Page 1

GRUNDSKOLA

Beskrivning av aktiviteten Vi är fyra lärare som deltagit i projektet och vi arbetar på Lindbergs skola. Den ligger ute på landet några mil öster om Varberg. Det är numera en F-9 skola med ca 400 elever. Under åren har vi tillsammans med kollegor varit engagerade i skolans arbete med att utveckla undervisningen i matematik. För några år sedan gick så gott som alla matematiklärarna hos oss en studiecirkel för att bygga upp en matematikverkstad eftersom vi under en längre tid strävat efter att få in fler representationsmodeller i matematikundervisningen. En viktig del var diskussionerna om varför, när och hur vi använder ett laborativt arbetssätt och därmed medvetet kan välja när vi använder läroboken och när vi använder andra verktyg, som IKT. Vi bildade också en utvecklingsgrupp i matematik så att arbetet skulle kunna fortsätta i detta forum. I samma veva blev vi utsedda att som en av de första skolorna i Varbergs kommun bli en ”en-till-en” skola. Det innebar att alla elever från åk 6 till åk 9 utrustades med varsin dator, en mac. I dag har vi också tillgång till ca 100 iPads, vilka vi inköpte de fyra första inom projektet. Redan vid ansökan om projektet hade vi valt grupperna för vårt arbete så att de representerade ett åldersspann från år 3 till år 9. Därmed kunde vi ha en progression i arbetet. Det var också dessa klasser som vi själva undervisade matematik i. Under projektet arbetade vi med elever i år 9, 5-6 och 3-4. Projektet genomfördes därför i en 3-4:a, två 5-6:or och i en 9:a. Syfte och mål Vårt syfte med projektet var att utveckla användandet av IKT undervisningen. Kan IKT bidra till att elevers förståelse för begrepp inom geometri förbättras och även kvalitén beskrivningar och kommunikation? Kan användandet matematikundervisningen bidra till att elever visar större engagemang?

i matematikmatematiska på elevers av IKT i intresse och

Vi hade i starten av projektet både ett kortsiktigt och ett långsiktigt mål. Det kortsiktiga var att vi skulle lära oss att använda digitala verktyg på ett didaktiskt genomtänkt sätt. Vårt långsiktiga mål innebar att användandet av IKT skulle bli ett permanent inslag i matematikundervisningen. Vi ville föra in fler representationsformer i undervisningen så att vi ökar intresset, motivationen och förståelsen för alla elever. Genomförandet Vi utgick ifrån de begrepp som vi bedömde att eleverna i år 9 behövde kunna för att klara alla nivåerna i kunskapskraven i dessa moment av geometrin. Därefter kunde vi se vad som behövde grundas i år 5-6 och i år 3-4. Vid planeringen av lektioner utgick vi också från läroplanens centrala innehåll och kunskapskraven i lgr 11. Eleverna arbetade med begrepp för att kunna beskriva och definiera olika geometriska figurer och begreppen area, omkrets och volym. Viktigt för oss var att eleverna alltid skulle arbeta i grupp eller i par för att stimulera kommunikationen och förhoppningsvis genom resonemang och argumentering tillsammans bygga ny kunskap.


Arbetet i år 9 Vi började med att ge eleverna i nian ett uppdrag; att rita kommunens nya simhall där bassängerna skulle ha olika former av geometriska figurer. Reningsverket kunde bara rena ett bestämt antal liter vatten, så det blev begränsningen. Eleverna ritade sina förslag till ny simhall i programmet ”SketchUp” http://www.sketchup.com/. Matematikinnehållet var volym, volymberäkning och olika geometriska figurer och deras egenskaper. Engagemanget och intresset var uppenbart. I samband med detta tittade de också på hur man i konsten och i arkitekturen använt sig av geometriska figurer. Nästa uppgift var att de skulle utifrån en given geometrisk 3-D figur spela in en informationsfilm, där de skulle beskriva sin figur med hjälp av geometriska begrepp och visa hur man beräknar volymen och begränsningsarea. Sedan skulle eleverna ta del av varandras filmer för att lära sig om andra geometriska figurer. Det gemensamma för alla filmerna var att de arbetade med samma grundbegrepp. Länk till Youtube: http://www.youtube.com/watch? v=9PyYZ03uHNc

Länk till Lindbergs Youtube kanal: http://www.youtube.com/user/Li ndbergMatematik/videos

Filmerna gjordes i iMovie. Det gjordes även en skärminspelning (screencast) via smartboarden där eleverna förklarade konstruktionen av sin figur. Filmerna lades sedan ut på vår Youtube-kanal, På så vis kommunicerade de också med omvärlden och kunde få andras kommentarer på sitt arbete. Arbetet i 5-6:or Vi har arbetat med programmet Geogebra i 5-6:an. De har med hjälp av programmet kommit fram till och visat hur man räknar ut triangelns area. De har också löst problem med area och omkrets med hjälp av programmet. Länk: http://www.youtube.com/watch? v=NRIQPD4wYVE

Länk youtube: http://www.youtube.com/watch? v=atpQLX_qO6U

5-6:orna har också arbetat med geometriska figurer, deras egenskaper och inbördes relationer. De har dokumenterat detta genom att spela in filmer med hjälp av iMovie. Dessa filmer lades ut på en speciell YouTube-kanal med namnet ”Lindbergmatematik”.


Tanken med kanalen är att fler ska kunna ta del av vårt arbete och att eleverna kan lära av varandras filmer. 5-6 har i grupper fått arbeta med skala där de möblerade ett rum skalenligt och med en fastlagd budget. Diskussionerna spelades in med webverktyget Vocaroo. Länk www.vocaroo.com Arbetet i 3-4:an 3-4:an har arbetat med geometriska figurer, begrepp och egenskaper i Note-book-programmet och presenterat detta på Smartboarden. De har också arbetat med att sortera geometriska figurer på Smartboarden och med vinklar i programmet webmagistern. De har också arbetat med klockan både på smartboard och iPad.

http://www.webbmagistern.se/matte.html


Program vi använt oss av: De program vi använt oss av är; iMovie, SketchUp, Geogebra, Notebook (Smartboardens program), Webbmagistern, inspelningsprogrammet Vokaroo och skärminspelning i QuickTime Player. Vi har även tittat på programmet ”Floorplanner”. Resultat Det gick inte att ta fel på engagemanget hos eleverna när vi satte igång projektet. Eleverna kastade sig över uppgifterna och visade både kreativitet och intresse. Utvärderingarna visade också att de flesta eleverna tyckte att arbetet varit roligt och engagerande och att de lärt sig snabbare än med andra traditionella arbetssätt som t ex med läroboken. Eleverna anser att de fått träna sig i att använda begrepp och redogöra för tillvägagångssätt. De tycker också att de tränat sig i att kommunicera begrepp och argumentera. En av de svagare eleverna framförde att faran är när man arbetar i par att den ena blir sittande och den andra eleven gör arbetet. Denna elev framförde tydligt att för hennes lärande är lärarens förklaringar viktiga. Vi har också gjort ett test där elever från projektet och en kontrollgrupp varit med. Det visar sig att elever som deltagit i projektet använder sig av fler begrepp när de ska beskriva och särskilja geometriska figurer. Man kan se att projektets elever har större kunskap om begrepp. De är mer precisa i sina beskrivningar och vet vad de ska ”titta” efter. Vi kan se att resultaten för geometridelen i 2012 års nationella prov, för både sexorna och treorna, var mycket bra. I den muntliga delen i geometri för niorna, visade de att de kunde resonera kring begreppen på ett adekvat sätt. Våra erfarenheter Vårt arbete visade att arbetet med digitala läromedel varken är självinstruerande eller självrättande. Vi pedagoger behövdes i samma utsträckning som under mer traditionella arbetsformer, till och med mer under vissa delar av arbetet. Men lärandeaktiviteten blev annorlunda där det ställdes andra didaktiska krav på oss. Dels att strukturera arbetsgången och göra matematikinnehållet mycket tydligare än när elever t.ex. arbetar i


lärobok, som i sig redan har en struktur och ett matematikinnehåll. Dels att verkligen tänka igenom uppgiften och designa den. Vi kan se att arbetet med digitala läromedel ställer andra krav på oss som pedagoger men det innebär inte att vi kan lägga mindre tid till planering, genomförande, utvärdering eller uppföljning. Däremot kan vi se att IKT-verktyget bidrog till ett mer elevaktivt arbetssätt vilket innebar ett större engagemang och intresse hos eleverna. Det underlättar om man som pedagog prövat det aktuella programmet eller appen man ska arbeta med och det ger helt klart en tidsvinst i arbetet med en del program (te x Geogebra och iMovie). Framför allt hur man sparar olika arbeten är bra om pedagogen är insatt i. Vi använde oss av elever som satte sig in i programmen och sedan kunde instruera andra elever och klasser. Det vi sett i vårt arbete var att eleverna arbetade mer engagerat, lugnt och intresserat. IKT bidrog till att individualisera arbetet på så sätt att alla elever fått chans till att träna begreppen och kommunicera. Eleverna blev medvetna om vad de kunde och inte kunde uttrycka vid t ex filminspelning. De begärde då hjälp genom att fråga hur de skulle uttrycka sig. På så vis lärde de sig nya begrepp och kunde kommunicera med en högre kvalité vilket stärkte deras självförtroende. Fler elever deltog mer aktivt i samtalen och resonemangen än vanligtvis under lektionerna. Att spela in film eller skärminspelningar gav tillfälle för eleverna att kunna ändra tills de blev nöjda och på så sätt blev också lärandeprocessen synlig, både för dem själva och för oss lärare. Alla eleverna fick respons utifrån sin nivå. Förutsättningen för att det pedagogiska arbetet ska fungera och bli bra är att tekniken fungerar. Ibland blev det mer tekniskt arbete än ämnesarbete. Detta upplevde vi alla fyra lärare som ett stressmoment. Det var också stressande att inte ha tillräckligt med förberedelsetid för att iordningsställa det tekniska. Det är ytterligare ett arbetsmoment för pedagogerna som tillkommer i arbetet med IKT. Det påverkade även elevernas lärande dels genom att lektionstid inte utnyttjades särskilt effektivt dels att de blev frustrerade när de inte kom igång med sitt arbete eftersom de, liksom vi, var ivriga och engagerade. Ett nytt arbetssätt måste få ta tid för att man ska kunna förändra sin undervisning. Detta är viktigt att ta ha med sig. Vi valde att lägga tid i projektet till att träffas en gång i veckan för att kunna planera och reflektera över matematikundervisningen. Detta var ett otroligt värdefullt samarbete mellan oss fyra lärare. Att tillsammans få reflektera och planera tror vi är en förutsättning för att bedriva utvecklingsarbete. Om oss niklas.andersson@varberg.se jenny.tyrbo@varberg.se annika.pettersson@varberg.se elisabeth.persson2@varberg.se

Doc 12  
Advertisement