Page 1

책rg책ng fem nummer tv책 2008

A loha MT!

3D p채lsindustrin granskad.


årgång fem nummer ett söker redaktion 08/09

We want you! Maila ansökan till redaktion@magenta-online.com


CIVILINGENJÖR

MEDIETEKNIK Du har precis öppnat en tidning framtagen

av studenter från civilingenjörsprogrammet Medieteknik på Linköpings universitet, Campus Norrköping. Utbildningen har funnits sedan 1997 och är därmed relativt ny jämfört med många andra traditionella civilingenjörsprogram. Allt eftersom tekniken utvecklas och blir mer

komplex ökar behovet efter dem som kan överbrygga gapet mellan konstruktör och slutanvändare samt göra komplicerad teknik förståelig för den normala användaren. Det är här medieteknikern kommer in i bilden. Med kurser inom teknik och humaniora får studenten förståelse för både utvecklare och användare samt möjligheten att kommunicera mellan dem.

och tryckteknik. Mot slutet av utbildningen består kursinnehållet till stor del av den absolut senaste forskningen inom respektive område. Utbildningen bedrivs till stor del i projektform, understött av

kurser i projektarbete och projektledning, vilket kommer att göra dig värdefull och uppskattad vart du än hamnar efter examen. En utexaminerad medietekniker har en bred och varierad arbetsmarknad och har visat sig vara oumbärlig såväl inom Sverige som internationellt. Allt ifrån filmeffekter i Hollywood, 3d-visualiseringar av galaxer, fysiksimuleringar inom spelbranschen, virtuella möbler i Ikea-katalogen, säkerställning av färgkvalitet i trycksaker till it-konsult. Frågan är inte vad du kan jobba med, utan snarare vad du vill jobba med. Vill du veta mer om utbildningen eller få kontakt med

Det som skiljer Medieteknik från övriga civilingenjörsutbildningar är att tyngdpunkten ligger inom områden som film, datorgrafik

medieteknikstudenter, besök vår hemsida:

www.medieteknik.nu

GDK utbildar kreativa kommunikatörer och produktiva projektledare, människor som kan konsten att förmedla budskap på ett effektivt sätt. Grafisk Design och Kommunikation är en ny tre-årig utbildning som ges av Linköpings Tekniska Högskola. Den resulterar i en kandidatexamen i grafisk design. Utbildningen ger teknisk kunskap om olika medier och kännedom om vilka mediekanaler som är lämpligast för förmedling av olika typer av budskap. Till programmets huvudämne grafisk design räknas kurser i till exempel typografi och layout, färglära, digital bildhantering och onlineproduktion. Studenterna läser även kurser i kommunikation, ekonomi, språk, konst och juridik. För att kunna arbeta i och leda projektgrupper läses även projekt- och gruppmetodik.

Redan första året knyts utbildningen till näringslivet genom företagsförlagda projekt. Studenterna får arbeta med riktiga uppdragsgivare, där första årets projekt är inriktat mot trycksaksproduktion. Till framtida arbetsplatser räknas bland annat mediaföretag, reklambyråer, marknadsavdelningar, informationsavdelningar, tidningar, bokförlag och tryckerier. År 2009 tar den första årskullen examen, med en kompetens som bör vara av intresse för flera olika delar av både den grafiska branschen och andra företag i behov av välutbildade kommunikatörer, kreatörer och projektledare.

www.gdk.nu


Ledare

Det våras för 10-årskalas På Magentaredaktionen vill vi rikta några vårsolstrålar

verkligen vara så att månaderna rinner iväg som ett blaskigt kaffe under föreläsningspausen? Av någon outgrundlig anledning så går terminerna allt snabbare, ju fler man betar av. Det är svårt att minnas vad som hände förra veckan och man kommer på sig själv med att säga ”här om dagen” om något man gjort för mer än ett halvår sedan. Trots att reflektionens tid lyser med sin frånvaro, så är fördelen ändå den, att även de mörka årstiderna lägger på ett kol. Det blir ljust igen och snart är det väl ändå berättigat att säga att det är vår?

mot Medieteknikdagarna, tigger och de lite otympliga, men ack så praktiska, brandgula overallerna. För lite bortglömt allt, tycker vi, att Medietekniks tioårsjubileum har blivit. Detta gör vi genom att låta detta nummer av Magenta gå i Medietekniks färger grå och orange.

årgång fem nummer två 2008 Redaktionen årgång fem.

Tiden går fort när man har roligt, sägs det ju. Men ska det


Innehållsförteckning

6 8

nline.com O a t n e Mag r ensione m i d å p har koll Anders T Aloha M

11 Inte

14

abriken Canvasf

ed HDR m in s a t ss fan Släpp lo

17 Pa

Inte

her PopCatc

20

N - NVISIO e t u it t s ctive In 22 Intera ismen n i m e f r cka fö 24 En ve öjlighet? m n e r e ell problem t t e g in 6 Fildeln

2

28 Pa

dustrin n i s l ä P 3D

32 35

TD 08. M , s la g s g förstorin h c o r o Bland pip Tävling!

Utgivnings

m, rd, Max Fehr nnah Bradfo rg. Ha , on ss to hn Fo be n, Markus Jo Lukas Lund Olof Hansso , Lovisa Bergström, ck be en St d vi Da berg, Lukas Lund a Liljeblad, Illustration , Dan Engelsson, Eric rson Alida Ande Överstam. öm, Emelie Sofia Rådstr

datum 2008

– 03 – 17

h ijer, Olof edieteknik oc områdena m hrm, David Ge g görs Magenta: Layout fte at t belysa oduk tion och formgivnin esson, Max Fe Linnea Olsén, Sofia sy gl i En ut n s Da ge n, , so n Pr io at ik Tidskriften un , m Alida Anders hansson, Lukas Lundberg n och kom Universitet Jo grafisk desig udenter vid Linköpings . Hansson, Ida uline Säll, Emilia Svärm. st llt Pa i sin helhet av ing. Allt arbete sker idee hm Samuelsson, nsson Bo s Norrköp ha pu Jo m s Ca na ka An Lu av n, ustration Ida Johansso Framsida: Ill Olof Hansson, tias Unger, Elizabet Skribenter , David Geijer, , Mat Oskar Eurenius n Nyberg, Niklas Oldéen nata Lundberg, Jo r Åkerlund. ka Vesterlund, Os ford, Max l , Hannah Brad Grafisk Profi m, Anna Johansson Bohm ilia Svärm. Em rö , st Samuelsson Lovisa Berg hansson, Sofia Fehrm, Ida Jo


Magenta

<a href="www.magenta-online.com">Din ny Text: Markus Johansson ■  Illustration: Erica Liljeblad  ■  Layout: Max Fehrm  

D

etta nummer av Magenta innebär också premiären för Magentas nya webbplats, Magenta Online. Där kan du läsa alla nummer av Magenta som släppts, läsa redaktionens blogg samt diskutera artiklarna från tidningen.

När årets Magentaredaktion tog över fick vi i uppdrag av

föregående dito att konstruera en ny webbsida för Magenta. Kanske inte formellt, men eftersom de tagit ner den gamla så tog vi det som en skarp hint. Efter en lite trög start kom arbetet igång och nu kan vi alla glädjas åt att magentaonline.com är lanserad. Designen är gjord av de två Grafisk design och kommunikation-studenterna Pauline Säll och Anna Johansson Bohm. Programmeringen är gjord av Magentaredaktionens webansvarig Markus Johnsson. För att ha möjlighet att föra en dialog med våra läsare

finns på webbsidan nu uppföljning av artiklar, samt möjligheten för besökare att skriva kommentarer till artiklarna. Så nu finns ett forum för er skarpögda som vill påpeka felaktigheter, särskrivningar eller vill berömma någon skribent, fotograf, illustratör eller layoutare. Som om inte detta vore nog har vi också lanserat en blogg där redaktionen kan skriva om arbetet med tidningen och annat som vi vill berätta för er.

<html> <head> <title>Magenta Online</title> <link rel="stylesheet" type="text/css" href="gui/screen.css" /> </head> <body> <div id="wrapper"> <div id="leftColumn"> <img src="gui/logotype.png" alt="magenta logotype" /> </div>

Så nu finns ett forum för er skarpögda som vill påpeka felaktigheter, särskrivningar eller vill berömma någon skribent, fotograf, illustratör eller layoutare.

<div id="middleColumn"> <h2>Nummer ett &aring;rg&aring;ng fem</h2>

6

<div id="articles"> <div class="article"> <h3>Ny Layout</h3> <img src="issues/n1y5/article1.png" alt="Ny Layout" /> <ul class="articleinfo"> <li>Text: <span>Max Fehrm</span></li> <li>Illustration: <span>Erica Liljeblad</span></li> <li>Foto: <span>Markus Johnsson</span></li> <li>Layout: <span>Ida Johansson</span></li> </ul> <a href="issues/pdfs/magenta-n1y5.pdf">Läs artikeln</a> (PDF) <a href="comments.html">Kommentarer (2)</a> </div> <div class="article"> magenta årgång fem nummer två 2008 <h3>Vitbergsgatans News</h3>


Magenta

ya startsida</a> Självklart finns också arkivet kvar, där ni kan ladda ner alla utgivna nummer av Magenta i PDF-format. Där finns också möjligheten att skicka in bidrag till tävlingar som Magenta håller.

Designen Designen av Magenta Online utgår ifrån Magentas värdeord;

»Ny, energisk, intressant« samt Magentas vision »... vi vill att Magenta ska vara unik och nytänkande, både när det gäller innehåll och formgivning«. Utifrån detta söktes en design som skulle kännas intressant, rolig, uppdaterad och ren. För att följa temat på papperstidningen finns stickers

som »klistrats« ovanpå sidan, dessa ska bytas ut för varje

pappernummer så att de matchar tidningen med färg och eventuellt mönster. Detta ökar känslan av att sidan är uppdaterad samt att det gör sidan kul och fräsch. För att få in den nytänkande biten placerades menyn till

höger på sidan, istället för till vänster där den brukar finnas. Detta går bra eftersom sidan inte är så lång, så menyn syns hela tiden. Utformningen av menyn är också originell, men påminner om tidningens layout, även dess utformning gör att den syns bättre.

Tekniken På den tekniska sidan består Magenta Online av en egensnickrad PHP-applikation som använder sig av Zend Framework, ett tilläggspaket till PHP som underlättar arbetet med databaser avsevärt. Applikationen ser till att du hamnar på rätt sida genom ett smidigt och utbyggbart dispatch-system och genererar därefter XHTML-kod som skickas till webbläsaren. Självklart följer vi de standarder som W3C satt upp.

Inforuta Den nya startsidan

www.magenta-online.com WC3

www.wc3.org

magenta årgång fem nummer två 2008

7


Ex-jobb

Anders har koll på dimensioner Text: OLOF Hansson ■ Foto: SMHI & OLOF HANSSON ■ layout: Olof Hansson

A

nders Henriksson håller på att avsluta sina studier vid Mediteknik med sitt exjobb som är ett samarbete med SMHI. Titeln på examensjobbet är »Evaluering av multispektral satellitdata«, som inte har någon konkret lösning, utan är tänkt mer som en studie i om det är möjligt att få bättre och korrektare molnklassificeringar och hur man kommer fram till dessa med hjälp av 11dimensionell satellitdata. Om man kan gå direkt ifrån satellitdatan till molnklassningen istället för som idag, ett otroligt invecklat och stort system med mängder av inparametrar ifrån olika ställen.

Dessa befinner sig på ca 35000-36000 km höjd över ekvatorn just för att få med så stor yta av jorden som möjligt. Anders använder data från en geostationär satellit i sin undersökning. Människan har inte möjlighet att se allt ljus. Vi uppfattar

ljus i våglängderna från cirka 380 till 750 nanometer i det elektromagnetiska spektrumet. Ormar däremot, uppfattar strålning i andra våglängder och ser objekt huruvida det är en värmekälla. Exempel på strålning vi inte kan uppfatta är infraröd, ultraviolett, samt olika typer av röntgen och gammastrålning.

För att kunna förklara mer ingående om vad Anders

egentligen gör behöver ett par saker redogöras. Det finns två olika typer av meterologiska satelliter; polära och geostationära. De polära satelliterna befinner sig cirka 850 km ovanför jorden och har en omloppstid runt jordskorpan på cirka 100 minuter. Dessa satelliter åker runt jorden samtidigt som jorden roterar. Detta medför att om satelliten åker i en viss riktning samtidigt som jorden roterar kommer satelliten ta bilder över olika delar av jorden. Geostationära satelliter däremot fungerar som namnet antyder på så sätt att satelliten alltid förhåller sig i en fast punkt relativt jorden.

8

magenta årgång fem nummer två 2008

Anders instruerar.


Ex-jobb

Människan kan och har däremot skapat utrustning som kan detektera dessa våglängder och därmed säga oss något om vad som händer på jorden i de våglängdsintervall vi inte kan urskilja. Sedan har all materia en absorberande, emitterande och reflekterande förmåga. Det finns ämnen i atmosfären som vi inte kan urskilja, vilka emitterar, absorberar, reflekterar strålning av en viss våglängd. Att fånga denna specifika och abstrakta information är satellitens uppgift. När radiometern (som mäter strålningen – ljus i de olika våglängderna) fångat upp information i de olika kanalerna är det Anders uppgift att använda denna information till att se om det är möjligt att bygga upp en grund till en visualisering och klassificering av olika molntyper. Det kan vara låga, höga moln, moln med mycket vattenånga, eller andra typer.

Precisionen vid både högre och lägre breddgrader blir då avsevärt mycket sämre än ställen vid ekvatorn eftersom man då inte fotograferar rakt uppifrån utan får en skev bild av hur det ser ut. Detta ställer till stora problem och gör så att man får hantera och normalisera upplösningen längre ifrån mittpunkten.

Satelliten i Anders examensjobb är en typ av sådan utrustning – Meteosat-91. Den har 11 olika kanaler där man lagrar olika typer av information. Det som satelliten egentligen mäter är radians – strålning av olika våglängder kring och på jorden. De första tre kanalerna består utav reflekterande ljus, det vill säga sådan strålning som kommer från solen och reflekteras på jorden (som om man tar ett vanligt fotografi från rymden, detta fungerar dock bara då solen lyser på jorden annars har man inget ljus att reflektera). De resterande kanalerna är infraröd strålning av olika våglängder som vi inte kan se. En av dessa kanaler lagrar till exempel hur mycket ozon det finns. En annan tar in information om hur mycket vattenånga det finns i atmosfären för att ta några exempel. Eftersom Meteosat-9 är en geostationär satellit följer den jordens rörelser hela tiden. Den kommer således att ligga ovanför en punkt på jorden där man kommer kunna få bra upplösning av bilderna. Men jorden är ju rund? Hur blir det om satelliten är ovanför ekvatorn och vi till exempel vill veta hur det ser ut vid Sverige?

Kanal 5 från Meteostat-9 som mäter Infraröd strålning som vi inte kan se.

9

magenta årgång fem nummer två 2008


Ex-jobb

Dagens visualiseringar som används på TV och på nätet ser helt okej ut men innehåller massor av estimeringar och medelvärden som gör att det ofta kan bli stora missar i molnklassningen. Anders har inget konkret svar på om detta examensjobb kommer ge svar på om det går att göra korrektare eller bättre molnklassificeringar med hjälp av Metesat9:s data. Men han har undersökt och funnit vissa samband som inte är helt triviala. Sedan är det en del kvar att utforska för att helt komma fram till en slutsats. Forskning tar tid och detta är förstås en uppgift som kräver mer tid och kunskap än vad som kan innefattas i ett traditionellt examensjobb, men det är en början på något nytt som kan användas inom en snar framtid, kanske någon annan medietekniker fortsätter på samma bana någon gång? Det är en del att sätta sig in i, men helt klart ett ämne som kommer att växa åren framöver.

Dagens visualiseringar som används på Tv och Webb ser helt okej ut men innehåller massor av estimeringar och medelvärden som gör att det ofta kan bli stora missar i molnklassningen.

Hur känns det att snart vara klar med utbildnignen, Anders? Det känns bra, även om jag inte kommit fram till en speciell slutsats i examensjobbet. Det har varit väldigt givande ändå, men också oerhört förrvirrande ibland, dock har Reiner Lenz (Anders handledare) oftast hjälpt mig på rätt bana igen. Detta känns som en bra avslutning på denna härliga utbildning jag har fått vara med om, och jag tycker verkligen examensjobbet knyter ihop en stor del av utbildningen. 1. Satelliten heter Meteosat-9 eller MSG-2, instrumentet heter SEVIRI (Spinning Enhanced Visible and Infrared Imager)

Inte

Inforuta På SMHI finns mycket information om aktuell forskning

http://www.smhi.se

Pa


Reportage

Aloha MT! Text & Bild : mattias unger & Oskar åkerlund ■ Layout: LInnea Olsén

Som liten har man ibland lite konstiga föreställningar om världen och platser man skulle vilja besöka. Vi tror inte att vi är annorlunda på den punkten, och ett av drömresemålen har alltid varit Hawaii. Man kan fråga sig varför. Att det ska vara ett paradis vad gäller klimat och vegetation är säkert en anledning, historier om Hulahula-flickor en annan. Kanske var det liknande föreställningar som gjorde att Pacific Graphics 2007 hamnade på denna plats. Närmare bestämt Maui, Hawaii. Vi besökte händelsen.

Pacific Graphics är en konferens i samma anda som

Siggraph och Eurographics med flera. Det handlar alltså om datorgrafik och presentationen av forskning som pågår. Det är inte den mest uppmärksammade konferensen och står sig inte lika stadigt i status som de två ovannämnda. Däremot så har den en liten trumf då den oftast håller till på ganska exotiska platser. Det må vara svårt att tro på, om inte en ren lögn, men vi fick höra att anledningen till att det blev Hawaii detta år var att en av organisatörerna hade skämtat om att ha det på Hawaii. Att kunna kombinera nytta och nöje på det sättet vore ju det perfekta. Med djungeltrumman spreds ryktet, som blev en idé värd att förverkligas.

magenta årgång fem nummer två 2008

11


Reportage

Man kan helt enkelt inte vara hur seriös som helst i shorts och Hawaiiskjorta.

Hur kommer det sig då, att vi Medietekniker lyckades ta oss från

En månad senare , när projektet var slutfört, var Wang

Norrköping ända till Maui? Vi valde att söka utomlandsstudier via utbytesprogrammet Fjärde året utomlands, vid LiTH i Norrköping. Intervjuprocessen gick väl och LiTH tyckte att vi båda skulle passa bra på University of Massachusetts i USA, vilket vi tackade ja till. Efter en hel del närkontakt med USA:s beryktade byråkratihysteri kunde vi flyga över i augusti 2006 och göra det vi arbetat för: sätta tänderna i dunkin’ donuts, sörpla starbuckskaffe och just ja, plugga. Plugga vad? Skolan vi kom till hade inte många medietekniska kurser utan behandlade mer renodlad datorkunskap. Vi funderade på AI, robotik, informationsutvinning och annat som åtminstone hade lite Medieteknikstoff i sig. Lyckligtvis träffade vi till slut en annan nykomling, professor Rui Wang, som hade målet att starta en grafikgrupp och några grafikkurser på skolan. Bingo! Vi ordnade en specialkurs med honom, där vi fick lära oss mer om forskning inom datorgrafik och hjälpa till i hans pågående projekt. I slutändan av våra 10 månader föreslog han ett komplett projekt som vi tre kunde arbeta med. Han hade fått nys om Pacific Graphics och hade en idé som säkert skulle leda till ett projekt bra nog att bli antaget till konferensen

övertygad om att vårt arbete var överkvalificerat för Pacific Graphics och även om vi var tvungna att åka tillbaka och njuta av den svenska sommaren så skulle vi säkert ses igen, på Maui. Detta bekräftades under sommaren när vi fick antagningsbeskedet. Det är inte ofta svenskar åker till andra sidan klotet, eftersom det kostar en del. Vi försökte därför att få bidrag av LIU, stipendier och annat men det gick trögt. Alla var förvirrade över det faktum att vi har forskat utan att vara doktorander. Till slut lyckades vi dock få ett par bidrag men de flesta av fiolerna fick Wang stå för. En kall oktobernatt kunde vi alltså, tack vare

utlandsstudierna, byta Sveriges snöslask mot palmer och varm sand på Maui. Det vore fel att påstå att platsen vi kom till inte bidrog till

en avslappnad stämning. Man kan helt enkelt inte vara hur seriös som helst i shorts och Hawaiiskjorta. Dock fanns det självklart en viss nivå av allvar. När deltagarna befann sig på plats, redo för att lyssna på en presentation av ett bidrag, var trots allt både namnbrickan fastsatt och koncentrationen på topp.

Projektet handlade om realtidsrendering med

omgivningsbelysning samt indirekt ljus. Detta har gjorts förut, men alla tidigare lösningar har nackdelar och forskning går ofta ut på att hitta nya lösningar som minimerar nackdelarna i andras arbeten.

12 magenta årgång fem nummer två 2008

presentationerna i sig liknade föreläsningar eller ännu

hellre projektpresentationer. Det är ju egentligen precis vad det är också. Något vi tyckte var lite lustigt var hur olika de som presenterar var. Vissa var lugna, metodiska


Reportage

och förberedda upp till tänderna. Andra läste mer eller mindre innantill och hoppades att kaffet och det rikliga kakfatet skulle hålla åhörarna vid liv. Vissa verkade vara så entusiastiska att presentera att de helt hade glömt bort alla förberedelser och improviserade istället med ivrigt viftande händer samtidigt som deras meningar transformerades till ett svårtytt mummel. Vi har sett studenter presentera projekt mer professionellt hemma i campus Norrköping, vilket visar hur viktigt och bra det trots allt är med kommunikationskurserna i årskurs ett. Vid sidan av alla föreläsningar fanns det en hel del annat

att göra på Maui. Sola, bada och åka på sightseeing. På luncherna fick vi dessutom tillfälle att prata lite mer ledigt och vardagligt med några av professorerna och forskarna. En rolig diskussion som kom upp var när de frågade varandra

vad de gav sin klass för uppgift när de var borta. Raytracing från »scratch« eller prov var de mest populära resultaten. Mauiresan och utomlandsstudierna har gett oss perspektiv på olika former av utbildningar och insikt i forskningsvärlden. I USA fokuseras det mycket på forskning och innovation på samma utbildningsnivå som vi har. I Sverige får vi mest prova på existerande tekniker och uppmuntras inte lika mycket till nytänkande men å andra sidan har vi en bredare bas och är mer förberedda för industriarbete än de är. Medieteknikutbildningen ger oss åtminstone möjligheten att kombinera alla fördelar, det gäller bara att finna sitt intresse och ta tillvara på möjligheterna. Pacific Graphics 2008 äger rum i Tokyo. Är du intresserad?

Inforuta Mattias ex-jobbar för närvarande på DICE i Stockholm. Oskar gör sitt ex-jobb med Rui Wangs grafikgrupp i USA.

www:

Pacific Graphics 08:

http://www.pg08.com/ Mattias och Oskars projekt:

http://graphics.cs.umass.edu/visibilitycuts

magenta årgång fem nummer två 2008

13


Intervju

Canvasfabriken Text: Oskar Eurenius ■ illustration & Layout: Alida Andersson

V

em drömmer inte om ett personligt hem? Alternativen som passar studenters ofta tunna plånböcker är få när det kommer till unik och personlig konst. Möjligheten att undvika att lägenheten ser ut som en sida ur IKEAkatalogen är få förunnat. Jonas Franke och Björn Rådström som tidigare studerat Medieteknik vid Linköpings Universitet bestämde sig våren 2007 för att förändra denna situation. Ett drygt halvår senare förverkligade de sin dröm och öppnade Canvasfabriken, en möjlighet till personlig konst.

som tidigare studerat Medieteknik vid Linköpings Universitet bestämde sig våren 2007 för att förändra denna situation. Ett drygt halvår senare förverkligade de sin dröm och öppnade Canvasfabriken, en möjlighet till personlig konst. Magenta besökte Canvasfabriken som för närvarande har sitt

kontor hemma hos Jonas Franke i centrala Norrköping. Lägenheten är fylld av tavlor som väntar på att levereras och framför varsin dator sitter Jonas och Björn och hanterar beställningar, redigerar framtida tavelmotiv och administrerar hemsidan. De arbetar i en skön och avslappnad atmosfär, inspirerade av Jack Johnssons musik som flödar i bakgrunden.

Vem drömmer inte om ett personligt hem? Alternativen

som passar studenters ofta tunna plånböcker är få när det kommer till unik och personlig konst. Möjligheten att undvika att lägenheten ser ut som en sida ur IKEAkatalogen är få förunnat. Jonas Franke och Björn Rådström

14 magenta årgång fem nummer två 2008

- Samtidigt som vi arbetar mycket så är det en otrolig skillnad att fylla arbetsdagarna med något som man verkligen tycker är roligt och inspirerande, säger Jonas som tidigare arbetade på Volvo.


Intervju

Att starta eget är förmodligen något som alla har funderat

över vid något tillfälle. Vad krävs? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna? Vad skiljer sig ifrån att vara anställd på ett större företag? - Visst är det en betydande skillnad att vara egen företagare i jämförelse med att vara anställd på ett stort företag. Fördelarna att kunna bestämma sina egna arbetstider, planera sina dagar och arbetsuppgifter utifrån vad vi känner för är verkligen positivt, säger Björn som tidigare arbetade med webbdesign för ett svenskt företag i USA. - Den direkta belöningen av att ha avklarat ett delmål, exempelvis lanseringen av hemsidan, är mycket tydligare och större nu än i jämförelse med att ha avklarat sina tidigare arbetsuppgifter på Volvo.

Där var man bara en kugge i hjulet, säger Jonas nöjt. - Den administrativa delen av företaget, alltså kontakten med banken och myndigheter var inte lika avancerat som vi tidigare trodde. Det tog cirka en månad för oss att officiellt starta handelsbolaget Canvasfabriken. Det är dock att rekommendera att man avsätter ett kapital innan man startar ett nytt företag så att man har något att leva av under den tid det tar att etablera företaget på marknaden, säger Björn.

magenta årgång fem nummer två 2008

15


Intervju

Medieteknik är en inspirerande utbildning som gett oss motivationen att våga satsa på att starta eget.

Canvasfabriken är ett typiskt medietekniskt företag som förädlar fotografier till vacker konst i form av tryck på canvasduk. Vid en beställning väljer man först ett fotografi samt den stil som man önskar och slutligen storlek samt ramdesign på tavlan. Det är en innovativ och tilltalande affärsidé som inspirerar till att förändra och förnya sitt hem.

- Det är en utmaning att efter kundens önskemål designa och redigera motivet för att skapa en unik tavla men samtidigt en mycket rolig del av arbetet, säger Björn.

- Medieteknik är en inspirerande utbildning som gett oss motivationen att våga satsa på att starta eget, säger Björn. Det är två motiverade, inspirerade och kunniga

- För tillfället så sköter vi all montering av canvasdukarna på ramverken vilket vore skönt om man kunde lägga på tryckeriet i framtiden, säger Jonas. Medieteknik är ju en mycket kreativ och inspirerande utbildning enligt de studenter som läser på programmet. Vilka delar av utbildningen ger kunskapen och motivationen att starta ett företag som Canvasfabriken? Finns det vissa kurser som bör rekommenderas för den typ av verksamhet som Canvasfabriken bedriver?

- Framförallt så har bildbehandlingskurserna varit intressanta men i huvudsak så är det konsten att lära sig nya saker och inspirationen av den mång fald som Medieteknikprogrammet erbjuder som har gett upphov till att vi startade Canvasfabriken, säger Jonas.

16 magenta årgång fem nummer två 2008

medietekniker som Magenta möter när de besöker Canvasfabrikens skapare. Jonas och Björn har stora förhoppningar om den fortsatta utvecklingen av Canvasfabriken och ser ljust på framtiden. - Att i framtiden kunna försörja sig på något man verkligen brinner för är en mycket lockande tanke, säger Jonas med ett stort leende.

Inforuta Canvasfabriken hittar du på www.canvasfabriken.se


Intervju

Släpp loss fantasin med HDR Text: Olof Hansson & David Geijer ■ Illustration: Olof Hansson ■ Foto: David Geijer ■ Layout: EMILIA SVÄRM

V

ad är HDR och vad är det bra till? Varför ska man använda det? Vart kommer det ifrån? Och hur gör man HDR-bilder? I denna artikel får du svaret. Stefan Gustavsson, universitetslektor på ITN svarade på Magentas frågor om HDR.

Vad är HDR? Det är en typ av bildteknik (High Dynamic Range) som används där en bild innehåller mycket mer information än en "vanlig" (8bitars/16bitars). Genom att ta flera fotografier med olika exponeringar får man olika typer av information i bilderna. Sätter man ihop dessa sedan får man en bild med mycket mer information om ljuset och detta bidrar i sin tur till att kontrastomfånget ökar. En HDR-bild kan sedan användas för att skapa en 8-bitars bild med godtycklig exponering. Varför använda HDR? Alla stora produktionsbolag idag kör med någon form av HDR på ett eller annat sätt och de kan inte alla ha fel. HDR har ett brett användningsområde, dels för specialeffekter till film, dels rena fotografier, sen också på senare tid datorspel. HDR-fotografier vi sett ser ofta mer konstnärliga än realistiska ut, hur kommer det sig? Det stämmer, kreatören får otroligt mycket mer möjligheter i och med det höjda ljusomfånget.

magenta årgång fem nummer två 2008

17


Intervju Nu kan man plötsligt fotografera rakt mot solen och ändå få med mycket detaljer runt om, samtidigt som det inte är överexponerat. HDR kan för det första höja realismen i till exempel specialeffekter och spel, men ger också ett utrymme för experiment så man kan åstadkomma »extremt« konstnärliga effekter. Varför ska man läsa Image Based Rendering-kursen som ges här på Campus Norrköping? - Det är den enda kursen på LiTH som har detta innehållet. Dessutom var vi först i Europa år 2000 med att erbjuda en sådan här kurs, och ITN har en världsledande kompetens på området. Du och Jonas Unger forskar om HDR, kan du berätta lite ingående vad det är ni gör? - Vi har skapat en videokamera som spelar in HDR-data, 25 HDR-bilder i sekunden alltså. Problemet är ju att vi inte har något vettigt sätt att spela upp den på eftersom vanliga skärmar inte kan spela upp det stora ljusomfånget, men vi använder våra data för att göra bildbaserad ljussättning (image based lightning, IBL) i datorgrafik. Detta är ett vanligt användningsområde för HDR- bilder. HDR enkelt och fantasifullt Vi skall nu ge oss på den delikata uppgiften att skapa en HDR bild som vi sedan ska kvantisera om till en vanlig 8/16 bitars bild vilken vi kan avnjuta på en vanlig standardskärm. Vad behövs för att göra HDR-bilder? - High Dynamic Range eller HDRI (High Dynamic Range Imaging) som det också heter är en relativt ny teknik för att skapa bilder med flera egenskaper än traditionella bilder. HDRI var från början en teknik för datorgenererade bilder. För att kunna åstadkomma HDR-bilder behöver man följande: • En kamera (gärna systemkamera, där man kan ställa in manuell exponeringstid) • Stativ • Programvara som summerar informationen ifrån de olika exponeringarna (Photoshop CS2 eller högre, även Photomatrix och HDRshop funkar bra) • Tålamod och tid (Rom byggdes inte på en dag.)

Skapa din första HDR-bild Steg1: Bildserien Packa nu ner din utrustning, skaka liv i din uppfinningsförmåga och välj ut en lämplig scen att avbilda. Eftersom de olika bilderna fotograferas med varierande

18 magenta årgång fem nummer två 2008

exponeringstider är det inte lämpligt med rörelse i scenen. Ställen som således bör undvikas är torg, trafikerade vägar och rinnande vatten. Montera ditt stativ stadigt. Använd kamerans bländare för att få optimalt ljus, bländaren skall ha ett konstant värde under hela fotoserien. Kontrollera så att dina bilder sparas i RAWformat. Kontrollera även så att manuell fokus är aktiverad, det är viktigt att bibehålla fokus under hela serien. Ta nu till exempel 3 bilder (du kan ta hur många bilder du vill, fler bilder kommer att resultera i bättre omfång i HDR-bilden) De olika bilderna skall inneha varierande slutartider, se till så att slutartiderna har något sånär konstant variation exempelvis, 1/250 , 1/500 och 1/1000 sekunder. Om det är möjligt att visualisera de tagna bildernas histogram i din kamera, så kan du enkelt kontrollera så att bilderna har olika intensitetsinformation. För att få en perfekt HDR-bild skall den ljusaste bilden inte innehålla några helt svarta pixlar, och den mörkaste bilden skall inte innehålla några helt vita (överexponerade) pixlar. Steg2: Montera bildserie Du har nu tagit en bildserie och väntar ivrigt på slutresultatet, det är dags att montera bilderna i vald programvara. I detta exempel har vi valt Photoshop CS2. Starta Photoshop och välj »Arkiv>Automatisera>Lägg samman till hdr«.Välj din fotoserie och tryck sedan på ok. Du har nu skapat en 32 Bitars HDR bild av din serie. Det är lämpligt att ändra exponeringen för denna bilden. Detta genom att välja »Bild>Justeringar>Exponering« exponera din bild så att önskade detaljer uppenbarar sig. Steg3: Konvertera till 8/16 bitars bild För att kunna använda bilden till något vettigt så skall du nu konvertera bilden till en vanlig standard bild. Detta genom att välja »Bild>Läge>16/kanal«. Det finns nu tre olika konverterings alternativ att välja och oftast lämpar sig »Lokal anpassning« väl för de flesta bilder. Du skall nu justera svart och vitpunkt så att kurvan begränsar histogrammet där du har olika intensitetsvärden. Det sista du har möjlighet att ändra på innan konverteringen är tröskelvärde, radie och toningskurvan. Dessa punkter lämnar vi dock till läsaren att utforska för önskad effekt i just din bild. När du nu trycker på »OK« konverteras bilden och du kan använda din fantasi fritt för att förstärka just de egenskaper du vill framhäva.


Intervju

1. Bild som kan visas på en standardskärm. Antingen 8 eller 16 bitars.

Inforuta http://www.dolby.com/promo/hdr/ http://staffwww.itn.liu.se/~jonun http://www.debevec.org/

magenta årgång fem nummer två 2008

19


Intervju

PopCatcher

Text: Oskar Eurenius ■  Illustration: Sofia Rådström  ■  Layout: Pauline Säll

A

lternativen till att använda sig av internet för att fylla sin mp3-spelare med musik är idag mycket begränsade. Att dessutom göra detta på laglig väg är synnerligen ovanligt. De klassiska blandbanden var tidigare ett populärt sätt att spela in sin favoritmusik och källan var ofta en radio. Idag är det förmodligen ingen som drömmer om att fylla en mp3-spelare med musik inspelad från radion med tanke på all reklam som ständigt återkommer och förstör upplevelsen, eller?

PopCatcher är ett svenskt företag placerat i gamla stan i

Stockholm och deras affärsidé är just att erbjuda en lösning som automatiskt spelar in musik från din favoritradiokanal utan reklam eller prat.

olika kurser och inriktningar för att i senare årskurser skapa en personlig utbildning. Även om det ligger mycket likheter i exempelvis kursinnehållet i jämförelse med Medieteknik så är den största skillnaden att läsa på en Arena den stora valfriheten. På en Arena väljer den studerande samtliga kurser under varje enskild termin och får själv ta ansvar för att det mynnar ut i en examen.

Magenta har träffat Joakim Wedin som fick möjligheten att

göra sitt ex-jobb hos PopCatcher. - Först var jag på en intervju för ett ex-jobb hos ett företag som heter Rubico i Luleå. Det visade sig att de inte riktigt sökte min typ av kompetens men att de hade kontakt med ett företag som gjorde det, nämligen PopCatcher. Joakim Wedin studerar till civilingenjör inom Arena Media, Musik och Teknik vid Luleå Universitet och har profilerat sig mot signalbehandling och akustik - Det som främst kännetecknar min utbildning är att den är tvärvetenskaplig. Dels har jag läst de tyngre teoretiska ingenjörskurserna men även mer praktiska ljudteknikinriktade kurser. Det första utbildningsåret är lite speciellt om man jämför med andra civilingenjörsutbildningar i den bemärkelsen att vi provar

20 magenta årgång fem nummer två 2008

Att avsluta en utbildning till ljudingenjör med ett

examensarbete hos PopCatcher, som är ett innovativt och ungt företag, måste verkligen vara en inspirerande utmaning.

Enkelt förklarat så bygger tekniken på att populär musik upprepas.

Vad är aktuellt för PopCatcher i dagsläget?

- Mitt examensarbete går ut på att undersöka om PopCatchers teknik går att modifiera så att den upptäcker reklam i tv-sändningar. PopCatchers mjukvara kan antingen


Intervju

installeras i önskad enhet som har någon form av processor eller så kan den egenutvecklade processorlösningen integreras i befintliga produkter. Visionen är att integrera teknologin i exempelvis digitaltv-mottagare med inspelningsfunktion för att spela in sändningar utan reklam.

till den ljudbank som tekniken skapar för att använda sig av vid jämförandet av aktuellt ljud. Desto längre The Ripper står inställd på en och samma radiokanal desto större blir den ljudbank som tekniken bygger upp och desto större blir chansen att hitta en repetition.

Vilka är då de tjänster eller produkter som PopCatcher har att erbjuda idag?

PopCatcher AB har blivit nominerade till Consumer

- I dagsläget finns en radio med PopCatchers teknologi vid namn The Ripper ute på marknaden. PopCatcher samarbetar för närvarande med andra företag för att utveckla fler produkter. Exempel på produktsegment där tekniken kan byggas in är musikdockningsstationer, mobiltelefoner, mp3-spelare, microhifi-system, gps-system och bilstereos för att nämna några.

Vilken teknik är det PopCatcher utvecklat som gör dem unika? Hur fungerar exempelvis The Ripper? - Enkelt förklarat så bygger tekniken på att populär musik

upprepas, när en låt spelats mer än en gång så lär sig tekniken att hitta den. För att göra detta så jämförs det aktuella ljudet med ljud som tekniken lärt sig att känna igen, ljud som spelats tidigare. Denna inlärning är grunden

Electronics Show (CES) hedersutmärkelse för produkten The Ripper. CES Innovation Awards anses vara hemelektroniksvärldens finaste tävling och utmärkelsen innebär världsomfattande publicitet och innovationserkännande.

Att få ett fortsatt förtroende och möjligheten att vidare utveckla PopCatchers idé måste kännas lockande? Vilka visioner och drömmar har du idag? - Att bli rockstjärna. Nej, skämt och sido, att få möjligheten att arbeta med inspirerande uppgifter tillsammans med inspirerande kollegor som bidrar till att dagarna flyger förbi som en frisk fläkt av glädje och harmoni står högt på min önskelista. Om det hos Popcatcher återstår att se, säger Joakim med ett leende på läpparna.

magenta årgång fem nummer två 2008

21


Reportage

Interactive Institute (TII) är ett experimentellt forskningsinstitut med en ambitiös uppgift; att bedriva världsledande forskning inom tillämpad informationsteknik med fokus på digitala medier och produkter. Målet är även att aktivt väva in interaktivitet, design och konst i alla forskningsprojekt.

Interactive Institute - NVISION Text: Jonatan Nyberg  ■  FOTO: NVISIOn  ■  Layout: Dan Englesson

S

edan starten 1998 har TII startat 14 studios runt om i landet. Alla med sin egen specifika inriktning på den forskning som bedrivs. Det senaste i raden kontor är den Norrköpingsbaserade studion NVISION med fokus på visualisering.

Valet att placera en studio just här i Norrköping har mycket med universitetets forskning inom visualiseringsområdet att

göra, då NVISION jobbar i gränslandet mellan denna forskning och vardagen. Just att få nyskapande teknik användbar och tillgänglig på nya sätt verkar vara något TII strävar efter i det mesta, i dagsläget arbetar man exempelvis med att få Norrköpings Visualiseringscenter - C att bli något utöver det vanliga. Norrköpings Visualiseringscenter - C är en storsatsning av LiU och Norrköpings kommun som under 2009 skall stå klart i

Norrköping. Mitt emot universitetets Kåkenhus vid strömmen kommer centret att bli en viktig del i allt som har med visualisering att göra här i området. Visualiseringscentret är ett steg mot en framtid där Norrköping-/Linköpingsområdet har en ledande position inom forskning rörande visualisering. NVISIONs roll i allt detta är att agera brygga mellan universitet och näringsliv, sätta nya perspektiv på hur man kan arbeta med visualisering samt producera innehåll till centrets publika delar.

22 magenta årgång fem nummer två 2008


Reportage Vid sidan om detta drivs även en rad

andra projekt. Think, en engagerande installation som NVISION visar upp på konferenser och andra större event, är ett bra exempel på ett sådant. Tanken med denna installation är att kommunicera åsikter, tankar och idéer på ett interaktivt sätt där användaren blir en levande del av installationen. Think består av ett antal speciella bord och en miljö där en visualisering projiceras på stora dukar. Borden erbjuder en möjlighet för alla närvarande att medverka i installationen, vem som helst kan kladda ned en idé eller tanke av något slag på ett papper, varefter en i bordet inbyggd scanner sparar bilden i digitalt format. Bilden används sedan för att visualisera tanken i form av en tankebubbla som med andra tankar och idéer projiceras i installationsmiljön. Think utnyttjar också kameror för att registrera hur personer rör sig framför visualiseringen, detta utnyttjas för att skapa en intressant interaktion mellan tankarna och personerna i omgivningen.

egenskap som kunden finner viktig. På detta sätt kan man återkoppla den data som företag samlar in om personer till kunden, och på så sätt hjälpa den enskilda individen att göra val som passar just henne. NVISION och TII jobbar för att ha ett stort utbyte med universitetet,

vilket innebär att man gärna ser studenter involverade i verksamheten på olika sätt. Under det gångna året har studion, förutom de ex-jobbare de har hos sig, även varit involverade i två projekt som varit kopplade till kurser på universitetet. NVISION ser gärna fler liknande samarbeten i framtiden och vill även att studenter skall ha möjligheten att extrajobba hos dem då det finns projekt som har behov av några extra timmar.

NVISION driver många projekt som liksom Think

NVISION är ett institut med många projekt i luften samtidigt och strävar efter att skapa miljöer där människor de absolut flesta av dessa har en stark anknytning till ämnen och omgivningen, eller föremål i som Medietekniktudenter läser under sin utbildning. För alla den, på olika sätt påverkar medietekniker kommer det att bli intressant att se vad som varandra. Ett av händer med NVISION när Norrköpings Visualiseringscenter dessa kommer igång på riktigt, det kan komma att bli många roliga projekt saker att göra på NVISION i framtiden. är Reclaim Your Data som drivs av Medieteknikstudenterna Jenny Cahier och Eric Gullberg som ett ex-jobb. Verkligheten idag är att företag i eskalerande grad samlar in all data de kan kommaöver om sina användare och kunder. Denna data är i många fall livsnödvändig för företag som vill vara konkurrenskraftiga på marknaden, men tyvärr kommer den sällan kunderna själva till nytta. Detta vill man med projektet Reclaim Your Data ändra på genom att utveckla föremål som kan interagera med alla produkter i sin närhet. Tanken är att dessa föremål exempelvis skall hjälpa människor att se vilka produkter i en affär som är ekologiska, eller på andra sätt innehar någon

magenta årgång fem nummer två 2008

23


Reportage

En vecka för feminismen Text: Elizabet vesterlund ■ Illustration: Emelie överstam ■ Layout: Sofia Samuelsson

V

ecka 48 kom och försvann i ett ögonblick, en vanlig skolvecka för många. För en liten skara människor var denna vecka dock viktig. Bland Norrköpings och Linköpings feminister och jämställdshetsintresserade är denna vecka känd som Feministveckan. Feministveckan är ett evenemang som startades i Linköping

för fem år sedan och som har återkommit varje år sedan dess. Två år efter starten i Linköping var det några ungdomar i Norrköping som blev intresserade av det hela, och beslutade sig för att starta Feministveckan även här. Meningen med Feministveckan är bland annat att synliggöra feminismen och diskutera orättvisorna mellan könen i samhället. Dels för att göra människor medvetna om skillnaderna men även för att förhoppningsvis aktivt kunna arbeta mer jämställt. I Norrköping arrangerades Feministveckan i år av ABF, VSF, Syster Yster, STÖN och Mansvar. Under vecka 48 fanns möjligheten att gå på ett antal olika

aktiviteter, för de som är intresserade av feminism och jämlikhet eller bara är nyfikna. De aktiviteter som vi bjöds på i höstas var bland annat en sångworkshop med kören STÖN, ett pyssel-/musikcafé, samtal om demokrati och arbete samt en föreläsning/diskussion om transfeminism. Tidigare år har Feministveckan haft aktiviteter som

24 magenta årgång fem nummer två 2008

feministiskt självförsvar, Sistra Mi (fest med liveband), föreläsning för feministiska föräldrar samt en workshop för feministiska killar. Intresset för vecka 48 i höstas var tyvärr minst sagt ljummet, men som alltid fanns det eldsjälar som var med på nästan alla aktiviteter. De få som deltog hade i alla fall några trevliga och intressanta kvällar trots att arrangemanget var något spretigt jämfört med tidigare år. Förhoppningsvis blir det ett ännu bättre arrangemang denna höst. Tyvärr kunde jag på grund av tidsbrist endast deltaga

på söndagen; på pysselcaféet och föreläsningen om transfeminism. Jag ångrar att jag inte gick på några av de andra aktiviteter som erbjöds men de jag närvarade på var värda det. Pysselcaféet var en trevlig tillställning, vi pysslade med allt från kollage till det något nostalgiska pysslet pärlplattor. Caféet följdes av en föreläsning som var väldigt tankeväckande. Den hölls av en före detta Norrköpingsbo och gick under namnet »transfeminism«. Den handlade om hur han som transsexuell ser på feminism och kön. Några frågor som han diskuterade behandlade bland annat vad det egentligen är som bestämmer vilket kön en människa har. Enligt honom är kön ett paraplybegrepp förutom det rent biologiska finns det många andra typer, som exempelvis mentalt kön (vilket kön man anser att man har) och socialt


Reportage

kön (det kön andra upplever att man har). Han anser att den nuvarande könsuppdelning mellan man och kvinna är alldeles för snäv och borde utvidgas. Efter föreläsningen var Feministveckan över för den här

gången, förhoppningsvis blir den ännu bättre och har ännu fler aktiviteter under den kommande hösten. Även om intresset är lågt från allmänheten är det ändå ett bra initiativ. Det synliggör många av de frågor som de flesta av oss lever med idag, oavsett om vi själv är medvetna om det eller inte. Förutom att Feministveckan föder nya tankar och ger nya perspektiv så ger den oss även en anledning att ta oss ut ur våra lägenheter under årets mörkaste månad. Så håll utkik efter information om Feministveckan i höst!

Inforuta Syster Yster är en studentförening för kvinnor som studerar vid LiU. De håller till i Norrköping

Kören STÖN är en syster till Syster Yster och är öppen för alla som gillar att sjunga. www.korenston.se

VSF är Vänsterns Studentförbund www.vsflkpg.org

Mansvar är en grupp som arbetar mot våld mot kvinnor. mansvarnorrkoping@gmail.com

magenta årgång fem nummer två 2008

25


Krönika

Fildelning - ett problem eller en möjlighet?

Text & LAYOUT: IDa johansson ■ Illustration: Dan Englesson

N

ågot som många nu flitigt diskuterar är fildelningens vara eller icke vara. Dagligen portioneras åsikter ut om ämnet i allehanda medier. Att dela data över webben har visat sig vara smidigt och detta är något som många har upptäckt. Oavsett om filerna tillhandahålls legalt eller inte så har det blivit alltmer ovanligt att musik, film, programvara eller liknande inhandlas i butik. De hårda medierna som cd- och dvd-skivor har fått dra sig tillbaka för den nya utvecklingen.

Tydligt verkar vara att den nya distributionstekniken fungerar

bättre än den gamla. Av vissa kallas detta för ett teknikskifte

26 magenta årgång fem nummer två 2008

vars framfart är omöjlig att stoppa. De menar att denna typ av data ska finnas lättillgänglig och är av åsikten att det är på tiden att skivindustrin förändras såsom många Jag ringde till Newmarket Town andra industrier har fått anpassa sig för utvecklingen. och och deeller lätaldrig miggynnar Dessa menar att tjatade utvecklingen sällan komma påochenattandra intervju alla grupper i samhället de multinationella mediabolagen med sin föråldrade teknik inte bör stödjas. I det andra lägret hittar vi många av de personer som skapat

de filer som ivrigt kopieras utan tillstånd. Hit räknas bland annat artister, film- och skivbolag. Det finns ett antal mindre välkända artister som

Teknikskiftets framfart är omöjlig att stoppa


Krönika

frivilligt gör sin musik tillgänglig för de personer som förväntas vilja ladda ner den gratis. Det kan för dem vara gynnsamt att göra sig ett namn och nå ut med sin musik. De flesta etablerade artister och skivbolagen som producerar deras musik däremot, påverkas negativt utav den illegala fildelningen. Detta för att deras material kommer ut till de personer som i annat fall kanske kunde ha tänkt sig att köpa musiken, filmen eller programmet. På så sätt hade de istället bringat en inkomst för de ovannämnda som p.g.a. fildelningen uteblir. Under debattens gång har många förslag kommit på hur detta

ska kunna lösas för att få alla parter blir nöjda. De flesta med åsikter om detta verkar vara överens om att spridning av filer över webben är något som bör finnas kvar. Dock borde det vara möjligt att lösa på ett mer rättvist sätt. Idag finns musik och film tillgänglig på webben för lagliga inköp men även för olaglig piratkopiering. Ett förslag på en lösning till problemet med musik i ljudformatet mp3, är att sälja vattenmärkt material. Denna metod kallas mp3Watermarkt och fungerar på det viset att när ljudfilen skapas så vävs även en unik identifikationskod in i koden. Detta stoppar inte den otillåtna fildelningen men gör det möjligt att se vem som köpt materialet och låtit den kopieras. På det här sättet blir det möjligt att i första hand komma åt de som kopierar storskaligt och säljer vidare.

Det finns även förslag på en portal i stil med det befintliga Piratebay där annonser ska stå för kostnaderna för filerna som delas ut gratis. I det förslaget finns även möjlighet att välja bort annonserna på sidan och istället betala en abonnemangskostnad. Ett liknande förslag är Stims idé Spotify, där Stim valt att samarbeta med internetoperatörerna. Detta genom att införa en extra, frivillig abonnemangskostnad, där konsumenten, för en viss summa pengar i månaden får tillgång och rätt till att ladda hem obegränsat antal filer. Stim har utvecklat ett gränssnitt med en sökmotor över de aktuella filerna. På hemsidan finns i dagsläget en betaversion av Spotify tillgänglig. Företaget arbetar på att få avtal med de flesta artister och låtskrivare och ger dem ersättning beroende på hur många gånger filen laddas ned. Detta är ett frivilligt alternativ skiljt från de andra förslag då det pratats om schablonavgifter på alla abonnemang. Det finns många med åsikter och idéer om hur problemet

ska lösas och det blir spännande att se vilken riktning utvecklingen tar, både inom och utom Sveriges gränser.

Inforuta Information och beta version av Spotify finns på

www.spotify.com

magenta årgång fem nummer två 2008

27


3D-pälsindustrin TEXT, ILLUSTRATION OCH Layout: LUKAS LUNDBERG

R

ealism är något som man inom den animerade filmindustrin och datorspelindustrin ständigt försöker uppnå och förtrolla sin publik med. Även om den enskilde regissören önskar att sin animerade film ska behålla en klassisk tecknad stil lockar ändå den magiska känslan som 3D-teknik kan skapa. Bryggan mellan verklighet och animerad film utgörs av 3D-applikationer, där Autodesk Maya1 är ett av de mer framstående programmen. I detta program kan man uppnå realistiska 3D-effekter med hjälp av olika sorters verktyg där ibland »Fur«, päls.

28 magenta årgång fem nummer två 2008

»Fur« i Maya ger artisten en möjlighet att måla hår och päls

på valfritt objekt för att sedan »kamma« och »styla« det tills man får exakt vad man är ute efter. Varje hårstrå består egentligen av ett antal kontrollpunkter som definierar en kurva. Kurvan, det vill säga hårstrået, har en rad egenskaper, exempelvis världskoordinater, tjocklek, längd, färg, antal kontrollpunkter, genomskinlighet, hur mycket det ska lockas och i vilken riktning hårstrået ska peka. Istället för att skapa ett hårstrå åt gången använder man sig av ett speciellt partikelsystem som skapar hårstråna på en NURBS2- eller en polygonyta3. Det går även att ha flera olika pälsvarianter på samma yta. Bas- och toppfärgerna


Reportage

på hårstrået kan beskrivas av en fil- eller en proceduell textur4. Med en filtextur, det vill säga en bild man skapar i valfritt bildbehandlingsprogram, får man full kontroll hur färgen ska se ut över ytan, exempelvis en tigers ränder. En proceduell textur är en datorgenerad bild skapad av en följd instruktioner vars intention är att efterlikna en realistisk representation, exempelvis ett berglandskap eller en leopardpäls fläckar. För att få ett naturligt utseende på objektet går det även att bestämma hur mycket håret ska klumpa ihop sig, om det ska vara en blöt, tovig eller smutsig päls. Det går även att bestämma var håret ska sitta samt vilka ytor som ska vara hårfria. Detta kan göras med en speciell hårpensel som lägger till och tar bort hår på objektet. I Maya finns det redan inbyggda pälsalternativ som exempelvis lejonman, ekorre, anka, björn, får och skunk. De kan vara en bra utgångspunkt när man skapar sin päls men det går även att skapa ett eget pälsalternativ om man så vill, liksom en blandning mellan olika pälsalternativ. Artikeln »Rendering fur with three dimensional textures« från

1989, skriven av James T. Kajiya och Timothy L. Kay, lade grunden för alla pälsgeneratorer som används idag. Med hjälp av den skapade Wavefronvt Technologies 3D-grafikpartikelgeneratorprogrammet Dynamation 1992. Under datorgrafikmässan SIGGRAPH (USA) 1993 presenterades programmet för första gången och tre år

senare fick dess skapare Jim Hourihan priset Scientific and Engineering Award5. Dynamation var en del i Wavefronts 3D paket och kunde skapa beteendepartikelsystem som betedde sig korrekt med avseende på gravitation, luftmotstånd och andra fysiska krafter. Detta gav användaren en möjlighet att skapa interaktiva miljöer och modifiera dynamiska element som hår, rök, vatten, moln, regn, eld och stoft. Tekniken gick ut på att först rendera 6 ut effekterna för sig och sedan göra om de till texturer som projicerades på objekten. Denna teknik var banbrytande då användaren kunde ändra på olika parametrar och partikelsystemen uppdaterades då i realtid. Dynamation användes under denna tid för att skapa specialeffekter till diverse filmer som »Twister«, »The Last Action Hero« och »Starship Troopers«. Idag är emellertid Dynamation en del utav Maya och säljs därför inte separat. I dagens 3D-animerade filmer används päls väldigt ofta.

Exempel på några filmer är »The Golden Compass«, »Peter Jacksons »King Kong««, »Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe«, »Shrek« och »Ratatouille«. I skapandet av C. S Lewis klassiker »Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe« låg tyngdpunkten på att få lejonet Aslan att se så realistisk ut som möjligt. För att åstadkomma detta kontaktades Rhythm & Hues, ett världsledande företaget inom karaktärsanimation och specialeffekter för

Ovan visas en polygonmodell utan och med textur.

magenta årgång fem nummer två 2008

29


Reportage

Ovan visas hur »Shells« och »Fins« metoderna kombineras över en polygonyta.

underhållning och reklam. Företaget jobbade ett helt år för att få fram en specifik pälsteknik för Aslan vilket till slut resulterade i att lejonet hade mer än fem miljoner renderade hårstrån. Under Medieteknikdagarna i Norrköping 2007 medverkade Sherie Bradfute från Rhythm & Hues och berättade om deras roll i Hollywood. Bradfute genomförde även två gästföreläsningar i kursen SFX »Tricks of the trade« vid Campus Norrköping, om bland annat päls. I Pixars »Ratatouille« finns det en scen där ett flertal råttor

ska synas samtidigt. Varje råtta har där femhundra tusen hårstrån och i en scen skulle det synas emellan niohundra och tusen råttor, vilket totalt skulle resultera i runt femhundra miljoner hårstrån. I en av Pixars äldre filmer, »Monsters, Inc.«, tog det mellan sex till sju timmar att rendera en scen med det turkosa håriga monstret Sullivan. Datorerna som användes till »Ratatouille« var dock snabbare men det hade ändå tagit extremt lång tid. Lösningen blev att få råttornas hår att växa tjockare och minska antal hårstrån när de befann sig ett visst avstånd ifrån kameran. Detta gjorde att man uppfattade att alla råttorna i scenen såg ut att ha samma detaljrikedom, även de som var långt ifrån kameran. Inom film behöver scenerna inte renderas i realtid, oftast är det bara en fråga om tid, men däremot inom datorspel är realtidsrendering ett måste. »Shells and Fins« är en teknik

30 magenta årgång fem nummer två 2008

som är vanlig inom realtidsrendering för päls och som används i exempelvis datorspelet »Shadow of the Colossus«. Tekniken bygger på att approximera utseendet av päls genom att kombinera två metoder »Shells« och »Fins«. »Shells« använder sig av ett antal transparenta texturlager som innehåller prickar med större storlek på prickarna ju längre in lagret ligger intill polygonobjektet. Det här ser bra ut om man tittar på en yta rakt ovanifrån men oftast så ser man objektets siluett och då genererar »Shells« inga hårstrån längs siluetten. För att åtgärda detta så kombinerar man »Shells« med »Fins«, vilket är en polygon i form av en rektangel som består av två trianglar med en textur som innehåller streck som ska representera hårstrån. »Fins« placerar man mellan varje kant på objektets yta i samma riktning som normalen, vilket gör att även siluetten av objektet täcks av hår. Att göra päls och hår i datorspelvärlden är mycket krävande, varpå spelutvecklare ofta drar sig från att använda tekniken. Tekniken utvecklas dock hela tiden och spelutvecklarna pressar prestandan till fullo på konsolerna. I framtiden blir det mycket intressant att se hur datorspelen kommer att innehålla mer och mer päls.


Reportage

1. Autodesk Maya är ett program för 3D-modellering, animering och rendering. Maya ut-

Inforuta

vecklades av Alias Systems Corporation men ägs numera av Autodesk. Programmet används mest till film, tv och datorspelindustrin.

Kurser som berör området på ITN:

2. NURBS (Non-Uniform Rational B-Spline) är ytor och kurvor som används inom dator-

TNM022 - Proceduella bilder, TNCG08 - SF TNM079 - Modellering och animering samt TNCG03 Real Time Rendering ges i årskurs 4 för medieteknikstudenter vid Linköpings Universitet, Campus Norrköping.

grafiken för att göra mjuka övergångar och banor mellan ett visst antal fasta punkter.

Rekommenderade artiklar: J.T. Kajiya, T.L. Kay, 1989. » Rendering fur with three dimensional textures«

3. Polygon betyder månghörning och kan bestå av tre eller flera hörn. Inom datorgrafiken är det vanligt att man beskriver sitt objekt med ett antal polygoner.

G. Sheppard, 2004. » Real-Time Rendering of Fur«

4. Textur är en datamängd som bestämmer en ytas utseende och karaktär. Oftast är det en

B. Hiebert, J. Dave, T. Kim, I. Neulander, H. Rijpkema, W. Telford, 2006.

2D-bild som projiceras på en yta men det kan även vara en 3D-bild.

»The Chronicles of Narnia: the lion, the crowds and rhythm and hues«

5. Scientific and Engineering Award är ett Oscars pris som delas ut om en prestation anses ha

M. Preston, M. Hill, 2006. » Grooming, Animating & Rendering Fur For » King Kong««

haft ett tydligt inflytande på utvecklingen av industrin.

M.V. Swaij, 2006. » Ray-tracing fur for Ice Age: the Melt Down« 6. Rendering är processen då datorn tar in numerisk information som beskriver en 3D-värld och projicerar det till en 2D-bild.

Rekommenderade webbsidor: Autodesk Maya

http://www.autodesk.com/maya NVIDIA, Fur(using Shells and Fins)

http://developer.download.nvidia.com/whitepapers/2007/SDK10/ FurShellsAndFins.pdf

magenta årgång fem nummer två 2008

31


Reportage

Bland pipor och förstoringsglas Text: Niklas OldÉen ■ Foto: Emil björklund ■Layout: DAVID GEIJER

Första gången MTD arrangerades här i Norrköping var det I år är det åttonde gången Medieteknikdagarna,

MTD, går av stapeln. Sedan debuten 2001 så har Medieteknikprogrammets branschdagar genomgått stora förändringar, på alla plan. Nu har det blivit vår tur att föra facklan vidare mot nya mål. När vi idag tänker tillbaka på våra egna första intryck av

MTD, som går två respektive tre årgångar tillbaka i tiden, är skillnaden påtaglig. Då kan man bara föreställa sig hur det såg ut från början. Efter att ha dammat av och kastat ögonen på de gamla programbladen kan vi konstatera att det skett en hel del förändringar. Detta väckte då hos oss ett intresse för hur MTD har utvecklats, vi utrustade oss med pipor och förstoringsglas, för att ge oss ut och undersöka saken. Efter många långa nätter i arkiv och desperata försök att rädda information från sönderbrända hårddiskar delar vi nu med oss av det vi kommit fram till

32 magenta årgång fem nummer två 2008

föreläsningssalen K1 i Kåkenhus som stod som värd. Så börblev det fram till 2007 då Flygeln stod som arena för evenemanget. I och med flytten öppnades nya dörrar för evenemanget. Som exempel ökade föreläsningskapaciteten från drygt 200 till 600 platser. Då vissa föreläsningar i K1 varit fyllda till bredden var flytten till Flygeln mycket välkommen. Mässan fick genom flytten även den ett lyft. Första

året MTD-gruppen gav sig på att arrangera en

nik nsvar ig, An Gymnasiea

a Elovsson


Reportage

studenterna själva får skicka in. De bedöms sedan av en jury för att kora vinnarbidragen. Självklart kommer tävlingen tillbaka även i år. PR-ansvarig, Niklas Oldéen

mässa var 2006, då lyckades man locka fyra företag. Detta kan jämföras med de 17 som stod på Flygelns markplan året därefter. Bland föreläsarna har det också skett en del förändringar.

Vid starten bestod de inbjudna talarna till större delen av professorer och forskare på universitetet, samt utexaminerade medieteknikstudenter som berättade om sina erfarenheter och kunskaper. Exjobbare och alumner är fortfarande ett återkommande och mycket populärt inslag i programmet medans övriga föreläsare de senaste åren bestått av såväl nationellt som internationellt branschfolk. Väl i talarstolen berättar gästföreläsarna om såväl spännande forskning som arbetslivserfarenheter de samlat på sig genom åren. Bland tidigare gäster på MTD finns representanter från företag/universitet som: Digital Domain, Haydenplanetariet, Digital Illusions CE (nu en del av Electronic Arts), NASA och ledande forskare från Ivy League-universiten.

Som en avslutning på Medieteknikdagarna har det

traditionsenligt hållits en sittning. Sittningen har alltid varit ett väldigt uppskattat evenemang bland MT-studenter och ger ett unikt tillfälle att knyta nya kontakter och diskutera med de inbjudna föreläsarna om precis vad som helst. De senaste åren har sittningen ägt rum på Arbis-teatern bredvid campus. Var den kommer att äga rum i år är i skrivandets stund oklart och får bli en överraskning. Då piporna resulterat i basröst som får George Baravdish

att likna en skolpojke och förstoringsglasen givit oss ont i ögonen lägger vi dem nu åt sidan och riktar in oss på det stundande evenemanget. Något relativt nytt för i år är den gymnasiesatsning vi i MTD-gruppen genomför. Den innebär att vi i rekryteringssyfte vill fånga upp gymnasieelever innan de skall skicka in sin högskoleansökan och få dem att välja MT och Norrköping. Därför bjuder vi in dem till MTD där vi låter dem lyssna på lämpliga föreläsningar

Förutom mässan såg ett nytt barn dagens ljus 2006; MT-

Awards. I samarbete med Norrköping Science Park (tidigare ProNova), anordnades en tävling vid slutet av dag två där medieteknikstudenter kunde mäta sina krafter. Bidragen bestod och består fortfarande av färdiga projekt som

ator, H Koordin

ann a L ö

fving

magenta årgång fem nummer två 2008

33


Reportage

samt ordna aktiviteter på campus i samband med dessa, där vi kan visa campus från sin bästa sida. Redan i fjol kom det gymnasieelever till MTD, i år försöker vi nu vidareutveckla den påbörjade satsningen för att få hit ett så stort antal elever som möjligt och ge dem en rolig och lärorik upplevelse. Allt för att få många sökande till MT under kommande år.

Som vi redan nämnt gör vi en stor gymnasiesatsning, som vi

hoppas kommer ge den effekten att fler nybakade studenter från dessa trakter hoppar på MT-utbildningen efter sommaren. Vi hoppas kunna göra årets MTD till samma källa av

Vad vill vi då göra med årets MTD? Självklart är vår vision

att föra den stolta traditionen, som MTD har blivit, vidare och samtidigt utveckla evenemanget där vi tycker det finns utrymme för förbättringar. Med en stramare budget än förra året är detta inte det lättaste, men vi arbetar mot ett antal mål som vi hoppas att vi, när årets MTD är över, känner att vi har uppfyllt: •

Vi vill fortsätta där förra årets MTD-grupp slutade, det

vill säga, hålla evenemanget på Flygeln i år igen. Att återvända till K1 skulle kännas som ett antal steg bakåt i utvecklingen, då Flygeln erbjuder så mycket mer i form av plats, utseende, utrustning och mässa. •

inspiration som det för många MT-studenter varit varje år, två dagar då man som student kan släppa allt vad Fouriertransformer, nollrum, Bezierkurvor och linjär regression heter. Dessa två dagar kan man luta sig tillbaka i föreläsningssalen och låta sig matas med drömmar om vad man en dag kan göra.

Inforuta Du tänker väl på att... • du kan prata med mässutställare och föreläsare om extraknäck, exjobb eller ta första kontakten med tänkbara framtida arbetsgivare. • det roliga inte slutar med den sista föreläsningen för dagen. • du borde köpa biljett till sittningen snarast. • det finns en nedervåning på Flygeln. • det kommer finnas fina priser att vinna i roliga tävlingar under dagarna. • du får frukost om du kommer tidigt. • du kan gå in på hemsidan om du vill hålla dig uppdaterad om föreläsare och mässutställare. • du kan gå in på MT-Awards hemsida, www.mtawards.se

Vi vill lägga mer kraft och fokus på mässan för att

framförallt ge mässutställarna mer för pengarna, och samtidigt ge studenter chansen att strosa runt på mässan utan att behöva riskera att missa en spännande föreläsning. Därför har mässan i år givits större utrymme i schemat.

MTD-gruppen 2008

34 magenta årgång fem nummer två 2008


Bidragen Här är alla bidrag i framsidetävlingen. Redaktionen tackar och bugar för de fina bidragen! Detta nummers vinnande bidrag, som publiceras på Magentas framsida, illustrerades av Anna Johansson Bohm.

Anonym

Erica Liljeblad

Erik Jonsson

Mattias Unger & Oskar Åkerlund

Dan Englesson

Vill du synas på framsidan i nästa nummer av Magenta? (Dock ingen tävling denna gång)

Maila ditt bidrag till: redaktion@magenta-online.com magenta årgång fem nummer två 2008

35


Magenta  

årgång fem nummer två

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you