Issuu on Google+

U

FOTOGRAF MAJA BRAND 0735 91 65 56 // chefen@majabrand.se


nummer 7/8 juli 2012

glAD

handelsnytt.se

MedleMstidning för handelsanställdas förbund

sommar!

17 Aktuellt

proCent i provision för frisörer s  6 selecta vill inte löneförhandla s 7 lätt bli lUrAD soM inhyrD s 4 lugna dagar på facklig pärla s 14

boktips  ⁄⁄  kryss  ⁄⁄  profilen

Jenny och Tamara bäst på unga möten fACkets iDÉstipenDiUM gick till bus och flitigt skolbesökande. s 10 mikael strömberg: ... var snälla mot er själva, gör det som känns bra och var nöjda. s 9

. Bristfällig närvaro, ringa ansträngningar eller stenhårt pluggande, botten - eller toppbetyg avgör inte vilka ni är som personer.

Aktuellt

Deltidares framtid avgörs av AD-domar s8


månad

DITT FACKLIGA MEDLEMSMAGASIN NR 5/2010

bildreportage

Vinjettrubrik V1 inn

Digitalka ! me biljetter ra, Peace & till lovef e s t iv a vinjetrubrik 3 len dokument

Vinjettrubrik 2

da granskar

Det omöjliga

13 5

BILSTÖDET

tips för bilsemester rubrik 2 Våga Vägra xxxxxxxxx motorVäg!

18

rubrik 2 xxxxxxx Tillbaka

till dåtiden

rubrik 3 a i Lesjöfors xxxxxxxxx rubrik 3b ihjäl jan kördes

första dagen på jobbet

Rubrik 4a rubrik 4b

dokument

Rubrik 4a

xxxxx rubrik 1b tV-hjälte i familjen annorlunda xxxxxx

Vinjettrubrik 1 xxxxxxxxxxxxxxx jobbakuten

Vinjettrubrik 2 Jörgen Johansson blev xxxxxxxxxxxx krönika

Vinjettrubrik 3 xxxxxxxxxxxxxx

Susanna Alakoski

Här är BÄSTA Så funkar skiftnycklarna Ingen vinnernr påx/2007 våldtäkt medlemsmagasin Sektionspuff i bottenbalk xxxxxxxx ditt nya avtal


Travtr채naren Ulrika KOMMUNALARBETAREN


Travtr채naren Ulrika KOMMUNALARBETAREN


På jobbet

Ulrika: ”Hästarna blir s Hon är ingen ridskoletjej. Men första gången hon gick in i ett travstall fick hon en varm känsla och blev kvar. Efter två skallfrakturer, en krossad näsa och en punkterad lunga är det ändå i stallet och i sulkyn bakom hästen som hästskötaren Ulrika Klang vill vara. – Redan när jag låg på i n t e n s i ve n UPPLANDS VÄSBY sa jag att jag STOCKHOLM måste till stallet. Det var inte plikten gentemot hennes fyra passhästar som fick Ulrika Klang, eller Ullis, att säga så efter en skallbasfraktur. Hon ville tillbaka. – Här vill man inte vara sjukskriven, här vill vi jobba. Ullis har aldrig varit rädd, men efter att hon slagit i huvudet så illa använder alla hästskötarna hjälm när de kör sina hästar. På den berömda travtränarens

Stig H Johanssons Alby gård i Upplands Väsby är Ullis en av 20 hästskötare. Hon har fyra hästar att ta hand om, så kallade passhästar, vilket är ovanligt få. Ägaren till de hästarna betalar mer för att skötaren ska kunna ge dem extra omsorg. De flesta hos Stig har sex passhästar. Enligt Svensk travsport är det vanligt med åtta passhästar, men enligt kollektivavtalet bör man inte ha fler än sex. En glad häst presterar bra på travbanan och kan dra in pengar till ägaren. Ullis uppgift är att hålla hästarna glada, friska och snygga. Hon sätter sulkyn bakom sin favorithäst Joyland Park och kör några varv på rundbanan. Det är en solig vårdag och idag har ”Jojje” bomull i öronen för att han ska ta det lite lugnare.

26

"Ibland skulle jag vilja vara vanlig, sätta på mig fina kläder och skor och åka och handla." ULLRIKA KLANG, HÄSTSKÖTARE

Två gånger i veckan är schemat späckat för både hästar och skötare då de ska träna fortkörning. Stig lägger upp träningen för de 130 hästarna. Sådana dagar är stressiga och Ullis kommer till stallet kvart över fem på morgonen i stället för klockan sju, utan att få mer betalt. Ulrika Klang har två barn. Det är ovanligt i hennes yrke eftersom det blir många och sena resor till tävlingar. – Många skaffar sambo och barn, men det är nog ovanligt att de kommer tillbaka, säger Ullis. Hennes sambo är oftast den som vabbar. Annars tycker Ullis att arbetstiderna är mycket bra, ordinarie tid är sju till fyra. Hon jobbar sex dagar i veckan, två av dem är halvdagar. För tio år sedan jobbade Ullis i många år hos en liten travtränare, där hon var den enda anställda. Hon jobbade sju dagar i veckan, hade knappt någon semester och skötte 15-20 hästar. Nu förstår hon inte hur hon orkade, men då var det inget konstigt. – Jag skulle inte säga till mina barn att de inte får jobba med hästar, men jag skulle hellre se att de valde något annat. Jag har inte ångrat mig, det är ett jätteroligt jobb, men det är jättetungt. Ullis har hela tiden varit med i facket, kanske för att hon började sin karriär i barnomsorgen, men hon vet inte varför hon egentligen ska vara med. Här är bara tre hästskötare med i Kommunal.

ID. Ulrika Klang Ålder: 39. Bor: I Märsta. Familj: Två döttrar och en sambo. Lön: Nästan 21 000 i grundlön. År i yrket: 18.

– Jag har inte råd, säger kollegan Pernilla Burkhard i lunchrummet. Jag lägger hellre de pengarna på annat. Kuskar och travtränare är oftast män. Däremot är de flesta hästskötare kvinnor. – Det är svårt att slå sig fram om man inte har en pappa som är tränare. Särskilt som tjej, man måste vara ganska tuff, säger Carina Söderlund, en annan kollega. I sin egen del av stallet tar Ul-

lis ut hästarna en efter en och borstar dem noggrant. Hon stannar upp, tänker efter, och säger: – Ibland skulle jag vilja vara vanlig, sätta på mig fina kläder och skor och åka och handla. Eller ha lösnaglar. Här är man aldrig fin. Man åker hit i jeans och blir smutsig. – Men man får tillbaka så mycket också. Hästarna blir som ens barn, säger Ullis och drar borsten genom varmblodet Joyland Parks svarta man.

Cecilia Alstermark

cecilia.alstermark@ka.se KOMMUNALARBETAREN l 9/12


Fokus: Hästskötare i trav

som ens barn”

FAKTA. Arbetsgivaren Stig H Johansson l Han har vunnit åtskilliga lopp och betraktas som en av de största travtränare och kuskar. l Har 24 anställda hästskötare (efter uppsägningarna). 20 av dem är på Alby gård. Två hästskötare är män, resten är kvinnor. l År 2011 körde hans hästar in 22 126 590 kr. 2010 omsatte företaget drygt 30 milj kr och gick med 1,2 milj i förlust.

FAKTA. Travsport l Cirka 20 000 aktiva travhästar tränas i Sverige. Tillsammans med Frankrike och USA är Sverige störst inom travsport. l Det finns runt 400 professionella travtränare i Sverige. l Hos proffstränarna jobbar runt 1 000 anställda hästskötare. l Bland A-tränare inom trav och galopp är 85 procent män. Men i hela hästbranchen är två av tre hästhållare kvinnor. Källa: Svensk travsport.

740 …miljoner kronor delades ut i prispengar från travet 2010, vilket var nytt rekord.

FAKTA. Hästjobb

HÄSTAR HELA LIVET. Det har alltid varit hästar för Ulrika Klang. Som barn gick hon i ridskola, och i högstadiet följde hon med en kompis till ett travstall. Först var det en hobby att hjälpa till med hästarna, sedan blev det hennes yrke.

FOTO: MAJA BRAND

KOMMUNALARBETAREN l 9/12

l 24 100 personer i Sverige arbetar i näringsverksamhet med häst. l Det motsvarar 10 500 årsarbeten. Personer som arbetar ideellt är inte medräknade. l Var fjärde A-tränare har planer på att anställa fler de närmaste åren. l Kommunal har 1 190 medlemmar inom hästsport. Man vet inte hur många av dem som jobbar hos travtränare. l Kommunalare i hästsport finns också på travbanor, ridskolor och hos tävlingsryttare inom galopp, hoppning och dressyr. l Kommunal har kollektivavtal med Almega och Arbetsgivaralliansen. Källor: Jordbruksverkets rapport Hästhållning i Sverige 2010 och Kommunal.

27

››


Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt LÄRARNAS TIDNING


Intervjun. Han hade dyslexi och utreddes för särskola. Nu vill Jonas Sjöstedt (V) avskaffa det fria skolvalet. »Skolan ska vara en mötesplats för alla elever.«

»Vi går till val på förbud mot vinster« det spartanskt inredda rummet under taket i riksdagens östra hus pryds väggarna av en anslagstavla med antikärnkraftsmärken på olika språk, tvillingarnas första sparkdräkter bakom glas och ram och en amerikansk flagga. Jonas Sjöstedt beskriver sig som en grön feministisk reformsocialist. Han ser snäll ut, kallpratar inte i onödan och verkar nästan blyg. Men orden och skärpan bryter fram när vi börjar prata om Skolverkets rapport »Likvärdig utbildning i svensk grundskola« och forskningsprojektet »Den svenska skolans nya geografi«. Båda drar slutsatsen att det fria skolvalet minskat likvärdigheten. Framför allt i storstadsområdena har vi fått skolor med högpresterare och flickor å ena sidan, pojkar och lågpresterare å den andra.

I

Varför vill inte Vänsterpartiet att folk ska få välja skola åt sina barn? — Vi tycker att det finns ett egenvärde i att skolan är en mötesplats för elever med olika ekonomisk bakgrund, med olika utbildningsnivå på föräldrarna och svensk respektive utländsk bakgrund. Därför ska det normala vara att man går i den skola som ligger närmast ens bostad. Ett barn som har särskilda behov eller som absolut vill gå en speciell inriktning måste dock kunna söka sig någon annanstans. Så ni vill avskaffa det fria skolvalet? — Ja, vi är emot det som det ser ut i dag. Hela synen att man gick i skolan i kvarteret och förväntade sig att den skulle vara bra är uppbruten till följd av skolval, privatiseringar och ökande kvalitetsskillnader. Lite grann är vi på väg mot hur det är i USA, där jag bodde i några år.

Vänsterpartiet Vill …

R ta bort alla

graderade betyg och ersätta dem med ett intyg/omdöme i slutet av årskurs nio. R ge kommunerna ett veto vid etablering av nya friskolor. R låta eleverna påverka de beslut som skolan fattar. i höst Börjar partiet revidera sitt utbildningspolitiska program. I det nya programmet, som ska vara klart i god tid före nästa val, ska man presentera hur ett återförstatligande av skolan ska gå till och hur ett vinstförbud ska se ut.

Det är du själv ett exempel på? — Ja, jag var en väldigt medioker elev, hade dyslexi och fick göra speciella test för att man skulle avgöra om jag skulle gå i särskola eller vanlig skola. Det blev vanlig och när jag var nio lossnade det och jag lärde mig läsa. Jag tror att det var bra för mig att gå i en klass där det både fanns de som hade svårigheter och de som var jätteframåt som jag kunde inspireras av. Många hävdar att föräldrar har vant sig vid att välja och att det därför inte går att backa utvecklingen. Vad tänker du om det? — Jag förstår logiken, det handlar ju om ens roll som förälder och även jag har trycket på mig att se till att mitt barn hamnar i en bra förskola och skola. Ju längre det fria skolvalet pågår, desto mer präglas vi av det här sättet att tänka. — Man ska också veta att det finns mycket stora kommersiella intressen i branschen. Det är klart att riskkapitalbolagen sänder ut sina anhängare för att argumentera för sin sak. Ni var med och genomdrev kommunaliseringen. Nu vill ni återförstatliga skolan. Hur då? — Vi är inte exakt säkra på hur det ska gå till, det ska vi fundera på väldigt noga. Men det handlar om finansieringen och ansvaret för kvaliteten. Är det verkligen någon garanti för höjd kvalitet att staten går in? — Näe, men ett möjligt verktyg. Man kan skaffa ett fastare grepp om resursfrågor och personalpolitik, fördela utbildningsplatser och sånt.

Men vad säger du till valfrihetens försvarare som anser att skolvalet är en möjlighet att bryta boendesegregationens grepp?

Enligt Lärarförbundet skulle ett återförstatligande bli väldigt dyrt och ta mycket tid och kraft i anspråk. Vad säger du om det?

— De kan naturligtvis ha rätt på individnivå ibland, det bestrider jag inte. Men vi har ansvar för utbildningen som ett system och där visar forskningen att de har fel. Den huvudsakliga trenden är att elever från priviligierade hem väljer bort andra elever som klasskamrater, och det är motsatsen till att bryta upp social segregering. — Dessutom pekar forskningen på att elevblandning gör att de bättre drar med de svagare vilket leder till högre kunskaper generellt.

— Jag kan förstå att det finns en trötthet på stora skolreformer men vi måste få instrument för att garantera likvärdigheten. Detta ska göras långsiktigt, väl genomtänkt och i dialog med fackliga organisationer. Det ska inte bli som med lärarlegitimationen som trummats igenom så snabbt att det inte funkar som det var tänkt. Ni är ensamma om att helt vilja förbjuda vinster i den skattefinansierade skolan. Hur ska ett förbud se ut? — Vi tittar på flera modeller, bland annat

14

Lärarnas tidning. Nr 10—11/12

Norges. Man kan till exempel lagstifta om att en skola inte får skolpengen om den har vinstuttag. Det drabbar framför allt stora skolkoncerner. Väljer de att vara kvar och återinvestera alla pengar får de göra det. Men sannolikt kommer de inte att vara så intresserade av detta och många skolor återgår då till kommunen/staten. Så det är inte så att friskolor ska förbjudas helt och hållet? — Nej, de som driver skolor för att de har en pedagogisk idé, personalkooperativ och byaskolor kommer inte att beröras av detta. Men hur ska ni kunna enas med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som anser att det räcker att villkora vinstuttagen med kvalitet och skrivningar om att vinst inte får vara syftet med verksamheten? — Vi vet att det finns en debatt inom S och MP och jag är övertygad om att vår åsikt har gehör långt utanför vårt parti, till och med på den borgerliga sidan. Vi kommer att göra vinstförbud i välfärden till en valfråga och ju starkare vi blir desto större chans har vi att driva igenom det. Vad anser du om lärarfackens krav på att lärarnas löner måste upp i förhållande till andra gruppers? — Jag ställer upp på det resonemanget. En orsak till att vi ger lite mer till skolan är att vi tycker det är viktigt med bra och motiverade lärare. Det är rimligt att de får mer betalt. Men tycker Vänsterpartiet verkligen att lärare är värda mer än exempelvis Kommunals barnskötare? — Man kan säga så här: stora grupper, framför allt bland kvinnodominerade yrken, släpar efter — sjuksköterskor, undersköterskor, bibliotekarier och lärare. Man kan se det som en feministisk fråga där lärarna är en grupp, men inte den enda. † KariN LiNDgrEN karin.lindgren@lararforbundet.se


»Vår åsikt om vinster har gehör till och med på den borgerliga sidan.«

bILd: MaJa braNd

in pÅ liVet jonas sjöstedt

aktuell Partiledare

för Vänsterpartiet sedan januari. Ålder 47. Bakgrund Tvåårig social linje på gymnasiet. Montör på Volvo. Gick med i Kommunistisk ungdom vid 13, i VPK vid 18. Ledamot i Europaparlamentet 1995–2006. Hemma-

man och deckarförfattare i New York i några år. I riksdagen sedan 2010 för Västerbottens län. Familj Fru som är diplomat. En pojke och en flicka på fyra år. 23-årig dotter i ett tidigare äktenskap. Bor Lägenhet på Östermalm i Stockholm. Stuga i Umeå.

Åker längdskidor, reser, lagar mat.

pÅ Fritiden

personlig pryl

Financial Times. »Jag e-prenumererar och läser den med stor behållning. Tidningen speglar hur

den ekonomiska makten tänker och vilken information den behöver med en befriande avsaknad av hyckleri och politik. det är viktigt att veta som marxist.«

Lärarnas tidning. Nr 10—11/12

15


Mikaela Valtersson, vice VD på Kunskapsskolan LÄRARNAS TIDNING


Intervjun. Efter 13 år som MP-politiker är Mikaela Valtersson nu vice vd för Kunskapsskolan. Hon ser ingen anledning att förbjuda vinst i friskolor.

Vinst inget hinder i Valterssons värld et är bara några veckor sedan Mikaela Valtersson flyttade in i sitt glasade kontorsrum i Hammarby sjöstad strax söder om Söder i Stockholm. Inredning är ett stort intresse och hon har redan satt sin prägel i form av en vackert dekorerad orkidé på fönsterbrädan och prydligt märkta dokumentsamlare i bokhyllan. Gymnasielärare, skolpolitiker — både i hemkommunen Upplands Väsby och i riksdagen — och i flera år ledamot i styrelsen för lärarutbildningen i Stockholm. Mikaela Valtersson kan skolfrågor. Men sedan avhoppet från politiken i somras, efter en förlorad kamp om språkrörsposten inom Miljöpartiet, befinner hon sig nu på en annan planhalva — i näringslivet. Och hon medger att jobbet som vice vd för ett av Sveriges största friskoleföretag känns omtumlande. — Men kul. Jag är sugen på att lära något nytt, det här är en helt annan värld, säger hon.

D

Något som diskuterats flitigt inom Miljöpar-

tiet är frågan om vinster i fristående skolor. I maj gick kongressen emot partistyrelsen och drev igenom ett förslag som innebär att skolverksamhet inte ska få drivas i vinstsyfte. Socialdemokraterna tycks nu vara inne på samma linje och frågan kommer med stor sannolikhet att beröras i den parlamentariska utredning om fristående skolor som just tillsatts. Dina gamla kolleger i Miljöpartiet diskuterar just nu hur kongressbeslutet ska tolkas. Vad tror du att de kommer fram till? — Jag hoppas att man fortsätter att stå upp som försvarare av en stor mångfald. Vad tycker du, ska fristående förskolor och skolor få ta ut vinst? — Ja, jag tycker inte att man ska ha några restriktioner för det. För mig är inte vinsten huvudfrågan. Det viktigaste är att skolan drivs med ett stort engagemang och att det finns en vilja att skapa en bra skola. Om det finns ser jag inga problem varken med att gå med vinst eller att ta ut vinst. Är det rimligt att man kan göra vinster i skattefinansierade verksamheter? — Jag tycker inte att man ska utgå från att kostnaden per elev i den kommunala skolan är någon slags norm och allt annat är avvikelser. Jag tycker att vi ska fokusera mycket mer på att hitta bra kvalitetskriterier och följa upp med sanktioner om man inte följer dem.

12

Lärarnas tidning. Nr 20/11

kuNskapsskolaN

R Startade de

första skolorna år 2000. Driver i dag 24 grundskolor, åtta gymnasieskolor, en resursskola och två kunskapsgårdar. Har 800 medarbetare och cirka 10 000 elever. R Kunskapsskolan i Sverige AB ägs i sin tur av moderbolaget Kunskapsskolan Education Sweden AB. Största ägare av moderbolaget är Peje Emilsson (63 procent) och Investor (33 procent). R Moderbolaget äger också företag som driver två skolor i England och en nystartad skola i USA. R Enligt företagets hemsida återinvesteras bolagets vinster i verksamheten.

Kan inte skolan bli ännu bättre om man återinvesterar vinsterna? — Absolut. Det finns ett stort värde i att återinvestera i verksamheten och jag tycker att det också ska vara gynnsamt att göra det och att tänka långsiktigt. Men det betyder inte att man måste förbjuda vinster helt. Att stoppa vinstuttag och att reglera vilka typer av bolag som får äga skolor och hur de skaffar sitt kapital gynnar inte skolutvecklingen. De senaste åren har vinstdrivna friskolor ökat i antal jämfört med idéburna. Hur ser du på att stora koncerner köper upp mindre skolor i allt högre utsträckning? — Vad är problemet med stora koncerner? Jag har inte sett några studier som visar att stora koncerner är lika med dålig kvalitet. Tvärtom finns det många fördelar med att vara stor och det är ett av skälen till att jag tackade ja till att jobba här. Vi kan ha ett bättre kvalitetsarbete och program för fortbildning. — I förra veckan var jag med när Kunskapsskolan samlade alla rektorer för att borra i bedömning och betygsättning till exempel. Vi hade externa föreläsare och gemensamma diskussioner. Sådant har man inte samma möjligheter till om man är en liten enhet. Kan samhället ha något att vinna på att stötta de idéburna skolorna där motiven är andra än rent ekonomiska? — Det beror på vad man menar med att stötta. Jag tycker att det ska finnas en stor mångfald och min utgångspunkt är att det ska finnas förutsättningar att verka på lika villkor, oavsett huvudman. Hur ser du på att riskkapitalbolag äger skolor? — Än ser jag ingen anledning att begränsa det, men jag har inte helt tagit ställning än. På ett sätt är det bra att de som har kapital vill investera i välfärdssektorn i Sverige. Hellre det än i någon annan mer suspekt bransch. Ägandeformen ska inte begränsas. Däremot möjligheten till skatteplanering men det gäller oavsett om det är ett riskkapitalbolag eller inte. — Det blir ofta förenklat i debatten, riskkapitalbolag är ju inte de som tar ut vinst i störst utsträckning. De driver fram ett bra företag som de sedan säljer, det är då de gör sin vinst. Ska man kunna handla med elever och skolor som med vilken annan vara som helst? — Nej, det är inte vilken annan vara som helst,

det är därför vi ska ha väldigt ordentliga kvalitetskrav. Man kan inte konkurrera med dålig kvalitet i skolvärlden. Det kanske funkar något år men är skolan dålig är det faktiskt ingen som väljer att gå där. Med bra och tuffa kvalitetskrav rensar man ut de dåliga skolorna. Ett år är en lång tid för en elev. Vad säger du till dem som valde den dåliga skolan och kanske gick ett förlorat år? — Jag menar inte att det ska få finnas dåliga skolor. Redan när en skola får sitt tillstånd ska den vara ordentligt kontrollerad. Här kan både Skolinspektionen och kvalitetskriterierna bli bättre. Med det inte sagt att det aldrig kommer att finnas dåliga skolor, det kommer det tyvärr att göra, både friskolor och kommunala. Vad säger du om regeringens skolpolitik? — Även om jag ofta har varit motståndare till Jan Björklund politiskt ska han ha cred för att så konsekvent ha drivit skolfrågor. Ordning och reda och nationella prov är bra. Men delarna som rör katederundervisning är mindre bra. Jag tycker inte man ska detaljsyra undervisningen och börja prata om hur man lär ut och hur klassrumsituationen ska se ut. Vad skulle du göra som utbildningsminister? — Oj vad svårt. Ha ha ha, det borde jag ju ha tänkt mycket på, jag hade gärna blivit skolminister om vi vunnit valet. — Jag skulle satsa ännu mer på kunskapsuppföljningen. Dels genom att hitta bra sätt att jobba med elever som inte ligger så bra till och dels genom att stötta skolorna även från statligt håll, även om det i grunden är en kommunal uppgift. Jag skulle också fokusera på att hitta sätt att mäta kvalitet som inte styr för mycket men som gör att man kan rensa bort det som inte är bra. † UlriKa SUnDStröM ulrika.sundstrom@lararforbundet.se

lÄS MEr k

Miljöpartiet och Socialdemokraterna säger nej till uttag av vinster. Sid 6—7


»Vad är problemet med stora koncerner? BIlD: MAJA BrAnD

iN på livet mikaela valterssoN

ålder 44

år. och tre vuxna barn: 18, 21 och 25 år. aktuell Har precis tillträtt som vice vd för Kunskapsskolan där hon ska jobba med nyetableringar i Sverige och samhällskontakter. BakgruNd Gymnasielärare i Familj Man

samhällskunskap och historia. Aktiv inom Miljöpartiet, i riksdagen 2002—2011 bland annat som skolpolitisk talesperson, gruppledare och ekonomisk talesperson. gör på FritideN Konsthantverk, till exempel lera, akvarellmålning och scrapbooking. Just nu är det

smycken som gäller. Släktforskar i perioder. persoNlig pryl »Valet står mellan en runsten som visar mitt stora intresse för historia och de här armbanden som symboliserar min este-

tiska sida. Jag väljer armbanden.«

Lärarnas tidning. Nr 20/11

13


tidning

returaDress

Lärarnas

bild: maja brand

Pressgrannar AB 581 89 Linköping bilaga 2 selekt

Pelle Friman har sagt upp sig från lärartjänsten för att arbeta med projektet på heltid — i stort sett utan lön.

Förmedlar medpratare Sfi-läraren Pelle Friman ordnar möten mellan invandrare och svenskar en kyliga kvällen till trots svärmar turisterna kring Stockholms stadshus. Pelle Friman kommer ut ur byggnaden, direkt från ett möte med tjänstemännen på arbetsmarknadsförvaltningen. Det var ytterligare ett försök att ragga finansiering till hans förening Internationella Bekantskaper, som syftar till att främja kontakter mellan sfi-elever och personer med svenska som modersmål. — Föreningen lever på allmosor för tillfället, säger han och slår sig ned på en bänk vid kajen. En av huvudverksamheterna är de så kallade medpratarna, volontärer med svenska som modersmål som träffar sfi-eleverna en gång i veckan och helt enkelt talar vardagssvenska med dem. — Vi välkomnar volontärer i alla åldrar. De enda kraven är att man har vettiga värderingar och talar »normal« svenska, som ska vara en motvikt till den rinkebysvenska som många annars oftast stöter på.

D

»vi välkomnar alla sponsorer förutom vapeninDustrin.«

Pelle Friman startade Internationella Bekantskaper 2007, när han arbetade som sfilärare i Stockholmsförorten Tensta. Nu har föreningen drygt 100 volontärer, närmare 1 000 följare på Facebook och förra året fick Pelle Friman Nelson Mandelapriset för sitt arbete. Trots det är det inte lätt att få verksamheten att gå runt. — Allt hänger på ekonomin. På längre sikt skulle vi behöva 1,5 heltidstjänster för att hålla i gång verksamheten. Vi välkomnar alla sponsorer förutom vapenindustrin, säger han och skrattar. Det som Driver honom framåt är en genuin

oro över utvecklingen i de invandrartäta ytterstadsområdena kring Sveriges storstäder. — Vi ser en växande alienation och fientlighet gentemot majoritetssamhället. Den viktigaste förklaringen är att många har en mycket bristfällig kontakt med svenskar och det svenska språket. Som sfi-lärare har jag mött människor som kan ha bott tio år i Sverige och talat svenska endast med eventuella sfi-lärare och handläggare på olika myndigheter. Han menar att många, inte minst politikerna, inte vet hur svår uppgiften som sfi-lärare ofta är. — Det kan vara en lärare på 25 elever, som

personligt pelle friman bakgrunD Språkvetare, sfi-lärare och universitetslärare i svenska som främmande språk. ÅlDer 42. familj Sambo och två små döttrar. beskriv Dig själv

»En småkärv jämte som vinner i längden.« peDagogisk före-

»ari nouri, mångspråkig sfilärare i Tensta.«

bilD

läs mer k

Kortare sfi oroar. sid 18—21.

inte kan delas in i smågrupper. Och som dessutom inte delar de västerländska referensramarna. Många svenskar träffar aldrig vuxna människor som inte har en aning om vilka The Beatles var. en annan viktig poäng med föreningen är att de kör på för fullt när det mesta av ordinarie sfi-undervisning håller stängt under fyra veckor på sommaren. — Som sfi-lärare kan man annars vara med om att eleverna har gått bakåt i språkutvecklingen under sommaruppehållet. Verksamheten är svår att utvärdera, men Pelle Frimans kolleger på bland annat sfi i Västerort säger att de ser stora framsteg bland sina elever. Även eleverna är mycket nöjda, enligt de utvärderingar som gjorts, trots att en del kan vara skeptiska i början. — Inledningsvis verkar en del av dem tänka: »Vad är de här svenskarna ute efter nu då?« De har svårt att förstå att vi gör detta frivilligt, utan att ta betalt. Några har trott att vi varit ute efter att omvända dem. † Niklas arevik niklas.arevik@lararforbundet.se


Pelle Friman LÄRARNAS TIDNING


Enkät om tandvårdsförsäkring på Kvarsnsvedens pappersbruk DAGENS ARBETE


tidning

rEturadrEss

Lärarnas

biLd: Maja bRaNd

Pressgrannar AB 601 83 Norrköping bilaga 1 selekterad

Programmering marinerar eleverna i logiskt tänkande. Det anser läraren stina ekmark.

»IT en demokratifråga« Hon lär klassen göra dataspel — och ser svaga elever blomma upp. ur kan det komma sig att unga spelledare i onlinespelet World of warcraft handplockas till chefspositioner på stora IT-företag som Google, Apple och Microsoft trots på sin höjd halvdana betyg? Om man frågar den prisbelönta SOläraren och IT-pedagogen Stina Ekmark är svaret ganska enkelt. Dessa företag värdesätter kompetenser som skolan traditionellt inte har uppmuntrat. — Arbetsmarknaden efterfrågar elever med ledarskapsförmågor, simultankapacitet, uthållighet, med fallenhet för problemlösning och samarbete och som kan hantera språk på ett effektivt och kommunikativt sätt, säger hon och slår sig ned i soffgruppen med två koppar ljummet kaffe i det rymliga personalrummet på Myrsjöskolan i Nacka. Nyligen genomförde Stina Ekmark ett projekt där hon lät elever i år 8 inom ramen för ordinarie undervisning skapa egna dataspel som appar till mobiltelefoner. Projektet, som

H

»vissa skolor har så dålig kapacitEt att dEt är Ett skäMt.«

enligt Stina Ekmark är världsunikt, stärkte henne i uppfattningen om vikten av relevant IT-undervisning. Elever som varit svaga i traditionella ämnen blommade upp när de för en gångs skull fick vara duktigast. — Det gäller att utnyttja deras starka sidor, och fråga sig varför vissa elever kan sitta hemma och spela i timtal när de tappar koncentrationen efter 15 minuters arbete med franska revolutionen i skolan. EvEntuElla kritikEr som menar att skolan

ska fokusera på sin kärnverksamhet med traditionella ämnen ska veta att samtliga elever i klassen utom två höjde sitt betyg i matematik under den tid projektet pågick, trots att ämnet inte var integrerat. — Jag funderade mycket på vad det kunde bero på. Eftersom jag inte är mattelärare ska jag vara försiktig med att uttala mig generellt, men personligen är jag övertygad om att eleverna genom sitt arbete med programmering blev marinerade i ett logiskt tänkande som de hade stor nytta av i andra ämnen. Det är synd att problemlösning inom skolan ofta är begränsat till matematikundervisningen. Stina Ekmark vill ha betydligt högre krav på skolorna i fråga om ny teknik än vad många kan uppfylla i dag. Hon anser att man

pErsonligt stina EkMark Lärare på Myrsjöskolan i Nacka. aktuEll Föreläser om sitt dataspelsprojekt. Resultatet finns att ladda ner gratis på appstore: »Tyras world«, »World of Vikings eller »Pork Hunt«. utMärkElsEr Har vunnit Nacka kommuns kvalitetspris »Fjädern«. Nominerats till den nationella utmärkelsen »Guldäpplet«. FaMilj Gift, har två barn och två fosterbarn mellan 16 och 25 år. gör

från högstadiet och uppåt måste börja prioritera datorer framför traditionella läromedel. — Vissa skolor har så dålig kapacitet att det är ett skämt. Att alla elever får samma förutsättningar med tillgång till datorer är en demokratisk fråga. MEn dEt handlar också om inställning, anser hon. Bland såväl lärare som skolledning. — Rektorer måste ge lärarna de tekniska förutsättningarna och tillåta dem att misslyckas för att de ska våga försöka. Och lärarna kan å sin sida inte hävda datorbrist som ursäkt för att inte sätta i gång. Det är inte nödvändigt med en dator per elev, även om det naturligtvis underlättar. Det ljumna kaffet har kallnat och personalrummet har tömts på lärare, som brukligt är en fredagseftermiddag efter klockan fyra. Stina Ekmark avslutar med en uppmaning till sina kolleger. — Gräv där du står, börja med de förutsättningar du har. Och framför allt: Våga pröva, det gör inget om du misslyckas. † niklas arevik niklas.arevik@lararforbundet.se


HBT-fรถrskolan Nicolaigรฅrden i Gamla Stan KOMMUNALARBETAREN


Tema / UTBILDNING

13

sidor!

Äskor ligger helt rätt i En åldrande befolkning med nya vanor ökar kraven på äldrevårdens personal. En ny utbildning på Åsö vuxengymnasium ska möta de kraven. – Vår utbildning ligger helt rätt i tiden, säger Ann-Britt Lundberg, student på utbildningen. Utbildningen av äldrespecialistundersköterskor, eller äskor som de kallar sig själva, startades förra våren. Det är den

26

första av sitt slag i Stockholmsområdet. Ann-Britt Lundberg är nöjd med utbildningen. – Föreläsningarna är jättebra. Det är kul att man kan lära sig så mycket nytt efter över 20 år i yrket, säger hon. Äskorna får en ökad kunskap om sjukdomar som är vanliga bland äldre, men fokus ligger inte bara på sjukdomar. En viktig del av utbildningen är kunskapen om att bibehålla

det friska. Studenterna utbildas bland annat i hur aktiviteter utformas för att passa de äldres individuella behov. – För att trivas med livet, måste man ha en mening med det. De aktiviteter vi lär ut är till för att skapa en mening för äldre, sjuka personer, säger Solveig Hallgren som är ansvarig för utbildningen. Ann-Britt Lundberg arbetar på ett kommunalt vårdhem och anser att hennes arbetsgivare vi-

"De aktiviteter vi lär ut är till för att skapa en mening för äldre." SOLVEIG HALLGREN, UTBILDNINGSANSVARIG

sat ett bristande intresse för de möjligheter hennes nya kunskaper öppnar upp. Hon är också KOMMUNALARBETAREN l 5/12


28

Caroline tar fram det friska hos den sjuka.

30

Omsorgs- 32 Här finns 34 Frågor och utbildningarna. svar om pengar pedagoger en och ledighet. unik utbildning.

››

HAVSUTSIKT I MALMÖ 2 NÄTTER

Fyra studenter om utbildningen: Marianne Söderholm, undersköterska på Edsby slott: – De som blir pensionärer nu ställer högre krav än tidigare generationer. De kommer inte nöja sig med att de enda aktiviteterna som finns på äldreboenden är bingo. Vår utbildning är anpassad efter de nya kraven. Mirva Tolonen, undersköterska på Hornstulls servicehus: – Vi som går utbildningen brinner för att jobba med äldre. Den nya kunskapen vi får på utbildningen gör jobbet ännu roligare. Albertina Garcia, undersköterska på Huddinge sjukhus: – Vi har ett viktigt yrke som kräver kunskap. Efter utbildningen kommer vi bidra med att höja kompetensen på våra arbetsplatser.

s

Rita Viinikka, undersköterska som jobbar som personlig assistent: – Det är lite tufft att studera samtidigt som man arbetar. Man jobbar på nätterna och pluggar på dagarna. Men det är det värt. Alla som jobbar med äldre skulle behöva den här typen av utbildning.

tiden kritisk till att de flesta av äskorna inte får någon ersättning av arbetsgivarna för studierna. – Alla vill höja kompetensen bland vårdpersonalen, men ingen vill betala för det, säger Ann-Britt Lundberg. Erik Jerdén

erik.jerden@ka.se

››

LÄS MER

Mer om utbildningen hittar du på www.asovux.se KOMMUNALARBETAREN l 5/12

ENDAST

HAVS UTSIKT

999:-

PERSON PRIS PER

INST SPARA M

1000:-

PARK INN MALMÖ BY RADISSON

Framtiden ligger i att satsa på upplevelser och investera i varandra. Så besök Park Inn i Malmö och njut av den vackra havsnära delen av Malmö.

DU FÅR: · 2 övernattningar med frukostbuffé · 1 x 2-rätters middag Ankomst under hela 2012 i mån av plats Beställ på www.bellevuetours.se Annonskod KA Eller ring till kundservice på 031 - 18 00 12

Stunder av lycka

Undersköterskorna Ann-Britt Lundberg, Marianne Söderholm, Mirva Tolonen, Rita Viinikka och Albertina Garcia trivs med utbildningen till äskor. FOTO: MAJA BRAND

FAKTA. Äldrespecialistundersköterskor Skola: Åsö Vuxengymnasium. Kursstart: Årets kurs har redan börjat, nästa kursstart är våren 2013. Utbildningens utformning: Halvtidsstudier under två år. Undervisning en dag i veckan på Åsö gymnasium + självstudier. Tre praktikperioder på vardera fyra veckor ingår i studierna. Behörighetskrav: Omvårdnadsprogrammet + ett års arbetslivserfarenhet, eller annan undersköterskeutbildning + två års arbetslivserfarenhet.

27


Nyheter

Djursjukvårdare rasar mot tenta FOTO: MAJA BRAND

En tenta avgör om de får behålla sina arbeten. Efter senaste provet rasar djursjukvårdare över hela landet: frågorna var krångliga, svåra och inte helt relevanta för det jobb de gör på djursjukhusen. På Veterinärboden i Åkers styckebruk sitter Pia Salmela och tar bort tandsten på en hund, medan Elin Hedrén håller koll på narkosen. Det är arbetsuppgifter som de inte längre får utföra om de inte klarar en tenta (se faktaruta). Pia har fått gå dyra kurser för att specialisera sig på tänder. – Det blir bortkastat om vi inte får legitimationen. Då har de ingen nytta av oss på den här kliniken. Anna Lilja är arbetsplatsombud på djursjukhuset i Bagarmossen utanför Stockholm. Hon är redan legitimerad eftersom hon klarade tentan i höstas, men hon är upprörd. – Det här är omänskligt. Vi betalar tentorna själva, vi pluggar och har studiecirklar på vår fritid, för annars har vi inga jobb. Djursjukhusen får lägga ner om vi inte får våra legitimationer. På Veterinärboden jobbar tre djursjukvårdare. Pia Salmela och Eleonor Sjögren skrev tentan den 14 april. För dem och många andra blev den en stor besvikelse. – Det känns som att de inte vill att vi ska få våra legitimationer, säger Pia, som var fyra poäng från godkänt. Många som KA talat med säger att frågorna var svårare än

ÄLSKAR JOBBET. Eleonor Sjögren, Pia Salmela och Elin Hedrén vill inte förlora sina arbetsuppgifter. vid tidigare tentor, att det var många ”kuggfrågor” och frågor som inte är relevanta för djursjukvårdarens jobb. – Många som skrev har jobbat med detta i 20 år, de tycker att detta är förnedrande, säger Eleonor. Elin Hedrén ska skriva vid nästa tillfälle, i oktober. – Man undrar om de höjer ribban ytterligare. Det är klart man är nervös för att inte klara det. Vi jobbar heltid och försöker plugga på alla lediga stunder. Tentan kostar 2 000 plus moms, från nästa tillfälle 2 400, böcker kostar och legitimationen kostar. Många har betalat för övningsfrågor på internet, men är besvikna eftersom tentan inte påminde om dem. På SLU,

FAKTA. Djursjukvårdarens framtid

16

ning på SLU. Men de djursjukvårdare som jobbat minst sex år och som klarar en praktisk och en teoretisk examination, kan bli legitimerade utan utbildningen. l Till och med 2014 jobbar dessa djursjukvårdare på dispens.

Om det inte blivit svårare, varför protesterar så många nu?

– Det vet jag inte. Jag tror att de har väldigt stor press på sig att klara det här. Kommunal har skickat protestbrev till SLU. Och branschorganisationen Svensk djursjukvård menar att SLU misskött uppdraget. 120 av de 350 som skrev tentan den 14 april erbjuds omtenta i juni eftersom det var fel på datorprogrammet på förmiddagen. Innan omtentan är gjord berättar inte SLU hur många som klarade senaste tentan. Cecilia Alstermark cecilia.alstermark@ka.se

››

l Yrket djursjukvårdare har delats upp i djurvårdare, som inte får utföra behandlingar, och legitimerad djursjukskötare, som har eget ansvar och kan bli anmäld. l För att bli legitimerad går man en numera treårig utbild-

(Sveriges lantbruksuniversitet), som gör tentan på uppdrag av Jordbruksverket, förnekar man att tentan blivit svårare. Det som är ändrat är att alla frågor var nya, tidigare har man känt igen fler övningsfrågor, säger Emma Andersson vid SLU. I oktober förra året var det 87 procent som klarade tentan.

LÄS MER

En längre artikel finns på www.ka.se

2 röster om tentan Linda Holgersson, Bagarmossen – Jag skrev i oktober också. Det var svårt då också, men frågorna var kortare och mer relevanta. Vi får betala alla prov själva, och nu ska de höja kostnaden, det är orättvist! De tycker nog att för många klarade sig i oktober, men är det inte det som är meningen, att vi ska klara detta? Christian Eger, Strömsholm – Det var långa och svårformulerade frågor. Många frågor handlade om häst. De har också gjort frågorna svårare än tidigare tentor. Det kommer inte att finnas tillräckligt med legitimerade djursjukskötare 2014, antingen får de förlänga dispensen för oss eller så kommer många djursjukhus stå utan behörig personal.

KOMMUNALARBETAREN l 10/12


Djurv책rdare i Sigtuna KOMMUNALARBETAREN


Underskรถterskan Najia. KOMMUNALARBETAREN


Liv&hälsa

Temitope Hassan fick c Att få den där första möjligheten, det är helt avgörande när man är ny i ett land. Det säger Temitope Hassan som gjort kometkarriär inom Kommunal. – Jag är undantaget. Jag känner mig nästan alltid som undantaget.

ARBETSLIV – Många invandrare vill vara med i facket just för att det är en trygghet och en möjlighet man ofta saknat i hemlandet. Dessutom vet man att man riskerar att råka ut för direkt eller indirekt diskriminering i arbetslivet någon gång, säger Temitope Hassan. Hennes skjuts in i Kommunals fackliga arbete är en lycklig kombination av ett stort eget engagemang och att de redan fackligt aktiva på stockholmsavdelningen såg hennes potential och gav henne den första avgörande chansen. Det är få kommunalare födda

utanför Norden som har förtroendeuppdrag högre än arbetsplatsombud. Ju högre upp i hierarkin, desto färre utrikes födda (se KA 10/2012). För tio år sedan kom Temitope Hassan till Sverige från Nigeria. Sedan dess har hon läst svenska för invandrare, en undersköterskeutbildning, fått tre barn och läst arbetsrätt på universitetet. I dag har hon förhandlingsansvar för några avtalsområden i sin sektion i västra Stockholm, hon är sekreterare i sin sek-

"En osäkerhet för det främmande är lindad runt hela systemet." TEMITOPE HASSAN, UNDERSKÖTERSKA

32

tionsstyrelse och suppleant i avdelningsstyrelsen. Efter två månader på första jobbet i Sverige 2006 var Temitope på arbetsplatsmöte. Och gjorde sin stämma hörd. – Jag tog upp sådant som vi pratat om bland personalen. Det tog inte lång tid innan hon blev tillfrågad att vara arbetsplatsombud: – Både arbetskamraterna och arbetsgivaren sa att det skulle passa mig som hade så mycket åsikter om saker. Det var först efteråt som jag reflekterade över att arbetsgivaren kunde tycka att jag var obekväm och att jag bara hade en provanställning på sex månader. Jag tyckte att det var så självklart att vi skulle representera varandra och att jag var en del av det. Temitope Hassan skrattar när hon berättar att hon såg en annons om att avdelningen sökte en ombudsmannapraktikant och att hon sökte praktiken. När hon kom på intervju förstod hon att man skulle ha flera års förhandlingserfarenhet från lokal nivå: – Jag hade ju bara varit arbetsplatsombud i fem år även om jag då läste juridik och arbetsrätt på distans. Men veckan efter ringde de och sa att de ville ge henne en chans att få praktisera på sin sektion. En möjlighet som hon är oerhört tacksam för. – Jag tänkte ”de gör väl inte så mycket” – men det är hur mycket arbete som helst på sektionerna. Jag njuter av att ha mycket att göra. Jag kan längta tills dagen ska börja och

ID. Temitope Hassan Yrke: Undersköterska. Familj: Man och tre barn. Gör på fritiden: Tid med barnen, lyssna på musik, matlagning, läsa, promenader i skogen. Boktips: Att tänka sociologiskt av Tim May. Gör under sommarsemestern: Resa utomlands med familjen Roligast med fackligt arbete: Förtroendet, lärandet, utvecklandet och medmänskliga mötet med medlemmarna.

jag kan börja bocka av dagens punkter. Under praktiken gick Temitope flera utbildningar, satt med under förhandlingar och var ute med huvudskyddsombuden. När praktiken var slut för ungefär ett år sedan fick hon hoppa in och arbeta på sektionen tre dagar i veckan. Temitope Hassan vet att diskriminering finns. Hon pratar om rädslan för det främmande som handlar om var man kommer ifrån, hur man ser ut, att man inte talar perfekt svenska och att man kanske inte förstår allt i det fackliga arbetet. – Jag kan fortfarande vara tyst på möten för att jag inte pratar perfekt. Och jag pratar alltid annars! Men det finns ett problem med att släppa in andra i Sverige, en osäkerhet för det främmande är lindad runt hela systemet. Samtidigt märker jag att jag blir en förebild. Nu jobbar jag varje dag för det förtroende som jag har fått genom att medlemmarna valt mig.

Catarina Berglund

catarina.berglund@ka.se

AKTIV I FACKET.

– Många kommenterar att just jag har en position och säger att jag ska kämpa på, säger Temitope Hassan, som idag har flera fackliga förtroendeuppdrag för Kommunal i västra Stockholm. FOTO: MAJA BRAND

KOMMUNALARBETAREN l 13/12


chans på Kommunal FAKTA. Representation l Enligt Kommunals riktlinjer ska de förtroendevalda spegla hela medlemskåren. l Valberedningarna har en nyckelposition för att förbättra representationen i förbundet, menar Kommunal. l Runt 26 procent av Kommunals medlemmar beräknas ha

utländsk bakgrund. l Kommunal har 13 avdelningar. l Endast 3 har någon styrelseledamot med utomnordisk bakgrund. l Antalet ledamöter i avdelningsstyrelserna är 135. Fem av dem har utomnordisk bakgrund.

”Man behöver inte kunna allt från början”

3

TYCKER. Hur viktig är frågan om representation? ENKÄTBILDER: MAJA BRAND

Kumari Raveendran, sitter i valberedningen för sektion 23 Österåker:

– Jag själv hade rest mig upp på en del årsmöten och det ledde till att jag blev föreslagen till den här posten. Det handlar mycket om att se de människor som finns och som är intresserade. Man behöver inte kunna allt från början. Jag kan inte allt men är jätteintresserad av att lära mig.

Helen Wallén, sitter i valberedningen för sektion 22 Lidingö:

– Det viktiga är inte var man kommer ifrån eller hur man ser ut. Det viktiga är att man vill jobba fackligt. Vi har jättemånga arbetsplatsombud med utländsk bakgrund, men det är inte alltid de kommer när vi har möten och då blir man ju inte heller nominerad.

Krister Andersson, ansvarig för utbildningen för valberedarna i Stockholms län:

– Vi ska alltid spegla medlemskåren, men det måste alltid koka ner till kompetensen. Samtidigt ska det påpekas att en bra och kompetent styrelse klarar av någon som inte är så erfaren. Man kanske också ska fundera över om alla möten måste vara på kvällstid. Sådana ändringar kan göra det lättare för till exempel ensamstående föräldrar.

KOMMUNALARBETAREN l 13/12

33


18

reportage · Handelsnytt · juni 2011

Vika, sälja Känd som en uppstickarkedja, och för musiken i butikerna. Vi följer Camilla Gustafsson på Gina Tricot i butiksvardagen från frukost till lunch. t ex t: l inné a k l in t · foto: m aja br a nd

Camilla Gustafssons dag börjar med frukost på jobbet och butiksröjning.

7.40: Camilla Gustafsson äter frukost på jobbet, hennes buss kommer in tidigt. 20 minuter senare börjar arbetspasset på Gina Tricot i Kista galleria i Stockholm. Dagen började lite halvtaskigt med att hon försov sig och fick stressa hemifrån. Så här tidigt brukar hon inte börja, men så ser schemat ut när hon går in som butiksdekoratör. Den ordinarie är på semester. Det är grå måndagsmorgon, och i galleriagången utanför stressar kontorspersonal och städare förbi. Före öppning klockan 10 ska Camilla Gustafsson och butikschefen Carmencita Acuna Rojas röja upp efter söndagens köpfest. – Det är bara att kavla upp ärmarna och städa upp inför dagen, säger Camilla Gustafsson och tar med en kopp kaffe från lunchrummet. Vika. Vika. Vika ihop allt som kunderna slängt i högar. Plocka från golvet. Lägga upp efter färger, i raka rader. Camilla Gustafsson blir 22 år i sommar och har jobbat här i nästan fyra år. Allt började med gymnasiepraktik när hon gick handel- och administrationsprogrammet. Det var bara på Gina Tricot eller H&M hon ville vara. Praktiken ledde till extrajobb. Extrajobb ledde till fler timmar. Nu kombinerar hon psykologistudier med jobb 20 timmar i veckan. Till sommaren hoppar hon av plugget och går upp till 30 timmar. – Jag är mer en jobbperson, tycker om att ha en arbetsplats

Första Gina Tricot-butiken med fackklubb • Butiken i Kista har 19 anställda, varav två har heltid. 16 har mellan 10-35 timmar i veckan. En hoppar in vid behov. • Två har vikariat, resten har fast.

HN-0527-1821.indd 18

• Lönerna sätts efter kollektivavtalets minimilöner, ålder och branschvana. • Personalen jobbar i princip varannan helg, lördag och söndag.

• Kistabutiken är bland de tio Gina Tricot i Sverige med högst omsättning. • Butiken är den enda hittills som har fackklubb.

att gå till. Vad som är roligast i jobbet? Jag tycker om att vara pillig, att få allt att hänga och ligga perfekt. 9.00: En till anställd börjar sin arbetsdag och tar emot 46 kartonger nya varor. Camilla Gustafsson blir besviken över att shortsen i vårkampanjen inte kom. Hon tar en stärkande klunk kaffe på stående fot. – Jag kan ju gå och ta en frukt, men rast är inget jag känner att jag har tid med. Jag tycker vi är för få. Totalt kommer fem personer att jobba under dagen. 10.03: – Kan du öppna butiken och sätta på musiken? La musica, säger Carmencita Acuna Rojas. Hittills har bara suset från ventilationen låtit. Personalen låter gärna öronen vila så länge som möjligt. Nu sätts musi-

2011-05-24 10:39:55


Handelsnytt · juni 2011 · reportage

19

Innan butiken öppnar hinner Camilla Gustafsson och butikschefen Carmencita Acuna Rojas reka vad som behöver göras för att jeansväggen ska få sig ett lyft.

ken på. Detaljstyrd från huvudkontoret i Borås. – När jag ringer till andra butiker hör jag att de spelar från precis samma ställe i samma låt, skrattar Camilla Gustafsson. Vardagar spelas lite lugnare musik. Framåt torsdagen festmusik. Volymen reglerar de själva. Högsta nivån är den gräns Arbetsmiljöverket satt. Musiken faller inte alla i smaken. Gina Tricot i Örebro fick nyss bakläxa av verket för att de pumpade på för högt. Och på Facebook finns gruppen ”Vi som tycker att det är jobbig musik på Gina Tricot!” – Jag vill jobba med hög musik. Såklart ska man kunna kommunicera med sina kunder, men det blir lite mer tryck, jag blir gladare och jobbar snabbare. Men hade man varit van vid annat hade man säkert tyckt det var jättejobbigt att komma till Gina, säger Camilla Gustafsson. 10.11: Dagens första kund i kassan. En maska på strumpbyxan gör att

27-1821.indd 19

kunden köper nya. När de är betalda trär hon på dem mitt i butiken. – Har du en papperskorg möjligtvis? Camilla Gustafsson slänger de uttjänade strumporna. Förutom att vara i kassan jobbar de anställda mest med påfyllning. Gina Tricots plagg säljs på rekordkort tid i jämförelse med andra butiker, enligt företaget.

”Jag tycker om att vara pillig, att få allt att hänga och ligga perfekt.”

11.45: – Rasmus, tjejerna som jobbar här kommer slänga ut dig, ropar en kund till sitt barn som inte ger henne något shoppinglugn. Camilla Gustafsson ser oberörd ut, hon står och ska

}

2011-05-24 10:40:08


20

reportage · Handelsnytt · juni 2011

11.07: Carmencita Acuna Rojas (ovan till vänster) och Camilla Gustafsson samarbetar med skyltningen. 12.47: Lunchrast, matlåda och sms-skrivande. Camilla Gustafsson sitter kvar hela timmen. ”Jag går ogärna runt i gallerian när jag har rast”.

Startades som sorgearbete

11.45: Hyllor tas ner, och klädhängare sätts upp. Camilla Gustafsson försöker fräscha upp jeansväggen med en randig topp, knyter den i midjan. Till sist en sväng på lagret.

• Gina Tricot är en framgångshistoria. Familjeföretaget startade 1997, som en sorts sorgehantering efter att en av grundarnas son dog i en bilolycka. I dag finns över 185 butiker i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland. • Namnet Gina tog man för att det helt enkelt lät bra. Tricot kommer av att man ville göra toppar i trikå. • Kläderna transporteras direkt från fabrik till butik.

HN-0527-1821.indd 20

}

försöka få rätsida på jeansavdelningen längre bort. Hyllor tas ner, klädhängare sätts upp. Galgar åker av, galgar på. Hon hänger upp en blå väska och ett blått linne. Fluffar till väskan, hänger en sjal runt linnet. Tar ett steg tillbaka, begrundar. – Jag tror på det. Än så länge har hon bara hoppat in som dekoratör några dagar här och där. Mest jobbar hon som butikssäljare och på lagret. Nyss har hon varit med och startat en fackklubb också. Det är hon hyfsat ensam om inom kedjan. Det är bara butiken i Kista som har klubb. – Många har en förvrängd bild av vad en fackklubb är, man tror att det är ett uppror mot företaget. Så är det definitivt inte. Jag ser det som en avlastning för min chef. – Vi startade inte klubben för att vi hade problem, utan för att få koll på saker som scheman, semestrar och fler timmar. Bara att vi finns, att folk kan komma och prata är bra. De flesta anställda är under 30 år och pluggar. En anledning är de långa öppettiderna. Butikerna i gallerian har öppet till 21, varje dag. Tider som för vissa skulle göra livspusslet omöjligt, är för Camilla Gustafsson en fördel, trots att hon har en dryg timmas resväg enkel väg och hunden Taison att ta hand om. – Jag har varit inne på att söka till en annan butik, men tycker att öppettiderna ger flexibilitet. Min syster och hennes dotter bor tack och lov porten bredvid mig och kan gå ut med hunden.

Carmencita Acuna Rojas som jobbat i butiker på flera andra platser tycker att det är ett rätt tufft klimat i Kista. Lite som en fritidsgård. – Det är en av de tuffaste Gina-butikerna. Högljutt och stökiga tonåringar på kvällarna, speciellt på lov. Klimatet är lite av charmen också, men alla klarar inte av att jobba här. Vi är alltid minst två som stänger. 12.47: En lunchavlösare finns på plats och Camilla Gustafsson går på rast. Tar hissen upp till personalrummet och värmer matlådan. Pasta, kyckling och broccoli. – Något jag fick från killens morsa, säger hon och tar en tugga med ena handen och sms:ar med andra. Hon sitter kvar hela den timslånga lunchen. Hon går helst inte runt i gallerian på raster eller när hon slutat. Då vill hon slippa allt som har med kommers att göra. Hon diskar matlådan, sätter på kaffe och tar en cigg innan hon går ut i butiken igen. I dag slutar hon klockan fem. Innan dess ska hon hänga ut nya kläder, kanske klä om skyltdockorna och se till att den färgglada butiken ser enhetligt ut. – Sen ska jag hem. Det är rena lyxen när man kommer hem klockan sex. Och sen då. Framtiden? – Jag har inte tänkt så långt, men som det ser ut nu har jag inga planer på att sluta här. Jag är så spontan och nöjd med tillvaron. l

2011-05-24 10:40:24


Livet tog en dramatisk vändning när knegaren Jörgen Johansson blev tiobarnsfarsa. Nu har Älvdalsbon stulit hela svenska folkets hjärta i tv-programmet Familjen annorlunda. Text: AnnA Tiberg Foto: MAJA brAnd

BARN

”Visst fan är det jobbigt”

V

arje historia har en början. Men tänk dig att vi startar med slutet. Närmar oss upplösningen, förstår att den allra sista scenen är nära. Föreställ dig CNC-operatören Jörgen Johansson så här: Trettiosju år gammal. Sittande med påsar under ögonen i ett kaotiskt förlossningsrum på BB. Framför honom står en plastbytta på hjul och han har händerna i den. Ynkliga små pip stiger från knytena där nere. De vevar och hittar varsitt lillfinger. Suger tag i sin pappa som om det gällde livet. Förstå hur känslorna drar i Jörgen. Ömheten, ensamheten och oron. Tina ligger sövd på akuten. Hemma väntar åtta andra som ingår i deras familj. Tänk om han skulle mista sin livskamrat, han som för några ögonblick sedan blivit tiobarnsfar. Att de varit försiktiga vore lögn att säga. Tina tål inte hormonerna

i preventivmedel och de har knappt behövt titta på varandra så har det smällt till. Hon har fött tio barn inom loppet av tretton år. Alla välkomna men oplanerade. Efter nummer åtta bestämde de att Jörgen skulle sterilisera sig. Inget han såg fram emot. Snarare drog ut på, ”om man säger så”. Ett halvår senare visade hon åter de vanliga 42

DAGENS ARBETE MAJ 2010

tecknen, och han tog till de vanliga skämten: ”Du får fan i mig ingen mat om du ska spy upp allt.” Hon ringde honom på jobbet efter ultraljudet och sa ”sätt dig ner”. Och han satte sig på en pall mellan fräsarna i verkstan. – Två är det också.

Jörgens råd till nyblivna pappor ª Ta för dig. Den där tiden försvinner så fort. Plötsligt är de elva år och tycker att du är pinsam. ª Var pappaledig. Ju bättre kontakt du har med barnen, desto bättre blir hela familjens liv. ª Ge närhet. Krama dem, pussa dem och tala om för dem att de är underbarast i hela världen och att du älskar dem. Hela tiden och så fort du får chansen. ª Till sist, köp en motorcykel nu. Sen kommer du inte att ha råd .


S책ngerskan Sara Varga HANDELSNYTT


efter jobbet

Redaktör: Lisa Berthelson 08-412 68 34, lisa.berthelson@handelsnytt.se

Sångerskan och författaren Sara Varga läser mycket själv. ”Paulo Coelho är min favoritförfattare. Sen läser jag gärna historieböcker och tidningar som Vetenskapens värld och Allt om historia.”

”Det finns alltid de som Köp en gitarr. Eller gör nåt annat som du vill och tror på. – Att bestämma över sig själv och tillåta sig att tycka att man är bra, TExT: lena Wredee foTo: maja brand tror jag är jätteviktigt, säger Sara Varga

V

i träffas på hennes favoritrestaurang på Södermalm i Stockholm. När jag kommer sitter hon redan bänkad vid ett av de höga små runda bar-

borden. – Jag är alltid tidig, vilket kan göra folk nervösa för de tror att de kommit försent, säger hon lite urskuldande. I dagarna släpps hennes tredje album, Ett år av tystnad. Och i samma veva även boken Min inre röst. Sara Varga förklarar att idén till boken kom från förlaget som hörde av sig och ville att hon skulle skriva om sig själv, sina dikter, låttexter och tavlor.

– De hade följt mig flera år och var nyfikna på vem jag var. Efter några möten kände jag att det var en bra idé. I princip hela sitt liv har hon dansat, sjungit, målat och skrivit. Genombrottet kom med låten Spring för livet som hon tävlade med i Melodifestivalen 2011. Även om den inte tog hem segern i tävlingen har den vunnit en särskild plats i mångas hjärtan. Kanske framför allt på grund av budskapet i texten – du kan inte alltid rädda kärleken, däremot ditt eget liv genom att gå. Sara Varga berättar att hon skrev låten efter en jobbig relation, men vill inte gå närmare in på det nu.

– Alla har vi haft perioder i våra liv som inte har varit så bra, även jag. Jag har förstått att många har hittat ett stöd i låten och det känns jättefint, säger hon. Precis som de flesta barn var även Sara Varga väldigt kreativ när hon liten. Skillnaden mellan henne och många av oss andra är att hon fortsatt vara det och även trott på sig själv. Några utbildningar har det däremot inte blivit. Det hon kan har hon lärt sig själv. Förutom sångkarriären, och böckerna målar hon tavlor. Till en början var det enbart för hemmabruk, men så

småningom började hon få förfrågningar och anbud. Ett av dem kom från Electrolux som vill använda en av hennes målningar till tryck på bord, brickor och fondvägg i ett kök. – Jag tycker ju att mina tavlor är väldigt fina så det var ju jättekul. Nu finns det ett Sara Varga-kök. Det finns ju de som pluggar i flera år för att bli designers, men som aldrig fått den frågan. Vad skiljer dem från dig? – Jag tror att många lyssnar för mycket på vad andra säger och tycker. Jag har några personer som jag litar på och som jag vänder mig till om jag vill

28  nr 9 september 2012 handelsnytt

HYA32-20120904-2829.indd 28

2012-08-31 15:34:30


efter jobbet

NamN: Sara Varga. Ålder: 30 år. familj: Sambon och musikern Lars Hägglund och chihuahuan

Molly.

bor: På Södermalm i Stockholm. aktuell: Med tredje albumet Ett år av tystnad och boken Min

inre röst på förlaget Syneidos.

GeNombrott: Slog igenom med låten Spring för livet som hon

tävlade med i Melodifestivalen 2011.

bakGruNd: Gick IT-linjen på Åsö Gymnasieskola 1998–2001. Upptäcktes av Woodstockproducenten Steven Dwire som resulterade i albumet Faith, Hope and Love (2008). Kom på en niondeplats i Melodifestivalen 2011, gav samma år ut albumet Spring för livet. Debuterade som författare 2007 med boken Från groda till prins.

Film

Uraval av höstens filmpremiärer

8 september. Hamilton 2– Men inte om det gäller din dotter. Dottern till hamiltons bästa vän kidnappas sedan hennes mamma gjort uttalanden i media om muslimska separatistgrupper. 14 september. Palme. Familjen och politiska motståndare och partikollegor ger sin bild av Palme. 5 oktober. Äta sova dö. om att stanna kvar i byn trots Ur filmen Äta sova dö jobbrist och kravet på att leta jobb i hela landet. 26 oktober. Bond- skyfallet. Bonds lojalitet mot m sätts på prov. 14 november. Breaking Dawn. sista delen i twilightsagan. 12 december. Hobbit: En oväntad resa. Ett nytt äventyr med Bilbo Bagger. 25 december. Sune i Grekland. All inclusive. hela familjen drar till grekland och alla familjemedlemmar drabbas av större eller mindre katastrofer. Lb

Noterat

Foto: hEnrIK mongomEry/scanPIx

herman lindqvist nya memoarbok Mitt i allt dras in innan den ens nått bokhandeln. Det är andra gången som Lindqvist får sin bok indragen. Även denna gång för att historikern Karl-gustaf hildebrand framstås som nazistsympatisör. hildebrand är känd som antinazist. det har gått över 4 00 dagar sedan journalisten martin schibbye och fotografen Johan Persson sattes i etiopiskt fängelse. Över 4 000 dagar har gått sedan journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. herman Way out West körde vegetariskt, eller i alla fall nästan. På de spellindqvist. ningar som hölls på klubbar i stan fanns enligt svt både anklever och varmkorv. låna skor på biblioteket. På biblioteket i Jordbro utanför stockholm ska du framöver kunna låna skor i en månad. I dag går det redan att låna kikare, energimätare, och konst på landets bibliotek. 1,4 miljoner såg nypremiären av tv-serien Dallas. Lb

Foto: nIKoLaI JaKoBsEn

Kort och gott om sara varga

Bok Sara Varga, Melodifestivalen 2011.

stör sig” ha en annan åsikt om det jag gör. – Det finns alltid dem som stör sig på en. Folk som säger typ ”gud vad du är dålig och ful”. Jag brukar tänka att det är synd att de intresserar sig så mycket för mig, vad jag gör och vill få mig att må sämre, i stället för att lägga fokus på sig själva. Var självförtroendet kommer ifrån vet hon inte riktigt. Antagligen är det en blandning av allt möjligt – som att hon vuxit upp med två familjer, aldrig ingått i en kärnfamilj, att hon har sex systrar och att hon tidigt fick ta egna beslut och ta ansvar för sitt liv. – Dessutom har mina föräldrar alltid stöttat mig, även min låtsasmamma och låtsaspappa, trots att de inte visste vart jag var på väg. Jantelagen har hon alltid trotsat. Sara Varga berättar om en lektion i skolan när hon var runt tio år. Den handlade om författaren Aksel Sandemoses tio budord, där det första lyder ”Du

skall icke tro att du är något”. – Jag kände bara – usch vad hemskt, så tycker inte jag. Klart man måste få tro på sig själv och tycka att man är bra. Sedan dess har det varit min röda tråd i livet. Jag lyssnar mycket på min magkänsla och vågar säga ifrån när det inte känns rätt. Hon berättar också att hon tidigt hade en önskan om att bli chef – mest i meningen att få bestämma över sig själv. Det finns många jobb där det inte är möjligt, hur känner du inför det? – Även om man har en chef på jobbet kan han eller hon inte bestämma allt. Vad man ska äta, göra på fritiden eller hur man ska må.

Om livet som politiken skapar Föreningen arbetarskrivare har kommit med sin åttonde antologi. Denna gång skriver 35 författare om arbetslivet i dag. En del är kända, som Jenny Wrangborg, andra inte. Kvalitén varierar. En del är för klichéartat för att beröra. annat sätter sig. som när Kristian Lundberg skriver om en mamma som vädjar till sin son att gå till skolan: Där finns det mat. Eller hur Kalle holmqvist blandar text ur ett ansökningsbrev med beskrivningar av olika läkemedels effekter eller med lagtexter. I Landet som sprängdes finns konsekvenserna av samhällspolitiken och antologin visar hur otroligt viktigt det är att göra det privata politiskt. Lb

Fotografi

Känslor i dansbandsnatten Fotografen elis hoffman har rest runt i dansbandssverige. – Jag började fundera kring vad som gör oss lyckliga. Jag kom in på kärlek och ömhet och mindes en fotografering jag gjort på en dansbana.. Från början skulle dansbanden stå i fokus. men det var på och runt dansbanan det hände. – Jag såg människor som vågade visa sin sårbarhet, sitt sökande efter bekräftelse, ömhet. En öppenhet som jag tycker saknas i samhället. Lb UTSTäLLnInGen tonight på arbetets museum pågår till 6 januari 2013. Elis hoffman frilansar även för handelsnytt.

Har du några råd att ge? – Våga måla. Köp en gitarr. Börja springa. Vad det än är du går och drömmer om så går det att ta tag i. Och framför allt – tro på dig själv. handelsnytt nr 9 september 2012 29

HYA32-20120904-2829.indd 29

2012-08-31 15:35:20


aktuellt avtal 2012

En bit på väg mot jämställt i plånboken

▶ läs mer om avtalen handelsnytt.se/avtal2012

Anette Aronsson,

4 nr 5 maj 2012 handelsnytt

Nilson Groups lager, Varberg: – Vi är rätt så nöjda. Förhandling om inhyrning är ett steg framåt, nu får vi vara med och ha koll. Men de begränsade visstiderna borde gälla lager också.

Joonas och Navruz på Rusta i Kungens kurva var redo att strejka, men slapp. De är glada för

Tommy Axebrink, 37 år,

butikschef Willys Jönköping: – Jag har inte hunnit sätta mig in i vad avtalet innebär, men det landade väl där man trodde. Framförallt är det skönt att det inte blev konflikt, så att vi kan fokusera på försäljning. Handels har kommit hit och bjudit på tårta också. Michael Sjörén,

Axfood Närlivs och förhandlingsdelegationen för lager: – Jag tyckte länge att vi skulle driva 90-procentkravet i inhyrningsfrågan. Vårt mjukare sätt är ett steg framåt som jag hoppas ger samma resultat inom några år.

Foto: privat

Johnny Ahlgren,

Foto: staFFan jluius olsson

Vad tycker du om det nya kollektivavtalet?

Foto: maja brand

vi frågar

Foto: lennart benson

Daniel Tesfay, 24 år,

staffan julius olsson

staffan.julius.olsson@handelsnytt.se

Maria HaMMarlund,

Ica Supermarket, Söderhamn och Handels förhandlingsdelegation: – Jag är jättenöjd med att vi fick igenom satsningen på jämställda löner och att vi fortsätter jobba med heltidsfrågan. Medlemmar har ropat hurra för begränsad visstid. Maria Vängbo, 42 år,

Coop Nära Umeå och facklig samordnare Coop Nord: – Jag var med och förhandlade fram avtalet och försökte få något öre mer i löneökning, men det var inte aktuellt. Det känns bra att man nu kan få fast anställning fortare.

Foto: staFFan julius olsson

öka fackets inflytande vid inhyrning, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström. Arbetsgivarna pekar för sin del på besparingar som gör att lönekostnaderna enligt dem trots allt håller sig inom industrins ram 2,6 procent. – Det handlar främst om att minimilönerna inte höjs i samma takt som övriga löner men också att arbetsgivarna får större frihet att lägga schema mer flexibelt, säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg.

ÖoB Kungens Kurva: – Jättebra att vi får mer i lön. Jag läste om avtalet på Aftonbladet, inga på jobbet pratar om det. En viktig fråga är att se till att folk får fler timmar om de vill. Butiker kör hårt på deltid, då kan man inte leva på lönen.

Dagabs lager, Jordbro: – Sisådär. Förhandla om inhyrning kan vi göra redan i dag. Vi hade behövt 90-procentgränsen eller en skrivning om att inhyrning bara får ske tillfälligt, inte permanent.

Handels ledning lovordar medlarna som bidrog till att de länge så kärva avtalsförhandlingarna kunde resultera i en konstruktiv uppgörelse. lars-anders – Utan dem hade det häggström. aldrig gått, säger Handels förhandlingsledare Tommy Tillgren. För första gången på länge är handelns avtal ettåriga. Nästa kraftmätning med arbetsgivarna stundar med andra ord redan nästa vår.

Foto: staFFan julius olsson

På kvällen den 12 april, några timmar innan 5 600 handelsanställda skulle ha gått ut i strejk, sa Handels och Svensk Handel ja till medlarnas avtalsförslag. Några dagar senare fick kooperationens anställda näst intill identiska avtal. De butiksanställdas löneökningar på 710 kronor motsvarar 3,3 procent, medan lagerarbetarnas 665 kronor motsvarar 2,8 procent. Det innebär ett genombrott för Handels krav på jämställda löner som backats upp av tio andra LO-förbund. – Det är vi mycket stolta och nöjda över. Men också att vi har lyckats begränsa de otrygga anställningarna och

Foto: privat

ett avtal vi är stolta och nöjda över.

kollektivavtal

Foto: handels

jämställda löner, tryggare anställningar och större fackligt inflytande vid inhyrning. det nya avtalet innehåller flera förbättringar som handels kämpat för.


Foto: maja brand

mer om avtal 2012 ▶

”skönt att slippa strejk” På Rusta i Kungens Kurva är de glada över 710 kronor mer i månaden. Och att de slapp strejka. Strejken var nära för det tiotalet fackmedlemmarna på varuhuset utanför Stockholm, de fanns med bland de uttagna. Men den blåstes av, och dagen efter kollektivavtalet blev klart pratade de mest om löneökningen. – 710 kronor i månaden, det är bra, det räcker, säger Navruz Cömert. – Det kunde blivit bättre. Facket kunde stått på sig en dag till, säger Anna Eriksson som var mer sugen på en höjning uppåt 800 kronor. – Handeln har rätt höga ingångslöner, så har man jobbat ett par år blir skillnaderna inte så jättestora. De som jobbat länge borde premieras, säger Joonas. Joonas gör tummen upp till att en visstidsanställning nu ska övergå i en fast anställning efter ett år. – När jag började i handeln blev jag tämligen chockad över hur fult den anställningsformen utnyttjades, säger han. De anställda är lättade över att det inte blev strejk. – Det är som vanligt nu. Bara lite högre lön, säger Onur Cakmak. linnéa Klint

linnea.klint@handelsnytt.se

Inflytande vid inhyrning Arbetsgivare måste förhandla om bemanningsföretag, och en arbetsgrupp ska granska inhyrningen. Men vad hände med kravet om 90 procent egna anställda?

lönehöjningen och att det ska gå snabbare att få fast jobb.

Hur mycket får du i det nya avtalet? Avtalet gäller 1 april 2012 till 31 mars 2013. ▶ I butiker höjs lönen med 710 kr/mån och heltidsanställd. alla får 390 kronor, resten fördelas i lokal pott. ▶ På lager höjs lönerna med 665 kr/mån och

heltidsanställd. 366 kr får alla, resten fördelas i lokal pott. ▶ Lägstalönerna i butik för anställda över 18 år höjs 568 kr/mån. ▶ Lägstalönerna på privata lager högs 532 kr/

mån. På kooperativa lager högs lägstalönerna med 599 kr/mån. ▶ Föräldralön utökas från två till tre månader i butik och lager. Föräldralön är 10 procen av snittlöner per månad vid föräldraledighet.

Nya lägstalöner: Privat butik Månadslön Timlön 16 år 12 247:– 73,78 17 år 12 658:– 76,25 18 år 17 974:– 108,28 19 år 18 295:– 110,21

Kooperativ butik Månadslön Timlön 16 år 12 252:– 73,81 17 år 12 658:– 76,25 18 år 18 009:– 108,49 19 år 18 489:– 111,38

18 år och arbetat... 1 år 18 879:– 113,73 2 år 19 215:– 115,75 3 år 20 504:– 123,52

18 år och arbetat... 1 år 19 215:– 115,75 2 år 20 504:– 123,52

Privata lager Månadslön 16 13 731:– 17 14 769:– 18 20 938:– 19 20 999:– 20 21 154:– +6 mån 21 310:–

Timlön 79,37 85,37 121,03 121,38 122,28 123,18

Kooperativa lager Månadslön Timlön 16 14 677:– 84,84 17 15 011:– 86,77 18 21 173:– 122,39 19 21 315:– 123,21 +6 mån 21 338:– 123,34 +6 mån 21 459:– 124,04

Lageravtalen fick en ny paragraf som enligt Handels ledning ökar fackets inflytande vid inhyrning (se sidan 6). – Klubben får bland mycket annat vara med och fastställa snittlönen GFL, vilket förhindrar lönedumpning. Förhandlingarna kommer att visa vilka problemen som finns, och vår arbetsgrupp ska följa upp dem, säger Handels förhandlingsledare Tommy Tillgren. Han försvarar valet att inte driva det krav som många lagerklubbar önskat, att 90 procent av jobbet ska utföras av arbetsgivarens egna fast anställda. – Det finns i Coops företagsavtal som gäller tre-fyra enheter, men passar inte för de 2 000 lager som har Svensk Handels avtal. Dessutom är det svårt att förhandla om en siffra: om vi säger 90 procent och arbetsgivarna 30 kanske det slutar med 50. stAffAn julius olsson

staffan.julius.olsson@handelsnytt.se handelsnytt nr 5 maj 2012 5


Pappers fรถrbundsordfรถrande Jan-Henrik Sandberg DAGENS ARBETE


Stella Grimberg HANDELSNYTT


FOTOGRAF MAJA BRAND 19850313-0323

Foto: Gustav Gräll

Kunder Greenpeace, SOS Barnbyar, Sydsvenskan, Aftonbladet, Kommunalarbetaren, Stockholm Filmfestival, Magasinet NOVELL, Lokaltidningen Mitt-i, SPOON Publishing, Huddinge Kommun, Lärarförbundets tidningar, Dagens Arbete, m.fl. Kontakt Jag bor och arbetar mestadels i Stockholm med omnejd, men har alltid ett färskt pass i bakfickan! +46 735 91 65 56 chefen@majabrand.se www.majabrand.se www.majabrand.tumblr.com

U


Fotograf Maja Brand