a product message image
{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade

Page 1

Nr 1 • 2020

Mira, 9 år, valde att döpas

En tidning från Svenska kyrkan - Nyköpings församling


Välkommen! Svenska kyrkan har 6,1 miljoner medlemmar. Fler än 22 000 av dem hör till Nyköpings församling. Till församlingens verksamheter är alla välkomna. Vi finns till för alla, både troende, s­ökare och tvivlare. Men vi förväntar oss respekt för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Välkommen att fira gudstjänst hos oss. Välkommen till allt annat som vi står bakom, exempelvis öppna förskolor, körer, ungdomsgrupper, konfirmandundervisningar och mötesplatser för äldre. Till våra präster, diakoner och sorgegrupper kan du vända dig för att få stöd och hjälp. Och självklart kan du boka dop, vigsel och begravning hos oss. Nyköpings församlings sju kyrkor: Alla Helgona kyrka, Östra torget. S:t ­Nicolai kyrka, Stora torget. S:ta Katarina kyrka, Arnö. Maria­kapellet, Brandkärr. Oppebykyrkan, Oppeby. Franciscus­ kapellet, Rosenkälla. Svärta kyrka. Aktuellt kalendarium finns på www.svenskakyrkan.se/nykoping

KONTAKT Telefon Växel 0155-751 00 E-post nykopings.forsamling@svenskakyrkan.se Församlingsexpedition Kyrkans hus, Västra Storgatan 33, Nyköping Postadress Box 103, 611 23 Nyköping Hemsida www.svenskakyrkan.se/nykoping Facebook svenskakyrkannykoping Instagram svenskakyrkannykoping

AVTRYCK ges ut av Svenska kyrkan, Nyköpings församling Ansvarig utgivare: Carl Ellwyn Redaktör: Malén Eneberg Omslagsfoto: Malén Eneberg Upplaga: 20 000 ex

Vi döper till tro

N

ÄR VI VÄLJER NAMN för våra barn, när vi funderar på vad de skall heta så är utgångspunkterna ofta väldigt olika för oss. En del tänker att det är viktigt att föra släktens olika förnamn vidare – och då blir det kanske farfars eller mormors namn som kommer upp. En del tycker att det viktigaste är att ha namn som ”ligger” bra i mun, eller kanske väljer man namn som är ovanliga, gamla eller varför inte ­bara populära. Några tycker kanske att man väljer namn efter utseende och utstrålning – ”det ser du väl att det är en Gustav!” Mer sällan, men det händer ändå, är att någon ser till namnens betydelse i forna tider. Man vill att namnet skall ha en betydelse – att namnet speglar en förväntan eller förhoppning. Men en sak som är tydlig i vår kultur, det är att det är föräldrarna som har sista ordet i namngivningsfrågan – även om någon släkting ibland tror annat. För många år sen hade jag en vän som när han föddes gavs namnet Kwazakanjane – det betyder ”han som sticker med spjutet så att det dödar vid första sticket”. Det var bland familjens närmaste vänner som han namngavs. Enligt traditionen så var dom bättre rustade för att på ett objektivt sätt kunna sammanfoga föräld-

rarnas förväntningar med vad som kunde förväntas av pojken. När han så bars fram till dopet så var det föräldrarna som annonserade att pojkens namn nu skulle vara Simon Petrus. Det fick bli hans namn som kristen. Precis som det var i den nya växande urkyrkan. När man döptes så ville man ofta markera det stora som skett. I och med dopet och födelsen in i Guds rike – visade man med ett nytt namn, ofta med biblisk anknytning att det verkligen var något nytt och stort som skett. (jmf med engelskans uttryck för förnamn – Christian names) TRADITIONEN HAR HÄNGT med in i Svenska kyrkans värld, i detta att det finns en stark koppling till den namngivande traditionen i dopets sammanhang. Vi använder ofta ordet ”döpa” lite slarvigt när vi talar om namngivning. Vi döper till kyrkans tro, och ingenting annat, men i sammanhanget har nämnandet av dopkandidatens namn i dopet en lång tradition och en viktig plats i ritualet, eftersom dopet verkligen är personligt och berör framför allt den som döps.

Carl Ellwyn

tillförordnad kyrkoherde Nyköpings församling

Innehåll 3

Enkelt droppa in på dop

10 Mira, 9 år, valde själv att döpas

4

Helena döptes som vuxen

12 Dop i kyrkan, kalas i församlingshemmet

6

Nyköpingsbo bytte religion

14 ”Livets helighet gömde sig i vatten”

8

Museet skildrar dopets historia

15 Tips: Fem bra böcker för barn

2


Dop med minimal planering Ett drop-in-dop ­behöver du inte boka i förväg. Det är enkelt och du kommer som du är. TEXT: MALÉN ENEBERG FOTO: JOHANNES FRANDSEN/IKON

P

RÄSTERNA I NYKÖPINGS församling döper ofta barn, unga och vuxna. Ett par gånger per år bjuder församlingen också in till dop utan krav på föranmälan, så kallat drop in-dop. Årets första tillfälle för drop in-dop är snart, nämligen lördagen den 25 april mellan klockan 11 och 16. Om du är vuxen och själv vill döpas behöver du bara ta med dig legitimation och komma till S:t Nicolai kyrka. Om den som ska döpas är under 18 år behövs vårdnadhavares godkännande och legitimation. Innan ceremonin börjar håller prästen i ett dopsamtal, i vilket ni pratar om dopet, ceremonin och vilka psalmer som önskas. Efter dopet bjuder Nyköpings församling på fika i S:t Nicolai församlingshem. Vill du välja drop in-dop, men kan inte den 25 april? Då får du en ny chans i sommar. Lördagen den 4 juli klockan 11–16 bjuder Nyköpings församling in till drop in-dop i vackra Prosten Pihls gårds trädgård.

Välkommen på drop in-dop i S:t Nicolai kyrka lördagen den 25 april och i Prosten Pihls gårds trädgård den 4 juli.

Fyra sätt att boka dop

Preliminärboka via webben på www.svenskakyrkan.se/nykoping • Ringa församlingens expedition på 0155-751 00. • Eposta församlingens expedition på nykoping.pastorsexp@svenskakyrkan.se • Besöka församlingens expedition i Kyrkans hus på Västra Storgatan 33, Nyköping.

3

Låna dopdräkt

•Många vill använda

en dopdräkt som finns i familjen. •Andra vill gärna köpa en egen. •Nyköpings församling har också dopdräkter som du kostnadsfritt kan låna i samband med dop.


Helena döptes som vuxen: Viljan måste komma inifrån Helena Collander var 30 år när hon döptes. – För mig markerar dopet ett före och ett efter, jag kände en tillhörighet till Gud på ett annat sätt än tidigare. TEXT: BO HÖGLANDER FOTO: MAGNUS ARONSON

V

I TRÄFFAS ÖVER en kopp kaffe för att prata om hur det är att döpas som vuxen. Helena är i dag starkt knuten till Svenska kyrkan, men så har det inte alltid varit. – Mina föräldrar var varken troende eller kyrkliga, så det blev inte av att jag döptes som barn. Men så började jag gå i kyrkan tillsammans med min mormor, berättar Helena. Mormor är Helenas stora förebild och hon minns med värme hur det var att gå med henne till kyrkan. – När de övriga barnen skickades till söndagsskolan en bit in i gudstjänsten så ville jag sitta kvar och höra predikan, skrattar Helena. Helena gjorde upptäckten att många skolkamrater och kompisar var döpta, men inte hon. – Jag tänkte faktiskt en hel del på detta under uppväxten och en känsla av saknad infann sig. HELENAS MORMOR var medlem i en frikyrka. Som barn gick Helena med sin mormor till Citykyrkan i Stockholm. ­Helena själv hade som vuxen besökt Svenska kyrkan men gick under en ­period mest på gudstjänster i Kors­ kyrkan i Nyköping. Vid 30 års ålder tog hon steget och lät döpa sig enligt den praxis som flera frikyrkor tillämpar. Dopet sker genom

”Det blev en synlig och tydlig bekräftelse av tron”

att man sänks ned helt och hållet i vatten, i ett vattendrag eller en mindre bassäng, så kallad dopgrav. I Helenas fall det sistnämnda. – Det kändes fint att döpas så, att bli helt nedsänkt i vatten. I grunden var det faktiskt just dopet som fick mig att återigen börja gå i en frikyrka för jag ville verkligen bli helt nedsänkt i vatten när jag skulle döpas. Vad betyder dopet för dig? Varför var det viktigt? – Det blev en synlig och tydlig bekräftelse av tron, ett erkännande. Jag kände en starkare tillhörighet till Gud efter det.

4

EFTER DOPUPPLEVELSEN ville hon gå vidare och tog kontakt med en präst för att gå igenom Svenska kyrkans konfirmationsundervisning under ett år. Hon konfirmerades och i dag känner hon sig mest hemma i Svenska kyrkan. – Ändå är det fint att ha den frikyrkliga bakgrunden med sig, tänker hon. I dag är Helena aktiv i Svenska kyrkan, som gudstjänstbesökare men även förtroendevald i Nyköpings församling och anställd i Oxelösunds församling. Hon ser kyrkan inifrån, som beslutande i Nyköpings kyrkofullmäktige, ersättare i kyrkoråd och till vardags som ekonomi­ assistent i Oxelösund. Där är hon även sekreterare i kyrkorådet och dess arbetsutskott. Vill du ge något råd till andra troende som ännu inte är döpta? – Egentligen inte, att vilja döpas som vuxen är något som måste komma inifrån. Jag längtade efter det – och då fick jag verkligen något när jag döptes. För mig finns ett före och ett efter, sammanfattar Helena.


5


Då: Muslim i mellanöstern Mehdi och Maryam kom till Sverige för sju år sedan. Då var de muslimer, nu är de kristna. – Jesus är ingen religion. Han är en relation, menar de. TEXT: ULF BERTILSSON FOTO: MAGNUS ARONSON OCH IKON

A

TT FLY FRÅN FÖRTRYCKET i hemlandet nere i mellanöstern och hamna långt uppe i den fjällhöga nord – en kulturkrock som heter duga. Det heta klimatet är plötsligt svinkallt. Omgivningens utåtriktade sätt att vara är plötsligt inbundet. Det trygga

modersmål alla pratar är plötsligt ersatt av ett komplett obegripligt språk. Den välbekanta religionen islam är plötsligt ett skällsord för rätt många. Det där är givetvis en generalisering. Allt och alla går inte att stoppa in i en konform mall. ANKOMSTEN TILL SVERIGE innebar förvisso mycket omstörtande nytt för Mehdi och Maryam. Och visst är vi svenskar mycket tystare till vårt sätt än vad de är vana vid hemifrån. – Samtidigt kan ni samtala fritt om precis vad ni vill. I vårt hemland är det så

mycket man håller tyst om av politiska skäl. Alla är rädda för regimen, man får inte yttra den åsikten, och inte den…, säger Mehdi. Han och Maryam är båda offensiva och företagsamma människor. De satsade hårt på att lära sig det svenska språket så fort som möjligt och har i olika sammanhang hjälpt andra nyanlända med svenskundervisningen. Nu studerar Mehdi för att skaffa sig svensk behörighet som pilot och flyg­tekniker och arbetar parallellt som personlig assistent. Maryam har en kreativ talang som hon utvecklar undan för

Svenska kyrkan om

Bildtext

Hur blir man kristen om man är av annan tro? Att byta tro, att konvertera, hör i den kristna kyrkan samman med dopet. Konversion är en process, där dopet är det sista steget. Dopet hör samman med undervisning om den kristna tron. Hur undervisningen utformas varierar, men alla som döps erbjuds undervisning. Undervisning blir särskilt angelägen för den som inte har så stor kunskap om kristen tro. Kan konversion påverka asylprocessen? Religiösa minoriteter utsätts för övergrepp i vissa länder och det finns stater i världen som systematiskt förföljer

6

människor som har konverterat. Mot den här bakgrunden finns det tillfällen där personer har trott att konversion underlättar asylärendet. Men det är inte så att konversion automatiskt ger rätt till asyl. En asylprövning utgår från en persons enskilda skyddsbehov. Prövningen är en bedömning av en komplex helhet, där religionstillhörighet kan vara en komponent. Vad händer om en person som konverterat återvänder till sitt hemland? Det beror på förhållandena i hemlandet. Det finns länder där religiösa minoriteter utsätts för förföljelse eller övergrepp. Konversion kan också gå ut över ens


Nu: Kristen i Nyköping ”Frälsaren gav oss ett lugn som vi aldrig känt tidigare” – Jag såg Jesus avbildad på flera ställen i kyrkan. Hans varma gestalt och utstrålning berörde mig på djupet, men jag visste egentligen ingenting om honom då.

undan, hon har bland annat haft flera konstutställningar på olika håll i Sverige. Det var för övrigt Maryam som först, i en kyrka i sitt hemland, kom i kontakt med kristendomen.

VÄL PÅ PLATS i Sverige var de båda nyfikna på svenskarnas religion, det vill säga kristendomen. – Vi gick till kyrkan, vi började läsa bibeln. Vi öppnade våra hjärtan för Gud och Jesus och bestämde oss för att döpa oss. Vi fick kontakt med frälsaren och

att konvertera familje­relationer, till exempel om det inte accepteras av familjen som har en annan trostillhörighet. Kan ensamkommande barn konvertera? Ja, alla som önskar det är välkomna till dopet. Målsmans tillstånd krävs vid dop av barn under 18 år, och för ensamkommande barn agerar den gode mannen ­eller tillförordnad vårdnadshavare i målsmans ställe. Hur möter Svenska kyrkan personer som vill döpas under asylprocessen? Svenska kyrkan tar alla människors önskan att döpas på allvar och dopet sker alltid på den enskilde individens önskan. Eftersom konversion inte automatiskt

ger rätt till asyl, och ett återvändande kan innebära säkerhetsrisker, så är Svenska kyrkan noga med att resonera med personer i asylprocessen om vilka konsekvenser dopet kan få. Hur många asylsökande döps i Svenska kyrkan? Svenska kyrkan för inte statistik över antal döpta asylsökande, men församlingar berättar om att människor med bakgrund i andra religioner vänder sig till dem med en nyfikenhet på kristen tro. Detta intresse kan vara en naturlig del av närmandet till det svenska samhället. För vissa leder det till en önskan om att konverteras och låta döpa sig.

7

han gav oss kärlek och ett lugn som vi aldrig känt tidigare, berättar Mehdi. Parets konvertering från islam till kristendomen var ett kontroversiellt beslut som bara en person i den stora släkten i hemlandet respekterar. Där leder ett sådant beslut till fängelse och ofta till tortyr. Men Mehdi och Maryam vill hellre fokusera på hur tacksamma de är för att så många människor inom Svenska kyrkan varit så snälla och hjälpsamma mot dem. – När vi kom hit till Nyköping mötte vi fantastiskt fina människor. Vi är så tacksamma över att vi kom till Sverige och att vi hittade fram till den kristna tron!


Jean-Pierre Salkvist, antikvarie och pedagog på Sörmlands museum.

Dopet skyddade mot troll och Innan det lilla barnet var döpt riskerade det att bli både vänsterhänt och bortbytt. Inte undra på att äldre tiders föräldrar noga vakade över det odöpta barnet. TEXT: ANNA FALK FOTO: MAGNUS ARONSON

I

DAG INNEBÄR DOPET att man blir upptagen i den kristna gemenskapen. På medeltiden innebar det både ett skydd mot onda krafter och att barnet fick komma till himlen om det dog. – Historiskt är dopet omgärdat av extremt mycket folktro. Folktro och religion gick mer hand i hand, säger JeanPierre Salkvist, antikvarie och pedagog på Sörmlands museum.

Redan i Sörmlands museums entré möts besökaren av ett föremål kopplat till dopet, i montern som berättar om Stephan Janzon som 1884 gifte sig med sin Ultima. Tillsammans fick de tre barn, men redan ett par år före sekelskiftet stod Stephan ensam kvar med äldste sonen Ivar. Såväl hustru som yngsta barnen hade dött i sjukdom. I ett litet blått skrin sparades dopkonfekt från barnens

8

dop, tillsammans med en karamell från Ultimas begravning. Att dela ut godis vid dop och andra högtider härstammar ända från 1600-­talet, berättar Jean-Pierre Salkvist. I Sverige blev det stort i mitten av 1850-talet, först i mer välbeställda familjer och sedan även i allmogen. – Och det lever ju kvar i dagens doptårta, säger Jean-Pierre Salkvist.


En liten docka med dopkläder, som har tillhört Kerstin Martinsson i Nyköping, är ett av runt 85 000 föremål i museets över 200 samlingar. – Men Kerstin var något av en pojkflicka, hennes favorit­leksak var den här, säger Jean-Pierre Salkvist och drar ut en låda längre ned och visar en silverfärgad leksaksrevolver.

Ett helt kapitel i Sörmlands hembygds­ förbunds årsbok 1961 handlar om sörmländsk folktro kring dopet.

En trappa upp, i magasin 2, finns låda efter låda med dop­ klänningar och dophättor. – Det är typiskt för museum, det är kläder från högtider som man sparar, säger Jean-Pierre Salkvist, antikvarie och pedagog på Sörmlands museum, som gärna skulle se att fler vardagsplagg sparas åt eftervärlden.

I det åttakantiga fatet i kristallglas har flera generationer av släkten Fleetwood döpts. Att använda ett eget kärl för dopet var relativt vanligt förr, berättar antikvarie Jean-Pierre Salkvist.

I en låda med dopdekorationer samsas en stork från 1960-tal med dopkonfekt och en handgjord vagga från sent 1800tal. Små piprensare har varsamt böjts till för att forma vaggans medar och grund­ konstruktion.

onda andar Traditionen med vit dopdräkt fanns redan på medeltiden. Men på 1700-­talet blev det vanligt att barnet i stället ­lades i en påse sydd i färgstarka tyger. I Sörmlands museums samlingar finns såväl praktfulla doppåsar som vita, skira klänningar. EN ANNAN SEDVÄNJA som har förändrats under historien är hur barnet döps. Fram till mitten av 1200-talet skulle hela barnet doppas ned i vattnet, såsom Jesus döptes i floden Jordan. Något som dock inte passade särskilt bra i vårt kalla klimat – enligt Historiska museet hände det att barn dog efter dop i kalla kyrkor vintertid, och man övergick till att bara hälla vatten på barnets huvud. Barnadödligheten var över huvud

t­ aget hög, vilket sannolikt bidrog till alla idéer om hur det lilla barnet skulle skyddas. Kyrkans dopfunt skulle exempelvis placeras nära ingången eftersom det odöpta barnet var en hedning som, om det släpptes för långt in, kunde hjälpa onda makter att ta sig in i kyrkan. Och doppåsen måste ha något blankt material för att skydda barnet mot onda andar och att bli bortbytt mot ett troll. – Barnet riskerade också att bli vänsterhänt om någon tog det i vänster hand innan det var döpt, berättar Salkvist. I dag har dopfunten flyttats längre in i kyrkan, och det är nog inte särskilt många föräldrar som oroar sig för att barnet ska bli bortbytt – eller för den delen vänsterhänt.

9

Det lilla skrinet i papp berättar den sorgliga historien om Stephen Janzon och sonen Ivar, som under loppet av bara några år förlorade tre familjemedlemmar i sjukdom. I skrinet sparades dop- och begravningskonfekt som minne.


I samband med dopet lägger mamma Nathalie Abrahamsson, pappa Jarmo Toppnen, faddern Angelica Abrahamsson och prästen Magdalena Fors sina händer på Mira Toppinen. Tillsammans ber de om Guds välsignelse och att hon ska få den kraft som behövs i olika situationer i livet.

Mira planerade sitt eget dop Varför vill du döpas? frågar prästen Magdalena Fors. Alla i min släkt är döpta. Jag vill också vara döpt, säger Mira Toppinen. TEXT och FOTO: MALÉN ENEBERG

M

IRA TOPPINEN döptes inte som nyfödd. Det blev bara inte av, berättar hennes föräldrar. Men nu vill Mira själv döpas. Och då får hon också möjligheten att utforma sitt eget dop. Det blir ett litet dop i S:ta Katarina kyrka, dit mamma, pappa, moster och två äldre bröder följer med. Under dopet överraskar Mira dessutom sin moster med att välja hennes tilltalsnamn Angelica som andranamn.

Veckan innan dopet kommer prästen hem till Mira och hennes familj för ett förberedande samtal.

10

I sakristian förbereder sig prästen inför dopet. Här byter hon om och skriver dopoch fadderbevis.


Mamma Nathalie Abrahamsson blir rörd i samband med dopet och torkar med handen bort en tår. Mira tittar frågande upp på henne. Sedan brister de båda ut i ett härligt skratt.

Prästen öser vatten över Miras huvud tre gånger och säger: Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andens namn.

Angelica Abrahamssson, som i samband med dopet blir Miras fadder, häller upp vattnet i dopfunten. Vatten är livsviktigt för människan, en symbol för livet och för att växa.

Rebecca Johansson spelar psalmerna som Mira själ valt till sitt dop.

Angelica Abrahamssson tänder Miras dopljus. Ljuset påminner om om att Jesus vill vara ett ljus i våra liv och är en viktig symbol i dopet.

I gåva av församlingen får Mira boken ”Mitt dop” skriven av Karin Karlberg.

11


12


Dop en tradition i Wilhelms familj Wilhelm Collin är huvudperson när släkt och vänner – cirka 60 personer – samlas i Alla Helgona kyrka.

Wilhelm och hans föräldrar träffar ­prästen i Alla Helgona församlingshem för att samtala om dopet. Samtidigt passar de på att titta på lokalen som de ska låna för dopkalaset.

TEXT och FOTO: MALÉN ENEBERG

D

E FRÄMRE RADERNA i Alla Helgona kyrka fylls när Wilhelm Collin ska döpas lördagen den 15 februari i år. ”Låt barnen få röra sig i kyrkan” säger prästen Magdalena Fors inledningsvis. Ett par barn går iväg till kyrkans lek­ hörna, men de flesta sitter kvar på bänkarna och tittar nyfiket på. På både mamma Elinors och pappa Patriks sidor av släkten är dop en tradition. När Wilhelm döps har han dessutom samma dopdräkt på sig som pappa Patrik hade när han döptes. Under stora delar av ceremonin är Wilhelm i moster Sandra Krögerström Collins famn. Hon blir i och med dopet en av Wilhelms fyra faddrar. Faster Caroline Alkelind får hälla upp vattnet i dopfunten och farbror Jimmy Alkelind tända Wilhelms dopljus. Omständigheter gör att moster Emma Collin kommer sent till dopet, men när hon

kommer till kyrkan smyger hon fram och tar plats vid Wilhelms sida. Två psalmer sjungs, ackompanjerade av kyrkomusiker Rebeccca Johansson. Hon spelar också piano när inhyrda solisten Emma Johansson sjunger ”Handens fem fingrar” och ”Vart du än går”. Efter dopet bjuds alla gäster på fika i Alla Helgona församlingshem.

Låna lokal för dopkalas

•I samband med dop erbjuder Nyköpings församling möjlighet att låna lokal för dopkalas. •Dopkalas kan hållas i: * Oppebykyrkan * Mariagården * Svärta kyrka * Franciscusgården * S:ta Katarina kyrka * S:t Nicolai församlingshem * Alla Helgona församlingshem •Vid frågor kontakta församlingens expedition på 0155-751 00.

13

Vaktmästaren Bo Ericson fotograferar Wilhelm och hans föräldar. Bilden sätts senare upp i kyrkan.


Allt är samma vatten E

N MAN JAG KÄNNER satt i gryningen, alldeles innan solen skulle gå upp, med ett nyfött barn i famnen. Han var nybliven far sedan två timmar. Barnet, deras barn, sov. Även barnets mor hade slumrat till, trött efter en natt utan sömn. Han lyssnade till barnets andetag; som en susning bara. Han betraktade de små fingrarna, de små tårna – och brast i gråt. Denna underbara lilla varelse, deras barn, hade kommit till världen, men vilket slags värld var nu deras barn en del av? Han hörde på avstånd ambulanssirener på väg till sjukhuset. De påminde honom om olyckor. Han såg de svarta rubrikerna på dagstidningen som låg i ett hörn. (Hade han tänkt läsa tidningen här? Hur hade han tänkt, egentligen?) Han behövde inte lyfta tidningen från golvet för att veta vad där stod. Krig och våld, i olika variationer. Han hade sällan känt sig så otillräcklig. Hur skulle de kunna skydda detta barn för världens mörker? Nu stod de här, i kyrkan. Vattenspegeln reflekterade ljuset som föll in genom fönstret. Det glittrade och glänste. Han kom att tänka på sin barndoms badsjö. Vattnet, som först kändes hisnande kallt, men sedan blev härligt. Han mindes stoltheten över de första simtagen, och så efteråt, han log vid minnet, saft och bulle. Det slog honom att det här vattnet, upphällt i kyrkans dopfunt, ju var samma vatten. Bäcken om våren, badsjön, haven mellan världens kontinenter, allt var ju samma vatten. ”Och tårarna”, hann han tänka när han mindes sin gråt den där

morgonen för några månader sedan. Det hade varit självklart för dem att deras barn skulle döpas. De kunde inte riktigt förklara varför, de visste bara att det var viktigt. Deras barn skulle i en urgammal rit lyftas in i ett större sammanhang. Vattnet i dopfunten; där fanns barndomens badsjö och oceanernas djup, tid och evighet. Livets helighet gömde sig i vanligt vatten. Prästen tog vatten från dopfunten och hällde det över huvudet på deras barn, deras barn. Ett ilsket skrik ljöd under valvet. Det tystnade först när barnet fick syn på ett brinnande ljus. Barnet släppte sedan inte ljuslågan med blicken, fascinerad, hänförd. Och i skenet från dopljuset blev det så tydligt; världens mörker kan bara övervinnas med ljus.

”Vanligt ­vatten”, hann han ­tänka, ”men också ­heligt”

14

VAD HÄNDER I DOPET? Den som döps blir upptagen i kyrkan, och får del av en 2000-årig tradition. Orden ”Jag döper dig i Faderns, Sonens och den helige Andens namn”, tillsammans med vattnet, ger den som döps en samhörighet med Gud som är längre än livslång. Den sträcker sig in i evigheten. Vid dopfunten sjöng de för sitt barn: Nu är du döpt i Andens namn. Vi dig till livets källa fört, där vattnet speglar himlens ljus har ­Andens vind dig ömt berört ”Vanligt vatten”, hann han tänka, ”men också heligt.”

Karin Karlberg

vikarierande kontraktsprost


Fem fina barnböcker Vill du ge bort en bok till ett barn? Här är tips på fem böcker som finns till salu i S:t Nicolai kyrka. Boken ”Mitt dop” är skriven av prästen Karin ­Karlberg, som bor utanför Nyköping. Mitt dop

Text: Karin Karlberg Bild: Michal Hudak Förlag: Ax förlag (2018)

Mitt dop berättar för barnet om dopet och om kyrkan, om helger och hög­ tider, helgon och änglar och om Jesus.

Bära-runt-bibeln

Text: Sally Ann Wright Illustrationer: Paula Bertolini Förlag: Verbum (2016)

Paola Berto­ lini Grudina har illustre­ rat tretton berättelser ur Gamla och Nya testa­mentet, och Sally Ann Wright återberättar dem för barn i förskoleåldern. Här finns Noa, Mose och Elia, Bergspredi­ kan, hålet i taket och frukosten på stranden. Bära-runt-bibeln har stadiga kartongsidor och ett handtag utskuret upptill.

Julia : en liten ängels stora äventyr

Text: Merete Djurhuus Illustratrationer: Kirsten Raagaard Argument Förlag (2014)

Lilla Julia är ängla­ elev i den himmelska ängla­ akademin. Hon gör praktik på Klago­cent­ ralen och upptäcker till sin stora förvåning att allt i Guds skapelse inte är så perfekt som hon trodde. Det strömmar in klagomål, och på ett stormöte i Guds tronsal lägger sig Julia i Guds planer. De andra änglarna är skeptiska, men Gud tycker att Julias idé är värd att prova. 24 kapitel, ett för varje dag i december fram till julafton, följer vi Julia på hennes jul­ äventyr. Gud har nämligen gett henne ett alldeles speciellt uppdrag. Men vad händer när Julia gör saker och ting på sitt eget sätt? 15

Leta-och-peka-Bibeln

Julia Stone, Samantha Meredith och Anna Braw Förlag: Verbum (2016)

Letaoch-pekaBibeln är en pekbok med elva ögonblick ur Bibeln, fulla av detaljer. Hittar du dem allihop? Läs och peka på fåren, båtarna, korgen, fåg­ larna, herden... En väg in i Bibelns berättel­ ser för barn i pekboksåldern och för vuxna och stora­ syskon som vill upptäcka Bibeln tillsammans med dem. Aldrig för liten!

Steph Williams Argument Förlag (2019)

Några pojkar och flickor som du kom för att se Jesus. Men Jesus vänner sa: Ni är för små. Jesus kan inte prata med er. Hade de rätt? Nej! Man kan aldrig vara för liten för att vara vän med Gud. Med färgstarka illustratio­ ner och enkel text berättar Steph Williams om hur Jesus välsignar barnen.


”Vi är inte rädda”

7 SKÄL ATT VARA MEDLEM

FOTO: SUNNY STUDIO/SHUTTERSTOCK

Varje medlem behövs för att Svenska kyrkan och Nyköpings församling ska kunna fortsätta sin verksamhet. Här följer några goda skäl för att vara medlem: 1. Livets stora händelser 2. Solidaritet – för alla överallt 3. Barn och ungdomar 4. Kultur, musik och körer 5. Kyrkobyggnaderna – historiska landmärken 6. Olyckor, kriser och katastrofer 7. En plats för eftertanke Du avslutar ditt medlemskap genom en skriftlig begäran. Det kostar ingenting. Svenska kyrkan tar avstånd från företag som - mot en kostnad - erbjuder ”hjälp” att gå ur kyrkan.

I SOMRAS BLEV JAG TIPSAD om att skriva om Mehdi, som har bytt tro. Han har konverterat från islam till kristendom, var tidigare muslim i sitt hemland i Mellanöstern och är nu kristen i Sverige. Jag blev nyfiken på Mehdis historia, men valde att vänta med intervju tills jag kunde publicera den i rätt sammanhang. Nu – när vi ger ut ett nummer av Avtryck med dopet som tema – är rätt tillfälle. För i den kristna kyrkan hör konversion – att byta tro – samman med just dopet. Reportern Ulf Bertilsson tog uppdraget att intervjua Mehdi för att skriva en text till Avtryck. Fotografen Magnus Aronson sammanstrålade med Mehdi på en tågstation för att ta en porträttbild. Sedan ringde Bertilsson upp mig och ställde frågan som han ställt till sig själv: Utsätter vi Mehdi och hans familj för risk för repressalier om vi publicerar hans historia? Vi vet att det finns människor i Sverige som konverterat till kristendom och nu lever under dödshot. Vi vet att Mehdi – om han får avslag på sin asylansökan – måste återvända till sitt hemland. ”Där leder konvertering till fängelse och ofta till tortyr” berättar Mehdi själv. Ändå vill Mehdi och hans hustru Maryam att Avtryck publicerar hans historia. ”Vi är inte rädda därför att Immanuel, Gud är med oss” säger de.

Malén Eneberg kommunikatör

w w w. s v e n s k a k y r k a n . s e / n y k o p i n g

Uttryck ger dig koll på vad som händer

FOTO: IKON

Ladda ner appen Kyrkguiden

Kyrkguiden. Det är appen för dig som vill veta vad som händer inom Svenska kyrkan. Appen finns för både Iphone och Android. Med Kyrkguiden kan du hitta den kyrka som är närmast dig, oavsett var i landet du befinner dig. När du h­ ittat kyrkan eller platsen i appen kan du lätt klicka dig vidare för att läsa mer om både själva kyrkan eller platsen, församlingen och programmet.

0155-751 00

Vill du ha koll på vad som händer i Nyköpings församling? Då är Uttryck något för dig. Uttryck produceras fem gånger per år och är ett tryckt blad som innehåller in­ formation om alla öppna aktiviteter och verksamheter. Uttryck finns att hämta i församlingens kyrkor och församlingshem. Du kan också ladda ner Uttryck som pdf via hemsidan. Vill du ha Uttryck skickad till dig per post? Ring församlingens expedition på 0155-751 00 eller eposta till nykoping.pastorsexp@svenskakyrkan.se.

Profile for Malén Eneberg

Avtryck 1 2020  

Nyköpings församlings magasin. Distribueras som samhällsinformation till hushåll i Nyköping fyra gånger per år. I det här numret möter läsar...

Avtryck 1 2020  

Nyköpings församlings magasin. Distribueras som samhällsinformation till hushåll i Nyköping fyra gånger per år. I det här numret möter läsar...

Advertisement