Page 1

KÅRKULLA SAMKOMMUN 1 | 2017

Christer Rönnlund om tiden som förtroendevald

TEMA | MODELLER

ÅRGÅNG 39


Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 1/2017 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Eva-Maria Kankainen

Malin Johansson redaktionssekreterare 0247 431 215

redaktionsmedlem 0247 431 377

Tryck: Oy FRAM Ab 2017 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Malin Johansson Pärmbild: Aya Lundsten

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Malin Haapanen redaktionsmedlem 0247 431 231

Följ oss på Instagram: www.instagram.com/karkullasamkommun Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till malin. johansson@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.


Omslaget

1/2017 | ÅRGÅNG 39

4

LEDAREN | En gnutta förnuft behövs

5

AKTUELLT | Kårkulla på Instagram | Björn Nylund vann fototävling

6

INTERVJU med Christer Rönnlund | Förtroendevald i 35 år

10

PÅ CATWALKEN | Old Hollywood som inspiration | Mylly | Ekenäs modeshow

28

ZACHARIAS TOPELIUSSKOLAN | “Toppan ger mig möjlighet att vara mamma”

32

LÄSARPOST | En dag på Mocca serviceenhet

34

SENIORRUTAN

36

GALLUP | Brukargallup med temat Finland 100 år

39

BRUKARRÅDSVAL | Skriftly

3


LEDAREN

En gnutta förnuft behövs

A

rbetet kring social- och

som rent ohumant och kränkande

hälsovårdsreformen fram-

att personers hem och tillvaro ska

skrider. Den 31.1 sändes

vara utsatt för konkurrensutsät-

regeringens proposition om lag

tning med risk för att med jämna

till valfrihet inom social- och

mellanrum

hälsovården på utlåtanderunda.

cent. Även om brukarna skulle

För de brukare som erhåller ser-

få bo kvar i sitt hem och endast

vice från Kårkulla samkommun

producenten skulle bytas ut, är

innebär det enligt förslaget att

det oacceptabelt ur brukarens

de kommer att omfattas av per-

perspektiv. Det är resurskrävande

sonlig

Personlig

och tungt för brukare att vänja sig

budgetering innebär att brukaren

vid ny personal och det tar tid att

får en betalningsförbindelse som

bygga upp en god vårdrelation.

budgetering.

byta

serviceprodu-

beräknas och beviljas på basen av en bedömning av vårdbehovet.

Att kämpa mot väderkvarnar är

Brukaren kan för den budget-

givetvis inte fruktbart, men jag vill

erade summan köpa de tjänster

ändå reflektera kring farhågorna

han eller hon behöver av valfri ser-

med hela social- och hälsovårds-

viceproducent. Om brukaren inte

reformen inklusive valfrihetsmod-

vill välja själv, hänvisar landska-

ellen. Eventuellt kommer det,

pets affärsverk brukaren till någon

utöver landskapens bolag (våra

serviceproducent. Ifall ingen pro-

nuvarande enheter), att finnas

ducerar den service brukaren be-

serviceproducenter

höver, är landskapet ansvarigt att

boende- och dagverksamhets-

själv producera den servicen.

service, men för de personer

som

säljer

som har stort vårdbehov kommer Om lagförslagen godkänns i före-

det inte att finnas ett stort utbud

liggande form innebär det för

av producenter, om något alls.

Kårkulla samkommun att verk-

Detta ställer brukarna i en ojäm-

samheten övergår till landskap-

lik position, för en del finns det

en

samkommunen

valmöjlighet, för andra inte. Därtill

har medlemskommuner i fem

kommer volymerna per service-

blivande landskap och verksam-

producent att bli så små att ett

het i fyra. Boendena och dag- och

specialkunnande blir svårt att up-

arbetsverksamheterna

prätthålla, för att inte tala om spe-

1.1.2019,

bolag-

iseras och experttjänsterna blir

till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning.

samkommun är en lagstadgad samkommun dit alla tvåspråkiga kommuner, utom de Åländska kommunerna, hör. Alla har rätt att få service av oss, men också möjlighet att välja någon annan serviceproducent. Så till den delen finns det redan idag en möjlighet att välja. För att detta konceptskulle kunna fortsätta krävs en förordning om att ett landskap skulle få organiseringsansvar eller att ett samarbetsavtal uppgörs mellan landskapen, samt att denna serviceform inte skulle omfattas av valfrihetslagen. Ingen annanstans i världen har man infört valfrihet inom socialvården och i vårt grannland Sverige är man mycket fundersam över hur det ska lyckas. Hur det än går med reformen får vi ta skeden i vacker hand och vid behov gå in för plan B och C och göra det bästa av situationen. Men så länge det finns minsta lilla hopp om att få in en gnutta förnuft i reformen, som skulle gynna brukarna, jobbar jag för det.

cialkunnande på svenska.

en del av landskapens affärsverk. Service som ges i bolagsform ska

Idag finns det ett fungerande

konkurrensutsättas. Jag ser det

koncept som garanterar service

Kårkulla

Sofia Ulfstedt, samkommunsdirektör


AKTUELLT

Kårkulla på Instagram Tagga #Karkullasamkommun www.instagram.com/karkullasamkommun Nu finns Kårkulla på Instagram! Följ oss!

Björn kammade hem första pris i fototävling

På hösten arrangerade föreningen Kynnys Ry en fototävling med temat tillgänglighet. Björn Nylund från Flätan tog hem första priset i tävlingen med sin bild fotograferad av hans stödperson Annika Lahtinen.

Vinnarbilden. Björn Nylund skuffar butiksvagnen i Citymarket i Åbo. Annika Lahtinen som fungerar som Björns stödperson var den som tog bilden.

Björn och Annika har känt varandra länge i och med att Annika fungerar som Björns stödperson. Till deras gemensamma aktiviteter hör bland annat att gå och handla i Citymarket i Åbo. Det var också här som Annika tog den vinnande bilden av Björn då han skuffar butiksvagnen. Till en början då de gick och handlade var det Annika som skuffade butiksvagen och lade varorna i korgen. Idag gör Björn allt detta själv – allt från att planera butikslistan till att betala i kassan. Det hela fick sin början då ett butiksbiträde frågade om inte Björn själv kunde skuffa sin vagn. Priset som Björn erhöll i tävlingen var ett presentkort värt 50 euro till en fotoaffär. Annika och Björn planerar att eventuellt förstora några fotografier med prispengarna.

Samkommunsdirektörens blogg På Samkommunsdirektörens blogg skriver Sofia Ulfstedt korta texter om aktuella ärenden och om sitt jobb som samkommunsdirektör. Läs bloggen på adressen www.karkulla.fi/samkommunsdirektorens-blogg

Pst... 5


INTERVJU MED CHRISTER RÖNNLUND

Text Malin Johansson | Bild Kårkullas fotoarkiv

Christer Rönnlund Ålder: 70 år Familj: fru, tre vuxna barn Intressen: sommarstugan i Närpes, hugga ved och trädgården Utbildning: speciallärare, har varit pensionär i 14 år Christer Rönnlund har fungerat som förtroendevald inom Kårkulla i 35 år. Hans första uppdrag som förtroendevald inom Kårkulla samkommun var under åren 1985 - 1988 som ledamot i fullmäktige och viceordförande i personalnämnden under samma period. Under åren 1989 - 2000 var Christer Rönnlund II vice ordförande i fullmäktige och ordförande från och med år 2001. Rönnlund har också varit medlem i sektionen för missbrukarvård 2005 - 2012.

6


Förtroendevald i

35 år

“Jag är ingen slipad ordförande, men mån om att alla ska bli hörda ”

7


INTERVJU MED CHRISTER RÖNNLUND

Kårkulla samkommuns förtroendemannaorgani­ sation Högsta beslutanderätten innehas av fullmäktige som väljs för fyra år i taget. Antalet ledamöter väljs enligt antalet svenskspråkiga invånare i medlemskommunerna. Fullmäktige utser revisionsnämnden, styrelsen och de regionala nämnderna för Nyland, Åboland och Österbotten. Fullmäktige har 45 ledamöter.

Text Malin Johansson | Bild Kårkullas fotoarkiv

Christer Rönnlunds första kontakt med Kårkulla var år 1985 då han blev invald i fullmäktige. Christer berättar att han visserligen kände till Kårkulla innan dess, främst genom bekantas barn, men poängterar att hans bakgrund som specialklasslärare bidrog till att han ville jobba för Kårkulla. – Jag har alltid haft en vilja att hjälpa de svagare och utsatta i samhället, betonar Rönnlund. År 1989 valdes Christer till viceordförande för fullmäktige och som ordförande för Kårkullas fullmäktige har han fungerat sedan år 2001. – Jag är ingen slipad ordförande, men mån om att alla ska bli hörda. Jag är mån om att alla ska ha samma värde och att alla ska få säga vad man tycker. Man kan säga att jag är en opartisk ledare och det har jag också fått beröm för, understryker Rönnlund. De bästa minnena som förtroendevald härrör sig till slutet av 80-talet då det sällan fanns några ekonomiska bekymmer. Man kunde fritt investera och köpa det som behövdes. Sedan kom nedskärningarna och allt vad det innebär, vilket Christer minns som en svår tid. En del besvärliga personalsituationer har Christer också upplevt under sin tid som förtroendevald inom samkommunen. – Processen kring Pixnekliniken har också varit tung, säger Rönnlund. Han hoppas av hela sitt hjärta att Kårkullas framtid är ljus, trots att oviss­heten just nu är stor och ingen vet hur det kommer att gå för samkommunen i och med social- och hälsovårdsreformen. För Christer står Kårkulla för Svenskfinland, Omtanke och Kärlek.

8


Kårkulla samkommuns fullmäktige har 45 ledamöter. De nuvarande fullmäktigeledamöterna är valda för perioden 2013-2017.

9


PÅ CATWALKEN

Text Malin Johansson | Bild Aya Lundsten

På Catwalken Var de än går på catwalken gör de succé.De visar upp det senaste modet vad gäller kläder, smink och frisyrer. Efterfrågan är stor. Kårkullas modeller är här för att stanna.

10


11


PÅ CATWALKEN

Text Malin Johansson | Bild Malin Johansson

Old Hollywood som inspiration Stora lockar och pärlor dominerade då Kårkullas modeller från Treklangens serviceenhet äntrade scenen på modevisningen Hair & Style i Helsingfors 23 november.

I

november arrngerade Yrkesinstitutet Prakticum sin traditionella modeshow där tredje årets frisörstuderande visar upp vad de har lärt sig. Denna gång hade man bjudit in brukare från Treklangens serviceenhet för att visa upp frisyrer och kläder. Årets tema för modevisningen var Old Hollywood, vilket tydligt framkom av modellernas frisyrer och kläder. Modevisningen fungerar som ett yrkesprov för frisörstuderandena där de planerar helheter åt modellerna med frisyrer, sminkning och klädsel som matchar varandra. I år var evenemanget extra stort då man hade bjudit in 15 brukare från Treklangens serviceenhet i Helsingfors för att medverka som modeller. Brukarna fick redan några veckor innan själva modevisningen besöka Prakticums frisörsalong där de fick håren klippta och färgade, en del fick också slingor i håret. Handledare Nina Salin från Kårkulla samkommun finns med på modevisningen och fungerar som brukarnas stöd. Hon lugnar sina nervösa modeller och håller koll på tidtabeller och kläder. Salin är glad över att brukarna får en chans att medverka i catwalken. Krister Ekebom från Treklangens serviceenhet berättar att det är första gången han är med på en modevisning. – Lite nervöst är det, men inte så 12

Kårkullas marknadsförare Eva-Maria

Kankainen är i spindeln i nätet då det

gäller Kårkullas modeller. Det var hon som tog initiativ till den första modevisningen

för några år sedan och efter det har många serviceenheter inom samkommunen

hakat på. – Våra modeller har så mycket

att ge och får också själva mycket ut av att få visa upp sig på catwalken, berättar hon.


13


PÅ CATWALKEN

“ “

Text Malin Johansson | Bild Malin Johansson

farligt. Krister intygar att han tar det på talang. Han kommer att bära raka byxor. Johannes Juslin är också en av Treklangens modeller som ska medverka i kvällens visning. Inte heller han är särskilt nervös. Ett par timmar innan hela evenemanget kör igång repeterar man en sista gång i vilken ordning alla ska gå på scenen och den medryckande musiken sprider sig i hela Prakticum. Modellerna hinner snabbt äta en måltid mat innan det är dags att gå upp på scenen.

Lite nervöst är det, men det är inte så farligt

Förutom Kårkullas modeller, medverkar också en grupp barn och ungdomar i modeshowen, där den yngsta är fem år. Showen pågår i en timme och skolans närvårdarstuderande är med och hjälper till där det behövs en extra hand. De brukare som sitter i rullstol behöver hjälp med att skjutas fram på catwalken och överlag kan det vara bra att ha assistans ifall det blir alltför spännande att gå upp på catwalken inför en stor publik.

Med huvudet högt, stilfulla kläder och matchande frisyr och smink är de kvällens givna stjärnor.

Då klockan slår 18.00 är alla redo. Musiken spelar i högtalarna och värdarna berättar att det är dags för de första modellerna att äntra scenen på Hair & Style modevisningen. En efter en tågar modellerna in på catwalken, precis som om de inte gjort annat i sitt liv. Med huvudet högt, stilfulla kläder och matchande frisyr och smink är de kvällens givna stjärnor. Handledare Nina Salin sitter vid ändan av catwalken och hejar på sina adepter och ger dem en uppmuntrande blick. Några händer syns i luften och det går inte att ta miste på den stolthet som modellerna känner. Bredvid catwalken sitter släktingar, vänner och bekanta och applåderar stort. Vilken succé det blev!

14

Krister Ekebom


Några glimtar från Hair & Style mässan i Helsingfors..... .....på bilden längst till höger syns handledare Nina Salin som jobbar på Treklangens serviceenhet i Helsingfors. Nina har hållt i trådarna för modevisningen från Kårkullas sida. Här följer hon stolt med sina modeller på catwalken. ......på bilden under till höger konferencierparet från yrkesinstitutet Prakticum. .......på bilden nedan till vänster Kårkullas modeller från Treklangens serviceenhet. Här på catwalken.

15


PÅ CATWALKEN

Mylly

Med anledning av den Internationella Handikappdagen som årligen firas den 3.12 arrangerade Kårkulla samkommun tillsammmans med Egentliga Finlands omsorgsförbund ett evenemang i köpcentret Mylly i Reso.

16

Text Malin Johansson | Bild Aya Lundsten


3.12 Den Internationella handikapp­ dagen instiftades av FN:s generalförsamling 1992 till syfte att främja förståelsen av frågor som rör funktionshinder och att mobilisera stöd för funktionshindrade människors värdighet, rättigheter och välbefinnande. Den strävar också efter att höja medvetenheten om fördelarna med att integrera människor med funktionshinder i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. (källa: http://www.un.org/ disabilities)

17


PÅ CATWALKEN

Text Malin Johansson | Bild Aya Lundsten

Det var mycket skratt och glada miner då Kårkullas modeller steg upp på scenen.

18


s a l k i N en n i a j a l Lau

19


PÅ CATWALKEN

Text Malin Johansson | Bild Aya Lundsten

Evenemanget i Mylly köpcentrum öpp­ nades av Lassi Lähteenmäki, som är

känd som årets sjusovare år 2016 i Egentliga Finland. Därefter uppträdde bandet Karviset, Riina Ammesmäki och Taage Laiho. Evenemangets höjdpunkt bestod givetvis av Kårkullas modeller som visade upp det senaste modet. Kosmetologlinjen på Axxell stod för modellernas sminkning och frisyrer. Kläderna kom från Seppälä, LUHTA Brand Store och Sokos.

Man ska våga vara sig själv Annika Backman

Artisten Riina Ammesmäki. 20


ANHÖRIGENKÄT

Eva Koivisto och Annika Backman.

På plats fanns också Kårkullas Expertenhet. 21


PÅ CATWALKEN

Ekenäs 22

modeshow

Text Sirkka Koskinen | Bild Nina Ahtola


Hösten 2016 funderade rekryteamet i Västra Nyland på hur vi inom vår region skulle uppmärksamma den internationella handikappdagen 3.12. Någonting konkret som syns och märks på ett positivt sätt i staden. Tanken på en modeshow var säkert också inspirerad av den visning som vi såg i Skanssi köpcentrum våren 2016. Vi skall ha en egen modeshow i Ekenäs!

E

n arbetsgrupp tillsattes för att planera och förbereda det hela. I arbetsgruppen fanns ett tiotal deltagare från Österby-, Dagtek- och Kvarnens serviceenheter, alla absolut noviser inom klädvisningsbranschen, men med en gemensam vision och optimism. Människor vill och behöver bli sedda som de är. Kläder får liv först när de bärs av en människa. Vi vill kombinera de här sakerna till en annorlunda och kreativ modeshow/klädvisning där kläder från lokala och även andra företag visas av människor med och utan handikapp. Vi vill utmana den uppfattningen att snygga kläder endast är till för de unga och slanka, och ge synlighet för den kreativa mångfalden i kläder och människor och möten mellan dessa i form av en visning med både stil, spontanitet och humor.

Samarbete

Vi valde att arrangera modevisningen mitt i stadskärnan, i Kungsen på Kungsgatan, där en stor del av affärerna ligger och där det rör sig mycket människor. Vi kontaktade närmare 20 aff­ ärer och hantverkare i Ekenäs och några även utanför Ekenäs. Vi blev glatt överraskade när nästan alla genast var med på idén. Våra brukare tog till sig modevisningstanken, en del helt entusiastiskt och en del åtminstone med viss nyfikenhet. Vi valde 23


Text Sirkka Koskinen | Bild Nina Ahtola

PÅ CATWALKEN

att ha med många av brukarna, allt som allt hade vi 24 mannekänger, varav fyra personer var förstärkning ”utifrån”. Sammanlagt 16 affärer eller företagare lånade ut sina produkter till visningen. Trevligt var att vi också fick med hantverksmässigt tillverkade produkter av småföretagare. Studerande från Axxell frisörlinje ansvarade för frisyrer och sminkning, Lärkkulla studerande skötte om att ljus och ljud fungerade, och catwalken lånades från Axxell. Som backstage fungerade en tom butikslokal i Kungsen.

Utmaningar

Det var roligt att samarbeta över enhetsgränserna. Vi kom underfund med att det fanns väldigt många detaljer att tänka på och många trådar att hålla i. Stundvis kändes det som att tiden inte kommer att räcka till för att få allt organiserat. De första övningarna väckte nya frågor. Den 3.12 närmade sig väldigt snabbt. Med mycket engagemang och flexibilitet av alla fick vi ändå läget åtminstone nästan under kontroll.

I mitten: Marika “Pian” Huldin tillsammans med studerande från frisörlinjen vid Axxell.

24

Fullträff

Det var svettigt i backstagen före första visningen. Mycket människor och mycket kläder, litet utrymme. En hel del nervositet. De sista presentationstexterna slipades ännu några minuter före visningen skulle börja. Det hade samlats mycket publik i Kungsen, stämningen var förväntansfull. När visningen sedan kom i gång, löpte allting helt otroligt bra, det blev en flow där alla överträffade sig själva. Våra brukare gjorde sina framträdanden med glädjefull spontanitet och en stolt och säker utstrålning. Någon av dem såg ut att växa till sig 10 cm under sitt uppträdande. Publiken rycktes med i stämningen och vi på backstagen var så stolta över våra brukare. Efter visningen samlades vi alla, både arrangörer och mannekänger, på Cafe Zamzam för att äta och dröja kvar i den fina stämningen en stund. Alla delade samma glädje, det var helt underbart att vi fått vara med! Att det som kanske i början ibland kändes som ett för stort projekt hade blivit en fullträff, en proffsig modeshow helt på riktigt!


Efteråt

Feedbacken på visningen och efter den var och har varit enbart positiv och upplyftande! Vi blev stärkta i vår tro på att utmaningar behövs och med dem växer man. Vi hade i något skede tvekat om vi hade alltför många människor med och att det skulle bli kaos, men det visade sig att vi valt alldeles rätt. När vi efter visningarna returnerade kläderna till en av affärerna, fick vi höra att direkt efter den första visningen hade butiken fått en kund som ville köpa plagget hon just sett på vår visning. Fint att visningen gav konkret respons också för vårt samarbetsnätverk! Det har frågats om det blir en fortsättning på detta. Kanske det. Nu är i alla fall grunden lagt för nästa gång. Vi arrangörer har lärt oss mycket om vad man skall komma ihåg att beakta, och i vilken ordning saker behöver göras. Bland annat att marknadsföringen är viktig och man behöver reservera tillräckligt med tid för det. Att det behövs en stor spegel i backstagen.

Det var svettigt i backstagen före första visningen. Mycket människor och mycket kläder, litet utrymme

Från vänster: Casandra Lindholm och Jenny Lundström.

25


PÅ CATWALKEN

Text Sirkka Koskinen | Bild Nina Ahtola

ström d r o p Saga N ch o ström r e g a F Leif den i a r t s e på Ekenäs

26


Simon Kiuru.

Frün vänster: Malin Skreslett och Sabina Vaarimo.

27


ZACHARIAS TOPELIUSSKOLAN

Text Malin Johansson | Bild Malin Johansson

“Toppan ger mig möjlighet

att vara mamma”

Det är liv och rörelse i det stora skolhuset i rödtegel i centrala Helsingfors och inne i gymnastiksalen kan man skymta några ballonger med texten Toppan 100 år. Zacharias Topeliusskolan eller Toppan, som skolan också kallas till vardags, håller öppet hus för att fira sina ståtliga 100 år. Precis som Finland i år firar 100 år gör också Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors det. Lördagen den 14 januari på Zacharias Topelius födelsedag arrangerade man en hundraårsfest i skolan och bjöd in föräldrarna. Idag håller man öppet hus. Monica Björkell-Ruhl är ordförande för smågruppeens föräldraförening och kan inte med ord beskriva hur tacksam hon är för denna skola. - Toppan har gett mej möjlighet att vara mamma, säger Björkell-Ruhl. Hon är mamma till nioåriga Mikael som började i skolan år 2013. Mikael deltar i smågruppsverksamheten Toini som riktar sig till barn med utvecklingsstörning eller autism. Sammanlagt deltar cirka 40 barn i smågruppsverksamheten. Drygt 100 elever i Toppan går i den allmänna undervisningen, Aina, som omfattar årskurs 1-6. I skolan finns också sjukhusskolan Eva där tillfälliga elever från hela Svenskfinland deltar. Totalt har skolan cirka 170 elever. För Monica Björkell-Ruhl var det en självklarhet att välja Toppan då det blev aktuellt med skolstart för Mikael. 28

– Vi hade inga intressen att kämpa för att han skulle ha fått börja i en närskola. Mikaels mofa har också gått i Toppan, berättar Monica och förklarar att Mikael är stolt över att ha en morfar som har gått i samma skola då han var ung. Familjen bekantade sig nog med specialskolan Minerva också, men Toppan kändes rätt för dem. – Mikael behöver hjälp med det mesta från påklädning till övervakning, men han är mycket mån om att få göra saker själv och har en stark vilja, poängterar Monica.

– Mikael pratar mycket och engelskan är stark tack vare You Tube där han fångar upp ord och uttryck, och Mikael hör engelska hemma för föräldrarna talar sinsemellan engelska, fortsätter Monica. I Toppan har Mikael en egen assistent som följer honom hela skoldagen och under skoldagen ingår också ofta olika terapier i Mikaels dagsschema. Monica lyfter fram hur bra det är att dylika terapier och även vissa läkarbesök kan skötas under skoldagen, så slipper familjen sköta sådana ärenden under sena eftermiddagar och kvällar.


100r å

Monica Björkell-Ruhl

är mamma till nioåriga Mikael som går i Zacharias Topelius­­­­skolan i Helsingfors. BjörkellRuhl är också ordförande för smågruppens föräldraförening.

Vi hade inga intressen att kämpa för att han skulle ha fått börja i en närskola

29


ZACHARIAS TOPELIUSSKOLAN

Eleverna i smågruppsverksamheten integreras om möjligt även inom normal undervisningen i små grupper. Det gagnar eleverna att delta i den allmänna undervisningen och de tar modell av dem som kan. - Det bästa med Toppan är undervisningen som är mycket personlig och individanpassad, understryker Björkell-Ruhl. Hon berättar att hon ofta får frågan vilken klass Mikael går i. - Då jag svarar att jag inte riktigt vet, är det många som ser förvånat på mig, fortsätter Monica och skrattar. I Toppan har man redan en längre tid tillämpat fenomenbaserad undervisning, vilket innebär att elever na har olika verksamhetsområden som man fokuserar på istället för enskilda ämnen. Monica Björkell-Ruhl är nu inne på sitt andra år som ordförande för smågruppernas föräldraförening. Hon berättar att det finns många som gärna understöder barn med specialbehov och tack vare understöd från stiftelser och fonder kan man bland annat bygga ett uteförråd på gården där man förvarar olika hjälpmedel. Den aktiva föräldraföreningen har ordnat utflykter, bland annat till ett ridtstall på hösten och nu senast ordnade man en teaterkväll för skolans personal som tack för allt det fina jobb de gör, säger Björkell-Ruhl. Att Toppan är en livskraftig hundraåring går det inte att ta miste på!

30

Text Malin Johansson | Bild Familjens privata

Det bästa med Toppan är undervisningen som är mycket personlig


Mikael började i Toppan år 2013.

Eleverna i smågruppsverksamheten integreras om möjligt även inom normal undervisningen.

31


LÄSARPOST

En dag på

Text och bild: Charlotte Dahlström och Charlotte Nyström

Mocca

Mocca serviceenhet ligger på Strandvägen i Pargas. Där sysselsätts omkring 20-25 högfunktionerade utvecklingsstörda och några handledare. De har ett stort och luftigt utrymme med olika handarbetsstationer till sitt förfogande. Då man kommer in finns det en liten butik, där de säljer sina handgjorda produkter.

U

nder decembermånad hade vi, Charlotte Dahlström och Charlotte Nyström, från Axxell som uppgift att planera, förverkliga och handleda en dag på Mocca. Denna uppgift var även vårt slutarbete. Först skickade vi ett brev med olika förslag på program för dagen till Mocca. Brukarna valde att gå på en promenad på förmiddagen där de fick plocka olika naturmaterial. Vi gick en liten bit till en närliggande skog och där stannade vi och letade material i drygt en timme. Under promenaden pratade vi och lärde känna varandra. På eftermiddagen pysslade och fixade alla med materialet från naturen. Vi gjorde kransar, apelsiner med nejlikor i, olika figurer och små tomtar. Man märkte att detta var någonting som brukarna var kunniga i, vant använde de sig av limpistolen och fantasin flödade inför vad de skulle göra för pyssel av sitt material.

32

Vi valde att inte ha så mycket färdiga instruktioner på vad de skulle göra, utan de fick själva bestämma vad de ville göra och vi handledde dem istället då det behövdes hjälp. Dagen var rolig, givande och annorlunda för oss alla. Brukarna var mycket duktiga och gjorde fina pyssel. Alla var väldigt välkomnande mot oss och vi kände oss delaktiga i gruppen från början, trots att vi bara träffat brukarna någon enstaka gång innan vår dag.


Verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning

Mocca serviceenhet har fyra verksamhetsställen och erbjuder livsorienterandeoch arbetslivsorienterande service både i Pargas och i Åbo. • Enheterna i Pargas och Flätan i Åbo är anpassade arbetsplatser för vuxna personer med funktionsnedsättning. • Målsättningen är att erbjuda meningsfullt arbete och sysselsättning enligt den enskilda arbetstagarens önskemål och behov. • Verksamheten på Strandvägen i Pargas består av 4 grupper: köks-, fixar-, hantverks- och seniorgruppen. Förutom produktivt arbete (matlagning, hantverk och underleveransarbete) sysslar grupperna med data, promenader, konst­ klubbar och högläsning. Cirka 20-25 arbetstagare och 5 handledare arbetar på denna enhet.

33


SENIORRUTAN

Text Zusine Degerlund-Mattsson | Bild Tettan Lindqvist

Seniorerna Kårkulla seniorer r.f.

Sommarresan 2016 gick till Åland, där undertecknad var värd. Vi lyckades få samma resedatum som vår president med följe. Nåja, antar att han inte reste med Vikinglinjen. Men vi besökte i alla fall Ålands Sjöfartsmuseum tillsammans! Museet som korades till Finlands bästa museum 2016! På vägen till Åland uppvaktades Bjarne Fagerlund som skulle fylla hedervärdiga 80 år! Bjar­ ne med fru skulle resa vidare till Sverige för att närvara vid sitt barnbarns studentexamen och kunde därför inte delta i Ålandsresan. Zusine Degerlund-Mattsson valdes till ordförande för Kårkulla seniorer r.f. i september 2016.

Å

ret 2016 är förbi, nu görs en viss summering av vad som varit. Ett nytt år 2017 väntar. Kalendern är inte fullskriven ännu, den visar sina tomma sköna blanka blad, som dock snart skall fyllas med allt trevligt det finns att göra under året. I skrivandets stund finns verksamhetsberättelse och plan under arbete. Vad blev av och inte? Kan glatt konstatera att det mesta av det som planerades för år 2016 har förverkligats! Tack till alla inblandade! 34

Ålandsresenärerna fick åka på rundtur med minitåg genom Mariehamn då de anlände. Efter besöket på museet blev det en skön samvaro med god middag på restaurant Nautical, som är granne till hotell Cikada där gruppen övernattade. Dag två bänkade vi oss i bussen, som går på fiskrens! Ett stopp gjordes vid Sankt Olofs kyrka i Jomala. Kyrkan härstammar från 1200-talet och hör till de äldsta kyrkorna i Finland. Kyrkoherden Kent Danielsson berättade om kyrkan och församlingens verksamhet. Sedan körde vi vidare till Michael Björklunds restaurang, shop, drejeri och bryggeri Smakbyn vid Kastelholm. Tyvärr var Micke i Österbotten, det blev fru Björklund som förevisade bryggeriet


och berättade om framtidsvisioner företaget har. Efter lunch och shopping var det tid för avfärd till hamnen. Resan hem gick fort i glada vänners lag och nu är det bara att invänta sommarresan i början av juni 2017. Den blir till Österbotten. Mer information om resan kommer senare. Kom i håg att anmäla dig! Finland firar 100 år av självständighet i år! Skall vi Seniorer uppmärksamma det på något vis? Många evenemang planeras ute i bygderna, speciellt under hösten. Finns det förslag på begivenheter som ni tycker att vi ska delta i så hör av er! Den 8 mars håller föreningen årsmöte på Pargas serviceenhet Mocca. Välkomna! Kyrkoherden Kent Danielsson berättade om kyrkan och församlingens verksamhet.

Sommarresan 2016 gick till Åland.

35


GALLUP

Brukargallup TEMA: FINLAND 100 år

MONICA LINDHOLM DAGTEK SERVICEENHET

Vad är det bästa med att bo i Finland? - Vi har det bra. Vi har skolor, arbete, mat och ett hem. Vi har sjukhus och tandläkare. Vi har boenden där man kan bo själv och vi har dagverksamhet att gå till. Beskriv Finland med tre ord! - Grönt, regnigt och blött. Har du deltagit i någon festlighet angående temaåret eller kommer du att göra det? - Jag har nog varit och kommer att delta i allt som ordnas. Hur kunde Kårkulla uppmärksamma att Finland fyller 100 år? - Fira med fest i en restaurang. På dagverksamheten borde vi

CEDRIC KROOK

också ha fest.

DAGTEK SERVICEENHET

Vad är det bästa med att bo i Finland? - För att Finland är ett fint land. Det finns mycket kultur och evenemang. Och så får man själv välja vilket lag man hejar på i ishockey. Beskriv Finland med tre ord! - President, nationalsången “Vårt land”, flagga Har du deltagit i någon festlighet angående temaåret eller kommer du att göra det? -Jag kommer kanske att göra det med släktingar och vänner. Kanske lite på jobbet också. Hur kunde Kårkulla uppmärksamma att Finland fyller 100 år? - Med en god tårta där det står 100 år. 36


#finland100 MAGNUS FELLMAN MALMS SERVICEENHET

Vad är det bästa med att bo i Finland? - Det bästa med Finland är tvåspråkigheten. Finland är ett självständigt land. Fint land med många sjöar och mycket skog. Beskriv Finland med tre ord! - Ett bra land Har du deltagit i någon festlighet angående temaåret eller kommer du att göra det? - Jag vet inte, kanske. Hur kunde Kårkulla uppmärksamma att Finland fyller 100 år? - Ordna en fest med sång och kaffe.

ÅKE GUSTAFSSON UTTERBÄCKS SERVICEENHET

Vad är det bästa med att bo i Finland? - Det är bra och tryggt i Finland. Inget krig och “nojs”. Beskriv Finland med tre ord! - Vacker natur. Man kan fiska. Har du deltagit i någon festlighet angående temaåret eller kommer du att göra det? - Om det blir någon fest ställer jag upp! Hur kunde Kårkulla uppmärksamma att Finland fyller 100 år? - Egen fest på Utterbäck eller dans i Tolkis. Kårkulla samkommun får inte tas bort! 37


HÖSTGALLUP GALLUP

FRIDA GRANVIK MALMS SERVICEENHET

Vad är det bästa med att bo i Finland? - Vi har bra matvaror och mat, också sjukvården och handikappservicen är bra. Beskriv Finland med tre ord! - Trevliga människor, vacker natur, mysiga cafeér. Har du deltagit i någon festlighet angående temaåret eller kommer du att göra det? - Jag har ännu inte deltagit, men kommer nog kanske att göra det. Hur kunde Kårkulla uppmärksamma att Finland fyller 100 år? - Fira med fest och ha ballonger som det står ”100 år, hurra” på. Och en megastor chokladtårta.

KARIN FORSSELL CENTRALFÖRVALTNINGEN

Vad är det bästa med att bo i Finland? - Vi kan leva ganska fritt här Beskriv Finland med tre ord! - Grön, vänlig och självständig. Har du deltagit i någon festlighet angående temaåret eller kommer du att göra det? - Inte tillsvidare. Hur kunde Kårkulla uppmärksamma att Finland fyller 100 år? - Kommer inte på något just nu.

38


Brukarrådsval

bestå av fem (5) medlemmar och två (2) ersättare. Alla som får sin sysselsättning och/eller boendeservice av samkommunen och har fyllt 18 år är valbara till brukarråden. Till sekreterare för brukarråden utses en person som är anställd av Kårkulla. Valet förrättas under två vardagar i slutet av maj,

I år är det nyval av brukarråden inom Kårkulla samkommun

dagarna bestäms i regionen Det är sedan den nya nämnden som fastställer brukarrådet på sitt första möte i augusti.

När det är kommunalval i vårt land är det också

Brukarråden inom Kårkulla samkommun har en

val av brukarråd inom Kårkulla samkommun. Inom

viktig uppgift då det gäller brukarnas inflytande på

samkommunen har vi totalt 8 brukarråd, de finns i

verksamheten. Brukarråden i regionerna har under

Jakobstad, Vasa, Närpes, Kimitoön, Pargas, Rase-

året träffat bl.a. beslutsfattare, ledande tjänstemän,

borg, Helsingfors och Borgå.

utvecklare och anhörigråden.

I den uppdaterade förvaltningsstadgan som trädde

Det är således dags att nominera kandidater till

i kraft den 1.1.2017 finns det en liten förändring

brukarråden. Anmälan görs till brukarrådens se-

som gäller brukarråden. De nya brukarråden ska

kreterare före utgången av april.

OMSLAGET finns nu med på Skriftly.fi. Skriftly är en

ny digitalisk tidskriftsplattform för de finlandssvenska tidsskrifterna. För tillfället finns 25 tidsskrifter med och omkring 500 skribenter. Målet är att skapa synlighet hos en bredare läsarkrets med hjälp av tidsskriftsplattformen. 39


2

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

4041

Trycksak

0797

Omslaget 1/2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you