Page 1

Fredrik Strage Mahskara Granskar: Lärarhögskolan Uppror för en jämställd högskola Mångkulturella Melbourne Bäddat för trubbel

Mahskara 63 Magasin för Malmö högskolas studenter Oktober 2010

Reportage ~ 1 ~


02 LEDARE 04 gör uppror för en jämställd högskola

08 KRÖNIKA: kära flyttningsprocess

20 Bryt en norm

28 krönika: en vänskapssuccé i liverpool

39 redaktör, provoktör och dj

42 Mekong – livets flod 50 tunn som en rögad ål 54 kalendern

Reportage ~ 2 ~


03 hallå där / serien

06 Nyheter 10 debatt: Mediefokus i valdebatten 12 profilen: fredrik strage 18 Mahskara granskar: Bristande resurser för lärande

22 trångboddhet för miljön

26 kultur 32 multikulturella melbourne

40 songwriters showcase

52 rekommenderat Reportage ~ 3 ~


63 chefredaktör & ansvarig utgivare Evelina Svensson evelinasvensson@ymail.com art director Niclas Bränström niclas.branstrom@gmail.com textredaktör Fredrik Trossö fredrik_t83@hotmail.com bildredaktör Kristian Gullner www.kristiangullner.se text Evelina Svensson Fredrik Trossö Elisabet Grenstedt Evelina Malteson Erica Carlsdotter Karin Palmqvist Erika Ahlsborn Frans Af Malmborg Ditte Lindfors Berger Kristian Gullner Mak Dzonlagic Li Johansson Dahlgren foto Kristian Gullner Li Johansson Dahlgren Kristin Montagu-Evans Izaura Alapaera Line Degerhammar Chris Vighagen Einar Samuelsson-Torgny Andreas Johansson Evelina Svensson John Scarisbrick serien Emelie Stigwan illustration Li Johansson Dahlgren Redaktionen form Niclas Bränström Li Johansson Dahlgren framsida Foto: Kristian Gullner Redigering: Matilda Svensson

SKILDA VÄRLDAR

V

alet och valresultatet slutade för många i chock och besvikelse. Ett parti med rötter i nazistiska grupper med en förfinad retorik valdes in i riksdagen. Visst hade vi blivit förvarnade om att detta skulle kunna hända och visst hade vi diskuterat och debatterat. Men vi hoppades innerst inne att folk skulle rösta mer med solidaritet än med förakt. Sverige brukar inte vara duktiga på att förutse katastrofer som vi inte tidigare ställts inför. Katastrofkommissionen kom till efter tsunamin och terroristexperterna och terroristlagarna kom inte till förrän efter 9/11. Här kunde vi dock ha lärt oss av våra misstag, då det inte är första gången som detta händer i Sverige. Jag tänker naturligtvis på när Ny demokrati röstades in i riksdagen på tidigt 90-tal. Grafik på hur vi malmöbor röstade visar hur uppdelad den stad vi lever i är. I valdistriktet Holma söder fick de rödgröna 84,2 procent av rösterna. En bit bort, eller egentligen på andra sidan motorvägen, i distriktet Kroksbäck väst fick istället alliansen 65,8 procent. Siffrorna i Rosengårds Herrgård visar på att 89,8 procent röstade på Socialdemokraterna och 0,8 procent på Sverigedemokraterna medan i Almgården, ett stenkast bort, återfinns Sverigedemokraternas

starkaste fäste med 34,7 procent av rösterna. Vi lever i skilda världar, där unga och gamla lever för sig. Popare umgås med popare och greker umgås med greker. Segregationen, hur den än ser ut är farlig. Oavsett om den återfinns mellan invandrare och gamla svenskar eller mellan arbetslösa och arbetstagare. Vi behöver i stället ett gemensamt samhälle. Bjud in kvinnor till styrelsegrupperna, bjud in en pensionär till ungdomsförbundet eller låt oss alla få ledigt under Ramadan – integrera mera! Redaktionen har med sina ideellt arbetande hjärtan och hjärnor nu vaskat fram det hittills största numret av Mahskara, med en upplaga på 12 000 exemplar och med 56 vackra och tänkvärda sidor. Vi har träffat allas vår favoritmusikjournalist Fredrik Strage, startat uppror för en jämställd högskola, utvärderat valet och pratat med gamlingarna i Bäddat för trubbel.

Evelina Svensson Chefredaktör

Annonser: Annonsbyrån Tomat, Tel: 046-13 74 00 // Hemsida: www.tomat.se Studentmagasinet Mahskara ges ut av Studentkåren Malmö och når ut till alla studenter vid Malmö högskola. Åsikter som kommer fram i tidningen är studenternas och inte nödvändigtvis Mahskaras. För insänt material ansvaras ej. Mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder och texter. Mahskara trycks på svanengodkänt papper hos Wallin & Dalholm Boktryckeri i Lund. Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO 14001. ISSN: 1404-621 Ledare ~ 4 ~


HALLÅ DÄR… …Jonatan Unge, stå-uppkomiker och programledare för humorprogrammet Tankesmedjan i P3.

TEXT EVELINA SVENSSON FOTO KRISTIN MONTAGU-EVANS

Din humor är för många provocerande. Vad är du främst, provokatör eller komiker? – Komiker, det är inte så att jag letar upp saker som jag tror folk ska bli förbannade på. Jag utgår mer från vad jag själv tycker är roligt och sen av en tillfällighet kan det upplevas som grovt av andra. Jag är mer som en skitunge som skrattar åt det förbjudna.

SERIEN

Är det viktigt att kunna driva med sig själv som komiker? – Ja, jag tror att det är det. Jag är själv inte bra på att skratta åt mig själv. Det är däremot roligt att driva om sina egna missförstånd, fördomar och svagheter. Man blir lite som en clown, som driver om sina lustiga alkoholvanor.

AV EMELIE STIGWAN

Hallå där/Serien ~ 5 ~

Vad skrattar du själv åt? – Bland annat åt mina kollegor och South Park. Jag har precis läst boken Slakthus 5, den var fruktansvärt rolig och förstås samtidigt fruktansvärt sorglig. Den boken har alla läst, men jag läste den nu som sagt. Det låter som att jag hoppade över gymnasiet.


Gör uppror för en jämställd högskola! Mahskara startar med denna debattartikel ett uppror för en högskola där ingen diskrimineras på grund av sitt kön.

V

i alla påverkas mer eller mindre av samhällets normer, alltså de oskrivna regler för hur man som människa förväntas bete sig, säga, tycka, göra och se ut. Normer finns inom alla delar av vårt samhälle, även på högskolan och påverkar hur vi beter oss mot varandra. För att vi ska uppnå ett jämställt samhälle och högskola måste vi bryta ny mark och bryta mot dess normer. För jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter, och skyldigheter på livets alla områden – och så ser det inte ut idag! Därför kräver vi att högskolan och högskolans rektor tar sitt ansvar. Fyller de fina orden och handlingsplanerna som redan finns, med riktiga åtgärder och pekar med hela handen. Vi vill se att Malmö högskolas jämställdhetsarbete inte står och faller på en enskild lärares vilja och engagemang. Lärarna ska få möjligheterna och verktygen för att nå de uppsatta målen. Därmed krävs det utbildning för alla lärare i ämnet, en öppen och ständigt närvarande dialog och tydliga mål som går att följa upp. Vi måste ha en rektor som tror att de uppsatta målen och ambitionerna verkligen går att uppnå. Han har det största ansvaret och visst kan en rektor kräva av lärarna att göra sitt jobb och arbeta utifrån de mål som högskolan som arbetsgivare satt upp. Vem ska annars göra det? Vi efterfrågar nu en replik från rektorn och den centrala ledningen på Malmö högskola, men även från er studenter. Mahskara kan bli ert forum för att berätta hur det verkligen ser ut på er utbildning. Ta chansen – yttra din åsikt! Detta är i linje med Studentkåren Malmös arbete som detta år går under temat jämställdhet och mångfald. Studentkårens ordförande Guido Guidos skriver under på Mahskaras uppror:

Mahskaras chefredaktör Evelina Svensson skriver under på Mahskaras uppror:

________________________________________

________________________________________


..:: HÖstkoNserter I MalMÖ ::..

THE MAGIC NUMBERS

THE DIVINE COMEDY

MARK KOZELEK

THE GASLIGHT ANTHEM

ED HARCOURT

BRITTA PERSSON

IMOGEN HEAP

MIDLAKE

TEENAGE FANCLUB

JOHNOSSI

LAMBCHOP

KB - 20 OKTOBER

KB - 22 OKTOBER

KB - 4 NOVEMBER

INKONST - 6 NOVEMBER

KB - 16 NOVEMBER

KB - 26 NOVEMBER

INKONST - 27 OKTOBER

KB - 14 NOVEMBER

KB - 29 NOVEMBER

KB - 28 OKTOBER

KB - 15 NOVEMBER

BILJETTINFO OCH FLER KONSERTER PÅ:

www.kulturbolaget.se

Nya MacBook Pro En ny standard för prestanda och bärbarhet. Den nya 13-tumsmodellen av MacBook Pro är utrustad med snabbare Intel-processorer, den senaste generationen NVIDIA-grafik och ett batteri som räcker upp till 10 timmar. Med 4 GB minne och större hårddisk som standard är det här vår mest kraftfulla 13-tums MacBook Pro någonsin.

Rabatt till lärare och studenter på alla datorer!

13-tum, pris från 11 275 kr*. Finns även i 15- och 17-tum. * Efter avdragen studentrabatt.

Besök Kullanders Västra Hamnen nya butik – på Fridhemstorget i Västra Varvsgatan Malmö. Välkommen! n

ham

äge nsv

Lim

Fridhem

halvs_mah_aug10.indd 1

Mariedalsvägen

Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 Vard 10 – 18.30, lörd 11 –15 www.kullander.se

2010-08-10 21.54


NYHETER

Flashmob för en gratis utbildning

FOTO LINE DEGERHAMMAR

Tidigare i år beslutade regeringen att avgiftsbelägga högskole- och universitetsutbildningen i Sverige för studenter som kommer utifrån Europa. Studentkåren Malmö är emot detta beslut och under en fredagseftermiddag i mitten av september tog de saken i egna händer och samlade upprörda studenter för en aktion på Stortorget i Malmö. Bland valstugorna på torget stannade gruppen upp och gjorde en »freeze« för att uppmärksamma sina krav. I händerna höll de skyltar med texter som »Jag är inte okej« eller »Jag

Nyheter ~ 8 ~

måste betala för min utbildning«. Avgifterna kommer att införas till höstterminen 2011 och nu tvingas utbildningarna konkurrera internationellt med kvalité istället som tidigare med argumentet om gratis utbildning. Avgifterna för en grundutbildning kommer på Malmö högskola ligga mellan 70 - 80 000 kronor per år. Många lärosäten räknar med att bara tio procent av tidigare antal ansökningar från internationella studenter kommer kvarstå.  ES


Redaktionens

TOPP 10

Get the point

APPAR

Har du någon gång anmält dig och blivit antagen till en kurs som du sedan aldrig brydde dig om att gå på? Då är du inte ensam. Många högskolestudenter gör likadant och de som dyker upp tar färre poäng än tidigare. Effektiviteten har sakta sjunkit den senaste tiden och påvisar en ny trend som ser ut att hålla i sig. De registrerade studenterna tar inte studierna på allvar och struntar i att genomföra kurserna. Det kan handla om förhoppningen om att lyckas balansera distanskurs i kombinationen med jobb och familj, som sedan inte gick så bra som förutspått. De flitigaste studenterna i landet hittas enligt siffrorna på Karolinska institutet som kammar hem hela 94 procent av poängen de är

registrerade för. Lägre presterande på listan är Gotlands högskola där summan av avklarade poäng stannar på blygsamma 55 procent. Genomsnittet för ett svenskt lärosäte ligger samtidigt på 79 procent. Detta är ett bekymmer som fått uppmärksamhet på ministernivå. Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, uttrycker att det är ett stort problem som påverkar alla skolor i Sverige. Krantz menar på att det kan bero på att kvantitet på utbildningar har prioriterats framför kvalitet.  EA Källa: Sydsvenskan

Nu kan alla

ha kontakter

Sleepcycle – väckarklockan som håller koll på dina sömncykler och låter dig sova i din djupsömn Evernote – anteckningsblockets ersättare, spara dina minnesanteckningar, snapshots och röstanteckningar på ett ställe CameraBag – den bästa av alla fotoredigeringsprogram iBook – låt dig introduceras till världen av elektroniskt läsande TweetPhoto – tweeta dina foton direkt på plats Air Mouse – använd din telefon som datormus

Siffrorna ljuger inte – de talar sitt klarspråk. 244 000 ungdomsjobb fattas i Sverige. 30,1 procent är den relativa ungdomsarbetslösheten. 2,5 stycken ungdomsjobb förmedlar en genomsnittlig arbetsförmedlare per år. Det är siffror som kan göra den djärvaste alldeles mörkrädd. Som tur är finns det tappra initiativtagare som inte räds av att stå på egna ben utanför den statliga byråkratin. Tusennyajobb.nu vill beskriva sig som ett nytt jobbsökningar­ forum för unga. De visar klart sitt missnöje med arbetspolitiken genom att ta saken i egna händer och faktiskt göra någonting åt det. Tusennyajobb.nu har satt som mål att under

två månaders tid ordna just tusen nya jobb. Jobbförmedlarna består av vanliga människor som skriver inlägg om var man kan hitta de jobb som annars aldrig når längre än den interna kontaktkretsen. Det kan vara allt från en upptäckt handskriven lapp i fönstret på den lokala pizzerian till nys om behov på ett etablerat företag. Förutom jobb erbjuder hemsidan även arbetssökande att lägga ut sin egen information till arbetsgivare som är på jakt efter personal. På hemsidan finner man även behövliga råd om hur man kan gå tillväga i sitt jobbsökande. Det är en solidarisk modell som visar att det tillsammans går att hjälpa varandra.  EA Nyheter ~ 9 ~

Rimshot – lägg en ljudeffekt på dina allra fyndigaste skämt Bump – dumpa dina filer och kontakter till en annan mobil Airsharing – använd din telefon som trådlöst USB-minne Shazam – känner igen den där låten du nynnat på ES


KRÖNIKA

Kära flyttningsprocess Till dig riktar jag mina ord TEXT ELISABET GRENSTEDT ILLUSTRATION LI JOHANSSON DAHLGERN

D

u klampar in i mitt liv. Tränger dig på utan vett och skam i kroppen. Du kommer in och tar över, sprider ut dig och dominerar i varje skrymsle och vrå. Du är äcklig, ful och luktar illa. Du är ständigt i mina tankar, irriterar och förstör. Till dig, kära flyttningsprocess, riktar jag mina ord. Du vänder upp och ned på mitt liv. Du river ut alla mina kläder ur min garderob, kommer dragandes med tre shampooflaskor med lite kvar i varje, du letar fram en obetald faktura och tröjan som jag hade lämnat tillbaka. Du visar pinsamma dagböcker för mina vänner. Du låter dem också betrakta mina bortsorterade cd-skivor och det som omöjligt kan vara min före dettas kalsonger. Du sätter alla mina relationer på sin spets. Ingen tycker om dig. Alla för­ söker hålla sig på behörigt avstånd. Desperat får du mig att böna och be om

hjälp och solidaritet. Du försätter mig i tacksamhetsskuld till alla mina vänner och bekanta. Du är ett heltidsjobb av administration. Du fyller min almanacka med attgöra-listor, telefonköer och formulär. Du gör mig förbannad. YOU ARE A PAIN IN MY ASS med bindningstid, dubbla hyror och deposition. Du tvingar mig upp i ottan och tömmer mitt bankkonto. Du håller dig inte inom parkeringsfickornas linjer, du blockerar enkelriktade gator och är en livsfara för postlådor och buskage. Sängen får inte plats i hissen. Två trappor ned tappar en kille balansen, pressas av sängens tyngd och går hem med stukad fot. Wellpappen tänjer sig och lådan markerad med badrum är nu tom. Du får mig att slita och dra. Bära och lyfta, och bära igen. Vi åker i bilen du och jag. Alla mina saker och du och jag. Jag sansar mig Krönika ~ 10 ~

och försöker se dina positiva sidor. Vi kommer till min nya gata du och jag. Jag försöker smidigt ta mig in genom porten medan du högljutt och glatt brer ut dig. Du hejar på grannar, gubbar och hundar. Osynlig står jag bredvid. Återigen kommer du in och tar över, sprider ut dig och dominerar i varje skrymsle och vrå. Du är äcklig, ful och luktar illa. Du är överallt. Med träningsvärk i mina armar och fylld av vilsenhet och kaos tvingar du mig ut i regnet utan min nedpackade regnjacka. Du tvingar mig till os av avkalkningsmedel och ugnsrengöring. Skit och lort och damm. Min bägare flödar över. Jag klarar inte mer. Jag tar till bekämpningsmedel och automat­ vapen, vad som helst, jag vill aldrig se dig mer! Här och nu säger jag upp bekantskapen och våga inte närma dig igen. Fast om mina CSN-papper kommer kan du väl skicka dem.


Tävla om två biljetter till P3:s humorgala »Humorhimlen live 2010« på Babel den 5 november I vilket av P3:s humorprogram medverkar Katla, Thunder och Kicki Tapper? 1. Tankesmedjan 2. Mammas nya kille 3. Lilla Al-Fadji

Mejla ditt svar till mahskara@karen.mah.se tillsammans med namn, ålder och telefonnummer senast den 22:e oktober. Du måste vara 18 år för att vara med och tävla. Eventuell resa och boende betalas av vinnaren.


DEBATT

Mediefokus i valdebatten Vad eller vem är det som på vägen till valurnan bestämmer väljarens slutgiltiga röst?

I

TEXT EVELINA MALTESON FOTO LI JOHANSSON DAHLGREN

ett demokratiskt land har väljaren i egenskap av med­borgare makten över en egen röst i riksdagsvalet. Uppfostran, samhällsklass och mänskliga värderingar är traditionella inverkande faktorer för idiologitillhörighet. I en tid där vi konstant exponeras för medieflöden blir denna faktor kanske den största kanalen för påverkan. Med den mediala makten medföljer stort ansvar gällande rättvis porträttering. Medieklimatet gjorde valets utgång väntad. Är det den exploaterade medie­ bilden som ingjutit idén om ett fortsatt borgerligt styrt land och påverkat folkets val, eller har publicerade opinionssiffror helt enkelt varit rättvist redovisade? Inför valet 2010 har medias främsta bevakning rört partiernas nedvärderande angrepp av motståndarnas åtgärdsplaner. Inte konstigt, kan medges, när debattinlägg ständigt inletts med direktangrepp på motparten. Uttal­ anden om egna lösningar på ideologisk grund har lyst med sin frånvaro. Utan sådd är det svårt att skörda och mediebevakningen har stundtals tenderat att framställa pajkastning på sandlådenivå. Inte konstigt att det politiska förtroendet och engagemanget har sjunkit i takt med allt högre siffror för antalet osäkra väljare. Begreppet ideologi har i rådande politiskt klimat kommit att ta allt diffusare former. Dessa förutsättningar försätter Sverige i en väljarjakt där de största partierna inom blocken tar orden ur munnen på varandra.

Reinfeldt och Sahlin har vid flera tillfällen ordat exakt samma repliker. Om det beror på faktiska likartade åtgärdsplaner eller väljarraggning förblir en obesvarad fråga. Vad som däremot kan fastslås är att situationen blev minst sagt paradoxal i en valdebatt där politiker angrep i samma mening som de kopierade motparten. Väljarnas kluvna inställning verkar inte helt obefogad. Med storebrorslandet USA som förlaga har riksdagen kommit att likna ett tvåpartissystem där två starka block ställs mot varandra. Denna rolltilldelning gör att spektrat för väljarens påverkingsgrad krymper. Media har tillhandahållit bilden av att blockens potentiella stadsministrar som styrande krafter av president­ manér. Den ingående personbevakningen av Reinfeldt och Sahlin måste därmed ha påverkat mångas val. I valet 2010 röstades ett främlingsfientligt parti in i Sveriges riksdag. I en opinionsundersökning ett par dagar före dagen D visade siffrorna att åtta procent av de tillfrågade tänkte rösta på SD. Intressant kontext skapas när lika många procent av de tillfrågade ännu inte bestämt sig eller tänkte rösta blankt. Med dessa siffror i färskt minne kan man anta att det till stor del är missnöjesröstning eller okunskap som öppnat dörren för SD till riksdagen. Vi bör förfasas över vad som skett men inte glömma kontentan som går att utläsa. I en politisk valdebatt där moderpariterna endast tillhandahåller dröjande svar utan klara besked för att fånga ett stort spektra väljare blir effekDebatt ~ 12 ~

ten den motsatt. Osäkra väljare förlitar sig hellre på SD:s klara besked än famlar i blindo. Kanske kräver dagens mediebrus andra kanaler för att nå ut till väljarna. På P-huset Annas klottervägg kunde man dagarna före valet bevittna en målning av Reinfeldt som hällde ut en flaskas innehåll i en vask. »Varannan vasken - byt regering« stod att läsa bredvid. Ett budskap av den valören når kanske bättre ut till sin publik, må hända på provokativa grunder? Är det inte också det vi behöver i dagens mespolitiska klimat; provokation och uppseendeväckande tillvägagångssätt? Schymans pengabränning kan diskuteras, men den fick trots allt ögon att öppnas för löneskillnaderna på ett plan en föreläsning aldrig skulle ha gjort. SD har skapat politisk historia. Kanske ser vi med deras intåg i riksdagen början på ännu ett uppslag för historie­ skrivarna. Med frågetecken kring blockens skiljepunkter och likhetstecken ser vi en tydlig samrådighet i motståndet mot SD. Kanske kan detta gynna den politiska situation vi står inför? Om de traditionella politiska gränserna måste raseras för att ställa något till rätta kanske en plattform för nystart skapas? Denna kan möjliggöra för uppbyggandet av nya partier med tydligare ideologiska åsikter. Oberoende av vilka aspekter som avgjort valets utgång står vi inför en föränderlig politisk framtid. Fokus bör nu läggas på att återskapa politisk klarhet för medborgarna och där har media lika stor roll som ansvar.


DEBATT

fredrik strage – MusiknÜrden som tagit pappaledigt TEXT Evelina Malteson FOTO kristian gullner FORM li johansson dahlgren


F

redrik Strage blev för många ett känt ansikte genom Ztv under sent 90-tal. Dock har Fredriks karriär äldre anor. Med ett stort kunnande och lång erfarenhet kan han idag skryta med att vara en av Sveriges mest lästa kulturskribenter. Stämningen är spänd i salen på Malmö högskola. Den öppna föreläsningen med Fredrik Strage vid rodret har dragit ett ansenligt antal kultursugna studenter. Efter en obligatorisk akademisk kvart tar kulturjournalisten till orda och en förväntansfull tystnad tar salen i besittning. – Frank Zappa sa en gång att »rockjournalistik är av folk som inte kan skriva, som intervjuar folk som inte kan prata, skrivet för folk som inte kan läsa«. Jag har ägnat i princip hela min karriär åt att försöka motbevisa Zappa, inleder han föreläsningen. Bra musikjournalistik får musiken att låta bättre, fortsätter Fredrik som lyckas med konststycket att låta trovärdig utan att verka pretto. Fredrik är oerhört retorisk och förhäxar sina åhörare med originella metaforer och imponerande popkunskaper under en timmes föredrag. Efter föreläsningen träffar jag Fredrik på restaurang Bastard ett stenkast från Lilla Torg i Malmö. Stämningen är uppsluppen

runt bordet vi delar med branschfolk och vänner till Fredrik. Den gamla modeskribenten är klädd i helsvart; myggjagare, jeans och t-shirt med ett abstrakt Joy Divisiontryck. Utstyrseln känns lika avslappnad som genomtänkt, precis som Fredrik själv. – Det är alltid nervöst att uppträda i en föreläsningssal där åhörarna stirrar ned på en uppifrån. Om jag skall framträda i TV är

»Jag är fortfarande barnsligt förtjust i att recensera nya skivor och gå på filmpremiärer« det aldrig nervöst, erkänner kulturprofilen som omgiven av restaurangmiljöns stearinljusfladder känns väldigt mänsklig. Fredrik är i Malmö på ett dygns kortvisit. Som pappa till dottern Bianca sedan nio månader har vardagen förändrats väsentligt. – Just nu är jag pappaledig och jobbar

Profilen ~ 16 ~

parallellt under helgerna för DN. Jag och min fru Linda löste det så, då även hon jobbar mycket. Det blir lite stressigt men vi vill inte lämna ifrån oss Bianca än. Jag har slutat gå ut på krogen sen jag blev pappa, såvida jag inte ska recensera någon konsert, berättar Fredrik som inte verkar det minsta bekymrad över tillvarons förändringar. – Första veckan jag passade Bianca visste jag inte vad vi skulle hitta på tillsammans, så jag tog med henne till musikaffären Pet Sounds. Barn gillar vinylskivor och mycket färger, säger Fredrik som fått en varmare ton i rösten och drar lite på mungipan. Fredrik är uppväxt i Linköping och delvis i Nässjö. – Jag är jäkligt nära mina föräldrar, jag och mamma har daglig kontakt. Att jag haft en trygg och bra uppväxt är jag enbart glad och stolt över. Att världen är liten och Nässjö ännu mindre blev Fredrik varse under en intervju med rockrävarna Backyard Babies. – Backyard hade sin första replokal i vår gamla gillestuga. Mina föräldrar sålde mitt barndomshem i Nässjö till trummisen Peders familj. Jag hade ingen aning om det förrän jag för några år sen gjorde en längre grej om Backyard Babies och vi började snacka om varifrån i Nässjö vi kom. – Jävligt schysst ställe, kommenterar


Fredrik restaurangen vi sitter på och beställer lamm och starköl på fat. Fast planscherna är lite läskiga, ler han och nickar menande åt gamla skolplanscher på ena långväggen där tillvägagångssättet för fiskrensning demonstreras. Trots larm om en yrkeskår under tynande tillvaro är Fredrik positiv till ämbetets framtid. – Man sa när jag började som skribent att branschen var död, nu har jag arbetat inom popjournalistiken i 20 år. Det är inte lätt att ta sig fram som journalist, men är de det man brinner för vill jag inte avråda någon att gå den vägen. Fredrik har sen barnsben utvecklat skriv­ intresset och yrkesbanan kom att falla sig naturligt. – Jag har alltid skrivit om saker som intresserar mig. Som ung skrev jag lite skönlitterärt, några Stephen King-plagiat. Film var från början mitt stora intresse och det var först när jag började arbeta på tidningen Pop under tidigt 90-tal som musikintresset tog fart. På gymnasiet skrev jag för kårens ungdomsredaktion i tidningen New Light. Där träffade jag Sebastian Stebe som senare var med och startade mode­ magasinen Pop och Bibel. Jag var på Pop tills den lades ned kring millennieskiftet. Efter det genomförde jag flera bokprojekt och började skriva för DN 2001. När jag var yngre såg jag mig göra akademisk karriär. Jag läste idéhistoria, medie- och kommunikationsvetenskap samt en hel del Cultural studies. Fredrik gör en hel del framträdanden i TV-soffor i egenskap av kulturvetare. – Folk frågar ofta efter TV-framträdanden hur jag kan sitta inne med så mycket kunskap. Det gör jag inte i utsträckningen folk verkar tro, jag har alltid läst på inför ett framträdande och använder ett enklare manus. Det är speciellt att arbeta med kultur då det finns en förutfattad mening om att det bara handlar om naturlig talang. Ingen hade ifrågasatt år av bakomliggande studier om det hade handlat om naturkatastrofsexpertis eller hjärnkirurgi. Folk verkar tro att populärkultur är något man bara råkar kunna. – Åh, The Who, utbrister Fredrik som kommentar till den försynta bakgrunds­ musiken i lokalen och tillägger på vilken platta och årtal låten hör hemma. Med uttalandet bevisas hur arbetet för en kultur­ journalist ständigt är närvarande. Dock är det inget som avskräckt eller fått Fredrik att tvivla på sitt yrkesval. – Det bästa med jobbet är att ha sin hobby som yrke. Jag är fortfarande barnsligt förtjust i att recensera nya skivor och gå på filmpremiärer. Yrket innebär att man

arbetar hela tiden men det gör inget när det är så jävla roligt. Med det kulturella klimatet på skribentfronten har »varumärkesförfattare« växt som svampar ur jorden. Dock ser inte Fredrik sig själv som ett varumärke. – Jag är inte mer varumärke än att jag aktar mig för att uttala mig om saker jag inte vet något om. Jag tror att man måste nischa sig inom ett visst område för att slå igenom och överleva. Jag känner en tjej som lyckades som journalist genom att skriva om arbetsmiljöfrågor. Hon var ensam om det, fick uppdrag och arbetar idag som debattredaktör på Expressen. Med både litteratur och tidnings­uppdrag i ryggen skiljer sig inte författaren Strage väsentligt från journalisten Strage. – Jag försöker alltid skriva så lättillgängligt Profilen ~ 17 ~

som möjligt eftersom jag vet att det är störst chans att jag blir läst då. Personligen har jag annars inget emot lite hemlig och krånglig litteratur. Även när det gäller musik väljer jag noga vilka artister jag skriver om. Det finns fantastiska musiker jag undviker att skriva om, det finns andra som gör det bättre. Jag hatar att säga att jag har en bred musiksmak, folk som säger det lyssnar i allmänhet uteslutande på U2. Jag säger hellre att jag lyssnar på dance eller hiphop, vilket jag också helst skriver om. För ett par år sen hamnade Fredrik i dispyt med Petter då Fredrik starkt kritiserade svensk hiphop. – Anledningen till min hårda kritik var att hiphopen som växte fram i Sverige under 90-talet var fruktansvärt konservativ och ett jävla tjafs om rätt och fel. Det talades


till och med om att »riktig hiphop inte längre kommer från USA utan från Söder i Stockholm«. Ny svensk hiphop är mer influerad och roligare att lyssna på. Fast 90-talshiphopen var väsentligt mycket roligare att skriva om. Det är alltid roligare och intressantare att skriva om folk med hybris. Faten är tomma och någon beställer kaffe. Fredrik tar in en öl till som han njutningslystet läppjar på innan han ursäktar sig. – Jag måste bara ringa ett samtal, säger familjefadern och låter sig genom telefonkommunikationens väsen övertyga sig om att lilla Bianca mår bra hos farmor och farfar. – Här är hon, säger Fredrik och visar en bild i sin mobil på ett storögt knyte nedsjunken i en däckgunga. I boken Fans skriver Fredrik om idoldyrkan som tenderar att övergå i psykos och har han nästan själv upplevt fenomenet. – Jag var på en presskonferens för en Björkplatta och snodde impulsivt en pappers­kopp som hon druckit ur. Jag har den kvar i källaren någonstans. Man kan fortfarande se hennes läppstiftsavtryck på kanten. Det har tekniskt skett en hel del sedan Fredrik började med musikkritik. Med

inte få behandla kulturpolitik lika lite som vänstern skulle få lov att ta sig an nationalekonomi. Sin position som filmrecensent till trots har Fredrik inget hemmabiosystem installerat i lägenheten på Söder. – Jag har en tjock-TV jag är väldigt stolt över. Vi köpte den ganska sent och då tyckte folk som kom hem till oss att den var enorm. Utvecklingen har sprungit i förväg. Sen hatar jag ordet platt-TV. När platt-TV:n kom på 90-talet talade man om plasma-TV. Det lät mycket coolare, som något från framtiden. Platt-TV är ett sånt »Nya moderaterna-uttryck«. Moderaterna gav till och med en platt-TV till kungaparet

»Musik har blivit som dricksvatten, det finns alltid tillgängligt.« fildelning som vardagsmat är Fredrik övertygad i sin ståndpunkt. – Jag tror inte att fildelning missgynnar artister. Musik har blivit som dricksvatten, det finns alltid tillgängligt. Man måste hitta nya sätt att tjäna pengar på då folk förmodligen kommer att sluta köpa skivor. Jag tror att produktplacering kommer bli vanligare även i musik. Om jag skall förutspå hur vi kommer att se tillbaka på samtidens musik tror jag att autotune-soundet kommer vara det som låter 00-tal. Fredrik har på senare tid experimenterat med att låta sina artiklar präglas av en politisk underton men politik är inget som intresserar honom på ett djupare plan. – Jag kommer i framtiden akta mig för att skriva om politik. Jag vill inte sammankopplas med det och är inte så intresserad. Med risk för att låta som en sjuåring tycker jag att partierna skulle få syssla med de områden de är bra på. Alliansen skulle Profilen ~ 18 ~

i bröllopspresent när alla andra gav typ en värdefull tavla. Det börjar bli sent. Kyparna rör sig i oroliga rundor kring borden i hopp om betalningsförfrågningar. En trevlig kväll lider mot sitt slut men Fredrik tar sig trots den sena timman tid att resonera över framtiden innan vi skiljs åt. – Senaste boksläppet Strage Text är en samling urval av hittills utgivna texter. Det är en brytpunkt på så sätt att jag förmodligen inte kommer att släppa liknande texter igen. Jag har några bokprojekt på gång och min krönika i DN, men den närmsta framtiden ska jag ägna mig åt att vara pappa, säger Fredrik och släntrar iväg i Malmönatten.


Ännu en höst med biggest loser? börja jobba på Mahskara istället! brinner du för att skriva, fotografera, illustrera eller formge? Vill du lära dig mer? Kom på nästa redaktionsmöte den 12 oktober kl.17 på Kårhuset

mahskara@karen.mah.se

MYROR I HUVUDET? Oavsett vad du kan tänkas söka vård för – vi har kompetensen och erfarenheten. Välkommen till våra vårdcentraler.

Primärvården Skåne – den offentliga primärvården – med bl.a. vårdcentraler, barnavårdscentraler, distriktssköterskemottagningar, ungdomsmottagningar, psykosocial verksamhet och rehabilitering. primarvardenskane.se


MAhskara granskar

Bristande resurser för lärande Den nya lärarutbildningen, som går under parollen »Bäst i klassen« beräknas träda i kraft hösten 2011. Lärarnas kompetens betonas som avgörande för elevernas kunskapsresultat. Men med vilka medel ska detta uppnås?

R

TEXT ERICA CARLSDOTTER FOTO IZAURA ALAPAERA

adioprogramledaren Johanna Koljonen berättade i sitt sommarprogram i P1 i somras om när hon studerade engelska och litteratur på ett av Englands mest prestigefyllda läro­ säten, Oxfords universitet. Till skillnad från Malmö högskola har Oxford, världens tredje äldsta universitet, resurser. Redan på grundkursnivå fick hon och hennes kurskamrater individuell undervisning varje vecka av framstående forskare. Den höga nivån på utbildningen, som är gratis precis som i Sverige, gör att du, som Johanna Koljonen säger med egna ord: »jobbar mycket hårdare, tänker bättre, tar en bättre examen, gör en bättre karriär och gör förhoppningsvis världen till en bättre plats.« För mig, som lärarstuderande inom

de humanistiska ämnena låter detta mycket främmande. Tre föreläsningar i veckan, ett seminarium per kurs och om man har tur, lite grupphandledning inför den skriftliga inlämningsuppgiften, ska göra mig till en bra lärare. Ett yrke som de flesta är överens om är ett av samhällets viktigaste. Sverige har ett prislappssystem där en högskolestudent inom de naturvetenskapliga ämnena har en högre prislapp än vad en studerande inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga fältet. Detta motiveras med att naturvetenskap kräver mer lärartid då det är ett mer laborativt och praktiskt orienterat ämnesområde. Per Hillbur är prefekt på enheten NMS (NaturMiljö-Samhälle) som utbildar lärare inom matematik och naturvetenskap. – Studenterna behöver jobba i mindre

Mahskara Granskar ~ 20 ~


grupper eftersom våra ämnen är primärt laborativa och ställer andra krav på lokaler till exempel, säger han. Lotta Bergman som är prefekt på KSM (Kultur-Språk-Medier) där lärare inom bland annat språk utbildas skulle önska att det även på deras enhet kunde undervisas i mindre grupper, just för att kunna ge utrymme för en bättre diskussion. – Vi skulle gärna arbeta mer på ett laborativt sätt, även inom våra ämnen. Lotta har sett att resurserna har minskat successivt de senaste åren. – Många lärare upplever det frustrerande att undervisa i en kurs som idag har mycket färre timmar än för fem år sedan. Många lärare är väldigt ambitiösa och vill ge sina studenter så mycket som möjligt. Ofta lägger de ner mycket mer tid än vad som är angett för en kurs. Men detta håller inte alltför länge. Många lärare här på KSM är idag överarbetade, säger Lotta Bergman. Trots att de naturvetenskapliga ämnena får mer resurser upplever Per Hillbur samma sak. – Både vi lärare och studenter känner att vi nått en smärtgräns nu, att nu går det inte att bedriva en kvalificerad undervisning längre, säger han. Även studenterna märker av den ekonomiska situationen på lärarutbildningen. Camilla Johansson, som läser den avslutande terminen inom huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle på KSM anser att resurserna är för dåliga inom hennes huvudämne. – Det gäller att man är strukturerad och kan föra dialog med sig själv, kunna reflektera och vidareutveckla det man läser i litteraturen för att klara utbildningen. Om man inte vågar ta plats så försvinner man i mängden av studenter. Camilla har även märkt att många lärare har lagt ner mycket övertid. – Det är bedrövligt att en engagerad lärare ska behöva arbeta på sin fritid för att känna att han/hon gör ett bra arbete. Dock finns hopp, inför höstterminen 2010 har samtliga enheter på lärarutbildningen fått, om än små, så i alla fall något ökade resurser. Anders Olsson, utbildningschef på lärarutbildningen säger: – De senaste åren har studentpengen inom humaniora och samhällsvetenskap urholkats. Omkostnaderna var större än vad vi fick i studentpengar. Nu i höst har vi fått påslag på mellan åtta och tio procent per student. Detta gäller alla enheter. Åtta till tio procent är ändå ganska lite om man jämför med att studentpengen halverats under de senaste tio åren. Anna Neumann, pressekreterare åt skolminister Jan Björklund säger att den borgliga

alliansen vill öka studentpengen inom humaniora och samhällsvetenskap. Dock har de inga planer på att ge just lärarutbildningen mer resurser. När jag ringer upp Socialdemokraterna säger de att de vill ge de humanistiska ämnena 400 miljoner per år. Detta motsvarar 60 undervisnings­ timmar per år och student, vilket skulle innebära en ganska stor ökning. Men för Camilla Johansson och vi andra som tar vår examen i januari har detta föga betydelse. – Med mer resurser hade alla blivit bättre lärare, en del blir nu sämre lärare för att de inte besitter förmågan att utvecklas på grund av otillräckligt stöd från lärarna, säger Camilla. »Framtiden börjar i skolan« står det på en valaffisch för folkpartiet. Utan välut-

Mahskara Granskar ~ 21 ~

bildade och kompetenta lärare i skolorna kommer framtiden att bli mörk. Därför hoppas jag att politikerna kommer börja ta sitt ansvar för skolan och som en förutsättning för detta, även för lärarutbildningen. Att vara lärare idag kräver så mycket mer än att bara kunna undervisa. Interaktionen med andra människor, både elever, föräldrar och kollegor spelar en allt viktigare roll. Läraryrket har också blivit mer komplext. För att kunna ta det stora ansvar för Sveriges framtida medborgare, som en lärare faktiskt har, måste det satsas stora resurser på lärarutbildningen. Först då kan vi bli »bäst i klassen.« Lotta är i alla fall övertygad. – Vi skulle kunna utbilda bättre lärare om vi hade mer resurser.


Bryt en norm jämställdhetsarbete på turné


TEXT EVELINA SVENSSON FOTO LINE DEGERHAMMAR

T

illsammans med föreläsningar, konstinstallation, debattpanel och workshop turnérar SFS, Sveriges förenade studentkårer runt på landets högskolor. Dels för att väcka debatt, ställa krav på lärosätenas jämställdhetsarbete och att ge kårerna verktyg för att fortsätta sitt arbete i frågan även efter kårobligatoriets avskaffande. Turnén som går under namnet Equalizer hade under sensommaren sin premiär på Malmö högskola. Humorduon Anders och Måns som var dagens moderatorer hälsade alla välkomna med att driva med högskolerektorns efternamn. Olausson som är ett namn med många vokaler, verkar vara något som duon med sina vitt skilda dialekter hade svårig­ heter med att uttala. – Lennart, får vi istället kalla dig »Bollen« eller kanske hellre »Lenkan«, säger antingen Anders eller Måns i duon som är svår att hålla isär. Något som rektorn snabbt avvisar och börjar istället prata om skillnaderna mellan begreppen jämställdhet och jämlikhet. Han pratar om de könssegregerade utbildningarna och förklarar att Malmö högskola nått upp till regeringens jämställdhetsmål av kvantitativa slag, som att antalet kvinnliga

professorer ligger över medel i landet. Han fortsätter dock med att säga att utbildningens kvalité på jämställdhet är något mycket viktigare men kommer samtidigt inte med några förslag på hur man ska implementera det i högskolans verksamhet och utbildning. Dagens mer allvarliga inslag blandas med humor dels från Anders och Måns men även från Skånekomikern Nour el Refai, som gjort sig känd för att våga bryta normer och ifrågasätta samhällets syn på hur en kvinna ska vara. Något som leder till att högskoleledningen börjar skruva på sig lite obekvämt i bänkraderna. Även performancegruppen VKK bjuder på norm­ brytande sketcher och driver om stereotyper inom högskolevärlden. Ett annat inslag på dagens agenda var debattpanelen där allt från kommunal­ politikern Martina Nilsson, nöjesredaktören för City Tara Moshizi, ordförande för SFS Beatrice Högå, Malmö studentkårs ordförande Guido Guidos till Malmö­rapparen Behrang Miri fanns representerad. Anders och Måns skötte, trots ordvitsarna, sitt uppdrag på allvar och försökte få gruppen att komma fram till konkreta förslag på vad man kan göra när man känner sig diskriminerad på sin utbildning. – Man måste ställa krav på sina medier, Reportage ~ 23 ~

söka upp dem och berätta hur verkligheten ser ut på högskolan, menar Tara Moshizi. Tillsammans med turnén släpper även SFS boken Bryt en norm, som de beskriver som din handbok när du blir diskriminerad som student. Här finns berättelser och krönikor från studenter som själva upplevt trakasserier på grund av kön eller till exempel märkt av den skeva fördelningen av utrymme och taltid i undervisningen. En skribent ifrågasätter att det verkar vara djungelns lag som får verka i en seminariesituation. Där alltså en persons talförhet och förmåga att avbryta är lika med kunnighet och höga betyg. Boken slår även fast att vi studenter väljer vår utbildning efter normer, konventioner och föreställningar om manliga och kvinnliga yrkesområden. Något som lätt går att påvisa i och med den sneda könsfördelningen på program som bland annat Lärarutbildningen – där 75 procent av alla förstaårsstudenter är kvinnor. Om detta är ett bra sätt att skapa debatt och väcka dessa ständigt aktuella frågor till liv, återstår att se, men det är ett roligt sätt att göra det på. Att fler börjar tänka på problematiken och tittar sig runt på hur verkligheten ser ut. För vi måste se normerna och orättvisorna som begränsar oss för att kunna göra något åt dem.


Trångboddhet för miljön Att dela på kvadratmetrarna är Johanna Johanssons bästa tips för att vara klimatsmart TEXT KARIN PALMQVIST FOTO CHRIS VIGHAGEN


P

å lördagen den elfte september anordnade miljöutskottet på Smålands nation i Lund »OdlapåSmålle-Bytardag-skördefika«, som eventet hette i deras inbjudan på Facebook. De odlade växter runt nationen, anordnade en kompost och åt nybakt bröd. Äppelmos kokades över en brinnande utnött säng, samtidigt som folk hade tagit med kläder och andra saker som de inte ville ha längre, för att kanske ge dem nytt liv hos en ny ägare. Mahskara träffade Johanna Johansson, en av de ansvariga för eventet och frågade ut henne om miljöfrågor. Varför har ni den här dagen? – För att engagera människor i vår gemensamma miljö, samtidigt som vi vill påvisa att Smålands nation är ett bra boende­ alternativ om man vill ha en ekologisk livsstil. 30 procent av den klimatpåverkan vi har i Sverige kommer ifrån uppvärmning av byggnader. Vi har gått ifrån småpratet i köket, som delas med de sex andra som bor på korridoren, och sitter nu inne på Johannas rum. Växter hänger från taket i egenkonstruerade

anordningar, och Johanna har slagit sig ner i en fåtölj. – Vi vill uppvärdera det här sättet att leva och bo på. Har du alltid tänkt på miljön? – Ja, men från början tog jag miljön för givet, för jag har alltid gått i miljöskola. Det är istället när man är ute och upptäcker själv som man lär sig uppskatta naturen. Jag har haft ett dels ett teoretiskt och dels ett praktiskt förhållningssätt till miljöfrågor. Konkreta insatser kan vara komposten vi gjorde idag men man måste också skapa en förståelsen för hur exempelvis en kompost fungerar och kretsloppet av näring. Som vi människor lever idag är det egentligen inget kretslopp, utan snarare ett linjärt flöde. Man tar någonting från naturen och släpper ut det på fel ställe. Många pratar om att handla ekologiskt nuförtiden, tycker du att det är en viktig miljöfråga? – Det är bra att ekologiska varor finns och att dessa ökar i popularitet, men det är inte enda lösningen. Det är inte heller så att man kan likställa att allt ekologiskt är Reportage ~ 25 ~

bra för naturen. Istället för kemikalier, får man använda mer maskiner. Dessutom får man ut mindre avkastning. Konventionell odling ger till exempel tre ton äpplen per hektar, medan ekologisk odling ger ett ton per hektar. Då behöver man tre gånger så mycket yta. Johanna menar att problemet i hög grad ligger i storskaligheten och hon ifrågasätter att mat som skulle kunna produceras i ens närområde, istället köps på en global marknad. – Man skulle kunna producera maten i staden och kapa alla onödiga transportkedjor. Ett exempel är att plantera fruktträd och bärbuskar nära bostäderna så att alla kan plocka sin egen frukt. Samma linje har Johanna när jag frågar om hon saknar något i dagens miljödebatt. Hon lägger tyngden vid småskalighet och tar upp att man idag inte kan ha varsin kompost; det ska finnas en för alla och möjlighet till sopsortering. Därmed läggs miljöfrågorna på en högre, lagstiftande nivå. – Det är viktigt att de ekologiska processerna blir konkreta för människor och att man förstår hur mat produceras. Det är


viktigt att förstå var allt vi konsumerar kommer ifrån, var det hamnar sedan och vilka effekter det ger. Den ekologiska förståelsen och medvetenheten tror jag är en viktig del i att ett samhälle ska vara miljöanpassat. Hur ser du på ekonomisk tillväxt? – I alla de fall jag sett ökar miljöproblemen när BNP ökar. När vi här i Sverige får ökat välstånd har vissa miljöproblem minskat, men bara de lokala. Vi har råd att prioritera och exempelvis förlägga industrier på andra ställen. Det är ofta ett argument att högre BNP ger mindre miljöproblem, men bland de globala miljöproblemen finns inget samband mellan ökad BNP och mindre miljöpåverkan. Vad ska man göra då? – Om man inte vill kasta gatsten på Världsbanken, så tror jag på att delta i större utsträckning i de aktiviteter, relationer och utbyten som sker utanför samhällets ekonomiska sektor. Hur då? – Idag är allting en vara och allt har en prislapp och det måste vi göra något åt. Folk kan byta grejer med varandra, producera sin egen mat och göra konstruktiva saker, istället för att ägna så mycket tid och engagemang åt konsumtion. Man kan odla, syssla med hantverk och bygga sociala nätverk, för att vi inte ska vara fullkomligt beroende av konsumtion och för att vi ska ha någon insyn och kontroll över hur våra behov tillfredställs. När vi hela tiden betalar för en tjänst blir det ingen relation, man behöver aldrig vara skyldig någon någonting. Vi borde istället bygga sociala relationer som är ömsesidiga och inte baserade på ekonomiska transaktioner. Idag har man sin bokklubb, sin favoritfrisör, sin personliga tränare och identifierar sig med det man köper. Har du några tips till den som vill leva mer miljövänligt? – Bo tätt och se till att ha nära till det man behöver nå. Man behöver inte ha 120 kvadratmeter, även om man har råd med det. Allt som är »do it yourself« är positivt, som att snickra, virka eller odla. Alltså att göra ställningstagandet att inte köpa. Vi sitter kvar en stund i tystnad på Johannas rum. Jag säger inget mer, men frågorna jag ställt har fått Johanna att fundera vidare. – Jag kan känna mig skyldig av att inte bidra till den ekonomiska tillväxten: den är som ett mantra i vårt samhälle. Johanna berättar vidare att man istället för att bli arg på kapitalismen kan ge dem mindre makt och att den politiska argumentationen kring marknadsekonomin och kapitalism i miljösammanhang tar väldigt mycket energi i miljöarbetet. Hon menar att man inte behöver ta ställning till

vårt ekonomiska system. Jag reser mig sävligt och upptäcker att min rygg kan vara rak också, inte bara böjd över ett block. Det är dags att åka hem till Malmö och skriva ihop min åttasidors-kladd till något begripligt. Jag får med mig en glassburk med sylt, av bär som Johanna och hennes pojkvän plockat och kokat själva. För två år sedan när jag själv bodde på Smålands nation hade jag inte behövt ta tåget, bara gå två trappor upp

Reportage ~ 26 ~

och låsa upp dörren till mitt rum. Nu sitter jag i min egen lägenhet och i huvudets sammelsurium av »ömsesidiga, sociala relationer«, »do it yourself« och vinbärssylten som nu står i kylen, finns också något kontrasterande. Ett minne från en lektion i internationell ekonomi på gymnasiet, om vikten av att hålla igång det ekonomiska kretsloppet, konsumtion och produktion i ett kontinuerligt samspel.


EN MUSIKALISK MÖBELSAGA av Erik Gedeon och Klas Abrahamsson Spelas på Hipp

040 -20 86 10 MALMOSTADSTEATER.SE

6 augusti 1945 fälldes atombomben över Hiroshima. I spaningsplanet, som flög före planet som släppte bomben, satt kapten Claude Eatherly vid spakarna. Det var han som gav klartecknet till att fälla atombomben. I resten av sitt liv brottades han med skuldkänslor. Han rånade till och med banker för att finansiera återbetalning till offrens anhöriga. Det är sent 1970-tal. Krigshjälten, brottslingen och bedragaren Eatherly ställs till svars för sina handlingar i en Quiz-show. Kommer han att lösa gåtan?

SJÖVALL

den

SPELAS På IntImAn

por e d n a t rör ”Djup

trätt”

S yd s v

e n sk a

”Skuldkänslor? Varför skulle han känna skuldkänslor? Han gjorde ingenting annat än att titta på vädret.”

n


KULTUR

Hösten älskar TV:n… …som luffaren älskar landsvägen och som rumlaren älskar nattlivet.

FOTO EVELINA SVENSSON

Vissa saker hör ihop. Som när vi går mot mörkare tider och vill luta oss tillbaka i soffan utan att känna att vi går miste om himmelsskära sommarkvällar. Mahskara guidar dig genom höstens TV-trender och listar nyheter och uppföljare.

Amerikanska importer

Vanligamänniskorkomik

Välkommen hem premiär 26 september TV 3 – en svensk version på Extreme home makeover

Starke man premiär 26 september SVT – kommunhumor från en liten håla i Skånes inland, kan bara bli bra

Biggest loser Sverige premiär 6 september TV 4 – TV:n tar ett steg tillbaka till traditionella doku­ såpor med förödmjukande karaktär

Välkommen åter premiär 29 september TV 4 – Varuhuset möter Hey Baberiba

Skånefruar premiär 8 september Kanal 5 – Hollywood har bytts ut mot Österlen

I Anneli premiär 13 september SVT – tragikomisk serie i Malmömiljöer

Ständiga uppföljare

Kvalitetsserier

Ullared premiär 6 september Kanal 5 – efter rykten om iscensättning av knepiga människor tappar denna serie lite sin charm

The Pacific premiär senare under hösten SVT – med samma tema och av samma skapare som Band of brothers

Paradise hotel premiär 11 oktober TV 6 – är det någon som förstått poängen, mörkerkamerahångel?

Cougar town premiär 5 oktober Kanal 5 – en abc-produktion som kan beskrivas som en blandning av Vänner och Desperate Housewives fast ännu mer familjärt

Bonde söker fru premiär 6 oktober TV 4 – bönder i alla dess slag, tar de aldrig slut? Fångarna på fortet premiär 23 augusti TV4 – jokern under denna kategori, vem kunde någonsin tro? Kultur ~ 28 ~

Eastbound and down premiär 10 september SVT – white trashen personifierad  ES


KULTURSPLATEN

Tävlingen i

rubrikförfattarnas

förlovade land FOTO JOHN SCARISBRICK

Håkan

Hellström

Kanske minns du när du hånglade till Nu kan du få mig så lätt i festival­ publikens extas. Möjligen är du en av dem som förfasades över att han blev årets textförfattare på Grammisgalan. Hatad och älskad lämnar Håkan Hellström få musikkonsumenter oberörda. Trots musiktradi­ tionalisternas frågetecken kring popguruns egentliga musiktalang har Hellström knipit åt sig en rad aktningsvärda svenska musikpris genom den tioåriga solokarriären. Poparméns okrönte konung har knipit sin titel genom att bidra till Sveriges popscen som ett eget fenomen. Hellström sätter ord på ångest och lycka i kompositioner där känslan får styra utan att invanda musik­ teorikonventioner tillåts inkräkta. Nya utgivningar tenderar att gå i samma fotspår, men lämnar heller ingen besviken. Håkan är alltid Håkan, till hundra procent. Septemberfärska singeln Saknade till havs är Håkanfenomenet paketerat och klart. Hellström levererar vad som förväntas, kanske där av sin ständigt lika trogna lyssnarskara. 13 oktober, tio år på dagen efter debuten Känn ingen sorg för mig Göteborg, släpper Håkan sin nya platta Två steg från paradiset. Om singeln visar vägen för skivan kan vi med säkerhet vänta oss en pop- och visbaserad känslostorm med lika mycket vilja som äkthet. Med färska godbitar i bagaget tar Håkan turnévägarna i besittning ännu en gång. Håll utkik när han gästar Lund den 20 november.  EM

Syns du inte finns du inte. Orwells litterära dystopi har kommit att bli Facebooksgenerationens vardag. Bloggar och profilsidor gör var man till konstant sändare och mottagare. De mediala förutsättningarna är därmed förändrade och att nå ut i mediabruset verkar näst intill omöjligt. I tidningarnas hetsjakt på läsare finns bara ett redskap att tillgripa - lockande rubriker. Kanske är rubriceringen en bra spegling av samhällets utveckling? Nationalencyklopedin definierar ordet rubrik som »överskrift i allmänhet och i synnerhet den i pressen använda överskrift som med avvikande grad [...] vill locka läsaren till brödtexten«. Så långt allt gott och väl, det är istället i valet av dessa »lockande rubriker« som frågetecken uppkommer. I analys av likartade, vanligt förekommande rubriker ser vi tendens till samma fokusområden. Kändisars klavertramp, bantningstips och skvaller­ mässigt framställd misär, är dominerande ämnen. Rubriker sätts gärna för att indikera skandal eller fiasko och ramen för vad som bedöms räknas in under dessa begrepp blir allt bredare. Rubriksättarna har sedermera kommit att bli upphovsmän till helt nya och snabbt vedertagna uttryck. Som till exempel »nakenchock« och allt som kan tolkas som Idoljuryns negativa kritik benämns som »mobbig« av de största kvällstidningarna. Det verkar inte längre intressant att rubriken på ett rättvist sätt tillhandahåller brödtextens innehåll, att dra läsare är viktigare. I en tillvaro av tidsbrist och ständig budskaps­ exploatering får rubrikerna ofta stå för hela texten, när läsaren sällan avslutar en text. Om jakten på en slagkraftig rubrik överskuggar den egentliga nyheten hur mycket av verkligt nyhetsvärde når i slutändan fram till konsumenten? EVELINA MALTESON

Kultur ~ 29 ~


KRÖNIKA

En vänskapssuccé I Liverpool TEXT ERIKA AHLSBORN ILLUSTRATION REDAKTIONEN

D

et var för bara några veckor sedan som jag och min käraste packade väskorna och styrde kosan mot en ö jag aldrig tidigare satt min fot på. Ett lågprisflyg färdade oss säkert dit från fastlandet och det var med stor glädje och entusiasm som jag steg av planet. England, ett land vars resglada och erövringsbesatta folk jag socialiserat med världen runt, dock aldrig på deras egna mark. På ett vänstertrafikerat tåg tog vi oss till vår slutdestination Liverpool. Tegelhus, gråmålad himmel och skorrande dialekt var härliga sinnesintryck som kryddades av det där lilla extra när jag fick syn på de små säregna svarta taxibilarna. Härligt, vi var framme! Upprymd av känslan av att vara på ett nytt ställe där varenda steg jag tar innebär att jag utökar min geografiska vetskap. Att storögt se mig omkring på nya människor och hus, att lyssna med alla mina sinnen för att skapa mig en

uppfattning om omgivningen – det är en känsla som aldrig blir gammal, en känsla som jag älskar. Det var inte utan anledning som vi bestämde oss för att besöka denna hamnstad. Det är inte heller utan anledning som folk vallfärdar till Liverpool. Penny Lane? Känns namnet bekant? Strawberry fields forever? Japp, visst smyger sig välkända melodier fram från kultursektionen i minnet. Det var den årliga Beatles-veckan som inspirerade vår utlandsweekend. Människor från England, Europa och hela världen gjorde oss sällskap vid detta festliga tillfälle. Människor med ett och samma syfte, att återskapa och återuppleva musiken som satte hela jorden i snurr på 60- och 70-talet. Det härliga är att den fortfarande snurrar. Fansen blir bara fler och de är gamla och erfarna eller som mig själv, relativt ung och nyförälskad. Det finns fans som kan vartenda ord på varenda låt, vartenda ackord och Krönika ~ 30 ~

trumvirvel. Fans som kan engelska eller som inte kan engelska. Kvinnor, män, barn, gatorna i centrala Liverpool fullkomligt kryllade av människor. Alla hade en gemensam nämnare, att ha kul tillsammans. Smockfulla The Cavern hade nog en genomsnittsålder på 45 och med ett snävt svängutrymme i dansen blev det nästan att man hälsade på varandra med höfterna. Toner från förr som vi alla hört satte bra fart på fötterna i denna trånga och varma källarlokal. Mörk och mustig öl stänkte från alla håll och kanter. Aldrig förut har jag upplevt en liknande stämning. Den gränslösa glädjen mellan människor i olika åldrar som i utanförvärlden inte normalt skulle ha socialiserat med varandra blev under denna förutsättning en given vänskapssuccé. Jag hurrar, gratulerar och tackar varenda en som bidrog till att skapa detta magnifika kulturutbyte och konstaterar att allt är möjligt i denna värld, »with a little help from my friends«.


LJUDUPPTAKTER

BÄDDAT FÖR

TRUBBEL

Inga bråkstakar utan bara enormt snälla, trevliga och gamla, om man ska tro dem själva. TEXT FREDRIK TROSSÖ FOTO EINAR SAMUELSSON-TORGNY FORM LI JOHANSSON DAHLGREN

M

ahskara träffar bandet en tisdagskväll på ölhaket Nobe i Malmö, dit de brukar gå, somliga oftare än andra får jag höra. Ölglasen står välfyllda och tallrikar med mat dimper ner på bordet under tiden de fyra bandmedlemmarna presenterar sig som Hjelle, Esse, Ola och Piffe. Trots en hel del uppståndelse kring bandet den senaste tiden och flitigt spelande runtom i landet så definierar de sig inte som några rockers, utan helt enkelt som en lärare, en kommunalarbetare och två brevbärare. – Våra liv har inte förändrats så mycket genom bandet, menar Esse, som är lite av initiativtagaren till bildandet av det. Förr träffades vi på helgerna och drack öl och lyssnade på musik. Nu träffas vi på helgerna och dricker öl och spelar musik istället. Det är ingen större skillnad. Hur går det till när låtarna blir till? – Det är Hjelle som är kapellmästaren och som driver skutan, säger Ola och vänder sig mot sin bandkamrat. – Nu är jag inte alls med här, mumlar Hjelle med mat i munnen och lyfter blicken från sin tallrik. Efter kort

fokusering kan han dock förklara att de från början bestämde att de skulle spela rockmusik trots lite spridd musiksmak och att inspiration till texter bland annat kommer från alla pissjobb han haft. – Hjelle ville sjunga på engelska först, men då satte jag ner foten, påpekar Esse och Ola följer upp med att kommentera valet av musikgenre: – Man slipper låtsas så mycket, ha så jävla mycket sidbena och tuffa byxor

»Vi är inte så intressanta« på sig. Indiepop när man har fyllt 30 känns ju lite fel. Bandet har nyligen släppt sin debutskiva, LP:n Det här är inte New York, på skivbolaget Punks only. Titeln kan tolkas som en kommentar till folk som tror att de är märkvärdigare än vad de Ljudupptakter ~ 32 ~

egentligen är. Jag undrar om det ändå inte finns en längtan någonstans efter att få leva ut sina rockdrömmar till fullo. – Rockdrömmarna försvann när man var 21 någonting, konstaterar Ola. – Vi har ju diskuterat lite om att det hade varit trevligt om vi hade kunnat få åka tåg till en spelning, säger Esse lite modest och får genast medhåll av resten av bandet. Det framgår snart att det är just X2000, med all sin komfort, som lockar mest. Bandmedlemmarna förklarar att de bara tar med instrument när de drar iväg för att spela numera och låter stället de spelar på stå för komplett rigg. – Folk kan vara så anala med sina egna grejer, men vi spelar ju rock­musik så vi bryr oss inte så mycket, säger Hjesse. De andra i bandet poängterar även att de ändå inte skulle få plats med allt i Esses Peugeot och att de är grymt lata, bekväma och över 30. Det är kanske ingen tillfällighet att Per SindingLarsen betitlat dem slashasar. Vilken har varit er roligaste spelning hittills? – Senaste spelningen i Göteborg var fantastiskt bra på alla sätt och vis, svarar


Esse. Vi åkte Swebus upp, tillägger han och fortsätter att proklamera vikten av att göra resorna så uthärdliga som möjligt. Ola anser dock att det tveklöst är spelningen på Esses kompis bröllop som varit den roligaste och drar sig till minnes: – Tidigare samma dag, klockan fyra på eftermiddagen, hade vi spelat på någon festival. Det var väldigt tryckt stämning, perfekt ljud, solen sken och det var oerhört idylliskt, men vi var bara nervösa och dåliga. Sedan åkte vi på bröllop, blev fulla, var väldigt snygga i kostym, dansade, spelade och var glada. Bandet minns särskilt bröllopsvalsen till deras låt Jag har ingenting och enas om att det nog inte blir bättre än så. Jag frågar bandet om det, bortsätt från bröllop, finns något annat ställe där de hemskt gärna skulle vilja spela och ganska snabbt kommer finlandsfärjan på tal. Efter lite diskussion sinsemellan degraderar de dock denna önskan till att det egentligen skulle funka med vilken båt som helst. – Vi har visserligen spelat på en båt en gång på midsommar men den stod stilla. Vi vill gärna spela på en båt som rör sig, så man kommer fram någonstans, förklarar Esse. Vilket band skulle ni helst vara förband

till om ni fick välja? – Förband brukar alltid vara så jävla tråkiga, menar Hjelle. Jag har aldrig sett ett bra förband någonsin. Om man ska gå och se ett bra band så är ju förbandet bara en transportsträcka och det är ju sjukt tråkigt med transportsträckor. Man blir bara

»Man slipper låtsas så mycket, ha så jävla mycket sidbena och tuffa byxor på sig. Indiepop när man har fyllt 30 känns ju lite fel« så förbannad på förbandet för att de spelar och harvar så jävla länge. – Om de bara spelar tre minuter så tycker jag det är okej, säger Piffe. Hjelle berättar att Bäddat för trubbel i princip bara spelar på helgerna. Dels för att alla bandmedlemmar jobbar och sliter Ljudupptakter ~ 33 ~

i veckorna men också för att deras trogna publik i hög grad består av folk som tycker om att vara fulla. Därför passar »mitt i veckan-spelningar« inte så bra för någon. De tror också att en av anledningarna till bandets stundande medgång är att det är lätt att sjunga med när man är full, att det inte är så mycket text att komma ihåg. – Vi är inte så intressanta. Man kan ju inte hitta på att man är intressantare än vad man är, det vore ju väldigt konstigt, skrattar Esse. – Man var intressantare när man var 20, men nu är man bara gammal, fortsätter Hjelle. Hur länge kommer ni orka hålla på om ni redan känner er så gamla? – Vi har väl tre goda år kvar tills vi splittras i fyra olika enheter, sådana som bråkar med varandra och turnerar på olika håll i Europa samtidigt, förutspår Ola. The Troggs - Wild Thing mullrar fram ur pubens högtalare och ut över bordet med de nu tomma tallrikarna och glasen. Det är dags för bandmedlemmarna att beställa mer öl. – Skriv att vi är kriminella och har suttit i fängelse, kastar Esse ur sig på väg mot bardisken. Med de orden lämnar jag bandet åt deras kvällsliga öde.


Multikulturella

Melbourne Fyra miljoner invånare och ständigt växande. Inte konstigt att Melbourne har legat i topp på den engelska tidningen The Economists lista över »World’s most liveable cities« tre år i rad. I skuggan av det mer »posha« Sidney med affärskvarter och operahus har Melbourne en känsla av multikulturell Dirty South över sig. En hamnstad med mångkulturell prägel inramad av nybyggarhistoria inte långt ifrån Malmös egna. Under den svåra ekonomiska krisen lyckades staden upprätthålla arbete och tillväxt märkbart bättre än de andra storstäderna i Australien. Men hur är maten? Finns det ett gammalt kulturarv eller är det bara surf och bonfires? Jag var där på utbyte en termin och fick tid att ta reda på detta.


S

TEXT FRANS AF MALMBORG FOTO KRISTIAN GULLNER

om redan nämnts så är kanske det första man tänker på när man hör namnet Australien milslånga stränder, surfare, hippies, Fosters och backpacking. Australien har i våra dagar blivit sinnebilden av det härliga lyckliga livet och resmålet för många unga backpackers i jakten på äventyr. Bo i en buss och roadtrippa längs med guld­ kusten, röka brass och sova under en stjärnklar himmel. Men det finns även en annan sida. Australien har, inte olikt många andra länder, ett hemsk och blodig förflutet. Den som kan sin historia vet att från mitten på 1400-talet och framåt karakteriserades världskartan av en utbredd Europeisk kolonialism och imperialism. Det kanske mest slående exemplet på detta är det brittiska imperiet, som i slutet på 1800-talet inbegrep det nuvarande Kanada, stora delar av Afrika, Indien, Nya Zeeland och sist men inte minst Australien. De som bodde i Australien på den tiden kallas i folkmun för aboriginer, eller indigenous australians, det vill säga »inhemska« australiensare. Den kolonialistiska historien har på alla håll och kanter varit en minst sagt inhuman sådan och så

ligger det till även i detta fall. Aboriginerna gick igenom en liknande historia som ursprungsbefolkningen i Nordamerika; landet togs ifrån dem, nybyggarna begick en mängd övergrepp på de människor som bodde där och naturresurserna exploaterades. Man kan således säga att det nuvarande samhället är byggt »ovanpå« den ursprungliga befolkningens. Melbourne ligger i södra Australien, i delstaten Victoria som är döpt efter ingen mindre än drottning Victoria själv som regerade det brittiska imperiet vid tidpunkten då Australien koloniserades. Vid 1850-talet upptäckte man guldfyndigheter i Victoria och detta lade grunden till en guldrush, vilket mynnade ut i att Melbourne på 1880-talet var världens rikaste stad och den näst största i det brittiska imperiet, efter London såklart. Mellan 1901 och 1927 var även Melbourne Australiens huvudstad ända tills skapandet och invigningen av Canberra. Med all den uppståndelse kring guldrushen tillsammans med den kraftiga migrationen och populationsökningen lades grunden för det som Australiensarna idag kallar för »the cultural capital of Australia«. Reportage ~ 35 ~

Moderna Melbourne Det är dock inte alla som håller med om det ovanstående epitetet. Precis som mellan exempelvis Stockholm och Göteborg finns en väldigt påtaglig rivalitet mellan storstäderna Melbourne och Sydney. För en Melbournebo är Sydney endast skyskrapor och »fancy« affärskvarter, medan Melbourne tycks för Sydneybon inte vara något mer än en uppstudsig lillebror. Det är få Melbourne och Sydneybor som skulle motsäga att denna rivalitet föreligger. Men sandlådenivån och vem som har störst gödsel­stack verkar fortfarande vara minst lika viktigt i dagens »moderna« samhälle. Hur som helst är det inte vilken uppstudsig lillebror som helst vi har att tampas med. Som nämnts ovan har Melbourne, trots global ekonomisk kris och svårig­heter, stått mycket stabilt. Varför det förhåller sig så är dock en frågeställning som frångår denna fritidsforskande redogörelse. Melbourne är, som många andra storstäder runt om i världen, väldigt multikulturell. Populationen i staden är väldigt blandad. På grund av en omfattande invandring, som man då kan säga började i och med kolonialiseringen, kommer ett stort antal människor i Melbourne från


många olika ställen i världen. Dock skiljer sig invandringen lite från den svenska, geografiskt sätt. Enligt Australian bureau of statistics består befolkningen inte av någon stor bestämd nationalitet, utan är väldigt blandad, med en stark influens från nordoch sydasiatiska länder. Melbourne har allt en hypermodern storstad behöver, samt just det lilla extra i det stora, som gör det så personligt. Centrum kallas även för CBD, Central Business District och består av en gigantisk massa av köpcentrum, restauranger, boutiquer, kaféer, nattklubbar, barer, museer och shoppingstråk. Allt detta är inramat av gigantiska skyskrapor som fortfarande efter fyra månaders vistelse ter sig stora och svindlande pockar på ens uppmärksamhet. På grund av dess stora asiatiska influens ryms även ett chinatown inom ramen för innerstaden. Den »kulturella segregationen« Utanför centrum, som skiljs med hjälp av omringande spårvagnlinjer finner vi resten. Resten i det här fallet är över 90 procent av stadens yta. För utifrån detta centrum går vägar och åter vägar som artär­ erna i ett blodomlopp som var dag pumpar människor med cyklar, spårvagnar, tåg och i bilar in och ut ur stadens hjärta. Men man kan säga att det är utanför

centrum det faktiskt händer. Det är där vi har de olika mysiga gentrifierade små kvarteren, även dessa med sin speciella prägel. Även här finns en tydlig särprägel. Det norra gentemot det södra Melbourne, som skiljs vid Yarrafloden. Norra Melbourne har lite utav en hipp SoHo-stämpel, där bohemchic-looken går hem. Här har vi artärer som Brunswick Street, med hippa inneställen som klädbutiker och barer kreativt inredda men fortfarande med den där lite ingrodda småsunkiga möllan­känslan. Stor musikscen både för lokala och internationella band. Lygon Street, med sina flera kvarter med olika europeiska krogar med inkastare. Smith Street och High Street spinner vidare på samma tema, med ekologiska affärer, mysiga uteserveringar, där risiga tegelväggar och feta graffitimålningar är naturliga inslag. Jag måste även slå ett slag för alla de supermysiga secondhandbutiker (Op shops) som ligger på denna sidan av stan. Inte alltför sällan deklameras även »1 dollar day«, då gäller det att vara framme. Down South pratas ned av de som bor norr om floden som att det ska vara väldigt »posh« med märkeskläder, Mercedes och fancy klubbar i kombination med stekiga strandraggare. Något som kanske skulle kunna motsvara Malmös Västra hamnen. Här ligger den stora stranden vid St Kilda, Reportage ~ 37 ~

samt restaurang-, shopping- och klubb­ stråket Chapel Street med deras beryktade klubb Revolver, som för en van Berlin-junkie kan hålla måttet, då klubben håller öppet dygnet runt, från fredag till söndag. Maten Som i alla andra moderna storstäder hittar du mat från hela världen i Melbourne. Men i och med det närliggande Asien ligger sådan mat högt upp på listan. Den »imhemska« maten är inte speciellt framträdande. Man kan självfallet beställa en kängurustek lite här och var, men det är inte just den »australiensiska« maten som är lockande i denna storstad. Det är snarare den massivt multikulturella mangochutney av alla tänkbara restauranger från alla världens hörn. Om man jämför med Malmö så är det ju heller inte här så att det folk äter är Janssons frestelse och stekt strömming. Sushirullen är utan tvekan Melbournes falafel. Billig och god, med fisk eller vegetariskt. Tänk er de sushis som man får uppskivade med vanligtvis sjögräs runt. I Melbourne pröjsar du mellan två och tre australiensiska dollar (cirka 15 kr) för en hel rulle som du slänger i dig mellan föreläsningar och i shoppingpauser. Staden har även ett antal gallerior med flera så kallade »food courts« där man kan få allt möjligt, allt från burgare till sjögrässallad.


Restauranger i all ära, men om man som jag älskar att laga egen mat finns även en uppsjö av marknader där man kan handla det mesta. Queen Victoria Market är den mest centrala och även den största. Bara några minuters gångväg från centrum kan du gå och frossa i allt vad du kan önska dig i matväg. Färska grönsaker, frukt, rotsaker, fisk, skaldjur, kött samt mängder av ostar, viner och delikatesser. Det bästa är att det mesta är inhemskt odlat. Med ett land nästan lika stort som Europa som spänner över så många olika temperaturer och klimat, kan man odla det mesta. Sammanfattningsvis är Melbourne en mycket vacker och häftig stad på många sätt. Yarrafloden som rinner rakt igenom staden hann vi inte se så mycket av. Trots att jag spenderat fem månader där känns det som ingenting i det stora hela och som att jag precis börjat få pejl på saker och ting. Som om jag precis upptäckt att det finns så mycket mer att upptäcka. Tyvärr så är det ofta så. Precis när man börjar känna sig hemmastadd så är man tvungen att åka hem igen. Men som Buddha sägs ha sagt om förändring »det finns bara en sak som är konstant, att allting hela tiden förändras«. Precis så är Melbourne – vibrerande av denna förändring.

CKAD NSPÄ ING STJÄR AVSLUTN É TURN

STJÄRNSPECKAD TURNÉAVSLUTNING! Kodjo Akolor (Morgonpasset i P3) och Matilda Kihlberg (Humor­ himlen i P3) har äntligen hittat P3:s nästa stjärna på humorhimlen.

FREDA 5/11 P G BABELÅ

På scen syns bland annat vinnaren i Humorhimlen Live 2010, Tanke­ smedjan och medlemmar ur Pang Prego, Deluxe, Hej Domstol samt Haggan och Ludret. Kvällens husband är Little Marbles.

18:30 Portarna öppnas 19:30 P3 presenterar Humorhimlen Live 2010 med Kodjo och Matilda Fri entré, först till kvarn gäller!

sverigesradio.se/p3/humorhimlen

VILL DU INGÅ I SVERIGES SNYGGASTE REDAKTION? BRINNER DU FÖR ATT SKRIVA, FORMGE, FOTA ELLER ILLUSTRERA? HÖR AV DIG TILL MAHSKARA@KAREN.MAH.SE


Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet. På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas. Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTED

NEXT STEP För dE FlESTa är dET ETT glaS MJölK. För dig är dET högTEKNologi. TETra PaK


Redaktör, provokatör och DJ Kajsa Haidl är en mångsysslare av rang och hon använder sina förmågor till att påverka, aktivera och provocera. Som ny chefredaktör för Nöjesguidens Malmödel vill vi veta var, när och hur hon sätter ner fötterna. TEXT DITTE LINDFORS BERGER FOTO KRISTIAN GULLNER


K

ajsa kommer på cykel som hon galant hoppar av och vi slår oss ner på Södra Skolgatan och Möllan. Hela Kajsa känns liksom väldigt som det unga, hippa Malmö och vi börjar prata om hennes bakgrund. Kajsa Haidl har bott här i hela sitt liv. Som 16-åring gav hon sig in i Malmös kultur- och nöjesliv och har inte lämnat det sen dess. Hon skaffade sig kontakter och byggde snabbt upp ett nätverk bland journalister och klubbfolk. – Jag känner mig väldigt hemma här och jag skriver mycket om Malmö. Jag tycker att det i den här stan härskar ett sådant fint klimat och folk är väldigt snälla och hjälpsamma och delar med sig väldigt mycket av sina erfarenheter. Hon visste ganska tidigt att det var det här hon ville göra på heltid. Idag skriver Kajsa kulturkrönikor, bloggar, twittrar, dj:ar och är helt nyligen tillträdd chefredaktör för Nöjesguiden i Malmö. För fyra år sen startade hon bloggen Popponny tillsammans med några vänner. Det är en blogg med fokus på lokal och internationell populärkultur. Därifrån blev hon upplockad av Sydsvenskan där hon fram till nu varit kulturskribent. Vi börjar prata om Nöjesguiden och vad den står för idag. Jag undrar om hon vill förändra den och hur. Nöjesguiden har till skillnad från många andra gratistidningar hållit väldigt länge, ända sedan 1982. Den har också haft mycket mer inflytande än andra gratis­tidningar. Kajsa anser ändå att den har ett dåligt rykte. – Tidigare under åren har jag varit ganska hård mot Nöjesguiden därför att jag tycker att den haft en ängslig jargong. Den är väldigt hipp och trendkänslig vilket i och för sig är en ganska bra egenskap. Med det vill jag säga att jag är ute efter att förändra tonen i Nöjesguiden och att folk börjar respektera den lite mer. Jag begrundar det faktum att Kajsa har fått världens chans att påverka unga människor. Hur ska du förvalta det? – Det är väldigt lätt att nöjesskribenter får stämpeln som »underhållare«. Jag tycker att man kan kombinera det med något mer djupt och politiskt. Jag har starka åsikter och värderingar om framförallt feminism och genusfrågor. Det brinner jag kanske mest för just nu. Mina krönikor handlar ofta om kvinnligt respektive manligt. Dina krönikor är störtcoola, provocerande och omges av en subtil humor. Är du ute efter att vara rolig eller arg? – Jag är inte ute efter något, det är upp till er läsare att bedöma. Däremot vill jag påverka hur människor tänker och få upp en diskussion. Jag vill också provocera för att få människor att vakna. Var hittar du din inspiration egentligen?

Har du tid för både karriär och nattfjärileri? – Jag blir väldigt inspirerad när jag är ute på klubbar och pratar med folk. Jag läser mycket bloggar och är med i diskussioner. Jag kombinerar absolut karriär och nöje i allra högsta grad. Det är nog svårt att vara kulturjournalist om man inte gör det. Vad vill du åstadkomma nu och sen? – Jag vill fortsätta inom journalistiken och tidningsvärlden. Att samla in texter från andra, lyfta fram dem, det är nog det som jag tycker om allra mest. Det är mycket den rollen man har som redaktör att man lyfter fram andra. Känner du någonsin en rädsla för något i branschen? – Jag kan känna en rädsla som kvinnlig skribent att man slåss med sina vänner och kvinnliga kolleger om det tilldelade utrymme man fått. Men det finns faktiskt plats för alla. Sharing is caring. Vad har du för tips till andra som vill göra sin grej? – Det är bra att bygga upp ett nätverk och ta hjälp av folk. Fråga sig fram och vara säker på sin sak och vad man vill. Det handlar väl lite om att bygga upp en kaxig framtoning. Att vara entusiastisk och att tro på sig själv. Kajsa Haidl har ytterligare en sträng på sin lyra. Hon jobbar som DJ på klubbarna runt Möllan. – Jag är väldigt intresserad av klubb­musik och utelivskulturen. Jag dj:ar tillsammans med min kompis Kajsa och vi spelar mycket elektroniskt. Det är så härligt att få vara i klubbmiljön och bestämma vad folk ska dansa till. Anledningen till att hon började var också politisk för henne. Hon var ganska trött på att det bara var killar i DJ-båsen. – Vi började väl också för att vi tänkte »fan, vi kan också«. Sen insåg vi hur lätt det är att komma igång. Det är många kvinnor och tjejer som kommer fram till oss och undrar hur man gör och tycker att det verkar roligt. Då kan man bli lite ledsen och vill bara säga »det är hur lätt som helst«! Vilket kulturfenomen ligger dig varmast om hjärtat just nu? – Jag gillar förstås bloggkulturen och idén om att man utmanar traditionell tidningsjournalistik. Att vem som helst kan få göra sin röst hörd i samhället. Idag behöver man inte en tidning i ryggen för att få säga vad man tycker. Slutligen Kajsa, du har skrivit att du skulle vilja vara Ginger spice om du fick välja en person ur Spice Girls. Varför? – Ginger Spice-grejen var ett litet halv­ fjantigt skämt på bloggen. Men Ginger är väl den mest explosiva av dem. Hon är den som har kortast kjol, och så är hon lite oberäknelig.

Reportage ~ 41 ~


Songwriters showcase

– en musikupplevelse av såväl nybörjare som proffs TEXT EVELINA MALTESON FOTO LI JOHANSSON DAHLGREN

S

tämningen är tät och intim på Restaurang Bodoni när onsdags­kvällens event går av stapeln. Songwriters showcase är ett gammalt koncept med premiär på ny lokal. Den Nya Zeeländska musikern och mångsysslaren Jono Jack står vid rodret. Idén med Songwriters showcase är att, vad Jono kallar »original performers«, skapar sina egna sceniska förutsättningar genom stort inflytande över spelningens utformning och möjligheten till »val« av publik. Varje onsdag framträder fyra artister och målet är att var och en av dessa skall bjuda in tjugo besökare. På den vägen inbjuder publiksituationen till intimitet och positiv stämning. »Det ger publiken värde« som Jono själv uttrycker det. Den musikaliska prägeln är i huvudsak akustisk och bjuder brett mellan klassisk blues och rock till mer folkmusik­influerat. Att nya artister och genrer löser av varandra

veckovis gör att varje tillställning känns högst unik. Varje kväll utses en »headliner«. Dragplåstret framträder sist och kravet för att agera mittpunkt för tillställningen baseras på måttet av självsäkerhet och erfarenhet i branschen. Mindre erfarna artister hälsas välkomna att ställa upp som support och kan med vunnen erfarenhet under framtida onsdagskvällar få möjlighet att agera huvudakt. Idén med Songwriters showcase fick Jono genom den gamla vännen och branschkollegan Ronnie Hall, låtskrivaren från Irland som anordnade ett liknande event på Retro under tidigt 90-tal. Grundidén byggde på att sammanföra musiker som ville utvidga sitt kontaktnät, allt i en liten pubmiljö. Jono tog över tillställningen när Ronnie ville lägga ned och körde konceptet till 2001 då han lämnade Sverige under en period. Tillbaka på svensk mark är Jonos Reportage ~ 42 ~

ambition att köra efter samma princip fast på en rockscen i klubbmiljö. Är du intresserad av att framträda eller är nyfiken på mer information går det utmärkt att kontakta Jono Jack. Är det istället en spännande musikupplevelse i avslappnad klubbmiljö som lockar skall du inte tveka att besöka Songwriters Showcase.

Vad: Songwriters Showcase Var: Restaurang Bodoni Bergsgatan 20 i Malmö När: Varje Onsdag kl. 20 Kontakt: jpjack@gmail.com


Vad får en student för 89 kr/mån?* · En slarvig lagning av ett cykeldäck · Ett par jeans på second hand · En biobiljett om någon ställer upp med 10 kr · En förrätt på en hyfsad restaurang · Sydsvenskan varje dag

Gå in på Sydsvenskan.se/studentpris

* Månadsgiro 89 kr/mån. Helår 899 kr. Priset gäller studenter vid universitet/ högskola i Skåne, boende i eget hushåll. Om du har några frågor, skicka e-post till kundservice@sydsvenskan.se eller ring 040-93 41 00.


Mekong – livets flod — av Kristian Gullner »Vietnam är beroende av Mekongs mineralrika vatten och det blomstrande djurliv som den ger upphov till. Floden som ger liv åt den kringboende befolkningen håller sakta på att dö ut. Vattenkraftverket hindrar fiskar att söka sig uppströms för att para sig. Samtidigt motverkar den de årliga översvämningar som är essentiella för jordbruket. Trots alla besvär som uppstår så planeras fler dammbyggen. Är det värt att satsa på en hållbar utveckling på andras bekostnad? Bildreportaget speglar livet kring floden, som en dag kanske endast återfinns i historieböckerna.«


w

Kåren har valt. Vilken bank väljer du? Välkommen in på vårt kontor på Hjälmarekajen, Nordenskiöldsg 8, och teckna studentpaketet* så bjuder vi på en överraskning.

* Du får följande tjänster utan årsavgift: Bankkort Visa och Betal- & Kreditkort MasterCard, e-kort och Verified by Visa för säker handel på internet, Internetbanken med internetbetalning, Telefonbanken med personlig service, Värdepapperstjänst Bas, e-legitimation (BankID) och ladda kontantkort mobil. Studenterbjudandet gäller för dig som är över 18 år, har ett konto i banken med CSN-insättning och studerar på högskolan eller universtitet. Erbjudandet gäller så länge du uppfyller dessa kriterier.


Tunn som en rögad ål Efter flera år av fullkomligt elände och besvikelse har de ljusblå supportrarna äntligen något att glädja sig över.

TEXT MAK DZONLAGIC FOTO ANDREAS JOHANSSON

M

almö FF anno 2010 är ett kaxigt, härligt och ungt gäng som under hela allsvenskans gång varit inblandat i toppstriden. Laget är en produkt av en långsiktig satsning som i år äntligen visat sitt riktiga jag och personifieras genom Agon Mehmeti. Den unga anfallaren, som varit ett av de största stjärnskotten i årets upplaga av de ljusblåa, är det perfekta exemplet på att satsningen på senare tid burit frukt. Agon har genom klubbens ungdomslag tagit sig hela vägen till A-laget, där han idag figurerar som årets bästa målskytt. Jag träffar honom efter en morgon­träning och det går nästan att ta på det självförtroende och lugn som den unga anfallaren utstrålar. – Det har gått bra det här året och det känns riktigt skönt att det har lossnat och att jag har kunnat prestera vid start. Man har kämpat hårt för att komma hit så det stärker ens självförtroende oerhört mycket. Agon har de senaste åren varit med om både uppgångar och nedgångar med klubben, som efter några år av bedrövliga resultat med ljusblåa ögon sett, äntligen är där de hör hemma. – Alla vet att Malmö FF ska vara i topp, det är en klubb med historia, tradition och fantastiska fans. Tack vare de här senaste åren har vi ett riktigt ungt lag som haft tid att spela in sig. Ända sedan sina första matcher på den gamla »himmaborgen« Artikel ~ 52 ~


har den unga anfallaren varit en kelgris hos supportrarna som inte dröjde länge med att skriva en alldeles egen låt till Agon där hans målsinne hyllas »Tunn som en rögad ål, ändå så gör han mål...«. Agons ögon lyser plötsligt upp när sången tas upp och supportrarnas betydelse verkar vara en långt kommen kärlekshistoria dem emellan. – Vi har fantastiska fans som stödjer oss båda på hemmaplan och på bortaplan och det betyder oerhört mycket för oss att de finns där, det är det man spelar för och deras stöd ger oss en extra kick. Att höra min egen låt är helt fantastiskt. Jämförelsen med en viss Zlatan Ibrahimovic är nästan omöjlig att undkomma när man är en ung malmöit med utländska rötter och anfallare i Malmö FF. Likt många andra unga fotbollsspelare i liknande situationer är Zlatan självklart en förebild för Agon som på många sätt visat vägen och kanske framförallt visat att det är

möjligt för unga spelare i Sverige att få sina drömmar om en proffskarriär uppfyllda. Snack om proffsrykten och utländska äventyr kommer på tal och Agon berättar om sina ambitioner och mål. – Alla unga spelare i Sverige drömmer om en proffskarriär och det hade självklart varit kul att i framtiden pröva min förmåga utomlands och spela i klubbar som man följt hela sitt liv. Men jag trivs fantastiskt bra i Malmö och det är det enda jag tänker på. Att spela för den klubben man tycker om mest är bland det bästa som finns. En karriär som fotbollsspelare i Allsvenskan lämnar inte mycket tid över för andra aktiviteter. Träningar, matcher, sponsoraktiviteter, dubbelpass och förberedelse inför alla dessa, byter av varandra frekvent. Därför försöker Agon utnyttja den lediga tiden genom att umgås med vänner och familj. Skolan tog slut efter studenten på Malmö borgarskola för två år sen. – Samtidigt som det var viktigt för mig att Artikel ~ 53 ~

gå ut gymnasiet så var det väldigt skönt att kunna koncentrera sig på fotbollen till 100 procent. Det är krävande att spela fotboll på den här nivån och den tiden man får över vill man helst bara ta det lugnt och njuta lite. Med bara fåtalet matcher kvar av den allsvenska fotbollen är rivalen Helsingborgs IF lagets största motståndare i jakten på det så efterlängtade SM-guldet. Detta är ytterligare ett ämne som får Agon att gå igång och som tyder på att det är med ett stort ljusblått hjärta som anfallaren härjar i Allsvenskan. – Hösten kommer att bli mycket tuff men jag tror att vi klarar det till slut. Vi är väldigt starka, men det gäller att vi är fokuserade hela vägen och tar en match i taget. Det ska bli riktigt kul! Var säkra på att den tunna, rögade ålen kommer göra allt i sin makt för att hämta hem det så eftertraktade SM-guldet till Malmö. För det vore minst sagt på tiden.


REKOMMENDERAT FILM

MUSIK

MUSIK

Miss Kicki (2009) Håkon Liu, Sverige-Taiwan

We are born (2010) Sia, Australien

What Will We Be (2009) Devendra Banhart, USA

TEXT DITTE LINDFORS BERGER

TEXT ERIKA AHLSBORN

TEXT ERIKA AHLSBORN

V

J

O

i ser Pernilla August i rollen som Miss Kicki. En kvinna i sina bästa år som efter många år utomlands flyttar hem till Sverige för att återknyta kontakten med sin son Viktor. Viktor spelas av ett ungt, trevligt stjärnskott som inte är helt rutinerad som skådespelare. Därmed inte sagt att han är en dagslända. Han växer med filmens gång och bli inte förvånad om han blir den nästa Skarsgård. Viktor är inte lika entusiastisk men efter övertalan och motvillig välvilja följer han med sin mamma på en semesterresa till Taiwan. Det han inte vet är att Kicki vill slå två flugor i en smäll och också där överraska den taiwanesiske man som hon träffat på internet. Det här ska hon försöka hålla hemligt men lyckas ej. Särskilt inte efter att hennes internetromans har avslöjat en liten pikant detalj. Historien tar en hastig vändning och mycket av filmen utspelas i staden Taipeis myllrande bakgator. Filmen skildrar storstadens sammelsurium av våld, kärlek och de stora klyftorna människor emellan. Den fångar också människans längtan efter tvåsamhet. Det är uppenbart att Viktor och Kicki blygsamt närmar sig varandra utan att för den sakens skull lätta på återhållsamheten gällande ord och känslor. Men de talar ett annat språk. Språket mellan en mor och ett barn.

ag vill börja med att påpeka att jag gillar när artister återuppfinner sig själva, sin musik och sitt tempo. Sias musik bjuder in till en värld som man lätt vill återvända till. Hennes röst bär mig alltid till en unik plats där jag känner mig hemma. Hon är ett till synes sprött blont frö som gror fäste i människors intresse med sin unikt kraftfulla röst. Född i Adelaide, Australien, tog hon med sig en stark och personlig kreativitet från en ö till en annan. London erbjöd möjligheter för denna unga kvinna att växa och utvecklas till en artist som vågar ta steget att stå på egna ben och producera sin egen musik. Lagom i tid till hennes senaste och mest livade album, vill jag slå ett slag för denna färgsprakande sångerska. Fördjupa dig först i hennes tidigare, mer melankoliska och ljuvliga verk för att få följa utvecklingen från mörkt och magiskt till mer upp-tempo. Förvänta dig inga ilningar genom tand och kött när du sätter tänderna i denna Sia, bara en utsökt gräddliknande sensation som ger mersmak. 


Rekommenderat ~ 54 ~

m du är sugen på att ge dig in i djup och frodig djungelpop, då har jag verkligen någonting att rekommendera. Devendra Banhart ger en genialisk värme som seglar med vindar över haven och lyckligtvis når oss här på kallare breddgrader. Ljudvågorna tar sig in i hörorganen som gas, en härligt glädjeberusande gas. Det blir stort, litet och mäktigt på samma gång. Det är lustig musik med en mystik som kan få vem som helst att gunga mjukt i takt och nynna med i melodier på engelska eller spanska. Devendra blandar sitt modersmål spanska, med en engelska som i uttal inte avslöjar sitt ursprung som andraspråk, men som har en liten tropisk touch i kanten. Det är märkligt att det stundtals känns som om att man sitter i ett vardagsrum, eller ännu bättre på ett mysigt kafé med Devendra och hans familj eller stora skara vänner och lyssnar. Det är söndagseftermiddag med kvällen som står för dörren och med skymningen som lägger sig runt min drömsyn. Belysningen är dämpad och det behagiga sorlet spinner i bakgrunden. Det är en förtrollande stämning. Jag får syn på servitrisen och ber om att få beställa en till.


MUSIK

BOK

MUSIK

Fish band (2010) Syket, Sverige

Högre än alla himlar (2010) Louise Boije av Gennäs, Sverige

Scampimusik (2010) Scampi !, Frankrike

TEXT LI JOHANSSON DAHLGREN

TEXT ERICA CARLSDOTTER

TEXT LI JOHANSSON DAHLGREN

U

D

F

meå universitet 2005. Syket föddes i ett möte mellan Mikael Stenberg och Oscar Hildingsson, »när de började supa ihop« som det så krasst beskrivs. En ljudmagiker och en multiinstrumentalist, som snart samlar på sig fler febriga musiker. Första gången jag hör Syket spelar de på Inkonst. Det svettas och trängs på den lilla scenen. Syket som nu vuxit till ett sjuhövdat bandmonster kastar ut glöd från scenen och hettan från kolen får det att rycka i publikens ben. Den psykedeliska rocken tar fart och sprider sig som okontrollerade nervimpulser ut över rummet och ett tag är jag övertygad att det brinner i Mikael Stenbergs orgel. I samma stund som jag tänker tanken blänker det vackra svenska vemodet till, tvingar ner tonen, men övergår, innan det blivit för smärtsamt, till postrockinfluerad musik präglad av norrländsk optimism. Jag kommer på mig själv med att ta ett djupt andetag. Sykets musik är energisk utan att bli för påträngande. Bandet själva verkar skruva på sig så fort det börjar sättas etiketter på deras musik. De värjer sig mot proggepitet och kanske vill de heller inte förknippas med psykedelisk rock eller post-rock som jag väljer att beskriva dem med här. Men det är musik med en komplexitet, ett djup och en glädje som är unik och jag upp­ manar er till att lyssna. Att ge er själva det i present.

et har varit tyst de senaste tio åren om Louise Boije av Gennäs, en av nittiotalets mest omskrivna och uppmärksammade författare. När hon nu åter gör entré på den litterära scenen gör hon det med råge. Högre än alla himlar är den första delen i en tänkt trilogi som utspelar sig under 2000-talets första decennium. Romanen är en skildring över vår tid, sett ur några personer i samma vänkrets synvinkel. Elfte september, kriget i Irak, den begynnande debatten om växthuseffekten, mordet på Anna Lindh skildras jämte vännernas med- och motgångar i livet. Boije av Gennäs börjar sin berättelse med en magnifik miljöbeskrivning av Stockholmsnatten vid millennieskiftet. Vännerna befinner sig i en lägenhet i innerstaden för att fira in det nya året tillika årtusendet. Vi kastas rakt in i denna först till synes harmoniska vänkrets bestående av en brokig samling individer. Högre än alla himlar är en roman med många sidor. Nära femhundra stycken där ingående miljöbeskrivningar varvas med väl uppbyggda dialoger. Analyser av världspolitiken kontrasteras med kärleksbekymmer. Det är just spännvidden mellan den lilla människan och den stora världen och hur de ömsesidigt påverkar och är beroende av varandra som gör boken till en roman värd att ta sig igenom, trots att den bitvis flörtar lite väl med tevesåpagenren. Högre än alla himlar fastnar och med en tioårings bokslukarnyfikenhet väntar jag in del två.

Rekommenderat ~ 55 ~

örsta gången jag stötte på den franska sångerska Scampi var i ett You-tubeklipp. I klippet gör hon en cover av Kid Cudis Pursuit of happiness på ukulele medan hon blir dragen på en vagn genom en hotellkorridor. Det hela är opretentiöst och charmigt. Efter det kikade jag igenom Scampis uppladdningar på Youtube. Alla opretentiösa covers gjorda som kärleksfulla hyllningar till musiken hon gillar. Alla med Scampi med en ukulele i famnen och en hjärtlig blick in i kameran. I likhet med Lily Allen har hon själv tagit initiativet till sin musikkarriär. Och i likhet med Allen har hon utnyttjat internet, men skillnaden är just Youtubefenomenet. Scampi har växt långsamt, i varje fall mätt i internettid. Hon har med sin ukulele och sina covers byggt upp en så stor fanskara att hon nu börjat turnera i Frankrike och Belgien. Hon har också tagit steget till att börja släppa eget material. Försiktigt kommer de ut, en efter en, på Youtube. De nya låtarna skiljer sig från coversen. De är sprödare, mörkare men övergången från de glada obrydda coversen känns naturlig. Där coversen speglar en glädje för musiken, ger Scampi oss i sina egna låtar sitt skapande. En prestation som kräver mer av både henne och av oss. Trots förändringen lyckas hon hålla kvar sina fans. För det finns en begåvning här, om än rå, men det är också det som är det roliga med Scampi. Hon ger oss chansen att följa henne innan den kommande succén. Tack för det internet!


FOTO EINAR SAMUELSSON-TORGNY


30 TIS

Scen Nijinsky (Inkonst, Malmö) Spelning Songwriters Showcase (Bodoni, Malmö)

Spelning Women + DDMMYYYY (Debaser, Malmö) Film Kofösaren (Spegeln, Malmö)

29 MÅN

24 ONS

23 TIS

22 MÅN

Spelning Ólafur Arnalds (Debaser, Malmö) Spelning Songwriters Showcase (Bodoni, Malmö)

Spelning Wavves (Babel, Malmö)

Spelning Midlake (KB, Malmö)

17 ONS

16 TIS

Stand Up Klubb Prickprick (Mejeriet, Lund)

25 TOR

18 TOR

Spelning Johnossi (KB, Malmö) Spelning Markus Krunnegård (Mejeriet, Lund)

28 SÖN

21 SÖN

Spelning Imogen Heap (KB, Malmö)

KB www.kulturbolaget.se Inkonst www.inkonst.com Babel www.babelmalmo.se Debaser www.debaser.se Bodoni www.bodoni.se Spegeln www.cinemateket.se Malmö Opera www.malmoopera.se Mejeriet www.kulturmejeriet.se Stora Vega www.vega.dk Färs och Frosta Sparbank Arena www.fofsparbankarena.se

Spelning Anna von Hausswolff (Babel, Malmö) Film Three Times (Spegeln, Malmö) Opera Madam Butterfly, Premiär (Malmö Opera, Malmö)

27 LÖR

Spelning Crystal Castles (Babel, Malmö) Spelning Andrew Clarks (Mejeriet, Lund) Spelning Håkan Hellström (Färs och Frosta Sparbank Arena) Spelning Steve Wynn & Miracle 3 (Debaser, Malmö) Spelning Shout out Louds (Mejeriet, Lund) Spelning Håkan Hellström (Store Vega, Köpenhamn)

26 FRE

20 LÖR

Spelning Salem Al Fakir (Mejeriet, Lund)

14 SÖN

Spelning Fool’s Gold (Mejeriet, Lund)

Spelning Ratatat (Debaser, Malmö) Spelning Oskar Linnros (Mejeriet, Lund) Spelning Britta Persson (Inkonst, Malmö)

13 LÖR

07 SÖN

06 LÖR

19 FRE

Klubb Club Cubasalsa (Mejeriet, Lund)

Spelning John Hiatt & The combo (KB, Malmö) Spelning The Tallest man on earth (Debaser, Malmö) Stand Up Klubb Prickprick (Mejeriet, Lund)

Spelning Johnny Winter (KB, Malmö) Spelning Songwriters Showcase (Bodoni, Malmö)

Spelning Beach House (Mejeriet, Lund)

15 MÅN

12 FRE

11 TOR

10 ONS

09 TIS

08 MÅN

Opera Jekyll & Hyde, Premiär (Malmö Opera, Malmö)

Spelning Ed Harcourt (KB, Malmö) Spelning Beach Fossils (Mejeriet, Lund)

Scen Teenage Riot (Inkonst, Malmö) Spelning Songwriters Showcase (Bodoni, Malmö)

Spelning Joan Armatrading (KB, Malmö) Film Tjuven i Bagdad (Spegeln, Malmö)

Spelning Alter Bridge (KB, Malmö)

05 FRE

04 TOR

02 TIS

01 MÅN

03 ONS

NOVEMBER Mahskarakalendern


Vad har Kåren pysslat med? Det har varit två händelserika månader för Studentkåren Malmö. Arbetsgänget har offrat stora delar av sitt privatliv för att kunna välkomna alla nya och återkommande studenter till högskolan. Stressnivån hos ombuden och kanslister sattes på prov när en rad aktiviteter skedde samtidigt.

Medlemssystemet Kåren började det nya verksamhetsåret med en stor utmaning. Kårobligatoriet försvann den 1:a juli och en omplanering av vårt medlemssystem var tvunget att genomföras. Riktningen som bestämdes av konstFUM (konstituerande fullmäktige) skulle verkställas praktiskt taget omedelbart och vi hade inte så mycket grund att stå på.

Fadderverksamheten

I år jobbade ett av studentombuden med fadderverksamheten på heltid. Det blev två fullspäckade veckor med ett stort antal aktiviteter. Stadskamp, sportaktiviteter, fester, maskerad, stand-up comedy, film och karaoke är exempel på bredden av händelser som anordnades av faddrarna i samarbete med Kåren. Studentkåren Malmö vill även passa på att tacka alla ideella som planerade och deltog i det hårda arbetet. Aktiva och engagerade studenter som Fredrik Enstson och Magnus Andersson, som avsatte månader för samordningen. Ni ska ha en stor eloge för ert hårda arbete!

Mässor

Ett team sattes ihop för att analysera den bästa lösningen tillsammans med Membit och efter ett par dagslånga möten hade vi ett system som kunde utföra vad FUM hade beslutat. Systemet sattes igång i början på september och sakta men säkert har det börjat ta form och medlemsantalet har stadigt ökat.

Kårens dagar anordnades som vanligt med massor av företag som ville erbjuda rabatter och förmåner för studenterna. Ett stort antal studenter närvarade och vid Kårens bord kunde du plocka på dig block, kalendrar, godis, frukt och framförallt information. I år försökte Kåren även bjuda på karnevalstämning med hjälp av en, i Malmö, välkänd och älskad gatutrubadur och sambamusik.

Akutboendet

Equalizer

För andra året i rad inrättade Studentkåren Malmö ett akutboende för studenter som inte har bostad vid sin ankomst till Malmö. Drygt 300 studenter passerade boendet som i år installerades i Kårhuset på 4:e våningen. Läget har nu stabiliserats och vi kan snart stänga ner akutboendet.

Introduktionen

Kåren bestämde i år att öka vår närvaro ute på områdena. Vi har samarbetat med faddrarna för samordningen av insparksaktiviteter. Kåren har även haft de traditionella mässorna, Kårens dag, ute på varje område och i år har vi dessutom varit inblandad och hjälpt till vid introduktionen av de internationella studenterna.

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) valde Malmö högskola för att sparka igång sin jämställdhetsturné och Studentkåren Malmö fick äran av att vara värdar för evenemanget. Eventet hölls på Gäddan under en dag full av jämställdhetsrelaterade aktiviteter, stand-up, debatt, workshop och en releasefest (för boken Bryt en norm). Vi tog hjälp av kända profiler som Nour El-Refai, komiker paret Anders och Måns, Behrang Miri och SFS:s ordoch vice ordförande. Mvh Guido, Ordförande Studentkåren Malmö

Oavsett om du behöver hjälp med en knepig lärare, hitta en nattklubb eller veta var du kan micra lunchen, finns Kåren här för dig! Vad kan vi hjälpa dig med?


Kommande aktiviteter 4/10

FORUM på CTS karen.mah.se/forum

16/10

Lördagsföreläsning med Alhambra karen.mah.se/alhambra

4/10

Kanelbullens dag - eating of cinnamon buns karen.mah.se/interact

17/10

Bring-a-dish party karen.mah.se/interact

5/10

Interact meeting, everyone is welcome karen.mah.se/interact

19-20/10 Sexdagarna 2010 www.mah.se/studenthalsan

6/10

FORUM på Kårhuset karen.mah.se/forum

20/10

CV-skrivning www.mah.se/studiekarriar

6/10

Öka dina chanser att hitta drömjobbet! www.mah.se/studiekarriar

23/10

Lördagsföreläsning med Alhambra karen.mah.se/alhambra

9/10

Lördagsföreläsning med Alhambra karen.mah.se/alhambra

3-4/11 Teater - Teenage Riot www.inkonst.com (studentpris 95kr)

15/10

Föreställning - Conte D’amour www.inkonst.com (studentpris 95 kr)

10/11

Efter-skolan-konsert - Sibelius hämta biljett i Kårhuset!

Kontakta Kåren: Kårordförande

Studentombud LUT

Studentombud KS

0707 - 57 75 62

0707 - 75 14 59

0707 - 57 72 73

amal.iman@karen.mah.se

daniel.wallinder@karen.mah.se

Vice kårordförande

Studentombud LUT

Studentombud KS

0760 - 50 95 64

0733 - 56 00 51

0707 - 57 75 61

mithun.manojkumar@karen.mah.se

diego.alfaro@karen.mah.se

mahoney.mt@karen.mah.se

Studentombud CTS

Studentombud HS

0762 - 35 53 03

0707 - 57 75 63

lutfi.zuta@karen.mah.se

pooja.sharafi@karen.mah.se

Guido Guidos guido.guidos@karen.mah.se

Mithun Manojkumar

Amal Iman

Diego Alfaro

Lutfi Zuta

Daniel Wallinder

Mahoney Tasch

Pooja Sharafi

040 - 665 75 65 kansliet@karen.mah.se karen.mah.se facebook.com/StudentkarenMalmoe (Öppettider Kårhuset, vån 3 / Telefontider: tisdagar - fredagar, kl 10:00 - 13:00)

Reportage ~ 59 ~


N채sta NUmmer Ute Den 29 november

Mahskara #63  

Fredrik Strage, Bäddat för trubbel m.fl.

Mahskara #63  

Fredrik Strage, Bäddat för trubbel m.fl.

Advertisement