Issuu on Google+

SAMHÄLLSKONTRAKTET - KUNSKAPSUTVECKLING FÖR VÄLFÄRD OCH TILLVÄXT


Samhällskontraktet - Inledning - sida 2

Innehållsförteckning Långsiktig satsning som leder till konkret nytta

4

Områden i fokus

6

Samhällskontraktets övergripande mål

9

Välfärdssektorn - en framtidsbransch

10

Karriärtorget – lyckad satsning för att föra samman studenter och arbetsgivare

16

Hälso- och välfärdsteknik — innovativ och etisk teknik

18

Vi utvecklar morgondagens hälsa och välfärd

20

Så skapar vi hållbara städer

22

Samverkar för att utveckla skolan

24

Att mötas är att utvecklas

32

Modeller & metoder

34

Detta gör vi de kommande fyra åren

38

Idé: Cecilia Vestman och Malena Sattar, Mälardalens högskola 2013 Fotografer: Adam af Ekestam och Mälardalens högskola Formgivning, illustrationer och produktion: Navii Tryck: Arkitektkopia Upplaga: 500 ex


2008 inrättades en så kallad gästprofessur till Alva Myrdals minne vid MDH. Den riktar sig till internationellt framstående forskare på områden som direkt eller indirekt berör de områden som Alva Myrdal verkade inom, det vill säga inom det socialpolitiska, arbetsoch den välfärdspolitiska ochDå det utbildningspolitiska området, och Alltlivsbörjade 9 februari 2009. tog Eskilstuna kommun, även inom internationell konfliktforskning. 2014 blir Västerås stad och Mälardalens högskola (MDH) i hand på attprofessuren en delsin avsamverkan. Samhällskontraktet. det möjligt utveckla Dels för attDetta stärkagör högskolan, delsatt bjuda in gästprofessorer för att delta i utvecklingsarbete i samverkan med för att utveckla kommunernas kärnverksamheter – skolan MDH och kommunerna. och omsorgen. Avtalet fick namnet Samhällskontraktet

Tillsammans med UniLink (lärosätenas förening för samverkansfrågor) startar Samhällskontraktet ett nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte mellan samverkansplattformar, det vill säga de organisationer som arbetar med strukturerad samverkan mellan akademi och offentlig sektor.

“I Mälardalen satsar

Karin Röding, rektor vid MDH:

akademi och samhälle aktivt på kunskapsutveckling för tillväxt och välfärd.”

och samarbetet gynnar inte bara de tre parterna utan även regionen som helhet. Mötesplatser Snart har fem år gått sedan den dagen. Fem år av kommer att samarbete fortsätta att arrangera mötesett Samhällskontraktet allt tätare och allt mer givande som gör platser. Under 2014 arrangeras Bemötandedagarna för femte året avtryck i vardagen. Samhällskontraktet har kommit nära i rad, MKLoch MKHV-konferenser och dessutom en slutkonfede som jobbar inom både högskola och kommun – lärare, rens för STOLT-projektet. Det finns även forskare planer på förskollärare, vårdpersonal, samhällsbyggare, ochatt utveckla digitala mötesplatser för att sprida föreläsningar och seminarier andra nyckelpersoner. via webben och nå en större publik, oavsett geografiska Samhällskontraktet handlar om att hitta ett samspel avstånd. Mötesplats MKL att Att invigas i Eskilstuna, en mötesplats mellan forskare ochkommer praktiker. känna till varandras för pedagoger, rektorer och övrig skolpersonal för nätverksträffar, verksamheter, ha personliga kontakter och nätverk är en seminarier eller för attnya träffas en kopp kaffe. viktig grogrund förbara att hitta sättöver att samarbeta. Genom Samhällskontraktet skapar vi mötesplatser, sprider kunskap och tar del av varandras erfarenheter. Vi är nämligen övertygade om att när människor träffas på nya platser och i nya konstellationer så väcks andra tankar och idéer än vad som uppstår på hemmaplan.

~ Min vision är att Samhällskontraktet 2017 är en nationell förebild för samverkan mellan akademin och offentliga aktörer. Samhällskontraktet handlar om förtroende, gemensamt ansvar och att involvera medarbetare från både akademi och praktik. Lika mycket handlar det om att låta idéer och utvecklingsarbete ha sitt ursprung i den verksamhetsnära vardagen för att det verkligen ska komma medarbetare och kommuninvånare till gagn.

Samhällskontraktet - Fyra nya år - sida 2

Samhällskontraktet startar nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte

Samhällskontraktet - Inledning - sida 3

FÖLJ MED PÅ VÅR RESA

Samhällskontraktets egen professur med rötter i Eskilstuna


Samhällskontraktet - Inledning - sida 4

LÅNGSIKTIG SATSNING SOM LEDER TILL KONKRET NYTTA Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola har en lång tradition av samarbete inom flera områden. Stora som små. Nu står högskolan och kommunerna inför ett nytt avtal om samarbete och samverkan i ytterligare fyra år, fram till år 2017. Ett avtal som innebär att parterna tillsammans kan fortsätta utveckla Samhällskontraktet till en strategisk och stabil arena för att skapa kunskap som ger vinster för alla parter. Men hur kommer det sig att de tre aktörerna sjösatte en sådan stor och omfattande satsning som Samhällskontraktet?

Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola:

“Högskolan gör oss attraktiva som kommun.”

~ Vi identifierade gemensamma områden som gynnade alla parter och regionen i stort. Genom Samhällskontraktet gör vi det möjligt att bedriva forskning och utveckling i växelverkan mellan akademin och kommunerna. Och det är först då vi på allvar kan säga att vi samverkar. Kärnan i Samhällskontraktet är långsiktighet och att forsknings- och utvecklingsprojekten har sitt ursprung i verksamheterna. På så vis arbetar Samhällskontraktet med verkliga frågor, problem och utmaningar och resultaten kan komma medarbetare och medborgare till gagn på direkten.

Bo Dahllöf, stadsdirektör i Västerås stad: ~ Vi strävar efter att höja kompetensnivån i regionen och i det arbetet har högskolan en betydelsefull roll för att väcka intresse för akademiska studier. Högskolan gör oss också attraktiva som kommun, inte minst när det gäller att attrahera företag som söker kompetent personal.

Pär Eriksson, kommundirektör i Eskilstuna och ordförande i Samhällskontraktets styrelse: ~ Alla anställda i kommunal verksamhet är oerhört skickliga på det praktiska, men ibland saknas ett stöd från den akademiska världen. Samhällskontraktet öppnar dörrar och vi får möjlighet att ta del av det nya från forskningen. Det är en bred kompetensutveckling, där många hundra personer höjer sin kunskapsnivå och vidgar sitt synsätt. Något som kommer till direkt nytta i klassrummet, på äldreboendet och i arbetet med att skapa en hållbar samhällsutveckling.

Samhällskontraktet styrs av en styrelse med representation från alla tre parter. För det operativa arbetet ansvarar en processledare med anställning vid MDH, där Samhällskontraktet är inrättat som en centrumbildning.


samh채llskontraktet - Namn p책 kapitel - sida 5


Samhällskontraktet - Namn på kapite - sida 6

OMRÅDEN I FOKUS Bredd och djup. Det är två nyckelord som beskriver hur Samhällskontraktet är organiserat. Allt för att undvika intensiva projekt som snabbt blossar upp för att sedan falna och slockna. Samhällskontraktet vill istället skapa strukturer för samverkan som är långsiktigt hållbara.

DET FINNS FEM PRIORITERADE VERKSAMHETSOMRÅDEN:


En arena för samverkan kring skolutveckling, forskning, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. MKL är ett resultat av behov från både kommuner och högskola. Kommunerna vill utveckla skolan med stöd i forskningen och högskolan vill stärka lärarutbildningarna med såväl forskningsbas som praktik för lärarstudenterna. MKL invigdes hösten 2012 och erbjuder fortbildning med stöd i aktuell forskning till pedagoger, rektorer och förskolepersonal.

Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) En arena för samverkan, kompetensutveckling, kompetensförsörjning, forskning och kvalitetsutveckling inom hälsa och välfärd. Inom MKHV ligger fokus på ömsesidiga behov från både kommuner och högskola. Kommunerna vill arbeta med evidensbaserad verksamhet och högskolan vill stärka vård- och omsorgsutbildningarna med såväl forskningsbas som praktik för studenterna.

Hållbar samhällsutveckling En mötesplats för att utveckla och sprida kunskap om hur kommunerna kan arbeta för ett samhälle som är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Området spänner över frågor om välfärd, energi, miljö och samhällsbyggnad och landar i projekt om såväl integration och folkhälsa som trygghet och fysisk samhällsplanering.

Framtidens arbetsliv En mötesplats där ett arbetsliv i förändring står i fokus. Kommunerna och högskolan samverkar kring frågor om arbetsgivarmärket, kontakter mellan studenter, utbildning och arbetsmarknad men även kring vad arbetslivet betyder för hälsa, välfärd och integration.

Hälsoteknik Detta område är ett så kallat utvecklingsområde där fokus ligger på att utifrån ett användarperspektiv öka kunskapen om möjligheter med tekniska hjälpmedel i vård och omsorg.

Under 2014 tillkommer ett nytt utvecklingsområde med rubriken "Innovationer i offentlig sektor". En innovation kan definieras som något nytt som uppfunnits för att förbättra något. Det kan vara nya produkter, tjänster och arbetsformer. Samhällskontraktet ser möjligheten att genom innovationsarbete främja förnyelse och bidra till nytänkande i mötet med brukare/medborgare.

Samhällskontraktet - Inledning - sida 7

Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL)


Samhällskontraktet - Inledning - sida 8

JOHAN WENNHALL

“Praktiken befolkas

av personer med engagemang.”

Johan Wennhall, tidigare utbildningsdirektör i Västerås stad, är en av arkitekterna bakom Samhällskontraktet. Han var med och la grunden med exempelvis idéerna om samspel och lärande mellan forskare och praktiker. ~ Det viktigaste i Samhällskontraktet är grundtanken om att systematisera och professionalisera samverkan. Utmaningen i detta ligger i att gå från teori till människor och praktik eftersom det inte finns en på förhand bestämd lösning. För att få det att fungera måste praktiken befolkas av personer med engagemang och egna idéer. Och detta är något som har varit en av de stora drivkrafterna i Samhällskontraktet – här finns människor som vill åstadkomma förändring! ~ Många säger att det fattas resurser i samhället. Jag menar att det vi har är tillräckligt, men att vi inte utnyttjar resurserna optimalt. Här fungerar Samhällskontraktet som motor och smörjmedel i kommunerna och högskolans samverkansarbete.

“Att vara

processledare är lite som att vara Zlatan.”

CECILIA VESTMAN Cecilia Vestman har som processledare varit med om att bygga upp Samhällskontraktet från grunden. Idéerna om samspel och lärande mellan forskare och praktiker var tydliga, men hur idéerna skulle bli verklighet i form av aktiviteter och projekt har fått växa fram under resans gång. ~ Att vara processledare är lite som att vara Zlatan. Det gäller att ha bra speluppfattning och se hela planen, var det uppstår luckor och var dina medspelare finns. Samverkansarbete kring aktuella samhällsfrågor gör att du hela tiden möter nya lag och att spelet kan bölja fram och tillbaka. Det ställer krav på anpassningsförmåga, nyfikenhet och en vilja att se möjligheter. Under de första fyra åren har vi format ett starkt lag med spelare från kommunerna och högskolan på olika positioner. Det är ett lagarbete där samspelet mellan alla inblandade och stödet från ”förbundskaptenerna” i styrelsen har lagt grunden för att satsa på fyra nya år.


1

H Ö J A KO M P E T E N S N I VÅ N I REGIONEN

2

S TÄ R K A F O R S K N I N G O C H U T B I L D N I N G VI D MÄL AR DALE N S H ÖG S KO L A

3

UTVECKLA VERKSAMHETER OCH M E DA R B E TA R E I N O M O F F E N T L I G S E K TO R

4

S K A PA G O DA R E L AT I O N E R I SAMVE RK AN M E LL AN H ÖG S KO L AN OCH AKTÖRER I OFFENTLIG SEKTOR

Samhällskontraktet - Inledning - sida 9

SAMHÄLLSKONTRAKTETS ÖVERGRIPANDE MÅL


Samhällskontraktet - Framtidens arbetsliv - sida 10

VÄLFÄRDSSEKTORN - EN FRAMTIDSBRANSCH 420 000 personer. Så många behöver kommuner och andra organisationer inom välfärdssektorn rekrytera fram till år 2019. Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster ligger bakom. Det är en stor utmaning som innebär att välfärdssektorn både behöver ompröva och omforma bilden av vad en kommunal arbetsgivare är.

“Välfärdssektorn behöver rekrytera 420 000 personer fram till år 2019.” Framtidens arbetsliv För att möta dessa utmaningar finns samverkansområdet Framtidens arbetsliv. Det är en mötesplats mellan högskolan och andra aktörer i offentlig sektor för dialog, kunskapsutveckling och samverkan kring hur arbetsgivare i välfärdssektorn kan rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Forskning om arbetslivet ur olika perspektiv är en viktig kunskapskälla.

Målet med Framtidens arbetsliv: ”En välfärdssektor som kan erbjuda ett hållbart arbetsliv och som har förmåga att attrahera och försörja sin organisation med rätt kompetens.”

Detta Detta gör gör Framtidens Framtidens arbetsliv: arbetsliv:

1

Bidrar till ökad kunskap om förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv och sprider forskning om arbetslivet inom välfärdssektorn.

2

Fångar upp behov av kompetensutveckling på övergripande nivå i kommunerna.

3

Bjuder in aktörer från offentlig sektor till aktiviteter som förbereder studenter för det kommande arbetslivet.

4

Bidrar till att öka intresset för yrken och jobb inom välfärdssektorn.


Under 2011 genomförde Västerås stad och Eskilstuna kommun medarbetarenkäter som visade att många av medarbetarna känner stolthet över sitt eget arbete och sin arbetsgrupp, men inte över kommunen som arbetsgivare. Varför är det så? Och vad är det som måste till för att medarbetare ska känna stolthet över både sitt jobb, sin arbetsgrupp och hela organisationen? Det var dessa frågor som avgjorde att kommunerna inledde ett gemensamt forskningssamarbete för att undersöka hur kommunerna kan bli mer attraktiva arbetsgivare. Ett forskningssamarbete som fick namnet STOLT – yrkesstolthet och organisationsidentitet.

mellan yrkesgrupper, vilket gör att man som medarbetare inte får någon tydlig bild av organisationen som helhet. För att känna gruppbaserad stolthet behöver du först identifiera dig med en grupp. Det gör du mycket enklare med din arbetsgrupp där du också vanligtvis skapar starka personliga band med dina kollegor, bland annat genom att du får socialt stöd av olika slag. Hur gör man då för att medarbetarna ska känna stolthet även för organisationen?

Jonas Welander, doktorand i STOLT: ~ I STOLT- projektet har vi arbetat med enkätundersökning, fokusgrupper och forskningscirklar med medarbetare där vi ur olika perspektiv diskuterat begrepp som yrkesstolthet och organisationsidentitet. Tidigare, men framförallt vår egen forskning, visar att gruppbaserad yrkesstolthet hänger samman med grupptillhörighet, vilket gör att du lättare kan känna dig stolt över din grupps framgångar. Det är också tydligt i våra intervjuer med medarbetarna; de betonar sin arbetsgrupp och att de är stolta över kollektiva prestationer, men inte i lika stor utsträckning att de upplever stolthet över organisationen som helhet. Men varför är det så här? ~ En kommun är en otroligt komplex organisation med många olika yrkesgrupper som arbetar med enormt olika saker. Det finns också liten kontakt

~ Att bygga identifikation är ett första steg, och då är det viktigt att lyfta upp de framgångar och goda exempel som finns. Det skapar delaktighet och gör att organisationen känns som en attraktiv arbetsplats. Då får man också medarbetare som blir goda ambassadörer för arbetsgivaren: Alla vill ju tillhöra en vinnare. ~ Nästa steg, som är ännu viktigare på lång sikt, är att arbeta med det sociala klimatet, att låta det sippra uppåt i organisationen. Här får den närmaste chefen en nyckelroll, eftersom denne både blir en konkret person som för organisationens talan för sin arbetsgrupp och representerar arbetsgruppen i organisationen som helhet. Hur den närmaste chefen talar om och agerar i förhållande till ledningen har stor betydelse för hur jag som medarbetare ser på och identifierar mig med organisationen. Hur chefen stöttar sina medarbetare har också stor betydelse – är chefen där för att enbart föra information fram och tillbaka i organisationen eller finns chefen också där som ett stöd för sina medarbetare?

~ Inflytande, stöttande kommunikation, rättvis behandling och tydliga roller är sådant som kan tänkas trigga igång identifikation med den övergripande organisationen. Det är även viktigt att man som medarbetare förstår hur organisationen som helhet fungerar och vad de olika delarna betyder för helheten.

Samhällskontraktet - Framtidens arbetsliv - sida 11

S T O LT - “A L L A V I L L J U T I L L H Ö R A E N V I N N A R E ”


Samhällskontraktet - Framtidens arbetsliv - sida 12

Illustrationen visar tänkbara faktorer som antas ligga bakom medarbetares känsla av identifikation och stolthet över sin yrkesroll, sin arbetsgrupp och sin organisation. Det är framförallt de bakomliggande faktorerna på den organisatoriska nivån som de kommunala arbetsgivarna behöver och kommer att arbeta mer aktivt med för att stärka.

Identifikation och stolthet över arbetsgrupp

Identifikation och stolthet över organisation Tydliga roller

Inflytande och handlingsfrihet

Socialt stöd

Yrkesstolthet

Lyhörd närmaste

från kollegor

chef som möjliggör vertikal kommunikation och inflytande

Omvärldens bild av organisationen

Arbetsgruppsrelaterat stöd från närmaste chef

Idén om

Rättvis behandling

samhällsbyggarrollen

Positivt

Feedback

Kritisk

Samarbeten

samarbetsklimat

från brukare

systemförståelse

över gränser


samh채llskontraktet - Namn p책 kapitel - sida 13


Samhällskontraktet - Namn på kapite - sida 14

Leif Bergström, arbetsmarknadskonsulent, Västerås stad ~ Stort eget ansvar och tilltro till min förmåga är nog de två största delarna i att bygga stolthet för mig när det gäller Västerås stad som organisation. Frihet att utforma mitt eget arbete, uppskattning och chefens ton är också viktiga delar. Jag har idag både eget ansvar och tilltro till min förmåga, vilket jag är oerhört tacksam för.

Ammi Karlsson-Pye, områdessamordnare, Västerås stad ~ Jag tyckte att det var spännande och intressant att höra om varandras verksamheter och alla positiva berättelser. Det var också nyttigt att lyssna på olikheter i ledarskapet i de olika verksamhetsområdena. Överhuvudtaget blev det många intressanta berättelser och djupa samtal.


Modell för samverkan

Forskningscirklar har varit ett av de bärande inslagen i STOLT-projektet för att få in röster från medarbetarna om yrkesstolthet, arbetsgruppsidentitet och organisationstillhörighet. Emil Berggren, brandingenjör i Eskilstuna kommun var en av de som deltog i forskningscirklarna. Hur upplevde du att vara med i en forskningscirkel? ~ Det var spännande att få delta i cirkeln. Varje träff hade ett uttalat tema men innehållet i träffarna fick ändå ”skapas allt eftersom” beroende på deltagarnas erfarenheter och på hur diskussionerna utvecklades. Det var en stor öppenhet i gruppen och jag tror inte minst vi själva fick ut en hel del genom att delta. Vad tar du med dig efter att ha varit med i forskningscirkeln? ~ Min bild av yrkesstolthet var tidigare begränsad till att det var ”hårda” faktorer som bra lön och förmåner som främjade stoltheten. Idag är den bilden breddad till att omfatta mjukare faktorer som socialt stöd från kollegor och chef, inflytande och arbetsförhållanden. Idag värdesätter jag dessa mjukare faktorer högre även för min personliga utveckling, trivsel och stolthet! Vad tycker du behövs för att du ska känna dig stolt över att arbeta i Eskilstuna kommun? ~ Jag tycker STOLT är ett stort steg i rätt riktning för att jag ska stärka min känsla av stolthet av att arbeta i Eskilstuna kommun. Att kommunen vågar sikta på att vara en attraktiv arbetsgivare är modigt och rätt. Alla satsningar på chefer och ledarskapet är viktiga. Sist men inte minst anser jag att man ska fortsätta lyfta delaktigheten bland medarbetare på såväl individnivå som grupp- och organisationsnivå.

F SOM I FORSKNINGSCIRKEL En forskningscirkel är en modell som är användbar för att få fördjupade kunskaper inom ett speciellt område eller som stöd för att bedriva utvecklingsarbete. Under tiden cirkeln pågår har både forskare och deltagare ett ”forskande öga” och skapar utrymme för reflektion. På så vis blir forskningscirkeln ett forum där deltagarna beskriver sina nya iakttagelser och gemensamt når nya insikter.

JONAS WELANDER ~ I de forskningscirklar vi haft inom STOLT har det funnits en tydlig koppling mellan deltagarnas dagliga arbete och det aktuella forskningsområdet. Därför fungerar modellen åt båda håll – både jag som forskare och de som deltar fördjupar våra kunskaper och kan se saker och ting i ett större perspektiv. Deltagarna fick reflektera över ett antal frågor och även beskriva olika händelser i sin arbetsvardag, som till exempel beskriva vilket stöd man får av sin närmaste chef eller beskriva i vilka situationer man känner stolthet och varför.

samhällskontraktet - Namn på kapitel - sida 15

M ÖTE N ÖVE R G R ÄN S E R NA G E R I N B L I C K I VA R A N D R A S V E R K S A M H E T E R


Samhällskontraktet - Framtidens arbetsliv - sida 16

KARRIÄRTORGET – LYC K A D S AT S N I N G F Ö R AT T F Ö R A S A M M A N S T U D E N T E R O C H A R B E T S G I VA R E

Arbetslivet förändras i snabb takt och det ställer höga krav på dagens unga som kommer ut på arbetsmarknaden. Högskolan arbetar aktivt med att skapa utbildning som leder till jobb och här såg både högskola och kommunerna tydliga vinster med att skapa en mötesplats mellan studenter och arbetsgivare. Karriärtorget startade 2010 som en satsning för att stärka och utveckla tidigare verksamhet kring kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Tack vare Samhällskontraktet var det möjligt att utveckla både nya tjänster och förbättra den tidigare verksamheten.

M ÅL E N F Ö R K A R R I Ä R TO R G E T:

Studenterna ska få tidiga kontakter med arbetslivet. Detta för att startsträckan från utbildning och jobb ska bli så kort som möjligt.

47% av

Högskolans utbildningar ska leva upp till de kompetensbehov som finns i regionen.

Fler studenter ska stanna kvar i regionen efter avslutade studier.

Karriärtorget har varit en lyckad satsning som redan efter två år gav bra utdelning. 1 200 studenter hade varit med i aktiviteter som Karriärdagar och föreläsningar. 2 730 jobb annonserades ut under perioden januari 2010 till juni 2012 och 47 procent av arbetsgivarna erbjöd jobbet till en student vid MDH. Även After School-träffarna, ett skräddarsytt koncept som Karriärtorget erbjudit arbetsgivare, har varit framgångsrika. Såväl Eskilstuna kommun som Västerås stad har använt sig av Karriärtorget för att genom detta forum sätta fokus på jobb och yrken i ”välfärdsbranschen”. Två exempel är Mentorprogrammet och Beteendevetardagen som arrangeras för studenter vid beteendevetenskapliga programmen vid högskolan.

arbetsgivarna erbjöd jobbet till en student vid MDH.


Samhällskontraktet - Framtidens arbetsliv - sida 17

Modell för samverkan ANNELIE WIKINGSON Annelie Wikingson arbetar som projektledare på Karriärtorget. ~ Här samlar vi högskolans alla karriärbyggande insatser för våra studenter under ett tak - gästföreläsningar om jobb och arbetsmarknad, karriärvägledning, exjobb, kurs i att söka jobb, företagspresentationer, mentorprogram, nätverkande med arbetsgivare och dessutom en jobbdatabas som regionens arbetsgivare kan använda för att rekrytera studenter vid högskolan..

”Karriärtorget och hela MDH kan bidra med kompetent och spännande arbetskraft som regionens arbetsmarknad efterfrågar.”

M SOM I MENTORSKAP Mentorskap är en modell som bygger på kontakt och utveckling mellan mentor och adept. Inom Karriärtorget finns ett skräddarsytt koncept för mentorprogram. Studenterna kommer in i programmet från årskurs 2 och mentorerna kommer från regionens arbetsgivare. Mentor och adept träffas cirka två timmar per månad. Dessutom ingår föreläsningar, avstämningar och gemensamma träffar med alla mentorer och adepter. Syftet med mentorprogrammet är att ge studenterna en tydlig arbetslivsanknytning, relevanta kontakter i arbetslivet och en god inblick i hur deras framtida yrkesområde ser ut.

Marita Schwartz, tidigare HR-direktör i Eskilstuna kommun.

1200

studenter var de första två åren med i aktiviteter som Karriärdagar och föreläsningar.

S TE FAN S VA R T S T R Ö M ~ Mentorprogrammet gav mig och FVB mer än jag någonsin kunde förvänta mig. Jag och min adept hade tät kontakt under mentortiden, vilket var utvecklande, utmanade och givande. Genom mentorprogrammet hittade FVB dessutom en blivande energikonsult med utvecklingspotential i den student jag hade som adept.


Samhällskontraktet - Hälsoteknik - sida 18

HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK — I N N OVAT I V O C H E T I S K T E K N I K

”Robotkatten spinner

Framtidens utmaningar för offentlig sektor är som bekant många. I samhället finns till exempel en allt större andel äldre och dessutom en allt mindre andel människor i arbetsför ålder som kan arbeta inom området hälsa och välfärd. Hur ska vi kunna ta oss an denna komplexa utmaning och samtidigt hålla hög kvalitet på vård och omsorg? Tekniken gör snabba framsteg och olika tekniska hjälpmedel kommer att finnas i allt större omfattning.

och kurrar precis som katter gör.”

Kan en robot öka människors välbefinnande? Det finns idag ingen behandling som botar demens. Däremot går det att med vård och omsorg stödja människor som på olika sätt påverkas av sjukdomen att må bättre. Sång, konst och sällskapsdjur är exempel på alternativa behandlingar som kan ge effekt. Men hur hanteras risken för allergier och det faktum att djur kan sprida smitta? Svaret är JustoCat, (Justo är latin för terapi – terapikatten) en interaktiv robotkatt som blivit verklighet bland annat genom Samhällskontraktet. ~ JustoCat är framtagen för personer med långt framskriden demenssjukdom. Vi ställde oss frågan om ett interaktivt robotdjur kunde berika det dagliga livet för äldre med demens genom att öka deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande, säger Christine Gustafsson, initiativtagare till JustoCat och universitetslektor i vårdvetenskap vid MDH. Robotkatten både ser ut, känns som och beter delvis sig som en riktig katt. Den spinner och kurrar precis som katter gör, och reagerar på beröring. Stryker man den några gånger över ryggen börjar den att spinna. Pilotstudier har genomförts på ett av Attendos särskilda boenden för personer med demens i Eskilstuna. Testerna har visat lovande resultat vad det gäller att vissa personer med långt framskriden

demens blev lugnare med hjälp av robotkatten. I vissa fall kunde även robotkatten väcka personernas minnen av deras egna katter till liv. ~ I en av studierna testade vi vad som går att mäta när det gäller eventuella effekter av robotkatten. Resultaten visar tendenser till att personernas livskvalitet ökar och att personer som är utåtagerande och aggressiva på grund av sin demenssjukdom faktiskt blev lugnare av att ha robotkatten i sin vardag, berättar Christine Gustafsson. Christine har arbetat fram JustoCat i samarbete med Lars Asplund som är professor i robotik vid högskolan. Det är sammanvävningen av robotteknik med ett ändamålsenligt och användarvänligt vårdperspektiv som gör robotkatten till en unik teknisk innovation. Och Lars Asplund är övertygad om att robotkatten har framtiden för sig. ~ I en inte alltför avlägsen framtid kommer människor att själva skaffa sig och sina närstående tekniska hjälpmedel för en bättre och kanske tryggare och säkrare vardag. Här är JustoCat ett tydligt exempel på teknik som kan vara ett sådant redskap inom vården. Under 2014 finns det planer för ett nytt forskningsprojekt inom Samhällskontraktet där 40 robotkatter köps in och testas på demensboenden i Eskilstuna och Västerås.


samh채llskontraktet - Namn p책 kapitel - sida 19


Samhällskontraktet - Hälsa och välfärd - sida 20

VI UTVECKLAR MORGONDAGENS HÄLSA OCH VÄLFÄRD Några av utmaningarna för offentlig sektor är att hålla hög kvalitet och hög säkerhet inom vården och omsorgen, att kunna rekrytera de medarbetare som behövs och även att kunna bedriva en verksamhet som baserar sig på aktuell forskning. Det kräver hög kompetens hos personalen, vilket i sin tur ställer krav på högskolans utbildningar. Samverkan mellan högskolan och aktörer i välfärdssektorn är ett sätt att utveckla morgondagens hälsa och välfärd.

MKHV – Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) fungerar som en arena för detta arbete. Här samlas våra resurser inom kompetensutveckling, kompetensförsörjning, forskning och utveckling. Både för att både stärka kommunernas verksamhet inom hälsa och välfärd, och för att säkra att MDH även i framtiden kan utbilda morgondagens arbetskraft inom sjukgymnast, sjuksköterske- och socionomprogrammen.

Maria Müllersdorf, akademichef vid MDH: ~ MKHV är en strategisk satsning från MDH, Eskilstuna kommun och Västerås stad. MDH bidrar med kunskap, forskning och utbildning och kommunerna bidrar med praktiknära frågeställningar, verkliga miljöer och kompetens. På så vis blir kompetenscentrat en gemensam satsning för att skapa värde och nytta för regionens medborgare, organisationer och företag.

“Vi säkrar att högskolans utbildningar bygger på både forskning, evidens och profession.” Genom att samla vår gemensamma kompetens och kunskap kan vi uppnå mycket: 1.

Vi skapar organisationer som lär av varandra vilket leder till kunskapsutveckling med ursprung i både forskning och verksamhet.

2.

Vi säkrar att högskolans utbildningar inom området bygger på både forskning, evidens och profession och att studenterna får praktik som speglar deras framtida arbetsliv.

3.

Vi kan bedriva gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt och sprida aktuell forskning.

4.

Vi kan arbeta gemensamt med internationalisering för att bygga relationer, utbyta kunskap och sprida våra erfarenheter på den globala arenan.


MOPS, Modell för Projektutveckling i Samhällskontraktet, handlade om att utveckla idéer till samverkansprojekt inom kommunernas socialtjänst (Individ och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg). De bästa idéerna från personal vid högskolan och de båda kommunerna valdes ut och Samhällskontraktet gav stöd i arbetet med att ta fram projektplaner och att hitta finansiering. Några av de projekt som har blivit verklighet genom MOPS är vårdhundar i demensvård och nya arbetssätt på gruppboenden för personer med grav utvecklingsstörning. Christine Gustafsson, vårdforskare och samordnare för forskning och utveckling vid Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV):

Samhällskontraktet - Hälsa och välfärd - sida 21

Modell för samverkan

MOPS GÖR VERKLIGHET AV G O DA I D É E R ~ MOPS har varit en dörröppnare på många sätt. Förutom att det gett många nya idéer har också högskolan och kommunerna lärt känna varandra bättre och förstått värdet av att ta del av varandras kunskap. Cecilia Vestman, processledare för Samhällskontraktet hoppas kunna sprida MOPSmodellen vidare som ett stöd för att utveckla gemensamma projekt mellan akademi och praktik. ~ Det saknas inte idéer, men det ges sällan tid i vardagen att utveckla idéerna vidare. MOPS skapade utvecklingsmöjligheter genom att erbjuda resurser i form av lite pengar och tid till idébärarna.

Från idé till verklighet - här är alla de projekt som utvecklats genom MOPS: •

Mötesplatser för lärande och utveckling i socialt arbete och social omsorg

ALAIKT - Att Leva och Arbeta med IKT

HAI - Hundar som främjar Aktivitet och Integritet i demensvården

Grön omsorg – familjebehandling i grön miljö

Livet för barn i skyddat boende

Samordnat föräldrastöd

EKUAHL:s - Evidens, kompetens och utbildningscentrum inom äldreomsorg och hemsjukvård

FAM, Betydelsefulla möten i familjehemsvård

MOPS tre steg: Från idé till genomförande

Mötesplatser och idéefterlysning

M SOM I MOPS MOPS, är en modell som utarbetats för att lotsa forskare och praktiker inom hälsa, välfärd och socialt arbete från idéer till genomförande av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. MOPS har utvärderats av forskare från Mälardalens högskola med speciellt fokus på lärdomar kring MOPS-modellen och hur den kan vidareutvecklas. Forskarna har studerat innovativt samspel, roller och möjlighet till deltagande och delaktighet i samverkan. Syftet med utvärderingen är att få mer kunskap för hur forskare och praktiker kan arbeta tillsammans med forskning och kunskapsutveckling.

Projektutveckling och ansökan om extern finansiering

Bidrag för genomförande och vidare ansökningar om medel


SÅ SKAPAR VI HÅLLBARA STÄDER Hållbar samhällsutveckling är ett område som ligger högt på prioriteringslistan, både regionalt, nationellt och internationellt. Inom samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling har en forskargrupp bedrivit forskning med koppling till pågående stadsdelsutvecklingsprojekt i Eskilstuna och Västerås.

Satsningen som har pågått sedan 2009 har fokuserat på hur kommuner, näringsliv och högskola kan samverka för att utveckla en stadsdel, bland annat genom att kartlägga vilka åtgärder som fungerar i 21 miljonprogramsområden i andra svenska kommuner.

Karin Hjärpe, välfärdsdirektör i Västerås stad: ~ Stadsdelsutvecklingen i Bäckby startade i samarbete mellan Polismyndigheten i Västmanland och Västerås stad med fokus på brottsförebyggande arbete. Därefter har arbetet handlat om samverkan med olika aktörer där vi har fokuserat på fyra områden; insatser för ungdomar, utveckling av Bäckby torg, trygghets- och säkerhetsfrågor och fysisk utveckling av stadsdelen. I samarbetet med MDH har vi fokuserat på utbildning och arbete, två variabler som vi har sett har stor påverkan på en stadsdel.

Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör i Eskilstuna kommun: ~ Samarbetet med högskolan började med energieffektivisering men allt eftersom har vi breddat arbetet till även det sociokulturella perspektivet tillsammans med energieffektivisering. Vi har arbetat med de tre områdena Lagersberg, Stenby och Råbergstorp (LaRS) som har olika ”profiler” när det gäller boendeformer, människors sociokulturella bakgrund och utbildningsnivå. Utifrån statistik och kunskap vill vi skapa en modell för att utveckla kommunen som helhet utifrån den sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska dimensionen.

Josef Qaderi, forskningsassistent: Josef Qaderi är forskningsassistent och ingår i forskargruppen. Han håller med Karin Hjärpe om att utbildning och arbete är två variabler som har stor påverkan på en stadsdel.

~ Satsar man på just dessa två områden ger det stora effekter. Sätter man till exempel in åtgärder för att få fler som går ut 9:an med godkända betyg och fler som går vidare till högre studier så skapas förutsättningar för att fler ökar sina möjligheter att få jobb. Här ser vi att både Västerås och Eskilstuna är på rätt väg när det gäller val av insatser.

“Hela - staden-perspektivet” är nästa steg Under 2014 höjer forskargruppen och kommunerna ribban ett snäpp: de flyttar blicken från den enskilda stadsdelen till städerna som helhet för att se hur hela Västerås och Eskilstuna kan bli hållbara samhällen. Här kommer både det ekonomiska, ekologiska och det sociokulturella perspektivet vägas samman för att se helheten. Dessutom ställer sig forskargruppen frågan; ”Hur kan kommunerna arbeta med styrning och ledning i samverkan med andra samhällsaktörer i dessa frågor?” ~ Josef Qaderi: I nästa steg analyserar vi 15 stadsdelar i respektive stad och ser utifrån detta hur kommunerna kan arbeta med hållbar samhällsutveckling på ett ekonomiskt, ekologiskt och socioekonomiskt sätt i samarbete med näringsliv, föreningsliv, landsting och länsstyrelser. Högskolan kan på så vis bidra med kunskapsöversikt och metoder för utvidgad samverkan för hur kommunerna på bästa sätt kan leda och styra arbetet med hållbar samhällsutveckling när hela spektrat av samhällsaktörer är inkopplat. ~ Karin Hjärpe: Hållbar samhällsutveckling är ett komplicerat och komplext område där vi har stor nytta av MDH och den kunskap som där finns samlad. Att få möjligheten att på detta sätt kunna lyfta upp och ref lektera kring dessa komplexa sammanhang är av stort värde. Att vi nu går vidare med styrning och ledning och samtidigt väger in hur kommuner bör tänka på samhällsutveckling ur alla aspekter är en mycket relevant fortsättning.


GRUPPBILD GRÖN

samhällskontraktet - Namn på kapitel - sida 23

T R YG GV E , K A R I N , J O S E F,


Samhällskontraktet - Utbildning och lärande - sida 24

SAMVERKAR FÖR ATT UTVECKLA SKOLAN Alla kommuner står inför stora utmaningar när det gäller skolan. Nya läroplaner, krav på bättre resultat, lärarlegitimationer, fria skolval och resursbrist är några faktorer som präglar debatten. Inom Samhällskontraktet finns sedan 2012 den regionala plattformen Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) för att möta dessa utmaningar. Kompetenscentrat ger 19 kommuner i Sörmland och Västmanland möjlighet att ta del av forskningssamverkan och forskningsresultat. Det gynnar såväl högskolans lärarutbildning som regionens kompetensförsörjning på lång sikt.

Pia Lindberg, akademichef vid Mälardalens högskola och ordförande för MKL: ~ Det övergripande målet för MKL är att ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Därför är det viktigt att det finns ett lärosäte som försörjer regionen med välutbildade och kompetenta lärare. Samtidigt behöver högskolan samarbeta med kommunerna för att skapa en lärarutbildning med hög kvalitet som vilar på en stabil forskningsbas. Genom MKL kan forskare vid högskolan och skolorna i regionen arbeta tillsammans med forskningsbaserat skolutvecklingsarbete. MKL är därför ett vinna-vinna-koncept för alla parter.

Sara Hägglund, tf verksamhetsledare för MKL:

“ Vi vill ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential.”

~ Styrkan i kompetenscentrat sitter i de gemensamma satsningarna. Med MKL kan vi arbeta än mer professionellt och målinriktat, bland annat genom att forskningen får en mer central roll kopplad till arbetet med skolutveckling. På så vis blir MKL ett nav där forskare och lärare möts och arbetar tillsammans, något som stärker både lärarna i skolan och högskolans forskning. Under det första året har MKL arbetat med fyra temaområden som är centrala för verksamheten i förskola och skola: entreprenörskap i skolan, övergångar mellan förskola och skola, matematik och mångfald.


samhällskontraktet - Namn på kapitel - sida 25

Från vänster: Sara Hägglund, tf verksamhetsansvarig MKL Pia Lindberg, akademichef vid MDH


Samhällskontraktet - Utbildning och lärande - sida 26

Modell för samverkan

K SOM I KO M M U N DOKTORAND En kommundoktorand är en person som är anställd inom kommunen och får hela eller delar av sin forskarutbildning betald av sin arbetsgivare. Kommundoktoranderna bedriver ofta verksamhetsnära forskning, där nyttan för den egna arbetsgivaren brukar lyftas fram. En av fördelarna med att vara kommundoktorand är att samtidigt verka i den akademiska världen och stå i nära kontakt med verksamheten i den offentliga sektorn. På så vis fungerar kommundoktoranden som en gränsgångare som obehindrat rör sig i och mellan de olika miljöerna. Redan 2007 gav regeringen lärare möjlighet att med bibehållen lön gå utbildning på forskarnivå. Satsningen var både för att möjliggöra nya karriärvägar inom läraryrket och för att öka kvaliteten i skolan. Satsningen har inneburit mer forskarkompetens till skolans värld, något som ger förutsättningar att åstadkomma bättre måluppfyllelse för eleverna.

BENITA BERG LYSSNAR IN LÄRARNAS RÖSTER Benita Berg står med en fot i varje värld. Som kommundoktorand delar hon sin tid mellan att arbeta som lärare i Västerås stad och att forska vid högskolan. Forskningen bedrivs inom matematikdidaktik, läran om undervisning och inlärning i matematik. Här har hon fördjupat sig i hur lärarna uppfattar den nya lärarreformen och deras uppfattningar om nationella prov i matematik i årskurs 3.

~ Många av lärarna är positiva till nationella prov redan i årskurs 3. De uppfattar att de nationella proven stödjer dem i deras matematikundervisning och bedömning av hur eleverna når målen. Men samtidigt finns det en begränsning i de nationella proven, eftersom många lärare uppfattar att det går stick i stäv med att se till varje barns egen mognad och utvecklingstakt. I sin forskning har Benita Berg arbetat med både djupintervjuer och enkätundersökningar och har på så vis fått in uppfattningar från över 250 lärare i årskurs 1-3.

Vill fortsätta kombinera forskning med läraryrket Att Benita Berg själv är lärare tycker hon har varit en stor fördel i sin forskning. Det har gjort att hon känner igen lärarnas roll utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper. ~ Jag vet hur det är att vara lärare, att vilja lägga upp och styra mycket själv över sin undervisning samtidigt som man vill ha riktlinjer och styrdokument. Men det får inte bli för mycket kontroll och dokumentationskrav uppifrån, för det stjäl värdefull tid i klassrummet och från mötet med eleverna.

Själv undervisar Benita Berg inte i så stor utsträckning längre, utan lägger istället sin tid på att arbeta som matematikhandledare och matematikmentor. I rollen som handledare träffar hon regelbundet lärare för årskurs 1-5 och agerar ett stöd i hur de utvecklar sin undervisning. I rollen som mentor möter hon tre förskoleklasser, också med uppdraget att handleda lärarna i deras matematikundervisning. Forskningen har gett henne mersmak. ~ Att vara kommundoktorand har varit lärorikt och jag skulle gärna vilja fortsätta att ha en fot kvar i varje värld. Kontakten med lärarna och skolan ger oerhört mycket. Och resultatet av min forskning kan bidra till att lärare får möjlighet att bedriva bättre undervisning, vilket betyder att eleverna får bättre måluppfyllelse.


• • • • • • • • • •

Det ger lärarna tydligare riktlinjer. Det ger lärarna tydligare riktlinjer. Matematikundervisningen blir mer konkret. Matematikundervisningen blir mer konkret. Det stödjer dem i deras undervisning. Det stödjer dem i deras undervisning. Nationella prov konkretiserar läroplanens mål. Nationella prov konkretiserar läroplanens mål. Tydliga kunskapsprofiler gör att eleverna bedöms mer likvärdigt. Tydliga kunskapsprofiler gör att eleverna bedöms mer likvärdigt.

Detta tycker lärarna är negativt med nya Detta tyckeroch lärarna är negativt nya 3: läroplanen nationella prov imed årskurs läroplanen och nationella prov i årskurs 3: • • • •

Det begränsar dem i deras professionalism att fritt Det begränsar dem i deras professionalism att fritt anpassa efter elevernas intresse och utvecklingsnivå. anpassa efter elevernas intresse och utvecklingsnivå. Det tar inte hänsyn varje barns egen mognad och Det tar inte hänsyn varje barns egen mognad och utvecklingstakt. utvecklingstakt.

samhällskontraktet - Namn på på kapitel - sida 27 27 samhällskontraktet - Namn kapitel - sida

Detta tycker lärarna är positivt med nya Detta tycker lärarna är positivt nya 3: läroplanen och nationella prov imed årskurs läroplanen och nationella prov i årskurs 3:


Samhällskontraktet - Utbildning och lärande - sida 28

BARN VILL HA TYDLIGA ÖVERGÅNGAR Anders Garpelin vill göra skillnad med sin forskning. Han vill bidra till att barn får en bra start i livet, särskilt de som har svårt att klara skolans krav. Samhällskontraktet har möjliggjort att forskningen gått från att se hur ”åtgärdsgarantin” vad gäller att läsa, skriva och räkna fungerar till hur skolan skapar förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål. Nu riktar forskarlaget blicken mot vad övergången mellan förskola, förskoleklass och skola innebär för barnen.

Anders Garpelin har även tidigare forskat kring stadieövergångar, särskilt övergången från mellanstadiet till högstadiet. Detta är också den svåraste övergången.

“Man bör ta barnen på allvar tidigt.”

~ I Sverige har det varit populärt med så kallade ”mjuka övergångar”, men det är inget att sträva efter om man lyssnar till barnen. De vill att det ska vara tydligt att de tar ett steg i utvecklingen. Eleverna går faktiskt från att vara skolbarn till skolungdomar. Övergången till högstadiet blir en slags passagerit då man går från barndom till ungdom.

Förskoleklassen, smidig övergång? I forskningen har forskargruppen genomfört observationsstudier och intervjuat rektorer, skolledare, pedagoger, lärare och barn. Även de yngre barnen vill ha tydliga övergångar mellan de olika skolformerna. ~ Tanken med förskoleklassen är att den ska vara en smidig övergång mellan förskolan och skolan, att den ska fungera som en bro. Men det som händer är att barnen bokstavligen står och väntar på bron utan att veta var de hör hemma. Speciellt blir detta en svår övergång för de barn som behöver extra stöd. Det är inte ovanligt att behovet av stöd inte uppmärksammas i förskoleklassen utan insatserna får vänta tills de börjar skolan, vilket gör att de riskerar att halka efter ännu mer.

Ta hänsyn till den ”ryggsäck” varje barn har Anders Garpelin och forskargruppen studerar främst vad som kännetecknar de olika miljöerna i förskola, förskoleklass och skola. Både förskolan och skolan har tydliga mål om matematik, språk, skriv- och läsprocessen och villkor för sociala relationer. Men för förskoleklassen finns det inga direkta mål vilket gör att verksamheten i olika förskoleklasser ser olika ut.

~ För de barn som har svårt att knäcka läs- och skrivkoden blir det inte lättare av att man väntar med att sätta in insatser tills de börjar skolan. Man bör ta barnen på allvar tidigt och sätta in specialpedagogiskt stöd redan i förskoleklass om det behövs. Det som annars händer är att gapet mellan de som tidigt knäcker läskoden och de som inte gör det bara blir allt större, den så kallade "Matteuseffekten". ~ Den pedagogiska miljön ska utmana barnen på deras egen nivå och där det handlar om att ta hänsyn till den ”ryggsäck” varje barn har. Det får effekter för hur skolan bör arbeta och det innebär att alla medarbetare som möter barnen och eleverna måste vara medvetna och ge möjligheter för alla. Det handlar om att skapa en förberedd pedagogisk miljö som bygger på att det inte är barnet som måste vara skolmoget vid en viss ålder, utan skolan som måste vara barnmogen, säger Anders Garpelin.

Skolor för pedagogisk utveckling Nästa steg i forskningen kring stadieövergångar är ett skolutvecklingsprojekt som bygger på de resultat som kommit fram. Diskussioner pågår med rektorer, skolledare och pedagoger om hur högskolan och kommunerna på bästa sätt kan gå vidare. Förslaget är att utse några förskolor, förskoleklasser och skolor i regionen som fungerar som pilotskolor för pedagogisk utveckling. Här ska forskare tillsammans med lärare och specialpedagoger/ speciallärare förbättra förutsättningarna för att alla barn ska få en så bra skolstart som möjligt.


samh채llskontraktet - Namn p책 kapitel - sida 29


Samhällskontraktet - Utbildning och lärande - sida 30

MÅNGFALD I SKOLAN Dagens globaliserade och alltmer mångkulturella samhällen förutsätter ny kunskap för personal i mångkulturella och multietniska skolor. Det är angeläget att både forska om och kompetensutveckla skolans personal så att de kan utveckla skolan till en god interkulturell lärandemiljö, där mångfalden ses som en tillgång.

Mångfaldsfrågor kopplat till skolan är ett angeläget område för både Eskilstuna och Västerås och därför har detta varit ett prioriterat område att samverka kring. Inom Samhällskontraktet och MKL har de båda kommunerna tillsammans med MDH därför haft forskningsprojektet ”Undervisning i mångkulturella klassrum”. Parallellt med forskningen, som utförts av kommundoktoranden Pia Sandevärn, har de tre aktörerna även träffats i forskningscirklar. Målet med forskningscirklarna har varit att både ge utrymme för erfarenhetsutbyte och öka skolledares och lärares kompetens kring mångkulturella frågor.

”Ledarskapet har stor betydelse för om mångfalden tas till vara.” Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid MDH, är forskningsledare för arbetet med mångfald i skolan. Genom sin forskning har hon sett att ledarskapet har stor betydelse för om mångfalden tas till vara. ~ Många vittnar exempelvis om vilket dilemma det kan vara att leda en multietnisk skola. Om man arbetar aktivt med interkulturella möten och lyfter fram att det finns många olika etniska grupper i klasserna börjar samhället ofta motarbeta skolan, det blir tal om integrationsproblem och föräldrar väljer att flytta sina barn till andra skolor. Men om man istället tonar ned de olika nationaliteterna på skolan, då finns risk för diskriminering. Hur mycket man ska tydliggöra den etniska mångfalden är alltså en svår balansgång, och Pirjo Lahdenperä menar att det blir en allt viktigare fråga att förhålla sig till i arbetet med att utveckla framtidens skola. ~ Vi går inte mot en monokultur utan måste ta oss an de utmaningar som globaliseringen innebär. Framtidens ledarskap är därför interkulturellt.


— R IV N A M U R A R . BYG G DA F R A M GÅ N GA R .

”Vi är modiga och utmanar! Vi välkomnar olikheter och idéer. Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid.” Så lyder Eskilstuna kommuns vision för 2020. Med visionen i ryggen startade 2010 ett skolutvecklingsprojekt på de två skolorna Odlarskolan och Djurgårdsskolan i Eskilstuna. Fokus har legat på entreprenöriellt lärande som bildning och utbildning för det framtida samhället.

Projektet, som har skett i samverkan mellan Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola, avslutades våren 2013, och det har verkligen kommit att bli en verksamhetsomvandling där både elever, lärare och skolledare varit delaktiga. Sara Hägglund var projektledare under det tre år långa projektet. ~ Entreprenöriellt lärande handlar inte om att lära sig starta ett företag, utan fokus ligger på den bildning och utbildning som eleverna behöver i ett framtida samhälle. Det handlar om att ha förmåga och mod att förverkliga egna och andras drömmar. Att utveckla förmågor som motivation, samarbetsförmåga, ledarskap, ansvarstagande och handlingskraft. ~ Det handlar också om att se bortom det ”traditionella lärandet” med att läsa, lyssna och memorera eftersom det inte passar alla elever. Samhället och världen behöver alla sorters människor – praktiker, konstnärer, musiker, innovatörer och teoretiker, och varje människa bör få möjlighet att utveckla hela sin person.

”Det handlar om att se bortom det traditionella lärandet.” Projektet har utmynnat i både en konkret modell – Odlarmodellen – som gör att andra skolor kan dra nytta av projektet, och i en bok om Odlarskolans och Djurgårdsskolans resa. Boken ”Rivna murar – byggda framgångar. Strategier för skolutveckling” riktar sig främst till pedagoger, tjänstemän på olika nivåer och politiker men kan fungera som inspiration för alla som är intresserade av skolan och skolans utveckling.

Utgångspunkterna har varit följande: •

Allas talanger och kompetenser tas till vara, både bland elever och personal.

Skolan skapar ett omfattande nätverk med många externa kontakter som hjälper projektet att nå målen.

Skolan vänder hinder till möjligheter och utmaningar.

Personalen har ett entreprenöriellt förhållningssätt och agerar som goda förebilder för elevernas lärande.

Skolan hittar gemensamma strategier och arbetar systematiskt och långsiktigt.

Samhällskontraktet - Utbildning och lärandel - sida 31

ODLARMODELLEN


Samhällskontraktet - Mötesplatser för samverkan - sida 32

ATT MÖTAS ÄR ATT UTVECKLAS När människor träffas på nya platser och i nya konstellationer så väcks andra tankar och idéer än vad som kan uppstå på hemmaplan. Nya infallsvinklar, nya perspektiv och nya miljöer gör mycket för våra verksamheter. Därför handlar en stor del av Samhällskontraktet om att skapa mötesplatser, sprida kunskap och skapa dialog.

H Ä R B E R ÄT TA R V I O M N ÅG R A AV D E M Ö T E S P L AT S E R SAM HÄLL S KO NTR AK TE T G JO R T M Ö J LI GA .

Bemötandedagarna lägger grunden för goda möten Det är viktigt att reflektera över hur vi som representerar offentliga organisationer bemöter medborgare och kunder på ett professionellt sätt. Att ta tillvara mångfald skapar möjligheter till nytänkande och är en nödvändighet för tillväxt och välfärd. Fyra år i rad med start 2010 har Samhällskontraktet arrangerat Bemötandedagarna för att ur olika perspektiv sätta fokus på bemötandefrågor. Konferensen lyfter fram goda exempel från kommunerna och aktuell forskning från högskolan i föreläsningar, seminarier och workshops. MDH-forskaren Jonas Stier var en av de som föreläste under Bemötandedagen 2013. Stier, som är professor i sociologi, forskar om fördomar, attityder och främlingsfientlighet. Under Bemötandedagen talade han på temat interkulturell kommunikation. ~ De vanligaste felen vi begår när det gäller interkulturell kommunikation är att vi fokuserar på olikheter istället för på likheter. Vi utgår från att interkulturella möten alltid är problematiska. Det är även så att vi har en benägenhet att tro att bara andra är färgade av sin kultur, men att vi själva inte är det, säger Jonas Stier

Eva Little är personaldirektör i Västerås stad. ~ Bemötandedagen är viktig för att hjälpa mig som kommunanställd att se de konsekvenser som följer av mina handlingar och förhållningssätt. Bemötandedagarna är en mycket uppskattad konferens som ger medarbetarna kunskap och tankar att ta med hem till sitt dagliga arbete, säger Eva. Ami Netzler, mångfaldsstrateg i Västerås stad, har arbetat med Bemötandedagarna från starten. Så här svarar hon på frågan om varför bemötande är så viktigt: ~ Det är människorna som bor i en stad som bygger staden, och för att bygga en trygg stad krävs det att vi accepterar och ser våra olikheter som tillgångar. Därför är goda möten med våra medborgare oerhört viktigt, och att vi ser kompetenser istället för hinder.

4 år och 2200 deltagare


Samhällskontraktet - Mötesplatser för samverkan - sida 33

Utbildningar och kompetensutveckling Genom utbildning i form av kurser eller seminarier bidrar Samhällskontraktet till en forskningsbaserad verksamhetsutveckling i kommunerna. Ett exempel på kompetensutveckling som genomförts inom ramen för Samhällskontraktet är kursen Kommunikation för yrkesverksamma. För arkitekter och ingenjörer anställda i kommuner är det viktigt att kunna kommunicera ett många gånger svårbegripligt innehåll på ett enkelt, tydligt, begripligt och korrekt vis till den enskilde medborgaren, politiker, fackmän, media och andra grupper. Därför tog stadsbyggnadskontoren i Eskilstuna kommun och Västerås stad tillsammans med Mälardalens högskola fram en kurs i kommunikation som genomfördes hösten 2012. Kursen innehöll allt från interkulturell kommunikation, samtalsmetodik och social interaktion till retorik och workshops med fokus på praktiska samtalsövningar och samtalsanalyser. Kursen erbjöds till 40 medarbetare och var mycket uppskattad.

Samverkans ABC – en seminarieserie om samverkan Samarbete, samverkan och till och med samproduktion mellan olika aktörer och organisationer i samhället har blivit en naturlig del av vardagen. Och för många av dagens och morgondagens verksamheter är samverkan absolut nödvändigt. Men att samverka kan också vara en utmaning. Det ställer krav på god kommunikation, ett gott samspel och förmåga att tänka bortom de formella och välkända strukturerna. Genom seminarieserien har Samhällskontraktet spridit kunskap om former, modeller och metoder för samverkan.

HSS – nationell mötesplats för samverkansfrågor HSS står för Högskola och Samhälle i Samverkan och fungerar som en nationell mötesplats för samverkansfrågor. I maj 2013 arrangerade MDH konferensen, något som lämpade sig väl. I över 35 år har MDH nämligen haft nära samverkan med kommuner, landsting och näringsliv och på så vis byggt upp en unik kunskap och kompetens på området. Högskolan är nationellt känd för sina modeller och arenor där forskare, praktiker och studenter möts och här är Samhällskontraktet ett tydligt och bra exempel på just en sådan arena. Under HSS-konferensen valde MDH att lyfta fram fyra spår: Forskning, Innovation, Arbetsliv och Nytta. Det gav oss tillfälle att lyfta fram och diskutera viktiga frågor för framtiden, frågor som berör inte bara högskolan, utan hela Sverige. Hur kan vi till exempel skapa former för ömsesidigt samspel mellan forskare och praktiker? Hur kan akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans bidra till ett gynnsamt innovationsklimat? Och hur ser vi till att den forskning vi bedriver kommer till nytta i samhället?


Samhällskontraktet - Modeller och metoder - sida 34

MODELLER & METODER Samhällskontraktet har många roller; en samproducerande roll, en utvecklande roll, en kontaktskapande roll, en kommunicerande roll och en lärande roll. Den lärande rollen handlar i hög grad om att pröva och utveckla modeller och metoder för samverkan. Allt för att kunna ta tillvara och sprida goda erfarenheter, ny kunskap och andra lärdomar om hur samverkan mellan akademi och offentlig sektor på bästa sätt kan styras, organiseras och genomföras. Tankesmedjan är exempel en modell som Samhällskontraktet prövat och dokumenterat. Självklart är det öppet för andra att ta del av lärdomarna!

Tankesmedja – en modell för möten mellan forskning och praktik En tankesmedja är en ypperlig metod när man vill hitta samverkansområden mellan forskning och praktik, belysa ett problem utifrån olika vetenskapliga perspektiv eller diskutera en frågeställning med stöd i aktuell forskning.

START

FRÅGESTÄLLNINGAR

FORSKNING

PRAKTISK ADMINISTRATION

GENOMFÖRANDE

UPPFÖLJNING OCH EFTERARBETE

DE OLIKA STEGEN: S TA R T

F R ÅG E S TÄ L L N I N GA R :

FORSKNING:

Vilket område ska behandlas? Tankesmedjans syfte. Vilka ska delta? Förankra. Kunskapsinhämtning genom omvärldsbevakning. Hämta in och bestäm frågeställningar. Kommunicera frågeställningar. Bearbeta frågeställningar. Bestäm inspel. Hitta forskare med anknytning till området för tankesmedjan. Bearbeta och välj ut frågeställningar. Formulera övergripande rubriker. Se över tidigare publikationer.


Boka lokal utifrån vilken atmosfär ni vill ska prägla mötet. Fundera på om ni vill ha en moderator som leder diskussionerna. Boka in avstämningsmöten. Formge och skicka ut inbjudan med fastställd agenda. Tydliggör att det handlar om ett aktivt deltagande med öppet klimat. Ta fram deltagarmaterial. Förbered olika prestationsnormer.

GENOMFÖRANDE:

Inledning med presentationsrunda. Inspel från forskarna. Gruppdiskussion. Dokumentera och presentera under processens gång. Gemensamma diskussioner och reflektioner. Summera och utvärdera.

U P P F Ö L J N I N G/ E F T E R A R B E T E :

Samverkansområdet Framtidens arbetsliv genomförde en tankesmedja med rubriken DU2020 – ett arbetsliv i förändring. Målet var att ta reda på vad som krävs av en kommun för att den ska vara en attraktiv arbetsgivare år 2020. Med inspel från Kerstin Isaksson, professor i psykologi och Tomas Backström, professor i innovationsledning vid Mälardalens högskola, diskuterades frågeställningarna:

Sammanställ dokumentation och återkoppla. Lägg en plan för fortsatt arbete.

Hur motiverar vi blivande medarbetare att söka sig till kommunen?

Hur bibehåller vi motivationen hos redan anställda att stanna kvar?

Hur skapar vi attraktiva kommunala verksamheter, där medarbetare är delaktiga och bidrar i utvecklingsarbete?

På www.mdh.se/samverkan/koncept finns all dokumentation från tankesmedjan.

GÅ R D E T AT T M ÄTA SA M V E R K A N?

De flesta kan skriva under på att samverkan är något bra, något som gynnar alla inblandade parter och något som är en fjäder i hatten för såväl akademi som kommuner och näringsliv. Men hur gör man för att mäta nyttan av samverkan? VINNOVA har i regeringens forsknings- och innovationsproposition fått i uppdrag att utforma metoder för att mäta kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. MDH har fått medel från VINNOVA för ett projekt för att ta fram förslag på samverkansindikatorer. Samhällskontraktet har valts ut att vara en ”pilot” i det projektet. Det innebär att forskare utifrån erfarenheterna från Samhällskontraktet kommer att ta fram förslag på hur samverkan kan mätas. Det kan till exempel handla om att se hur många vetenskapliga artiklar som produceras inom ramen för forsk-

ningsprojekt med finansiering från Samhällskontraktet. Men det handlar också om att diskutera och analysera hur mer kvalitativa aspekter som förtroende mellan samverkanspartners kan mätas. Går det att sätta ett värde på de mötesplatser mellan kommuner och högskola som Samhällskontraktet skapar? Projektet har påbörjats under 2013 och kommer att fortsätta under 2014.

Samhällskontraktet - Modeller och metoder - sida 35

A D M I N I S T R AT I O N :


Samhällskontraktet - Namn på kapite - sida 36

KONKRETA RESULTAT, NYTÄNKANDE OCH PASSION - DÄ R F Ö R H A R S A M H Ä L L S KO N T R A K T E T LYC K AT S .


Parterna har förtroende för varandra.

Arbetet drivs av passion och engagemang.

Samarbetet innebär att aktörerna drar nytta av varandras kompetens från både akademi och praktik.

S M Ö RJ M E D E L O C H M A N DAT •

Basfinansieringen från kommunerna skapar möjligheter att göra verklighet av idéer.

Mellan alla möten finns en bemanning i form av en projektledning som driver det operativa arbetet.

Förankringen på högsta tjänstemannanivå i styrelsen ger mandat och legitimitet till arbetet.

PROCESSER OCH SAMPRODUKTION •

Samproduktion innebär att ta ett aktivt och gemensamt ansvar.

Det finns en gemensam vision och gemensamma mål för regionens bästa, som står över eventuella särintressen.

Framgångsrikt samverkansarbete bygger på processer och systemtänk, snarare än avgränsade projekt.

KO N K R E TA AK T IV I T E T E R O C H R E S U LTAT •

Samverkan handlar om konkreta aktiviteter och projekt som involverar många personer.

Formella avtal och strategier fungerar som ramar, men måste snabbt leda till genomförande av verksamhet.

Medvetet arbete med kommunikation, PR och synliggörande.

I skriften "Samverkansplattformar" utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns Samhällskontraktet med som ett gott exempel. Där går det att läsa mer om framgångsfaktorer för samverkan mellan akademi och offentlig sektor.

Samhällskontraktet - Framgångsfaktorer - sida 37

FÖ R TRO E N DE , E N GAG E MAN G OC H KO M P E TE N S


Samhällskontraktet - Fyra nya år - sida 38

DETTA GÖR VI DE KOMMANDE FYRA ÅREN Det faktum att den globala världen har blivit den lokala världen gör att vi befinner oss i en tid av ökad komplexitet och ökad osäkerhet. Detta kräver att vi har en förmåga att se nya arbetssätt och utveckla nya strategier och här är samproduktion och samverkan ett centralt inslag för hur vi skapar ny kunskap. Med fyra år av samverkan i ryggen vänder vi nu blicken mot 2017.

E N F Ö R S M A K AV VA D S O M KO M M E R AT T H Ä N DA F R A M ÖV E R :

Vi bjuder in fler att kroka arm

Nya projekt inom hälsa och välfärd

Samhällskontraktets styrelse har beslutat att öppna upp för dialog med andra offentliga aktörer som vill ansluta sig till Samhällskontraktet. Först på tur står landstingen i Västmanland och Sörmland. Att bredda samverkan till fler aktörer ger möjligheter att med fler resurser kraftsamla för att ta sig an gemensamma samhällsutmaningar.

Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) drar igång två nya forsknings- och utvecklingsprojekt. Projektet ”FÖRST FÖRäldraSTöd” ska utveckla pedagogiska verktyg som kan stödja och förbättra för föräldrar med bristande omsorgsförmåga. Det andra projektet handlar om kvalitetsutveckling inom äldreomsorg. Dessutom finns det planer på att låta en doktorand analysera de trösklar unga (18-30 år) människor med försörjningsstöd upplever när de söker jobb. Hur upplever dessa personer mötet med arbetsmarknaden, och vilka erfarenheter bär de med sig?


Samhällskontraktet startar nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte

2008 inrättades en så kallad gästprofessur till Alva Myrdals minne vid MDH. Den riktar sig till internationellt framstående forskare på områden som direkt eller indirekt berör de områden som Alva Myrdal verkade inom, det vill säga inom det socialpolitiska, arbetslivs- och välfärdspolitiska och det utbildningspolitiska området, och även inom internationell konfliktforskning. 2014 blir professuren en del av Samhällskontraktet. Detta gör det möjligt att bjuda in gästprofessorer för att delta i utvecklingsarbete i samverkan med MDH och kommunerna.

Tillsammans med UniLink (lärosätenas förening för samverkansfrågor) startar Samhällskontraktet ett nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte mellan samverkansplattformar, det vill säga de organisationer som arbetar med strukturerad samverkan mellan akademi och offentlig sektor.

Mötesplatser Samhällskontraktet kommer att fortsätta att arrangera mötesplatser. Under 2014 arrangeras Bemötandedagarna för femte året i rad, MKL- och MKHV-konferenser och dessutom en slutkonferens för STOLT-projektet. Det finns även planer på att utveckla digitala mötesplatser för att sprida föreläsningar och seminarier via webben och nå en större publik, oavsett geografiska avstånd. Mötesplats MKL kommer att invigas i Eskilstuna, en mötesplats för pedagoger, rektorer och övrig skolpersonal för nätverksträffar, seminarier eller bara för att träffas över en kopp kaffe.

Karin Röding, rektor vid MDH: ~ Min vision är att Samhällskontraktet 2017 är en nationell förebild för samverkan mellan akademin och offentliga aktörer. Samhällskontraktet handlar om förtroende, gemensamt ansvar och att involvera medarbetare från både akademi och praktik. Lika mycket handlar det om att låta idéer och utvecklingsarbete ha sitt ursprung i den verksamhetsnära vardagen för att det verkligen ska komma medarbetare och kommuninvånare till gagn.

Samhällskontraktet - Fyra nya år - sida 2

Samhällskontraktets egen professur med rötter i Eskilstuna


FÖLJ MED PÅ VÅR RESA Samhällskontraktet är ett avtal mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Högskolan bidrar med kunskap, forskning och utbildning och kommunerna bidrar med praktiknära frågeställningar, empiri och kompetens. Verksamheten bedrivs i många olika former, till exempel praktiknära forskningsprojekt, utvecklingsprojekt, uppdragsutbildning, workshops och konferenser. I den här skriften har vi samlat något av vad Samhällskontraktet har uppnått under de första fyra åren 2010 - 2013. Allt för att visa hur samverkan mellan akademi och offentlig sektor kan fungera på allra bästa sätt! www.samhallskontraktet.se


Samhällskontraktet