gor som gör att kostnaderna för arbete blir oskäligt höga. Om vi kunde sänka dessa kostnader skulle många restauranger hålla öppet också på söndagar, och bland annat detta skulle skapa mer arbetstillfällen. Finlands arbetsliv och arbetsmarknad präglas av tre fenomen: vi har världens osmidigaste lönebildning, Europas mest centraliserade förhandlingssystem och ett internationellt sett unikt system med allmänt bindande kollektivavtal, som tar död på konkurrensen på marknaden. Om vi vill öka sysselsättningen borde vi åstadkomma förändringar på alla dessa tre punkter. Vi måste råda bot på arbetslösheten för att få fler människor att bära upp vårt gemensamma samhälle och den stora offentliga sektorn. Samtidigt skulle också kostnaderna för arbetslösheten minska.
Yrkesutbildningen ska skäras ned med 190 miljoner euro. Vad anser du om detta? Det är naturligtvis beklagligt att sparåtgärderna drabbar också utbildningen. Jag vill ändå inte gå med i den kritikerklubb som ondgör sig över besparingarna. Den är tillräckligt stor som det är. Om vi inte ser några tecken på tillväxt kan vi självklart inte äta för mer än vad vi förtjänar. Vi kan inte lämna ett överskuldsatt samhälle utan arbetstillfällen efter oss till våra barn. Vi måste få ekonomin att växa och råda bot på arbetslösheten så att vi i framtiden inte ska behöva vidta den här typen av sparåtgärder. Nedskärningarna minskar dock inte behovet av kontinuerlig utveckling. Vi är en liten nation, och vi klarar oss inte om vi inte värnar om vårt kunnande. Riitta Uosukainen beskrev vår situation bra en gång genom att säga att allt vi har är vårt huvud och vårt virke (”pää ja puu”). Kunnande är det som bär Finland. Att bygga ett diversifierat utbildningssystem har varit hållbar regionpolitik i högsta grad. Vi måste se till att vi också i fortsättningen har ett utbildningssystem som erbjuder utbildning runt om i landet. Det betyder ändå inte att det inte skulle finnas något behov av att utveckla systemet strukturellt. Vi borde involvera företagen i utbildningen på ett genuint sätt. För tillfället läggs det för stor vikt vid den inlärning som sker i klassrummet och i skolan. Vi har trots allt väldigt många ungdomar som lär sig genom praktiskt arbete i stället för genom böcker. Det är mycket angeläget att lärande i arbetet får en större roll i utbildningen.
mats journalistskola hörde till koncernens långsiktigaste strategiska beslut. Det var en stor ekonomisk satsning, men det gav oss en konkurrensfördel i tiotals år. Den populära utbildningen attraherade begåvningar som ett flugpapper. Företagarna i Finland anser det vara viktigt att vi kan skapa så många sommarjobb som möjligt för ungdomarna, så att så många som möjligt ska komma i kontakt med arbetslivet redan i ett tidigt skede.
Sommarjobben kunde i bästa fall också kombineras med studier. På så sätt kunde man skapa genuina vägar in i arbetslivet. Exakt. Företagen kan uppmuntra ungdomarna att slutföra sina studier. På min tidigare arbetsplats gav jag alla som fick ett examensbetyg en bonus på ett par tusen euro. Den som skrev en pro gradu som gynnade företaget fick en andra bonus som var lika stor. Det här sporrade ungdomarna till att slutföra studierna.
Vilken typ av tjänster borde vi utveckla för företagen? Handlednings- och rådgivningstjänsterna är viktiga för företagarna och de måste fungera. Principen om en enda kontaktpunkt är bra, om vi får den att fungera så att den erbjuder reella lösningar på företagens behov.
Vi borde komma närmare företagen, sätta oss in i och verkligen förstå deras affärsverksamhet och bygga upp ett förtroende. Det stämmer. Samarbetet mellan företagen och läroanstalterna borde förbättras. Ju bättre vi känner varandra och förstår varandras behov, desto fler möjligheter öppnas det för oss.
Läroavtal för företagare är en finländsk specialitet. Läroavtal för företagare har varit en betydande utbildningsväg för många företagare. Dagens företagare har allt mer varierande utbildningsbakgrund, och det skulle därför vara viktigt att få en motsvarande utbildning också på högskolenivå. Dessutom borde vi också satsa på att få ungdomarna intresserade av företagande. Det finns 80 000 företagare över 55 år som söker en efterträdare i Finland. De sysselsätter sammanlagt 250 000 människor, och om inga efterträdare hittas är vi i stora svårigheter.
Vad borde man göra för att läroavtal ska bli mer känt som en utbildningsform?
I läroavtalet finns det redan inbakat. Läroavtalet är också ett kostnadseffektivt utbildningssätt. Borde vi erbjuda företagarna och företagen fler tjänster som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt?
Vi borde alla prata och sprida goda exempel om det.
Det är en jättebra idé. En företagare söker sällan en person med en viss utbildning. Det han eller hon behöver är attityd och kunnande. Den där enda kontaktpunkten borde då vara en dörr inte bara till läroavtal eller någon annan utbildning, utan till en massa olika utbildningar. Det ska finnas flera olika vägar till arbetslivet. Själv tror jag starkt på lärande i arbetet. Att grunda Sano-
Ni gör ett mycket viktigt arbete som gynnar de finländska företagen och därigenom hela samhället. Utan framgångsrika företag har vi inga arbetstillfällen, och utan arbetstillfällen har vi inga skatteintäkter, och utan skatteintäkter är det omöjligt att bygga upp ett social hållbart samhälle. Jag vill uppmuntra er att föra en tät dialog med företagen och företagarna. ●
Vilka hälsningar vill du framföra till dem som arbetar med läroavtalsutbildning?
OSAAJA 2 • 2016
9