Issuu on Google+

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 3 2013

I MALMÖ

Järnvägsverkstäderna – nästa utbyggnadsområde Bygga om-dialogen i miljonprogrammen Stadsplanering för sociala förbättringar


Innehåll Malmö på väg mot en ny berättelse  3 Malmö Centralstation tilldelas årets stadsbyggnadspris 2013  4 Alla Malmöbor skall känna att staden är deras – intervju med Katrin Stjernfeldt Jammeh  5 Bygga om-dialogen  – för hållbarhet i miljonprogrammen  6 Ny vision för Västra Hamnen 2031  8 Stadsplanering som motor för sociala förbättringar  10 Gamla problem kräver nya lösningar  12 Bostadsbyggandet i Malmö 2013  12 Boplats Syd – en regional bostadsförmedling  13 ÖP2012 14 Arkitekturstaden Malmö – nio teser för stadens arkitektur  14 Nu utvecklar vi nordöstra Malmö – fördjupad översiktsplan för del av Kirseberg  15 Linjen – från Centralstationen och Fullriggaren  16 Hyllie – föränderlig skola med stark identitet  18 Flexibel barnomsorg i framtidens Hyllie  19 Nu börjar färdigställandet av Hyllie allé  20 Pampig cykelboulevard i Hyllies framtid  21 Nytt om Geodata, 3D och GIS  22 Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet  23 Malmö på väg  24 Fotografiskt center i Malmö blir verklighet  25 Nytt om Malmö  26 Projekt på gång  27


Malmö på väg mot en ny berättelse

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

ansvarig utgivare

Göran Rosberg, 040-34 36 79 redaktion

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Lotta Hansson ­ och Maria Öhrn layout/grafisk form

Lotta Hansson fotografer

Bojana Lukač om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, oktober 2013 omslagsbild

Malmö Centralstation vinnare av Stadsbyggnadspriset 2013. Foto Bojana Lukac malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel. 040-34 10 00 issn

2001-1512 www.malmo.se/bo&bygga facebook.com/arkitekturimalmo

Det första halvåret 2013 ökade Malmös befolkning till cirka 309 900 personer, en ökning med 2 150 personer sedan årsskiftet 2012/2013. I skrivande stund visar den lokala veckostatistiken att Malmös befolkning nu passerat 311 000 Malmöbor.  Födelsetalen i Malmö har varierat under de senaste 45 åren men de senaste tio åren kan en tydlig trend ses där antalet ökat kraftigt från 2 888 födda år 2000 till 5 166 år 2012. För oss innebär det ytterligare ett ökat tryck på planeringen av förskolor och skolor, men lika viktigt är produktionen av bostäder. Naturligtvis innebär ”växtvärken” ökade krav på samverkan mellan stadens förvaltningar. Mitt budskap har nästan blivit ett mantra – bostadsproduktionen är en förutsättning för ökad tillväxt och påverkar etableringen av företag, tillgången och utvecklingen av högskolan och förutsättningarna för att skapa goda bostadsoch uppväxtmiljöer. Positivt är också den stora mängden byggkranar i staden. Då tänker jag speciellt på kranarna på Universitetsholmen med Malmö Live och högskolans nya lokaler, som möter alla hitresande vid Malmö C. Det viktiga är också att Malmö Live även omfattar bostäder, kontors- och verksamhetslokaler. Den blandade staden är vårt mål. Fortfarande är dock antalet igångsatta bostadsprojekt besvärande lågt. Tillsammans med de andra tekniska förvaltningarna arbetar vi hela tiden för att underlätta för igångsättandet av nya bostadsprojekt. Glädjande är bostadsprojekt på Kirseberg där Ikano är i full gång, och på Västra Hamnen där bl a Hökerum, MKB och JM också byggstartat. Den största samlade bostadsproduktionen i Malmö är i Hyllie med 350 nya lägenheter. Sedan skall vi inte glömma ett antal förtätningsprojekt i Sofielund, Augustenborg och Mobilia. Jag kan inte undgå att i det här sammanhanget­ nämna vårt pågående arbete med vår nya översiktsplan, ÖP 2012/13 där vi bereder plats för cirka 100 000 nya Malmöbor fram till år 2032. Vi är på god väg att uppfylla denna profetia. För att leva upp till planens mål att inte växa ut på de bördiga och värdefulla åkermarkerna skall vi istället bygga inåt, förtäta. För att skapa goda boendeförutsättningar så förutsätter detta en fullt utvecklad och hållbar syn på mobilitet, kombinerat med en strategi som går ut på att gå från bil till cykel och kollektivtrafik. Vi ser redan att arbetet med beteendeförändringar gett resultat. Gatukontoret arbetar framgångsrikt med detta. Vi står också inför en svår utmaning i och med våra tuffa miljömål. Om knappt sju år (år 2020) skall de byggnader och fastigheter som staden äger och

förvaltar försörjas med förnyelsebar energi och ytter­ ligare tio år framöver (år 2030) skall hela staden­försörjas med förnyelsebar energi. För att lyckas med detta krävs politisk samordning och samverkan, mellan stadens förvaltningar, mellan företag och framför allt med stadens medborgare. Om vi ska klara denna­målsättning måste vi peka ut ytterligare klimatarenor. I dag har vi fyra – Västra Hamnen, Hyllie (klimatkontraktet), Sege Park och Norra Sorgenfri. Kirse­berg tillsammans med Holmastan och Rosengård skulle kunna stå på tur. Sammantaget står vi inför en spännande tid med många utmaningar. För att göra ytterligare en lyckad ”resa” ser jag behovet av en ny berättelse som mycket­ angeläget. Vi har en fantastisk framgångshistoria bakom oss, men nu måste vi formulera en ny vision för Malmö och Malmöborna. Vi ska ta vara på allt gott vi åstadkommit men också bereda vägen för nya tankebanor. Här kommer den sociala hållbarheten och Malmöborna att spela en viktig roll.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö 2013:3

|

3


Malmö Centralstation får årets stadsbyggnadspris 2013 Juryn motivering

Centralstationen tilldelades stadsbyggnadspriset 2013. Byggherre: Trafikverket, Jernhusen AB. Arkitekt: Metro Arkitekter AB, SWECO Architects AB, KHR Arkitekter.

Årets Stadsbyggnadspris 2013 tilldelas Malmö Centralstation med Jernhusen AB och Trafikverket som byggherrar. Medverkande arkitekter är Metro Arkitekter, KHR Arkitekter samt SWECO Architects AB. Kommittén för Årets Stadsbyggnadspris hade också nominerat bostadsprojektet Brf Havsljuset på Västra Varvsgatan i Västra hamnen med Midroc­Property Development AB som byggherre och Metro­ Arkitekter AB och Johan Celsing som arkitekter. Årets Skyltpris gick till Cementas nya anläggning­ i Norra hamnen. Skylttillverkare är Accus Ljusreklam AB i Malmö med beställare Heidelberg­Cement. Årets Gröna Lans gick till bostadshuset Hållbarheten i Västra Hamnen, Lilla Varvsgatan med Eon som byggherre och med Hauschild+Siegel Architecture som arkitekter. Dessutom utdelades ett hedersomnämnande för bostadshuset Sjöbergska palatset, Drottningstorget för varsam renovering med MKB Fastighet AB som byggherre och SWECO Architects som arkitekter. Samtliga klassvinnare erhöll Malmö stads diplom­ och vinnaren av själva stadsbyggnadspriset erhöll dessutom en bronsplatta att pryda huset med. Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i år avhölls på Malmö Börshus. Nytt för i år var att dagen hade en ny utformning med en inledande del om pla-

neringen i Malmö, med före­drag av stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson,­stadsbyggnadsnämndens ordförande Carina­Svensson,­gatudirektör Kerstin Gustafsson och direktören för miljö­förvaltningen Katarina Pelin. Även arkitekt Tyke Tykesson talade om stadsplaneringsvisionen för Malmö år 2032 och stadsarkitekt Ingemar Gråhamn­om framskridandet och visionerna för kongress- och konserthuset Malmö Live. Den ständigt aktuella bostadsfrågan togs upp av chefen för Boplats Syd, Krister Hjelm, som talade om hur Boplats Syd utvecklats till en regional bostadsförmedling. Sedan fördes ett intressant samtal om Hållbar Arkitektur mellan kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och arkitekt Gert Wingårdh. Som avslutning på förmiddagen talade Malmös nya fastighetsdirektör, Klas Johansson, om aktuella och planerade utvecklingsområden i Malmö.­ Med dagens pristagare har totalt 40 priser delats ut sedan starten 1982, vilket firades med utdelandet av en jubileumsbok där samtliga pristagare sedan­ starten presenteras. Dagen avslutades med sedvanlig visning av de belönade projekten. Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se Kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret

Carina Svensson delar ut årets stadsbyggnadspris till Centralstationens arkitekter.

4

|

Planering i Malmö 2013:3

Förnyelsen av Malmö Centralstation är en av stadens största infrastruktursatsningar där skapandet av en genomgångsstation genom Citytunnelstationen otvivelaktigt utgjort den mest genomgripande förändringen och som dessutom medförde att stationens tyngdpunkt flyttades norrut. Arkitekterna har på ett förtjänstfullt sätt löst uppgiften att integrera den historiskt viktiga och byggnadsminnesförklarade delen med nyproducerade och ombyggda delar både vad gäller ankomsthall, perronger, terminaler, angöringspunkter för taxi, p-hus för bilar och cyklar m m. Här skall även nämnas de 380 meter långa Citytunnelperrongerna som med sin rena, enkla och minimalistiska utformning som tillsammans med Tania Ruiz Gutierrezvideokonst ’Annorstädes’ ytterligare understryker projektets höga kvalitet. Kommunikationsdelen mellan Centralplan och perronger har på ett självklart sätt skapats av ett s k icke-rum med lanterniner som ger besökarna ett ljust och välkomnande intryck. Resecentrats nya accent är den transparanta snedställda glashallen som också på ett självklart sätt annonserar transportnodens plats – ljus, tydlig och funktionell. Arkitekterna har här varit framgångsrika genom att på ett nyanserat sätt balansera den nytillkomna delen mot det historiska arvet, vilket också varit beställarnas målsättning. De äldre delarna har på ett utmärkt sätt fått ny form och funktion genom bl a skapandet av en saluhall, en s k foodcourt, med restauranger, kaffebarer, allmän service m m, där helhetskonceptet redan uppmärksammats genom­en internationell utmärkelse. Sammantaget har arkitekterna inte enbart skapat­ en attraktiv och funktionell station där nya och äldre­delar fogats samman på ett känslofullt sätt utan även varit delaktiga i skapandet av en ny mötes­plats för Malmöborna. Malmö centralstation är ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.

Christer Larsson, Katrin Stjernfeldt Jammeh och Gert Wingårdh.


Alla Malmöbor skall känna att staden är deras Malmö har genomgått en fantastisk och vida omtalad resa från framgångsrik industristad på nedgång till en modern kunskapsstad. Men hur går vi v­ idare nu?

Kommunstyrelsens nya ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh vill bygga ihop Malmö och satsa på social hållbarhet. Vägen dit går via fler mötesplatser och minskad skolsegregation. – För att göra Malmö ännu mer attraktivt måste­ vi hålla fast vid de höga ambitionerna vi har i dag, samtidigt som vi ser till att alla Malmöbor får ta del av stadens framgångar. Det är till exempel orimligt att det skiljer åtta år i medellivslängd mellan olika­ stadsdelar. Det är därför Malmökommissionens arbete­har varit så viktigt, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Katrin Stjernfeldt Jammeh föddes i Kroksbäck i Malmö men växte upp i Smygehamn och Beddingestrand. När hon 1993 blev student på Lunds universitet valde hon att bosätta sig i Malmö till många studentkamraters förvåning. Det var också under studietiden som det politiska intresset väcktes till liv. 

Namn: Katrin Stjernfeldt Jammeh Civilstånd: Gift, två barn, pojke på 13 och flicka på 10 år. Boende i Käglinge. Drivkraft: Hon vill påverka och förändra Malmö till ett mer öppet och socialt hållbart samhälle.

äldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för barnens skolgång och senare yrkesliv.  

Minska klyftorna

Att satsa på social hållbarhet är ett sätt att minska­ klyftorna i samhället. Men social hållbarhet skapas också där Malmöborna träffas. Därför har mötes­ platserna stor betydelse. Ett aktuellt exempel är Malmö­festivalen, där årets festival, den 29:e i ordSociala klyftor ningen, precis avslutats. – De sociala klyftorna var så tydliga. För barn till aka– Festivalen lockar nästan en och en halv miljon demiker var det självklart att studera vidare på univer- besökare varje år och är ett utmärkt exempel på en sitetet, medan andra med kompetens och ­talang av- bra mötesplats. Här finns något för alla, säger Katrin stod för att de kom från resurssvaga och studieovana­ Stjernfeldt Jammeh. hem. Det är ett slöseri på mänskliga r­ esurser. Att för  En annan viktig knutpunkt och mötesplats är ändra detta blev min drivkraft, säger­hon. Centralstationen, som fick årets stadsbyggnadspris. Drivkraften finns kvar, men i dag är handlingsut- En är Västra Hamnen som från början inte var den rymmet desto större. Som Kommunstyrelsens ord- självklara mötesplats den är i dag. Ytterligare exempel förande arbetar Katrin Stjernfeldt Jammeh för en är Örtagården på Rosengård där MKB öppnat för de minskad skolsegregation och för att förhindra den boende att odla och grilla tillsammans. sociala snedrekryteringen.    Emporias tak är inte bara en mötesplats för Sju av tio jobb förmedlas via kontakter. För dem Malmö­borna utan också ett exempel på en byggsom växer upp i en miljö där kontakterna saknas blir nad i ett innovativt exploateringsområde med hålldet svårare att komma in på arbetsmarknaden. För- bart byggande och klimatsmarta lösningar i fokus.

Kommunstyrelsens nya ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh­vill bygga ihop Malmö och satsa på social hållbarhet genom att skapa fler mötesplatser och minska skolsegregationen.

Höga klimatkrav

– Malmös miljöarbete är internationellt känt och det är något vi ska arbeta vidare med. Ambitionerna­ är höga – vi ska ligga i framkant. Högst ställda klimat­krav är en viktig del av den sociala hållbarheten. Malmös omvandling och satsningar på miljö har fått staden att blomstra och nu ska vi se till att alla får ta del av framgångarna, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Samtidigt som kommunen tar lärdom av det arbete som gjorts så måste vi också tänka nytt. Man kan bjuda in till ett gemensamt arbete där alla funderar på hur man kan bygga nytt i befintliga bostadsområden. – För att vi ska kunna sätta bra politiska mål krävs det att många aktörer är med och formar staden och därför kan vi bjuda in till dialog. UngBo 12 är en lysande satsning som visar på ett framgångsrikt sådant arbete, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Samtidigt som det måste finnas en tilltro mellan­ politiker och tjänstemän måste det finnas tydliga gränser. Arbetet sker utifrån olika förutsättningar, men målbilden är gemensam. – Kompetensen är hög i vår organisation och det finns en stor vilja att förändra och förbättra Malmö ytterligare. Det handlar trots allt om att utveckla staden, inte bara förvalta den, menar Katrin Stjernfeldt Jammeh. Kim Hall kim.hall@swipnet.se Journalist

UngBo   12 är en lysande satsning där kommunen har bjudit in till dialog för att forma staden. För att sätta bra politiska mål krävs det många aktörer som bidrar, tycker Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Planering i Malmö 2013:3

|

5


Bygga om-dialogen – för hållbarhet i miljonprogrammen Ett sätt att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga mål i Malmös miljonprogramsområden kan vara det samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen där man skapar arbetstillfällen genom att renovera nedgångna fastigheter. Bygga om-dialogen bygger på allianser mellan staden och privata aktörer. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lyfter­ i sin slutrapport fram en rad förslag för att stärka den sociala sammanhållningen i staden. Ett av dessa förslag är Bygga om-dialogen, som drivs gemensamt av Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen. Bygga om-dialogens syfte är att skapa nya samverkans- och affärsmodeller för en långsiktigt hållbar omvandling av Malmös miljonprogramsområden, men tonvikt på sociala och miljömässiga aspekter. Ett av dialogens huvudsyften är att använda det uppdämda renoveringsbehovet i miljonprogrammen för lokalt jobbskapande och förändring av människors vardag. Ambitionsnivån för Bygga om-dialogen ”ska motsvara satsningen inför Bo01 och omvandlingen av Västra Hamnen”, skriver kommissionen. Den konstaterar också att framgång fordrar partnerskap på andra nivåer än den kommunala och förutsätter att nationella aktörer ger Malmö stad utrymme och möjlighet att pröva och utvärdera nya finansiella­ modeller, utifrån ett socialt investeringsperspektiv.

Sociala investeringar

Utöver fysiska förändringar som bidrar till bättre kopplingar för att bryta segregationen är ambitionen med Bygga om-dialogen att kunna räkna in nödvändiga miljöinvesteringar som behövs för att staden ska kunna nå sina miljömål år 2030 (50 procent reduktion av energianvändning, 100 procent förnyelsebar energi i stadens system).

6

|

Planering i Malmö 2013:3

Bygga om-dialogen kan också ses som ett redskap för att utveckla de sociala investeringsfonder som Malmö stad har upprättat. Grundtanken bakom de sociala investeringsfonderna är att göra investeringar i dag som leder till både en bättre framtid för utsatta grupper och framtida besparingar i de ­offentliga transfereringssystemen. Att utarbeta en modell där framtida besparingar för både privata och offentliga aktörer kan användas för att i dag finansiera­de investeringar som gör dessa besparingar möjliga, är kanske själva kärnan i arbetet. Det som behövs är således en modell som, för det första, kan beräkna framtida besparingar som en följd av en ”integrerad” investering med fokus på lokalt jobbskapande och mobilisering och som för det andra kan beskriva hur dessa besparingar kan omvandlas till investeringskapital idag. Problematiken, beskrivs i Ingvar Nilssons rapport till kommissionen som en investeringspuckel och kan illustreras som i bilden nedan: Det som saknas är modeller och metoder som breddar investeringskalkylen till att omfatta alla de kostnader och potentiella nya inkomster som bör ingå i en ”integrerad” eller ”holistisk” investering i miljonprogramsområdena. Att hitta dessa metoder och modeller kräver att staden bygger upp kapacitet för ett målinriktat utvecklingsarbete kring de systemförändringar och samhällsinnovationer som behövs för att skapa framgångsrika helhetsgrepp.

Eftersatt underhåll

I Tapios Salonens rapport ”Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation” beskrivs hur områdena i Malmö med låg inkomst och hög andel befolkning med utländsk härkomst mellan 1990 och 2008 blivit både fler och större (Salonen­ 2012). Av Sveriges mer än 650 000 lägenheter i miljonprogramsområden finns 30 000 i Malmö. Figuren nedan visar sysselsättningsfrekvens (2009) i några­av stadens miljonprogramsområden. Flera av miljonprogramsområdena karaktäriseras samtidigt av ett kraftigt eftersatt underhåll, vilket yttrar sig i till exempel slitna och ibland hälsovådliga miljöer samt i höga energikostnader. I Brogården i Alingsås investerade det kommunala bostadsbolaget 1 miljon kronor per lägenhet för att nå modern standard och 50 procent energibesparing. Detta är också den nivå flera privata fastighetsägare på olika platser i landet kalkylerar med. Om vi försiktigt skulle räkna med 500 000 kronor per lägenhet i Malmös miljonprogramsområden talar vi om ett investeringsbehov på sammanlagt 15 miljarder. Enligt beräkningar från byggbranschen ger detta underlag för 7 500 årsarbeten i byggindustrin i Malmö. En så stor potentiell ekonomisk aktivitet kan utnyttjas och utvecklas med nya och innovativa metoder för att ge maximal utdelning vad gäller social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i de områden där investeringarna behövs. Rätt använd kan den fysiska upprustningen bli den hävstång för verklig samhällsförändring, inte minst vad gäller lokalt jobbskapande, som Malmö och så många av landets och Europas städer behöver. I dag finns dock en mängd problem och hinder som står i vägen för en sådan hållbar utveckling. En är att fastighetsägarna inte kan räkna hem de investeringar som behövs utan kraftigt höjda hyror, ofta i storleksordningen 40–50 procent, vilket skulle få oacceptabla sociala konsekvenser. I media finns en rad artiklar om hur både kommunalt och privat ägda miljonprogramsområden bjuds ut till försäljning, just på grund av att upprustning inte går att finansiera. Förhoppningen är att Malmö stad, genom konkret utvecklingsarbete, ska kunna frigöra ännu oanvända samhälleliga resurser till en radikal och effektiv fortsatt omvandling av staden. Modeller utvecklade i Malmö ska kunna användas på andra platser i landet och i Europa. Bygga om-dialogen pågår som förstudie och leds av Miljöförvaltningen i samverkan med Stadsbyggnadskontoret, med finansiering från bland annat Delegationen för hållbara städer och Kommunstyrelsen i Malmö. Förstudien ska utmynna i en fastighets- och samhällsekonomisk kalkyl över de vinster som kan uppstå hos både privata­och offentliga aktörer om renovering görs med ett socialt och miljömässigt investeringsperspektiv.


Omarbetad illustration från Ingvar Nilsson (2012), Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv. Bilden ger en schematisk bild av hur investeringskostnader för fastighetsägare på längre sikt kan generera minskade sociala kostnader för andra aktörer. Idag finns det inte några utarbetade metoder för att omvandla investeringar i fysisk upprustning till lokala jobb och göra detta till en del av en bred social mobilisering. De olika aktörer som skulle­behöva samverka och de olika ”plånböcker” som skulle­ behöva läggas samman är i dag separerade i olika funktionsinriktade stuprör (Nilsson, 2012). Situationen är densamma över hela landet.

Diagram. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Bygga om-dialogen öppnar möjligheter för att åtgärda både den höga ungdomsarbetslösheten och renoveringsbehoven i ­miljonprogrammen. Foto Colourbox.

Engagera arbetslösa

Projektet pågår i samverkan med tre stora fastighetsägare i Lindängen (Stena Fastigheter, Willhem och Trianon). Dessa äger tillsammans 1 700 hyreslägenheter grupperade runt Lindängens centrum. I Lindängen som helhet är sysselsättningsgraden 47 procent (2009) vilket innebär att många av hyresgästerna får sin försörjning via offentliga aktörer som Malmö stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I en rapport från Ingvar Nilsson 2012 (Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv) framgår att även Region Skåne och sjukvården bär betydande kostnader förorsakade av den låga sysselsättningsgraden och utanförskapet i Lindängen. Rapporten visar också att de offentliga aktörernas kostnader växer snabbt ju längre utanförskapet varar. Fastighetsbeståndet på Lindängen karaktäriseras till viss del av långvarigt bristande underhåll, trångboddhet och hög energianvändning. Huvuddelen av

barnen på Lindängeskolan (där 46 procent av eleverna lämnade årskurs 9 läsåret 2010/2011 med godkänt i alla ämnen, jämfört med 68 procent nio år tidigare), bor i hyreslägenheterna runt Lindängens centrum. Med en lyckad renovering av existerande bebyggelse kan den bild som i dag präglar Lindängen förändras. Detta kan också förändra de kalkyler som behöver ligga till grund för förtätande nybyggnation i Lindängen. Flera av fastighetsägarna i Lindängen har planer för nybyggnation, planer som idag inte kan ges lönsamhet på grund av för låga fastighetsvärden i området. Förstudien Bygga om-dialogen pågår till och med 2013 och kommer därefter förutsätta politiska beslut om genomförande. Bjarne Stenquist bjarne.stenquist@malmo.se Projektledare Bygga om-dialogen, Miljöförvaltningen

650 000 lägenheter byggdes i Sverige 1965–1975.

Planering i Malmö 2013:3

|

7


Ny vision för Västra Hamnen 2031 Många kanske frågar sig varför vi väljer att uppdatera visionen för Västra Hamnen när så mycket av området redan är bebyggt eller planerat. Det korta svaret är naturligtvis att Västra Hamnen trots allt är långt ifrån färdigbyggt.

Varför uppdatera visionen när så mycket är byggt?

En lite längre förklaring går tillbaka till år 2011 då Malmö stad gjorde en utvärdering av resultatet från tio års utveckling av Västra Hamnen. En rad olika­ aktiviteter med kommunala tjänstepersoner, boende­ i Västra Hamnen och Malmö, byggherrar och verksamhetsutövare genomfördes och sammanställdes till en rapport. Aktiviteterna omfattar en utvärdering gjord av arbetsgruppen, en medborgarenkät, intervjuer med byggherrarna i Fullriggaren, Öppet hus i Västra Hamnens skola med drygt 200 besökare, en workshop med tjänstepersoner inom Malmö stad och en workshop med byggherrar och verksamhetsutövare i Västra Hamnen. Precis som det ska vara, visade utvärderingen att några mål var väl uppfyllda medan andra mål halkat efter. Det konstaterades också att det måldokument som fanns för Västra Hamnens utveckling, Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen, saknade den tydlighet som behövs för att vara ett bra underlag för planeringen och var heller inte gemensam för de olika­förvaltningarna inom Malmö stad. Just det att ha en gemensam vision och samsyn inom Malmö stad är en viktig pusselbit i utvecklingen av Västra Hamnen. Vi måste samarbeta mellan förvaltningarna för att hantera alla viktiga frågor i stadsutvecklingsprocessen. Genom en tydlig, gemensam målbild från stadens sida är det också lättare att kommunicera och samverka med boende och byggherrar. Slutligen handlar det om en uppdatering av vision, mål och strategier. De grundläggande värdena, hållbarhet och blandad stad, finns kvar i visionen. En ny aspekt har tillförts och det är det mänskliga beteendet. För att uppnå den hållbara stadsdel vi vill att Västra Hamnen ska vara måste vi alla hjälpas åt. Det räcker inte med miljöcertifierade byggnader

Västra Hamnen har blivit ett attraktivt stadsrum och en mötesplats för alla Malmöbor.

raktioner och rum, Blandad stad, Trafik, Process samt Miljömässig hållbarhet. De flesta av områdena i kärnan kan utgöra både en kvalitet och en utmaning, beroende på vilket perspektiv man har. Ett exempel på detta är trafiken: Västra Hamnen – en komplex historia den goda kollektivtrafiken utgör en kvalitet medan Ambitionen med utvecklingen av Västra Hamnen personbilstrafiken upplevs som ett problem, fast på är att så mycket som möjligt ska bli så bra som möj- olika sätt: en del menar att det är för mycket köer ligt för så många som möjligt. Det kan ju låta själv- och för svårt att komma fram med bil, andra menar klart men det innebär att alla inte kan bli helt nöjda­ att det finns för många bilar och för bra parkeringsi alla lägen. möjligheter i Västra Hamnen. I Västra Hamnen 2031 har vi delat in beskrivningen­ Ett annat exempel är de publika rummen som är av nuläget (kärnan) i fem områden, Offentliga att- attraktiva för alla Malmöbor, särskilt på sommaren

eller­bra cykelvägar, den fysiska strukturen måste användas på ett hållbart sätt också. Och människorna i Västra Hamnen kommer ju att finnas kvar en lång tid efter det att området är färdigbyggt.

Malmö stads arbete med information och mobility management-åtgärder för förändrat resbeteende hos boende, verksamhetsutövare, anställda och besökare ska breddas ytterligare.

8

|

Planering i Malmö 2013:3

Kommande detaljplaner ska inkludera grön kvartersmark och gröna tak.


Västra Hamnens fullständiga utbyggnad omkring år 2031. Om alla levde som den genomsnittlige indiern skulle vi bara behöva ett halvt jordklot. Om alla levde­som invånarna i USA eller Förenade Arab­emiraten skulle vi behöva fyra och ett halvt jordklot. Sveriges ekologiska­ fotavtryck ligger på en nivå som motsvarar tre jordklot. Därmed har vi det trettonde största fotavtrycket av alla världens länder.

utvärdering, kunskapsåterföring och dialog med alla inblandade och därför är processen en viktig del i utvecklingen av Västra Hamnen och för att arbeta mot visionen – ett hållbart och gott liv för alla – som jag återkommer till i nästa inlägg.

Hur har vi kommit fram till visionen ett hållbart och gott liv för alla?

Tidigare visionsformuleringar för Västra Hamnen har handlat om blandad stad och nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. Även den uppdaterade visionen har denna huvudinriktning men ger samtidigt en möjlighet att ytterligare höja ambitionerna ytterligare och sikta ännu lite högre. När vi påbörjade arbetet med Västra Hamnen 2031 diskuterade vi olika sätt att formulera mätbara mål för att underlätta uppföljning och utvärdering av området i framtiden. Ett sätt att mäta hållbarhet är det s k ekologiska fotavtrycket som anger hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att producera allt vi konsumerar och absor­bera det avfall som bildas. Om alla på jorden levde­som i Sverige skulle det behövas tre jordklot för att försörja jordens befolkning. På engelska talar man om one planet living, d v s en samhällsstruktur och en livsstil som ryms inom jordens resurser. Vi tyckte att det var tilltalande som vision för Västra Hamnen – att inte förbruka mer än vår Malmö stad ska arbeta med bilpooler för att reducera behovet av parkeringsplatser för andel av jordens resurser.­ då människor från hela Malmö söker sig till Sundspromenaden, baden och parkerna. Detta är en stor kvalitet för hela Malmö och en viktig del i att motverka segregationen i staden, men kan samtidigt upplevas som störande av boende i området. Från stadens sida vill vi att Västra Hamnen ska fortsätta att ligga i framkant vad gäller hållbar stadsutveckling och att testa nya tekniker och metoder. Därför är det viktigt att vi hela tiden arbetar med

Samtidigt kändes det inte passande att ha en vision på engelska och uttrycket kan vara lite svårtillgängligt och kräva förklaringar. Världsnaturfonden översätter one planet living till ett gott liv för alla på en planet. Även det kan kräva en förklaring av ekologiskt fotavtryck för att en planet-resonemanget ska bli tydligt. Utifrån detta landade vi i visionen Västra Hamnen 2031 – ett hållbart och gott liv för alla. Hållbart handlar naturligtvis om att Västra Hamnen ska fortsätta att ligga i framkant vad gäller miljömässigt hållbar teknik och transporter och på så sätt medge en livsstil som ryms inom jordens resurser. Gott liv syftar till hälsa och välbefinnande som är en viktig faktor vad gäller social hållbarhet. Detta­ omfattar tillgång till arbete, utbildning, mat och boende men också bra miljöer för rekreation och bra service. Hållbar utveckling är en fråga om rättvisa – vilket­ ger oss ordet alla. Med alla menar vi att Västra Hamnen är en stadsdel för alla oavsett ålder, kön, inkomst och etnicitet, men också det globala perspektivet med en rättvis fördelning av jordens resurser mellan alla jordens invånare. Kristina Nilsson kristina.nilsson14@malmo.se Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret

­bostäder samt utvärdera bilpoolernas långvariga effekt.

Planering i Malmö 2013:3

|

9


Stadsplanering som motor för sociala förbättringar Det har aldrig varit roligare att vara arkitekt och stadsplanerare. Nåja, aldrig är kanske att ta i, jag har bara varit i yrket sedan åttiotalet. Vad jag menar är att det nu är både roligt och stimulerande att notera en utbredd acceptans och förståelse för att den fysiska miljön också påverkar en mängd faktorer av social karaktär. Så låt mig frasera om min begynnelsemening: Jag har aldrig tidigare upplevt ett sådant gehör för stadsplaneringens möjligheter som nu. Det är mycket uppmuntrande att se hur fler och fler arkitektkontor tar tillbaka rollen som samhällsplanerare och presenterar fysiska förslag utifrån holistiska och sociala­ perspektiv. Hälsosektorn under WHO, World Health Orga­ nisation, var en av de första organisationerna som insåg att deras arbete behövde stödjas av stadens ­fysiska utformning. Man vände sig till arkitekter och etablerade ett samarbete inom sin egen organisation, Healthy Cities. Det har lett till att många av medlemsstäderna nu deltar i nationella arbetsgrupper där folkhälsostrateger och arkitekter delar erfaren­heter och kunskaper med varandra. I Sverige är Malmö representerat i gruppen Hälsosam samhällsplanering, som är en undergrupp till Healthy Cities grupp, Healthy Urban Environment and Design.

rapporterna som studerar de ojämlika hälsoförhållandena på stadsnivå och alltså i sin slutrapport har kunnat peka på faktorer som just den kommunala­ nivån har rådighet över. För svenska förhållanden med vårt planmonopol betyder det att kommissio­ nen har kunnat föreslå fysiska åtgärder som motor för att nå sociala förbättringar. Kopplingen hälsa och sociala faktorer syns också i våra nationella folkhälsomåls delområden som bland annat definierar en god hälsa som att vara delaktig i samhället, att ha ekonomiska förutsättningar och att ha goda uppväxtvillkor. Dagens situation med ökande sociala klyftor och ojämlik hälsa har inte bara fått Malmö att tillsätta en kommission som lyft stadsplaneringens möjligheter. Andra pockande situationer, som exempelvis miljonprogramsområdenas behov av upprustning, har lett till att fler fastighetsägare insett vikten av ett socialt ansvar i samband med fysiska åtgärder. Ett annat ­exempel är de försämrade skolresultaten som har Hälsa – social hållbarhet lett till att Malmö tar ett helhetsgrepp över skolsitua­ Kopplingen hälsa och social hållbarhet har gjorts tyd- tionen i alla stadsdelar. Att stadsplanering blir en del lig i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.­ av bostadsområdens upprustning är självklart, men Kommissionens slutrapport bekräftar betydelsen av även skolornas verksamhet och resultat påverkas av den fysiska planeringens roll och är extra intressant den fysiska planeringen. Det handlar bland annat om för att den är den första av de så kallade Marmot- lokalisering av skolor som utgör grunden för upptag-

Vad innebär en tät och grön stad?

10

|

Planering i Malmö 2013:3

ningsområden, om trygga skolvägar som kan ­erbjuda uppsikt och social kontroll, om gröna och stimulerande närmiljö som utmanar motorik och uppfinningsförmåga, och inte minst om samutnyttjande av skolans lokaler för att öka kontakten mellan skolans undervisningsvärld och samhället utanför.

Mötesplatser

I sammanhanget lyfter stadsplanerare ofta fram behovet av mötesplatser. Det är viktigt att påpeka att mötesplatser som har till syfte att stärka social hållbarhet, överbrygga klyftor och bidra till en mer integrerad stad måste uppfylla speciella krav kring utformning och lokalisering. Det finns integrerande och väl besökta platser som uppkommer utan att det funnits speciella syften att just integrera. Västra Hamnens strandpromenad som har besökare från hela Malmö är ett bra exempel på det. Men dessa spontant integrerande mötesplatser är svåra att planera och förutse resultatet av. Över ­huvud taget är det svårt att skapa mötesplatser eftersom de följer ­aktiviteter och inte de fysiska ramarna­som staden utgör. Dock ökar förutsättningarna för bra och integrerande mötesplatser om framför allt tre krav uppfylls: att de loka­ liseras i zoner där de får överbryggande­effekter, att det finns anledning för folk att vistas där och att


Underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa finns på www.malmo.se\kommission Häftena Trygg & Välmående – utformning av den goda staden, Trygg & Välmående – via infrastruktur och identitet och Hälsofrämjande stadsplanering finns på www.healthycities.se

kvalitet får styra den faktiska utformningen. Kommissionens åtgärdsförslag om Amiralsstaden är ett stadsutvecklingsprojekt som utifrån en ny tågstation på kontinentalbanan (garanterar folkliv) kan förtäta­ (i ett läge som integrerar stadsdelar med varandra) med nya byggnader och platser (av hög kvalitet) och på så sätt ha möjlighet att uppfylla några av de krav och förutsättningar som kan leda till fungerande och integrerande mötesplatser. Fysiska åtgärder som bidrar till minskade sociala klyftor (samt förbättrade skolresultat – som jag återkommer till) är åtgärder som bryggar över barriärer och helar staden­på ett sådant sätt att skillnader mellan olika delar inte mani­ festeras genom olika sorters hinder. Observera att det inte innebär att stadsdelar inte ska få skilja ut sig och ha sin egen karaktär. Tvärtom är det eftersträvansvärt att varje stadsdel får vara unik, men allra­ helst med jämlika förutsättningar vad gäller kvalitet­ och service.

Den blandade staden

Andra etablerade stadsplaneringsåtgärder för att komma åt sociala skillnader är att förespråka den blandade staden. Blandad betyder här att olika bostadstyper, olika upplåtelseformer, olika funktioner och arbetsplatser befinner sig inom samma geogra-

fiska område. En av fördelarna är en tryggare stad eftersom den sociala kontrollen har större chans att spänna över fler av dygnets timmar när olika funktioner och aktiviteter alstrar folkliv vid olika tidpunkter. En annan fördel har med barns och ungas uppväxtförhållanden att göra. Ju fler olika sorters vuxna som finns i omgivningen, ju större chans är det att de unga hittar de som blir viktiga förebilder inför framtida levnadsval. Forskning av bland andra kulturgeografen Roger Andersson har också visat att ju större blandning inom skolans upptagningsområde­ju större chans är det att studiemotiverade elever drar med sig övriga elever och förbättrar skolresultaten. De strategier och riktlinjer som ges i ÖP 2012

handlar just om förtätning och den blandade staden. Nu gäller det att förtäta och blanda så att åtgärderna också gynnar sociala frågor som integration, hälsa,­ trygghet och tillit. Det är glädjande att se att det finns en spirande insikt hos stadsplanerare och arkitekter, mig själv inkluderad, att det där med stadsplanering inte längre kan hanteras av enbart stadsplanerare. Aktörer med andra ögon och kunskaper bjuds allt oftare in för att delta i stadens planering. Det har aldrig varit mer inspirerande och stimulerande att arbeta med stadsplanering! Marianne Dock marianne.dock@malmo.se Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret

Familj vid Rosen i Folkets park. Foto Andreas Larsson.

Planering i Malmö 2013:3

|

11


Gamla problem kräver nya lösningar I dag saknar 288 900 unga människor i Sverige en egen bostad. Det är en nästan obegripligt stor siffra. Var fjärde person mellan 20 och 27 år – har inte ett eget hem. Det tycker inte UngBo är okej. Så vi tänker göra något åt det. Den 26 november arrangerar UngBo 13 den nationella bostadskonferensen FOREVER YOUNG!? i Malmö där vi tänker fortsätta att använda ungas kreativitet för att hitta nya lösningar på gamla problem och sätta bostadsbristen bland unga på agendan. I UngBo 12:s idétävling, som pågick hösten 2011 till våren 2012, inkom över 350 förslag på hur unga vill bo i framtiden. 23 av dessa byggdes upp på Sveriges första boutställning av unga för unga i Båghallarna i Norra Sorgenfri i september förra året. Under en månad lyssnade, samtalade, diskuterade och debatterade branschen, unga, tjänstemän och politiker om hur man kan lösa bostadsbristen bland unga. Det hela resulterade i ett UngBo-initiativ som stipulerar vad kommunen, branschen och staten kan göra var och en för sig för att det ska byggas fler bostäder som unga kan efterfråga. Men också vad vi kan göra tillsammans. Bostadsfrågan är nämligen alldeles för komplex för att kunna lösas av en part.

UngBo 12:s arbete fick stort genomslag. Vårt mini­hyreshus på Strandvägen i Stockholm fick stor uppmärksamhet i nationell media och såväl bostadsminister Stefan Attefall som Boverkets generaldirektör Janna Valik deltog aktivt i utställningen. Nu sitter vi sedan årsskiftet med i Boverkets referensgrupp för små bostäder och blir inbjudna att berätta om UngBo runt om i Sverige. Hela vårt arbete bygger på de 30 000 unga som engagerat sig i projektet genom att skicka in och rösta­på idéer och förslag. Det betyder att vi har ett stort förtroende att förvalta. Och ett ansvar att se till att det faktiskt blir något byggt. Under våren har UngBo därför gått igenom de inkomna förslagen i idétävlingen och stämt av dem mot gällande detalj- och översiktsplaner för se vilka som kan byggas. Hela 44 förslag föll under kategorin ”lätt”. De ska vi nu försöka genomföra, förhoppningsvis i form av en bomässa 2015 eller 2018. Den 26 november samlar vi branschen, politiker, tjänstemän och unga för att följa upp resultaten av initiativet och staka ut en gemensam väg framåt mot en bostadsmarknad utan brist. Varmt välkomna­att delta! Hannah Wadman hannah.wadman@malmo.se Projektsamordnare UngBo

Bostadsbyggandet i Malmö 2013 Att bostadsbyggande i Malmö stad måste öka har de senaste åren fått ett allt större fokus. För att kunna påverka ett ökat bostadsbyggande så arbetar staden aktivt med olika typer av verktyg. En del i detta arbete är att ta fram detaljplaner med nya bostäder, och på så sätt skapa förutsättningar för att fler bostäder byggs. Antalet planerade bostäder varierar något från år till år, men Malmö har de senaste åren påbörjat och färdigställt ett stort antal detaljplaner för bostäder, vilket­gör att det nu finns en planberedskap på drygt 5 000 bostäder. Detaljplaneläget ser ljust ut även för 2013 och 2014, hittills i år har detaljplaner med 2 800 bostäder anmälts i Stadsbyggnadsnämnden, vilket är mer än dubbelt så många som vid samma tid 2012. När det gäller klara detaljplaner i år så har hittills detaljplaner med 1 100 bostäder antagits i Stadsbyggnadsnämnden, vilket är ungefär på samma nivå som föregående år. Under hösten kommer flera detaljplaner med bostäder vara klara för antagande, och där en av detaljplanerna innehåller drygt 1000 bostäder. Var i Malmö planeras det för bostäder just nu? De senast antagna detaljplanerna med bostäder finns väl spridda över staden, och de större projekten finns i MKB:s Greenhouse i Augustenborg, Mast­husen i Västra Hamnen, Trygghetsbostäder i Gröndal, hyresrätter i Lorensborg, Centrum, Limhamn och Limhamns sjöstad, samt radhus i Ringberga. Det finns därtill bostäder i färdiga detaljplaner i bland annat Hyllie allé, Limhamn kalkbrott och Gyllins trädgård. 12

|

Planering i Malmö 2013:3

Även om planberedskapen i Malmö under de senaste åren varit väldigt god, så har det faktiska bostadsbyggandet de senaste åren växlat kraftigt från år till år. Från 2006 och framåt har det i snitt påbörjats drygt 1 200 bostäder per år. För 2013 ser antalet byggstartade bostäder hamna kring detta snitt. Antalet byggstartade bostäder till och med augusti låg på strax under 600 bostäder, vilket är lite lägre än vid samma tid 2012. Ser man till bygglovsprojekten så är där under hösten ett par större projekt som är på gång, vilket gör att det kan påbörjas över 1 000 bostäder under 2013. Byggandet av hyresrätter är något som håller i sig från föregående år, även om det kommer att byggstartas större bostadsrättsprojekt under hösten. Malmös­allmännyttiga bostadsbolag, MKB Fastighets AB, är ett av de bolag som till stor del bidrar till att ett flertal projekt med hyresrätter just nu byggs i Malmö. Var i Malmö byggs det bostäder just nu? Det byggs fortfarande mycket i Västra Hamnen och ett av de större projekten är MKB:s Sjöjungfrun med nästan 200 hyresrätter, därtill byggs det i Mast­husen, både bostadsrätter och hyresrätter, samt i Dockan. Nyligen byggstartades 86 bostadsrätter i kvarteret

Torsken vid Malmö Live, den nya kongress-, konsert- och hotellanläggningen. Fler bostadsrätter har påbörjats i kvarteret Vidar vid Värnhem och i Limhamns sjöstad. Arbetet med Malmö stads bostadsförsörjning beskrivs under året i tre olika rapporter där det går att läsa mer om bl a läget på bostadsmarknaden och planering och byggande av nya bostäder. Den årliga rapporten, Lägesrapport för bostadsförsörjning, analyserar bostadsmarknadsläget och följer upp de bostadspolitiska mål som antas av Kommunfullmäktige under varje mandatperiod. De andra rapporterna som ges ut med jämna mellanrum är Tertialrapport – uppföljning av bostadsplanering och byggande, som redovisar aktuellt bostadsbyggande i Malmö, samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder, som redovisar halvårsvis uppföljning av detaljplaner. Rapporterna finns på Malmö stads hemsida under Bostadsförsörjning. Under hösten pågår ytterligare arbeten relaterat till bostadsplanering, byggande och bostadsmarknad, ett arbete med att ta fram en ny Utbyggnadsstrategi samt ett nytt Handlingsprogram för bostadsförsörjningen har påbörjats, och UngBo fortsätter i olika former. Annika Reischmann annika.reischmann@malmo.se Samhällsplanerare, Stadsbyggnadskontoret


Boplats Syd – en regional bostadsförmedling Vi läser i dagstidningarna gång efter annan om bostadsökande som farit illa. Ofta handlar det om att kontanter bytt hand, men i slutändan lämnas den bostadsökande utan både pengar och bostad eller om bostäder med sanitära­problem, oseriösa uthyrare och ockerhyror. Att det ser ut så beror till stor del på att det råder bostadsbrist i regionen. Något som tydligt framgår till exempel i den rapport Hyresgästföreningen tog fram i slutet av 2012. I denna visas att det råder bostadsbrist i 25 av de 33 skånska kommunerna. Bostadsbristen kan i sig inte förmedlas bort, men det finns en del som kan göras för att skapa en sundare bostadsmarknad. Beslutet att satsa på en ny, modernare bostadsförmedling i Malmö är ett sådant exempel. Förmedlingen som öppnade 2009 fick namnet Boplats Syd och arbetar i ett transparant förmedlingssystem där alla sökande konkurrerar på lika villkor utifrån kötid och fastighetsägarnas krav. Det existerar varken favoriseringen, förtur eller genvägar.

Rättvis kö

Vad vi gör skapar inte fler bostäder, men vi förändrar förutsättningarna och gör processen transparant. Genom oss kan sökande på ett rättvist sätt få en bostad, säger Boplats Syds chef Krister Hjelm. Varken kön, sexuell läggning, funktionshinder, religion, ålder eller etnisk tillhörighet ska spela någon roll för framgång på bostadsmarknaden. Vår gemensamma kö bidrar också till att motverka svarthandel, skenbyten och annat som får bostadsmarknaden att fungera dåligt. Varje ansluten fastighetsägare kan sätta upp krav som till exempel vilken typ av inkomst de sökande ska ha, inkomstens storlek i förhållande till hyran och max antal boende i lägenheten. Kraven varierar, men gemensamt för samtliga fastighetsägare är att kraven inte får bryta mot diskrimineringslagen eller ändras under förmedlingen gång. Tyvärr är det så att en del av de satta kraven innebär att många unga idag är utestängda från bostadsmarknaden för att de saknar referenser eller har för liten inkomst. Skulle fler fastighetsägare godkänna studiemedel som inkomst eller pröva borgens­ åtagande som säkerhet skulle många unga kunna komma in, menar Krister Hjelm.

Bostadsassistenterna Mostafa Rubeiy och Felicia Nilsson på Boplats Syd.

Större upptagningsområde

Att Boplats Syd ska vara en regional förmedling har varit en tydlig ambition redan från början. Med namnet Boplats Syd pekade man ut färdriktningen. Krister Hjelm tillträdde som ny chef för Boplats Syd hösten 2011 och under hans ledning togs de första konkreta stegen mot en regional bostadsförmedling. Under 2012 började Boplats Syd förmedla i Staffanstorps och Svedala kommuner, och hittills under 2013 har Lomma, Helsingborg, Lund och Burlövs kommuner tillkommit. Det är en kombination av olika saker som lett fram till att vi nu snabbt ökar vårt geografiska område. Vi har fört samtal med både kommunala och privata bostadsbolag i flera kommuner sedan starten. Och de här processerna tar olika lång tid beroende på vilka förutsättningarna är. Att det blev i Staffanstorps kommun som vi förmedlade den första lägenheten utanför Malmö berodde bland annat på att vi redan hade ett samarbete med Folksam Fastigheter för förmedling av deras bestånd i Malmö. Under våren 2013 har Boplats Syd arbetat fram en teknisk lösning som gör att fastighetsägare genom ett par knapptryckningar enkelt kan skicka lediga lägenheter via sitt eget fastighetssystem till Boplats Syds förmedlingssystem. Först ut att använda lösningen är Stena Fastigheter, som tagit beslutet att lämna alla sina lediga lägenheter i Malmö, Lomma och Lund till Boplats Syd. Sedan tidigare använder MKB en liknande teknisk lösning.

Nya tekniska lösningar

Vi vill att det ska vara enkelt både för de sökande­och för de anslutna fastighetsägarna. Därför har vi satsat

på att utveckla våra tekniska lösningar och gjort en rad förbättringar i år. Och vi har redan planer på vidareutveckling under nästa år, säger Krister­Hjelm. Boplats Syd har idag samarbete med ett trettiotal fastighetsägare i sammanlagt sju kommuner. Vissa­ fastighetsägare lämnar enstaka lägenheter, medan andra väljer att lämna in alla sina lediga lägenheter. Burlövs Bostäder AB, som är en av de senaste fastig­ hetsägarna som anslutit sig, lämnar inledningsvis endast sina seniorlägenheter för förmedling och kommer efter utvärdering att avgöra om också det övriga beståndet ska förmedlas av Boplats Syd. Vi arbetar hårt med att få in fler lediga lägen­heter från fler fastighetsägare i fler kommuner. I en region med gemensam arbets- och bostadsmarknad är det bra för alla med en regional samordning kring förmedlingen av hyresbostäder. Det ger en effektivare­ och sundare hyresmarknad och de bostadssökande får ett större utbud att välja bland. Det innebär samtidigt att regionens utveckling gynnas på många olika­plan, avslutar Krister Hjelm. Boplats Syd i siffor Antal i kö Ansluta fastighetsägare Antal kommuner Antal förmedlade lägenheter (jan-juli) Antal besök hemsida

2012 29 700 20 3 3183

2013 33500 30 7 1850

150 000

210 000

Sabina Ovallius Holmgren sabina.holmgren@malmo.se Kommunikatör, Boplats Syd

Boplats Syd förmedlade över 3000 lägenheter 2012.

Planering i Malmö 2013:3

|

13


ÖP2012 Ett förslag till ny översiktsplan för Malmö var utställt från februari till maj 2013. Yttrandena under­ utställningen har inte föranlett några väsent­ liga förändringar­av planförslaget som under hösten­ 2013 kommer att behandlas politiskt. Ambitionen­ är att kommunfullmäktigeska anta den nya över­ siktsplanen­under november.

Samtidigt har arbetet startat med ett antal olika geografiska fördjupningar och tematiska tillägg till översiktsplan. De kommer att behandla olika fråge­ ställningar mer ingående än vad som ryms i den kommunövergripande översiktsplanen.

arkitekturstadenmalmö – nio teser för stadens arkitektur

I den kommande översiktsplanen, som beräknas bli antagen 2013, föreslås att ett program för arkitektur och stadsmiljö i Malmö ska utarbetas. Det nya arki­ tekturprogrammet ska formulera övergripande arkitekturvisioner för hela Malmö och fungera som en länk mellan översiktsplanen och de mer specifika styrdokument och plan- och områdesprogram som redan finns eller är under bearbetning och som kommer att kompletteras efter behov. Under årets gång har Stadsarkitektavdelningen­ gjort förstudier till vad arkitekturprogrammet kan innehålla och vilken form det skulle kunna ha. Under­våren insamlades därför synpunkter och förslag både externt från praktiserande arkitekter och byggherrar i Malmö och internt inom kommunen från bl a Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Serviceförvaltningen. Många synpunkter rörde Malmös arkitekturidentitet och vikten av höga arkitektoniska värden, stadsmiljöfrågor, byggtekniska krav och synpunkter som rörde själva stadsbyggnadsprocessen. Parallellt med detta har andra städers och länders arkitekturpolitiska program analyserats, som exempelvis Arkitek-

turby København och Arki­tektur Stockholm. Samtliga synpunkter­ har sammanställts, och gemensamma beröringspunkter och vad som efterfrågas har identifierats. En viktig målsättning för arki­ tekturprogrammet är att ta ner översiktsplanen ”i ögonhöjd”, men utan att vara detaljstyrande med krav och riktlinjer eftersom dessa redan finns i andra styrdokument.­ Istället ska arkitekturprogrammet – som går under namnet Arkitekturstaden Malmö­– förmedla visioner och ambitioner för Malmös arkitektur. Programmet är tänkt att fungera som ett verktyg som ska väcka intresse och engagemang för den arkitektur som vi förvaltar och bygger i Malmö, snarare än att innehålla riktlinjer som snabbt kan kännas­daterade eller hindra kreativa­idéer och lösningar. För att arkitekturprogrammet ska bli ett sådant verktyg har en modell utvecklats som innehåller nio teser om arkitektur i Malmö. Eftersom arkitektur berör många aspekter har här tagits fasta på att det handlar om stadsbyggnad (Staden), bebyggelse­ ­(Huset) och stadsrum (Rummet), men också om hur arkitekturen fungerar (Funktion), om gestaltning (Form) och hur det håller över tid (Framtid). I kryssfälten mellan dessa formuleras nio teser om hur dessa aspekter kan relateras till arkitektur i Malmö.­Varje tes innehåller frågeställningar som öppnar upp resonemang om arkitektoniska värden, goda exempel och ämnen som kan kopplas till mer specifika styrdokument. Tonen i arkitekturprogrammet ska vara uppmuntrande och inspirerande och riktar sig särskilt till stadsbyggnadsaktörer som arkitekter, byggherrar och politiker. Förslaget till Arkitekturstaden Malmö att gå ut på samråd runt årsskiftet – håll gärna utkik efter mer information på kommunens hemsida! Khadidja Ouis khadidja.ouis@malmo.se Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret

14

|

Planering i Malmö 2013:3


Nu utvecklar vi nordöstra Malmö – fördjupad översiktsplan för del av Kirseberg Planarbetet för området mellan Kirseberg och Malmö centrum har påbörjats. Det stora området ger möjlighet till v­ arierad bebyggelse som kopplar ihop och bryter barriärer. Centralt i området ligger järnvägsstationen Östervärn, som kommer att tas i bruk i samband med öppnandet av den så kallade Malmöringen. Område kommer att bli ett av Malmös nya viktiga utbyggnadsområden. Läget nära Östervärns tågstation är attraktivt och kommer att knyta ihop Malmö centrum med Kirsebergsstaden. Området kommer att locka såväl boende och besökare som företag. Det fördelaktiga läget i staden och områdets variationsrikedom med nytt och gammalt, högt och lågt, tätt och grönt, kommer att göra det attraktivt. Visionen är att Kirseberg ska växa samman med resten av staden. Det ska bland annat ske med hjälp av tydliga kopplingar och stråk, en variation av handel, kultur, pulserande stadsgator och nya mötesplatser. Utan att förlora sin industriella och gröna karaktär omvandlas området till en blandad boendemiljö med trygga skolor och en egen tydlig identitet och roll i Malmö och regionen.

Kirsebergsstaden Östervärn Hagstorp Ellstorp

Järnvägsverkstäderna

Östervärn och Ellstorp

Östervärns station stängdes i samband med City­ tunnelns öppnande och utgör idag tillsammans med infartsgator, järnvägar och industrimark ett tydligt slut på Malmös innerstadsbebyggelse. Ett mål med planarbetet är att lyfta Östervärn och Ellstorp och integrera dem i stadsmiljön.

Järnvägsverkstäderna

Järnvägsverkstäderna är ett gammalt industriområde i Kirseberg, som i dag ägs av Jernhusen. SJ:s verkstäder togs i bruk år 1919. I järnvägsverkstäderna utfördes underhåll och reparationer på såväl lok som vagnar. Den stora verkstadsbyggnaden innehöll bland annat gjuteri och smedja. Verkstadsområdet var även den plats där personal, såsom lokförare och eldare, var stationerade mellan sina pass. Den stora hallen är idag delvis uthyrd till företag inom järnvägsunderhåll men även till andra icke järnvägsanknutna företag. Området har i dag en karaktär av historisk indu-

Den fördjupade översiktsplanens geografiska avgränsning framgår av kartan. I planens centrala delar ligger omvandlingsområdena Hagstorp, Järnvägsverkstäderna, Östervärns station och deras angränsande kvarter. Men även området norr om Entré, Simrishamnsbanans förlängning österut och Ellstorp ingår.

strimiljö med järnvägsspår, kolonier och stora­områden av vildvuxen natur. Det är ett spännande område med många utvecklingsmöjligheter, men utgör också en barriär mellan innerstadens östra­delar och Kirsebergsstaden. Utvecklingen av området sker i samarbete med Jernhusen och ambitionen är att bevara den gamla industrimiljöns unika­prägel. En kommande utmaning är att finna en funktion för den stora verkstadshallen mitt i området.

Tidplan

Omvandlingen av området kommer att fortgå under ett par decennier. I första fasen gäller det att lära känna detta spännande område och ta reda på hur

Fördjupning av översiktsplanen Översiktsplanen ska bland annat ange inriktningen för hur mark- och vattenområden och den byggda miljön i kommunen långsiktigt ska användas. Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. En fördjupning av översiktsplanen kan omfatta en del av staden eller särskilda verksamheter eller intressen. De handläggs på samma sätt som den kommunomfattande översiktsplanen. Läs mer om översiktsplanearbetet på korturl.com/ fopkirseberg eller malmo.se/blogg där det finns möjlighet att lämna synpunkter och få svar på frågor. Man hittar även information och kan ge synpunkter på Facebook/Arkitektur i Malmö.

de som bor i dess närhet ser på dess möjligheter och vilka utvecklingsmöjligheter det finns för att få bra livskvalitetet i samband med den fortsatta stadsutvecklingen. Ett viktigt steg i planprocessen sker under mars 2014, då ett första samråd hålls under tre månader. Efter inkomna synpunkter sker sedan justeringar och kompletteringar innan den andra samrådsfasen påbörjas. Fördjupningen av översiktsplanen beräknas kunna antas under hösten 2015. Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se Kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret

Verkstadshallarna har använts till vagnunderhåll tills 2012. Foto Lars Böhme.

Planering i Malmö 2013:3

|

15


Linjen – från Centralstationen till Fullriggaren Kan en gemensamt tänkt linje i stadsstrukturen bidra till att inspirerande­ ­miljöer och nya nätverk bildas? Kan aktörer och företag längs en tänkt sträckning i staden hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter genom att synliggöra sina verksamheter och utnyttja varandras kompetenser och idéer?­ Några av dessa frågor funderas det på inom idéprojektet Linjen. I den täta staden ökar behovet av att samutnyttja resurser. Rent praktiskt samutnyttjande­ av lokaler och utrustning är en möjlighet, men varför inte även samutnyttja idéer och kreativitet? Projektets idé inriktar sig just främst på att se vilka mänskliga resurser man gemensamt kan ha utbyte av, resurser och utbyten som består av exempelvis ny kompetens och nya nätverk.

Kultur- och upplevelsestråk

Ursprungstankarna till projektet startade vid värde­ programsarbetet för Västra Dockan. Där brottades man med frågan om de gamla Kockumshallarnas framtid. Hur skulle tillgängligheten bli efter det att nya byggnader placerades framför hallarna så att deras befintliga entréer hamnade inne i kvarteret och inte blev synliga från gatan? Svaret blev att extra ansträngning och resurser skulle läggas på ett inre stråk som då fick namnet kultur- och upplevelsestråk. Sju representanter från Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Kulturförvaltningen, Dockan AB, Wihlborgs, Skånes Dansteater och SVT Malmö samlades i november 2012 för att diskutera förutsättningar för ett sådant upplevelse- och kulturstråk. Syftet utöver att förbättra tillgängligheten var att samla rörelser till ett tryggt befolkat stråk där den lilla skalans intensitet och detaljrikedom kunde få kontrastera mot de större hallarnas skala. Kultur skulle i sammanhanget tolkas som interaktion mellan människor i den urbana staden, där utbyte av

Malmö högskolas Orkanen är en mötesplats för studenter.

intryck och idéer inte behöver begränsas av husens fasader. Fenomenet kallas för det fjärde stadsrummet, det vill säga när möten och platser befinner sig inom en flytande gräns mellan privat och offentlig miljö. Där platser och rum tillåter möten mellan gatans och byggnadens besökare.

Sträckningen

Sedan de första diskussionerna har Linjen förlängts och koncentrerar sig i första hand till en sträckning

från Anna Lindhs plats via Nordenskiöldsgatan, förbi­Sveriges Television och Media Evolution City, via Isbergs gata, över Dockplatsen, förbi och längs Hallarna till den kommande parken och busstorget. Trots namnet som kan associeras till en smal sträckning ska Linjen representera ett brett och generöst flöde mellan inne och ute och mellan människor och verksamheter. Längs detta breda flöde finns det idag en mängd verksamheter och aktiviteter. Många gånger när dagens stadsplanerare diskuterar stråketablering betyder det att det saknas liv och rörelse i området och att det inte finns tydliga hierarkier mellan olika sätt att röra sig på i den befintliga miljön. Här är situationen inte sådan. Redan idag befolkas stråket under stora delar av dygnets timmar av strömmar till och från Centralstationens uppgång vid Anna Lindhs plats. Det finns gott om målpunkter och aktiviteter på Universitetsholmen och i Västra Hamnen. Året runt alstrar arbetsplatser och Malmö högskola folkströmmar. SVT:s satsning på sommarlovsprogrammet drar varje vardagsmorgon stora skaror av barnfamiljer från hela Sverige till Västra Hamnen. Skånes Dansteater drar publik både nationellt och internationellt. Media Evolution City, MEC, har redan anammat idéerna kring det fjärde stadsrummet. Det som saknas är alltså inte folkliv, utan en stimulerande miljö som möjliggör möten och kontakter, inspirerar till kreativitet, gör promenaden längs stråket upplevelserikare, kortar de mentala avstånden och bidrar till behagligt klimat. Linjens ambition är givetvis ändå att locka fler människor till att gå och röra sig i området.

Nordic City Network

Publik vid inspelning i Västra Hamnen av SVT.

16

|

Planering i Malmö 2013:3

Nordic City Network, NCN, och ytterligare några andra aktörer har följt upp efter starten med Västra Dockan och bidragit till att utveckla de första tankarna. Efterhand som ursprungssträckningen för-


längdes och fler aktörer blivit intresserade har också stråket bytt namn till arbetsnamnet Linjen. Något som nu tas till vara i Linjen är den värdebaserade stadsutvecklingsmodell som NCN presenterade i juni 2009 utifrån konceptet kring det fjärde stadsrummet och som har haft just Universitetsstaden som exempel. Där undersöktes Nordenskiöldsgatan utifrån mångfald, öppenhet, tolerans, social inkludering, omgivningsansvar och stadsmässig komplexitet. Resultatet visade att gatan hade behov av förändring men också­goda förutsättningar att förbättra samtliga undersökta kriterier. Från NCN och Gehl Architects har också inspiration till Linjen kommit från skriften ”Bymiljøets betydning for virksomheders vaerdiskabelse” från 2012. Där visas hur företag allt mer visar intresse för att lägga sina verksamheter i täta och nära stadsstrukturer där det urbana stadslivet och nya tekniker ger möjlighet att flytta ut sin verksamhet från det egna skrivbordet i kontoret till att vara en del av stadens miljö. Eftersom färre och färre är beroende av en fast arbetsplats kan arbeten och möten flytta till publika miljöer.­Vinsten, menar företagen, är inte bara den

flexibla a­ rbetsplatsen utan alla de idéer och intryck som kommer medarbetaren till del när verksamheter integreras med andra i samma stadsrum. Media Evolution City, MEC, är en verksamhet som redan arbetar med konceptet och de synergieffekter som uppstår när olika­verksamheter träffas inom samma geografiska område. På motsvarande sätt kan fler aktörer och företag längs Linjen utnyttja varandras kompetenser och hitta­gemensamma utvecklingsmöjligheter. Inte minst Malmö högskolas placering vid Linjen utgör en stor tillgång med det utvecklingsintresse som en högskola med sina studenter har.

Är det ett stadsutvecklingsprojekt?

Vän av ordning undrar kanske så här långt vad själva­ projektet innebär. Är det här ett stadsutvecklingsprojekt? I hög grad handlar det just om att utveckla staden, men inte på ett traditionellt sätt genom att lägga till byggnader eller skapa torg utan genom att tydliggöra en gemensam arena som egentligen redan existerar. Det kan liknas vid den klassiska sagan att koka soppa på en spik. Från början finns bara kokande­vatten och en ynklig spik i kitteln, men den

Målbilder Stråket ska vara ett sammanhängande upplevelsefält och förstärka kopplingen till Centralen. För att upplevas som sammanhängande behöver sträckan ha någon form av ett enhetligt, återkommande och igenkännbart element. Stråket ska uppfattas som ett bidrag till den interaktiva nätverksstaden, den som kännetecknas av det fjärde stadsrummet och som har en flytande gräns mellan det offentliga och det privata rummet. Satsningen handlar mer om möten och nätverk mellan människor än om en fysisk förändring i stadsrummet.

har en stor potential att bli en riktig mustig soppa om bara fler ingredienser läggs i. I dag representerar­ tanken på Linjen den där kitteln som en möjlig arena­att tillsammans få ut betydligt mer av. NCN lyfter fram Linjen som ett banbrytande stadsutvecklingsprojekt för att den tar fasta på det som redan finns längs stråket och till sin idé är betydligt mer än de fysiska byggklotsar som kommer ingå i satsningen. Denna och andra likaså banbrytande stadsutvecklingsidéer kommer att redovisas på NCN:s konferenser i Malmö höstarna 2013 och 2014.

Massor av möjligheter

En annan stadsutvecklingsinspiration har kommit från Cardiff där man har en liknande historia motsvarande Västra Hamnen med nedlagd varvsindustri och ytor som kan tas i anspråk av nya funktioner. Där har BBC drama låtit några av sina mest populära serier utspela sig och man har låtit personer och attraktioner bli synliga i stadsbilden. Tillsammans har staden och teveindustrin bidragit till att området åter blivit mer upplevelserikt och samtidigt blivit en stor turistattraktion. Något som SVT i Malmö också i en mindre skala är på väg att göra med sin sommarlovssatsning. De och alla andra intressenter i området öppnar för en mängd möjligheter. MEC har redan lyckats skapa en atmosfär av kreativitet och nätkopplande­ verksamhet. Nästa steg är att vidga kretsen och flytta­samma tankegångar till hela stråket och på nya sätt använda inne och ute. Malmös gatukontor går redan i bräschen genom sitt motto ”Ett Malmö­där man hellre är ute än inne”. Företag längs Linjen­kan vidga sina medarbetares arbetsfält till gatan och stadsrummet. Med skyltfönster och bildvisningar kan Skånes dansteater visa filmer och utvidga rörelsen längs Linjen till att inbegripa dans och rytm. Tekniska installationer som medger olika­typer av interaktivitet av ljud, ljus eller information är i dag inte längre något ovanligt. Idéer­ att förverkliga finns det med andra ord gott om! Marianne Dock marianne.dock@malmo.se Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret

Kulturstråket, den så kallade Linjen, sträcker sig från Centralstationens uppgång till Fullriggaren i Västra Hamnen.

Planering i Malmö 2013:3

|

17


kommunikation, den goda jorden

Hyllie

hållbarhet förnybar energi

skolans betydelse för staden

S

kolans betydelse för staden har historiskt sett skiftat från sekel til sekel, från att ha varit en central punkt i samhället med fostran som fokus till en mer anonym byggnad. När vi nu är inne i ett nytt århundrade börjar skolan ta för sig mer av staden. Skolan blir mer och mer en budbärare för de värden vi vill ta med oss in i framtiden. När nu Hyllie tar sin form blir skolan en gemensam nämnare för de värden Hyllie kommer att stå för och skall på så sätt attrahera stadens alla invånare.

Föränderlig skola med stark identitet

Flexibel planlösning, energieffektivitet och trygg miljö. Hyllies kommande flexiskola med internationell profil ska uppfylla många krav. – Vi vill ge skolan en stark egen identitet som också förankrar den i sitt sammanhang. Skolan ska fungera som ett socialt nav i området, säger arkitekt Stefan Östman vid arkitektbyrån Liljewall Arkitekter i Göteborg, som är i full gång med att planera detdelkommande skolbygget, som vann tävlingen där n är en integrerad av Parken utgörs av den södra delen av kvarmed byggnaden parken arkitektbyråer treochinbjudna De har tidigare teret. Det öppnadeltog. parkrummet ger flexibel ppdelad i olika bland zoner för olika användning från picknick till bollspel. annat ritat Emiliaskolan i Hjärup. En uppbyggd jordkula ger Gränsen mellan skolgården och miljöproparken är – Hyllie är ett nytt område med stark öjligheter till både att kura endast subtilt markerad av en ’bioswale’. fil och det avspeglas även i skolan, säger arkitekten e på täppan. Naturinspirerad Med det menar vi en dagvattensänka med Stefan Östman. skeppsbrott är exempel på vegetation som tar hand om det regnvatan. som kommer hustak och marky– Vi vill ge ten skolan en starkfrånegen identitet som tor på tomten. Vegetationen kan gestaltas också förankrar den i sitt sammanhang. Skolan ska med stor artrikedom med värden för både n utgör liksom skolgården en som ettmänniskor socialt nav området. ochi smådjur. n men här är detfungera viktigt med

?

T

omten för skolbyggnaden ligger i gränslande mellan stad och jordbruk ger byggnaden ytterligare en uppgift att försöka koppla platsens historia till nutid och länka ihop den goda staden med den goda jorden.

ntegrerade skolgården

EN PLATS FÖR ALLA

n. Ett naturstängsel smälter in Skogen utgör ett omslutande klimatskydd kolegården är också Klaruppdelad till 2016 för kvarteret. Många olika trädarter och en och en mer aktivitetsbaserad södergerom planerade rik markflora en de miljö som liknarbostäen edskap. I de olikaFlexiskolan småhusen påska byggas naturskog. Här rör man sig på spångar lite dernalek. längs Hyllie allé. Byggstarten är ännu inte fastmaterial för skapande ovanför marken. Ett spännande klättertorn lagd men skolanmed planeras att stå klar 2016. armar ut i skogen ger hisnande upr sig på utsidan av kvarteret. I den nya skolan, omkring Här 500i skoelever, plevelsersom blandfår trädtopparna. barnen och inlastning till kök finnstill också med plats zon längs med gatorna. blandasParkerförskolagens ochkant skola ochgrillplatser med årskurs 6. I för många. ytor vid förskolan och aktivitetstarten kommer även äldre elever att gå där. Skolans

interiör ska lätt kunna förändras efter hur elevernas

ng finns på den torgyta som åldersfördelning förändras. gnaden mot staden. Här kan – Skolan får traditionella klassrum, det var ett en relativt trygg zon en bit bort önske­ ål, men dessa kan lätt förändras, efter behov, Entrétorget är en del avmdenna n formgivning som möjli- Östman. Han berättar att skolans utsägergerStefan a sittplatser ochformning goda siktlinjer tar upp traditionen från den klassiska Skåmöte med trafikmiljön.

negården med en rund och omgärdande form, och att

et i nordväst utgör till signalerar både lekfullhet och omsorg. detporten rundade l skolgården och är en social tadsdelen.

Passivhus – kanske med grönt tak

utning till den gamla möllan Skolan blir i praktiken ett passivhus som värms upp kan användas till odling. Det med ng till det landskap somhjälp kvar- av fjärrvärme. Materialen har valts utifrån miljösig i och här erbjuds också ut-och hållbarhetshänsyn. Fasaden blir i ter det skånska öppna landskapet. gel utmed gatan men mot gården får byggnaden en

varmare träfasad. – Hur taket ska se ut är ännu inte beslutat men vi diskuterar en lösning med gröna tak, säger Stefan­ Östman. En skola ska rymma väldigt många olika­ funktioner: matsal, musik, gymnastik, bibliotek med mera. Samtidigt ska det vara en trygg miljö för barnen som motverkar mobbning. – Vi vill ge skolan en lekfull utformning där vi arbetar med färg och form. Vi låter byggnaderna växa ut på skolgården så att förråd och andra funktioner kan användas i barnens lek, till exempel att klättra på.

Rum för både aktivitet och lugn

Skolgården utformas för att skapa trygghet. Det ska finnas lugna rum, kreativa rum, naturrum, öppna gräsrum och aktiva rum där den motoriska färdigheten kan sättas på prov. Hyllies flexiskola ligger, enligt detaljplanen, i direkt anslutning till en stadsdelspark. Det gör det lätt för barnen att också leka i parken. Liljewalls Arkitekter arbetar ihop med Malmö stad i detaljplaneringen av skolan. – Det är ett bra samarbete med stor lyhördhet från kommunens sida, säger Stefan Östman. Plats för alla – arkitektskiss över flexiskolan finns att ladda ner på www.hyllie.com. Maria Nyman maria.nyman@malmo.se Informationssekreterare, Fastighetskontoret

18

|

Planering i Malmö 2013:3

EN PLATS FÖR ALLA


Flexibel barnomsorg i framtidens Hyllie Det finns många framtidsvisioner om barnomsorgen i Hyllie. En kombinerad skola och kulturhus samt en internationell förskola är några av önskemålen. För att de ska bli verklighet krävs en rad överväganden och beslut av kommunens olika förvaltningar. – Vi får hela tiden in olika förslag som vi diskuterar med berörda aktörer, säger Ella Swahn, arkitekt på Malmö stads Stadsbyggnadskontor. Ett förslag kan exempelvis handla om att kunna­ använda en skollokal till flera ändamål. Den så kallade­flexiskolan som är planerad i Hyllie är ett sådant exempel. Skolan byggs för att kunna ta emot 530 barn från förskola till årskurs sex. Tack vare en flexibel planlösning kan lokalerna användas både för förskoleverksamhet och skola. – Det skiljer inte så mycket i hur man planerar och bygger en vanlig skola och en flexiskola, berättar Ella Swahn. – Höj- och sänkbara bord gör att sittplatserna kan anpassas efter barnens ålder. Extra grupprum gör att lokalen enkelt kan anpassas efter vilka som ska använda den, säger hon. Flexiskolan uppförs söder om de planerade bostäderna längs Hylle allé och beräknas stå klar hösten 2016.

Högstadium av internationell karaktär

En högstadieskola och en IB-skola, International Baccalaureate Diploma Programme, med internationell inriktning för årskurs 1–9 ska också byggas i Hyllie de närmaste åren enligt planen. Högstadieskolan har plats för cirka 450 elever. Den byggs på östra sidan av Hyllie Boulevard, mittemot Skanskas nya kontor, och slår upp portarna 2017. Samma år är den internationella IB-skolan klar att ta emot cirka 450 elever i årskurs 1–9. Det finns också planer för en kommunal förskola.­ Den uppförs i de norra kvarteren längs Hyllie allé av Peab. Förskolan får fyra vanliga avdelningar och en uteavdelning – med plats för totalt cirka 80 barn i åldrarna 1–5 år. Byggstart är 2013 och förskolan beräknas kunna ta emot barn i samma veva som de första familjerna flyttar in i bostäderna i området.

Planer på kulturhus

Även en internationell förskola i Hyllie har kommit som förslag. En sådan är än så länge bara på idéstadiet. – Det uppskattade behovet grundar sig på befolkningsprognoser som Malmö stad tar fram. Ingen

vet hur många barnfamiljer som faktiskt flyttar till Hyllie­förrän de bor här, säger Ella Swahn. Ett kulturhus i någon av de nya skolorna är ett annat önskemål som just nu diskuteras mellan de olika förvaltningarna. – Vi på Stadsbyggnadskontoret tittar på saken tillsammans med Kulturförvaltningen. Ett kulturhus hade varit ett bra komplement till det serviceutbud som finns och planeras i det nya centrumet, säger Ella Swahn och fortsätter: – Det byggs sällan separata fritidsgårdar nu för tiden.­Skollokalerna används efter skoltid istället, på så sätt står inte lokalerna tomma. Så blir det sannolikt i Hyllie också. Maria Nyman maria.nyman@malmo.se Informationssekreterare, Fastighetskontoret

Så här planeras förskolor och skolor i Hyllie • Först bedömer man behovet utifrån den befolkningsstatistik som kommunen tagit fram. • Fastighetskontoret beställer sedan en detaljplan av Stadsbyggnadskontoret. • Servicekontoret ansvarar för att förskolorna och skolorna byggs. • Sedan hyrs lokalerna ut till respektive förskole-­­ och skolverksamhet. • Samtliga byggnader i Hyllie uppförs enligt ett klimat­kontrakt.

År 2016 får Hyllie centrum sin första skola – en flexiskola där barnen kan gå från förskola till årskurs 6. ”Höj- och sänkbara bord gör att sittplatserna kan anpassas efter barnens ålder”, berättar Ella Swahn, arkitekt på Malmö stads Stadsbyggnadskontor.

Planering i Malmö 2013:3

|

19


Nu börjar färdigställandet av Hyllie allé En lummig, grönskande allégata med plats för bilar, cyklar, bussar och människor. Visionen om Hyllie allé ligger mindre än ett år bort – redan nu påbörjar Malmö stad färdigställandet av huvudgatan. – Det är en av ryggraderna i centrumområdet, och vi vill att den ska vara en inbjudande entré som stärker Hyllies identitet, säger Peter Gustafsson, en av Malmö stads projektledare för områdets utbyggnad. – Vi brukar vänta tills husen är på plats, men den här gången väljer vi att gå före och färdigställer större­delen av gatan redan nu. Det är inte så vanligt att man gör så. Peter Gustafsson medger att det finns vissa risker med att färdigställa gatan redan innan byggnaderna­ är på plats, på grund av byggtrafik och pågående byggen – material och ytor kan komma till skada av den tunga belastningen. – Men vi tar den risken. Vi tror att det är mer värt för området att göra detta i ett tidigt skede. Dessutom är Hyllie allé främst till för de som ska hit – inte för byggtrafiken, den ska vi göra vårt bästa för att styra undan. I skrivande stund pågår arbetet med att lägga fjärrvärmeledningar på plats. Därtill kommer belys­ ning, el, markarbete och plantering – dessa delar kommer att påbörjas successivt efter sommaren. – Vi kommer att färdigställa lite mer än hälften av

gatans bredd, de två trädrader som står närmst gatan­ på ömse sidor med parkeringsfickor mellan träden och gång- och cykelbana innanför berättar Magnus Ahlcrona, också projektledare för utbyggnaden. – De två trädrader som står närmst bebyggelsen på ömse sidor om gatan samt tillhörande gångbana kommer vi att vänta lite med. Om det blir en tuff vinter så kommer vi, antagligen i april, att lägga det översta lagret asfalt.

Fyra rader stora träd

I november flyttar Hyllie centrums första hyresgäster­ in, i Roth fastigheters hus på Hyllie allé. Och inte långt därefter beräknas planteringen av de 55 stora träd som ska göra allén till en riktig allé, från Pildammsvägen in till Hyllie centrum, kunna påbörjas. – Planteringen av träd är den del av färdigställandet­ som kommer att märkas mest, säger Peter Gustafsson. – Träden ger området ett annat uttryck. Man får höjd i gaturummet, allékänslan skapas och det känns inte lika platt. Hyllie allé blir alltså en grön och lummig gata, med fyra trädrader (se skiss). Den får cykelbanor på båda sidor, klippta häckar och perenner – 60 000 lökar­av fyra olika sorter – ska planteras till hösten om allt går som det ska.

Närmare bestämt 40 italienska alar, 15 plataner­ och 11 flerstammiga buskträd kommer att skapa grönskan i allén. Alarna ska planteras i fyra rader på sträckan mellan Arenagatan och Pildammsvägen, och platanerna på den sista biten mellan Arenagatan och Hyllie boulevard. Längre fram ska ytterligare 54 stora träd planteras, när de två trädraderna närmast fastigheterna görs klara. – Planteringen av de första träden är planerad till november. Man kan nämligen inte flytta och plantera­om ett träd förrän det tappat alla sina löv, förklarar Lisette Strömdahl, Malmö stads ombud för entreprenaden i Hyllieprojektet.

Planerar för busstrafikanter

Så snart det blir möjligt kommer även två busshållplatser att anläggas nära Roths hus. När dessa kommer att tas i bruk av linje 33 som trafikerar sträckan är inte klart, och beror på Skånetrafiken. – Men vi vill att möjligheten ska finnas, så att de första­boende här i området får en busshållplats så snart det går. Den blir dessutom nära för vissa av dem som bor i Lindeborg också, säger Peter Gustafsson. Maria Nyman maria.nyman@malmo.se Informationssekreterare, Fastighetskontoret

Malmö stad gör tvärt emot vad man brukar. Hyllie allé färdigställs innan alla husen är på plats. ”Det är en av ryggraderna i centrumområdet, och vi vill att den ska vara en inbjudande­ entré som stärker Hyllies identitet”, säger Peter Gustafsson, en av Malmö stads projektledare för områdets utbyggnad, längst till vänster på bilden. Till höger Lisette Strömdahl, stadens ­ombud för entreprenaden, och Magnus Ahlcrona, projektledare.

20

|

Planering i Malmö 2013:3


Pampig cykelboulevard i Hyllies framtid Cykelboulevard. Smaka på ordet. Om ett par år kan begreppet komma att användas för en ny pampig cykelväg mellan Hyllie centrum­ och Malmö city via Pildammsstråket. – Cykelboulevarden ger också cyklister chansen att uppleva de vackra bostadsområdena Holma och Kroksbäck, säger Mikael Wallberg, projektledare för planeringen av Hyllie, Holma och Kroksbäck på Malmö stads Stadsbyggnadskontor. Världens första cykelboulevard. Det är en annan benämning på den önskade cykelleden som är tänkt att gå från Hyllie centrum till Malmös innerstad, en sträcka på cirka fem kilometer. – På vägen passerar cykelboulevarden Malmö arena, köpcentret Emporia, Malmö Mässan, Hyllies nya badhus, Swedbank arena, Stadion, Pildammsparken och Malmö Opera, berättar Mikael Wallberg. Han ingår i den arbetsgrupp som inom Områdesprogrammet för Holma och Kroksbäck tittat på olika lösningar för att utveckla stadsdelen.

Cykelleden ska stärka stadsdelen

En idé är en cykelled - som inte bara är en cykelväg utan också stärker integrationen i området. - Vi vet att konceptet fungerar, det finns flera exempel på liknande lyckade cykelleder i bland annat Köpenhamn, säger Mikael Wallberg. I exempelvis den danska storstadens bostadsområde Ydre Nörrebro har man lett gående och cyklande­ genom en park som ligger mitt i området. På så sätt har besökare kunnat få en nyanserad upplevelse­av platsen som tidigare dragits med negativa fördomar. Resultatet är att området upplevs som tryggare, vilket i sin tur har lett till ökad integration. Det har

bland annat märkts genom att nya grupper flyttat till området och bostäderna där stigit i pris. – På samma sätt vill vi lyfta och skapa integration i områdena Holma och Kroksbäck. Man får en helt annan bild av bostadsområden när man får chansen att se dem inifrån istället för utifrån bilvägarna, säger­ Mikael Wallberg.

Rulla längs parkerna

Cykelboulevarden i Hyllie är också tänkt att stärka Pildammsstråket, ett parkstråk som sträcker sig från Pildammsparken genom Holma och Kroksbäck och mot de nya planerade parkerna vid Hyllie centrum. – Pildammsstråket kommer att få större betydelse­ som mötes- och rekreationsområde i takt med att Malmö­förtätas, säger Mikael Wallberg och fortsätter: – I dag upplevs Pildammsstråket otryggt på långa sträckor och hänger dåligt samman. Cykel­ boulevarden­kommer att bidra till att stråket hänger samman bättre och upplevs som tryggare. Just trygghetsfrågan är en aspekt som lyfts i diskussionen om att dra en gång- och cykelväg genom Holma och Kroksbäck.

Cykelboulevard – det låter pampigt?

– Det är meningen också, det är därför vi har valt att skapa ett eget begrepp. En cykelboulevard ska vara så mycket mer än en cykelväg. Den ska vara skön att röra sig längs och är en hyllning till dem som cyklar­ och går i staden. Hur den kommer att se ut i detalj vet vi inte riktigt än. Men den får gärna uppfattas som pampig, säger Mikael Wallberg.

Hur vet ni att satsningen betalar sig?

– Det räcker att titta på de danska förebilderna. De är kvitton på att en cykelboulevard är en åtgärd som bevisligen bidrar till integration för en relativt låg kostnad. – Pildammsstråket är en av Malmös största stråk som binder samman många bostadsområden. Att människor verkligen kommer att röra sig längs cykel­boulevarden är vi inte bekymrade över. Bara köpcentret Emporia räknar med cirka tio miljoner besökare per år. Cykelboulevarden är i skrivande stund i planeringsstadiet. Efter ett beslut av Tekniska nämnden kan den stå klar tidigast 2015. Här kan snart världens första cykelboulevard Hur blir det på sena kvällar och nätter? komma att ligga. Den pampiga cykelleden är en – Förmodligen kommer både Kroksbäcksparken och utveckling av den typ av cykelvägar som används Stadionområdet alltid att upplevas otrygga på dyg- ibland annat Danmark med stor framgång. Mikael­ nets sena timmar. Stora parker upplevs inte trygga­ Wallberg är projektledare för planeringen av Hyllie, dygnet runt. Men fotgängare och cyklister ska ha Holma och Kroksbäck på Stadsbyggnadskontoret i många alternativ i staden. Det är dem vi planerar Malmö stad och ingår i gruppen som jobbat fram för i första hand. Och vi måste planera för åtgärder konceptet. Maria Nyman i miljöer som upplevs otrygga om vi ska göra dem maria.nyman@malmo.se trygga, menar Mikael Wallberg. Informationssekreterare, Fastighetskontoret

Här kan snart världens första cykelboulevard komma att ligga. Den pampiga cykelleden är en utveckling av den typ av cykelvägar som används ibland annat Danmark med stor framgång. Mikael Wallberg är projektledare för planeringen av Hyllie, Holma och Kroksbäck på Malmö stads Stadsbyggnadskontor och ingår i gruppen som jobbat fram konceptet.

Planering i Malmö 2013:3

|

21


Nytt om Geodata, 3D och GIS En av Stadsmätningsavdelningens huvuduppgifter är att förse stadens förvaltningar och andra aktörer i stadsbyggnadsprocessen med aktuella­ geodata. Vi bygger ett digitalt Malmö i 3D med kartor, bilder, fastighets­ information, höjdmodeller med mera. Malmö stadsatlas i ny version

Malmö stadsatlas är vårt huvudverktyg för att visa geodata. Den finns i tre olika versioner – en för allmänheten på malmo.se, en för kommunens intranät och en för de förvaltningar som arbetar mest intensivt med plan- och byggfrågor. För den senare gruppen har vi har nyligen lanserat en ny version som vi kallar ”Plan- och bygg­atlas” där vi särskilt har anpassat innehåll och verktyg. Förutom ett nytt och modernt användargränssnitt finns en del nya informationslager där gatuvy-bilderna har varit särskilt populära. Förutom att kunna se ett område på en fotokarta eller en snedbild kan nu alla även se staden från gatunivå. Bilderna är särskilt användbara för Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret. Vi kan mäta i bilderna och har också möjlighet att ”spegla in” våra digitala kart­data i bilderna och på så sätt enkelt göra inventeringar­ och uppdateringar av vårt material. Detta sparar många kostsamma fältbesök och snabbar upp flera­ processer. Vi går nu vidare och utvecklar våra verktyg för att också kunna användas av mobila enheter som läsplattor och telefoner. Användningsområden finns internt inom staden, kanske framför allt då med läsplattor i samband med fältbesök, men också externt där Malmöbor och besökare har nytta av information om staden i sina mobiler.

22

|

Planering i Malmö 2013:3

Ny flygfotografering och laserskanning

Under våren har vi uppdaterat våra flygbilder med högupplösta bilder från en ny flygfotografering över hela Malmö. Vi går nu in i ett program där vi varje­ år uppdaterar flygbilderna, vartannat år med extra hög upplösning. Även om Malmö är ganska platt är efterfrågan stor på höjdinformation i olika sammanhang. Vi har därför genomfört en ny flygburen laserskanning för att uppdatera men även förbättra noggrannheten­i vår terrängmodell. Vi har nu möjlighet att enkelt ta fram höjdinformation med en noggrannhet av ­endast några centimeter. Vi bygger även vidare på vår 3D-stadsmodell som används mer och mer under planprocessen, i handläggarnas arbete och för presentation såväl på bildskärm som i fysiska modeller från vår 3D-plotter.

GIS-analys som beslutsunderlag

Hör av er till oss!

Vår uppgift är att med hjälp av geodata och GIS En resurs som vi har på Stadsmätningsavdelningen­ hjälpa­våra användare att utveckla och effektivisera är att med hjälp av GIS-system göra analyser och sina verksamheter. Hör gärna av er till oss med synpresentationer av information på kartor. Det kan punkter hur vi kan göra det ännu bättre. röra statistik om befolkning, boende, utbildning och Allan Almqvist andra faktorer som underlag för planering och beallan.almqvist@malmo.se slut. Vi har bl a tagit fram underlag för MalmökomStadsingenjör missionens arbete och levererat olika presentationer till de nya skolförvaltningarna. Illustrationer från www.malmo.se/Karta/Snedbild respektive­ Gatuvy.


Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet En tät och blandad stad ställer höga krav på förmågan till samexistens i många avseenden. I samarbetsprojektet Stadens Ljud har fokus legat på att synliggöra problematiken kring dagens tillämpning av gällande riktvärden för industribuller utomhus samt att utveckla ett förslag till ett gemensamt förhållningssätt i väntan på ny vägledning på nationell nivå. Projektet Stadens Ljud

Projektet Stadens Ljud initierades i samband med ett nordiskt visionsmöte i Göteborg 2011 där buller identifierades som en starkt dimensionerande stadsbyggnadsförutsättning. Fyra städer med stora stadsutvecklingsprojekt, Malmö, Göteborg, Helsingborg och Stockholm bedömde att ett gemensamt projekt kring bullerproblematiken var både angeläget och intressant. Projektet har huvudsakligen genomförts under 2012 genom samarbete och samverkan i en projektgrupp med representanter från respektive­ miljö- och stadsbyggnadsförvaltningar. Det har även omfattat en seminarieserie och tre delstudier och har fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Håll­bara städer.

Nationellt fokus

Sedan projektets start 2010 har frågan om buller kommit i starkt fokus på nationell nivå. I infrastrukturpropositionen 2012 uppmärksammades att bostadsbyggande i anslutning till miljöstörande verksamheter försvåras av att det fattas vägledning från centrala myndigheter. Naturvårdsverket och Boverket fick i januari 2013 regeringens uppdrag att samordna sin vägledning om industribuller. Naturvårdsverkets uppdrag är att utarbeta en vägledning om hur buller från miljöfar-

lig verksamhet som t ex hamnar och industrier kan hanteras vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Boverkets uppdrag är att utarbeta motsvarande vägledning för planering och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 30 april 2014. Bullersamordningsutredningen, SOU 2013:57, med uppgift att se över hur samordningen av planläggning och lovgivning enligt PBL med prövning och tillsyn enligt miljöbalken kan ökas, lade den 30 augusti fram sitt delbetänkande. Bullerfrågan har också debatterats flitigt i media och på sammankomster under året som gått.

Bakgrund

1978 publicerade Naturvårdsverket de riktvärden för externt industribuller (AR 1978:5, rev 1983) som varit­ vägledande fram till att de upphävdes tidigare i år. Riktvärdena har haft ett starkt stöd i rättspraxis och betraktats som bindande. Riktvärden togs fram för att tillämpas vid prövning och tillsyn av industrianläggningar enligt miljöbalken och har aldrig varit avsedda att användas vid utveckling av den täta staden. Naturvårdsverket beslutade 20 juni 2013 att upphäva riktlinjerna för externt industribuller. En övergångsvägledning i avvaktan den slutliga vägledningen 2014 är framtagen som ett stöd för prövnings- och tillsynsmyndigheter.

Slutsatser och förslag

Exempel på akustisk design. Gröna fasader med växtkasetter får en skärmande och absorberande funktion. Foto Tyréns.

Behovet av att av att utgå från ett helhetsperspektiv på buller för att hitta bra lösningar både för nya och befintliga bostadsmiljöer och offentliga rum, har varit­ett genomgående tema i de diskussioner som förts inom projektet. Inom ramen för projektet har ett antal förslag utarbetats för att kunna fungera som utgångspunkt vid planeringen av den täta staden: Åtgärda vid bullerkällan i första hand och i ett tidigt­ skede. Inomhusvärden enligt Boverkets Byggregler ska uppfyllas utan undantag. Prova olika alternativa placeringar så att byggnader ger en avskärmande effekt. Eftersträva bästa möjliga ljudkvalitet och inte bara lägsta godtagbara. Använd kompensations­ åtgärder motsvarande de som tillämpas vid trafikbuller. Industribuller är komplext. Skilj på kontinuerligt buller och momentana, betydligt mer störande, ljudnivåer. Trafik till och från verksamheter ska bedömas­ enligt­gällande riktvärden för trafikbuller. Nuvarande­ praxis innebär att trafikbuller i närheten av industrier­ likställs med buller från verksamheten. Använd akustisk design för att lyfta fram önskvärda ljud och begränsa de icke önskvärda för att skapa goda ljudmiljöer. Utöver förslagen ovan lyfts i rapporten även an-

Containerhantering Helsingborgs hamn. Foto Helsingborgs stad.

dra aspekter som har betydelse för resonemangen kring industribullerfrågan. Exempel på sådan frågeställningar är hanteringen av miljötillstånd med bullervillkor, hur vi förhåller oss till olika riksintressen och den bristande forskningen avseende hälsoaspekter kopplade till industribuller.

Fortsättning

Under hösten kommer SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, att arrangera en serie med konferenser med rubriken ”Att bygga med ljudkvalitet i bullerutsatta områden”. Syftet är att sprida kunskap om att det går att bygga bra bostäder i bullerutsatta områden. Slutsatserna från projektet Stadens Ljud kommer att ingå som en programpunkt. För mer information se www.skl.se/kurser. I slutrapporten för projektet Stadens Ljud, daterad 3 maj 2013, finns möjlighet att läsa mer om projektet samt ta del av de delstudier som gjordes och de seminarier som arrangerades inom ramen för projektet. Rapporten Stadens Ljud - samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet finns tillgänglig i sin helhet på: www.hplus.se Naturvårdsverkets övergångsvägledning för ­externt industribuller finns på naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledningar-A-O/Buller-fran-industrier/

Malin Backman malin.backman@malmo.se Arkitekt, Stadsbyggnadskontoret

Planering i Malmö 2013:3

|

23


Malmö på väg Tanken om Malmö på väg föddes vintern 2011-2012. Några månader tidigare,­ i september 2011, hade trafikkontoret i Göteborgs Stad lanserat Drömmen om den livliga staden för att kommunicera stadens infrastruktursatsningar de kommande tio åren. Nu var det dags för Malmö att göra likadant. Projektet fick arbetsnamnet Framtidens trafik och drevs av Gatukontorets trafikmiljöenhet. Framtidens trafik skulle förmedla de utmaningar Malmö stod inför vad gällde omställningen till ett hållbart transportsystem i den täta staden. Projektet skulle ta ett övergripande kommunikationsgrepp och förmedla den framtidsbild av trafiken i Malmö som stakats ut i nya Översiktsplanen och som speglades i gatukontorets mål. Framtidens trafik skulle bidra till att skapa förståelse för att Malmö stad gräver och stökar till det i staden för att skapa en livligare och bättre plats att vara på. Samtidigt skulle den erbjuda en kommunikativ grund för specifika infrastrukturprojekt som MalmöExpressen, spårväg, större cykelsatsningar och Malmöringen. En kommunikationsbyrå anlitades och projektet­ fick det mer lokalt anpassande namnet Malmö på väg. Byrån tog fram en film, kampanjsite, tävling och ett eget formspråk för att väcka intresse kring projektet. Tanken med formspråket var också att det skulle användas i framtida informationsmaterial som t ex utskick, byggtavlor och i annonser för att symbolisera att Malmö som stad är på väg någonstans. För att visa att det där hålet i gatan innebär att något väldigt bra håller på att hända, att Malmö är på väg att bli framtidens stad. Utgångspunkten var att Malmö på väg skulle skapa­dialog med Malmöborna och försöka mana till reflektion kring dagens och morgondagens trafik­system. För att kampanjen skulle uppmärksammas anordnades en tävling med ett pris som skulle vara så exceptionellt att det lockade till högt deltagande. Efter många om och men beslutades att förstapriset­fick bli en porträttlik helkroppsstaty som skulle ställas­ut under Malmöfestivalen. Tävlingen bestod av åtta kryssfrågor med en avslutande

24

|

Planering i Malmö 2013:3

öppen fråga där de tävlande fick formulera sin personliga vision­om framtidens trafik. Totalt deltog 150 personer­under­de 19 dagar som tävlingen pågick. En jury bestående av Malmö stads trafikledning utsåg vinnaren. Det blev Martin Wendt, en 37-årig Malmöbo med rötterna i Borås. Martins vinnande vision löd: Om 20 år kommer Malmö att vara en stad som genom­miljökloka val av beslutsfattare och Malmö­bor är en lite bättre, lite renare och lite skönare stad att bo i. Stadens puls & landets lugn i ett!

Juryn motiverade sitt beslut på följande sätt: Genom att lyfta fram betydelsen av både politikers och Malmöbors kloka vardagsval och koppla dessa till framväxten av det framtida Malmö, visar Martin att det är vi tillsammans och valen vi gör som påverkar vår egen och gemensamma framtid i Malmö.

För Martin innebar det att nästa steg var att åka till Hanaskog, till konstnären Göran Hazelius ateljé. – Det känns helt sjukt. I vanliga fall är det ju någon som gjort något storartat som blir staty, allt jag gjorde var att delta i tävlingen. Jag brukar ju aldrig vinna något, och så går jag och vinner en staty av mig själv! Jag och mina vänner kan knappt fatta det är sant, säger Martin. Fredagen den 16 augusti blev han odödlig när kommunalrådet och tekniska nämndens första vice ordförande Karolina Skog (MP) avtäckte statyn under pompa och ståt på Gustav Adolfs torg. Till vardags jobbar Martin med webbdesign och på fritiden cyklar han gärna. Han har cyklat Vättern runt ett par gånger till exempel:

Statyn av vinnaren i tävlingen, Martin Wendt. Foto ­Malin Wikerberg.

– Malmö är en bra cykelstad, och den blir snart ännu bättre när den nya cykelbanan på Kronborgsvägen, i närheten av där jag bor, blir klar. Jag har inget­körkort, så jag är beroende av bra cykelvägar och kollektivtrafik. Statyn föreställande Martin är för tillfället magasinerad, men snart ska den ut på nya offentliga uppdrag. När Rosengårdsstråket invigs den 28/9 kommer statyn att finnas på plats. Sedan hoppas vi att den bl a kan stå på Stadsbiblioteket och andra offentliga platser under hösten, säger Linda Medberg, projektledare för Malmö på väg. Johan Fridh johan.fridh@malmo.se Kommunikatör, Gatukontoret


Fotografiskt center i Malmö blir verklighet Huset hade stått där i runt 90 år, när det klev in i Malmöfotografen Adam Haglunds liv för fem år sedan. Då föddes en tanke, en vision, om ett fotografiskt center i Malmö, med Fotografiska i Stockholm som förebild.

Idag är visionen om frihamnsmagasinet M1 ett projekt som engagerar såväl Adam Haglunds fotobyrå Apelöga som fotointresserade över hela landet. M1 finns i Frihamnen i Malmö och uppfördes runt 1919. Byggnaden användes först som mellan­ lager för varor som fraktades via Malmö och var u ­ nder sina glansdagar arbetsplats för mellan 50 och 100 personer. Här lassades och lossades det, man arbetade med att lagra ost och mogna bananer i kylrummet. På 1980-talet upphörde verksamheten mer eller mindre i M1, och sedan dess har byggnaden stått tom. Idag är M1 hem för fiskmåsar och dammråttor. Förfallet under åren har satt sina tydliga spår. Träd har frösåtts, och rötterna har på sina ställen sprängt sönder lastkajerna. Men potentialen hos M1 lyser igenom det nuvarande skicket. Adam Haglund har arbetat som foto­ graf i Malmö i tio år, i den egna fotobyrån Apel­ öga, men också i olika sidoprojekt, inte sällan med Malmö­i fokus. Exempel är Malmöpanorama som dokumenterar staden i panoramaformat och projektet Elva-elva-elva, som resulterade i boken Malmö. 24 timmar. 227 bilder, och engagerade en stor del av Malmös fotointresseraderade. –  Jag brinner för foto och bildkommunikation, men också för gamla hus och för Malmö och stadens utveckling. Den här idén är en mix av allt det där, sa Adam om planerna för M1 då projektet uppmärksammades i pressen i början av 2013. Visionen för M1 är ett fotografiskt center med fotoutställningar i världsklass. Precis som hos före­ bilden Fotografiska i Stockholm finns planer på restaurang, kurs- och konferensverksamhet. Men utöver detta ska M1 bli en samlingsplats för fotografer och fotointresserade. Här kommer att finnas arbetsplatser, studios och plats för informella möten. Intresset har varit stort sedan projektet började omtalas i media och Adam har blivit kontaktad av många som vill vara en del av Malmös nya fotografiska center. Bland annat har intresset varit stort från arkitekthåll. Efter att ett tiotal arkitektfirmor hört av sig, blev det till slut Erik Giudice Architects, en

M1:s unika pelarkonstruktion kommer att utnyttjas för att skapa flexibla utställningslokaler.

byrå med kontor i Paris och i Stockholm, som under ­våren 2013 fick göra de första inledande skisserna. Visionen är att husets historia ska vara påtagligt närvarande även efter att det omvandlats till ett modernt fotocenter. De karaktäristiska pelarna kommer att vara kvar, väl synliga, och industrikänslan kommer att finnas där. Det ska synas att huset gjort samma resa som Malmö gjort - från hamn- och industristad till kreativ kulturstad. M1 ägs indirekt av Malmö stad, då byggnaden är en del av stadsägda fastigheten Hamnen 22:192. Men när det gäller själva byggnaden, har fastighetsbolaget Lifra en markreservation som ger dem ensamrätt att utveckla M1. Lifra delar Apelögas vision för M1 som fotografiskt center, och är beredda att starta renoveringen och ombyggnaden när man kommit överens med Apelöga om avtal och finansiering. Ytterligare en part påverkas av projektet, nämligen CMP, Copenhagen Malmö Port, som har nyttjanderätt till marken kring byggnaden. CMP kommer att ersättas med annan mark, och så fort detta är klart kan M1 påbörja­ vägen mot förvandling. Det är en väg som inte är spikrak, men Adam Haglund och hans kolleger är

Magasinet M1 ligger i Frihamnen. Den Q-märkta byggnaden har stått i princip orörd i 30 år. Nu vill Malmöfotografen Adam Haglund förvandla M1 till ett fotografiskt center med fotoutställningar i världsklass, likt Fotografiska i Stockholm.

ihärdiga och övertygade om att ett fotografiskt center i M1 kommer att vara av stort värde för Malmö. Det tror också Tillväxt Malmö, en organisation som hjälper entreprenörer och projekt med potential att skapa nya arbetstillfällen i Malmö. Tillväxt Malmö hjälper initialt Apelöga och M1 med en plan för finansieringen av centret. Planerna för M1 ligger också i linje med en utveckling av frihamnsområdet i Malmö. Här finns sedan ett par år Saltimporten med lunchrestaurang och arbetsplatser för företag och frilansare inom mediabranschen. I maj öppnade en ny kryssningsterminal strax intill M1. Planerad start för ombyggnaden av M1 är början av 2015, med öppning under 2016, eventuellt i mindre skala till att börja med. På grund av det stora intresset för M1 kommer Apelöga inom kort att starta en vänförening alla som vill stödja och vara delaktiga i projektet. Om detta, och allt annat som händer i projektet, kan man fortlöpande läsa på m1.apeloga.se. Stina Lodén stina.loden@hejdoris.se Doris Redaktion & Byrå AB Foto Christian Andersson/Apelöga

Malmös nya fotografiska center, med arbetsnamnet M1, av arkitekt Eric Giudice.

Planering i Malmö 2013:3

|

25


Nytt om Malmö

Bild: Sefa Byggnads AB.

Planer på Göteborgsskyskrapa högre än Turning Torso

Det finns planer på en skyskrapa i Göteborg som siktar in sig på att bli elva meter högre än Turning Torso. Byggföretaget Sefa vill bygga Karlavagnstornet vid Lindholmsallén på Hisingen i Göteborg. En jämförelse med Västra Hamnens högsta hus.

Örtagårdstorget på Rosengård nattetid.

Jämförelse Karlavagnstornet Turning Torso Rosengårds nya torg invigdes Färdigbyggd Viljan från byggföretagets sida är Turning Torso invigdes den På torsdag den 27 juni klockan 15–19 var det invig att den nya skyskrapan ska vara 27:e augusti år 2005. klar om fem år. ningsfest för att fira att Rosengårds nya torg står färHöjd 201 meter 190 meter digt. Örtagårdstorget ligger framför Bokalerna på Våningar 60 våningar 54 våningar Bennets väg och har fått sittgrupper med olika brädLägenheter 300 lägenheter 147 lägenheter spel, nya träd och planteringar och ny belysning enByggkostnad Totalkostnaden beräknas till cirka Den beräknade kostnaden för Turning ligt önskemål från boende i området. två miljarder kronor, men då ingår Torso steg efterhand. 950 miljoner – Vi har jobbat mycket tillsammans med de som även andra byggnader och totala blev 1,1-1,2 miljarder och landade bor och är aktiva i området och anpassat utform antalet lägenheter blir cirka 1200. slutligen på 1,6 miljarder. Till detta kom en kostnad på ningen av torget efter deras idéer. Till exempel har vi 265 miljoner kronor för en garagebyggnad bredvid tagit fasta på deras önskemål om bättre belysning och Turning Torso, som man efter ett tag kom på att man mer grönska. De som har sina verksamheter i Ben behövde bygga. Totalkostnaden för Turning Torso-bygget nets bazaar har varit till stor hjälp i arbetet­med om hamnade därför på 1,865 miljarder kronor. vandlingen av platsen, berättar Tobias Starck, land-

Citat Göteborgsbyggföretagets representant: • ”Jag vill att huset ska bli estetiskt tilltalande men också byggas med en konstruktion som inte är för komplicerad att bygga och underhålla.” GPs arkitekturkritiker om Turning Torso: • ”Turning Torso är ett bra hus. Det är intressant att tänka tillbaka på hur debatten gick när det skulle byggas. Det var ett enormt motstånd från malmöborna. Nu har det svängt helt och de flesta uppfattar Turning Torso som det ikoniska landmärke det är.”

Malmökommissionens spridningskonferens Den 10 september arrangerades en mycket välbesökt spridningskonferens om Kommissionen för ett socialt­hållbart Malmös slutrapport med representanter från många aktörer och Malmö stad, som lyssnade på och diskuterade kommissionens förslag. I de mest utsatta områdena yttrar sig den ökade­ socioekonomiska skillnaden mellan olika områden i Malmö som trångboddhet, dålig boendemiljö, bristande tillit och lågt socialt kapital. Man ser, inte överraskande, stor skillnad i tillit mellan utsatta och privilegierade områden. För att vända denna utveckling rekommenderar kommissionen dels en social investeringspolitik för ökad jämställdhet, dels en förändring av processer och system genom skapandet av kunskapsallianser mellan kommun och näringsliv och andra aktörer på marknaden. Vad innebär det ut stadsutvecklingsperspektiv? Genom förtätning kan vi öka tillgången på bostäder men det är, paradoxalt nog, inte så enkelt att vi kan bygga oss ur bostadskrisen. Vi måste bli bättre på att samarbeta tvärsektoriellt inom staden. Ett gott exempel som vi lagt fram för kommissionen är Bygga om-dialogen, genom vilken vi kan åtgärda problemen med dåliga bostäder och hög arbetslöshet. Ett annat exempel som kan lyftas fram är de boende­ gemenskaper som börjat förekomma i Malmö.­ Frågan­är hur man ökar känslan av tillhörighet och 26

|

Planering i Malmö 2013:3

tillgång till de gemensamma systemen i de utsatta områdena. Bokalerna på Rosengård är ett exempel på hur man kan förbättra både strukturen i ett område och för individen. Vi är bra på ny­ etableringar i Malmö, Ordförande Sven-Olof Isacssom vi visat i inte minst son och Kommunstyrelsens ordVästra­Hamnen. På tur förande Katrin Stjernfeldt står Amiralsstaden och Jammeh.­Foto Lotta Hansson. Holmastaden. En målsättning är att bygga ut Malmö mot Lund och utvecklingen av Kirseberg i de östra delarna är inte minst viktig. Konferensen var det hela taget en givande med många intressanta diskussioner och infallsvinklar. Det lovar gott inför implementeringen av rapportens rekommendationer. Inte minst känner jag en stor ödmjukhet inför att arbeta i en organisation och en stad med så bred kompetens och så stort engagemang. Tillsammans skapar vi Malmös nya berättelse­ om en hel stad. Lotta Hansson lotta.hansson@malmo.se Kommunikatör, Stadsbyggnadskontoret

skapsarkitekt på Gatukontoret som ritat upp torget. Under invigningen var det även prisutdelning till vinnaren av den namntävling där torget fick sitt namn. Vinnaren, som kom med det segrande förslaget Örtagårdstorget, belönades med en cykel och klippte bandet för att inviga torget. Örtagårdstorgetligger längs Rosengårdsstråket, ett gång och cykelstråk som förbinder Rosengård med centrala Malmö. Det är en del i en större satsning som pågår i Rosengård, med fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Åtgärderna finansieras av Delegationen för hållbara städer och EU:s regionala utvecklingsfond. Mer info finns på www. malmo.se/pagangirg och www.malmo.se/hallbararosengard

Toppranking för innovativa Malmö

Malmö är världens fjärde mest innovativa stad. Detta enligt OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, som har kartlagt hur många patent som finns i 250 olika städer i världen. Vinnaren i rankingen är den Nederländska staden Eind­ hoven. Malmö kommer på fjärde plats. Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens­ ordförande i Malmö, kommenterar placeringen: – Det är roligt att se att Malmö sticker ut på detta­område. Att vi är med i den absoluta världstoppen är fantastiskt för en liten storstad som Malmö.­Men egentligen blir jag inte så förvånad, för Malmö­sjuder verkligen av kreativitet. Den unga befolkningen­tillsammans med den mångfald vi har i staden är en bra grogrund för nya spännande idéer.­ Det finns också en tradition av att våga och prova­ nytt i Malmö, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.


Projekt på gång Gyllins Trädgård, 16 nya radhus

16 nya radhus är på gång söder om Sallerups­vägen i den norra delen av utbyggnadsområdet Gyllins Trädgård. Bostadsrättsradhusen är på 93 kvm i 1 ½ plan. För att hålla kostnaderna nere, så att de även kan erbjudas till förstagångsköpare har radhusen gjorts enkla och kompakta, men med gedigna ­material. Både radhusen och utemiljön har anpassats efter det kvalitetsprogram som tagits fram för Gyllins­ Trädgård.

Förskola och bostäder på tak

En påbyggnad planeras på fastigheten mitt emot parkeringshuset (Lidls butik i bottenvåningen) vid sjukhuset på Södra Förstadsgatan. En påbyggnad med både bostäder och en förskola. Förskolan är

Nytt flerbostadshus nära Kronprinsen

Det nya flerbostadshuset som har fått bygglov på kvarteret Luggude nära Kronprinsen blir en förtätning i ett bostadsområde från mitten av 1900-talet. Flerbostadshuset byggs i åtta våningar med 29 lägenheter fördelade på 15 tvåor, 12 treor och 2 taklägenheter med möjlighet för fyra rum och kök. I bottenplan ryms butikslokaler och i källarplan blir det lägenhets- och ­cykelförråd samt utrymmen för teknik.

­ lanerad för totalt 108 barn med en personalstyrka­ p på 21 personer. Lekytan för barnen läggs på taket. Bostadsdelen, som har separat entré, består av 19 speciallägenheter med mindre uteplatser anpassade för enpersonshushåll. De 16 radhusen är uppdelade i fyra längor kring en grön gård, som delvis fungerar som fördröjningsmagasin för dagvatten. Gården nås via gångstigar mellan längorna. Parkering och sophantering har lösts genom gemensamhetsanläggningar som delas med grannfastigheter. Husen kläs i vitlaserad, stående träpanel. De organiskt formade taken täcks av skogsgrön takpapp. Fönster målas grå och dörrar skogsgröna. Projektet omfattas av Miljöbyggprogram Syd. Byggherre: Riksbyggen Arkitekt: Riksbyggen

Ny förskola i Hyllie

Ny förskola planeras väster om Bellevuegården i anslutning till Svansjögatan. Förskolan får nio avdel­ ningar, varav en uteavdelning med totalt cirka 150– 170 barn. Utemiljön består bl a av gröna lek­ytor, klätterställningar och mindre kullar. Fasader utförs i ljusgrått tegel med enkupiga grafit­ grå tegelpannor. Mindre fibercementklädda ytor i gula, gröna, blåa och röda kulörer. Cykelförråd utförs i fibercementskivor med sedumtak.

Påbyggnaden är indragen jämfört med befintlig fasad och ytterväggarna är av mörkgrön skivbeklädnad och skyddsräcke av härdat glas. Byggherre: Elinero AB/Zoltan Kiss, Malmö Arkitekt: Zoltan Kiss, Urban Vision AB, Malmö

Fasaden uppförs av putsbeklädda betongelement i ljus färg. Bottenvåningen bekläds med gråmelerat tegel i liggande format. Byggherre: Slottsstadens Fastighetsutveckling AB Arkitekt: Yellon Öresund AB

Byggherre: Stadsfastigheter Arkitekt: New Line Arkitekter AB och Era Landskap i Skåne AB

Planering i Malmö 2013:3

kola

Svansjöns Förskola Malmö stad

|

27



Planering i malmö 2013 nr 3