__MAIN_TEXT__

Page 1

årgång sju nummer ett 2009

novell:

Campusincidenten intervju:

MT i arbetslivet

intervju:

Vinnaraffischen

minitema:

Ljus i mörkret


Ledare Du har för närvarande årgångens första Magenta framför ögonen. I skrivandets stund har det fallande mörkret och november, enligt nyheterna den solfattigaste på flera år, tagit grepp om stora delar av Sverige. Under tillfällen som dessa kan det vara svårt att hålla humöret och studiemotivationen uppe. Några förslag på hur det kan bli lättare ser ni på sida 31. Kanske kan man drömma sig bort till ett spännande projekt som Tanzaniaprojektet på sida 6? Mitt personliga tips är att ta en promenad medan solen är uppe, tända några extra stearinljus, ta en pepparkaka och tänka att snart är det jul och då kommer våren. Rickard Berg Chefredaktör

Magenta 2009

Magenta är en tidskrift som ges ut i syfte att belysa områden inom Grafisk design & Kommunikation och Medieteknik, men även ge en vidare bild av studierna vid LiU i Norrköping och Linköping. All produktion och formgivning görs ideellt av studenter vid Linköpings universitet.

2

Rickard Berg Chefredaktör

Emmy Hilmersson Layout/Redaktör

Veronika Bjurman Illustration

Ida Brink Webb

Marcus Andersson Layout

Fredrik Smedenborn Foto

Sara Karlsson Administration

Medarbetare i detta nummer

Kontakt

Text Johan Karlsson, Vilhelm Hedberg, Lovisa Lesse, Elizabet Westerlund

Layout Magenta-redaktionen

www.magenta-online.com redaktion@magenta-online.com

Foto Karin Asklund, Sandra Widmark, Sara Eriksson, Belinda Bernfort

Ansvarig utgivare Rickard Berg

Illustration Lovisa Lesse, Lisa Bengtson, Tove Gulliksson, Radka Horvatova, Malin Svensson, Sandra Widmark, Christian Cerda

Omslagsbild Belinda Bernfort

Utgivningsdatum 2009-12-01


21 4 Det var en gång en punkt Braille-affischtävling 6 Tanzania projektet Ingenjörer utan gränser 8 Att skapa reklam Intervju med Jerhammar & Co 10 Illustrator tutorial Skapa en RSS-ikon 14 Utan systemkameran Fototips 16 En termin borta

Studentliv i Stanford

18 Radiojulkalendern Intervju med Lovisa Lesse 21 MT i arbetslivet IT-konsult på Netlight 28 Campusincidenten En novell av Johan Karlsson 31 Ljus i mörkret Ljusterapi

Magenta 2009

26 Fototävling Ljus i mörker

3


Intervju

Det var en gång en punkt...

Själva affischen är nästan lite som en saga.

TEXT & Layout: Ida BRINK ILLUSTRATION: LISA BENGTSON, TOVE GULLIKSSON, RADKA HORVATOVA, MALIN SVENSSON

I år är det 200 år sedan punktskriftens uppfinnare, Louis Braille, föddes. För att uppmärksamma jubileet anordnade Punktskriftsnämnden och de Synskadades Riksförbund (SRF) en affischtävling. Vinnarna Lisa Bengtson, Tove Gulliksson, Radka Horvatova och Malin Svensson är alla studenter på Grafisk Design och Kommunikation (GDK) vid Linköpings Universitet i Norrköping och har fått 10 000 kronor i vinstsumma.

Magenta 2009

Idén till affischen fick

4

de fram genom att använda Affischtävlingen avgjordes i maj 2009 av en jury bestående av sig av flera olika brainAnna Tellgren, intendent på Moderna museet stormningsmetoder. Yvonne Eriksson, Docent informationsdesign, Under processens gång Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola kastades massor av Ann-Sofie Falck, Punktskriftsnämnden idéer och koncept. Gilda Stiby, SRF Bengt Troberg, SRF - Vi fick börja om Björn Westling, Punktskriftsnämnden flera gånger och hittade flera olika vinklar, avslöjar Malin Svensson. Det som till sist ledde fram till Affischens syfte är att visa hur det slutgiltiga konceptet punktskriften bidrog till att var att gruppen framförallt ville synskadade människor kan utbilda påvisa vilken möjlighet det fakoch utveckla sig, förklarar Radka tiskt är att kunna läsa och skriva. Horvatova.

Lisa Bengtson instämmer: - Illustrationerna i affischen påvisar en slags evolution. Från den lilla punkten (som symboliserar punktskriften) som Louis Braille skapade, fram till hur en människa växer tack vare punktskriften och fylls av kunskap och på så vis blir en rikare människa. trodde att de skulle vinna tävlingen, och hoppades som bäst på en topp-10 placering. Både Malin och Radka hade nästan glömt bort att de skickat in ett bidrag, så den Ingen av gruppmedlemmarna

huvudsakliga reaktionen var förvåning. - Jag som fick samtalet var lite i chocktillstånd en stund, berättar Lisa. - Sedan var jag glad resten av dagen men samtidigt lite nervös för jag visste inte riktigt var alla delar till illustrationen fanns högupplösta. Anledningen till att

juryn gillade just deras bidrag bäst tror gruppen beror på att den har ett klart och tydligt budskap och är även mångtydlig och spännande. - Det är en positiv affisch som inte lägger vikten på själva handikappet (att inte kunna se), utan snarare på möjligheterna som punktskriften ger, säger Lisa. Radka fortsätter: - Illustrationerna i affischen består av flera saker som konnoterar till barn och lekfullhet, som tuppen och de olika färgerna. Kartan visar hur Braille påverkar hela världen och skrivmaskinen visar självklart på skriften i sig. Själva affischen är nästan lite som en saga.


av de bidrag som hamnade bland de femton bästa är gjorda av studenter från GDK. Att det gått så bra just för dem tror gruppen beror på att skapandet av affischen var ett särskilt kursmoment. – Jag tror att vi lade ner mer tid och fokus på uppgiften än vad vi kanske skulle gjort om det varit en frivillig grej, funderar Malin. Åtta stycken

från att designa affischen är framförallt att kompromissa och komma fram till beslut i en grupp. – Personligen har jag lärt mig att jag måste motivera allt jag gör. Och att vinna tävlingen har helt klart stärkt självförtroendet, avslutar Lisa. Det som gruppen lärt sig

Läs Juryns motivation och titta på de övriga topp-placerade bidragen på http://www.punktskriftsnamnden.se/aktuellt/affischer/

Magenta 2009

har gruppen fått en hel del uppmärksamhet av media. Bland annat har de fått göra intervjuer med olika lokaltidningar och lokal-TV (Norrköpings Tidningar, NT24) och spela in en intervju för en tidning som ges ut på CD-skiva för synskadade. De har även fått resa upp till Stockholm och ta emot priset hos de Synskadades riksförbund, och blivit uppmärksammade av Linköpings Universitets hemsida. – Uppmärksamheten från media har varit jättekul och hedrande, säger Radka. – Vi har inte varit på några utställningar och sett vår affisch själva, vilket är synd. Men vi har hört en del klasskompisar berätta att de sett den på till exempel bokmässan, vilket är jätteroligt att höra. Efter vinsten

5


Intervju

Tanzania-projektet text & layout: rickard berg

Vad/vilka är ingenjörer och naturvetare utan gränser?

Magenta 2009

Ingenjörer och naturvetare utan gränser, INUG, är en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation vars målsättning är att sprida kunskap om en hållbar världsutveckling. Vår målsättning är bland annat att vara en samlingspunkt för alla som vill arbeta för teknisk och naturvetenskaplig kunskapsförmedling till människor i ekonomiskt svaga länder och regioner. 

6

Jonathan Cygnaeus


bestiga Mount Kilimanjaro. Dessa män har lämnats utslitna och utan pension då de fått betalt kontant av turistarrangörerna. Dessa människor har en stor inblick i hur berget har förändrats under åren till följd av klimatförändringarna. Projektet, som är tvådelat, kommer bestå dels i att producera en dokumentärfilm och dels i att genomföra en välgörande insats för de gamla männen.

Vad gör ni?  

Vilka typer av människor behöver ni?

Vi välkomnar alla att engagera sig i INUGs projekt och söker dig som är driven och positiv och skulle vilja samarbeta med oss i våra projekt.

Linus Dunkers

Hur engagerar man sig i INUG och Tanzania-projektet?

industri, industriell ekonomi och kvalitetssäkring som hittas i Sverige till Bolivia med hjälp av INUG:s Boliviaprojekt. Varje sommar skickar INUG två studenter från Linköping till Santa Cruz i Bolivia för att hjälpa olika träföretag utveckla sin verksamhet. Att detta görs just i Bolivia är delvis för att landet utsågs till världsmästare i hållbart skogsbruk av WWF i 2002. Lagstiftningen för skogsbruk i Bolivia innebär dock att

det ställs höga krav på aktörerna inom träbranschen i landet, vilket har lett till att många, särskilt små aktörer, har svårt att få verksamheten lönsam.

Registrera er på www.inug.se så kommer ni åt alla kontaktuppgifter och information där. Medlemskap är gratis och på hemsidan finns även möjlighet att följa hur alla våra projekt fortskrider.

Vad är Tanzania-projektet?

INUG Linköping driver i år ett projekt i Tanzania. En av medlemmarna i projektet har där kontakt med en grupp gamla män som bor i byar kring Marangu. De har i decennier hjälpt turister att

Magenta 2009

I vår strävan att sprida kunskap och förbättra världen, även om det än är i liten skala, arbetar vi med olika projekt som har nära relation med våra mål och ideologier som organisation. Vi driver en läxhjälp på Nya Ryd 6-9 för att hjälpa elever med sina läxor och motivera dem med ett fräscht perspektiv från högskoleelever. Denna typ av handledning brukar ge bra resultat eftersom eleverna har lättare att relatera till högskolestudenter som, för inte så länge sedan, var i samma situation som dem. Det kan också vara uppmuntrande bara att få prata med någon som pluggar frivilligt. Vi håller även i medlemskvällar där vi bjuder in intressanta föreläsare för att inspirera våra medlemmar och visa att vi ingenjörer behövs där ute för att hjälpa till. För i regel tror de studenter som kommer till oss att de inte kan bidra med något men man inser snabbt att de kunskaper vi har med oss från gymnasiet oftast räcker mer än väl. Dessa kvällar hjälper även oss att hitta områden där vi kan hjälpa till. På en mer internationell nivå, försöker INUG att sprida den djupa kompetens inom skogs-

7


Reportage

Att skapa reklam Layout: Marcus Andersson TEXT: EMMY HILMERSSON

Kanske kommer du som grafisk designer hamna på ett reklamföretag i framtiden? Då kanske det är bra att veta lite vad ett sådant arbete handlar om och vad det egentligen innebär? Jerhammar & Co är ett reklamföretag i Norrköping som pysslar med marknadskommunikation. Vi ska ta oss en närmare titt på vad de gör om dagarna och vilka olika kunskaper ett sådant företag omfattar. sitt arbete som en skapande process mot ett mål; budskap för att påverka. För det mesta har det med varumärkesbyggande att göra. På företaget känner man sig hemma med alla former av budskapsbärare, såväl print som webb, film och ljud. Därför behövs det en mängd olika kompetenser innanför Jerhammars fyra väggar. Totalt är man 12 personer och här kan vi hitta art directors, copywriters, projektledare, originalare och webbredaktörer. I branschen menar man att effektiv

Magenta 2009

Jerhammar beskriver

8

marknadskommunikation skapas av mångsidig kreativitet kombinerat med god kunskap inom områdena marknadsföring, affärsstrategi och design. Jerhammar & Co tycker oftast inte att det räcker till. Man behöver även inlevelseförmåga, målmedvetenhet och träffsäkerhet. Att skapa effektiv kommunikation för andra ser företaget som en del av reklamen för sig själva. När deras uppdragsgivare blir framgångsrika blir Jerhammar det också.


få den precis så bra man vill ha den. Det gjordes flera studiebesök och man intervjuade företrädare för respektive kompetensområde. När man ansåg sig fått en stabil grund började arbetet. När designarbetet var klart hade centret fått en gemensam profilguide knuten till en tydlig och hållbar symbol. Denna symbol lyfter fram centrets alla verksamheter till en Att skapa effektiv komhelhet. munikation för andra ser

att Jerhammar & Co är ett företag i framkant. Du kan hitta dem båda på Facebook och Twitter. Här skriver de om sina aktuella uppdrag men även små debattartiklar. Man kan exempelvis hitta en text om webb, ”Ansvar på webben eller ansvar för webben”. Här diskuterar man om huruvida Det är inte fel att påstå

företaget som en del av reklamen för sig själva vissa webbsidor sällan uppdateras och att det ibland ligger på byråns ansvar att pusha för uppdateringar. Alternativet är att kunden gör bort sig och blir avslöjad, vilket knappast kan ligga i varken kundens eller byråns intresse. ”När man gör en webbplats tar man på sig ett ansvar, vare sig man förstår det eller ej.” har en mängd intressanta kunder, alltifrån Banverket till Arbetets museum i Norrköping. Det är även Jerhammar som gjort den grafiska profilen till Norrköpings visualiseringscenter som öppnar i maj nästa år. Uppdraget var att bygga en webbplats som skulle introducera visualiseringscentret under byggtiden och hålla intresset vid liv fram till öppningen våren 2010. För att skapa en webbplats som denna krävs en del efterforskningar för att

Byråchefen på företaget,

Örjan Jerhammar, menar att ledordet är kreativitet. Det är det som driver dig vidare och får dig att gå upp på mornarna. ”Det är därför vi är de vi är.”

Jerhammar & Co

www.jerhammar.se www.visualiseringscenter.se

Magenta 2009

Mer information om Jerhammar & Co samt Norrköpings visualiseringscenter hittar du på

9


Illustrator tutorial

Magenta 2009

10

Allting i Adobe Illustrator skapas i vektorgrafik så det spelar ingen roll vilken storlek ikonen skapas i. Vi kan helt enkelt välja alla objekt och skala upp dem till önskad storlek. Till skillnad från Photoshop, kommer alla våra linjer och former behålla sina skarpa linjer och färger eftersom de är gjorda av matematiska beräkningar snarare än gamla goda bildpunkter.

Öppna Illustrator och skapa ett nytt dokument. Klicka och håll musen över Rektangel verktyget för att välja Rundad rektangel alternativet gömmer sig under. Rita din form på ritytan medan du håller inne Skift. Använd markören för att justera rundhet i hörnen när du drar.

Klicka på stroke alternativet och klara av eventuella brister, välj sedan fyllningsrutan. I Toning panelen, lägg en orange fyllning som varierar från mörkt till ljust vertikalt över formen.

Med formen markerad, gå till Object> Path> Offset Path. Skriv i -1mm i options. Tag i hörnet av den nya formen och rotera 180 grader så att toningen går i motsatt riktning.


Välj cirkel verktyget och rita en form på annan plats på ritytan. Ta bort fyllning, och lägg en tjock 16pt svart linje.

Med Direct Selection Tool (vit pil), välj bara den vänstra och nedre punkter i cirkeln. Tryck Delete på tangentbordet för att trimma cirkeln ner till en fjärdedel.

Kopiera (CMD + C) den kvarvarande cirkeln och klistra in långst fram (CMD + F). Skala ner medan du håller Skift-tangenten för att hålla allt tight.

Justera linjens tjocklek för att matcha 16pt. Magenta 2009

11


Tryck CMD + R för att visa linjalen, drar ett par guider för att passa våran fjärdedels cirkel. Använda korsningen som en källa, rita en liten cirkel för att avsluta den traditionella RSS-formen.

Våra fjärdedelars cirklar är för närvarande banor, men vi kan snabbt konvertera dem till fullständig former genom Object> Expand välj sedan Stroke alternativet.

Magenta 2009

Med de tre objekten markerade, lägga till en grå-vit toning som löper lodrätt, och en 1pt ljusgrå linje.

12

Tryck CMD-G för att gruppera ala objekt tillsammans, sedan skala och placera dem på plats i den oranga formen.


Rita en stor, platt oval över hela grafiken. Ägna stor uppmärksamhet åt hur den nedre kurvan överlappar den vita rektangeln. Med ovalen och rektangeln valda, klicka på Intersect Shape i Pathfinder paletten.

Minska opaciteten hos denna nya form ned till cirka 15%, vilket ger en snygg glans på ikonen.

Magenta 2009

Avsluta din skapelse med ett par spektakulära hightlights i form av cirklar. Använd 15% opacitet igen för att behålla ett subtilt utseende.

Grattis! Nu är du klar

Välj den inre rektangeln från den oranga formen, Kopiera (CMD-C) och klistra in längstfram (CMD-F). Fyll den med vit färg.

13


Fotoskola

Utan systemkameran Man måste inte ha stenkoll på bländartal och slutartider för att ta bättre bilder tillgång till en systemkamera och tusen blixtar, orkar inte släpa runt på den eller så har man inte någon, helt enkelt. Då finns det massor av saker man kan göra för att ta en bättre bild utan behöva bry sig en massa om tekniken bakom. Här kommer några tips på hur man kan ta en bättre bild, med eller utan en systemkamera.

Magenta 2009

Man har inte alltid

14

Layout & Foto: Fredrik Smedenborn

Komposition

Centrerade bilder kan vara snyggt, ibland, men för det mesta ger det bara ett statiskt och tråkigt uttryck. När du knäpper en bild på en fest eller tar en bild på pojkvännen så kan du efter att kameran har fokuserat bara vinkla den lite i sidled och helt plötsligt har du en betydligt mer dynamisk bild.


Perspektiv

Det är nog inte bara du som tycker att din lilla kusin är jättegullig, men det är bara du som tycker att bilden där hon står och förskräckt stirrar uppåt i linsen är jättefin. Sätt dig istället på knä, var med lite i leken, och du får en mycket större närhet i bilden.

Magenta 2009

15


Magenta 2009

Intervju

Efter en termin borta

16Layout: EMMY HILMERSSON

TEXT & FOTO: VILHELM HEDBERG


Jag har just sett klart säsongens sista South Park, vilket betyder att jag varit här i en halv säsong. Eller en quarter, eller en termin beroende på vilka mått du använder.

Jag har medvetet valt att läsa de fles-

ta av kurserna under computer science och deras grafikavdelning, och det visar sig (än så länge) att när det

gäller pixlar och polygoner så har vi medietekniker ganska bra koll. När det gäller statistik och linjär algebra så känns det lite mer som om att ett par kurser till av varje inte hade skadat. Nåväl, det är kanske att överdriva. När jag tänker efter så går det nog ändå inte att lära sig allt på tre år på medieteknik. Vissa saker får man helt enkelt lära sig när man behöver det, och eftersom olika personer är intresserade av olika saker så kanske det är bra om alla inte behöver bli specialister inom allting. Något som är otroligt motiverande är att bli inspirerad av de lärare som finns här, all kunskap som finns samlad och finns tillgänglig bara man är beredd att plugga hårt. till det här med fritiden, för det är ändå ganska svårt att plugga hårt sexton timmar om dygnet. Jag har aldrig kunnat göra det och kommer aldrig att kunna göra det, så är det bara. Om man accepterar det faktumet så gäller det bara att försöka ta det lugnt, och njuta så mycket som möjligt under tiden man inte pluggar. Jag minns specifikt min granne säga “study hard, play hard” en av de första dagarna under terminen. Dock ger jag bara

study hard play hard mig själv studieångest om jag tänker försöker följa det mottot. En del av allting handlar ändå bara om att inte behöva göra massa saker, behöva plugga, behöva festa (behöva sova), utan att göra dessa saker för att man vill. Och något som jag vill göra är att se ett nytt avsnitt av South Park varje vecka. Men jag får konstatera att den perioden är slut, liksom terminen (snart) och denna artikel.

Då kommer jag

Magenta 2009

ett år sedan jag sökte platsen på Stanford University och jag kan definitivt känna att det var länge sedan. Om jag inte minns fel så borde jag just ha fått resultatet från tentan i reglerteknik och ungefär samtidigt lämnat in min ansökan. Om vi spolar fram ett år i tiden, så har jag nu nästan läst klart några kurser, skrivit två tentor och hunnit börja känna mig hemma så smått på skolan. Likväl går varje termin snabbt, som det alltid har varit varje år. Höstterminen börjar, höstterminen slutar. Och där emellan försöker man hinna med att ligga i fas med föreläsningarna, lämna in läxorna i tid, göra ett eller två intressanta projekt, skriva lite tentor, och maximera sitt sociala liv. När jag funderar på saken så lyckas jag ungefär lika bra med dessa saker som tidigare; ligga i fas: tveksamt, lämna in läxorna: sista minuten, göra projekt: det är alltid kul, skriva tentor: ingen kommentar, och ha roligt: självklart! Det var lite drygt

som jag pluggar i. Först och främst är det ganska mycket varmare här. Vilket inte betyder att det är varmt, utan snarare mindre kallt, i alla fall nu på vintern, dock kändes det som att sommaren fortsatte fram in på oktober. Den största skillnaden är nog ändå själva pluggandet. Upplägget är väl generellt sett att man har föreläsningar där professorn eller läraren går igenom i stora drag vad saker och ting handlar om och läxor där man på egen hand får läsa in sig på detaljerna och lära sig hur man ska lösa problemen. Sedan kommer tentan. På tentan (midterm exam) mitt i perioden hade vi sjuttiofem minuter på oss vilket var avsevärt mycket stressigare än de fyra-fem timmarna jag är van vid att sitta och klura (att tentan kunde gått bättre och att det finns folk som fick dubbelt så många poäng som jag behöver jag kanske inte berätta). Det viktiga är ändå att man fortsätter att lära sig saker och desto mer tid man lägger på någonting desto visare blir man. Skillnaden är miljön

17


Intervju

Intervju med Lovisa Lesse - illustratör för årets radiojulkalender TEXT: VERONIKA BJURMAN & LOVISA LESSE ILLUSTRATION: LOVISA LESSE Layout: IDA BRINK

Magenta 2009

BAKGRUND?

18

Jag studerade först på Nyckelviksskolan i Stockholm på en Allmän linje där man både målar, väver, gör keramik, textiltryck och arbetar i trä och metall, som en grundläggande konsthantverklinje. Sedan reste jag till Nya Zeeland, en resa som skulle varat några månader men där jag blev borta i fem år. Jag försökte försörja mig genom att rita porträtt på folk på olika marknader men det var svårt och väldigt fattigt. När jag flyttat hem till Sverige igen sökte jag till Konstfack i Stockholm där jag helst hade velat studera industridesign, men istället kom jag in på linjen för bildlärare. När jag kom in på Konstfack hade jag redan börja arbeta med animation och jag hoppade av Konstfack efter två dagar. Det passade mig helt enkelt inte och jag kände att jag lärde mig mer genom att arbeta.

Jag arbetade med allt möjligt på HappyLife; från produktionsassistent, översatte manus från svenska till engelska, som animationsdesigner, design supervisor, AD och till studiochef. Där stannade jag i åtta år. Efter att Happy Life lades ner så har jag jobbat som frilansande illustratör tills det att jag började studera Grafisk Design och Kommunikation (GDK) här på Linköpings Universitet.

Jag ville inte bara rita.

utan där fick var och en vara ansvarig för en del av produktionen. Hur ska man marknadsföra sig?

Jag har en tyvärr ganska ouppdaterad hemsida men där det är möjligt att få ett smakprov på det jag gjort (hänvisa eventuella arbetsgivare dit? Absolut!). Jag är också medlem i Svenska tecknare, som är ett slags fackförbund för illustratörer där man kan få hjälp med frågor som prissättning och andra avtalsfrågor. Dessutom är jag medlem i Illustratörscentrum. I övrigt är kontakter och att underhålla sina kontakter jätteviktigt.

Vad var det som gjorde att du ville

I till exempel Sune så har jag oftast författarens skisser att utgå ifrån. Annars är det lite olika. Ibland gäller kommentarerna utseende och ibland det rent berättartekniska. Har du några förebilder, vad inspireras du av?

Sven Nordqvist är en stor förebild, alla hans böcker är underbara men favoriten är ”Var är min syster?” som kom häromåret. Jacob Wegelius tycker jag också om, hans bok ” Legenden om Sally Jones” är superfin. Gunnar Gräs har helt egna perspektiv och färgerna används på ett väldigt speciellt sätt: Titta på till exempel boken ”Tutu och tant Kotla.”

börja studera här på GDK?

Hur mycket kontakt har man med för-

Jag ville inte bara rita. Det var många andra bitar av processen som jag saknade och ville vara delaktig i. På Happy Life kunde vi aldrig vara med hela vägen till slutprodukten,

fattaren som illustratör? Hur

Du har jobbat med årets radiojulkal-

mycket får man anpassa sig efter

ender, ”Nelly Rapp – en gastkramande

andras visioner?

jul”, kan du berätta mer om det?

Det är olika från gång till gång, det beror på projekt och intresse.

Ja, jag arbetade efter manus och tyckte först att “24 luckor, det är


Magenta 2009

19


väl ingenting”. Men projektet växte efter hand och blev en riktig utmaning. Jag ville att den övre och undre delen av julkalendern skulle vara två kompletta bilder, inte som jag minns från när jag var liten att jag kikade in bakom luckorna och där var det bara vitt bakom. Framsidebilden skulle också vara avtagbar. Jag vill att saker ska vara logiska och därför ville jag inte att någon av karaktärerna skulle synas mer än en gång, fast det skulle ändå bli en intressant bild. Hela projektet blev klart i maj. För tillfället arbetar jag med bilder till Barnradions hemsida, det är väldigt många illustrationer och allt ska vara klart 1:a december. Vad har varit roligt med denna erfar-

Magenta 2009

enhet?

20

Julkalendern bygger på en bokserie av författaren Martin Widmark och illustratören Christina Alvner. Christina hade inte tid att göra julkalendern, det var därför jag fick det jobbet. Det har varit väldigt kul försöka rita så likt Christinas bilder som möjligt och jag känner att jag

...jag minns från när jag var liten att jag kikade in bakom luckorna och där var det bara vitt bakom. har lärt mig mycket eftersom Christina har både en helt annan stil och en helt annan teknik än vad jag har. Vad använder du dig av för teknik och material till illustrationerna?

Jag jobbar på vanligt kopieringspapper och med tuschpennor, typ pilotpennor. Jag skissar först med blyerts och renritar sedan med tush på ljusbordet. En gammal yrkesskada från animationstiden är att jag alltid gör alla linjer slutna för att sedan kunna fylla dem med ”buckettool” i photoshop. När bilderna är tuschade skannar jag in dem (skanna i svartvitt läge för snyggast linjer) och färglägger i photoshop, jag lägger alla skuggor och highlights i egna lager. Och jag är noga med att klicka bort den där förinställda ”anti-alias” som förstör skärpan i linjerna.

om en tjej som heter UppfinnarJohanna tillsammans med författaren Ann-Christine Magnusson som är utgivna på OLIKA förlag. Det är roligt att jobba ihop med Anki eftersom att hon, förutom att hon är väldigt trevlig, också har så många bra åsikter och kommentarer på mina bilder ur ett berättartekniskt perspektiv. Det är också kul att arbeta med OLIKA förlag som har ett genusperspektiv på sin bokutgivning vilket jag saknar i de flesta andra illustrationssammanhang. Sedan har jag också arbetat för Rymdstyrelsen med en skolbok om rymden, det var ett jättekul projekt där jag fick utgå från astronauternas egna foton innifrån ISS, den internationella rymdstationen.

Var nyfiken på hur saker verkligen ser ut, inte bara som du tror det ser ut; undersök din omgivning och rita av den.

Vad är det roligaste du har gjort?

Finns det något du vill förbättra?

Förutom Julkalendern nu senast så har jag också gjort två böcker

Ja, absolut, massor. Jag skulle gärna lära mig akvarell och efter

min senaste erfarenhet med julkalendern hoppas jag att jag kommer försöka prova att arbeta mer med reservoarpenna. Kort om Lovisa Lesse - Aktuell som Illustratör för årets radiojulkalender. - Studerar just nu andra året på Grafisk Design och Kommunikation på Linköpings Universitet, Campus Norrköping. - Lovisas hemsida: www.lesse.se

Har du några tips till den som vill börja med illustration?

Rita inte så stort, skissa smått – inte större än thumbnails. Det tar onödigt lång tid annars. Använd ljusbord. Skanner och kopiator användbara verktyg för att skala om och vrida bilder. Rita av andras arbeten, man lär sig mycket av att kopiera; när man bara ritar saker på sitt eget sätt och som man alltid har gjort blir man lätt lite lat och det är också därför det är så bra att försöka rita som någon annan. Var nyfiken på hur saker verkligen ser ut, inte bara som du tror det ser ut; undersök din omgivning och rita av den.


Intervju

Medietekniker i arbetslivet Text & Layout: Rickard Berg

Magenta 2009

En möjlig karriärväg för en medietekniker är att bli IT-konsult. Magenta fick kontakt med inte mindre än fyra färdiga medietekniker som alla jobbade som ITkonsulter på Netlight. Netlight Consulting är ett IT-konsultföretag med kontor både i Stockholm, Oslo, Malmö och London. De växer konstant och har fortsatt att nyanställa under det gångna året. Netlight arbetar inom olika områden, bland annat Bank och Finans, Spel, Retail och Reseföretag.

21


Det bästa är att man får prova på alla möjliga coola branscher och tekniker och möta en ofantlig massa människor i olika länder.

gar under dagen så inga dagar är de andra lik. Vilka är de viktigaste lärdomar från

Norrköping och Stockholm. Jag skulle dock önska att det funnits mer praktik, eller åtminstone en närmare relation med näringslivet.

skolan du använder dig av idag?

Marcus Koskinen Vad arbetar du som och vad innebär det?

Magenta 2009

Jag arbetar just nu som .Netutvecklare och projektledare på ett bettingföretag. Det innebär mycket möten med människor och utveckling i teknikens framkant.

22

Hur fick du jobbet?

Ansökan till tjänsten på Netlight skickade jag ut lite på måfå under tiden jag gjorde exjobbet i Stock-

holm. Det visade sig att de behövde folk lite tidigare än jag planerat så jag avslutade exjobbet under min första tid på Netlight istället. Hur ser en normal arbetsdag ut för dig? 

Möte med teamet på morgonen för att synka det pågående arbetet. Sedan påbörjar eller fortsätter man med någon av de uppgifter som finns på scrumtavlan, men allt som oftast dyker det upp nya utmanin-

Skitsvår fråga. Allt och inget svarar jag.

Vem var din favoritföreläsare?

Vad är det bästa och det sämsta med att

Helst föreläsning i Kåken eller Täppan?

vara IT-konsult?

Täppan, ljusare och trevligare.

Det bästa är att man får prova på alla möjliga coola branscher och tekniker och möta en ofantlig massa människor i olika länder. Det sämsta är att vänskapen med “fast anställda” ibland blir kortvarig med tanke på att uppdrag tar slut. Hur passar en medietekniker som ITkonsult? 

Utmärkt! Vi har massor med Medietekniker på Netlight, både från

George Baravdish, utan tvekan.

Vad önskar du dig i julklapp?

Inte en spikmatta...


Bredden som en medietekniker naturligt har med sig samt erfarenhet från skolan av att arbeta mycket i projektform passar utmärkt för IT-konsultjobbet.

Vad arbetar du som? Vad innebär det?

Vilka är de viktigaste lärdomar från

Som IT-konsult har man varierande arbetsuppgifter. På mitt nuvarande uppdrag är jag på en bank, på deras IT-avdelning som testare/testledare. Tidigare har jag arbetat med en utredning rörande mobilnät. 

skolan du använder dig av idag?

Hur fick du jobbet?

Jag blev tipsad om Netlight av en tidigare kollega och blev tillfrågad om att komma på intervju. Tre intervjuer senare var jobbet mitt. Hur ser en normal arbetsdag ut för dig?

Vad är det bästa och det sämsta med att vara IT-konsult?

Det bästa är att man får variation, man får möjlighet att prova på olika branscher och arbetsuppgifter. Sedan är fördelen med att arbeta på Netlight det kunskapsutbytet som hela tiden sker. Det finns alltid någon att fråga och få tips av.

Charlotte Wikström som IT-konsult. Netlight söker personer med såväl bred kompetens som spetskompetens. Bredden som en medietekniker naturligt har med sig samt erfarenhet från skolan av att arbeta mycket i projektform passar utmärkt för IT-konsultjobbet.

Vad önskar du dig i julklapp?

En Macbook Pro, men det kommer jag antagligen inte att få, om jag inte köper den till mig själv…

Vem var din favoritföreläsare?

Hur passar en medietekniker som IT-

Sasan Goran.

konsult?

Helst föreläsning i Kåken eller Täppan?

Medieteknikern passar väldigt bra

Kåken.

Magenta 2009

En normal arbetsdag handlar mycket om att säkerhetsställa att systemen fungerar som de ska, ta reda på hur ett system fungerar för att kunna testa det på bästa sätt, samt kommunicera eventuella problem till utvecklarna.

Den viktigaste lärdomen från skolan är att jag vet att det är möjligt att lära sig svåra saker på kort tid. Jag har även så klart nytta av flertalet kurser, alla programmeringskurser, kurser i projektledning mm. 

23


Jag såg en Netlight-jacka på tunnelbanan, letade upp deras hemsida och skickade in en ansökan. Efter tre intervjuer var det klart!

applikationsutveckling. Vilka är de viktigaste lärdomar från skolan du använder dig av idag?

Magenta 2009

Marc lilja

24

Vad arbetar du som? Vad innebär det?

Hur fick du jobbet?

IT-konsult. Innebär att man arbetar med IT-uppdrag åt kunder. Antingen på plats hos kund eller på Netlights kontor. Uppdragen kan variera stort och beror på konsultens kompetens. Allt handlar dock om IT och som Medietekniker är man ju bred inom IT och har goda programmeringskunskaper. Många uppdrag innebär utveckling och projektledning åt kund.

Jag var på väg at bli klar med studierna och höll ögonen öppna efter IT-jobb. Jag såg en Netlightjacka på tunnelbanan, letade upp deras hemsida och skickade in en ansökan. Efter tre intervjuer var det klart!

Hur ser en normal arbetsdag ut för dig?

Under en normal arbetsdag har jag möten med kollegorna i mitt projekt och arbetar sedan med

Dock är vi bra på att inom företaget hitta på saker tillsammans och har bland annat mentorgrupper och klaner.

Från skolan har man fått en bredd som är bra att ha som konsult. Som civilingenjör har man även övat sin förmåga att lära sig nya saker fort. Hade jag läst om medieteknik hade jag tagit mer projektledning och programvaruutveckling istället för datorgrafik (även om det är jäkligt kul!).

Min favorit var Sixten därför att han är en så bra pedagog. Sen tycker jag att janpe är riktigt skön.  

Vad är det bästa och det sämsta med att vara IT-konsult?

Det bästa är att man får prova på så många olika saker och att man får lära sig så mycket. Det blir inte tråkigt för det kommer nya utmanande projekt hela tiden. Det sämsta är att man inte får jobba med alla Netlight-kollegor. Man har olika uppdrag och är olika många från Netlight på uppdragen.

Hur passar en medietekniker som ITkonsult?

En medietekniker passar mycket bra! Vi har breda kunskaper och har lätt för att lära oss nytt. Vi är bland annat duktiga programmerare.    Vem var din favoritföreläsare?

Helst föreläsning i Kåken eller Täppan?

K3.   Vad önskar du dig i julklapp?

Ny kompaktkamera med möjlighet till HD-inspelning.


Vad arbetar du som? Vad innebär det?

C# till JSON och JavaScript.

Som IT-konsult kan jag arbeta med otroligt olika och spännande uppdrag. Det kan ju vara ett ganska brett begrepp, men under min tid på Netlight har jag bland annat genomfört en säkerhetsanalys av ett system, arbetat med .NET och databaser i flertalet projekt och varit Scrum Master för ett agilt utvecklingsteam.

Vilka är de viktigaste lärdomar från skolan du använder dig av idag? 

Hur ser en normal arbetsdag ut för dig?

Just nu börjar det oftast med ett morgonmöte enligt projektmetodiken Scrum där hela utvecklingsteamet går igenom vad som hände igår och vad som ska ske idag, samt eventuella problem som dykt upp. Detta ger en bra feedback på hur projektet går framåt. Sedan kan dagen fyllas på med möten och planering eller som oftast, programmering. Utvecklingsmässigt kan det skilja sig mycket dag till dag beroende på vilka delar av systemet mina uppgifter berör, allt från SQL,

Hur fick du jobbet? 

linn wikstål bild och videoformat, flashutveckling och så vidare.

Vad är det bästa och det sämsta med att

lite lamt, men det är svårt att hitta negativa saker om något man trivs med.

vara IT-konsult?

Vem var din favoritföreläsare?

Det som lockade mig till konsultjobbet var chansen att arbeta med olika uppdrag, olika tekniker och olika sorters företag. Det bästa är nog den ständiga utmaningen och utvecklingen. Om man ska säga någonting som är mindre bra så kanske det är detsamma som gör det så roligt och utmanande, att man som konsult “byter jobb” oftare än vad man gör som fastanställd. Det är ju alltid tråkigt att lämna en kund som man har trivs väldigt bra hos. Det kanske låter

Hur passar en medietekniker som IT-

Stan Miklavcic.  

konsult?

Perfekt givetvis! Eftersom utbildningen inte riktade in sig mot ett visst programmeringsspråk känner jag att det gav mig en bredd som jag kanske inte hade haft annars. Som MT:are kan man bidra med specifik kunskap som kanske inte efterfrågas i projektbeskrivningar men som ändå behövs. I vissa uppdrag som inte haft fokus på rena “medieteknik-saker” har jag ändå haft bra nytta av bildbehandling,

Helst föreläsning i Kåken eller Täppan?

Kåken. Närmare till kaffet. Om man bortser från maskinerna då förstås.   Vad önskar du dig i julklapp? 

Oj, det har jag inte hunnit fundera över ännu. Men det jag behöver mest just nu är nog en ny dator hemma. Den jag har är alldeles för gammal och seg, men det finns alldeles för många val att göra! 

Magenta 2009

Jag blev rekommenderad av en kompis från Netlight som tyckte att jag skulle passa bra in. Kontakter är viktigt, men givetvis inte allt.

Jag uppskattar projektformen vi hade i många kurser i slutet av utbildningen. Det lärde iallafall mig att snabbt sätta mig in i olika uppgifter, analysera dem och hitta bra och passande lösningar under olika premisser. Sedan är det ju sällan man sitter själv i ett projekt, det är viktigt att kunna samarbeta med personer med olika personligheter och synsätt. Det har ju hänt att två personer som diskuterar kan prata om två helt olika saker.

25


Fototema

Tema: Ljus i Mörkret Magentafotgraferna tolkar ett tema Layout: Fredrik Smedenborn

kan vi behöva lite extra ljus. Därför gav vi Magentas fotografer i uppdrag att tolka temat ”Ljus i Mörkret”. Förhoppningsvis kan de här bilderna lysa upp decembermörkret en aning.

Magenta 2009

I dessa mörka tider

26

Foto: SAra eriksson


Foto: Belinda Bernfort

Foto: Karin Asklund

Magenta 2009

Foto: SAndra Widmark

27


Novell

Campusincidenten En novell av Johan Karlsson

Magenta 2009

Layout: EMMY HilMERSSON ILLUSTRATION: VERONIKA BJURMAN

28

Hur Liselott än vände och vred på situationen kunde hon fortfarande inte förstå hur det hade gått till. Varför hade hon inte legat kvar i sängen, istället för att gå på den här skitföreläsningen? Redan kvällen innan hade hon funderat på att strunta i den, i princip bestämt sig, för att sedan drabbas av det sedvanliga dåliga samvetet när väckarklockan väl ringde. Så här satt hon nu, längst bak i K1, Campus Norrköpings stora cylinderformade föreläsningssal, och lyssnade på Helge Fossmo. Självklart var det inte den ökände pingstpastorn från Knutby som stod där framme och orerade om interaktionsdesign, men han var otroligt lik honom. Oavsett vem han var eller vem han var lik så var han ofrånkomligt dötrist. Liselotts tankar vandrade snart iväg och hon befann sig åter i sin varma säng där Kalle fortfarande låg och sov. Hans föreläsningar började först efter lunchpausen. Typiskt lärarprogrammet, tänkte hon. Själv pluggade hon Grafisk design och kommunikation. Där var det ordning och reda minsann, hårt arbete från tidig morgon till sen kväll. Ingen jävla lekstuga där inte, tänkte hon och log. Hon skulle aldrig i livet erkänna det för Kalle, men ibland var hon nog lite avundssjuk på hans slappa schema. Hon brukade dock trösta sig med att deras löner, efter utbildningen, skulle skilja sig rejält. Dessutom hade hon alltid jobbat hårt och haft ont om fritid hela sitt liv. Hennes dagdrömmar slets plötsligt sönder av ett högt brak. Hon ryckte till av det plötsliga ljudet och spillde ut det sista kaffet i pappmuggen på bordet framför henne. Det mesta hamnade över hennes anteckningsblock och förstörde hennes redan bristfälliga anteckningar. Irritationen över det-

ta rann dock snabbt av henne när hon tittade upp från bordet. Framme hos föreläsaren (Hette han Gustav?) stod två kulsprutebeväpnade poliser. Vid en av salens två ingångar stod ytterligare fyra poliser, som dessutom hade gasmasker på sig. Eftersom föreläsarens mikrofon fortfarande var igång hörde hon vad han sa till poliserna genom sorlet som uppstått i salen. ”Nej, vi för ingen närvaro över föreläsningarna. Vad gäller…” sa han, men blev avbruten av en av poliserna som ryckte mikrofonen från honom. ”Håll käften!” röt polisen så att det skorrade i högtalarna i taket. Tystnaden som uppstod var tung nog att ta på. ”Vi söker Sara Andrea Andersson i klass GDK1, finns hon här?” fortsatte polisen i normal samtalston. Tjejen som satt bredvid Liselott hostade lite och såg sig nervöst omkring. Är det hon? Varför skickar man sex stycken beväpnade poliser efter en sådan spinkig brud, tänkte Liselott. ”Sara Andersson, är du här?” röt polisen. ”Här är jag” sa tjejen och räckte upp handen. ”Är du snäll och kommer hit” sa polisen med mikrofonen och gestikulerade åt sina kollegor att möta henne. Snörvlande och hostande nickade hon och började förvirrat packa ner sina saker i ryggsäcken. Två av de fyra poliserna som stått nere vid dörren var halvvägs upp för trappgången i ytterkanten av


trappgången. Kvinnan plockade upp mikrofonen. ”Bra val. En klar, nio kvar” sa polisen. ”Hej. Jag heter Maria Hedström och är virolog Ytterligare två personer, två tjejer, reste sig på Universitetssjukhuset i Linköping. Mannen från första raden. De gick och ställde sig bredvid bredvid mig här är kapten Jonas Strandh. Vi den blonda killen nere vid podiet. En av de två har med oss munskydd till er allihopa. Ni tio här poliserna med gasmask pratade med dem och an- framme vid podiet kommer att följa med mig. tecknade något i ett block. Inom kort stod det nio Resten vill kaptenen här prata lite med” sa hon. personer där nere men Liselott satt fortfarande Strandh öppnade bagen och släppte den sedan på kvar på sin plats. Precis när polisen med mikro- golvet framför honom. fonen tänkte säga något reste hon på sig. Hennes ”Ni kommer hit, en i taget, under ordnade forhjärta dunkade hårt i bröstet och benen kändes mer. Är det uppfattat?” sa han och det behövdes som kolasnören. Folk tittade misstänksamt på ingen mikrofon för att han skulle höras. Maria henne när hon passerade. När hon nästan var ute vände sig mot de tio som stod uppställda på en i trappgången hostade hon plötsligt och utan för- rad med de gasmaskbeklädda poliserna vid varsvarning. Tjejen som satt på in ände av ledet. platsen blev blek i ansiktet ”Jaha, då går vi” sa hon Hosta inte på mig! och kröp ihop i sätet. och log. Försvinn. ”Hosta inte på mig! Förs”Kom igen” beordrade vinn” pep hon. Liselott gav den polis som stod närhenne en lång blick och mast utgången samtidigt som den som stod gick sedan ner och ställde sig bland de andra. Ett längst bak gav personen framför honom en lätt pip följt av en knastrande röst hördes. knuff. ”51-11” sa rösten. När de kom ut ur föreläsningssalen såg sig ”51-11 här, kom” svarade polisen med mikro- Liselott om bland de tio ”utvalda”. Ingen av fonen i sin radio. hennes kompisar var bland dem. Om ändå Klara ”93-15 här. Se till att ni är utomhörhåll för hade varit här, tänkte hon och suckade. Hon blickallmänheten innan ni svarar, kom” ade ut genom de många glasdörrarna mittemot. Polisen lade ifrån sig mikrofonen på podiet Hur många gånger hade hon inte stått där ute på och lämnade rummet. Efter en kort stund var trädäcket med en pappmugg med te, bara stirrat han tillbaka, denna gång med sin gasmask på. ut i Motala ström som passerade utanför camEfter honom kom en kvinna i vit läkarrock och pusområdet på den här sidan. Hon svepte med en man klädd i militäruniform, bärandes på en blicken över korridoren och bort mot campuscaolivgrön sportbag. Både kvinnan i rocken och fét som låg en bit längre bort. Överallt fanns gasmannen i uniformen hade gasmasker på sig. maskbeklädda poliser och militärer. Längre bort

Magenta 2009

salen när tjejen plötsligt kräktes. Liselott hann precis flytta på armen för att inte bli nedstänkt, men fick ändå en skvätt på ena låret. ”Flytta på er!” skrek de två poliserna och började sedan bryskt lyfta undan de som satt i vägen för att snabbare komma fram till den nu hostande nerspydda tjejen. Till slut var de framme hos henne och ledde henne från sin plats, ner till de andra poliserna. Efter en kort överläggning eskorterade de två poliserna ut henne från salen. ”Ni övriga ser till att hålla er lugna!” sa polisen med mikrofonen. ”Vad är det frågan om?” ropade någon, ett par rader ner från Liselott. ”Vi söker personer som vaccinerade sig mot Influensa A förra året. Det ska finnas ytterligare tio personer här inne” sa polisen. Herregud, det gjorde ju jag, tänkte Liselott. En klump som av kallt stål började sakta växa i magen på henne. ”Det finns två sätt vi kan göra det här på” sa polisen med mikrofonen. ”Antingen så kommer ni som vaccinerat er ner hit frivilligt eller så följer alla med och så löser vi det med en enkel id-kontroll” fortsatte han. Överallt i publiken diskuterades det vad som borde göras. Vissa såg upprörda ut, andra var förbannade och resten verkade allmänt förvirrade. En kille med linblont hår i raden framför Liselott reste sig från sin plats. Hans bänkkamrat, hans flickvän gissade Liselott, försökte gråtande hålla kvar honom. Han lutade sig mot tjejen, sa något som Liselott inte hörde, kysste henne och började sedan tränga sig ut mot

29


Novell

Magenta 2009

såg hon hur en annan grupp liknande den hon befann sig i ledas ut ur en annan föreläsningssal. Händer det bara här eller är det hela stan, tänkte hon. Plötsligt slog det henne. Stina När tanken väl slagit henne kunde hon inte sluta tänka på sin lillasyster. Hade hon också blivit upplockad? Hon hade ju varit ett av de första barnen som blivit vaccinerade. Hon tillhörde en av riskgrupperna. Så fort hon fick chansen skulle on ringa henne. Hon är väl okej, det måste hon väl vara eller… Mer hann inte Liselott tänka innan hon blev avbruten av ett fasansfullt vrål. När hon vände sig i riktning mot ljudet såg hon hur en polis brottades med tjejen som spytt ner sig inne i K1. Det såg ut som om hon höll på att vinna. ”Hjälp mig nån då för helvete!” skrek han. Liselott såg sin chans. Det var nu eller aldrig när allas uppmärksamhet var riktad mot tjejen och polisen. Hon gick så tyst och snabbt hon kunde bort mot glasdörrarna och kände på en av dem. Den var olåst. Med ett litet knäpp gick den upp och snart befann hon sig ute på trädäcket. När hon tittade in såg hon att de två poliserna som varit med hennes grupp hjälpte sin kollega med tjejen. Ingen hade upptäckt henne ännu. Jag kommer Stina, tänkte hon.

30

Dagarna efter sin flykt från Kåkenhus på Campus Norrköping, den dag som kom att bli känd som ”4:e oktober”, smittade Liselott ett tiotal personer med den nya okända influensan, bland annat sin syster Stina. De smittade i sin tur de

som fanns i sin omgivning och inom kort hade sjukdomsutvecklingen växt lavinartat. Myndigheterna tappade snart kontrollen över den nya influensan kom att kallas ”den vandrande döden”, eftersom de som avlidit av den inte ville förbli döda. Ty för de drabbade var döden inte slutet, den var bara början.


Reportage

Ljus i mörkret Känner du dig trött och orkeslös såhär under de senare delarna av året? Du är inte alls ensam. Varannan svensk anser att de blir tröttare och mår psykiskt sämre under hösten och vintern, tre till sju procent får svårare symptom, som årstidsbundna depressioner. Bristen på energi beror till stor del på bristen på sol som vi har under denna period på året. Det finns dock ljus i mörkret för den som behöver det. Text: Elizabet westerlund Layout: Rickard Berg

utomhus under hösten minskar vår energi. Alla känner inte av detta men det beror på en djupt inrotad inre klocka som gör att vi anpassar oss till det kalla och mörka klimatet här uppe i nord. Denna klocka förändrar produktion av hormoner och vår dygnsrytm och gör att vi vill sova mer. När det blir mörkare

genom sjukvården (vid depressioner, en del sjukhus har ljusterapirum), på så kallade ljuskaféer (kaféer med stark belysning) men också på hemmaplan i eget ljusrum eller med egna speciallampor. En ljusterapilampa kan kosta mellan 1500 kronor och upp till 10 000 kronor och har ofta en livslängd på flera år. För att terapin ska få effekt rekommenderas man att använda lampan regelbundet under en längre period. Ljusterapi går att få

Ljusterapi erbjuds över hela Sverige

men i Norrköping finns det idag endast ett företag som erbjuder det, Norrköping floating service. Det har funnits fler företag som erbjudit terapin men det blev en tillbakagång när Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) gjorde en undersökning som konstaterade att det inte är möjligt att dra några slutsatser om huruvida ljusterapin ger effekt eller ej. Det krävs alltså mer undersökningar innan det går att konstatera terapins påstådda effekt. För den som har problem med mörkret kan det dock vara värt att prova.

Tips på andra saker att göra när du har låg energi: • Ta vara på det ljus som finns; ta en promenad mitt på dagen när det är som ljusast • Om du är inomhus, dra upp persiennerna och sitt där det finns gott om ljus. • Tänd ljus på kvällarna och skaffa starkare lampor för ditt hem. • Motionera – ­­ det gör att du får mer energi till studierna. • Umgås med dina nära och kära – även om det är stressigt. • Försök vara aktiv – gör saker du vanligtvis inte gör, som att gå på museum eller annat. • Ha saker att se fram emot, då orkar du göra det tråkiga.

Magenta 2009

på denna trötthet och energilöshet är den så kallade ljusterapin, en metod som ”upptäcktes” på 80-talet och kom att sprida sig till Sverige. Ljusterapi innebär att en person får vistas i en miljö med mycket starkt ljus (2500 eller 10000 lux, ett vanligt vardagsrum har 200-300 lux) under en Ett sätt för att råda bot

period. Detta sägs hjälpa mot trötthet och orkeslöshet, eller för den som har årstidsbunden depression.

31


rekös iV ednaraftrof

eratebradem retnebirks tsmärf

Vi vill ha fler skribenter Skicka ett mail till:

redaktion@magenta-online.com

Ta chansen!

reédilekitra tome anräg rat iV

!lliv ud mos atnegaM amrof hco allyf tta nesnahc ud rah uN :llit liam tte akcikS

moc.enilno-atnegam@noitkader

Profile for Magenta

Magenta  

årgång sju nummer ett

Magenta  

årgång sju nummer ett

Profile for magenta.
Advertisement