Page 1

Idrott och friluftsliv kompletterar evenemangsstaden Jönköping

Elevernas framtid i fokus

Fortsatt stark ställning för Jönköping Airport på fraktsidan

/sidan 81

/sidan 56

/sidan 11

Framtidens

Del

2

Region Jönköpings län Medföljer som bilaga i Affärstidningen Näringsliv nr 5 - 2015 Ett race för en hållbar framtid

/sid 6 Framgång föds i mötet mellan kultur och näringsliv

/sid 5 Tranås Industrikablage satsar vidare

/sid 45 Gnosjö Automatsvarvning har gjort en framgångsrik resa

/sid 44 Jönköpings värden av internationellt intresse

Foto: Mattias Hamrén

/sid 21


2

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Region Jönköpings län – för ett bra liv i en attraktiv region Region Jönköpings län bildades vid årsskiftet 2014/2015, men värdegrunden för hur regionen ska arbeta och vidareutveckla sin verksamhet har funnits länge. Allt kretsar kring att skapa en ökad attraktionskraft för Sveriges sjätte största region enligt den myntade devisen ”För ett bra liv i en attraktiv region”. Det innefattar allt från attraktiva boendemiljöer och bra skolor till förstklassiga etableringslägen, ett riktigt bra företagsklimat god folkhälsa och en jämlik hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

påstå att högskolan utmärker sig lite extra tack vare de stora satsningar som gjorts tillsammans med industrin, landsting och kommuner under åren. Det är oerhört viktigt att vi kan backa upp vårt näringsliv och utvecklingen i den offentliga sektorn, tillgång till kunskap genom ny forskning utgör ett led i förnyelse och innovationer. För att vi ska vara en attraktiv region och kunna skriva under på ett bra liv är det viktigt att finns attraktiva livsmiljöer som får människor att välja regionen. Läget, kulturen, naturen och den unika företagssamheten banar väg för en hög livskvalitet för alla. I regionen finns det också unika upplevelser för stora som små – förutom naturrikedomen med över 2300 sjöar och vackra skogslandskap har den småländska entreprenörsandan även lagt grunden för framgångsrik paketering av de många värden som regionen har – omfattande allt från ett starkt förenings- och friluftsliv till en föreställning på Kulturhuset Spira, äventyrsbad, skidåkning och äkta westernäventyr.

Region Jönköpings län bildades lagom till den aktuella dialogen kring utveckling av höghastighetsbanan där Jönköpings roll kommer att förstärkas som strategiskt viktigt nav mellan Sveriges tre största städer. Järnvägens utveckling kommer till och med att påverka alla kommuner i länet, och även om det är långsiktiga investeringar man talar om så ser vi att det skapas intresse för de här frågorna redan nu. Många kommuner har redan börjat planera för nya stadsdelar som utvecklas längs med järnvägens sträckning.

Ett gott liv handlar också om god hälsa. Där människorna finns behövs god hälso- och sjukvård som ges på lika villkor. För oss är det viktigt att alltid involvera patienter och deras närstående i den egna vården och i hälso- och sjukvårdens utveckling. Vi arbetar ständigt med att utveckla arbetssätt och samarbete för att göra vården bättre, säkrare och mer effektiv. Och vi gör det bra. Till exempel har tidningen Dagens Medicin utsett Länssjukhuset Ryhov i Jönköping till Sveriges bästa mellanstora sjukhus tre år i rad – 2012, 2013 och 2014. Och vi tog hem två av tre priser i 2015 års Guldskalpell, Sveriges främsta pris för förnyelse i hälso- och sjukvården.

Höghastighetsbanan kommer att knyta ihop Sverige på ett helt nytt sätt. I vår region kommer vi att kunna knyta ännu starkare band mellan de småländska kom-

Affärstidningen

BESÖKSADRESS Göteborgsvägen 27-29, Sävedalen

POSTADRESS Box 2079, 433 02 Sävedalen TELEFON 031-340 98 00 FAX 031-340 98 01

HEMSIDA www.naringsliv.se

ANSVARIG

UTGIVARE

Peter Fridén, pf@naringsliv.se

En ny nationell jämförelse av folkhälsan visar dessutom att Jönköpings län ligger bland de främsta i landet inom sysselsättning, förväntad medellivslängd och självskattat allmänt hälsotillstånd.

EKONOMICHEF Tomas Börjesson, tb@naringsliv.se

REDAKTÖR Maria Lind, maria@naringsliv.se

REDAKTIONSSEKRETERARE Carina Olofsson, co@naringsliv.se Marie Landell, ml@naringsliv.se

FÖRSÄLJNING BILAGAN Mats I S Ericsson, Joakim Nyholm,

TEKNISK

mis@naringsliv.se jn@naringsliv.se

PRODUKTION

Tidningsbyrån i Jönköpings län

TRYCK V-TAB Västerås 2015 ISSN: 0281-6989

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Eftertyck förbjudes.

UTGES

AV

Agneta Jansmyr, Regiondirektör i Region Jönköpings län

munerna och inte minst de verksamheter som byggts upp här. Den småländska entreprenörsandan gör sig fortfarande ständigt påmind och vi är generellt kända för vår driftighet, samarbetsförmåga och att vi hjälper varandra. Vi hittar lösningar, helt enkelt. Vi kan skapa goda affärer och tillväxt med befintliga resurser. Gnosjöandan lever kvar i allra högsta grad, och den har med stor effekt spridits till övriga regionen.

Vår region är traditionellt känd för en stark tillverkande industri, men på senare år har fler branscher präglats av en stark tillväxt där besöksnäring, handel och logistik är några exempel. Vi kommer då tillbaka till en av framgångsfaktorerna, nämligen det fördelaktiga läget mellan storstadområdena i Stockholm/Mälardalen, Göteborg och Öresundsregionen. Höghastighetsbanan kommer att förstärka detta ytterligare.

Samarbetet mellan kommunerna, länsstyrelsen, högskolan, föreningsliv, näringsliv, andra samhällsaktörer och regionen är omfattande. Högskolan i Jönköping har en central roll i regionens utveckling. Med sin starka koppling till näringslivet, där samverkan är påtaglig inte minst inom tillverkande industri och tekniskt avancerade näringar, kan högskolan bidra till tillväxt som står sig över tid. Det är just en sådan långsiktighet som vi eftersträvar och här skulle jag vilja

Vi kommer att fortsätta samverka på alla plan för att bygga en ännu starkare region. Vi arbetar för att förstärka vår relation inom och utanför länet. Att bygga nätverk och nya relationer är grundläggande för vår framtid som en attraktiv region för alla som bor och besöker oss, för våra företag, föreningar och offentlig verksamhet. Alla ska känna att Region Jönköpings län verkligen är en region att räkna med för framtiden.


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 3

Vill göra Jönköping till plusenergilän

Foto: Gustav Lindh

Minoo Akhtarzand, landshövding i Jönköpings län, är ordförande i länets Klimatråd och drivande i att utveckla Jönköpings län till att producera mer energi än det förbrukar. Och produktionen ska vara förnybar.

Det finns ett stort intresse för klimatfrågor i länet och en önskan om ett gemensamt forum för samverkan mellan såväl näringslivets aktörer som offentliga verksamheter ledde fram till att Klimatrådet bildades i början av 2011. – Jag vågar påstå att Jönköpings län var först i Sverige med att bilda ett regionalt klimatråd. Klimatrådet samlar regionledningen, styrelseordföranden i länets 13 kommuner, myndighetschefer och företags-vd:ar. Det är mycket viktigt att få med näringslivets perspektiv i det här arbetet, säger Minoo Akhtarzand, landshövding i Jönköpings län. – Totalt är vi 90 personer, som representerar cirka 50 organisationer. Fyra fokusgrupper med varsin ordförande tar fram förslag och idéer inom områdena: klimatåtgärder, energieffektivisering, förnybar

energi, samt transporter. Men inga beslut fattas som inte remitterats till alla parter, tillägger hon. I Klimatrådets vision ingår bland annat att fordonsflottan ska vara fossilfri år 2020 och att Jönköpings län ska var ett plusenergilän år 2050. – Det innebär att vi ska producera mer energi än vad vi förbrukar och att överskottet distribueras till intilliggande län. Genom energieffektivisering ska vi minska vår förbrukning med 40 %, från 12 TWh till 8 TWh. Samtidigt ska vi producera 9 TWh inom länet från förnybara källor. Hittills produceras 33 % av vår förbrukning av förnybar energi, i form av biogas, vindkraft och solenergi. För att sprida sina idéer och lösningar, men även för att få möjlighet att lära av an-

dra arrangerar Klimatrådet den årligen återkommande Klimatveckan på Elmia. – 2014 arrangerade vi Klimatveckan för första gången. Då var ambitionen att den skulle vara på länsnivå. I år samlade den deltagare och föreläsare från hela landet och nästa år kommer den att ta klivet till internationell nivå, berättar Minoo Akhtarzand. Stark tillväxt av solenergi

Ett energislag med stark ställning i länet är solenergi. Jönköpings län har mest beviljat stöd för installation av solceller per invånare i Sverige. – Det finns ett stort fokus på klimatfrågor och intresse för solenergi i länet, både bland offentliga och privata aktörer, kommenterar Minoo Akhtarzand.

Ett annat område som ligger henne varmt om hjärtat är höghastighetståg. Under sin tid som generaldirektör vid Banverket 2008-2010 var hon drivande i utvecklingen av en höghastighetsbana i Sverige. – Sverige ligger i framkant inom många områden, men andra länder har kommit längre när det gäller att bygga höghastighetsbanor. När den etableras kommer de nya spåren att dras parallellt med de befintliga, vilket frigör kapacitet för godstransporter. Regionerna utmed sträckningarna av Europabanan och Götabanan kommer att få en fantastisk utveckling. För Jönköping skulle en höghastighetsbana betyda en restid till Stockholm på 1,5 timmar. Även nordligare delar av landet får fördelar av en höghastighetsbana då mer godskapacitet blir ledigt, avslutar Minoo Akhtarzand.

Innovation

# www.svarvning.nu

11

ÄR EN AV VÅRA MÅNGA INNOVATIONER. FLER SER DU I MONTER C01:40 PÅ SUBCONTRACTOR. VÄLKOMMEN!


4

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

För ett bra liv i en attraktiv region Region Jönköpings län arbetar med frågor som är avgörande för människors liv och hälsa och för länets tillväxt och utveckling. Sambanden är starka.

Region Jönköpings län ansvarar för folkhälsa, sjukvård och tandvård samt regional utveckling och tillväxt. Regionen är också en av länets största arbetsgivare med över 10 000 anställda. Arbetet sker på invånarnas uppdrag och styrs av folkvalda politiker från hela Jönköpings län. – Samarbetet med kommunerna högskolan, föreningsliv, näringsliv och andra samhällsaktörer, säger regiondirektör Agneta Jansmyr. Det handlar helt enkelt om att göra bra saker tillsammans för att vi som bor, arbetar och studerar här ska ha ett bra liv och för att fler ska välja att bosätta sig i eller besöka vår region. Höghastighetsjärnväg en nyckelfråga

Det regionala utvecklingsuppdraget omfattar bland annat kultur, kollektivtrafik och utbildning, men också utveckling av infra-

dan nu för att ringa in hur vi får maximal nytta av den. Det är en nyckelfråga för Region Jönköpings län. Hälso- och sjukvård med hög kvalitet

Från vänster Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör, Agneta Jansmyr, regiondirektör och Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör. Foto: Johan W Avby

struktur, näringsliv, arbetsmarknad och andra tillväxtfrågor. – Jönköpings län är en av landets mest dynamiska småföretagarregioner och är väldigt industritätt. Men vi behöver höja den generella utbildningsnivån i länet för att företag ska ha tillgång till

rätt kompetens, samtidigt som det behövs fler nya företag och företag som når ut på den internationella marknaden. Vår roll är att knyta ihop alla de goda initiativ som finns, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör.

Den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm Göteborg och Stockholm - Malmö, där Jönköpings län blir en naturlig knutpunkt, har också hög prioritet. – Järnvägen ska vara klar först om ett tiotal år, men vi arbetar re-

Hälso- och sjukvård är regionens största verksamhetsområde. Nationella undersökningar och jämförelser visar att kvaliteten är hög. Länssjukhuset Ryhov utsetts till bästa mellanstora sjukhus av tidningen Dagens Medicin 2012, 2013 och 2014 och regionen tog hem två av tre priser när samma tidning delade ut 2015 års Guldskalpell, för förnyelse i hälsooch sjukvården. – Vi ska se till att alla invånare får bästa möjliga vård oavsett var i länet de bor. Samtidigt behöver vi minska kostnaderna för specialiserad vård. Därför lägger vi stor kraft på att anpassa vårdens organisation och förbättra och utveckla gemensamma arbetssätt i hela länet, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Vi behöver också minska skillnader i hälsa och levnadsvanor. Där har det förebyggande folkhälsoarbetet avgörande betydelse.

Mål: en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 Sverige är redan världsledande när det gäller användning av biogas som drivmedel, men det finns fortfarande mycket kvar att göra om vi enligt de statliga målen ska bli fossiloberoende inom hela transportsektorn inom 15 år.

Energikontor Norra Småland kommer att få en ny kostym till årsskiftet då man upptas i Region Jönköpings län. Tidigare var verksamheten underordnad forskningsinstitutet Swerea SWECAST, men i och med ägarskiftet kommer de regionala frågorna att få ett ännu tydligare fokus. Det är något som verksamhetsledare Carlos Pettersson är mycket nöjd med, eftersom det ligger i linje med många sats-

ningar som nu görs regionalt. – Vår verksamhet har etablerats i syfte att inspirera och stötta nya investeringar som ökar produktion och därmed användning av förnybar energi. Det finns många exempel på hur vi bidrar. Ett av de tydligaste just nu är projektet Kraftsamling Biogas II, där det långsiktiga målet är att bidra till en utfasning av fossila drivmedel genom att öka efterfrågan och tillgången på biogas, säger Pettersson. Gigantisk reformering måste göras

Syftet med det drygt treåriga projektet Kraftsamling Biogas II är att stimulera till ökad användning av förnybara drivmedel i allmänhet och då biogas i synnerhet. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2030 ska ha en helt fos-

Från vänster Lennart Holmberg, Ulrika Lahti, Jonas Ekström, Emelie Emanuelsson, Therese Silvander och Carlos Pettersson. Foto: Fredrik Lind, Swerea SWECAST

silfri fordonsflotta. – För att lyckas med en gigantisk reformering av det här slaget krävs ett antal kraftfulla åtgärder som måste implementeras i samhället. Bland annat måste efterfrågan på biogas öka, och för att uppnå den effekten krävs i sig ett flertal åtgärder. Det börjar med ett gemensamt samhällsansvar där alla måste vara delaktiga, inte minst regering och näringslivet, men även den enskilde individens insatser bidrar och är viktiga, förklarar Carlos Pettersson. Han fortsätter: – Från regeringens sida måste man fullfölja de ambitioner som lyfts i regeringsförklaringen att Sverige skall bli ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer”. De ambitioner som kan utläsas i regeringsförklaringen tycks stötta biogassatsningar, vilket kan utläsas i: ”Grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi som bidrar till att miljömålen nås. Det som i dag är avfall blir istället en resurs som driver fram nya affärsmöjligheter”. Kontentan av Petterssons förklaring är att Sveriges regering måste agera nu och ta strid bland annat mot de reaktionära krafter man möter från EU. Där måste man ställa krav på att inte låta byråkratiska regelverk stoppa de incitament som görs, bland annat inom bilindustrin där man haft en skattelättnad på fordon som drivs med biogas, som nu EU arbetar

Den nya, nationella biogas-symbolen.

för att slopa. Detta ger helt fel signaler till samhället som då inte längre kan känna förtroende för de beslut som i mångt och mycket ligger till grund för att man vill investera i biogasdrivna fordon. Jönköping ska bli plusenergilän

Region Jönköpings län har en strikt agenda när det gäller omställningsarbetet. Man siktar bland annat på att bli ett så kallat plusenergilän till 2050, vilket innebär att länet kommer att producera mer förnybar energi än vad som används regionalt. Jönköpingsregionen kommer med andra ord att exportera förnybar energi, teknik och kunskap till andra regioner i Sverige såväl som utomlands. Och Kraftsamling Biogas II är ett stort steg i den riktningen, enligt Carlos Pettersson.

Kort om Kraftsamling Biogas II

Kraftsamling Biogas II ska i korthet öka marknadens efterfrågan av biogas, förbättra infrastruktur och distribution av biogas, förbättra förutsättningarna för kostnadseffektiv produktion av biogas samt utveckla en färdplan för biogas i Jönköpings län. Projektet pågår under tre år och fyra månader fram till oktober 2018. Projektbudgeten är satt till 8,5 miljoner kronor varav drygt hälften kommer från EU:s regionala strukturfond. Resterande medel tryggas via ett antal samverkande aktörer i Jönköpingsregionen: Vetlanda Energi och Teknik, Fordonsgas Sverige, Region Jönköpings län, Jönköpings Länstrafik, Eon Gas Sverige, Jönköping Energi samt Energikontor Norra Småland.


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 5

Framgång föds i mötet mellan kultur och näringsliv

Kulturhuset Spira.

Mikael Lundberg. Efter fjolårets stora framgång med Rytmen i blodet, utsedd till bästa produktion för barn och unga i Europa, fortsätter Smålands Musik & Teater att satsa på högkvalitativa kulturevenemang för alla. Det är för övrigt något som ligger i linje med det uttalade uppdraget från Region Jönköpings län, där man tillsammans ska verka för ett bra liv i en attraktiv region.

För Smålands Musik & Teater får uppdraget en djupare innebörd då man tack vare verksamhetens natur har en unik möjlighet att påverka, glädja och inspirera. Det, om något, är att göra verklig skillnad i människors liv. För att kunna nå ut till ännu fler och ytterligare bidra till att stärka regionens attraktivitet söker Smålands Musik & Teater utöka samarbetet med näringslivet i regionen. Plats för fler samarbeten

Varje år genomför Smålands Musik & Teater långt över 1000 kulturevenemang, varav cirka hälften är riktade till barn och ungdomar. Utöver det anordnas bortåt 400 konferenser i Kulturhuset Spira, som även används för olika projekt tillsammans med både skola och näringsliv. Det finns enligt Mikael Lundberg, marknads- och kommunikationschef, plats för fler aktiviteter: – Projektet Artist in Residence är ett exempel på ett spännande samarbete som vi haft med fyra företag i regionen under tre års tid. Genom det samarbetet har vi kunnat erbjuda alla att uppleva en pianist på världsnivå och därigenom stärkt regionens attraktivitet. Företagen i samarbetet har

Foto: Lars Kroon

kunnat erbjuda sina kunder och anställda andra upplevelser än vad traditionell sponsring ger. Det finns mycket mer vi kan samarbeta kring och vi har framförallt flera spännande projekt på gång som kan gagna näringslivet och besöksnäringen.

och samhällsansvar. – Att aktivt bidra till samhällets utveckling är i sig ett värdefullt försäljningsargument, inflikar Jörgen Asklid, försäljningschef på Smålands Musik & Teater. Jörgen och Mikael är överens om att det finns flera fördelar för näringslivet när det gäller samverkan. – Vår samarbetsfilosofi bygger på att utgå från företagets behov och mål. Utifrån det sätter vi ihop ett skräddarsytt upplägg som kan till exempel kan innehålla biljet-

Foto: Mattias Hamrén

ter till evenemang, julshow och julbord, presentkort till VIPkunder och kanske bolagsstämma eller något annat event i Spira. Ett samarbete med oss kan också vara en del av företagens friskvård eftersom kulturen på många sätt är hälsofrämjande. Utöver det finns de flera olika projekt vi genomför eller varför inte vara en del den stora satsning vi gör på musikaler nu. Först ut i den satsningen är broadwayklassikern Spelman på taket, med välkände Anders Ekborg i huvudrollen, som har premiär vå-

ren 2016 i Spira, säger Jörgen Asklid. Engagemang ger framgång

Smålands Musik & Teater har nyligen rekryterat Staffan Aspegren, en av Nordens ledande scenkonstnärer, som konstnärlig chef för teaterverksamheten. – På Smålands Musik & Teater kommer det att hända mycket framöver. Tveka inte att ta kontakt med oss. Jag är helt övertygad om att vi kan hitta spännande och givande samarbetsmöjligheter, säger Mikael som avslutning.

Ett rikare kulturliv för alla

Mikael Lundberg är noga med att poängtera att samarbete grundat enbart på exponering inte är det viktigaste vare sig för Smålands Musik & Teater eller för partners inom näringslivet. – Exponering i sig kan vara värdefullt, men ett samarbete med oss kan verkligen göra alla till vinnare; företagen, invånarna och regionen som helhet. Flera av de organisationer vi för diskussioner med ser samarbetet som ett viktigt led i sitt viktiga arbete med CSR, samhällsengagemang

Jönköpings Sinfonietta.

Foto: Lars Kroon


6

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Ett race för en hållbar framtid Är det en båt? Nej! Det är en bil! När JU Solar Team visar upp sin nybyggda katamaranliknande solbil, så haglar frågorna. Men den stora frågan är: Kan ni vinna?

”Det är klart att vi hoppas! En pallplats är målet”, säger Johanna Svensk som är projektledare för JU Solar Team. Redan 2013 del-

tog Jönköping University i världens största tävling för solbilar – World Solar Challenge i Australien. JU Solar Team fick stor uppmärksamhet och solbilen gick som tåget – ända tills den blåste av vägen under en sandstorm och förvandlades till skrot. 2015 är man på banan igen, med ett nytt lag och en helt ny solbil. ”Vi är det enda laget

Den färdigbyggda bilen provkörs på motorbanan i Anderstorp. Foto: Martin Norén

Hela teamet och medföljande personal från Tekniska Högskolan, Jönköping University är samlade inför resan till Australien. Foto: Martin Norén

Läs mer och bli medlem här

www ww w.unionen.se/ .unionen.see//chef

Solcellspanelen är högeffektiv med en verkningsgrad på hela 23,4%. Panelen är specialtillverkad av Gochermann Solar Technology i Tyskland. Foto: Martin Norén

från Norden som deltar. I Europa och Asien är tävlingen jättestor och konkurrensen är stenhård. I Japan får lagen kvala in till tävlingen”, berättar Johanna Svensk. Jönköpingsregionens företag, med omfattande kompetens inom automotive, har inte varit sena att haka på. Sponsorerna har ställt upp med allt från simuleringar, ytmodellering och 3D-modeller till fjädrar och foliering. Några av branschens största aktörer har också stöttat genom att subventionera inköp av solceller, motor, lager och kolfiber. Andra har bidragit med marknadsföring och utställningsplats på mässor. ”Det stora intresset är ett tecken i tiden – innovativa lösningar för förnyelsebar energi engagerar många. World Solar Challenge är mycket mer än en biltävling. Det är ett race för en hållbar framtid”, säger Johanna. När artikeln skrivs har bilen nyligen flugits till Australien och teamet är på väg till Darwin, där tävlingen drar i gång i mitten av oktober. Ungefär en vecka har studenterna på sig att provköra bilen i på motorbanan i Hidden Valley och göra nödvändiga justeringar inför tävlingsbesiktningen. Under besiktningen avgörs om bilen uppfyller alla krav på t ex säkerhet, system och stabilitet som krävs för att få delta. ”Det är lite nervöst, vi vet ju inte om bilen klarat den långa frakten oskadd, Men vi har en väldigt bra bil i grunden och vi har tid på oss att justera den på plats”, säger Johanna Starten på tävlingen går den 18 oktober i Darwin. Tre till fyra dygn senare räknar teamet med att ha tagit sig den drygt 300 mil

FAKTA: World Solar Challenge 2015 är världens största solbilstävling där 30 lag tävlar om titeln i år. Med enbart solenergins hjälp ska bilarna ta sig 300 mil, från Darwin till Adelaide. Och det handlar inte bara om att komma först i mål, reglerna är utformade så att teamet med de bästa tekniska lösningarna vinner. Årets team består av elva studenter med den gemensamma nämnaren att flera av dem just nu utbildar sig till maskiningenjörer vid Tekniska Högskolan, Jönköping University. Huvudsponsorer: Addema, Ansys, Auto:Ident, Bridgestone, Bubs, Creo, Elmia, En Appstudio, Gochermann, Jönköping Energi, Jönköpings-Posten, Mitsuba, Prototal, Semcon, SKF, Tanso, Textreme, 3M, Öhlins. långa sträckan över kontinenten och rulla i mål i Adelaide. ”Vi deltar i Challengerklassen, racingklassen. Det innebär att vi inte får ladda bilen mer än med hjälp av solpanelerna. Därför har vi lagt mycket tid på att försöka få till en så energieffektiv bil som möjligt”, berättar Johanna. Och vinden, kommer den att ställa till lika mycket problem i år som för teamet 2013? ”Bilen är både lägre och mer stabil än föregångaren, vi har en riktigt bra chans!”, säger Johanna. Vill du veta hur det gick i tävlingen? Besök www.jusolarteam.com eller www.worldsolarchallenge.org


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 7

Innovation Runway genererar såväl nylanseringar som nya företag Projekt Innovation Runway är ett samverkansprojekt mellan Science Park, Almi och Jönköping University och med målet att öka innovationskraften i befintliga företag i Jönköpingsregionen. Det kan vara genom att bidra med rådgivning kring nya innovationsstrategier, kartläggning av utmaningar som måste övervinnas eller verifiering av kommersiella möjligheter hos nya idéer.

Innovation Runway är till för etablerade företag över hela Jönköpings län. Hittills har ett tiotal företag genomgått en första innovationsprocess tillsammans med ett antal nyckelpersoner inom Innovation Runway, som för övrigt har tillgång till en rad olika kompetenser såsom patentingenjörer och affärsutvecklare. Projektet präglas även av ett starkt samarbete med Högskolan i Jönköping, som bland annat kan bidra med teknikorienterad och forskningsrelaterad kompetens. Essensen i projektet är att man genom att samverka med andra aktörer, det kan vara såväl företag som akademiska forum, kommer lite längre. Utrymme att växa

Anna-Lena Isaksson.

Projektledare för Innovation Runway är Anna-Lena Isaksson, jurist och före detta partner på Advokatfirman Glimstedt. Hennes bakgrund inkluderar såväl storbolag som Husqvarna AB som start-ups som Tradedoubler som hon var med om att ta till börsen. Hon är själv företagare och driver sedan 2015 ett eget konsultbolag. Nu fokuserar hon även på att öppna nya möjligheter för Jönköpingsregionens företag. – Det är framförallt för små och medelstora företag som vi inom Innovation Runway kan göra stor skill-

nad. De kanske saknar en funktion för att jobba med processutveckling och innovationsstrategier. Vi kan ge dem ett ramverk för det och se till att goda idéer verkligen får utrymme att växa, säger Anna-Lena. Exempel på resultat: nytt bolag

Yellon är ett av de företag som hittills har fått hjälp via Innovation Runway. Företagets vd Markus Leijonberg bar länge på en idé om hur man kunde effektivisera digitalisering av ritningar inom byggbranschen, och innovationen vidareutvecklas nu i ett nystartat bolag som Leijonberg är delägare i. – När Science Park sökte upp mig och presenterade möjligheten att använda extern hjälp för att komma vidare med idén tvekade jag aldrig. För mig fanns allt att vinna och inget att förlora. Genom projektet har vi fått hjälp att utvärdera marknadspotential och möjliga affärsmodeller samt lägga upp en strategi för genomförandet. Vi har också fått stöd i frågor kring finansiering av den nya verksamheten, säger Markus Leijonberg. Resurs för alla företag

Innovationer ser olika ut i olika verksamheter. Det kan vara nya arbetssätt i tjänsteföretag eller en effektivare tillverkningsprocess inom industrin. Det kan också vara en helt ny produkt eller en förfinad funktion i en befintlig produkt. Det viktigaste är att företagen vågar ta nästa steg med sin innovation så att den verkligen når marknaden. – Innovation Runway ska vara en resurs för alla typer av företag inom alla branscher. Hittills har vi kört ett antal testpiloter, vår verksamhet har förfinats och vi satsar nu framåt tillsammans med företagen i Jönköpings län, säger Anna-Lena Isaksson som avslutning.

I Vetlanda växer både människor och företag!


8

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Försvarsmakten i Eksjö I den lilla orten Eksjö finns Sveriges enda ingenjörregemente, Ing 2. Där finns också Swedec som är landets kompetenscentrum för ammunitionsoch minröjning. Tillsammans med stödjande funktioner från bland annat Försvarsmaktens logistik bildar de Eksjö garnison.

Försvarsmaktens uppgift är att skydda Sverige och försvara landets frihet, men också att skapa fred och säkerhet på platser i

världen där det är krig och väpnade konflikter. – Ingenjörtruppernas uppdrag är att vara ute på fältet och bygga broar och vägar och göra det möjligt för andra förband att ta sig fram i terrängen. Helt enkelt syssla med konstruktion av olika slag. Vi har i dag 480 heltidsanställda officerare, civila och soldater, säger överste Patrik Ahlgren som är chef på Eksjö garnison och Göta ingenjörregemente (Ing 2). Både militär och civil utbildning

På regementet finns också Fältar-

betarskolan som ansvarar för utbildning och utveckling inom hela fältarbetsområdet i Försvarsmakten. Där hålls över hundra kurser för både blivande ingenjörofficerare och officerare från andra förband i Försvarsmakten som ska specialisera sig. Det går att lära sig alltifrån att hantera grävmaskin och motorsåg till att bygga lätta befästningar och att spränga. – Personalen får i många fall både en militär utbildning och en yrkesutbildning här vilket de kan ha nytta av senare i livet. Vi har också väldigt bra övningsfält där vi övar våra funktioner, bland an-

Färjeförbindelse med Däcksbro 200 över Motala ström under Arméövning 2015. Foto: Maddelena Lago/Ing 2/Försvarsmakten

Med Ingenjörbandvagn 120 kan fältarbetsfunktionen understödja alla typer av fältarbeten i höga konfliktnivåer. Foto: Maddelena Lago/Ing 2/Försvarsmakten

Bombtekniker från Polismyndigheten utbildas vid Swedec. Här övas ett moment med full skyddsutrustning. Fotograf: Monica Sandsvik Svensson, Försvarsmakten

nat kan vi genomföra stora sprängningar. Swedec* är totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum och har cirka 70 anställda. De tillhör också Eksjö garnison och ägnar sig åt forskning, utveckling och utbildning samt operativt stöd inom sitt område. De samarbetar bland annat med

Polismyndigheten och utbildar till exempel polisens bombtekniker. Nyligen tecknades också en överenskommelse mellan Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten om att samarbeta vid terroristbekämpning och att samverka vid framtida övningar. Viktig arbetsgivare i kommunen

r a g n i n s ö l s t e h l e h r a r e r e v Vi le e c i v r e s h c o tem s y s , r a g å v inom 0LVV  LQWHYnUQ\  SURGXNWNDWDORJ  ,GHQKLWWDUG  KHODEUHGGHQ DYYnUWXWEXG 

en DQW|U HP och HU. Vårt mycket ån små l stora Genom kan ni gi på er mhet andra!

r om vad ust ert /lQNWLOOSURGXNWNDWDORJHQ

Katalogen hittar du även på ÀLQWDEVH

www.flintab.se www.flintab.se

Garnisonen i Eksjö är den tredje största arbetsgivaren i kommunen och har över 600 heltidsanställda. Och enligt Patrik Ahlgren sker en kontinuerlig samverkan med både kommunen och övriga länet för att stödja varandra i gemensamma frågor. – Vi verkar i en bygd där det finns bra förutsättningar och en bra förståelse för vårt arbete. De som jobbar här kommer från ett upptagningsområde inom sju mils radie där det sammanlagt finns 350 000 invånare, vilket är en bra rekryteringsbas för oss, säger Patrik Ahlgren. Samarbetet med bygden är gott och ömsesidigt. När det brann i Eksjö i somras var Göta ingenjörregemente på plats för att hjälpa till att rädda trähusen likaså för att begränsa skogsbranden i Västmanland. Och när trafikverket behövde stöd och kunskap för att bygga en bro i Karlskrona tog de hjälp av ingenjörerna på Ing 2. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Att komma ut på övningarna och möta alla glada människor som gör ett fantastiskt jobb. * Swedish EOD and Demining Centre


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 9

Två officerare på Göta ingenjörregemente i Eksjö

Emilie Liberg, personalchef 21. ingenjörbataljon. Foto: Maddelena Lago/Ing 2/Försvarsmakten

Henrik Wikström ger rekryterna instruktioner inför nästa moment. Foto: Maddelena Lago/Ing 2/Försvarsmakten Hon är personalchef på en av ingenjörbataljonerna, han har hand om utbildning av nya rekryter och soldater. Båda har varit inom försvaret i hela sitt yrkesverksamma liv och tycker fortfarande att det är ett utvecklande och utmanande jobb.

Emelie Liberg är personalchef för en bataljon på 220 soldater. Hon gjorde värnplikten efter gymnasiet och blev intresserad av att jobba inom Försvarsmakten. Via gruppchef, plutonchef och andra interna utbildningar har hon kommit dit hon är i dag. Hon har lärt soldater alltifrån att bädda sängar, till att skjuta och köra lastbilar. – Man får mycket praktisk träning i ledarskap inom Försvarsmakten och kan pröva det som man lärt sig i teorin direkt. Bredden av olika utbildningar ställer också krav på oss befäl. Och det finns många förebilder här för den som vill bli en bra chef, säger Emelie Liberg. Möjlighetatt utvecklas

Eksjö har en lång tradition av att vara garnisonsstad. Alla känner någon som jobbar på regementet som har blivit en integrerad del av samhället. Emelie Liberg tycker att Försvarsmakten är en bra och stor arbetsgivare där det finns möjlighet att byta jobb i jobbet flera gånger om. – Det gör att man inte behöver fastna utan kan fortsätta att utvecklas. Och skulle jag behöva flytta av någon anledning så kan jag söka jobb på ett regemente i närheten. Sen tror jag även att de som slutar här är attraktiva även på den civila arbetsmarknaden. Vad tror du behövs för att man ska trivas som officer inom Försvarsmakten? – Att man gillar att ha kontakt med olika slags människor. Det är det bästa.

Högt krav på ledarskap

På Ing 2 utbildas också specialistofficerare och taktiska officerare. En specialistofficer kan till exempel vara extra duktig på brobyggnation eller vägkonstruktion medan den taktiska officeraren satsar på att bli plutonchef eller kompanichef och jobbar med den mer strategiska biten och med ledarskap. David Bengtsson är 37 år och kompanichef. Han tar dels hand om de rekryter som sökt sig till grundmilitärutbildningen GMU; dels om 222:a ingenjörkompaniet som består av 15 officerare och 90 soldater. – Vi hade 96 godkända rekry-

ter i förra GMU-omgången. Av dem valde över 90 att utbilda sig vidare inom Försvarsmakten. Ur ledarskapssynpunkt tycker han att det är bättre med frivillig värnplikt än tvingande. Men han säger också att det ställer större krav på ledarskapet och på pedagogiken. – I dag behöver vi skapa en förståelse för vårt arbete på ett tydligare sätt i och med att vi konkurrerar om arbetskraften som vilken annan arbetsgivare som helst. Har du jobbat utomlands? – Ja, jag var i Afghanistan 2010 och ansvarade för en officersutbildning på den afghanska

ingenjörskolan. Det var väldigt utvecklande både yrkesmässigt och personligt. Och precis som Emelie Liberg tycker David Bengtsson att det är ett utmanande och utvecklande att jobba på Ing 2 i Eksjö. – Det är inget 8-5-jobb, men ett yrke där uppgiften och verksamheten alltid är i fokus. Får vi en uppgift som exempelvis att bygga camp i Mali så är det den som är prioriterad och vi löser uppgiften. David Bengtsson, kompanichef 222. ingenjörkompaniet. Foto: Maddelena Lago/ Ing 2/Försvarsmakten


10

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Swedec och Salam gör världen lite tryggare

Överste Ronnie Nilsson, chef för Swedec. Foto: Försvarsmakten

Utbildningsanläggningen Ridhuset är en av Eksjö garnisons många specialanpassade anläggningar. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten Salam Mohammed kom till Sverige från krigets Irak. Nu är han forskningsansvarig på försvarets minröjningscentrum Swedec i Eksjö. Han gillar utmaningen och sina kollegor och har en förhoppning om att föra utvecklingen på området framåt.

För åtta månader sedan tillträdde han som forskningsansvarig på Swedec, som är Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum. Och som är landets enda i sitt slag. På funktionsenheten gör de studier, tester och utvärderingar av olika tekniker.

– Det kan vara en optisk laser för att upptäcka ett hemgjort sprängämne eller test av hur en robot inspekterar och röjer improviserat tillverkade bomber. Vi har stor samlad kunskap om olika tekniker, säger Salam Mohammed. Akademisk höjd

Swedec samarbetar med Totalförsvarets forskningsinstitut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Polismyndigheten. De ingår också i olika uppdrag åt bland annat FN. Salam Mohammed som är doktor i tillämpad fysik och tidigare har jobbat på både KTH och FOI tycker att han



   

 









 









 





  

 



– Bra. Det är varierande och utvecklande. Sen har jag också väldigt trevliga kollegor som jag har roligt tillsammans med på fikarasterna. Vad är den största utmaningen framöver? – Att utveckla och säkerställa teknik för att bekämpa terroristaktiviteter i Sverige och internationellt. Och att stödja våra trupper utomlands. Bra övningsområden

Swedec har funnits i Eksjö sedan 1998, där jobbar både officerare, specialistofficerare och kvalificerad civil personal med exklusiv kompetens. Överste Ronnie Nils-







har stor nytta av sina kontaktnät från den civila akademiska världen i sitt arbete på Swedec. – Jag har kontakt med mina forskarkollegor och håller mig uppdaterad om deras forskning och vad som händer. Både nu och i framtiden. Var det ett stort steg att komma från det civila till det militära? – Nej, jag är intresserad av att jobba med forskning och utveckling och det får jag göra här. Jag lämnade Irak på grund av kriget och kan helhjärtat förstå och stå för innebörden av vårt uppdrag att skydda samhället och att skydda individen. Hur trivs du på Swedec?

 



  

 







 

 









 







  



 



 





Salam Mohammed forskningsansvarig på Swedec – Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum. Foto: Monica Sandsvik Svensson, Försvarsmakten

son som är chef på Swedec säger att de jobbar med tre kärnområden, det första är operativt stöd vid nationella insatser i landet och åt andra myndigheter samt vid internationella insatser. Det operativa stödet innebär bland annat arbete med hotbilder, röjning av bomber och minor samt rekognoscering inför nya uppdrag. Det andra kärnområdet är utbildning och det tredje är forskning och testverksamhet. Han säger att Swedec har väldigt bra förutsättningar för sitt arbete i Eksjö garnison. Där finns stora områden med skjutfält, övningsfält och testanläggningar för att utföra bombtester eller träna på att söka efter nergrävda sprängämnen. Swedec är en liten organisation och Sverige är ett litet land, varför vill andra länder jobba med er? – Det är många som vill samarbeta med den som har spetskompetens inom något område. Vi jobbar ihop med både Österrike, Irland och ett flertal andra länder inom Nato. Försvarsmakten i Eksjö har soldater i Mali och Afghanistan just nu som hjälper FN. Vad skulle du säga om de hos er som är ute i världen och röjer minor och desarmerar bomber? – Att de tillsammans med polisens bombtekniker gör Sverige och världen lite säkrare. Det är inte utan att jag beundrar deras mod. * Swedish EOD and Demining Centre


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 11

Fortsatt stark ställning för Jönköping Airport på fraktsidan Räknar även med fler passagerare med ny linje Jönköping Airport är en av Sveriges mest trafikerade flygplatser nattetid. Det är tack vare regionens starka ställning som nav för godstransporter som flygplatsen har kunnat etablera en stark ställning bland konkurrenskraftiga alternativ i Skandinavien. Stigande godsvolymer ställer nya krav på flygplatsen, som svarar med att bygga ut fraktterminal, lastbryggor och en ny bränsleanläggning.

När det gäller effektiva processer för flygfrakt så är det få andra flygplatser som kan överträffa Jönköping. Flygplatsen är sedan många år en av landets, eller till och med en av Nordens mest effektiva när det gäller just godshantering. Med de senaste investeringarna i fraktterminalen, har kapaciteten utökats ytterligare. – Tack vare god planering och väl utvecklade processer klarar flygplatsen en kraftig ökning på fraktsidan. Ett tiotal man sköter inom en tidsram om en dryg timme mitt i natten all hantering, service och omlastning av tre flygplan vilket krävs för en effektiv distribution via Jönköping Airport, kommenterar vd Sten Norinder. Ökar passagerarantalet

Godsvolymernas fantastiska utveckling går flera år tillbaka och volymen förväntas öka ytterligare framöver. Samtidigt har

flygplatsen en ambition om att utöka antalet passagerare. Här pågår ett intensivt förbättringsarbete där man tittar på nya rutter och nya produkter som kan tilltala den moderna resenären. – Affärsresenärerna dominerar fortfarande i antal och segmentet har utvecklats tack vare ett bra samarbete med Nextjet. Vi är en typisk affärsflygplats med fem avgångar till/från Stockholm dagligen. Flygtiden är mindre än en timme vilket gör det möjligt att ha ett möte i Jönköping med en stockholmare på förmiddagen som därefter kan vara tillbaka i Stockholm redan till lunch, fortsätter Sten Norinder. I år kan man räkna med en slutsiffra på ungefär 115 000 passagerare från Jönköping Airport. Att BMI / Lufthansa i år har börjat flyga i slinga mellan Karlstad – Jönköping – Frankfurt bidrar givetvis till en betydande ökning. Det är en utveckling som man

grundat för i Jönköping under många år, och Sten Norinder är nöjd med resultatet nu när linjen är etablerad. Flygets miljöarbete ger resultat

Flyget pekas regelmässigt ut som ett sämre miljöalternativ, men det

är enligt Sten Norinder grundat på felaktiga antaganden och inte alls säkert. Att flyga mellan Jönköping och Stockholm motsvarar i utsläpp att köra en bil som drar 0,5 liter milen. – För att förstå kraften i den satsning på miljö som flyget nu gör brukar jag göra en jämförelse med det fokus på säkerhetsarbete som pågått inom flygbranschen sedan 40-talet. Resultatet är en extremt låg olycksfrekvens. Sam-

ma resa görs nu på miljöområdet och kommer därför att resultera i ett miljövänligt flyg inom kort Flera flygbolag testar redan fossilfritt drivmedel på flera sträckor, även långväga. Hittills har resultaten varit mycket goda. Den största utmaningen är att säkra bränslets tillförlitlighet samt kostnaden för att producera det, men det är bara en tidsfråga innan vi är där, menar Sten Norinder.

Innovation

# www.svarvning.nu

18

ÄR EN AV VÅRA MÅNGA INNOVATIONER. FLER SER DU I MONTER C01:40 PÅ SUBCONTRACTOR. VÄLKOMMEN!


12

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Handelskammaren Jönköpings län med ett fokus:

”Att skapa ökad tillväxt för länets företag” Från idé till handling. Handelskammaren Jönköpings län har fullt fokus på verkstad. Med ett enda mål – att göra länet till en bättre plats för företagande. – Vi vill skapa ökad tillväxt för länets företag, säger Jonas Ekeroth, vd för Handelskammaren Jönköpings län.

Entreprenörs- och företagarandan finns i det småländska blodet. Samtidigt gör det strategiska läget att förutsättningarna för logistik, transport och kommunikation är bland de bästa i landet. Bara i Jönköpings län finns det fler än 10 000 registrerade företag och där samsas internationella jättar med mängder av småoch medelstora företag. Många av dessa har anslutit sig till Handelskammaren Jönköpings län som därmed har blivit en stor aktör i näringslivet. – Vi påverkar på riktigt, har en central roll som lobbyister och gör allt med fokus att underlätta för företagens vardag och skapa bättre villkor för företagen i regionen, säger Jonas Ekeroth.

ett beslutande förslag väntas 2017. – Vi har identifierat kompetensförsörjning som det största hindret för företagen att utvecklas. Genom bättre infrastruktur, utbildning och forskning samt företagsutveckling kan vi skapa en miljö där regionens företag frodas, säger Micael Forsmyr, marknadschef på Handelskammaren Jönköpings län. Experter på internationella affärer

Micael Forsmyr, marknadschef, och Jonas Ekeroth, vd på Handelskammaren Jönköpings län. Stark spelar i näringslivet

Handelskammaren Jönköpings län har i många årtionden varit en stark spelare för att påverka makthavare i frågor som rör näringslivet – stort som smått. 1983 förändrades Företagarsverige

genom demonstrationen mot löntagarfonder med dåvarande ordföranden Gunnar Randholm som förgrundsgestalt. Ett decennium senare var Handelskammaren Jönköpings län en av tre parter som hade en avgörande roll i skapandet av stiftelse-

högskola i Jönköping. Under 2000-talet har Götalandsbanan varit en av de stora frågorna och 2013 var Handelskammaren Jönköpings län delaktig i att frågan intensifierades. Året efter beslutade Trafikverket om en fördjupad utredning och

Genom sin expertis på exportoch importhandel erbjuder Handelskammaren Jönköpings län också tjänster till företag vid alla steg i internationella affärer. Kjell Sture, tidigare hälftenägare samt vd på Skeppshultcykeln och nu styrelseledamot i ett flertal regionala företag, menar att Handelskammaren har en viktig roll i näringslivet: – Dels genom nyttan av deras expertis i exempelvis exporthandeln. Dels genom att vara med och driva de viktigaste frågorna som rör företagen, som infrastruktur och kommunikation. Långsiktiga frågor som inte alltid syns, men är nog så viktiga, säger Kjell.

Det är inte fult att skryta!

Visa andra att du är stolt över att köra gasbil! ŐĞƌĚƵĞŶĂǀĚĞĐŝƌŬĂϱϬϬϬϬŐĂƐďŝůĂƌƐŽŵƌƵůůĂƌŝ^ǀĞƌŝŐĞ͍Ċǀŝůů ǀŝĂƩĚƵƐŬĂǀĞƚĂĂƩǀŝćƌŐůĂĚĂĂƩĚƵŐƂƌĞŶŝŶƐĂƚƐĨƂƌŬůŝŵĂƚĞƚ͘Ƶ ƐŬĂǀĞƌŬůŝŐĞŶǀĂƌĂƐƚŽůƚƂǀĞƌĚĞƚŽĐŚǀŝƐĂƐĊŵĊŶŐĂƐŽŵŵƂũůŝŐƚ͘

ƩƐćƩƐŽŵĚƵŬĂŶŐƂƌĂĚĞƚƉĊ͕ćƌĂƩĚĞŬŽƌĞƌĂĚŝŶďŝůŵĞĚĚĞŶ ŶLJĂ͕ŶĂƟŽŶĞůůĂďŝŽŐĂƐƐLJŵďŽůĞŶ͘^ŬŝĐŬĂĞͲƉŽƐƚŵĞĚĚŝŶĂĚƌĞƐƐƟůů jonas.ekstrom@swerea.se ƐĊƐŬŝĐŬĂƌǀŝĞŶĚĞŬĂůŵĞĚƉŽƐƚĞŶ͘

ŶĞƌŐŝŬŽŶƚŽƌEŽƌƌĂ^ŵĊůĂŶĚĚƌŝǀĞƌũƵƐƚŶƵƉƌŽũĞŬƚĞƚ<ƌĂŌƐĂŵůŝŶŐŝŽŐĂƐ//͘DĊůĞƚćƌĂƩ:ƂŶŬƂƉŝŶŐƐůćŶŚĂƌ ĞŶǀćůƵƚďLJŐŐĚĚŝƐƚƌŝďƵƟŽŶŽĐŚŬŽƐƚŶĂĚƐĞīĞŬƟǀƉƌŽĚƵŬƟŽŶĂǀďŝŽŐĂƐƐĂŵƚĞŶŚƂŐĂŶĚĞůŐĂƐĨŽƌĚŽŶŝŶŽŵ ŽīĞŶƚůŝŐƐĞŬƚŽƌ͕ŶćƌŝŶŐƐůŝǀŽĐŚďůĂŶĚƉƌŝǀĂƚƉĞƌƐŽŶĞƌ͘>ćƐŵĞƌŽŵƉƌŽũĞŬƚĞƚŽĐŚŽƐƐƉĊǁǁǁ͘ĞŬŶƐ͘ŽƌŐ͘


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 13

VillKomdu driva butik? till Nässjö! Vi hjälper dig. Kontakta Marcus Wårdmark 0380 - 51 84 15 eller 070- 510 03 31 marcus.wardmark@nnab.se

Habo Energikoncernen nära dig En kontakt, en faktura. Vi förser företag med lokaler, el, värme och bredband.

Höghastighetståg.

Våra kunder är bland de mest nöjda i Sverige.

Götalandsbanan gynnar Jönköpingsregionen på flera sätt Götalandsbanan kommer att sträcka sig genom några av våra största arbetsmarknadsregioner. Ur ett nationellt perspektiv ska den nya höghastighetsbanan kapa restider mellan Göteborg och Stockholm. Götalandsbanan ska även avlasta den befintliga stambanan vilket kommer att frigöra kapacitet. När den nya järnvägen är fullt utbyggd kommer gynnsamma kringeffekter att bli påtagliga på regional nivå.

Stefan Lind, projektledare för Götalandsbanan, förklarar inledningsvis att den nya banan kommer att knyta ihop regioner på ett nytt sätt som i sin tur möjliggör ökad arbetspendling och en större frihet för människor att välja var de vill arbeta och bo. Samtidigt öppnas nya möjligheter för tillväxt i de samhällen som ligger i anslutning till den nya järnvägen. Större arbetsmarknadsregion

För Jönköpingsregionen kommer Götalandsbanans utveckling att betyda många saker. – För det första så kommer arbetsmarknadsregionen att stärkas och ges förutsättningar för en utvidgning, eftersom restiderna blir betydligt kortare. I olika undersökningar har man sett att människor, generellt, är beredda att resa mellan cirka 45 minuter och en timme, enkel resa från bostad och arbetsplats. Om man ser till Jönköping så kommer man tack vare Götalandsbanan att kunna ta sig mycket längre inom den tiden, Borås kommer att nås på en

Kontakta oss så märker du varför!

www.haboenergi.se

Tre kommunalägda bolag i sann Haboanda

Fjärrvärme - Vatten - Avlopp – Renhållning 



Postadress: Box 800, 565 18 Mullsjö Besöksadress: Kyrkvägen 8 i Mullsjö Telefon växel: 0392-140 62 www.mullsjo.se/memab  















 |UH  QHUJLH  OOHUY  DWWHQ" %RUUQLQJI|UHQHUJLHOOHUYDWWHQ" %RUUQLQJI

Stefan Lind.

halvtimme och Göteborg inom cirka en timme exempelvis, redogör Stefan Lind. – Bättre pendlingsmöjligheter innebär för det andra också ett större rekryteringsunderlag för arbetsgivare i hela Jönköpingsregionen. Utvecklingen kommer således även att gagna företag som kan trygga kompetent arbetskraft under en lång tid framöver. Även arbetstagare får ett större utbud av arbetsgivare. Även utbildningsnivån kommer att höjas eftersom några av lan  dets största lärosäten tillgängliggörs på ett nytt sätt.   Utveckling kring nya knutpunkter

– De samhällen som får en ny station kommer att fungera som              viktiga knutpunkter ur ett regio-

 

nalt perspektiv. En viktig del i arbetet är att knutpunkterna kopplas upp mot befintlig infrastruktur så att en effektiv regional trafikering möjliggörs. På flera håll har man redan börjat planera för utveckling av nya stadsdelar i anslutning till Götalandsbanans föreslagna sträckning, utvecklingsmöjligheterna tycks leta sig ut även till kranskommuner och mindre samhällen som kommer att gagnas av närheten till de framtida knutpunkterna. I Jönköping byggs en helt ny stadsdel där höghastighetsbanan  kommer in. Södra Munksjöområ  det ska förvandlas till en blandstad med plats för boende, kontor och handel. Kommunen står i beredskap med nya stadsutvecklingsprojekt som kommer att lyf   ta staden till en ny nivå.



 

                                 





d: 070-757 94 81 Tord: Tor Ulf: 073-978 63 26 Ulf:













  

 

  

 

 

() 4\SSZQ€ )Y\UUZIVYYUPUNHY 



2]HSPMPJLYHKIY\UUZIVYYHYLZLKHU 

 Vi utför borrningar för vatten och bergvärme. Spolar och trrycker       brunnar r, monterar pumpar och pumpanläggningar gningarr. befintliga   



 

    ;MU ; M U  



  



  

      





 















     



 





    











  



   



rlsson rd och Ulf Ca ord o To T





 

 

 



               









 ‹)VYYNH[HU‹4\SSZQ€‹^^^T\SSZQVIY\UUZL       ‹ ) V Y Y N H [ H U  ‹ 4 \ S S Z Q € ‹ ^ ^ ^ T \ S S Z Q V I Y \ U U  Z L        




14

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Almis verktyg för tillväxt öppnar nya möjligheter Almi har som uppdrag att stötta företag som vill växa. För Almi innebär en lyckad investering att andra företag går bra och utvecklas. Det är huvudambitionen och till Almis framtidsvisioner hör att tillhandahålla ännu skarpare verktyg för andra företags tillväxt.

Almi bidrar till hållbar tillväxt inom det svenska näringslivet genom att tillhandahålla kapital och rådgivning. Det kan vara allt ifrån uppstart av nya företag och kommersialisering av innovationer till produktutveckling och nysatsningar inom befintliga företag. Till förfogande står en hel verktygslåda av finansieringstjänster, rådgivning och utvecklingstjänster. – Företag som vill växa behöver ofta kapital. Almis lån och kapital kan fungera som möjliggörare för nysatsningar då det saknas tillräckligt med övriga investerare som är beredda att satsa. Nu har det dessutom lanserats ett par nya produkter i det breda lånesortimentet, bland annat ett nytt Tillväxtlån för innovativa företag, berättar Eva Sundman, vd på Almi Företagspartner i Jönköping. – Erbjudandet har utvecklats framförallt för att öka innovationskraften i svenska företag, och passar mycket bra för företag i vår region eftersom det finns väldigt många innovationsdrivna

Delar av Almis personal. Till Almi vänder sig företag som vill utvecklas och behöver hjälp med antingen rådgivning eller lån, eller kanske både och. Foto: David Söderlind, CONCRET

företag här och det kommer nya avknoppningar från såväl hög-

skolan som befintliga företag, konstaterar Eva.

SWEREA SWECAST GJUTERIINDUSTRINS FORSKNINGSINSTITUT Swerea SWECAST är ett av Europas ledande institut inom gjutna material och komponenter. Vår verksamhet i Jönköping och Mölndal drivs i nära samarbete med gjuterier, universitet och högskolor samt slutkunder inom exempelvis fordons-, verkstads- och energiindustrin. Vi har en Test- och demonstrationsanläggning för försöksgjutningar i pilotskala och en 3D-printer för tillverkning av avancerade formar och kärnor i sand. För att kunna möta en ökad efterfrågan på våra tjänster söker vi nu två nya medarbetare.

• Erfaren gjutare med huvudansvar för försöksgjutningar inom vårt test- och demonstrationsgjuteri i Jönköping • Materialspecialist med erfarenhet av komponentgjutning och simulering Mer information om tjänsterna hittar du på vår hemsida: www.swereaswecast.se

Mer än kapital

Almi erbjuder också mycket mer

än enbart kapital. Många företag ser ett behov av att bolla frågor kring sitt företagande med någon utomstående och då kan Almis Tillväxtrådgivning vara en bra start på tillväxtresan. Ett annat alternativ är att delta i Mentorsprogrammet där man får möjlighet att under ett års tid få en erfaren entreprenör som bollplank. För såväl nya som etablerade företag kan tillväxtrådgivning eller ett riktat mentorskap vara guld värt. Står man som företagare inför en exportsatsning så är det också klokt att kontakta Almi som sedan årsskiftet är värdorganisation till Enterprise Europe Nework, EEN som är ett nätverk av affärsrådgivare runtom i världen, främst i Europa. Många av länets företag vill etablera sig på nya marknader och oavsett vilken typ av produkt eller tjänst som erbjuds så kan man behöva hjälp med att hitta bra kontakter utomlands. Då kan Enterprise Europe Networks tjänster komma mycket väl till pass. Det finns också möjlighet att kombinera detta med till exempel en Internationaliseringscheck för att underlätta för företagen att komma snabbare ut på internationella marknader.


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 15

Unionen stöttar chefer och egenföretagare i Småland Som Sveriges största fackförbund strävar Unionen efter framgång, trygghet och glädje i arbetslivet. Mycket handlar om att skapa ömsesidigt förtroende och en god dialog mellan arbetsgivare och anställda. Unionen hjälper bland annat sina medlemmar med rådgivning, förhandlingshjälp och avtalsgranskning. Dessutom finns speciella tjänster riktade till chefer respektive egenföretagare.

Via Unionen kan chefer och egenföretagare bland annat kan

få hjälp med ledarskapsinriktad rådgivning och coachning för fortsatt utveckling i sina roller. – Vår tjänst för egenföretagare är utformad på ett sätt som stöttar i det stora steget att bli egen, förklarar Peter Melin, ombudsman för Unionen Eget i Småland. Det finns många som mycket väl skulle kunna starta eget men som helt enkelt inte vågar ta steget, det vill Unionen överbrygga genom att visa att det finns stöd att få. Många frågor kretsar kring trygghet i form av pension och försäkring. Unionen Eget omfattar därför både inkomstförsäkring, sjuk- och livförsäkring samt inte minst pensionsförsäkring.

– Det finns också ett stort intresse kring de frågor som vi arbetar med dagligen, vad vi kan erbjuda och hur vi kan påverka arbetslivet i stort. Det är viktigt med en ärlig och öppen dialog, och det känner vi att vi har med våra medlemmar och med de flesta företag i regionen, fortsätter Peter Melin. När man väl har tagit det första steget som egenföretagare finns Unionen med under utvecklingsprocessen genom att erbjuda mervärdesladdade tjänster som affärsrådgivning och coachning. Medlemsförmåner för alla

Unionen har medlemsförmåner

som passar alla. Inom Unionen Chef erbjuds exempelvis seminarier som riktar sig till chefer och som tar upp aktuella frågeställningar inom ledarskap och andra frågor som chefer arbetar med dagligen. De olika aktiviteterna bidrar också till ett ökat nätverkande bland chefer i regionen. Jenny Lesko Bellinger är ombudsman för Unionen Chef i Småland. Hon träffar i princip dagligen chefer på alla nivåer, från mellanchefer och direktörer på mindre bolag till högsta ledningen på stora multinationella bolag. – Granskning av chefsavtal, förhandlingsstöd och rådgivning i specifika frågor – allt detta kan vi hjälpa till med. Inkomstförsäkringen är också en central del, den fungerar som en extra trygghet. Förändringar kan komma plötsligt, då är det viktigt att man har rätt stöd för att kunna hantera den nya situationen. Jenny hjälper till i förhandlings- och rekryteringsprocesser. Vad är det som gäller? Vad är vik-

tigt för mig som chef? Alla typer av förändringsfrågor är Jennys huvudbry. Unionen Chef har även specialutvecklade utbildningar för chefer som omfattar allt från arbetsrätt och arbetsmiljö till hur man genomför utvecklings- och lönesamtal. Kort om Unionen

Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden samt även landets största tjänstemannaförbund med cirka 600 000 medlemmar. Av medlemmarna är drygt 30 000 förtroendevalda på över 65 000 arbetsplatser över hela landet. Organisationens storlek ger kraft för att bilda opinion och driva igenom viktiga frågor som rör kollektivavtal och andra frågor kring arbetsvillkor för tjänstemän.

Sydsveriges snösäkraste skidanläggning 7 nedfarter 5 liftar Skidshop med skidskola Restaurang www.mullsjoalpin.se

Utveckling, tillverkning och försäljning av plastförpackningar mo-industri.se • 036-203 60 • info@mo-industri.se

KONFERENS MED SPA


16

REGIONALA FRÅGOR

Mitt i centrum

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Lite mer tid över till annat... Låter ett nyproducerat hem lockande? Kvarter Spinnaren ska etlanda uppföras mitt i V Vetlanda e centrum med bostadsrätter i olika storlekar.

Stora fördelar med en brandman på arbetsplatsen

Anmäl ditt intresse på: www w.kvspinnaren.se .kvspinn

Flytta till Tranås? Vi erbjuder boende och attraktiva lokaler för alla smaker.

Övning inom RäddSam F på stort utsläpp av kemisk vätska. Foto: Räddningstjänsten Jönköpings kommun

Tranåsbostäder, Piratens gata 1, Tel 0140-38 49 50 www.tranasbostader.se, info@tranasbostader.se

Vi bygger hyresrätter i Mullsjö kommun!

Läs om våra verksamheter och tjänster på gislaved.se/skolan

FRAMGÅNGSRIKT LÄRANDE

Räddningstjänsterna i Jönköpings län arbetar med ett brett uppdrag för att skapa trygghet för invånarna. De arbetar med alla typer av olyckor där det finns en risk för att människor, egendom eller miljö kan skadas. En gemensam nämnare för de flesta typer av olyckor är att de kan förebyggas med tillgång till rätt resurser. Dessutom kan snabba insatser ofta minimera eventuella skador avsevärt. För att bibehålla en hög och snabb beredskap i kommunerna är behovet av brandmän ofta stort.

Det är en stor utmaning för räddningstjänsterna att rekrytera tillräckligt många brandmän och framförallt då deltidsbrandmän. Ett skäl till detta kan vara att deltidsbrandmän under sin tjänstgöring måste hålla full beredskap samtidigt som de ofta har en heltidsanställning på ett annat företag. Ett annat skäl kan vara att arbetsgivaren måste vara beredd på att delar av personalstyrkan kan behöva lämna arbetsplatsen om någon olycka händer i samhället. Möjligheter för företag att påverka

gislaved.se

Värnamo, Värnamo, den mänskliga tillväxt tillväxtkommunen kommunen – 40 000 invånar invånaree 2035

För att på sikt kunna rekrytera fler deltidsbrandmän är det viktigt att upplysa näringslivet om vilka möjligheter det innebär att ha en eller flera brandmän på företaget. En klar fördel med att ha brandmän anställda är att företaget har tillgång till viktig kompetens vad gäller beredskap vid olyckor och livräddande insatser. Det är före detta brandman och räddningsledare Roland Johansson, idag koordinerande brandskyddsansvarig på Husqvarna AB, väl medveten om. Han berättar: – Vi har ett 20-tal deltidsbrandmän anställda på Husqvarna AB i Huskvarna, en arbetsplats med drygt 1700 medarbetare totalt. Vi

Vid en stor bussolycka kan flera kommuner bli inblandade. Här får brandpersonalen öva tillsammans och på en riktig buss. Foto: Räddningstjänsten Jönköpings kommun

upplever det som en resurs för företaget genom att deltidsbrandmännen alltid kan agera om det händer något i fabriken. Samtidigt ser vi det som en viktig insats att kunna bidra till ett lite säkrare samhälle för alla. Roland upplyser om att det på Husqvarnas fabrik i Huskvarna finns ett flertal hjärtstartare. – Många företag köper in hjärtstartare idag som vem som helst enkelt ska kunna använda, men det kan ändå råda en osäkerhet bland de anställda hur en hjärtstartare fungerar och då är det tryggt med brandmännen här med den där lilla extra kunskapen. – En stor vinst i att ha deltidsbrandmän arbetande hos sig är att de har stor lokalkännedom. Vid till exempel en brand så kan de snabbt hitta i lokalerna vilket sparar mycket värdefull tid. En stor fördel är också att de har sjukvårdskunskap och ofta en hög riskmedvetenhet samt att de kan användas som brandskyddskontrollanter då de har kunskap inom området. Detta bevarar en hög säkerhet på företaget och ökar tryggheten bland de anställda, fortsätter Roland. Starkare med gemensamma krafter

Trots utmaningen vad gäller re-

krytering måste räddningstjänsterna garantera beredskap. För att kraftsamla kring uppdraget och då i synnerhet kompetensfrågan har 13 kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun i Östergötlands län tillsammans med SOS Alarm gjort slag i saken och bildat samarbetsorganet RäddSam F. – Med gemensamma krafter hjälps vi åt i såväl den operativa räddningsinsatsen som i det förebyggande arbetet. Tack vare samarbetet finns ett stort antal brandmän, styrkeledare, insatsledare och brandingenjörer i jour och beredskap dygnet runt och därmed alltid redo att hjälpa till vid nödsituationer, informerar Göran Melin, samordnare vid Räddningstjänsten i Jönköpings kommun. Räddningstjänsterna, som samverkar genom RäddSam F, har valt att organisera räddningstjänsterna i små organisationer och vinner på det viset närhet till den lokala utvecklingen och de dagliga besluten. Räddningstjänsterna i Jönköpings län har ett brett uppdrag för att skapa trygghet för invånarna. RäddSam F jobbar brett med samhällsskydd, samhällskriser och medverkar i allt större utsträckning vid akuta sjukdomsfall som till exempel hjärtstopp och akut självmord.


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 17

Tranås Skolmöbler bygger ut Tranås Skolmöbler har 120 års erfarenhet av att skapa inredningar till skolans värld. Genom att vara en modern och nytänkande producent fortsätter företaget att driva utvecklingen av skolmiljöerna framåt.

tributionen som produktionen. Det kan även betyda fler anställda på sikt. Idag arbetar ca 75 personer på Tranås Skolmöbler, säger Bo Arvidsson, vd för Sono Sverige AB, som tillsammans med det nya logistikbolaget Sweop bildar Tranås Skolmöbler. Kvalitet och miljö i fokus

2014 producerade Tranås Skolmöbler, som ingår i SONOGruppen, möbler för 180 miljoner. – Vi är en stor arbetsgivare i Tranås och har långtgående planer på nytt logistikcenter. Tanken är att öka kapaciteten i såväl dis-

Möbeltillverkningen sker enligt lean-principen som ger ett snabbt produktionsflöde och snabb leverans, trots att det mesta görs från grunden. Travar av stålrör i ena ändan av fabriken och träskivor i den andra, blir till fina möbler som dagligen levereras till skolor

och förskolor runt om i landet. Kraven på miljö och säkerhet ökar ständigt och det är mycket viktigt med rätt certifiering. Materialen ska givetvis vara giftfria. Möbler till förskolan får exempelvis inte ha syrabaserade lacker, endast vattenbaserade. – Vi värnar om miljön, både naturen och miljön i skolan och förskolan. Vi tillverkar högkvalitativa produkter som uppfyller såväl miljö- som säkerhetskraven. Våra insatser styrs av en sammanvägning av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. En grundläggande princip är krets-

loppsprincipen, som säger att det som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas, återvinnas eller slutligen omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning, berättar Bo Arvidsson. Satsar på produktutveckling

Tranås Skolmöbler har 120 års erfarenhet av att skapa inredningar till skolans värld. Genom att vara en modern och nytänkande producent fortsätter företaget att driva utvecklingen av skolmiljöerna framåt. Sonos nya ägare sedan ett år, norska Frigaard Gruppen AS, känner ett starkt engagemang för företaget och satsar mycket på produktutveckling för att möta nya krav i skolan. Tren-

den går mot funktionsbaserade klassrum där möblerna ska kunna samverka med lap-tops och plattor på ett smidigt sätt. Samtidigt vill inte Bo Arvidsson klassa ut den traditionella skolbänken. – Den är fortfarande funktionell och vi tillverkar ca 10.000 skolbänkar varje år. Han ser en stadig efterfrågan på skolmöbler, men tycker att upphandlarna kan bli bättre på att formulera skallkrav som utgår från kvalitet. – Vi tillverkar som sagt möbler av hög kvalitet, som upphandlarna ofta vill ha. Men kraven kan vara för otydligt ställda för att de ska vara säkra på att få rätt produkter, säger Bo Arvidsson avslutningsvis.

Efterfrågar ditt företag arbetskraft med rätt kompetens? Erbjud lärande på plats! Våra vuxlärlingar kan bli dina framtida medarbetare. Kontakta en studie- och yrkesvägledare på vårt Vägledningscentrum på Barnarpsgatan 40 i Jönköping eller vagledningscentrum@jonkoping.se Vuxenutbildningsenheten Jönköpings kommun www.jonkoping.se/vuxenutbildningen


18

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Södra Munksjöområdet ska omvandlas till blandstad Nya förutsättningar gäller för framtidens Jönköping. När höghastighetsbanan är på plats kommer Jönköpings roll som logistiknav i södra Sverige att manifesteras en gång för alla. Jönköpings attraktivitet som etablerings- och boendekommun kommer samtidigt att utvecklas explosionsartat och det pågår redan förberedelser för det runtom i kommunen. Kring Södra Munksjöområdet pågår en långsiktig utveckling i flera etapper.

Jönköpings kommun bygger via Södra Munksjön Utvecklings AB flera helt nya stadsdelar i Södra Munksjöområdet, där den nya järnvägen också kommer att byggas. Utvecklingen har en lång tidshorisont på minst tre decennier från nu. Den första etappen är redan påbörjad, etapp två kan påbörjas 2017. Visionsbild över strandpromenaden i Södra Munksjön.

Hållbart ur alla aspekter

Det som är aktuellt i skrivande stund är utveckling av en översiktlig tidsplan för hur Södra Munksjöområdet ska utvecklas på lång sikt. Den första etappen omfattar utveckling av Munksjö Fabriksområde och etapp två är Skeppsbron vid Munksjöns södra strand. Området på 300 hektar används idag för lättare industri som successivt kommer att flytta till andra delar av staden för att ge plats för en blandstad med bostäder, kontor och handel. – Vi räknar med att ha en antagen plan för den första etappen av Skeppsbron till december 2016. Visionen är att bygga en

hållbar stadsdel ur alla aspekter, det vill säga miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Vi befinner oss nu i uppstart av ett nytt hållbarhetsprogram för området och kommer att kunna presentera ett förslag redan under vintern, informerar Åsa Friis, vd på Södra Munksjön Utvecklings AB. Uppskattningsvis kan Skeppsbron omfatta upp till 4000 boende i framtiden varav minst hälften av bostäderna byggs redan i första etappen.

Visionsbild över kanalstråket i Södra Munksjön.

För alla målgrupper

Ny spännande teknik kommer att tillämpas i kombination med insatser som främjar social hållbarhet, det gäller för hela Skeppsbron och i förlängningen för hela Södra Munksjöområdet. Den största utmaningen ligger i att utveckla ett område som

verkligen genomsyras av alla hållbarhetsaspekter och som därmed fungerar för alla målgrupper, men Åsa Friis ser positivt på framtiden och betonar att utmaningar också kan vändas till nya möjligheter. Som avslutning säger hon: – Vi bygger en organisation

kring den framtida utvecklingen nu, där vi kommer att samarbeta med såväl akademin som näringslivet och dessutom hålla en aktuell medborgardialog. För oss är det viktigt att alla känner sig delaktiga och får bidra, då kan vi också lyckas skapa något som är långsiktigt hållbart.

Visionsbild över Södra Munksjön.

Ditt självklara val av transportör Vi bedriver godstransporter, beställningstrafik, expresstransporter och turbilar. Våra uppdrag omfattar både nationella och internationella transporter.

Vi ger eleverna kunskaper för livet! Det är den nära samverkan med näringslivet som gör det möjligt.

Vår affärsidé är att erbjuda en hög leveransberedskap för de uppdrag där det fodras snabbhet, precision och säkerhet vid leverans. Vårt mål är att ge personlig service hög flexibilitet och kvalitet i toppklass. BK Åkeri i Forserum AB Telefon 0380-201 95

njudungsgymnasiet.se

KL-Trafik i Vaggeryd AB Telefon 0393-160 90


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

REGIONALA FRÅGOR 19

ÅF tror på jämställd tillväxt – och rustar för regional utveckling! ÅF växer inom samtliga marknadsområden och är en stabil partner för det regionala näringslivet i Jönköping. ÅF växer starkt genom att vara en annorlunda och attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda högst varierande arbetsuppgifter med nya utmaningar varje dag. Det innebär att ÅF, efter Google, flera år i rad utsetts till Sveriges bästa arbetsgivare!

Att ÅF satsar på sin personal är känt vid det här laget. Få tekniska konsultföretag kan visa en lika stor och imponerande bredd som ÅF när det gäller både teknisk kompetens och nöjda medarbetare. ÅF kommer, trots framgångarna, inte att luta sig tillbaka. Man fortsätter att driva såväl utvecklingen vad gäller ny teknik för hållbara samhällen, som att utveckla kompetens som gör det hela genomförbart. Partner för regional utveckling

Samtliga kompetensområden inom ÅF finns representerade i Jönköping. Regionen präglas av

stark tillväxt och det påverkar även utvecklingen inom ÅF som medverkande part vid utveckling av de samhällskritiska system som skapar möjligheter för tillväxt. – Vi ser oss som en stabil partner för regional utveckling. Det händer mycket inom Jönköpingsregionen just nu och vi har breddat vårt erbjudande för att förbli en komplett partner för regionens näringsliv. Att vi återigen utsetts till en av Sveriges bästa arbetsgivare för ingenjörer underlättar rekryteringen av nya förmågor, säger Håkan Nilhammar på ÅF i Jönköping. För att trygga framtida tillväxt, måste ÅF precis som Håkan säger, ha tillgång till rätt kompetens. Det görs nu därför flera satsningar som ska medverka till att underlätta kompetensförsörjningen. En tydlig satsning är ett samarbete för att starta en ny yrkeshögskoleutbildning i Jönköping kring elprojektering och automation. En annan satsning är intern och bygger på ett tidigare beprövat koncept med en egen akademi för utveckling inom väg-, järnväg- och markarbete. Bland andra satsningar finns långsiktiga samarbeten med både Jönköping University och gym-

Från vänster Carl-Gustav Pehrsson, Karl-Johan Svennenfors, Håkan Nilhammar och Patrik Egelrud. Foto: Michael Alder

nasieskolan inom bland annat Teknikcollege. Jämställd expansion

Traditionellt har teknikkonsultföretagen varit mycket mansdominerade, men idag börjar jämställdhetsarbetet ge resultat – åtminstone inom ÅF som bland annat har fått fler kvinnliga chefer tack vare ett nytt program för kvinnliga ledare. – Inom ÅF arbetas aktivt och

kontinuerligt med att öka andelen kvinnor. Det gäller alla teknikgrenar och på alla nivåer. Ett exempel är den årliga kampanjen Even odds, som går ut på att prioritera anställning av kvinnor. Arbetet drivs framgångsrikt av Nyamko Sabuni som började som hållbarhetschef på ÅF i fjol, fortsätter Håkan Nilhammar För att ÅF ska kunna fortsätta vara i framkant teknik- och kompetensmässigt, och utgöra en ak-

tiv part och drivkraft för såväl regional som nationell utveckling, så kommer mångfald att prioriteras. Och det finns det redan underlag för, även om förbättringsarbetet aldrig kommer att stanna av. I en expansiv region som Jönköping blir det extra tydligt. Eftersom ÅFs utbud av tjänster, efterfrågas överallt i samhället, kan man räkna med fortsatt expansion, och den ska vara jämställd!

Välkommen in och prata företagande och affärer med oss. Ny bankchef på plats: Anne Almström Bankchef Swedbank i Jönköping


20

REGIONALA FRÅGOR

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Höglandets kommunalförbund – tillsammans blir man stark

ĞƚƐũćůǀŬůĂƌĂǀĂůĞƚŶćƌĚĞƚćƌĚĂŐƐĂƩǀćůũĂ

"Stordriftens" fördelar kombinerat med fortsatt närhet och lokal förankring. Så kan man enkelt formulera en del av tanken med det samarbete som egentligen har gamla anor, men som sedan 2002 är formaliserat i Höglandets kommunalförbund.

– Samarbetat har man gjort länge på Höglandet, förklarar Stefan Gustafsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Sävsjö och samtidigt också ordförande i den samarbetsorganisation som förutom Sävsjö också omfattar Aneby, Eksjö, Nässjö och Vetlanda kommuner. Lång tradition

Vi ska erbjuda våra invånare vård och omsorg av högsta kvalitet i livets alla skeden – arbetsliv och utbildning tillsammans ger rätt och efterfrågad kompetens

Läs mer på: aleholm.se brinellgymnasiet.se

eksjogymnasium.se njudungsgymnasiet.se

– Här finns en tradition av samarbete ända sedan 1970-talet, då i det som kallades "Kommunklubben", något som sedan förts vidare och utvecklats. – För oss är det viktigt att värna om de små kommunernas framtid, att vi ska få växa och utvecklas på våra egna villkor. Ett sätt att skapa möjligheter att göra det är genom ett väl utvecklat samarbete. Stefan lyfter fram ett par exempel: – Genom att föra samman kommunernas IT-avdelningar till en gemensam organisation, Höglandets IT, har vi fått helt andra möjligheter att ge service 24/7 och erbjuda hög kompetens än om varje kommun jobbat på egen hand. – Vi har 57 anställda på en attraktiv arbetsplats som i dag är en av de största i hela regionen inom det här området.

Foto: Ulrika Adolfsson

kommunernas storlek. Ordförandeskapet roterar, man sitter två år i taget sedan går uppdraget vidare. – Vi arbetar hela tiden för ett utvecklat och fördjupat samarbete mellan medlemmarna, så att vi både tillsammans och var för sig ska kunna fortsätta utvecklas positivt och utnyttja de resurser vi har till vårt förfogande på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Stefan. Större möjligheter

Blir effektivare

Genom de "muskler" man får

genom sitt samarbete har Höglandets kommunalförbund också betydligt större möjligheter att göra sin röst hörd, bli en aktör som tas på allvar och bidra till utvecklingen också på regional och nationell nivå. – Vi hittar efterhand nya vägar, ser nya möjligheter där vi kan ha nytta av att samarbeta med varandra. Under de år som gått sedan kommunalförbundet formellt bildades har vi tagit många steg framåt. Och den vandringen fortsätter, avslutar Stefan Gustafsson.

– Ett annat exempel är familjerätt. Den verksamheten fanns tidigare utspridd över hela Höglandet, men när vi nu fört samman allt i en organisation kan vi se hur handläggningstiderna kortats, hur man på ett effektivare och bättre sätt har kunnat ta hand om de som behöver det. Ett annat område där samarbetet inom Höglandets kommunalförbund spelar en aktiv roll är kring olika former av utbildningar. Eftergymnasial utbildning, uppdragsutbildning, teknik-, vård- och omsorgscollege är goda exempel. – Om vi gör saker tillsammans, tar vara på de erfarenheter och det kunnande som finns inom varje enskild kommun, i stället för att var och en hela tiden ska jobba på egen hand så kommer vi framåt mycket effektivare, konstaterar Stefan Gustafsson.

Behovsstyrda utbildningar

På lika villkor

campus.varnamo.se

– Att alla är delaktiga är viktigt. I styrelsen - direktionen - för kommunalförbundet ingår två representanter från varje kommun på helt lika villkor, oberoende av

Stefan Gustafsson. Foto: Ida Bengtsson


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

KOMMUNER 21

Jönköpings värden av internationellt intresse Jönköpings kommun är en av Sveriges mest dynamiska storstadskommuner. Med en stark ställning i regionen, i kommunen återfinns ungefär 30 procent av länets befolkning och cirka 40 procent av sysselsättningen, siktar Jönköping på ytterligare tillväxt med näringsliv, kommun och akademi i samspel.

Jönköping har inte bara en stark ställning i regionen och en strategiskt viktig placering i Sverige, kommunen är rentav av internationellt intresse med en högskola som specifikt satsar på internationalisering och givetvis det för Småland kännetecknande entreprenörskapet. Till Högskolan i Jönköping kommer studenter från hela världen, och majoroiteten av de svenska studenterna läser dessutom minst en termin utomlands. – Science Park Jönköping är minst lika intressant ur global synpunkt. Här startas nya företag av studenter och forskare från hela världen, och dessutom består parken av ett antal framgångsrika företag som arbetar på en internationell marknad, upply-

ser Camilla Littorin, näringslivschef i Jönköpings kommun. Skapar mötesplatser

I Jönköping söker man skapa mötesplatser och arenor för samverkan. Det finns många framstående exempel, sedan 2001 är Jönköping värd för världens största digitala festival, Dreamhack. Detta är en betydande mötesplats för den internationella spelbranschen som under 2011 gick om både filmbranschen och musikbranschen omsättningsmässigt. Vart fjärde år arrangeras dessutom världens största skogsmässa i Jönköping, Elmia Woods. Genom att transportera ut de internationella besökarna till det tillfälligt uppbyggda mässområdet i skogen erbjuder Jönköping en unik mötesplats som det talas om internationellt. Att en av världens bästa kockar, Tommy Myllymäki, har slagit ner sina bopålar i Jönköping bidrar också till att skapa intresse. Myllymäki är en av kommunens värdefulla entreprenörer som med stora visioner skapar besöksmål som står sig i en internationell konkurrens.

Positiva indikatorer

Jönköping består av idoga smålänningar och entreprenörer som har en unik förmåga att samarbeta såväl lokalt som internationellt. God konkurrenskraft har lagt grund för många år av snabb ekonomisk tillväxt. – Statistik om arbetsmarknad och sysselsättning visar också flera positiva trender. För många viktiga indikatorer hamnar såväl Jönköpings län som Jönköpings kommun högt i nationella rangordningar. Demografiska prognoser pekar mot att regionen kan förväntas få ett avsevärt tillskott av yrkesaktiva åldersklasser, upplyser Camilla Littorin. Till ovan sagda kan nämnas att Jönköpings region fungerar som en av Sveriges viktigaste knutpunkter för nationell transportlogistik. Högskolan i Jönköping har omvittnat god samverkan med kommunens näringsliv och politik. Näringslivet i Jönköping har genomgått strukturomvandling som resulterat i alltmer användande av IT och högteknologi. För att återkoppla till besöksnäringen berättar Camilla om wifijkpg, en satsning

som gör det enkelt för internationella besökare att koppla upp sig på gratis wifi när de rör sig ute på Jönköpings gator. Jönköping växer

I en jämförelse med landets tio största kommuner är Jönköping näst bäst i företagstillväxt och är en av de kommuner som har högst tillväxt i antal anställda. – Jag ser mycket ljust på näringslivsutvecklingen framöver mot bakgrund av vårt strategiska läge med anor som handelsoch mötesplats sedan 1200-talet, logistikcentrum, nya höghastighetståg mot Göteborg, Malmö och Stockholm, attraktiva boendemiljöer i hela kommunen, ett bra kulturliv som utvecklas allt mer samt de planer som finns inför framtiden, säger Camilla Littorin. Högskolorna, Science Park liksom ett rikt näringsliv med omkring 12 000 företag varav nära 5000 aktiebolag, en levande landsbygd som växer liksom att kommunen i sin helhet växer med cirka 1000 personer per år är andra bidragande orsaker.

SPORT & IDROTT – FIRA SEGRAR! www.jonkoping.se


22

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Näringsliv och kommun står enade i Tranås Ensam är inte stark. Det är man fast övertygad om på Tranås United, som är näringslivets och kommunens gemensamma utvecklingsbolag i Tranås. Företaget har etablerat gynnsamma samarbeten såväl inom som utanför kommunens gränser för att uppfylla det övergripande målet om befolkningstillväxt och att bidra till utveckling och ökad attraktionskraft för Tranås näringsliv. Utvecklingsarbetet berör alla branscher och omfattar alla typer av företag och organisationer.

Gnosjöandans Näringsliv är fortfarande en ideell förening och tänker nog så förbli. Idag är vi cirka 260 medlemsföretag och omkring 3500 anställda. Detta innebär att runt 95 procent av alla aktiva bolag i Gnosjö är medlemmar.

Gnosjöandans Näringsliv samlar företagen i Gnosjö för att gemensamt driva den lokala utvecklingen. Vi är som exempel aktiva med frukostmöte en gång i månaden, gärna ute på olika företag. Vi har även en gemensam monter; ”Made in Gnosjö”, varje år på Elmias underleverantörsmässa. Detta och mycket annat är saker som vi har för avsikt att utveckla för att så småningom få alla utställare från Gnosjöregionen under samma tak. Förhoppningsvis kan vi lägga det under Business Gnosjöregionen AB, ett bolag som bildats för att stärka vårt näringsliv i de fyra kommunerna i Gnosjöregionen.

Tranås är en av 57 industrikommuner i Sverige och har länge förvaltat en stark ställning i Jönköpingsregionen när det gäller industriell utveckling i världsklass. Den tillverkande industrin är fortfarande störst bland alla näringslivssegment i Tranås, även om andra branscher också utvecklas parallellt. Utvecklar Destination Sommenbygd

En relativt ny näring för Tranås är besöks- och upplevelseindustrin. Här driver Tranås United ett gemensamt utvecklingsarbete kring Destination Sommenbygd tillsammans med Ydre, Boxholm och Kinda. Precis som för många andra satsningar inom just besöksnäringen bygger samarbetet mycket på att framhäva småskalighet och närhet, och i det här fallet kring sjön Sommen. – Sommen är känd för att ha ett rikt båtliv. Faktum är att Sommen anses vara den mest fritidsbåtstäta sjön i Sverige. Ibland beskriver vi miljön kring sjön som ”skärgården man inte visste fanns”.

Viktigt att dra åt samma håll

I Tranås upplever invånarna närhet till varandra. Varje månad anordnar näringslivsbolaget Tranås United uppskattade och välbesökta Frukostklubbar. Ett utmärkt tillfälle för nätverkande.

Här finns runt 365 öar och ett rikt fiskeliv bland annat. Det har vi lyft fram med en gemensam turistbroschyr, berättar Tore Lindström, vd på Tranås United. Tranås är också känd som idrottskommun som tack vare ett rikt föreningsliv kan visa upp både elit och bredd. Tranås blev exempelvis utsedd till Smålands bästa idrottskommun 2014. För att vara en mindre kommun har Tranås ett rikt utbud av aktiviteter, idrottshallar och föreningar där man kan prova många olika idrotter.

Inkubator och Tillväxtarena Industri

Tore Lindström, vd på Tranås United.

Gnosjöandans Näringsliv delar kommunens visioner för lokal utveckling

Tranås United verkar även för nyföretagande inom alla branscher genom att vara en del av Science Park-systemet med en företagscoach anställd. Med en egen inkubatorverksamhet som i dagsläget rymmer fem företag kan näringslivsbolaget erbjuda goda förutsättningar för nystartade företag som behöver kapital och rådgivning. Genom satsningen Tillväxtarena Industri stöttar Tranås United nystartade industriföretag. Det innefattar även tillhandahållande av lokaler för nyetablerad industri eller vid generationsskifte. Det

är ett extra stöd som är viktigt för industrikommunen Tranås. Möbelindustrin är specifikt framträdande och här ingår Tranås i Interior Cluster Sweden, som är ett samarbete mellan orter och regioner som är utmärkande duktiga på just möbeltillverkning. Ungefär 12 procent av Sveriges möbelindustri finns i Tranås. – Vi har nyligen tecknat ett avtal med Linköpings universitet så att våra företag i kommunen ska kunna nyttja de resurser som finns där. Det kan vara i form av nya forskningssamarbeten eller studentprojekt. Om vi får fler studenter aktiva inom Tranås näringsliv så kan vi också bidra till att höja kunskapsnivån, vilket för övrigt är ett av kommunens prioriterade mål för framtiden, avslutar Tore Lindström med. Kort om Tranås United

Tranås United är resultatet av gemensamma ansträngningar från såväl näringsliv som offentlig verksamhet och politisk drivkraft i Tranås kommun. Företaget ägs av Tranåsbygdens näringslivsförening, IF Metall, Tranås handel, Tranås Fastighetsägare För Tillväxt, Tranås Hantverk- och småföretagare samt Tranås kommun.

Handelsdelen är minst lika aktiv som industrin med olika evenemang såsom tjejkvällar, Järnbärardagen och inte minst julhandeln. Vi tycker det är viktigt att vi inom industrin och handeln jobbar tillsammans, i ett litet samhälle som Gnosjö är vi oundvikligen väldigt beroende av varandra. Vi träffar dessutom kommunstyrelsen några gånger om året för att få information om vad som händer och vad som kommer att hända inom kommunen respektive näringslivet. Vi från

vårt håll vill gärna informera om saker som arbetsmarknadsläget och konjunkturerna. Det är viktigt att vi alltid strävar efter att dra åt samma håll. Gnosjöandans Näringsliv fokuserar även på att teckna gemensamma avtal för våra medlemmar, till exempel när det gäller upphandling av el där en grupp har förhandlat till sig bra avtal med två leverantörer som vi då kan rekommendera till våra medlemmar. Expressfrakter är också något som vi utvecklat väldigt bra gemensamma avtal på. Ofta blir det så att det lilla företaget får väldigt bra avtal tack vare de större, viktigast är att vi kan teckna avtal som gagnar alla. Visionen för Gnosjö

Vi stöttar många olika projekt. Det finns ett speciellt engagemang kring ungdomsprojekt som Ung Drive och Ung Företagsamhet, vi delar exempelvis alltid ut några stipendier till duktiga avgångselever på Gnosjöandans Kunskapscenter årligen. Naturligtvis stöttar vi även Hylténs Industrimuseum, unikt i sitt slag, fortfarande med alla maskiner fullt fungerande och med kapacitet att dessutom producera sin egen elektricitet. Vår vision är att vara med att utveckla Gnosjö och näringslivet här. Det som är bra för Gnosjö kommun är också bra för Gnosjöandans Näringsliv, och det som är bra för Gnosjöandans Näringsliv är också bra för Gnosjö kommun. Göran Göhlin ordförande Gnosjöandans Näringsliv


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

KOMMUNER 23

Rivstart för nya Gnosjöregionen

Friluftsriket Mullsjö - ett omfattande utbud bidrar till destinationens attraktivitet. Foto: Smålandsbilder

Fler blickar riktas mot Friluftsriket och Mullsjö Näringslivschef Leif Österlind, Gislaved, koordinator/vd BGR Nina von Krusenstierna, näringslivschef Ulf Annvik, Värnamo, näringslivsutvecklare Ingalill Ebbesson, Gnosjö och näringslivschef Carl-Gunnar Karlsson, Vaggeryd.

Det nya samarbetet mellan kommunerna i Gnosjöregionen har fått en rivstart och flera konkreta förändringsarbeten är redan inledda. – Det är en positiv flow! Nu kan vi fånga upp inspel som tidigare inte haft någon naturlig plats att landa, säger Leif Österlind som är näringslivschef i Gislaved.

Samarbetet mellan Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd presenterades strax före sommaren och är ett resultat av flera års strävan efter att arbeta tillsammans kring viktiga frågor där de fyra kommunerna har likartade utmaningar och förutsättningar. Enkelt beskrivet handlar det om konkurrenskraft och attraktivitet, att skapa fler arbetstillfällen genom att förse framgångsrika företag med spetsarbetskraft. Det är en avgörande fråga i den traditionsrika regionen där tillverkningsindustrin är stark och där man investerar för att behålla sin internationella konkurrenskraft. Business Gnosjöregion AB (BGR) är verktyget för den gemensamma kraftsamlingen och strax före sommaren anställdes koordinatorn Nina von Krusenstierna, med bakgrund inom både industri och regional utveckling, för att leda satsningen. —Vi har identifierat ett antal fokusområden för regionens tillväxt, säger Nina. Den opera-

tiva verksamheten riktas nu in på kompetensförsörjning, omvärldsbevakning, internationalisering och regionens attraktivitet. Flera initiativ redan igång

Den första större verksamheten i Business Gnosjöregion AB är projektet Automation Småland som nyligen beviljades drygt 11 miljoner kronor av bland annat Tillväxtverket och Svensk Industriförening Sinf. Ett annat viktigt område blir utbildningen vid regionens skolor, där BGR och skolcheferna nu har inlett ett samarbete för att samordna företagens behov och utbildningsaktörers utbud. När det gäller infrastruktur och kommunikationer, för BGR redan samtal med riksdagen för att lyfta vikten av järnvägen mellan Halmstad och Nässjö. Infrastruktur är en förutsättning för tillväxt, därför engagerar sig Business Gnosjöregion AB även för att den kommande Europabanan ska ha en station för höghastighetståget i Värnamo. Ett nätverk för personalchefer och en ansträngning för att få till fler bostäder i attraktiva lägen är ytterligare nytagna initiativ inom BGR, och bara början på arbetet. Kort sagt, en rivstart för den nya Gnosjöregionen!

Mullsjö är en kommun som verkar ha allt. Företag efterfrågar bland annat bra infrastruktur, god företagarservice och en effektiv beslutsprocess, samt givetvis tillgång till lokaler med rätt läge och tillräcklig kapacitet för verksamhetens omfattning. Allt detta finns i Mullsjö, som kan utlova möjlighet till hög livskvalitet med bra service och skolor, ett rikt föreningsliv och inte minst en storslagen natur som öppnar möjligheter för rekreation året om.

Till antalet invånare, drygt 7100, är Mullsjö en av Sveriges minsta kommuner. Men när det gäller entreprenörskap och företagsklimat kan Mullsjö lätt jämföras med betydligt större kommuner. Mullsjö präglas av en stark företagaranda som tidigt myntades som Mullsjöandan. Närheten till Jönköping och all utveckling som sker där spelar också en avgörande roll för kommunens attraktionskraft. – När höghastighetsbanan finns på plats kommer fler blickar att riktas mot Jönköpingsregionen och då utgör Mullsjö ett bra alternativ för alla som vill kombinera ett högt tempo i den stora staden men tack vare goda pendlingsmöjligheter kunna bosätta sig i en lugnare miljö, konstaterar Mullsjös kommunchef Lennie Johansson. Rikt utbud lyfter Friluftsriket

Friluftsriket Mullsjö kan stolt visa upp unika anläggningar som inte finns på så många andra ställen samt aktiviteter som ofta kopplas till naturupplevelser. – I kommunen finns två större konferenscenter, Sveriges första golfbana, en snösäker alpinanläggning, ett antal herrgårdar och pensionat med långa anor samt en konstgjord strand med solljus

Stark företagaranda och bra service präglar Mullsjö. Foto:Smålandsbilder

Tillväxt på bostadssidan ökar intresset för Mullsjö. Foto:Smålandsbilder

inomhus. För en kommun av vår storlek är det ett mycket omfattande utbud, som även inkluderar fantastiska längdskidspår och ett 20-tal attraktiva vandringsleder och cykelleder, kommunstyrelsens ordförande Linda Danielsson. Lägg därtill Mullsjös rika utbud av kulturevenemang och idrottsturneringar som lockar tusentals besökare. Det lokala innebandylaget Mullsjö AIS hemmaarena, Nyhemshallen, brukar vara fullsatt med omkring 2000 åskådare när de avgörande matcherna spelas. Allt bidrar till att skapa attraktionskraft för Mullsjö. Satsar på utveckling på bostadssidan

Det finns redan ett bra underlag av lediga tomter i Mullsjö för den som vill bygga eget, men när det

gäller hyresrätter krävs ett långsiktigt engagemang från såväl kommunen som privata byggherrar. – Vi satsar på utveckling och hoppas kunna attrahera en eller ett par byggherrar som också vill satsa på utveckling i Mullsjö. Det kommunala bostadsbolaget har redan färdigställt ett antal projekt men i framtiden kommer vi behöva samverka mer med den privata sektorn för att kunna tillgodose ett växande behov av bostäder, förklarar Lennie Johansson. Utvecklingen i Jönköping bidrar till ett större intresse för kranskommunerna och här är Mullsjö framträdande. Målet för 2030 är att Mullsjö ska ha 8000 invånare och det ser Lennie Johansson som realistiskt – om man kan lösa bostadsfrågan till allas belåtenhet och det arbetar kommunen för nu.


24

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Ny bebyggelse ger ökad kvalitet Efter att Sävsjö under många år har varit en överlevnadsort med ett något sjunkande befolkningstal, har de sista fem årens tillväxt åter satt fokus på utveckling. – I takt med nya utbyggnadsområden skapas förutsättningar för attraktiva platser. Bara under det sista året har vi arbetat fram detaljplaner för ett fyrtiotal villor, små- och radhus, inleder Kristin Nilsdotter Isaksson, planerings-och utvecklingschef i Sävsjö kommun.

Sävsjö kommun har med ett strategiskt läge vid Södra Stambanan och mitt emellan Sveriges tre storstäder samt en kraftigt utbyggd pendlingstrafik åter blivit en ort som attraherar inflyttare från olika delar av landet. En lika viktig faktor är att kommunen är välförsedd med bra IT-infrastruktur och fiber. Det är en landsbygdskommun med en centralort i Sävsjö och tre mindre tätorter, som var och en har sin speciella karaktär. Gemensamt för dessa är dock att det aldrig är långt till vatten. I kommunen finns nära tvåhundra sjöar och vattendrag. – Vi ser att de sjönära tomterna är attraktiva, men de sista åren har vi även märkt ett ökat intresse för de skogsnära tomterna i lugna

Ett aktivt Kulturhus och ett rikt arrangemangsutbud är andra viktiga faktorer, i en liten kommun som under sommaren huserat tre stora musikfestivaler, utomhusteatrar, marknader och historiska evenemang. Enklare livspussel i Sävsjö

kvartersområden, liksom för hyres- och bostadsrätter. Nästa år bygger vi 27 nya lägenheter längs med ån i centrala Sävsjö och intresset är stort, berättar Kristin Nilsdotter Isaksson. Inte bara boende

I takt med tillväxten ställs höga krav på både samhällsservice och attraktivitet. Sävsjö kommun är en av landets bästa skolkommu-

ner och det är viktigt för att leva upp till kommunens varumärke om ”Barnvänliga Sävsjö”. Därför pågår även stor utbyggnad av skolor, förskolor och nya lekplatser i anslutning till dessa. – Staden är inte bara boende, det måste också finnas möjlighet till rekreation och fritidssysselsättning, därför satsar vi mycket på våra fritidsanläggningar och lekplatser, förklarar Kristin.

Nya lekplatser anläggs årligen, men det är även viktigt att satsa på de spännande lekplatser och rekreationsområden som redan finns. Bland de senaste investeringarna på idrotts- och friluftssidan innefattas ett utomhusgym, en spontanidrottsanläggning samt en konstgräsplan för kommunens alla fotbollsklubbar, som anses ha det högst aktiva engagemanget i hela Sverige.

Ett annat viktigt varumärke är ”Sävsjös trädgård”, där en stor satsning på kommunala parker, tätortsnära skogsrekreationsområden och grönska präglar stadsmiljön. Ett av de nyplanerade områdena intill Eksjöhovgårdssjön tar fasta på det och där planeras en så kallad trädgårdsstad med ett tjugotal tomter. Utemiljön i bostadsområdet kommer att spegla den kulturhistoriska atmosfären runt omkring och där den gröna miljön har ett särskilt fokus i planprogrammet. Sävsjö kommun är en liten kommun med 11200 invånare på småländska höglandet. Det är en kommun som präglas av småstadskaraktär, trygghet, miljöansvar och utemiljöer med kvalitet. – I Sävsjö kommun är det enkelt att få ihop livspusslet, med karriär och familjeliv. Det var därför vi flyttade hit, istället för att bo kvar i storstan. Det betyder allt, svarar en av de inflyttade familjer som valt att bygga sitt drömhus i Sävsjö.

Nu börjar din

framtid! fr amtid! På Vetlanda Lärcentrum hittar du all vuxenutbildning under ett och samma tak.

Vi finns till för att du ska lyckas med dina studier och framtidsplaner.

Vi erbjuder

Välkommen till oss på Kyrkogatan 54 A i Vetlanda eller besök www.vetlandalarcentrum.se

• • • •

Grundskole- och gymnasiekurser (Komvux) Särskild utbildning för vuxna (Lärvux) Undervisning i svenska för invandrare (Sfi) Yrkeshögskola och fristående högskolekurser

www.vetlandalarcentrum.se www.v etlandalarrcen c trum.se


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

KOMMUNER 25

Framgång stavas samverkan i Mullsjö Det unga näringslivsbolaget Mullsjö Utveckling AB har inom loppet av ett år lyckats uppnå stora framgångar till förmån för Mullsjöregionens företag. Mullsjö Utveckling är navet som stärker näringslivet genom att skapa en plattform och rätt förutsättningar för samverkan och tillväxt för både befintliga och nya företag.

– Genom samverkan skapar vi tillväxt. Det är vårt motto som genomsyrar allt vi företar oss inom Mullsjö Utveckling. Många små- till medelstora företag är vana vid att ta fram egna lösningar, och visar därigenom också en enorm handlingskraft som ofta beskrivs som Mullsjöandan. Samma handlingskraft kommer nu även nya företag tillgodo genom att vi skapar nya arenor för samverkan, inleder utvecklingschef Sara Vennström. Bolaget ägs gemensamt av kommunen och företagare i Mullsjö, som även tagit initiativ till att bilda verksamheten. På väg mot nästa nivå

Det finns många saker på agendan som ska lyfta Mullsjös näringsliv till nästa nivå. Budskapet om hur duktiga företagen i Mullsjö är sprids via många kanaler, bland annat via hemsidan, nyhetsbrev och sociala medier, samt inte minst genom Mullsjö Kana-

len där ett antal filmer spelats in för att visa upp det lokala näringslivet. Ett viktigt budskap är att främja samverkan mellan företag, kommun och skola. Att skapa naturliga mötesplatser för samverkan är något som Sara Vennström poängterar: – Om vi ska kunna säkra tillväxt på orten så måste våra företag må bra och utvecklas. Samverkan och utveckling bidrar vi till bland annat genom gemensamma företagsträffar. Vi har hittills varit framgångsrika med olika workshops, seminarier och liknande där företrädare från såväl kommun och skola som lokala företag har medverkat. Genom Science Park Mullsjö erbjuder vi affärsutveckling till nyföretagare som hjälp att komma igång med sin verksamhet. Stor kraft läggs även på att skapa nya möjligheter för befintliga verksamheter som vill ta nästa steg, kanske med en ny produkt eller ett nytt sätt att arbeta.

Sara Vennström på Mullsjö Utveckling ansvarar för att driva näringslivsfrågor med fokus på samverkan och tillväxt. Här under ett frukostmöte för lokala företagare. Foto: Måns Brengesjö Angström Gruppen

Framgång stavas samverkan

Mullsjö hamnar på topp i Svenskt Näringslivs mätningar gällande både företagsklimat och kompetensförsörjningsmöjligheter. Den höga kunskapsnivån i skolan samt samarbetet mellan företag, kommun och skola anses ha en stark och positiv inverkan på resultatet. Öppnahusdagen är ett mötes-

Under de månatliga frukostmötena samlas företagare i Mullsjöregionen för att nätverka, påverka och få information om näringslivsfrågor samt aktuellt inom kommunen. En god dialog och samverkan är några av anledningarna till det goda företagsklimatet vi har i kommunen. Foto: Måns Brengesjö Angström Gruppen

tillfälle för företag, skola och för-

Besöksnäringen har ett starkt fäste i Mullsjöregionen och är en viktig del av det växande näringslivet. Här ser vi en liten del av natursköna Mullsjö, där besökare kan njuta av många olika typer av upplevelser. Foto: Arkivbild

eningar. Initiativet leder till att både skolan och eleverna får bättre förståelse för vilka kompetenser som krävs på de lokala arbetsplatserna, och satsningen är även något som man från Mullsjö Utvecklings sida hoppas ska bidra till ökad kunskap och intresse hos eleverna för att driva företag. Därför arbetar man även i nära samverkan med skolledning för att på ett tydligt sätt inkludera företagande och entreprenörskap redan i tidiga åldrar. Tillsammans med Jönköping University har Mullsjö Utveckling precis påbörjat en studie över det lokala näringslivet. Syftet är att kartlägga utmaningar och utvecklingspotential i det befintliga näringslivet. Vi vill ligga i framkant i utvecklingen och utvecklas proaktivt med hänsyn till samhällsförändringarna. Tanken

är att skapa underlag för tillväxt genom att med gemensamma krafter ta tag i de viktigaste punkterna. Ljus framtid för Mullsjö

Man kan klart utläsa värdet och synergin i att främja samverkan på alla fronter. Mullsjö Utveckling deltar som ytterligare ett exempel aktivt i Innovation Runway, ett utvecklingsprojekt som startats vid Science Park. Projektet syftar till att utveckla innovationer i befintliga företag i regionen. Med denna entusiasm och genom samverkan över alla gränser i samhället går Mullsjö säkerligen framgångsrika år till mötes, och Mullsjö Utveckling kommer att finnas med som en grogrund för nya idéer, samarbeten och verksamheter på lång sikt.

Vi anpassar företagsförsäkringen efter din verksamhet.


26

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Aneby är bäst i Sverige enligt företagen I Aneby prioriteras trivsel och hög livskvalitet samtidigt som kommunen, som till invånarantal är minst i Jönköpings län, även är den mest företagsamma i länet. Ungefär 15 procent, eller var sjunde Anebybo i åldern 16-64 år, är egenföretagare eller sitter med i styrelsen för ett aktiebolag. För en liten kommun med cirka 6500 invånare är det i princip lika med en stark livskraft där invånarna aktivt bidrar till en positiv näringslivsutveckling.

I Aneby lyckas man driva utvecklingsfrågor i samverkan och på så sätt skapa tillväxt år efter år. Det är den viktigaste framgångsfaktorn för framtiden, enligt Ola Gustafsson, ansvarig för näringslivs- och fritidsfrågor i Aneby kommun. – Kommunen, näringslivet och ideell verksamhet, bland annat kyrkan och idrottsföreningarna, har byggt upp ett starkt och långvarigt samarbete som gynnar alla som bor och verkar i Aneby. Tillsammans skapar vi en trivsam miljö där alla tar gemensamt ansvar. Det kan låta enkelt, men faktum är att det är ett framgångsrecept som verkligen fungerar, säger Ola. Här får alla plats

Ola Gustafsson är stolt över alla evenemang som anordnas i Aneby. I stort sett allt som anordnas backas upp av det lokala närings-

Lekfullhet och glädje sprids från Aneby genom alla lekattraktioner från Hags AB. Företagets produkter finns på lekplatser och skolgårdar runt om i hela Sverige och stora delar av världen. Foto: Patrik Svedberg

livet och föreningslivet organiserar, samtidigt som kommunen hjälper till med att skapa förutsättningarna. – Ett typiskt exempel är temaveckan ”Alla får plats” som vi genomfört två år i rad. Då känns det som hela samhället är på föt-

ter under en hel vecka med olika aktiviteter och samtidigt med ett tydligt budskap: Vi vill markera att Aneby har ett samhällsklimat där alla får plats, oavsett vem du är eller var du kommer ifrån, säger Ola.

Aneby bäst i landet

I SKLs öppna jämförelse 2015 kring företagsklimatet i Sveriges kommuner placerade sig Aneby kommun på första plats. I denna undersökning betygsätts kommunernas myndighetsutövning mot företagen. – I SKLs öppna jämförelse är det företagen själva som får sätta betyg. Att vi hamnar på första plats ser vi som en bekräftelse på att det vi gör när det gäller samverkan och stöd för företagandet i kommunen verkligen gör skillnad. Det allra högsta betyget har vi fått för bemötandet och det är vi givetvis oerhört stolta över. Utvecklar näringslivet

Alla får plats i Aneby. Det är namnet på en temavecka som sätter hela Aneby på fötter. Här manifesterar kommunens 600 skolelever gemensamt för alla människors lika värde. Foto: Aneby kommun

• Behandlingspedagog • Förberedande polisutbildning • Musik • Distanskurser i Trädgårdsdesign, Musik och Hundinstruktör mm. • Allmän kurs www.sommenbygdensfolkhogskola.se

Småföretagandet är Anebys signum med cirka 230 aktiebolag och totalt cirka 800 näringsverksamheter i kommunen. Två stora företag, Attends Healtchcare och Hags, dominerar och båda har i storleksordningen 300 anställda. Men det är småföretagen som driver på tillväxten. En spännande utveckling att följa är Lövsta industrimoråde. Det är Lövsta Trähus som expanderar och köpt in ett stort industriområde som räcker till mycket mer än företagets eget behov. Centralt i samhället finns därmed

både lokaler och mark för att utveckla många nya verksamheter. Gör vanliga saker ovanligt bra

Aneby kännetecknas av ett brett föreningsliv och från kommunens sida söker man stödja och underlätta för föreningarna. Här är i stort sett alla anläggningar föreningsägda och det skapar ett stort engagemang enligt Ola. I Aneby drivs en idrottsskola för alla elever i årskurs två på ett speciellt sätt. Alla elever och familjer får möjlighet att besöka i stort sett alla föreningar och anläggningar under ett år. Det är ett utmärkt skyltfönster för att visa vad som erbjuds i det lokala föreningslivet. Ola poängterar att man i Aneby ”gör vanliga saker ovanligt bra”, vilket också blivit en devis för kommunens arbete. – Vi har ingen överdrivet stor organisation för fritidsverksamhet inom kommunen, men vi vet att vi kan förlita oss på ideell verksamhet som ser till att det finns ett brett utbud. Genom att stötta det kan vi tillsammans bidra till att det finns en mångfald av aktiviteter som förhöjer kommunmedborgarnas livskvalitet avsevärt. Det är vi mycket stolta över, avslutar Ola Gustafsson.


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

KOMMUNER 27

Stora expansioner i logistikintensiva Nässjö Flera företag flyttar till och investerar i Nässjö under 2015 – många nyanställningar i den växande kommunen.

Tranås höjer utbildningsnivån Tranås är av traditionen en stark industrikommun med många livskraftiga företag. Flertalet är internationellt ledande inom sina områden, de står gemensamt för många arbetstillfällen och det finns dessutom utrymme för nyetableringar. För att våra företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft även på sikt så behöver tillgången på kompetent arbetskraft utökas och det arbetar vi för nu.

Kommunen har tillsammans med näringslivet initierat ett långsiktigt arbete för att höja utbildningsnivån i Tranås. Det är för övrigt en gemensam utmaning som vi delar med landets övriga industrikommuner. I Jönköpingsregionen har vi valt att samverka för att göra skillnad. Vi tror på en ljus framtid för industrin men är medvetna om att det kommer att krävas omfattande insatser inom utbildningsområdet för att behålla vår konkurrens. Vi ska skapa möjligheter för industrins utveckling, inklusive etablering av nya företag i vår kommun. Då kommer vi direkt in på kompetensfrågan som är kopplad till utbildningsnivån i kommunen. För att adressera behoven har vi tillgång till många bra resurser. En sådan resurs är TUC Sweden AB, tidigare Tranås Utbildningscentrum. Här går nästan 500 studenter på något av de många yrkeshögskoleprogram som erbjuds. Dessutom erbjuder TUC skräddarsydda uppdragsutbildningar mot såväl privata företag som offentlig verksamhet. En annan resurs vi förlitar oss på är

Sommenbygdens folkhögskola som lockar deltagare från hela Sverige. Förhoppningsvis väljer många att stanna kvar i Tranås när de väl fått uppleva vad vår kommun har att erbjuda. Vi tror på öppenhet och samverkan. För de som väljer att studera på annan ort men ändå bo kvar i Tranås ersätter vi halva kostnaden för ett årskort inom kollektivtrafiken. Vidare så satsar vi från kommunens sida mycket på gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Det finns som exempel en tydlig ambition att låta bygga Arena Tranås, som bland annat innehåller en sportarena för både skola och föreningsliv. Förhoppningsvis kan den stå klar till kommunens 100-årsjubileum 2019. Listan över satsningar för att öka Tranås framtida attraktionskraft kan göras lång. Målet för Tranås kommun är att passera 20 000 invånare år 2025. Det fastställdes redan 2007, och sedan dess har vi vuxit med ungefär 700 invånare. Det betyder givetvis mycket för en liten kommun som Tranås. Vi tror att vi med vår småskalighet kan locka många fler till kommunen, såväl nya invånare som företag. Nu när beslut om höghastighetsbanans dragning står inför dörren ser vi mycket ljust på framtiden i Tranås, som förhoppningsvis kommer att få ett nytt stationsläge i centrum när banan börjar byggas. Det skulle lyfta vår attraktionskraft till nästa nivå, och det är något vi jobbar för redan nu. Anders Wilander, kommunstyrelsens ordförande i Tranås

Nässjös attraktionskraft ökar och många företag väljer att etablera sig på orten. Det goda geografiska läget vid södra stambanan och nära E4:an är en viktig faktor, liksom ett positivt företagsklimat och goda rekryteringsmöjligheter. Under 2015 har flera företag öppnat verksamhet och expanderat på orten. Några exempel: Jysks tredje höglager – ett av Sveriges största logistikbyggen – invigdes under sommaren. Det nya höglagret är fyrtio meter högt och inrymmer ytterligare 76 000 pallplatser. Nu arbetar cirka 150 anställda på Jysks centrallager i Nässjö. Härifrån levererar man, förutom till Sveriges alla butiker, även till e-handelskunder i Sverige och Finland. Sedan Scandinavian Business Seating flyttade produktion från Jylland till Nässjö för ett antal år sedan har de fortsatt att utöka i Nässjö. Under våren investerade företaget 6 miljoner kronor i ett materialhanteringssystem, vilket innebär att Nässjöfabriken ökar sin kapacitet från 750 till 1000 stolar per dag. Scandinavian Business Seating räknas idag som Europas le-

dande leverantör av kontors- och arbetsstolar och förvärvade under året holländska BMA Ergonomics, marknadsledande i Benelux-länderna. LM Inredning – en av Sveriges ledande monterbyggare – har flyttat en del av sin produktion till Nässjö från Huddinge. – För att spara restid och pengar lägger vi en del av produktionen här i Nässjö. Jag tror också att det är lättare att få tag i bra folk här i Nässjö, säger LM Inrednings vd och ägare Mats Lindqvist. Elhandelsbolaget Bixia valde att samlokalisera sin försäljningsverksamhet från flera orter i landet till Nässjö. Flytten till Nässjö innefattar 21 nyanställningar. Ahlsell invigde i september en nybyggd fullsortimentsbutik på 1200 kvadratmeter i Nässjö. – Det är ett område som expanderar här runtomkring så jag tror på en succé, helt klart, säger Martin Eckervad, försäljningschef för Ahlsell i regionen. Även på handelssidan händer det en hel del. Förutom Ahlsells fackhandel har Espresso House öppnat café och under oktober månad öppnar snabbmatskedjan Subway i staden, samt ytterligare ett café/restaurangkoncept, båda centralt placerade vid Stora Torget i Nässjö.

Annika Löfgren, Logistikchef Jysk, Nord-Östra regionen, vid det 40 meter höga nya lagret i Nässjö.

Press- och kokillgjuteri i aluminium och zink www.evometall.com


28

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

INNOVATION RUNWAY

Har ni idéer på företaget som ni inte hinner ta tillvara? Vi är er externa innovationsresurs. www.innovationrunway.se

Foto: Frida Wahlund

Vii b V bygger ygger knutpunkt knutpunkten en i fr framtidens amtidens Jönk Jönköping. öping. www www.sodramunksjon.se .sodramunksjon.se

BYGGER B YG GG GER R FRAMTIDE FRAMTIDEN RAMTIDE A EN EN

www.savsjo.se w ww.savsjo.se

Habo kan konkurrera på toppen Habo är en stolt tillväxtkommun som år efter år hamnar i topp när företagen betygsätter sina kommuner i Svenskt Näringslivs undersökningar. 2015 visade sig bli ett riktigt bra år för Habo som rankats som nummer ett i Jönköpings län och samtidigt hamnat på femtonde plats i konkurrens med landets samtliga kommuner.

Kommunstyrelsens ordförande David Svensson är mycket nöjd med årets edition av Svenskt Näringslivs granskning. Han kommenterar här troliga bakomliggande faktorer: – Jag tror att en av våra främsta framgångsfaktorer ligger i samarbetet mellan det offentliga och privata. I Habo så kan vi stå för att vi verkligen har ett genomgående bra samarbete med företagen samt företagarföreningar i kommunen och på den vägen har vi lyckats bygga upp ett framgångsrikt näringsliv. Behöver locka kompetens

Habo är en stark företagarkommun med många små- och medelstora entreprenörer. Det största privata företaget är Fagerhults Belysning med över 600 anställda. Andra stora aktörer är Dreamgroup AB, Portsystem 2000 AB, Brogårdsand AB och Sibelco Nordic (före detta Baskarpsand). – Vi märker nu att det börjar talas om kompetensbrist ute bland företagen. Vi står dels inför ett gene-

rationsskifte och våra företag går samtidigt i expansionstankar. Det kommer att behövas mer arbetskraft än vad vi inom kommunen kan tillhandahålla, därför känns det extra angeläget nu att locka fler nya invånare till kommunen, säger David Svensson. Från Habo tätort är det ungefär två mil till centrala Jönköping. Med attraktiva tomtplatser kan Habo hävda sig i konkurrens, speciellt med tanke på det fördelaktiga läget men även tack vare andra värden som exempelvis bra kommunikationer, ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Fortsatt expansion

Habo har under de senaste tio åren haft en så pass kraftig inflyttning att kommunen idag tillhör de mest expansiva i landet. Nybyggnationen av bostäder fortsätter, men David Svensson understryker att det behövs ytterligare insatser på den fronten för att klara en fortsatt tillväxt i samma takt. – Habo är en liten kommun med gott rykte och det är starkt förankrat i vårt näringsliv där företagsklimatet anses vara bland landets bästa. Att vi nu dessutom färdigställer nya detaljplaner för bostadsbyggande gör kommunen ännu mer attraktiv. Det kan bli fråga om väldigt många nya tomter på relativt kort sikt. David Svensson ser fram emot en fortsatt positiv utveckling för Habo som för övrigt är känd för att vara en expansiv, framåtsträvande kommun med ett stort engagemang från såväl offentlig och privat sida.

Våra teknikcollege ska vara näringslivets främsta bas för kompetensförsörjning företag och utbildare i samverkan säkrar framtiden med rätt utbildning för rätt jobb

brinellgymnasiet.se eksjogymnasium.se njudungsgymnasiet.se

Foto: Hans Jarstig


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

KOMMUNER 29

Samverkan bygger tillväxt i Sävsjö

Guld och silver till Eksjö Bästa företagarkommun i länet – tvåa i riket Företagen i Eksjö kommun mår väl. Minst sagt. Det visar organisationen Företagarnas rankning av årets företagarkommuner. Aktiebolagen i Eksjö har den bästa utvecklingen i länet och resultaten är så goda att de räcker till nationell andraplats!

Många dynamiska företagare inom vitt skilda branscher präglar näringslivet i Sävsjö, som för övrigt är inne i en stark utvecklingsfas. Företag bygger ut sin verksamhet och sina lokaler, nya produkter kommer ut på marknaden och nya affärsidéer prövas. Innovationskraften i många av dessa små- och medelstora företag är stor. Kommunens uppgift är att stötta med snabb myndighetsprövning, vara behjälpliga med god service och nya detaljplaner samt vara ett bra bollplank för nya företagare.

Sävsjö kommun är på tå och fokuserar helhjärtat på att stötta och utveckla det lokala näringslivet. Förutom de kvalitativa resurser som finns inom kommunen vad gäller kunskap och rådgivning, ren mjukvara, så har man även tillgång till hårdvara via det kommunala industrifastighetsbolaget Sävsjö Industrifastigheter AB. Bolaget hyr i första hand ut industrilokaler och kontor till företagare som inte har möjlighet till eget ägande. IT, logistik och skog

Det händer mycket i Sävsjö just nu. Tillsammans med företag och privatpersoner bygger kommunens bredbandsföretag Savman ut fibernätverk i hela kommunen, så att även företagare på landsbygden får tillgång till snabb uppkoppling och bra infrastruktur. Det är en satsning som ger ringar på vattnet inom flera sektorer. Med god uppkoppling följer även goda möjligheter till IT-

företagande och under de senaste åren har ett antal företag med goda expansionsmöjligheter startat upp. Med digitala satsningar inom gymnasieskolan Aleholm med apputveckling, programmering och kurser inom E-sport så finns det en bas för en framtida större marknad inom IT. Sävsjö kommun är uttalat bra på infrastruktur, såväl inom IT som inom andra näringar. Sävsjö är nämligen en logistiknod, centralt belägen i Sverige. Tre av kommunens fyra tätorter ligger längs med Södra Stambanan där även Stockarydsterminalen AB är placerad. På Stockarydsterminalen, som är en av Sveriges största öppna virkesterminaler, lastas i första hand trä- och energiprodukter – något det finns gott om i Sävsjö kommun där skogsindustrin sedan länge utgör en av huvudnäringarna. Orubblig vilja driver framåt

Bolaget Sävsjö Näringsliv AB,

som kommunen och näringslivet äger gemensamt, arbetar aktivt med att stödja befintliga företagare med nätverk, kompetens och framtida kompetensförsörjning. – Det mänskliga mötet är oslagbart, har vd:n Helena Gill påtalat efter årets Företagarvecka, ett arrangemang fullspäckat med företagspresentationer, öppet hus, idékvällar, föreläsningar och näringslivsmingel. Det är ett uttalande som man verkligen kan stå för i Sävsjö. Det är en liten kommun där allt är nära, men samtidigt kan ingen utveckling genereras av sig själv. Det kräver ett nära samarbete mellan företag, tjänstemän, politiker och, inte minst, människor med en orubblig vilja att hitta nya idéer, se nya möjligheter, samverka och att växa – och det är något som Sävsjö kommun tycks ha gott om.

– Vi har en konjunktur som gynnar Eksjös stora branscher, med ett högt tryck på hustillverkning och träbaserad industri. Även gjuterierna har gått relativt bra, summerar Marcus Axelsson, chef för utvecklingsoch tillväxtsektorn, som har en nära dialog med näringslivet. – Våra företag består till stor del av traditionella familjeföretag som gjort långsiktiga tillväxtval i generationer. Det ger näringslivet en stabilitet, förklarar Marcus. Han tillägger att de senaste åren har också flera internationella drakar tagit över och kunskapstunga företag i kommunen och valt att satsa lokalt. Företagarnas undersökning baseras på utvecklingen mellan 2013 och 2014 års bokslut och tar hänsyn till bland annat omsättning, resultat och kreditvärdighet. Ett upplägg som ibland kritiserats eftersom en kommun i botten, som under året får ett

par stora order, snabbt kan hamna i toppen utan att det egentligen speglar klimatet som helhet. Det som är unikt med Eksjös placering, och som flera analytiker också har påtalat, är att kommunen gått från en hög placering (plats 37 av 290 i fjol) till en ännu högre nivå. – Det känns oerhört positivt, säger Marcus Axelsson och betonar att utmärkelsen till 99 procent är engagerade företagares förtjänst. – Visst gör vi som tjänstmän och politiker allt vi kan för att underlätta för företagen. Vi jobbar långsiktigt för att företagen ska växa och trivas och när näringslivet efterfrågar kompetens kring utveckling och utbildningar står vi självklart i givakt. Men det är företagen som driver sina verksamheter framåt och de är oerhört viktiga för kommunens utveckling, säger Markus och betonar att kommunpolitikerna i Eksjö verkligen inser företagens värde. Eksjö har en lång tradition av en stark offentligt sektor. Arbetstillfällen på Höglandssjukhuset, Eksjö garnison och polisen skapar en grundtrygghet. Kombinationen med ett starkt privat näringsliv och ett rikt kulturliv med mycket evenemang gör Eksjö till en attraktiv kommun att bo och leva i.

Claes Andersson driver Maskin & Truck i Eksjö och är numera också delägare i Eksjöverken. Han är entreprenör ut i fingerspetsarna och jobbar nationellt men är samtidigt en av flera som också tar ett stort ansvar för den lokala utvecklingen. Här tillsammans med sektorschef Marcus Axelsson och kommunstyrelsens ordförande Annelie Hägg.


30

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Smålands bästa utbud av landsbygdsupplevelser!

I Gnosjö kommun finns möjlighet till ett rikt friluftsliv. Det är nära mellan hem, jobb, skola och fritidsaktiviteter. Foto: Smålandsbilder

I mitten av Småland ligger Vetlanda, till ytan en stor kommun, störst i Jönköpings län. Mer än hälften av kommunens cirka 26.000 invånare bor på landsbygden.

Vetlanda kommun levererar ett stort utbud av upplevelser på landsbygden. Allt från boenden och gårdsbutiker till aktivitetsföretag och olika arrangemang. Under de senaste åren har ett antal nya företag startat. Företagandet är ett sätt för människor att kunna bo och verka på landsbygden. Verksamheterna är naturliga träffpunkter även för den bofasta befolkningen, och är ofta tillgängliga året om. Årets Turismpris 2015

Turismens och besöksnäringens betydelse ökar både i Sverige och Vetlanda. När vi för första gången skulle dela ut ett turismpris på den årliga näringslivsgalan, kunde vi konstatera vi att vi hade många duktiga företag, föreningar och arrangörer att välja mellan. Några av kriterierna för Vetlandas turismpris: Du ska visa prov på kreativitet och företagsamhet. Genom gott entreprenörskap är du en förebild och ambassadör för andra företagare i branschen. Verksamheten ska bedrivas aktivt och ha goda framtidsutsikter. Årets turismpris 2015 tilldelades RAMOA – Ramkvilla Outdoor Activity. Ett äventyrsföretag på landsbygden med utomhusaktiviteter, boende, fiske och Sveriges minsta café. Företaget har med stor påhittighet och engagemang satt den småländska landsbygden på kartan. Ägaren Jan Evansson är en ut-

märkt ambassadör för Vetlanda, Småland och för besöksnäringen. RAMOA var ett av de första företagen i kommunen som anslöt sig till det nationella kvalitets- och hållbarhetssystemet Swedish Welcome. Leader Linné

Leadermetoden utvecklar landsbygden med hjälp av EUmedel. I den nya programperioden mellan 2014–2020 finns medel i tre EU-fonder. Nytt är att Vetlanda kommun ingår tillsammans med sju andra smålandskommuner i leaderområdet Leader Linné Småland. Jordbruksverket har tilldelat Leader Linné Småland en budget på cirka 51 miljoner kronor för perioden. I den utvecklingsstrategi som tagits fram finns tre övergripande mål 1)toleranta och spännande miljöer där människor och idéer kan växa, 2)öppen för det okända och 3) självförsörjning och entreprenörskap. Insatserna ska bland annat leda till att nya verksamheter startas, att matchning sker mellan företag, att nyföretagandet ökar och att tillväxt även sker i befintliga småföretag. Vetlanda kommuns förhoppning är att företagen på landsbygden utvecklas med dessa medel. Nyfiken på Vetlanda vetlanda.se, destinationvetlanda.se

Gnosjö förknippas med arbetssamhet, klurighet och starkt entreprenörskap Gnosjöandan är ett begrepp som dyker upp lite varstans och i olika sammanhang där man vill illustrera värden som arbetssamhet, klurighet och starkt entreprenörskap. Gnosjöandan omfattar en hel regions livskraft och företagsamhet grundat på gnosjöbornas vilja att skapa lönsamma verksamheter på hemmaplan. Det är något som kommunstyrelsens ordförande Arne Ottosson och näringslivsutvecklare Ingalill Ebbesson kan intyga.

Industrin är på hugget i Gnosjö. Efter ett antal tuffa år har basindustrin börjat återhämta sig och det har fått en positiv inverkan på hela regionen. – Vi ser framförallt att aktörer som tidigare haft tillverkning utomlands nu börjar flytta tillbaka sin produktion till Gnosjö, kommenterar Arne Ottosson. Det innebär fler arbetstillfällen och ökade intäkter i en region som sedan länge kännetecknas av uppfinningsrikedom och en unik förmåga att hitta nya lösningar på gamla utmaningar. Nystart för investeringar

Enligt Arne Ottosson råder en nystart även vad gäller investe-

ringar i Gnosjö. Många industrier vågar nu bygga ut och satsa på åtgärder som kan leda till framtida tillväxt. – Det har inte byggts så mycket inom industrin som nu på väldigt länge, och vi ser en tydlig trend där allt fler företag efterfrågar större lokaler. Axelent i Hillerstorp bygger ut för andra gången inom loppet av några år, och Liljas Plast bygger nytt från grunden. Detta är bara två exempel som illustrerar hur industrin mår i Gnosjö, fortsätter Ottosson. En av de största utmaningarna för framtiden är att tillgodose industrin med kompetent arbetskraft. Att inspirera och verka för ett större teknikintresse bland barn och unga är en del av lösningen, menar Ingalill Ebbesson. Hon berättar: – Skolan har börjat jobba med en satsning som kallas Natur och teknik för alla, NTA, som i korthet går ut på att se tekniken i sitt sammanhang. Arbetet fördelas på olika teman och företag där det ingår studiebesök. Det är oerhört viktigt att våra barn och ungdomar får stifta bekantskap med industrin tidigt för att så småningom se den som en möjlighet. I Gnosjö bedrivs även ett aktivt arbete för att minska ungdomsarbetslöshet. Tillsammans med lokala företag verkar kommunen för en högre sysselsättning genom olika projekt. Satsningen

har resulterat i en halvering av ungdomsarbetslösheten på bara ett år. Nya möjligheter inom nya branscher

Den starka tillverkningsindustrin har fortfarande övertaget, men i Gnosjö vill man samtidigt tänka i nya banor för att differentiera näringslivet. Stora möjligheter finns inom besöksnäringen och det med tanke på att Gnosjö har en rad olika upplevelser och evenemang inom räckhåll. High Chaparral, Isaberg och Store Mosse är bara några exempel på vad som finns att upptäcka och uppleva i Gnosjöregionen. Dessutom finns det ett stort antal naturområden att upptäcka med vandringsstråk och möjligheter till ett rikt friluftsliv. – Vi har fantastiska möjligheter att utveckla värden som lockar ännu mer besökare till vår region. Den största förhoppningen vi har är att några också ska välja att stanna kvar och bosätta sig här i Gnosjö, säger Arne Ottosson. Utmärkande för Gnosjö är en hög livskvalitet och livskraft, där människor har korta avstånd till service och till varandra. Med tillgång till god service och förstklassig rekreation är Gnosjö en given etableringsort både för människor och företag.


AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

KOMMUNER 31

Nuvab får fler att välja Vetlanda Näringslivsutveckling i Vetlanda AB, Nuvab, har som målsättning att stärka och utveckla näringslivet i såväl Vetlanda kommun som i regionen. Företaget ägs gemensamt av drygt 300 företag och kommunen som tillsammans verkar för att öka attraktionskraften så att fler väljer Vetlanda både som etablerings- & bostadsort.

– I Vetlanda trivs man bra, närhet till allt och också naturen. Ett behagligt liv finns här. Foto: Anna Engdahl

Att stärka näringslivet handlar inte enbart om att locka fler aktörer till orten, utan även och i allra högsta grad om att utveckla konkurrenskraften hos befintliga företag. Därför kretsar mycket av Nuvabs verksamhet kring nätverksamarbeten, med aktivt deltagande i produktionsnätverk, nätverk för kvinnligt ledarskap och nätverk kring affärssystem som exempel. Tar samarbete på allvar

Nuvab etablerades i slutet av 1980-talet i syfte att samordna näringslivets utbildningsbehov och därmed även höja kunskapsnivån inom företagen. Det visade sig vara en lyckosam satsning

som snabbt bidrog till att skapa tillväxt, bland annat genom att fler affärer kunde knytas lokalt tack vare en högre utbildningsnivå och förbättrad servicegrad. Utbildningsdelen är fortfarande central. Andra viktiga insatser som Nuvab fokuserar på är bland annat handelsutveckling och att skapa mötesplatser för nya samarbeten. Precis som i många andra kommuner anordnas företagsveckor och frukostmöten, men Vetlanda sticker ut genom att ha en enormt stor uppslutning till de olika evenemangen, enligt Nuvabs verksamhetsledare Robert Peuravaara. – Samarbete är något som vi verkligen tar på allvar här i Vet-

landa. Det märks att det finns ett starkt engagemang och en positiv anda som vi kan spinna vidare på. Tillsammans med företagen har vi lyckats skapa en riktigt bra grogrund för tillväxt som gynnar alla som bor och verkar i Vetlanda kommun. Vill bygga upp inifrån

Nuvabs verksamhet bygger på engagemang och medlemskap från näringslivet. Som medlemsföretag kan man vara med och påverka utbud och inriktningen på verksamheten och initiera utvecklingsprojekt. För att uppnå en långsiktig tillväxt krävs även ett genomgående bra samarbete med skolan, eftersom tillgång till

Beslag & Metall är ett av många företag som investerar stort i Vetlanda. Här är man stolt över den nya press som installerats och väger 900 ton av märket Schuler. På bilden från vänster: Jonas Eriksson, arbetsledare, Magnus Svensson, produktionschef och Jan Blomqvist operatör. Foto: Robert Peuravaara

rätt kompetens är nyckeln till framgång i alla typer av verksamheter. – Det lokala näringslivet består av mycket tillverkningsindustri och teknikföretag och då är det viktigt att få ungdomar att välja den inriktningen på sin utbildning. Tillsammans med näringslivet gör vi olika insatser som kan stärka framförallt teknikintresset bland ungdomar. Det långsiktiga målet är att bidra till att bygga upp våra företag inifrån och det kan vi göra med en hög utbildningsnivå, fortsätter Robert Peuravaara. Bland annat finns Tillväxt Vetlanda, inom Nuvab, som tillsammans med kommunen, fastighetsägare och handeln arbetar för att stärka Vetlandas attraktivitet både vad gäller handel och andra aktiviteter. Det kommer att hända betydligt mer framöver på flera fronter, men mer vill Robert inte avslöja i dagsläget. Att samverkan även framgent kommer att prioriteras står dock klart.

Turismbranschen växer och kan ytterligare utvecklas. Här Wallby säteri som är restaurang, hotell och konferansanläggning med aktiviteter. Gården har anor från 1300-talet. Från vänster Susanne Oscarsson, Magnus Nyman vd, Sara Norrison och hunden Elsa . Foto: Robert Peuravaara

FRITID – MÖTESPLATSER FÖR ALLA www.jonkoping.se


32

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Utbildning utifrån näringslivets behov Utbildning är viktigt i Gnosjö kommun. Här drivs utbildning med hög kvalitet, från förskola till vuxenutbildning. För gymnasieelever och äldre är Gnosjöandans kunskapscentrum (GKC) det självklara valet. Kännetecknande för GKC är att utbildningarna formas efter näringslivets behov, något som både elever och arbetsgivare uppskattar.

rantörer, och som underleverantör behöver du idag ha kompetens inom kvalitet och miljö för att vara aktuell som leverantör till de stora företagen. Det var ett tydligt önskemål att utbildningen skulle vara kort och intensiv, företagen vill ha kompetensen nu på en gång! Genom att varva jobb och studier har eleverna kunnat börja använda sina nya kunskaper redan från start, säger Jelena Trupina. Skolan använder den senaste tekniken

På GKC möts elever i olika åldrar och med olika bakgrund. Gymnasieeleverna kommer främst från närområdet. Satsningen på en längdskidåkningsinriktning, ”Skidelit GKC”, har dock medfört att skolan sedan några år tillbaka tar emot elever från hela södra Sverige. På vuxensidan är det framförallt en yrkeshögskoleutbildning inom kvalitet och miljö som lockar till sig studenter från när och fjärran. – Vi frågade vårt lokala näringsliv vad de efterfrågade och utformade en utbildning därefter. Det har sen visat sig att fler än våra lokala företag upplevde samma kompetensbehov, säger Jelena Trupina, högskolesamordnare på GKC. Kompetens inom kvalitet och miljö efterfrågas

Kvalitets- och miljöutbildningen är uppbyggd för att fungera för den som redan har en tjänst på ett företag. Den bedrivs på deltid under ett år och eleverna är på plats på skolan en dag i veckan. Resten av tiden studerar de på egen hand. – Här i trakten finns många underleve-

För att hålla utbildningar på hög nivå krävs tillgång till modern teknik. Det senaste tekniktillskottet på GKC är en så kallad ABB-robot. Möjligheten att köpa in roboten öppnades när gymnasiets teknikprogram utsågs till ”Årets teknikprogram” av organisationen Teknikföretagen. Vinstpengarna blev grundplåten till en investering som ger spets till teknikprogrammet och möter en efterfrågan av robotkompetens hos näringslivet. – Det känns riktigt roligt att vi nu kan erbjuda eleverna i årskurs tre en grundläggande utbildning i robotprogrammering! Efterfrågan från näringslivet handlar främst om att bredda kompetensen hos ställare och operatörer. På så sätt undviker man onödiga driftstopp och får dessutom möjlighet att göra enklare robotinställningar på egen hand. Utbildningarna till näringslivet kör vi som kvällskurser, men nu undersöker vi även om vi kan hitta lektionsutrymme under skollov och liknande, säger Samuel Holmberg, tekniklärare på GKC.

Vision Vaggeryd – småstaden som bestämde sig Det kanske inte är så ovanligt att en kommun idag bestämmer sig för att ta fram en vision. Inte heller att prata om en gemensam värdegrund, medan en del bestämmer sig för att pröva nya arbetssätt. Att en och samma lilla kommun tar beslut om alltihopa, däremot, det är inte helt vanligt – men det har man gjort i Vaggeryd, den lilla kommunen söder om storebror Jönköping.

Och där gäller visionen inte bara kommunen som organisation, utan hela kommunen som plats. Initiativ från näringslivet

– Näringslivet bad om att få fram en gemensam marknadsplan för platsen Vaggeryd, så att alla vi som arbetar med utvecklingen här skulle kunna få en gemensam röd tråd att hålla oss till, berättar CarlGunnar Karlsson, Vd på Vaggeryd Näringslivsråd. Det är roligare i småstaden

Den här gemensamma viljan och rörelsen har också tagit sig uttryck i att handlarna i de båda köpingarna som tillsammans utgör kommunen – Skillingaryd och Vaggeryd – krokat arm och bestämt sig för att se sig själv som en och samma familj och framhålla det lilla och personliga butiksutbudet gentemot infartscentrumen i den lite större staden. ”Vår lilla stad” heter rörelsen som rönt stor uppmärksamhet och som man nu får åka och berätta om för andra småstäder runt om i Sverige. Teknikläraren Samuel Holmberg monterar ett gripdon och förbereder roboten för ett lektionspass med gymnasieeleverna på teknikprogrammet. Foto: Karin Bengtsson

Familjebygge

Idag är den lilla småländska kommunen

ett alternativ för de trångbodda i ett Jönköping med lite växtvärk. Många sneglar åt det lantliga boendet till, andra vill åtminstone börja med lägenhet, och se om man trivs så pass att man sedan börjar leta hus. En intressant liten testgrupp utgörs av tv-produktionen Farmen. Stjärnglans

Tack vare att man hittade sitt boende i de militära byggnaderna från förra sekelskiftet, mitt i Skillingaryd, valde produktionsbolaget Strix att satsa på ett torp i de Vaggerydska skogarna. Deltagarna bor hela tiden i torpet, men produktionsteamet om c:a 60 människor i olika skift och veckor, rör sig numera hemtamt i det lilla samhället och var och varannan instagrambild som Paolo Roberto lägger ut har en typisk Skillingarydbakgrund vare sig han är ute och löptränar eller plockar svamp. Men det är inte bara Skillingarydsborna som får se stjärnor. – Nä, det var länge sedan vi kunde se en sådan här stjärnklar kvällshimmel i storstan, säger en av killarna i produktionen, och tittar upp emot den mörka, klara augustihimlen.


AFFĂ&#x201E;RSTIDNINGEN NĂ&#x201E;RINGSLIV

KOMMUNER 33

Nya etableringsmĂśjligheter pĂĽ Gislaveds framsida

Den smüländska gränskommunen Gislaved kan dra nytta av sitt fÜrdelaktiga läge utmed gränsen till Halland och Västra GÜtaland. Tack vare en fÜrbättrad infrastruktur nüs strategiska knutpunkter som Halmstad, Borüs och GÜteborg snabbt frün Gislaved, och det har ocksü bidragit till ett stort och framfÜrallt Ükande intresse fÜr Gislaved som etableringsort.

Kommunen har fullt upp med markfrügor nu när den nya fÜrbifarten fÜr riksväg 27 är färdigställd. Tidigare gick riksvägen genom tätorten, men 2013 färdig-

ställdes arbetet med att flytta vägen sü att den istället leds norr om. Det bidrar naturligtvis till en mer behaglig stadsmiljÜ fÜr alla som bor och verkar i centrala

Gislaved, och samtidigt har helt nya skyltlägen skapats. â&#x20AC;&#x201C; En stor och positiv fĂśrändring är att industrimark som tidigare ansĂĽgs vara mindre attraktiv ur tillgänglighetssynpunkt numera hĂśr till Gislaveds framsida. Det finns redan ett antal nya etableringar i det nya läget och det som är intressant är att det finns plats fĂśr fler. Marken är byggklar och väntar bara pĂĽ nästa etapp av utvecklingen, säger Malin Larsson, mark- och exploateringschef i Gislaveds kommun. Med plats fĂśr fler etableringar

I skrivande stund finns Anderstorps Hydraulik, Q-Star, Burger King och Dollar Store pü plats i det nya läget utmed riksväg 27. En Max hamburgerrestaurang är dessutom pü ingüng. Att det finns

ytterligare markreserv kvar ser Malin Larsson som mycket positivt â&#x20AC;&#x201C; och nära nog unikt med tanke pĂĽ det attraktiva läget. â&#x20AC;&#x201C; Rimligtvis kan det bli frĂĽga om minst ett par etableringar till, beroende pĂĽ storlek. Ett par etableringar är rimligt om vi tänker oss av typen volymhandel eller liknande. Om det istället rĂśr sig om lite mindre verksamheter kan det bli mer, spekulerar Malin. OmrĂĽdet sträcker sig utmed riksväg 27 mot Anderstorp. I Mossarps verksamhetsomrĂĽde, som ligger närmast Anderstorp, finns drygt tio hektar byggklar mark kvar. I Henja verksamhetsomrĂĽde som ligger närmast tätorten Gislaved finns omkring ĂĽtta hektar. Inom SmĂĽlandiaomrĂĽdet finns ocksĂĽ mark till salu av en privat exploatĂśr.

ELAVTAL ELA VTTAL FĂ&#x2013;R HĂ&#x2026;LLBARAA FĂ&#x2013;RET FĂ&#x2013; FĂ&#x2013;RETAG Ă&#x2013;R 9DUQLlQĂ&#x20AC;QQVL6YHULJHRFKRDYVHWWKXUK|JHOOHUOnJHOI|UEUXNQLQJ 9 DUQLlQĂ&#x20AC;QQVL6YHULJH RFKRDYVHWWKXUK|JHOOHUOnJHOI  QQLKDUNDQQLYlOMDHWWHODYWDOPHGHOIUnQHQKnOOEDUSURGXNWLRQ LKDUNDQQLYlOMDHWWHODYWDOPHGHOIUnQHQKnOOEDUSURG  /lVPHUSnZZZWUDQDVHQHUJLVHHOOHUULQJ /lVPHUSnZZZWUDQDVHQHUJLVHHOOHUULQJ

Fantastisk utvecklingspotential

I hela kommunen finns även en stor markreserv med byggklara villatomter fĂśr privatpersoner. Processen är smidig eftersom det i princip bara är att sätta spaden i marken efter anvisning. Tomterna finns ganska jämnt fĂśrdelade i Gislaveds sju tätorter, och Malin Larsson poängterar att samtliga har sina karaktäristiska särdrag där stadsnära mĂśter vatten, skog och lantlig idyll. â&#x20AC;&#x201C; Gislaved har en fantastisk utvecklingspotential. Vi har en stark fĂśretagaranda, en god markreserv fĂśr industri och boende och dessutom kan vi garantera en smidig beslutsprocess som underlättar nyetablering. Vi har mĂĽnga fina värden att jobba med fĂśr framtiden, konstaterar Malin Larsson som avslutning.


34

KOMMUNER

AFFÄRSTIDNINGEN NÄRINGSLIV

Vaggeryd är en kommun i rörelse Traditionella styrkor möter nya nischer i Vaggeryd. Kommunen har en historiskt stark tillverkningsindustri som fortfarande står för den största andelen av kommuninvånarnas sysselsättning. Ett flertal andra segment har också börjat växa fram. Stora utvecklingsmöjligheter finns inom besöksnäring, handel och service med tanke på det fantastiska läget mitt i en av landets mest upplevelserika regioner.

Tillverkningsindustrin inom metall och trä med möbeldesign och snickerier är sedan länge starka områden för Vaggeryd. Kommunen ingår bland annat i ett rikstäckande kluster bestående av flera av den svenska möbelindustrins främsta aktörer. Men det finns även kompletterande nischer som lyfter Vaggeryd, däribland logistik. – Vaggeryd har ett fördelaktigt läge med flera avfarter från E4:an. Vid varje avfart finns stora utvecklingsmöjligheter och vi har flera logistikcenter som präglas av tillväxt. Med vår välutbyggda infrastruktur så är det intressant för stora internationella företag att investera och etablera sig i vår kommun. Ett exempel är Expert som har byggt sitt nordis-

kommer att vara ett viktigt inslag i omgivningen. Utvecklar handeln

”Konst på väg” utmed E4-an illustrerar en kommun rörelse. Foto: Alija Bucuk

ka centrallager här i Vaggeryd, berättar kommunalrådet Allan Ragnarsson. Goda etableringsmöjligheter

Vaggeryd är en viktig knutpunkt för gods som skickas från kontinenten och som ska distribueras vidare genom södra Sverige. Grannkommunen Jönköping lever under liknande förhållanden och de båda kommunerna sam-

verkar därför kring logistik- och industriområdet LogPoint, som ligger utmed E4:an och som sträcker sig över gränsen mellan båda kommunerna. – Både Vaggeryd och Jönköping har satsat mycket på att utveckla LogPoint. Området omfattar redan hundratals företag och det finns fortfarande byggklar mark att tillgå för framtida etableringar. I Vaggeryd har vi dessutom andra etableringsområden

av liknande karaktär med minst lika stor utvecklingspotential som LogPoint, informerar Allan Ragnarsson Järnvägens utveckling kommer att stärka Vaggeryd, som sedan länge har en stor kombiterminal där olika transportslag kopplas ihop. Diskussionen kring höghastighetsbanan gör att många börjar snegla på Vaggeryd som attraktivt alternativ för etablering, eftersom framtidens järnväg

Industri och logistik har ett starkt fäste i Vaggeryd, men områden som besöksnäring och handel utvecklas också. Båda förlitar sig nämligen på bra infrastruktur och god tillgänglighet, något som Vaggeryd verkligen kan tillhandahålla. Handeln är förvisso inte lika omfattande som i större städer, men Vaggeryd har lyckats bygga upp en handelskultur som lever sida vid sida med en stark industri. – Vi satsar från kommunens sida på en utveckling av handeln tillsammans med näringslivet. Projektet kallas ”Vår lilla stad” och vi arbetar med en långsiktig marknadsplan. Vi har fastställt vilka värden vi ska sträva efter, där vi bland annat säger att vi inte konkurrerar med pris och snabba affärer utan snarare fokuserar på att göra lite mer för att underlätta kundens vardag, förklarar CarlGunnar Karlsson, näringslivschef på Vaggeryds Näringslivsråd. När det gäller besöksnäringen kan Vaggeryd till stor del förlita sig på närheten till södra Sveriges stora sevärdheter. Det finns en större utvecklingspotential för besöksnäringen på längre sikt, främst i samarbete med andra småländska kommuner samt inte minst inom Gnosjöregionen.


Affärstidningen näringsliv

frAmtidens ArbetsplAts

35

Höglandets IT – digitalt samarbete i framkant För drygt fem år sedan tog Höglandskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ett stort steg in i den digitala framtiden när man tillsammans bildade Höglandets IT.

– I dag är vi mitt uppe i en snabbt accelererande förändringsresa mot det digitala tjänstesamhället, säger IT-chefen Jenny Kongseryd, – Och genom att man var så tidigt ute med samverkan i de här kommunerna ligger vi i framkant. Vi är på god väg mot att

vara den naturliga samarbetspartnern för kommunerna och deras bolag när det gäller att mer effektivt utnyttja de möjligheter som dagens teknik erbjuder. Stor organisation

Höglandets IT är en av de största och tekniskt mest komplexa organisationerna av det här slaget i regionen. Man sysselsätter för närvarande 57 medarbetare, håller koll på 27.000 användare, 10.000 datorer, 400 servrar och 700 switchar. Man stöder verksamheter inom en rad områden, som skola, vård,

kultur och fritid, fastighet och bygg, vatten och avlopp. – De drygt fem år som gått har betytt en väldigt intressant utvecklingsresa i en takt som hela tiden går allt snabbare, säger Jenny. – Numera ser vi hur IT-samarbetet också öppnar vägar och möjligheter till gemensam verksamhetsutveckling inom många andra plan. Genom den etablerade dialogen som finns ser vi hur allt fler inom kommunernas verksamhetsområden drar nytta och tar stöd av den kompetens som finns hos Höglandets IT. Allt blir lättare

Jenny Kongseryd, IT-chef Höglandets IT.

Foto: Ulrika Adolfsson

– För vår egen del ser vi också hur just det faktum att vi är en så stor aktör underlättar när det handlar om att hitta och behålla den kompetens som är nödvändig för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas, vilket troligtvis annars hade varit betydligt svårare om varje enskild kommun agerat var för sig. För Höglandets IT är det ständig förändring som gäller. Uppbyggnaden av den gemensamma tekniska infrastruktur som krävs för att fullt ut kunna förverkliga de fördelar en gemensam IT-organisation innebär pågår hela tiden.

Möte.

Foto: Johan Lindqvist

– Det ställs stora krav, vilket också bidrar till att göra den här verksamheten stimulerande och utvecklande, konstaterar Jenny Kongseryd. – En stor fördel är ju också att det bland våra medarbetare finns så många olika spetskompetenser. Det gör att vi hela tiden lär oss av varandra för att på sä sätt bli ännu bättre på att leverera de absolut bästa lösningarna till våra kommuner.

typen av IT-samarbete inom ramen för e-utvecklingen i länet. – Vi tittar på gemensamma möjligheter i hela Region Jönköping, berättar Jenny, Och det känns rätt bra att kunna säga att vi är väldigt väl förberedda och har mycket att bidra med.

Många intresserade

Höglandets IT var tidigt ute med den här formen av samarbete. – Vi ser att det finns ett stort intresse från många andra håll för hur vi arbetar, säger Jenny. Det händer då och då att man hör av sig, är nyfikna på hur vi arbetar och vilka fördelar vi ser med vårt samarbete. Det finns numera även tankar på att ytterligare utveckla den här

Gustaf vid server. Foto: Ulrika Adolfsson

Foto: Anna a Sköld, Bokinge e Bild, Swedese, Swedesse,, Byarums B Bruk

HÄR BLIR IDÉER VERKLIGHET. IV Vagger agger yds kommun, i norra Småland, finns nns en lång lå tradition av att låta idéer bli till verklighet. Tillverkningsindustrin sysselme sätter många och vår kommun ligger mitt i en av landets mest patentsökande regioner. E4:an och järnvägen rakt igenom

Vår t speciella signum är det genom århundraden ndraden uppbyggda uppb ppbygg år kommun. kommu nätverk av hantverkskunskap som har sitt nav i vår mest möbeltillverkande kommuner. Företagen har länge varit motorn vårr regio r region, så vill vi att det ett ska fortsätta vara. Att idéer fortsätter födas föd s och blir verkligh he et.

Välkommen hit – du med! vaggeryd.se

business.vaggeryd.se


36

frAmtidens ArbetsplAts

Affärstidningen näringsliv

Framtidens fabrik kräver ny kompetens För att säkerställa kompetensförsörjningen har Husqvarna AB valt att vara mycket aktiva inom Teknikcollege lokalt. Att ungdomar väljer en framtid inom tillverkningsindustrin är oerhört viktigt, inte bara för Husqvarna AB utan för länet i stort.

Husqvarna AB är Jönköpings läns största enskilda arbetsgivare med ca 1.400 anställda vid siten i Huskvarna varav ca hälften arbetar inom produktion. Just nu ställer fabriken i Huskvarna om verksamheten till en mer automatiserad produktion. – Det handlar mycket om att effektivisera våra processer för att skapa utrymme för expansion och för att sänka tillverkningskostnaden. Vi är så pass stora att vi alltid behöver nya medarbetare

som vill vara med och utveckla företaget. Vi har lediga jobb men det är svårt att hitta personer med rätt kvalifikation. Det här är ett växande problem för oss, säger

Anders Lilja, fabrikschef för Huskvarna Manufacturing.

För Husqvarna AB är det jätteviktigt att få ungdomar intresserade av teknik. Därför är företaget mycket engagerat i Teknikcollege. Anders Lilja är till exempel ordförande i Teknikcolleges regionala styrgrupp. – Vi måste utbilda ungdomarna så att de kan köra fabriken i framtiden. Vi behöver alltid fler med goda kunskaper inom Automation, CNC, CAD/CAM, plåtbearbetning, konstruktion, svetsning och design- och produktutveckling när vi väljer att investera och i våra förbättringsprojekt. Därför är det betydelsefullt att vi har ett välfungerande Teknikcollege i Jönköpingsregionen. Vår uppgift i Teknikcollege är att säkerställa att lärarna har rätt kompetens och att eleverna har tillgång till rätt utrustning. Vi ska också skapa intresse för teknik hos våra barn och ungdomar. Det ser vi till genom ett bra samarbe-

HEMMA I EKSJÖ Österlång. 16 | 575 80 Eksjö | Tel. 0381-363 00

www.eksjobostader.se

te med både skolledning och politiker. Sveriges starkaste tillverkningsdistrikt

På Teknikcollege kan man läsa Teknikprogrammet, Industritekniska programmet och Automationsprogrammet. Utbildningarna ger den nödvändiga kompetensen för många befattningar inom industrin. Till exempel produktionstekniker, ledare, processtekniker, CNC-operatör, svetsare, logistiker med flera. – För att eleverna ska veta vad det innebär att arbeta inom industrin kan vi även erbjuda praktikplatser och sommarjobb. På det sättet slår vi hål på en del fördomar om industriarbete. Till exempel att det skulle vara smutsigt och bullrigt med monotona arbetsuppgifter i en dålig och farlig arbetsmiljö. Det stämmer inte, säger Anders Lilja. Att ungdomar lokalt väljer en framtid inom tillverkningsindustrin är viktigt både för Husqvarna AB och för hela länet. – Jönköpings län är landets starkaste tillverkningsdistrikt med 25 % av arbetskraften engagerad. Det är dubbelt så hög andel som riket i stort. Därför är också arbetslösheten lägre här än på andra håll. Men vi ska inte vara nöjda med detta. Ska regionen utvecklas är det viktigt att fler ungdomar väljer rätt program i gymnasiet. Teknikcollege hade lätt kunnat fördubbla sin volym och ungdomarna hade fortfarande haft de bästa chanserna till arbete, säger Anders Lilja. Han uppmanar därför de som ska välja gymnasieskola att välja Teknikcollege. – Det ger en bra start och har man väl fått in en fot på ett större tillverkningsföretag i regionen finns det alltid goda chanser att avancera, antingen som ledare eller i en specialistroll. Globalt har Husqvarna Group 15.000 anställda i väldigt många länder på alla kontinenter, så det finns även alla möjligheter att göra en internationell karriär, säger han avslutningsvis.


Affärstidningen näringsliv

frAmtidens ArbetsplAts

37

Sweco utvecklar framtidens hållbara väg- och stadsmiljöer redan idag Miljöarbetet löper som en röd tråd genom samtliga projekt i Swecos regi. Oavsett om det rör sig om planering och projektering av framtidens hållbara infrastruktur, markmiljöer, energisystem eller VAledningsnät så kretsar huvudfokus alltid kring miljöfrågan, där Sweco levererar stort genom att alltid prioritera hållbara arbetssätt.

Sweco planerar, projekterar och levererar framtidens system. Samtidigt är Sweco framtidens arbetsplats med utrymme för utveckling och tillväxt. Det är något som gruppcheferna Lena Schalin, Ulrika Malmberg och Charlotta Urberg i Jönköping gärna skriver under på. – Sweco har en stark ställning som framtidens samhällsbyggare i Jönköping. Det märks inte minst genom de projekt vi medverkar i, där utvecklingen kring Södra Munksjön bara är ett av många kraftfulla exempel, säger Lena Schalin, Sweco Civil, inledningsvis.

man steget före genom att ha en mångfald inom organisationen, med många kvinnliga chefer på högre nivå. Få andra aktörer kan ge lika breda karriärsmöjligheter som Sweco. Därför är företaget också eftertraktat när Jönköpings studenter ska välja samarbetspartners för examensarbeten och liknande. – Vi har ett långt samarbete med Högskolan i Jönköping, både vad gäller fadderskap och examensarbeten. Vi är kontinuerligt tydligt involverade genom att vi även föreläser på flera kurser med teknisk inriktning, berättar Charlotta Urberg, gruppchef på Sweco. Charlotta har över 15 års erfarenhet från arbete inom stat och kommun. Hon sökte till Sweco för att få nya utmaningar, något hon delar med både Ulrika och Lena. Att lösa samhällsutmaningar är ett gemensamt intresse för alla tre. Tillsammans med våra kunder planerar och utformar vi

Swecos nya, moderna, kontor har många öppna ytor som inbjuder till möten och diskussioner.

framtidens samhällen och städer. – Inom Sweco är vi alltid nyfikna på nya medarbetare med

samma driv som oss. Vi har många nya spännande projekt på gång och kommer att fortsätta

vara en drivande kraft för Jönköpingsregionens utveckling, avslutar Lena Schalin.

Satsar på multidisciplinära team

Sweco har sedan starten 2007/2008 varit engagerade i omvandlingen av den södra delen av det gamla pappersbruksområdet vid Munksjön. Fastighetsbolaget Tolust köpte då området, som nu håller nu på att få nytt liv med 17 nya kvarter i en blandstadsbebyggelse med bostäder, kontor och verksamheter. Sweco har genomfört miljöutredningar och saneringar, projektledning och projektering av gata och VA. Dessutom utreds nu en flytande park som ska ge en spännande karaktär i åt infarten till Jönköping. – Längre söderut utmed Munksjöns strand är Sweco med i ett tidigt skede och stöttar Södra Munksjön Utvecklings AB i planeringsarbetet. Engagemanget sträcker sig genom hela vår organisation, påtalar Ulrika Malmberg, gruppchef på Sweco. Utvecklingen av Södra Munksjöområdet är bara ett av många spännande exempel i Swecos portfölj. Många projekt involverar en mängd olika kompetenser, något som för övrigt kännetecknar hela Sweco. Att satsa på multidisciplinära team har alltid fått hög prioritering. – Bland andra intressanta projekt kan nämnas den kommande höghastighetsbanan där Jönköping blir en viktig knutpunkt, där det kommer att finns spännande utmaningar för Sweco, säger Lena Schalin. Stora kliv in i framtiden

Sweco har redan tagit stora kliv in i framtiden med de projekt som genomförs. Dessutom ligger

Sweco genomförde nyligen geoteknisk och miljöteknisk sedimentundersökning i Munksjön inför tillståndsansökan om stabilseringsåtgärder och flytande park.

Vill du jobba med oss? Du behövs! Som deltidsbrandman är du med och skapar trygghet i samhället. Vi tror på mångfald och jämställdhet. Därför söker vi kvinnor och män som tycker om att hjälpa andra. Du bör vara omtänksam, ödmjuk, gilla människor och ha en god samarbetsförmåga. För att klara uppdraget krävs framförallt att du är frisk, tycker om att träna, kan simma och inte är rädd för höjder. Blir du anställd får du en bra utbildning hos oss som ger dig förutsättningar för att klara jobbet. En deltidsbrandman har regelbunden beredskap var 3:e - 4:e vecka. Du behöver bo och arbeta på samma ort som du ska tjänstgöra i.

Intresserad? Kontakta din lokala räddningstjänst så berättar vi mer.

RäddSam F är ett samarbete mellan samtliga räddningstjänster i Jönköpings län samt Räddningstjänsten i Ydre i Östergötlands län. www.raddsamf.se


38

frAmtidens ArbetsplAts

Affärstidningen näringsliv

Nytt teknikcenter lockar ingenjörer till Kongsberg Automotive Scania, Volvo Lastvagnar och Volvo Personvagnar är tre tunga namn inom den globala fordonsindustrin. Kongsberg Automotive i Mullsjö levererar sedan länge växelföringssystem till alla tre. Företaget har en lång och brokig historia bakom sig, kantad av innovationer som revolutionerat marknaden. Det spinner man vidare på genom att etablera ett nytt teknikcenter för forskning och utveckling i Mullsjö.

Den Mullsjöbaserade fabriken var världens första tillverkare av komfortsystem för bilsäten, det vill säga stolsvärme, som redan 1971 började integreras i Saabs dåvarande modeller. Tillverkningen av stolsvärmesystem har nu förvisso flyttat till annan ort, men Kongsberg Automotive ligger fortfarande i framkant när det gäller utveckling av framtidens system inom fordonsindustrin. För verksamheten i Mullsjö är det växelföringssystem som gäller.

långsiktigt perspektiv är Kongsberg Automotive även involverade i Teknikcollege. Framtiden avgörs av innovationskraften

HMK Carl Gustav inspekterar kraftelektronik produkt som Patrik Fagerberg och Bo Hansson förevisar.

satt ingenjörerna utspridda på området, att skapa en gemensam plats under ett tak var ambitionen och så har det också blivit. Idag kan utvecklingsingenjörer samverka med såväl operativ personal som trainees. Koncernens utvecklings- och IT-center

Höjer utbildningsnivån i regionen

Kongsberg Automotive har under de senaste åren successivt börjat bygga upp ett teknikcenter i Mullsjö. Stora delar av koncernens utveckling har koncentrerats till den lilla orten några mil norr om Jönköping och bidrar således till att höja utbildningsnivån i regionen avsevärt. Som exempel har Kongsberg Automotive under de senaste tio åren gått från ett 60-tal ingenjörer till över 140. – Vi ligger i teknikens framkant sedan många decennier och vi måste fortsätta stå för utveckling. Det är naturligtvis en ständig kamp att behålla och attrahera ingenjörer och speciellt på en mindre ort, men med vår satsning på teknikcenter kan vi vara ett attraktivt alternativ för ingenjörer som söker nya utmaningar, säger Joachim Magnusson, Executive Vice President, Driveline Systems. Ungefär 30 miljoner kronor har investerats i arbetsmiljön på mindre än ett år. Innan teknikcentret fanns på plats

För att rekrytera personal till framtidens arbetsplats vid Kongsberg Automotive jobbar man aktivt med både traineetjänster och studentprojekt. Företaget håller även koll på hemvändare med rätt kompetens. – Att vi satsat så pass mycket på teknikcenter har naturligtvis fått mycket uppmärksamhet i media och det har bidragit till ett märkbart större intresse för vår fabrik som arbetsplats. Vi har ungefär 550 anställda totalt varav drygt 140 är ingenjörer. Utvecklingssidan är en av de mest omfattande inom koncernen, ungefär en tredjedel av alla som arbetar inom R & D sitter i Mullsjö, berättar Joachim Magnusson. De centrala funktioner som finns i Mullsjö kräver starka samarbeten med högskolor och universitet. Mullsjöanläggningen, tillsammans med ett kontor i Sisjön i Göteborg, är nämligen ett av koncernens viktigaste center för inköp och IT också. För att trygga kompetens ur ett mer

Framtiden för Kongsberg Automotive, liksom för alla teknikintensiva företag, avgörs av hur innovativa man är. För just Kongsberg Automotive kretsar mycket kring processutveckling och automation. Företagets omsättning är omkring en miljard kronor, enbart omfattande verksamheten i Mullsjö. Det medför inte minst ett stort ansvar för Joachim ortens framtida utveckling, Magnusson, vd. eftersom många arbetstillfällen och en stor del av skatteintäkterna tryggas av Kongsberg Automotive. – Vår tillväxt är förenad med en trend där fordonsindustrins underleverantörer får ett större utvecklingsansvar. Vår roll är tydligt avgörande för fordonsindustrins fortsatta utveckling, säger Joachim Magnusson som avslutning.

Avslappnad miljö i nya Technical Center.

:ƂŶŬƂƉŝŶŐƟůůĞƌƚũćŶƐƚ͘sŝŚĂƌĂůůƚƐŽŵŬƌćǀƐĨƂƌŽůŝŬĂ ƚLJƉĞƌĂǀĨƂƌĞƚĂŐ͘&ƂƌŽƐƐćƌŝŶŐĂĨƂƌĞƚĂŐĨƂƌƐƚŽƌĂĞůůĞƌ ĨƂƌƐŵĊ͘sŝǀćůŬŽŵŶĂƌĂůůĂŵĞĚƐĂŵŵĂĞŶŐĂŐĞŵĂŶŐ ŽĐŚƐũćůǀŬůĂƌŚĞƚ͘

Näringslivsavdelningen naringsliv@jonkoping.se 036-10 50 00


Affärstidningen näringsliv

frAmtidens ArbetsplAts

39

Nytt projekt skapar ökad beredskap i konjunktursvängningar Konjunkturpaketet är ett arbetsmarknads- och näringslivsprojekt som sker i samverkan mellan aktörer från både offentlig och privat sektor. Projektet syftar till att implementera en individbaserad metod, som ska stärka upp individers matchning mot arbetsmarknaden och öka arbetsgivarnas möjlighet att hitta arbetskraft lokalt.

Projektet är finansierat av Europeiska Socialfonden och Gislaveds kommun och en samlad satsning sker i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra kommuner och myndigheter. Näringslivet är också en viktig aktör i samarbetet. Fokus läggs på branscher där det finns ett aktuellt eller framtida rekryteringsbehov för att säkerställa att insatserna faktiskt ger möjlighet till arbete. Finanskrisen har lämnat spår

Finanskrisen 2008 ledde till att många miste jobbet, men också till omstruktureringar inom flera branscher, som till exempel tillverkningsindustrin. Detta har i sin tur gjort att vissa grupper har haft svårt att hitta tillbaka till arbetsmarknaden, men även att företagen har haft svårt att rekrytera den kompetens de söker. – Konjunkturpaketets metod ska bidra till att lösa glappet mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och uppnå en win-win-situation. Det långsiktiga målet är att skapa beredskap för snabbare omställningar vid kommande konjunktursvängningar, säger Joakim Toll som är projektledare för Konjunkturpaketet. Samverkan på bred front

Metoden bygger på ett samspel och tät kontakt mellan olika aktörer, leverantörer av insatser som myndigheter och olika branschorganisationer inom näringslivet. Samverkan är en nyckelfaktor för att projektet ska bli framgångsrikt. Genom att få olika aktörer att samarbeta över organisationsgränser, kring en gemensam utmaning, kan projektet skapa en struktur för det fortsatta arbetet med att ge insatspaket till dem som står utanför arbetsmarknaden. Projektet vänder sig till en bred målgrupp som innefattar dem som har varit arbetslösa under minst 12 månader, ungdomar mellan 15-24 år samt nyanlända. – Tanken är inte att projektet ”tar över” indivi-

www.damella.se

derna, utan insatspaketen verkar istället som ytterligare en tillgång i den befintliga verksamheten. Projektet ska sedan fasas ut medan metoden, samverkan och verktygen kommer att finnas kvar, säger Joakim Toll.

Habo – där det är lätt att starta företag! Bäst företagsklimat i Jönköpings län enligt Svenskt Näringsliv

Branschexperter

Näringslivets deltagande är avgörande för projektets framgång. Projektet handlar inte om att enbart stärka individer som är utan arbete, utan det är också mycket viktigt att arbeta på andra sidan, det vill säga tillsammans med arbetsgivarna. Finns det inte möjlighet till arbete har insatserna inte samma effekt. Företag och branschorganisationer kan bland annat stärka sitt varumärke genom att visa socialt ansvarstagande, men den största vinsten ligger i att de får en mer direkt länk till arbetssökande lokalt. Genom att erbjuda bland annat praktikplatser som kopplas ihop med utbildningsinsatser, inom ramen för metoden, kan de även säkerställa att de får den kompetens de efterfrågar. Individerna ska dessutom ges möjlighet att träffa en tematisk expert, det vill säga någon som är yrkesverksam, som kan ge en bild av hur det är att arbeta inom ett visst yrke samt vad man bör tänka på om man vill satsa på att jobba eller driva företag inom branschen.

habok habokommun.se ommun.se

Digital plattform

En viktig stomme i projektet är att skapa en digital plattform där de individuella insatspaketen dokumenteras. Detta möjliggör för andra arbetssökande att få tillgång till de olika verktyg som finns samt få inspiration till att ta tag i sin situation. Den som till exempel vill bli elektriker eller frisör, kan se hur tidigare deltagare har gått tillväga, vilka aktörer de hade kontakt med och på så sätt upptäcka att det finns en väg framåt.

Din småländska formsprutare!

Margretelundsvägen 18, 331 34 Värnamo Tel 0370-65 32 00, fax 0370-464 77 info@peplast.se www.peplast.se


40

industri

Affärstidningen näringsliv

Gjuteribranschen gagnas av stort tekniksprång med 3D-teknik Swerea SWECAST har under sensommaren i år introducerat ny 3D-teknik till förmån för tillverkningsindustrin och då i första hand gjuteribranschen. Tack vare ett samarbete med amerikanska maskintillverkaren ExOne finns nu en toppmodern 3D-printer för tillverkning av gjutformar och kärnor i sand på plats hos Swerea SWECAST i Munksjöområdet i Jönköping.

Gjutna komponenter är en viktig detalj i allt från mobiltelefoner till vindkraftverk. Då många gjuterier som tar fram produkterna är underleverantörer på en globalt konkurrensutsatt marknad ställer det stora krav på att de kan utveckla sina produkter och processer. Till sin hjälp har branschen forskningsinstitutet Swerea SWECAST. Som forskningspartner och uppdragstagare inom områdena materialteknik, gjutsimulering, produkt- och processutveckling samt miljö- och energifrågor bidrar Swerea SWECAST till att skapa nya och bättre möjligheter för den svenska gjuteribranschen och dess kunder.

Åsa Lauenstein.

läggning. Min vision är att vi ska ha en test- och demoanläggning i världsklass och då ska vi arbeta med ett flertal samarbetspartners som är ledande tillverkare av gjuteriutrustning, säger Semberg. Bandklippningen, Andreas Lindberg Pruth (Swerea SWECAST), Göran Carlsson (vd Swerea AB), Andreas Ehrlich (ExOne Gmbh)

– Vi utgör länken mellan akademin och industrin. Vår främsta uppgift är att tillgängliggöra forskningen så att den blir användbar inom industrin och till vår hjälp har vi välutrustade laboratorier och ett försöksgjuteri i Jönköping, inleder Peter Semberg, vd på Swerea SWECAST.

Fördelar med 3D-printer

Att Swerea SWECAST nu har utökat verksamheten i Jönköping med en 3D-sandprinter medför många fördelar, inte minst för den regionala industrin. – Nu när vi har tekniken på plats kan vi inom Swerea SWECAST skapa en bred kompetens kring den. Det gagnar i sin tur industrin eftersom de får tillgång till vår kompetens och genom oss får tillgång till en demoanläggning för att testa nya produkter. Industrin kan dessutom korta sina ledtider eftersom de numera kan köpa gjutformar lokalt via en svensk samarbetspartner till ExOne, säger projektledare Åsa Lauenstein från Swerea SWECAST. Intresset från industrin är stort,

eftersom 3D-tekniken inte bara kortar ledtider utan även bidrar till en mycket större designfrihet, både när det gäller själva gjutprocessen och den färdiga produktens utseende. För svensk gjuteriindustri blir det ett avgörande steg in i framtiden, speciellt med tanke på att många konkurrerande tillverkare i andra länder redan använder tekniken. Peter Semberg ser även den nya anläggningen som väldigt viktig för Swerea SWECAST:s framtida utveckling. Då handlar det inte enbart om de spännande möjligheter som 3D-tekniken innebär utan också för att samarbetet med ExOne är ett nytt sätt att arbeta på. – Detta blir grunden i att bygga upp vår nya test- och demoan-

Höjer gjuteribranschens teknikstatus

Ett av de svenska gjuterier som redan använder tekniken är Smålands Stålgjuteri i Eksjö. Företaget har tidigare köpt sina formar från ExOne i Tyskland, men kan nu införskaffa dem från Jönköping istället. När det gäller den nya 3D-anläggningen i Jönköping ser Smålands Stålgjuteris vd Per Ytterell klara fördelar för hela branschen, framförallt genom att 3D-printing kan användas i forskning där Swerea SWECAST arbetar tillsammans med gjuterier över hela Småland. – Det här är ett jätteviktigt steg, där tekniken som sådan sprider sig och höjer teknikstatusen för alla, säger Per Ytterell.

En före-bild på lokalen när vi först hyrde den.

Från invigningen, David Stevensson (ExOne), Peter Semberg (vd Swerea SWECAST), Göran Carlsson, Stefan Tudyka (ExOne) och Åsa Lauenstein (projektledare Swerea SWECAST)

Foto: Symbolbilder.se

Andreas Lindberg Pruth och Andreas Ehrlich.

Nyinflyttad eller på väg? Skapa kontakter! Har du nyligen flyttat hit eller funderar du på att flytta till vår kommun? Kontakta oss för att få info om olika myndigheter och organisationer som är bra att känna till vid en flytt.

Välkommen! Läs även på vår webbplats om hur det är att bo, leva och verka i vår kommun.

living-gislaved.se


Affärstidningen näringsliv

industri

41

Från Skillingaryd till Kina Från Skillingaryd i Småland driver aluminiumgjuteriet Comptech en ständig utvecklingsprocess. Företaget står bakom några av marknadens mest avancerade processer för modern gjutning av detaljer som används inom olika industrier. Telekom och elektronik, fordon och verkstadsteknik samt hälso- och sjukvård är några exempel på branscher som Comptech byggt upp långvariga samarbeten inom.

Comptech har drivit utvecklingen inom området gjutna detaljer med hög precision sedan tidigt 1970-tal. Företaget grundades av familjen Jansson och har efter några turer under andra ägare återgått till familjen Jansson och Liljas Group. Comptech är stolta över att kunna leverera funktion genom pressgjutning, rheogjutning och overmoulding.

inom semisolid gjutning, även kallad rheogjutning. Metoden bygger förvisso på en avancerad process men i gengäld genereras högkvalitativa produkter i solida material med lägre porositet. Materialets yta kan värme- och ytbehandlas samt även svetsas. Egenskaperna innebär att materialet och produkterna anses högvärdiga och de integreras ofta i slutprodukter där kraven på slitstyrka och prestanda är höga. Fördelarna med rheogjutning kan även illustreras ur kostnadssynpunkt, eftersom den moderna tillverkningsprocessen är långt automatiserad. Gjutningen kan ske i en vanlig pressgjutningsmaskin utan behov av dyra specialverktyg. Eftersom grundmaterialet, en halvstelnad metall, är trögflytande blir resultatet en porfri produkt som kan vidarebehandlas med konventionella verktyg. Allt ger en positiv effekt på totalekonomin.

Fördelar med rheogjutning

En komplett partner i Skillingaryd

Comptech var de facto en av pionjärerna

Comptech är även framstående inom tradi-

tionell pressgjutning där man förfogar över fyra helautomatiserade maskiner i olika storlekar. Bland övriga förekommande processer i gjuteriet i Skillingaryd kan nämnas dispensering, overmoulding med gummi och polymerer samt pulverlackering. – Vi har en heltäckande maskinpark och kan leverera allt från design till färdigbehandlad komponent. Helheten gör oss till en komplett samarbetspartner som kan möta även mycket avancerade krav. Vi använder oss av moderna CAD-program och Magmasoft gjutsimuleringsprogram. Hela tillverkningsprocessen hör till marknadens modernaste och det är ett resultat av många års intensivt förbättringsarbete hos oss, säger vd Per Jansson.

på den lokala marknaden, förklarar Per Jansson. Framtiden ser ljus ut för Comptech, som verkligen har lyckats etablera en stark ställning på marknaden. Ett rejält mått småländsk klurighet har spelat en stor roll, liksom en strävan efter att alltid bli lite bättre och överträffa kundernas krav. På den vägen kommer man fortsätta leverera från både Skillingaryd och Suzhou framöver.

Samma kvalitet från Suzhou

All produktion och efterbehandling finns samlad under ett och samma tak i Skillingaryd vilket gör att man har full kontroll över alla steg i processen. Ett 25-tal personer arbetar med ett tydligt kundfokus där kvalitet och precision alltid har högsta prioritet. Samma kvalitetstänk präglar även den kompletterande verksamhet som Comptech har byggt upp i Suzhou i Kina. – Det är naturligtvis en stor fördel både för oss och för våra kunder att vi kan erbjuda svensk kvalitet och design i Asien. Produkterna tillverkas i Kina med samma typ av maskiner och utrustning och med samma högkvalitativa resultat som i Sverige. Vi har även direktleverans från Sverige till Asien men kan då ha kundkontakt genom bolaget i Kina vilket underlättar kundkontakten och stärker våra relationer

Vi finns nära dig när du behöver och kan hjälpa din verksamhet att växa. Välkommen till Swedbank i Gnosjö/Vaggeryd.

Vi får entrepre nö och före rer tag att växa


42

industri

Affärstidningen näringsliv

Smålands Stålgjuteri från hand till 3D-formning! Idag finns viss hand- formning kvar, men nu är det skalformning i moderna maskiner samt 3D-printade kärnor och formar, som gäller.

visitgislaved.se

När det gäller 3D-printning av sandformar samarbetar man sedan ett par år med tyska ExOne, som dessutom är delägare i den printmaskin som Swerea Swecast nyligen invigde i nyrenoverade lokaler på Munksjöområdet i Jönköping. 3D-tekniken runt gjutna konstruktioner, används allt oftare, på olika sätt. Allt från att hjälpa kunder med att anpassa deras detaljer, till gjutna lösningar. En process där man förutom den geometriska lösningen även skall bestämma ett material som är lämpligt i sammanhanget. Gjuteriet hanterar idag allt från låglegerade till duplexa rostfria stål. Tittar man på de branscher som SSG växer mest inom är det pumpsektorn samt inom skogsbruk, där även bioenergi är en betydande del. Annars är det, enligt vd Per Ytterell, återigen bearbetning som allt fler kunder vill ha hjälp med. Detta är en del av tillverkningskedjan som oftast har kommit och gått genom åren. Beläggningen på företaget är i skrivande stund god, vilket har gjort att man under september månad valde att åter gå upp i tvåskift. Dock vet man med sig, sedan tidigare att det är tvära kast i branschen, avslutar Ytterell.

Foto: Symbolbilder.se

SSG är ett familjeägt företag, i andra generationen, med ett trettiotal anställda. Företaget, som idag ägs och drivs av tre bröder Ytterell, Per, Leif och Sven, grundades 1967. Då jobbade man med helt för hand, på enklaste sätt.

PÅ GÅNG ? Besök vår sajt och upptäck vad du kan göra i vår kommun. Följ Gislaveds Turistbyrå på Facebook, så får du tips direkt i sidflödet! Vi finns även på Instagram under namnet visitgislaved.


Affärstidningen näringsliv

ETT VAL SOM GÖR SKILLNAD. En tjänstgöring inom försvaret är en möjlighet att göra skillnad på riktigt. Det är ett utmanande arbete som bidrar till samhället, demokrati och mänskliga rättigheter. Både i Sverige och utomlands. Läs mer om hur du kan göra skillnad, på hel- eller deltid på forsvarsmakten.se eller på jobb.forsvarsmakten.se

industri

43


44

industri

Affärstidningen näringsliv

Gnosjö Automatsvarvning har gjort en framgångsrik resa 1974 köpte makarna Olle och Solweig Fransson Gnosjö Automatsvarvning. På drygt 40 år har det lilla familjeföretaget i Småland förvandlats till en stor aktör inom sitt affärsområde. – Det är en jätteresa vi har gjort, säger VD:n Linda Fransson.

Gnosjö Automatsvarvning som grundades 1947 har idag cirka 55 anställda och omsatte senast 77 miljoner kronor. Företaget som svarvar komplexa detaljer i stora serier med krav på högsta precision, har kunder inom så skilda områden som fordons- och verkstadsindustri, industrireglage, fästelement och inredningsdesign. Cirka 30 procent av omsättningen kommer från export till främst England, Tyskland, Danmark, Holland, Ungern och USA. Speciellt Ungern har blivit en stor mark-

– 1979 fick vi vår första rundbordsautomat. Den kostade 800.000 kronor och vi omsatte bara 700.000 kronor i hela företaget. Ingen bank ville låna ut pengar så vi fick leasa den, säger Linda Fransson och skrattar. – Nu har vi annat läge och en annan backup från leverantörer och banker. Det är en enorm skillnad. Blev majoritetsägare tidigt

Linda Fransson, vd

nad. Där monteras pumparna hos BorgWarner TTS (Haldexkoppling) som ingår i kopplingen till fyrhjulsdrivna bilar och Gnosjö Automatsvarvning svarvar komponenter till dessa. Hittat sin egen roll

Hisslager.

Linda Fransson, föddes 1974, och har tagit vid efter sina föräldrar Olle och Solweig som också jobbar kvar i företaget. Linda har kontoret vägg i vägg med sin mamma, men det har inte inneburit några problem. – Solweig har varit min förebild i alla år och jag har inte försökt ta hennes eller någon annans roll. Jag har hela tiden försökt att hitta min egen roll… Men det har inte varit en helt enkel resa från 70-talets första steg till dagens miljonaffärer. Investeringen av företagets första rundbordsautomat var inte helt problemfri.

I dag har Gnosjö Automatsvarvning 15 maskiner (rundbordsautomater) som kostar cirka tio till femton miljoner kronor styck. Det finns lika många CNC-svarvar som är till för produktion av mindre volymer än rundbordsautomaterna. Linda Fransson och hennes syster Anna Sandberg fick tidigt känna på företagandet i och med att generationsväxlingen skedde redan på 1980-talet. Redan 1988 blev de majoritetsägare i företaget. – I och med att jag kom med så tidigt har jag alltid känt mig involverad och aldrig satt åt sidan. När jag studerade på högskolan så kände jag mig bortskrämd av allt för stora företag så jag valde att fortsätta jobba här. Linda tycker att mångfalden är viktig i jobbet som VD. – I mitt jobb kan det handla om att åka till konditoriet och handla frallor, att göra kundbesök eller köpa maskiner. Kunderna viktiga

Inuti Index MS40.

problemlösning tillsammans med sina kunder. Det är en del i företagets DNA, att aldrig nöja sig förrän man nått den perfekta lösningen. – Vi är nog ganska orädda av oss, vilket jag tror är grunden till att få fram innovativa idéer – kombinerat med stort tekniskt kunnande så klart. Sen är vi ju smålänningar också, med båda fötterna stadigt på jorden, så ingen behöver oroa sig för att vi ska bli uppblåsta av framgång, säger Linda Fransson.

Kundrelationer är viktiga och där jobbar Gnosjö Automatsvarvning mycket med

Du behövs i Tranås! Närhet är den gemensamma nämnaren varför drygt 18 000 människor väljer småstadslivet i Tranås. Närheten till varandra, till kulturen, till naturen, till shoppingen och sjön Sommen. Men också till jobbet och - ja faktiskt- storstan. På 50 minuter är du på en flygplats som tar dig vidare ut i världen!

Välkommen att slå oss en signal så berättar vi mer 0140-687 90


Affärstidningen näringsliv

industri

45

Tranås Industrikablage satsar vidare Tillverkning av kablage och avancerad systemmontering har varit levebröd för Tranås Industrikablage sedan starten 1986. Med marknadens bredaste maskinpark och utökade lagerytor kan man möta även mycket komplexa specialtillämpningar inom kablage. Nu satsar företaget på tillväxt och nya mål, bland annat med en ny säljare som är välkänd inom branschen och i regionen.

För att kunna erbjuda högsta kvalitet, snabba ledtider och säkra leveranser har Tranås Industrikablage valt att prioritera en avancerad maskinpark. Den är faktiskt så pass heltäckande, att företaget i princip kan leverera allt inom kablage. – Vi har investerat och automatiserat så mycket vi kan under många år, med resultatet att vi idag har en fantastisk maskinpark med de modernaste maskinerna som finns. Det som är intressant är att det inte är specialmaskiner utan standardmaskiner. Vi kan ändå leverera specialprodukter eftersom vi har tillgång till så många olika maskiner – det är en smart investering för framtiden, anser vd Börje Fransson. Lyfter försäljningen till nästa nivå

Utöver materiella resurser förfogar Tranås Industrikablage över en kompetens utöver det vanliga, bland medarbetarna finns en samlad erfarenhet som överträffar det mesta inom branschen. – Vi är stolta över vår personal som verkligen ställer upp i alla lägen. Hittills har vi förlitat oss på ett gott rykte och långa relationer. Nu ser vi att det kan vara läge att satsa mer på marknadsföring och aktiv försäljning, och därför har vi valt att engagera Jörgen Martinsson som säljare på konsultbasis, berättar Börje Fransson vidare. Jörgen Martinsson är en tidigare medarbetare som även varit engagerad säsongsvis som utesäljare. Han har ett långt förflutet inom branschen med erfarenhet från företag som Kablema, Westcomp, NOTE och Escunordic. Han kör dessutom Torpöns färja på sommaren och är därmed van vid att kunna kräva en hållbar kabel. – Våra kunder är lokala och regionala, i vissa fall nationella. Våra kunders kunder är dock globala, och det ställer oerhört höga krav på oss som leverantör. Jörgen Martinsson ska lyfta vår försäljning till nästa nivå och hjälpa oss bygga långvariga relationer, fortsätter Börje.

Tranås Industrikablage har investerat och automatiserat under många år. Dagens maskinpark är den mest moderna i branschen.

sion. Under 2012 byggdes en andra våning till i den egenägda fastigheten och i år tillkom ytterligare ett plan med ett tiotal nya arbetsplatser. Börje Fransson avslöjar att specialteknik som ingjutningar och annat som utövas inom kablagebranschen är något som man kommer att satsa mer på framöver. Han ser också nya möjligheter i samband med att outsourcing långt ifrån Sverige blir dyrare med dyrare transporter och nya kvalitetskrav. Börje tror även att Tranås kommer att bli en viktig ort i Sveriges framtida infrastruktur för järnväg och därmed fortsätta vara en tillväxtkommun när det gäller industriell tillverkning. Avslutningsvis säger han: – Vi har idag minst 125 kunder och plats för många fler. Vill man besöka oss så har vi dessutom ett eget hotell på Tranås Storgata. Vi välkomnar såväl gamla som nya kunder till oss.

Bland medarbetarna finns mycket samlad erfarenhet och kompetens. – Vi är stolta över vår personal som verkligen ställer upp i alla lägen, säger vd Börje Fransson.

Långt automatiserat – men fortfarande med kontroll för att klara mycket komplexa specifikationer.

Allt inom kablage hör till företagets vardag.

Äntligen! 23 avgångar till Stockholm... 11 avgångar till Världen via Frankfurt... 5 direktcharter...

...i veckan!

Mot nya möjligheter

Tranås Industrikablage har en verkstadsyta på omkring 3.000 kvadratmeter. Lokalerna har successivt byggts ut för att hålla jämna steg med företagets expan-

jonkopingairport.se


46

industri

Affärstidningen näringsliv

Steelnova sprider svensk kvalitet internationellt Som en stolt företrädare av möbelriket i Vaggeryd levererar Steelnova över 100 000 sits- och bordsunderreden per år. Företaget har snabbt etablerat en stark ställning inom såväl svensk som internationell möbelindustri och förlitar sig på effektiva processer, gedigen kunskap och marknadens modernaste maskinpark. Samarbeten med bl.a. danska möbeltillverkare har öppnat nya tillväxtmöjligheter under de senaste åren.

Danska designers och möbeltillverkare har börjat lyfta blicken norrut. Precis som Småland har Danmark en lång möbeltradition och den tar Steelnova vara på

Manuellsvets TIG utförs av Martina Sjöö. Bred maskinpark med utrymme för tillväxt

Robotsvetsen övervakas av Michael Hindersson.

genom att erbjuda riktigt bra produkter. Från idéskiss till färdigpackade produkter mot slutkund – Steelnova är med hela vägen och bidrar med oumbärlig kunskap som lyfter kundernas erbjudande till en ny nivå. Intresset för svensktillverkning ökar

Rörlaseroperatör Imer Spanca.

Tidigare har den skandinaviska möbelindustrin fokuserat mycket på tillverkning i Polen, Baltikum och Kina. Steelnova bidrar till att Sverige kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ där kvalitet och leveranssäkerhet är starkt framträdande egenskaper. – Under de senaste åren har vi lyckats bygga upp gynnsamma samarbeten med ett antal skandinaviska möbeltillverkare. Det bi-

drar till att vi kan utveckla vår tillverkningsprocess och skapa ett bredare erbjudande, berättar Jörgen Åberg, marknadschef på Steelnova. För Steelnovas del kretsar mycket kring en stor flexibilitet i vad som kan tillverkas av stål med tillgång till ny teknik. – Vi sköter inte bara tillverkningen av kundens produkter. Vi kan även bistå i ett tidigare skede – redan under utvecklingsarbetet kan vi stå till tjänst med vår kompetens inom avancerad produktutveckling. Genom att vi även kvalitetskontrollerar alla steg i processen tillför vi kvalitet genom hela kedjan. Vi kan till och med ordna med packning och leverans mot slutkund, informerar Jörgen.

Steelnovas maskinpark är en av Sveriges mest omfattande och moderna för tillämpning inom möbelbranschen. Med Adige LT Fiber för rörlaserskärning kan man skära i stål, aluminium, mässing, rostfritt och koppar. Maskinen hanterar både runda och rektangulära rör, även större dimensioner (max 150 mm) och rörlängder på upp till åtta meter. Fördelen med att hantera långa rör är att svinnet minskar eftersom materialet används mer effektivt. – Då maskinerna idag går i tvåskift finns det utrymme att ta in fler legojobb då kapaciteten medger att vi skulle kunna gå upp på treskift. Vi ser att efterfrågan ökar och har börjat rusta för det nu, säger Jörgen Åberg. Steelnova har även ett antal rörbockningsmaskiner med svetssömsökning och hålsökning. Lasern rationaliserar processen då man kan göra kapning och håltagning i ett. Den stora vinsten ligger i att ett processled kapas

eftersom hålsökningsfunktionen gör att hålen från rörlasern passas in rätt vid bockningen. I maskinparken finns även ett antal robotsvetsar, men ibland förekommer även manuell svetsning. Tänkbar utveckling inom nya nischer

Steelnova räknar med fortsatt expansion baserat på en stark orderingång från såväl svenska som utländska kunder, där danska möbeltillverkare nu står för ett växande antal uppdrag. Eftersom Steelnova kan hjälpa kunderna att översätta sina idéer till verklighet och dessutom ständigt utvecklar smartare sätt att tillverka produkterna på så ser framtiden tämligen ljus ut. – Vi kan tänka oss att bredda vår verksamhet mot andra branscher. Vi är dock proffs på just möbelindustri, därför tänker vi oss en utveckling inom närliggande branscher med samma krav på kvalitet och finish som den moderna möbelindustrin, säger Jörgen Åberg avslutningsvis.

Kongsberg Automotive provides world class products to the global vehicle industry. Our products enhance the driving experience, making it safer, more comfortable and sustainable.

Enhancing the driving experience

Our Business Kongsberg Automotive’s business has a global presence. With revenues of around EUR 1 billion and over 10,000 employees in 20 countries, Kongsberg Automotive is truly a global supplier to the passenger car and commercial vehicle industries. The company is headquartered in Kongsberg, Norway, and has 32 production facilities worldwide. Our Products The product portfolio includes seat comfort systems, driveline related systems, fluid assemblies, and industrial driver-interface products developed for global vehicle manufacturers. Our Business Areas Kongsberg Automotive Group is organized into four business areas, Interior, Driveline, Fluid Transfer, Driver Control, each with a clear customer and product focus.

www.kongsbergautomotive.com


Affärstidningen näringsliv

industri

47

Energieffektiviseringar högt på agendan för lokal elbyrå Industribelysningslösning ar, maskininstallationer, installation av datanätverk samt kompletta säkerhetssystem inklusive passage- och larmsystem har länge varit huvudfokus för Elbyrån i Vaggeryd. I takt med att marknaden efterfrågar allt mer energieffektiva lösningar har Elbyrån både fått ett större tjänsteutbud och ett mer omfattande upptagningsområde.

Stora besparingar med rätt teknik

Elbyrån erbjuder även skräddarsydda, kompletta belysningslösningar. Håkan upplyser att det ofta finns stora besparingar att hämta om man satsar på rätt teknik, med flera framgångsrika exempel från egna projekt. Sporthallen i Vaggeryd har fått ny energisnål belysning med en halvering av energiförbrukningen som resultat. Samtidigt har ljuskvaliteten i sporthallen förbätt-

Inga jobb är för stora eller små, här kopplar Anders Gustavsson in en doseringspump i det nya reningsverket i Åker.

rats med ungefär 25 procent och miljön är både behagligare och mer hälsosam att vistas i tack vare det flimmerfria ljuset. – Vi har kompetens inom alla områden med drivna montageelektriker, servicetekniker, belysningstekniker och installationselektriker. Vi kan ena stunden vara involverade i ett avancerat serviceuppdrag på en CNC-maskin, för att i nästa snabbt ställa om och fokusera på energisnål belysning i kommunala fastigheter som exempel. Trygg och miljömedveten partner

Elbyrån är dessutom uttalat bra på servicearbeten. Med hög tillgänglighet och flexibilitet kan en servicetekniker ofta vara på plats inom några timmar när det är fråga om ett haveri på en industri. – Vi håller vad vi lovar och har en stor kompetens som vi snabbt

kan omsätta i praktiken. Dessutom känner vi de lokala företagen väl och vet vilka processer de arbetar med, säger Håkan, som tidigare varit elinstallationsansvarig på ett stort massabruk i Vaggeryd. I takt med marknadens efterfrågan har verksamheten breddats mot kranskommuner där Sävsjö är först ut. Elbyrån gör också en stor sak av att bidra till ett minskat avtryck på miljön, bland annat genom att satsa på solceller och elbilar. Det fick man gehör för redan för två år sedan i form av kommunens miljövårdspris. – Vi är en trygg partner för industriföretag i Vaggeryds kommun med omnejd. Vi vet vad som krävs för att deras verksamhet ska fungera optimalt och agerar därefter, poängterar Håkan Gustafsson som avslutning.

NÄR NI HAR VÄGARNA FÖRBI STJÄRNFALLET! Reser ni längs riksväg 26 eller 27 och stannar till där vägarna korsas vid Gislaveds norra infart, kommer ni till handelsområdet Smålandia.

Mark- och exploateringsenheten har i Gislaveds kommun förberett plats åt både handels- och industribyggnader. Vår lotsande organisation arbetar

med att underlätta för aktörer att etablera sig här. Vill ni veta mer om ledig mark, gå in på vår webbplats med interaktiva kartor. Välkomna.

En viktig del i vårt miljöarbete är att erbjuda miljöriktiga tjänster, exempelvis installation av solpaneler för egen elproduktion. Här installeras solpaneler på tak istället för traditionella takpannor. Foto: Olof Broman, Hagafors

Konstverket Stjärnfall

Utöver de mer eller mindre traditionella elinstallationsuppdragen arbetar Elbyrån med värmesystem och samtliga förekommande elinstallationer vid nyproduktion av bostäder. Man arbetar också aktivt med energieffektiviseringar som med tanke på aktuell energidebatt är ett växande intresseområde såväl inom industrin som bland fastighetsägare. Vd och majoritetsägare Håkan Gustafsson kommer själv från industrin och vet hur viktigt det är med optimala installationer där produktionen flyter på utan onödiga avbrott. Stillestånd orsakar stora kapitalförluster per timme, därför är det viktigt att Elbyråns installatörer kan vara på plats omgående och har den erfarenhet som krävs för avancerade serviceuppdrag. – Vårt primärområde har länge varit Vaggeryd med omnejd. Under senare år har vi även lyckats vinna mark i kranskommunen Sävsjö. Vår verksamhet kretsar fortfarande mycket kring maskininstallationer och ombyggnationer ute på industriföretag. Så fort en maskin ska flyttas eller en ny förvärvas krävs det omfattande elinstallationer och finjusteringar för att säkerställa optimal och säker drift, förklarar Håkan.

gislaved.se/ledigmark


48

industri

Affärstidningen näringsliv

Werinova tongivande inom två- och trekomponentstillverkning En av Sveriges ledande komponenttillverkare inom formsprutad plast finns i Mullsjö. Under drygt 30 år har företaget varit tongivande i branschen, vd Joachim Werich ser fram emot ytterligare decennier av tillväxt i en av Sveriges mest avancerade fabriker för två- och trekomponentstillverkning.

Werinova är en välkänd leverantör av bland annat penselskaft, saltburkar och plastdetaljer för rullstolar och annan specialutrustning. Företaget vänder sig emellertid till alla som har behov av formsprutade plastdetaljer,

små som stora serier. Den globala marknaden har öppnat sig för Werinova, som konkurrerar med precision, pålitlighet och en nära nog unik förmåga att leverera lite mer avancerade produkter. Det började med penselskaft

Det som idag är Werinova består egentligen av två sammanslagna företag. Joachim Werich etablerade det ena redan 1983. – Penselskaft var redan från början en huvudprodukt, och företaget etablerades till stor del grundat på att ersätta dåvarande träskaft i Anzas penslar med en minst lika bra och tillförlitlig variant i plast, upplyser Joachim. Skandinaviens största tillver-

Interiör från 1 av 3 maskinhallar.

kare av penslar och andra måleriredskap är fortfarande en av de viktigaste kunderna för Werinova idag. De ställer mycket höga krav vad gäller kvalitet och leveranssäkerhet, något som Werinova kan uppfylla tack vare lång erfarenhet och gedigen kompetens i kombination med marknadens mest effektiva tillverkning för två- och trekomponentsproduktion. Styrkan i trekomponentstillverkning

Det finns ett enormt spektra på vad man kan tillverka i formsprutad plast, och Werinova driver i många avseenden utvecklingen inom området. Förutom måleriredskap har företaget specialiserat sig på avancerade detaljer till bland annat rullstolar, där en av världens främsta tillverkare också utgör en långvarig samarbetspartner. – Vi har ett gediget samarbete med Invacare, som bl.a. köper tvåkomponentsgjutna detaljer till sina rullstolar från oss. Just att vi kan producera med flerkomponentsteknik gör oss också lite speciella på marknaden, där man i huvudsak fokuserar på en- eller tvåkomponentstillverkning. Det gör oss framförallt till en partner

Burk för hushållssalt med IML-teknik.

att räkna med i konkurrens mot lågkostnadsländer, förklarar Joachim Werich. Genom en högautomatiserad process kan Werinova hålla nere produktionskostnaderna och därigenom erbjuda konkurrenskraftiga priser för långt förädlade produkter. För en framtida ledande position

Dagens utökade moderna lokaler är funktionella och ändamålsenligt byggda för att vara miljömässigt anpassade, vilket naturligtvis även inkluderar högt ställda krav gällande en god arbetsmiljö för ett 40-tal anställda. Att Werinova står för hög leveranssäkerhet av förstklassiga kvalitetsprodukter är en självklarhet, menar Joachim Werich. Så har det även varit historiskt vilket också verkar grundläg-

gande för företagets framtida ledande position i branschen. – För att kunna behålla en sådan position är det viktigt att vi har kompetenta medarbetare, samarbetsparters och leverantörer. Det inbegriper även ett nära samarbete med behöriga myndigheter, tillägger Joachim. Viss planering inför ett förestående generationsskifte har påbörjats och Werinova avvaktar nu med beslut i frågan för att först utvärdera de presumtiva alternativ som förväntas komma fram.

Nybyggda fabrikslokalen.

Göhlins främjar den tillverkande industrins tillväxtpotential Anrika Göhlins Verktyg & Maskin AB i Gnosjö är återigen tillbaka i familjen Göhlins ägo med Göran Göhlin som vd. Idag präglas familjeföretaget av en starkare sammanhållning än på länge med fjärde generationen på ingång. Göran beskriver själv företagsklimatet som en modell för framtidens arbetsplats med plats för såväl äldre som yngre förmågor.

Göhlins servar den producerande industrin i Gnosjöområdet med de produkter och lösningar som efterfrågas när det gäller automation, skärande bearbetning, mätning, maskiner och sammanfogning. I sortimentet finns dessutom det mesta vad gäller industriförnödenheter. Det breda sortimentet kombineras med en enligt Göran Göhlin nästan oslagbar servicenivå och det har gjort Göhlins till en värdefull samarbetspartner för tillverkningsindustrin i hela Gnosjöområdet.

Standardprodukter med unik funktion

Göhlins grundades 1912 och drevs länge som en klassisk järnhandel. Under 1980-talet fick företaget sin nuvarande inriktning som verktygs- och maskinleverantör. I samband med att verksamheten senare flyttade till nya lokaler på Industrigatan i Gnosjö förstärktes kunskapsprägeln och idag står Göhlins för en kompetensbank omfattande det mesta som rör automation och modern industriell tillverkning. I en av de största produktgrupperna, skärande bearbetning, ingår det mesta inom borrning, svarvning, fräsning och gängning. Även kringutrustning som till exempel skärvätska och absorbenter tillhandhålls när det behövs. Inom automation ingår produkter från världsledande fabrikat som SMC, Metal Work och Piab. – Produkterna som vi har i hyllorna är inte unika i sig, men det är däremot funktionerna som de åstadkommer. Vi säljer helhetslösningar där mycket av det som levereras till kund förädlas av oss här i våra egna lokaler. Som exempel producerar vi specialskuren tejp efter önskemål, och om kunden ska ha tejpade kikasikten kan vi ordna med det också. Att göra mer för varje kund är ett vinnande koncept som vi tror på, säger Göran Göhlin. Konstruktionstejper används mer och mer inom industrin och ersätter på ett effektivt sätt metoder där man tidigare förlitat sig på att svetsa och nita ihop produkter. Göhlins var tidiga på området och har nyligen investerat i utrustning för att anpassa produkterna till specifika kundbehov.

– Vi har förstärkt vår position avsevärt genom att satsa mer på webborder och utökade leveranser. I dagsläget är merparten av vår försäljning inom en radie på cirka fem mil, men i framtiden kommer vi att ha en större rikstäckande försäljning tack vare nätorder. Vi kommer också att satsa på en föryngring inom personalstyrkan och det är något som präglar oss redan idag. Göran Göhlin ser mycket ljust på framtiden och speciellt mot bakgrund av att intresset för den kundspecifika konstruktionstejpen ökar. I framtiden kan det mycket väl tänkas att Göhlins utökar sitt sortiment av egenutvecklade och konverterade varor. I dagsläget finns det ungefär 2000 olika variationer av konstruktionstejp, lika många variationer är med hög sannolikhet möjliga inom andra produktområden.

Egen produktion kan utökas

Henrik Olofsson.

Göhlins firade sitt 100-årsjubileum för tre år sedan. Nu satsar man friskt framåt inför kommande 100 år. Göran poängterar att industrin i Gnosjöregionen går framåt i sin utveckling. Om det går bra för industrin i regionen så går det även bra för Göhlins.

Göran.


Affärstidningen näringsliv

industri

49

Skräddarsydda förpackningslösningar från Småland till världen Plasten är ett av vår tids mest versatila material. Plast i någon form används i princip inom all tillverkande industri och nya applikationsområden tillkommer hela tiden. Många plaster är även kostnadseffektiva att framställa, samtidigt som de har en flexibilitet och uthållighet som efterfrågas inom väldigt många områden. Det har småländska Mo Industri tagit fasta på och vidareutvecklat i en av marknadens mest effektiva processer för tillverkning av plastpåsar och folier.

Mo Industri AB grundades redan 1957. Företaget har sedan allra första början i princip drivit utvecklingen när det gäller tillverkning av förpackningsmaterial i polyeten, och då i första hand material som blir till genomskinliga plastpåsar eller folie. Idag är Mo Industri det minsta dotterbolaget inom Trioplast Industrier, en av världens ledande plasttillverkare. Med ansvar för viktig process

Mo Industri bygger långa relationer och

tror på ömsesidig tillit där man verkligen tar ansvar för utveckling av lönsamhet och tillväxt. Företaget ansvarar som leverantör av skyddande förpackningslösningar för ett viktigt led i kundernas process. Kunderna kan i sin tur övergripande delas in i tre huvudgrupper, enligt vd Bo Kampf: – Vi utvecklar och tillverkar helt igenom skräddarsydda förpackningslösningar för kunder inom läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin samt övrig tillverkningsindustri. Vi tillämpar mycket höga krav gällande arbetsmiljö och säkerhet i fabriken, där vi tillverkar allt i en ren och kontrollerad miljö. Det är just därför vi kan leverera till både läkemedels- respektive livsmedelsindustrin. Många spännande uppdrag

Mo Industri har kunder som varit med sedan starten för snart 60 år sedan. Inom livsmedelssektorn levererar man som exempel till några av Sveriges största aktörer, men samtidigt finns en del småföretag med på kundlistan. – Det finns många spännande uppdrag som omfattar lite annorlunda produkter i korta serier, bland annat högkvalitativt förpackningsmaterial för chokladpraliner men även specialpåsar för att bära hem akvariefiskar. Många av våra kunder har försäljning världen över och vår produkt utgör då en del av en global kedja, berättar Bo Kampf vidare. Förutom färdiga, svetsade påsar samt folier tillverkas även slang i Mo Industris

lokaler i Bottnaryd. Slangen är av samma genomskinliga polyeten som vanliga plastpåsar, och kan bland annat användas för att framställa just påsar i kundernas anläggningar. Men slangen kan även tillämpas inom andra områden, som exempelvis inom ventilation. Det krävs då att den hålas på ett visst sätt och det är ett exempel på en tjänst som Mo Industri kan erbjuda.

klassiga produkter. För att klara uppgiften behövs rätt kompetens, och här satsar Mo Industri mycket på egen upplärning. – Min förhoppning är att våra anställda ser det som en rolig och givande utmaning att arbeta på Mo Industri, eftersom vi alltid vill utvecklas och följa med i branschens förändringar och vår personal verkligen är en stark drivkraft i det, avslutar Bo Kampf med.

Kompetens är kärnan

Moderkoncernen Trioplast Industrier är en av Europas ledande aktörer inom kreativa och kostnadseffektiva förpackningslösningar baserade på polyetenfilm. För Mo Industri innebär det en trygghet att tillhöra en så pass omfattande koncern, bland annat då man får tillgång till koncernens samlade erfarenhet gällande produkt- och materialutveckling. Mo Industri kommer även framledes att fokusera på kundbehov, kvalitet och teknik för att kunna producera och leverera först-

Välkommen till livskvalitet Mullsjö kommun – en del av Friluftsriket Här finns den vackra naturen runt knuten samtidigt som det är nära till arbete, service och barnomsorg. Upptäck den levande matkulturen eller ta en runda på Sveriges första golfbana. Här blomstrar ett engagerat och aktivt näringsliv och föreningarna bjuder på många varierande fritidsaktiviteter – året om. En trygg och fin plats att leva på!

och

Närhet Nära till boende, arbete och service Ta del av det rika föreningslivet Upplev den underbara naturen, precis runt knuten Harmoni Utforska och koppla av i skog och mark Njut av musik och teater i unik bruksmiljö Upptäck dina nya smultronställen

Fokus på tillväxt lyfter

Framtidstro Tillgänglig service och god barn- och äldreomsorg Inspireras av ett aktivt och engagerat näringsliv En plats att utvecklas på oavsett ålder, ursprung eller intressen

Infocenter… Hitta just ditt smultronställe i Mullsjö kommun!

… i Mullsjö centrum har information om vår kommun, dess verksamheter och fungerar även som turistinformation. Kontakta oss om du har några frågor: infocenter@mullsjo.se 0392-140 00


50

industri

Affärstidningen näringsliv

Gnotec vill finnas nära kunderna Gnotec vill växa både i Sverige och utomlands. Det är en del av företagets strategi. - Vi vill växa på olika marknader genom ett nära samarbete med våra kunder, säger Anders Freding, platschef vid Habo-fabriken. Gnotec tillverkar plåtkomponenter till kunder inom fordons- och tillverkningsindustrin. Företaget erbjuder tillverkning i en rad processer som automatpressning, laserskärning, kantpressning, och svetsning. Gnotec har även specialiserat sig på processer som screentryckning och kompletta logistikuppdrag där kunden supportas genom hela flödet från tillverkning till leverans till slutkund. – Våra svenska tillverkningsenheter är nischade mot olika volymsegment men vi ser också vikten av att finnas rent geografiskt där våra kunder finns, förklarar Anders Freding. 600 anställda i koncernen

– Gnotec är sprunget ur den småländska industrin och det äldsta bolaget i gruppen startade redan 1933. Idag är man en koncern med sex olika bolag med över 600 anställda, fyra i Sverige, ett i Slovakien och ett i Kina.Sedan 2013 ägs företaget av Frauenthal

Automotive med huvudkontor Wien i Österrike. Just nu utvärderas möjligheten att starta tillverkning även i Brasilien som är en av världens största marknad för bil- och lastbilstillverkare, Gnotec har sedan maj i år ett teknik- och försäljningskontor i Curitiba. – På sikt skulle det betyda mycket för oss att kunna placera tillverkning även där, säger Anders Freding. – De svenska fabrikerna finns i Habo, Kinnared, Reftele och Motala medan huvudkontoret ligger i Gnosjö. I Motala tillverkas plåtkomponenter till industriapplikationer – en verksamhet som Gnotec förvärvade 2014 då man köpte företaget Termoregulator. – Det är lite av vårt framgångsrecept att vi kan erbjuda tillverkning av komponenter i ett brett spann från låga till höga produktionsvolymer, säger Anders Freding.

Viktig order i Kina

– 2012 etablerade företaget en fabrik i Kunshan i Kina och där har man nyligen fått en order som är värd över 70 miljoner kronor om året. Ordern omfattar tillverkning av pressade och svetsade karosskomponenter till personbilar som utvecklats av den kinesiska biltillverkaren Geely i samarbete med Volvo cars. – Det är en del av vår tillväxtstrategi att växa på olika marknader inom hela koncernen. Vi jobbar kontinuerligt med att bredda vår kundbas och strävar alltid efter att hitta effektiva lösningar som gynnar både oss och våra kunder, till exempel genom automatisering, säger Anders Freding och fortsätter: – Ska man vara en spelare på den här marknaden och samtidigt vara konkurrenskraftig måste man också våga satsa, både på modern teknologi och på närvaro, att helt enkelt vara där kunderna vill att vi ska vara.

Operatör Mikael Sjöberg laddar magasinet till en av företags robotkantpressar.

Anders Freding och produktionsledare Kristoffer Emanuelsson diskuterar utfallet från en kombinerad stans-/lasermaskin.

Svetstekniker Tomas Wåhlin kontrollerar en svetsad artikel.

VI GÖR VANLIGA SAKER OVANLIGT BRA!


Affärstidningen näringsliv

industri

51

Hög kvalitet får inte vara en motsats till god miljö Namnet EVO kommer från de tre bröderna som grundade industrin; Edwin, Valfrid och Oscar. Året var 1945 – och därefter har den ena framgången avlöst den andra i familjeföretaget som nu ägs och drivs av tredje generationen.

Metallfabriken EVO AB har nämligen ständigt satsat på hög kvalitet och nöjda kunder. Ny satsning för ännu högre gjutkvalitet

Under 2014 installerade EVO en centralvacuumanläggning. Varför? Frågan går till gjuterichefen Jonas Karlsson: – Metoden ger oss möjlighet att suga ur alla gaser ur formen i gjutmomentet. Det sker med hjälp av en stor vacuumtank och en pump som är kopplad till alla våra pressar. Den suger ut processhindrande och kvalitetsstörande gaser med 40–60 m3/tim. Vid respektive maskin sitter en styrning som reglerar hur gasutsugningen ska ske i förhållande till hur den smälta metallen pressas in – avgasningen utan vakuum blir ofta över 300 m/s, då blir det ett väldigt högt komprimerat gastryck i formen. Utsugningen anpassas alltid till det aktuella formverktyget och dess komplexitet. Effekten blir en jämnare gjutning med lägre porositet och en yta som i de flesta fall inte behöver någon efterföljande bearbetning. Den avancerade vacuumtekniken och datorstyrda ventilsystem vid varje press ger betydligt högre kvalitet och därtill ökad produktionskapacitet.

gjuterier i Sverige och i Asien. Det här bekymrar Jonas: – I vår del av världen tar alla sitt ansvar. Vi på EVO strävar alltid efter att till och med ligga i täten. Vi har genomfört många miljöförbättrande åtgärder och kan känna gott samvete. Men vi konkurrerar med lågkostnadsgjuterier i Asien där koldioxidutsläppen är gigantiska. Det blir en märklig situation när svenska köpare av gjuteritjänster skryter om sitt miljöarbete, men samtidigt beställer jobben där all skit går rakt ut i atmosfären, berättar han med skärpa i tonen. Fortsatt hög orderingång

EVO fokuserar på press- och kokillgjutning i aluminium, zink och mässing. Trots att konkurrensen från Asien har ökat ligger såväl orderingång som årsomsättning på fortsatt hög nivå. Cirka 80 % av kunderna är svenska företag. De årliga leveransvolymerna för gjutgods ligger på 300 ton aluminium, 40 ton zink och 20 ton mässing.

Helautomatisk maskin med 650 Tons låskraft. Utrustad med senaste vakuumtekniken samt vakuum-metallpåfyllningsrobot.

Än en gång har vi fått ett exempel på vad den småländska viljan kan leda till. Den berömda så kallade ”Gnosjö-andan”!

Helautomatisk pressgjutningscell från år 2013.

Robot som plockar gjutgods, sprayar formen, bryter ingöt/övergöt och lägger ingötet tillbaka i smältan.

Vacuumdoserare för oxidfri gjutmetall

Den snabbare avluftningen, innebär att gjutmetallen fyller formen utan konkurrens av de störande gaser som annars sänker kvaliteten på de gjutna produkterna vid ett mycket lägre gastryck i formen. Från atmosfärens 1.000 mbar till 80–150 mbar. Men EVO har lagt till ytterligare en kvalitetshöjande funktion: En så kallad påfyllare – en vacuumdoserare – alltså en utrustning som suger upp den smälta metallen: – Den gör att vi slipper få med oxiderna som ligger på ytan, berättar Jonas. Vi kör ner en sugskopa en decimeter under ytan. Den känner av var metallen är bäst, gör en kalibrering och suger sedan i sig den helt rena metallen från det som kallas ”den pelagiska zonen”, alltså där kvaliteten för tillfället är som högst. Utvecklar med hänsyn till miljön

Sett ur ett globalt perspektiv är det enorma skillnader i omfattningen av miljöpåverkan mellan

En bank för alla dina bankaffärer Handlar ditt företag med utlandet? Eller ni kanske har verksamhet utomlands och vill växa? Vi finns i 25 länder runt om i världen och har lång erfarenhet av utlandsaffärer. Och var du än möter oss får du den servicenivå du är van vid från ditt kontor hemma i Sverige. Hos oss får ditt företag de råd och tjänster ni behöver. Välkommen in.

Östra Storgatan 2 Jönköping Tel 036-36 51 00 handelsbanken.se/jönköping


52

industri

Affärstidningen näringsliv

Med passion för motornära detaljer i plast och gummi Hordagruppen tillverkar detaljer till fordonsindustrin, både till personbilar och lastbilar. Allt ifrån minsta gummipackning till formblåsta insugningssystem. Och på företaget pågår en ständig utveckling för att hitta nya lösningar att foga ihop eller formge olika material.

– Det senaste i produktutvecklingen är en metod för att gjuta ihop metall med gummi och gummi med plast på ett sätt som ger större bindningskraft. Metoden är också

Air Intake Duct

Kylarbussning monteras i automatiserad utrustning

kostnadseffektiv och mer miljövänlig, säger Conny Bengtsson som är marknadschef.

General Motors i Tyskland, Nordamerika och Korea, säger Conny Bengtsson. Liten organisation nära kunden

Fokus på delarna under motorhuven

Montering av vakuumslangar

Den nya metoden gör att upphängningsbussarna till ett kylarpaket har bättre kvalitet och därmed håller längre. Eller att axeltätningen i ett vindkraftverk får bättre prestanda. Hordagruppen tillverkar även delar till vitvaru-, möbel- och verkstadsindustrin i viss mån. Men huvudfokus ligger på delarna under motorhuven, som insugningssystem, vibrationsisolering, bussningar, vevhusventilationer och vacumledningar för att nämna några av produkterna. Plaströr och gummislangar till insugningssystem är den enskilt största produktgruppen. – Våra kunder är bland annat svenska fordonstillverkare som Volvo Car, Volvo AB och Scania. Men vi levererar även till

Hordagruppen AB är ett privat företag som har över 40 års erfarenhet av att tillverka plast- och gummidetaljer för tuffa miljöer De har tre produktionsenheter – Horda och Bor i Småland och systerföretag i Bielsko Biala i Polen. I Bor sker formblåsningen, i Horda de flesta gummiarbeten och i Polen står den senaste tekniska utrustningen för deras nya metod att gjuta ihop gummimetall och gummi-plast. Totalt har företagen 360 anställda med olika typer av bakgrund. Men VD Lars Lejon säger att de är en liten organisation i sammanhanget vilket gör att de kan jobba nära kunderna på ett helt annat sätt än stora företag. – Vi är en flexibel organisation med spetskompetens som har korta beslutsvägar. Vi går in i ett nära samarbete med uppdragsgivaren och ansvarar för projek-

tet hela vägen med design, konstruktion, utveckling av material, framtagning av prototyper och slutligen serietillverkning, säger Lars Lejon. Hur vet ni vad kunderna behöver?

– Det gäller att vara lyhörd och att finnas på plats. Vi gör unika blandningar och prototyper utifrån varje kunds behov. Vårt utbud av material är brett och vi tänjer ständigt på gränsen för vad som är möjligt att konstruera, säger Conny Bengtsson. Hur kommer det sig att huvudkontoret ligger i lilla Horda?

– Sveriges plast- och gummimecka har av gammal tradition alltid legat i Småland. Så det är bra för oss att finnas här och ta vara på kompetens som finns i bygden. Dessutom finns det gott om engagerade människor i regionen, säger Lars Lejon/Conny Bengtsson.

Ett företag i Värnamo som satsar för framtiden PE Plast har bara funnits i sex år, men växer stadigt och har dubblerat sin omsättning de senaste åren. Nu bygger de ut med nästan tusen kvadratmeter för att få plats med fler formsprutningsmaskiner och för att möta den ökade efterfrågan från fordonsindustrin. Dessutom anställer de fler medarbetare.

Formgjutning i termoplast är PE Plast AB:s gebit. De tekniska delarna de gjuter väger mellan 5 milligram och 2 kilo och det är alltifrån hjulmutterskydd till plastbackar för förvaring i servicebilar. Fordonsindustrin är deras största kund och PE Plast levererar delar till både personbilar och lastbilar i hela Europa och till marknaden i Brasilien och Nord-

amerika. Deras största kunder är Scania och Volvo Cars. – Vi har ett bra nätverk av olika underleverantörer som konstruerar verktyg för både prototyper och serietillverkning. Våra leverantörer av verktyg klarar att leverera med korta ledtider. Genom att vi också tagit steget och handlar med Kina kan vi samtidigt erbjuda våra kunder konkurrenskraftiga priser, vilket såklart är uppskattat. Vårt motto är; rätt produkt, i rätt tid, till rätt pris, säger Patrik Ekwall som är VD. Nya maskiner

Snart står 75 nya verktyg på plats på PE Plast i Värnamo för att formgjuta fler specifika plastdetaljer som biltillverkarna behöver. Ett verktyg har en livslängd på mellan 5 och 15 år beroende på till vilken bilmodell den levererar. Och naturligtvis är pro-

cesserna hos PE Plast certifierade enligt ISO 9000, ISO 14001 och ISO TS 16949, vilket är ett krav från fordonsindustrin. – ISO/TS 16949 borgar för god kvalitet och blir allt viktigare inom tillverkningsindustrin eftersom kunderna efterfrågar det. Vi tror att certifieringarna är en förutsättning för att kunna lyckas i framtiden, säger Patrik Ekwall. Företaget växer

Patrik Ekwall är full av tillförsikt inför företagets framtid. Och i takt med att omsättningen och orderstocken ökar kommer PE Plast att bygga ut sin anläggning i Värnamo med 900 kvadratmeter inom kort. Dessutom kommer företaget också att nyanställa, det innebär att de 15 medarbetarna kommer att vara 20 stycken inom ett år. Det är främst till produktionen som PE Plast kommer att förstärka. Varför går det så bra för er?

– Fordonsindustrin växer och då får vi fler kunder. Vi är det lilla, flexibla företaget med stora möjligheter. Målsättningen är att ha en omsättning på 40 miljoner om max två år.


Affärstidningen näringsliv

industri

53

Nytt koncept binder samman mässor på Elmia Fyra industrimässor blir en. 10–13 maj 2016 kommer Elmia för första gången att arrangera fyra stora industrimässor under samma tak. – Ett helt rätt koncept, tycker Peter Scott, kommersiell chef på Elmia.

Det handlar om mässorna Elmia Automation, Elmia Verktygsmaskiner, Elmia Svets och Fogningsteknik samt Elmia Plåt. 500 utställare och kanske uppemot 10.000 besökare kommer till Jönköping mellan den 10 och 13 maj nästa år. 2012 arrangerade Elmia mässorna för Automation och Svets och Fogningsteknik, men nu tar man över mässan för Verktygsmaskiner från Stockholm, och mässan för Plåt som arrangerades i Göteborg 2013. En attraktiv miljö för affärer

Till stor del handlar mässorna om att utveckla svensk industris globala konkur-

rensförmåga genom investeringar i modern produktionsteknik. – Tillverkningsindustrin är en ryggrad och synergin mellan de olika mässorna kan vara ett sätt att skapa dynamik och få den svenska industrin att bli globalt konkurrenskraftig, säger Peter Scott och fortsätter: – Vi har skapat ett industrikluster som vi hoppas ska bli en komplett och attraktiv miljö om du vill göra affärer. Verktygsmässan är redan fullbokad och Automationsmässan har redan dubbelt så många utställare klara som senast. Parallellt med mässorna pågår seminarier och konferenser som ska bidra till att skapa förhöjd kunskap och som ska få folk att träffas inom de olika branschorganisationerna. Centralt läge i landet

Peter Scott tycker att Elmias geografiska läge är idealiskt för att arrangera rikstäckande mässor. 40.000 kvm yta finns på Rosenlundsfältet i Jönköping som egentligen är en liten udde av Vättern.

– Vi når åtta miljoner människor inom tre timmar. Man kan åka bil över dagen till Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi brukar säga att Jönköping är närmast för flest, säger han och fortsätter: – Vi har märkt en trend att folk vill vara väldigt effektiva och uppleva så mycket som möjligt under sin vistelse här. Att gå på konferens och sedan gå på krogen och rulla hatt har blivit mindre viktigt. Redan 1958 hölls den första mässan i området – och då var allting utomhus. Det så kallade Rikslantbruksmötet hölls på Rosenlundsfältet som ligger mittemellan västgötaslätten och östgötaslätten och inte heller så långt från Skåne. Ett ledande mässföretag

1961 gick Jönköpings stad in i verksamheten och äger i dag 82 procent av Elmia. Sedan starten i början av 60-talet dess har

Lantbruksmötet knoppats av till flera mässor och idag 54 år senare är Elmia ett av Nordens ledande företag inom mässor och event. Bland annat arrangeras Elmia subcontractor som är en av världens största mässor för underleverantörer inom industrin. 1.200 utställare från 30 länder kommer till Jönköping mellan 10–13 november i år. – Husvagnsmässan är en annan stor sak för oss. 20 procent av den totala försäljningen av husbilar och husvagnar i Sverige görs under mässan och 10.000 personer campar i området, säger Peter Scott.

Almi - när idéer ska utvecklas och företag ska växa Vi vill se fler djärva idéer och fler företag som satsar. Inom alla branscher. Oavsett vilken satsning du står inför t ex utveckling eller köp av ett företag, att utveckla en ny produkt, en marknadssatsning, eller kanske en internationell lansering - kontakta Almi. Vi är en partner med bredd som erbjuder lån, rådgivning och riskkapital.

Läs mer på almi.se/jonkoping


54

industri

Affärstidningen näringsliv

Träfanér på uppgång Den ”vita trenden” med ljusa laminatinredningar håller på att ge vika. Nu vill många ha mörkare och varmare färgsättningar omkring sig. AB Sydfanér matchar den ökade efterfrågan på varma och miljövänliga material, som träfanér erbjuder.

Den starka trenden med ljust och fräscht som slog igenom runt 2007 håller nu på att mattas av enligt Ragne Jonsson, vd på AB Sydfanér, som varit verksam i branschen i 40 år. – Ett laminatbeklätt kök ger en steril känsla. Det finns en koppling mellan lågkonjunktur och "vit trend". När konjunkturen är bättre vill vi ha mörkare inredningar. Det finns arkitekter som tycker det skulle vara roligt om furu kom tillbaka, säger han. Träfanér används till golv, väggar, tak, möbler, kök och inredningar. Till skillnad mot laminat består det av äkta trä och ingenting annat. På 70-talet var furu det dominerande träslaget i våra inredningar. Efter 70-80-talen har bok, björk, körsbär och ask etablerat sig på den svenska marknaden. Det har även varit en liten

trend med valnöt. Ek har hela tiden varit ett av de populäraste träslagen i Sverige. Förutom en varmare känsla ger träfanér en helt unik yta då inga träd är exakt likadana. – Många har svårt att se skillnad på träfanér och laminat, som är det material som konkurrerar mest med träfanér. Därför kan det vara värt att poängtera att laminat består av en fotograferad yta som innehåller kemikalier och plast. När man tillverkar fanér lägger man trät i vatten för att sedan skära det i tunna skikt. Inga tillsatser används. Det gör också att det inte släpper ifrån sig några giftiga ämnen. Med tanke på att trä även är förnyelsebart, så är det den mest miljövänliga produkten man kan använda. För att tydligt skilja fanér från laminat ökar efterfrågan på rustik vintage fanér, där det känns på ytan att det är äkta trä, berättar Ragne Jonsson vidare. Del av Danzer

AB Sydfanér, med säte i Vaggeryd, ingår i företagsgruppen Danzer med ca 3.000 anställda världen över och produktionsanläggningar i Tjeckien, Frankrike och USA. Sydfanér säljer framför allt till den svenska marknaden, men

även en del till Danmark, Norge och Estland. Företaget har cirka 50 träslag i lagret i Vaggeryd. Genom Danzer har det dock tillgång till 200 träslag. De flesta träslagen som Sydfanér säljer kommer från Nordamerika och Europa. Trät är FSC-certifierat, vilket innebär att avverkningen sker på ett kontrollerat och hållbart sätt. Att möbelindustrin skulle vara den största boven bakom skogsskövling, särskilt av regnskog, stämmer inte alls enligt Ragne Jonsson. – Endast 2–3 % av avverkning-

en går till möbler. Det stora problemet bakom skövlingen av regnskog är att den bränns ner för att bli åkermark. Efter ett par års odling är dock marken rena öknen. Det enda ädelträ som Sydfanér säljer är mahogny som kommer från Danzers egna skogar i Kongobäckenet, i västra delen av centrala Afrika. Företaget tar också ett socialt ansvar genom att bygga skolor och sjukhus i området. – Mahogny står för en väldigt liten del, 3–4 %, av vår totala försäljning. Vi följer även EU Tim-

ber Regulation (EUTR) som tillkommit för att stoppa införseln av olagligt avverkat virke till EU, avslutar Ragne Jonsson.

Damella behåller stark ställning med ”Designed in Mullsjö” Från traditionellt tillverkningsföretag till modernt design- och handelsföretag. Mullsjöbaserade Damella har tack vare stor flexibilitet lyckats ställa om sin verksamhet efter nya förutsättningar och krav. Trots global konkurrens, nästan all klädproduktion sker idag i lågkostnadsländer, har Damella lyckats bibehålla en stark ställning på marknaden som svenskt konfektionsföretag präglat av kvalitet och design.

– Intresset för Damella grundar sig framförallt på den genuina kvalitet som vi erbjuder i kombination med sober design och inte minst utmärkt service, inleder vd tillika ägare Mats Arvidsson. Moderiktig och stilren

Damella har skapat ett starkt internationellt varumärke som bygger på moderiktig och stilren design. Sortimentet består av damunderkläder, sovplagg, morgonrockar, fritids- och badkläder. Företaget har ett växande antal egna butiker i Sverige samt ett expansivt nät bestående av cirka 900 återförsäljare över hela Europa. Fördelen med att dessutom ha egna butiker bottnar i att man bland annat får en översikt över vilka produkter som är mest eftertraktade, och därmed kan justera sortimentet efter det. ”Designed in Mullsjö”

Enligt Svenskt Näringslivs senaste undersökning av företagsklimatet hamnar Mullsjö i topp på flera fronter, och då bland annat när det gäller kompetensförsörjning. På den punkten är företagen i Mullsjö nöjdast i länet, och här är Damella inget undantag. – Vi har expanderat kraftigt under åren och upplever att det finns ett bra rekryteringsunderlag för det lokalt. Vår tillverkning är outsourcad till i första hand Baltikum och Kina, men all administration, design och produktutveckling är fortfarande

koncentrerad till Mullsjö. Vi är stolta över att kunna behålla vår unika prägel som ”Designed in Mullsjö”, fortsätter Mats Arvidsson. Tror på tillväxt

Mullsjöregionen präglas fortfarande av småländsk klurighet och förmågan att ta vara på befintliga resurser fullt ut. Detta förhållningssätt kännetecknar även Damella. Mats Arvidsson upplever att det nystartade näringslivsbolaget i Mullsjö också kan bidra till fortsatt utveckling; – Jag tror att det är framförallt lite mindre företag som kommer att märka en klar förbättring i att relationen till kommunen stärks. Vi som är lite större har redan en god relation till kommunen och det har vi haft länge, men vi ser givetvis positivt på att fler kommunikationskanaler öppnas. Damella blickar framåt med tillförsikt och tror på fortsatt tillväxt i sann Mullsjöanda.


Affärstidningen näringsliv

utbildning

TUC är en ren resurs för näringslivet Utbildning är ett av de skarpaste verktygen för att uppnå en hållbar tillväxt genom hela samhället. Det fungerar också som ett grundläggande mantra på TUC Sweden, tidigare Tranås Utbildningscentrum, som sedan 1989 sporrats av ambitionen att höja utbildningsnivån i Tranås med omnejd. Verksamheten sprids framgångsrikt till fler orter och fler regioner.

I en region som sedan länge präglas av en stark tillverkande industri faller det sig naturligt att satsa på yrkesinriktade utbildningar. Det anammas av TUC som i skrivande stund kan erbjuda 14 yrkeshögskoleutbildningar. Alla är inte riktade mot den tillverkande industrin, men samtliga är en bra väg in i arbetslivet. – Vår verksamhet berör både på individ- och samhällsnivå. Vi erbjuder yrkeshögskoleutbildningar som leder till arbete och bidrar således till att höja sysselsättningsgraden. För näringslivet utgör vi en värdefull resurs eftersom vi dels förser regionen med kompetent arbetskraft och dels erbjuder specialanpassade uppdragsutbildningar, säger Mattias Lind, verksamhetsledare på TUC. Framgångsreceptet innehåller samverkan

Tandsköterska, VVS-ingenjör, exportsäljare och fastighetstekniker är bara några exempel på aktuella yrkeshögskoleutbildningar vid TUC. Många utbildningar är riktade mot bristyrken, men när det gäller yrkeshögskoleutbildningar så krävs beviljande från Yrkeshögskolemyndigheten inför varje omstart. Mattias Lind påtalar att konkurrensen om att få starta

en yrkeshögskoleutbildning är tuff, och det krävs alltid att man har näringslivets uppbackning redan vid ansökan. Att TUC har 14 yrkeshögskoleutbildningar talar då för sig själv. – Framgångsreceptet innehåller ett stort mått av samverkan med näringslivet. Eftersom vi har byggt upp vårt nätverk under flera decennier så har vi en bra grund att stå på, men samtidigt är vi fortsatt lyhörda inför nya samarbeten. Det tankesättet präglar hela vår verksamhet, som för övrigt är sprungen ur den kommunala sfären men som idag drivs privat. Lång erfarenhet av uppdragsutbildning

När det gäller uppdragsutbildning har TUC hunnit skaffa sig en lång erfarenhet inom en rad olika områden. Utbildningarna varierar vad gäller kompetensområde, längd, nivå och antalet deltagare, beroende på vad som efterfrågas av uppdragsgivaren. Tidigare utbildningar har omfattat allt från enkla datakurser till avancerade ledarskapsprogram. TUC vänder sig till det privata näringslivet samt offentlig verksamhet och kan anordna i princip vilken utbildning som helst tack vare ett stort kontaktnät av konsulter. – Vi har ingen egen lärarkompetens anställd, all utbildning köps istället in av aktörer som är ledande inom sina respektive områden. På det sättet kan vi säkerställa att vi alltid erbjuder utbildningar som är uppdaterade med det senaste inom branschen och som verkligen kan garantera spetskompetens, förklarar Mattias. TUC på fler ställen

TUC har som målsättning att växa på fler orter. Verksamheten bedrivs förutom i Tranås även i Jönköping, Lidköping, Linköping och Motala. – Vi kommer att etablera verksamhet på fler orter framöver, men för att göra det behöver vi skapa en god kontakt med det lokala näringslivet. När det gäller yrkeshögskoleutbildningar så är näringslivets input grundläggande för att överhuvudtaget få starta en utbildning. Vi är extra måna om att det ska fungera och det märks även i statistiken över hur våra före detta studenter går vidare. Riksgenomsnittet för yrkeshögskolestudenter som hittar rätt jobb ligger på runt 60 procent, men hos oss är siffran över 90 procent. Mattias Lind är mycket nöjd med resultatet och hoppas på att kunna sprida det framgångsrika utbildningskonceptet inom TUC till fler regioner, och kanske speciellt där det inte finns så många yrkeshögskoleutbildningar i dagläget.

55


56

utbildning

Affärstidningen näringsliv

Elevernas framtid i fokus Per Brahegymnasiet erbjuder en modern utbildning av hög kvalitet inom fem högskoleförberedande program och ett yrkesprogram. Skolan har ett tydligt fokus på elevernas framtid och alla program har upparbetade nätverk med högskolevärlden.

Per Brahegymnasiet, mitt i centrala Jönköping, har varit gymnasieskola sedan 1913 då den nuvarande byggnaden invigdes, men skolan har anor från 1600-talet. Här undervisas cirka 1.100 elever av knappt 100 lärare i en unik miljö, kultur och rik tradition.

Skolan har en hög ambitionsnivå och erbjuder en modern utbildning av hög kvalitet inom fem högskoleförberedande program: Estetiska programmet, Humanistiska programmet, International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, samt ett yrkesprogram: Hotell- och turismprogrammet. – Skolan jobbar med undervisningskvalitén på ett systematiskt sätt. Vi har bland annat inrättat tio förstelärartjänster. Vi har även en ny lektor i historia, som tar med sig sin forskning till oss. Alla våra lärare är välutbildade

och skickliga, vilket gör att eleverna möts av en hög nivå av kunnande och beprövad erfarenhet i alla delar av i sin utbildning, säger Britt-Marie Johansson, administrationschef på Per Brahegymnasiet. Per Brahegymnasiet har ett tydligt fokus på elevernas framtid och alla program har upparbetade nätverk med högskolevärlden. Naturprogrammet har till exempel en fördjupning inom matematik i samarbete med Jönköpings Tekniska Högskola. Programmet erbjuder även en fördjupning inom marinbiologi i samarbete med Stockholms och Göteborgs universitet. – Genom kontakterna med högskolan får eleverna möta den värld som är nästa steg i deras utbildning. Men det är inte bara högskolevärlden som de kommer att möta efter studenten. Därför erbjuds eleverna även kontakter utanför akademin, säger gymnasiechef Henrik Ader. Både bredd och fördjupning

HordaGruppen The Polymer Specialist We develop and produce polymer based products to the international vehicle-, manufacturing- and furniture industry. Through development of new materials, engineering solutions and competence, we create cost effective, profitable solutions for our customers.

Förutom kontakterna med högskola och privata och offentliga verksamheter som förbereder eleverna på framtiden, så sticker Per Brahegymnasiet ut på en rad områden jämfört med andra gymnasieskolor i kommunen och regionen. – Det faktum att vi har en stor bredd av program är en stark faktor i sig. Dessutom har vi många inriktningar i våra program. Estetprogrammet erbjuder alla fem inriktningar, bild, dans, estetik

och media, musik och teater, vilket inte är så vanligt. Samhällsprogrammet har alla tre inriktningarna: samhälle, media och beteende. På Naturvetenskapsprogrammet har vi förutom samhäll- och naturinriktningen dessutom den speciella inriktningen natur och musik, vilket vi är ensamma om i närområdet. Humanistprogrammet som vi är ensamma om i kommunen erbjuder språkinriktningen och även om Hotell- och turism är ett yrkesförberedande program så erbjuds eleverna möjligheten att läsa in högskolebehörighet, vilket många av dem också gör, säger Britt-Marie Johansson.

Per Brahegymnasiet har enstark språkprofil och internationell inriktning. International Baccalaureate där all undervisning sker på engelska har riksintag. Sista terminen går eleverna igenom slutexaminationer som rättas av lärosäten runt om i världen utifrån en internationell standard. Eleverna får en examen och ett diplom, som ger behörighet till många utländska universitet. – Mångfalden av program och inriktningar skapar möten där olika förmågor kan utvecklas och den öppna stämningen av tolerans och kreativitet genomsyrar hela huset, avslutar Henrik Ader.

METHODS: Blow moulding Injection moulding Assembly Polyurethane Hoses Punching in soft materials Water Injection

www.hordagruppen.com HordaGruppen AB, Järnvägsgatan 24, 330 18 Horda, Sweden Telephone: +46 (0)370-65 46 00

Rätt försäkringar, pensionslösningar och smarta banktjänster. Vi har helhetslösningarna för ditt företag.


Affärstidningen näringsliv

utbildning

57

Ny lokförarutbildning invigd i Nässjö Nässjö är en av Sveriges främsta kompetensbaser för järnvägsbranschen. Fyrtio företag och sex utbildningar – den senaste en lokförarutbildning – gör Nässjö till en framtidsort på infrastruktursidan.

I september invigdes utbildningen ”Tågförare med TSM-behörighet” på Nässjöakademin i Nässjö. Utbildningen är ett år lång och innesluter 20 platser som förvärvar 230 YH-poäng. – Det en av de första lokförarutbildningarna där Almegas utbildningsplan gäller. Samtidigt är den anpassad till den lokala branschens krav. Alla de stora operatörerna sitter med i ledningsgruppen för utbildningen. Utöver den fina övningsanläggningen har vi en närhet till operatörerna och möjlighet att öva praktiskt på ett annat sätt än på många andra utbildningar, säger Martin Sievers, biträdande rektor vid Nässjöakademin. Sedan tidigare finns tre gymnasieutbildningar med anknytning till järnvägssektorn på Brinellgymnasiet (Signaltekniker, Kontaktledningstekniker samt Bantekniker), liksom två YH-utbildningar (Projektledare transportinfrastruktur samt Kvalificerad Signaltekniker) på Nässjöakademin. – Vi är den ort med det absolut bredaste utbildningsutbudet på järnvägssidan och ser den nya utbildningen som en viktig bit i att skapa ett nordiskt infrastrukturcentrum. Visionen och möjligheterna finns, säger Martin Sievers. Regeringens miljardsatsningar på järnvägsunderhåll och planer på nya höghastighetståg visar tydligt att järnvägen hör framtiden till, speciellt när miljövänliga alternativ efterlyses. Behovet av kompetens är enormt inom områden som spårbyggnation, slipning samt signal- och ställverksteknik. I Nässjö samverkar näringsliv och skola för att förse

KVALIFICERADE RÖR- OCH PLÅTPRODUKTER FÖR MÖBELINDUSTRIN

www.steelnova.se

Martin Sievers vid Nässjöakademin ser den nya lokförarutbildningen som ett steg mot att skapa ett nordiskt infrastrukturcentrum i Nässjö.

branschen med kompetens både på lång och kort sikt. Anci Magnusson, kommunstyrelsens ordförande i Nässjö, ser att järnvägen är mycket viktig för Nässjö: – Järnvägen har haft och har många anställda i Nässjö. Så ska det vara framgent också – järnvägen är en viktig näring. Vi ser också hur järnvägen föder andra näringar, säger hon. När den nya höghastighetsbanan byggs kommer befintliga järnvägar vara fortsatt viktiga i regionen. Såväl godståg som en hel del passagerartåg kommer att behöva hållas undan höghastig-

Anci Magnusson, kommunstyrelsens ordförande i Nässjö.

hetsbanan, vilket gör Nässjö till en ännu viktigare knutpunkt i framtiden. – Idag har vi förvaltat detta att vara en järnvägsstad med alla företag som jobbar i den järnvägsrelaterade sektorn, och börjat tänka i termer av utbildningar. Jag ser att det Nässjö har i form av infrastruktur och förutsättningar kommer att stå sig i framtiden. Vi har kunskapen, infrastrukturen och möjligheterna, avslutar Anci Magnusson.

Contact us – we are looking forward to your enquire www.comptech.nu

Marknadsledande inom tvåoch flerkomponentsformsprutning!

Landshövding Minoo Akhtarzand höll ett tal när den nya lokförarutbildningen invigdes i Nässjö – här har hon nyss anlänt i ett museitåg.

få reda på varför:

www.werinova.se

SAMMANFOGNING MED TEJP OCH LIM.

Sedan mer än 30 år är det möjligt att fästa paneler eller annan ytbeklädnad utan att borra, skruva, nita eller svetsa. De jämna ytorna blir inte förstörda av skruvskallar eller svetsfogar De förblir så släta som arkitekten avsett. Panelerna går dessutom mycket lättare och snabbare att få på plats. Det är limmer och dubbelhäftande tejper från 3M som revolutionerat denna del av byggandet och formgivningen. Tejp och lim har kommit att ersätta mekaniska förband oavsett om det gäller fasader, fönster eller dörrar.

Göhlins hjälper dig skapa rätt lösning för ditt behov DYVDPPDQIRJQLQJ9L¿QQVL*QRVM|RFKDUEHWDU över hela Sverige tillsammans med 3M. Kontakta Henrik Olofsson om du vill veta mer. Tel: 0370-331518 Mail: henrik@gohlins.se www.sammanfogning.se

20 platser finns det på den nya utbildningen Tågförare med TSM-behörighet i Nässjö. Blivande lokförare vid invigningen av utbildningen.


58

utbildning

Affärstidningen näringsliv

Gislaveds Gymnasium i sann Gnosjöanda Gislaveds Gymnasium har ett brett utbud av såväl yrkesutbildningar som högskoleförberedande program. På skolan varvas gymnasieelever med vuxenstuderande, vilket bidrar till en öppen atmosfär som präglas av samverkan och trivsel. Att satsa på mångfald har visat sig vara ett vinnande koncept som bidrar till en harmonisk studiemiljö med bra elevprestationer.

Samverkan är ett nyckelord för Gislaveds Gymnasium. Skolan har certifierats som Teknikcollege och till skillnad från många andra regioner är teknikprogrammet bland de mest välsökta i Gislaved. Inom Teknikcollege finns T4, det fjärde tekniska året, med inriktning på produktionsteknik. Av årets 300 nya gymnasieelever studerar omkring 60 på teknikprogrammet. Långsiktiga samarbeten

Teknikcollege förutsätter en djup samverkan med det kringliggande näringslivet. På Gislaveds Gymnasium prioriteras samverkan med lokala näringsidkare inom alla

ved, men satsningen har märkbart bidragit till förbättrade resultat baserat på utökade möjligheter till alternativa inlärningsmetoder, fortsätter Mats Spånberg. I enlighet med Gnosjöandan

program och i form av fadder-, modelloch praktikföretag. På de yrkesinriktade programmen finns så kallade programråd som består av representanter från olika branscher inom det lokala näringslivet. Programråden ansvarar bland annat för utveckling av innehållet i de program som både gymnasieelever och vuxenstuderande kan välja. – Som ett led i de långsiktiga samarbeten vi byggt upp under åren ser vi flera mervärden som gagnar våra elever, såväl inom gymnasieskolan som på vuxenutbildningen. Tack vare vårt breda nätverk får gymnasieeleverna ofta sommarjobb och vi har aldrig några problem med att slussa ut dem i praktik, berättar Mats Spånberg, skolchef i Gislaved. Oftast resulterar även vuxenutbildning-

arna direkt i anställning, särskilt inom bristyrken såsom vård och omsorg men även inom finsnickeri och hantverk bland annat. Satsar på ny teknik

Generellt att notera för Gislaveds Gymnasium är den höga ambitionen att stimulera ett aktivt lärande, inte bara genom det digra utbudet av utbildningar, utan även en gemenskapsfaktor där alla kan känna sig delaktiga med ett tydligt medbestämmande bland både elever och personal. – Skolan har även ambitioner att ligga i framkant med den tekniska utveckling som präglar samhället på alla områden och det bland annat genom att låta barn redan från förskola och uppåt att använda surfplatta. Det är förvisso inte unikt för Gisla-

Något som man även lägger stor vikt vid redan från grundskolan är språk och kommunikation. I Gislaved har man även låtit implementera NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, en satsning för att i ett tidigt skede skapa bestående intresse inom dessa områden. På sikt kan det förhoppningsvis påverka ungdomars framtida gymnasieval till förmån för de teknik- och naturorienterade utbildningarna. Detta passar i synnerhet Gislaved eftersom regionen har ett näringsliv som starkt präglas av tekniksektorn. – Ett gemensamt ansvarstagande och samarbete mellan kommun och skola generar nya arbetstillfällen och ny arbetskraft, konstaterar Mats Spånberg. Vi låter drivkraften i kommunen gå i arv i generation efter generation, och strävar efter att hela tiden målmedvetet arbeta för arbete och utveckling allt i enlighet med den unika Gnosjöandan.

Folkhögskola kan innebära nystart för många Sommenbygdens folkhögskola bildades då kommunerna runt sjön Sommen enades om att det fanns ett gemensamt intresse och behov av att starta en folkhögskola tillsammans. Skolan ligger i Tranås kommun och vänder sig i huvudsak till två stora regioner: Småland och Östergötland. Den starka regionala förankringen har också kommit att bli skolans främsta kännetecken.

Folkhögskolornas roll är i huvudsak att stötta och utveckla den demokratiska grunden i samhället genom att erbjuda möjligheter för fler människor att tillgodogöra sig en grundläggande utbildning. – Ofta är syftet med studierna att skapa en dörr som leder till vidare utbildning, den allmänna kursen är således ett bra alternativ till gymnasieskola och Komvux. Via många folkhögskolor finns det även möjlighet att tillgodogöra sig en mer yrkesrelaterad utbildning och på så vis få in en fot i arbetslivet. Så arbetar även vi, förklarar Caroline Brun, rektor på Sommenbygdens folkhögskola. Engagemang och unika kurser

Att det traditionella skolsystemet inte passar alla blir allt

giften är att aktivera och engagera så att fler blir delaktiga i samhällets utveckling. Samverkan är ett nyckelord för oss. För att understryka folkhögskolans strävan efter bättre samverkan flyttar man under våren 2016 till nya lokaler på andra sidan järnvägen. Framöver kommer verksamheten att bedrivas vägg i vägg med Tranås Utbildningscentrum, TUC, som redan idag utgör en samarbetspartner för Sommenbygdens folkhögskola. Även om det är två mycket olika utbildningsanordnare så finns det samtidigt många gemensamma intressen som man kan spinna synergier kring. mer uppmärksammat. Idag vet man att många som hamnat utanför den så kallade traditionella mallen trots allt har bra förutsättningar för att studera vidare, men det krävs ett visst engagemang från samhället och det är ett av folkbildningens och tillika folkhögskolans mål. – Vi har ett rikt kursutbud och jag vågar påstå att våra distanskurser ur flera avseenden är unika. Från hösten får vi dessutom in en musik- och dramaverkstad, en ny verksamhet som riktar sig till funktionsnedsatta och som vi utvecklar tillsammans med Smålands musik och teater. Caroline berättar även om distanskurserna, där hundskötare och hunddagisföreståndare hör till favoriterna. Eftersom många vill starta eget inom branschen har det blivit lite av en specialnisch inom det entreprenöriella på Sommenbygdens folkhögskola. Just hundkurserna lockar deltagare från hela Sverige och det bidrar till att skapa en större attraktionskraft för regionen. Strävar efter delaktighet och samverkan

Att gå på folkhögskola är enligt Caroline Brun en upplevelse för livet. En möjlighet att förutom att tillgodose sig en bra grundutbildning även skaffa vänner för livet. Folkhögskolan kan även bidra till att fler upptäcker Tranås som attraktiv boende- och verksamhetsort. – Folkhögskolan kan ofta ge en nystart i livet. Eftersom vi inte lyder under skollagen så har vi stor frihet att själva utveckla innehållet i våra utbildningar. Den primära upp-


Affärstidningen näringsliv

utbildning

En mäktig musikal om traditioner och kärlek Premiär lördag 12 mars 2016 Kulturhuset Spira, Jönköping smot.se/spelmanpataket Smålands Musik & Teater

036 – 32 80 80

Upplev musikal på nära håll! Nu låter vi musikalen ta plats i Jönköping. Vill du ge kunder och personal något extra? Vi hjälper dig att kombinera upplevelsen med god mat och dryck i Kulturhuset Spira! Caroline

Kontakta oss för information, prisuppgifter och bokning!

Jonas Birgitta

Försäljningsavdelningen, Smålands Musik och Teater 036 – 32 80 80, event@smot.se

Jörgen

59


60

utbildning

Affärstidningen näringsliv

Vuxenutbildningen öppnar möjligheter för jobb Vuxenutbildningen i Jönköping utgör en viktig resurs för såväl kommuninvånare som för företag. Genom att ha ett brett urval av yrkesutbildningar, inklusive lärlingsutbildningar samt studieförberedande kurser, tillgodoser vuxenutbildningen stora delar av kompetensbehovet i Jönköping med omnejd.

Jönköping är känd som en stark entreprenörskommun med mycket företag, inte minst inom teknikorienterade områden. Med dessa förutsättningar ter sig yrkesinriktade utbildningar extra angelägna. – Vi har ett gott samarbete mellan kommun, skola och näringsliv grundat på det gemensamma intresset att kunna tillhandahålla en flexibel vuxenutbildning med individens behov och önskemål i fokus. Ett av våra huvudmål är att synliggöra, tillvarata och utveckla individers kompetens, säger Anicka Svenningsson, tf. vuxenutbildningschef i Jönköping. 90 procent får jobb

Teknikintresset har dalat bland dagens ungdomar, men Jönköpings näringsliv är fortsatt framgångsrikt Foto: Christina Lindqvist och präglat av

många teknikintensiva branscher. Trots det är det inte de tekniknära utbildningarna som har flest sökande inom vuxenutbildningen, som istället kan visa högst söktal inom vård och omsorg samt restaurang. – Inom både vård och omsorg samt restaurang så är möjligheterna att få anställning direkt efter studierna mycket goda. Enligt våra mätningar får nära 90 procent av alla som går ut med godkända betyg jobb. Vi har över lag mycket goda siffror när det gäller arbete efter yrkesrelaterade utbildningar, där snittet ligger på över 80 procent. Det är nog bland landets högsta, säger utbildningsledare Anders Gustafsson. Andra populära utbildningar är fastighetsskötare/bovärd, väktare samt två nystartade utbildningar med stor potential: belysningstekniker respektive port- och hissmontör. Lärlingsutbildning i ropet igen

Lärlingsutbildningar har glädjande nog fått en renässans. I Jönköping har man från vuxenutbildningens sida för avsikt att utöka lärlingsverksamheten, dels för att det företrädelsevis inom industrin saknas kompetens och dels för att lärlingsutbildning är ett bra sätt att få ut fler i arbete med relativt enkla medel. – Lärlingar är ute på företag under minst 70 procent av sin utbildning. De får då möjlighet att tidigt lära sig de olika moment som arbetet innefattar, och det bidrar samtidigt till att öka rekryteringsunderlaget för våra företag i Jönköpingsregionen, informerar Anders Gustafsson. För att få ha lärlingar krävs det att man från företagens sida har minst en specialutbildad handledare. Handledarutbildningen fås via vuxenutbildningen och kan i sig bidra till kompetensförhöjning i företaget. Att man dessutom efter lärlingsutbildningen får en möjlighet att anställa sin lärling är en ren bonus för de företag som deltar.

Foto: Karin Carlqvist För morgondagens arbetskraft

De flesta som söker sig till vuxenutbildningen blir antagna men där det finns fler sökande än antalet platser så görs ett urval bland de sökande i antagningsprocessen. Generellt så brukar de med minst och kortast utbildning sedan tidigare vara de som i första hand får en plats. – Det är viktigt att man får rätt vägledning från början, även innan man väljer, såväl som under tiden man studerar. Det är något som vi lägger stor vikt vid eftersom vi är medvetna om att resultaten kan försämras avsevärt om detta åsidosätts, säger Madeleine Frank, tf. rektor. De yrkesrelaterade utbildningarna kommer att uppmärksammas mer framöver. Vuxenutbildningen har en god relation med det kringliggande näringslivet i Jönköping och är ständigt på jakt efter nya samarbetspartners som vill vara med och forma morgondagens arbetskraft.

Sydfanér - Skandinaviens största fanérimportör! Cirka 200 träslag på lager via Danzer Group

www.sydfaner.com

Tel. 46-393-120 80


Affärstidningen näringsliv

utbildning

61

Njudungsgymnasiet integrerar nya resurser i näringslivet Njudungsgymnasiet präglas av en för Vetlanda nära nog unik positiv anda. Den genomsyrar såväl kommunen som näringslivet och är inte minst påtaglig bland invånarna, som i princip tagit för vana att samverka för att bidra till samhällsutveckling och välmående.

Vetlanda har satt sitt namn på kartan som en kommun med starka traditioner inom framförallt metall- och träindustrin. Många internationellt kända hustillverkare har etablerat en världsunik verksamhet och drivs fortfarande framgångsrikt i Vetlanda, liksom ett antal aktörer inom verkstadsindustrin. Branscherna har gemensamt att de fortfarande förlitar sig på kompetens från hemmaplan, och här spelar Njudungsgymnasiet en central roll. Lärlingsutbildning ger rekryteringsunderlag

Som industrikommun är Vetlanda i behov av mycket praktisk kompetens och rekryteringsbehovet är stundom ganska omfattande. Tack vare yrkesprogrammen bidrar Njudungsgymnasiet till att trygga viktig

arbetskraft och kompetens som behövs för att de lokala företagen, som ofta har en internationell marknad, ska fortsätta utvecklas. – Ett sätt att stärka relationen mellan skolan och näringslivet är att satsa på lärlingsutbildningar. Det har vi utvecklat inom flera av våra yrkesprogram, bland annat fordonsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet, berättar rektor Henrik Wågesson. Lärlingarna är ute på olika företag minst halva studietiden, de får då en mycket god inblick i hur det fungerar på en arbetsplats och får samtidigt tillgodogöra sig yrkeskunskaper direkt från branschen. Företagen får i sin tur tillgång till ett bra rekryteringsunderlag som de dessutom själva varit med och format. Bättre kan det inte bli. Mångfald och yrken för alla

Då engagemanget och samarbetet mellan kommunen och näringslivet i mångt och mycket präglar skolan, ter det sig naturligt att man även satsat på både Teknikcollege samt Vård- och omsorgcollege. – Vi har en klar ambition att försöka förändra den gamla bilden av industrin, fortsätter Wågesson. Vi söker också inspirera till en jämnare fördelning mellan killar

och tjejer inom Teknikcollege, bland annat med tjejkvällar på temat teknik och industri. Vård- och omsorg har samma utmaning fast omvänt, här ser vi gärna att fler killar söker sig till en utbildning som faktiskt leder till möjligheten att söka sig vidare inom Sveriges kanske största arbetsmarknad.

skolans attraktivitet och att kunna erbjuda en mångfald både var gäller program och valbara kurser är en del i det. Vår idrottsprofil är en stark dragkraft, men många lockas även av den unika atmosfär som byggts upp under många år här på skolan. Det är lika viktigt för att locka nya elever, som då vi söker attrahera ny lärarkompetens.

Utvecklar skolans attraktivitet

Njudungsgymnasiet sticker även ut med att vara ett idrottsgymnasium som kan erbjuda två olika nationella idrottsutbildningar inom bandy respektive fotboll. Man kan även välja idrottsfördjupning inom andra sporter som golf, tennis, innebandy och ishockey. Henrik Wågesson hyser förhoppningar om att kunna utöka idrottsprofilen framöver, kanske redan till hösten 2016. Som avslutning säger han: – Vi arbetar ständigt för att utveckla

Foto: Karin Björserud

Vetlanda Lärcentrum utvecklar på individnivå Det finns ett tydligt fokus i Region Jönköpings län när det gäller utbildning och kompetensutveckling. Ambitionen är att höja utbildningsnivån i hela länet, och här spelar kommunala lärcentra och vuxenutbildningsanordnare en viktig roll. Vetlanda Lärcentrum arbetar för att tillgängliggöra utbildingar för alla och en stor del av uppdraget utförs i nära samverkan med näringslivet.

Vetlanda Lärcentrum samlar utbildning på grundskolenivå, gymnasieprogram och kurser samt yrkeshögskoleprogram och högskolekurser under samma tak. Lärlingsutbildningar, samhällsorientering och Sfi ingår också i skolans utbud. Det breda erbjudandet gör att skolan präglas av en nära nog unik mångfald, vilket också skapar en inspirerande atmosfär där man lär mycket av varandra. – Vi är stolta över det vi har byggt upp här på Lärcentrum, både vad gäller utbildningsutbud och skolans miljö. Vårt främsta uppdrag är att utveckla människor, och det gagnar i sin tur det kringliggande samhället eftersom utbildningsnivån höjs genom våra insatser, säger en av Vetlanda Lärcentrums rektor Ola Ugarph. Individuella förutsättningar styr

Inför utbildningen, oavsett program, inriktning eller nivå,

Vård- och omsorgsutbildningen varvar teori och praktik och leder ofta till jobb direkt.

får samtliga deltagare alltid göra en utbildningsprofil i samråd med studie- och yrkesvägledare. Det är ett led i att individen alltid placeras i centrum och det individuella målet med studierna ska alltid prioriteras. Det finns även stora möjligheter att anpassa utbildningarna efter individuella förutsättningar, det övergripande målet är att alla ska få möjlighet att höja sin utbildningsnivå och på så vis komma närmare arbetsmarknaden eller högre studier, beroende på vilket mål man har. För vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada har man utvecklat Lärvux, som är en särskild undervisning med flera valbara kurser. Även Lärvux lärling finns för den som vill och har förutsättningar för att komma ut på arbetsmarknaden. Inom ramen för Vetlanda Lärcentrum finns en verksamhet som kallas KomBack, där man i första hand vänder sig till ungdomar mellan 16-25 år och som av någon anledning hoppat av, eller är på väg att hoppa av skolan. Syftet med verksamheten är att stötta dessa elever tillbaka in i studier, arbete eller praktik. Satsar på bristyrken

Vid Vetlanda Lärcentrum finns en uppsjö av program och kurser från grundskole – och upp till högskolenivå. De flesta utbildningarna är flexibla och kan i stor utsträckning anpassas, många kan även läsas på distans. Det finns även en möjlighet att skriva högskoletentor på Lärcentrum. Värt att belysa lite extra är att skolan numera även är certifierat Vård- och omsorgscollege. Enligt mätningar som gjorts får nästan alla som gått vård- och omsorgsprogrammet vid Vetlanda Lärcenter arbete direkt efter studierna. För att bidra med kompetens inom andra bristyrken satsar man även mycket på lärlingsutbildningar som komplement till de gymnasiala yrkesutbildningar som erbjuds vid skolan. Vid Vetlanda Lärcentrum erbjuds även två yrkeshögskoleutbildningar med stark anknytning till det lokala näringslivet: robottekniker och trähusprojektör.

På Vetlanda Lärcentrum är individens mål med studierna i fokus och det finns stora möjligheter att anpassa utbildningarna efter individuella förutsättningar.

– Vi hoppas på att kunna utöka antalet lärlings- respektive yrkeshögskoleutbildningar framöver. Det är något som gagnar såväl företagen som Vetlanda generellt, eftersom det höjer sysselsättningsnivån samtidigt som företagen får tag på rätt kompetens på hemmaplan, kommenterar JennyMee Le Hir.

Våra yrkeshögskoleutbildningar skräddarsys utifrån det lokala näringslivets behov.


62

utbildning

Affärstidningen näringsliv

Gymnasieskola i Tranås får uppmärksamhet på hemmaplan och internationellt På Holavedsgymnasiet i Tranås är kamratskap och tillgänglighet två mycket viktiga verktyg för framgång. På skolan samlas elever från många olika kommuner, en del långväga då Holavedsgymnasiet bland annat har en idrottsutbildning. Intresset för skolan grundas även på den unika atmosfär som skapas av att omkring 850 elever får utrymme för sin kreativitet, inom bland annat skolans estetiska program.

Holavedsgymnasiet har en idrottsprofil som omfattar den Nationella idrottsutbildningen, NIU, med inriktning bandy. Utöver bandy finns även nationellt stora sporter som ishockey och fotboll med i idrottsprofilen, de tillhör inte NIU men är valbara inom de program som erbjuds på skolan. Samverkan med näringslivet

Det är inte bara ur sportperspektiv som Holavedsgymnasiet Skolans lokaler ligger samlade och sätter Tranås på kareleverna behöver inte gå några tan och gör staden längre avstånd för att ta sig från mer attraktiv. Samma präglar verkstaden till de traditionella entusiasm klassrummen. även övriga program.

Tack vare skolans förmåga att bygga nära relationer med traktens näringsliv är yrkesprogrammen väl anpassade för att tillNaturvetenskapliga programmet är ett godose näringsav de fem högskoleförberedande pro- livets behov av grammen. arbetskraft. – Det görs bland annat en utvärdering över hur vår samverkan med näringslivet upplevs bland företagen. Hittills har vi fått mycket positiv feedback. Målet är att våra elever på yrkesprogrammen ska vara anställningsbara direkt efter sin utbildning, då har vi verkligen lyckats, säger Anders Berg, rektor på Holavedsgymnasiet. Det entreprenöriella lärandet står i fokus och det innefattar inte minst Ung Företagsamhet (UF), som är en inspirationskälla likväl som värdefull träning för elever som drömmer om att starta eget i framtiden. UF är tillgängligt inom både yrkesprogram och studieförberedande program. Internationellt utbyte

Holavedsgymnasiet har en stark internationell satsning. Inom flera program erbjuds som exempel en internationell prägel av undervisningen och det arbetsplatsförlagda lärandet, där elever från olika program får en möjlighet att resa till länder som England, Kenya och Bosnien.

Skolan präglas av ett öppet klimat där elever kan hitta lugna platser för studier och grupparbeten.

– Det internationella samarbetet är viktigt för oss. Vi har nu lyckats bygga upp ett utbyte med en skola i Bosnien och ett antal lärare och elever från vår skola har redan varit där på besök. Vi har nyligen fått ta emot besök från Bosnien också, det känns som ett riktigt givande och bra samarbete, säger Anita Berlin, lärare på Holavedsgymnasiet, entusiastiskt. Inom det internationella arbetet och i synnerhet när det gäller utbytet med Bosnien talar man mycket om kriser som uppstår i samband med krig, och vad som sker under efterkrigsåren. Eleverna får även analysera samhällsstruktur och värdegrunder i övrigt. En målmedveten satsning på tillväxt och samverkan över gränserna gör en stor samhällsnytta, det är något som Holavedsgymnasiet kommer att arbeta mer med framöver.

Gemensamma satsningar – rätt väg in i framtiden Ett nyckelord är samarbete. – Tilsammans är vi mycket starkare än vad vi är var och en för sig, konstaterar Yvonne Lindbom, regional utbildningssamordnare på Höglandets kommunalförbund.

När kommunalförbundet bildades 2002 skapades gemensamma möjligheter för kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda att gemensamt, på ett effektivare sätt, utveckla Höglandets konkurrenskraft. Men redan innan dess fanns det olika former av samarbete

som man byggt vidare på och fortfarande utvecklar. Hög kompetens

– Att en hög teknisk kompetens är avgörande för svensk industris framtid har man ju insett sedan ganska länge, säger Yvonne Lindbom. Och redan 2006 startade Teknikcollege Höglandet, där tre kommuner i nära samarbete mellan företag, skola och arbetsförmedling ville utforma innehållet i utbildningarna så att de passar industrins behov både i dag och i framtiden. Den här verksamheten blev certifierad 2009/2010, och även om industrijobben fortfarande inte alltid är det "hetaste" valet för många ungdomar så är Yvonne ändå nöjd med hur verksamheten utvecklats. Väg till arbete

Foto: Vård och omsorgscollege Höglandet

– I år har vi rekryterat ett 25-tal till de certifierade utbildningarna, vi arrangerar en Teknikcollegedag varje höst där vi vill visa

upp vad dagens moderna industri har att erbjuda. Våra lärare gör regelbundna besök på företagen och vi försöker på alla sätt lyfta fram betydelsen av att få fram kompetenta medarbetare till industrin. En utbildning av det här slaget innebär oftast en garanterad väg in till ett fast - och stimulerande - arbete. I dag finns 26 regioner med nära 150 Teknikcollegecertifierade utbildningar och över 2000 samverkande företag från norr till söder. Samma modell tillämpas också inom vård och omsorg där det finns 19 regionala och 74 lokala college runt om i landet. Behovet ökar

– Behovet av kompetenta medarbetare ökar hela tiden, säger Yvonne Lindbom. Vi får en allt äldre befolkning, det kommer in betydligt fler nyanlända äldre, samtidigt som man inom vårdoch omsorg ofta upplever att det blir allt svårare att rekrytera.

Foto: Teknikcollege Höglandet

På Höglandets Vård- och omsorgscollege, som blev certifikat 2014, är det också ett nära samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som kämpar för att öka intresset för och kunskapen om utbildningar och yrken inom vård och omsorg. - Vi vill hölja kvalitén på de utbildade. Det ska vi bland annat göra genom att utbilda 500 handledare på fem år, genom att våra lärare ska ut på praktikplatserna i ännu högre grad, genom att ta vara på den spetskompetens som alltid finns på varje arbetsplats, så att vi i vår gemensamma orga-

nisation tillsammans hela tiden blir bättre. En förebild

Höglandskommunernas sätt att (sam)arbeta har väckt intresse på andra håll, många ligger i startgroparna för liknande arbetssätt, hör av sig för att få råd och tips. – Vi har kommit en bit på väg, säger Yvonne. – Men vi är aldrig nöjda, strävar hela tiden efter att utvecklas, hitta ännu bättre sätt att leva upp till de krav och önskemål man har på den allt högre kompetens som behövs i dagens arbetsliv.

BIBLIOTEK – INTE BARA BÖCKER! bibliotek.jonkoping.se


Affärstidningen näringsliv

utbildning

Den gamla Gummifabriken – lyftet för Campus Värnamo Campus Värnamo startade sin första utbildning 2007. 2015 finns det sju programutbildningar och fler är på gång. – Det viktigaste är att vi får hit rätt typ av utbildningar. Vi utbildar inte till arbetslöshet utan till branscher där man kan få jobb förklarar verksamhetschefen Enikö Ohlsson.

Campus Värnamo arbetar under kommunstyrelsen i Värnamo kommun. Uppdraget är att organisera och genomföra utbildningar på högskole- och yrkeshögskolenivå som efterfrågas av näringslivet eller den offentliga sektorn. – Det är glädjande att Värnamo kommun väljer att satsa på utbildning som en viktig tillväxtfaktor för regionen. En satsande kommun i kombination med ett engagerat näringsliv. Det är resultatet av att vi finns överhuvudtaget, säger Enikö Ohlsson. Gummifabriken lyfter

Campus Värnamos läge i den snart 100-åriga Gummifabriken mitt i Värnamo är det bästa tänkbara. Bara 150 meter från järnvägsstationen utbildas framtidens

kompetens i följande utbildningar: 3D-teknik, Butikschefsprogrammet (2 alt 3 år), Fastighetsingenjör, Förskollärare för pedagogisk verksamma, Produktionsutveckling, Sjuksköterska och Webbutvecklare .NET. Det är ett kommunalt bolag som äger Gummifabriken där Campus Värnamo är en av hyresgästerna och har tillgång till nyrenoverade lokaler sedan 2013. Inom två år kommer även följande verksamheter att drivas i Gummifabriken: bibliotek, möteslokaler, restaurang, biograf, livescen samt auditorium med plats för 420 personer. En kompetenshöjande partner

Campus Värnamo har fyra olika huvudområden i sin verksamhet. Dels utbildningar, men också näringslivssamverkan, kompetensakademi och teknikcenter. Ett mål med näringslivssamarbetet är att arbetsgivaren ska kunna finna kompetensutveckling för sina medarbetare via Campus Värnamo. – En framtidsvision jag har är att alla arbetsgivare i regionen, både offentliga och privata, vänder sig till oss i kompetensutvecklingsfrågor. Målsättningen

med våra aktiviteter är att skapa intresse, entusiasm och engagemang i det livslånga lärandet med syfte att stärka konkurrenskraften, säger Enikö Ohlsson. Fokus på teknikintresse och ledarskap

Det tredje verksamhetsområdet, Teknikcenter, har ett viktigt syfte att fylla. Nämligen att bidra till ett ökat teknikintresse hos barn och ungdomar redan från förskoleåldern. Det gör man i olika projekt, både på skoltid och fritid. När Gummifabriken står färdig 2017 kommer Teknikcentret att

ha tredubblat sin arbetsyta och sina aktiviteter. Teknikintresset är särskilt viktigt i Värnamo som ligger i en bygd i Småland där det finns 2.500 tillverkningsföretag av olika storlek inom en radie på bara fem mil. När det gäller kompetensakademin så vänder den sig till Värnamo kommuns 2 700 anställda och där ligger fokus bland annat på kompetensutveckling hos de anställda och ledarutveckling på alla nivåer inom den kommunala organisationen.

Vi arbetar med fråg gor som är avgörande fför ör människors liv och hälsa och fför ör tillväxt och utveckling i Jönköpings län. För ett bra liv i en attraktiv region helt enkelt.

Vi Vi är Region Region Jönköpings Jönköpings län

www.rjl.se #regionjkpg

63


64

trAnsport & logistik

Affärstidningen näringsliv

Innovativa lagerlösningar tar höjd Brist på lagerutrymme? Att skaffa större och följaktligen dyrare lagerlokaler är inte enda lösningen. Med Weland Lagersystem i Gislaved som samarbetspartner kan många företag skapa mer utrymme utan att för den sakens skull behöva flytta från befintliga lokaler. Det är tack vare den innovativa hissautomaten, som effektivt plockar, hämtar och flyttar även större produkter från flera meters höjd.

Tack vare hissautomaten, en uppfinning som har sina rötter i en äldre teknik för att hantera gods, tas modern lagerhantering till nya höjder. Med en hissautomat från Weland Lagersystem öppnas nämligen nya möjligheter att rationalisera gods- och lagerflöden med bättre ekonomi som resultat. Bärkraften utgörs av hissautomatens unika egenskaper som exempelvis extrem slitstyrka, repeterbarhet med exakt precision och hög flexibilitet gällande belastning. – Vår hissautomat gör det möjligt att utnyttja lokalernas ytor maximalt eftersom lager kan byggas på höjden. Lösningen sparar inte bara på utrymme, utan är även en stor avlastare för personalen som slipper plocka varor manuellt. Det går fortare och är samtidigt ergonomiskt bättre, upplyser Björn Karlsson, vd på Weland Lagersystem. Anpassningsbar och versatil

Hissautomaten är ett bra exempel på en produkt som ligger rätt i tiden. Weland Lagersystem tillverkar i princip allt själva och med egna resurser i Gislaved. Det gör att flexibiliteten är näst intill oslagbar, företaget har med andra ord möjlighet att anpassa hissautomaten efter kundens förutsättningar och behov. Weland Lagersystem tillverkar till och med maskiner som är helt kundspecifika redan från början. – Vi verkar väldigt nära våra kunder och har en serviceorganisation med egen personal som täcker hela landet, fortsätter Björn Karlsson. Våra tekniker kan ofta

rycka ut samma dag oavsett om kundens verksamhet finns i Malmö eller Sundsvall som exempel. De första hissautomaterna levererades 1999 och är fortfarande i drift. Björn räknar med en livslängd på minst två – tre decennier, kanske ännu längre för dagens modeller. Även utbildning

Welands Lagersystem har utvecklat ett helt koncept kring hissautomaten som även inkluderar utbildning inom såväl logistik som maskinlära. – Vi bidrar gärna med kunskap kring hur effektiva lager ska byggas. Det är vi proffs på och vi vet att våra kunder kan spara mycket resurser med tillgång till rätt kunskap. Genom att vi även blandar olika kundgrupper vid varje utbildningstillfälle bidrar vi till ett ökat utbyte av erfarenheter, menar Björn. Räknar med fortsatt tillväxt

Weland Lagersystem har sett en kontinuerlig expansion sedan företaget grundades 1999. Företaget har kunder över hela världen och kan räkna med fortsatt tillväxt i takt med att allt fler söker mer effektiva lagerlösningar. – Vi har en ljus framtidstro. Vår verksamhet grundades en gång på en strävan efter att uppnå effektivitet, och det kommer vi fortsätta att bygga vidare på. Huvuduppgiften är att bidra till att kundernas lagerlokaler används så effektivt som möjligt. – Indirekt så levererar vi ren lönsamhet tack vare våra system som sparar både pengar och miljö, och som dessutom bidrar till en betydligt bättre arbetsmiljö. Det är lösningar som hör hemma i en värld där konkurrensen blivit global, säger Björn Karlsson som avslutning.

För andra banker och försäkringsbolag är Jönköpings län inte hela världen. Det är det för oss.


Affärstidningen näringsliv

trAnsport & logistik

65

Nya utmaningar väntar för familjeföretaget Rosenlunds Åkeri i Jönköping fyllde 50 år förra året. Första året hade man tillgång till en bil men idag är den siffran 160. Det gör företaget till ett av Sveriges största familjeägda åkerier.

da vår terminal vilket betyder att de kan hämta och lämna gods hos oss närsomhelst i vår dygnsöppna terminal., säger Jörgen Gustavsson. Efter premiäråret gjorde Rosenlunds Åkeri ett uppehåll eftersom togs lite på sängen och fick terminalen överfylld av gods. Men nu är man bättre förberedd för uppgiften.

Familjen Gustavsson lever med sitt åkeri sju dagar i veckan – 365 dagar om året. Det är ofrånkomligt att jobbet blir ett samtalsämne även på söndagsmiddagarna. – Det här har blivit en livsstil för oss och eftersom vi jobbar som ett team så är det klart att det kan bli snack om jobbet även vid middagsbordet, säger Göran Gustavsson.

Utbildar chaufförer

Familjeangelägenhet

Göran började köra redan 1965 i faderns nystartade åkeri och i dag 50 år senare är han delägare tillsammans med sina barn Jörgen Gustavsson (VD) och Madeleine Kyhlberg (Ekonomiansvarig). Själv är Göran vice VD.

– Jag tycker att det är lika spännande och härligt att komma till jobbet - varje dag. Och jag tycker att vi fortfarande är på bettet efter alla år i branschen, säger Göran Gustavsson. Rosenlunds Åkeri jobbar med fyra huvudområden i sin verksamhet. Distributionstrafik, fjärrtrafik, utrikestrafik och beställningstrafik. Företaget har 248 anställda och har det tyska bolaget DHL som huvudkund. Det var DHL som köpte upp den tidigare huvudkunden ASG i början av 2000-talet. Hälften på fjärrtrafik

Från att bara haft en bil när verksamheten startade 1964 har Rosenlunds Åkeri idag 160 lastbilar. Dessutom tillkommer trailers, släpvagnar och liknande vilket gör att

det totalt finns 300 olika transportenheter inom företaget. 2002 lades en ny grundsten till åkeriets verksamhet då ett 18.000 kvadratmeter stort lager uppfördes för lagring åt Stora Enso Packaging i samarbete med DHL. Lagret togs i bruk hösten 2002 och drivs i ett eget bolag – Rosenlunds Logistics AB. 2014 utökade man sin lageryta med 3.500 kvadratmeter i ett samarbete med DHL och Scania. Totalt har Rosenlunds åkeri 28 000 kvadratmeter lageryta inom sin verksamhet (10.000 i åkeriverksamheten och 18.000 inom logistikverksamheten). Allt med ett centralt läge ett par hundra meter från E4:an. – Vi har också startat en ”stop and drop” verksamhet som vi provade redan för fyra år sedan. Vi erbjuder speditörer att använ-

Det har blivit ett EU-krav på att alla chaufförer ska YKB-utbildas (Yrkeskompetensbevis) under en 35 timmar lång utbildning. Utbildningen ska vara klar senast i oktober 2016 och genomgår man den inte mister man sin förarlicens. – Det spelar ingen roll om du så har kört lastbil sedan 1964. Du måste ändå genomgå utbildningen. För egen del så ligger vi långt framme och beräknar vara färdiga med våra utbildningar i januari, säger Jörgen Gustavsson som berättar att Rosenlunds Åkeri förutom att man utbildar sina egna chaufförer också erbjuder extern utbildning i YKB.

Det naturliga valet för expressleveranser Expressleveranser borde alltid vara precis det som utlovas – en snabb och effektiv distribution av gods med högsta prioritet. För många industrikunder i Jönköpingsregionen och Småland är det en förutsättning för att den dagliga verksamheten ska flyta på utan avbrott. För KL Trafik och BK Åkeri är det en självklarhet och ett ständigt infriat löfte gentemot kunderna.

Att tranportera gods handlar om mycket mer än att enbart köra saker från ett ställe till ett annat. KL Trafik och systerbolaget BK Åkeri har under den nye ägaren Torbjörn Ahlstrand lyckats manifestera en nära nog unik ställning på den lokala och regionala marknaden speciellt när det gäller expresstransporter. – Expressleveranser, eller just-in-time, ställer oerhört höga krav på oss. Samtidigt utgör vår höga tillgänglighet och flexibilitet våra absolut främsta styrkor på en konkurrensutsatt marknad, säger Torbjörn inledningsvis.

Två kompletterande verksamheter

Torbjörn Ahlstrand började sin karriär som anställd chaufför direkt efter gymnasiet. Han började tidigt fundera över möjligheterna som egenföretagare och tog steget redan 2005, då han som enmansbolag erbjöd transporttjänster med egen bil företrädelsevis i Jönköpingsregionen. – När möjligheten att förvärva BK Åkeri dök upp för fyra år sedan tvekade jag aldrig, säger Torbjörn, som drev sitt nyförvärvade åkeri under tre års tid innan han tog nästa stora kliv och även förvärvade KL Trafik i Vaggeryd. – BK Åkeri och KL Trafik är två verksamheter som kompletterar varandra väl, fortsätter Torbjörn. Som en gemensam kraft kan vi nu hantera de flesta typer av gods som förekommer inom den svenska bygg- och tillverkningsindustrin. Vi erbjuder godstransporter omfattande in- och utrikestransporter samt expresstransporter med allt från personbil till lastbil med släp.

Pickuper för expresstransporter.

Bygger långsiktiga relationer

Både BK Åkeri och KL Trafik kraftsamlar för framtiden genom att se över investeringar i ny teknik som långsiktigt gynnar både ekonomi och miljö. Företagen drivs enhetligt och delar både kund- och kontaktnät. Troligtvis kommer det att bli någon form av sammanslagning under ett gemensamt företagsnamn framöver, men än är inget fastställt. – Vi kommer att fortsätta utveckla verksamheten och bygga upp långsiktiga relationer. Vi vill också aktivt bidra till en ökad trafiksäkerhet och en miljömedvetenhet genom att säkerställa en hög utbildningsnivå hos de anställda. Vi är allmänt kända som en av branschens mest pålitliga partners för expresstransporter till och från Småland. Idag finns cirka 15 enheter i olika storlekar samt ett tiotal medarbetare på årsbasis plus en del timanställda inom hela verksamheten, det vill säga både BK Åkeri och KL Trafik. – Vi värnar om att behålla den närhet som byggts upp under åren. Kunderna vet redan från början vad som kan

förväntas av oss och vi håller oss till det som är överenskommet. Så kommer vi även att fortsätta utveckla vår verksamhet framöver, summerar Torbjörn Ahlstrand som avslutning.


66

trAnsport & logistik

Affärstidningen näringsliv

FÜretaget i JÜnkÜping som väger allt pü vüg Flintab har precis lanserat marknadens mest moderna vägningssystem Viktoria 2. Det ger oändliga mÜjligheter att väga och mäta material pü olika sätt. Och det ger mÜjligheten att fü samlad information om hur mycket som vägts och pü ett smidigt sätt fü det vidare till sitt affärssystem eller annat Üverordnat system.

De är det ledande fĂśretaget i landet i dag vad det gäller industriell vägning och Flintab verkar inom fem olika affärsomrĂĽden där MiljĂś och ĂĽtervinning är stĂśrst. I och med det nya vägningssystemet tänker Flintab satsa ännu mer pĂĽ att etablera sig inom affärsomrĂĽdena Entreprenad och Industri och process. â&#x20AC;&#x201C; I stället fĂśr att väga godset pĂĽ en fast vĂĽg gĂĽr det till exempel att sätta vĂĽgar pĂĽ hjullastare och grävmaskiner och koppla dem till Viktoria2. Det gĂĽr att väga i stort sett vad som helst och det finns stora mĂśjligheter att fĂĽ internkontroll i form av saldon pĂĽ lager, statistik och underlag fĂśr redovisning och fakturor. Vi behĂśver visa kunderna pĂĽ alla mĂśjligheter de har att effektivisera sina processer med det nya systemet, säger Jeans Lindroos som är fĂśrsäljningschef pĂĽ Flintab. HelhetslĂśsningar av vĂĽgar

Flintab använder egna konstruktioner och de säljer alltifrün vügar fÜr smü vikter under ett kilo till vügar fÜr fordon som väger ända upp till 300 ton. Deras vügar finns i de flesta branscher där nügot behÜver vägas. Flintab levererar helhetslÜsningar av vügar, system och servicetjänster. Runt om i landet har fÜretaget ett 30tal servicetekniker som är bered-





da att rycka ut och bistü kunderna. FÜretaget har funnits i 35 ür och huvudkontoret ligger i JÜnkÜping, där sker i princip all utveckling och produktion av vügar. FÜrutom huvudkontoret har Flintab distriktskontor i Eskilstuna, Timrü, GÜteborg och MalmÜ och fÜretaget ägs till hundra procent av medarbetarna. Av de 75 anställda är det drygt 45 som är delägare vilket ocksü innebär att det finns münga som är extra müna om fÜretagets välmüende. Vägning som tjänst

Flintab är experter pü vägning och de har ett starkt varumärke. I framtiden kommer de att rikta in sig mer pü att sälja vägning som en tjänst än att sälja fysiska vügar. Vi kommer att erbjuda kunderna att kÜpa abonnemang pü vägning till en fast münadskostnad. Flintab kommer ocksü att erbjuda kunderna molnbaserade tjänster fÜr att hantera sin vägning, säger Jean Lindroos. Viktoria2 är ett mycket flexibelt system som gÜr det enkelt att växa i. Och i takt med att en kund Ükar eller fÜrändrar sitt behov av vägning gür det att tillfÜra eller ta bort en funktion fÜr att hjälpa kunderna vidare.

Kombitransporter pĂĽ väg och järnväg  ÂłPLOM|YlQOLJWĂ H[LEHOWSnOLWOLJW ,YnUNRPELWUDĂ&#x20AC;NNDQYLXWQ\WWMDODVWELOHQVĂ H[LELOLWHWRFKMlUQYlJHQVPLOM|I|UGHODU9LKDUHWWEUHWW XWEXGDYODVWElUDUHYLONHW|NDUĂ H[LELOLWHWHQRFKNDSDFLWHWHQ9LKDUVWDUNDUHODWLRQHULQRPVWRUDGHODU DY6YHULJHLQWHPLQVWIUnQ6PnODQG+DOODQGRFK9lVWUD*|WDODQGPHQlYHQLQRP(XURSD6HUYLSn PLOM|DVSHNWHQVnYLQQHUDOODSnDWWDQYlQGDNRPELWUDQVSRUWHU)|UXWRPUHGXFHUDGHXWVOlSSInUYL PLQGUHEXOOHU


Affärstidningen näringsliv

it

67

Jönköpings län vill vara i digitaliseringens framkant Digitalisering är en viktig fråga för Region Jönköpings län och kommunerna. Alla länets invånare ska ha möjlighet att använda tekniken, i arbetslivet och privat. Det är en förutsättning för demokrati och delaktighet.

Se barnens skolscheman, boka tid på vårdcentralen, se en webbsänd föreställning från Kulturhuset Spira och läs dina journalanteckningar. Samordning av samhällets olika e-tjänster är en av insatserna i den regionala digitala agendan som Region Jönköpings län, tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län och i samråd med olika aktörer i samhället, tagit fram. Den regionala digitala agendan sammanfattar vad vi i Jönköpings län är överens om att göra för att nå upp till det nationella målet: Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. – I Jönköpings län har vi en tydlig plan för vad vi vill uppnå och genom E-utvecklingsrådet finns en bra samverkan mellan Region Jönköpings län och kommunerna, säger Jan Pihl, ordförande i E-utvecklingsrådet och projektledare för regional digital agenda i Jönköpings län. Region Jönköpings län och kommunerna arbetar tillsammans med de digitaliseringsfrågor som är gemensamma för alla. Just nu handlar det till exempel om att bygga ett gemensamt digitalt arkiv för offentliga handlingar och information från system som inte längre används. – En framtidsvision är att kunna erbjuda allt i öppen data så att näringslivet kan utveckla appar som invånarna har nytta av. Vore det inte smidigt om till exempel din mataffär kunde tipsa om vilken middag du kan laga till kvällen, baserat på vad barnen ätit till lunch i skolan, säger Jan Pihl. En enklare och tryggare vardag

En förutsättning för hur de digitala tjänsterna kan utvecklas är att bygga ut bredbandet i hela länet. Till exempel är det viktigt med en säker internetanslutning för att trygghetslarmen ska fungera på landsbygden. E-legitimation är också en förutsättning. – Vår ambition är att Jönkö-

I vårt län finns en bra samverkan och ett tydligt mål med vad vi vill uppnå för att öka takten in i det digitala samhället, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör och Jan Pihl, ordförande i E-utvecklingsrådet och projektledare för regional digital agenda i Jönköpings län. Foto: Frida Halvardsson

pings län ska vara bäst i landet på e-legitimation! Det är det sätt för säker legitimering som vi alltid ska använda i våra system. Invånarna ska inte behöva hålla reda

på olika typer av inloggningar, säger Jan Pihl. Digitaliseringskommissionen, som verkar på uppdrag av Näringsdepartementet, har gjort en

nulägesanalys över regionernas arbete med digitala agendor. I analysen når Jönköpings län ett toppresultat. Både när det gäller planen, de aktiviteter som

Den smarta staden är en stad där samhällets funktioner kommunicerar och samverkar. En intelligent, omtänksam stad redo att förse morgondagens växande befolkning med allt från tänkande hus till talande soptunnor. Läs mer på sweco.se/smartcities

genomförs under året och hur regionen och kommunerna prioriterar digitaliseringsfrågorna.


68

it

Affärstidningen näringsliv

Sävsjö bygger fibernät i hela kommunen De flesta av Sveriges kommuner har satsat på sina tätorter när det gäller tillgång till bredband. Sävsjö är en föregångare genom att bygga en fiberinfrastruktur som även täcker landsbygden.

Genom det kommunägda bolaget SavMAN AB verkar Sävsjö kommun för att företag, offentliga förvaltningar och privatpersoner i kommunen ska ha tillgång till bredbandsinfrastruktur, oavsett var i kommunen de bor. Nätanslutningarna sker via optisk fiber eller trådlöst radioLAN med radiotekniken WiMAX. I tätorterna Sävsjö, Stockaryd, Rörvik och Vrigstad görs tillsammans cirka 150 anslutningar per år, medan bredbandsutbyggnaden på landsbygden sker etapp-

vis. Den första etappen skedde 2007-2013 och etapp två pågår från 2014 till 2020. Hittills är det ca 36 % som har tillgång till fiber på landsbygden enligt Post- och telestyrelsens (PTS) senaste mätning, hösten 2014. – Det ger en utbyggnadsgrad på 70-75 % och vi räknar med att uppnå det nationella målet 2017/2018, det vill säga att 90 % av invånarna ska ha möjlighet att koppla upp sig om de vill. Detta förutsätter att bidrag erhålls ur Landsbygdsprogrammet. Cirka 1.000 hushåll har kopplat upp sig och vi räknar med att ytterligare 500 ansluter sig fram till 2016/2017. Då når vi en uppkopplingsgrad på ca 60 %, varför 90 % till år 2020 borde vara rimligt, säger Bo Dahl, VD för SavMAN AB.

Samhällsbärande infrastruktur

Sävsjö var en av de första kommunerna i Sverige att bygga ut bredband i hela kommunen, även på landsbygden. Strategin innebär att man bygger ett ”öppet fibernät” där ingen diskrimineras när det gäller att få tillgång till fibernätet. – Vi var tidigt ute och efter att ha konkurrensutsatt marknaden kom vi fram till att själva bygga ut fiberinfrastrukturen inom kommunen. Detta gjordes genom att ta fram ett IT-infrastrukturprogram år 1998-2000. Uppdraget gick då till det nybildade helägda kommunala bolaget SavMAN AB år 2001. Utbyggnaden har skett som en entreprenad åt Sävsjö kommun, som är projektägare. Medfinansiärer till Sävsjö kommun i de olika projekten är EU mål 2 södra, Landsbygdspro-

grammet, PTS, Privat och SavMAN AB, berättar Bo Dahl och tillägger: – Idag ser många internet som en tjänst (HTTP). Men det är en infrastruktur (IP) och kommer att vara den bärande infrastrukturen i framtiden, för såväl datatrafik som TV (strömmande media), telefoni och radio. Bredbandsutbyggnad är förknippad med stora investeringar och det tog 5-6 år innan ekonomin vände i vårt projekt. Man måste komma ihåg att det här är en samhällsbärande infrastruktur som inte byggs upp på ett par år. Vi har ”20 års tänk” på det här och det tar cirka 15 år innan man är på banan. Eftersom vi ligger före med utbyggnaden av fibernät på landsbygden är vi förberedda när annan infrastruktur, som exempelvis telestationer, läggs ner. Han saknar en nationell styrning av bredbandsutbyggnaden. – Vi är framme vid vår kommungräns nu och vårt system ska länkas ihop med det som byggs runt omkring vår kommun. När man bygger den här infrastrukturen tar man på sig ett samhällsansvar. Då krävs det till exempel att tekniken har hög robusthet. Här krävs samsyn och övergripande planering då det gäller att få till stamnät som kan nyttjas över hela nationen. Om inte detta görs uppstår det problem vid t.ex. utbyggnad av mobiltelefonin som

behöver fiber till sina master. Här menar jag att det är viktigt att de ekonomiska föreningar som idag byggt sina egna byanät måste få hjälp med att ta ett sådant ansvar i en sådan här viktig fråga gällande infrastruktur i Sverige. Ett exempel på användningsområden för ihopkopplad fiber mellan olika kommuner är Höglandets kommunalförbund, med avdelningen Höglandets IT, där fem kommuner på höglandet samverkar gällande IT-driften: Sävsjö, Nässjö, Eksjö, Vetlanda och Aneby. Ett annat exempel är samverkan med andra stadsnät för att få tillgång till snabbt och säkert internet i regionen Östergötland – Småland.

Sparad tid och högre kvalitet behöver inte kosta skjortan! I Jönköping finns IT-företaget Qsys Sverige AB. Mikael Andersson är VD och Boris Gasic produktchef. Qsys är ett företag i tiden – som jobbar för att kunna erbjuda sina kunder bättre logistik med lagerhanteringssystemet Quickpick.

Qsys startade 2004 och har idag femton anställda. Huvudprodukten är applikationen som säkerställer effektiv inleverans, lagerplock, inventering och lagerflytt. — Sedan vi började jobba med Quickpick har vi definierat ett antal områden där vi vet att vi

verkligen skiljer oss från andra i branschen. Vi gör det smidigare, smartare och framförallt bättre. Vår produkt gör det enkelt för lagerpersonalen att bli effektivare, och det med ökad kvalitét och leveranssäkerhet som resultat, säger Mikael. Affärserfarna tillfälliga truckförare

Jaha, säger jag; ännu en skrivbordslösning... Svaret kommer blixtsnabbt från Boris: — Du kan aldrig gissa hur många timmar vi har åkt olika truckar i olika lagermiljöer för att hitta det viktiga användarper-

spektivet och sedan utvecklat vår applikation utifrån det! Både Mikael och Boris kommer från affärssystemsbranschen. De är alltså inga ”IT-nördar”, utan ”lönsamhetstänkare” med stor erfarenhet av att skapa värden med IT-hjälpmedel. De har utgått från kundbehovet och ingenting annat. Boris minns hur det började: — Vi utvecklade Quickpick 2005. Det tog ett år innan vi hade första kunden på en kundspecifik lösning. Sedan dess har produkten förfinats otroligt och efterhand har vi gjort vår programvara till en unik standardprodukt som kan integreras i alla befintliga affärssystem. Nöjda användare

Ett intensivt lager kräver enkla och effektiva verktyg - som Quickpick.

Branschen är mångfacetterad. Det gäller att kunna hantera allt från den största kunden till den mest intensiva. Boris vet: — Ett exempel är en kund som har 70 000 plockrader per dag och begränsade personalresurser. Där måste allt flyta friktionsfritt, så det är ytterst viktigt med enkelhet i systemet - en förutsättning för att klara dagens effektivitetskrav. Generellt sett vill lagerpersonalen påverka vilka hjälpmedel de ska ha, men oftast

får de inte välja. Vi på Qsys vänder på steken och tycker att medarbetarna ska få den enhet som passar dem bäst. Nöjda användare levererar mer felfri effektivitet! Enklare, modernare – och med rätt fokus

Med traditionella lösningar kostar hårdvaran mycket, t ex dyra truckdatorer, men så behöver det inte vara med Quickpick. — Vi kan välja enklare, modernare utrustning och i stället tillföra mer affärsnytta. Alltså mer effekt för pengarna., anser Boris. Mikael instämmer: — Det stora för oss är att flytta fokus från hårdvaran till arbetssättet och arbetsmiljön – och att se till att företaget har ständigt uppdaterad och rätt information i sina affärs- och beslutssystem. Quickpick är inget parallellt lagersystem som kräver dubbla

Streckkoder tillsammans med läthanterliga hjälpmedel eliminerar felplocken.

uppsättningar av grunddata, utan förädlar bara affärssystemets data. Quickpick kommunicerar med Monitor, Microsoft Dynamics NAV, Jeeves, Pyramid och DL Prime. Snart även med Visma. Exempelvis Monitor-användare kan med enkla medel testinstallera Quickpick. När Monitor lagt in sin Quickpick-plugin är det klart för provkörning.

Jönköping som logistikcentra är en perfekt bas för Q.


Affärstidningen näringsliv

it

69

IT-boom i Nässjö Nässjö har blivit en centralort för IT-företag på det småländska Höglandet. Under de senaste två åren har nya IT-företag etablerat sig på orten, samtidigt som befintliga företag storsatsar.

När reklambyrån och IT-företaget OAS under hösten 2015 öppnade kontor i Nässjö var det inte minst för att man såg en stor potential i kommunens växande näringsliv. – Vi stod och valde mellan Nässjö och Värnamo och vi valde Nässjö på grund av att det är starkare näringsliv, bättre företag och större potential för oss att lyckas,

sade Christian Ögren, säljchef vid OAS. Året innan etablerade sig ITföretaget INVID i Nässjö. I samband med etableringen uttalade sig André Prien, vd INVID, entusiastiskt om Nässjö och Höglandet: – Det småländska höglandet utgör en mycket viktig och intressant marknad för oss. Via etableringen av vårt nya kontor i Nässjö får vi en naturlig utgångspunkt inom den aktuella regionen, sade han. Utöver etableringarna av OAS och INVID har IT-jätten Atea uttryckt en avsikt att etablera sig i Nässjö inom en snar framtid. Och samtidigt som fler IT-företag slår sig in på Nässjömarknaden frodas de befintliga företagen i branschen. Utvecklar affärssystem

Johan Vågerdal, vd, och Christian Ögren, säljchef vid IT- och reklambyrån OAS som etablerat sig i Nässjö tack vare ett starkt näringsliv i kommunen.

System Technologies har funnits på orten i många år och levererar såväl produkter som tjänster inom IT-infrastruktur, moln och affärssystem. Under våren blev företaget Xerox-partner och nyligen lanserade de dessutom en ny version av sitt affärssystem SEBS, avsett framförallt för tillverkande företag. Systemet omfattar det mesta från inkommande råmaterial till färdigt bokslut – ett system i utvecklingens framkant.

– Det innebär att man, bland mycket annat, kan få upp företagets resultat direkt på en skärm och se hur det förändras i realtid. De olika uppgifter som visas är sådana som ledningsgruppen efterfrågar. Så vitt vi vet är detta helt unikt, säger Henrik Björkman, företagets vd. JSC investerar i 1.200 kvadrat modern arbetsplats

Det företag som ofta betraktas som Nässjös IT-flaggskepp är JSC, ett företag som grundades under tidigt 2000-tal av den unge entreprenören och IT-virtuosen Johan Schelin. De blev snabbt två personer – sedan tre, tio, tjugo. I våras gick de från 40 till 50 anställda när de förvärvade Switchcom Telecommunications. JSC invigde i september sitt nybyggda kontor längs riksväg 40 i Nässjö. Vid invigningen av det nya kontoret sade vd Christer Löwdahl att det fanns två anledningar till att de satsade på att uppföra den nya byggnaden: – Den ena är att vi tror på den här regionen. Det finns en otrolig utvecklingspotential på Höglandet. Den andra är vår vision att bli Sveriges bästa arbetsplats.

JSC:s nya mötesplats i Nässjö. Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen är en pusselbit i strävan att bli Sveriges bästa arbetsplats.

samhällets digitalisering till sin fördel. I våras installerade företaget en för marknaden helt ny digital printer av världsledande fabrikat – först ut i Europa. Förutom den digitala printern har företaget även investerat i ytterligare

kuverteringskapacitet och kraftfullt uppgraderat sin IT-plattform. Bland NT Mediaprints kunder finns några av Sveriges tyngsta företag och man hanterar totalt cirka 125 miljoner dokument årligen.

Informationslogistik

NT Mediaprint är ett av få exempel på företag ur tryckeribranschen som har lyckats utnyttja

System Technologies lanserade nyligen affärssystemet SEBS version Fenix, bland annat med möjlighet att se företagets resultat i realtid. På bilden Henrik Björkman, vd, och Richard Ritheim, säljchef.

ANVÄNDARE BEHÖVER OSS

Vi söker ständigt människor med superhjälteambitioner som vill vara med på den spännande resan att förverkliga digitaliseringens möjligheter. Våra kunder – de fem kommunerna på småländska höglandet - är mitt uppe i ett förändringsarbete där 24-timmarsmyndigheten väntar runt hörnet. Våra tjänster levereras i en av de största och mest utmanande tekniska miljöerna i vår region - en miljö med 27 000 användare, 10 000 datorer, 400 servrar och 700 switchar. Vi kan erbjuda utmaningar inom de flesta IT-relaterade områden. Är du IT-arkitekt, nätverksspecialist, informationssäkerhetsspecialist, projektledare...? Är du den superhjälte vi söker? Hör av dig!

Höglandets IT | 575 80 Eksjö | Tel: 0380-51 75 50 | info@hoglandetsit.se | www.hoglandetsit.se


70

energi & miljö

Affärstidningen näringsliv

Litet energibolag driver utvecklingen på miljöområdet Allt fler industrier inser att fjärrvärme är ett konkurrenskraftigt alternativ både ur miljö- och kostnadssynpunkt. I Mullsjö tätort har flera industriföretag redan anslutit sina verksamheter till det kommunala fjärrvärmenätet, som även omfattar kommunens fastigheter samt ett växande antal hushåll. Det kommunala energibolaget svarar på en ökad efterfrågan genom att förbättra bränsleekonomin i det lokala fjärrvärmeverket.

byggdes om för att kunna eldas med en större andel biobränslen. Som resultat kan Mullsjö Energi & Miljö redovisa en betydligt bättre bränsleekonomi i kombination med lägre utsläpp. Samtidigt ger en mer effektiv nyttjandegrad av fjärrvärmeverket en klart förbättrad totalekonomi. – Med en anläggning som redan idag uppfyller framtida krav gällande rökgasrening har vi som kommunalt energi- och renhållningsbolag tagit höjd när det gäller miljöfrågorna, säger Claes Johansson, vd på Mullsjö Energi & Miljö.

Mullsjös fjärrvärmeverk har nyligen utrustats med en bättre rökgasrening. Uppgraderingen skedde samtidigt som kraftverket

Kapacitet för att ansluta mer

Merparten av Mullsjös flerfamiljshus i tätorten är anslutna till

fjärrvärme. Det finns dessutom kapacitet och möjlighet att ansluta fler industriområden i centrala Mullsjö, vilket skulle innebära en ännu bättre miljöprägel på den lokala industrin. Att Mullsjö Energi & Miljö dessutom fasat ut fossila bränslen ur fjärrvärmeverket bidrar naturligtvis till en ännu bättre miljöekvation. – Vi har på kort tid gått från att elda med fossila bränslen i ett mindre nät till att idag enbart förlita oss på biobränslen i försörjningen av ett fjärrvärmenät som är minst fyra gånger så stort. Vi anser att vi har en bra grund att stå på för framtiden och det finns framförallt kapacitet kvar för att ansluta nya bostadsområden och industrier, påpekar Claes Johansson. Bygger ut VA-nätet

Ledningsgrav i Habblahester.

Det är viktigt för Mullsjös framtid att man inom kommun, skola, näringsliv och samhälle kan samverka när det gäller insatser för miljön. Det är Claes Johansson inte sen att bekräfta. – Vår verksamhets natur förutsätter att vi driver utvecklingen på miljöområdet. Förutom de stora satsningar som gjorts inom fjärrvärme så har vi parallellt ar-

Skarvnig av vattenledning i Habblahester.

betat med att bygga ut det kommunala VA-nätet utanför tätorten. Vi fortsätter med kommunens andra stora tätort, Sandhem, där vi samtidigt gräver ner kanalisation för fiber. Arbetet bidrar till att öka Sandhems attraktivitet som etablerings- och bostadsort eftersom det nu finns möjligheter att blåsa in fiber och trygga framtidens uppkoppling samtidigt som man kan dra nytta av fördelarna, få framförallt tryggheten, med att vara ansluten till kommunalt VA.

grundläggande och kraven på driftsäkerhet är därför höga. För att trygga framtida behov rustar det kommunala bolaget för expansion redan nu, och det märks inte minst i de nya satsningar som görs i och omkring Mullsjö respektive Sandhem tätorter.

Tryggar framtida behov

Mullsjö Energi & Miljö kommer att fortsätta driva utvecklingen på miljöfronten genom att vidareutveckla sina system för fjärrvärme, VA och renhållning. Systemen hör till samhällets mest

Svartån i Sandhem.


Affärstidningen näringsliv

energi & miljö

71

Småländskt familjeföretag kammar hem kommunala storprojekt Bröderna Ulf och Tord Karlsson har nog sett det mesta inom brunnsborrning. Under sina yrkesliv har de förvisso provat på lite olika verksamheter och branscher, men den största passionen kretsar ändå kring brunnsborrning. Efter drygt 20 år i branschen löser bröderna Karlssons familjeföretag Mullsjö brunnsborrningar i princip alla tänkbara utmaningar som kan uppstå när man borrar i marken.

man full kontroll över projekten. Brunnsborrning är dessutom inget man kan lära sig via någon utbildning, kunskapen genereras snarare genom kontinuerligt arbete och lång erfarenhet, påpekar Ulf. – Vi har nog sett det mesta inom området, men samtidigt förundras jag över att vi fortfarande lär oss nya saker nästan varje dag. Det är ett mycket varierande och inspirerande arbete, anser Tord. Växer inom nya områden

Mullsjö brunnsborrningar arbetar med de flesta typer av projekt som kan förknippas med borrning för kommunala vattentäkter och privata vattenbrunnar. Ulf och Tord Karlsson har även byggt upp en expansiv verksamhet kring energiborrning som kan komma att utvecklas ytterligare. – Det största verksamhetsområdet sedan många år är borrning av kommunala vattentäkter. Här arbetar vi över hela Sverige och det kanske kan ses som unikt att ett litet småländskt familjeföretag kammar hem de riktigt stora uppdragen i landets största kommuner, exempelvis Stockholms Stad, säger Ulf.

Företaget har idag ett tiotal anställda och kommunala vattentäkter genererar fortfarande en stor del av omsättningen. Nya samarbeten med fastighetsbolag, däribland Vasakronan, har dessutom bidragit till att man börjat bygga upp en växande verksamhet kring både energiborrning och vattenborrning.

– Vi genomför mycket borrningsprojekt av större modell för kyla och energi, exempel på uppdragsgivare här är kyrkor, skolor, industrier samt ägare av större fastigheter. Vi ser en utvecklingspotential på den fronten, fortsätter Tord. – Samtidigt ökar den stora kommunala marknaden, där det idag inte finns många aktörer som kan vara med och räkna på den här typen av uppdrag, inflikar Ulf. Hela företaget innehar erforderlig certifiering enligt ISO 9001 och 14001 samt OHSAS 18001. Dessutom är man med i Sveriges Borrentreprenörers Branschorganisation. Med sina 60 år av kunskap och erfarenhet inom gebitet går Mullsjö Brunnsborrningar en ljus framtid till mötes, där man kommer att fortsätta etablera sitt varumärke som det optimala brunnsborrarföretaget för Sverige men med hjärtat kvar i Småland.

Ledningen är med på fältet

Mullsjö brunnsborrningar har ett anrikt förflutet och grundades redan 1950. Bröderna Karlsson började arbeta i företaget 1982 och köpte så småningom hela verksamheten 2007. Sedan dess har siktet varit ställt på expansion, med flera lyckosamma investeringar genom åren. Både Ulf och Tord är självlärda inom området och kunskapen bygger på många års erfarenhet från operativt arbete. Än idag är bröderna med ute på fältet där de borrar både vattentäkter och energibrunnar. Inom företaget finns maskiner av lite olika storlekar, och de största opereras ofta av antingen Tord eller Ulf. – När man som vi är med och arbetar ute på fältet får

Tranås Energi vågar gå mot strömmen Tranås Energi var tidigt ute med egen, förnybar kraftproduktion. Företaget driver sedan länge tre vattenkraftverk, förvisso i mindre storlek om man jämför med de största i landet, men likväl med produktion som tillsammans med två kraftvärmeblock tryggar stora delar av behovet i Tranås med omnejd.

Egen kraftproduktion ger Tranås Energi, som fortfarande är ett litet energibolag med nationella mått mätt, en stark ställning på marknaden. Att man dessutom satsar på miljöförbättrande åtgärder bidrar också till ett växande intresse för företagets tjänster. – I en av våra kraftanläggningar finns inbyggda system som tillåter fisken att vandra genom kraftverket utan att skadas och vi planerar för motsvarande även i de två andra kraftverkenVi bedriver ett mycket målmedvetet miljöarbete och för vår storlek så är det nära nog unikt, säger Niklas Johansson, vd på Tranås Energi. Organisationen Älvräddarna har upp-

Omlöpet vid Tranås Energis anläggning Åsvallehult i Tranås. Foto: Erik Hellquist

Tranås Energis kontor på Smedjeholmen i Tranås.

märksammat de insatser som Tranås Energi har gjort hittills genom att tilldela en miljödiplomering, en utmärkelse som det lilla energibolaget fortfarande är ensamma om att ha i Sverige. Går mot strömmen

Miljöinsatser har länge präglat Tranås Energi vilket också ger uttryck i att den egenproducerade elkraften är märkt med Bra miljöval efter Naturskyddsföreningens tuffa kriterier. Åtskilligt har investerats för att främja miljöarbetet ytterligare, något som bland annat har uppmärksammats i tidningen Fiskjournalen. – Vi har till och med på eget initiativ ändrat en vattendom gällande en av kraftstationerna så att vi släpper förbi mer vatten än vad den gamla domen angav, informerar Niklas Johansson. Detta är anmärkningsvärt ur flera avseenden eftersom energiproducenter vanligtvis brukar vidta sådana åtgärder först efter ha blivit på-

Foto: Erik Hellquist

tvingade. Vi har dock valt att gå mot strömmen och vidta en ganska kostsam åtgärd självmant och ur miljöhänsyn. Miljöengagemanget uppmärksammas av fritidsfiskare och miljöfantaster, men även av kunderna. Faktum är att Tranås Energi har fått nya kunder baserat på den skarpa miljöprägeln som företaget står för. – Vi är väl medvetna om att många uppskattar att vi driver verksamheten med fokus på samhälls- och miljöfrågor. Det är något vi alltid kommer att prioritera och vidareutveckla, tillägger Niklas. Framtida investeringar för miljön

Utvecklingen framåt går i miljöns tecken. Tranås Energi har därför investerat 340 miljoner kronor i ett kraftvärmeverk, en för ett bolag i den här storleken gigantisk investering och för övrigt den största i företagets historia hittills. – Med kraftvärmeverket har vi ökat den förnybara elproduktionen från 9.000 till

Denna typ av skruvturbin kommer att användas då vattenkraftproduktionen återupptas på Smedjeholmen i Tranås. Foto: Tranås Energi AB

37.000 MWh per år, vilket motsvarar cirka 25 procent av elbehovet i Tranås, informerar Niklas. Kraftvärmeverket producerar värme och el med förnybara biobränslen. Närmare bestämt rester från skogsindustrin där huvudelen kommer från närregionen. Fjärrvärmen är väl utbyggd sedan tidigare i Tranås men det finns också en kvarstående potential för fortsatt expansion. – Vi kommer att fortsätta investera för miljön. Bland annat så tittar vi på att återstarta vattenkraftproduktion i Svartån i centrala Tranås där vi har vårt kontor. Här är i så fall en så kallad skruvteknik aktuell som tillåter fiskar att vandra mellan bladen. Återupptagandet av kraftverket är en symbolisk åtgärd som markerar vår framtidstro och att vi alltid kommer att prioritera god miljöhänsyn, säger Niklas Johansson avslutningsvis.


72

energi & miljö

Affärstidningen näringsliv

Nya investeringar på gång för Habo Bostäder och Habo Energi

WE ARE JU.

Habo kommun har under de senaste tio åren sett en kraftig inflyttning och trycket på bostadsmarknaden blir följaktligen allt högre. Det kommunala bostadsbolaget Habo Bostäder AB uppmärksammar trenden och svarar genom att planera för nya bostadsmiljöer, företrädelsevis i Habo tätort.

– Vi är kända för att vara en expansiv, framåtsträvande kommun, som vill vara attraktiv båda att jobba och bo i. Att vara företagsvänlig och samtidigt attraktiv som bostadsort är något som hänger ihop, därför satsar vi nu på nya, attraktiva bostäder runtom i kommunen, säger Kommunstyrelsens ordförande David Svensson inledningsvis. Nybyggen och renoveringar på gång

Det kommunala bostadsbolagets vd Bengt Fransson berättar att man framöver kommer att satsa på nybyggen, men att det i skrivande stund främst är aktuellt med upprustning av befintligt bestånd: – Det blir först och främst aktuellt med en renovering av bostäder som ingår i miljonprogrammet, det vill säga fastigheter byggda under 60- och 70-talen. Vi kommer i första hand att fokusera på den yttre miljön där fasad- och markarbeten ingår, men även fönster och inglasning av balkonger. Hela projektet har en investeringskostnad på cirka 25 miljoner kronor och omfattar 122 lägenheter. Nästa steg i utvecklingen omfattar byggnation av 18 nya lägenheter i Habo tätort. Totalt omfattar nuvarande bestånd bortåt 600 lägenheter samt omkring 7000 kvadratmeter lokalytor för kommunal verksamhet.

Habo Energi investerar också

Moderbolaget Habo Energi gör också betydande investeringar för framtiden. Företaget erbjuder redan ursprungsgaranterad vattenkraft, vilket innebär att miljöstadgar och övriga förordningar efterföljs av de aktuella elproducenterna. Det är ett led i ett målmedvetet miljöarbete som också gör sig påmint då all fjärrvärme produceras med förnybart bränsle. – Vi har idag cirka 4000 elhandelskunder och ungefär 400 fjärrvärmekunder. Vi marknadsför oss i huvudsak mot kommuninvånarna samt i närområdet, men har elhandelskunder över hela Sverige. Vi kan framförallt erbjuda närhet och snabb hantering av kundärenden, eftersom vi är en liten organisation med korta beslutsvägar, säger Bengt Fransson, som även är vd för Habo Energi. Habo Energi har egen flistillverkning för fjärrvärme. Vidare förfogar bolaget över en liten vattenkraftstation i Svedån som producerar cirka två miljoner kWh per år, där pågår även ett miljöförbättrande arbete med att bygga nya vandringsvägar för fisk. Framtid och expansion

I takt med att kommunen växer så ökar behovet av både bostäder och därigenom skapas även nya kunder till alla delar av koncernen, där man i var och en har god kapacitet att tillgodose framtida kundbehov. Det gäller även inom bredbandsleveranser som också hör till Habo Energis verksamhet. Här arbetar man för att bygga ut nätet successivt med resultatet att Habo trots sin ringa storlek har en hög andel utbyggt fibernät fördelat på invånarantalet och i jämförelse med många betydligt större kommuner.

Nu har vi bytt till en kostym som passar framtiden – ett internationellt lärosäte i Jönköping. En plats för uppfinningsrika och företagsamma människor. För utbildning och forskning. Där vi arbetar nära våra samarbetspartners i regionen och i världen. Vi är Jönköping University.

ju.se

Bengt Fransson, vd.

Foto: Mats Olofsson


Affärstidningen näringsliv

Nyproduktion Ärlan 10.

BYggAnde & BOende

Påbyggnad Mogärde seniorboende. Fotomontage

Witalabostäder i centrum där allt går framåt Framtidstron är stark i SAPAs hemvist Vetlanda. I den småländska industrikommunen investerar såväl privata som kommunala byggherrar i nya bostäder och det om något är ett tydligt tecken på att fortsatt tillväxt är att vänta. I en kommun där allt går framåt känns det extra meningsfullt att investera för framtiden, menar Eric Engelbrektsson, vd på det kommunala bostadsbolaget Witalabostäder.

Vetlanda är verkligen på gång på alla fronter. Att Elit Vetlanda Speedway blev svenska mästare i år talar för sig själv och en liknande utveckling kan förutspås även utanför sporten. Vetlanda har ett gott rykte som en kommun där företagen får utrymme att växa. En långsiktigt hållbar tillväxt kräver dock tillgång till attraktiva bostäder som bidrar till att generera flyttkedjor, och det är något som Witalabostäder ska verka för tillsammans med andra fastighetsbolag i Vetlanda. Uppemot hundratalet nya bostäder

Ett starkt näringsliv utgör stommen och det är man också väldigt noga med att förvalta från offentligt håll. Detsamma gäller bostadsutvecklingen, där det kommunala bostadsbolaget nu planerar för uppemot hundratalet nya lägenheter i närtid. – Vi färdigställer 16 nya lägenheter med centralt läge nu under vintern. Dessutom har vi ett 20tal lägenheter på gång som blir öronmärkta för kommunens omsorgsverksamhet. Ytterligare en satsning omfattar påbyggnad av ett helt våningsplan på ett av våra seniorboenden, motsvarande 18 lägenheter. Detta utgör ett första steg i en större expansion från vår sida, avslöjar Eric Engelbrektsson. För Witalabostäder handlar det om en storskalig expansion eftersom företaget idag äger och förvaltar under 1000 lägenheter, motsvarande ungefär 30 procent

av marknaden för hyresrätter i Vetlanda. Fördelningen är nära nog unik för en kommun i Vetlandas storlek, där det i princip brukar vara normen att det kommunala bostadsbolaget är störst. – Vi ser fördelningen som lyckosam för Vetlanda. Det betyder att privata aktörer är beredda att investera för lokal utveckling och det tycker vi givetvis är bra. För att svara på en ökad efterfrågan säkerställer vi även en genomgående hög standard i våra befintliga lägenheter, där vi höjer vår underhållsbudget per kvadratmeter med ungefär tio procent. Mer på gång framöver

Witalabostäder kommer att göra stora investeringar framöver. Inte minst i miljonprogrammet som ska totalrenoveras under tio års tid med start nästa år. Kommunen

planerar även för ett nytt småhusområde med 25 tomter, Himlabackarna, där man förhoppnings kan börja bygga under våren 2017. På frågan om hur utvecklingen ska drivas framledes svarar Eric Engelbrektsson att Witalabostäder ska vara med och påverka så att fler vill flytta till Vetlanda, bland annat genom att tillhandahålla attraktiva och prisvärda bostäder med god standard så att hyresgästerna känner att de verkligen får valuta för pengarna. – Vi är dessutom lyhörda inför marknadens behov och är ständigt på jakt efter ny mark där vi kan och får bygga nytt, samtidigt som vi undersöker möjligheter med förtätning i centrum, tillägger han. Ambitionen för Witalabostäder är att hela tiden sträva efter vara den bästa hyresvärden och på sikt även en av de största.

Vår personal ger bra och snabb service.

73


74

BYggAnde & BOende

Affärstidningen näringsliv

Stort tryck på Aptares bostäder i Vetlanda Det är inte bara i storstäderna som bostadsmarknaden är het. I Vetlanda bildade spekulanterna kö utanför mäklarkontoret före öppningstid när bostadsrätter från Aptare Fastigheter gick till försäljning.

När Länsförsäkringar gick ut med försäljningen av 13 marklägenheter i Brf Lokstallarna i centrala Vetlanda, såldes tolv av dem inom två timmar. Även den sista var såld innan dagens slut. – Det är cirka 20 år sen det såldes nyproducerade bostadsrätter i Vetlanda, så här finns ett uppdämt behov. Sedan är Aptare Fastigheter bra på att ställa om tomter. I det här fallet lyckades man skapa en modern ”villakänsla” i brf-form på en tomt där lokstallarna tidigare legat, säger Henric Lagerquist, Marknad & försäljning, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i Vetlanda och Sävsjö, som förmedlar Aptares bostäder i området. – Marklägenheterna marknadsfördes ett par månader innan det var möjligt att teck-

Områdesbild på Lokstallarna, nyproduktion.

Henric Lagerquist på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och Magnus Bergman på Byggbolaget (Byggbolaget är de som bygger tex Brf Lokstallarna, Kv Spinnaren och Kv Älgen).

na bokningskontrakt och vi hade spekulanter som köat utanför kontoret före öppningstid. Generellt ser vi en stor efterfrågan på marklägenheter och/eller bostäder med hiss, tillägger han. I storstäderna driver kommande regler om amorteringskrav på marknaden. Men den faktorn tror inte Henric Lagerquist inverkar särskilt mycket i mindre orter som Vetlanda där bostadspriserna är lägre och möjligheten att finansiera kontantinsats/handpenning är större. Istället är det andra trender som driver intresset. – En trend vi upplever är att människor byter bostad oftare och i större utsträckning söker ett boende som passar in i den nuvarande livssituationen. Yngre vill ha ett

smidigt boende och äldre vill flytta ut. De flesta som ägt sitt boende de senaste 5-10 åren har tjänat bra på det. När de säljer går pengarna ofta in i ett nytt boende, säger han.

Nyproducerade bostadsrätter skapar rörelse på marknaden. Därför tycker han det är roligt att nu få möjlighet att jobba med ytterligare ett nyproduktionsprojekt signerat Aptare Fastigheter. Den här gången rör det sig om ett helt ombyggt kvarter mitt i Vetlandas stadskärna. Projektet heter Kv Spinnaren och består av tre huskroppar med 50 totalt lägenheter. Husen är på tre, fyra, respektive fem våningar. De ligger i bästa centrumläge och erbjuder lägenheter från 1 rok till 5 rok, med balkong, hiss och andra bekvämligheter. Dessutom får bostäderna en grönskande innergård och ett vattenstråk genom att Vetlandabäcken tas fram. Den bildar samtidigt ett trevligt promenadstråk. – Det här ett spännande projekt som kommer att förändra stadsbilden. Vi vet att nyproducerade bostäder är väldigt eftertraktade och det är roligt att vi kan möta ett varierat boendebehov även i centrala Vetlanda. Säljstart kommer att ske före årsskiftet och vi har redan en intresselista med 260 namn, avslutar Henric Lagerquist.

Skapar rörelse på marknaden

Henric Lagerquist anser att debatten om att äldre personer som bor i hus ska ge plats för yngre familjer är felriktad. – Det känns fel att det är på det sättet. Äldre personer som amorterat av sitt hus och idag bor billigt har ett fantastiskt boende, så länge de är pigga och fortfarande sugna på trädgård och underhåll. Samtidigt känner sig många unga familjer inte mogna för hus.

Kvarteret Spinnaren, nytt kvarter i Vetlanda centrum.

En helt ny stadsdel växer fram i Jönköping I 154 år var Munksjöstaden stängd för allmänheten. Men i december 2015 invigs ett nytt 16våningshus i området. Det blir Jönköpings högsta byggnad och ett landmärke för staden.

För snart tio år sedan pratade Gunnar Järvhammar på Lustgården och Stig-Olof Johansson på Tosito under ett gympass. Samtalet handlade om en idé att bygga ut området där det gamla pappersbruket Munksjö en gång låg, och där det redan på 1200-talet fanns ett kloster som fransiskanermunkar lät bygga på sjöns västra strand. Planerna blev så småningom verklighet och i dag bygger Tolust, som ägs av fastighetsbolagen Tosito och Lustgården med 50 procent vardera, en helt ny stadsdel. Bygger 17 nya kvarter

Det handlar om 1.500 nya lägenheter och ca 20.000 kvadratmeter handels, service, kontor och upplevelse. Bygget började ifjol och inom åtta år ska Jönköpings nya stadsdel med 17 nya kvarter vara klar. Sju av dessa ska vara klara i etapp 1 som beräknas vara klart 2017–2018. – Det är en positiva anda i stan just nu och det känns som att pusselbitarna faller på plats en efter en. När folk

ser med egna ögon att det händer saker så bidrar det till framåtanda och tillväxtanda, säger Tommy Fritz, VD på Tosito. Etapp 1 består av 550 bostäder, affär, vårdcentral, apotek, gym, restaurang konferens och förskola. Dessutom kommer företag som Nordea och IT-företaget Evry med flera att flytta in i det nya 16-våningshuset som invigs i december i år. Evry är en stor arbetsgivare som har över 200 anställda i Jönköping. Avstängt för allmänheten

På 1860-talet startade Munksjö sitt pappersbruk här och det var först 2007 som marken köptes av Tolust för att man skulle kunna bygga en ny stadsdel. Totalt består det gamla fabriksområdet av 120.000 kvadratmeter. - Nu kommer man att kunna promenera längs kajkanten och bort till högskoleområdet på något som vi kallar Hälsans stig. Det har man aldrig kunnat göra tidigare eftersom området var avstängt för allmänheten i 154 år. Det här ger Jönköpingsborna helt nya möjligheter, säger Tommy Fritz I anslutning till alla bostäder, kontor och serviceinrättningar i den nya Munksjöstaden kommer i etapp 1 att byggas 500 garageplatser men det blir också nya bilvägar i området. Dessutom finns planer på en flytande park i sjön. En unik konstgjord ö på 7500 kvadratmeter med bland annat café och boulebana. – Ja, men det är ännu så länge på planeringsstadiet, betonar Tommy Fritz.

A

P LA N , SKA LA 1: 1000/ A 3

Kan ses från många håll

16-våningshuset kommer att ha en lunchrestaurang i entreplanet och det kommer också att finnas konferenslokaler och gym i huset. – Huset kommer att vara synligt från många håll i staden och vi märker att det finns ett stort intresse för allmänheten hur bygget går, konstaterar Tommy Fritz, som var med och grundade Tosito 2004 efter många år inom Riksbyggen. När det gäller bostadsbyggandet som pågår i Munksjöstaden kommer det att finnas både hyresrätter och bostadsrätter i husen. A

V Y FR Å N V


Affärstidningen näringsliv

BYggAnde & BOende

75

Nytt landmärke växer fram i Eksjö Eksjöbostäder satsar på nyproduktion. 110 lägenheter ska byggas i området Lunden i tre olika hus. I maj 2016 blir det inflyttning i ett sexvåningshus som blir stans högsta bostadsbyggnad.

Totalt handlar det om tre hus med kombinationen betongstomme och träpanel – allt för att hålla fast vid de gamla traditionerna i trästaden Eksjö som i och med detta också får en helt ny stadsport. Det var arkitektkontoret i Jönköping som vann tävlingen om att få rita husen och det är PEAB som är totalentreprenör till bygget. Samtliga lägenheter uthyrda

I den första etappen blir det 28 lägenheter som kommer att kosta 5.800–7.100 kronor för tvåorna och 8.500–8.900 kronor för treorna, inklusive värme och vatten. Det kommer att finnas parkeringsdäck med carport samt garage och samtliga lägenheter är uthyrda. Eksjöbostäders VD Maria Lund, som efterträdde Thorbjörn Hammerth i september, tycker det ska bli spännande att se hur bygget vid Lunden utvecklas. – Jag tycker att det är viktigt att vi skapar tillväxt i Eksjö och att vi har bra boende att erbjuda. Lunden är en del i det hela. 52 procent av våra bostadssökande kommer utifrån vilket tyder på att det finns ett stort intresse för att flytta till kommunen, säger Maria Lund. Generationsväxling i stan

En anledning till detta är en generationsväxling som sker just nu. Många går i pension på stadens

Foto: Johan Lindqvist

sjukhus och regementet I12, och nya personer ska anställas. Och för Eksjös del har det visat sig att många vill bo där de jobbar. Eksjö har omkring 3000 inpendlare i dagsläget och här. finns arbetsgivare som till exempel Polisen och Tingsrätten. I etapp 2 av Lunden blir det 36 lägenheter och beslutet om uppstart fattades i september. Däremot har inga beslut tagits om etapp 3 men planen är att ytterligare 46 lägenheter ska byggas. Totalt handlar det om 110 lägenheter till en kostnad av ungefär 100 miljoner kronor. – Planlösningen är inte gjord för etapp 3 ännu men vi vet att det finns intresse för enrumslägenheter också, säger Maria Lund och fortsätter: – Vi lägger stort fokus på hållbart byggande i och med att vi är miljöcertifierade enligt Miljöbyggnad. Det som bedöms är kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material.

Illustration: Arkitekthuset i Jönköping.

digare för Banverket produktion. Hon har en vision inför sitt nya uppdrag som VD för Eksjöbostäder och Eksjö Kommunfastigheter. – Jag har ambitionen att personalen ska trivas och att vi skapar kundnytta och tillväxt. Tillväxten

skapas ju också av att vi har attraktiva lokaler. Och då handlar det inte bara om bostäder. Skolmiljön och bra äldreomsorgslokaler utgör en del av dragningskraften. Eksjöbostäder har inte haft ett så stort byggprojekt som Lunden

sedan början av 1990-talet och parallellt med Lunden-projektet pågår ett annat stort projekt där man renoverar balkongpartier och byter fönster i Stocksnäsområdet.

Vill se tillväxt

Maria Lund kommer närmast från en tjänst som teknisk chef på Sävsjö kommun och jobbade ti-

KABLAGEANVÄNDARE!

w www.kablage.se ww.kablage.se Situationsplanen är gjord av stadsarkitekten Lucia Botero Hoyos.


76

BYggAnde & BOende

Affärstidningen näringsliv

Leif Arvidsson står för ett kompetent bemötande i alla lägen Det gamla familjeföretaget Leif Arvidsson har servat byggbranschen i Sverige över tre decennier. Tack vare strategiska satsningar har företaget fått en växande nationell marknad där Sveriges främsta entreprenörer inom framförallt fönsterrenovering finns representerade.

ka 3.000 artiklar, så har vi en unik förmåga att nischa oss mot respektive kundgrupp. Jag vågar påstå att vi erbjuder en överlägsen service gentemot våra kunder, och det grundas på att vi har stor kunskap beträffande både produkter och branscher, förklarar Fredrik Tålhagen, marknadsansvarig på Leif Arvidsson.

Alla typer av produkter som går att relatera till fönster och dörrar, inklusive ventilation, finns i Leif Arvidssons sortiment. Kundunderlaget förutom återförsäljare består i huvudsak av entreprenörer som utför renovering av fönster, samt även glasmästerier, målerier, fastighetsskötare, byggentreprenörer och ventilationsfirmor. – Förutom att sortimentet hör till marknadens bredaste med cir-

Hög tillgänglighet och leveranssäkerhet

Huvudfokus har alltid varit den rena yrkesanvändaren. All kunskap som finns inbakad i företaget får uttryck i form av kompetent rådgivning för yrkeskunder. I dagsläget har Leif Arvidsson cirka 6.000 handlande kunder per år, varav många är större och återkommande. Stora försäljningsvolymer per kund är vanligt förekommande, trots konkurrens på delar av sortimentet över hela landet. – Förutom vår höga servicenivå kan vi även lova en omfattande leveranssäkerhet där upp till 80 procent av det som beställs skickas samma dag. I de flesta fall har kunden sina varor redan nästa dag. En hög tillgänglighet och leveranssäkerhet är något som varit kännetecknande för oss

allt sedan starten för drygt 30 år sedan och det är så vi vill fortsätta arbeta framöver. Vår produktmix är också unik i landet. Fredrik Tålhagen framhåller också Leif Arvidssons butik i Kista, där det mesta av sortimentet finns representerat. Merparten av försäljningen går genom traditionella kanaler även om e-handeln och framförallt god synlighet på nätet blivit viktigare med tiden. Företagets katalog som skickas ut i 70.000 exemplar varje år är välkänd i branschen. Uppskattad arbetsgivare

Leif Arvidsson är en uppskattad arbetsgivare i Mullsjö vilket kan konstateras genom att personalomsättningen är mycket låg. Många har jobbat länge inom företaget vilket borgar för stor erfarenhet som kommer kunderna till nytta. Man har som kutym att lära upp nyanställda in-house. Finns det vana av försäljning och/eller hantverk är det en fördel, men det mesta får man lära sig på plats enligt Fredrik Tålhagen. – Bland personalen upplever vi att man jobbar med frihet under ansvar. Efterson man som anställd får vara med och bidra till företagets utveckling känns det

extra givande att engagera sig. Inom Leif Arvidsson finns känslan av ett äkta familjeföretag kvar även om företaget idag ägs av en större koncern.

Engagerad personal, växande kundgrupper och stigande försäljningsvolymer är samtliga tydliga signaler på att Leif Arvidsson är ett i alla avseenden framgångsrikt och välmående företag, rentav ett förstahandsval bland kunder som förväntar sig ett trevligt och kompetent bemötande och agerande i alla lägen.

Tranåsbostäder – prisad energiutmanare Det kommunala bolaget Tranåsbostäder bedriver ett målmedvetet arbete på flera nivåer för att spara energi, vilket bland annat gett dem utmärkelsen Årets energiutmanare i kategorin mindre företag av bransch- och intresseorganisationen SABO.

Tranåsbostäder har de senaste åren gjort stora investeringar i ny teknik och trimmat befintliga anläggningar. De gör även kontinuerligt stamrenoveringar och energieffektiviseringar i befintliga fastigheter och har installerat solcellsanläggningar på några av taken. Dessutom har alla kund- och fastighetsansvariga fått en gedigen utbildning i energisparåtgärder. Satsningarna har bland annat gjort att de 2014 utsågs till Årets energiutmanare i kategorin mindre företag av bransch- och intresseorganisationen SABO. – Utmärkelsen har självklart stärkt oss i vårt arbete, säger en stolt Sören Carp, VD på Tranåsbostäder, vars kunder främst består av kommunala verksamheter, såsom förskolor, skolor och äldreboenden. 25 % av beståndet utgörs av bostäder och företaget äger även en del kommersiella fastigheter. – Vi är precis i slutet av första fasen, 15/15, av vårt energiprogram, där vi är på god väg att uppnå vår målsättning att sänka energiförbrukningen med 15 % från 2010 till 2015. En av anledningarna till att vi lyckats så bra är att vi har tydliga delmål och att alla våra anställda och styrelsen är så engagerade, tillägger han. I skrivande stund är energiprogrammet på väg in i nästa fas.

Nybyggnad av särskilt boende med 54 lägenheter – klart 2018.

Nybyggnad av förskolan Gläntan med sex avdelningar och tillagningskök – klart 2017.

– Nu sjösätter vi 30/30 där vi ska minska energiförbrukningen med 30 % fram till 2030. För att lyckas med detta ambitiösa mål måste även våra kunder och hyresgäster bli delaktiga i energiprogrammet. Vi kommer därför satsa mycket på information och utbildning framöver. Bolaget kommer även jobba vidare med förnybara energilösningar med målet att installera minst en solcellsanläggning per år och kan komma att investera i en större solcellsanläggning tillsammans med Tranås Energi. Viktig roll för tillväxtmål

Tranåsbostäder spelar en viktig roll för kommunens till-

växtmål på 20.000 invånare 2025. För det krävs 150 nya invånare per år, netto. Befolkningsökningen kan dock bli betydligt större om Tranås får en station på höghastighetsbanan mellan Linköping och Jönköping. Den positiva befolkningstillväxten utgör samtidigt en stor utmaning vad gäller nyproduktion av olika enheter de kommande 5–10 åren. – För vår del rör det sig om en ny förskola med 6 avdelningar, med inflyttning den 1 januari 2017. Vid halvårsskiftet nästa år börjar vi även bygga 54 lägenheter i ett särskilt boende för äldre. I pipeline finns också en ny idrottshall och arena med kopplingar till befintliga anläggningar och gymnasieskolan, som vi också planerar att bygga om. Byggstarten är satt till 2016. Vi planerar även för ytterligare en ny skola och förskola på några års sikt. Den sammanlagda investeringsvolymen uppgår till cirka 500 miljoner kronor. För att energimålen ska finnas med direkt vid nyproduktion ska allt nyproducerat och alla tillbyggnader uppnå Miljöbyggnad nivå silver.


Affärstidningen näringsliv

BYggAnde & BOende

I Mullsjö får hyresgästerna mer för pengarna I Mullsjö, 25 kilometer nordväst om Jönköping, finns Mullsjö Bostäder AB – det kommunala bostadsföretaget med sina 484 hyresrätter fördelade på femton trevliga små områden. Matias Benér är VD. Han berättar målande om varför det är så bra att bo här: – I tätorten bor det cirka 5.400 personer som verkligen uppskattar den lilla ortens många fördelar. Här passerar inte livet i rasande fart. Här får vi tid att ta hand om både oss själva och alla andra. Här finns allt alla behöver och lite till. Det sociala samspelet är så utvecklat och annorlunda i Mullsjö.

Mullsjö kommun befinner sig i ett expansivt skede. Under åren 1970–2010, fördubblades befolkningen. Allt fler, framförallt småbarnsfamiljer, har insett mervärdet i den lilla orten där allt finns nära; den vackra naturen – och inte minst den underbara Mullsjön som ligger alldeles intill. Att bo i en nybyggd trerumslägenhet här kostar cirka 1.500 kr mindre per månad än i Jönköping. – Här bryr vi oss om varandra. I Mullsjö behöver ingen oroa sig för att gå ut om kvällarna. Här går barnen i bra skolor med hög kvalitet i allt. Och de kostnader som uppstår för resor till arbeten på annat håll kompenseras av de betydligt lägre boendekostnaderna, säger Matias. Dessutom har vi ju numera mycket bra kollektiva resmöjligheter med Västtågen som går ofta från och till vår station mitt i centrum. Efterfrågad expansion

Mullsjö Bostäder AB har inga tomma lägenheter, men ortens expansion ställer helt nya krav. Det har nyligen byggts ett 30-tal nya bostäder och det planeras ännu fler, berättar Matias. – Vi är precis i slutfasen i en upphandling med ett tjugotal helt nya lägenheter i ett nytt bostadsområde. Det är inflyttningsklart om ett år och redan nu har vi intresseanmälan på alla. Det känns naturligt att undra

hur framtiden ser ut för bostadsföretaget jämfört med den expansion som verkar prägla Mullsjö kommun. Går det att bygga mer för att motsvara den ökande inflyttningen? Matias svar kommer omedelbart: – Javisst! Här i vår kommun och i vårt bolag är beslutsvägarna korta. Vi är verkligen på gång i Mullsjö och allt som gör oss och våra kommuninvånare mer till freds är sådant som vi ska satsa på. Utan att vänta.

Pågående nyproduktion Sandhem, Visionsbild från FjällDesign. 10 MARKLÄGENHETER, MARKLÄG A DUVGA AT A TAN 5-9

Stolthet, gemenskap och framåtanda

Innan vi slutar vill Matias gärna få med en liten bit till: – Här i Mullsjö har vi många aktiva och välskötta föreningar som tillsammans erbjuder nästan allt som någon kan önska. MAIS spelar dessutom innebandy i Svenska Superligan. När jag läser in mig på MAIS hittar jag deras värdeord: STOLTHET, GEMENSKAP & FRAMÅTANDA. Det slår mig att samma tre ord går som en röd och trygg tråd genom allt jag har fått lära mig om både orten Mullsjö, de människor som bor här och hela trakten – och inte minst om Mullsjö Bostäder AB. Det kommer nog inte att bli svårt att hitta nya hyresgäster till alla de nya boendemöjligheter som erbjuds inom kort. Förslag till byggnation på Duvgatan.

SKINANDE RENA FÖNSTER! Det ordnar vi professionellt och effektivt för både företag och privatpersoner. Kontakta oss gärna per telefon eller via webben för prisuppgift. Prisexempel:

10 standardfönster

350 kr

*

*Gäller enkla 2-sidiga fönster, inkl moms, efter rutavdrag

Årsabonnemang = RABATT!

Kontakta oss på 036-777 99 10 • maximalfonsterputs.se

77


78

bAnk & finAns

Affärstidningen näringsliv

Swedbank bygger underifrån och gärna med lokala förmågor Långsiktiga relationer och samhällsengagemang har varit grundläggande för Swedbank allt sedan den första sparbanken grundades 1820. Snart 200 år senare står samma princip kvar, Swedbanks primära mål är fortfarande att vara en drivande kraft för utveckling för såväl privat- som företagskunder.

I Småland, som i mångt och mycket präglas av en stark industritradition, är Swedbanks engagemang starkt förenat med en ambition om att vidareutveckla och stärka den regionala tillverkningsindustrin. I Vaggeryd ligger BNP från industrin på hela 40 procent, och i jämförelse med riksgenomsnittet som är 12 procent står det tydligt att Vaggeryd är en renodlad industriort. – Vi satsar mycket på insatser som verkligen hjälper industrin framåt. Det är högaktuellt i en kommun som Vaggeryd och behovet ser ungefär likadant ut i Gnosjö, säger Mårten Ewertson, kontorschef i både Vaggeryd och Gnosjö. Bygger upp samhället underifrån

Utöver industrinära satsningar driver Swedbank även ett gediget arbete inom CSR där insatser för att minska ungdomsarbetslöshet sticker ut. Banken stöttar via sparbanksstiftelsen det lokala

projektet ”200 i praktiken”, som går ut på att aktivera arbetslösa ungdomar. – Vår roll är att bygga upp samhället underifrån och med lokala förmågor. Därför har vi även varit drivande i att bilda Gnosjöandans näringslivsråd, som ska samordna olika insatser till förmån för det lokala näringslivet, förklarar Mårten Ewertson. Swedbanks kontor i Vaggeryd respektive Gnosjö är starkt lokalt förankrade och alla beslut tas följaktligen lokalt. Mårten ser en stor utvecklingspotential i regionen, speciellt då allt mer tillverkning tas hem från lågkostnadsländer. – Vi ser framförallt att investeringsgraden inom industrin är hög igen och det är positivt. Marknaden ger oss signaler om att det går bra, och en av våra viktigaste roller är att förvalta och vidareutveckla det. Vill främja nyföretagande

En av de primära framtidsambitionerna för Swedbank i Vagge-

Yvonne Gradeen, Anton Sjöblom och Mårten Ewertson är några av de som jobbar med företagsfrågor på Swedbank i Vaggeryds och Gnosjö kommun och som finns där när du behöver och kan hjälpa din verksamhet att växa. Foto: Peder Gustavsson

ryd och Gnosjöregionen är att bidra till ett ökat nyföretagande. Trots att regionen har en stark ställning när det gäller tillverkande industri så är antalet nystartade företag något lägre än rikssnittet. Det pågår redan flera spännande aktiviteter där Swedbank

arbetar för att lyfta entreprenörskapet i bygden, bland annat i samarbete med Science Park inom Kreativ Arena som hjälper företag med lokaler och andra resurser vid uppstart. – Vår ambition är att fortsätta vara en fullservicebank och att verka nära den lokala markna-

den. Vi ska se till att vi som bank bidrar till fortsatt utveckling i både Vaggeryd och Gnosjö. Vi ska även framgent arbeta för en sund och hållbar ekonomi för såväl företag som hushåll i vår region, avslutar Mårten Ewertson.

Handelsbanken är en möjliggörare för tillväxt Handelsbankens kunder har rätt att förvänta sig en riktigt bra universalbank. En bank som arbetar för att vara en långsiktig partner som stöttar och möjliggör utveckling i kundernas verksamheter, både privat- och företagskunder. Med ett globalt växande kontorsnät har Handelsbanken dessutom möjlighet att följa kunderna ut i världen, samtidigt som man bibehåller en stark lokal prägel.

Handelsbanken är känd för att ha ett stort kontorsnät med många lokalkontor, även på mindre orter och i glesbygd. Det är en del av bankens ansvar gentemot kunderna – att hålla en genomgående hög tillgänglighet och att alltid verka för lokal utveckling. Det är något som Handelsbanken verkligen kan stå för, och som kunderna ofta vittnar om i olika undersökningar och via offentliga kanaler. Växande globalt kontorsnät

Jönköping har byggt upp en stark ställning som knutpunkt mellan Sveriges tre största städer. Jönköpingsregionen har därmed även en betydelsefull internationell prägel som logistik- och handelsnav i södra Sverige, samtidigt växer intresset för regionen baserat på andra värden såsom livskvalitet och bra boendemiljöer. I centrum av allt detta står Handelsbanken som en möjliggörare för fortsatt tillväxt. – Unikt för Handelsbanken är att vi

verkligen kan säga att vi är lokala, regionala och globala. Vi har ett växande globalt kontorsnät och arbetar intensivt för att bygga upp regionala nät i bland annat Storbritannien. Utvecklingen kommer naturligtvis kunderna till gagn genom att vi har de resurser som efterfrågas lokalt – även när kunden expanderar utanför Sveriges gränser, förklarar Cicki Törnell, kontorschef på Handelsbanken i Jönköping. Backar upp internationellt

Det globala utvecklingsföretaget Kapsch TrafficCom har samarbetat med Handelsbanken under de senaste åren. Företaget utvecklar intelligenta transportsystem, ITS, inom vägavgiftsdebitering, stadstrafiklösningar och trafiksäkerhet, och har flera centrala funktioner i Jönköping. Branschen är enligt vd Claes Pihl ytterst dynamisk och präglas i synnerhet av en hög utvecklingstakt, något som Kapsch TrafficCom ständigt måste anpassa sig efter. – För oss är det inte aktuellt att följa utvecklingen – vi måste driva den, säger Claes Pihl. Kapsch TrafficCom är dotterbolag till en världsomspännande koncern och har dessutom egna dotterbolag. Den svenska verksamheten kretsar kring utveckling av betydande delar av koncernens produktportfölj och man ansvarar för stora marknader där Sydamerika, Sydostasien, Australien och Afrika finns med. – Det globala arbetsfältet ställer givetvis höga krav på oss som leverantör, nästan

Från vänster Mattias Larsson CFO Kapsch – Jens Claesson chef företagsmarknad Handelsbanken Jönköping - Claes Pihl CEO Kapsch. Foto: Maria Eklund

alla våra affärer är internationella och av skiftande karaktär. Det kan vara en blandning av enkla produktaffärer till avancerade långsiktiga byggprojekt, med en spännvidd mellan 100.000 till flera miljarder kronor. Då behöver vi bankens uppbackning för att lyckas, upplyser Mattias Larsson, ekonomichef på Kapsch TrafficCom. Möjliggör nya affärer

Både Claes och Mattias poängterar att Kapsch TrafficCom ser Handelsbanken som en viktig partner i utvecklingen, inte minst eftersom företagets affärer kräver en stor involvering från bankens sida. Ofta är det också av stor vikt att få snabb och effektiv hjälp, något som Handelsbanken

ställer upp med. För de kunder som har en lång relation med Handelsbanken står det klart att erbjudandet från banken bygger på ömsesidigt förtroende och långsiktighet. För Handelsbanken är det samtidigt viktigt att vara en drivkraft i utvecklingen, bland annat gällande nya digitala lösningar, men det är inget självändamål att enbart satsa på digitalisering för teknikens skull. – Teknikinvesteringar måste ge något värdefullt tillbaka och underbygga fortsatt tillväxt för att vara intressanta för oss. Viktigast är att vi kan skapa möjligheter för nya affärer och ökad lönsamhet för våra kunder, då har vi lyckats med vårt uppdrag, understryker Cicki Törnell som avslutning.


Affärstidningen näringsliv

bAnk & finAns

79

Swedbank i nya lokaler med fokus på framtidens bank Swedbank i Jönköping vill växa. Både bland företag och privatkunder. - Vi vill skapa framtidens bankkontor, säger bankchefen Anne Almström.

sar var kunderna ska ta vägen beroende på vad de vill ha hjälp med. Vi har också ett antal kunddatorer där vi tillsammans med kunden hjälper till med exempelvis våra digitala tjänster.

Almström, ursprungligen från Tibro, har lång erfarenhet av bankväsendet i Småland. Hon flyttade till Jönköping 1982 och har jobbat i många år på Swedbank i Jönköping. Under de senaste fem åren var hon chef på kontoret i Nässjö och för sex månader sedan kom hon tillbaka och blev chef för kontoret på Hoppets torg i Jönköping med närmare 40 anställda.

”Växer så det knakar”

Nya lokaler

Under 2015 har banklokalerna byggts om för att skapa framtidens bankkontor. – Man ska inte behöva sitta i en öppen yta när man pratar med sin bankman utan nu finns det rum där man kan stänga dörren om sig vid alla bokade möten. Det vet vi att kunderna efterfrågar, säger Anne Almström som också kan presentera en ny typ av kundtjänst. – Vi har kundvärdar vid entrén som vi-

Swedbank i Jönköping har ungefär 40 procent av privatkunderna i kommunen och 30 procent av företagen. Tillsammans med nye företagschefen Fredrik Bosmyr håller Anne Almström och hennes medarbetare på att bearbeta nya kunder. – De ägarledda företagen är vi mycket intresserade av, vi vill gärna vara med och bidra till att företag kan växa och vi har en företagsavdelning som har mycket bra kompetens och gedigen erfarenhet. – Jönköping är en fantastisk marknad som växer så det knakar, säger Almström. Där är Science park en viktig aktör som den utvecklings- och företagspark den är med över 120 företag. Fokus ligger på nya företag med tillväxtpotential och där finns många potentiella kunder och samarbetspartners för Swedbank. – Men även på privatsidan blir Jönköping större. Vi har stor inflyttning och det pågår även en hel del nybyggnation som skapar efterfrågan på bolån. Praktikplatser

Ett viktigt projekt som Swedbank är engagerad i är att skapa praktikplatser till ungdomar. Projektet Unga jobb som drivs av Arbetsförmedlingen, banken och lokala

företag har givit 10.000 praktikplatser sedan starten 2009. Även Swedbank i Jönköping tar regelbundet emot praktikanter. – Det kan innebära att man får en första rad i sitt CV eller en referens när man söker jobb, säger Anne Almström och fortsätter: – Det är bra att vi kan ge ungdomarna möjligheten att testa ett jobb och det är faktiskt många som blir kvar och jobbar där de praktiserat. Banken brinner för ungdomar

Swedbank är en av huvudsponsorerna till Ung företagsamhet – en oberoende organisation som vill införa entreprenörskap i utbildningssystemet. – UF gör ett fantastiskt jobb för att skapa intresse för att driva eget företag hos

ungdomar, säger Anne Almström. Även om inte alla ungdomar vill bli egna företagare så får de en bra insyn i vad företagande innebär. Att ge ungdomar bra förutsättningar att få en bra ekonomi är också viktigt varför banken erbjuder utbildning i vardagsekonomiska frågor till elever på högstadiet och gymnasiet. Fotografer: Fredrik Hellström och Samuel Malcolm


80

kultur & turism

Affärstidningen näringsliv

Mer än bara röda stugor – besöksnäringen är Smålands framtid Mycket av det som representerar bilden av Sverige och det typiskt svenska hittar man i Småland. Det är till stor del tack vare Astrid Lindgrens beskrivningar av skogar, sjöar och röda stugor, men även tack vare smålänningarnas gästfrihet och genuina strävan efter att alltid leverera riktigt bra produkter. Det gäller inte minst upplevelser som med rätt paketering sätter Småland och Sverige på kartan över eftertraktade resmål.

Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län samverkar sedan länge när det gäller marknadsföring och affärsutveckling av besöksnäringen i regionen. Det vittnar bland annat det gemensamma bolaget Smålands Turism om. Smålands Turism bedriver verksamhet sedan 2000, men redan 1979 bildades föregångaren till bolaget. Det börjar utomhus

Smålands Turism samordnar marknadsföringen av regionen som besöksmål mot målgrupper framför allt i länder som Tyskland, Danmark, Norge samt Nederländerna, men även hemmamarknaden Sverige. Uppdraget omfattar även af-

färs- och produktutveckling tillsammans med kommunerna i syfte att få fram fler reseanledningar under hela året. – En av våra främsta reseanledningar är naturen. Men om man ska kunna konsumera den på rätt sätt så måste den paketeras och tillgängliggöras. Vår uppgift är inte att skapa nya upplevelser, men däremot att inspirera och stötta företag i regionen som gör det. Vi ska bidra till utveckling genom att möjliggöra entreprenörskap inom turism och här ingår naturturism som en värdefull del i en helhet, förklarar Lena Larsson, vd på Smålands Turism. I Småland finns flera företag och besöksanläggningar som bygger koncept kring outdoor, eller naturturism. På Isaberg Mountain Resort finns en mångfald av vandrings- och cykelleder, kanot/kajakpaddling. I nationalparken Store Mosse erbjuds besökarna äventyrsupplevelser, och mountainbike hamnar i speciellt fokus då regionen blir värd för EM i mountainbike under nästa år. Elmia har fått sällskap

Utvecklingen av antalet besökare till Småland har under de senaste åren varit positiv och trenden visar på fortsatt god tillväxt. Både affärsresenärer och privatgäster upplever Småland som

en region med mycket spännande upplevelser. Listan kan göras lång, men ett axplock utgörs av de evenemang som Elmia anordnar och som förser regionens hotell, restauranger och besöksmål med ett stort antal gäster. Andra exempel är de stora magneterna Astrid Lindgrens värld, Visingsö, Gränna och High Chaparral. – Elmia har länge stått för stora besöksantal, men vi märker att andra reseanledningar också genererar stora besöksantal. Spira i Jönköping är en pärla i sammanhanget. Småland Resorts är ett annat exempel, nio herrgårdar samarbetar kring möteskoncept med naturen och lokalproducerad mat som dragare berättar Lena Larsson vidare. En gästfrihet värd namnet

När man talar om Småland kan man inte undgå att tänka på genuin svensk design. Småland är ett internationellt erkänt varumärke som förknippas med hantverk och tidlös design, bland annat inom glaskonst men även inom möbeldesign och snickerier. Det finns flera platser där det nu byggs upp nya upplevelser grundat på det. Sedan snart tio år tillbaka har Småland via Jönköping Airport även in-charter av tyska turister som då ofta upplever Sverige för första gången. Lena Larsson be-

tonar som avslutning att såväl tyskar som turister från andra länder förväntar sig att få uppleva alla småländska värden i form av

en storslagen natur med äventyrsresmål, design i världsklass och inte minst en gästfrihet väl värd namnet.

Innovation

# www.svarvning.nu

27

ÄR EN AV VÅRA MÅNGA INNOVATIONER. FLER SER DU I MONTER C01:40 PÅ SUBCONTRACTOR. VÄLKOMMEN!


Affärstidningen näringsliv

kultur & turism

81

Idrott och friluftsliv kompletterar evenemangsstaden Jönköping Att Jönköping har ett rikt utbud av såväl idrottsaktiviter som kulturupplevelser är känt sedan tidigare. När man börjar se över vilket utbud som verkligen finns häpnar man över den mångfald kommunen har att erbjuda. Inom sportens värld förs tankarna direkt till HV71 och J-Södra, vilka ändå måste betraktas som Jönköpings största idrottsprofiler i elitsammanhang. Samtidigt stoltserar Jönköping med andra aktiviteter av minst lika hög klass och rang.

livet. Jönköping har förbättrat sin placering år efter år och i fjol hamnade kommunen på tionde plats. Evenemangsstaden Jönköping

Foto: Mons Annér

Jönköping har gjort sig förtjänt av en ärad titel som idrottskommun. För att återgå till HV71, Jönköpings framgångsrika hockeylag, så kan det konstateras att det under lång tid handlat om en position i toppskiktet. Även fotbollslaget J-Södra, som nu spelar i Allsvenskan, bidrar till att sätta Jönköping på kartan. Förutom elitidrott finns det dessutom en rik flora av breddidrott som välkomnar deltagare ur alla samhällsklasser och i alla åldrar. Det är något som kultur- och fritidsdirektör Karin Semberg är extra stolt över när hon inledningsvis berättar om Jönköpings förutsättningar. – Det finns ett stort antal aktiva idrottsföreningar och anläggningar runtom i kommunen. Ett av våra viktigaste uppdrag kretsar kring att sprida information om vilka möjligheter som finns så att fler ges möjlighet att delta, säger Karin.

Aktiv fritid för alla

Jönköpings kommun satsar mycket på att stimulera till en aktiv fritid både för yngre och äldre, och man kan nog våga påstå att det finns något för alla. Inte minst det natursköna läget med Vättern in på knutarna och skogsområden med naturstigar, vandringsleder och motionsspår. Att tillgängliggöra och använda vattnet i större utsträckning är också en av kommunens ambitioner när det gäller kultur- och fritidsarbetet. – Vi har introducerat nya, spännande aktiviteter i anknytning till vattnet. Bland annat så anordnas yoga vid Vättern och vi har även påbörjat arbetet med att bygga kanotstadion, berättar Karin. Sveriges friluftskommun är en av Naturvårdsverket inrättad utmärkelse vilket kan ses som en sorts barometer med ett rankningsystem över respektive kommuns ambitioner och resultat för att främja frilufts-

Jönköping är mer än idrott och friluftsliv. Jönköping är inte minst en evenemangsstad som erbjuder både bredd och spets. För att återkoppla till sporten så går EM i Mountainbike av stapeln i Jönköping nästa år. Bland stadens stora event platsar bland annat Jönsköpingsfesten samt KulturDagNatt, Jönköpings årliga kulturfestival. Jönköping är även känd som en särpräglad musikkommun med evenemang under hela året. Jönköpings Sinfonietta med ett gediget program på Kulturhuset Spira, digital opera vid Jönköpingsteatern samt en mängd framträdanden på Jönköpings konserthus, bland annat Sinatras 100 års turné, är bara ett axplock.

Foto: Mons Annér

Foto: Mons Annér

Unik biblioteksverksamhet

I centrum för det kulturella står även Jönköpings lite annorlunda och nytänkande modell för att bedriva modern biblioteksverksamhet. Det nyinvigda biblioteket i Bankeryd är ett bra exempel i Sveriges mest bibliotekstäta kommun. Biblioteket i fråga är inrett som en stilren hemmiljö och har dessutom meröppet, det vill säga biblioteket är bokningsbart efter ordinarie öppettider. – Det här är en satsning som verkligen särskiljer vår kommun från andra. Jag vågar påstå att vi säkerligen är bland de första i Norden med att genomföra en sats-

Foto: Janne Bäreteg, bilden är från Jönköpingsfesten 2015

ning av det här slaget. Det ska bli spännande att spinna vidare på konceptet, säger Karin Semberg entusiastiskt.

Konferens, spa och golf i den småländska idyllen Vill man ha en hotellupplevelse utöver det vanliga ska man åka till Småland. Cirka tre mil söder om Jönköping ligger Hooks Herrgård på bekvämt räckhåll, men ändå tillräckligt långt bort för att kunna utlova ett välkommet miljöombyte. Med anor från 1300-talet hälsar en unik hotell- och konferensanläggning gästerna välkomna till en rofylld oas som nu kompletterats med en ny spa-anläggning.

Det tycks ligga någon form av magi över Hooks Herrgård. I den trolska miljön med sjöns glittrande vatten och skogens grönska alldeles inpå knutarna stoltserar

en komplett hotellanläggning där man verkligen förstår värdet av en stunds avkoppling. Med den småländska skogen som inspiration

För att intensifiera känslan av ro och fridfullhet har familjen Edberg, som drivit hotellet sedan 1963, satsat på en helt ny spa-anläggning med tre varma källor och en omgivning som påminner om den småländska skogen. – Vi ville skapa något som får miljöerna inom- och utomhus att smälta ihop. Därför har vi satsat på svarta kakelplattor och en belysning som känns magisk, precis som den omgivande skogen, berättar vd Hans Edberg. Spa-anläggningen är på hela 1300 kvadratmeter och välkom-

nar såväl privat- som konferensgäster. Här kan man bland annat ta en simtur i den 20 meter långa varma och sköna inomhuspoolen, det finns även en kallvattenpool om man föredrar det. Det finns dessutom en härlig varm källa att ta ett dopp i under bar himmel alldeles vid kanten av sjön. Flera bastubad samt salt och ångrum kompletterar utbudet. Vill man först träna innan bad och relax finns det ett gym på taket, hotellet erbjuder även gruppträning i yogarummet eller vid poolen. På Hooks Herrgård har man verkligen tänkt på allt då man designade sitt spa, som till och med har en hydromassagepool under tak utomhus. Perfekt för konferens

Med sitt gynnsamma läge mellan Malmö, Göteborg och Stockholm är Hooks Herrgård det perfekta alternativet för en lyckad konferenshelg. Här finns alla tänkbara förutsättningar för att kunna genomföra en effektiv och givande företagskonferens i en unik och spännande miljö. Stora luftiga samlingslokaler som rymmer upp till 300 personer finns att tillgå, men även grupprum för den mindre skaran. Anläggningen har ett antal konferensvärdar som ordnar med allt från tekniska hjälpmedel till aktiviteter kombinerat med mat och

dryck. Många konferenser förgylls av en spaupplevelse samt en golfrunda på en av två golfbanor som ligger intill hotellet. – Vi anordnar olika golfpaket och tillhandahåller det mesta man kan önska sig i samband med det. När det gäller golf och konferens är det nog få som kan slå oss när det gäller erfarenhet, vi är nämligen pionjärer inom båda, säger Hans Edberg. Utvecklar restaurangen i nästa steg

Både konferens och weekend för-

gylls av de förstklassiga gastronomiska upplevelser som Hooks Herrgård kan erbjuda. Hotellet har två restauranger, en för frukost, lunch och middag samt större evenemang i herrgården samt en golfrestaurang med dagens lunch samt fika. På Hooks Herrgård har man nyligen anställt en Food & Beverage Manager och nästa steg blir att utveckla restaurangen och förfina konceptet för framtiden. På Hooks Herrgård bevaras traditioner omsorgsfullt, men när det gäller komfort och service lutar man sig aldrig tillbaka. Det vill Hans Edberg välkomna fler att få uppleva.


82

kultur & turism

Affärstidningen näringsliv

Unik mötesplats i Värnamo expanderar Värnamo Gummifabrik invigdes 1920. Nästan hundra år senare, 2017, tar huset ett nytt kliv i sin långa historia när etapp 2 av mötesplatsen Gummifabriken står färdig.

I mars 2014 invigdes den nyrenoverade Gummifabriken i centrala Värnamo. Här har tidigare tillverkats galoscher, stövlar, gummiskor, regnkappor, ishockeypuckar, gummiparkett, slangar, lister med mera. Under sin storhetstid hade Värnamo Gummifabrik 900 anställda, men 2006 stängdes fabriken. Idag är den istället en plats där näringsliv, utbildning och kultur möts på ett unikt sätt. Renoveringen har varit varsam och historiska detaljer har bevarats. Namnen på konferensrummen anknyter också till husets historia. I Gummifabriken, som har stans bästa läge, sitter numera

Värnamo Näringsliv, med drygt 285 medlemsföretag, och Campus Värnamo, som driver utbildningar på högskole- och yrkeshögskolenivå, samt ett teknikcenter. Nystartade företag erbjuds stöd i inkubatorn Science Park Värnamo och företag har möjlighet att engagera sig i Campus utbildningar så att de bättre matchar lokala behov.

Därför behöver vi Götalandsbanan www.gotalandsbanan.se

Ägs av drygt 300 medlemsföretag och kommunen – Här väljer många att etablera sig, Välkommen!

Telefon 0383-594 90 /91/ 93 www.nuvab.se

Gummifabriken är en motor för innovation och tillväxt, men den är inte bara till för entreprenörer och studenter. Meningen är att den ska vara en mötesplats där alla är välkomna, ung som gammal, invånare som besökare. De 5.000 kvm stora verksamhetsytorna erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter i form av föreläsningar, utbildningar, 3D-café,

musikcafé och teknikcenter med mera. Även kulturen har sin givna plats i Gummifabriken. 2017, när verksamheten växlar upp till 20.000 kvm, kommer kulturkansliet och stadsbiblioteket att flytta in. – Då kommer huset även att inrymma ett auditorium med 425 platser, biograf med tre salonger och en livesal på 500 kvm för större uppsättningar av musik, dans och teater, samt lilla gummifabriken med kreativitet för de minsta, berättar verksamhetschef/vd Tobias Hörnquist och tillägger: – Livesalen kommer att fungera som en ”black-box” som kan användas till många olika aktiviteter, såsom musik, dans och teater, men även e-sport, utställningar, middagar och mycket annat. Med de nya faciliteterna blir det även möjligt att skapa attraktiva mötes- och konferenspaket med middag på restaurangen och

underhållning i livesalen och/eller aktiviteter i Teknikcentret. Viktig roll i kommunens vision

Värnamo har ca 33.300 invånare. Visionen är att vara den mänskliga tillväxtkommunen med 40.000 invånare 2035 och Gummifabriken spelar en viktig roll för att uppnå visionen. – Innovationer utgör grunden för tillväxt. Vi är därför tvungna att skapa mötesplatser där tankar och idéer kan utvecklas för att göra nytta i samhället. Det är viktigt inte bara för Värnamo som stad utan för hela regionen. Dessutom är det så att attraktivitet skapar tillväxt. I och med att vi får en stor biograf, en black-box, restaurang och auditorium där det kan hållas föreläsningar och livesändningar så blir Värnamo en mer attraktiv stad, säger HansGöran Johansson (C), kommunstyrelsens ordförande i Värnamo. En faktor som skulle göra både Värnamo kommun och Gummifabriken än mer attraktiva är om orten får en station på Europabanan mellan Jönköping och Köpenhamn. Då blir det möjligt att nå Göteborg på en timma, Stockholm på en och en halv, Malmö på 50 minuter och Jönköping 15 på minuter. Om stationen dessutom placeras i centrum skulle den ligga mycket nära Gummifabriken, vilket skulle skapa ännu större möjligheter för huset.

För din elsäkerhets skull Fri industriyta i 3 månader + mentor och coachning

Kontakta n Peter Johansson 0380 03 - 51 79 40 eller 070-628 14 85 p peter peter.johansson@nnab.se .johansson@nnab.se


Affärstidningen näringsliv

kultur & turism

Hitta tillbaka till en sund tillvaro med hjälp av läkande solljus

Som ledande ingenjörs- och konsultföretag utvecklar vi svensk industri och bidrar till en hållbar framtid. I Jönköpingsregionen är vi ett starkt team av passionerade konsulter inom industri, fastighet, energi och infrastruktur som levererar lönsamma, effektiva och hållbara lösningar. Följ våra framsteg på afconsult.com

2015242

En allt mer intensiv arbetsmiljö och en allmänt stressad tillvaro som kännetecknas av prestationskrav och högt tempo. De flesta nickar nog igenkännande och tänker att det är en kort men mycket passande beskrivning av den egna tillvaron. Makarna Karin och Tommy Abrahamsson har genom att etablera Axtorp Sunhouse börjat möta ett växande behov i samhället gällande avkoppling och återhämtning med solljus som utgångspunkt.

Med passion för teknik

83

Foto: Cassandra Gunnarsson

Axtorp Sunhouse bjuder på en upplevelse utöver det vanliga. En verklighetskänsla från en äkta strand, med solljus som aldrig slocknar, med varma bad och sand mellan tårna – allt en riktig strand kan erbjuda fast inomhus, och utan risk för eventuellt dåligt väder. Stranden i Sandhem i Mullsjö kommun har öppet hela vintern och är ett mycket prisvärt alternativ till de långresor man ofta längtar efter under det svenska vinterhalvåret. Ville sprida den hälsofrämjande effekten

För makarna Abrahamsson började entreprenörskapet långt innan Axtorp Sunhouse var påtänkt. Karin hade startat en annan verksamhet 2008 men hann bara arbeta där under någon vecka innan hon störtdök rätt ner i en långvarig depression. Under tiden hon var sjukskriven började Karin analysera de bakomliggande orsakerna till varför hon mådde dåligt, och kom snabbt fram till att det var en vanligt förekommande åkomma i samhället generellt. – Bristen på ljus under större delen av året har ofta en negativ inverkan på vår hälsa. Jag kom fram till att det inte var något som jag var ensam om, och i samband med att jag började fundera på ljusterapi föddes tanken på att jag skulle kunna hjälpa människor i samma situation, berättar Karin. Karin hittade en svensk leverantör av anläggningar för ljusterapi. Paret Abrahamsson hade dessutom hunnit investera i en gård med ekologiskt jordbruk, och hade därför gott om plats för att kunna utveckla en ny verksamhet i jakten på välbefinnande. – Samtidigt som vi ville sprida den hälsofrämjande effekten som ljus och värme ger så ville vi även bevisa att det går att utveckla nya verksamheter på landsbygden. På mindre än ett år lyckades vi bygga upp en av Sveriges största solljusanläggningar bland betande djur och åkrar.

Utvecklas mot ”All Inclusive”

Det finns otaliga studier som visar att kombinationen av ljus och värme ger en hälsofrämjande effekt. Det har Karin och Tommy anammat och paketerat i Axtorp Sunhouse, som ryms i en stor ladugård på parets gård. – Vår investering visade sig vara lyckosam och det är vi naturligtvis glada för. Med anläggningen vänder vi oss till alla målgrupper och alla åldrar. Alla människor mår bra av ljus och värme, konstaterar Karin. Axtorp Sunhouse passar utmärkt för en stunds avkoppling med vänner men även som en kreativ dag för konferenssällskap i en unik miljö. Konferensverksamheten är dessutom på tillväxt och det planeras även för någon form av boende på övervåningen. När det är färdigställt kommer anläggningen att vara ”All Inclusive”, som Karin uttrycker det. – Med våra framtidssatsningar så kommer vi snart att kunna hålla öppet hela året. Som det är nu håller vi öppet under vinterhalvåret, och under sommaren fokuserar vi på jordbruket. En året-runt verksamhet i Axtorp Sunhouse skulle mycket väl kunna innebära fler arbetstillfällen för Mullsjö, säger Karin som avslutning.

Med verksamhet sedan 1896 är nog Sono Sverige det svenska företag som har särklassigt längst erfarenhet av tillverkning och marknadsföring av inredning till skolans värld. Idag är vi en modern och nytänkande tillverkare som på en stabil grund av kunskap driver utvecklingen av dagens skolmiljöer framåt.

Sono Sverige AB | Box 196, Hörngatan 5 | 573 22 TRANÅS | 0140 77 14 00 | info@sonosverige.se

LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN – ett attraktivt län för nuvarande och kommande generationer

lansstyrelsen.se/jonkoping

Foto: Cassandra Gunnarsson

BYGGER TILLVÄXT www.savsjo.se

Här skapas entreprenörer

Foto: Cassandra Gunnarsson


84

kultur & turism

Affärstidningen näringsliv

Mullsjö Alpin välkomnar med snö i backarna Mullsjö Alpin är troligtvis södra Sveriges mest snösäkra skidanläggning. Det är också en av få som praktiskt taget kan garantera snö under en längre period. Ägare Michael Lindberg betonar att anläggningen ofta öppnar först och stänger sist bland de som finns i landets södra regioner.

Före detta golfinstruktören Michael Lindberg har funnit ett nytt kall i en av Sydsveriges mest omtyckta alpinanläggningar. Mullsjö Alpin är ett omtyckt resmål bland barnfamiljer och semesterfirare som ofta besöker anläggningen först för att därefter turnera vidare till någon större snöresort längre upp i landet. – Det som framförallt driver mig vidare är att jag är medveten om att anläggningen verkligen är uppskattad bland besökarna. Det finns en enorm utvecklingspotential i det och varje år blir lite som en nystart eftersom verksamheten ständigt förfinas och förnyas, ibland bara genom någon mindre detalj och ibland lite mer omfattande, berättar Michael. Snösäker anläggning

Verksamheten är förvisso säsongsbetonad och mycket beroende av klimatet, men Michael Lindberg har fullt upp under hela året. De praktiska förberedelserna inför vinterhalvåret och snösäsongen påbörjas redan i september. – Innan vi kan öppna krävs det mycket förarbete, inte minst den tid det tar att klippa ner gräset i alla branterna – ett arbete som vanligvis tar flera veckor i anspråk. Även genomgång av all

är tack vare ett mycket bra snössystem som vi valt att investera i. Vi har ett 60-tal snökanoner som kan tillverka 600 kubikmeter snö i timmen, vilket säkerställer tillförseln av snö som blir åkbar redan efter ett par dygn med cirka fem minusgrader. snöutrustning och liftar är ett tidskrävande arbete, fortsätter Michael. Allt ska förberedas, inklusive skishoppen, för att stå klart lagom till återöppnandet som brukar

vara i början av december. Säsongen sträcker sig därefter från december till slutet av mars. – Man kan utan tvekan säga att detta är den mest snösäkra anläggningen i Sydsverige, och det

Behöver Ni bättre bredband? Då är det dags att växla upp till Fiberanslutning!

Heltäckande utbud

Mullsjö Alpin är en mångfacetterad anläggning med sju pister i varierande svårighetsgrad. Här samsas barn- och nybörjarbackar

med avancerade fall och puckelpister. Dessutom finns det hopp i olika svårighetsgrader för de som åker snowboard. I toppstugan på just toppen av anläggningen, och föga förvånande med en helt fantastisk utsikt, hittar man Knaggebobacken Restaurang och Café. Här kan man köpa fika eller bara sätta sig och ta en öl eller ett glas vin, men det finns även en tilltagen meny för den som är hungrig. I toppstugan finner man även den välutrustade skishoppen, där man kan hyra både slalom- och snowboardutrustning samt beställa skidlektioner. – Vi samarbetar med ett antal hotell i området och det finns bland annat campingplatser, stugor och gruppboenden att tillgå. Genom våra samarbeten är vi en heltäckande ski resort i södra Sverige, avslutar Michael Lindberg med.


Affärstidningen näringsliv

kultur & turism

85

Genuint familjär känsla på John Bauer Hotel Samtliga hotell inom Best Western är privatägda och många drivs som familjehotell, vilket naturligtvis sätter sin specifika prägel både vad gäller atmosfär och service. Best Western Plus John Bauer Hotel i Jönköping utmärker sig lite extra då det drivits inom samma familj i 30 år.

John Bauer Hotel är ett av få så kallade Plushotell inom Best Western i Sverige. Utmärkelsen som Plushotell är exklusivt dedikerad till hotell som kan hålla utökade öppettider i såväl reception som restaurang. Andra viktiga mervärden är en särpräglat hög servicenivå och i många fall även en lite mer exklusiv interiör. När det gäller de här bitarna är John Bauer Hotel utan överdrift ett praktexemplar. Ständiga förbättringar

Familjehotellet drivs idag av vd Katarina Fingal och hennes syster AnnaCarin Fingal som tillhör andra generationen. Nu integreras även tredje generationen då en av ungdomarna pluggar Hotel Management utomlands och de yngre bland annat plockar disk och vattnar blommor på hotellet. – Att vi fortfarande driver hotellet som ett familjehotell efter

så många år är nära nog unikt. Det har blivit en viktig del av varumärket där vi eftersträvar det genuina, familjära och nära, men för den sakens skull är vi ändå varken konservativa eller reaktionära. Vår ambition är att hela tiden förnya, förbättra och nyansera vår verksamhet, säger Katarina. Det ständiga förbättringsarbetet får uttryck på många sätt. Bland annat i form av den största investeringen i hotellets historia då fastigheten förvärvades av ägarfamiljen. Katarina avslöjar att man även köpte en intilliggande fastighet för att kunna expandera med mötes- och konferensverksamhet. – Vi är kända för att alltid ha något på gång. Hotellet har genomgått en ständig förvandling under de senaste 30 åren och vår strävan efter att ständigt förnya och förbättra har blivit som ett signum för oss. Till och med under perioder där man inom samhället och näringslivet generellt upplevt en ekonomisk utmaning så har vi fortsatt att expandera.

hotellet grundades. Från början ansågs läget vara något sämre i ett område som då betraktades som stadens baksida. Jönköpings expansion och utveckling har resulterat i att John Bauer Hotel idag huserar på första parkett i hjärtat av staden. – Jönköpings stadsbyggnadsvision innefattar en strävan efter att bli Skandinaviens mest attraktiva stadskärna bland städer i samma storlek. Vi vill absolut vara med och bidra till stadens fortsatta utveckling. Vårt närområde här intill Munksjön är det allra bästa. Även geografiskt ligger vi bra

Vd Katarina och systersonen Theo tar emot gästerna i baren. Fotograf: Joachim Tagesson

till som knutpunkt mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, och med endast 25 minuters bilfärd till Jönköping Airport. En intressant fas i hotellets fortsatta utveckling innefattar en förnyelse av restaurangen. Den öppnade 1998 och har sedan dess succesivt förnyats. Namnet är dock fortfarande detsamma, Ester Kök & Bar, från konstnären John Bauers fru Ester. I detta sammanhang bör också nämnas

att det för en hotellrestaurang är väldigt ovanligt att samma namn och koncept bibehålls under så många år. Restaurangen är för övrigt också den första med Svanen-märkning i Småland. Framtidsvisionerna för John Bauer Hotel ligger i att fortsätta med positiva förändringar och det omfattar även en ambition att kunna dra till sig gäster från den yngre generationen avslöjar Katarina som avslutning.

I fas med Jönköpings utveckling

Katarina berättar även om den spännande utveckling som skett i Jönköping under alla år sedan

Juniorsvit på 5:e vån.

Fotograf: Klas Sjöberg

Lobbybar och reception John Bauer Hotel.


86

kultur & turism

Affärstidningen näringsliv

Nästan som hemma Björkhaga Hotell & Konferens ligger i friluftsriket Mullsjö tre mil nordväst om Jönköping.

Som gäst på Björkhaga befinner du dig nära till golf, vandring, fiske, paddling och turridning på islandshästar. Besöker man Björkhaga vintertid utökas detta ytterligare med skidcentret Mullsjö Alpin som ligger 15 minuter bort. Hos oss finns alltid något roligt att göra. Välj och vraka i vårt breda utbud av spännande aktiviteter. Vad sägs om matlagning, chokladprovning, vinprovning, mordmysterium eller kanske en femkamp? Vi kan ofta skräddarsy våra aktiviteter och

ordna det mesta efter just era önskemål. Vi är ett familjärt hotell där "det lilla extra" står i centrum. Hos oss äter man gott och mår väl. Vi lagar i möjligaste mån all vår mat med lokala råvaror och gärna från skogens skafferi med bär, svampar och vilt. I vår relaxavdelning kan du varva ner och njuta av lugnet. Vår bubbelpool ligger i lusthuset där du kan bada omgiven av naturen, vare sig den är lummigt sommargrön eller mjukt vintervit förhöjer den stämningen bland de ångande bubblorna. I relaxen finner du även dusch, bastu och sköna soffor att umgås i. Väljer man att förlägga konfe-

rensen på Björkhaga erbjuder vi välutrustade, moderna lokaler där den största rymmer 100 personer i biosittning och den minsta ger plats för upp till 15 personer i styrelsesittning. Varmt välkomna till Björkhaga Hotell & Konferens.

ar – v i s e r v re ! a h a n t ve r k

VVälkommen älkommenn till LA företaget med hantverkare i centrum Jobbar du med fönsterrenovering, bygg, ventilation, tätning, fogning eller fastighetsskötsel? Leif Ar Arvidsson vidsson säljer byggmaterial med anknytning till fönster t ex tätningslist, fönster fönsterventiler, ventilerr, fönster fönster-beslag, eslag, fogmassor fogmassor,r,, fönsterkitt, fönsterk fogband, slipmaterial och utbildning i fönsterrenovering. När du handlar av oss får du tips och råd om hur våra produkter fungerar och används på bästa sätt. Det är enkelt att handla hos oss! VVänd änd dig till oss så gör vi vårt bästa för att hjälpa dig att förenkla din vardag. Beställ ett ex av vår katalog redan idag eller besök vår yrkesbutik i Kista.

å Riing oss nu p

0392-360 LA HAND ÅR IV T K E ! D IR - B U T IK WEBB

M MULLSJÖ U LLSJ Ö H Huvudkontor uvudkonto or Lager Lag er 10 TTel el 0392-360 0392-360 1 0 Box 22 MULLSJÖ B ox 90, 90, 565 565 2 2M UL L S JÖ

G ÖTEBORG S äljare GÖTEBORG Säljare TTel el 031-711 66 90

KI KISTA STA Yrkesbutik Kontor 08-26 10 TTel el 08 -26 52 1 0 164 KISTA Haukadalsgatan 8b, 1 64 40 KI STA

www.leifarvidsson.se www.leifar r vidsson.se

10


Affärstidningen näringsliv

kultur & turism

87

Gislaveds besöksstrategi är tydligt inriktad på tillväxt

Den småländska kommunen Gislaved samarbetar gärna över gränserna för att främja tillväxt. Det finns flera bra exempel som illustrerar det, bland annat i form av det samverkansprojekt som drivs kring Fegensjön. Gislaved värnar även om sitt småländska arv och det kommer till sin rätt i ett annat samarbete kring Smålands sjörike samt ytterligare ett kring GGVV-regionens gemensamma utveckling som besöksregion.

Gislaved har lyckats skapa nya förutsättningar för besöksnäringen genom att ta vara på sitt unika läge som gränskommun. Gislaved ligger nämligen mitt i skärningspunkten mellan Halland, Småland och Västra Götaland, och det har öppnat dörren för nya samarbetsmöjligheter med kommuner i andra län. Det är kommuner som liksom Gislaved har insett fördelarna med att slå sina kloka huvuden ihop och gemensamt verka för en sund utveckling.

upp ett långsiktigt samarbete med gränskommunerna Falkenberg och Svenljunga. Sjön tillhör ett naturreservat och är mycket populär för såväl fiske som kanotpaddling. ven kring sjön Bolmen finns ett gediget samarbete mellan Gislaved, Ljungby, Värnamo och Hylte. Samarbetet har bland annat mynnat ut i att man beviljats stöd för att tillgängliggöra området, till att börja med ska en ny cykelled anläggas runt sjön. Väl värd ett besök

Ett annat samarbete utgörs av det som bedrivs inom GGVV-regio-

nen, som förutom Gislaved omfattar Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. De fyra småländska kommunerna har ett gemensamt förflutet som starka bruksorter och det finns mycket som kan bevaras och ompaketars till säljbara upplevelser kring det. – Generellt kan vi säga att våra politiker är måna om att främja samarbeten och det finns möjligheter att fördjupa detta ytterligare. Det finns nya saker på gång som kommer att stärka vår position som besökskommun, vi ser positiva trender hos besöksnäringsföretagen och möjligheter för nya företag att etablera sig i

kommunen, fortsätter Karin Torstensson. Att Gislaved även framledes kommer att vara en kommun väl värd ett besök råder det dock ingen tvekan om. Kommunens be-

Varmt välkomna till Axtorp sunhouse!

Samverkan ger konkurrensmedel

Besöksnäringen är ett område där samverkan blir extra tydlig i Gislaved och GGVV-regionen, och samtidigt extra viktig för att man ska kunna konkurrera med andra regioner i Sverige. – Vi har oerhört mycket att erbjuda i vår region, bland annat med äventyrsberget Isaberg, men även i form av aktiviteter som byggts upp i anknytning till några av våra största sjöar i området, berättar Karin Torstensson, som ansvarar för utveckling av besöksnäringen i Gislaveds kommun. Fegensjön sträcker sig över Halland, Småland och Västra Götaland. Här har Gislaved byggt

söksstrategi är tydligt inriktad på tillväxt och det gynnar alla upplevelseinriktade företag, stora som små.

Hos oss kan ni njuta på stranden, relaxa i varma bad, bastu och massagefåtöljer eller kanske boka Er nästa konferens i vår unika exotiska miljö med inslag av sand mellan tårna. www.axtorpsunhouse.se


88

kultur & turism

Affärstidningen näringsliv

själv, Lärandee handlar lika mycket myckket om att utveckla sig själv v,, som att skaffa kunskaper och färdigheter färdigheter.. ande, och att skapa en änsöverskridande lär PPåå TUC tror vi på ett gr gränsöverskridande lärande, dynamisk lärmiljö med bredare kunskapshorisonter ge kunskapshorisonter.. Vi gör det genom att erbjuda både yrk eshögskoleutbildningar och företagsutbildföretagsutbild yrkeshögskoleutbildningar ningar arandra. ningar,r, som båda vinner på närheten till vvarandra. Välkommen till oss på TUC - Människors Människors möjlighet till utveckling! Välkommen

tucsweden.se

Profile for Affärstidningen Näringsliv

Jönköping 2015  

Region Jönköpings län bildades vid årsskiftet 2014/2015, men värdegrunden för hur regionen ska arbeta och vidareutveckla sin verksamhet har...

Jönköping 2015  

Region Jönköpings län bildades vid årsskiftet 2014/2015, men värdegrunden för hur regionen ska arbeta och vidareutveckla sin verksamhet har...

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded