Page 1

KÅRKULLA SAMKOMMUN 1 | 2019

Rebecka Lindholm:

“HYP-metoden är egentligen ganska lätt och simpel att använda”

ÅRGÅNG 41


Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 1/2019 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Malin Johansson redaktionssekreterare 0247 431 215

Anita Norrdahl redaktionsmedlem 0247 431 235

Tryck: Oy FRAM Ab 2019 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Malin Johansson Pärmbild: Rebecka Lindholm

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Linda Juslin

redaktionsmedlem 0247 431 318

Följ oss på Instagram: www.instagram.com/karkullasamkommun Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till malin. johansson@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.


Omslaget

1/2019 | ÅRGÅNG 41

4

LEDAREN | Omsorgen behöver ändamålsenliga utrymmen oberoende av SOTE

5

AKTUELLT | Läsarundersökning | Feedback från anhörigråden

6

KUR-HUSET | KUR-huset tar form

11

VI PÅ CENTRALFÖRVALTNINGEN | “Förvaltningsgruppen”

14

KÅRKULLAS MILJÖSTRATEGI | Kårkulla blir grönare

16

GLADAS SERVICEENHET | Att börja från noll

20

GÄSTKOLUMN | “Att vara färgad kvinna i Finland, är det mission impossible?”

22

SENIORRUTAN

24

BRUKARE MED SPECIALINTRESSE | “Man ska inte tänka något, bara fara”

28

PRO GRADU AVHANDLING | Kan du ge 10 minuter av din dag?

31

BERÄTTELSER | Med papper, penna och fantasi

35

NY I REDAKTIONSRÅDET | Linda Juslin

36

VÄNSKAPENS CAFÉ | Trattoria Tranquillo

39

SNIGEL-TV | Visste du om att Kårkulla har en egen TV-kanal?

3


LEDAREN

Omsorgen behöver ändamålsenliga utrymmen oberoende av SOTE

D

en stora osäkerhet som fortfarande

när

detta

skrivs råder om den sto-

ra social- och hälsovårds- samt landskapsreformen har lett till att många kommuner i landet redan i många år tvekat att investera i nya nödvändiga utrymmen för såväl social- som hälsovård. Det har till och med gått så långt att flera städer och kommuner ivrigt försökt hyra ut eller sälja sina social-

och

hälsovårdsutrymmen

till hugade stora privata aktörer. Kommunerna har varit i en svår situation därför att man med de (eventuellt) kommande landskapen blivit erbjudna endast två- eller maximalt treåriga hyresavtal för sina ägandes utrymmen medan andra aktörer antingen erbjudit mångåriga hyresavtal eller direkta köp av social- eller hälsovårdsfastigheter.

inom

social-

och hälsovård, dvs. sjukvårdsoch omsorgsdistrikten, har varit litet annorlunda eftersom det är tänkt att deras samtliga fastigheter med ”tillgångar och skulder” ska överföras till ett landsomfattande, landskapsägt fastighetsbolag vid namn Landskapens lokalcentral Ab eller kanske mera känt som Maakuntien tilakeskus Oy. Detta bolag skulle vid ingången av år 4

sta investeringarna sker i Åboland

sa värd ca 3,4 miljarder euro, ha

samtidigt som man pekat på den

ytterligare pågående fastighets­

stora osäkerhet som omnämns i

investeringar i klassen 5 miljarder

början av denna ledare.

euro samt årliga hyresintäkter om ca 1,9 miljarder euro. Landskap-

Som försvar kan framföras att

ens lokalcentral skulle hyra ut de

samkommunens

utrymmen man direkt äger åt de

under en litet längre tidsperiod

olika landskapen och fungera

om 10 – 20 år fördelat sig gan-

som någon typ av hyresförm-

ska jämt mellan de olika tilltänk-

edlare med kommunerna som

ta landskapen. Man bör också

hyresvärd och landskapen som

komma ihåg att speciellt brand-

hyresgäst för de fastigheter kom-

myndigheterna

munerna och städerna äger.

hälsovårdsmyndigheterna

investeringar

men

också dömt

ut de över femtioåriga byggnadKårkulla samkommuns fullmäk-

erna på vårdhemsområdet vilket

tige och styrelse har varit så

bland annat lett till att samkom-

förutseende att man uttalat som

munen varit tvungen att till höga

sin vilja att våra brukare och an-

kostnader hyra upp tillfälliga ba-

ställda oberoende av vad som

racker och anställa extra nattper-

händer med sotereformen nu och

sonal för att ens tillnärmelsevis

i framtiden behöver friska och

fylla av myndigheterna ställda

ändamålsenliga

säkerhetskrav.

utrymmen

att

fungera i. Denna viljeyttring syns

Situationen för de lagstadgade samkommunerna

2021 sitta på en fastighetsmas-

nu och de närmaste åren i ett för samkommunens förhållanden synnerligen

digert

investering-

sprogram. Samkommunen har bland annat anhållit om och fått Social- och hälsovårdsministeriets dispens för ersättande nya utrymmen för flera av de snart 60-åriga, av myndigheterna utdömda byggnaderna på Kårkulla vårdhemsområde i Pargas. Det digra investeringsprogrammet har av många medlemskommuner fått stark kritik just därför att de stör-

Martin Nordman

ekonomidirektör på Kårkulla


AKTUELLT

Läsarundersökning Personer med intel­ funktions­ vad ni läsarelektuell tycker om Omslaget och vad ni önskar er av tidningen, har vi gjort ett frågeformulär via nätverktyget Webropol. Vi är också intresserade av att veta i vilket format ni önskar läsa tidningen. nedsättning är en Svaren behandlas konfidentiellt. Frågeformuläret hittar ni på Kårkullas webbsida: grupp som inte står http://www.karkulla.fi/materialbank/publikationer/omslaget på barrikader och Vi hoppas att så många som möjligt ger sig tid att svara på undersökningen och bland alla inkomna argumenterar för sin svar lottar vi ut två presentkort till en sportbutik, till ett värde av 50 euro. Målet med läsarundersökningen är att fårätt en uppfattning om Omslagets läsarprofil och förstås det viktigaste av alllt - nöjda läsare! Nu är det dags för läsarundersökning! För att ständigt kunna utveckla tidningen och för att få veta

Malin Johansson, redaktionssekreterare för Omslaget

Deadline 28.4.2019

Feedback från Anhörigråden Anhörigråden inom Kårkulla samkommun har kommit med en önskan om att få ta del av mera nyheter, aktuellt inom Kårkulla samt dessutom önskar man att Snigel-TV kunde vara mera synligt på Kårkullas webb. Vi tackar för feedbacken och försöker förverkliga önskemålen i mån av möjlighet.

5


KUR-HUSET

Text | Fredrika Abrahamsson Bild | Malin Johansson

KUR-huset har länge efterfrügats och planerats inom samkommunen. Expert och utvecklingscentrets specialenhet som ska ge service till personer inom hela samkommunen.

6


KUR-HUSET tar form

Kårkulla samkommuns Expert- och utvecklingscenter och den gamla institutionsvården är belägen i en naturskön omgivning på Kirjalaön i Pargas. Idag är omgivningen mindre naturskön då stora fordon, maskiner och mängder av byggarbetare tagit plats på området. Det är den nya enheten för kris, undersökning och rehabilitering som tar form.

7


KUR-HUSET

E

nheten är planerad till 12 platser, indelad i fyra moduler. Här finns specialgjorda, anpassade utrymmen, rum med egen ingång och gård, inva-anpassade utrym-

men, rum med sluss samt lägenheter för träning av självständigt boende. I anslutning till enheten finns bedömnings- och undersökningsutrymmen för EUC:s experter. Byggnaden beräknas stå klar

Text | Fredrika Abrahamsson Bild | Malin Johansson

Perioden planeras i förväg utgående från brukarens individuella behov, som utvärderas av EUC:s multiprofessionella team i samarbete med brukaren och hens nätverk i hemregionen. Perioden varar i en eller flera veckor och resulterar i utlåtanden och rekommendationer gällande fortsatt vård, rehabilitering och service.

i mars 2020.

En undersökningsperiod omfattar undersökningar,

Expert- och utvecklingscentret (EUC) är experten-

tiska, psykiska och sociala hälsa och är ett effektivt

heten vid Kårkulla samkommun, med centraliserat ansvar för samkommunens specialservice, konsultationer och utbildningar. EUC följer med forskning inom branschen och har en central position då det gäller att utveckla verksamheten inom samkommunen. EUC:s specialenhet ska erbjuda undersöknings-, kris- och rehabiliteringsperioder i situationer då brukaren på grund av omfattande vårdbehov eller särskilt utmanande beteende inte kan få den service hen behöver inom öppenvården. En sådan period är alltid tidsbunden och målinriktad. 8

utredningar och kartläggningar av brukarens somasätt att undersöka och utreda förändringar utifrån ett helhetsperspektiv. Servicen innehåller vård och omvårdnad, kontroll och utvärdering av läkemedelsbehandling, terapeutbedömningar, utredning av kommunikation och hjälpmedelsbehov, samt individuellt anpassad daglig sysselsättning.


Klart i mars 2020. Den nya byggnaden har sammanlagt 12 platser, vilka är indeladade i fyra moduler. Här finns specialgjorda, anpassade utrymmen, rum med egen ingång och gård, inva-anpassade utrymmen, rum med sluss samt lägenheter för träning av självständigt boende. I anslutning till enheten finns bedömnings- och undersökningsutrymmen för EUC:s experter. EI15 IKKÖ

EI15

AK

7

AK3

4

AK

3

3 AK

4 AK

7 AK

AK

AK6

5

EN YV MA TT OS

AK7

AK

S TY VY LE KA IK TI US

AK1

2

AK

S

NY

AK7

7

AK

3 AK

AK

3 AK7

3

2 US UF 1 1

2

TI PORT H10

IKKÖ

SÄLE

2

-

EI60

2

SÄLE

PORR

EI60

VAIN URAKKALASKENTAA VARTEN

AS 2

KIINTEISTÖTUNNUS

.445-445-7-10

KAIDE

RAKENNUSTOIMENPIDE

Uudisrakennus / Laajennus

1

PANEEL

IAK A - 134 Saunaos, Pesuh. 9,5 m2

K-115412/O OK ALU H1.2

ELO

IKKÖ

ULKO

4x20 F15

pl

2, 2k

ar. 685

VS4

6

IKKÖ

KO VERK SEINÄ

RHOT

O O 12/ K-1155

AK

SÄLE

US5

INÄ

2 630

KOSE

LLIVE

US2

KOT

VS4

2 US

A - 132

1

INÄ

KOSE

VERK H10 TI 4 PORT

A - 143 Hlök. lepo- ja säil.tila 7,0 m2

AKKO

VS8

EI60

60

EI

VERK

US3

NAUL

JT

SLS6

LAME

A - 136 Siivouskomero 6,5 m2 AK

H8

A - 192 As.irt.var. 7,5 m2

VAR

LLILAME OT VERH

2

YT 1 HYLL

H16.1 O O 10/ K-1156

H18

30dB EI30 15/V O PAL 157 K-1 H15.2

H29

K-1158 V O 15/

A2 INVA RYHMÄ PIEN

PAL 30dB SLS7 EI30

-06

H13 30dB O 10/ OTT 196 K-1

H2.1

VS8

30dB O O 10/ K-1177

4

LS

H18

AK

SLS8

A - 193 As.irt.var. 7,5 m2

H18 30dB O LO 10/ K-1176

2

LL

SLS5

K-1229 12/V PVUO 0 EI3

SEINÄ

KO

VERK

K-117812/O OK ALU

1

VS4

IKKÖ

2

EI60

EI30 V 12/

A KUV

2

JK/PAK

H13

30dB O 9/V K-1175

AK6

KO

ERIK

US5

PVUO

H26 30dB O 10/ OTT 192 K-1

AK

A - 140 Henk.k. WC 4,0 m2

LOK

AK

H8

AVA ETT

2

2

S

5 503

LS-0

RHOT

AK

NY

60

EI60

LLIVE

APK

H1.2

EN

AKKO

EI

LAME

RO MIK

A - 142 Henk.k.taukotila 27,5 m2

NAUL

A - 194 As.irt.var. 7,5 m2

AST

A - 141 Lääkk.jakoh. 6,5 m2

H16.1 30dB O O 10/ K-1174

V LO 10/ K-1173

15/V OK ALU 172 K-1

5

SÄLE

2

palo lasi

2

H16.1

SLS1

LS-0

2 VAR

H8

-03

LS

H18

JK

S1

TY

US2

TI PORT H10 K-1227 12/V PVUO 0 EI3

/O

K-1179O LO 10/B 30d

A - 1391 Tekn.tila 1,5 m2

VS8

AK

ks

VY LE

KA IIK

EI60 LS-04

US2

EI60

ppp+

UST

AK

JT

HUOLTO

H2

H24

YV

S

.2 /O H2K 12 UO 98 AL K-11

K 10 UO 99 AL K-11

K-1181O O 26/

MA TT OS

YVENNY

VS8

.2

ALUOK 15/O K-1226

A-1

JT

MATTOS

SLS4

AK

AVA KUVA HEIJASTETT

ar. 685815 415x1

F21 4x18

A - 176 Tuulikaappi+eteinen 15,5 m2

A - 151 Tuulikaappi+eteinen 16,0 m2

A - 139 Valvomo, kokonaisuus 43,0 m2

Y OS TT H2.2 MA

H22 12/V LIOV 197 K-1

6

HEIJ

2

H16.1 30dB EI30 10/V POTT 180 K-1

H22 LIOV 12/O K-1225

S

NY

N VE

A - 153 Henk.k/vier. WC 3,5 m2

JS

H16.1

EI15

ELO

KOT

A - 1521 KäytäväLL 5,5 m2

H22 8/V LIOV K-1191

H16.2 30dB EI30 10/O POTT 183 K-1

VS8

SLS3

5

AK

AK

A - 154 Olohuone 32,0 m2

K-1182V LO 15/

6

AK

JS

ELO

KOT

IIK

ST

LL

4

A - 1581 VH 1,5 m2

A - 152 Käytävä A1 18,5 m2

H22 8/V LIOV K-1187

IA1 KRIIS RYHMÄ PIEN

LE KA

U AK

A - 1611 VH 1,5 m2

4

AK

VS1

H16.1

02

H22

x6

AK6

O O 10/ K-1201

SLS2

TARJO

A - 144 Käytävä (valvomo) 45,0 m2

H19 30dB EI15 10/O POTT 188 K-1

EI15

6

H16.1

KKO

ILUAU

H13 V O 10/ K-1200

H19 30dB EI15 10/O POTT 193 K-1

A - 158 ET 4,0 m2

A - 162 KPH 4,5 m2

H19 30dB EI15 10/O POTT 184 K-1

AK

LL 30dB EI30 10/V POTT 210 K-1

2

VY

K-1208 V 11/ LIOV H22

H16.2

S

TY

IMUS A3 TUTK RYHMÄ PIEN

1

A - 147 Tekn.tila 1,5 m2

K-1206V LO 11/

S10

H16.1 30dB EI30 10/O POTT 211 K-1

A - 178 Olohuone 41,0 m2

SL UUNI, RO MIK

O 9/O K-1212

SF12

1

H18 LL

A - 161 ET 4,0 m2

A - 150 Henk.k/vier. WC 2,5 m2

AK

A - 188 Keittiö 8,5 m2

A - 1781 Siiv.kom. 2,5 m2

30dB EI15 10/O POTT 213 K-1

A - 145 Käytävä 11,0 m2

A - 146 Jakelukeittiö 24,0 m2

AUS OHJ LU TAU

H20

H22

A - 1492 KPH 3,5 m2

A - 155 ET 4,0 m2

A - 159 KPH 4,5 m2

9/V LIOV K-1194

KÖSÄH ELO KOT

K-1204 9/O LIOV

A - 156 KPH 4,5 m2

H22

3

A - 148 Tarkkailuh. 3,0 m2

H16.1 30dB V 10/ OTT 202 K-1

EI15

VS1

AK

JK

H22 11/O LIOV 209 K-1

-

A - 1851 VH 1,5 m2

7

H20 30dB EI15 10/O POTT 217 K-1

6

A - 177 Käytävä A3 9,0 m2

AK

EI15

A - 186 KPH 4,5 m2

AK

VS8

IKKÖ

SÄLE

H20 30dB EI15 10/V POTT 221 K-1

YS

K-1203 O 10/ OTTL B 30d H21

VS1 PAK

A - 185 ET 3,5 m2

3

YT

VS8

JK/PAK

K-1220 9/O LIOV H22

A - 1821 VH 1,5 m2

H22

A - 179 ET 3,5 m2

A - 180 KPH 4,5 m2

9/V LIOV K-1222

H22

3

K-1224 V 10/ LIOV

AK

A - 1791 VH 1,5 m2

A - 183 KPH 4,5 m2

H22

A - 182 ET 3,5 m2

10/O LIOV 218 K-1

KÖSÄH ELO KOT KÖSÄH ELO KOT

US3

ALEV

A-1 KR6

KÖSÄH ELO KOT

TIIKK

AK1

VS1 KÖSÄH ELO KOT

H22

1

K-1216 9/O LIOV H22

VS4

YTYS

YTYS

US

APK

1

TIIK

KALEV

10/O LIOV 214 K-1

A - 181 AH 14,5 m2

VS4

YTYS

ar. 600

AKUS

KALEV

S3

KÖSÄH ELO KOT

AKUS

9/O LIOV 185 K-1

AKUS

AK

TY

A - 163 AH 13,0 m2 ALEV

83

ar. 2 0

TIIK

SÄLE

ks

1

LE

VY

3

H22

YTYS

KA

YTYS

9/O LIOV 189 K-1

KALEV

TIIK

ALEV

TIIKK

VS4

IKKÖ

H3

K-120715/V OK ALU H2.1

F20 21x6

TIIK

A - 184 AH 14,5 m2

VS1

F18 15x18

1x2

AKUS

H3

ar. 600

VS1

US

A - 160 AH 13,0 m2 TIIKK

ar. 600

A - 1491 Rauhoittumishuone 8,5 m2

83 ar. 2 0

K-1205 15/O OK ALU H1.2

A - 187 AH 14,5 m2

ar. 600

VS1

F18 15x18

1x2

IKKÖ

SÄLE

K-1223 V 10/ TUO

H3

K-1219 V 10/ TUO

EI15

US3

F18 15x18

1x2

H3

AKUS

VS4

KÖ LEIK

A - 157 AH 15,0 m2 AK

ar. 600

VS1

H3

F19 10x15

US3

EI15

1x2

SÄLE

K-1186 V 10/ TUO

F18 15x18

1x2

US3

H3

ar. 600

VS1

F18 15x18

AK

US3

IK SÄLE

K-1215 V 10/ TUO

IKKÖ

EI60

EI60

K-1195 V 10/ TUO

F18 15x18

1x2

SÄLE

K-1190 V 10/ TUO

RAKENNUSKOHTEEN NIMI JA OSOITE

Kårkulla samkommun KUR Kårkullavägen 142 21610 Kirjala

K-1153 O 11/ LIOM

PERUSPARANNUSSUUNNITTELU

1. kerros

1:50

LEO OSARA OY SÄRKINIEMENTIE 10, 00210 HELSINKI Puh. (09) 6877 420, E-mail: etu.suku@osara-ark.fi /Volumes/Data/Projektit/739 Kårkullavägen 142, PARAINEN, ryhmäkodit/KUR20.pln

9


KUR-HUSET

Text | Fredrika Abrahamsson Bild | Malin Johansson

Krisvård erbjuds för brukare med akut behov av vård, exempelvis på grund av kris i familjen eller en ohållbar situation på boendet. Krisvård ordnas vid behov i särskilt anpassade utrymmen med personal som har fått särskild utbildning för ändamålet. Vården innefattar oftast utökade personalresurser och dagliga expertinsatser. Krisvården omfattar en heltäckande kartläggning, som görs av EUC:s multiprofessionella expertteam i samråd med brukarens nätverk i hemregionen, och utmynnar i en skräddarsydd plan. Under krisperioden utesluts somatiska sjukdomar. Eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en undersökningsperiod. Målsättningen med en rehabiliteringsperiod är att brukaren ska återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan, för att kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort. För perioden uppgörs en individuell habiliteringsplan med både kort- och långsiktiga mål. Under rehabiliteringsperioden prövar brukaren olika former av boende samt arbets- eller dagverksamhet. Expertteamet vid EUC deltar i brukarnas rehabilitering och habilitering genom regelbunden uppföljning, samt genom att utföra undersökningar och skriva utlåtanden och rekommendationer. Remiss och finansiering Initiativet till en undersöknings-, kris- eller rehabiliteringsperiod kan komma från brukarens närmiljö, läkare, hemkommun eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse som beviljas av brukarens hemkommun, på basen av anhållan från den regionala omsorgsbyrån.

10

Landskapet på vårdhemsbacken i Pargas ändrar med fart. Förutom den nya enheten för kris, undersökning och rehabilitering, byggs även en enhet för seniorer på området.


Vi PÅ CENTRALFÖRVALTNINGEN

Text och Bild | Malin Johansson

Vi på

CENTRALFÖRVALTNINGEN

U

nder 2019 kommer vi att presentera personalen som jobbar på centralförvaltningen i Pargas. Till centralförvaltningen hör sammanlagt drygt 30 personer där de flesta är stationerade i Pargas. Först ut är förvaltningsgruppen. I senare nummer presenteras även ekonomi- och personalkontoret samt

IT- och fastighetsgruppen. Förvaltningsgruppen består av samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt, förvaltningssekreterare Carola Isaks-

son, informatör Malin Johansson, kanslist Solveig Wilén och receptionist Eva Strandwall. Den här grup-

pen har som uppgift att ge service och information i förvaltningsfrågor till medlemskommunerna och samtliga förtroendevalda samt till alla enheter och personal inom samkommunens verksamhetsområde.

Kårkullas reception finns på centralförvaltningen i Pargas. Eva Strandwall jobbar som receptionist. Till receptionistens uppgifter hör att sköta telefonväxeln, skicka och ta emot post (paket och brevförsändelser) och öppna nya telefonanslutningar. Receptionisten betalar också ut förtroendevaldas reseräkningar, sköter om att epassi-förmånen blir utbetald till personalen och säljer matbiljetter.

11


Vi PÅ CENTRALFÖRVALTNINGEN

Malin Johansson, informatör

Text och Bild | Privat

Carola Isaksson, förvaltningssekreterare

Att jobba som informatör ”Det är så enkelt att ta en bild, se bara glad och

Att jobba som förvaltningssekreterare

naturlig ut”. Som samkommunens informatör

“Jag heter Carola Isaksson och sköter samkom-

uttalar jag ofta de orden till våra anställda och

munens dokumenthantering och arkivering.

brukare, utan att själv behöva ställa mig fram-

Min uppgift är att hålla reda på alla papper och

för kameran. Ni kan inte ana hur många foton

sköta om att ärenden som behandlas registre-

det blev tagna innan jag kunde publicera denna

ras och diarieförs och att dokumenten sparas

selfie....Som informatör jobbar jag mycket med

enligt lagar och bestämmelser. Till mej kommer

bilder, layout och ombrytning. Till mina uppgifter

också protokoll och dokument från regionerna

hör också att ansvara för Kårkullas webbsidor,

som sparas i samkommunens slutarkiv. Är med

sociala medier, intran och fungera som utgi-

på styrelsens och fullmäktiges möten och skriv-

vare av Infobladet. Informatören fungerar också

er protokoll, ser också till att besluten ges till

som redaktionssekreterare för Kårkullas tidning

de personer som ska verkställa besluten. Just

Omslaget och just nu håller jag på och planerar

nu jobbar jag med att gallra ut dokument från

innehållet för nästa nummer. Jag har förmånen

arkivet som inte längre behöver sparas. Det är

att få träffa många intressanta människor i mitt

intressant att se hur tiderna förändrats i Kårkul-

jobb och dessutom får jag vara kreativ!”

la med början från de första dokumenten från 1953, och att tiderna fortfarande förändras!”

12


Att jobba som kanslist “Hej, mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att fungera som kanslist för regionchefen i Åboland, Expert- och utvecklingscentrets chef och personalchefen gällande fortbildningsfrågor. I arbetet blir det en hel del att sitta framför datorn, så för att balansera upp tillvaron är det djur och natur som gäller på fritiden.”

Att jobba som samkomunnsdirektör “Hej, jag heter Sofia Ulfstedt och är samkommunens direktör. Mitt jobb är mycket mångsidigt och uppgifterna varierande. Jag träffar många intressanta människor inom och utanför samkommunen. En viktig del är att leda och utveckla samkommunen genom att föra ärenden till och från styrelsen och framförallt vara lyhörd för vad våra brukare, anhöriga, personal och kommuner förväntar sig av oss. Eftersom jag själv jobbat på ett boende på Kårkulla för många år sedan, har jag lätt att ställa brukaren i fokus. De senaste åren har social- och hälsovårdsreformen upptagit mycket av min tid vilket varit intressant även om jag i många avseenden anser att förslagen inte är bra. Reformen lär inte ska förverkligas under denna regeringsperiod då det återstår att se hur planerna fortskrider med nästa regering. Jobbet blir aldrig långtråkigt då varje dag är den andra olik.” 13


KÅRKULLAS miljöpolicy Text | Otto Domars Bild | Linda Juslin och Malin Johansson

Kårkulla blir grönare

K

årkulla har tillsatt en miljögrupp för år 2017-2019, med syfte att konkretisera och på ett samkommunalt enhetligt sätt implementera miljöarbetet. Styrelsen för Kårkulla samkommun godkände 19.4.2014, miljöpolicyn. Under år 2018 sammanställdes miljögruppens arbete och utmynnade i en Miljöstrategi med ett handlingsprogram, som föreslås ersätta den tidigare miljöpolicyn. Miljöstrategin grundar sig på Europeisk och nationell lagstiftning och målsättningar samt fastställer riktlinjer och fokusområden för samkommunens miljöarbete. Linjeledningen utser miljöansvariga på respektive verksamhetspunkt i samkommunen, som förverkligar arbetet konkret med stöd av handlingsprogrammets direktiv. Kårkulla vill medvetandegöra brukare och personal i miljöfrågor och väcka engagemang. I den uppdaterade miljöstrategin lyfter vi fram och synliggör miljöarbetet i det dagliga arbetet på verksamhetsenheterna inom samtliga verksamhetsformer.

Läs miljöstrategin och tillhörande handlingsprogram: http://www.karkulla.fi/materialbank/publikationer/strategier-och-program

14


Vad kan vi på Kårkulla göra för miljön?

Mia Rönnholm: "Städa upp på backorna och inte kasta skräp. Och så ska man blåsa löv."

Eva Koivisto: "Inte kasta bort

Mats Nordström: "Använda

mat och äta och använda upp

naturvänlig värme och el, t.ex.

matrester!"

från vindkraft."

Niklas Laulajainen: "Sortera! Jag sorterar också allt hemma."

Kårkulla vill medvetandegöra brukare och personal i miljöfrågor och väcka engagemang. 15


GLADAS SERVICEENHET

Text och bild | Malin Johansson

Att börja från noll I maj 2018 öppnade en ny boendeenhet i Gladas i Vanda. Nu drygt ett halvt år senare har verksamheten kommit bra igång och enhetschef Marit Saven är stolt över sin serviceenhet som rymmer sammanlagt 12 lägenheter för personer med funktionsnedsättning.

D

å Marit Saven i maj 2018 började som ny enhetschef för Gladas serviceenhet i Vanda fanns det inte mycket annat än vita väggar

och tak att utgå ifrån. Det var bara att kavla upp ärmarna och börja från noll, vilket passade Marit bra som inte är rädd för utmaningar. Saven har en bakgrund som barnträdgårdslärare och har jobbat många år inom olika daghem i Helsingfors och Vanda. Till grunden är hon närvårdare, men har sedan i vuxenålder studerat vidare till barnträdgårdslärare och socionom. Förtillfället avlägger hon studier för en högre YH-socionomexamen. Innan hon tillträdde som enhetschef för Gladas hade hon hunnit jobba en kortare tid som handledare på Södis serviceenhet i Borgå, så en del kännedom om Kårkulla hade hon i bakfickan som ny enhetschef.

Vilka var de största utmaningarna? - Kårkulla var visserligen bekant från tidigare och alla kollegor har varit hjälpsamma och jag har fått stöd, men det finns inte många i personalen som har öppnat en helt ny enhet. När jag har frågat har jag ofta fått till svar, ”oj vilken bra fråga, men det vet jag inte tyvärr!” Kommer man som ny enhetschef så finns det hjälpmedel som handbok och årsklocka, men det är så mycket mer man behöver stöd och hjälp med, konstaterar Marit. Personalsituationen var svår till en början. Marit berättar att hon nu har fem anställda och om två veckor kommer de att vara sammanlagt sju i personalen. Sammanlagt skulle det behövas en personalstyrka på sammanlagt 11 personer, för att kunna fylla alla boendeplatser på enheten. Varför

Vad var det som fick dig att söka enhetschefsjobbet? -Att få öppna något nytt och att få vara med och planera. Jag är inte rädd för utmaningar, utan tycker om att hålla i trådarna och att ta reda på saker och ting. Ju mera jobb jag har, destu effektivare är jag oftast, poängterar Saven. 16

det har varit problematiskt med att få personal till enheten beror på många faktorer. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många svenskspråkiga närvårdare i huvudstadsregionen. Lönen kan vara en annan orsak och Saven tror också att Vanda som ort inte är så attraktivt. Hon berättar att många därför blir förvånade då de besöker serviceenheten och


Marit Saven Ålder: 43

Bor: Sibbo

Familj: gift och tre barn,

dottern har flyttat hemifrån Utbildning: socionom

Jobbar som: enhetschef på Gladas serviceenhet i Vanda

Intressen: båda pojkarna spelar fotboll och musiken förenar hela familjen

Gillar: att umgås med familj och vänner. Sommar och sol och filmkvällar Ogillar: orättvisa och småkryp

Planerar göra i vår: hälsa på dottern som bor i Sverige

17


GLADAS SERVICEENHET

Text | Malin Johansson Bild | Privat

märker att Gladas har många fina grönområden och promenadstigar och dessutom är buss- och tågförbindelserna goda, vilket speciellt yngre personer har uppskattat. Enheten har också en lägenhet som är reserverad för daglig verksamhet där brukarna har möjlighet att till exempel pyssla, spela eller läsa en bok. I huset finns också ett allmänt utrymme där man kan umgås enligt behov och önskemål och till exempel äta tillsammans. Saven berättar att det är väldigt olika, en del brukare föredrar att äta sina måltider i den egna lägenheten, medan andra föredrar socialt umgänge och gärna vill äta tillsammans med andra. Alla lägenheter, det finns både en- och tvårummare, har dock eget kök, liksom badrum och terrass eller balkong. Dessutom finns det en möblerad lägenhet för korttidsvård. Hurudan är du som ledare, vad är viktigt för dig? - De som bor här ska känna att de är självständiga och delaktiga i samhället, som vem som helst annan, jag vill mera vara den tysta ledaren som inte syns, men finns tillhands i bakgrunden, understryker Marit.

Annika Moisanen bor på Gladas serviceenhet och uppskattar de goda buss- och tågförbindelserna.

Förtillfället bor tre brukare på Gladas och fler brukare står i kö och kommer att flytta in, bara personal-

Vad uppskattar du mest i ditt arbete som enhet-

styrkan tillåter det. Det är ungdomar i tjugo-årsål-

schef?

dern som bor på Gladas och gemensamt för dem är att de för första gången har flyttat hemifrån,

- Jag uppskattar väldigt mycket kontakten till an-

vilket förstås har medfört en del utmaningar, både

höriga och att jag får vara fysiskt stationerad på

för brukarna själva och för personalen. Men Saven

enheten, vilket inte alla enhetschefer har möjlighet

konstaterar att kommunikationen med de anhöriga

till. Nu har jag dagligen kontakt med personalen.

har fungerat smidigt och man håller regelbundet

Det är ärliga människor man jobbar med, man får

kontakt. Personal finns dessutom på plats dygnet

genast respons av brukarna och behöver inte fun-

runt ifall hjälp behövs och Marit lyfter också fram

dera på om man har gjort något rätt eller fel. De

lägenheten som finns reserverad för dagverksam-

anställda här har uppskattat mycket att de har fått

het.

vara delaktiga i processen med att starta upp verk-

- Vi julen samlades brukarna där för att baka till-

samheten från början. Vi gör på vårt sätt och det

sammans på kvällarna, berättar Saven.

har fungerat bra, småler Marit.

18


Gladas serviceenhet erbjuder boendeverksamhet som beaktar brukarnas självbestämmande, egna önskemål och behov. Man vill motivera och stödja brukarna till en självständig vardag och ett tryggt liv.

Goda buss- och tågförbindelser ligger nära liksom grönområden och promenadstigar. Läs mera om Gladas på http://www.karkulla. fi/enheter/mellersta-nyland/ 19


GÄSTKOLUMN: Veronica Kalhori

Min bakgrund är i själva verket väldigt anspråkslös och största delen av min barndom var omgiven av krig och förföljelse.

20


Att vara färgad kvinna i Finland, är det mission impossible?

S

om en kvinna med invandrarbakgrund blir jag upprepade gånger tillfrågad vad jag tycker om Finland och hur jag trivs här. Jag antar att man egentligen vill

höra vad Finland betyder för mig. Eller är det vad

komma så här långt i mitt nya hemland. Jag funderar väldigt ofta på vad hen kan åstadkomma om hen tillåts drömma och om hen ges möjlighet till att förverkliga sina drömmar. Min

jag hellre vill berätta om?

berättelse visar att Finland är möjligheternas land.

Jag kom med min familj som kvotflykting till Finland

som en sådan. Utan, jag ser mig som en fullvärdig

då jag var 14 år gammal. Allt vi hade med oss var lite kläder. Vi hamnade i Korsholm, där vi fick en ny början i livet. Det känns som att jag föddes på nytt just då. Vi konfronterades med nya omständigheter och en helt ny kultur. Det var mycket nytt att lära sig och att anpassa sig till. Jag lärde mig först svenska och senare även finska. Jag avlade studentexamen, varefter jag studerade till en doktorsgrad. För tillfället jobbar jag i riksdagen, alltså

Visst är jag en färgad kvinna, men jag ser mig inte medlem i det finska samhället som har tagit vara på alla de möjligheter som hen blivit tillgiven. Jag vill att andra ser mig med samma ögon. Och visst vill jag ge tillbaka, inte utav skuldkänslor, utan helt enkelt för att jag är tacksam och jag vill vara lojal. Jag hoppas att Finland även i fortsättningen är ett land där var och en oavsett sin bakgrund får möjlighet att förverkliga sina drömmar. Jag vill se

det högsta beslutsfattande organet i Finland.

ännu mer färgade kvinnor på olika poster. Vem vet,

Ännu idag, nästan 20 år senare, funderar jag på

till president. Mission helt possible, säger jag.

kanske en vacker dag får Finland en färgad kvinna

min resa, som egentligen inte varit så lätt, och under vilken mycket skett. Hur kommer det sig att en invandrarkvinna har kommit upp till en sådan position och med en sådan utbildning? För många

Veronica Kalhori, Filosofiedoktor

kan detta låta omöjligt, nästan mission impossible. Min bakgrund är i själva verket väldigt anspråkslös och största delen av min barndom var omgiven av krig och förföljelse. Jag har dock inte låtit mina trista erfarenheter göra mig bitter, utan jag har haft och har fortfarande drömmar precis som alla finska vuxna kan ha. Jag har kämpat och arbetat hårt för det jag är idag. Men min framgång har jag inte skapat ensam, utan ett stort tack går till det finska välfärdssamhället, som möjliggjorde det åt mig att 21


SENIORRUTAN

Text | Zusine Degerlund-Mattsson Bild | Pixabay

Seniorrutan Kårkulla seniorer r.f.

L

äser i tidningar, ser på TV, hör på nyheterna

orkar eller vill arbeta under en sådan press som gör

i radion, läser på nätet och hör på debat-

att de inte känner tillfredställelse med sitt viktiga ar-

ter i min omgivning om äldrevården/om-

bete. Givetvis finns det även fungerande service-

sorgen i Finland. Snälla nån, vart är vi på

hem, där ledarskap, kompetens och etik fungerar.

väg? Privata servicehem för äldre läggs ner på gr-

En stor eloge till dem! Alla äldre har dock inte ekon-

und av grava misstag i vård och omsorgsåtgärder.

omisk möjlighet att kunna välja det bästa boendet.

De gamla och sjuka får inte den vård och omsorg

Ja, inte känns det roligt att tänka på den dagen

de behöver. Det kan till och med vara farligt att bo

man själv behöver hjälp. Dagens äldre lever också

på äldreboende! Personalresurser finns inte och de

längre och vi blir bara fler. Det gäller verkligen att

som finns är inkompetenta och ifrågasatta om de

vara ordentligt påläst till nästa val av politiker.

överhuvudtaget skall arbeta med vård och omsorg. Detta är vad media förmedlar.

Tankarna går onekligen till då jag ännu var i arbetslivet. Jag tänker då på Kårkulla samkommuns

Varje kommun har det yttersta ansvaret att se till

gruppboenden med egna små lägenheter i nära

att de äldre som behöver vård och omsorg i kom-

anknytning till gemensamma utrymmen. Hjälpen

munen också ska få en trygg, värdig och profes-

fanns i huset när någon så behövde. När hjälp-

sionell sådan. Alltför ofta har Valvira fått anmälning-

behovet blev större fanns möjlighet att flytta från

ar om grava misstag i vården/omsorgen i boenden.

lägenhet till ett rum i gruppboendet på samma

Främst har det gällt privata äldreboenden. Men kri-

boende med tillsyn dygnet runt. Bäst av allt var en

tik har även riktats till den offentliga äldrevården.

kunnig och engagerad personal med hjärtat på rätta stället.

Den kommunala äldreomsorgen verkar också spara på resurser i så hög grad att personalen inte 22

Kommer ihåg att jag tyckte att i ett liknande boende


ANHÖRIGENKÄT

skulle jag kunna tänka mig att bo på äldre dagar. Nu är det snart 10 år sedan jag lämnade arbetslivet. Jag önskar innerligt att Kårkulla fortfarande har möjlighet att hålla den kvalitativa flaggan högt. Det är inte de många åren i livet som är viktiga. Det är det liv som åren innehåller ända till livets slut som är det viktigaste.

Det är det liv som åren innehåller ända till livets slut som är det viktigaste.

Kårkulla-seniorer • Föreningen är till för dig som arbetat inom Kårkulla samkommun och är pensionerad. • Kårkulla Seniorer är en aktiv förening som arbetar för medlemmarnas trivsel samt att befrämja de allmänna och gemensamma intressen som finns. • Föreningen anordnar medlemsträffar, har informationsverksamhet, besöker kulturevenemang, gör gruppresor, exkursioner, har gemensamma fysiska aktiviteter med mera. • Du kan ansöka om medlemskap eller om understödjande medlemskap genom att fylla i blanketten för nya medlemmar som finns på: http://karkulla.fi/anstallda/karkulla-seniorer och sända den till: Tettan Lindqvist, kassör och ansvarig för medlemsregister, tfn 040-7282352, e-post tettan@parnet.fi • Medlemsavgiften är 10 €/år. • Ta gärna kontakt med föreningens kontaktpersoner om du vill ha information eller om du har önskemål om verksamheten i din region. 23


BRUKARE MED SPECIALAINTRESSE

1.

Text och bild | Malin Johansson

2. Namn: Katja Nygård Ålder: 45 år Bor: på Katarinegården i Karleby (Soldalens serviceenhet) Jobbar på: Hakalax daghem Familj: mamma Lena, pappa Kaj, lillebror Jan och fästmannen Patrick Gillar: min kontaktperson Maria, man kan skratta med henne Ogillar: ormar och spindlar Sommarplaner: en resa till Umeå och ett läger i juli tillsammans med Patrick

3.

1. Katja har vinterbadat regelbundet i nio år. 2. Med hjälp av vinterbadandet håller sig Katja frisk. 3. Katja tillsammans med fästmannen Patrick.

24


“Man ska inte tänka något, bara fara” Utan en minsta tvekan glider Katja Nygård ner i det iskalla vattnet en solig vintereftermiddag i februari. Iklädd baddräkt, en röd fleecemössa, ett par handskar och ett par simskor tar hon snabbt några simtag, ställer sig på badtrappan och säger ”nu är det din tur”.

J

ag har aldrig någonsin vinterbadat och kan bara fantisera om hur det känns då den varma kroppen möter det iskalla vattnet. För Katja Nygård är det annorlunda, vinter-

badandet har redan blivit en rutin för henne då hon är inne på sitt nionde år som inbiten vinterbadare. Katja är uppvuxen i Karleby och bor på Kårkullas boende Katarinegården i en egen lägenhet. Hon uttryckligen trivs som fisken i vattnet i den egna lägenheten liksom i vinterbadsbassängen vid stadens badanläggning. Det var i tiderna Katjas mamma Lena som lockade med henne till simhallen för att pröva på vinterbadandet. Den främsta orsaken till att Katjas mamma ville att hon skulle pröva på det var att Katja hade varit så mycket sjuk under den senaste tiden. Redan som liten genomgick hon en hjärtoperation och i vuxenlivet drabbades Katja gång på gång av förkylningar och mykoplasma. Sedan hon började vinterbada har hon varit så gott som frisk hela tiden. Katja minns ännu hur det var för nio år sedan då hon skulle ta sitt första vinterbad.

- Jag tänkte att nu måste jag ta mig i kragen och våga mig i vattnet. Vi var vid simhallens utebad. Men det kändes bara bra. Man är så kall och skön efteråt, förklarar Katja. Från och med det doppet har Katja regelbundet vinterbadat en gång i veckan. På måndag eftermiddagar hämtar Katjas mamma henne från Katarinegården och så styr de kosan mot stadens vinterbad. Hela processen brukar ta cirka två timmar och Katja förklarar hur viktigt det är att man är rätt klädd. - Då man vinterbadar ska man komma ihåg att ha mössa på och jag har också handskar, det är speciellt viktigt om det är isigt. En gång har jag gjort ett misstag som jag inte skulle få göra. Jag föll omkull och fick ett ganska stort sår på mitt knä. Den gången kunde jag inte fortsätta, utan var tvungen att åka hem. Så man ska vara försiktig och inte hoppa från en isig trappa, påpekar Katja. Där står jag iskall, iklädd mössa, handskar och ett par stora sockor på fötterna. Katja spänner blicken i mig och jag förstår att det är nu eller aldrig som 25


BRUKARE MED SPECIALINTRESSE

Text och bild | Malin Johansson

- Efteråt blir man trött och hungrig. Då smakar det gott med varm kakao och en smörgås.

Katja Nygård

Från vänster: Katjas mamma Lena, som gör Katja sällskap i bassängen. Till höger Katja.


gäller. Jag tar sats och går ner i det kalla vattnet och hör någon ropa i bakgrunden att jag måste komma ihåg att andas också. På några sekunder har jag doppat mig, det sticker till i huden, och jag försöker så snabbt som möjligt ta mig upp ur vattnet med sockor fyllda med iskallt vatten. Den enda tanken som slår mig då jag kommer upp är ”yes, jag gjorde det, jag gjorde det!”. När den värsta nervositeten har lagt sig och jag slappnar av, börjar jag förstå vad alla talar om. En skön känsla av lugn och harmoni fyller kroppen och jag fryser inte det minsta, tvärtom. Katja ser nöjd ut och vi går in för att värma oss en stund i bastun. Jag har infriat mitt löfte till Katja om att Omslagets reporter nog också ska testa på att vinterbada.

På bastulaven träffar Katja och hennes mamma många bekanta och det märks att det är samma gäng som träffas vecka efter vecka. Katja berättar att proceduren alltid ser ut på samma sätt. - Vi simmar alltid tre gånger. Första gången utan bastu. Då ska man ska inte tänka något, bara fara. Efter andra och tredje doppet går vi i bastun och värmer oss. Med rosenröda kinder, en kurrande mage och med ett lyckorus i kroppen drar vi på oss varma kläder. Det kalla badet och den stress som kroppen utsatts för gör att endorfinerna flödar. Att klä sig varmt efter vinterbadandet är trots allt viktigt. - Efteråt blir man trött och hungrig. Då smakar det gott med varm kakao och en smörgås. Sedan sover man gott, som en liten gris nästan, skrattar Katja.


PRO GRADU AVHANDLING

Text och bild | Malin Johansson

Kan Du ge 10

minuter av din dag? Rebecka Lindholm har i sin avhandling pro gradu skrivit om HYP-metoden som handlar om uppmärksam samvaro i samspel. Hon hoppas nu att metoden ska få en större spridning och uppmanar alla som jobbar med personer som är i risk för social isolering att ta till sig denna enkla och effektiva metod för att öka dessa personers livskvalitet.

Ä

mnen som psykologi, fysiologi och anatomi intresserade Rebecka redan i ett tidigt skede av gymnasiestudierna och då hon fick höra talas om den nyuppstartade logopediutbildningen vid Åbo

Akademi beslöt hon sig genast för att söka in till utbildningen. Rebecka kom in och påbörjade den femåriga utbildningen och har precis i dagarna fått sin avhandling pro gradu godkänd och kan titulera sig som legitimerad talterapeut. Lindholm berättar att logopedistudierna innehåller mycket praktik och den längsta praktiken, fältpraktiken, utförde Rebecka på Kårkulla samkommun vid Expert- och utvecklingscentret i Pargas. Fältpraktiken är fyra månader lång och tanken är att man då jobbar precis som en utexaminerad talterapeut. I och med fältpraktiken kom Rebecka i kontakt med Kårkullas dåvarande ledande terapeut Pia Lindevall som föreslog att Rebecka kunde skriva sin pro gradu avhandling om den så kallade HYP-modellen. Rebecka nappade på idén och satte igång med graduarbetet redan under fältpraktiken. 28

- Jag gjorde terapierna till gradun samtidigt som jag hade fältpraktiken. Det innebar sammanlagt 20 sessioner av HYP-terapi med tre deltagare under en period på fyra veckor, förklarar Rebecka. För många inom Kårkulla är HYP ett känt begrepp och innebär uppmärksam samvaro i samspel. HYP är en förkortning av finskans Huomioivaa Yhdessäoloa Päivittäin och grundar sig på verksamhetsmodellen HOP (Hanging Out Program. Interaction for People at Risk of Isolation, 2008) som den australiensiska talterapeuten Sheridan Forster skapat. Rebecka förklarar att grundtanken med HYP-modellen är att alla människor behöver få samspel med andra och att lyckade erfarenheter sedan sporrar till att öka samvaron ytterligare. - Det skulle vara bra om så många enheter som möjligt skulle ta denna metod i användning, speciellt de enheter som har klienter med grav och svår psykisk utvecklingsstörning eller autism, sådana klienter som är i risk för social isolering, poängterar Lindholm.


-Det skulle vara bra om så många enheter som möjligt skulle ta denna metod i användning

Rebecka Lindholm Ålder: 26

Uppvuxen i: Tenala

Familj: storebror, mamma och pappa samt pojkvän.

Utbildning: studerat logopedi vid Åbo Akademi. Intressen: datorer, främst olika spel på nätet. Gillar: familj, vänner. Att läsa böcker. Ogillar: stress, isigt och halt före.

Sommarplaner: jag kommer att jobba hela

sommaren, jag har fått jobb som talterapeut på Folkhälsan Aktuell som: graduskribent kring ämnet HYP-terapi

Lindholm förklarar vidare att HYP-metoden lämpar sig väl för de personer som behöver mycket stöd i samspel och som är i risken för att bli missförstådda. Många gånger kan kommunikation vara en utmaning för närstående eller vårdare i och med att denna klientgrupp inte använder ett talat språk. - Metoden är egentligen ganska lätt och simpel att använda och många vårdare gör det kanske automatiskt. För den som vill läsa mera om metoden lönar det sig att besöka webbsidan papunet.fi, där hittar man mycket information om metoden, intygar Rebecka. Syftet med Rebeckas pro gradu avhandling var att undersöka om det förekom förändringar i kommunikativa handlingar hos personer med grav och multipel intellektuell utvecklingsstörning. 29


PRO GRADU AVHANDLING

Undersökningen utfördes på Kårkulla vårdhem i Pargas och målet var att hålla 10 minuters terapisessioner per dag i fyra veckor med tre klienter. Terapierna filmades och analyserades. Kortfattat kan man säga att Rebecka använde sig av tre olika variabler i sin analys: ögonkontakt, orientering (främst huvudet) och ljudande. Sedan kalkylerades och konverterades deltagarnas användning av dessa variabler till ett socialt engageringsindex-poäng. Till sist analyserade Lindholm poängen kvalitativt samt visuellt med grafer. Resultaten från undersökningen visar på en ökning i den kommunikativa handlingen ögonkontakt hos alla tre deltagare. Orientering var den andra mest använda kommunikativa handlingen. Det skedde en ökning i användningen av orientering hos två deltagare och ingen märkbar förändring hos en deltagare. Ljudande var den minst använda kommunikativa handlingen hos alla deltagare. Sammanfattningsvis skedde det en ökning i användningen av variablerna i de flesta fallen i undersökningen. - Det finns inte så mycket forskning i Finland kring HYP-metoden, och inte generellt sätt heller, påpekar Lindholm och säger att hon hoppas att metoden ska spridas då den är mycket lätt att använda och målet är att öka livskvaliteten för klienten.

30

Text och bild | Malin Johansson

Resultaten från undersökningen visar på en ökning i den kommunikativa handlingen ögonkontakt hos alla tre deltagare.


BERÄTTELSER

Text och bild | Malin Johansson

Med papper, penna och fantasi

I fantasin kan man lämna alla begränsningar bakom sig. Man kan drömma och föreställa sig hur livet kunde vara. Just idag befinner sig Mats, Mia, Ann, Hjalmar och Jesper i pulkabacken. Det är strålande solväder och den varma chokladen är nedpackad i ryggsäcken. Allt är precis som det ska vara – brukarna fantiserar och Linda skriver. 31


BERÄTTELSER

”Vem ska vi skriva om idag?” frågar Linda där hon sitter i soffan omgiven av fem brukare som ivrigt väntar på att få sätta igång. Linda Juslin jobbar som handledare på Mocca serviceenhet i Pargas och för henne har berättelse och fantasi alltid varit en viktig del av hennes liv. Ibland kommer svaret snabbt då Linda frågar. Ibland får de fundera lite tillsammans innan fantasin tar fart och berättelsen börja utforma sig. Linda berättar att alla får delta just så mycket de själva vill. En del dagar har man massor av idéer och tankar. Andra dagar är det skönt att bara sitta och lyssna. Sakta men säkert byggs en berättelse upp. Brukarna kommer med idéer och Linda skriver. Idag tar fantasin dem till pulkabacken och huvudpersonen Sara drömmer om att få åka pulka, trots att hon använder rullator och inte har åkt pulka på åratal. Linda ställer frågor: ”Vad tycker Sara om att göra? Hurdant väder är det? Är det veckoslut eller vardag? Vad händer? Går allt bra eller är det något som går på tok? Hur känns det för Sara?” Ibland skenar fantasin iväg, någon tappar koncentrationen för en stund, men Linda är skicklig på att fånga upp den röda tråden och så fortsätter man igen. - En viktig princip för oss är att alla idéer är bra, konstarerar Linda. En del kanske inte passar in just i den här berättelsen, men dem skriver vi upp och använder senare. Om det finns flera idéer kan vi rösta vilken vi ska använda eller så väljer en brukare som inte har sagt så mycket, fortsätter Linda. Efter cirka 30 minuter är berättelsen klar. Alla är övertygade om att det har varit en spännande resa till pulkabacken med Sara som huvudperson och alla är glada över att Sara vågade sätta sig i pulkan och känna den hisnande farten då pulkan susade ner för backen. Nu har brukarna gjort sitt och det blir Lindas uppgift att pussla med sina antecknin32

Text och bild | Malin Johansson

gar så att det blir en sammanhängande berättelse. Linda påpekar att hon ändå försöker bibehålla så mycket som möjligt av den stämning och de formuleringar som kommit upp i processen, då hon sedan sammanställer texten. Nästa gång då gruppen träffas igen, det brukar vara en gång i veckan, läser Linda upp det som hon har skrivit. - Ofta ser jag hur brukarnas ögon lyser upp, då jag läser upp berättelsen, säger Linda. De lyssnar och minns och känner kanske igen någon del som just de hittade på. Ibland applåderar vi åt oss själva, ler Linda. - Det blir ofta bättre än vi hade förväntat oss, säger Mia. Ett återkommande tema i berättelserna är personer med intellektuell funktionsnedsättning och det är ju också ett område som brukarna själva är experter på. Maten spelar ofta en viktig roll i brukarnas berättelser och Mats inflikar att sport är hans favorittema. Linda berättar att man har bjudit in utomstående att delta i gruppen som till exempel handledare och studerande och då det kommer in nya personer i gruppen får man också nya idéer och tankar. Brukarna är överens om att man vill utmana andra att också börja med detta inom Kårkulla. – Man behöver inte sätta ribban så högt och inte skriva så långt heller, inflikar Linda och Mats intygar att det enda som behövs är bra humor och handstil. Texterna brukar vanligtvis bli en till tre sidor långa. Linda lär också brukarna hur texterna är uppbyggda och undervisar dem en del i berättelseteori. Tillsvidare har man diskuterat vad en berättelse är och pratat en del om berättelsers uppbyggnad och då har Linda utgått ifrån frågeorden Vem, Var/När


och Vad.

då brukarna försökte föreställa sig Emil i Lönneber-

- Vi har diskuterat mycket om ur vems perspektiv

Genom berättelser kan man ta ett steg bort från

en berättelse är berättad. Det var ett ganska svårt tema, men efter många diskussioner kan brukarna utan större problem identifiera vem det är som berättar. Vi har också pratat en hel del om att personerna i en berättelse kanske inte vet allt det som läsaren vet, påpekar Linda. Gruppen har också pratat om hur tidsperioden och platsen där berättelsen utspelar sig påverkar handlingen. Detta gjorde man genom ett experiment

ga i vår tid. vardagen. Linda anser att berättelser också kan vara ett sätt att uttrycka känslor och påpekar att det kan kännas befriande att låta en fiktiv person ge namn åt de känslor man själv har svårt att sätta ord på. - Jag anser att alla människor har rätt att fantisera och drömma och att uttrycka det de har inombords. Att hitta på berättelser tillsammans är ett sätt att göra det, avslutar Linda.

Från vänster: Mia Rönnholm, handledare Linda Juslin och Mats Nordström.

33


BERÄTTELSER

En dag i pulkabacken Av Hjalmar Toivo, Mia Rönnholm, Ann Isaksson, Jesper Cederlöf, Mats Nordström, Malin Johansson, Linda Juslin En kall och snöig vinterkväll satt Sara och hennes vänner på boendet och tittade på skidning i TV. ”Tänk vad det skulle vara roligt om jag kunde skida,” sa Sara. Det var länge sedan hon hade kunnat skida. Nuförtiden hade hon till och med svårt att gå. Hon behövde sin rollator för att inte falla. Men nog skulle det vara roligt att åtminstone få vara ute i skidbacken, tänkte hon. Man skulle ju kunna grilla korv och ha med sig varm choklad. Hon berättade det här för personalen och de andra boarna. Och vips bestämde de sig för att fara till pulkabacken på veckoslutet. Veckoslutet kom och de tog en taxi till pulkabacken. De åkte via butiken och köpte korv och potatissallad. Varm choklad hade de med sig hemifrån. När de kom till pulkabacken började de andra genast åka pulka. Och en del åkte skidor. Sara stod bredvid och tittade på. Hon kände sig ledsen. Hon ville också åka pulka. Hon mindes hur roligt det hade varit att åka pulka när hon var liten. Och nu stod hon här med sin rollator som bara ville fastna i snön. Personalen märkte att Sara var ledsen. En av dem kom fram till henne och frågade: “Hur är det med dig, Sara?” “Jag vill inte ha den här dummar rollatorn,” sa Sara. Hon var så ledsen att det gjorde ont i bröstet. “Jag vill åka pulka!” “Hm, det kanske går att ordna,” sa personalen. “Om jag hjälper dig lite så...” “Kan man åka pulka fast man har rollator?” undrade Sara. “För då vill jag göra det!” Personalen hämtade en pulka och Sara försökte sätta sig i den. Men det var svårt. Hon höll hårt i rollatorn och försökte få ena foten i pulkan. Men det kändes som om pulkan bara ville glida iväg. Hon var så rädd att falla och slå sig. “Det går ju inte!” sa hon till personalen. Hon kände sig både ledsen och arg. “Nog ska det gå,” sa personalen. “Kanske om jag lyfter dig.” Personalen kallade på sin kollega och tillsammans lyfte de ner Sara i pulkan. En tog henne under armarna och den andra lyfte hennes fötter. Och så satt Sara i pulkan! Hon tog ett hårt tag i pulkans sidor och ropade: “Nu ska det åkas!” En av personalen puffade till pulkan så att den började glida. Den andra sprang bredvid och höll i bandet så att pulkan skulle gå rakt. Sara skrattade och skrek hela vägen ner för backen. Det kittlade i magen och den kalla vinterluften gjorde så att det stack lite i kinderna. Men det var bara roligt. Så skulle det ju vara när man åkte pulka. Det mindes Sara från sin barndom. När de hade kommit ner för backen och pulkan hade stannat ropade Sara: “Igen! Jag vill åka igen!” Och det fick hon. Personalen drog upp henne för backen och så åkte de igen. Sara kände sig lycklig. Tänk vad härligt att hon kunde åka pulka trots att hon hade rollator.

34


NY I REDAKTIONSRÅDET

Bild | Malin Johansson

Linda Juslin Ålder: 39

Uppvuxen i: Borgå

Utbildning: socionom, filosofiemagister Intressen: handarbete, skrivande

Jobbar som: handledare på Mocca serviceenhet /Annexet i Pargas

Aktuell som: ny medlem i redaktionsrådet för Omslaget

J

ag heter Linda Juslin och jag är 39 år gammal. Jag är född och uppvuxen i Borgå, men flyttade till Åbo för att studera och där bor jag fortfarande. Jag jobbar som hand­

ledare på Mocca serviceenhet / Annexet och jag stortrivs med mitt jobb. Jag och mina två kollegor arbetar med en grupp på 14 brukare. Arbetet är varierande och intressant och det är alltid trevligt att komma på jobb. Till utbildningen är jag socionom och filosofie magister med engelska som huvudämne. En lång tid gick mina karriärplaner ut på att forska i litteratur, men i slutskedet av mina engelskastudier fick jag sommarjobb på Kårkulla och sakta men säkert förändrades mina mål. Jag insåg att det är här som jag hör hemma, så jag sadlade om och studerade till socionom. Det är ett beslut som jag inte har ångrat en enda sekund. Mina två stora intressen är handarbete och skrivande och jag är så lyckligt lottad att jag får använda mig av båda i mitt jobb. En stor del av brukarnas jobb på Annexet består av handarbete och jag tycker om att få handleda och hitta på nya idéer. Jag och en grupp brukare skriver berättelser tillsammans och i och med det har mitt intresse för lättläst väckts. Jag har börjat öva mer och mer på att skriva lättläst och genom att sedan läsa upp mina texter för brukarna får jag en stor

mängd feedback. Min första tanke när jag såg att redaktionsrådet behöver en ny medlem var att det skulle vara trevligt med nya utmaningar och att det här skulle vara en bra möjlighet för mig att få arbeta mera med texter och språk. Men när jag funderade mer på saken insåg jag att min tid i redaktionsrådet också kommer att ge mig nya erfarenheter och möjligheter att utvecklas i mitt handledarskap och jag hoppas att det jag lär mig ska ge något också för brukarna. Min grupp har redan gett mig ett första uppdrag: ”Linda, berätta sen för oss hur Omslaget blir till”. Och det ser jag fram emot att göra. 35


HÖSTGALLUP VÄNSKAPENS CAFÉ

Text | Sara Eriksson Bild | Privat

Trattoria

Tranquillo Det var våren 2013 som det hela fick sin början. Tiina Rosenback från Café Tinka i Kristinestad besökte en mat- och vinmässa i Helsingfors och kom i kontakt med ett pop-up café där personer med intellektuell funktionsnedsättning var med och jobbade. Arrangören var Riihimäen yhdistys där Tiinas svägerska var med som handledare.

U

rsprungsidén kommer från restaurangen Gli Amici i Italien och togs till Finland av teolog/författare Jaakko Heinimäki. De första med att ordna ett pop-up café i Finland var Res-

taurang Kamu, på Hamina Tattoo år 2012. Kamus projekt lyckades väl och utvecklades till Finlands första restaurang där arbetarna är personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tiina blev inspirerad och tog med sig idén tillbaka till Kristinestad. Där tog hon kontakt med Kårkullas serviceenhet Sydboda och Eskoos boendeenhet Merituuli för att fråga om det fanns intresse för att förverkliga ett liknande projekt i hemstaden. Meningen med projektet var att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning en möjlighet att arbeta och få synlighet i samhället samt att ha roligt! Såväl Sydboda som Merituuli kom ivrigt med i pop-up projektet och planeringsmöten bokades in. Namnet Trattoria Tranquillo bollades fram med en tanke om att behålla det italienska ursprunget i namnet samt att betona att caféet skulle vara lugnt och ske i arbetarnas tempo. På Kristinestads 36

sommarmarknad samma år öppnades således Trattoria Tranquillo som ett av Finlands första popup cafén med personer med intellektuell funktionsnedsättning som serveringspersonal. Menyn var inspirerad av det italienska köket och maten tillverkades av lokala råvaror. Produkterna sponsrades av lokala företag och på så sätt kunde all vinst gå till arbetarna. I övrigt ordnades också musikframträdanden och lotteri i caféets tält. Alla hade enhetliga arbetskläder med eget namntryck på, samt en bild av Trattoria Tranquillos logo. Arbetspassen delades upp så att alla fick jobba så mycket eller litet de ville under de tre dagarna som sommarmarknaden pågick. Med stöd av personal från respektive enhet och Café Tinkas personal sköttes serveringen med bravur. Projektet och samarbetet var lyckat och gav mersmak. Sedan det första tillfället har Trattoria Tranquillo varit med på julbasar, julöppning, kulturevenemanget Öppna portar, påskevenemang, Naisday basar, Kristinestads vårmarknad med mera. Arbetarna brukar sälja allt från grillkorv och kaffe till egengjorda bakverk och hantverk.


Bild från Trattorias första pop-up café på Kristinestadssommarmarknad 12-14.7.2013.

Du kan läsa mera om Trattoria Tranquillo på deras Facebooksida: www.facebook.com/trattoriatranquillo/

Det senaste projektet som genomfördes i oktober

Mellan rätterna fick gästerna njuta av musik och

förra året var av det litet mer omfattande slaget.

underhållning. Kvällen blev en succé med utsökt

Då ordnades ”Unika vänners middag på Gastro”

mat och en servering som gick som en dans!

i samarbete med en lokal restaurang. Middagen bestod av en tre-rätters meny med varmrökt laxtar-

Tack vare Tiinas engagemang och goda idé om att

tar, hangersteak med pariserpotatis och choklad-

arrangera ett pop-up café i Kristinestad har Tratto-

kaka med havtornsmarmelad och pannacotta.

ria Tranquillo nu funnits i snart sex år. Många är de 37


VÄNSKAPENS CAFÉ

timmar som lagts ner på att planera och verkställa de olika projekten, och många är de personer som ställt upp med sin tid och med olika former av sponsorering. Lika många är även skratten, kramarna, fjärilarna i magen och de stolta minerna över den gemensamma insatsen. Trattoria Tranquillo har inneburit meningsfullhet och delaktighet åt alla inblandade och kommer förhoppningsvis att göra det i många år framöver också. Om ni vill veta mer om Trattoria Tranquillo kan ni gå in på deras Facebook-sida och läsa.

Bild från ”Unika vänners middag” den 15.10.2018.

Lika många är även skratten, kramarna, fjärilarna i magen och de stolta minerna över den gemensamma insatsen.

38

Text | Sara Eriksson Bild | Privat


SNIGEL-TV

Bild | Snigel-TV

v.com

nigelt s . w w w

Visste du om att Kårkulla har en egen TV-kanal?

Snigel-TV gör film av det som i första hand intresserar Kårkullas brukare utgående från deras idéer och sett ur just deras perspektiv. Detta förverkligas av Snigel-TV:s filmteam bestående av brukare och personal från Kvadratens serviceenhet i Vasa.

V

erksamheten startades försiktigt i slutet av år 2011 och kom igång på riktigt våren 2012. Snigel TV:s program finns så gott som i sin helhet tillgängligt på webben: http://www.snigeltv.com. Man gör olika

slags reportage och dokumentärer samt underhållning i form av olika TV-serier, sketcher och kort- och långfilm. Snigel TV

Kvadratens serviceenhet Gneisgränd 1G 65300 Vasa

Tfn 0247 431 625 info@snigeltv.com 39


2

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

4041

Trycksak

0955

Profile for Malin Johansson

Omslaget 1/2019  

Advertisement