Issuu on Google+

Mahskara 62 Magasin fรถr Malmรถ hรถgskolas studenter September 2010

Bengt Frithiofsson Studentpolitik Mahskara granskar: Mejlsystemet Sentimentalkraften i Emmaboda ร„lskade Berlin Reportage ~ 1 ~


03 Serien

07 DEBATT: Veckotidningar 09 Krönika: Du eller vi?

16 Mahskara granskar: Mejlsystemet – beslutet som aldrig togs

24 KULTUR 28 Älskade Berlin

34 Karriär: Modell i New York 42 En gränd i Paris

48 Från förintelsen till Förälskelsen Reportage ~ 2 ~


02 LEDARE

04 NYHETER 06 DEBATT: Ett skepp kommer lastat 08 KRÖNIKA: Into the wild

10 Profilen: Bengt Frithiofsson

18 Guido tar plats 20 Studentpolitik

26 Ljudupptakter: Hundhuvet 32 Karriär: Tacka vet jag vanligt folk 33 Karriär: En salong för alla 36 Sentimentalkraften i Emmaboda

52 Rekommenderat

54 Kalendern


62 chefredaktör & ansvarig utgivare Evelina Svensson evelinasvensson@ymail.com art directors Niclas Bränström niclas.branstrom@gmail.com Robert Lindblom lindblom.r@gmail.com textredaktör Fredrik Trossö fredrik_t83@hotmail.com text Evelina Svensson Fredrik Trossö Sara Silander Evelina Malteson Johannes Malmqvist Lina Andreasson Åsa Nordlöf Maria I L Pettersson Milla Randjelovic André Vifot Haas Lina Andreasson foto Einar Samuelsson-Torgny Andreas Johansson Laura Persson Evelina Svensson Åsa Nordlöf Li Johansson Dahlgren Kristian Gullner Fredrik Trossö Milla Randjelovic Shaun Dunmall serien Emelie Stigwan illustration Anders Stiltje Evelina Svensson Li Johansson Dahlgren Lu Zyskowska form Niclas Bränström Robert Lindblom Li Johansson Dahlgren Jacqueline Waszkiewicz korrektur Emma Sjölund Jacqueline Waszkiewicz Robert Lindblom Fredrik Trossö Evelina Svensson framsida Andreas Johansson

Följa eller dölja

Ä

ven om det ibland är jobbigt att behöva be på sina bara knän och även om det skulle vara mycket skönare att aldrig behöva göra det, hamnar vi alla i situationer i livet där vi inte klarar av allt själva. Ibland behöver man hjälp, ibland också jag. Under en lång tid hade jag ont i foten, till slut gick jag till läkaren. För det har man ju fått lära sig, har man ont kan man få hjälp hos läkaren. Jag satt i telefonkö, bokade tid, gick dit, satt i väntrummet, betalade – som alla gör. Men någon hjälp fick jag inte, utan svaret av den för fallet specialutbildade läkaren var: »Jag har också haft ont i foten.« Nu i somras behövde jag hjälp en gång till och det händer väl? Att man behöver hjälp två gånger i livet? Jag skulle säga upp min lägenhet och trots att det var tre månaders uppsägningstid hade jag lite hopp om att ett undantag kunde göras. För tanken på att studentlägenheter ska stå tomma i två månader under terminstart, samtidigt som nyanlända studenter tvingas sova i tält och på akutboenden kändes främmande. Men vädjan besvarades på samma sätt som hos läkaren, receptionisten förklarade: »Jag har suttit i samma situation som du.« Alla känner nog igen sig i denna känsla av total

maktlöshet. När busschauffören stänger dörren och gasar iväg mitt framför ögonen på dig? När p-vakten satt bot på bilen för att du parkerat tio centimeter för nära en korsning? Rätt ska vara rätt och lagar är till för att följas eller i alla fall för att dölja sig bakom. När sådant här händer tänker jag att man kanske ändå skulle fixa den där odlingslotten som min mamma alltid såg till att ha och den där kokplattan på braskaminen, som jag skrattade avvisande åt. Så man kan skörda och tillaga sin egen mat när krisen kommer: »För jag har också varit hungrig en gång.« I detta nummer ska vi inte alls bli cyniska pessimister och sluta tro på mänskligheten. Däremot kommer vi att guida dig igenom djungeln av riksdagsval och hinna med ett storstadsbesök i Berlin. Njuta med Bengt Frithiofsson, granska Malmö högskola samt träffa kårens nya ordförande. Ett extra tjockt nummer till er studenter.

Evelina Svensson Chefredaktör

Annonser: Annonsbyrån Tomat, Tel: 046-13 74 00 // Hemsida: www.tomat.se Studentmagasinet Mahskara ges ut av Studentkåren Malmö och når ut till alla studenter vid Malmö högskola. Åsikter som kommer fram i tidningen är studenternas och inte nödvändigtvis Mahskaras. För insänt material ansvaras ej. Mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder. Mahskara trycks på svanengodkänt papper hos Wallin & Dalholm Boktryckeri i Lund. Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO 14001. ISSN: 1404-621 Ledare ~ 4 ~


ÖPPET HUS VILL DU ARBETA PÅ MAHSKARA OCH INGÅ I DEN REDAKTION SOM SKAPAR SVERIGES SNYGGASTE STUDENTMAGASIN? NU HAR VI 11 000 LÄSARE DU ÄR VÄLKOMMEN PÅ ÖPPET HUS DEN 6 SEPTEMBER KL. 17 KÅRHUSET

MAHSKARA@KAREN.MAH.SE

SERIEN

AV EMELIE STIGWAN

Serien ~ 5 ~


NYHETER FOTO SHAUN DUNMALL

Vem vill ha bostad? Jag! Att det är svårt att hitta en bostad i Malmö har många studenter fått erfara och det är mer regel än undantag att tvingas acceptera högst temporära lösningar för att få tak över huvudet. Jagvillhabostad.nu är ett partipolitiskt obundet nätverk för unga bostadssökande som har tröttnat på bostadsbristen och vill göra något åt den. De har idag över 8 000 medlemmar och vill bli fler. Mahskara ställde några frågor till ordförande Siri Andersson som själv bor i andra hand i Malmö. Hur ser bostadssituationen ut för unga i regionen idag? – Hyresgästföreningens rapport visar att 47 procent av alla unga vuxna i åldern 20–27 i Malmö och Lund saknar ett långsiktigt boende idag. Ytterligare 40 000 i Malmöområdet flyttar hemifrån de närmaste åren. Hur arbetar ni? Nyheter ~ 6 ~

– Våra lokalföreningar anordnar och deltar i seminarier, skriver debattartiklar och medverkar i konkreta byggprojekt. Vad är ert mål? – Vi vill givetvis avskaffa bostadsbristen men också att se till så att unga människor har schyssta villkor på bostadsmarknaden. Har ni sett några resultat? – Ja, idag pratas det mer om bostadsbristen än det har gjorts på länge men vi ger oss inte, vi vill se konkreta resultat! Hur viktig är bostadsfrågan inför valet i september? – Otroligt viktig, särskilt för de 500 000 förstagångsväljare som är mellan 18-22 år gamla som kommer att vilja flytta hemifrån de kommande åren. Att ha någonstans att bo är faktiskt en mänsklig rättighet.  FT


Studenter saknar hemförsäkring

En av fyra studenter saknar hemförsäkring. Anledningen till det kan vara att många tycker att det är för dyrt och att många tror att det bara handlar om ett skydd för sina ägodelar. Men en hemförsäkring innehåller även reseförsäkring, ansvarsskydd, rättsskydd och överfallsskydd. Många tror också att det räcker att föräldrarna har en hemförsäkring eller att man inte behöver en hemförsäkring om man hyr i andra hand. Men bor man i egen bostad måste man ha en egen hemförsäkring för att vara safe.

Mahskara listar hemförsäkringspriser*: If ungdomsförsäkring 18-30 år  1 188 kr Trygg-Hansa  1 171 kr Folksam studentförsäkring  1 090 kr Länsförsäkringar studentförsäkring  741 kr Solis studentförsäkring  694 kr  * Priserna avser en normalstor hyresrätts­ lägenhet per år i centrala Malmö med minst 150 000 kronor i försäkrat lösöre.  ES

Yngre studenter prioriteras Kanske är du en av de yngre studenterna som har lyckats höja dina betyg med de så kal�lade meritpoängen och därmed kommit in på din drömutbildning. Samtidigt är det många studenter som anser att de nya reglerna är orättvisa. För sökande med ett äldre gymnasie­ betyg än från 2003 är nu ett hundratal utbildningar omöjliga att komma in på. För en 27-åring räcker det alltså inte längre att ha toppbetyg för att komma in på de mest eftertraktade linjerna. För när de yngre sökande med meritpoäng släpps före i kön, hänvisas istället de äldre till högskoleprovet. Man menar att de äldre studenterna haft flera år på sig att söka till en högre utbildning. Den nuvarande regeringen vill med beslutet uppmana elever att läsa teoretiska kurser, men att beslutet får

så negativa effekter för vissa grupper har gjort många upprörda. Även studenter med utländska betyg som söker sig till högre utbildning i Sverige särbehandlas av det nya systemet, då de flyttas till en egen och mycket mindre urvalsgrupp. Något som kan bryta mot EG-rätten och internationella konventioner, då EG-föredraget säger att en sökande från ett annat land ska få tillträde på samma villkor som sökande från det egna landet. Meritpoäng: Genom att ha läst avancerade gymnasiekurser inom matematik och språk kan du nu nå upp till maxpoängen 22,5 poäng istället för de tidigare 20,0.  ES

Sociala medier – tjuvens nyckel

FOTO OCH ILLUSTRATION LI JOHANSSON DAHLGREN

»Drar till Frankrike – ses om en vecka« är inte ett helt ovanligt inlägg på Twitter eller Facebook. Men det som många inte tänker på är att detta kan bli en perfekt inbjudan till inbrottstjuven som är ute efter dina dyrgripar. Inläggen tillsammans med dina offentliga kontaktuppgifter blir ett enkelt sätt för inbrottstjuven att få arbeta ostört. Inte helt oväntat är det bland den yngre Nyheter ~ 7 ~

befolkningen som detta fenomen är vanligast. Trygg Hansas undersökning visar att 59 procent av 18-22 åringarna skrivit offentligt om sina semesterplaner. I åldrarna 23-35 visar siffrorna på 46 procent och i åldern 50-64 är motsvarande siffror 10 procent.  ES


DEBATT

Ett skepp kommer lastat TEXT SARA SILANDER ILLUSTRATION ANDERS STILTJE

S

ommaren hade knappt börjat när nyhetskällor över hela världen började rapportera om att israeliska soldater hade attackerat ett fartyg med bistånd på väg mot Gazaremsan, på internationellt vatten. Jag hade nyligen flyttat från Malmö till Israel för att skriva min kandidatuppsats och ironiskt nog fick jag höra om attackerna efter att jag hade besökt Yad Vashem; världens största förintelsemuseum i Jerusalem. När den israeliska befolkningen såg nyhetsbilder av israeliska soldaterna som hissade sig ner från helikoptrar till de sex fartygen i Freedom Flotilla för att bli attackerade med stålrör och yxor, såg stora delar av den israeliska befolkningen inte soldater som blev utsatta för våld, utan de såg sig själva bli attackerade. Som israelisk medborgare är du skyldig att tjänstgöra i militären, oavsett om du är kvinna eller man. För en kvinna gäller det att tjänstgöra i minst två år. För en man är det tre år. Efter det är män fram till att de är 45 år gamla en del av den israeliska reservarmén, och kan när som helst bli inkallade för tjänstgöring. Att israeliska soldater hade blivit attackerade av våldsamma upprorsmän som påstods komma i fredligt syfte verkade alltså vara det enda som israelerna såg. Jag bor sedan ett halvår tillbaka i Israel och när jag i samband med Freedom Flotilla-incidenten, i diskussioner försökte påpeka att det endast var drygt 30 män av en 400-manna­besättning som var våldsamma, verkade den informationen vara irrelevant för dem. Att läkare, professorer, politiker, en tidigare FN generalsekreterare och Henning Mankell fanns ombord på fartyget, verkade inte ändra många israelers uppfattning

om att alla ombord på fartyget endast ville bråka och skapa förödelse. När jag försökte argumentera för ett bredare perspektiv, att alla ombord på fartyget inte var ute efter att slåss och döda, blev jag attackerad av motargument. Jag blev även tillsagd att jag inte visste vad jag pratade om, för att jag inte var från Israel. Det är frustrerande att bo här ibland, för att jag ofta får just den kommentaren av vänner och främlingar, att jag inte kan förstå för att jag inte kommer ifrån Israel. Kanske har de rätt – men vad jag vet är det aldrig bra att generalisera och man borde alltid eftersträva ett bredare perspektiv. Jag menar att israeler generaliserar att alla ombord på fartygen mot Gazaremsan var ute efter att skada. Det är heller inte bra om svenskar generaliserar och säger att alla israeler är våldsbenägna ockupanter. Israelen Meir Javedanfar startade Facebooksidan 1 million people say – End the siege of Gaza i samband med att skeppen attackerades i juni. Det finns fler exempel att hämta. Jag ser generalisering som ett stort Debatt ~ 8 ~

problem i konflikten mellan israeler och palestinier. Konflikten är ett infekterat sår som måste läkas, just nu strös det mest salt i det. Det är också dags att slutat skylla på varandra, sluta att försöka bevisa vem som var där först och därmed har förtur till landet – utan istället acceptera dagsläget och jobba utifrån det. Att palestinier lever på mindre än en dollar per dag och inte har möjlighet att använda mer än 70 liter vatten om dagen, medan israeler har tillgång till betydligt högre kvantiteter är faktum som bidrar till att situationer som den med Freedom Flotilla uppstår. Staten Israel försvarar sig med att de måste skydda sig från de hot som Gaza utgör mot den judiska staten. Men hur långt får det gå? Kanske lyckades Freedom Flotilla med mer än vad deras mål var, de kanske gav den israeliska regeringen en spark i baken och en större insikt om att de måste hjälpa Gaza eller låta andra hjälpa till att ge palestinierna mer än en dollar per dag.


Veckotidningar – En djupt rotad tradition TEXT EVELINA MALTESON FOTO EVELINA SVENSSON

F

å kvinnor kan skriva under på att de aldrig hållit en »tjejtidning« i sin hand och innehållet är nog inte för någon obekant. Vad som för många är mindre känt är att gammelfarmor på sin tid läste om samma ämnen som dagens magasin riktade till kvinnor innehåller. Inte sällan omdebatteras enkelspårig­ heten i veckotidningar riktade till kvinnor. Tidningsgenren berör teman som kvinnor »förväntas« intresseras av som mode, skönhet, hälsa, kändisskvaller och sex. Med kvinnors konventionella intressen som utgångspunkt finns minst en tidning för varje målgrupp. Flickor i lågstadieåldern kastas in i tidningarnas »kvinnovärld« med Julia. Magasinen följer sedan tjejerna genom uppväxten. Frida tar vid där Julia upphör tillfredsställa målgruppen och följs av Glamour, Cosmopolitan, Tara och Amelia. Listan kan göras lång. Kritik riktas ofta mot den schablonartade bild tidningsvärlden försätter kvinnan i genom vad hon bör tycka, tänka och intresseras av. Men, om det inte finns något kollektivt intresse av tjejtidningstematiken hos den kvinnliga befolkningen, varför fortsätter veckotidningarna att sälja och ständigt få nya konkurrenter på marknaden? Fenomenet med veckotidningar riktade till kvinnor är inte nytt. Svenska konstförlaget gav 1917 ut Skönhet Könsliv Livslycka eller Kvinnans intima rådgivare. Magasinet i pocketformat tillhandahåller rubriker

som »Fetma och magerhet«, »Frisyren«, »Skönhetsregler« och »Ändamålet med fortplatningen«. Artiklarna som rubriceras innehåller tydliga tillrättavisanden om hur en respektabel kvinna väntas härbärgera sitt leverne: »Kvinnans eviga mission är att väcka mannens behag och hon bör känna det som en helig plikt mot naturen, som skapat henne till dess ideal, att bevara och förhöja sin medfödda skönhet.« Utdraget känns vid första anblick föråldrat, men i förhållande till rubriker på senaste numren av Veckorevyn och Cosmopolitan, »Djupare kärlek i sommar«, »Snabba sexiga frisyrer« och »Så får du sommarflirten på fall« så känns inte distansen längre lika lång. De samhällsenliga konventionerna uppmuntrar fortfarande kvinnan att shoppa, träna och sminka sig för att behaga mannen. Den moderna veckotidningen omskriver ofta kroppsliga och själsliga åtgärder som »självförverkligande« eller som en »egoboost«. Dock finns alltid mannens intressen kvar som en självklar bisats. Kategoriserar inte dessa åtaganden män i samma utsträckning som kvinnor? I ett nummer av Damernas värld från 1956 kan man läsa: »Bli vackrare än ni redan är.« I nummer 15 av samma tidning från 1958 publiceras »Pernillas nya serie; Vad skall jag äta för att hålla mig fräsch och vacker?«. Att fokus på kropp och hälsa är det rådande temat under hela 1900-talet är uppenbart. Vad står denna hets i att uppmana kvinnan Debatt ~ 9 ~

att passa in i en förutbestämd samhällsmall – ofta av kvinnor själva? Det känns konstigt att tro att kvinnor på grund av könstill­ hörighet intresseras av samma saker. Genusforskare motsätter sig gärna påståendet och menar att vi föds som blanka individer och formas av omgivningen. Kan veckotidningen utgöra ett förklätt vapen disponerat av samhället att stävja kvinnan i en passande roll? Skönhet Könsliv Livslycka tar även upp en diskussion om könsumgänge och könssjukdomar. Med för tiden provokativa utlåtanden som behållit sin plats i veckopressen måste även informationsvärdet tillgodoses. Sexspalter och relationsrådgivare utgör en viktig informatör för många unga tjejer även idag. Sverige har ett av världens mest sexualupplysta folk med statistiskt sett färre ofrivilliga tonårs­ föräldrar och könssjukdomar. Spalterna spelar en viktig roll i detta, vilket också medför ett stort ansvar för pressen i vilken bild de väljer att sända ut. Det går inte att förbise veckotidningarnas roll som talande tidsdokument, om inte för den reella kvinnan så för samhällets konventioner. Vad nummer från svunna tider också skvallrar om är hur konventioner i det stora hela hållits relativt oförändrade. Om detta är en produkt av ett normativt styrt samhälle eller könsrelaterade faktiska intressen kommer förmodligen diskuteras så länge tjej- och kvinno­tidningar florerar på marknaden.


KRÖNIKA

Into the wild TEXT JOHANNES MALMQVIST FOTO EINAR SAMUELSSON-TORGNY

E

fter att ha fått en inbjudan till en studentfest i Oskarshamn tog jag beslutet att cykla dit från Malmö. Jag tänkte: »Varför åka ett dyrt tåg när det går lika bra att cykla dit och samtidigt få möjligheten att känna vinden susa i håret?« Trots att det tog emot insåg jag att hela sträckan skulle bli en alltför stor utmaning och valde därför att fuska en bit genom att ta tåget till Mörrum. Väl i Mörrum började jag trampa de första kilometerna för att komma till Karlshamn och en turistbyrå. På turistbyrån plockade jag upp två kartor, en över Blekinge och en över Småland. Dessa kom sedan att guida mig framåt på resan. Efter Karlshamn började civilisa­ tionen bli allt mer avlägsen och friheten kännas allt större. Det var en härlig känsla att själv få ta sig fram längst vägarna och bara vara beroende av sig själv. Den dagens sträcka var cirka åtta mil med destinationen Rödeby och ett hus med bekanta. Denna sträcka svalde min otränade kropp konstigt nog näst-

intill obemärkt. Morgonen efter var det bara att gäspa ut och sätta sig på cykeln igen. Vädergudarna var ilskna denna dag och min frusna kropp var glad för att jag hade ett regnställ med mig. Denna dag erbjöds det stora vidunderliga skogar med grusstigar som underlag. Tempot var inte lika högt som regnets framfart men jag cyklade ändå med ett nöjt sinne. Friheten var fortfarande där och ett stillsamt lugn gavs från regnets smattrande mot hjälmen. Vad som hade börjat göra sig påmint var de nedre regionerna. Även om jag suttit på en sadel många gånger tidigare var jag inte fullt beredd på denna avdomnande känsla, detta trots att jag hade cykelbyxor. Vad som är positivt med denna obehagliga känsla är att den snabbt försvinner efter ett avhopp från sadeln vilket skedde väl framme vid den dagens färdmål, ett vandrarhem i Nybro. Nästa dag var den sista på denna tidsmässigt korta resa. Den visade sig dock Krönika ~ 10 ~

bli längre och mer utmanande än jag trott att den skulle bli. Färdvägen var typiskt småländsk med barr och bladskog så långt ögat kunde nå. Både rådjur och räv uppenbarade sig längs vägen. Sträckan skulle vara ungefär densamma som tidigare dagar, dock började sadeln ganska tidigt att gnaga på ställen jag helst vill ha ognagda. Sadeln ville på något sätt inte längre bli sutten på och jag ville inte heller längre sitta på den. Konstigt nog ville jag ändå cykla vidare för så fort jag kom att tänka på annat ingav sig den där frihetskänslan igen, den där känslan som spelar Into the wild-soundtracket. Plötsligt stod den där, skylten som säger Oskarshamn och glädjen tog åter överhanden. Eddie Vedder började ljuda allt starkare i bakgrunden och sjöng om att glömma smärtan, glömma det jobbiga och istället tänka på friheten. Och jag glömde smärtan, jag glömde det jobbiga och stämde glatt in i »Sjung om studentens lyckliga dag«.


Du eller vi? Snart är det val i Sverige och löftesvågen har redan börjat välla fram över Sveriges trygga landskap. Löften som vi ännu inte vet kommer att hållas eller rinna ut i sanden, men är dessa löften egentligen så väsentliga? TEXT LINA ANDREASSON ILLUSTRATION ANDERS STILTJE

F

ör mig tycks riksdagspartierna bara smälta ihop till en enda stor massa, Centerpartiet som alltid har varit en stor motståndare till kärnkraftverken har nu vänt kappan efter vinden, Jan Björklund som tidigare var emot betyg vill nu ha betyg redan i mellanstadiet, Socialdemokraterna höjer bensinskatten och vänder ryggen mot folkhemmen på landsbygden och tillslut Moderaterna som har börjat kalla sig »det nya arbetarpartiet«. Ideologierna blir allt mer suddiga och partiernas åsikter tycks stå i skuggan bakom partiledarnas popularitet eller brister. Här tycks kampen istället stå mellan den som talar bäst till det svenska folket, vem som lovar mest tilltalande löften, vem som är roligast eller vem man helt enkelt tycker verkar vara trevligast. Det jag tycker man inte får glömma i valet 2010 är två viktiga punkter. Den första är att Sverigedemokraterna får allt fler röster och du som inte brukar rösta bör nog överväga att lägga en röst i detta val så att vi inte får in främlingsfientliga intellektuella i riksdagen. Den andra punkten är, väljer du ett individualistiskt eller ett kollektivistiskt samhälle? I dagens samhälle blir det mer accepterat att vända kamraten ryggen för att gå sin egen väg på framgångens stig. Pengarna spelar en allt större roll och idag tycks människan nästan kunna göra vad som helst för pengar, även om det så innebär att utnyttja sin kamrat.

Det ledande regeringspartiet, Moderaterna, skäms inte för att bedriva en politik där man vänder två kamrater mot varandra, att måla upp en bild där pengar är lika med frihet. Vissa säger att klassklyftorna inte existerar längre, vissa säger att de har ökat de senaste fyra åren och vissa säger att de har minskat. Spelar det egentligen någon större roll hur det procentuellt ser ut på

pappret? Om vi bara öppnar ögonen för en stund så kan vi väl alla se att världen är bra orättvis. Vi ser väl ändå att de multinationella företagen överlag inte har speciellt bra arbetsvillkor för sina arbetare, vi kan väl se att låginkomsttagarna sliter ut sig både fysiskt och psykiskt i förtid, vi vet väl alla att det finns svenska företag som utnyttjar barnKrönika ~ 11 ~

arbete i andra länder, där arbetsvillkoren är omänskliga? Världen är full av orättvisor och profileringar av andra människor, men vilket samhälle väljer du om du måste välja? Som jag nämnde tidigare tycker jag att partierna har flutit samman till en stor massa och jag tror inte att vi kommer nå ett bättre och stabilare samhälle så länge makthavare fattar besluten över våra liv. Jag tror inte att regeringens bild av målet med livet – pengar – kommer att suddas ut för att en socialdemokratisk regering tar över och jag tror inte att miljökatastrofen kommer att lösas om Miljöpartiet skulle vinna. Med detta kan allt lätt kännas hopplöst, men hopplöst blir det aldrig, det handlar om att göra val och sedan försöka följa dem. I dessa tuffa tider med finanskriser, företag som går i konkurs, stigande priser, ökande arbetslöshet, luddigare arbetsvillkor, ökande utanförskap, och så vidare. Är det då inte på tiden att vi testar något nytt? Kanske att vi börjar arbeta tillsammans, istället för att vända kamraten ryggen, börja lyssna och prata med varandra. Där jag inte längre kan vara ansvarslös och fatta beslut som förbättrar min situation men försämrar din. På det viset skapar vi tillsammans ett nytt och bättre samhälle, där allas röster blir hörda och där alla har en lika stor rätt att ta kontrollen över sitt eget liv. Väljer du det individualistiska eller det kollektivistiska samhället? Gör ditt val och agera nu!


Bengt Frithiofsson – En livsnjutare med ambitioner TEXT FREDRIK TROSSÖ FOTO ANDREAS JOHANSSON


»G

ood morning wine lovers!« – ett numera smått klassiskt uttryck som jag har sett fram emot att få höra live. För visst ser jag mig själv som en vinälskare. Visserligen är jag inte så bevandrad inom vinkultur, vinmakeri eller vinstockar och skulle nog inte kalla mig för finsmakare direkt. Om sanningen ska fram så trampar jag väl tomma budgetvinboxar som andra trampar druvor. Likväl ska mitt möte med Sveriges främsta vinguru bli ett sant nöje. Det är en solig onsdagsförmiddag i augusti och jag är på väg till Hotel Tylösand. Att dela ut just solar i TV4:s Nyhetsmorgon är kanske det som framför allt gjort Bengt Frithiofsson känd bland svenska folket. Men Bengt är mer än bara vinkonnässör. Förutom att han är författare till flertalet böcker om mat och dryck så är han en man som ständigt ger sig i kast med nya projekt och utmaningar. När jag anländer till hotellet och ringer upp Bengt sitter han upptagen i ett annat möte. Efter en tids tålmodig väntan skrider han så ner för trappan och ut i receptionen, somrigt och ledigt klädd med panamahatt på huvudet. Han förklarar att hotellet här har blivit lite av hans andra hem. De senaste 14 åren, på både sommar- och

vinterhalvåren, har han valt att med jämna mellanrum återvända hit och det märks att han känner såväl personal som varenda vrå inne i hotellet. Jag tar rygg på Bengt och låter honom lotsa oss fram genom fotografi­ prydda labyrintkorridorer till ett gemytligt litet bibliotek tillika bar. Baren saknar dock bemanning vilket delvis känns lite synd. För även om det är mitt på dagen så har ett glas rött sällan känts mer motiverat. När vi slår oss ner i en soffgrupp vänder sig Bengt och blickar ut genom fönstret, upp mot en av hotellets soliga terrasser där andra hotellgäster ligger och gottar sig. – Åh, det där ser härligt ut, utbrister han, men insisterar dock på att det fina vädret kan vänta ett slag. Annars har han alltsedan sin ungdom inte varit den som suttit inne och kurat. – Jag lämnade Landskrona ganska tidigt. Jag ville vidga mitt perspektiv så jag gick till sjöss faktiskt. Jag var väl 18 år eller något sådant och seglade på amerikanska östkusten. Man behövde frisk luft du vet. Han berättar vidare att det var så han först började skriva, då för Sjöfolksförbundets tidning Sjömannen. Att resa har också alltid roat honom och han har varit verksam inom resebranschen både på Malta och Mallorca innan han bosatte sig i New York och blev

försäljningschef för folkrörelse­företaget Resus. Han fortsatte även sin journalistiska bana via ett par svenska dagstidningar och hamnade slutligen på Svenska Dagbladet där han tjänstgjorde i över 20 år, och till hösten firar han faktiskt 20-årsjubileum även på TV4. Jag undrar om han börjar tröttna. – Nej, alltså vin blir jag inte trött på i första taget, av den anledningen att det alltid finns en historia att berätta. Ett glas vin är ju inte bara ett glas vin, utan det är också kulturhistoria, geografi, gastronomi, intressanta personligheter, ja massor. Att Bengt själv är en historieberättare av rang får jag tidigt erfara. Med passion och engagemang sätter han mig i kontakt med människorna bakom vinerna och jag lyssnar hänfört till berättelser om vingårdar världen över ända tills Bengt plötsligt hejdar sig. – Jag har en känsla av att jag spårar ur nu, vad fan var vi inne på? Jag har i tanken förflyttat mig långt bort till de ljuva vinmarkerna i Kalifornien och har inget bra svar på den frågan. Bengt fortsätter därför att prata om konsten att lagra vin och hur man får fram balans och harmoni i vinet. – Ett vin är som en människa. När det är ungt så är det valpigt och vet inte vilket håll


det ska stå på, vad som är upp och ner och så vidare. Men så småningom rundas de vassa syrorna av och vinet får en erfarenhet. Det är den långsamma oxidationens magiska metamorfos som äger rum. Jag är ju inte nekrofil på så vis men det är intressant att få följa ett vins erfarenhet genom tiden. Tiden är en intressant faktor för vinet, även om man kan säga att över 90 procent av allt vin som produceras av vinvärlden står i butik inom 48 timmar. Var härstammar ditt vinintresse ifrån? – Mina föräldrar var inte vinintresserade, men på den tiden var det ju inte så mycket vin i Sverige. Intresset för vin kom så småningom genom Socialstyrelsen skulle man kunna säga, skrattar Bengt. »Gå över till vin« stod det på Systembolaget, för alla köpte bara brännvin. Du har själv lanserat en vinserie på Systemet. – Ja, för att lära mig hur allt hänger ihop. Man kan som vinskribent sitta vid vin­ makarens fötter och lyssna på honom eller så kan man kasta sig i vattnet och försöka simma själv. Det var den erfarenheten jag ville ha. Hur funkade det? – Det funkade jävligt bra faktiskt. Jag samarbetade med en importör. Min idé var att höja kvalitén på viner till en bred publik

till vettiga priser. Det fanns väldigt mycket att göra på den fronten tidigare. Bengt förklarar att samarbetet med Systembolaget dock har försvårats på grund av omstrukturerad inköpspolitik och att han håller på att trappa ner. Från att ha

»Jag har ju legat akut på sjukhus med matförgiftningar med jämna mellanrum. Det hör liksom till« haft elva viner listade finns nu bara ett kvar och han planerar att ta bort även det från hyllorna. Jag påtalar att man i Systembolagets katalog kan läsa vad som passar att äta till vinerna, men att jag tycker det är synd att man inte kan se vilka viner som passar till exempelvis chips. Bengt menar att detta bland annat beror på att det finns så många olika chipsaromer, men är inte helt främmande för att han skulle kunna göra Profilen ~ 15 ~

ett inslag i Nyhetsmorgon där han presenterar de bästa chipsvinerna. Han antyder också att den guide som finns i katalogen egentligen är ganska undermålig. – Jag försöker snarare koppla vinerna till en bredare plattform. När det handlar om mat över huvud taget så har man ju tillbehör. Det här passar till kött, ja vadå, hur fan är köttet, är det rökt, är det stekt, är det grillat, är det kokt eller vad är det och med vilka tillbehör? Det styr egentligen vinvalet. Bengt Frithiofsson har följt den gastronomiska utvecklingen i Sverige under en lång tid och har varit med och smaklagt landet bland annat genom White Guide. – Att bedöma andra människors prestationer över huvud taget, må vara en vinmakare eller en kock, innebär att du har ett stort ansvar och måste själv veta vad fan det handlar om. Det går inte att hålla på och hitta på saker, då får du inget förtroende från branschen. Men när den här restaurangkritiken började, då hoppade alla tidningar på och skickade ut sina medarbetare och sa liksom, äh, du har ju jobbat mycket de senaste kvällarna, gå och käka och gör en sådan där »krog-greja«. Har du någon favoritmat? – Jag har fått resa runt så mycket och prova så mycket mat världen runt. Det är naturligtvis jätteintressant, men det kräver


också sin tribut. Jag har ju legat akut på sjukhus med matförgiftningar med jämna mellanrum. Det hör liksom till. Jag inser att det inte är helt lätt att med Bengts stora erfarenhet av mat bara ge ett rakt svar på min tidigare fråga. Jag skulle dock kunna tänka mig att den mest utsökta maten serveras på de mest berömda restaurangerna. Men Bengt vill varna lite för just den typen av tävlingsmat som kan förekomma där. Han menar att kocken i de fallen har hängt i knävecken för att verkligen nyskapa och berättar om sitt senaste besök på den världsberömda restaurangen El Bulli i Spanien. Där fick han bland annat in en uppblåst ballong på en tallrik som en kypare sedan smällde, varpå en doft av rostade kalvben och purjolök pös ut. Nästa tallrik var prydd med ett litet sockerglaserat vaktelägg som kändes som om det exploderade när man fick det i munnen. – Hårt, mjukt, varmt, kallt, rök. Det sätter fart på sinnena, men när man går därifrån och har ätit 22 rätter på 22 små tallrikar så tänker man att fan, bacon och stekt ägg är inte dumt det heller. Jag tänker att jag ska passa på att fråga om vad man som student kan byta ut nudlarna mot för att få lite omväxling och ändå komma billigt undan. Bengt kan varmt rekommendera stekt fläsk med löksås. Pyttipanna är ett annat tips och han slår även ett slag för den sötsyrliga smaken hos bruna bönor. – Men de här nudlarna som man bara slänger i sig, det tycker jag är lite synd. Det handlar om att vi inte vill lägga ner för mycket tid på att laga mat, utan det ska vara så snabbt som möjligt, fast food. Det dyker upp sådan här prefabricerad mat hela tiden som gör att vi missar den genuina och gedigna matupplevelsen. I Malmö käkas det mycket falafel. Är inte det ganska schysst snabbmat ändå? – Jo visst, snabbmat behöver inte vara liktydigt med skräpmat. Jag äter sushi varje vecka. Dels är det väldigt nyttigt, dels är det skitgott, dels är det jättepraktiskt. Det är liksom bara att käka det med fingrarna, doppa i lite soja, ingefära, sådär, whom. Det är ju gott ju, förstärker Bengt och det råder inga tvivel om att han menar det när han får det där intensiva i blicken. Ser du dig själv som en livsnjutare? – Ja, jag har ju själv valt att jobba med den här sidan av tillvaron. Jag jobbade många år som allmänreporter och fick

gräva i verklighetens dynghög varje dag. Till slut på Svenska Dagbladet när vi satt och gick igenom tidningen på morgonmötet en dag så sa jag, ok grabbar, nu tittar vi här, hur många positiva nyheter har vi på sida ett idag. Jag vill säga att tar du tio dagar, så fan var det kanske bara en positiv nyhet. Varför ska vi göra våra läsare oroliga, rädda och få dem illa till mods varje dag. Nej det måste alltid finnas en positiv nyhet varje dag. Märker du av att du har en åldersmässigt väldigt bred fanclub? – Vad jag är oerhört tacksam och glad över är att jag ändå får finnas i sinnevärl-

den även hos unga människor. Det är jag jättetacksam för, uttrycker Bengt vördnadsfullt. Bengt har figurerat i många offentliga sammanhang den senaste tiden. Allt från olika TV-produktioner till studentspex på Lundakarnevalen. Med sin karisma, humor och charm har han blivit en publikfavorit och nästan uppnått kultstatus inom vissa kretsar. – Jag kan inte gå in på ett Systembolag förrän någon knackar mig på axeln och säger, du det var jävla tur att jag träffade dig. Vi blir tolv personer i kväll, det ska vara till kalvinnanlår och kantareller och det får inte kosta mer än 110 spänn, vad ska jag köpa? Det får man bara vara glad och tackProfilen ~ 16 ~

sam över – att man kan vara till någon slags nytta för folk, även om det är frågan om en politisk produkt som alkohol. De har ju kört klubben Good morning wine lovers! på Strand i Stockholm. Det är ju lite kul. – Ja, jag kanske ska börja som discjockey i höst på Good morning wine lovers!, säger Bengt och tar till det där karakteristiska härligt rungande röstläget och ser exalterad ut. Vad det handlar om är ju ett tillbakalutat förhållande till vin som inte är någon märkvärdighet. Jag känner Carl Jan Granqvist och när han började med vin så var det så in i helvete fisförnämt, det är inte det. Alltså vinmakarna själva, de är skapande jordbrukare. Det har jag haft som en mission också, att inte göra vinet så kolossalt märkvärdigt utan något som man älskar, som är livstillvänt och som man har glädje av. Men är det inte vanskligt också det där med att vara känd och förknippas så mycket med en alkoholhaltig produkt? – Det finns ju alkoholfritt med, men det är så himla svårt att göra ett alkoholfritt vin som fungerar. De blir gärna lätt för söta och funkar inte till mat och så. Men visst är det ett ansvar, absolut. I början när jag startade med det här då fick jag nykterhetsorganisationerna på mig. De tyckte att jag gjorde alkoholreklam och förde folk in i elände och så vidare. Men de kom snabbt underfund med att det inte alls var vad det handlade om utan tvärt om, ett civiliserat förhållande till alkohol och alltid placerat i sitt gastronomiska sammanhang. Det har de förstått. Nu kommer de aldrig till mig längre, nej nej nej. Tiden har runnit iväg och medan vi samlar ihop våra till­ hörigheter för att ta en promenad ner mot havet funderar jag kring det populära filmklipp på Youtube där Bengt påstås vara onykter. Jag har i alla fall fått intrycket att Bengt nog snarare är en person som är hög på livet än full på jobbet. Utomhus är det fortfarande strålande solsken och vi promenerar stillsamt fram över sanddynerna i havsbrisen. Bengt pekar ut öar och väderstreck och hälsar och samspråkar med folk i omgivningen. På krönet av en sanddyn sträcker han ut armarna som för att omfamna hela kuststräckan. Senare i afton ska Roxette genomföra en hemlig spelning inför sin comebackturné här på hotellet. Men för tillfället så är det Bengt Frithiofsson som är kung av Tylösand.


EN MUSIKALISK MÖBELSAGA av Erik Gedeon och Klas Abrahamsson Sverigepremiär på Hipp 25 september 2010

040 -20 86 10 MALMOSTADSTEATER.SE

6 augusti 1945 fälldes atombomben över Hiroshima. I spaningsplanet, som flög före planet som släppte bomben, satt kapten Claude Eatherly vid spakarna. Det var han som gav klartecknet till att fälla atombomben. I resten av sitt liv brottades han med skuldkänslor. Han rånade till och med banker för att finansiera återbetalning till offrens anhöriga. Det är sent 1970-tal. Krigshjälten, brottslingen och bedragaren Eatherly ställs till svars för sina handlingar i en Quiz-show. Kommer han att lösa gåtan?

sJöVaLL

den

Urpremiär på intiman 11 september 2010 öppen repetition 28 augusti

”Skuldkänslor? Varför skulle han känna skuldkänslor? Han gjorde ingenting annat än att titta på vädret.”


MAhskara granskar

Mejlsystemet – VEM TOG beslutet? Mahskara granskar vad som egentligen hände när Malmö högskola ersatte det gamla mejlsystemet med ett nytt, körde över studentrepresentanterna och därigenom studenternas röst.

V

TEXT EVELINA SVENSSON FOTO LAURA PERSSON

i studenter på Malmö högskola har fått lära oss att hantera en rad olika system för att få tag i den information vi behöver för vår utbildning. Det är It’s learning, Studentportalen, Ladok, Webmail och så vidare. Nu är det alltså dags igen, Webmail har avvecklats till förmån för ett Microsoftkonto och på nytt får vi nu lusläsa manualer och förvirrat hitta mejl om viktiga obligatoriska moment en månad efter deadline. Samtidigt som ett stort privat företag får 20 000 nya personer som de kan använda i marknads­ föringssyfte. Som om inte det skulle vara nog upplever kårens student­representanter att Malmö högskola struntade i att lyssna på studenternas åsikter, struntade i den beslutade utredningen och ersatte mejlsystemet utan ett beslut i protokoll. Malmö högskola har idag en överenskommelse med Malmös studentkår att även studenter ska vara represent­ erade när beslut som rör studenterna tas. Därför satt förra året studentrepresentanterna Simon Radomski och Phillip’ R Mara med i nämnden för Bibliotek och IT, just för att övervaka studenternas rättigheter och samtidigt föra deras talan. Det var i denna nämnd som diskussionen om ett byte av dåvarande mejlsystem påbörjades under 2009. I ett protokoll från oktober 2009 står att läsa: »Studenternas epostlösning idag måste förbättras. Beslut om ny lösning tas under 2010.

Ledamot CTS+Åke+Stud.repr. tar upp ärendet i Studentgruppen«. Protokollen visar att nämnden tog ett beslut om att utreda förslaget om ett byte av mejlsystemet tillsammans med studentrepresentanterna. Något som Simon Radomski menar aldrig har gjorts. – Man tittade aldrig på aspekter såsom problem med förflyttning, användarvänlighet och så vidare. Man utredde det aldrig tillräckligt och tillfrågade aldrig oss studenter om det verkligen fanns önskemål eller efterfrågan om ett nytt system. Martin Wetterhorn, IT-chef för Kultur & Samhälle, menar under samtal att även han saknar en heltäckande utredning på förslaget. Han berättar att den grupp som han sitter med i formellt sett har uppgiften att bereda och utvärdera de förslag om beslut som kommer upp till nämnden. Men att den centrala IT-avdelningen bara informerade om att detta skulle genomföras och att gruppen aldrig tillfrågades. Den enda utvärdering som han anser har gjorts är om man ska använda sig av ett Google- eller Microsoftkonto. – En fråga som inte alls är speciellt viktig. Diskussionen borde istället handlat om varför vi över huvud taget borde erbjuda ett mejlsystem när de flesta studenter ändå verkar vidarebefordra sina mejl till sina privata konton?, säger Martin Wetterhorn.

»IT-tekniker ska inte ta beslut om sådana här saker«

Mahskara Granskar ~ 18 ~


– Varför kan vi inte använda oss av de adresser som studenterna redan har?, menar han. Bengt J Nilsson, vice ordförande i den Bibliotek och IT- nämnd som tog beslutet att göra den utvärdering som senare inte gjordes, understryker att nämnden inte är något beslutande organ utan främst utredande. Men det kan ändå tyckas märkligt att det finns två olika grupper som ska verka utredande i dessa typer av IT-baserade frågor, men som vid detta tillfälle inte tillfrågas av den centrala IT-avdelningen. När Mahskara tar kontakt med Åke Jansson, ITchef på högskolans centrala IT-avdelning och den person som har tagit det slutgiltiga

beslutet, säger han att det fanns skäl till att byta system och den utvärdering av de funktionella detaljerna som gjordes, som valet mellan Google eller Microsoft, räckte för att ta ett beslut. – Vi bjöd även in Kåren och dåvarande kårordförande Lina Hedman för ett samtal. På frågan om även de studentrepresentanter som var insatta i ämnet var inbjudna på mötet, svarar Åke att han inte vet varför de inte var med under träffen och förklarar vidare att intentionen inte var att köra över någon. Nu när den centrala avdelningen för IT på Malmö högskola har beslutat om att byta mejlsystem utan att vare sig tillfråga Mahskara Granskar ~ 19 ~

oss studenter, våra representanter eller de grupper av personal med viss insyn i hur vi studenter använder studentmejlen, finns det inte mycket kvar för oss upprörda studenter att göra eller ha åsikter om. För när Malmö högskola bryter överens­ kommelsen med Studentkåren om vår representation i beslut som rör oss, blir vår röst plötsligt väldigt liten och kraftlös. – IT-tekniker ska inte ta beslut om sådana här saker. Det måste personalen och studenterna göra för det är de som i slut­ändan ska använda systemet, säger Martin Wetterhorn, IT-chef på Kultur & Samhälle.


Guido tar plats Under sommaren när vi studenter intagit viloläge i hängmattan eller mer sannolikt arbetat häcken av oss för att kunna försörja oss inför det kommande läsåret, har det hänt mycket under kårhusets tak. Den tidigare kårstyrelsen har lämnat över sitt arbete till den nyvalda, ett arbete som kommer ledas av Guido Guidos som kårens nya ordförande.

G

TEXT EVELINA SVENSSON FOTO ANDREAS JOHANSSON

uido verkar känna sig hemma på sin plats, redan innan han officiellt utsetts till kårens ordförande, när jag träffar honom på hans nya kontor. Detta kanske inte är så konstigt då han inte är ny i kårsammanhang. – Jag började engagera mig under 2007. Först som ledamot i kårens fullmäktige, sedan som ideell styrelseledamot under 2008 och nu sist som studentombud. Innan sin karriär som representant för oss studenter studerade Guido till informationsarkitekt här på Malmö högskola och det är just informationsarbetet som Guido vill satsa mer på. – Jag vill skapa strategier för att nå ut till högskolans studenter. Vi behöver enga­ gerade personer och då är kommunika­ tionen det viktigaste. Vi ska ta vara på de olika verktyg som redan finns inom kåren idag. Vi vill även öka studentinflytandet och fånga upp studenternas bild av högskolan och deras syn på sin utbildning. På vilket sätt då? – Genom »arbetsbord« ute på områdena som leds av de valda studentrepresentanterna, som kommer ha till uppgift att arbeta fram riktlinjer och förslag på

förändringar till fullmäktige och styrelsen. Diskussioner om hur högskolan fungerar ska ske på plats ute på fakulteterna och det ska därigenom vara lättare att föra fram sin mening. Han understryker att kårens

»Det är synd att det inte finns några tjejer i toppen. Demokratin ser inte kön ibland kanske« huvudsakliga uppgift är att skydda studenternas rättigheter gentemot högskolan och att studenterna ska få ett värdigt studentliv. När jag träffar Guido i början av sommaren är tillvägagångssätten för att uppnå hans och kårens ambitiösa strategier än så länge oklara. Men Guido ser förväntansfullt på framtiden och säger att planeArtikel ~ 20 ~

ringen inför nästkommande valperiod ska arbetas fram under sommaren. Även förra årets stora utmaning för kåren, avskaffandet av kårobligatoriet, ska vara avklarat till hösten. – Vi har en del detaljer kvar, som vi inte hann fixa under förra året. Det var på många sätt ett omtumlande val, dels med ett högt valdeltagande men även där den demokratiska processen ifråga­sattes av demonstrerade studenter utanför kårhuset. Var valet odemokratiskt? – Den demonstrerande gruppen var emot valberedningens förslag till posten som vice ordförande och tyckte att det var fel människor som valdes. Jag tror de hade väldigt lite insyn i hur kårens demokrati funkar. Man sa att det hade bildats pakter? – Nej, det var inget som jag upplevde. Även avsaknaden av representation av kvinnor i toppen har ifrågasatts? – Ja, det är synd att det inte finns några tjejer i toppen. Demokratin ser inte kön ibland kanske. Med det hade inget med pakter att göra. Under året kommer vi att arbeta under temat jämställdhet och mångfald, så att just detta inte ska kunna hända igen.


Artikel ~ 21 ~


Studentpolitik Vad vill partierna egentligen? TEXT EVELINA MALTESON ILLUSTRATION EVELINA SVENSSON

I

nför höstens stundande riksdagsval läggs mycket medialt fokus kring skatte- och jobbpolitik. »Skolan är den viktigaste valfrågan« har det hetat, men tydliga åtgärdsplaner har lyst med sin frånvaro. Störst fokus läggs istället kring politikernas framtoning, personlighet, felsteg eller ren pajkastning. Hurdan partiernas ambition är gällande frågor som rör oss studenter är många gånger mer oklart. Mahskara guidar dig genom vallöftesdjungeln och delger partiernas ambitioner och vad de väljer att fokusera på i sin politik vad gäller studenternas framtida situation.

Reportage ~ 22 ~


Tomas Göransson för Socialdemokraterna menar att partiet prioriterar bostadsfrågan för studenter. Socialdemokraterna har i sin budget­ motion avsatta pengar i form av lån till bostadsbyggen för studenter. Denna ekonomiska stimulans sätts in mot bostadsbyggföretag för att öka antalet byggnationer av studentbostäder. Även om bostadsfrågan är prioriterad är partiet intresserat av att på sikt se över och höja studiemedlen så att de följer kostnadsutvecklingen, vilket man inte anser att de i dagsläget har gjort. Socialdemokraterna stödjer inte avvecklingen av kårobligatoriet. Man vill arbeta för att stimulera kårernas fortsatta utveckling. För Socialdemokraterna är studenterna viktiga för samhället då det gäller att möta den internationella konkurrensen och man kommer i den egna politiken följa studenternas villkor väldigt nära med avsikten att höja kompetensen.

Anders Thoré berättar att Vänsterpartiets studentpolitik har som mål att bredda rekryteringen och öka mångfalden på högskolan. Man anser att det är fel om högre utbildning endast är förunnat de med ekonomiska förutsättningar eller högsta betyg från gymnasiet. Vänstern tror på att människor med olika bakgrund och perspektiv bidrar till att kvaliteten på högskolan höjs. För att motverka denna snedrekrytering vill Vänsterpartiet ge alla program på gymnasiet grundläggande behörighet. Arbetslivserfarenhet och reell kompetens skall kunna ge behörighet. Nya urvalsmetoder som inte baseras på betyg måste användas i större utsträckning. Vänsterpartiet vill höja studiemedlet med 690 kronor i månaden. Man vill också öka den sociala tryggheten för studenter vad gäller sjukdom och föräldraskap. Karensdagarna vill man därmed sänka från 30 till 14 dagar och avskrivning av studielån skall kunna ske med hänsyn till vård av barn eller anhörig. För att förbättra kvaliteten vid högskolan vill man höja anslaget till högskolan med 400 miljoner kronor per år. Man vill också belysa vikten av en avgiftsfri högskola för att gynna lika förutsättningar för alla. För att förbättra möjligheten till jobb efter examen vill vänstern utveckla ett karriärscenter som ska stödja övergången mellan studier och arbetsmarknad genom praktik och extraarbete. Vänsterpartiet gick med på att avskaffa kår­ obligatoriet under förutsättning att statens anslag till studieinflytande var tillräckligt för att det inte skulle försämras. Man anser att stödet idag är för litet och vill därmed öka studie­stödet till kårerna med 95 000 kronor per år.

Reportage ~ 23 ~

Miljöpartiets största andel väljare i Malmö finns i åldern 18–29 år. Detta innebär att en stor del av dess väljare befinner sig inom Malmö högskolas sfär. Studenter utgör cirka 29 procent av partiets väljare. Mats Pertoft berättar att partiet vill höja studiemedlet med 900 kronor i månaden och kommer att jobba hårt för det. Man vill vidare satsa på att höja kvaliteten på universitet och högskolor med mer lärartid för studenterna och större fokus på god pedagogik. Man är inom Miljöpartiet överens om ett förslag på 200 miljoner kronor till år 2011 och 400 miljoner kronor till 2012 som ekonomisk insats för en ökad kvalitet i undervisningen. Vad Miljöpartiet vidare vill arbeta för är ett fungerande försäkringsskydd vid sjukdom och föräldraskap. Miljöpartiets främsta fokus ligger på höjningen av bidragsdelen i studiemedlen samt en ytterligare kvalitetssatsning på grundutbildningen. Miljöpartiet ställer sig positiva till avvecklingen av kårobligatoriet men menar att det inte får innebära att kårernas positiva verksamhet försvinner.


Gabriella Norén som talar för Moderaterna belyser hur partiet höjt studiemedlet under den gångna mandatperioden. Hon utlovar arbete för ökad kvalitet i grundutbildningen om partiet får fortsatt förtroende under nästa mandatperiod. Genom att skjuta till mer pengar vill man höja kvaliteten på utbildningar med fokus på samhälle, juridik och humaniora. Moderaterna ställer sig positiva till avvecklingen av kårobligatoriet med motiveringen att kårerna kommer behålla sina betalande medlemmar om de levererar det studenterna vill ha.

Helena Carlsham från Centerpartiet anger att ambitionen är att satsa på fortsatt kvalitetshöjning inom högskolan. Ambitionen är vidare att höja studiemedlet med 300 kronor per månad när det stadsfinansiella läget tillåter, dock under nästa mandatperiod. Centerpartiet anser också att fribeloppet under nästa mandatperiod ska höjas till 136 000 kronor per år och att inkomstprövningen för lånedelen tas bort. Centerpartiet var som bekant med och avvecklade kårobligatoriet och anser att kårens arbete skall fortsätta vila på en frivillig grund. Dock vill man under en övergångsperiod ge statligt bidrag till kårerna för att trygga studentinflytandet. Ett bidrag kombinerat med skattefrihet och frivilliga medlemsavgifter till kårerna anser man kommer säkerställa ett fortsatt starkt stuentinflytande.

Caroline Nilsson svarar för Kristdemokraternas tankar runt studentpolitik. Kristdemokraterna vill i första hand satsa på kvaliteten på utbildningen och vill gynna denna genom att införa ett kvalitetbaserat resurssystem för högskoleutbildning. Syftet med systemet är att skapa en morot för högskolor och universitet att satsa på kvaliteten i grundutbildningen. Extra resurser skall vidare sättas in på utbildningarna inom humaniora och samhälle som idag erhåller lägst ersättningar. 2011 höjs fribeloppet för studiemedel. Med detta som utgångspunkt vill Kristdemokraterna gå vidare med ytterligare förhandling för att se till att studiesystemet fungerar ihop med andra trygghetssystem i samhället. Man vill till exempel göra det möjligt att studera på heltid vid sjukskrivning. Kristdemokraterna stödjer avvecklingen av kårobligatoriet eftersom man anser att alla skall inbegripas under den grundlagsskyddande rättigheten att själv välja att vara med i en förening.

Reportage ~ 24 ~

Med både utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz i partiet har Folkpartiet en omfattande del som rör högskolestudier och skola på sin politiska agenda. Folkpartiets Carolina Schale talar för Folk­ partiet och berättar om fokus på höjd standard vad gäller forskning och högskoleutbildning, även på nationell nivå. För att nå högre nivåer inom nämnda plan tror Folkpartiet på ett mindre antal studerande då konkurrensen skulle gynna kompetensen. Folkpartiet vill vidare höja fribeloppet för lån av studiemedel till 30 000 kronor per år så att studerande skall få en större möjlighet att arbeta vid sidan om studierna och därmed få en ökad inkomst och en stabilare ekonomisk tillvaro. Man vill utvidga studielånet med 32 kronor samt klubba igenom de tidigare nämnda förändringarna till januari 2011. Vad Folkpartiet vidare vill förändra är hur styrningen av högskolor och universitet ser ut i dagsläget. Man vill att institutionerna själva skall få större makt att bestämma hur organisation och utformning skall se ut och därmed ta bort detaljstyrningen från statens domäner. Folkpartiet är för avvecklingen av kårobligatoriet och formulerar sitt ställningstagande på följande sätt: »Kårobligatoriet är lika fel som statskyrkan en gång var. Även studenter har rätt till föreningsfrihet«.


Glömde du kondomen i somras?

Kom och testa dig utan tidsbokning! Klamydiamåndagen 13 september Öppet hus med drop-in i Malmö och Helsingborg: Centrum för sexuell hälsa, Malmö

STD-mottagningen, Helsingborg

Claesgatan 7, plan 3

Helsingborgs lasarett, plan 1

Drop-in kl 8.00 - 15.00

Drop-in kl 8.00 – 17.00

www.skane.se/klamydiamåndagen

Hos oss kan du göra det på 9 000 olika sätt. Oavsett om du söker en enstaka kurs, några föreläsningar eller en längre utbildning så hittar du underhållningen på folkuniversitetet.se. Kunskap förändrar.

Telefon: 040 - 691 83 00 folkuniversitetet.se/malmo

Studenterbjudande

för dig på MalMö HögSkola:

10%rabatt på alla kurser och föreläsningar! Grynbodgatan 20, 211 33 Malmö 040-10 01 60, malmo@sv.se

www.sv.se/malmo

Universitetskyrkan ...finns till för dig som är student - för enskilda samtal om livsfrågor, identitet, relationer, mening, tro, studier och mycket mera. Vi har absolut tystnadsplikt och tar även emot bikt. Under terminstid erbjuder vi ekumeniska studentgudstjänster.

Katarina Egfors Härnring, mobil 0708-11 12 11 • katarina.e.harnring@mah.se Kent Wisti, mobil 0708-25 12 11 • kent.wisti@mah.se Bengt Nilsson, mobil 0706-21 15 51 • bengt.m.nilsson@mah.se


KULTUR

Det nya femtiotalet Hemmafruns återtagna status. Rykten om den kurviga modellens intåg på catwalken med femtiotalsinpiration hos de stora modehusen. Muffinsens oerhörda popularitet i all sin allra mest

pastelliga strösselprakt. Ökat intresse och uppgång på vinylförsäljningsmarknaden. Femtiotalstrenden har letat sig in och tagit den kulturella sfären i sitt grepp.

FOTO PRESS

Med en gitarr på ryggen I Nowhere Boy skildras femtiotalet på ett sorgligt men vackert sätt. Sagan om den unge och trotsige John Lennon tar sin början i ett grått industrialiserat England. Innanför väggarna börjar samtidigt glädje och drömmar växa av den för John nyupptäckta musiken. I filmen får man följa med när han hittar sin musikaliske själsKultur ~ 26 ~

frände Paul McCartney och om hur vänskap och kärlek möter smärta. Miljöerna känns så autentiska att jag för två timmar lever ett liv med fin klänning, perfekt lagda lockar och en gitarr på ryggen. När filmen slocknar lämnas man med en sångröst mitt i en värld av stora drömmar. ES


Femtiotalstrender och Redaktionens muffinsidentifikation

TOPP 10 FEMTIoTALS

FILMER

FOTO STUART WEBSTER

Modevärlden må vara känd för att överraska, men att bullbakande hemmafruar med klänningar vi tidigare bara hittat i dammiga second hand-butikshörn skulle komma att äga sommaren 2010 var väl knappast väntat. Trendentusiaster har ploppat upp som svampar ur jorden med hela kittet varmt om hjärtat. För att till fullo passa in i den stilmässiga mallen krävs ett helhjärtat muffinsbak, en ut i minsta rosettprydd strumpa planerad outfit samt en lägenhet inredd i kitchighetens allra innerligaste tecken. Femtiotalsfebern som rått har gett upphov till benämningen »muffins­

identifikation« på kultur- och debattsidor. Vad uttrycket vill säga är att »femtiotalsdockan« så till den milda grad går in för sin stil att hon till slut till större del identifierar sig med körsbärssmycken, lackskor och svampiga bakverk än den egna personligheten. Femtiotalstrenden tycks modemässigt hålla världen i sitt grepp även under hösten. Dock förändras den då vampen möter ladyn i femtiotalssilhuetten. Det är alltså inte längre helylleidealet som blir det rådande utan en femtiotalsstil som snarare drar åt rockabillyhållet. EM

MUFFINSFROSSA – MAHSKARA GÅR LOSS I KÖKET Anamma femtiotalstrenden och bjud gänget på kakkalas med rykande färska muffins. Låt inspirationen flöda och krydda dina bakverk med valfri godsak. Glöm inte väl utvalda formar, lekfullt strössel och glasyr i gälla färger. Med Mahskaras grundrecept för muffins kan bara fantasin sätta gränser. Mahskaras saftiga supermuffins 9 stora eller 18 normalstora muffins Ingredienser 50 g smör 3 ägg 2 dl strösocker 1 dl grädde 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver Addera egen smaksättning med följande mått: 100 g grovhackad choklad, nötter eller liknande för den livsbejakande 4 dl frukt för den som föredrar hälsoidealet

How to: Sätt ugnen på 225°C. Smält smör och vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt grädde, det avsvalnade smöret, mjöl och bakpulver samt valfri smakförhöjare. Klicka ut smeten i formar på en plåt och grädda mitt i ugnen i cirka 20 minuter för stora och 12 minuter för den mindre varianten. Låt svalna och garnera på lekfullt och originellt sätt. För den late Köp färdiga muffins, värm i micron, garnera med strössel, dra en vit lögn och ta åt dig äran! Kultur ~ 27 ~

Sommaren börjar lida mot sitt slut och i och med det går det alltså bra att sitta inne och titta på film utan att skämmas. Mahskara­redaktionen listar sina favoritfilmer från femtiotalet.

Sunset Blvd. (1950) Billy Wilder, USA Singin’ in the Rain (1952) Gene Kelly, Stanley Donen, USA Seven Samurai (1954) Akira Kurosawa, Japan East of Eden (1955) Elia Kazan, USA Les Diaboliques (1955) Henri-Georges Clouzot, Frankrike The Bridge on the River Kwai (1957) David Lean, Storbritannien Smultronstället (1957) Ingmar Bergman, Sverige Ben-Hur (1959) William Wyler, USA North by Northwest (1959) Alfred Hitchcock, USA Some Like It Hot (1959) Billy Wilder, USA


LJUDUPPTAKTER

Hundhuvet

– Att hänga med huvet handlar om mer än bara synd och skam TEXT EVELINA SVENSSON FOTO EINAR SAMUELSSON-TORGNY

A

tt uttrycket »att bära hund­ huvudet« har innebörden att vara syndabock kanske inte alla känner till, men det ligger en tanke bakom att bandet namngav sig just så. – Innan vi döpte bandet till Hundhuvet hade jag skrivit en låt med just textraden »Jag tar på mig all skuld och skam och sånt som inte klär mig«, förklarar Fredrik som är bandets sångare. Man förföljs på något sätt alltid av skamkänslan. Jag och tre av bandets fem medlemmar, Fredrik Trossö, Robert Lindblom och Markus Jonsson, sitter runt ett köksbord på Bergsgatan, övriga medlemmar i bandet är gitarristen Mikael Drugge och trummisen Johan Ibohm. Under intervjun kommer det och går folk genom köksingången i den maffiga lägenheten som utgör Kollektivet Under. Bandet förklarar att de inte alls är ledsna när det hänger med huvet, alltså med bandet, utan känner pepp. För vänskapen fanns där redan innan och det var i kollektivet som allt började. – Markus, Mikael och jag hade bott tillsammans ett tag i kollektivet och höll alla på med olika projekt i diverse konstellationer. Vi pratade länge om att vi ville göra något tillsammans, berättar Fredrik. Startskot-

tet blev när vi vann en tävling som Debaser anordnade som gick ut på att skicka in en egen tolkning av The Strokes New York City Cops med innehållande textraden »Malmöpolisen e inte så smart«. Från början bestod bandet bara av oss tre. – Som alla spelade gitarr, påpekar Robert, bandets basist. – Det var ett gitarrband, inflikar Fredrik. Texten i låten Handen på hjärtat som inleds med hjärtslagsliknande trummor avslöjar den desperation som bandet berättar om när de försöker definiera sin musik. Din hand på mitt hjärta Min hand över din mun Kan du känna min svärta för en stund Du har ord jag inte behöver Pallar inte höra din röst När du säger att det kommer gå över Som nån slags tröst Fredrik förklarar att texterna ofta kommer ur lite tyngre grejer. Att de oftast handlar om hjälplösheten och desperationen i kärleken. – Men på ett peppat sätt, inflikar Robert. – Kontrasten är närvarande, musiken är upptempo men texterna är lite mer Ljudupptakter ~ 28 ~

allvarliga, förklarar Markus, men ångrar sig snabbt och avslutar med »stryk det«. Trots bandets ovilja att definiera sig själva enas ändå killarna, efter lite diskussioner, om att det är en deppig peppstämning som Hundhuvet förmedlar. Bandet förklarar att de skapar sin musik efter devisen att inte skrota några oprövade idéer. – Alla tar med sig sina influenser och trots att vi inte direkt lyssnar på samma musik har vi flera gemensamma skärningspunkter, berättar Robert. – Om jag gör något från början helt själv, kan det oftast kännas lite mesigt. Det är skönt när Markus får ta över och göra sin grej med musiken, då kan låten i slutändan få en helt annan känsla, säger Fredrik. – Spela snabbare, utbrister Markus och berättar att det ibland kan vara en lång process att göra en låt. Det kan börja med en idé som går mellan oss några varv, sen när man väl kommer till replokalen kan låten vändas helt upp och ner och helt plötsligt bli skitbra. Bandet har precis spelat in fem nya låtar som kommer att släppas på ett mer prestigelöst sätt, Markus förklarar: – Vi ska krångla ut dem en efter en. Och med att krångla ut dem menar han på Myspace.


Nya MacBook Pro En ny standard för prestanda och bärbarhet.

Rabatt till lärare och studenter på alla datorer!

Den nya 13-tumsmodellen av MacBook Pro är utrustad med snabbare Intel-processorer, den senaste generationen NVIDIA-grafik och ett batteri som räcker upp till 10 timmar. Med 4 GB minne och större hårddisk som standard är det här vår mest kraftfulla 13-tums MacBook Pro någonsin.

13-tum, pris från 11 275 kr*. Finns även i 15- och 17-tum. * Efter avdragen studentrabatt.

Besök Kullanders Västra Hamnen nya butik – på Fridhemstorget i Västra Varvsgatan Malmö. Välkommen! Mariedalsvägen

gen

ä nsv

ham

Lim

Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 Vard 10 – 18.30, lörd 11 –15 www.kullander.se

Fridhem

halvs_mah_aug10.indd 1

2010-08-10 21.54

MAHSKARA SÖKER: WEBB­REDAKTÖR ANNONSSÄLJARE

ullmanpr.se

LYCKNIS.SE IGASTE L L I B S E G I SVE R TU R ! A R E T T I L S KU R

Hos LYCKNIS.SE kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

tar

böckerna kos

3.862:-

tar

2.380:-

Titel Sveriges rikes lag 2010 Medicinsk teknik för sjuksköterskor Inkomstskatt Gruppsykologi Svenska skrivregler Introduktion till straffrätten Socialt arbete

Adlibris 2124:375:357:311:200:174:321:3862:-

böckerna kostar

Bokus 749:355:354:289:179:155:299:2380:-

2.147:Lycknis 719:338:326:273:164:142:185:2147:-

Priser undersökta 2010-06-07

ISBN 9789139014355 9789144047942 9789144054308 9789144019833 9789147084609 9789139204725 9789127107625 TOTALT

ndel B

böckerna kos

INTRESSERAD? MAHSKARA@KAREN.MAH.SE

Internetbokhandel C

Internetbokha

Priser undersökta 2010-08-10

ndel A

Internetbokha


Älskade Berlin Berlin är en stor kittel kokandes med kultur, nöjen och upplevelser. Staden tycks ha något att erbjuda oss alla, oavsett tycke och smak. TEXT/FOTO Åsa Nordlöf


M

in andra visit i Berlin blev lika förtjusande som den första. Jag är kär i en stad och kärleken tycks vara besvarad. Förälskelsen verkar vara densamma för alla stadens besökare. Berlin är stället som har förmågan att förtrolla, förtjusa och hänföra. Jag har svårt att rama in Berlins attraktionskraft eftersom den känns så omfångsrik. Men genom att börja med matsituationen så känns det hela genast lite mer gripbart. Berlin tycks influeras från världens alla kanter och håller toppklass på det mesta som serveras. En person med mager plånbok, som jag, kan lätt bli förvånad för i de flesta fall är prisnivån på maten låg. Äntligen kan vi fattiglappar vältra oss i vad mina smaklökar uppfattar som gourmetklass. Att ölen smakar gudomligt och som små droppar av himlen, törs jag knappt tillföra, då alla redan vet att Tyskland är ölens Mecka. För dansanta och musikälskande människor finns det mycket att välja på. Berlin verkar vara staden som inte vill gå och lägga sig. Under min vistelse fann jag till exempel en tredagars technoklubb. Tydligen så skruvades musiken endast ner under 30 minuter per dag så städarna

kunde rensa upp. Något som sömnbehövliga jag inte hann uppleva. Min egen fiktiva agenda innebar att dagtid lyssna på »ompa ompa«-musik i en ölträdgård eller slappa i en solstol med sand under fötterna längs floden Spree. Nattetid dansa mig svettig i en industrilokal eller på högsta våningen med panoramautsikt över staden. Din

»Jag är kär i en stad och kärleken tycks vara besvarad« egen musiksmak styr dig i den riktning du önskar. Hårdtechno eller läderbögar i burar kanske inte lockar just dig. Då finns det mängder av andra alternativ och mysiga pubar att hänga på kvälls- och nattetid. För den vintage- och second hand-­ intresserade sätter jag redan nu upp en stor röd flagg. Varningen sätts för att du förmodligen kommer få en smärre uppenbarelse

Reportage ~ 31 ~

och tro att du reinkarnerats som en shopping-gud i en himmel av vintage. Utbudet är så stort här och vissa butikers megastorlek gör att man kan stanna för evigt. Förmodligen finns det ingen chans att du hinner leta igenom allt. Prisnivåerna kan även locka genom att många av de större butikerna har relativt låga priser. Happy hour förknippas oftast med alkoholförsäljning, men inte i Berlin. Vissa utvalda dagar och tider ger dig mindre belastning på reskassan då delar av sortimentet säljs per rabatterat kilo. Vidare finns det mängder av turistiga upplevelser och attraktioner att välja mellan för den som är intresserad. Jag gjorde dock ett aktivt val att uppleva Berlin som det är år 2010. Men har du tid över, och kanske är en historieälskare, så är det förmodligen ett måste att du gör ett besök på något av Berlins många museer. Varje stadsdel i Berlin har sin charm. Mitt tips är att försöka besöka dem alla. Kanske hittar du just din favoritdel av staden såsom att jag håller Prenzlauer Berg och Kreuzberg varmt om hjärtat. Ta dig tid och stanna några dagar, helst en vecka för att hinna uppleva mer. På nästföljande sidor delar jag med mig av några guldkorn jag upptäckt på mina Berlinresor.


Barer och klubbar

1

Wild at Heart

2

Wiener Strasse 20, Kreuzberg www.wildatheartberlin.de

Skönt rockabillyhäng. Med lite tur är det livespelning då det kan vara svårt att inte ryckas med och hålla takten.

3

Tacheles

En bakgård fylld med sand och diverse sittplatser här och var. Bar, café och mat blandat med graffiti. Jag rekommenderar er starkt att ge stället ett besök. Missa inte trappuppgången som leder till konstutställningarna. Vid rätt väder finns även en mysig bar högst upp med fantastisk utsikt.

Oranienstrasse 187, Kreuzberg

Kitsch så långt ögat kan nå. En trång liten bar med mycket personlighet. Gayvänligt och dekorerat med discokulor, väggar av fluff och en bardisk i rosa skinn. Stället kan inte beskrivas utan måste ses med egna ögon.

4

Oranienburgerstrasse 54-56 A, Mitte www.tacheles.de

Roses Bar

Maria am Ostbahnhof Stralauer Platz 33-34, Friedrichshain www.clubmaria.de

En hemlig placering nära floden gör att man vanligtvis hade promenerat förbi Maria, men gör inte det. På denna magiska plats som andas industrilokal kan du dansa dig svettig ända inpå morgonen. Försök att hitta gratistidningar på stan som ger dig en inblick i vilka spelningar som sker för tillfället.

Reportage ~ 32 ~


Second hand

1

Colours Bergmannstrasse 102, Kreuzberg

En stor second hand-butik med mängder att erbjuda. Frossa i kläder, skor, väskor och accessoarer. Både för män och kvinnor. Själva butiken kan dock vara lite svårfunnen då den ligger inne på en bakgård.

4

Stiefelkombinat Eberswalder Strasse 21, Prenzlauer Berg www.stiefelkombinat.de

Skor, skor och ytterligare skor. Ni skoälskare måste ge denna butik en visit. Ett stort pluspoäng för mängden av snygga herrskor. Sedan gör det ingenting att de även har snygga möbler.

2

Garage Ahornstrasse 2, Schöneberg

Även denna butik är av storlek större. Stora möjligheter för fynd. Dock bör det varnas om att själva området runt omkring är relativ oinspirerande. Butiken är även svårhittad utan karta, men det ligger en tjusning även i det.

5

3

Made in Berlin Neue Schönhauser Strasse 19, Mitte

Stor och välsorterad butik i centrala Berlin. Här är prisnivån lite högre men du behöver å andra sidan inte få samma muskelkramp i armarna efter att leta guldkorn som i föregående butiker.

Loppmarknad i Mauerpark Mauerpark, Prenzlauer Berg www.mauerpark.info

Planera er resa så ni har en hel söndag till denna marknad. Ett besök här är enligt mig det största måstet. Detta är inte enbart en loppmarknad utan ett heldagsnöje. Den med andra ambitioner än loppisfynd kan slå sig ner i en solstol, dricka exempelvis en öl och lyssna på musik. Små oaser finns i olika delar av marknaden. Parken utanför är ett riktigt söndagsnöje för berlinarna där det grillas, sparkas boll och under min visit sjöngs det karaoke hejvilt.

Restauranger

1

Transit Sonntagstrasse 28, Friedrichshain

Thailändska och indonesiska smårätter för tre euro styck. Att äta här är superkul och beställningen tas via ett block där du kryssar i vilka rätter du vill ha. Spännande inredning i form av ett fågelburtäckt tak. Reportage ~ 33 ~

2

Vineria del Este Bänschstrasse 41, Friedrichshain www.vineriaytapas.de

Riktiga spanska tapas av bästa kvalitet. Byt ut ölen mot en flaska rött och småät kvällen ut på ett skönt och avslappnat ställe i Friedrichshain.


Tacka vet jag vanligt folk… …som sliter och gnor på fabrik och kontor. Det är vad visgurun Alf Robertson uppmanar oss till att göra i sin visa med samma namn. Vi har träffat två kvinnor som har gått en helt annan väg och som verkligen vågade satsa. De har på sin väg fått offra mycket men lever samtidigt just det liv som de vill leva.

o

m Reportage ~ 34 ~


Karriär:

En salong för alla Med ett unikt koncept och en känsla för stil driver Chantelle Nabi en salong som välkomnar alla hårtyper men afrohår i synnerhet.

TEXT MARIA I L PETTERSSON FOTO KRISTIAN GULLNER

I

en frisörstol sitter en ung man med ljus kort frisyr. I en annan sitter en tjej med mörkt långt hår som frisören rätat ut från lockigt till rakt. Hårfönar ljuder och samtal förs. Vid entrén är väggarna fulla av hårprodukter som löshår, borstar, schampo, stylingprodukter och massa andra varor. Detta är Dark & Bright Hair and Beauty Studio som ligger i centrala Malmö. Vi träffar här Chantelle Nabi som är grundare och ägare till salongen. Hon har själv stort lockigt hår och berättar att när hon var barn var det svårt att hitta frisörer som förstod sig på hennes hårtyp. – Man kände sig väldigt utanför. Det jag efterfrågade fanns inte. Då började jag inse att det inte finns någon som har tagit tag i afrohår och dess produkter. Så jag började tänka på att utbilda mig. Chantelle började som tolvåring att fläta vänner, sin mamma och kusiner. Med åren fick hon på så sätt erfarenhet och till slut ville hon satsa större. – Det fanns inga utbildningar i Sverige så jag åkte till England och utbildade mig inom afrostylism. Sen kom jag tillbaka och utbildade mig till frisör för att kunna behärska alla hårtyper. Till Dark & Bright är alla kunder välkomna. Kort, långt, rakt, krulligt, tjockt, tunt, svart, blont, ja alla hårtyper. Men hennes vanligaste kunder är trots allt tjejer med afrohår. Chantelle berättar om hur afromodet ser ut idag: – Många tjejer kollar på ikoner som Rihanna och Beyoncé. Men även det traditionella afromodet är väldigt inne. Det är mycket twist och afro mohikan som är populärt nu. Det kommer till och med folk hit och permanentar sitt hår till småkrus för att få det att se ut som afrohår. För att salongen ska ligga på topp är det viktigt att hålla reda på de senaste trenderna. Det gör Chantelle bland annat genom att resa. – Senast var jag på kurs i Brasilien. Det var två intensiva veckor i Rio de Janeiro. Förut har jag även varit på Jamaica och i

Miami. Jag åker runt överallt i världen för att hämta inspiration. Ibland åker vi även på kurser i Sverige, det finns mycket att hämta även här. Det märks att Chantelle är engagerad. Hon berättar att det finns både stora fördelar och nackdelar med att vara frisör, stylist och make up-artist. – Att kunna skapa och ge självförtroende till en kund som tror att hennes hår är dåligt och inte vill visa sig ute. Det är det bästa och det som får mig att inte tröttna. Annars är mitt jobb jättetungt. Det är många arbetstimmar stående. Samtidigt som det psykiska är mödosamt. Jag har många kunder som är mulattbarn och adopterade barn som mår dåligt och som jag försöker finnas där för. Trots framgången har det varit svårt att starta eget. Chantelle har fått offra en del för att komma dit hon är idag. – Min fritid, träning och familjen. Att resa till mitt födelseland och hälsa på släkten. Min mormor gick bort, jag hann inte träffa henne. Det var min största smäll för hon var mitt allt. Jag fick reda på att hon gått bort när jag stod i salongen och jobbade. Men mödan har gett resultat. Chantelle blev utsedd till årets kvinnliga enReportage ~ 35 ~

treprenör på Maishagalan 2009 och till dem som drömmer om att starta och driva egen salong har hon några tips. – Att verkligen studera och praktisera så mycket som möjligt. Ett företag kan knäcka dig psykiskt om du inte är förberedd. Du kan bortse från att arbeta från nio till fem. Det finns inga sluttider och det finns inga starttider. Man ska verkligen veta hur man startar företag så att man inte satsar en massa pengar som förloras. Man ska börja sakta. I Malmö finns många frisörer och enligt Chantelle är marknaden för afrosalonger i Malmö svår. Men hon har gott självförtroende. – Marknaden är svår för att många afrosalonger inte satsar etthundra procent. Utbildningarna finns inte i Sverige, plus att de är så jäkla dyra. Ska du utbilda dig inom afrostylism måste du ha jättemånga utbildningar för att kunna komplettera allt. Du måste lära dig mer om kemikalier, rakpermanent, rastaflätor och det tar flera år. Men på denna salong försöker vi visa att vi kan allt. Vi kan klippa, färga, fläta. Vi kan trolla fram långt hår på noll tid, säger Chantelle och skrattar.


Karriär:

Modell i New York Jennifer Ohlsson blev upptäckt som fjortonåring och har sedan dess arbetat som modell. Med New York som sitt hem i tio år har hon arbetat snart femton år i en bransch med många kompromisser, hård konkurrens och ensamhet men också glädje och oväntade sidor. TEXT EVELINA MALTESON FOTO PRESS

J

ennifer Ohlsson ringer upp mig från en väns skogsstuga i Connecticut, en delstat en timme från New York, glad och pigg efter någon veckas ledighet. När Jennifer upptäcktes av fotografen Jessica Celander på stallet i Hyllie, där hon red som barn, visste hon knappt vad en catwalk var. – Jag tog mina första bilder där i stallet, poserande i ridstövlar. Det kändes som jag vunnit Miss Universe men hade ingen aning om vad modellyrket innebar«, skrattar Jennifer. Många modeller blir upptäcka på samma sätt som Jennifer då agenturer skickar ut scouter världen över för att hitta potentiella modeller. Andra blir upptäckta genom att själva söka upp en agentur. – Om man är sugen på att börja jobba som modell bör man vara medveten om att det är en tuff bransch. Man får ständigt direkt kritik på utseende och kropp. Man är för stor, för smal eller för benig. Det gäller att se sig själv som en produkt. Man måste komma ihåg att branschen handlar om smak. Att inte passa in i kundens vision får man inte ta som personlig kritik. Att branschen är hård är ingen hemlighet och det gäller att hitta sätt att hantera motgångar. – Att jag kunnat hantera svåra stunder måste jag tacka mina föräldrar för, de är så normala. Jag kanske orkade trycket eftersom jag inte hade några förväntningar eller kände mig tvungen att lyckas. Visst har jag upplevt jobbiga stunder. Jag minns en casting inför en visning i Paris. Jag var sexton och bröt ihop när kläderna inte passade. Att vara modell innebär en mycket turbulent tillvaro. – En av yrkets baksidor är att man aldrig

kan planera, nästa dags jobb trillar in kvällen innan. Man lever i en resväska och är mycket ensam. Man måste vara beredd att kompromissa bort sitt privatliv för yrket. Media visar ständigt upp skräckhistorier om problematik i modellvärlden kring

ätstörningar och drogmissbruk. Med size zero-idealet som eskalerat de senaste tio åren har anorexi varit ett självklart fokusområde rörande modellyrket i media. – Visst finns det ätstörningar i branschen. Jag tror att felet mycket ligger i att designers gör pinsamt små kläder. Pressen är hård och man lever ständigt med vetskapen att man kan vara inne en säsong och ute i nästa om kläderna inte passar. Det talas med jämna mellanrum om den kurviga modellens intåg på catwalken. Senaste flugan är femtiotalsidealet. Reportage ~ 36 ~

– Det känns som det sagts i 15 år, men det idealet slår aldrig helt igenom. Det är synd att så få kan se det vackra i sin egen vikt. Om man måste banta konstant för att hålla en viss vikt är det bättre att acceptera sin naturligt kraftigare kropp och hålla sig till det. Jag vet modeller som gör plus sizejobb och har jättemycket jobb. Vad det gäller droger menar Jennifer att det blivit mindre vanligt. – Det var mycket mer under 80- och 90-talen. Idag har branschen blivit mer seriös och konkurrensen är hårdare. Man har inte råd att förstöra sin kropp och karriär med droger. Att arbeta som modell är inte alltid så glamoröst som det ofta framställs. – Vardagar är man i en studio och plåtar nio till fem. Det är jobb, jobb, lunch och så jobb igen. Man måste ständigt leverera hundra procent för att göra kunden nöjd. Självklart är det oerhört roligt att få möjlighet att träffa spännande och kreativa människor och att få se så mycket av världen. Jennifer kan inte med säkerhet säga vad framtiden har att erbjuda. – Jag har faktiskt ingen aning. Jag trodde aldrig jag skulle jobba så här länge. Det finns flera modeller närmare 40 med barn som fortfarande gör modelljobb så jag vill köra på så länge det går. Att lyckas som modell vilar på samma basis som allt annat i livet menar Jennifer. – Tror man inte på sig själv kommer det att lysa igenom. Man måste ha en grundtrygghet, en integritet och ta hand om sig själv. Självklart måste man älska det man gör. Att ta yrket med en nypa salt, det handlar om fashion och inte hjärnkirurgi. Har man en bra inställning blir det mesta oftast helt okej.


w

Kåren har valt. Vilken bank väljer du? Välkommen in på vårt kontor på Hjälmarekajen, Nordenskiöldsg 8, och teckna studentpaketet* så bjuder vi på en överraskning.

* Du får följande tjänster utan årsavgift: Bankkort Visa och Betal- & Kreditkort MasterCard, e-kort och Verified by Visa för säker handel på internet, Internetbanken med internetbetalning, Telefonbanken med personlig service, Värdepapperstjänst Bas, e-legitimation (BankID) och ladda kontantkort mobil. Studenterbjudandet gäller för dig som är över 18 år, har ett konto i banken med CSN-insättning och studerar på högskolan eller universtitet. Erbjudandet gäller så länge du uppfyller dessa kriterier.


Sentimentalkraften

i Emmaboda Hultsfred drog sin sista suck i sommar, Arvika kippar efter andan, men Emmabodas luftvägar tycks vara lika fria som alltid. Med drygt 9 000 besökare i år och ytterligare ett publikrekord så bör det inte finnas någon anledning att frukta för festivalens fortlevnad.

Reportage ~ 38 ~


TEXT/FOTO FREDRIK TROSSÖ

N

är jag reser mitt tält på festivalcampingen detta år slår det mig att jag i och med det har festivalat under en period som sträcker sig över tre decennier. Jag inser att jag inte kan räkna med att allt fort­farande ska vara som det var då, när jag var färsk i festivalsammanhang. Någon form av utveckling och förändring får man förmoda har skett både hos mig själv och hos festivalen. Vad man dock kan oroa sig över, särskilt som trogen besökare som följt utvecklingen, är att Emmaboda nu skulle komma att försöka axla rollen som Smålands största festival, expandera kraftigt och slutligen bli det nya Hultsfred. Detta skulle enligt mig tillintetgöra just det som har kännetecknat festivalen under en längre tid och varit dess storhet. Jag syftar på småskaligheten. För även om föreningen Vinterbadarna alltid har vilat på en ekonomiskt stabil grund och visserligen vuxit försiktigt men stadigt så har det också alltid funnits en atmosfärisk skörhet över Rasslebygds­ skogen. Festivalen har andats intimitet, hjärta och äkthet och det har aldrig känts som om festivalchef Håkan Karlsson eller

någon annan har haft för ambition att göra den till Sveriges största. Att festivalen traditionellt sett har varit en utpräglad popfest är förmodligen en bidragande faktor till den skörhet som jag förknippar den med. Popmusikens uttryck har funnits representerat även hos festivalbesökarna. Idag känns smeknamnet »Indieboda« förvisso inte lika träffsäkert. Indiepandor och emopopare har i hög grad ersatts av hipsters och »Maskinen-klan-kids«, vilket antagligen inte bara speglar bandbokningarna och festivalens karaktärsutveckling utan samhällets subkulturella svängningar i stort. Att Emmaboda ändå breddat sig rent genremässigt är heller inget som jag har några problem med. Jag har nog under årens lopp själv breddat min musiksmak och så länge det ändå finns en kärna av härlig popmusik så tackar jag gärna ja till Ed Banger-präglade dansnätter och vad annat som erbjuds. Jag har dessutom byggt upp ett stort förtroende för Emmabodafestivalen och att det finns ett värde i att se och uppleva de band som spelar. Detta kan resultera i en mottaglighet som tydliggörs under Montys spelning på Skogen-scenen Reportage ~ 39 ~

klockan 15.00 på fredagen. I normala fall skulle kanske en kille i stekarbrillor som sjunger om Stockholms skärgård inte fånga mitt intresse. Men det faktum att sångaren David Pagmar står på en scen i en skog i Emmaboda gör att jag kan ta det till mig på ett annat sätt. Jag får medge att låtarna faktiskt är riktigt bra och att texterna inte alls känns ytliga utan uppriktiga. Att endast ett fåtal i publiken står upp framme vid scenen och ropar Monty i låten Skrik mitt namn gör dessutom att David känns sårbar. Som dragplåster på ett mer storslaget arrangemang tvivlar jag på att denna sårbarhet hade framträtt. Från att ha varit en cool accessoar antar solglasögonen utifrån mitt betraktande plötsligt funktionen av skyddsglas mot totalt utlämnande. Helt oväntat har spelningen blivit en del av min definition av vad Emmaboda verkligen är och står för. En annan av många bra artister på årets festival som jag skulle säga hamnar i brännpunkten för vad Emmaboda handlar om är Makthaverskan. Det är ett ungt band som jag upplever som aggressivt fast på ett snällt sätt. Det tycks finnas mycket känslor som vill ut och förmedlandet av dem dominerar


verkligen deras Skogen-spelning. Maja Milers punkiga och ångestladdade röst börjar ta slut redan efter de första låtarna och hon får emellanåt ursäkta sig. Mellansnacket tenderar att bli lite fladdrigt och ofokuserat men, enligt mig, mest på ett charmigt vis. Maja bjuder till exempel på en spontan a cappellavers ur Broder Daniels Shoreline innan en av låtarna. När hon med all sin heshet sedan vräker på med textraden: »Fuck you for fucking me when I was seventeen« vänder sig min kompis Jakob mot mig, fortfarande lite darrig sedan gårdagen, och säger: »Det kan vara det bästa jag har hört på festivalen hittills.« Där och då är jag beredd att hålla med honom. Makthaverskan spelade redan klockan 14.00 på lördagen men drog förvånansvärt mycket publik ändå. Jag har upptäckt att det ofta är de tidigare spelningarna som sätter djupast spår i mig nuförtiden och jag tycker därför det är lite synd att det gemytliga inslaget »frukostpop« inte finns kvar. Andra små förändringar som jag noterar är att det är något högre volym,

något skräpigare på området, något yngre festival­besökare (många vet inte ens vad Skunk.nu är!) och något längre att gå om man ska till campingens utkanter. I samtliga av dessa fall är det dock mer eller mindre oklart om förändringen ligger hos mig själv

föds på nytt, där inga känslor är för stora och där man bara vill ge hjärtat rakt ut. Bräckligheten går hand i hand med nostalgin. Jag minns hur jag på Emmabodafestivalen 2002, direkt från sjukhustältet och med tryckförband runt båda låren, stapplade fram till Ängen-scenen där Caesar’s Palace spelade. Jag krånglade mig upp på publikhavet för att avlasta benen, flöt framåt på rygg med blicken mot himlen under Over ’for it started och kände mig ungefär som ett med universum. Scenariot skulle kunna ses som en metafor för hur smärta under festivalen kan förvandlas till eufori på bara några sekunder. Om Uffie, med sin brutna fot, bara hade genomfört sin spelning i rullstol på lördagsnatten som ryktena gjorde gällande, så hade det varit båda prickarna över ö:et i ordet skörhet på Emmaboda 2010. Tyvärr ställde hon in. Jag är dock glad över att Emmaboda inte tycks sjunga på sista versen eller ens börjat tänka på refrängen. Detta i en tid då andra klassiska festivaler helt håller på att dö ut. Fortsätt åldras långsamt Rassle. Om jag lyckas göra detsamma så ses vi garanterat nästa sommar igen.

»Emmaboda i sina bästa stunder kan få mig att känna mig nästan tio år yngre« och mitt eget åldrande eller hos festivalen. Säkert är dock att Emmaboda i sina bästa stunder kan få mig att känna mig nästan tio år yngre. Det är en plats där man fortfarande tillåts gråta öppet över nyvunnen vänskap eller sedan länge förlorad kärlek. En plats där det känns som om inget ännu är för sent eller förgäves. En plats där man


Hösten på Malmö Opera Premiär 5 november & på turné i Skåne

Madama

Butterfly opera av Giacomo Puccini

Premiär 21 augusti

Premiär 27 november

För dig under 26 år finns biljetter för 100 kr – först till kvarn! biljetter 040-20 85 00, 0775-700 400

www.malmoopera.se


! r la k y c å p r e is r tp n e d Stu Billigast i Skåne?

1199:Singlespeed 28” 27-171

CYKELFÖRSÄKRING PÅ KÖPET! Gäller i tre mån på cyklar från 990 kr med ett godkänt lås.

DELA UPP DIN BETALNING För att göra det enkelt för dig att handla cykel har vi tagit fram Biltemakortet. När du handlar med kortet väljer du själv i vilken takt du vill betala dina inköp. Läs mer på www.biltema.se.

Köp din cykel hos oss, vi finns vid IKEA!

MALMÖ

Svågertorp • Månd-fred 8–20, Lörd-sönd 10 –18 Tel: 077-520 00 00 • www.biltema.se


Priserna gäller vecka 36/37 t o m söndag 19/9-10 Reservation för slutförsäljning och ev. tryckfel.

Söder

3990 /st

Södra Förstadsgatan 83 • Telefon 040-33 02 90 Öppet: måndag–fredag 9–22 • lördag–söndag 9–20

Soya Strimlor

Green Öl

4990

ora Upptäck vårt st ogiska, sortiment av ekol vegetariska och dukter! allergivänliga pro

+pant

Krönleins. 6-pack. Ekologiskt. Krav. 3,5%. Jfr pris 8:31/st +pant.

3990 /st

2490 +pant

14

90

Krönleins. 6-pack. Ekologiskt. Krav. 2,8%. Jfr pris 4:15/st +pant.

2 för

10k

15k

/st

Vegetarisk Bacon

Ekologiska krossade tomater I Love Eco. 500 g.

790

+pant

Laktosfri

Aqua Christall

Mjölk

Skånemejerier. 1 liter. Mellamjölk/lättmjölk.

/st

/kg

Bananer

16

/kg

Bananer

Dominikanska republiken. Centralamerika. Ekologiska. Fairtrade.

ICA Gott Liv. 300 g. Fryst. Jfr pris 50:00/kg.

23k

Soya Dryck ICA Gott Liv. 1 liter. Jfr pris 11:50/liter.

Krönleins/Three Heart. 1 liter. Ekologiskt vatten.

1390 90

Soya Filé/ Korv/Färs

2 för

2 för

29k

2 för

39k

Svenska Lantägg. 6-pack. Ekologiska. Jfr pris 2:48/ägg.

Veggo. 150 g. Fryst. Jfr pris 66:67/st.

Soya Biffar Vegegården. 300 g. Jfr pris 133:00/kg.

Green Öl

/st

Ägg

2290

Vegegården. 500 g. Jfr pris 79:80/kg.

Yoghurt Hjordnära. Skånemejerier. Yoghurt mild naturell. 1 liter. Ekologisk. Krav.

Under vecka 36 har du möjlighet att provsmaka ett antal produkter från bl.a. Veggo, Alpro, Skånemejerier, Krönleins, Carlshamn mejeri och Reine Voltaire. Priserna gäller v36 och v37. Välkommen!


En gränd

i Paris – av Milla Randjelovic´ »Vattnet forsade nerför gatan Jag följer strömmen och hamnar i en öde återvändsgränd Där bemöts jag av små berättelser på väggarna Berättelser om Livet Lyckan Kaoset Drömmen«


Från Förintelsen till förälskelsen TEXT ANDRÉ VIFOT HAAS FOTO PRIVAT ILLUSTRATION LU ZYSKOWSKA

»Fort, fort«, skrek soldaterna. Vi snubblade ut ur tågvagnen och trampade på varandra. Direkt fördes vi till doktor Mengeles selektering. Där blev min mamma och min lillasyster Ester förda till höger och jag, min storasyster Rozsi och lillasyster Magda till vänster. Vi kom till ett rum och de tog alla kläder ifrån oss, rakade av vårt hår och tatuerade oss med nummer. Sen fick vi randiga fångdräkter och blev förda till ett läger. Vi visste inte mycket om stället vi befann oss på, men andra var mer upplysta och visste att det fanns en gaskammare i Auschwitz. När vi såg röken från brännugnarnas skorstenar förstod vi vad som hänt med mamma och vår kära lillasyster Ester. Och då föll vi i gråt.

Porträtt ~ 50 ~


I

nne i köket på Rimfrostgatan i Göteborg doftar det fortfarande från den ungerska grönsakssoppan. Ändå var det ett par timmar sedan kastrullen stod framme. Mittemot mig vid köksbordet sitter min farmor Lili. Trots att hennes 85-årsdag närmar sig, och trots allt det fasansfulla hon upplevt, går det att skönja betydligt fler svarta än gråa hårstrån på hennes huvud. Farmors bruna ögon lyser intensivt och borrar sig djupt in i mina när hon på vacker ungersk­klingande svenska berättar om sitt ofattbara liv. Lili Pavel föddes den 11 mars 1925 i en judisk familj i den lilla lantbrukarbyn Hodász i nordöstra Ungern. Tillsammans med pappa Sándor, mamma Jolán och sina fyra syskon David, Rozsi, Magda och Ester växte hon upp i ett flott tegelhus med fyra stora rum. På husets framsida spirade färggranna syrener och på baksidan odlades massvis med grönsaker. Hela Lili skiner upp när hon berättar om de praktfulla trädgårdarna. – Det växte så mycket potatis att det räckte till hela familjen året om. Den tidiga uppväxten beskriver Lili som väldigt bra, men när hon var åtta år omkom hennes far i en tragisk tågolycka. Lilis röst spricker och hennes ögon tåras när hon pratar om sin far. De stod varandra mycket nära och hon älskade honom över allt annat. Hans död var också början till ett betydligt tuffare liv för familjen, och framförallt för Lili. Vid tolv års ålder skickades hon hemifrån för att arbeta hos släktingar och det var inte alla som behandlade henne väl. Lilis faster och hennes make, som drev affär i en by ett par mil från Hodász, utnyttjade hennes arbetskraft och det hårda arbetet gav men för livet. Än idag besväras Lili av sin värkande rygg, som förstördes när hon tvingades bära upp tunga säckar livsmedel på vinden. – Det var nästan så att jag hade det bättre sen i de tyska arbetslägren, suckar Lili. Först när Lili var 18 år fick hon komma hem igen. Det var 1943 och kriget härjade i Europa. Men familjen Pavel visste inte mycket om vad som pågick. De var upptagna med att arbeta och hade inte råd med tidningar. Det enda Lili märkte av kriget var att hennes bror inte var hemma. I oktober 1942 beslutade nämligen Ungerns premiärminister att alla judar i militär ålder skulle sändas till arbets­ läger och 21 år ung tvingades David därför lämna hemmet. Han mördades i arbets­ lägret två år senare. – Tillsammans med några andra judiska pojkar blev han uppställd på en rad av nazisterna. De sa till pojkarna att de skulle räkna dem och skjuta den tionde. Den

tionde i raden var min bror, David. Han sköts helt utan anledning. Tänker du mycket på det du upplevt? – Nej, det gör jag inte. Men jag läser väldigt mycket böcker och följer alla program på tv om kriget och Hitler. Jag är mycket historieintresserad och vill veta allt som hände. Vad känner du då? – Det känns konstigt, och det är konstigt att jag orkar med det. Men jag blir inte sämre av det. Jag är ingen ond människa och jag känner inget hat mot någon. Det var den varmaste dagen på hela sommaren 1944. Uppe på en kulle i gettot i Mátészalka, två mil öster om Hodász, satt Lilis farmor och farfar och väntade på tåget. Jolán hade lagat lite soppa åt dem och bett Lili att gå och lämna maten till sina farföräldrar.

Tillsammans med Hodász andra judar hade familjen Pavel förts till gettot i april. När deras hus stormades av poliser fick de snabbt packa ihop lite kläder och mat, och med tårarna rinnandes gav Ester sin älskade katt en skål mjölk. Sedan fördes de bort från sitt hem för att aldrig mer återvända. Iväg till gettot där 18 000 judar trängdes i total misär. När Lili kom fram till sina farföräldrar med soppan var hennes farmor helt utmattad av värmen och orkade inte äta något. En stund senare slängdes hon och hennes make in i en av tågvagnarna. Tågets slutdestination var Auschwitz och Lilis farmor åkte iväg utan någon mat i magen. Trots att fångarna staplades på varandra fick långt ifrån alla plats på tåget och Lili, hennes mor och tre systrar kom inte med den första transporten. Men ett par veckor senare var det deras tur. Lili formar en kvadrat, max 20 gånger 20 centimeter, med sina vita härdade händer på bordet. – Så liten plats hade jag i vagnen. Tyskarna kastade in folk. De visste vilket öde som väntade oss och brydde sig inte Porträtt ~ 51 ~

om hur vi hade det. Det enda viktiga var att vi kom fram så fort som möjligt. Men alla kom inte levande till Auschwitz. Många var svaga efter tiden i gettot och eftersom det inte fanns något vatten orkade inte de allra sjukaste den svåra resan. I två dygn satt de instängda. Förhållandena var groteska, vagnen stank av avföring och död, men Lili ser ändå tillbaka på resan som en tid fylld av kärlek. Under färden gjorde hon nämligen inget annat än att hålla sin mamma i handen. – Jag var så ledsen, och ville vara vän med min mamma. Jag förlät henne för allt. Hon kunde inte rå för att vi var så fattiga och att hon var tvungen att skicka mig hemifrån till de elaka släktingarna. Men vi blev riktigt goda vänner där i vagnen och det är jag väldigt glad för. Vilket är ditt finaste minne av din familj? – Det är helgdagarna när hela familjen var samlad hemma och vi åt mat, bad och firade. Jag minns speciellt purimfesten två månader innan pappa dog. Han sjöng, dansade och skämtade med folk. Hela byn sörjde honom när han dog. Tror du att din familj är i himlen nu? – Nej, de är inte i himlen. Men de vilar skönt i sina gravar. De hade ingen lätt död någon av dem, men de har det skönt nu. De har det bättre än vad jag har det. När brittiska trupper stegade in i koncentrationslägret Bergen-Belsen i norra Tyskland den 15 april 1945 fanns cirka 60 000 fångar i lägret, och synen som mötte ockupationsstyrkan fick dem genast att rygga tillbaka och spy. Bara i mars hade 18 000 människor dött i lägret och överallt låg stora högar med lik. I de skitiga barackerna trängdes närmare 1 000 fångar på ett utrymme som max skulle rymma ett hundratal och många var så sjuka i fläck­ tyfus att de inte kunde röra sig. Platsen fick omedelbart namnet »Skräcklägret«. Lili, Rozsi och Magda hade anlänt till skräcklägret i november 1944 efter ett par månaders slavarbete i en tysk vapen­fabrik. Det var ett riskfyllt arbete och en natt skadade Lili armen. En av de kvinnliga fångvakterna såg att hon mådde dåligt och tog henne genast till sjukstugan. Idag tackar Lili henne för livet. – Hon hade ett hjärta av guld. Utan henne hade jag inte överlevt i vapenfabriken. Men den kvinnliga vakten var ett undantag. Efter bara ett par dagars återhämtning skickades Lili tillbaka till fabriken, men hon var svag och kunde inte utföra arbetet ordentligt. Pistolerna hon tillverkade fungerade inte och förmannen blev ilsken. Han skrek åt henne och slog henne blodig med knytnävarna.


– Sedan slängde han ner mig på golvet och började stampa på mig. Då trodde jag att jag skulle dö. Det var sådan fruktansvärd smärta. Men Lili överlevde misshandeln och tillsammans med sina systrar skickades hon till fots till Bergen-Belsen. Det var en påfrestande vandring och väl i lägret fick de utmattade systrarna ingen plats att vila på. I deras barack trängdes 800 fångar. Endast 25 av dem överlevde Förintelsen. Min lillasyster Magda låg på den hårda, kalla marken. Hon låg nästan naken. Hennes kropp var utmärglad och sönderslagen, hon frös och bad om vatten. »Szomjas vagyok, vizet kére – jag är törstig, ge mig vatten«. Jag och Rozsi satt vid hennes sida men vi hade inget vatten att ge henne. »Szomjas vagyok, vizet kére«. Det blev Magdas sista ord. Sedan orkade hennes kropp inte längre. Hon dog, sjutton år gammal, i Bergen-Belsen. Tre veckor före frigivningen. Vi hade ingenting att lägga över hennes kropp när hon dött. Ingen filt att skyla henne med. Hon bars ut ur baracken tillsammans med de femton, tjugo andra som också dog den dagen och kastades på likhögen utanför. Lili kavlar mödosamt upp den blåvita klänningen och stryker med fingrarna över det decimeterlånga ärret på vänsterarmen.

Psykologerna i Sverige lät operera bort nazisternas fångtatuering när Lili låg sjuk efter kriget. De trodde, naivt nog, att det skulle få henne att må bättre, att det skulle hjälpa henne att glömma. Men de verkliga ärren efter Förintelsen sitter inte i armen och trots att siffrorna inte längre syns är upplevelserna från nazisternas ondska för evigt fastetsade. Sedan systrarna Pavel anlände till Sverige med frihetens vita bussar i juni 1945 har Lili lidit av svåra psykiska besvär och legat långa perioder på sjukhus. Även om hon blev fysiskt befriad från koncentrations­ lägrens helvete lever de smärtsamma minnena av Förintelsen ännu kvar bakom de intensivt lysande bruna ögonen. Varför tror du att du överlevde Förintelsen? – Oj, jag vet inte riktigt. Men jag var stark redan vid födseln och så arbetade jag mycket när jag var ung. Sen har jag en mycket stark gudstro också. Jag har fått så mycket hjälp av Gud. Jag tackar Honom för allt som har gjort mig lycklig och allt som är bra nu. Varje dag ber jag för mina två pojkar och sju barnbarn. De ger mitt liv mening och skänker mig sådan stor lycka och kärlek. Texten är ett sammandrag av ett längre personporträtt som jag skrev i januari 2010. Är du intresserad av att läsa hela arbetet går det bra att maila mig på andre.vifothaas@gmail.com

Porträtt ~ 52 ~


förra verksamHetsåret så bjöd vi på doWntoWn Cairo, islamsk pUnk, syrianska Underkläder, aristokratin i dUbai, fredssamtal oCH vattensnaCk. nU Har vi minst lika spännande oCH engagerande föredrag oCH seminarier. välkomna till lUnd! läs mer om VÅrens HänDelser pÅ WWW.Cmes.lU.se

telefon 046-222 91 56 e-post info@cme.lu.se Hemsida www.cmes.lu.se


REKOMMENDERAT BOK

MUSIK

FILM

Svenska Skrivregler (2009) Språkrådet, Sverige

Up from below (2009) Edward Sharpe & the Magnetic Zeros, USA

Youth in Revolt (2010) Miguel Arteta, USA

TEXT SARA SILANDER

TEXT EVELINA SVENSSON

TEXT EVELINA SVENSSON

S

Ä

F

venska skrivregler kan bli din bästa vän när den första hemtentan dimper ner. Inte nog med att man ska läsa kurslitteratur och hitta bra källhänvisningar, språket är ytterligare en sak som man måste tänka på när man skriver hemtentor eller andra typer av skoluppgifter för den delen. Svenska skrivregler kan vara till god hjälp, den ger många bra svar på små frågor. »Hur används citattecken?« »Är Mellanöstern ett eller två ord?« »Ska förkortningar skrivas ut eller inte?« Du kan behöva en god vän när du sitter där och svettas med en tenta eller kanske filar på kandidat­ uppsatsen. Språkrådet som har satt samman Svenska skrivregler, är Sveriges officiella språkvårdsorgan och en del av Institutet för språk och folkminnen. Boken svarar inte bara på frågor som gäller akademiskt skrivande utan boken kan fortsätta att vara din vän efter din tid på högskolan, då tiden kanske är inne för att skriva CV:n och söka jobb.

r man till antalet lika stort som en mindre högstadieklass kanske man behöver ett långt och krångligt namn för att täcka upp alla viljor och tidigare konstellationer. Deras bohemiska framtoning är som tagen från Australiens surfmusikscen men skenet bedrar, även om de har sin största del åhörare i landet under, så kommer bandet från USA och Los Angeles. Låtarna på skivan Up from below som är deras första och enda har en otrolig stor bredd och det krävs en hel del lyssnande för att få en klar bild av bandet. Det är nog många som jag som håller låten Home varmast om hjärtat. Det unika fina soundet känns inte som det kommer från denna tid, men Edward Sharpe & the Magnetic Zeros är i allra högsta grad nutida.

Rekommenderat ~ 54 ~

ör att en film ska kännas perfekt i mina ögon måste det finnas något mer än en bra story, fina karaktärer eller bra skådespelare. Det måste finnas det där lilla extra – det där speciella bildspråket, de fina miljöerna och den rätta attityden. Därför gillar jag filmer som denna. Regissören från serien Six feet under, Miguel Arteta, har gjort en grym film av ett manus som kanske inte håller samma unika känsla. Mycket är även Michael Ceras förtjänst som spelar den ständiga underdogen men som i Youth in Revolt får prova på en tuffare sida. Visst handlar den om typiska tonårsproblem som bygger på traditionella stereotyper. Men det är med en insikt och glimten i ögat som jag kan bli lite avundsjuk på att ungdomsfilmerna när jag växte upp inte hade lika mycket stil och känsla.


FILM

FILM

BOK

The Wrestler (2008) Darren Aronofsky, USA

Who killed Nancy? (2009) Alan G Parker, Storbrittanien

Darling River (2010) Sara Stridsberg, Sverige

TEXT EVELINA MALTESON

TEXT EVELINA SVENSSON

TEXT Lina Andreasson

J

S

D

ag trodde att jag blivit utsatt för ett brutalt skämt då jag fick filmen The Wrestler utlånad av en kompis. Testosteron­s tinna ungkarlsrullar med svettiga muskler och pinsamt överkåt striptease är inte en filmgenre som brukar toppa min sevärda filmer-lista. The Wrestlers omslag skvallrade om att filmen var just av den karaktären. Dock fick de fina omdömena från DN och Filmkrönikan mig att slutligen lägga skivan i DVD-spelaren. Jag fick sannerligen dra mina fördomsfulla uppfattningar åt mig när jag slogs av det fruktansvärt rörande och äkta drama som rullade ut i vardagsrummet och tog min tillvaro i besittning. Mickey Rourke och Marisa Tomei gör i The Wrestler fantastiska tolkningar av huvudrollerna Randy och Cassidy. Randy är en avdankad wrestlingstjärna som efter en hjärtattack bestämmer sig för att försöka ta tag i sin trasiga tillvaro. Med obefintlig kontakt till sin dotter och livet utanför ringen går han en svår tid till mötes. På en strippklubb möter han strippan Cassidy. Mellan de båda föds en speciell relation med oväntade knytpunkter och oviss utgång. Jag rekommenderar The Wrestler från djupet av mitt filmhjärta till alla som vill se en känslomättad, rått äkta och väldigt vacker historia om svårigheten att hantera livet utanför ett personidentifierande yrke.

id Vicious. Nancy Spungen. Namn vi associerar med vildsint rock n’ roll och passion mixat med hårt leverne och en alldeles för tidig död. Men mördade verkligen 70-talets enfant terrible sin flickvän Nancy? Endast tjugo år gammal hittades hon död på deras hotellrum på legendariska Chelsea Hotel. Hög på heroin och knivskuren. Det hela blir direkt olustigt när Sid erkänner. Han står åtalad för mordet men hinner aldrig bli fälld. I dokumentären framträder anställda på hotellet och vänner och bekanta som bodde där samtidigt som paret. I deras historier framträder en helt annan historia än den som medierna målade ut. Vi får också veta bakgrunden till Sid Vicious, eller John Simon Ritchies som han från början hette, livsstil. En missbrukande mor och en frånvarande far skapade en destruktiv ung man, men med en galaktisk scennärvaro och bisarr karisma tog han och Sex Pistols sig till toppen och blev pionjärer inom punkrocken. Han träffade Nancy som hängde i samma kretsar och de blev oskiljaktiga. Enligt människorna omkring dem var Nancy den bärande kraften i förhållandet och under en tid även hans manager. De peppade varann och levde för dagen utan att stanna upp en sekund. Under dokumentärfilmens gång blir det synligt att Sid hade andra egenskaper än de som skapade den skurkimage han drog på sig. Han var en god vän, blyg och ömsint. Kanske var han och Nancy ett fall för olyckliga omständigheter eller så är det bara så att vissa människor är ämnade att dö unga.

Rekommenderat ~ 55 ~

arling river, är Sara Stridsbergs nya roman där kvinnan har huvudrollen och barnet den utsatta för den vuxnes misstag. Så fort jag öppnar upp Darling River, där en kvinna på omslaget håller en bild på en naken krälande kvinna upp ur en sjö, slungas jag direkt in i dessa kvinnors öden. Sara Stridsbergs sätt att leka med orden och forma meningar till något som känns så självklart är en fröjd för en litteraturälskare att läsa. Hon skriver rent, avskalat, ärligt och med en närvaro som får läsaren att för en stund tappa andan och fängslas med en nästan obeskrivligt njutningsfull känsla i dessa kvinnors spindelvävda öden. Lo och hennes pappa som susar förbi de brinnande skogarna om nätterna, Lo som låtsas sova i baksätet när pappan bjuder in främmande kvinnor i framsätet för att trösta sig med intima gester, Dolores Haze som är tagen ur Nabokovs roman Lolita vars öde är en kvinnas mardröm och aphonan i Jardin des Plantes som tvingas att leva ett liv som är lika främmande för en apa som för en människa i bur. Dessa kvinnors historier är både sorgliga och häpnansväckande intressanta och jag som läsare vill aldrig stänga igen boken, då jag känner ett visst ansvar för dessa kvinnor trots att deras öden redan är skrivna. Sara Stridsbergs roman kommer ut i rätt tid. Nu när deckarromanerna verkar ta över hela litteraturvärlden så känns det som att det inte finns så mycket kvar att välja på för oss som inte har lyckats blivit fängslade av deckarströmmen. Darling River, är en zuppfriskande roman i dagens litteraturvärld där Sara Stridsberg sätter författarspråket på prov då hon dominerar med sitt enkla men fängslande sätt att skriva.


FOTO EVELINA SVENSSON


27 MÅN

20 MÅN

13 MÅN

06 MÅN

29 ONS Spelning Mystery Jets (KB, Malmö) Stand Up Arj Barker (Flight of the Conchords) (Babel, Malmö)

Film De röda skorna (Spegeln, Malmö)

30 TOR

Spelning Circle (Inkonst, Malmö)

Spelning Thus:Owls (Inkonst, Malmö)

Film Beröringen (Sv.) (Spegeln, Malmö)

28 TIS

23 TOR

22 ONS

Film Nénette och Boni (Spegeln, Malmö) Spelning Docenterna (Babel, Malmö)

Musikal Monty Python’s Spamalot (Nöjesteatern, Malmö) Musikal Vart tog alla hundarna vägen (Victoriateatern, Malmö)

Dans XPSD (Inkonst, Malmö)

26 SÖN

19 SÖN

Event Föreningarnas dag (Folkets Park, Malmö) Spelning Akiliko (Kong, Malmö)

12 SÖN

05 SÖN

KB www.kulturbolaget.se Inkonst www.inkonst.com Babel www.babelmalmo.se Debaser www.debaser.se Kong www.kong.nu Bondoni www.bondoni.se Spegeln www.cinemateket.se Victoriateatern www.victoria.se Nöjesteatern www.nojesteatern.se Malmö Opera www.malmoopera.se Folkets Park www.malmofolketspark.se Tangopalatset www.tangopalatset.se Utkanten www.utkanten.net Skånes Dansteater www.skanesdansteater.se

25 LÖR

Film Beau travail (Spegeln, Malmö) Klubb Pogo (Bondoni, Malmö)

18 LÖR

Film Goda män, goda kvinnor (Spegeln, Malmö) Klubb Club Hepcat - Just Swing It (Tangopalatset, Malmö)

24 FRE

Scen Zoembient (Inkonst, Malmö)

Spelning Mikael Wiehe (Victoriateatern, Malmö)

Spelning NEU! (KB, Malmö)

Film Jag är inte sömnig (Fr.) (Spegeln, Malmö)

21 TIS

17 FRE

16 TOR

Spelning Hundhuvet (Utkanten, Malmö)

15 ONS

Utomhusföreställning Dockplats 2010 (Skånes Dansteater, Malmö) Spelning Francis Rossi (Status Quo) (KB, Malmö)

Spelning Julia Kent (Inkonst, Malmö) Spelning Röster från Biri (Kong, Malmö)

Film En Byråkrats död (Fr.) (Spegeln, Malmö)

11 LÖR

Film Kanonfotografen (Spegeln, Malmö) Spelning New Young Pony Club (Debaser, Malmö)

Klubb First Class Riot (KB, Malmö) Klubb Ideal rythm ritual (Inkonst, Malmö)

10 FRE

04 LÖR

03 FRE

14 TIS

09 TOR

08 ONS

Klubb Nine Pound Hammer (Debaser, Malmö)

Spelning Canned Heat (KB, Malmö) Scen Singin’ In the Rain (Malmö Opera, Malmö)

07 TIS

02 TOR

01 ONS

SEPTEMBER Mahskarakalendern


stor när du

Kåren är känner dig liten

För många studenter är utbildningen ingen solskenshistoria utan lika delar arbete och krångel. Vi kan berätta om dina rättigheter och hjälpa dig om du hamnar i trubbel.

engagerad

Kåren är när du inte kan vara det

Studenterna på en högskola har rätt till inflytande över allt som kan påverka oss. Därför är studenter med och röstar i alla beslutande organ på högskolan och träffar även kommunen regelbundet. Vi för in studentperspektivet och medverkar till smartare beslut.

kul

Kåren ser till att du har även när du inte pluggar

Hundratals studenter jobbar på sin fritid med olika studentverksamheter och det finns massor av saker att engagera dig i och alla möjligheter att hitta på nya. Vi fixar också lokala rabatter så att du får pengar över till annat kul och ser till att du kan gå på roliga klubbar och intressanta seminarier.

Välj ditt medlemskap på karen.mah.se

Oavsett om du behöver hjälp med en knepig lärare, hitta en nattklubb eller veta var du kan micra lunchen, finns Kåren här för dig! Vad kan vi hjälpa dig med?

Vad gör Kåren? Kåren arbetar med utbildningsbevakning, studentinflytande och hjälper även studenter med olika saker som rör högskolan och studierna. Vi är representerade i alla beslutande organ på högskolan och ser till att studentperspektivet förs fram. Kåren ser också till att du har en härlig fritid! Vi samarbetar med organisationer och företag i Malmö så att du får lokala rabatter och kan gå på roliga klubbar och intressanta seminarier. Tveka inte att höra av dig till oss om du stöter på problem eller känner dig orättvist behandlad. På ditt område finns det studentombud som kan hjälpa dig och du kan även vända dig till kårreceptionen på första våningen i Kårhuset.

Varför ska jag vara medlem? I höst är första gången du kan välja om du vill vara medlem i Kåren. Vi kommer förstås att arbeta för dina rättigheter och din utbildning även i fortsättningen, oavsett om du är medlem eller inte. Men för att vi ska ha en stark röst är ditt medlemskap viktigt. Som medlem i Kåren får du förutom att bli representerad, även studentkortet samt gå på seminarier, klubbar och arbetsmarknadsdagar. Du får också lokala rabatter och sjysta erbjudanden. Att bli medlem kostar dig inte något, men du måste aktivt välja. Du kan även bli Bonusmedlem och betala 79 SEK per termin. Du får då tillgång till alla 9 föreningar inom Kåren, eller kan starta en egen, och får dessutom bättre pris eller gratis tillträde på Kårens alla aktiviteter. Du kommer utöver detta även att få ditt studentkort mycket snabbare.


Aktiviteter under introduktionen: Tisdag 24/8

Teambuildning

Onsdag 1/9

Onsdag 25/8 Stadsvandring

Torsdag 2/9 Kårens dag på Gäddan Maskerad

Torsdag 26/8 Grillkväll Fredag 27/8 5-kamp Lördag 28/8 Specialbrännboll Söndag 29/8 Filmkväll Måndag 30/8 Karaoke Tisdag 31/8 Onsdag 1/9

Klubbkväll

Strandlekar Kårens dag och introduktion på Orkanen

Fredag 3/9

Kårens dag på Kranen Comedy Night

Lördag 4/9

24-timmars-race

Måndag 6/9

Kårens dag på SUS

Onsdag 8/9

Jämställdhetskonferens

Kontakta Kåren: Kårordförande

Studentombud LUT

Studentombud KS

0707 577 562

amal.iman@karen.mah.se

daniel.wallinder@karen.mah.se

Vice kårordförande

Studentombud LUT

Studentombud KS

mithun.manojkumar@karen.mah.se

diego.alfaro@karen.mah.se

mahoney.mt@karen.mah.se

Studentombud CTS

Studentombud HS

lutfi.zuta@karen.mah.se

pooja.sharafi@karen.mah.se

Guido Guidos guido.guidos@karen.mah.se

Mithun Manojkumar

Amal Iman

Diego Alfaro

Lutfi Zuta

Daniel Wallinder

Mahoney Tasch

Pooja Sharafi

040 - 665 75 65 kansliet@karen.mah.se karen.mah.se facebook.com/StudentkarenMalmoe

Reportage ~ 59 ~


Vad får en student för 89 kr/mån?* · En slarvig lagning av ett cykeldäck · Ett par jeans på second hand · En biobiljett om någon ställer upp med 10 kr · En förrätt på en hyfsad restaurang · Sydsvenskan varje dag

Gå in på Sydsvenskan.se/studentpris

* Månadsgiro 89 kr/mån. Helår 899 kr. Priset gäller studenter vid universitet/ högskola i Skåne, boende i eget hushåll. Om du har några frågor, skicka e-post till kundservice@sydsvenskan.se eller ring 040-93 41 00.


Mahskara #62