡Â?–•–Š”‘—‰Š Ǥ ƒÂ?ƒ‰‡Â?‡Â?–ǥ‹Â?–‘ƒ–ƒ‹Ž‘”‡††‡Ž‹˜‡”›–Šƒ–‡Â?ƒ„Ž‡•‘”‰ƒÂ?‹œƒ–‹‘Â?•–‘‡Â?„”ƒ…‡…ŠƒÂ?‰‹Â?‰„—•‹Â?॥ƒÂ?†”‡‰—Žƒ–‘”›”‡“—‹”‡Â?‡Â?–•–Š”‘—‰Š Ǥ —”‡š’‡”–…‘Â?•—Ž–ƒÂ?–•Š‡Ž’‘”‰ƒÂ?‹œƒ–‹‘Â?•–‘„‡…‘Â?‡Â?‘”‡ÂƒÂ‰Â‹ÂŽÂ‡ÇĄ–‘ƒ†ƒ’––‘…ŠƒÂ?‰‡ǥƒÂ?†–‘‰ƒ‹Â?ƒ…‘Â?’‡–‹–‹˜‡ƒ†˜ƒÂ?–ƒ‰‡Ǥ —”‡š’‡”–…‘Â?•—Ž–ƒÂ?–•Š‡Ž’‘”‰ƒÂ?‹œƒ–‹‘Â?•–‘„‡…‘Â?‡Â?‘”‡ÂƒÂ‰Â‹ÂŽÂ‡ÇĄ–‘ƒ†ƒ’––‘…ŠƒÂ?‰‡ǥƒÂ?†–‘‰ƒ‹Â?ƒ…‘Â?’‡–‹–‹˜‡ƒ†˜ƒÂ?–ƒ‰‡Ǥ Â?‡ŽŽ‡ˆ–‡¤Č ’’•ƒŽƒČ –‘…Â?Š‘ŽÂ?Č ƒŽÂ?ĂšČ —Ž‡¤Č ‹”—Â?ƒČ ‡Â?˜‡”Č‹ČŒČ ƒŽŽƒ•Č‹ČŒČ ‘•–‘Â?Č‹ČŒČ ‹Â?‰ƒ’‘”‡ Â?‡ŽŽ‡ˆ–‡¤Č ’’•ƒŽƒČ –‘…Â?Š‘ŽÂ?Č ƒŽÂ?ĂšČ —Ž‡¤Č ‹”—Â?ƒČ ‡Â?˜‡”Č‹ČŒČ ƒŽŽƒ•Č‹ČŒČ ‘•–‘Â?Č‹ČŒČ ‹Â?‰ƒ’‘”‡ ™™™Ǥ†ƒ–ƒ†—…–—•Ǥ…‘Â?™™™Ǥˆƒ…‡„‘‘Â?Ǥ…‘Â?Č€Â†ÂƒÂ–ÂƒÂ†Â—Â…Â–Â—Â• ™™™Ǥ†ƒ–ƒ†—…–—•Ǥ…‘Â?™™™Ǥˆƒ…‡„‘‘Â?Ǥ…‘Â?Č€Â†ÂƒÂ–ÂƒÂ†Â—Â…Â–Â—Â•


22

regionen

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Dykab fixar komplexa projekt i krävande miljöer Tänk avancerade och samhällskritiska bygg- och anläggningsprojekt, där tidspressen är hög med många moment och att allt ska klaffa innan slutbesiktning. Det kan till exempel vara ett brofundament som ska hålla under många år med bibehållen prestanda och säkerhet. Och tänk nu att allt är under vatten. I Dykabs vardag finns bara ytterst komplexa projekt i krävande miljöer.

John Nyström är vd för Dykab och har sett många olika typer av

byggprojekt genomföras under vatten. Han vet hur viktigt det är att planera och förbereda för alla tänkbara händelser, och att samtidigt värna om vattenmiljön man jobbar i. Tänk vilken förödelse det brofundament som inte är i toppskick kan orsaka – då förstår man nog hur viktigt det dagliga arbetet inom Dykab är. – Vi utför i stort sett alla typer av bygg- och anläggningsprojekt, inklusive löpande service och reparationer, som sker under vatten. Det kan vara både stationära fundament och mobila lösningar. Vi kan till exempel inspektera och reparera fartyg underifrån utan att de behöver tas in på varv, vilket är en stor kost-

nadsfördel för rederier och operatörer, berättar John, som själv har ett stort intresse av sportdykning. Problemlösarförmåga utöver det vanliga

Det är naturligtvis en mycket specifik kompetens som behövs för att Dykabs verksamhet ska fungera. Företaget grundades redan 1967 och har haft sjönära tjänster som huvudfokus sedan starten. Det är ett mycket speciellt arbete som kräver stresstålighet, lugn och en problemlösarförmåga utöver det vanliga. År 2008 tog andra generationen över med John som delägare tillsammans med sina två bröder Jens och Jesper. Kompetensbehovet har utvecklats med tiden och idag behöver man utöver det hantverksmässiga kunnandet även veta hur arbetet påverkar miljön. – Den största skillnaden idag om man jämför med då bolaget startade är den skarpa miljöprägeln som finns i alla projekt. Men även 1967 började man prata om miljökonsekvenser i vattenmiljöer – så det är inget nytt, men fokus har blivit skarpare, menar John. Heltäckande partner i sjönära projekt

Dykab medverkar i stora byggprojekt över hela Sverige, med kontoren i Luleå och Stockholm som utgångspunkter. Vid byggnationen av den nya LKAB-kajen i Luleå var Dykab med och utförde anläggningsarbete och slutkontroll. Vid anläggningen av Höga Kusten-bron hjälpte Dykab till med konstruktion av grundfundamenten i vattnet, inklusive friläggning av berg och gjutning av själva fundamenten.

– Vi spränger, gjuter, konstruerar, snickrar, formbygger, svetsar och armerar – allt man gör på land utför vi under vattenytan. Vatten är åttahundra gånger tätare än luft, så det är klart att det innebär större utmaningar, men vi har lång erfarenhet och är den mest heltäckande partnern för den här typen av projekt, förtydligar John Nyström. Bland aktuella projekt just nu finns ett större engagemang i Stockholmsregionen där Dykab på uppdrag av en energileverantör ska montera omkring 40 ton rostfritt stål under vatten. Utvecklas med egen verkstad

Dykab är välutrustat både i fråga om personal och maskiner. Företaget har ett antal egna fartyg för olika typer av jobb, egna mudderverk, pråmar, grävare och hjullastare, samt en egen varvsverkstad för det mesta inom stålkonstruktion. Svets-, svarv-, fräsar-

beten, plasmaskärning, maskinbearbetning, smideskonstruktioner, tillverkning, reparationer, service och underhåll – allt kan utföras på plats hos kund eller i egen verkstad. – Vi ser en stor utvecklingspotential i och med att vi har tillgång till så mycket inom vår egen organisation. Den största tillgången är personalen och den kunskap de besitter. Vi satsar på expansion tillsammans med vår lojala personal, understryker John Nyström.

Svensk industri skriver historia igen Vi behöver fler deltidsbrandmän! Kontakta din lokala räddningstjänst

Svenska industriföretag är ofta först med att våga testa ny teknik. Innovationskraften är stark och det visar LKAB, SSAB och Vattenfall med den gemensamma satsningen på HYBRIT, som står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology. Målet är att utveckla teknik och processer för helt fossilfri ståltillverkning.

Den världsunika pilotanläggningen för HYBRIT har redan börjat byggas i Luleå. Det var statsminister Stefan Löfven som tog det första spadtaget den 20 juni 2018. Anläggningen beräknas stå färdig 2020. Historiskt teknikskifte

LKAB, SSAB och Vattenfall investerar tillsammans med Energimyndigheten 1,4 miljarder kronor i pilotanläggningen. Det blir världens första för produktion av fossilfri malmbaserad ståltillverkning, där den i mindre skala

testade processtekniken i skrivande stund vidareutvecklas för att producera stål med vätgas istället för kol och koks. Det blir ett historiskt teknikskifte som kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent. Dessutom finns stor global potential att minska koldioxidutsläppen med teknik som genereras inom HYBRIT. Projektet initierades 2016 och målet är att en industriell process i full skala ska vara på plats till 2035.


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

regionen 23

Arenakoncernen stärker styrkor Inom Arenakoncernen samlas kompetens från många olika roller för att stärka företag och organisationer. Tjänster inom bemanning och rekrytering, hälsa och rehabilitering, karriär och omställning är det som sammantaget erbjuds från företagen inom koncernen: Arena Personal, Arbetslivsresurs och World Class.

på dina villkor

CGI Luleå växer med nya spännande uppdrag

Arenakoncernen arbetar för att stärka kundernas verksamheter med fokus på personalen. Det kan vara karriärvägledare, beteendevetare, personalvetare, psykologer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor som arbetar tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för företagen med fokus på hållbara medarbetare.

Experience the commitment®

CGI Luleå söker nya medarbetare där vi ger dig goda utvecklingsmöjligheter med utmanande och varierande arbetsuppgifter på lokal- och global marknad. På CGI får du möjlighet att vara kreativ och utmana din innovationskraft och ta eget ansvar. På Luleåkontoret har vi bra stämning med trevliga kollegor och bra ledarskap som vill se dig som en ny kollega.

Egen hälsoresa

Lever som man lär

Arbetet inleddes genom att alla anställda inom Arenakoncernen i Luleå fick börja träna två gånger i veckan tillsammans på arbetstid. – Genom att se till att alla kommer in i rutiner för fysisk rö-

Hos oss får du vara med att förverkliga vår gemensamma dröm, att fortsätta bygga ett attraktivt företag som vi alla kan vara stolta över! Vi är bäst tillsammans!

Arenakoncernen med Arbetslivsresurs, Arena Personal och World Class under ett och samma tak i Luleå. Sara Björnberg som kommer vara lokalt ansvarig är mycket förväntansfull glad och stolt över att få vara med om denna satsning.

relse efter egen förmåga har vi lyckats sänka sjukfrånvaron i vår egen organisation. Vi vill leva som vi lär och kan nu bistå våra kunder ännu bättre – vi teambuildar ju själva varje vecka och det är klart att det får bra resultat för hur vi möter kunderna, understryker Camilla Vikberg. Med den nya träningsanläggningen tar Arenakoncernen emot kunder, både privata och företagskunder som vill träna för att skapa ett hållbart liv och arbetsliv med fokus på beteendeförändring och motivation.

Vill du veta mer kontakta Bengt Nilsson, tel. 070-372 6025, email be.nilsson@cgi.com eller vår hemsida cgi.se/karriar. CGI Sveriges största IT-tjänsteföretag. CGI grundades 1976 och är en ledande global leverantör av tjänster inom IT och affärsprocesser. Med 72 500 medarbetare levererar vi kvalitativa tjänster inom business consulting, systemintegration och outsourcing.

cgi.se/karriar Att träna för ett hållbart liv och arbetsliv behöver inte vara avancerat. Pulshöjande aktivitet såsom löpning är bland annat en bra antistressträning. Att dessutom göra det tillsammans, ute på Luleås vackra isvägar gör det hela ännu enklare.

Foto: Hans-Olof Utsi

I Luleå består Arenakoncernen av Arena Personal och Arbetslivsresurs. Under februari 2019 öppnar man även World Class träningsanläggning. Detta skapar förutsättningar att erbjuda kunder den fysiska aktivitetens hälsofrämjande effekter. – Vi har gjort en egen hälsoresa internt, berättar Camilla Vikberg, marknadsområdeschef för Arenakoncernen i norra Sverige. För ungefär två år sedan började vi ett omfattande utvecklingsoch förbättringsarbete internt med målet att skapa en ännu attraktivare och friskare arbetsplats.

Skapa en framtid

Vi kan digitalisering – vill du vara med?

Agio är ett IT-konsultföretag med 80 engagerade, kompetenta och ansvarstagande konsulter, alla med sin unika förmåga och expertis. Ett lag där personlig utveckling, coaching och kvalitativa leveranser går hand i hand med ett balanserat liv där det också finns plats för familj och fritid. Digital transformation, utveckling av verksamhetskritiska lösningar till industribolag, beslutsstöd till internationella logistikföretag eller samhällsnyttig digitalisering av offentlig sektor – vad brinner du för? Vill du vara med i laget där ingen sitter på bänken? Agio.se

Luleåpersonalen är taggade inför flytten till den nya lokalen. Bland personalen finns bred kompetens och erfarenhet av bland annat beteendeförändringar, hälsa och livsstil, karriärvägledning, omställning, rehabilitering och jobbmatchning.

77%

89%

Personlig utveckling

Jämlikhet

100%

36%

20%

Klimatkompenserat Andel tjejer Årlig tillväxt resande

Agio System & Kompetens Luleå, Kiruna, Stockholm agio.se


24

transport & logistik

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

DB Schenker vill öka transportbranschens intresse för miljöfrågor Transportsektorn står sammantaget för ett stort miljöavtryck i Sverige såväl som internationellt. Det finns vilja till förändring med hjälp av ny teknik och nya bränsletyper, men engagemanget måste bli mer omfattande än vad det är idag. Det måste bli enklare för transportsektorns aktörer att ställa om anser DB Schenker, som är ledande på klimatanpassade transporter.

DB Schenker har kunskap om det mesta som är värt att veta när det gäller att på ett kostnads- och miljöeffektivt sätt förflytta varor från en plats till en annan. Inte som andra

Istället för att följa den påtagliga marknadstrenden och centralisera verksamheten har DB Schenker valt att göra precis tvärtom och bygga upp starka lokala nätverk nära kunderna. Det är bättre både för miljön och för kunderna – som vet att de kan lita på DB Schenker i alla lägen. – Vi märker att efterfrågan på hållbara transportlösningar ökar och det visar att man inom branschen är på väg åt rätt håll, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra, säger Robert Lindkvist, Field Sales Luleå. DB Schenker har 27 terminaler och ett 50-tal lokala kontor i Sve-

rige med cirka 180 inrikesåkerier samt 55 utrikes avtalstransportörer anslutna. Åkerierna, tillsammans med DB Schenkers eget åkeri, ser till att kunderna får sina varor levererade på ett så kostnads- och miljöeffektivt sätt som möjligt. För att klara det krävs ungefär 4000 fordon som går inrikes, och ungefär 7000 chaufförer. Miljöengagemanget löper som en röd tråd genom hela verksamheten. För att få köra för DB Schenker måste man uppfylla vissa krav och ha samma inställning till miljöarbete som uppdragsgivaren. – Eftersom DB Schenkers globala transporter till största delen sker med underleverantörer är det oerhört viktigt att vi kan påverka i alla led, fortsätter Robert Lindkvist. Vill influera andra i branschen

Inom DB Schenker finns ett uttalat mål där man ska minska utsläppen med 50 procent till 2020. Under 2017 hade man i Sverige redan nått en reducering på 49 procent. Arbetet styrs av koncernens egenutvecklade 7-punktsprogram, som omfattar ändrat förarbeteende, bränslebyte, förnyad fordonspark, mer intermodala lösningar, anpassande av fordonsstorlekar, ökad fyllnadsgrad och bättre citylogistik. – Vi kan med glädje konstatera att vi har kommit långt på samtli-

ga punkter, men förbättringsarbetet är konstant och får inte mattas av. Vi beskriver ofta verksamheten inom DB Schenker som kollektivtrafik för gods, men vi måste också influera resten av branschen, säger Lars Konradsson, distriktschef i Norrbotten. DB Schenkers eget åkeri använder i första hand biobaserade drivmedel. För att på sikt kunna nå en högre andel förnybart inom branschen måste möjligheterna för att kunna tanka bränslet byggas ut. Det är ytterligare en fråga som DB Schenker är en drivande part i. – Att satsa mer på intermodala

transporter och tågpendlar är också viktigt för framtiden och här har den norra regionen en

nyckelroll, menar både Lars Konradsson och Robert Lindkvist.


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

transport & logistik 25

Luleå Airport redan helt fossilfri verksamhet Flygindustrin är ofta debatterad för sin miljöpåverkan. Samtidigt ökar antalet flygresor och det globala behovet av att flyga tycks bli mer omfattande för varje år. Det sätter press på hela branschen att utveckla omfattande miljöprogram. Enbart i Sverige har Swedavia som mål att vara helt fossilfria inom den egna verksamheten till 2020.

Statligt ägda Swedavia driver och utvecklar basutbudet av tio flygplatser i landets nyckelregioner varav Luleå Airport är en. – Luleå anses vara porten till den norra regionen och nästan alla som ska resa vidare norrut passerar Luleå på ett eller annat sätt. För att föregå med gott exempel har vi redan lyckats uppnå nollvisionen som Swedavia har för 2020. Luleå Airport är redan fossilfri i den egna verksamheten tack vare de investeringar som gjorts under de senaste åren, säger Ann-Christin Viklund, flygstationschef Luleå Airport. Framstående på miljöområdet

Luleå Airport erbjuder idag reguljär flygtrafik till Stockholm Arlanda, Göteborg Landvetter och Pajala plus ett stort antal

Från vänster Fredrik Granberg, projektchef LTU, Ann-Christin Viklund, flygstationschef Luleå Airport och Niklas Nordström, kommunalråd Luleå Kommun.

charterdestinationer som varierar efter säsong. – Inrikesflyget står, enligt Sveriges officiella siffror, för cirka en procent av Sveriges koldioxidutsläpp och om man jämför med biltrafiken är en procent lite. Alla trafikslag är viktiga för Sveriges infrastruktur och alla måste intensifiera sitt arbete för att minska klimatpåverkan. Målbilden för det svenska inrikesflyget är att vara fossilfritt år 2030. Här i Luleå görs flera stora satsningar

för att minska utsläppen, även när det gäller biltrafiken till och från flygplatsen, berättar AnnChristin Viklund. Nya elladdstolpar på våra parkeringar, grön fjärrvärme för uppvärmning av flygplan, snabbladdning för elbilar och ökad tillgänglighet till flygplatsen med kollektivt bussresande är några av satsningarna som genomförts av oss och våra samarbetspartners. Vi har även investerat i miljöanpassade fordon och en tank-

station med HVO-bränsle för våra andra fordon. En ytterligare avisningsplatta är på gång att byggas där allt spillvatten och all glykol från flygplansavisningen tas om hand och återvinns. – Vi vet att vi är framstående på miljöområdet men är fortfarande inte helt nöjda, fortsätter Ann-Christin Viklund. Bidrar till ökad efterfrågan

En mycket viktig satsning som

Behövs det verkligen ett till gym i Luleå? Nej, men en Arena för Hälsa & Rörelse

Vi öppnar i februari på Kyrkogatan 15.

Swedavia genomför är inköp av fossilfritt flygbränsle motsvarande det som går åt för verksamhetens egna tjänsteresor. Den första andelen fossilfritt flygbränsle som Swedavia köpt är på väg in i verksamheten och i början av januari 2019 kommer en första leverans av bioflygbränsle till Luleå Airport. Ökad tillgång till bioflygbränsle är en nyckelfaktor för att flyget ska kunna minska sina utsläpp. Uppskattningsvis investerar Swedavia tio miljoner kronor årligen på fossilfritt flygbränsle som kompensation för våra tjänsteresor. Just nu pågår ett mycket spännande forskningsprojekt på Luleå Tekniska Universitetet kring tillverkning av bioflygbränsle på restprodukter från skogen. Detta är ett exempel på hur vi tillsammans kan jobba med klimatfrågan från olika håll för att utveckla lösningar som är bra för flyget och vår miljö. – Det är självklart för Swedavia att arbeta för en starkare utveckling av fossilfritt flygbränsle. Därför investeras det för att efterfrågan på sådant bränsle ska öka, och på sikt även produktionen. Det är en utveckling som går åt rätt håll men som med fördel för alla skulle kunna gå fortare, understryker Ann-Christin Viklund.


26

transport & logistik

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Flygteknik är en global karriär med lokal förankring i Luleå Flygteknik är en spännande framtidsbransch med många yrkesroller och möjligheter. Branschens anställningsbehov överstiger tillgänglig kompetens flera gånger om, och därför har Nordiskt flygteknikcentrum satsat på att bygga upp en riksrekryterande yrkeshögskoleutbildning i Luleå med Luleå airport som utgångspunkt.

Att Nordiskt flygteknikcentrum ligger just i Luleå är ingen tillfällighet. Sveriges största flygflottilj F21, tung luftfart och flera allmänflygföretag står tillsammans för en stor efterfrågan när det gäller flygteknisk kompetens i Norrbotten. Regionen och inte minst Luleå airport är ett nav för just flygteknisk verksamhet. Samtidigt är det en internationell bransch med näst intill oändliga möjligheter för den som vill satsa på en globalt gångbar karriär. Utbildning i ständig utveckling

Utbildningen som erbjuds vid Nordiskt flygteknikcentrum är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning omfattande 420 poäng. Den styrs av europeiska regelverk eftersom flyg, liksom sjöfart, styrs av europeiska och globala lagstiftningar. En stor del av kurslitteraturen är på engelska så goda språkkunskaper är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Arbetsmarknaden är global och många studenter förväntas också prova sina vingar utanför Sveriges gränser. En stor fördel med att utbildningen kontrolleras av europeiska ramverk är att den ständigt uppdateras och därför håller hög kvalitet. Tekniken går snabbt framåt och utbildningen måste anpassas efter det. Nya miljölagar väntas också komma, bland annat med fokus på fossilfritt bränsle, och då måste Nordiskt flygteknikcentrum ligga i framkant även på den fronten. Utbildningen är med andra ord under ständig utveckling. Som tekniker är man egentligen aldrig färdigutbildad eftersom utvecklingen ställer nya krav hela tiden. Det vet man på Nordiskt flygteknikcentrum. Samarbetar med branschen

Flygbranschen står generellt inför stora utmaningar när det gäller den långsiktiga kompetensförsörjningen. Utbildningen som erbjuds via Nordiskt flygteknikcentrum är en del av lösningen, men det krävs fler insatser på nationell nivå om Sverige ska bevara sin flygtekniska kompetens. För att främja branschens utveckling samarbetar Saab med flera utbildningsanordnare varav Nordiskt flygteknikcentrum är en. Representanter från Saab sitter med i skolans ledningsgrupp och hjälper till att utforma kursplaner i enlighet med branschens behov. Saab erbjuder också praktikplatser för studenter från Nordiskt flygteknikcentrum. Samarbetet med näringslivet är det som driver Nordiskt flygteknikcentrum framåt. Utan det samarbetet skulle inte någon yrkeshögskoleutbildning kunna genomföras. Att fördjupa samarbetet är därför en given strategi för framtiden då man på Nordiskt flygteknikcentrum hoppas på att kunna utveckla fler kurser och inriktningar inom flygteknikområdet.


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Nåiden bygger premiumboende inpå skärgården Det norrbottniska byggoch anläggningsbolaget Nåiden Bygg är med och utvecklar Luleås nya framtida vid Södra hamn. Nåiden bygger nämligen framtidens drömboende i projektet Kuststad, som egentligen är tre delprojekt för tre exklusiva kvarter som byggs mitt på den torrlagda gamla hamnbassängen.

Kuststad blir Luleås mest havsnära boende alldeles inpå småbåtshamnen och skärgården. – Tanken med Kuststad är att förena hela stadens utbud med skärgårdens lugn. I området Södra hamn bor man centralt – men med utsikt över småbåtshamnen och troligtvis även med egen båtplats i Luleås största fritidsbåtshamn, säger Per-Ola Patomella, arbetschef inom Nåiden. Intresset för Kuststad är bland det största som Patomella sett under sin tid i branschen. Det beror dels på Luleås expansion och behov av nya bostäder – men ännu mer på läget och att man söker sig närmare havet. För vem vill inte bo med havsutsikt? 300 nya bostäder i Kuststad

Det lokala byggföretaget Nåiden har fått i uppdrag av Innerstadsfjärden AB att bygga de tre nya kvarteren som ingår i Kuststad. Sammantaget blir det omkring 300 nya lägenheter och minst dubbelt så många båtplatser. Bygget påbörjades redan 2016 och den första etappen är snart inflyttningsklar.

– Försäljningen har gått över all förväntan, bekräftar Per-Ola Patomella. Enbart för första etappen fick vi flera tusen intresseanmälningar och det bådar gott för kommande etapper. Nåiden och Innerstadsfjärden planerar även för andra typer av lokaler i området, såsom caféer och restauranger, för att skapa trivsel och en levande stadsdel. Parkeringshus byggs under jord för att spara värdefull markyta. Utvecklingen av småbåtshamnen ligger på Ettans Båthamn AB. Hela projektet med alla lägenheter och båtplatser beräknas vara färdigställt till 2021. Växer med regionen

Nåiden har kompetens för att utföra i princip alla typer av byggnationer. Utvecklingen av Kuststad är ett av Luleås största bostadsprojekt, men samtidigt pågår andra stora byggnationer i Nåidens regi över hela Norr- och Västerbotten samt Sundsvallsregionen. – Vi är bland annat involverade i att flytta Kirunas stadskärna och ska vara med och bygga hundratals nya bostäder där. Vi bygger även en ny skola i Gällivare, informerar Per-Ola Patomella. Nåiden fokuserar mycket på Norrbotten men har i skrivande stund nya projekt på gång i Skellefteå och Umeå i Västerbotten. – Efter det framgångsrika projektet med byggnationen av Hjältarnas hus, ett anhörigboende på sjukhusområdet i Umeå, har vi lyckats stärka vår position avsevärt i regionen. Vi ser fram emot att få växa tillsammans med regionen, avslutar Patomella med.

byggande & boende 27


28

byggande & boende

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Riksbyggen ska stärka Norrbottens bostadsbestånd Marknadens efterfrågan på bostäder i alla upplåtelseformer är större än någonsin och det kräver engagemang på bred front. Riksbyggen har varit med och utvecklat den svenska bostadsmarknaden under snart 80 år, och ska vara en samhällsutvecklare att räkna med under minst lika många år till.

Riksbyggens engagemang sträcker sig över hela Sverige med pågående projekt från norr till söder. När Kirunas stadskärna flyttas är Riksbyggen med, liksom då gruvan växer i Gällivare och nya bostäder efterfrågas här. Riksbyggen är med och bygger bostäder för livets alla skeden, i alla delar av landet. Stark utveckling i norr

Luleå är en växande stad med stort behov av nya bostäder. Riksbyggen har för avsikt att stärka sitt varumärke i norr och hoppas på att kunna påbörja nya projekt i Luleå. I skrivande stund ligger utvecklingen av nya bostäder i Malmfälten dock närmare i tiden. – LKAB tillhandahåller mark för bostadsutveckling i regionen och vi planerar för 250 nya lägenheter fördelade på Kiruna och Gällivare, berättar Lars Lundgren, som ansvarar för Riksbyggens bostadsutveckling i hela Norrland – från Sundsvall till Kiruna. Riksbyggen bygger just nu i Kiruna, i ett premiumläge vid foten av Luossavaaras skidbacke. Här kommer Brf Fjällvyn att omfatta närmare 50 bostadsrätter varav de flesta redan är sålda. I Gällivare byggs parallellt ett 40-tal bostadsrätter i en första etapp varav mer än hälften är sålda. – Ambitionen är att vi ska börja sälja etapp två i Kiruna redan nu under 2019, för ytterligare knappt 50 lägenheter i Brf Fjällblicken som ska ligga intill Brf Fjällvyn med otroligt fina vyer mot naturen och Kebnekaise, upplyser Lars Lundgren. Även om det finns många planer på byggnationer i Kiruna så är 100 nya bostadsrätter ett betydande tillskott för staden. Och allt ska byggas hållbart för framtiden.

Bild från vårt projekt Fjällvyn i Kiruna

Höga förvaltningsmål

Att bygga mer hållbart är sedan länge synonymt med Riksbyggens mål och ambitioner, till exempel certifieras all Riksbyggens nyproduktion av flerfamiljsbostäder enligt Miljöbyggnad silver. Projekten i Norrbotten är inga undantag – samtliga ska certifieras på nivå silver. Riksbyggen bidrar även med utveckling av de fastigheter man förvaltar och vill minska miljöavtrycket med lägre energikonsumtion och smarta system i fastigheterna. Det pågår ständigt omfattande utvecklingsarbete gällande förvaltningen av hela beståndet i Norrbotten, något som Marknadsområdeschef på förvaltning Björn Lundberg ser som en nödvändighet ur ett hållbarhetsperspektiv. – Vi bistår till att skapa framtidens attraktiva bostadsområden på sunda gröna värderingar. Vi har samma mål i förvaltningen oavsett vem som äger fastigheten, vilket är påtagligt över hela Norrbotten där Riksbyggen har en stark närvaro genom samarbetspartners, säger Björn Lundberg.

Projekt Midnattssolen i Gällivare.


luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

byggande & boende 29

Inget projekt det andra likt för Luleå hålmetodik Luleå hålmetodik är ofta med i stora och välkända projekt i norra Sverige. När Sunderby sjukhus skulle byggas fick det Luleåbaserade företaget förtroendet att borra för ventilation och andra installationer. Även vid ombyggnad av Piteå lasarett och nu senast i ett omfattande bostadsprojekt har Luleå hålmetodik varit en oumbärlig partner.

Det finns många företag som kan borra ett hål – men inte så många som kan utföra det med precision, säkerhet och hänsyn till såväl övrig byggnation som miljön. – Håltagning i betong är en komplicerad uppgift som kräver

mångårig expertis – ett misstag kan stå både beställaren och arbetstagaren dyrt och till och med vara livsfarligt, påtalar Gunnar Boman, vd och ägare av Luleå hålmetodik sedan 2005. Att borra, riva och såga i betong och tegel är Luleå hålmetodiks huvudsakliga tjänsteområden. – Det handlar inte bara om att riva byggnader utan oftare om att bygga om och förändra i befintliga fastigheter. Till och med vid nybyggnationer, om något ska ändras eller nya installationer tillkommer, så är vi en viktig partner, tillägger Gunnar. Unik kompetens

Luleå hålmetodik firade sitt 40årsjubileum i fjol och är det företag som troligtvis har längst erfa-

renhet av håltagning och rivningsarbeten i norra Sverige. Kanske över hela landet. Bland uppdragen finns exempel både från södra Sverige samt från Norge, vilket visar på den unika kompetens som finns inom bolaget. – Det är klart att vi har investerat i ny teknik och nya maskiner under alla år, men det är ändå kompetensen hos våra anställda som är viktigast, säger Gunnar. Det gäller att ha koll på hur betongen beter sig vid forcering, och vilka risker som finns. Alla byggnationer är unika, och det går inte att kopiera en metod från ett projekt till ett annat. Arbetet kräver att man uppfinner hjulet varje gång – är inte det väldigt jobbigt? – En beställare behöver förbereda utrymmen och anpassa väggar för att installera ny röntgenutrustning, och en annan bygger bostadsrätter där vi förbereder för all el och VVS. Det är helt skilda projekt med helt olika förutsättningar – därför måste vi anpassa vår metod, utrustning och projektledning varje gång, svarar Gunnar, som själv har varit med i väldigt många olika typer av byggprojekt.

Styrka i långsiktighet

Basindustrin och byggföretag är återkommande kunder. Upptagningsområdet är en radie om ungefär 40 mil, men Luleå hålmetodik har medverkat i projekt över i stort sett hela Sverige. – Vi har haft en stadig tillväxt under i stort sett alla år – och siktar på fortsatt expansion tillsammans med gamla och nya kunder. Många kunder har varit med

under nästan 40 år, och vi har personal som varit med under mer än 20 år. Gunnar understryker långsiktigheten i bolaget som en styrka för framtiden. Luleå hålmetodik ska fortsätta vara en partner i utvecklingen av norrländska industri- och byggföretag genom att bidra med sin långa erfarenhet av att borra, såga och riva i komplexa byggen.

En it-produkts liv börjar i en gruva för mineralutvinning och slutar i en skrivbordslåda. Eller hur var det? Vi vill utmana dig i Norrbotten att arbeta mer hållbart med hanteringen av it-produkter. Därför har vi startat 100 %-klubben med målet att 100 % av it-utrustningen ska återanvändas eller återvinnas. Tillsammans kan vi öka andelen återtagna och återvunna enheter. Läs mer och gör en intresseanmälan för din verksamhet på 100procentklubben.se eller hör av dig till oss på Atea i Norrbotten. Vi finns nära dig i Piteå, Luleå, Gällivare och Kiruna.


30

byggande & boende

luleå-bilaga i affärstidningen näringsliv

Lunet utvecklar framtidens infrastrukturer Lunet har under många år drivit utvecklingen av Luleås tekniska infrastruktur genom att bygga ut fibernätet både i stadsmiljö och på landsbygden. Inom något år så kommer hela kommunen att vara utbyggd enligt regeringens mål för Sverige med 95 procents bredbandsanslutning. Lunet står för en stor del av den totala byggnationen.

Fibernätet är en av Luleås viktigaste tillgångar. Tack vare det kan man med hjälp av en pålitlig och stabil uppkoppling samverka med kunder och partners, kollegor och vänner över hela världen. Det digitala suddar ut landsgränser och skapar helt nya möjligheter. För den nya tidens tjänster krävs dessutom en avbrottsfri uppkoppling, det kan vara för övervakning av patienter i hemmet eller för utrymningslarm på skolor – då accepteras inga fel i kommunikationen. I framtiden kommer självkörande fordon att behöva kommunicera med varandra och den tekniken finns och testas nu. Inom industrin används den redan. Allt baseras på en felfri uppkoppling. Fritt wifi nästa stora utveckling

Lunet var tidigt ute med att utveckla Luleås fibernät såväl i stadsmiljö som på landsbygden. – – När allt är utbyggt – vilken roll ska Lunet ha? Den frågar ställer vi redan nu. Det handlar om framtidens förvaltning av fibernätet samt vilka möjligheter som finns med den digitala utvecklingen. Vi tittar alltså redan nu på möjligheter för att utveckla andra infrastrukturer baserat på det digitala, säger Johan Falk, affärsutvecklare på Lunet. Ett spår är att bygga ut det fria

wifi-nätet i centrala Luleå så att alla som bor och besöker staden kan vara uppkopplade och ta del av tjänster via nätet. Det kan vara för att lokalisera sig, kolla restider inom staden eller för att köpa biljetter till något centralt evenemang till exempel. – Ett öppet och fritt wifi-nät ger helt klart stora fördelar för Luleå. Förutom att det gör staden mer attraktiv öppnas helt nya möjligheter för ökad integration och jämställdhet. För oss är det en fantastisk möjlighet som vi gärna vill utveckla tillsammans med kommunen, fortsätter Johan Falk. Rustar för framtidens IoT

Det blir kommunen som står för den fria wifi-tjänsten, men Lunet som bygger ut möjligheten för att den ska fungera. Samtidigt pågår utveckling av ett så kallat sensornät för IoT (internet of things, sakernas internet) i Luleå. I framtiden kommer sensornätet att vara kopplat till flöden av fordon, trafik och människor i staden. Det kommer också att användas för exempelvis spårning av belagda parkeringsplatser samt allehanda mätningar av företeelser runt omkring oss. Med hjälp av IoT kan omvärlden bli kommunicerbar för en enklare vardag. – Det finns en stor marknad med många aktörer som är intresserade av att utvecklas inom IoT men det är fortfarande ett tidigt skede för detta i Sverige generellt. Vi driver den utvecklingen också, parallellt med att vi grundar för kommunens fria wifi-nät. Vi bygger alltså infrastrukturer på flera nivåer, säger Johan Falk. Det blir spännande att se hur Lunet kommer att vidareutvecklas i takt med att det digitala samhället ställer högre krav. Lunet gör det möjligt för Luleå att ta nästa steg in i framtiden.


luleü-bilaga i affärstidningen näringsliv

byggande & boende 31

Ramirent ofta med i stora byggnationer När det gäller flexibla uthyrningstjänster av maskiner och annan utrustning fÜr bygg- och anläggningsarbeten är det fü som har en lika stor flexibilitet och bredd som Ramirent. Verksamheten är expansiv i Luleü och Norrbotten och har varit sedan starten 2004.

Ramirent är genom sin breda uthyrningsverksamhet involverade i flera av Norrbottens stÜrsta byggprojekt. När Facebook skulle etableras i Luleü var det Ramirent som stod fÜr mycket av utrustningen som gjorde projektet framgüngsrikt. Varje byggprojekt är som en temporär fabrik. Skillnaden

mellan traditionell maskinuthyrning och en helhetslÜsning, som Ramirent kan erbjuda, där alla delar i byggprojektet sys ihop är stor. Det säkerställer kvalitet, säkerhet och effektivitet under hela byggprocessen. Ser fram emot fler storprojekt

Regionen är expansiv och Ramirent lär fü fullt upp under den närmaste tiden. Det finns münga stora projekt som redan är i güng, och münga som det talas om som kommer att fÜrändra fÜrutsättningarna fÜr Luleü och Norrbotten fÜr all framtid. – Vi erbjuder flexibla uthyrningstjänster som passar varje enskild kund, säger Veronica Johnson, kundcenterchef i Luleü.

Oavsett om kunden har fÜr avsikt att hyra en maskin Üver dagen eller etablera en hel arbetsplats sü kan vi tillgodose behovet. – Det är klart att vi räknar med att fü leverera till fler stora projekt framÜver eftersom vi vet att marknaden har mycket pü güng som kräver tillgüng till avancerad utrustning, fortsätter Veronica. Vi är redan med i flera stora bostadsprojekt, industriprojekt samt vindkraftsutvecklingen. VarfÜr hyra maskiner?

Ramirents maskinpark bestür av välservade bygg- och anläggningsmaskiner, kranar, hissar, liftar, moduletableringar och entreprenadmaskiner. Maskinparken har müngdubblats under üren tack vare kraftig expansion och

en Ükad efterfrügan pü fÜretagets tjänster. – Att hyra utrustning anses av münga, inte minst inom bygg-

branschen, vara en bra lÜsning när man inte vet hur nästa projekt kommer att se ut, fÜrklarar Veronica Johnson. Dü är det viktigt att inte binda upp kapital i en maskin som kanske inte kan användas pü ett tag efter ett avslutat projekt. FramfÜrallt sü handlar det om att inte binda upp fÜr mycket kapital när framtiden är svür att fÜrutse. – FÜr oss pü Ramirent är det viktigaste att allt fungerar som det ska och att du som kund blir nÜjd. Vi har samlat pü oss mängder av erfarenhet genom üren och vi hjälper gärna till. Oavsett om du behÜver hjälp med planering, att hyra maskiner eller annan utrustning – vi finns fÜr dig, avslutar Veronica Johnson.

L ÅT MATERIALEN LEVA. > [ Y  ŭ   W k W     WW — Q   Y  W k   W    

  — L W

W      kW [       WW   Ă&#x;  [ W  W WW W W  W  — D    — # k [     k W WY k  kW W    [     Y W —

IT STARTS HERE.

010-445 00 00 info@stenarecycling.se www.stenarecycling.se


32

utBildning

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Livet blir enklare i Luleå Magnus Haderborg är lärare på den nybyggda Tallkronaskolan och inflyttad till Luleå sedan ett år tillbaka. Han ser Luleå som en attraktiv boende- och verksamhetskommun och berättar gärna om sin resa från huvudstaden till Norrlandskusten.

– Jag kommer ursprungligen från Göteborg och har bott många år i Stockholm, så jag kan jämföra med större städer och konstatera att jag trivs mycket bra i Luleå. Det är lätt att ta sig till och från Luleå med flyg, och Luleå som stad är trivsam med korta avstånd, säger Magnus. Flytten till Luleå var av familjeskäl och Magnus understryker att Luleå erbjuder stora möjligheter för familjer – här finns allt man kan tänka sig behöva i form av kommunal service, bra skolor och ett rikt föreningsliv som borgar för en aktiv fritid. Mer utrymme för aktiviteter

En av de främsta anledningarna bakom flytten var att Magnus och frun Nina ville komma närmare familjen. I Stockholm saknade de den frekventa kontakten med familjen som de har nu, med möjlighet till barnpassning bland annat. Nu är läget ett annat och de har ett större kontaktnät. – Det kan tyckas underligt – men jag träffar mina vänner i Stockholm oftare nu än när vi bodde där, fortsätter Magnus. Vi har helt andra möjligheter tidsmässigt och mycket mer energi över till att göra roliga saker. Att flytta till en mindre stad har sina uppenbara fördelar. – Jag har fem minuter till jobbet och det är klart att det möjliggör ett enklare livspussel med hämtning på förskola och allt annat som hör till vardagslivet, men att ha nära till jobb och annat är inte den enda fördelen med Luleå. Det finns mer utrymme för en aktiv fritid här med mycket friluftsliv och det var precis det vi ville ha. Vi har även kunnat flytta till ett större boende när familjen utökats och samma möjligheter finns helt enkelt inte någonstans i Stockholms innerstad. Inte jobb som jobb

För Magnus är det viktigt att få vara med och påverka verksamheten och det upplever han att han får på Tallkro-

Det finns mer utrymme för en aktiv fritid här med mycket friluftsliv och det var precis det vi ville ha, säger Magnus.

naskolan. Skolan är byggd för 500 elever, från förskoleklass till och med klass 6, och är tillräckligt liten för att alla ska känna alla. – Lärarjobb finns ju överallt – men det ska också vara rätt jobb, med en kultur som fungerar och som är utvecklande för alla som jobbar där. Det är alltså inte fråga om jobb som jobb. Det ska fungera i längden och den kulturen känner jag finns här. Det märks tydligt att man satsar på trivsel och det är något jag gärna skriver under på.

Magnus är lärare på nybyggda Tallkronanskolan och är inflyttad till Luleå för ett år sen..

Eftersom skolan är nybyggd finns goda möjligheter att få vara med och bygga upp en unik kultur från grunden, med allt vad det innebär i form av rutiner, trivsel och såväl kunskapsmål som sociala mål. Magnus tillägger som avslutning att skolans ledning visar ett stort förtroende till de anställda och deras kompetens, och att det verkligen finns möjligheter att göra skillnad i den dagliga verksamheten.


utBildning 33 Foto: Tomas Bergman

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Bilden är tagen i Klöverträsks bygdegård under Sensommarfestivalen 2017. Samma år utsågs Klöverträsk till Årets by i Luleå kommun.

Bäst i Sverige Luleå är bästa barnkommun 2018 enligt Majblommans Riksförbund. De mäter varje år hur väl barns rättigheter tas till vara i Sverige. I motiveringen uppmärksammas bland annat att Luleå har: Nolltolerans mot kostnader i kommunala skolor • Läxklubbar och studiestugor • Avgiftsfri Kulturskola Kostnadsfria fritidsaktiviteter • Fritidsbanken, där barn kan låna idrottsutrustning Tillgängliga fritidshem för både äldre och yngre barn • Författarskola.

lulea.se • visitlulea.se • vartlulea.se


34

utBildning

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Jämställd tillväxt i Luleå Luleå bygger hållbart för framtiden. En mycket viktig del i det handlar om att skapa utökade möjligheter för alla att bidra i samhällsutvecklingen. Luleå har satt som mål att vara en jämställdhetsintegrerad kommun till 2021. Redan nu finns flera exempel som talar för att man närmar sig målet.

Luleå har många utvecklingsprojekt som kan kopplas till jämställdhetsmålet. Det finns bland annat inom samhällsbyggnad, där många av de högt uppsatta tjänstepersonerna och projektledarna, inklusive stadsbyggnadschefen, är kvinnor och Luleå rustar för att det även ska vara så framöver. Bygger vattnets motorväg

Ett av Luleås största infrastrukturprojekt genom tiderna är byggnationen av Östra länken. Den kallas även för vattnets motorväg genom Luleå, eftersom den omfattar en kraftig utbyggnad och kapacitetshöjning av huvudledningsnätet för vatten och avlopp genom centrala Luleå. Luleå närmar sig 80.000 invånare men har inte en infrastruktur för att klara det – ännu. Med Östra länken ska gamla huvudled-

ningar bytas ut och hela systemet dimensioneras upp för att klara minst 100 år av ytterligare tillväxt. De första tre etapperna som började byggas 2014 är nu klara och ytterligare sju etapper har upphandlats i utökad samverkan, en investering på ytterligare 1– 1,5 miljard kronor. Att det handlar om massor av rör förstår man. Närmare bestämt en sträcka på två mil, i ett projekt som beräknas pågå fram till 2030. Många kvinnor involverade

När det gäller jämställd tillväxt vittnar Östra länken starkt om en sådan ambition. Några exempel är kommunens VA-chef som är kvinna ingående i projektets styrgrupp, liksom projekteringsledare hos entreprenören NCC som vunnit upphandlingen för nuvarande etapper. Att uttalat driva ett jämställt projekt, där kvinnors kompetens får vara tongivande är målbilden för hur Östra länken fortsatt skall vara ett projekt som tävlar om de mest prestigefyllda byggpriserna. Malin Sunesson, projektledare för Luleå kommun är glad över att ha ett flertal kvinnliga kollegor involverade i projektet. – Jag hoppas givetvis på att vi kan synliggöra den här branschen som en bransch också för kvinnor och i det här projektet

har vi verkligen lyckats. Vi ser att vi redan idag är flertalet kvinnor bland tjänstepersonerna, men även ute i produktionen tar kvinnor mer plats än tidigare. Bland annat är flertalet av de lastbilschaufförer som arbetar i projektet kvinnor, liksom delar av byggarbetsledningen. Årets bygge 2018

Östra länken blev, som första anläggningsprojekt, utsett till Årets bygge 2018 i Sverige och det är onekligen ett av Luleå kommuns viktigaste byggprojekt. Det är byggandet av nya Va-ledningar som står i fokus men en stor del av Luleås samhällsliv kommer att påverkas. Även aspekter som miljö, trafik, gång- och cykel, rekreation och estetik kommer att spela viktiga roller under projektets gång.


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

utBildning 35

Sunderby folkhögskola öppnar nya möjligheter Med kunskap och människan i fokus vill Sunderby folkhögskola öppna möjligheter för fler att nå sina studiemål. En folkhögskoleutbildning ger inte bara behörighet för vidare studier, utan är även en viktig pusselbit för många att komma vidare i sin egen utvecklingsprocess eller kunna helhjärtat kunna fokusera på ett intresse. Det kan kursdeltagare vittna om.

Sunderby folkhögskola grundades redan 1896 och ligger strategiskt bra mellan Luleå och Boden, med goda kommunikationer och en naturrikedom väl värd att uppleva. Skolan har konst, kultur och kreativa näringar som profil, och även om man inte går en kurs på konstskolan eller indiespelutveckling blir man som deltagare alltid en del av en kreativ lärmiljö.

Från allmän kurs till högre utbildning

Som alla folkhögskolor erbjuder Sunderby folkhögskola möjligheten att läsa upp kärnämnen genom så kallad allmän kurs. Det finns stora fördelar med att undervisningen sker i en kreativ, inspirerande miljö där varje enskild individ placeras i första rummet. Kajsa Djärf har studerat vid

Foto: Camilla Niemi

Sunderby folkhögskola under drygt tre år. Hon går allmän kurs för att läsa upp de ämnen som behövs för att få betyg för en kompletterad gymnasieutbildning och därefter ha möjlighet att komma in på en eftergymnasial utbildning. – Folkhögskolan har förändrat min syn på studier och hur jag känner för att läsa vidare. Det är en fantastisk utveckling som jag inte trodde var möjlig innan jag kom hit. Jag har fått helt nya förutsättningar och verktyg för att tillgodogöra mig kunskap på ett sätt som jag inte fick under gymnasietiden, säger Kajsa, som planerar att vara färdig med allmän kurs till sommaren 2020 för att därefter söka till högskolan. Läraren Rose-Marie Franck har sett Kajsa växa som individ och deltagare på skolan. – Vi ska förbereda våra deltagare för ett helt yrkesliv. Mycket handlar om att bygga på värdefull kunskap kring hur man samverkar med andra, hur man planerar för att undvika stress och hur man förhåller sig i olika situationer till exempel. Detta är egentli-

Vill du bygga bolag i världsklass? Vi hjälper dig att... ... förverkliga en affärsidé ... stötta innovativa företag … investera i våra startup-bolag Kontakta oss på www.abi.se

2018 rankades ABI atv UBI global till 7:e bästa inkubatorn kopplat till ett universitet.

Foto: Anders Alm

gen livsviktig kunskap för ökad social hållbarhet, kunskap som värdesätts genom hela livet och som alla branscher efterfrågar, säger Rose-Marie. Viktig nystart för många

Många som behöver läsa upp ämnen eller som står långt från arbetsmarknaden kan komma närmare målet med hjälp av stöd från folkhögskolan. – Att det traditionella skolsystemet inte passar alla blir allt mer uppmärksammat. Idag vet man att många som hamnat utanför den så kallade traditionella mallen trots allt har bra förutsättningar för att studera vidare. En stor del av folkhögskolans uppgift är att verka som en nystart och en väg vidare i livet, säger Madelene Hansson, rektor på Sunderby folkhögskola.

– En annan viktig del av vår verksamhet är våra särskilda kurser som skapar förutsättningar för våra deltagare att fördjupa sig i sina intressen – två inriktningar som är viktiga för vår folkhögskola är konstskolan och våra spelutbildningar. Det krävs ett visst engagemang från samhället för att fler ska inkluderas och allas kompetens ska tas tillvara. Det är ett av folkbildningens och tillika folkhögskolans viktigaste mål. Folkhögskolan kan även bidra till att fler upptäcker Luleåregionen och Norrbotten som attraktiv för boende och företagande, vilket även understryks genom att Sunderby folkhögskola erbjuder vernissage, hantverksevenemang samt konferens- och restaurangverksamhet.


36

energi & miljö

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Eitech förbättrar kundernas processer Eitech bidrar i utvecklingen av det hållbara samhället på flera sätt. Som teknikkonsulter och specialister på elteknik ser Eitechs medarbetare över både befintlig och ny infrastruktur för väg, järnväg, elförsörjning och datatrafik. Dessutom är man med och energieffektiviserar industrier och större fastigheter i miljöns tecken.

Att arbeta med hållbarhet är inget nytt för Eitech. Det har man jobbat med sedan företaget etablerades i början av 1990-talet. Dagens Eitech är en del av VINCI Energies, ett av världens största teknikföretag inom industriservice och ICT. Med en stark ägare i ryggen kan Eitech investera ännu mer i hållbara lösningar som gynnar hela samhället.

Mycket industrikompetens

Eftersom stora energikrävande industrier är typiska kunder för Eitech kan man snabbt räkna ut att de stora gruvbolagen samt metallindustrierna i norr finns med på kundlistan. Kurt Johansson, enhetschef Eitech Electro i Norrbotten, vill inte nämna några specifika kunder vid namn men bekräftar att Eitech har byggt upp mycket kompetens kring dessa näringar. – Vi har långa samarbeten med våra kunder i regionen och de representerar ofta Sveriges basindustri på ett eller annat sätt. Något som de har gemensamt är en stark innovationskraft och vilja att satsa på ny teknik och det hjälper vi gärna till med, säger Kurt Johansson. Eitech har bland annat levererat nya transformatorstationer till kraftindustrin och utveckling av datacenters och digitaliseringslösningar blir allt vanligare bland uppdragen. Elektrifiering av gruvutrustning och truckar är också något som man fokuserar mycket på just nu. Förbättrar kundernas processer

Eitech är certifierad anläggarfirma inom brandlarm, inbrottslarm och CCTV.

Oavsett vad uppdraget omfattar så handlar det om att Eitech med hjälp av teknisk expertis och kompetens ska bidra med lösningar som effektiviserar, moderniserar och inte minst miljöanpassar kundernas processer. – Om vi tar gruvan som exempel så har vi nyligen utvecklat en elektrifierad bana för ett antal truckar i en av Norrbottens gruvor, så att de gamla dieseldrivna truckarna kan bytas mot nya eldrivna varianter. Det är ett stort steg för hela gruvnäringen, poängterar Kurt Johansson.

Eitech har närmare 650 elektriker fördelad på mer än 20 orter i Sverige.

Eitech har vuxit mycket kompetensmässigt och startat upp fler avdelningar i norra regionen. Ett exempel är en larmteknisk avdelning som installerar och servar olika typer av säkerhetslarm. Det betyder att man inom samma företag har kompetens för allt från högspänning för elkraftslösningar till svagström som används för kameraövervakning, inbrottslarm och passersystem.

Bygger långvariga samarbeten

Eitech bygger gärna långvariga samarbeten. – Vi fördjupar våra samarbeten med kunder som vi redan har inom elkraft här i regionen, då vi ser ett ökat behov av larmoch övervakningstjänster hos dem. Vi kommer att fortsätta växa tillsammans med kunderna och det optimala är ju att de kan anlita oss för alla typer av el- och säkerhetstjänster, menar Kurt Johansson.

E N C E N T R A L M Ö T E S P L AT S M E D N AT U R E N R U N T H Ö R N E T Upptäck Elite Stadshotellet Luleå, ett anrikt och vackert hotell i centrala Luleå med smakfullt inredda rum. Här hittar du en magnifik festivitetssal, gym, restaurang och gastro-puben The Bishops Arms. Varmt välkommen till oss!

0920–27 40 00 – BOKNING.LULEA@ELITE.SE – ELITE.SE


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

energi & miljö 37

Lumire vill få Luleå att källsortera dubbelt så bra Luleå MiljöResurs AB, Lumire, ska hjälpa Luleås invånare och företag att bli minst dubbelt så bra på källsortering. Ett viktigt steg i den utvecklingen är att skapa möjligheter i alla rum, det vill säga både hemma och offentligt, för att bekymmerfritt och enkelt kunna källsortera.

Lumire ägs av Luleå Kommunföretag AB och är Luleå kommuns största företag inom avfallsbranschen. Årligen hämtas och återvinns avfall från 38.000 hushåll och cirka 700 företag i Luleå. Totalt hanteras 55.000 ton avfall per år inom Lumire, som har ett 70-tal anställda som arbetar med att skapa miljönytta för hela Luleå. Skapar intresse för källsortering

I samarbete med Luleå Basket marknadsför det kommunala avfallsbolaget tjänster som gör det enklare att källsortera var man än är – till exempel på en basketmatch. Genom att tillhandahålla kärl på plats har Lumire lyckats få upp källsorteringen avsevärt i arenan, med lite hjälp på traven från ungdomsspelare som entusiastiskt har visat arenabesökare hur källsortering går till. Allt är ett sponsringssamarbete mellan Lumire och Luleå Basket. – Detta är ett exempel på hur

Erik Öhrling.

man kan jobba för att skapa intresse och vi är mycket nöjda med utfallet, säger Lumires vd Erik Öhrling. Våra värdeord är hjälpsamhet, ansvar, respekt och engagemang och samtliga tydliggörs i samarbetet med Luleå Basket. Vi kommer att fortsätta enligt målbilden trägen vinner. Vill nå alla

Jordens resurser är ändliga och

att få fler att källsortera på idrottsevenemang är ett steg i rätt riktning, men för att nå alla krävs mer. Lumire har i samband med företagets 100-årsjubileum bytt namn för att understryka ambitionen – att vara en miljöresurs för Luleås invånare och företag. – Vi kommer att satsa ännu mer på att nå ut med vårt budskap om att det är lätt att göra rätt, fortsätter Erik Öhrling. Vi

tillhandahåller miljötjänster som gör det enklare för luleborna att sortera och återvinna på rätt sätt. Mycket handlar om attityd och inställning till sortering och därför fokuserar vi mycket på att inspirera och engagera. Samarbetet med Luleå Basket är ett exempel på inspirationsarbete. Ett annat är Lumires engagemang i skolor runtom i Luleå. I samarbete med Miljöskolan går

Lumire ut till alla femteklassare i kommunen, som utöver en utbildning på området källsortering även får möjligheten att delta i en tävling. Tanken är att barnen ska berätta hemma om källsortering vilket de också gör. Samarbetet kommer att fortsätta under 2019.


38

it

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Agio digitaliserar med mervärde sedan 2003 Agio startade 2003, mitt i kaoset efter IT-kraschen. Affärsidén var klar – att effektivisera kundernas vardag med hjälp av IT, det vill säga att få IT och verksamhet att gå hand i hand, att verka i symbios – ja allt det som idag inryms i begreppet digitalisering.

Nu 15 år senare har konsultföretaget Agio genomfört fler än 1300 projekt, har ett kundnöjdhetsindex på topp, en obruten ekonomisk och personell tillväxt och omsätter drygt 90 miljoner kronor med cirka 80 medarbetare fördelade på kontoren i Stockholm, Kiruna och på etableringsorten Luleå – och mer än en tredjedel av medarbetarna är tjejer. Nyckeln till framgång

Vi frågar Joakim Wiklund, delägare och personalchef, vad är nyckeln till framgången? – Agio betyder mervärde och jag tror att en del i framgången ligger i vårt namn, svarar han. Vi vill att våra medarbetare ska uppleva det som ett mervärde att arbeta på Agio, det samma gäller våra kunder som vi vill ska känna att de får riktigt bra valuta för

pengarna, och det här hänger samman väldigt tätt. Hur menar du? – Jo, om man tar personalperspektivet, Agio vara en trygg arbetsgivare med sunda värderingar, en plats där alla har kul på jobbet, en plats som präglas av rättvisa och jämställdhet men också där man utvecklas personligt, får ansvar och förtroende. För att kunna leva upp till detta har vi med oss erfarenheterna från IT-kraschen och är mycket noga med vår affär. Vi ser till att alltid ha ”skattkistan” full, för ansvarstagande kräver att man har råd annars blir det bara en plattityd.

tion, till systemutveckling i alla dess delar, säger försäljningschef Jan Sundström. En av Agios riktiga excellenser är förvaltning. Här har Agio utvecklat arbetssätt och metoder som har lett till att man idag har fler än 30 fleråriga förvaltningsåtaganden. – När man går in i förvaltning har man lämnat ”kostnadssidan”, det vill säga den ekonomiskt och tidsmässigt avgränsade projektfasen och i stället gått över till intäktssidan av leveransen, där nytta och innovation är i fokus, säger Jan.

Vem behöver digitalisering?

Agio har en årlig tillväxt på cirka 20 procent och samtidigt med goda resultat. – Vi vill bygga ett företag som är stabilt, lönsamt och där medarbetarna trivs och utvecklas vid varje kontor, säger Agios vd Richard Jonsson. Agios värderingar är idag utan

Idag levererar Agio till exempel digitaliseringsexpertis och verksamhetskritiska system till Sveriges största industribolag, beslutsstöd till internationella logistikföretag, systemutveckling till finanssektorn och inte minst digitalisering av myndigheter och statliga verk. – Vi levererar expertis inom digitaliseringens alla faser, från verksamhetskonsulter som gör analyser och digital transforma-

HR-lchef Joakim Wiklund. Kontinuitet och balanserad tillväxt

Johanna Johansson leder workshop.

Helena och Filip diskuterar en lösningsidé.

Martin och Jens utvecklar.

Hannes jobbar med en kundleverans.

tvekan den största framgångsfaktorn i rekryteringsarbetet och det är tydligt att företaget tilltalar tjejer. Agio har idag mer än en tredjedel kvinnor och målet är såklart 50 procent. – Vi lever vår värdegrund varje dag, i alla beslut och prioriteringar. Engagemang, Kunskap och Ansvar, eller EKA som det kal-

las. Nästan varje fråga kan man testa om den är ”EKA”. Vi tror att man med delegation, en stark kompetensstrategi och ett förhållningssätt där det följer resurser och befogenheter med delegerat ansvar bygger stort engagemang och lojalitet, avslutar Richard med.


luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

it 39

Global IT-koncern med anställda som majoritetsägare CGI förenklar den digitala resan för kunder inom alla branscher. Leveransen omfattar allt från teknikkonsulter som löser vardagens IT till avancerad verksamhetsutveckling för att möta en digital framtid. Systemutvecklare, kravspecialister, IT-arkitekter, projektledare, verksamhetskonsulter och affärsutvecklare är exempel på yrkesroller som finns hos CGI i Luleå.

Rekrytering står högt på agendan för 2019. CGI behöver växa med fler medarbetare för att även fortsättningsvis kunna leverera marknadens bästa IT-lösningar och verksamhetsstöd. Den typ av kunskapsprofil som efterfrågas är svår att få tag på och många aktörer slåss om samma kompetens – men CGI anses ha ett försprång i att kunna erbjuda personliga utvecklingsmöjligheter med spännande projekt som lockar de bästa inom branschen. Vill behålla kompetens i regionen

Många av regionens största företag och organisationer är sedan länge kunder till CGI. Nu gäller det att utveckla det förtroendet som kunderna visar och skapa nya relationer för ytterligare tillväxt. Nu ska teamet fyllas på med fler engagerade medarbetare. – Det är självklart att vi ser till närheten av Luleå tekniska universitet när vi ska rekrytera. Vår strategi är att tillsammans med våra kunder verka för att så många som möjligt ska välja att stanna kvar i regionen efter sina studier. Då måste vi kunna erbjuda attraktiva jobb och se till att nyutexaminerade känner till det

Från vänster Erika Stål, Kristoffer Dahlquist, Thomas Pettersson.

också, säger Bengt Nilsson, konsultchef i Luleå. CGI har många aktiviteter tillsammans med Luleå tekniska universitet, men även tillsammans med kunder för att öka chanserna för studenter att få jobb i regionen. – Vi jobbar tillsammans med universitetet när det gäller praktikplatser och utförande av exjobb vilket kan vara avgörande för att få arbetskraften att stanna kvar. Det är vi liksom de flesta av våra kunder helt beroende av, påminner Lars Hammar, kontorschef CGI Luleå. Vinner på attraktiv arbetsplats

CGI får ofta utmärkelser på temat attraktiv arbetsplats. Som en av världens största IT-leverantörer är CGI med och konkurrerar globalt samtidigt som företaget har god förmåga att leverera skräddarsydda tjänster efter den lokala marknadens behov i Luleå. – Det är med stor sannolikhet förmågan att kombinera globala möjligheter med lokal förankring

som gör oss attraktiva som arbetsgivare. Våra konsulter har möjlighet att göra karriär i ett företag som har hela världen som arbetsfält. Jag tror att det kan locka många i Luleå, förklarar Bengt Nilsson. CGI är idag världens femte största IT-bolag. Verksamheten ägs av medarbetarna och det ger ett svåröverträffat engagemang, menar Lars Hammar. – Som delägare har vi som medarbetare ett omfattande medbestämmande för hur CGI ska utvecklas framöver, vilka områden vi tillsammans ska satsa på och vilken roll CGI ska ha som leverantör av hållbara IT-tjänster i framtiden. Jag ser det som en självklarhet att det kommer locka fler till oss. Både Bengt Nilsson och Lars Hammar har varit verksamma inom branschen länge och båda ser fram emot att få hälsa nästa generations IT-konsulter välkomna till CGI. – CGI:s bärande värdegrund är att vi är bäst tillsammans, säger de som avslutning.

Stationsgatan 2-4 972 38 Luleå 0920-890 25

Bergshamra 170 78 Solna 08-642 18 90

www.dykab.se

info@dykab.se

Restaurang, hotell & konferens i anrik miljö

HOTELL & KONFERENS Sunderby folkhögskola

92,8% AV ALLA

FLYG

LANDAR I TID* * DEN MÄNSKLIGA FAKTORN

Från vänster Marie Gustavsson, Albert Altman, Louis Thomas, Juvva Anta Utsi.

Den mänskliga faktorn är skillnaden mellan framgång och misslyckande. Vi på Previa vet hur du kan få den att arbeta för dig. Läs mer på previa.se

Resultat genom människor


it

luleå-Bilaga i affärstidningen näringsliv

Ä

R TT

E A F FÄ R E R

• TI VÄ X

MPETENS •

LL

B

Från stålstad till tech hot spot

EC

O •K

T • UT V KL

ING

• N ÄT V E

RK

40

BLI EN DEL AV UTVECKLIGEN I LULEÅ Det råder högkonjunktur i Luleåregionen. New York Times beskriver Luleå som en stad som förvandlas från stålstad till en tech hot spot. Arbetsmarknaden är stark. Växande företag investerar i forskning och satsar på ny teknologi. Detta leder till att regionen behöver 5 000 nya ingenjörer till 2030. När Facebook etablerade sitt första datacenter i Luleå 2011 – det första utanför USA – startade en ny industriera. Sedan dess växer nya företag och jobb fram, sida vid sida med den traditionella basindustrin som också ser en stark utveckling. Det krävs fler ingenjörer i norr annars tappar hela Sverige fart i omställningen till en fossilfri och hållbar industri. Läs mer på lulea5000.se och luleanaringsliv.se

Profile for Affärstidningen Näringsliv

Luleå 2019  

Luleå rustar för offensiv tillväxt på alla fronter. Näringslivet utvecklas med fler nya företag och kan samtidigt redovisa mätbar tillväxt i...

Luleå 2019  

Luleå rustar för offensiv tillväxt på alla fronter. Näringslivet utvecklas med fler nya företag och kan samtidigt redovisa mätbar tillväxt i...

Advertisement