Page 1

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2014

I MALMÖ

Toppmodern teknik i nya konserthuset Emporia prisbelönt av MIPIM Awards Städers periferi – en outnyttjad resurs Nya grepp i miljonprogrammet

Malmö stad


Innehåll Ökad medvetenhet och delaktighet VARVSPLATSEN

i stadens framtida utveckling  3 Vy Varvsplatsen

På väg mot Ekostaden 3.0 – Sege Park nästa?  4 Malmö måste sluta tänka på friktionen  6 Klas Johansson – Malmös nya fastighetsdirektör  8 Toppmodern teknik i nya konserthuset  9 Gestaltningsstudie Varvsstaden  10 Värdeprogram för Hamnporten  12 Linjen öppnar upp för nya möten  13 Hållbart resande i Västra Hamnen  14 Il Bosco Verticale – vertikal grönska i Milano  16 Städers periferi – en outnyttjad resurs  18 Södra Hyllie  18 Nu anläggs Hyllies nya odlingslotter  19 Odlingslotter tar mer plats i Malmö  20 Holmastan – det är där det händer  20 Elinelunds gård – öster om kalkbrottet  21 Innovationsplattform Malmö Sydost   – nya grepp för miljonprogrammet  22 Norra Sorgenfri – från utkant till innerstad  23 Planering i Botildenborg  24 Nytt liv i anrik miljö  – kryddat av mat, möten och mångfald  25 FOREVER YOUNG!? – UngBo:s nationella konferens om ungas boende  26 Bostadsbyggandet i Malmö 2013  27 En strålande framtid för biogas i Malmö  28 Malmö flyttar fram sin position som kryssningsdestination  29 Stadsbyggnadsnytt 30 Studiebesök stärker Malmös relationer med omvärlden  31 Projekt på gång  32


Ökad medvetenhet och delaktighet i stadens framtida utveckling Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

ansvarig utgivare

Göran Rosberg, 040-34 36 79 redaktion

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Lotta Hansson ­ och Maria Örn layout/grafisk form

Lotta Hansson fotografer

Bojana Lukac om inte annat anges. tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, mars 2014 omslagsbild

Malmö Live och Centralstationen. Foto Bojana Lukac malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel. 040-34 10 00 issn

2001-1512 kontakt

e-post sbk.info@malmo.se www.malmo.se/bo&bygga facebook.com/arkitekturimalmo

Rubriken syftar på en idé om en gemensam ansats för Malmös framtida utveckling som även fram­över skall ses i en social, ekonomisk, och miljömässig­kontext. Hur tar vi nästa steg? Vad krävs för att kunna utnyttja våra utvecklingsfördelar? Hur löser vi den sociala obalansen? Vi har redan startat den rumsliga reorganiseringen av staden genom förtätningar men också av omvandling av äldre och vilande industriområden till andra verksamheter. I vår översiktsplan öppnar vi för ett scenario med en befolkning år 2032 på cirka 400 000, vilket förutsätter en fortsatt re­ organisering, men också ytterligare förbättrade kollektivtrafiklösningar. Som jag ser det måste vi arbeta för en större medvetenhet från Malmöbornas sida om hur vi utnyttjar våra resurser. Malmö har en stor utmaning i energimålen. År 2020 skall stadens byggnader nyttja förnyelsebar energi och år 2030 skall hela stadens energibehov förses på detta sätt. Här har vårt arbete med våra fyra klimatarenor varit en stor tillgång, vilket skapat en stor medvetenhet över alla målgrupper i staden. För att lyckas ser jag ett paradigm- eller värde­skifte från ett mera fysiskt anslag mot en istället mera mänsklig nätverkslösning – en form av ökad delaktighet av hela befolkningen. Vår framgång skall också ses mot bakgrund av starkt politiskt ledarskap, där kommunen också varit­ inspiratören och igångsättaren av många lyckade utvecklingsprojekt. Detta scenario måste kompletteras – staden eller kommunen kan med andra ord inte göra allt själv – utan här måste även andra aktörer vara delaktiga. Citysamverkan, ISU, Malmö högskola och föreningslivet i stort är exempel på viktiga aktörer. Delaktigheten eller samarbetet som utvecklats i arbetet med klimatarenan Västra Hamnen, där en stor del av det fortsatta arbetet skall tillskrivas samarbetet med de privata aktörerna, har skapat ringar på vatten på andra utvecklingsområden. Hela Malmös resa är god storytelling som kan inspirera flera att agera. För att få maximal utväxling för staden spelar det regionala samarbetet också en viktig roll. Malmö utvecklar just nu samarbetet både i öst och i väst genom samarbetsprojekt både med Lund och Köpenhamn. Hela denna förändringsprocess kan ses som en konceptualisering av huvudteman som regionalisering, infrastruktur, arbetsplatsens förändring, nya livsstilar och utveckling av synen på det offentliga rummet. När vi går vidare och tar nästa steg måste ytterligare faktorer in i konceptet på ett tydligt sätt, nämligen klimat och hantering av vatten, hur rumslig organisering kan stärka den sociala hållbarheten, kultur och kollektiv kunskap som drivkraft och inte minst processer som skapar delaktighet och tillit. I denna kontinuerliga utveckling av staden anpassas hela tiden våra verktyg. Från att tidigare varit statiska planverktyg arbetar vi numera processinriktat med medborgarinflytande och metoder som tar sin utgångspunkt i vilka värden som skall skapas i

just detta projekt, på denna plats, i stadens kontext. Arbetet med vår översiktsplan är ett exempel på ett så kallat bottomup-projekt där vi haft ambitionen att skapa ett ökat medborgarinflytande och delaktighet i planeringen. ÖP 2012 är ett av våra mest kommunicerade projekt någonsin. Likaså handlingsprogrammen med Områdesprogrammen och det fortsatta arbetet med kommissionen för ett socialt hållbart Malmö skall följa denna modell. Bostadsproduktionen är ett annat exempel där vi genom UngBo-konceptet också hade ambitionen att öka medborgarinflytandet, den här gången i åldersintervallet 18–30 år. Framgången har fått ett genomslag i hela Sverige och vi fortsätter nu att utveckla varumärket UngBo ytterligare och har närmast en idétävling på gång. Samtidigt försöker vi implementera erfarenheterna från UngBo i vårt linje­arbete. Tillsammans med fastighetskontoret har vi sedan länge ett djupare samarbete med aktörerna inom byggbranschen, allt i syfte att öka och utveckla bostadsproduktionen men också att försöka få branschen att ta ett ökat samhällsansvar i denna sektor. Farhågorna om en låg bostadsproduktion för verksamhetsåret besannades ej. Bokslutet för 2013 blev bättre än väntat – 1046 färdigställda lägenheter och byggstart för 1140 lägenheter. Här skall också nämnas de cirka 1700 bygglov som kontoret beviljade. Trots positivt bokslut, är det fortfarande stor diskrepans mellan bostadsproduktion och inflyttning (+ 5000), vilket ur ett socialt och tillväxtperspektiv är oroande. Något som också oroar mig är utvecklingen av stadens city. Utarmningen får negativa konsekvenser­ i vårt arbete med att göra vår stad till ett levande, spännande och attraktivt rum för alla Malmöbor och icke minst för vår besöksnäring som är en av vår största arbetsgivare som förra året genererade 6,9 miljarder i Malmö. Här krävs omedelbara insatser från alla i staden att förstå och agera. Även här kan vi tala om ett gemensamt samhällsansvar. Malmö är känd som en stad där allt är möjligt att genomföra och där det finns en gemensam kraft för utveckling. Vi är också kända för att pröva nya metoder och modeller för stadsbyggnad, stadsutveckling och arkitektur. Nu är det dags att pröva nya koncept för staden och de är delaktighet, medvetenhet och tillit. I Malmö vill vi!

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö 2014:1

|

3


På väg mot Ekostaden 3.0 – Sege Park nästa? Med projekt som Ekostaden Augustenborg och Bo01 i Västra Hamnen tog Malmö en tätposition i bygget av den hållbara staden. Men hur ska Malmö behålla initia­ tivet i frågor som rör hållbar stadsutveckling? Var finns förutsättningarna för att skapa Ekostaden 3.0? Och hur ska hela Malmö komma med på tåget? tastisk resa från vision till verklighet – och det finns inget som säger att vi inte kan göra den igen. Idén att arrangera en bomässa där man visar fram det arbete som pågår runtom i Malmö skulle kunna bli det lyft i hållbarhetsarbetet som behövs just nu, menar Per-Arne Nilsson. – Vi behöver förebilder och goda exempel som kan fungera som inspiration med jämna mellanrum, satsningar som gör att vi tvingas spänna musklerna lite extra. Ska vi nå de mål vi har satt upp och klara­ av de utmaningar vi står inför krävs det att vi arbetar med kontinuerlig förnyelse och ständiga förbättringar.

Kirseberg område med potential

Ett av de områden som har störst potential för ett verkligt ”hållbarhetslyft” är Kirseberg, menar­ Christer­Larsson. Kirseberg är en stadsdel som ibland beskrivs som ett Malmö i miniatyr med sin blandning av gammalt och nytt, storskaligt och småskaligt, bostäder och verksamheter. – Det är lätt att man fastnar i den traditionella­ bilden av en stadsdel, men höjer vi blicken från karVisionsbild över Sege Park, dagvattenspark. Illustration Malmö fastighetskontor. tan över Kirseberg, så är vi alldeles invid Mellersta hamnen, konstaterar Christer Larsson. Det är i prinVi sammanförde tre nyckelpersoner när det gäller emplet på samma sätt som Augustenborg och Västra­ cip bara järnvägen och vägen som ligger emellan. stadsplanering och hållbar utveckling i Malmö – Hamnen har gjort tidigare? Genom att gå över banvallen med exempelvis en Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Peter Lindbotanisk trädgård skulle hela Kirseberg kunna få en hqvist, utvecklingschef på Serviceförvaltningen­och Nya utvecklingsområden helt ny image och profileras som en sjöfronsstadsdel. Per-Arne Nilsson, enhetschef på Miljöstrategiska­ Just nu pågår en rad utvecklings- och förnyelse- Tänk vilket lyft det skulle bli! avdelningen på Miljöförvaltningen – för att tänka projekt i olika stadsdelar i Malmö. Nyhamnen, fritt och stort om hur Malmö kan förverkliga visio- Centrum/Universitetsholmen, Triangeln/Sjukhus- Sege Park nen om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt håll- området, Holma/Kroksbäck, Hyllie, Lindängen, En del av Kirseberg med speciella möjligheter och Amiralstaden/Rosengård och Kirseberg är några av förutsättningar är, menar samtliga rundabordsdeltabar stad. Det blev ett rundabordssamtal om hållbar stadsut- de områden som står på tur för mer omfattande ut- gare, Sege Park. Här arbetar just nu en arbetsgrupp för att se vilka möjligheter det finns att utveckla det veckling i allmänhet – och om utvecklingspotentia­ vecklingsprogram de närmaste åren. – Det händer massor av spännande saker runtom 250 000 kvm stora före detta sjukhusområdet till len i ett område som Sege Park i synnerhet. i Malmö och det vore fantastiskt om vi kunde synlig- ett attraktivt område för boende samt privata och ÖP2012 göra och manifestera det på samma sätt som i exem- ­offentliga verksamheter. I den nya översiktsplanen, som anger färdriktningen pelvis Bo01, säger stadsbyggnadsdirektör Christer­ – Det finns redan bostäder och flera skolor och för utvecklingen av staden de närmaste 20 åren, skru- Larsson. Och då måste vi våga höja blicken lite. förskolor i området och när rättpsykiatrin flyttar var Malmö upp ambitionerna. Malmö ska inte vara – Varför inte en bomässa på räls 2018, där man från Sege Park 2016 öppnas möjligheter att binda bara en klimatsmart och ekologiskt hållbar stad i in- kan åka runt på den nya Malmöringen och se hur ihop allt och skapa något nytt och spännande, säger ternationell framkant, utan stor vikt ska också läggas den hållbara staden växer fram? Det skulle vara en Peter Lindhqvist på Serviceförvaltningen. vid att skapa en ekonomiskt och socialt hållbar stad. – Här finns unika förutsättningar för att skapa oerhört häftig grej! Allt behöver inte stå färdigt och – Ambitionen är att Malmö ska växa inåt och klart, utan en del av konceptet kan vara att man får hållbara lösningar. Vi har exempelvis redan i dag en vara en tät, grön stad, säger Per-Arne Nilsson på följa hur hållbarhetsarbetet bedrivs, inte bara i en del av landets största solcellsanläggningar i området och Miljö­förvaltningen. Med utgångspunkt i rapporten av staden, utan i många olika stadsdelar. det finns, fantastiskt nog, ett befintligt kulvertsysfrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tem i stora delar av området som skulle kunna anoch den nya översiktsplanen måste vi nu fundera Förebilder för utveckling vändas för avloppsfraktionering och annat. Det är över hur vi kan skapa inte bara Sveriges miljö- och Peter Lindqvist på Serviceförvaltningen håller med sådant som man sitter och skissar på att bygga från klimatsmartaste stad – utan också hur man skapar om att det är viktigt att tänka lite vilt och stort för grunden i andra framtidsinriktade stadsdelar i Sveatt få till den där extra drivkraften som behövs för att rige och internationellt. social hållbarhet ur olika aspekter. – Vi behöver ställa oss frågan: vad händer om vi lyfta utvecklingen av Malmö till nästa nivå. – Det finns ju en fantastisk kompetens och kraft Lokala incitament kombinerar alla dessa olika aspekter på hållbarhet i ett och samma område? Kan vi med det skapa Eko- när vi alla inom kommunen, politik och förvalt- Kanske skulle vi också kunna ha lokala incitament staden 3.0? Hur ska den i så fall se ut? Och var kan vi ningar, drar åt samma håll. Det har vi visat i Augus- och spelregler som belönar de som gör rätt, säger hitta ett område som kan fungera som det goda ex- tenborg och Västra Hamnen. Där gjorde vi en fan- Peter­ Lindhqvist. 4

|

Planering i Malmö 2014:1


Medborgardialog i Sege Park sommaren 2013. Foto Malmö fastighetskontor.

Medborgardialog

Visionsbild över området kring Östervärns station. Illustration Dziugas Lukosevicius, Malmö stadsbyggnadskontor.

– Exempelvis genom att underlätta för alla som vill vara med och producera egen energi. Tänk en hel stadsdel med solcellspaneler på varje södertak och söderfasad! Per-Arne Nilsson drar paralleller till tyska Mannheim, där man nått längre än kanske någon annan storstad när det gäller smarta lokala energilösningar och där invånarna själva kan påverka såväl produktion som förbrukning av energi. – Jämför vi med många andra städer och stadsdelar i Sverige så har vi i Sege Park unika förutsättningar för att skapa integrerade system för allt från energiförsörjning till avlopp. Det är oerhört dyrt om man ska bygga det från grunden, men här finns mycket av det som behövs redan på plats. I Sege Park finns, förutom de gamla institutionsbyggnaderna som ska bevaras, stora grönområden och därmed goda förutsättningar för att skapa attraktiva boendemiljöer. – Den stora utmaningen är att kunna bygga om de befintliga byggnaderna utan att boendekostnaden skenar iväg, säger Peter Lindhqvist. Ska de omvandlas till bostäder på konventionellt sätt kommer väldigt få att ha råd att bo i dem. Därför skulle någon form av självbyggeri vara en framkomlig väg. – Sege Park skulle mycket väl kunna bli Malmös­ eget centrum för byggemenskap, där vi bygger inte bara hus utan även management och kompetens inom byggemenskap som kan användas i andra stadsdelar, tillägger Christer Larsson. Det är en väldigt lockande tanke.

Vision om hållbara staden

Exakt vad som kommer att hända på de delar av Sege Park som inte redan är exploaterade är inte bestämt, förklarar Peter Lindhqvist. – När arbetsgruppen har lagt alla fakta på bordet skulle jag gärna se att vi tar ett lite större grepp och funderar över hur vi kan ta det hela ett snäpp till för att närma oss visionen om den ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara staden. Och då är det bara

att hoppas att beslutsfattarna tar chansen att göra Sege Park till Ekostaden 3.0. Christer Larsson menar att ett ”supervisionärt” tänkande i den handfasta stadsplaneringen är vad Malmö behöver just nu. Och Sege Park skulle kunna vara området som visar vägen för nästa fas i bygget av den hållbara staden. – Men ska vi lyckas med det måste vi dels våga tänka stort, dels måste politiker på både lokal och nationell nivå vara modiga nog att släppa lite på de normer och regler som begränsar möjligheterna till exempelvis självbyggeri.

Tillgänglighet

En annan viktig aspekt är tillgängligheten. Nya tågstationer i närområdet – Simrishamnsbanan passerar strax intill och utbyggnaden av Malmöringen är på gång – gör det möjligt att skapa nya transportnoder för resor inom och utom Kirseberg. Något som i förlängningen kan betyda att behovet av bil för att transportera sig mellan arbete, bostad och butiker minskar. – Ska vi klara att bygga det hållbara Malmö behöver vi se över taxe- och avgiftssystemen och incitamenten för att använda miljö- och klimatsmarta lösningar, säger Per-Arne Nilsson. Sege Park skulle kunna vara ett pilotområde där vi testar nya modeller. Vad händer till exempel om vi slopar parkeringsnormen? De som vill ha bil ska naturligtvis få ha det, men bilägarna får kanske själva stå för de kostnader­ i form av parkeringsplatser och utbyggda vägar som biltrafiken genererar. Det skulle kunna frigöra resurser för att satsa på en långtgående utbyggnad av ­energi- och kulvertsystem i området. Christer Larsson plockar upp tråden. – Ja, vi måste tänka mobilitet. Hur ska man förflytta sig i och till och från området, vilka transportslag behövs? Här har vi en unik chans att skapa bra alternativ till biltransporter genom att knyta an till tågtrafiken och knyta ihop den med övrig kollektivtrafik och en utbyggnad av gång- och cykelvägar.

En nyckelfaktor i bygget av den ekonomiskt och ­socialt hållbara staden är att involvera invånarna.­ Under­planprocessen för Kirseberg har närmare 40 000 Malmöbor deltagit och det är viktigt att öppna för invånarmedverkan även i den fortsatta utvecklingen av området, menar Peter Lindhqvist. – Att på allvar engagera invånarna, de boende, är kanske just det som är Ekostaden 3.0. Att bygga­hållbart och använda smart teknik när vi bygger nytt är en sak, det kan och gör vi redan. Men att få till den här typen av lösningar i en befintlig stadsdel och befintlig bebyggelse är betydligt mer utmanande – och där måste invånarna vara med i processen sig om vi ska lyckas. Per-Arne Nilsson instämmer och menar att fokus i miljö- och klimatarbetet inte bara kan vara långsiktiga effekter på miljö och klimat. – Det handlar också om vårt eget välbefinnande. Kan vi spara på energi och minska belastningen på miljön och klimatet genom att bo och leva smartare och använda bilen i mindre utsträckning sparar vi också pengar. Vilket i sin tur innebär att vi inte är tvungna att arbeta lika mycket, utan kan få mer tid över att göra lustfyllda saker och leva ett bättre liv. Det är en drivkraft som vi inte får bortse från och som vi måste fokusera mer på.

Augustenborg förebild

Augustenborg är ett bra exempel på att hållbarhet i hög grad handlar om livskvalitet, menar Peter­ Lindh­qvist. – Ett av målen med Ekostaden Augustenborg var att få upp välfärden – men hur mäter man välfärd? Mäter vi i pengar och arbetstillfällen har vi inte uppnått några dramatiska skillnader i Augustenborg. Men folk mår mycket bättre, de stannar kvar längre­ i sin stadsdel och är stolta över platsen där de bor. Det är en jätteviktig aspekt och kan vi skapa en vidareutveckling av detta i Sege Park och sedan föra modellen vidare ut i de olika stadsdelarna så att fler Malmöbor blir stolta över sin stad, ja, då har vi nått långt. Sven E. Lindberg Skribent sel@lindim.se

Planering i Malmö 2014:1

|

5


Malmö måste sluta tänka på friktionen

För många år sedan bjöd jag en bekant från Bryssel på middag i Malmö. En stockholmare som blivit utlandssvensk. Redan när vi rullade in mot city kom det spontana betyget: – Det är Sverige men det är ju liksom inte Sverige ju, sa hon. I all sin banala enkelhet samman­ fattar denna analys precis vad som är kärnan i Malmös utmaningar och möjligheter. Två övergripande trender präglar nästan all analys av allt numera, nämligen urbanisering och globalisering. Malmö är särskilt intressant i den här kontexten för här möts dessa krafter i ett slags koncentrat. Malmö är långt mer internationellt än man kan förvänta efter storleken. Staden är inte bara globalt integrerad utan också internationell på ett lokalt plan genom integrationen med Köpenhamn. Vi ser detta inte minst genom Malmös förmåga att efter brons tillkomst attrahera huvudkontor, vilket skjutit fart rejält. 

Kostnadsbilden för enfamiljshus i städerna år 2000–2012.

6

|

Planering i Malmö 2014:1

Att Öresundsintegrationen faktiskt kommit en bit syns bland annat på fastighetsmarknaden. Tydligast är detta i utvecklingen av villapriser. I Stockholm och Göteborg har dessa successivt ökat med nästan 40 procent sedan finanskrisen slog till. Malmö­ligger däremot i stort sett still sedan krisen efter att fram till dess ha haft den starkaste värdetillväxten i Sverige. Huvudorsaken till denna skillnad mot ö­ vriga svenska storstäder är tydlig. Köpenhamns fastighetsmarknad var överhettad och bubblan sprack 2007. Där har priserna sjunkit 20 procent. Detta har dragit ner toppen på efterfrågan i Malmö­som är ”even Steven” och ligger nästan still sedan 2007 efter­att ha haft den kraftigaste­ ­utvecklingen i Sverige­efter brons öppnande.­ Sverige, men liksom inte Sverige. Det mesta tyder på att fastighetspriserna i Stockholm och Göteborg är en bubbla medan Malmö sannolikt har en mer stabil sits, för här har det ju redan pyst ut i viss mån. Men strukturellt finns också en del mer sunda skäl till att priserna ska utvecklas starkt i storstäderna. De har vuxit med närmare

600 procent de senaste trettio åren och det beror på den snabba urbaniseringen. Hela 85 procent av företagens forsknings- och utvecklingsinvesteringar sker i storstäderna och i Danmark står Köpenhamn för 65 procent. Samtidigt finns områden där priserna stagnerar eller backar. I Danmark är begreppet för detta som vanligt mer mustigt än det svenska; man talar om ”utkantsdanmark”.  Konkret innebär det sådant som att småföretagare i krympande orter inte längre­kan ”satsa villan” på företaget. Ingen bank ställer upp. Denna spänning mellan urbana centra och deras utkanter kommer att få stor politisk betydelse framöver.

Invånare eller utvånare

Därför är det klokt att Malmö i sin översiktsplan så tydligt markerar att staden utvecklas i samverkan med sitt omland. Malmö måste förhålla sig till sina invånare, men också till sina ”utvånare”. I våra enkäter bland 2000 svenska och danska ungdomar frågar vi bland annat om boende, arbete och studier. Drömmen om det framtida boendet är – en villa. Hela 85 procent föredrar detta. Den skall ligga i ett grönt område, som är barnvänligt men givetvis centralt beläget med nära till konserter, kultur och kontor där utmanande karriärer som företagsledare, biolog, läkare, sjukskötare med mera hägrar (just det – på 90-talet ville de blir artister, nu är de karriärister­ igen). Malmös urbana utveckling behöver de här människorna nära sig. Och de vill bo i Malmö – nästan varannan dansk ungdom kan tänka sig det. En strategi som överlåter åt kommuner som Vellinge och


Panorama från St Gertrud. Foto Torbjörn Lagerwall.

ter Bunke­flostrand. Har svårt att tro att någon nord­europeisk metropol har detta erbjudande med denna kvalitet.

är oroliga för sina barns förflyttning. En gnutta fördomsfullhet på det och vi riskerar osynliga enklaver. Kan rummets och förflyttningens design möta det?

Integration is education

Rörelse är generellt en av de stora frågorna fram­över. Vi kommer att närma oss en transittrafik på nivå med dagens Schweiz i Öresundsregionen unge­fär vid tiden­för öppnandet av Fehmarn Bält-­förbindelsen. Frustrationen över att transit trängs med pendling kommer att bli allt mer påtaglig. Samtidigt är staten ganska njugg till att satsa i regionen. Räkna med tuff debatt. En lösning som innehåller trafikavgifter lär vara svår att komma runt. Så länge dessa återinvesteras i säkrad tillgänglighet finns åtminstone tydlig majoritet i näringslivet.

Men, undrar nu någon, skulle vi inte förtäta? Svaret är att den växande Malmöregionen behöver både förtätas och expandera.­ Lägger man ut T-banenätet i Stockholm på Skåne, med Tcentralen i Lund blir detta ganska tydligt. Finns inte den möjligheten är det möjligt att det välstånd detta skulle skapa aldrig uppstår. Eller så bilpendlar man i stället. Malmös invånare behöver också dessa invånare som annars blir utvånare. Inte bara för skattekraften utan också för att undvika att spänningen city-utkant spaltar hela regionen socialt. Det finns möjligen en underliggande drivkraft här där kommuner med sin politik attSå här skulle det ungefär se ut om tunnelbanesystemet i Stockholm låg i Skåne. raherar invånare som passar Staffanstorp att ensamma stå för utbudet av enfa- ihop politiskt med dagens rådande majoriteter. Men miljshus kommer leda till frustration. Drömmen om den reflexen måste motstås. det tillgängliga livet splittras. Malmö behöver hitta Det mest centrala här sammanfattas i en viktig sätt att bygga för denna grupps önskemål. Uppdra- insikt: Integration is education. Lyckad integration­ get är klimatsmarta villamattor. Säg inte inte. börjar med förstklassig utbildning. Ska sanningen Malmö kan bland annat odla en spännande nisch fram så är vi ganska dåliga på undervisning i både som är extremt attraktiv och underlättar etablering Sverige och Danmark. Vi måste lära oss att bli bättre­ av huvudkontor. Det något vulgära amerikanska på att lära ut. Men utbildning handlar inte bara om namnet är ”airport commuter community”.   Här formella skolor, utan också om projekt som FC bor man nära en stor flygplats, eftersom jobbet krä- ­Rosengårds sammanslagning med svenska mästarna­ ver internationella resor. Men man slipper bullret i Damallsvenskan. En fotbollsförening är ju inte från alla landningar och kan ta pendeltåg till check- minst en akademi. in på 20 minuter. Man bor centralt, men ändå i närFörmodligen kan arkitektur bidra till skolval och mast lantig miljö. Prototypen finns redan och he- rikare tillgång till fritid, i en stad är föräldrar alltid

Kommunikationer med komplikationer

Vision och friktion

Runt milleniet var det enormt drag i Malmö. Öresundsbron, Torson, Bo01 och Citytunneln. Utvecklingen tog kraft i en perfekt lagom luddig vision om en ny region och nytt liv. Visionen handlade om den internationella metropolregionen och trots tal om den starke mannen skedde detta främst tack vare en bred konsensus i vilken många personliga initiativ fick syre. Sverige fast liksom inte Sverige, utan något nytt. Sedan kom en global finanskris och främlingshat och skolkris och visionen började stöta på friktion. Men tänk inte för mycket i den trenden. Den danska ekonomi som vi nu är allt mer en del av kommer att hämta sig och konjunkturer förändras. Förutsättningarna är trots allt i huvudsak enormt positiva. Men det är dags att återupptäcka och utveckla visionen. Vi kanske ska börja med att inte fokusera­ på friktionen. Per Tryding Vice vd på Handelskammaren per.tryding@handelskammaren.com

Planering i Malmö 2014:1

|

7


Klas Johansson – Malmös nya fastighetsdirektör Sedan sommaren 2013 arbetar Klas Johansson som fastighetsdirektör i Malmö­stad. Vi frågade honom om hans tankar om Malmös och fastighets­ kontorets utmaningar.

Bor i Dockan med sambo, ett bonusbarn och hund. På ledig tid spelar Klas golf och innebandy och på sommaren åker familjen ut med motorbåten i Öresund. Försöker också se alla MFF:s hemmamatcher, men åker också gärna till England för att titta på fotboll. Foto Jesper Lindgren.

Klas är 46 år och född och uppvuxen i Bunkeflostrand i Malmö. Efter att han läst Väg och Vatten på Lunds tekniska högskola sökte sig Klas till Skanska, vilken blev hans första arbetsplats inom fastighetsbranschen. Under åren på Skanska arbetade han som förvaltare, projektledare och marknadsområdes­ ansvarig. Senast kommer Klas från Fortifikationsverket där han var verksam som fastighetsdirektör och chef för södra Sverige. Han utgick från Kristianstad, vilket innebar 200 km pendling per dag, då han hela tiden bodde kvar i Malmö. Fortifikationsverket äger och förvaltar statens militära fastigheter och här arbetade Klas bl a med strategiska utvecklingsfrågor gentemot försvarsmaktens högkvarter och i Fortifikationsverkets ledningsgrupp. Ledarrollen upptog en stor del av arbetet med 240 anställda och 20 medarbetare direkt underställda­sig och med en budget på drygt 1 miljard kronor.

Vilka är Malmös största utmaningar?

– Bostadsbyggandet behöver komma igång och vi behöver bostäder i olika upplåtelseformer och varierade storlekar. Vi behöver få fler i arbete, skapa fler grundskolor och förskolor genom nybyggna8

|

Planering i Malmö 2014:1

tion, ombyggnation och i befintliga lokaler, säger Klas ­Johansson.

Hur kan fastighetskontoret, genom sitt uppdrag, bidra för att lösa dessa?

– Fastighetskontoret kan arbeta med att ta fram fler byggrätter. Idag har vi ca 2 000 lägenheter i mark­ reservationer eller i markanvisningsavtal som inte har byggstartats ännu, säger han. – LiMa, lokal i Malmö, satsar på att utveckla samarbetet med övriga förvaltningar i kommunen för att få fram fler förskole- och grundskoleplatser i Malmö. – Genom att erbjuda mark till arbetsintensiva företag skapar vi fler arbetstillfällen till staden. Framför allt är det företag som önskar etablera sig på industrimark typ den mark vi har att erbjuda i Norra Hamnen.

Från fortifikationsverket till fastighetskontoret, från Kristianstad till Malmö

Att få arbeta med utvecklingen av min hemstad var ett av argumenten till att jag tackade jag till tjänsten som fastighetsdirektör i Malmö. Så oerhört inspirerande och utvecklande, säger Klas. Även bredden inom verksamheten lät utmanande.

Erfarenhet av förvaltning har han med sig från tidigare arbetsplats men exploateringsverksamheten är delvis ny. – Att kunna cykla till kontoret är idealiskt och slippa bilpendla till Kristianstad varje dag, säger han. Totalt körde han 4–5 000 mil om året inom regionen, vilket var väldigt slitsamt. – En av Malmös främsta kännetecken är det väl förankrade arbetet med en hållbar stadsutveckling. Det är stimulerande att tillsammans med andra förvaltningar på olika sätt arbeta för en hållbar stadsmiljö. Det handlar både om att planera stadens nybyggnation, och att ta tillvara på den befintliga bebyggelsen och samtidigt sträva efter att minska miljöbelastningen, menar Klas.

Har du arbeta i en politiskt styrd organisation tidigare?

Att arbeta i politiskt styrd organisation är delvis nytt för honom. Inom staten var det på en annan nivå. Det är positivt med en offentlig verksamhet då den ger transparens och öppenhet mot medborgarna. – Det finns många bra poänger med öppen insyn i myndigheternas arbete. Bland annat motiverar det till att vara en så ekonomiskt hållbar stad som möjligt, säger Klas. Men vissa frågor tenderar att dra ut


på tiden då det ofta är långa beslutsprocesser, medger han.

etableringen i Norra Hamnen och här kommer vi att satsa mycket på infrastrukturen i och i anslutning till området, säger Klas. Din första bild av fastighetskontoret? För att skapa mötesplatser för fritid och rekrea­tion – Trots att förvaltningen är den minsta i Malmö stad har fastighetskontoret under 2013 färdigställt ett naär verksamheten väldigt bred och intressant med tur- och kulturrum i Torup och under 2014 ska en uttrevliga och duktiga medarbetare, säger Klas. Här På gång just nu i verksamheten vecklingsplan vara framtagen för hela rekreationsomfinns delar som går att utveckla och det driver ho- De är inte jättemånga, men de är på gång och även rådet. 2013 byggdes stallet på Katrinetorp om för att om det går trögt är de spridda i samtliga stadsområ- utveckla konferens- och evenemangsmöjligheterna.­ nom framåt. – Hade allt varit perfekt hade det inte varit någon den i Malmö. Vi pratar byggprojekt! – Under 2014 planerar vi tillsammans med fri– Just nu har vi en pågående bostads-, kontors, tidsförvaltingen för två nya ridanläggningar, en i utmaning, menar han. och hotellproduktion på Hyllie Boulevard och vi ar- Klagshamn och en i Husie till en kostnad av 90 milVilka är de största utmaningarna betar hårt på att 300–400 lägenheter ska komma joner, berättar Klas. för fastighetskontoret? igång i år på Hyllie allé, betonar Klas. Intresset bland Malmöborna för odling har växt – Några av fastighetskontorets största utmaningar är Det ser hoppfullt ut, även i de mer centrala­de- sig större de senaste åren. Samtidigt som intresset att tillsammans med stadsbyggnadskontoret och ex- larna av staden. I Kvarteret Spårvägen i Norra­Sor- ökar ställs större krav på tillgång till odlingslotter. terna samarbetspartners få fart på bostadsbyggandet genfri hoppas fastighetskontoret på att teckna­ Därför fortsätter Malmö stad att bygga ut och utoch tillsammans med andra förvaltningar se till så att avtal med de byggherrar som har markreserva- veckla områden runt om i staden. bristen på förskolor och grundskolor minskar, både i tion och med en planerad byggstart hösten 2015. – Vår arrendeenhet utvecklar nya kreativa lösexploateringsprojekten men även genom att försöka­ Totalt kommer här att byggas ca 700 bostäder med ningar på odlingstemat och i Västra Hamnen byggs hitta kreativa lösningar i befintliga byggnader kan blandad upplåtelseform och småskalig bebyggelse. en ambulerande odling vilket innebär att vi sätter ut vara ett sätt, menar Klas. Vi behöver även tydlig­göra – Sedan har vi en hel del förtätningsprojekt på planteringskärl som precis som odlingslotterna ska LiMas (Lokal i Malmö) roll som lokalförsörjare. gång, en del i samarbete med områdesprogrammen, gå att hyra för odling. Ytan som är möjlig att odla – Tillsammans med näringslivskontoret behöver­ Sege Park, Rosengård, Lindängen och på Holma där på blir mindre än vanliga odlingslotter och tanken vi arbeta mer aktivt för att locka fler företag till vi äger mycket mark, säger Klas. Vi hoppas på att ut- är att planteringskärlen ska kunna flyttas med kort Malmö­och skapa arbetstillfällen. veckla ett ökat samarbete med områdesprogrammen varsel, säger Klas. För att producera nya bostäder, skolor och verk- och har haft ett första möte med områdeskoordina– Som sagt, det är en bred verksamhet, allt från samheter är tillgången till mark en förutsättning. torerna. Tillsammans med dem ska fastighetskon- projekt som Hyllie med en utbyggnadskapacitet på – Vi behöver bli bättre på att arbeta mer aktivt toret se över möjligheterna angående sociala inves- 10 000 nya bostäder och 10 000 arbetsplatser, till utmed strategiska markförvärv, både på lång och kort teringar. veckling av nya odlingslotter på 5–10 kvm, samtliga sikt, berättar Klas. Det är trots allt marken som ger Att bygga genom förtätning i Malmö stad med- spännande och skiftande projekt, för Malmöborna, rådighet över stadens utveckling när det gäller boför omfattande saneringskostnader då en stor del av i framtidens Malmö, avslutar stadens nya fastighetsstäder, arbetsplatser, offentlig service, fritid och de marken är förorenad. direktör. Katarina Burle gröna livskvaliteterna. –Eftersom vi i många projekt förtätar på känslig Kommunikatör – Lägenhetsenheten arbetar för högtryck för att få och förorenad mark satsar vi på miljöfrågor genom katarina.burle@malmo.se fram bostäder åt hemlösa och andra sociala boenden en extra miljö- och markspecialist på exploateringsför att minska hotellkostnaderna som kommunen­ sidan, berättar Klas. betalar idag. Trots att vi 2013 nådde målet, vilket är – Under 2014 hoppas vi på den första stora ny­ glädjande, behövs det många fler bostäder. Just nu pågår ett omfattande processkartläggningsarbete på fastighetskontoret för att effektivisera­ verksamheten och se till så att resurserna används på rätt sätt och för att arbeta mer målinriktat.

Toppmodern teknik i nya konserthuset Malmös nya konserthus i, Malmö Live, börjar ta form. Konsertsalens tak är på plats och lokalens ­volym är imponerande, 18 meter från golv till tak. Samtidigt som stommarna färdigställs pågår arbetet för fullt med några av de viktigaste detaljerna i ett toppmodernt konserthus: akustik och teknik. Det byggs in mängder med ny teknik i det som ska bli Malmö symfoniorkesters nya hem och målet är att skapa akustik i absolut världsklass. För att få fram de bästa lösningarna byggs flera av Malmö Lives­ nyckelfunktioner som fullskaliga provmontage.­Ett sådant är ett övningsrum intill byggarbetsplatsen för musikerna att testa och utveckla akustiken i. De akustiska förhållandena måste fungera för såväl symfoniorkester som rockmusik. – Akustik är mycket en fråga om tycke och smak, men jag kan lova att Malmö Lives konsertsal får en betydligt bättre akustik än det nuvarande konserthuset, säger Carl Jonsson, Skanska, som ansvarar för bland annat akustik och scenteknik i Malmö Live. Det yttersta ansvaret för den akustiska utformningen har akustikexperten Jan-Inge Gustafsson från företaget Akustikon. Han har varit med under hela resan. – Det är otroligt duktiga människor vi arbetar med

som har erfarenheter från bland annat de nya operahusen i Köpenhamn och Oslo, berättar Mikael Derving, teknik- och fastighetsansvarig på Malmö symfoniorkester. Många tekniska finesser är efterlängtade av symfoniorkestern. Till exempel går podiet i det nya konserthuset att höja och sänka i Malmö Lives konsertsal under uppbyggnad. sektioner och de två främsta stolsraderna i salongen kan tas bort och sän- tänkt ett extra steg in i framtiden för att kunna göra kas ner i källaren. Det innebär att scenen vid behov huset användbart, inte bara för orkestern utan också kan bli minst två meter djupare. för många andra typer av evenemang. Samtidigt blir En annan finess är att högtalarsystemet kan hissas förhållandena för symfoniorkestern betydligt bättre, upp under taket så att det inte syns när det inte an- säger Mikael Derving. Carolin Sjöholm vänts, till exempel vid klassiska konserter. Kommunikatör – Allt som allt blir det lättare att skifta mellan carolin.sjoholm@malmo.se olika typer av produktioner i det nya huset. Vi har Planering i Malmö 2014:1

|

9


Gestaltningsstudie Varvsstaden Under hösten 2013 har tre arkitektkontor studerat gestaltningen av Varvsstaden i Västra Hamnen genom ett parallellt uppdrag. B.1 / B.2 - ILLUSTRATIONSPLAN 1:3000 VARVSSTADEN Från industri till blandad stad

C C

C

arken Traversp d /Skolgår

C

ya och befint. De befintliga orm och en ny ära form som de

tråket Öst-västs

n Varvsplatse

t Svetstorge

rken mspa Kocku

entrén Västra

tstråket Öst-väs

sängen Varvsbas

Varvshallen A

A

Varvsstråket

t ke rå st yd -s rd No

slig kvalitet som vi sens historia då seras den stora å paviljonger. I m förankrar läget med Varvsplatsen. sittplatser vid efintliga kajkanten

en rd gå ns g Va

n spassage Verkstad

Kanalen

Einar Haus ens

Esplanad

enaden Kajprom

gatan Neptuni

entrén Södra

Illustrationsplan. Marge + Land Arkitekter.

Marge + Land Arkitekter

I förslaget utvecklas det som är unikt för platsen – förutom det kulturhistoriska värdet i existerande byggnader och element – även skala och struktur. Det centrala torget, Varvsplatsen, ligger vid vatvolymmodell över hela området koncept för de viktigaste platserna och strå- tenrummet som Södra Varvsbassängen utgör. På denna plats korsas de tre huvudstråken: nord-sydken stråket med spårvägshållplats, kajpromenaden längs två typkvarter skala 1:500 samspel mellan befintlig kulturhistoriskt vär- Södra Varvskanalen och Varvsstråket som leder från den nya bron i söder mot Kockums park och vidare­ defull bebyggelse och tillkommande sådan mot havet. VARVSPLATSEN Förutom huvudstråken finns mindre och B.2 - ILLUSTRATION OCH BROFÄSTET intimare stråk där befintliga passager kopplas ihop i

adsdelen Varvsta kvalitet, vaten helt unik plats av kontrasten ga industribyggnae kvarteren kring

ras och kan i n mänsklig skala t innebär att gsmaterial som erna och stråken i t av varje specifikt lats. Varvsplataklerna, vägarna en är av skiftande h skapar en rna och den nya och material som ggda i området ng. I Traversparen gestalt via arvsplatsen. Ett påren i mark som

tan sga arv ra v Sto

B

• •

ockan Gamla D

Norra entrén

t ke B rå st gs vä år Sp

• •

Östra entrén

n rke spa dd lbä pe Sta

Varvsstaden är ettBebyggelsestruktur av Västra Hamnens mest dyna”De oväntade som du väntat på” är en stad som bygger vidare på de kvalitéer som återfinns i området idag. miska områden med en stor utvecklingspotential geTypiska skalförskjutningar som nu är avläsbara i tex hur de stora varvshallarna är adderade till mindre kontorshus nom sitt läge vid vattnet och närhet till Universitetseller står sida vid sida till de tillverkade vindkraftpelarna. Gestaltningsmässigt är bebyggelsen varierad holmen och stadskärnan. Varvsstaden ärmycket i dag en från 19 olika årtionden både gällande material och detaljering. Unikamed inslag och är bla passagen genom den hektar stor fastighet i kvalitéer huvudsak industriverkadministrativa bygnaden vid gamla norra entrén såväl som samhet som ägs avdenAnnehem/Peab. Området ligger hemliga trädgården som bildar ett stilla och intimt rum som överraskar i den annars funktionella industrimiljön. Allt mellan Klaffbron,dettaStora Skeppsgatan finns ochVarvsgatan, är områdets signum som vi tar utgångspunkt i och tar med in i kommande årtionden. och Varvskanalen/Varvsbassängen. Förvandlingen ochsen gestaltning började redan för Material några år då SVT och MEC, Nya byggnader gestaltas tydligt avskiljbar från den befintliga bebyggelsen med stark materialverkan. Fasader i Media Evolution City, flyttade in i före detta indubetong-, tegel-, plåt- och skivmaterial prioriteras. Massiv i den lägre bebyggelsen möjlig. komKlart strihallar vid Storaträ/träfasader Varvsgatan, men inomärkort genomsiktliga glasbyggnader och rena putsbyggnader till ettskala minimum. prioriteras till den mer omvandlingenbegränsas i större attGröna ta tak fart. Varvsstalägre bebyggelsen. den ska under 20 års tid utvecklas till blandad stad, Husen längs med Einar Hansens Esplanad en hållbar stadsdelLängs med 1 allén 500placeras bostäder, 000 bebyggelse arbetsmed fem till sex5vånings med halvöppna gårdar mot syd väst. Tvärkopplingarna är platser, en grundskola, fleratvå, förskolor och över attraktiva huvudsaklingen vid Kockumsparken till Varvsstråoch vid nya dragningen av Jungmansgatan söder om offentliga rum. ket Kockumsparken tvärs över till Blästerhusen och kanalen. Traversen längs med allén sparas och här drar sig bebygSyftet med höstens gestaltningsstudie gelsen tillbaka och så att en liten plats har bildas.varit­att konkretisera gestaltningen av området, men också­ att pröva utvecklingsplanen som planeringsmetod. Utvecklingsplanen för Varvsstaden är ett dokument som utgör ett mellansteg mellan planprogram och detaljplan. Utvecklingsplanen anger riktlinjer för den fortsatta planeringen och arbetades fram under 2013 av stadsbyggnadskontoret tillsammans med Annehem/Peab. Utvecklingsplanen föregicks i sin tur av ett planprogram som antogs i Stadsbyggnadsnämnden 2011. Tre arkitektkontor – Marge + Land, White och Nyréns – har med utvecklingsplanen som grund fördjupat sig i gestaltningen av stadsmiljön. VARVSSTADEN / GESTALTNINGSSTUDIE / 131216 Arkitekternas­arbeten redovisades i slutpresentation i december 2013 och består av fyra deluppgifter:

+

rumsligt spännande sekvenser, t ex vid Vagnsgården,­ som blir en grön vindskyddad oas med känsla­av hemlig trädgård. Runt Vagnsgården bevaras tegelbyggnaderna från slutet av 1800-talet och byggs om till Magasinen, en plats för upplevelseshopping i unik verkstadsmiljö. Bebyggelsen varierar i skala så att både de riktigt storskaliga och de små intima stadsrummen finns med. På platsen där Varvshallen står i dag, bildar ett storkvarter, med 10–12 våningars höjd, en yttre ram runt en småskalig myllrande bebyggelse i det inre, där Varvsstråket som en viktig gång- och cykelled tar sig igenom. Svets- och pannverkstaden i områdets nordvästra hörn byggs om till skola årskurs 0–9 och förskola. Bredvid skolgården finns Travers­ parken, en karaktärsstark urban park med bevarade traverser. Den utgör en länk till Stapelbäddsparken på andra sidan Stora Varvsgatan. I Varvsstadens sydvästra del bevaras Detaljsamlingshallen vid kajpromenaden under en period och inrymmer spektakulär loppis som lockar besökare från hela Malmö. I ­senare skede kommer den att rivas och ersättas med townhouses i vattennära läge.

Perspektivskiss med Varvsplatsen, vy mot sydväst. Illustration Marge­+ Land Arkitekter.

10

|

Planering i Malmö 2014:1


Strukturskiss 1 - utvecklad struktur

Nyréns Arkitektkontor

PP

I förslaget tar man fasta på de befintliga stora hallarna och utvecklar en struktur som gör att de kan behållas under en period, för att senare ersättas av ny bebyggelse i etapper. Den inre gatustrukturen görs knäckande och varierad för att bryta vinden. Bebyggelsen är generellt i fem-sex våningar med enstaka uppstickande högre hus. Varvstorget har en storlek och karaktär som är anpassad till den lokala skalan, medan Varvsbassängen­ är det flott storslagna stadsrummet som länkar till den centrala staden. Varvstorget gestaltas med industriinspirerade material som betong, trögrostande stål och grovt trä. Över torget passerar spårvägsstråket som utformas med sköna sittplatser för sammanlänkande promenader och cykelbanor längs den gamla rälsen. Det gröna stråket i öst-västlig riktning kopplar tydligt över Esplanaden mot Hamnporten och får sin blå-gröna karaktär av vatten och frodig grönska. Stråket passerar Varvsstadens egen park, som tillVARVSPLATSEN sammans med skolans gård bildar en grön, böljande Vy Varvsplatsen och sprakande aktivitetsplats. Kajstråket i söder ger nya möjligheter att ta sig ner till vattnet på träbryggor i lägre nivå än kajkanten. Bebyggelse med inspiration från hamnmagasin

PP Förskola

Gröna stråket

Varvstorget Park

Park PP Skola

PP Förskola

Illustrationsplan. Arkitektkontor. VA RV S S TA D E N MNyréns ALMÖ

med en exploateringsgrad på max 1.9 för området som helhet

verksamheter bostäder/ verksamheter

verksamheter

P

VIII verksamheter

verksamheter

VI

2 400

bostäder/ verksamheter

XI

verksamheter

P

förskola

bostäder/ verksamheter

verksamheter

VI

bostäder/ verksamheter

VI

VIII

VIII

VI

VI

V

V V VI

IV IV

IV

V VIII

P

bostäder/ verksamheter bostäder/ verksamheter

bostäder/ verksamheter

bostäder/ verksamheter

VI

VI V

skola

XI bostäder/ verksamheter

IV

II

7 500

bostäder/ verksamheter

förskola

II

förskola

P

verksamheter

2 400

IV bostäder/ verksamheter

XI

verksamheter

IV

Illustrationsplan. White Arkitekter.

V

bostäder/ bostäder/ verksamheter

VI

V

bostäder/ verksamheter

IV verksamheter

V

bostäder/ verksamheter

IV

V

IV

bostäder/

VI VI

V

bostäder/ verksamheter

V

SID 9

Nyréns Arkitektkontor

White Arkitekter

I förslaget är utgångspunkten fyra identifierade utmaningar: täthet kontra dagsljus och rumslig komplexitet, vind kontra orienterbarhet, bevarande kontra mänsklig skala och aktiva fasader, och skolan i en tidig etapp. Strukturen är uppbyggd runt de offentliga rummen, som alla har vattenkontakt, grönska och inslag av kulturhistoria. Parken ligger centralt i området i nord-sydlig riktning, med utblick mot kanalen. Skolkvarteret med grundskola och förskola ligger i sydväst, på en markbit som är obebyggd idag. Byggnaderna bildar en skärm mot Esplanadens trafikbuller och en generös grön skolgård som öppnar sig mot vattnet och kajpromenaden. Torget blir både en del av bassängrummet och en del av det öst-västliga stråket. Det är uppdelat i mindre delrum, möblerat med träd och får sin karaktär av det bevarade golvet från Varvshallen (den största, befintliga hallen närmast vattnet). Bebyggelsen är indelad i tre delområden med olika­skala, karaktär och typologi. Kajkvarteren bildar­en volym som upplevs stor på avstånd men är varierad när man kommer nära. Skolkvarteret bygger­en sammanhållande stadsmässig kant mot Esplanaden och skolgården får sin karaktär från ruderatgrönska vid kanalen. De historiska kvarteren återanvänder och inspireras av det existerande. Ny bebyggelse är visuellt­kopplad till den befintliga, och skalkontraster­i form av t ex stadsradhus och blandade funktioner, som t ex förskola, ger liv och varia­ tion i det inre av storkvarteren.

Vad händer nu

VIII

V

III

P

IV

VI

bostäder/ verksamheter

V

bostäder/ verksamheter

bostäder/ verksamheter bostäder/ verksamheter

bostäder

bostäder/ verksamheter

VI III

IV

VI

verksamheter

bostäder/ verksamheter

II

III

verksamheter

IV

XI

VI

III XI

2013.12.18

och båthus kan bli attraktioner längs stråket. Bostadskvarter med unikt läge precis vid vattnet är utformade likt industribyggnader som står direkt på kajen. Stora balkonger med vattenutsikt kompenserar för den lilla gården. Exempel på detta finns byggt i Hammarby sjöstad.

GESTALTNING AV STADSMILJÖN Perspektivskiss med kajstråket vid Gjuteriet, vy västerut mot torget. White Arkitekter.

VI

PP

Kajstråket

Förskola

V verksamheter VI

Utvecklingsplanen för Varvsstaden ska ligga till grund för kommande byggetapper och detaljplanearbete. Arbete med en slutlig version av utvecklingsplanen pågår under våren. Valda delar av gestaltningsstudien kommer att bearbetas och användas som underlag för den arkitektoniska behandlingen. Detaljplanearbete pågår redan i den nordöstra delen av området. Den detaljplan som därefter står närmast i tur att starta omfattar preliminärt södra delen av Esplanaden, del av Kockums park, skolan och parken i Varvsstaden, pumpstation vid Neptuni­ gatan och kvarter med bostäder, p-hus och förskola­ i Hamnporten. Anna Swanberg Arkitekt anna.swanberg@malmo.se

Planering i Malmö 2014:1

|

11


Värdeprogram för Hamnporten Hamnporten är ett område med både ny och gammal bebyggelse, där omvand­ lingen till blandad stadsdel pågått under en längre tid. Värdeprogrammet har kommit till för att ge en helhetsbild över hur området ska fortsätta att utvecklas.

Vision om varierat kvarter

”Hamnporten, en upplevelserik och varierad mosaik­ i mänsklig skala”. Med denna vision som ledstjärna­ har Malmö stad och fastighetsägaren Midroc arbetat­ tillsammans med kvarteret Hamnporten. Allt för att nå enighet kring hur kvarteret ska komma att utvecklas till ett område där det finns en bra blandning mellan bostäder och verksamheter, och där parker, stråk och platser är allas gemensamma vardagsrum. Visionen är också ett resultat av värdeplanering som arbetsmetod för att säkerställa och prioritera att mjuka värden finns med i hela stadsutvecklingsprocessen. I Hamnporten har vi med värdeplaneringens hjälp identifierat viktiga strategier för stråk, platser och bebyggelse. I Hamnporten är förvandlingen från renodlat verksamhetsområde redan igång. Det finns både ny och gammal bebyggelse. På senare år har det byggts flera kontor – däribland World Trade Center, ett ­hotell och cirka 200 bostäder i Midrocs och MKB:s regi längs Västra Varvsgatan. Mitt i Hamnporten ligger Kockums park. Den västra delen av parken är nyligen färdig, medan den östra delen av parken kommer att bli klar i takt med att omgivande bebyggelse uppförs. Den södra delen av området domineras fortfarande av en större industri- och kontorsbyggnad. Omvandlingen har skett bit för bit, men tidigare­ försök att skapa samsyn kring en framtida helhetsbild har blivit inaktuella. Områdena omkring Hamnporten, Varvsstaden och Masthusen, har fått tydligare riktlinjer, vad gäller bebyggelsestruktur, sträckning på gator och viktiga stråk och platser. I söder och väster planeras det dessutom för en spårväg, vilket påverkar förutsättningarna för Hamnportens struktur. Värdeprogrammet har tagits fram för att ge en helhetsbild över hur området ska fortsätta att utvecklas.

Visionsbild av Inre Hamnporten.

Tätt och grönt

Malmö har ambitionen att möta den största delen av platser­löses. Det betyder till exempel att en första befolkningsökningen genom förtätning där Hamn- förskola måste komma till i ett tidigt skede, medan porten är ett exempel på detta. Hamnporten ligger en andra förskola kan invänta att ytterligare bostadsmitt i Västra Hamnen och med närhet till kollek- kvarter uppförs. tivtrafik, Slottsparken och Ribersborg. Detta attrakFörskolan blir med sin grönska, aktiviteter och tiva läge gör också att det finns en press på en hög öppenhet ett värdefullt inslag i området och värdeexploa­teringsgrad. Det har därför varit viktigt att de- programmet pekar ut placering och utbredning för finiera hushöjder så att även kvarterets inre ges hög de två förskolor som behövs när området är fullt utkvalitet och mänsklig skala. De relativt stora gator- byggt. na som omger Hamnporten alstrar mycket trafikbuller, och bebyggelsen måste därför utformas så att Gångstråk i levande miljö den skärmas av för bullret och ger en god miljö att Hamnporten behöver också kompletteras med mer bo och vistas i. Stråken in i storkvarteret utformas in- småskaliga stråk, där det går att röra sig och vistas på bjudande och upplevelserika genom förskjutningar ett annat sätt än längs de omgivande större gatorna. som skapar ett gott mikroklimat i ett annars utsatt Längs alla stråk ska byggnaderna utformas med enVästra Hamnen. Detta har skapat grunden i struk- tréer och fönster vända mot stråk och platser – allt för att skapa en trygg och levande stadsmiljö. Inom turen som redovisas i värdeprogrammet. Blandning av boende­ området är gående prioriterade. Värdeprogrammets slutbild innebär att en stor och verksamheter av olika­slag som redan del av den södra industribyggnaden rivs, men strukfinns i Hamnporten är turen fungerar även om området utvecklas och omen kvalitet att bygga vi- vandlas i etapper. För att kunna utveckla de stora dare på och ger förutsätt- ytor som idag upptas av markparkering behövs ett ningar för ett rikt stads- nytt parkeringshus. Detta gör det lättare att samliv. Den nyligen färdiga nyttja parkeringsplatser och marken kan användas Kockums park i kvarte- mer stadsmässigt. Under 2014 kommer stadsbyggnadskontoret rets inre är också en grön att påbörja detaljplaner för Esplanaden öster om tillgång och kvalitet. För att Hamnportens­ Hamnporten samt den södra delen av Hamnporska utvecklas till det att- ten, längs Skeppsbyggaregatan. I kvarteret Sjöjungraktiva och hållbara­frun som ligger i den nordöstra delen av Hamnporkvarter som vi vill, måste­ ten planerar MKB byggstart av cirka 200 lägenheter. utbyggnaden och omAnne Brontér och Oskar Anselmsson, vandlingen ske hand projektledare Malmö Stadsbyggnadskontor i hand med att de allanne.bronter@malmo.se männa funktionerna såoskar.anselmsson@malmo.se som förskola, stråk och Kockumsparken i Västra Hamnen.

12

|

Planering i Malmö 2014:1


Linjen öppnar upp för möten För mig är Linjen många saker. Dels har den gett oss företag som ligger i området en chans att träffas, lära känna varandra och se hur vi till­ sammans kan stärka området men också hur vi kan berika varandra.

THE LINE

Liselott Lindahl, Skånes Dansteater. Foto Malin Arnesson.

Området är ganska nybyggt, många har flyttat hit de senaste åren och mycket fokus har lagts på att bygga upp den egna verksamheten. Jag tror att fler känner som vi, nu är det dags att även fokusera på det som sker utanför husets väggar. Vad finns i närområdet, hur kan vi förstärka det som redan finns, vad saknas, hur ger vi själ och profil till detta ännu så länge relativt okända område i Malmö?

Skånes Dansteater

En annan aspekt är ju baserat på den verksamhet Skånes Dansteater är. Vi är en teater, en publik offentlig verksamhet. Det ligger verkligen i vårt intresse att nå utanför husets gränser. Hur suddar vi ut gränsen för inne och ute? Kan vi möta människor med vår konst redan på gatan utanför huset? Hur blir vi mer relevanta i stadsmiljön? Hur kan vi medverka till att området blir mer intressant och attrak-

tivt? Kan vi dra folk till teatern fastän själva huset inte är öppet? Kan det bidra till ett medskapande? Kan vi bredda­ konstformen genom nya vägar?­ Jag ser inte Linjen så mycket som ett draget streck, utan mer som ett kluster av organisationer längs med en sträcka, där vi alla bidrar med att på något sätt tänka att våra verksamheter flyttar några meter utanför huset. Om alla skulle­ tänka så har vi plötsligt en öppen, allmän yta som är fri för vem som helst att ta del av. Det kan vara att man på något sätt öppnar upp den egna verksamheten för mer insyn, eller ser hur den egna verksamheten kan presenteras på en mer allmän plats. Hur kan vi dra nytta av fler möten? Hur synliggör vi vad vi håller­ på med? Vi vill också bidra, medverka till att hela området blir mer känt. Fler ska känna till var Linjen och Dockan ligger. Förhoppningsvis i slutändan blir Linjen en del av attraktionen med området och kan i den bästa av världar bidra till att locka folk till området.

Linjen utgår från Anna Linds plats via Dockan och går ned till Fullriggaren i Västra Hamnen.

Mötesplatser

Skånes Dansteater har legat vid Dockan sedan 2005. Vid flera tillfällen har det framkommit att människor i denna stadsdel efterlyser mötesplatser. Det blir väl ofta så under uppbyggnadsfasen att miljön blir väldigt avskalad, hård och utan struktur. Nu är det hög tid att se var människan ska få plats mellan alla nya hus. Utanför teatern ligger en asfaltsparkering. Stora delar av året är det kallt, regnigt och mörkt. Det finns få ytor där människor vill uppehålla sig, där man bara kan vara utanför sitt eget hus gränser (utan att det kostar pengar). Vi har haft personer som inte vågat hoppa av bussen kvällstid för att de upplevt miljön som allt för otrygg. Detta ändras i takt med att det blir mer och mer bebyggelse, men det är ändå viktigt att se till välmåendet. Man måste se till hela området, inte bara varje enskild avgränsad hustomt. Vi kommer tillsammans med Kunskapsgymnasiet, som ligger vägg i vägg, och Arkitektbyrån Fojab, som också ligger längs med Linjen, göra en kreativ workshop där vi tillsammans undersöker tankarna bakom det fjärde stadsrummet och hur vi skulle kunna förbättra platsen utanför Skånes Dansteater för att främja dessa möten. Idéerna kommer sen att presenteras för Dockangruppen och Wihlborgs för att se om de går att förverkliga. På längre sikt hoppas vi kunna föra ut rörliga element utanför teatern som ljusspel eller projektioner. Kanske att förbipasserande själva kan starta och styra det som utspelas på platsen? Liselotte Lindahl Skånes Dansteater liselotte.lindahl@skanesdansteater.se

Planering i Malmö 2014:1

|

13


Hållbart resande i Västra Hamnen Västra Hamnen växer och blir tätare. Fler människor bor, arbetar och be­ söker Västra Hamnen, vilket innebär fler rörelser och transporter av både människor­och varor. Om inte tillgängligheten till området ska försämras, måste andelen biltrafik minska. Vi måste satsa på smartare sätt att resa. Idag kör närmare hälften av de som arbetar i Västra­ Hamnen bil till sitt arbete, trots att en lika stor andel är bosatta i Malmö. Ungefär hälften av Västra Hamnens yta är idag bebyggd eller detaljplanelagd, så det återstår lika mycket ytor att planera för och att bygga­på. Detta innebär att behovet av rörelser in och ut ur området kommer att fortsätta att öka. För att Västra Hamnen ska fortsätta att vara en tillgänglig och attraktiv stadsdel krävs det en förändring av resbeteende, där en högre andel gång-, cykel och kollektivtrafik och mindre bilresande måste bli det naturliga valet.

Minskad biltrafik – ett politiskt beslut

Malmö stad har politiskt antagna, långsiktiga mål där Malmöbornas bilresor ska minska till 30 procent (Trafikmiljöprogrammet, antaeit i Tekniska nämnden 2012). År 2008 utgjordes drygt 40 procent av Malmöbornas resor av bilresor. Men varför behöver andelen bilresor minska? Anledningarna är många. Bland annat handlar det om miljöaspekter; att förbättra luftkvaliteten så att alla Malmöbor ska kunna andas frisk luft samt att skapa goda boendemiljöer med hänsyn till buller. Malmös fortsatta befolkningstillväxt leder även till ett ökat tryck på stadens trafikytor samtidigt som markanvändningen i den nära, täta och gröna staden behöver vara effektiv. I stads- och gatumiljön behöver det även finnas utrymme för vistelseytor och mötesplatser, där fotgängare är ”positiva trafikmängder” som bidrar till folklivet. För att klara av de ökade anspråken på rörelser, måste trafikytorna utformas och användas så att så många som möjligt kan transporteras på ett yt- och resurseffektivt sätt, genom att i större utsträckning prioriera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Dessa viktiga målsättningar och strategier gäller inte bara för trafikutvecklingen i Västra Hamnen utan också för hela Malmö och återspeglas i Översiktsplan för Malmö­ 2012.

Ambitiösa mål för Västra Hamnen

Förutsättningarna för att minska bilresandet skiljer sig dock mycket mellan innerstad och ytterstad beroende på reseavstånd, tillgång till kollektivtrafik, parkeringsmöjligheter och serviceutbud. Följden blir att den eftersträvade minskningen av biltrafiken behöver ske i större utsträckning i de centrala delarna än i de yttre delarna av Malmö. I Västra Hamnen som har nära till det mesta och som har en tydlig hållbarhetsprofil, är målet för andelen biltrafik lägre än i staden som helhet. I visionsdokumentet Västra Hamnen 2031 är det lånsiktiga målet att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska stå för minst 75 procent av de boendes resor och 70 procent av resorna till arbetsplatserna år 2031. Att enbart arbeta med förbättringsåtgärder i Västra­ Hamnen kommer dock att ge en begränsad e­ ffekt. För att uppnå en långsiktigt hållbar trafiksitua­tion i Västra Hamnen krävs det att liknande kraftfulla åtgärder även genomförs i övriga Malmö.

Insatser på bred front

Det kommer att krävas en stor kraftsamling på bred front för att nå de uppsatta målen. Det krävs att vi tillsammans arbetar på flera olika plan, med såväl beteendepåverkan som att skapa goda fysiska förutsättningar för människor att välja att gå, cykla eller åka kollektivtrafik. Tio insatsområden har identifierats, där strategier har tagits fram hur arbetet ska bedrivas vidare.

Beteendepåverkan och dialog

1. Kommunicera stadens synsätt avseende trafik­ och sprid information 2. Intensifiera mobility management-insatser kopplade till företag och arbetsplatser 3. Intensifiera informations- och mobility mana­gement-insatser kopplade till boende

Olika färdmedels ytanspråk (bil, buss, cykel) på Stora Varvsgatan med samma antal resande.

14

|

Planering i Malmö 2014:1

Färdmedelsfördelning för boende i Västra Hamnen baserat på trafikräkning i mars 2013 och resvaneundersökning (2008) samt andelsmål för trafiken 2031. Staplarna visar resandemängdernas storlek i förhållande till varandra.

4. Utveckla former för information till besökare­ om hållbart resande 5. Medverka aktivt vid byggherrarnas miljöcerti­ fiering

En fysisk struktur som stödjer gång-, cykel- och kollektivtrafik 1. 2. 3. 4. 5.

Cykeln ska synas och prioriteras Lättillgängligt, tryggt och gångvänligt Snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik Biltrafik på människors villkor Parkeringshus som parkeringslösning

Dialog och samarbete

Det hållbara resandet omfattar främst åtgärder inom fysisk planering och beteendepåverkan, där man integrerar resandet redan i planeringen av ett område eller en ny anläggning. En del i detta är att påverka­ resan innan den har börjat. Malmö stad arbetar bland annat med mobility management där information, kommunikation och samarbeten med olika aktörer ger människor kunskap och möjligheter att pröva nya färdsätt. Genom att fortsätta sprida information om lyckade projekt, kan vi få fler att arbeta med åtgärder som underlättar för boende, verksamma och besökare att göra bra resval.


förutsättningarna för sina anställda att resa hållbart. Detta arbete behöver dock intensifieras för att få större effekt. I planeringsskedet ska staden tillsammans med byggherrarna arbeta för att skapa goda förutsättningar för verksamheterna genom att till ­exempel skapa lättillgängliga cykelplatser för besökare­och anställda. Malmö stad kommer att genomföra ett pilotprojekt där man i samråd med byggherren tar fram ett förslag på lämpliga mobilitetsåtgärder som är anpassade till verksamheten och som kan sänka parkeringsnormen. Pilotprojektet kommer att utvärderas, för att se vilken påverkan som det har fått på färdmedelsvalet.

MalmöExpressen – när andra bygger på höjden, bygger vi på längden

Busstrafik på Stora Varvsgatan i Västra Hamnen.

Positivt med cykel- och bilpool

I Västra Hamnen har flera åtgärder genomförts för att ändra resebeteendet hos boende och verksamma i området. Kvarteret Fullriggaren var det första projekt där parkeringsnormen sänktes för boende och där byggherren bekostat medlemskap i bilpool för alla boende under de första fem åren. Utfallet av parkeringslösningen har varit mycket positivt och en enkätundersökning gjordes bland de boende under förra året, där 75 procent av de svarande var nöjda eller mycket nöjda med sin parkering. Man kan se en tendens att bilinnehavet i Västra Hamnen har gått ner genom åren och bilinnehavet i kvarteret Fullriggaren är också något lägre än i området i övrigt. I flera efterföljande projekt har parkeringslösning med gratis medlemskap för boende i bilpool genomförts. I kvarteret Fullriggaren har också ett pilotprojekt för cykelpool med lådcyklar och cykelkärra genomförts, som varit positivt bland många av de boende. Modellen med att erbjuda både bil- och cykelpool för boende kommer att vidareutvecklas och införas på fler platser i Västra Hamnen, som del i en parkeringslösning för bostäder. Malmö stad vill fortsätta att utveckla samarbetet med fastighetsägarna i Västra Hamnen, för att skapa ännu bättre förutsättningar för cykel till exempel genom att anlägga cykelparkering i byggnadernas markplan, installera cykelpumpar och plats för att reparera cykeln. Införs

olika typer­av mobilitetsåtgärder i kombination med bilpool är det möjligt att ytterligare sänka p-normen. Exempel på mobilitetsåtgärder som skulle kunna ingå för att ytterligare sänka p-normen för bostäder: Bilpool • 5 år • 10 år Cykelpool. Avtal med cykelverkstad (årlig cykelservice) • El • Lådcyklar • Cykelkärra Kollektivtrafikkort (Helt eller delvis subventionerat) Attraktiv cykelparkering: • Cykelparkeringar som är exponerade i bygg­ nadens markplan • Kort gångavstånd mellan cykelparkering och entré • Väderskydd • Pump • Väderskyddad vagn- och lådcykelparkering • Lättillgänglig och tydlig besöksparkering för cykel

Pilotprojekt för företag nästa steg

Malmö stad har tillsammans med företag i Västra Hamnen haft dialog om hur de ska kunna förbättra­

I juni får Västra Hamnen ännu bättre busstrafik när den nya MalmöExpressen börjar trafikera linje 5. I samband med den nya tidtabellen knyts Västra Hamnen ihop med Stenkällan via Amiralsgatan och Malmö Centralstation. De nya ljusgröna bussarna­ är längre, 24 meter långa och är dubbelledade för att rymma fler passagerare. Idag är det problem med kapaciteten på många delar av linjesträckningen och alla kommer inte på bussen i rusningstrafik. Med påoch avstigning i alla dörrar och ingen biljetthantering av chauffören tar varje hållplatsstopp kortare tid. På stora delar av linjestäckningen får bussarna­ egna körfält, i Västra Hamnen finns redan röda busskörfält på Stora och Östra Varvsgatan medan det under våren byggs längs Amiralsgatan. Längs hela busstråket får bussarna bättre framkomlighet och prioritet i trafiksignalerna för att bli snabbare. Bussarna är gashybrider som använder en kombination av biogas och uppladdningsbara batterier som laddas vid inbromsning, vilket ger mindre miljöpåverkan. Busstorget längst ut på Östra Varvsgatan som delvis byggts ut till ändhållplats, invigdes redan i ­december och nu går både linje 2 och linje 8 (som ersätts av linje 5 i juni) dit. Med snabbare hållplatsstopp och färre fördröjningar kommer det att gå fortare att ta bussen i framtiden. MalmöExpressen erbjuder ett urbant sätt att resa och förmedlar en känsla av modern medveten storstad med sin stilrena design, effektiva reseform och miljösmarta profil.

Ny trafiksignal

För att underlätta för bussarna i korsningen Stora Varvsgatan/Isbergsgata har trafiksignaler satts upp. Trafiksignalen är sammankopplad med signalen på andra sidan Klaffbron vid Nordenskiöldsgatan för att fungera så effektivt som möjligt. Innan trafiksignalen byggdes utreddes effekterna noga genom trafiksimuleringsprogram. Analyserna visade att både bussar och bilar får betydligt minskad fördröjning samtidigt som det blir tydligare för cyklister. Eftersom Klaffbron är öppningsbar måste de två trafiksignalerna överföra information trådlöst, vilket görs för första gången i Malmö. Anna Stjärnkvist anna.stjarnkvist@malmo.se Trafikplanerare, stadsbyggnadskontoret

Visionsbild av MalmöExpressen.

Camilla Morland camilla.morland@malmo.se Trafikplanerare, gatukontoret

Planering i Malmö 2014:1

|

15


Il Bosco Verticale – vertikal grönska i Milano Var finns den gröna arkitekturen? Inte bara trä som ersätter betong, lite solceller och värmeväxlare, utan just arkitektur. Ny teknik som ger nya former, men också en estetik som utgår från naturen. Ett av de mest radikala experimenten är arkitekten och politikern Stefano Boeris Bosco Verticale, två höghus helt täckta med träd. – Ett hus blir knappast grönare än så här! Vi planterar­ nästan tusen träd på balkongerna. Fler än hälften är högre än 2,5–3 meter och kommer att växa sig åtta meter­höga, tillsammans motsvarar de en skog på nästan en hel hektar. – Idéen fick vi när kontoret besökte Dubai för flera år sedan för att diskutera skyskrapeboomen världen över. Skyskrapor är sällan miljövänliga och ändå byggs det bara fler och fler som är högre och högre. Här finns utrymme för hållbara lösningar och nog behövs det verkligen ett miljötänk. Men skulle man inte kunna skapa en grön arkitektur som är något mer än bara teknik? Varför inte satsa på enbart träd och en fasad som är något av ett växtelement i sig?

Fasad av träd

På Bosco Verticales alla balkonger vajar de fort­ farande rätt små träden för en svag bris. De skira lövverken ger skugga i det intensiva solljuset om sommaren, vintertid faller löven och släpper in mer ljus från en grådisig himmel. Fasaden lever med års­ tiderna. Och även om det inte är någon riktig skog så ger lövprasslet och de lätta grenverkens nätta rörelser av en på landet-känsla samtidigt med en helt ny stadsupplevelse som dessutom dämpar ljudet från Milanos alla ettriga mopeder och envetna biltrafik. Stefano nämner själv Ovidius berättelse om nymfen Dafne. När både hon och Apollon träffats av Eros pilar, den ene av den guldförgyllda, den andra av den blyspetsade, blir han galet kärlekskrank och hon än mer blyg. Dafne flyr som ett skräckslaget rådjurskid för att i sista stund räddas av sin far flodguden. Han bevarar hennes oskuld för evigt genom att förvandla henne till ett lagerträd. Men Stefano nämner också Reyner Banhams idéer om en arkitektur som hanterar vädrets makt och skänker bekvämlighet. Och

också vår längtan till natur och skog, som Henry­David Thoreau i sitt Walden, där han förvisso smet in nog så ofta till byn intill för att träffa­ folk på krogen. På samma sätt vill Bosco Verticale fånga upp det milanesiska sena artonhundratalets murgrönetäckta husfasader och takterrasser i en moderniserad variant. Fast det är inte lätt att bygga en skog på höjden. Stefano har blivit vän med botaniker, landskapsarkitekter, kemister, etologer för att inte tala om professor Bodo Ruck i Freiburg som bland annat är expert på växters aero­ dynamik. Högst upp mellan­de 78 respektive 100 – Man köper inte endast sin våning utan också växtprojektet med träd, buskar och planmeter höga huskropparna tor. Vi har en liten ledningscentral som är uppkopplad på sensorer som varnar om jorkan det bli rätt blåsigt, även den torkar ut, de ansvarar också för skötseln, men det betyder inte att lägenhetsinnehavarna också kan bidra med både skötsel och egna växter. Foto Leo Gullbring. om Milano­på gott och ont inte är särskilt vindutsatt. rena luften­från trafikdamm och mikropartiklar med – Jag är inte någon växtexpert utan främst arki- hjälp av en växtinklädning av de höga huskroppartekt, men jag har fått lära mig att varje enskilt träd, na. Men det är minst lika viktigt hur lövverken filhur högt det är, vilken trädslag vi väljer och hur de trerar ljuset sommar- respektive vintertid. Och han placeras i förhållande till de andra spelar en viktig erkänner själv att den här enkla och inte särskilt tekroll. Det påverkar mikroklimatet och hur mycket niskt krävande lösningen kan tyckas närmast banal, fukt vi får. Blandningen av löv- och barrträd är minst något han också har blivit anklagad för, men som lika viktig, både vad gäller solavskärmning och hur vi han menar är en nödvändighet för att projektet ska lyckas åstadkomma ett mikroklimat även vintertid. fungera. Merkostnaden jämfört med ett vanligt högDen primära idén är förstås att en hel hektar hus är endast 5 procent i en budget om 65 miljoner skog placerad på höjden ska producera syre och euro. – Ett av problemen har varit tyngden av inte bara träden utan också all jord som går åt. Balkong- och växthusjord är för lös, och planteringsjord visade sig alltför tung, så tillsammans med botanikerna har vi experimenterat fram en jord som väger cirka 1 400 kilo per kubik. Lådorna, där rötterna inte endast behöver djup, utan framför allt horisontellt utrymme för att växa, har vi utrustat med ett nät längst ner som förankrar rötterna och som gör att träden kan motstå plötsliga kastvindar. – Jo, det kommer att finnas fruktträd också, inte minst körsbär. Och vi har ju även samtalat med etologer om il Bosco Verticale kan ha någon effekt på fågelbeståndet i Milano? Jo visst, menar de och har blivit helt begeistrade. Nu ska vi planera fågelbon också...

Milanos höghus

Balkonglådorna är invändigt täckta av ett vattentätt membran. Trädens rötter förankras av ett nät som också ser till att de inte växer sig för nära lådornas ytterkanter.

16

|

Planering i Malmö 2014:1

Stefano Boeris kontor är raka motsatsen till de två super­moderna höghusen och deras luftiga och öppna­lägenheter. I mina ögon ser det ut som en gammal murrig lägenhet med rum i fil, alla fyllda av böcker från golv till tak. Stefano skrattar och berättar


att användas till att visa på miljöteknik och matvaru­förädling. Samtidigt skulle 60 övergivna lantgårdar få nytt liv som grannskapsprojekt. Bosco Verticale är det enda projektet som verkligen blir realiserat, och det motsvarar med sina två höghuskroppar hela sex hektar villakvarter och ett hektar skog. Och Stefano hävdar att det inte räcker med tekniska ofta skattesubventionerad lösningar med grön teknik, oavsett om det nu är värmeväxlare, trähusbyggnation eller­solcellsfasader. Det gäller att ta ett större grepp som förenar­nödvändigheten med att leva i en förtätad innerstadsmiljö med vår längtan till trädgårdsliv i stadens utkant. Han låter lite som en blandning av miljö- och vänsterpartist när han förklarar hur man ska lyckas göra mer med mindre resurser, något som Italien länge har haft som en specialitet. Han tar Achille och Per Giacomo­ Castigliones Arco från 1962 som ett lysande exempel. Den lilla ljuskällan som hänger från ett böjt stålrör förankrat i ett rejält marmorblock är en modernistisk klassiker, men också en Bosco Verticale består av två höghus om 18 respektive 26 våningar. Det lägre, 78 ­meter höga, huset är bestyckat med 257 träd och 1 500 buskar av ett trettiotal olika helt ny typ av belysning åstadarter. Det högre, ett hundra meter höga huset har mer än 500 träd och 3 000 buskar kommen med tre enkla ingredienser. Den nuvarande krisen är av ett sjuttiotal olika typer, och dessutom 12 000 perenner. den­­allvarligaste sedan trettiotaatt de 25 rummen alla var utrustade med bidéer tidi- lets depression, och enda lösningen enligt Stefano gare, här var inte hotell utan bordell. På väggarna­i är just att göra mer med mindre. Det är omöjligt hans rum hänger omslag till tidskriften Domus i ori- att backa och återskapa en annan tid, men vi måste ginalstorlek i starka, mättade färger. Under flera år tänka­ annor­lunda. var Stefano den anrika arkitekturtidskriftens chef– Jag har alltid varit politiskt engagerad. Och jag redaktör precis som en gång i tiden Gio Ponti vars menar att politik idag innebär att man gång på gång egen skyskrapa, il Pirellone, bara står några kvarter konfronteras med hur staden byggs, oavsett om det från Bosco Verticale. handlar om kultur eller socialpolitik, så måste du – Milano har en intressant höghushistoria, och hantera stadsrummet: flytta avgränsningar, flytta Pontis Pirellone är helt klart den vackraste. Torre funktioner, skapa nya offentliga platser, skapa nya ­Velasca av BBPR är nog den mest varierade till inne- relationer mellan människor. I mitt arbete som kulhållet och min egen favorit är Magistrettis bostads- turborgarråd har jag jobbat som arkitekt, och inte skrapa Torre del Parco vars detaljer och interiörer slår minst som stadsplanerare. det mesta. Höghusen är en del av Milanos historia och jag uppskattar att kommunen nu tar tag i fem- Från motstånd till framgång tiotalets visioner i den här stadsdelen, även om flera­ Planeringen av Bosco Verticale stötte redan från börhöghus kvalitetsmässigt är föråldrade redan innan de jan på motstånd från inte mindre än Stefano själv. På platsen för de två höghusen låg La Stecca, en över­ är färdigbyggda. Stefanos projekt är inte tänkta som två ensamma given industrilokal som tagits över av konstnärer och nedslag i Milanos smogstinna trafikmiljö bland alla hantverkare, men också av missbrukare. Ett ställe­ andra skinande höghus. När han häromåret hamna- som hade potential att bli supercoolt, men också­ de på en stark andraplats i vänsterdemokraternas pri- super­farligt. Riva eller bevara? Stefano tvekade,­men märval till ny borgmästare, drev han idéen att bygga beslöt till slut att anta utmaningen att bygga ett ekoen grön ring kring Milano, lite på samma sätt som logiskt experiment istället. Men La Stecca har återrunt Tysklands storstäder och här i Norden. Men uppstått på nytt, vilket var ett villkor för att han BioMilano skulle inte ta mängder av mark i anspråk skulle anta höghusprojektet. Jag är förstås tvungen att fråga Stefano vad han med villamattor och förortsbebyggelse, utan med moderna effektiva förtätande lösningar. Han var som mångårig arkitekturkritiker tänker om sitt också en av upphovsmännen bakom konceptet för eget projekt­efter att han så entusiastiskt har beskrivärldsutställningen 2015 i Milano, ett projekt som vit sitt projekt. Han småler men tvekar inte att ge sitt var tänkt att ge varje utställande land en odlingslott omdöme.­

Energinormer. Värmeväxlare. Trä som ersätter betong. Konsensussverige gör lätt byråkrati av det mest lovvärda. Bosco­ Verticale­mitt i smogfyllda Milano vill förena trädgårdsdrömmen med storstadslivet.

– Rent estetiskt är det inte särskilt raffinerat eller sofistikerat, absolut inte. Det är två huskroppar helt enkelt. Jag har försökt arbeta med balkongernas placering och hur de skapar ett närmast grafiskt uttryck, men jag har fått gå med på många kompromisser med amerikanska Hines som är byggherre. Jag var på vippen att hoppa av, men jag anser att experimentet är så pass viktigt att det måste genomföras. Bosco Verticale är förstås inte unikt, flera arkitekter arbetar med att skapa en grön arkitektur som är mer än endast teknik. Den malaysiske arkitekten Ken Yeangs idéer om gröna skyskrapor har inspirerat inte minst Foster & Partners, men det finns betydligt mer avancerade lösningar hos François Roche, Philip Beesley, Sulan Kolatan, Zaha Hadid, bara för att nämna några. Det är kanske tid att lämna drömmen om trädgårdsstaden bakom oss, samtidigt som dess krav på park och trädgårdar ändå infrias, fast nu i en tätbyggd stadsmiljö. Just lösningen med en integration av växtlighet i byggnader har blivit en utmaning, inte minst efter den franske botanikern Patric Blancs samarbete med arkitekterna Andrée Putnam respektive Jean Nouvel. Amerikanske LTL Architects för Greenwich South på Manhattan föreslog bland annat att ett parkeringsgarage skulle konverteras till ett gigantiskt växthus. I samma stad vill arkitekten och kritikern Michael Sorkin med projektet New York City (Steady) State frigöra gatuyta från bilismen till förmån för lokal odling. Varför inte göra New York självförsörjande med mat, energi, sophantering, vatten- och luftrening? Holländska MVRDV har tillsammans med spanska MGAARQTOS räknat på Torre Huerta, ett 21 ­våningar högt trädbestyckat hus med utskjutande balkonger i ­Valencia. Ett småskaligare men genomfört projekt är Trip­tyques Harmonia 57 i Sao Paolo där växter intagit den porösa betongsfasaden. Och en arkitektur som reagerar på årstidernas växlingar är rätt fascinerande, plötsligt så blir husen själva en del av park- och grönområden. Desto mer intressant är att den också i grunden ifrågasätter modernismens estetik: Drömmen om det avskalat sparsmakat geometriskt perfekta går i graven, istället är det naturens till ­synes improviserat disharmoniska ständigt föränderliga uttryck som gäller. Men det ger förstås en del oväntade problem, enligt Stefano Boeri. – Vad händer när grannens träd hänger in över din balkong? Sågar du ned det? Kommer folk börja stämma varandra hit och dit? Leo Gullbring Calimero leo.gullbring@calimero.se

Planering i Malmö 2014:1

|

17


Städers periferi – en outnyttjad resurs Ingen vill riskera att hamna utanför. Ingen vill befinna sig i periferin, varken i vän­ kretsen eller i staden. Städers periferi består ofta av trista ytterområden långt bort från den attraktiva kärnan. I ett sånt läge planeras och byggs Hyllie. I arbetet med ­ en fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, har vi tagit tag i det problemet. Vår lösning består i att regissera mötet mellan Malmö­ och Söderslätt i Hyllie och skapa förutsättningar för en ny typ av stadsliv: ett ”rurbant” liv. För att lyckas med det räcker det inte att bygga stad, vi måste även utveckla landskapet. Lösningen kan låta enkel, men kräver att ett grundproblem med städers tillväxt hanteras. Städers kontinuerliga utbredning gör att det finns en osäkerhet om vad som kommer utanför när ett ytterområde­ byggs. Därför vänder bebyggelsen baksidor utåt ­eller så lokaliseras funktioner som inte är beroende av attraktiva stadssammanhang dit samtidigt som breda motor­leder växer fram på ytor som inte tillerkänns något värde. Därför är städers möten med landskap oftast helt ointressanta. Det är ett ineffektivt mark­ utnyttjande och leder till segregerade städer med ­lager efter lager av ytterområden som inte hänger samman. Dessutom förblir det stadsnära landskapet, hur vackert­det än är, en outnyttjad resurs för staden. Ett känt exempel på hur landskapsutveckling har bidragit till stadsutveckling är norra Ruhrområdet där industristäder tvingades till omvälvande förändringar när industrierna försvann. Inledningsvis satsades på universiteten i området, för att ta steget från industri- till kunskapssamhälle, men det gav ingen återhämtning. Då beslöts att göra en storskalig landskapsomvandling med hjälp av en tio­årig utställning, IBA Emscher park 1989–1999, genom vilken industrilandskapet sanerades och omvandlades till en ekologisk förebild med stora kulturellaoch rekreativa värden. Det kom att ändra städernas sammanhang och erbjöd en unik kvalitet som drev stadsutvecklingen framåt, bland annat för städerna Essen och Duisberg med en befolkning på en miljon tillsammans. Satsningen på Emscher park visar att städers attraktion både kommer inifrån och utifrån. För att göra ytterområden attraktiva behöver synen på det stadsnära landskapet ändras. Landskap förändras hela tiden och ses därför som något passivt som kommer att ”erövras” av staden, men det bör tvärtom vara utgångspunkten för stadsbyggande i ytterområden. Det stadsnära landskapet i Hyllie­ska utvecklas så att det erbjuder ett komplement till livet­ i en tät stad och samtidigt vara produktivt. Ytter­ områdenas speciella fördel ligger i relationen till det stadsnära landskapet och det är en planeringsuppgift att utveckla den potentialen. I Hyllie har vi med den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie t­ agit de första stegen och i nästa blogg kommer jag att skriva­ om hur. Ingen vill vara utanför. När det gäller vänner verkar det av något tragiskt skäl inte finnas tillräckligt många, trots en världsbefolkning på 7,1 miljarder. Men när det gäller stadsbyggnad behöver inte ytterområdena vara utanför. Det går att skapa sammanhang där de är centrala. Det tänker vi bevisa i Hyllie. Mikael Wallberg Arkitekt mikael.wallberg@malmo.se

18

|

Planering i Malmö 2014:1

Visionsbild Södra Hyllie. Vad är en fördjupad översiktsplan? En fördjupad översiktsplan är en översiktsplan för en del av kommunen. I en fördjupad översiktsplan preciseras eller så föreslås ändringar i översiktsplanen och lagstiftningen för dem är lika. Läs mer på www.malmo.se/sodrahyllie

Södra Hyllie De viktigaste förutsättningarna för Malmös tillkomst som stad var havet och den bördiga slätten. I dagens Malmö finns många stadsmiljöer som berättar om staden och havet men inga som berättar om staden och slätten. Det finns också en tydlig tendens: städer blir vackrare från vattnet, genom alla omvandlade hamnområden, men fulare från land eftersom ytterområden växer med glest bebyggda områden, kringströdda köplador, stora motorleder och är långt från bibliotek. Södra Hyllie ska bli annorlunda! Det ska bli Malmös nya framsida, där Malmö möter Söderslätt – en nybyggd tät stad och ett kulturlandskap med en mångtusenårig historia. Hur vi ska skapa en attraktiv stadsmiljö i Malmös­ utkant är den stora utmaningen med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie. Ytterområdens specifika fördel är närheten till landskapet, men det finns få lyckade exempel på hur stadsnära landskap bidrar till stadsvärden. Därför är det viktigt att definiera hur den storslagna­tanken om mötet mellan Malmö och Söder­slätt ska utformas. I FÖP-arbetet har vi hittills pekat på följande punkter: Malmö ska vända en lång södervänd framsida mot Söderslätt och direkt söder om stadsbebyggelsen

planeras en naturaxel som ska hindra stadens utbredning och förstärka kontrasten mellan stad och land. Det stadsnära kulturlandskapet ska långsiktigt omvandlas från att vara ett storskaligt jordbrukslandskap med stora produktionsvärden till ett småskaligt där några odlare har ersatts av hundratals och där värden som rekreation och natur har blivit centrala istället för produktion. Förvandlingen som krävs för att stadsnära landskap ska ge kvaliteter till stadens ytterområden är något av en skiftesreform baklänges: mindre enheter, fler brukare, mer natur samt omvandla diken till bäckar och åar där stadens vatten tas omhand. Odling är platsens signum och ska färga stadslivet genom att man kommer att kunna bo centralt och odla, ett ”rurbant” liv. Odlingen kommer också att färga stadsbilden genom utblickar över odlingslandskap och genom att det odlas mellan husen i staden. Städer blir allt viktigare som överlevnadsplatser för djur och växter som har trängts bort från produk-


Nu anläggs Hyllies nya odlingslotter Malmöborna tycker om att odla och intresset för odlingslotter är stort. Nu är arbetet i full gång med Hyllierankan, det nya området med odlingslotter i Hyllie. Till våren kan de första odlarna sticka spaden i jorden.

– Det nya området utformas lite annorlunda, som ett grönt stråk, en slingrande ranka. Man ska få en park- och trädgårdskänsla när man promenerar igenom­området, säger landskapsarkitekt Susanna Kapusta, gatukontoret. Det har funnits odlingslotter i området tidigare­ men nu anläggs ett nytt och större område med namnet Hyllierankan. Det kommer att ligga intill det nya badhuset, med början ovanför bad­huset, nedanför Kroksbäckskullarna, och sträcker sig sedan etappvis söderut. Området byggs i tre etapper och får totalt drygt hundra odlingslotter. Elva stycken­ lotter behålls från det gamla området. Lagom till vårbruket är första etappen klar.

lott för att sedan byta upp sig till en större, säger Stefan Mattsson.

… och inhägnat område

Ett annat önskemål från dem som besvarade enkäten var att området skulle vara inhägnat med en ordentlig entré. – Men det ska vara möjligt för alla att promenera igenom området. Däremot går det inte att köra in med bil. Det hoppas vi ska motverka den skadegörelse vi har sett i andra omMindre lotter… råden, säger Stefan Mattsson. Fastighetskontoret genomförde en enkät bland inneOmrådet får underjordiska havare av odlingslotter i Malmö inför planeringen av sopcontainrar med små inkast. Hyllierankan. – Det gör att de märks min– Det framkom att många var intresserade av dre i grönskan, säger Stefan mindre lotter än de 100 kvadratmeter som hittills Mattsson. varit det vanliga. Många tycker att de har varit för Alla Malmöbor kan få en stora och att det har varit svårt att klara av dem, be- odlingslott i det nya området rättar Stefan Mattsson, fastighetskontoret. men de som haft lott i det gamI Hyllierankan finns därför odlingslotter på la området på platsen får erbjumellan­20 och 90 kvadratmeter. dandet först. Hyran per år lig– En del kanske vill börja med att ha en mindre­ ger på omkring 500 kronor. 

av topografin och de vida utblickarna. Trädgårdskonsten är full av inspiration från landskapet men inom stadsbyggandet är det ovanligt. I Hyllie finns Sveriges längsta pilallé, längs en oansenlig grusväg, som är en vacker utflyktsväg. Den ska bevaras mellan husen i den framväxande stadsdelen som en ekologisk nerv mellan grönytor för att sen svepa ut över Söderslätt i en grandios gest. Skogsbryn tillhör de mest artrika miljöerna. Där finns unika boendekvaliteter för djur och växter, mellan skog och öppen mark. Det har inspirerat oss till att utforma något som vi kallar ”stadsbryn”, en tät stadsbebyggelse som tillsamman med en naturaxel avslutar staden. En annorlunda och vacker plats i Malmö. Södra Hyllie ska bli Malmös nya framsida. FÖP södra Hyllie hanterar mycket annat än stadens möte med landskapet. Gå gärna in och titta på vårt arbete, se  www.malmo.se/sodrahyllie, och lämna­gärna dina synpunkter.  Planområdet är 90 hektar och ska rymma: Visionsbild södra Hyllie fullt utbyggt.

tionslandskap som domineras av artfattiga odlingsytor. Det stadsnära landskapet kan ges en viktig ekologisk och pedagogisk roll. Värdet av natur i städer ökar och det behövs exempel på hur man kan skapa urban-natur och det hoppas vi kunna göra i Hyllie.

Den centrala parkens långa kvällssolsida ska spegla slättens böljande former och ge det viktigaste­ stadsrummet en vacker form. När man tittar på kartor över Söderslätt ser landskapet kantigt ut, men när man vistas på slätten så böljar linjerna på grund

3000–4000 bostäder 3000–4000 arbetsplatser 3 skolor 5 förskolor 1 stadsdelspark (5–10 ha) Natur

Planering i Malmö 2014:1

|

19


Odlingslotter tar mer plats i Malmö Intresset bland Malmöborna för odling har växt sig större de senaste åren. Samtidigt som intresset ökat ställs större krav på tillgång till odlingslotter. Därför fortsätter Malmö stad att bygga ut och utveckla områden runt om i staden. Under 2013 färdigställdes odlingsområdena i Vintrie och Annestad. Här presenterades nyheter som enhetliga staket, uppsatta av fastighetskontoret, för att skapa en privat känsla för odlarna i områdena. – Annestads odlingsområde trodde vi mycket på och där alla idag är uthyrda, något som gick väldigt fort, berättar Stefan Mattsson, fastighetskontoret.

Kroksbäck visar upp ett nytt formspråk

När det gäller nuvarande läget och framtiden finns det flera intressanta projekt som är på gång. Några­ byggs ut redan och andra är färdigprojekterade. Ett område som håller på att anläggas nu är Kroksbäck, som kommer bestå av ett större antal mindre lotter. Detta kommer leda till ett annat formspråk, med runda ingångar, gemensamma ytterstaket och ett större gemensamt ytterstaket för hela området. Utformningen ska uppmana till en mer social tillvaro bland odlarna i området, när de utgår från de centrala punkterna i odlingsområdet. Andra nyheter är sopkärl som kommer integreras underjordiskt istället­för det vanligare tillvägagångssättet med containrar och en satsning på ett större grönområde runtomkring odlingslotterna. – Mycket grönområden innebär en större kostnad för skötsel, men kommer samtidigt att göra området mer attraktivt för den medvetna Malmöbon. Vi satsar­också mycket på entréer där vi vill göra ett välkomnande formspråk så det känns speciellt när man går in i en odling säger Stefan Mattsson. Hyllierankan är ett annat område som inom snar framtid ska vara klar för odlarnas första spadtag i jorden. Den 1 april ska allt vara färdigt.

Parkering – odling

Områden som är färdigprojekterade, men inte garanterat blir färdiga i år, bjuder på intressant ny-

Sommarstadens koloniområde. Foto Katarina Garre.

tänkande. I Västra Hamnen byggs en ambulerande odling vilket innebär att Malmö stad sätter ut planteringskärl som precis som odlingslotterna ska gå att hyra för odling. Ytan som är möjlig att odla på blir mindre, istället för 50 till 100 kvadratmeter blir det fem till tio kvadratmeter. Tanken är att planteringskärlen ska kunna flyttas med kort varsel. – Det ska även gå att sitta på dem och ha redskapen undertill. Fördelen med att de är upphöjda är att de automatiskt blir handikappsanpassade, något vi efter­strävar i vårt arbete. De kommer också att fungera­som sittplatser, säger Stefan Mattsson. Den ambulerande odlingen kommer att finnas på en parkeringsplats i korsningen mellan Stora Varvsgatan och Östra Varvsgatan.

Enkät med medborgarna styr arbetet

Fastighetskontoret har dessutom färdigställt en enkätundersökning bland personerna som hyrt in sig på odlingslotterna. Ett gediget arbete som kommer bli vägledande inför framtiden, inte minst för Malmö­ stad. – Undersökningen kommer att ligga till grund för mycket av vårt arbete i framtiden. Feedbacken från människorna som hyr odlingslotter idag är väldigt viktigt för hur vi ska fortsätta att utvecklas och arbeta i framtiden, avslutar Stefan Mattsson. Alexander Olofsson Kommunikatör alexander.olofsson@malmo.se

Holmastan – det är där det händer I december 2013 började framtiden ta plats i Holma i södra Malmö. Här pågår ett unikt samarbete mellan Malmö stad, MKB Fastighets AB och Riksbyggen – Holmastan. Det ska bli fler bostäder och arbetsplatser i Holma – på sikt över 1 000 nya hem. Först ut är Holma torg. På Holma torg byggs 61 nya lägenheter, både hyreslägenheter och bostadsrätter. Det blir grönt, ljust och något helt nytt – med plats för butiker, caféer och kontor, en stortvättstuga, och inte minst – ett orangeri. De första grannarna flyttar in 2016. 2011 genomfördes en av världens största arkitekttävlingar för unga arkitekter, Europan 11. I samband med denna tävling upplät MKB och Riksbyggen en tomt i Holmas ytterkant, längs med Pildammsvägen. Det var startskottet till det vi nu kallar Holmastan. Visionen är att sudda ut gränserna mellan 20

|

Planering i Malmö 2014:1

gammalt och nytt så att fröet till en grön europeisk småstad kan gro.

Från baksida till framsida

Tidigare uppfattades Holma som ett klassiskt miljonprogramsområde i Malmös utkant – ganska isolerat och opersonligt, om än med påtaglig grönska och mångfald. I takt med Malmös expansion i sydväst, med Citytunneln och utvecklingen i Hyllie och ett nytt badhus i Kroksbäcksparken har förutsättningarna för Holma förändrats. Holma tar nu plats längst fram i Malmö och utvecklar en egen och tydlig karaktär. I Holma finns goda möjligheter till ett riktigt bra liv – oavsett om man vill ha ett aktivt stadsliv eller grön rekreation. Nya och utbyggda kommunikationer, kreativa samarbeten och nyskapande stadsutveckling ska ge dagens och framtidens Holmabor

Första spadtaget för Holmatorg. Foto MKB.

ett mer varierat boende och ett grönare liv. Holma ska vara en plats dit man vill flytta och stanna kvar – som hela Malmö och resten av världen vill besöka. Margaretha Söderström Kommunikationschef MKB margaretha.soderstrom@mkbfastigheter.se


Elinelunds gård – öster om kalkbrottet Längs östra kanten av Kalkbrottet kommer ett nytt bostadsområde att utvecklas. I detta första skede planeras det för 1 200 bostäder, en skola för årskurserna förskole­ klass till nionde klass, med idrottshall, två förskolor, livsmedelsaffär och butiker.

I januari 2014 antog Kommunfullmäktige detaljplanen för Elinelunds gård. Det är NCC och Ikano som kommer att bygga en ny stadsdel som de kallar Eline­gård. Här kommer det att finnas flerbostadshus med både bostadsrätter och hyresrätter samt en del radhus och villor. NCC och Ikano planerar att börja bygga i den nordvästra delen av området. Februari i år räknar Ikano med att starta försäljningen av sina första lägenheter. Det blir 65 lägenheter på 38–72 kvm intill kalkbrottskanten. NCC planerar säljstart för sitt första projekt under hösten. Miljön i området blir stadsmässig. Husen ligger nära varandra i en tät och trevlig stadsmiljö och de olika kvarteren binds ihop av en lummig grönska på alla plan. Områdets bärande idé är att ha en sammanhängande stadsdel med tydliga offentliga rum och stråk. Det ska vara lätt att orientera sig i området och skalan i området ska variera. Längs gatorna i området planeras för högre bebyggelse som skyddar områdets inre mot buller och vind. Innanför de högre­husen byggs lägre i två våningar med bland annat radhus. Den högre bebyggelsen varierar i höjd mellan tre till sex våningar men flertalet av husen blir fyra eller fem våningar. Vid korsningen av den nya nordsydliga gatan och lokalgatan in i området ligger områdets centrum. Här finns möjlighet att ha butiker i bottenvåningen, bland annat planeras det för en livsmedelbutik. Det finns också möjlighet att skapa mötesplatser på de torg som anläggs här. Torget som ligger mot Kalkbrottet kan integreras mellan hårdgjort och vegetationen för att få en mjukare övergång mellan de olika­ ytorna.

Visionsbild av gatumiljö i Elinelund.

Park och natur

de sittplatser och en miljö som stimulerar till lek. Söder om de planerade bostäderna ska det bli en störKalkbrottet är också en stor tillgång i området re park med utsikt över kalkbrottet och vidare bort även om man idag inte kan komma ner i det förutmot Öresundsbron. Längs hela Kalkbrottskanten­ om vid speciella tillfällen. Men bara möjligheten att planeras också ett 50 meter brett rekreationsområ- gå runt och se ner i det är en härlig upplevelse. de som blir ett stråk där man tillvaratar Kalkbrottets speciella karaktär. Där ska bland annat finnas mötes- Förskolor och skola I området planeras för en skola för barn i klasserna­ platser med sittmöjligheter. I samma läge som det idag går en väg, Blåseberga­ F-9. På samma område ska det också byggas en vägen, från Annetorpsvägen och söderut planeras idrottshall till skolan. Skolan är placerad precis norr ett grönt stråk, som kopplar ihop området och be- om den lilla dungen i södra delen av området. Denna­ varar den gamla vägsträckningen. Detta­stråk utgör dunge blir en tillgång för skolbarnen och för barnen ett skyddat rörelsestråk från förskolan i norr till sko- som går på den förskola som planeras precis öster om lan och förskolan i söder. Platserna karaktäriseras av skolan. Mellan skolan och förskolan ska det bli ett en frodig lummighet och särskiljs från varandra ge- torg för olika aktiviteter. Förskolan planeras för sex nom olika teman i växtligheten. Här finns skydda- avdelningar precis som den förskola som ligger vid det planerade centrumet längre norrut.

Koppling söderut

Det kommer att bli en ny koppling söderut från Anne­torpsvägen som passerar genom området och sedan över järnvägsspåret på den redan byggda bron. Därefter kommer gatan att förbindas med Gottorpsvägen och i förlängningen Yttre Ringvägen. Längs den nya gatan planeras cykelväg på båda sidor.

Framtid

Utvecklingen av denna första etapp bedöms ske under en längre tid, cirka 10–15 år. Med tiden kommer det att växa fram en helt ny stadsdel här. I planprogrammet, som ligger till grund för denna detaljplan, finns möjlighet för ytterligare bebyggelse längs framför allt den östra kanten av kalkbrottet men även en del bebyggelse söder om. Största delen av framtida utbyggnad är bostäder men närmast järnvägsspåret i söder planeras för icke-störande verksamheter.

Visionsbild på parkområde på Elinelund.

Carina Lindeberg Planarkitekt stadsbyggnadskontoret carina.lindeberg@malmo.se

Planering i Malmö 2014:1

|

21


Innovationsplattform Malmö Sydost – nya grepp för miljonprogrammet – Malmö har nått långt när det gäller att bygga nytt och hållbart. Nu måste vi ta ett steg till i hållbarhetsarbetet och föra in de sociala och ekonomiska aspekterna. Det finns ett akut behov av innovation och utveckling i befintlig bebyggelse, framför allt i miljonprogramsområdena, och där behöver vi få in fler aktörer som kan driva på. Moa Björnson är projektledare för Innovationsplattform Malmö Sydost, ett stadsutvecklingsprojekt som enligt projektbeskrivningen syftar till att använda den fysiska förnyelsen i miljonprogrammet för att få till en bredare förändringsprocess. Målet med processen är att uppnå såväl långsiktiga miljömål som social och ekonomisk utveckling samt ett utvecklat näringsliv. – Det finns ett stort och akut behov av upprustning och utveckling i miljonprogramsområdena, och det gäller inte bara i Malmö utan i princip alla större städer i Sverige och Europa, säger Moa Björnson. I många av dessa områden är det så illa att det i princip handlar om att vinna eller försvinna och det behövs mer än bara tillfälliga projekt och åtgärder. Det måste till en kraftsamling med långsiktiga satsningar om vi ska lyckas.

ringsbara produkter och tjänster som kan leva sitt eget liv. I den processen är vi snarare facilitatorer än genomförare.

Innovationsfokus

Inom projektet finns tre målinriktade delprojekt som handlar om bostäderna, utemiljön och människorna. Hur renoverar man byggnaderna och skapar energireduktion? Finns det tekniska innovationer som kan testas här och sedan replikeras i andra bestånd? Hur kan miljön utvecklas genom brukardelaktighet och hur kan man skapa jobb samtidigt som fysiskt Samlat grepp upprustningsarbete görs? Det Malmö stad har de senaste 15 åren i samverkan med är några av knäckfrågorna som olika partners bedrivit en rad stadsutvecklingspro- företagen, kommunen och deljekt just i miljonprogramområden, men alla har tagande universitet nu arbetar varit­begränsade i tid, omfattning och finansiering. med. – Det har varit många bra projekt, men nu gäller­ – Ovanpå det lägger vi asdet att komma vidare och dels ta till vara de erfa- pekter som hur vi kan skapa Invigning av Rosens röda matta på Rosengård 2013. renheter vi har skaffat oss, dels rigga en organisation goda samarbeten med andra som kan ta ett samlat grepp och ett långsiktigt an- europeiska städer, hur vi hittar former för samver- områdena kan ge oerhört mycket, inte bara för de svar för utvecklingen i de här stadsdelarna. kan mellan förvaltningarna i kommunen och hittar som bor och verkar i området, utan också tillbaka till Projektet Innovationsplattform Malmö Sydost, nya finansierings- och affärsmodeller för miljonpro- staden. Människor som får möjlighet att vara med och påverka växer med inflytandet och att få arbeta­ som påbörjades den 1 juli 2013, löper över två år men grammets upprustning, säger Moa Björnson. med den här typen av projekt känns meningsfullt ambitionen sträcker sig betydligt längre än så, framFler incitament och relevant. Och den kunskap vi skaffar oss är vikhåller Moa Björnson. – Vi hoppas att vi kan jobba upp en kunskap och Den stora och grundläggande utmaningen när det tig inte bara för Malmö utan för alla städer med likmedvetenhet som vi sedan kan förankra i såväl po- gäller utvecklingsarbete i miljonprogramsområden nande utmaningar. litiken som ute på de olika förvaltningarna, så att vi är att det saknas tillräckliga incitament för såväl före­ Lägga ut rälsen kan dra åt samma håll och göra det i nära samver- tag som offentliga aktörer, menar Moa Björnson. – Därför behövs det nya synsätt, där vi ser sats- Under våren arrangeras en rad innovationsworkkan med fastighetsägare, teknikföretag, byggbolag och akademin. Men också med lokala aktörer, för- ningar på miljonprogrammen som investeringar shops inom ramen för Malmö Sydost. I slutet av maj, i eningar och boende i områdena. Genom bred delak- som faktiskt betalar sig. Räknar vi på vad det kostar halvtid av projektet, blir det en konferensvecka för att tighet kan vi mobilisera en plattform som kan fung- att flytta människor från utanförskap till innanför- sprida kunskaper och erfarenheter och för att blicka skap i förhållande till vad det kostar om man stan- framåt mot hur olika utmaningar kan hanteras. era på längre sikt. När projekttiden är slut den 30 juni 2015 hoppas nar kvar i utanförskap så är det inte svårt att se att Bred uppslutning alla tjänar på en sådan flytt på lång sikt. Frågan är Moa Björnson att projektet har bidragit till att rulla I projektet Malmö Sydost, som delfinansieras av bara – vem ska stå för investeringen i dag? Det är ut ytterligare en bit räls på vägen mot den håll­bara Vinnova och leds av Miljöförvaltningen, ingår även en nyckelfråga som behöver hanteras på såväl lokal staden – och att rälsen då når ända in i miljonproandra förvaltningar i Malmö stad, Region Skåne, som nationell nivå. Hade det handlat om att byg- gramsområdena. universitet och högskolor, fastighetsägare, byggbo- ga en stor arena eller ett landmärke hade investe– Min förhoppning är att det då har gjorts ett lag, arkitektfirmor, energibolag samt IT- och teknik- ringsviljan funnits, även om den affären inte har en antal­konkreta insatser som kan replikeras och spriföretag. kalkyl som går ihop mer än investeringar i miljon- das vidare och att vi har goda exempel på sociala inn– Det gör att vi kan arbeta brett med flera p ­ arallella programmet. Här behöver vi vara fler som ser poten- ovationer och nya tjänster som kan få människor i spår och med många olika infallsvinklar, säger Moa tialen och har viljan att satsa på dessa områden. För arbete. Jag hoppas också att vi då har ett blocköverBjörnson. Därmed bygger vi en grund för långsiktig det kommer löna sig, det är jag helt övertygad om, skridande politiskt ställningstagande om att miljonverksamhet i miljonprogrammet, som leder till nya säger Moa Björnson. programmet i Malmö är ett prioriterat område som företag, nya produkter och tjänster och lokala jobb vi ska jobba med långsiktigt över flera mandatperio­ Ger mycket tillbaka under den faktiska projektperioden. der och att det avsätts resurser till det – och att det Men tanken är ju inte att kommunen ska driva Moa Björnson är utbildad kaospilot, har en bak- ses som en investering som ska löna sig. Sven E. Lindberg allt. Vi ska snarare främja en process där företagens grund inom processledning och har de tre senaste Skribent ser nyttan och vinsten med att investera i miljon- åren arbetat i Rosengård. sel@lindom.se – Därför vet jag att satsningar i miljonprogramprogramsområdena genom att skapa kommersialise22

|

Planering i Malmö 2014:1


Norra Sorgenfri – från utkant till innerstad Norra Sorgenfri började användas som industriområde för mer än 100 år sedan. Det låg i stadens utkant. Idag kan området nära nog betraktas som innerstad, bara en kort promenad till centrum.

2 500 bostäder

Den industriella verksamheten har successivt minskat och många gamla industribyggnader har rivits. Det centrala läget och storleken på området, cirka 40 hektar, gör det till ett mycket intressant område för stadsförnyelse och förtätning. Cirka 2 500 nya bostäder bedöms kunna byggas på området i sin helhet. Flertalet fastigheter inom området är privatägda.

Stadens eget kvarter

Stadens markinnehav är i princip begränsat till kvarteret Spårvägen vid hörnet Industrigatan–Nobel­ vägen. I kvarteret planeras en blandad bebyggelse med fokus på bostäder. Målet är en tät och varierad stadsmiljö med 650 nya bostäder, varav cirka hälften ska vara hyresrätter.

Även torg och grönområden

Utöver lägenheter planeras även för stadsradhus, loka­ler för verksamheter, förskola, LSS-boende samt ett antal mindre torg- och grönområden. Det pågår en dialog med byggherrar och en ny detaljplan antogs i slutet av förra året.

Idéer från ungdomar

Under 2012 anordnades utställningen UngBo 12 i båghallarna, de äldre delarna av bussgaraget som finns kvar inom kvarteret. Utställningen var ett resultat av en tävling där unga har fått komma med idéer och förslag på hur man skulle kunna lösa bostadsituationer för unga i framtiden.

Visionsbild Industrigatan. Illustration Movium, Malmö.

Ungt boende

Industrigatan – ny mötesplats och huvudgata

Som en fortsättning på UngBo 12 har en markanvisningstävling utlysts för en byggrätt i kv Spårvägen med inriktning mot ungt boende. Vinnare blev Byggvesta. Under våren 2013 tecknades markanvisningsavtal med inbjudna byggherrar. Tidigast möjliga­byggstart beräknas till våren 2015.

Illustrationsplan kv Spårvägen.

Parallellt med Spårvägens utveckling arbetar gatu­kontoret med Industrigatan och dess utveckling mot att bli ett attraktivt stråk och en sammanlänkande ryggrad genom området.

Industrigatan ska byggas om och därmed bli huvudgatan i Norra Sorgenfri. Ytor för spontana möten och verksamheter ska bidra till att stärka stadslivet i Norra Sorgenfri. Förutom sociala ytor kommer hög prioritet ges åt konstnärlig gestaltning, cykeltrafik, ökad trygghet samt grönska. Ambitionen är att Industrigatan får funktionen av både stråk och mötesplats. Ombyggnaden av Industrigatan syftar till att skapa en attraktiv, grön stadsgata som inte enbart blir ett viktigt stråk mellan centrum och Malmös östra delar, där gång- och cykeltrafik prioriteras, det ska även blir ett karaktärsfullt gaturum där såväl boende som besökare väljer att vistas. Ambitionerna är högt ställda och i planen tas det stor hänsyn till såväl god miljö­som hållbart samhällsbyggande.

– Vi har arbetat hårt för att det ska skapas ytor för såväl spontana möten som mikroplatser, kopplade till olika verksamheter, med uteserveringar och mini­marknader, säger projektledare Pernilla Theselius.

Konstnärlig gestaltning

Målsättningen gällande konstnärlig gestaltning är hög och det dialogarbete som påbörjats med konstnärer verksamma i området kommer att fortsätta under året. – Varje etapp kommer att innehålla någon form av konstnärlig gestaltning, kopplade till kärnvärderna mångfald, småskalighet och variation, berättar Pernilla Theselius.

Träd och bredare gångbanor

Utbyggnaden innebär dessutom bättre belysning, fler träd och att gångbanorna blir bredare. Gatans norra sida får en ny cykelbana som ska länkas ihop med cykelbanorna på Nobelvägen, S:t Knuts väg, Östra Farmvägen och Föreningsgatan. Ombyggnaden sker i etapper, varav den första sträcker sig från Föreningsgatan till Nobelvägen. Annika Blomqvist Kommunikatör Maria Nyman Kommunikatör

Planering i Malmö 2014:1

|

23


Planering i Botildenborg I december 2012 kontaktades stadsbyggnadskontoret av fastighetskontoret, som berättade om planerna för nya verksamhetsutövare i det gamla anrika Botildenborg vid Ögårdsparken. Intressenter var Botildenborgs Fastighets­ utveckling AB som ville köpa, renovera och utveckla fastigheten. Verksamheten i byggnaden kommer att drivas av Xenofilia som bland annat står bakom Kryddor från Rosen­gård. Xenofilia kommer med samarbetspartners att skapa ett centrum för mångfald i ­Botildenborg. I byggnaden och dess omkringliggande grönyta skapas möjligheter till kontor, utbildning, konferens, tv-studio, matlagningskurser/event med tillhörande kök och servering, samt odling.

Processen

Detaljplan för del av fastigheten Rosengård 130:250 (Botildenborg) i Rosengård i Malmö, antogs av Stadsbyggnadsnämnden den 18 september 2013. Den 23 oktober 2013 vann detaljplanen laga kraft. Bygglov är nu klart och utfärdat till verksamhetsutövarna Botildenborg Fastighetsutveckling AB.

Läge och Historik

Planområdet och Botildenborg ligger i Rosengård strax öster om Inre ringvägen. Området var tidigare planlagt för Begravningsändamål. Syftet med denna nya detaljplan stämmer väl överens med tankarna i programmet för den närliggande Ögårdsparken. Den befintliga byggnaden är egentligen boningshuset till Botildenborgs gård. Gården hade sina ekonomibyggnader ungefär där Inre Ringvägen går i dag. Huset har stått tomt sedan 2005 när Rikslänkarna flyttade ut. Gården har anor från medeltiden och är därmed en värdefull byggnad ur ett kultur-, arkitektur- och samhällshistoriskt perspektiv. Det samma gäller den parkliknande trädgården.

Detaljplanens huvuddrag

Syftet med detaljplanen var att ändra markanvändningen till kontor och konferenslokaler, (ej hotell), samt undervisnings- och kurslokaler (vuxenutbildning) med tillhörande kök och servering. Det är även möjligt att bedriva odling på platsen, i norra delen av fastigheten. Viss utökning av befintlig byggrätt sker, då detaljplanen medger en sammanlagd byggnadsarea inom planområdet på totalt 1650 kvm. Byggnader och funktioner som planeras tillkomma är bland annat miljörum, förrådsbyggnader, vinterträdgård, växthus och orangeri. Det rekommenderade skyddsavståndet på 25 meter mellan Inre Ringvägen och all byggnation på fastigheten, har säkrats genom en prickmarkremsa. Den nya byggnationen placeras med fördel längs gränsen vid prickmarken mot Inre ringvägen, gärna i ett sammanhängande led, så att byggnadskropparna kan fungera som en naturlig bullerdämpning och avskärma utemiljön på den inre gården. Den befintliga byggnaden ska finnas kvar och användas för den nya verksamheten. Rivningsförbud för byggnaden, samt varsamhetsbestämmelse gällande fasadens uttryck och fasadmaterial mm, skyddar det kulturhistoriska värdet i Botildenborgs gård i dess framtida utveckling. Även den befintliga trädgårds-/parkkaraktären 24

|

Planering i Malmö 2014:1

Orienteringskarta – planområdet är rödmarkerat. Karta stadsbyggnadskontoret, Malmö stad.

skyddas till stor del, de befintliga ädellövträden inom planområdet får ej fällas. Prickmark garanterar att bostadshuset även fortsättningsvis är synligt från Västra Skrävlinge kyrkoväg. Den befintliga uppfartsvägen, som med största sannolikhet är original, bör också bevaras vad gäller sträckning och material (grus). I planärendet upprättades det även en bullerutredning, en riskanalys samt en översiktlig markmiljöinventering och till denna kompletterande markprover. Marie Rosdahl Planarkitekt stadsbyggnadskontoret marie.rosdahl@malmo.se

Illustrationsskiss över framtida utbyggnad inom planområdet. Blåmarkerad byggnad är befintliga Botildenborgs gård. Rödmarkerade byggnader är föreslagen nybyggnation. (Christina Moorhead, Moorhead & Co arkitekter AB).


Nytt liv i anrik miljö – kryddat av mat, möten och mångfald Botildenborg, som ligger precis invid Inre Ringvägen, har under många år stått tomt och utan verksamhet. En slumrande skönhet som nu väcks till liv med bland annat Kryddor från Rosengård.

– Vi skapar ett utropstecken för hela Rosengård och östra Malmö, säger initiativtagaren Lena Friblick. Botildenborg ligger med sina torn och tinnar längs Inre Ringvägen mitt mellan Islamic Centers moské och Västra Skrävlinge kyrka. Huset byggdes som en mangårdsbyggnad till ett av de stora lantbruken i Rosengård. I dag är ekonomibyggnaderna för länge sedan rivna, men kvar finns huset som varit i Malmö stads ägo sedan 1930-talet. – Vi letade efter en lokal där vi kunde etablera Kryddor från Rosengårds verksamhet. Jag drömde om ett vackert hus i Rosengård där vi kunde locka besökare från hela Malmö och Sverige. Jag vill ge människor en upplevelse som kommer hit, säger ­initiativtagen Lena Friblick Lena hittade Botildenborg och fick en vision för huset och platsen. – Jag såg meddetsamma dess potential, samtidigt som jag förstod att det var oerhört mycket att renovera med huset. Det har ju stått tomt och utan ­direkt underhåll i många år.

Mat, möten och mångfald

I huset kommer Kryddor från Rosengårds verksamhet att ta plats. Det handlar om matlagningskurser, utbildningar kring mångfald och konferensverksamhet. – Vi kommer att utgå från Botildenborg när vi gör våra Kryddvandringar. Vi botaniserar bland ­Rosengårds alla koloniträdgårdar och smakar mat och kryddor, säger Baftije Mehmedi som är projektledare för Kryddor från Rosengård. I de nyrenoverade lokalerna kommer utbildningen Sumak att hållas. Sumak är en förändringsprocess för företag som vill utveckla mångfald i sina organisationer. Det kommer att bli konferens, möten och seminarier i huset. Redan i vår öppnar Kryddor från Rosengård upp för bokning av konferenser. Rummen är inredda av Åsa Dyberg och Marie Leiman från Studio ÅKE.

Botildenborg var en mangårdsbyggnad till ett stort lantbruk som låg där Rosengård ligger nu. Foto Xenofilia.

– Vi har verkligen grävt ner oss i begreppet mångfald. Vilka gemensamma nämnare i färg, form och mönster har olika kulturer? Vi kommer att spegla mångfald i en palett av färg och lekfulla upplevelser, säger arkitekt Åsa Dyberg.

Stadsbruk satsar på arbetstillfällen

I trädgården och på mark i anslutning till Botildenborg kommer stora odlingar att starta under namnet Stadsbruk. Det är ett samarbete mellan Xeno­filia, Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp och Malmö stad, med mål att skapa nya arbetstillfällen. Stadsbruk är ett projekt som syftar till att skapa ett kommersiellt jordbruk i staden. I Ögårdsparken, som ­Botildenborg ligger i, kommer cirka tre hektar att odlas upp. Ekologiska grönsaker och produkter kommer att säljas till privatpersoner, restauranger och affärer och naturligtvis serveras i Botildenborg. – Vi skapar ett kunskapscentrum kring mångfald och sociala innovationer. Det kommer att vara flera­spännande parter i huset som alla vill bidra till en bättre stad, säger Lena Friblick. I huset kommer det förutom storkök och konferenslokaler även att finnas 20 arbetsplatser.

Botildenborg blir SVT-dokumentär

Xenofilia arbetar med bok och tv-produktion. När det blev klart att Xenofilia skulle flytta in i huset började Lena Friblick och kollegan Anneli Evers att studera husets historia. Det visade sig vara så intressant att det nu pågår inspelningar till en dokumentär för Sveriges Television. – Huset har mellan 1930 och 1970 varit först ett mödrahem och därefter ett spädbarnshem. Tusentals barn har bott sina första månader i det här huset,­ ­säger regissören Anneli Evers. Till Botildenborg kom de mammor som bland annat blivit gravida utanför äktenskapet och inte kunde själva ta hand om sina barn. I vissa fall kunde kvinnorna behålla barnen men i andra fall adopterades barnen bort. Att vara ensamstående mamma har under stor del av 1900-talet inte varit ett alternativ. – Vi har flera historier, vissa solskensberättelser och andra ledsamma, men alla har en stark koppling till Botildenborg. För oss handlar det om att spegla en del av kvinnornas historia som inte blivit tillräckligt uppmärksammad, säger Anneli Evers.

Satsar i Rosengård

Botildenborg köps av fastighetsbolaget Botildenborgs fastighetsutveckling AB. Delägare är Lena Friblick, hennes man Fredrik Friblick och hans ­ före­tagspartner Joakim Reslow. Fredrik och Joakim driver­konsultbolaget Prolog som arbetar med samhällsbyggande. – Vi binder samman Prologs kunskap kring samhällsbyggande med Lenas visioner kring social hållbarhet. Det är spännande och nytänkande, säger Fredrik Friblick som är vd på Prolog. – Vi vill vara med och kunna utveckla Rosengård och Östra Malmö. Vi vill visa att vi vågar satsa­ på området och att vi ser en stor potential både i de boende och i platsen, säger byggprojektledaren Joakim­ Reslow. Botildenborg beräknas vara renoverat och färdigt att flytta in i hösten 2014.

Kryddvandring med kryddor från Rosengård. Foto Bengt Flemark.

Planering i Malmö 2014:1

|

25


FOREVER YOUNG!? – UngBo:s nationella konferens om ungas boende 60 000 personer. Så många unga människor engagerade sig under förra året i UngBo 12:s arbete med att väcka debatt om bostadsbristen bland unga. Det finns med andra ord ett stort förtroendekapital att förvalta.

För att följa upp resultaten av projektet och staka ut en gemensam väg framåt anordnade UngBo i slutet av november 2013 den nationella bostadskonferensen­ FOREVER YOUNG!? i Malmö. Trots att vi under 2013 varken genomfört tävlingar­ eller utställning har det hänt mycket under­det gångna­ året. På stadsbyggnadskontoret har vi startat en implementeringsgrupp som arbetar med vårt uppdrag i UngBo-initiativet. Många av punkterna är uppfyllda och nästa steg är att tillsammans med handikapp-, arkitekt-, teknik- och designorganisationer genomföra en idétävling för smart och funktionell utformning av våtrum. Håll utkik på www.ungbo.se och www.facebook.com/ungbo12 under våren för mer information! Sedan årsskiftet sitter UngBo med i Boverkets nätverk för små bostäder och diskuterar tillsammans med andra aktörer på bostadsmarknaden möjliga regel­förändringar och hur man kan få bort stoppklossar för bostadsbyggandet. I februari avgjordes vår markanvisningstävling och stolta vinnare är Byggvesta och Utopia arkitekter som kommer bygga elva UngBo-inspirerade lägen­heter i kvarteret Spårvägen. Under våren har vi kategoriserat de inkomna tomterna och förslagen i förra årets idétävling och arbetar nu med att få dem byggda. Vi ser också att det börjar röra på sig i Malmö. Under­hösten tog Stadsbyggnadsnämnden beslut om att bygga förskola och bostäder på taket till Lidlaffären vid Dalaplan. Ett förslag snarlikt en UngBo-idé av Jonas Hägg. I Västra Hamnen planerar Serviceförvaltningen och Stadsfastigheter att kombinera sporthall med bostäder för unga, vilket var en av trenderna i UngBo. Vi ser att UngBo-idéerna börjar ge avtryck. Målet med bostadskonferensen FOREVER YOUNG!? var att ge bostadsmarknadens aktörer inspiration och hitta en gemensam väg framåt. Köpenhamns stadsarkitekt Tina Saaby gav exempel på hur man tänker runt ungas boende på andra sidan sundet. Zoran Matic, med otaliga timmar i ideella organisationer bakom sig, pratade om fördelarna med att engagera unga i stadsutveckligen. MKB:s Sonny­Modig riktade sig istället till byggbranschen och efter­lyste en mer effektiv och innovativ byggprocess. Under en exkursion i staden hann vi också titta på några av de tomter och förslag i UngBo-anda som är på gång att förverkligas i Malmö. Man kunde också ta inspiration från världens alla hörn genom de rese­berättelser som vinnarna i idétävlingen skickat in från sina studieresor. En utställning av dessa reseberättelser kommer att visas i stadshusets foajé under våren. Både en guide till exkursionen och en sammanställning av reseberättelserna kan man ladda ner från www.ungbo.se. Under konferensens eftermiddag samlades sedan­Veronica Palm (s) ordförande i Civilutskottet­ 26

|

Planering i Malmö 2014:1

Moderator Lydia Capoliccio och representant från vivillhabostad.nu. Foto Bojana Lukac.

samt Oskar Öholm (m) ledamot i Civilutskottet, ­Bover­­kets chefsjurist Yvonne Svensson, Skanskas regionchef för Hus Syd i Malmö Magnus Persson, Henrik­Krantz vd för AF bostäder, Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, Sonja Pettersson från jagvillhabostad.nu samt kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh, för att nå en större samstämmighet i bostadsfrågan. Det blev tydligt att bostadsmarknadens aktörer behöver prata­mer om den här frågan och i fler sammanhang. Det kommer också vara v­ iktigt att inkludera­den finansiella sektorn. Senast i januari intervjua­des Swedbanks vd Anna Felländer i Sydsvenskan om vad bostadsbristen kostar storstäderna i utebliven tillväxt. Bara i Malmö-Lund-­regionen uppskattar Swedbank att bristen på bostäder kostar­runt fem miljarder per år – en utveckling vi måste­bryta och där vägen framåt kommer ske genom samarbete. Vi passade därför på att bilda en byggpakt. Inom den lovar aktörerna att vara öppna och transparenta­i sitt arbete samt att göra sitt yttersta för att bidra med sin del av lösningen. Innan man lämnade konferensen fick man på vårt klotterplank precisera hur man tänker bidra. Några exempel: PW: Allt som står i min makt för att skapa fler, bättre­ och ”roligare bostäder”. Susanne: Fortsätta verka för sänkta produktionskostnader. Cattis: Öka kännedom om unga vuxnas boende­ situation. Christian: Sluta reta mig på bostadsministern. Pontus: Få koll på alla obebyggda detaljplaner.

Själva lovar UngBo-organisationen att vi stenhårt ska fortsätta driva frågan om ungas boende. Malmö­ ska även fortsatt gå i bräschen med att bygga en jämlik och attraktiv stad. Där är en bostadsmarknad utan brist ett av de viktigaste elementen. Det finns ett stort jobb att göra till nästa års UngBo 14-konferens. Ett arbete vi ser fram emot att göra tillsammans. Hannah Wadman Projektledare UngBo hannah.wadman@malmo.se

Läs mer om UngBo-initiativet på Korta.se/2698 Läs mer om markanvisningstävlingen på Korta.se/2699 Läs mer om förskolan på Lidls tak på Korta.se/2700 Titta närmare på Jonas Häggs förslag på Korta.se/2701


Bostadsbyggandet i Malmö 2013 Bostadsbyggande på stabil nivå

Under de senaste tre åren har en bra bit över 1 000 bostäder per år byggstartats i Malmö, vilket är en mer genomsnittlig nivå för staden. Under 2012 låg bostadsbyggandet knappt tio procent över nivåerna 2011 och 2013. Finanskrisen 2008 gav upphov till några svåra år för bostadsbyggandet, men 2010 byggstartades cirka 2 000 bostäder som en följd av det låga bostadsbyggandet åren innan. För att bostadsbyggandet ska matcha befolkningsökningen i Malmö skulle byggandet snarare behöva ligga över 2 000 bostäder per år.

Kv Vidar. Bild JM.

Malmö väl rustat för fler byggstarter

Bostadsbyggandet påverkas avsevärt av konjunkturssvängningarna. Mycket talar nu för att Sverige är på väg mot en starkare konjunktur och om Malmö och bostadsbyggandet hänger med i denna uppgång står Malmö väl rustat för ett ökat bostadsbyggande. Planberedskapen i Malmö stad är nämligen mycket god. Under de senaste fem åren har det i snitt påbörjats cirka 1 200 bostäder per år i Malmö, samtidigt som detaljplaner för i snitt cirka 2 000 bostäder producerats per år. I byggklara detaljplaner, detalj­ planer som vunnit lagakraft från 2009 fram till ­oktober 2013, finns cirka 6 000 bostäder som ännu inte har byggstartats. Hälften av dessa finns på kommunal mark. Att det ännu inte påbörjats några bostäder på denna mark betyder inte nödvändigtvis att den ”står stilla”.­Den är på gång i olika skeden genom markförsäljning, tomtupplåtelse, bygglovsprocess etc. Under 2013 anmäldes detaljplaner för 3 018 bostäder i Stadsbyggnadsnämnden och detaljplaner för 3 303 bostäder antogs i Stadsbyggnadsnämnden. Några av de planer som anmälts under året är t ex tre detaljplaner i kvarteret Cementen, i Limhamns Sjöstad, med 1 800 bostäder, kvarteret Bryggeriet med 240 bostäder och Bunkeflostrand 155:3 m fl (Limhamns gamla skjutbana) med 500 bostäder. Några av de planer som antogs under året är MKB:s kvarteret Hösten med 46 lägenheter, kvarteret Spårvägen, i Norra Sorgenfri, med drygt 700 bostäder och Elinegård med 800 lägenheter och 400 småhus.

Befintligt bostadsbestånd

Upplåtelseformer byggstartade bostäder 2012 och 2013

Andelen nybyggda bostadsrätter ökar igen

fler rum. Projektet UngBo har satt ljuset på behovet av fler bostäder för unga och utifrån idéer och erfarenheter från UngBo arbetar vi nu vidare med att bostadsbyggandet i Malmö ska öka. På sid 26 finns mer att läsa om arbetet med UngBo.

Nära hälften av de byggstartade bostäderna 2013 är bostadsrätter och nästan lika stor andel är hyresrätter. Det är en ökning av andelen bostadsrätter med drygt 15 procent sedan förra året, då andelen hyresrätter var ovanligt stor. Stadens befolkning har vuxit till knappt 313 000 invånare år 2013. De senaste åren har Malmös befolkning ökat med drygt 5 200 personer per år samtidigt som antalet bostäder inte ökat i motsvarande takt. Detta har bidragit till ett bostadsunderskott i Malmö, särskilt av sådana bostäder som debutanter på bostadsmarknaden efterfrågar, små billiga hyresrätter. Ungefär 70 procent av hushållen i Malmö består av 1–2 personer och 45 procent av bostäderna är på två rum och kök eller mindre. Av de cirka 1 100 färdigställda bostäderna under 2013 är 45 procent av bostäderna på två rum eller mindre, 30 procent är treor, tio procent fyror och fem procent på fem ­eller

För dig som vill läsa mer om bostadsbyggande och bostadsförsörjning

Lägesrapport för bostadsförsörjningen presenteras i Stadsbyggnadsnämnden i mars varje år och är en årssammanställning och fördjupad analys av utvecklingen på Malmös bostadsmarknad. I rapporten följs även de bostadspolitiska målen upp. I Tertialrapport – uppföljning av bostadsbyggande­ och planering redovisas aktuellt bostadsbyggande, och i Planlägesrapport – uppföljning av detaljplaner för bostäder finns halvårsvis uppföljning av detaljplaner i Malmö stad. Hanna Björklund Planeringssekreterare hanna.bjorklund@malmo.se

Planering i Malmö 2014:1

|

27


En strålande framtid för biogas i Malmö Biogas står i centrum i Malmös miljöarbete. Insamlingen av matavfall för produktion av bio­ gas är på god väg och det byggs en biogasanläggning på Spillepengen. Samtliga stadsbussar är gasdrivna­och det finns sju tankställen för biogas i Malmö. Det pågår också ett omfattande utveck­ lingsarbete på flera håll för att bana väg för denna utmärkta ersättning till fossila bränslen. Energikontoret Skåne som är en del av Kommunförbundet Skåne, arbetar för att ställa om samhället till att använda mer förnybar energi istället för fossila bränslen. Biogas är en viktig del i detta arbete. Genom nätverket Biogas Syd som drivs av Energikontoret Skåne, samordnas arbetet för att öka produktionen och användningen av biogas i Skåne. Det är en viktig satsning att tillsammans med regionens aktörer arbeta för biogasens utveckling. Vi har ett trettiotal deltagare i nätverket. Förutom kommuner, deltar bland annat avfallsbolag, energibolag och forskningsinstitut, säger Jon Andersson, chef för Energikontoret Skåne.

Förnybar energikälla

Biogas är en förnybar energikälla som kan användas som fordonsbränsle och för att producera el och värme. Biogas kan produceras från olika typer av organiskt material. Metoderna för detta är rötning, termisk förgasning eller metanisering. Gasen som bildas består av metan och koldioxid. För att använda biogasen som fordonsbränsle renas den från koldioxid för att öka metanhalten. Rötning är den vanligaste produktionsformen och sker i tankar som värms upp till 37 grader. Vanliga råvaror är matavfall, flytgödsel, restprodukter från slakterier och livsmedelsindustri samt reningsverksslam. Gasen som bildas har en metanhalt på mellan 55 till 70 procent, beroende på vad som rötas. När biogas kyls till -170 grader blir den flytande. Flytande biogas innehåller mer energi per volymenhet än biogas i gasform. Det innebär att den kan transporteras mer effektivt och den kan även användas som bränsle i tunga fordon. Biogas har fördelen att den orsakar mindre utsläpp av farliga emissioner som idag orsakar hälsoproblem i bland annat Malmö. Biogas ger mycket låga nivåer svavel, i princip inga aromatiska kolväten och dessutom bildas mindre sot(partiklar) och kväveoxider vid förbränningen jämfört med diesel. Kort sagt blir stadsluften mer hälsosam att andas om bensin- och dieselbilar ersätts med gasbilar. Malmö stads miljömål säger att hela Malmö ska försörjas med förnybar energi 2030. Den kanske allra­största utmaningen för att nå det målet är just fordonssektorn, därför är biogas extra intressant. I Malmö är biogas en viktig del av miljöarbetet och det satsas stort på flera fronter. Obligatorisk insamling av matavfall började införas 2012 och sker stadsområde för stadsområde. Mer än hälften av stadsområdena är avklarade. Under 2015 kommer alla stadsområden att vara igång. Insamlingen gäller alla flerfamiljsfastigheter, villor och verksamheter. Det slängs över 30 000 ton matavfall i Malmö varje år. En resurs som kan användas för att producera energi istället för att gå till spillo. I oktober 2013 samlades 30 procent av det totala matavfallet in. Målet är att nå 40 procent innan 2015. En biogasanläggning håller på att byggas på Spillepengen och beräknas vara i drift 2014. Anläggningen kommer att ta emot 28

|

Planering i Malmö 2014:1

Malmös linjebussar tankas med biogas. Foto Anna Troedsson.

80 000–100 000 ton substrat varje år, där ungefär hälften är matavfall från hushållen i regionen. Resterande del är livsmedels­avfall och gödsel. I dagsläget förbehandlas det matavfall som samlats in och skickas därefter till Kristian­stad för biogasproduktion.

Biogas som bussbränsle

Biogas som produceras från matavfall och avloppsslamm i Malmö (cirka 50 GWh) räcker till att hålla alla Malmös stadsbussar rullande. Till sommaren introduceras nya bussar på linje 5 i Malmö. Linje­5 är Skånes största stadsbusslinje och kommer få helt nya gashybridbussar. Bussarna, eller MalmöExpressen som de kallas, är 24 meter långa och kommer att köra främst i egna körfält och ha påstigning i alla dörrar. Malmö stad satsar på miljöbilar och förnybara drivmedel. År 2015 ska minst 75 procent av stadens lätta fordonsflotta drivas av biogas, vätgas eller el. På senare år har Malmö stads fordonspark utökats med många nya gasbilar som ersatt bensin och dieselbilar. Antalet tankställen för biogas ökar ständigt och är idag finns det sju stycken utspridda i Malmö. Det innebär att det faktiskt finns fler gasmackar än shellmackar. Det finns därmed goda förutsättningar­ för att tanka gas. Den goda infrastrukturen öppnar för möjligheter för företag att introducera fler gasfordon i sina tjänstebilsflottor, taxibolag att välja gas som bränsle samt pendlare från utanför staden att köra på gas. Utvecklingen går även framåt inom den tunga transportsektorn med fler och fler last­bilar som använder sig av flytande gas. Biogas är en av de allra viktigast pusselbitarna om Malmö stad ska kunna nå sina miljömål till 2030.

I Malmö finns potential för mer biogasproduktion från både avfall och andra resurser och det finns även planer på större produktionsanläggningar där gasen produceras från skogsråvara. Malmö var tidigt ute med gasbussar och nu tar vi ytterligare ett steg med gashybridbussar och allt fler gasfordon i stadens fordonsflotta, säger Daniel Skog, kommunikatör på miljöförvaltningen.

Skåne som biogasregion

Det pågår också ett omfattande utvecklingsarbete av biogasens potential i regionen, bland annat genom projektet Bucefalos och BIOGASSYS. Med Bucefalos vill Malmö stad i samarbete med Region­Skåne­ och Trelleborgs kommun undersöka olika sätt att minska övergödningen i havet och samtidigt minska samhällets inverkan på klimatet. Detta­genom att producera biogas från blåmusslor, alger och tång. I projektet BIOGASSYS deltar Biogas Syd, Trelleborgs kommun, Malmö stad, E.ON, SB3, WSP och Lunds universitet. Målet är att utveckla Skåne som biogasregion genom att bland annat öka biogasproduktionen med 500 GWh, öka användningen av biogas med 3000 fler biogasdrivna fordon, framtagning av en guide för hållbar produktion och användning av biogas riktad till investerare och beslutstagare samt framtagning av ett GIS-baserat verktyg för planering och modellering av produktionsanläggningar. Anna Troedsson Kommunikatör Energikontoret Skåne anna.troedsson@kfsk.se


Malmö flyttar fram sin position som kryssningsdestination Sommaren 2012 beslutade det spanska kryssningsrederiet Pullmantur att flytta sina kryssningsanlöp från Köpenhamn till Malmö hamn. Med detta beslut togs ett viktigt och efterlängtat steg för att göra Malmö till en etablerad kryssningsdestination. Bakom beslutet låg flera års förhandlingar med Cruise Malmö Network, med representanter från CMP, Malmö Turism, Malmö Airport och andra intressenter från turismnäringen, vilket varit en viktig framgångsfaktor. Cruise Malmö Networks attraktiva erbjudande var både ekonomiskt fördelaktigt för Pullmantur och smidigt för resenärerna, vilket gjorde att Pullmantur till slut valde Malmö som sin kryssningsdestination. Genom kryssningsrederiets beslut att flytta sina anlöp från Köpenhamn till Malmö styrs även rederiets flygningar från Copenhagen Airport till Malmö Airport. Avtalet med Pullmantur löper inledningsvis fram till 2015. Vid varje anlöp anländer därmed cirka­1 800 spanska kryssningspassagerare till Frihamnen via Malmö Airport, med i första hand Pullmanturs tre Boeing 747 om vardera 500 resenärer. Lika många resenärer avslutar sin kryssning och återvänder till Madrid och Barcelona med Pullmanturs flygningar. Pullmanturs beslut har dessutom lett till att Malmö­stad gjort en rad viktiga infrastrukturella investeringar. Den 11 maj 2013 invigdes Malmös nya kryssningsterminal i Frihamnen av kommunfullmäktiges ordförande Kent Andersson. Då färdigställdes också ett gång- och cykelstråk som sträcker sig från Frihamnen till Malmö city markerat med neongröna prickar. Att Pullmantur valt att lägga sina anlöp till Malmö

Foto CMP.

har stor betydelse för besöksnäringen och handeln. Kryssningsverksamheten stärker besöksnäringen genom fler arbetstillfällen och större turistekonomiska­

intäkter, och ökar stadens attraktivitet internationellt. Anlöpen har skapat nya arbetstillfällen som bland annat guider, busschaufförer, incheckningspersonal, välkomstpersonal och personal vid bagage­ hantering. För att hantera det ökade behovet av spansk­ talande guider har Region Skåne genomfört en guide­utbildning under våren som finansierades av EU:s regionalfond, Region Skåne och Tourism in Skåne. För kryssningssäsongen 2014 finns i dagsläget tolv anlöp inbokade varav Pullmantur står för elva. Inför säsongen 2015 har minst två nya rederier som aldrig tidigare anlöpt Malmö annonserat att de kommer att förlägga ett antal anlöp till Malmö. Katarina Olsson Enhetschef privatresor Malmö turism katarina.olsson@malmo.se

Cruise Malmö Network bildades 2005 med syftet att utveckla och sälja Malmö som kryssningsdestination. Kryssningsrederier arbetar med flera års framförhållning och satsningen var långsiktig. Malmö har haft ett par kryssningsanlöp per säsong sedan arbetet med att etablera Malmö som kryssningsdestination inleddes. Pullmanturs beslut har stärkt Malmös attraktionskraft och det märks ett ökat intresse för Malmö bland de kryssningsrederier som finns representerade i Östersjön. Foto CMP.

Planering i Malmö 2014:1

|

29


Stadsbyggnadsnytt Lämna in dina förslag!

Årets Stadsbyggnadspris

2014

Premiär för INNOCARNIVAL 2014 i Malmö

2800 elever från 120 klasser i grundskolan och gymnasieskolan i 18 skånska kommuner är redan anmälda. Under 2014 kommer innovationskarnevalen Inno­Carnival Skåne att synas och märkas runt om i Skåne. Den skånska innovationskarnevalen arrangeras den 13–15 november 2014 på Malmömässan. Men under hela året pågår inspirationsseminarier, workshops och internationella studentsamarbeten. Gemensamt sätter hela Skåne kurs mot en hållbar framtid. InnoCarnival Skåne bygger på en idé från Hongkong och är en del av det samarbetsavtal som arbetats fram genom Hongkong Malmö Sustainability Charter. Fokus är social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. InnoCarnival Skåne riktar sig i huvudsak till barn, unga och unga vuxna, som har mycket att tillföra i utformandet av dagens och framtidens samhälle. En majoritet av de skånska gymnasieskolorna och högskolorna kommer att delta i projektet. – Arbetet både för dagens och för vårt framtida samhälle behöver engagera och komma från unga människor. För att hitta innovativa lösningar behövs kreativa metoder och miljöer. Det har vi tagit fasta på i vårt program under 2014, säger Grethe Lindhe, Malmö stad, projektledare för InnoCarnival Skåne 2014.

Vårens program

Malmö stad

Vem vinner Årets Stadsbyggnadspris 2014?

Under maj–juni kommer kom­mittén för Stadsbyggnadspriset att nominera vinnare i varje klass Nu är det dags att nominera­ (verksamheter och bostäder). En av dessa utses till till 2014 års pris. Förslagen tas vinnare av Årets Stadsbyggnadspris 2014. emot fram till den 31 mars 2014. Prisutdelningen sker i samband med StadsbygAlla är välkomna att lämna­för- gandets dag i augusti. Priset består av en minnestavla­ slag! som sätts upp på det belönade objektet. Byggherre­ Stadsbyggnadspriset delas­ och arkitekt belönas med diplom liksom övriga ut för att uppmärksamma ny- klassvinnare. byggnationer och förbättringar av Malmös stadsmiljö. Nominera på Du kan nominera till: Årets www.malmo.se/stadsbyggnadspris Stadsbyggnadspris (två klasser: verksamheter och bostäder), Årets Gröna Lans, Årets Skyltpris och Årets Småhuspris.

skolan. I Ystad och i Malmö får elever tillsammans med SEA-U Marint Kunskapscenter och Malmö Museer arbeta praktiskt med att ta fram innovativa modeller för hur framtidens hållbara städer vid havet kan se ut. • Gymnasieelever har möjlighet att delta i Arki­ tekturworkshop – utveckla din stad genom framtidshybrider på Medicon Village i Lund. Här kan de bygga prototyper och hybrider som ska kunna ändra ohållbara sociala mönster till hållbara framtidslösningar. Denna workshop sker tillsammans med arkitektbyrån Within Walls.

Möten över gränser

Grundskolan och gymnasieskolan är två fokusgrupper för projektet. Innovationsföretag och studenter är två andra. Det handlar om samverkan över gränser, för att tillsammans nå längre för en hållbar värld. – Det är fantastiskt roligt med den breda uppslutning vi har fått kring InnoCarnival Skåne. Det händer massor med saker över hela länet under året. Engagemanget är brett. Skolelever möter företagare som möter studenter med samma fokus kring kloka, kreativa och hållbara framtidslösningar, säger Grethe­ Lindhe, projektledare InnoCarnival Skåne 2014. Parallellt med innovationskarnevalen arrangeras InnoConference den 13–14 november, där forskare bland annat ska diskutera framtidens lärande med ungdomar.

Några exempel på programpunkter under våren 2014 är arbetet med Innovations Boutiquen, Utforma­ framtidens hållbara städer i havet och en arkitektur- Samarbetspartners: workshop där man utvecklar sin stad genom fram- Hong Kong Science and Technology Parks, ESS, Drömmarnas Hus, Medea, Region Skåne, Komtidshybrider: munförbundet Skåne, Malmö Högskola, Lunds uni• Innovations Boutiquen är ett arbete som sker i versitet, Ung Företagsamhet, SYSAV, SEA-U Marint­ vår tillsammans med konstnärer från Drömmar- Kunskapscenter, Within Walls, Naturskolan, Delenas Hus i Malmö. Skolelever får i uppdrag att för- gationen för Hållbara Städer, Klimatsamverkan Skåvandla kasserade saker till något nytt och innova- ne, MINC, Innovator Skåne, Malmö Cleantech tivt. Under InnoCarnival Skåne i november byggs City, Venture Cup Syd, Drivhuset, Glokala Folksedan en Innovations Boutique upp på Malmö- högskolan, SLU, Arduino, Skånetrafiken, Malmömässan som presentations- och vernissageyta. mässan, Venture Lab, HKR Innovation, LTH. • Ett annat exempel är inspirationsseminariet Utwww.innocarnival2014.se forma framtidens hållbara städer i havet, som vänder sig till elever i årskurs 7 och 8 i grund30

|

Planering i Malmö 2014:1

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Carina Svensson med Milan Obradovic, ordförande för Tekniska nämnden, och John Worthington.

Malmö finalist till priset som The European City of the Year

Städerna Malmö, Istanbul och Marseille utsågs till finalister till priset Årets stad i Europa 2014. Malmö och Istanbul blev goda tvåor, medan Marseille gick vinnande ur den hårda striden. ”Vi ser detta som ytterligare en bekräftelse på att hela vår stadsomvandling är unik”, säger Christer­ Larsson, Stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad. ”Samverkan är nyckeln för vår framgång. Ett starkt politiskt ledarskap och kompetenta medarbetare har tillsammans drivit frågor som lett till en stad som vi i dag är mycket stolta över.” Utmärkelsen är en sammanvägning av alla insatser­som har gjorts i Malmö stad. De samlade hållbarhetsinsatserna har bedömts, såväl den ekologiska som ekonomiska och sociala hållbarheten. Priset delas ut årligen av organisationen Academy­ of Urbanism som är en självfinansierad, politiskt oberoende organisation med över fem hundra medlemmar – ledare, politiker, ekonomer, planerare m fl. De röstande medlemmarna tar hänsyn till ett antal sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer, bl.a. god samhällsstyrning och stadens livskraft. www.academyofurbanism.org.uk Källa: Korta.se/2706


Studiebesök stärker Malmös relationer med omvärlden Hundratals grupper besöker årligen Malmö för att lära mer om hur staden arbetar med hållbar stadsutveckling. Det senaste året har intresset ökat för de sociala aspekterna och hur staden arbetar med delaktighet och medborgardialog i stadsplaneringsprocessen. – Vi ska vara stolta över att det finns ett så stort intresse att besöka staden och att vi har en stor bredd av verksamhetsområden, kompetens och erfaren­ heter att dela med oss av, säger Elisabet Corengia, studiebesökssamordnare i Malmö stad. Västra Hamnen och Ekostaden Augustenborg har länge varit starka magneter för besöksgrupper inom hållbar stadsutveckling. Men fokus har flyttats från hårda till mjuka frågor och alla aspekter inom

hållbarhet har blivit viktiga i den komplexa stadsutvecklingsprocessen. Stora infrastruktursatsningar, trafikmedel, utbyggnads- och utvecklingsområden är fortsatt populära studiebesöksteman, men nu tillsammans med diskussioner kring delaktighet, medborgardialog och medborgarinflytande. Malmökommissionens rapport har väckt stor uppmärksamhet framför allt i Sverige och många kommuner vill besöka Malmö och höra mer om hur vi tar oss an utmaningarna. Områdesprogrammen och förändringsarbetet i miljonprogramsområden som Rosengård och Lindängen lockar breda intressegrupper; från stadsplanerare och samhällsstrateger till social- och kulturarbetare.

Fyratusen besökare från världens alla hörn

Under förra året tog studiebesöksverksamheten i Malmö stad emot drygt tvåhundra grupper och totalt runt fyratusen besökare. De flesta besöksgrupperna kom från svenska kommuner eller från kommuner i Norge och Danmark. Det senaste året har intresset från länderna kring Baltikum ökat med besöksgrupper från Finland, Estland och Litauen. Från övriga Europa toppade besöken från Frankrike och Storbritannien. Från Asien var det Kina, Japan och Sydkorea som dominerade och från andra sidan Atlanten, USA och Kanada. – Studiebesöksverksamheten bidrar bland annat till att stärka varumärket Malmö, att skapa nya kontakt­ ytor och att öka kunskapsutbytet i våra verksamheter. Vi har till exempel flera återkommande universitet i Europa som lagt in ett studiebesök i Malmö som en Singapores Minister for National Development på besök i del av kursplanen, avslutar Elisabet Corengia.

Mikael Wallberg på stadsbyggnadskontoret berättar om planerna för Hyllie. Foto Elisabet Corengia.

Har du frågor eller vill veta mer om studiebesöksverksamheten, hör av dig till elisabet.corengia@­malmo.se. Studiebesöksverksamheten i Malmö stad erbjuder professionella studiebesöksprogram inom en rad olika verksamhetsområden. Studiebesöksverksamheten samordnar förvaltningsövergripande studiebesök till Malmö stad och arbetar för ett ökat samarbete med andra lokala­och regionala organisationer som tar emot studiebesök. Till studiebesöksverksamheten kan städer, kommuner, organisationer, institutioner och företag vända sig för att få hjälp med att lägga upp ett besök i Malmö. På malmo.se/studiebesök finns en gemensam portal för Malmös verksamheter med en mängd teman och besöksmål att välja mellan.

Bo01. Foto Elisabet Corengia.

ÖP2012 – Malmös nya översiktsplan

Den politiska beslutsprocessen om förslaget till ny översiktsplan för Malmö ÖP2012 pågår. Planförslaget var utställt under 2013 Världens grönaste Ikea blir lite större och tillstyrktes av StadsIkea planerar för ett globalt mötescentrum, cafeteria byggnadsnämnden i auoch kontor med 800 arbetsplatser i Hyllie, intill bu- gusti. Därefter godkändes tiken som finns där i dag. På torsdagen sa stadsbygg- det i Kommunstyrelsen nadsnämnden ja till bygglovet som innebär att spa- men blev vid Kommunden nu kan sättas i marken. I bygglovet ingår även fullmäktiges sammanträde 30 januari återremitterat parkeringsytor på mark och ett parkeringshus. (minoritetsåterremiss) till Kommunstyrelsen. StadsIkea i Hyllie är världens grönaste Ikea och till- byggnadskontoret bedömer att planen­blir antagen delades Malmö stads miljöpris 2009. Den gröna­ av Kommunfullmäktige under våren 2014. tanken genomsyrar även de nya byggplanerna: kontorsbyggnaden har solceller på taket medan par- Klart för studentbostäder i Oxie Stadsbyggnadsnämnden har beviljat bygglov för keringshuset har solceller på en del av fasaden. – Att Malmö är staden som Ikea ser som den bäs- sammanlagt 84 studentlägenheter i Oxie. Det blir ta i norra Europa för sitt globala mötescentrum vi- 76 enrumslägenheter och åtta tvårumslägenheter, sar att Malmö har valt rätt väg. Det är här vi satsar och adressen blir Panelgatan. – Här blir det 84 mindre lägenheter i ett områpå det gröna och på hållbarhet i den fysiska utvecklingen. Det är här vi satsar på social hållbarhet, vi de som tidigare inte ansetts möjligt på grund av lätror på Malmöborna. Och med det satsar och tror get utanför centrala Malmö, men satsningar på att även ett av världens största möbelföretag på Malmö, utvidga kollektivtrafiken gör att vi vågar och tror på säger Carina Svensson (S), stadsbyggnadsnämndens det här, säger Carina Svensson (S), stadsbyggnadsnämndens ordförande. ordförande.

Christer Larsson är den 6:e mäktigaste enligt tidskriften RUM

Tidskriften RUM utser varje år Sveriges mäktigaste­ i arkitektur- och designsverige. I år toppas listan av spelet Minecraft och på plats nummer 6 återfinns Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Juryns motivering lyder: Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör i Malmö Synlig, kunnig och diskussionslysten. Malmö må ha 99 problem men Larsson är inte ett av dem.

Emporia fick MIPIM Awards i Cannes

MAX IV i Lund vann MIPIM­Awards i kategorin­ Best F ­utura Project och Emporia i Malmö vann ­ MIPIM­Awards i kategorin Best Shopping Centre. MAX IV tävlade i sin kate­ gori mot objekt från Mexiko,­Taiwan och Kina. Emporia tävlade i sin kate­ gori mot konkurrenter från Kina, Polen och Turkiet. Foto Mikael Sköldeborn MIPIM står för Le marché international des professionnels de l’immobilier.

Planering i Malmö 2014:1

|

31


Projekt på gång

2/

schmidt hammer lassen/2013 Copenhagen/Aarhus/London/Shanghai

Bygglov till flerbostadshus i Limhamn

Klartecken till flerbostadshus längs Övägen i Limhamns hamnområde. Byggnaden består av en långsmal huskropp i fem våningar plus indragen takvåning. Fyra av fem trapphus får en öppen passage från Övägen in till gården med en siktlinje ner till kajen. På gården finns uteplatser, planteringar, samt en lekplats. Byggnadens fasad delas in i mindre enheter med hjälp av olika tegelsorter och en variation av tegeloch fönstersättning. Den indragna takvåningen kläs med liggande träpanel. Samtliga lägenheter har balkong i söderläge. Underjordiskt garage byggs och under jord finns även förråd till lägenheterna. Flerbostadshusets lägenheter är tänkta att upplåtas som bostadsrätter.

Meetingpoint Malmö – ny mötesplats i Västra Hamnen Meeting point Malmö / Tyfonen Universitetsholmen / Malmö

schmidt hammer lassen/2013 Copenhagen/Aarhus/London/Shanghai

Projektet omfattas av Miljöbyggprogram Syd. Byggherre: JM Arkitekt Fojab Arkitekter 4/

Bygglov har beviljats­för Meetingpoint Malmö,­ beläget på norra spetsen av Uni­ver­­sitetsholmen. Ett 14 våningar högt hus med hotell och kon­f erensutrym­m e, kontor, butiker, restauranger samt en teater. Meetingpoint kommer att bestå av två byggnader­ på 14 respektive fem våningar. De översta fyra våningarna blir hotell med en skybar som ligger på den översta våningen med en tillhörande uteplats på takterrass. På sju av våningarna under hotellet blir det kontorslokaler och på entréplan och en våning upp planeras det för butiker, restaurang, café och konferensutrymmen. Kontorslokaler kommer också att finnas i den lägre byggnaden. Byggnaderna får gröna tak och en våningsfasad kommer att täckas av klätterväxter. Under 2007 inleddes en markanvisningstävling för kv Tyfonen. Syftet med tävlingen var att ta fram en karaktärsfull och hållbar märkesbyggnad som motsvarar den centrala tomtens betydelse i stadsbilden och som genom tillförsel av funktionell mångfald berikar stadslivet på Universitetsholmen. Skanska­vann markanvisningstävlingen med förslaget Meetingpoint Malmö. Meetingpoint kommer att certifieras med miljö­ cerifieringssystemen LEED, Green Building och Miljöbyggprogram Syd. Visualisering /

Ny skola och förskola i Västra Hamnen

STAPELBÄDDSSKOLAN Vyer 2014-01-07

Bygglov är beviljat för skola i västra Hamnen. Den nya skolan ligger intill Stapelbäddsparken längs Einar­Hansens esplanad och består av två byggnader. Huvudbyggnaden blir fem våningar hög, den andra lägre byggnaden innehåller kök och matsal och ligger­i den nordöstra delen av fastigheten. Fasadmaterial blir i huvudsak gulbeige tegel med ljusgrå fogar kombinerat med svart tegel med grå fogar. Fasaden består även av fasadskivor, keramik och fasadglas i färgerna grå, grön, röd, gul och blå. Taken är av mörkgrå/grå bandtäckt plåt, sedumtak, skiffergrå papp. Skolan tar 535 elever men kommer att vara utformad så att antalet elever kan utökas i framtiden, om behovet finns.

NEW LINE ARKITEKTER AB

Ny förskola i Almhög

Bygglov har beviljats till en förskola i Almhög. Förskolan uppförs på en befintlig bostadsgård i närheten av Nydalatorget vid Eriksfältsgatan. Förskolan byggs i två våningar och kommer att rymma tre avdelningar med totalt 54 barn och en personalstyrka på cirka tio personer. Inneytan per barn blir 7,9 kvm och den totala utelekytan 1 902 kvm, vilket ger 35 kvm per barn. Förskolegården är redan lummig av befintliga träd. Byggherre: Byggnads AB Malmsjö & Persson Arkitekt: AB05, Malmö/Gisli Kristjansson 32

|

Planering i Malmö 2014:1

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad Arkitekt: New Line arkitekter

Radhus på landet, söder om Oxie

Strax söder om Oxie, längs Törringevägen är bygglov beviljat till att komplettera befintlig gårdsmiljö med sex stycken radhus (126 + 76 kvm). Radhusen är tänkta för personer som önskar bo på landet med närhet till fritidssysselsättning och gårdsverksamhet. Boende på gården kommer att ha tillgång till stora­ytor för egen eller kollektiv odling. P-platser (17 st) för bil till både boende och besökare placeras på två skilda platser. Två stycken parkeringsplatser är avsedda för rörelsehindrade personer. Fasaderna blir i vitputsad betong energy-block (passivhus). Taket består av antracitgrå varschiffer. Fönster och dörrar är av trä som målas i Simrishamnsblå kulör. Solceller försörjer byggnaderna med hushållsel och varmvatten och installeras på befintlig ekonomibyggnad, som även kommer att innehålla förråd, teknikrum och olika verksamhetsutrymmen. Byggherre: Gert & Lisbeth Löfberg Arkitekt: Gunilla Rommerskirchen – GBA Arki­ tektur

Planering i Malmö 2014 nr 1  

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

Advertisement