__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

VÄ R L DS A RV E T

HÄLSINGEGÅRDAR U P P L E V E LS E R · I N S P I R AT I O N · Ö P P NA H Ä L S I NG EG Å R DA R · 2 0 2 0

Viktigt och vackert Folkmusik spetsad med chili Konsten att vårda ett världsarv

DIN KARTA TILL SOMMARENS GÅRDSTURNÉ

Vad är folkmusik egentligen? Riksspelman Görgen Antonsson ger oss en inblick i tongångarna.

GÅRDEN GENOM GENERATIONERNA INDIEN MÖTER HÄLSINGLAND VARFÖR MÅR VI BRA I NATUREN?


Foto: Peter Hoelstad

VÄLKOMMEN !

Det var inte alldeles självklart att det skulle bli något magasin i år med anledning av ett visst virus. In i det sista tvekade vi om att ge klartecken till tryckeriet, i väntan på ändrade restriktioner och rekommendationer från våra myndigheter. Samtidigt kände vi en stark längtan efter att dela med oss av allt det fina och positiva som våra hälsingegårdar har att bjuda på. Allra helst nu när vi så länge har levt i ett vakuumförpackat krisläge. Under hela den här tiden när vi har oroats av mörka rubriker och ledsamma nyheter har hälsingegårdarna orubbligt stått där i all sin prakt. Precis som de gjort sedan flera hundra år tillbaka och som vi vill att de ska fortsätta göra till kommande generationer. I en värld av förändring och bekymmer kan du hämta hopp och förtröstan i våra hållbara och vackra gårdar som lyser upp Hälsingland. Välkommen att stampa av dig på farstukvisten och sprita händerna för att sedan ta ett vilsamt kliv in i vårt kulturarv.

2

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Världsarvet Hälsingegårdar 2020 Huvudredaktör Anette Eriksson Redaktion Mélanie Platzgummer Elisabeth Eriksson Jenny Gustafsson Art director Carl Anders Skoglund Formgivning & produktion C A SD / OH A PPA

Foto: Peter Hoelstad

Foto, omslag Peter Hoelstad Tryck Gävle Offset A B

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

Innehåll Välkommen Gården genom generationerna Konsten att vårda ett världsarv En hållbar framtid Folkmusik spetsad med chili Med hjärta för smakarvet Viktigt och vackert Indien möter Hälsingland Skogsbad Hallå där, Jens Ahlbom! Spindeln i nätet av hälsingegårdar Öppna Hälsingegårdar 2020 Karta

02 04 08 09 10 14 18 20 24 26 27 29 30

Storberget, Forsa.

3


Håkan tog över Jon-Lars och flyttade hit med familjen 1991. Han och dåvarande hustrun har renoverat en del, men den södra bostadsdelen, de båda rikt dekorerade sängstugorna på ovanvåningen och vinden ser ut som de gjorde 1862.

VÄRLDSARV I FLERA GENERATIONER Om man är stor och stark måste man vara snäll, finns det de som säger. De orden stämmer väl överens på både Håkan Johansson och hans världsarvsgård i Långhed. Text Anette Eriksson Foto Peter Hoelstad

rakryggad och ståtlig står den där och sneglar högdraget på mig när jag krypkör in på gårdsplanen. Wow, vilken gård! Eller säger man palats? Den är ju så stor. Jag känner blicken som följer mig genom de 58 fönstren när jag knackar på en av de pampiga dörrarna. Ingenting. Jag provar den andra, för det finns två – en för varje bror som samsades om huset en gång i tiden. Ingenting där heller. En mindre dörr öppnas på gaveln och en röst ropar åt mig att komma dit. – Välkommen till Jon-Lars, säger Håkan Johansson när jag kliver över tröskeln. Håkan är lång och kraftfull men har en ödmjuk framtoning när han tar emot i det ombonade köket. Lite som hälsingegården själv, som om de har anpassat sina auror till varandra under åren, gården och dess ägare. Det vore väl inte så konstigt i så fall. Håkan är 13:e generationen som har fyllt rummen 4

farfar sen jag var liten. Det är klart att man vet att det är speciellt med ett världsarv – ansvaret för att bevara och så – men inte annars, säger Håkan.

med liv sedan byggnaden stod klar 1857. Det måste vara speciellt att bo här, med tanke på allt som utspelat sig mellan dessa väggar under husets 163-åriga historia? – Nja, jag tänker inte på det. Jag har sprungit här hos farmor och

husets anor sträcker sig egentligen ända tillbaka till 1653. Då föddes Jonas Larsson, som lät uppföra sitt stolta bostadshus på 1600talet. Vid en brand 1852 totalförstördes den ursprungliga Jon-Larsgården och ersattes av nuvarande byggnad. Den gången var det de två bröderna Olof och Anders Andersson som lät bygga ett jättehus med separata entrédörrar och bostadsdel i varsin ände av huset och gemensamma festsalar i två våningar på mitten. Här bodde de med sin mamma och sina respektive fruar i många år, men bägge bröderna förblev tyvärr barnlösa. För att säkra att gården skulle stanna inom familjen lät bröderna adoptera en av sina brorssöner i Alfta på ålderns höst. Den lyckliga H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

5


Unescos motivering till att Jon-Lars blev en av sju världsarvsgårdar i juni 2012: »De sju utvalda Hälsingegårdarna representerar en världsunik samling av mer än 1000 gårdar och ca 400 dekorerade rum på ursprunglig plats. Koncentrationen av välbevarade interiörer saknar motsvarighet. Gårdarna visar hur oberoende bönder inom ett geografiskt begränsat område kunde kombinera en högt utvecklad byggnadstradition med en rik folklig konst i form av dekorativt målade interiörer speciellt för fest. Gårdarna vittnar om en kultur som har försvunnit idag, men vars byggnader och interiörer med sina variationer, rikedom och kvalitet är exceptionellt väl bevarade och av enastående universellt värde.« Nedan: Den södra vardagsstugan – köket – är i ursprungligt skick och målad i en starkt blå färg med hörndekorationer av lyror i gult och orange.

Ovan: Det ståtliga bostadshuset i tre våningar, byggt för två bröder, med varsin ingång. Sängstugan på övervåningen har väggar i turkosblått och rosa, med landskapsmålningar mellan kolonner, omlindade av vinrankor. Motivet är karaktäristiskt för gårdar i Alfta på den här tiden.

6

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


arvtagaren, Johan Jonsson, och hans fru Brita Olsdotter hade sannerligen nytta av de stora utrymmena på totalt 420 kvadratmeter med tanke på att de fick hela elva barn under sitt äktenskap. En av dessa söner blev senare far till Håkans farmor. håkan tog över Jon-Lars och flyttade hit med familjen 1991. Han och dåvarande hustrun har renoverat en del, men den södra bostadsdelen, de båda rikt dekorerade sängstugorna på ovanvåningen och vinden ser ut som de gjorde 1862. – Det märks att det är ett gammalt hus när man renoverar. Vi upptäckte en 35-centimeters nivåskillnad mellan väggarna på långsidorna, vilket du fortfarande kan se med blotta ögat fast vi har gjort insatser för att rätta till det, avslöjar Håkan. Det var i samband med renoveringarna på 1990-talet som JonLars blev ett byggnadsminne och senare en av de sju världsarvsgårdarna. – Vi ringde Riksantikvarieämbetet för att ta reda på vad vi borde tänka på för att inte förstöra husets kulturvärde. Det kom hit en massa folk och tittade på än det ena och än det andra. Vi fick mycket hjälp med att återställa dörrar, fönster och andra detaljer samt ekonomiskt stöd för antikvariska merkostnader mot att vi gjorde ett byggnadsminne av gården. Det var inget att tänka på, såklart vi sa ja till det, konstaterar Håkan. Håkans pappa Lars blev väldigt glad åt beslutet och visade ivrigt var de äldre taklisterna – som rivits bort under 1940-talets moderniseringsiver – gick att återfinna under huset. gårdens långa historia väcker nyfikenhet. Vad har det varit för firande här i de fina salarna, exempelvis? Håkan skruvar på sig och säger tveksamt. – Tja, när min faster Anna gifte H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

Gårdsfakta W Den ursprungliga gården uppfördes på 1600-talet av Jonas Larsson (Jon-Lars).

W Nuvarande Jon-Lars återuppfördes efter en brand 1852 och stod klar fem år senare (1857).

W Jon-Lars består av totalt tolv byggnader: en saltbod, tre härbren, ladugården, vedbod, två vanliga hölador, två timmerlador, en klumplada (gjord av rundvirke).

W Till gården hör en fäbodvall (Mossbo), 125 hektar åkermark och 100 hektar skog.

sig 1917 var det lövat här utanför, det har jag sett en bild på. Och när jag fyllde 40 hade vi fest i finsalongen. Vi har varit en massa folk här på jularna också, det var jättekul. Efter lite betänketid lägger han till: – Pappa och hans syskon brukade ha löpartävlingar inomhus. På den tiden gick det en trappa åt varsitt håll från huvudentrén till övervåningen med fortsättning upp på vinden. De började från varsin ände och så gällde det att komma först runt hela och ner igen, ler Håkan. Nuförtiden är ena trappan igenbyggd, men det går fortfarande att skönja att det har varit två en gång i tiden. en sak jag funderade över i bilen på väg till Håkan och hans världsarvsgård är hur det är att ta emot okända besökare och ha guidade turer i sitt privata hem? Vad händer om de behöver gå på toaletten? – Jag ser det inte som något problem, jag har vant mig. Det är bara en timme om dagen från midsommar och till mitten av augusti med inbokad guide. Jag behöver inte göra något, mer än att låta dem passera genom mitt allrum och hall. Om de skulle behöva låna toaletten så får de göra det, konstaterar Håkan okonstlat.

Men om det kommer någon indroppandes utanför säsongen och öppettiderna – vad gör du då? – I början var jag lite orolig att det skulle bli folkrusning och att jag skulle få »tomten full av japaner«, som en av jurymedlemmarna sa vid utnämningen i Sankt Petersburg. De flesta respekterar privatskylten som sitter på grinden. Jag kan bara erinra mig enstaka besökare som dykt upp utan förvarning. Jag kommer särskilt ihåg en kille från Malta som åkte runt och prickade av alla världsarv på sin »bucketlist«. Honom gav jag bara det engelska guidemanuset så fick han gå runt och kolla på egen hand. Han var väldigt intresserad och gick två varv, minns Håkan. Har du någonsin ångrat dig, att du sa ja till att bli en del av världsarvet? – Njae, det har jag väl inte precis. I det stora hela var det bra att det blev världsarv, jag menar det blev fart i renoveringen och de kring­ liggande ekonomibyggna­derna fräschades upp. Fast det är klart, det är ett stort ansvar och jag har ställt mig frågan vad som händer om jag inte bevarar det rätt och riktigt, om taket rasar in? funderar Håkan. när jag lämnar Håkan och Jon-Lars har det börjat skymma. Vid tiden för avskedet har jag bestämt mig för att det trots allt är en gård, med tanke på att det har varit ett hem för hela 13 generationer. Fast en väldigt majestätisk gård, förstås. Innan jag viker av på vägen kastar jag en sista blick i backspegeln och tycker mig se en vinkande näsduk i fönstren på övervåningen, fast det var nog bara en reflex från de sista solstrålarna i en av de 58 munblåsta rutorna. W anette eriksson har sommargästat Hälsingland sedan barnsben. Nu har hon flyttat hit, är redaktör för det här magasinet och lever sin dröm.

7


Foto: S Ung

Foto: Peter Hoelstad

Mimmi Göllas är ett välkänt namn hos världsarvsgårdsägarna. Hon har i flera år fungerat som deras högra hand, på uppdrag av Länsstyrelsen, och stöttar bland annat med vård- och underhållsplaner. Läs mer om byggnadsvård på: www.halsingegardar.se

Konsten att vårda ett världsarv »Ägarna till våra världsarvsgårdar är obegripligt tillmötesgående. De accepterar att vi joxar med deras hus, lägger oss i färgsättningar och kräver att renoveringar görs på ett gammalmodigt och tidskrävande sätt«, säger Mimmi Göllas. Text Anette Eriksson vi är många som frossar i glänsande inredningsmagasin och följer de senaste trenderna från möbelmässan i Milano. Sen finns det de som ser bortom allt det moderna och axlar det stora ansvaret att värna om det gamla. Som ser charmen med sneda vinklar och vrår, dragiga golv och fönsterrutor som förvränger omvärlden genom sitt munblåsta glas. Vi pratar om ägarna som förvaltar våra världsarvsgårdar och som är ena riktiga hjältar. – Tänk dig att äga ett hus som du inte får renovera som du vill. Där varje hammarslag kräver särskild fingertoppskänsla (läs: du får inte göra själv), spiken ska vara handgjord och timret i en viss tjocklek som inte växer i skogen idag. Det blir dyrt. Jag beundrar gårdsägarnas hängivenhet kring det kulturarv de förvaltar för kommande generationer, uttrycker Mimmi Göllas som är byggnadsvårdskonsult med fokus på hälsingegårdar. Mimmi jobbar sedan några år 8

tillbaka på uppdrag av Länsstyrelsen med att stötta världsarvsgårdarna med vård- och underhållsplaner. – I grunden kan man säga att jag, tillsammans med ägarna, gör en teknisk inventering över vad som behöver göras på några års sikt. Eftersom det ofta handlar om dyra och komplicerade insatser är det viktigt att prioritera och ta en sak i taget. Jag brukar rekommendera ett byggprojekt per sommar, konstaterar Mimmi. Utöver inventeringsarbetet hjälper Mimmi till att hitta rätt hantverkare och tipsar om eventuella bidrag att söka. – Länsstyrelsen har en bidragspott för antikvariska insatser. Där kan man söka ersättning för upp till 75 procent av kostnaden, förklarar Mimmi. Bidraget är till för att täcka merkostnaderna för den specialhantering som kulturarvet kräver, exkluderat de egna bostadsutrymmena. Ett exempel på fördyrande kostna-

der är målning av fönster. På världsarvsgårdarna ska det göras med linoljefärg som tar längre tid att torka och behöver underhållas oftare. Som tur är finns det många skickliga hantverkare i Gävleborgsregionen som kan det här med gamla gårdar. – Jag känner till ett 15-tal skickliga restaureringshantverkare. Vi är lyckligt lottade med bra kompetens i trakten, säger Mimmi. – Den största utmaningen är att få tag i kvalitetsvirke. Att bila en dålig timmerstock kostar lika mycket som att bila en som är bra, men ur ett livstidsperspektiv blir det mycket dyrare eftersom den inte håller lika länge, påpekar Mimmi. En viktig uppgift i Mimmis jobb är att dokumentera restaureringsarbetena på plats. Att fotografera och fånga upp hantverkarens kunskap. Det handlar om att skriva husets historia från nutid och framåt. – Jag brukar säga att jag är en hantverkssekreterare, skrattar Mimmi.W H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Världsarven i en hållbar framtid Världsarvet Hälsingegårdar är inte bara vackra byggnader med en fascinerande historia. Det är också med och bidrar till en hållbar framtid. »Det känns fint att se att vi kan koppla vårt arbete till flera av de högt uppsatta målen i Agenda 2030«, säger Lena Landström, världsarvssamordnare på Länsstyrelsen i Gävleborg. | Text Anette Eriksson

för att vi ska lära av historien är det viktigt att förstå sitt eget och andras kulturarv samt värdesätta H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

i närheten av brandhärdarna. – Vi behöver arbeta fram bättre beredskap för hotande katastrofer. Gårdarna bör lyftas fram som prioriterade skyddsobjekt och vi måste, helt uppenbart, förebygga spridning av bränder. Det kanske bara var vindriktningen som räddade de två gårdarna från att brinna upp, reflekterar Lena. – Det gamla beprövade skyddet med »brandbjörkar« planterade på rad, som man tidigare haft på världsarvsgården Bommars, är ett effektivt sätt att motverka att elden sprider sig. Återigen en gammal kunskap att ta med oss i framtiden, konstaterar Lena.

Foto: Camilla Wengelin

att hälsingegårdarna blev världsarv 2012 var resultatet av ett gediget utredningsarbete som engagerat många under flera år. Lena Landström var med och lyfte fram gårdarnas historiska värde till världsarvsjuryn i Sankt Petersburg. Idag är hon en stark drivkraft i Länsstyrelsens uppdrag, både nationellt och internationellt, där Agenda 2030 är ytterligare ett bevis på hur viktiga kulturarven är för framtiden. – Det är faktiskt så att vi redan idag kan pricka av flera saker som vi i världsarvsarbetet bidrar med för en hållbar framtid. Med det menar jag såklart inte att vi kan lösa extrem fattigdom eller klimatkrisen, men våra insatser är en bit på vägen, förklarar Lena. Hållbara samhällen är det mål i agendan som Lena ser att hälsingegårdarna har starkast koppling till. – Där står bland annat att insatserna för att trygga världens kultur- och naturarv ska stärkas. Det ligger ju helt i linje med gårdsägarnas, Länsstyrelsens och kommunernas uppdrag att vårda världsarvsgårdarnas byggnader, och skydda historiska värden från storskalig exploatering, kommenterar Lena. – Genom att vissa hälsingegårdar håller öppet för besökare bidrar vi till en levande landsbygd och skapar arbetstillfällen, fortsätter Lena och sätter därmed check i rutan för Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt i agendan.

kulturell mångfald. Inom högre utbildning är hälsingegårdarna delvis ett outforskat område. Ett forskningsprojekt kring måleriet har genomförts av Göteborgs universitet, men det finns stora kunskapsluckor kring agrarhistoria, konst- och arkitekturhistoria, etnologi, hållbart brukande samt nutids- och framtidsfrågor. I Agenda 2030 finns ett mål om God utbildning för alla där Världsarvet Hälsingegårdar är tema i ett skolprojekt genom Bollnäs kommun. – Under ett par år har elever i hela länet kunnat ta del av och utforskat hälsingegårdarna på ett helt nytt sätt, genom skapande, studiebesök och nya former för lärande. Syftet är att stärka elevernas kunskaper om världsarv i allmänhet och det »egna« världsarvet, hälsingegårdarna, i synnerhet, berättar Lena. Ett exempel på när kunskap kan göra stor skillnad är de omfattande bränderna i Hälsingland 2018. Två av världsarvsgårdarna låg alldeles

ett av världsarvens högre syften är att bidra till fred, det var så de kom till från början, som led i ett fredsprojekt. Att skapa Fredliga och inkluderande samhällen finns även med i Agenda 2030. – Världsarven ger en fantastisk möjlighet att arbeta i ett globalt partnerskap. Vi har redan idag väl fungerande världsarvsnätverk i Sverige och i Norden, som vi vill utvidga och stärka till att omfatta övriga Europa och världen. Att tillgängliggöra världsarv digitalt, som på Länsmuseet i Gävle där besökaren kan uppleva gården Bortom Åa genom Virtual Reality, kan snart även komma att förverkligas på flera håll, avslöjar Lena, som tillsammans med Region Gävleborg skriver en ansökan om ett europeiskt samarbetsprojekt. Om projektet blir av är det en egen intressant historia som vi får berätta mer om en annan gång.W 9


FOLKMUSIK SPETSAD MED CHILI Riksspelman, kompositör, teatermusiker, folkmusiker. I Görgen Antonsson får du alla dessa delar i en mycket karismatisk förpackning. Text Anette Eriksson Foto Peter Hoelstad

när jag googlar på namnet blir jag överöst. Över 24 000 träffar på Görgen Antonsson. Snabbskummar på skärmen: vinnare i låt-SM 2008, 2010 och 2011. Tilldelades Jonas Olsson-stipendiet 2013 och Olof Högberg-plaketten 2016. Jobbar på Folkteatern Gävleborg. Spelar i två band, Draupner och Engmans Kapell. Jag dubbelkollar åldern. Jo, född 1977. Hur är det möjligt att ha hunnit med så mycket och vara så ung? Så snart vi träffas fattar jag direkt. Utan att kunna något om musik är det glasklart att framför mig sitter en passionerad eldsjäl som har det i sig. Rytmen, tonerna, känslan… jag vet egentligen inte hur det märks, men får det obestämbara bekräftat när jag frågar hur han gör när han skapar och får det att låta bra. – Jag bara börjar, tänker inte på något särskilt. Packar upp mikrofonerna, spelar. Låter inspelningen rulla. I improvisationen föds det saker. Ett mönster, känsla, en melodi och då trycker jag på stopp. Spelar in det igen. Det förändras, jag går tillbaka och lyssnar. Ibland är grunden eller hela låten klar på 10

några minuter, ibland kan det dröja år. Det går inte att tvinga fram, förklarar Görgen Antonsson. helt klart ett proffs, tänker jag. Annars skulle han såklart inte fått spela som soloviolinist med Gävles symfoniorkester. Jag kan inte låta bli att undra över hur Görgen med alla sina talanger har valt att hålla sig kvar i Hälsingland – han borde väl ha hela världen för sina fötter? – När jag har varit ute på gig

»Här i Hälsingland har vi historiskt sett varit öppna för kulturella influenser från omvärlden. Titta bara på målningarna i hälsingegårdarna där det finns både inslag av palmer, grekiska kolonner och kameler. I musiken har vi inspirerats av 1600–1700-talsbarocken.«

eller på jobbet i Gävle och kommer tillbaka till Mörtsjö förbluffas jag över hur vackert det är. Varje gång. Jag trivs så bra här. Här finns min familj och så mycket historia – jag kommer alltid vara hälsing, slår Görgen fast. Vyn utanför fönstret med en sjö, öppna fält, en grusväg, några utströdda röd-vita hus och skogen som kuliss gör det lätt att förstå vad han menar. Här vill man gärna stanna. Huset och ägorna som farfars farfar valde en gång i tiden har gått i arv och är fortfarande en älskad hemtrakt för flera i Görgens släkt, som är varandras närmsta grannar. Det här måste vara en perfekt skaparmiljö för en musikkonstnär? – Jo, absolut, medger Görgen. Men vet du, jag skulle vilja säga att vi egentligen inte har behov av att göra ny musik. Jag har en massa nedtecknad musik från 1800-talet som jag botaniserar bland med jämna mellanrum. Där hittar jag alltid nya melodier som är jättebra – det är så häftigt att de aldrig går ur tiden. Den särskilda kärleken till hälsingemusiken lyser igenom när han berättar. H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Den anrika miljön på världsarvsgården Gästgivars i Vallsta utgör en perfekt kuliss för Görgens musikstil.

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

11


Känslosamma toner med historisk inramning där Görgens sidenrock som hör till Arbrås sockendräkt ökar dramatiken. Det är bara dansarna som fattas i bakgrunden.

12

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Riksspelman Riksspelman är en titel som kan förvärvas av en skicklig folkmusiker. Den är knuten till det s.k. Zornmärket i silver eller guld. Silvermärket kan sedan 1933 endast erhållas vid en uppspelning arrangerad av Svenska Folkdansringen. För att utnämnas till riksspelman måste man besitta dels en teknisk skicklighet, dels kännedom om spelstil i ett visst musikaliskt traditionsområde i Sverige. Detta visas genom att låtar från en viss del av Sverige spelas upp för en jury och om silvermärke delas ut blir personen i fråga riksspelman på just denna typ av låtar. Guldmärket kräver inte särskild uppspelning, utan detta tilldelas spelman som anses vara en »synnerligen framstående traditionsbärare«. Ett eller två guldmärken delas ut per år. De flesta riksspelmän spelar fiol men det har även utsetts riksspelmän med andra instrument. Cirka 740 spelmän har sedan 1933 erövrat silvermärket och titeln riksspelman.

– här i hälsingland har vi historiskt sett varit öppna för kulturella influenser från omvärlden. Titta bara på målningarna i hälsingegårdarna där det finns både inslag av palmer, grekiska kolonner och kameler. I musiken har vi inspirerats av 1600-1700-talsbarocken och 16-delspolskorna kan sägas vara vårt signum. Görgen menar rentav att han kan höra om ett musikstycke kommer från Jämtland, Värmland, Dalarna eller Hälsingland. Att melodierna speglar dialekter, med olika drillar och ornament. – De få gånger det spelas folkmusik på radion med någon violinist jag har spelat med så kan jag höra vem det är som spelar på sättet det framförs. Det handlar om fraseringar. Det gäller mig också. Jag kan försöka spela så ofolkmusikaktigt som möjligt, men det kommer ändå finnas en folkloreslinga där som avslöjar mitt sound. Om någon annan skulle spela samma låt så skulle det låta annorlunda, hävdar Görgen. H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

Den mesta musiken skapas hemma vid köksbordet. Här får Görgen hjälp av sonen Malte, 16 månader.

– Du kan se det som en krydda. Om du kryddar med mig så blir det folkmusik med chili, medan någon annan är mer pepprig, ler han. när görgen pratar om sin kära folkmusik och traditioner bleknar min fördomsfulla bild av att fioler och dragspel är för gamlingar. Jag erkänner något generat mitt feltänk, och lugnas av Görgen: – Det är precis det jag brinner för, att få människor att förstå att folkmusiken kan låta på olika sätt.

»Görgen menar rentav att han kan höra om ett musikstycke kommer från Jämtland, Värmland, Dalarna eller Hälsingland. Att melodierna speglar dialekter, med olika drillar och ornament.«

Det är inte bara något gnisslande som framförs av folk med knätofs. Vi är helt enkelt inte vana vid att lyssna på folkmusik och har en föreställning av vad det är. Ta Engmans kapell till exempel. Vi har en väldigt bred publik som i vanliga fall kanske inte lyssnar på folkmusik, men de får den till sig genom min insats i bandet. innan jag går undrar jag över studion, går det att få ta en titt på den? – Det är prylarna här på bordet som är studion, ler Görgen och pekar på laptopen, mobilen och hörlurarna. Såklart. Vi lever ju i en uppkopplad modern värld, och jag tänker vidare att det var en himla tur att farfar Erik hade sina fioler hängande på väggen och lät sitt nioåriga barnbarn spela gitarr på dem där på 80-talet. För tack vare Görgen och hans spelkollegor lever hälsingemusikens traditioner vidare. Förhoppningsvis i flera hundra år till. W 13


Ostkakan, en lämplig introduktion till den hälsingska matkulturen. »I källmaterialet har jag inte stött på sylt till ostkakan« säger Viola.

14

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


MED HJÄRTA FÖR SMAKARVET

hälsingland ligger vid Limes Norrlandicus, Norrlandsgränsen. Det är en klimatisk gräns såväl som en gräns mellan två hushållningssystem. Detta har naturligtvis intresserat Viola Adamsson vars intresse för forskning, mat och kulturhistoria har lett hennes liv i spännande banor. 2018 utkom boken Smakarv – Hälsingland – tradition och trend som är långt ifrån bara en kokbok. Kryddad med Violas sedvanliga nyfikenhet är den, icke minst, ett stycke viktig måltids- och kulturhistoria. Viola är hälsing, på både mamma Marta och pappa Göstas sida, och uppvuxen i Segersta, Bollnäs kommun. Efter att ha varit kostansvarig för det svenska längdåkningslandslaget genom sju världsmästerskap och två olympiader innehar Viola Adamsson idag en doktorstitel i medicinsk vetenskap med fokus på kost och hjärthälsa. Utöver detta har hon hunnit med att representera Sverige i Gröt-VM. Att skriva böcker, det kallar hon för sin stickning. – Det är en hobby. Jag har gjort ett antal fack-kokböcker, bland annat om gröt och jag tycker verkligen om tillämpning mellan praktik och teori. Jag åkte till min förläggare i Stockholm med ett manus som skulle räcka till en bok. Han sa: »Men du, ska vi inte göra en Coffe-table bok?« Ja visst! Svarade jag, men på tåget hem tänkte jag »Hur ska det här gå?« H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

Foto: Fredrik Björkman

»Ska vi inte göra en Coffee-table bok?« sa förläggaren. Viola Adamsson svarade ja och bjuder sina läsare på en historisk resa genom Hälsinglands måltidshistoria som visar sig vara såväl traditionsrik som trendig. Text Mélanie Platzgummer Foto Björn Lindberg

»Jag har aldrig glömt den där sötosten, den var fenomenalt god. När jag arbetade med boken kände jag att nu måste jag komma på hur man gör.« så föddes »Smakarv«. I någonstans mellan 25 och 30 år har Viola samlat material till sin bok. Läst, lyssnat och samtalat. Många recept kommer från familj, släkt och vänner och vackert arvegods användes vid fotograferingen till boken. Bilderna togs av Björn Lindberg, en pionjär inom svensk matfotografering. Det har varit en lång process och visst var allt roligt men en stor del av behållningen, enligt Viola, var mötet med Olof Johanson Broman och storverket Glysisvallur.

Olof Broman (1676–1750) föddes i byn Välsta vid Hälsingekusten och kunde titulera sig, bland annat, präst, lärare, läkare, diktare och uppfinnare. I Glysisvallur beskriver han landskapet Hälsingland, dess historia, natur och traditioner. Skolad i Rudbecks anda i universitetsstaden Uppsala skrev han ned de traditioner den hälsingska allmogen förvaltade muntligen. – Jag hade sett i annan litteratur att Broman citerades på olika sätt och vilken guldgruva han visat sig vara! säger Viola. – Han lyfte arbetet med boken till nya höjder. Boken innehåller inte recept i vår moderna mening utan snarare beskrivningar av rätter. Där finns beskrivningar av ostkaka, getost och ko-ost. Glysisvallur är skriven på »gammalsvenska« så det var ett jobb att sätta sig in i och översätta men jag klarade det på egen hand och med stöd av Jan-Olov Nyström på Hälsinglands museum, efter ett tag kommer man in i det. Broman har ett härligt språk som jag har försökt behålla i min egen bok. Jag blev fascinerad av hans poetiska sätt att skriva. Att läsa Broman har gett mig så mycket! Om vi backar bandet lite kan man se att gröt löper som en röd tråd genom Violas karriär. – Det svenska längdlandslaget åt alltid gröt till frukost, oavsett om det var tävling eller träning. Vid VM i Thunder Bay, Kanada 1995 började vi med rågflingor i den 15


Intresset för tidigare generationers kunskap är på väg tillbaka, tror Viola Adamsson.

Tradition möter trend. Ostcarpaccio med chutney smaksatt med ingefära och chili.

Ostcarpaccio med krusbär Räkna 100 gram lagrad ko-ost per person. Skär osten i tunna skivor och lägg på tallrik. Strö krusbärschutney över härligheten. Ät med ett tunt rågknäckebröd som förrätt. Krusbärschutney: 250 g mogna krusbär 5 cm färsk ingefära ½ röd chilipeppar 1 stor vitlöksklyfta 1 msk vatten 0,75 dl honung 1,5 msk äppelcidervinäger 1 krm grovmalen svartpeppar Skölj och snoppa krusbären. Skala och finhacka ingefära. Finhacka chilipeppar och vitlök. Blanda alla ingredienser i en kastrull, koka upp och låt sedan sjuda cirka 15 minuter. Rör om då och då. Häll upp på väl rengjord burk. ORDLISTA Sluring: En vardagssoppa kokad på fläsk, kornmjöl, korngryn, rotsaker och buljong kallas för Sluring. Sluring kommer av ordet slur som betyder »något mindervärdigt«. Smöröga: Uttrycket »Att komma upp sig i smöret« kommer av att det var viktigt att komma först fram till smörklicken, det vill säga »smörögat« i det gemensamma grötfatet. Vispgröt: Mjöl vispas ned i kokande vatten till skillnad mot när gryn läggs i kallt vatten och kokas upp under omrörning.

16

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


»Någonstans mellan 25 och 30 år har Viola samlat material till sin bok. Läst, lyssnat och samtalat. Många recept kommer från familj, släkt och vänner.«

traditionella havregrynsgröten. De aktiva upplevde att de fick en annan mättnadskänsla, en känsla som sedan kunnat bekräftas genom forskning. Det är nämligen så att funktioner i spannmål har olika effekter. Idag är många intresserade av tarmhälsa och i det perspektivet är det viktigt att få i sig ett spektrum av spannmål vilket ger långsiktigt positiva hälsoeffekter. Gröt är ett utmärkt sätt att få i sig detta spektrum. Gröt har människor dessutom alltid ätit, det finns genom hela historien i alla kulturer, det är både billigt och gott. Naturligtvis har även Broman skrivit om gröt: »Folket här i landet (Hälsingland) är stora grötätare.« En beskrivning som utmärker sig är den om så kallade »barnsängsgrötar« som serverades till nyblivna mödrar. Dessa skulle vara väl pepprade och gärna serveras med ägg, smör och anis, »Ja stundom med hela hönan neder i grötkrukan lagder.« Viola har funderat mycket på vad det betyder. – Man kan ju inte ha lagt ner hela hönan i gröten? Det skulle vara intressant att veta vad Broman tänkte när han skrev detta. Förmodligen är det tur att det inte var med något i stil »barnsängsgröt« utan i stället dilldränkt havre som var Violas tävlingsbidrag vid VM i grötkokning i Carrbridge, Skottland 2015. Runt tjugo länder fanns representerade, bland dem USA och Australien. Hur det gick? Hon vann inte men blev en intressant erfarenhet rikare. Viola menar att forna tiders människor kunde vara humoristiska och dråpliga. – Ta Olaus Magnus, till exempel. Han betraktade osttillverkning som en konstart men var långt H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

ifrån imponerad av de ostar han kom i kontakt med under sina resor i Hälsingland, man blir så nyfiken! Vem vet vilka gastronomiska kvalitéer vi med våra dagars smakpreferenser sett i dessa ostar!? och på tal om smak! Lilly Clinell beskriver i boken Folk och festmat i Hälsingland kyndel, gräslök, pepparrot, dill och persilja som flitigt använda kryddor. Andra källor talar om ingefära, kryddnejlika, lagerblad, pomerans, saffran, salt, peppar, kanel och kummin. Det vattnas i munnen. I Italien åker busslaster med turister ut på landsbygden för att smaka traditionell mat men vi har även här starka lokala traditioner som lever kvar. I samband med evenemanget »Musik vid Ljusnan« för många år sedan kom Viola i kontakt med sötost. Ett minne som stannat kvar och en anrättning som hade sin givna plats i boken. Platsen var Sjulsbovallen, en fäbod i de hälsingska skogarna. – Jag har aldrig glömt den där sötosten, den var fenomenalt god. När jag arbetade med boken kände jag att nu måste jag komma på hur man gör. Jag lyckades spåra upp Karin Lund i Hällbo, dotter till Edla Nilsson som kokat osten på vallen. Edla själv är nu borta men dottern hade receptet. Nu tränar jag men ännu kan jag inte göra den på det sättet Edla gjorde. Kanske kan man säga att Edla var, som Olof Broman utrycker det, »handslög i hushållet«? Eller »händig« som vi skulle uttrycka det idag? Viola anser att matkultur ger oss möjlighet att bredda vår förståelse för Hälsinglands historia och det arv som människor, inte minst kvinnor som bondhustrur och fäbodjän-

tor, varit bärare och förmedlare av. Det är inte bara skogen, älven och åkern som gett råvaror. Kvinnor hade ansvar för den smådjursskötsel som var bidragande till självhushållen och gårdarnas ekonomi. Man gjorde som mamma och mormor gjort. Vad människor ätit säger så mycket om deras sätt att leva. – Nu har vi tappat mycket av tidigare generationers kunskap och behöver lära oss på nytt. Dock har det hänt mycket positivt med intresset för det hälsingska matarvet på senare år. Jag kan inte säga exakt när det började hända, kanske i slutet av 1990-talet? Mycket är på väg tillbaka, det tror jag nog. vad kan för en nyfiken novis vara en lämplig introduktion till den hälsingska matkulturen? … undrar jag. – Ostkakan! Utbrister Viola, varför inte efter Olof Broman? I källmaterialet har jag inte stött på sylt till ostkakan utan främst saftsås av olika bär, till exempel svartvinbär vid begravningar och hallon vid bröllop. Hjortron och grädde känns lite modernt. Men tänk att vi hållit ostkakan så väl inom landskapet, att den inte fått spridning? Den är ju inte på något sätt sämre än den småländska varianten. Själv ska Viola snart prova att göra långmjölk på tätört. – Det ska egentligen inte gå. Det har konstaterats i laboratorier att man inte kan göra långmjölk på tätört, men nu har jag hittat recept efter Carl von Linné på just detta. Han beskriver hur man ska göra. Kanske ska jag starta en blogg om hälsingemat där människor kan ta del av den processen? Och visst skulle det vara roligt att forska mer kring Olof Broman! W 17


Gamla och nya tekniker möts när det textila arvet möter samtiden.

Anna-Maria Jonsson vill väcka nya tankar kring vårt textila arv.

Viktigt och vackert Historia och samtid, nytta och nöje möts sommaren 2020 på Bollnäs museum och konsthall. När skaparkraft och kvinnohistoria står i fokus. Text Mélanie Platzgummer Foto Emil Gustafson sommaren 2020 blir vacker och viktig när utställningen »Varpen« intar Bollnäs museum och konsthall. En utställning där BollnäsWoxnadalens Hemslöjdsförening och konstnären Anna-Maria Jonsson öppnar upp föreningens arkiv och låter det textila arvet efter tidigare generationers kvinnor i Hälsingland möta samtiden. – Man får inte glömma bort hantverket, säger Anna-Maria. Hon har slöjden i blodet, men för henne var att välja det textila uttrycket långt ifrån självklart, även om hon tidigt tyckte att syslöjd var roligt och uppmuntrades av vuxenvärlden att 18

fortsätta skapa. Nu vill hon, genom att vara experimentell och låta gamla och nya tekniker mötas, slå hål på fördomar och väcka nya tankar kring vårt textila arv. – De äldre teknikerna och materialen håller så länge om de bara får rätt omvårdnad och jag tror på en »revival« där de kommer att användas mer i framtiden. Dessutom berättar allt en historia. Att se

»Att se och känna kan kanske väcka ett intresse som kan vara svårt att läsa sig till?«

och känna kan kanske väcka ett historiskt intresse som kan vara svårt att läsa sig till? för carl-johan freerks, intendent på Bollnäs museum och konsthall, är det viktigt att sänka trösklarna mellan hantverk och konst och antikvarien Catharina Ingvarsson instämmer. – Ur den historiska kontexten vill vi synliggöra de imponerande kvinnor som såg skönheten och kvaliteten i hantverket och slöjden som fanns runt omkring dem. Systrarna Bricken Gyllenhammar och Elin Wäng lade grunden till föreningens, H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


»Vilken förening vi har och vilken sammanhållning!« säger Gerd Lindqvist.

idag ur kulturhistoriskt perspektiv, viktiga och värdefulla samling. Bricken var nyskapande, hon blandade oväntade material och tekniker på ett sätt som varit ovanligt i hemslöjdsrörelsens många gånger konservativa historia. Elin bidrog till att rädda Ovanåkersspetsen till eftervärlden. Dessa kvinnor var intresserade och kunniga. De förtjänar att lyftas fram och det är det vi gör nu, säger Catharina. att det är bra att experimentera, att hitta på nya sätt att skapa och låta gamla och nya tekniker mötas är alla inblandade överens om. Gerd Lindqvist var hemslöjdschef mellan 1977 och 2002 och är fortfarande aktiv i föreningen. När hon beskriver sin relation till hantverk är det tydligt att det haft stor betydelse i hennes liv från tidig ålder. Genom att följa med sin mamma som var syföreningsföreH Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

ståndare upplevde hon, liksom Anna-Maria, att vuxenvärlden såg henne. Slöjden har berikat hennes liv och hon har med stor lust genomfört och deltagit i utställningar och projekt i Sverige och utomlands. Bland många spännande utställningar lyfter Gerd fram »Friargåvor och annat grant« som visades på Bollnäs museum och Kulturhuset i Stockholm 1978, »Form Design X 9 « på Kalmar Slott 1997 och »Textilier från Hälsingegårdar« på Ljusdalsbygdens museum och Gästgivars i Vallsta år 2000. Att kärleken till slöjden är inter-

»Dessa kvinnor var intresserade och kunniga. De förtjänar att lyftas fram och det är det vi gör nu!«

nationell bekräftas bland annat av en utställning på IKEA i München och det nordkalottenprojekt där föreningen var involverad. Det omfattade samarbete med Norge, Finland och Ryssland. Gerd reste till Ostianski i norra Ryssland, en höjdpunkt i karriären. – Vilken förening vi har, och vilken sammanhållning! Vävning behöver inte vara svårt eller krångligt men det ska vara vackert och hålla bra kvalité. Dubbelbindningar och sådant är långt ifrån det viktigaste för mig. I vår förening (Bollnäs-Woxnadalens Hemslöjdsförening) har vi hängt med i tiden och ungdomsverksamheten är stark, berättar Gerd. Att väcka intresse är viktigt och det är så roligt att se när det händer. – Det ligger kärlek och tid bakom det vi gör, det är viktigt för att slutresultatet ska bli bra, säger Anna-Maria Jonsson.W 19


INDIEN MÖTER HÄLSINGLAND

Vad har Hälsingland som kan mäta sig med Taj Mahal, djungel och Tikka Masala? – Åh, massor! Den vackra hälsingenaturen går inte att konkurrera med. För att inte tala om hälsingegårdarna med sin historia – de är magiska, uttrycker indienfödda Mitalee Kotak entusiastiskt. Text Anette Eriksson Foto Emil Gustafson det finns de som tar med sig svenskt kaffe, lakrits och kaviar för en 14-dagarsresa utomlands. Sen finns Mitalee Kotak, som lämnade hela sitt välordnade liv i Indien med familj, vänner och tjänstefolk för att volontärarbeta med funktionsnedsatta vuxna på Staffansgården i Delsbo. Och blev kvar. – Jag ville göra något annat, som ger nytta för andra. På riktigt. Mamma och pappa har alltid haft ett förhållningssätt att de som har makt måste ge tillbaka till samhället. Annars blir det till slut inte bra för någon, konstaterar Mitalee enkelt. Och nog blev det något annat. I sitt födelseland Indien växte Mitalee upp i en välbärgad företagarfamilj i storstaden Mumbai. Familjens hus går att likna vid en svensk herrgård med 15 rum och tjänstefolk. Föräldrarnas entreprenörsanda smittade av sig på dotteräpplet som inte föll särskilt långt från trädet. Mitalee har en utbild20

ning inom internationell business management och startade redan som 18-åring en egen verksamhet som affärsutvecklare med fokus på företag som ville etablera sig i Indien. Branscherna varierade mellan mode, bildelar, service och skolor. Efter några år kände Mitalee att det var något som saknades. – Jag var trött på att göra de rika rikare och ville bidra med värde åt flera, så som jag lärt mig hemifrån. Därför hörde jag av mig till de många lyckosamma företagsledare jag hade i mitt nätverk och frågade hur de ville ge tillbaka till samhället. Det var ingen som hade någon egen idé, men alla kunde tänka sig att skänka en del av vinsten för välgörande ändamål, minns Mitalee.

»De som har makt måste ge tillbaka till samhället. Annars blir det inte bra för någon.«

insamlingen gick alldeles strålande och det blev en rejäl summa. Pengarna satsades på en skola för ett 30-tal människor i en liten by mellan Mumbai och Puna. En investering som gett tusenfalt igen – idag får omkring 1500 elever sin startbiljett till ett arbetsliv här. – Det är helt fantastiskt hur det har vuxit. Från början åkte jag och hämtade upp lärarna med min bil för att ta dem till byn. Idag är det en fungerande organisation med både skola och barnhem, berättar Mitalee som fortfarande är engagerad i verksamheten som styrelseledamot. Här hade Mitalee med gott samvete kunnat slå sig till ro, med en skön magkänsla av att ha åstadkommit underverk. Men inte. Den här kvinnans empatiska muskler ville lyfta flera till en bättre livskvalitet. I Indiens fattiga småbyar, med stora grundutmaningar, är människor med inlärningsproblem extra utsatta. H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Mitalee kommer från en entreprenörsfamilj som alltid har jobbat hårt. Hennes mamma var den första kvinnan i Indien att starta företag inom tillverkningsindustrin.

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

21


Hälsinglands varierade natur med skogs-, bergoch skärgårdsmiljö uppskattas av hela familjen som har ett aktivt friluftsliv.

Familjen har byggt sitt drömhus i den djupa Delsboskogen intill en sjö.

22

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


»Flera av Mitalees vänner dröm­mer om att gifta sig på en hälsinge­gård. Storhe­ten i våra utsmyckade festgårdar har till och med stark dragnings­kraft tvärsöver jordklotet.« – Det finns ingen plats för elever med funktionsvariationer i skolan, de göms ofta undan i hemmet. Min vision var att skapa en växtplats för alla ungdomar att utvecklas tillsammans, förklarar Mitalee. Det var då stjärnorna, slumpen eller ödet vände den darrande kompassnålen mot Sverige. – Jag ville lära mig mer om integrerade skolklasser och Waldorfpedagogiken. Eftersom Tyskland och Sverige anses vara föregångare inom området valde jag ett volontärsuppdrag på Staffansgården i Delsbo, berättar Mitalee. här stannar vi upp en stund för att ta in vidden av Mitalees beslut. Själva avståndet mellan Indien och Sverige på drygt 600 mil är en smal sak i sammanhanget. Att för en längre tid leva i ett land där du inte kan språket, på en liten ort där du är en av få utlandsfödda och möta en kultur som är så olik din egen att du inte ens kan översätta skillnaderna gör tanken lite mer utmanande. Lägg då till att du aldrig har gått till affären för att handla din egen mat, än mindre lagat den själv och definitivt inte ägnat innehållet i städskåpet en tanke så blir förflyttningen gigantisk. – Mina vänner tyckte jag var helt galen. Herregud Mitalee, vad ska du äta!? De var övertygade om att jag skulle återvända hem snart igen för att inte dö av svält, skrattar hon åt minnet. Omgivningens tveksamheter förändrade inte Mitalees övertygelse om att hon valt rätt. Hon ville fördjupa sig i psykologin kring människors olikheter och lära sig mer om den svenska modellen för ett integrerat samhälle där funktionsvariationer får ta plats. – Jag har alltid lockats av ävenH Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

tyr, där allt jag ännu inte provat räknas in. Jag tänkte så här: jag kan inte laga mat, städa etcetera – vad kul att få lära sig! Jag kan inte svenska, men jag kan fyra andra språk så det här kan jag också lära mig, säger Mitalee. Och visst lärde hon sig, på alldeles egen hand utan lärarledd svenskundervisning. – Jag gick på en SFI-lektion, men det gick så långsamt så jag hoppade av. Istället övade jag genom mina jobbkollegor och att göra vardagssaker, som att handla. Jag vet inte hur många gånger jag kom hem med fil istället för mjölk – allt skyltas ju på svenska och de stod på samma plats, skrattar Mitalee. när volontärsåret på Staffansgården var slut hade Mitalee – förutom att ha lärt sig ett nytt språk och utvecklat sin pedagogiska kunskap om integration – träffat sin blivande man, Jonas från Delsbo. – Vi visste att vi ville leva tillsammans och provbodde en stund i Indien, men Jonas återvände ganska snabbt tillbaka till Sverige. Han kände sig inte alls hemma där. Jag älskade ju redan Hälsingland så jag packade ihop mina saker och flyttade efter. Nu har vi byggt vårt eget hus vid en sjö inne i djupaste Delsboskogen, berättar Mitalee. Idag har familjen utökats med två barn, Ebba och Elsa. Mitalee har hittat ett uppdrag där hon kan fortsätta skapa förutsättningar för utveckling som vice vd på Hudiksvalls Näringslivs AB och hävdar att hon känner sig mer svensk än indisk. – Folk som känner mig kan skriva under på att jag har fler typiskt svenska egenskaper, såsom att jag vill ha det välordnat, trivs med struktur, tycker om att göra upp planer och att hålla mötestider, kommenterar hon.

– Dessutom är jag jätteförtjust i ostkaka, vilket är mer än jag kan säga om min man som borde se det som en nationalrätt! Mitalee upplever att många svenskar hon möter är lite hemmablinda för allt det fina som finns i landet. Det är en av de största skillnaderna mellan Indien och Sverige, menar hon, blygsamheten och rädslan för att sticka ut. – I Indien vill alla vara unika och sticka ut. Där är du snarare konstig om du inte vill synas och ta plats. I skolan firar vi många olika religiösa högtider såsom jul, ramadan, påsk, diwali... Indien är ett mångkulturellt samhälle där det pratas många olika språk och varje område har sin egen mat- och modekultur, förklarar Mitalee. Trots den stora mångfalden och utbudet i det egna landet, blir Mitalees familj och vänner lyriska när de kommer till Hälsingland på sina återkommande besök. – De älskar det, precis som jag. Naturen. Bemötandet. Swedish fika, det är outstanding – det måste bero på våra svenska mejeriprodukter som gör det så gott, spekulerar Mitalee. Mest av allt fascinerar hälsingegårdarna. De många, välbevarade trähusen som är ett av landskapets främsta kännetecken. – Jag får tusen frågor när vi åker runt och kikar på gårdarna. Vems är det? Varför är husen röda? Hur kommer det sig att de har så många fönster? Vem har byggt dem? När då? Vad hade de på sig… Flera av Mitalees vänner drömmer om att gifta sig på en hälsingegård. Tänk att de vill fira en av livets största högtider mer än 600 mil hemifrån, i lilla Hälsingland. Storheten i våra utsmyckade festgårdar har till och med stark dragningskraft tvärsöver jordklotet. W 23


Koppla av internet – koppla upp mot wood wide webb Vi befinner oss i en tid när folk kan leva ett helt liv utan att se ett enda träd och läkare skriver ut naturkontakt på recept. »Det är helt sjukt«, tänkte makarna Envall, och bestämde sig för att göra något åt saken. Text Anette Eriksson

Foto: Jennie Danfors Furman och Karl-Erik och Marie Envall

marie och karl-erik Envall äger den vackert solbrända världsarvsgården Bommars i Letsbo. I deras vardag är skogen ett naturligt inslag, både i hemtrakten, jobbet och på fritiden. – Jag är uppvuxen i Letsbo med skogen bakom husknuten. När jag var liten pojk lekte vi timtals i skogen som hade alla magiska funktioner som barn behöver, du vet, att bygga koja av, gömma sig i och hitta en sälg som kunde bli pilbågar, minns Karl-Erik. Även i sitt yrke som lärare på naturbruksgymnasiet är närkontakt med naturen en viktig del för KarlErik. Men inte nog med det. Under sin lediga tid ger han sig ofta ut i skog och mark och jagar eller bara är. Gärna tillsammans med sin fru Marie, barnen och barnbarnen. – Det är en plats för återhämtning. Vi trivs i naturen och vill att alla ska få ta del av den. Lära sig att se skiftningar och hitta lugnet, understry-

ker Marie som älskar att plocka bär till sylt eller att äta direkt. den positiva känsla som hon själv upplever av att vara i sällskap av träd, mossa och bergknallar lockade Marie att utbilda sig till naturhälsopedagog i Vansbro för tio år sedan. – Utbildningen bekräftade det vi alla egentligen redan vet och har i oss, men har glömt eller förträngt genom hur vi lever idag. Vi behöver stanna upp. Vara mer i stunden. Och bara andas i takt med suset i trädkronorna, uppmanar Marie. För att hjälpa fler att återupptäcka naturens välgörande effekter erbjuder Karl-Erik och Marie möjlighet för små grupper att boka guidade skogsturer med mental träning i form av skogsbad. not: wood wide webb syftar på det månggrenade nätverk av trådar genom vilka svamparna söker kontakt med varandra under jorden.

Skogsbada med start i världsarvet DAGSPROGRAM 10.00: Samling på världsarvsgården Bommars i Letsbo för gemensam avfärd till historisk fäbodvall. Nedvarvning och fika. 11.30: Långsam vandring längs hundraåriga vallstigar, rakt in i skogen. Då och då stannar vi upp för att ta in naturen, upptäcka djurspår och ställa in hjärnan på viloläge. När vi når platsen för vår meditation får varje deltagare sin egen vrå – utom synhåll för de andra i gruppen – med ett fårskinn att sitta på. Marie coachar var och en till sin inre resa. 13.00: Efter en tyst promenad är vi framme vid familjens egen fäbodstuga med naturskön utsikt över en skogstjärn. I sällskap av de betande Helsingefåren serveras varm soppa och hembakat bröd. Vi avrundar med avkoppling, gemensam eller enskild. 15.00: Återresa Bommars.

Läs mer på bommars.se

Familjen Envalls färgstarka Helsingefår strövar fritt vid den egna fäbodvallen. 24

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


VARFÖR MÅR VI BRA I NATUREN?

fenomenet skogsbad startade i Japan på 1980-talet för att ge stressade storstadsbor kontakt med naturen. Begreppet kommer från uttrycket »Shinrin-yoku« som betyder »att bada sina sinnen i skogen«. Det handlar alltså inte om att ta sig ett dopp i sjön, utan – som en tolkning av begreppet säger – att duscha i de ämnen som träden utsöndrar helt naturligt. Såsom fytoncider och terapener som anses stimulera vårt immunförsvar. – Det finns starka statistiska samband mellan natur och hälsa. Jag är intresserad av att undersöka hur

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

Foto: Anna Hartvig

den frågan undersöker Henrik Ohlsson i ett akademiskt forskningsprojekt tillsammans med kollegor från några av våra grannländer. Genom en enkätstudie i kombination med intervjuer har en forskningsgrupp från de tre länderna sökt svar på hur människan och naturen samspelar med varandra. – För bara ett par år sedan när jag började med min forskning hittade jag en person i Stockholm som höll på med skogsbad. Nu finns åtminstone ett 20-tal ställen som erbjuder den här typen av terapeutisk naturkontakt, säger Henrik Ohlsson, doktorand inom religionsvetenskap på Södertörns högskola.

Henrik Ohlsson, Södertörns högskola.

naturupplevelsen kan gripa in på existentiella nivåer, det vill säga i vår upplevelse av mening i livet, kommenterar Henrik. när henrik och hans forskningskollegor analyserar vår starka koppling till naturen – nästan som en form av religion – tar de bland annat utgångspunkt i tre etablerade grundteorier: • Biofiliahypotesen som menar att vår längtan till naturen är biologiskt grundad, en del av vårt genetiska arv. Här ligger fokus på hur vi lever i symbios med naturen och behöver den för skydd, mat och vila. • Attention restoration theory där vi förenklat kan sägas ha ett akut läge – som vi omedelbart måste ta ställning till – och ett mer avslappat uppmärksamhetsläge (soft fas-

cination). Det vakna uppmärksamhetsläget utan krav på åtgärder, som vi vanligen har i naturen, blir återhämtande för hjärnan. Medan vi i moderna stadsmiljöer ständigt kopplar på det omedelbara systemet, som påverkar vår kognitiva förmåga negativt. • Ekopsykologi är en mix av ekologi och psykologi. Det kan beskrivas som att ekologin ser på världen utifrån och psykologin är landskapet som återspeglas i vårt inre. Människan är inte isolerad som individ/ art, utan vi måste se på människan i sitt sammanhang. Kort sagt, vi kan inte må bra om vi inte är i balans med övriga arter omkring oss. – Jag anar ett mönster hos intervjupersonerna. Många berättar att de har positiva minnen av skogen från barndomen, men i vuxenlivet har den kontakten ofta gått förlorad. I samband med en krissituation där yrkes- och/eller privatlivets krav blir ohållbara återväcks behovet av naturen. Då är det flera som börjar med skogsbad eller någon annan metod för fördjupad naturkontakt, avslutar Henrik. Oavsett forskningsteori så står de djupa hälsingeskogarna ödmjukt välkomnande för alla som vill skapa sin egen naturupplevelse.W

25


Foto: Jacob Nordström

Ovan till vänster: Boken som presenterar Världsarvet Hälsingegårdar för barn och ger en bild av Hälsinglands historia. Ovan till höger: Jens Ahlbom har varit bildlärare, men är illustratör och tecknare på heltid sedan 1986. Till höger: Så här ser hälsingegården Nirsgård i Kalvhaga ut om du lyfter bort taket. Gården var ett av Jens undersökningsobjekt i produktionen av Pelle och världsarvet.

Hallå där, Jens Ahlbom … Vad har du för bokprojekt på gång just nu? – Det är egentligen hemligt, men jag kan avslöja att det handlar om Mulle Meck och lite problem med miljön. Den nya boken kommer ut i höst. Du bor ju i Hälsingland, i Hudiksvall. Hämtar du mycket inspiration från landskapet i dina bokillustrationer? – Ja det gör jag, på många sätt. När min kollega George Johansson – författare till Mulle Meck – och jag träffades och pratade bokidé för 27 år sedan var vi helt överens om att Mulle har sin hemvist i södra Norrlands kustband. I den fiktiva byn Djupforsen. Både George och jag har koppling till 26

Hälsingland, ett landskap som påverkar en. Med de blånande bergen, skogarna och skärgården. Hälsingegårdar, har du någon relation till dem? – Förutom att jag har besökt många av dem privat – så var jag med och tog fram en barnbok om Pelle och världsarvet för några år sedan (2015). Under arbetet med boken tillbringade jag en del tid på några av gårdarna. Jag studerade detaljer, mätte, läste fakta om verktyg, byggmetoder, letade förlagor och så där. Den gård jag lärde känna bäst var Nirsgård i Kalvhaga som jag gjorde en sorts genomskärning av, som ett dockhus där man kan titta in i taket (se bild).

Hur får du idéer till dina finurliga illustrationer? – Det är olika. Ibland kickar idéerna igång på en gång, men det funkar inte att sitta och vänta på kreativitet. Det är ett jobb att sätta sig ner och arbeta fram det. Jag gillar att samarbeta med en annan människa, en författare. Jag blir inspirerad av en text. Har du något boktips med koppling till Hälsingland? – Läs Hälsinge Akademis anto­ logier om landskapet i Hälsingeliv och Här är platsen. W Text anette eriksson Läs mer om Jens Ahlbom på www.ahlbom.com.

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Nystart för samverkan kring hälsingegårdar Möt Anette Eriksson, samordnare för Världsarvet Hälsingegårdar, med fokus på kommunikation. De närmare tusen kulturarvsgårdarna är viktiga besöksmagneter och starka symboler för Hälsingland. Text Anna Westberg Engman Foto Emil Gustafson anette eriksson är ny världsarvsamordnare sedan augusti 2019 med uppdraget att utveckla samverkan kring hälsingegårdar – både som världsarv och besöksmål. Hälsingekommunerna står bakom den nya rollen. Målet är att skapa förutsättningar för långsiktig utveckling av besöksnäringen samt en ökad spridning av kunskap kring världsarvet. Den fasta halvtidstjänsten innebär att man kan planera framåt, något som har varit svårare under tidigare projektbaserade insatser. många grupper och organisationer är delaktiga i det vi kallar för hälsingegårdar. Region Gävleborg H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

arbetar med kunskapsspridning om världsarvet Hälsingegårdar och Länsstyrelsen ansvarar gentemot Unesco för bevarandet av världsarvet. Så har vi alla Hälsinglands kommuner, destinations-

»Vår ambition med magasinet är att koppla begreppet hälsingegårdar till vår samtid genom artiklar som handlar om musik, mat, konst och andra teman. Vi vill levandegöra kulturarvet.«

bolag, museum och besökscentrum. Till det kommer ett stort antal gårdsägare, hembygdsföreningar och andra ideella organisationer. Anettes uppgift är att få alla att jobba åt samma håll och arbeta med kommunikationen i gruppen. – Det är ett fantastiskt jobb! Samverkan sker i olika forum där representanter från flera aktörer träffas och mycket går ut på att skapa förståelse och tydlighet i dialogen. Anette är en rutinerad kommunikatör och skribent med mångårig erfarenhet från både offentlig och privat sektor. Det här magasinet och en tillhörande webbplats är en del i hennes arbete. – Vår ambition med magasinet 27


Anette Eriksson, spindel i världsarvsnätet.

»Webbplatsen kommer förutom årets magasin även att innehålla både tidigare utgåvors artiklar och aktuell information om öppna Hälsingegårdar och besökscentrum för världsarvet.« är att koppla begreppet hälsingegårdar till vår samtid genom artiklar som handlar om musik, mat, konst och andra teman. Vi vill levandegöra kulturarvet på ett kreativt sätt och även visa vad man som besökare kan uppleva runt om i Hälsingland. magasinet kompletteras i år med en webbplats, magasinhalsingegardar.se där artiklar varvas med information om öppna gårdar och tips på saker att göra. – Den digitala tillgängligheten är jätteviktig för att nå ut till fler, både besökare och hälsingar. Webbplatsen ger dem möjlighet att i sin tur dela artiklar och tipsa om gårdar att besöka. På sociala medier kan vi samverka med besöksmålen och dela varandras inlägg. De digitala kanalerna blir ett jättebra verktyg för samverkan helt enkelt. Webbplatsen kommer förutom årets magasin även att innehålla både tidigare utgåvors artiklar och aktuell information om öppna Hälsingegårdar och besökscentrum för världsarvet. Även andra besöksmål och evenemang som presenteras i form av annonser har en digital motsvarighet. – I år, när många har frågor kring öppettider och vill veta om evenemang förändras eller ställs in till följd av Coronaviruset, känns det rätt att komplettera det tryckta magasinet med en webbplats som kan uppdateras under säsongen. W

28

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Foto: Maria G Nilsson

Öppna Hälsingegårdar  2020

Foto: Per Trané


34 besöksvärda gårdar utspridda i hela Hälsingland

18

26

24

25

22 23 21

4

19 16 15

17

Symbolförklaringar till gårdarna Världsarvsgård Guidning

Restaurang

Besökscentrum

Slöjd/hantverk/butik

Boende

Barnaktiviteter

Café

Tillgänglig för rörelsehindrade

11

14

3

12 13

20

2 10


Gårdsförteckning 1. Erik-Anders, Söderala 2. Träslottet, Arbrå 3. Ol-Anders, Alfta 4. Stenegård, Järvsö 5. Lingbo hembygsgård 6. Söderblomsgården 7. Sörböle 8. Västerby 9. Ol-Nils 10. Kämpens 11. Gästgivars 12. Löka 13. Hansers

29 27 28

14. Jon-Lars, Långhed 15. Pallars, Långhed

34

16. Hisved 17. Mårtes

31 32

30

18. Ersk-Mats 19. Karls

33

20. Kristofers 21. Lôkes 22. Engbergs 23. Ljusdals hembygdsgård 24. Färila hembygdsgård 25. Bortom Åa 26. Bommars 27. Hofra 28. Delsbo forngård

6

8

29. Bjuråkers forngård 30. Kulturreservatet Västeräng 31. Ystegårn

7

9

1

32. Ystegårn Cafe & Bistro 33. Forsa forngård 34. Frägsta

Reservation för ändrade öppettider

5

Hur gärna vi än vill öppna våra gårdar måste vi reservera oss för eventuella corona-ändringar som vi inte kan påverka. Det är därför viktigt att du klickar in på gårdarnas egna webbplatser eller ringer för att få veta hur det ser ut när du planerar ditt besök. Vi hoppas på en sommar full av fina hälsingegårdsupplevelser!

31


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons

© SARA-VIDE ERICSON, 20 20

SARA -VI DE E R IC SON I NTE R IOR A M BUSH 16 maj — 19 september www.halsinglandsmuseum.se Tel: 0 650 – 19 6 0 1 Storgatan 31, 824 30 Hudiksvall Öppettider: Måndag 12 – 16, Tisdag – Fredag 10 – 16, Lördag 12 – 16


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Tips på aktiviteter och evenemang ­

­

Melodikrysset på Ystegårn

Upplev spelmansstämmorna 2021

Under lördagar under juli och augusti dukar vi upp en härlig frukostbuffé och löser melodikrysset tillsammans! För bokning och mer information se hemsida.

2 dagar. Njut av buskspel, hälsingeostkaka och riksspelmän. Välj mellan stämmorna i Delsbo, Norrbo eller Bjuråker. Pris från 1 890 kr/pers.

www.ystegarncafe.se

­

www.linolo.se

­

Bjuråkers Forngård marknader

Skogsbad

Hälsingegårdsdagsmarknad 30 maj kl 11-15 Höstmarknad 31 oktober kl 11-15 (Hälsinglands största) Lokala hantverkare/matproducenter, öppna gårdar, café, mat, mm.

Spa för själen. Följ innetrenden från Japan. Koppla av och njut av lugnet i skogen och ta in energi från omgivningen med dina sinnen. Olika erbjudanden, bland annat ”Sakta tur mellan två fäbodvallar” – morgontur, dagstur och kvällstur.

www.hembygd.se/bjuraker

www.bommars.se

­

­

Prova på att baka tunnbröd

Café Bjuråkers forngård

Söndagar från vecka 34 tar vi på hälsinge­gården Engbergs gärna emot grupper på 4-8 personer som vill prova på att baka tunnbröd i vår gemytliga bakstuga.

Ta med gänget, avnjut hälsingeostkaka, hembakt kaffebröd och läckra smörgåsar i vacker Hälsingegårdsmiljö. Öppet: se hemsida och Facebook.

www.engbergsistavsater.se H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

www.hembygd.se/bjuraker

33


BE SÖKSCE N T RUM Världsarvet Hälsingegårdar

Erik-Anders

Träslottet

ASTA, SÖDERALA

ARBRÅ

Foto: Elsa Röing

Storbondgården Hans Anders blev känd som ”Träslottet” på 1960-talet då konsumentjournalisten Willy Maria Lundberg förverkligade sin dröm om en inspirationsplats för den tidens konsumenter. Idag är gården en inspirerande plats för hela familjen med café, lekplats och ett välbevarat interiörmåleri. Här finns besökscentrum med butik och information om Världsarvet Hälsingegårdar. Den stora trädgården underhålls som ett arbetsmarknadsprojekt av Arbetsmarknadsenheten, Bollnäs kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen Södra Hälsingland. För info om evenemang och aktiviteter se hemsidan. ÖPPET: 6 juni – 23 augusti alla dagar kl 11 – 17, helger i september

Erik-Anders ligger i byn Asta i Söderala, en av de bäst bevarade bymiljöerna i Söderhamns kommun. Erik-Anders är en av de sju hälsingegårdarna som skrivits upp på UNESCOs världsarvslista. Den stora salen sägs vara ett av Hälsinglands vackraste rum med ovanligt påkostad interiör. Knutespojkarna inredde festsalen med högklassiga marmoreringar som harmonierar såväl med kakelugn som dörröverstycken och får en att häpna fortfarande 200 år senare. Gården visar prov på inredningar från flera olika epoker, 1850- till 1950-tal. Rummen är möblerade med både nytillverkade möbler efter äldre stil och äldre möbler. Här finns en återskapad 1920-tals trädgård och en köksträdgård. I trädgårdskaféet serveras lunch och fika av lokala råvaror. I butiken finns byggnadsvårdsprodukter, till exempel linoljefärg och såpa, hantverk, inredning för hem och trädgård samt antikt och nostalgi. På logen finns konferensrum och fem dubbelrum med hotell­ standard att boka. Konstutställning på logen under sommaren. Ö P P ET: Lördagar och söndagar 6 – 14 juni kl 12 – 15. Alla dagar 20 juni – 31 augusti kl 11 – 17. Onsdagar i juli öppet till kl 21. Lördagar och söndagar 5 – 27 september kl 12 – 15. Vi tar emot bokade grupper efter överenskommelse. Entré 60 kr/vuxen i mangårdsbyggnaden. Entré med guidning kl. 14 varje dag t.o.m. 16 augusti 120 kr/vuxen.

KONTAKT

KONTAKT

Asta 726, Söderala.

Koldemo 4055, Arbrå.

072-728 79 41

0278-256 40, besökscentrum

info@erik-anders.se

072-2455952, café (Fredrik)

www.erik-anders.se

www.traslottet.se

GPS-koordinater: 6794775N 606884E

34

1

GPS-koordinater: 6813917N 573567E

2 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Ol-Anders

Stenegård

ALFTA

JÄRVSÖ

Vid infarten till Alfta ligger Hälsingegård Ol-Anders. Gården är trebyggd med brokvistar i empirestil och vackert interiörmåleri i originalskick från 1848. Fri entré. Grupper och guidningar för­ bokas. Gården är besökscenter för Världsarvet Hälsingegårdar. Här finns även turistbyrån med tips om vad som finns att se och göra samt souvenirbutik. I Emigrantmuseet får du följa Erikjansarnas strapatsrika resa från Alfta till Bishop Hill. I gårdens industri­museum får du höra hur företaget ÖSA utvecklades från att vara en bysmedja till att bli ett världsledande skogsmaskinsföretag. Välkommen att besöka Emigrantmuseet, Ösamuseet, Gammelgården samt besökscentret med information om världsarvet Hälsingegårdar. Här finns även en keramikverkstad med egen butik samt möjlighet till utomhusaktiviteter för barn. Ö P P ET: 15 juni –14 augusti, vardagar kl 10 –15. Övriga öppettider, se www.edsbyn-alfta.se

Välkommen till Världsarvscentrum på Stenegård, här hittar du information om Stenegård och Världsarvet Hälsingegårdar. Hos oss får du hjälp att planera din resa till de sju världsarvsgårdarna samt 40 andra öppna hälsingegårdar med såväl färdrutter som skräddarsydda upplevelser. I Världsarvscentrum finns också Lilla världsarvsbutiken med lokalt hantverk, utvald design och hållbara leksaker. Riksdagsmannen Julius Brun grundade Stenegård i Järvsö under mitten av 1800-talet, som på den tiden var ett mönsterlantbruk där det fanns apotek, läkarmottagning och bank. Idag är Stenegård ett av Hälsinglands främsta besöksmål och lockar årligen mängder av besökare med sina butiker, matställen, konstgalleri, hälsosterapeuter, barnområde och en vacker trädgård. Gamla hantverkstraditioner och byggnadsvård samsas här med samtida konst, musik, silversmycken och ekologisk hudvård. ÖPPET: Normalt sett har Världsarvscentrum öppet alla dagar kl 11-15, året runt. Utökade öppettider i Världsarvscentrum: 20 – 30 juni, alla dagar kl 11 – 17. 1 – 31 juli, alla dagar kl 10 – 18. 1 – 16 aug, alla dagar kl 11 – 17. Se hela gårdens öppettider på www.stenegard.com Guidning av grupper efter förbokning, pris 80 kr/pers.

KONTAKT KONTAKT

Stenegård 11, Järvsö.

Runemovägen 6, Alfta

0651-34 00 21

Tfn: 0271-57 777

stenegard@ljusdal.se

tourism@ovanaker.se

www.stenegard.com

www.edsbyn-alfta.se

FB: Stenegård i Järvsö

GPS-koordinater: 6801741N 558264E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

3

GPS-koordinater: 6842272N 562816E

4 35


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Lingbo hembygdsgård

Söderblomsgården

LINGBO

TRÖNÖ

Lingbo hembygdsgård ligger 3 km norr om gästrikegränsen, efter väg 272. Den rödfärgade mangårdsbyggnaden är från 1700-talet. Utöver gårdens lantbruk drevs här gästgiverirörelse under åren 1844 – 1874. Senare gjordes rummen på övervåning om till små lägenheter som hyrdes ut till mitten av 1900-talet. Gården donerades till den lokala hembygdsföreningen för 30 år sedan. Ö P P E T: Med anledning av covid-19 har gården stängt i sommar. Vi vill ändå hälsa dig hjärtligt välkommen hit att slå dig ner i våra trädgårdsmöbler med eget fika. Fri parkering.

Söderblomsgården är byggd år 1730 och var då prästgården i socknen. Numera är gården hembygdsgård och museum, där minnen från Nobelpristagaren och ärkebiskopen Nathan Söderblom finns bevarade. Han föddes på gården år 1866 som son till socknens komminister. Föremål från bygden och det forna bondesamhället finns samlade och bevarade här. Gamla föremål från bygden och små utställningar finns att se även i Bagar­ stugan och i Sothålsstugan. Kaffeservering med smörgåsar, hembakat kaffebröd och glass. I närheten av hembygdsgården ligger Trönö gamla kyrka, en av landets mest intressanta och sevärda kyrkomiljöer, till sina äldsta delar från slutet av 1100talet. Guidning kan beställas, både på Söderblomsgården och i den gamla kyrkan. ÖPPET: Söderblomsgården öppen dagligen kl 11 – 17 från 22 juni till 9 augusti. Trönö gamla kyrka öppen dagligen 11/5 – 30/8.

KONTAKT KONTAKT

Långbro 380, Trönödal

Norra Lingbovägen 4, Lingbo

0270-360 00

070-829 46 26, Håkan Lingblom (ordf.)

070-244 31 76, Kerstin Olsson

alisanilsson@gmail.com, Lisa Nilsson (sekr.)

kerstinbirgittaolsson@gmail.com

www.lingbohembygdsgard.extrasida.se

www.hembygd.se/trono-hembygdsforening

GPS-koordinater: 6124886N 16415331E

36

5

GPS-koordinater: 6807158N 600695E

6 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Sörböle

Västerby

MO

RENGSJÖ Hembygdsbyn Västerby är en gammal klungby med ett 30-tal byggnader, några från 1600-talet. Vackra schablonmålningar utförda av Knutespojkarna från Rättvik och takmålning av Jonas Hertman (1755 – 1804) sätter sin prägel på interiörerna i gårdarna. Här samsas fem seklers bondekultur i en fascinerande samling av bruksföremål. I Regnells Östra finns ett minnesrum över fotografen Hilding Mickelsson. Försäljning av hantverk och café med hembakt bröd och enklare rätter. Visningar för bokade grupper. ”På gammelmormors tid” är roliga dagar för alla barn med slöjd, lekladugård och käpphästbana. Spela fäbodtennis och kela med getter, får och kaniner. ÖPPET: Vi har serveringen öppen från 22 juni – 2 augusti, kl 10 – 16. Guidning 50 kr/pers. ”På Gammelmormors Tid”: 1 – 30 juli. Tisdag – torsdag kl 10 – 16. Pris 160 kr/barn inkl. mellanmål, en slöjdbiljett och lån av kläder. Grupper kan boka visning på andra dagar och tider. Foto: Mats Norin

Sörböle Gård är en hälsingegård som varit i släktens ägo sedan 1535. I festsalen finns välbevarade väggmålningar från 1857 med motiv från Sverige och Frankrike. I visningshuset finns tapeter från 1800-talet, dekorationsmålningar, möbler och föremål från förr. ÖPPET: Guidade visningar torsdagar 2, 9, 16 och 23 juli, varje hel timme kl 14 – 17, samt landsbygdens dag 22/8 kl 11 – 16, visning varje hel timme. Pris 160 kr inkl enkelt fika. Barn under 12 år får följa med gratis! Gruppbokningar är möjliga under den varma årstiden från 7 juni till cirka 18 oktober. Grupper på max 12 personer, kostnad 1600 kr.

KONTAKT

KONTAKT

Sörböle 603, 826 93 Söderhamn

Västerby 7674, Rengsjö.

070-569 96 65, bokning och info

0278-66 55 10

karin.karsand@gmail.com

kontakt@vasterby.com

www.facebook.com/sorbolegard

www.vasterby.com

GPS-koordinater: 6796267N 595104E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

7

GPS-koordinater: 6804083N 585378E

8 37


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons ­

Volasdan på Mårtes i Edsbyn

Välkommen till Sven-Pettersgården!

26 juli kl 13.30 –17.00 Upplev vardagen på en hälsingegård i en tid långt bortom manna­minne. Under Volasdan sjuder det av liv och aktiviteter i varje vrå på hembygdsgården mitt i Edsbyn. Trähantverk såsom kransågning, läggning av spåntak och borrning av vatten­ ledningsrör, blandas med linberedning, ovan­åkersknyppling och kavelfrans. Uppemot 80 gamla sysslor visas! Alla som deltar är klädda i tidsenliga kläder. På fäbodområdet finns det får och andra djur. Dagen inleds med buföringståg.

I den vackra dalen Trönö ligger 1800-talsgården Sven-Petters. Bland luktärtor, mormorsrosor och trädgårdsnattviol kan du finna ro och låta tanken vila. Hembakade godsaker från det lilla gårds­ caféet avnjuts i trädgården eller i gamla salen i hälsingegården. I Butiken Lilla Häbret finner man hantverk från Hälsingland, lin­ olja, såpa och Trönös egen äppelmust. Gårdens höns och hästar är ständigt närvarande och plantor från trädgården finns ofta i plantboden, att köpa med sig hem. På sommarkvällarna anordnas Stickcaféer då man tar med sitt handarbete för en trevlig och inspirerande stund i 1800-talsgårdens sal och trädgård.

Servering av kolbullar, varm korv, ovanåkerssmörgås, kaffe och ostkaka mm. Försäljning av ovanåkersbröd, ostkaka, hemost, karameller och mycket annat.

ÖPPET: Butiken Lilla Häbret har öppet året runt. Lilla Cafeét endast under sommarmånaderna. Se hemsida för aktuella öppettider www.lillahabret.n.nu.

www.hembygd.se/ovanaker/volasdan. Följ oss på facebook.

Trönbyn 674, Trönö • 070-62502089

Harsen i Järvsö En fäbod i ursprungligt skick! Uppe bland de skogsklädda bergen utanför Järvsö ligger Harsens fäbodvall. En av de tio fäbodarna, Bergmans skojegård, är museum och en ovanlig sevärdhet. Alla inventarier och textilier är ursprungliga och genuina. Alla lördagar och söndagar i juli erbjuds gratis guidning om gamla tiders fäbodliv, arbetet med djuren och framställningen av smör, ost och messmör – kanske också om möten med luffare, björnar och vittror. ÖPPET: Helger i juli kl 13 – 16 Välkommen till Harsens fäbodmuseum! Harsen ligger 18 km sydväst om Järvsö.

www.jarvsohembygdsforening.se/harsen • 0651-30 08 70

Börja resan här på Ol-Anders. En nära tre mil lång vägsträckning går mellan Alfta och Edsbyn och är skyltad med den brunvita blomman. Den slingrar sig mellan byar med stora hälsingegårdar, ståtliga förstukvistar och interiörer med överdådigt måleri. www.storahalsingegardarsvag.se


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Ol-Nils

Kämpens

HÅRGA

BOLLNÄS Hembygdsgården Kämpens har anor från 1500-talet med inredning och föremål som speglar olika tidsepoker fram till 1900-talets mitt. Så sent som 1963 blev Kämpens en hembygdsgård efter att tidigare ha varit privatägd. Gårdens brokvist fungerade för länge sedan som omklädningsrum för bygdens kvinnor på väg till kyrkan. Ekonomibyggnaden är anpassad för verksamhet året runt, för föreningar och medlemmar. Normalt sett erbjuds evenemang vid högtider, men i sommar har dessa ställts in med hänsyn till covid-19. ÖPPET: Guidning efter överenskommelse.

Hambodansen, med start i just Hårga, har en lång och välkänd tradition bakom sig. I skuggan av det sägensomspunna Hårgaberget ligger hembygdsgården Ol-Nils; en mangårdsbyggnad med vacker och speciell brokvist byggd år 1865 samtidigt som huset fick en övervåning. På gården finns bryggstuga, magasin och härbre. Försäljning av hantverk, servering och möjlighet att gå in i gårdens byggnader erbjuds under sommaren. Här arrangeras också en rad olika aktiviteter, bland annat i samband med Hälsingehambon. Ö P P E T: 5 – 19 juli, 1 och 2 augusti alla dagar kl 12 – 17. Övriga tider på förfrågan. Till Hanebo hembygdsförenings verksamhet hör även Soldat­ torpet Sävs i Acktjära, en linskäkt i byn Svedja, museilogen i Bofara, Edhs snickeri och Lövlundsskolan, en välbevarad byskola. För öppettider i föreningens övriga byggnader och museum, kontakta Hanebo hembygdsförening.

KONTAKT

KONTAKT

Hårga, Kilafors 070-361 13 10, Ingrid Lindblom

Södra Kyrkvägen 1, Bollnäs. 070-560 52 40

ingridli@telia.com

bertil.hulth@helsingenet.com

www.hembygd.se/hanebo

www.hembygd.se/bollnas

GPS-koordinater: 6793907N 583819E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

9

GPS-koordinater: 6801931N 574222E

10 39


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Gästgivars

Löka

VALLSTA

GUNDBO, ALFTA

Gästgivars är en av de sju hälsingegårdarna som Unesco förklarat för världsarv och har efter nära 1 000 år i samma släkt bytt ägare. Herrstugan, har dekorerats av målaren Jonas Wallström vid 1800-talets mitt och här finns originalet till Duros berömda tapet Gästgivars. Gästgivars är en avkopplande plats för hela familjen, såväl inne som ute. Nytt för i år är att herrstugan är möblerad med tidstypiska möbler från trakten, att djur finns på gården och att ladugården har byggts om till café och butik. Guidade visningar, konstutställningar, musikkvällar, sägenvandringar och slöjdevent anordnas sommartid. För mer information se hemsida. ÖPPET: 13 juni – 21 augusti kl 11 – 17 Visningar för större sällskap går att förboka.

Löka är sedan 1950-talet Alftas hembygdsgård med samlingar av föremål som är typiska för orten. Textilkammaren har en stor samling av delar från folkdräkter och inredningstextilier. I de tre boningshusen finns väggmåleri i olika stilar – en del daterade 1847. Gården flyttades till sin nuvarande plats på 1840-talet. Löka består av elva byggnader, varav en smedja. Vid bäcken står Gundbo bys spruthus med utrustning för dåtida brandsläckning och en kornlada med linskäkt. Under ladugården finns två kyrkbåtar. Handelsbod med lokala produkter och kaffeservering med hembakt bröd. Temautställning. Guidade visningar, entré 50 kr. Kaffeservering, handelsbod. ÖPPET: 22 juni – 9 augusti. Måndag-fredag, kl 11 – 17, Lördag – söndag kl 11 – 15. Nationaldagsfirande Guidning, pris 50 kr/pers

KONTAKT KONTAKT

Gundbo 320, Alfta

Gamla Orbadenvägen 29, Vallsta

0271-556 49, info under öppettider

070-365 86 13, 070-314 28 70, Gästgivars

0271-107 30, bokning övrig tid

0278-256 40, Besökscentrum

info@alftahembygdsforening.se

www.varldsarvetgastgivars.se

www.hembygd.se/alfta

GPS-koordinater: 6822863N 572750E

40

11

GPS-koordinater: 6803319N 556177E

12 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Hansers

Jon-Lars

ALFTA

LÅNGHED, ALFTA

Hansers är en släktgård sedan 1560. Parstugan, byggd 1759, är gårdens äldsta byggnad. På gården finns ytterligare två byggnader från 1700-talet och ett bostadshus byggt 1902. I herrstugan finner man måleri från 1800-talet av dalmålaren Svärdes Hans Ersson. I ett golv i parstugan gjordes 1964 ett fynd av stort kulturhistoriskt värde. Fyndet bestod av 80 kvadratmeter målade bonader på linneväv, de äldsta från 1400-talet. Bonaderna har övervägande bibliska motiv, bland annat hämtade ur Esters bok. I dag finns bonaderna på Hälsinglands museum i Hudiksvall. De anses vara världens äldsta i sitt slag. Boende med sex bäddar finns i timmerbyggnad från 1875. Fullt utrustat kök samt dusch och toalett finns. För övernattande gäster ingår guidning. Loppis på logen. ÖPPET: Augusti – september för boende och visning, ring värdparet för att boka. Guidning efter överenskommelse, pris 50 kr/pers.

Den största hälsingegården, Jon-Lars, är en av de sju gårdarna på Unescos världsarvslista. Jon-Lars byggdes på 1850-talet av två bröder som inredde varsin halva av huset i olika stilar. Brokvisten är unik med sina dubbla pardörrar. Sängstugan har väggmålningar av Svärdes Hans Ersson och inne i gården finns franska tapeter som var den tidens högsta mode. ÖPPET: 29 juni – 9 aug. Dagliga visningar kl 14 Gården är privatägd, vänligen respektera tid för visning. Ingen förbokning, betalning till guiden. Pris 220 kr/person, paketpris 400 kr/person.

KONTAKT Långhed 206, Alfta

KONTAKT

Dagliga visningar sommartid guide Kersti Hisved: 070-375 66 64.

Fyrbovägen 7A, Alfta Ulla och Per Gunnar Hansers 070-201 53 24

Övriga tider efter överenskommelse. Håkan Johansson: 070-317 33 93

hansersgarden@helsingenet.com

www.edsbyn-alfta.se

www.hansersgarden.se GPS-koordinater: 61205626N 165222E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

13

www.storahalsingegardarsvag.se GPS-koordinater: 6806644N 556159E

14 41


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons

G fika på Träslottet hör sommaren till! Sedan mitten av 60-talet har Café Ladugård serverat kaffe, kakor, bullar och enklare mat­ rätter med rötterna i Hälsinglands matkultur. Ny arrendator är Fredrik Ossmyr med familj som satsar på hembakat och eftersträvar lokalproducerade råvaror. Det finns alltid något för alla från liten till stor. Olika kvälls­ evenemang med musik kommer under sommaren, lokala hantverkare kommer att finnas på plats med försäljning.

Foto: Ma Lou Skoglund

På hemsidan finns mer information. Varmt välkomna till en upplevelse för hela familjen, gammal som ung, önskar Fredrik med personal. www.traslottet.se • 072-245 59 52 •

Träslottet

­

Systeryste

Res tillsammans till Hälsingland Hos Systeryste finner ni byggnadsvård, inredning, ekologiska barnleksaker, lokala designers och mycket annat med fokus på en hållbar livsstil.

systeryste

@systeryste

Hillsta 8, 824 62 Forsa. systeryste.se

Följ med på en bussgruppsresa med lokal guide 2021.

Mer information och fler förslag till paket hittar ni på www.linolo.se


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Pallars

Hisved

LÅNGHED, ALFTA

NORRA LÅNGHED, ALFTA

Pallars är en av de sju hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista. Den herrgårdslika gården har med sina två flygel­byggnader flera vackra brokvistar och en sängstuga med mycket välbevarat väggmåleri. Motiven är stadsbilder och miljöer från olika delar av Sverige. Den ståtliga mangårdsbyggnaden stod klar 1858 då äldste sonen på gården skulle gifta sig med dottern till Alftas rikaste bonde. Ö P P ET: 29 juni – 9 aug kl 15. Dagliga visningar kl 15. Gården är privatägd, vänligen respektera tid för visning. Under sommaren hålls dagliga guidade visningar på Pallars. Ingen förbokning, betalning till guiden. Pris 220 kr/person, paketpris 400 kr/person.

Hisved är en släktgård sedan fyra generationer byggd på 1850-talet. Gården är varsamt renoverad. Här finns vägg­ målningar, timmerväggar och breda golvplankor. Festsalen ser likadan ut idag som på 1800-talet. Upplev brokvistar och väggar som är vackert dekorerade i traktens glada färger. Här finns även ett boende i hälsingegårdsmiljö med dagens bekvämligheter, tillgång till Wi-Fi och ett modernt inrett badrum. Information om gården på engelska eller svenska ingår. ÖPPET: Boendet är bokningsbart 1 juni – 31 augusti.

KONTAKT Långhed 206, Alfta Dagliga visningar sommartid guide Kersti Hisved: 070375 66 64. Övriga tider efter överenskommelse. Håkan Johansson: 070-317 33 93

KONTAKT

www.edsbyn-alfta.se

070-375 66 64, Kersti Hisved

www.storahalsingegardarsvag.se GPS-koordinater: 6807593N 555873E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

Norra Långhed 1312, Alfta

15

www.hisved.se GPS-koordinater: 6809143N 555245E

16 43


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Mårtes

Ersk-Mats

EDSBYN

HASSELA

Hembygdsgården Mårtes består av ett trettiotal byggnader i centrala Edsbyn. 1921 flyttades huvudbyggnaden med sin för trakten typiska brokvist som första byggnad till platsen. Med tiden har gården utökats med bland annat en fäbod. På gården finns flera rum med hälsinge- och dalmåleri från både 1700- och 1800-talen. Den vackert målade herrstugan väcker kanske mest uppmärksamhet hos besökaren med sitt skolade 1700-talsmåleri.

Ersk-Mats är en välbevarad hälsingegård med influenser från finska invandrare som kom hit på 1500-talet. Bondgården ligger i finnmarken och består av ett femtontal byggnader. Besök det gamla vattenverket med kvarn, spånhyvel, linstamp och linskäkt som kan ses i drift under vissa tider. Här visas också hur man levde i mitten av 1800-talet, på en ensamgård byggd för självhushållning.

Ö P P ET: Med anledning av covid-19 har gården stängt i sommar. Vi vill ändå hälsa dig hjärtligt välkommen hit att slå dig ner i våra trädgårdsmöbler med eget fika. Fri parkering.

Under sommaren lever gården upp tack vare djuren. Bakstugan doftar av nybakat bröd. Sommartid anordnas tematiska arrange­mang vid vissa tider. ÖPPET: Öppet 20 juni – 16 augusti torsdag – söndag kl 12 – 16 Helgöppet 22 – 23 augusti, 29 – 30 augusti kl 12 – 16 Pris 50 kr/person. Barn upp till 12 år gratis. Foto: Per Trané

KONTAKT

KONTAKT

Lindsjön, Hassela

Hembygdsgatan 9, Edsbyn

0652-161 75, Nordanstigs turistbyrå

0271-205 81

072-238 59 90, Anna Kroon

info@edsbynsmuseum.se

www.nordanstig.se/ersk-matsgården

www.hembygd.se/ovanaker

www.upplevnordanstig.se

GPS-koordinater: 6804846N 543986E

44

17

GPS-koordinater: 6894436N 578646E

18 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons ­

Bo storslaget i vår ljuva hälsingenejd Under tre års tid har vi varsamt restaurerat den stora mangårdsbyggnaden på Lôkes Hälsingegård och har nu 500 kvadratmeters boyta i gott gammalt skick. Detta efter fördjupningar i traditionell byggnadsvård, stor hjälp från ortens skickliga hantverkare, kloka råd med textiler och färgsättning, otaliga auktionsinköp, framtagning av tapeter med 1800-talsmotiv genom lokal konservator, underbara Järvsöbors stöd och en viss portion envishet. Nu vill vi att fler ska få gästa och bo på denna underbara gård, som är öppen året runt. Kanske välja en av de tre boendena i vårt herrgårdsstora hus med dina närmaste? Eller hyra alla tre samtidigt och få plats med hela tjocka släkten eller stora kompisgänget. Här möter dig en herrgårdsstor hälsingegård med stora välkomnande ytor för samvaro och kontemplation. Ytan fördelas till åtta sovrum, tre salonger, tre kök, fyra badrum, en skön punchveranda

och en balkong med milsvid vy över Ljusnandalen med de blånande bergen i bakgrunden. Varmt välkommen till ett storslaget boende i en oslagbart vacker del av vårt underbara Hälsingland.

All information om gården och hur du hyr på www.lokes.se ­

Loos Koboltgruva, Bortom Åa och Hamra Nationalpark Ta en spännande utflykt och upptäck tre skatter i Hälsinglands djupaste skogar. • Vandra under jord i Loos Koboltgruva. Få en förnimmelse av dåtidens hårda och riskfyllda arbete i den orörda gruvmiljön från 1700-talet. • Kliv över tröskeln på Bortom Åa i Fågelsjö – ett folk­konstens tempel med anor från den finska invandringen på 1600-talet. En ovanligt väl­bevarad gård med en spännande historia och som år 2012 blev vald till Världsarv för dess rika målningar. • Besök en av landets första nationalparker! Hamra Nationalpark, som är tillgänglig via spångade leder, är mest känd för sin skog. I den äldsta delen finns en av få orörda skogar i mellersta Sverige. Los, Fågelsjö och Hamra: www.loosgrufvan.se www.fagelsjo.nu www.sverigesnationalparker.se/ park/hamra-nationalpark

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

45


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons

Upplev världsarvet Hälsingegårdar 2021

Bennetdagen 1 augusti – välkommen på 1700-talsfest i Mo

3 dagar. Njut av Hälsinglands mångfald av historia, byggnadsvård, målningar m.m. i vårt världsarv. Pris från 3 690 kr/pers.

Läs mer på www.linolo.se

Dansgruppen Branicula och musiker levandegör under festliga former historien kring entreprenören Stephen Bennet. Parallellt med gårdscafé så hålls föreläsningar och utställningar som även speglar de anställdas liv i 1700-talets linnemanufaktur. Fritt inträde. Läs mer på www.ranbogarden.se

Världsarvsgården Erik-Anders

Se vår hemsida för mer information och detaljer om varje händelse

Bo mitt i Världsarvet

Missa inte sommarens programpunkter

Vi har fem dubbelrum - 2 separata sängar i varje rum med egen WC och dusch.

Utställningar på logen 20 juni – 15 juli Utställning av konstnären Mats Jonsson.

Priser under högsäsong: 1600 kr/två pers./natt, 1200 kr/en pers./natt.

22 juli – 16 augusti Utställning av konstnären Pia Forsberg. Konstutställningarna sker i samarbete med Söderhamns Konstförening

Priser under lågsäsong: 1400 kr/två pers./natt, 1050 kr/en pers./natt

Evenemang alla onsdagskvällar i juli månad öppet kl. 18-21 3 – 5 juli ”Mellan skogar berg och dalar” musik och hantverksdagar.

Inkl. frukost, sänglinne och entré och guidning i världsarvsgården.

3 juli kl 18 ”Ett sekel av revyer” från Rolf till Ramel. Estradören Mattias Enn besjunger 100 år av svensk revyhistoria tillsammans med Jan-Erik Sandvik, piano.

Konferensrum

4 juli kl 12 – 17 Hantverkare visar sin tillverkning.

Träffas i mysig miljö i vårt konferensrum som finns på logen. Kontakta oss för priser.

4 juli kl 17 ”Jazz på svenska” Rigmor Gustafsson, sång. En crossoverkonsert där klassiskt möter jazz. Stråkar och blås med kapellmästare Thomas Jutterström. Begränsat antal – vid fullsatt konsert ges en repris kl 20. 5 juli kl 9 – 11 ”Sjung med oss mamma”. ”En hyllning till Alice Tegner” frukost med barnsång under ledning av Martina Sahlin och Jonas Eklund. 5 juli kl 12 – 16 Hantverk och slöjdande för barn.

Välkommen att höra av dig till oss 072-728 79 41 – info@erik-anders.se – ww.erik-anders.se

17-19 juli Världsarvsjazzen i samarbete med Söderhamns kommun. Program se www.varldsarvsjazzen.se


Annons

Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Världsarvsgården Gästgivars Vi har öppet dagligen kl 11 – 17, från den 13 juni till den 21 augusti. Hos oss kan du njuta av lokal ostkaka med hjortronsylt och annat go-fika. I butiken finns noga utvalda presentartiklar. Du får inte missa en guidad tur i världsarvet – nytt för i år är den upp­ rustade mellankammaren. Du kan också fira midsommar hos oss från kl 13. Se detaljerat schema för sommarens alla aktiviteter på vår hemsida: www.varldsarvetgastgivars.se.

Melodikrysset med frukostbuffé Välkommen att Melodikryssa och äta frukostbuffé på lördagar på Gästgivars kl 09.30-11.00. Pris: 150 kr per person. Barn 2-12 år 50 kr. Café Collini dukar upp en smarrig frukostbuffé med start från kl 09.30. Vi har kryss och pennor till alla som vill vara med och lösa, och vi skickar in era svar. Efter krysset får alla kryssare åka häst och vagn. Kl 11.00-14.00 Östergårns brukshästar kör er på en åktur i närheten. Pris: 20 kr per person.


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Karls

Kristofers

BONDARV, JÄRVSÖ

STENE, JÄRVSÖ Kristofers är en av de sju utvalda hälsingegårdar på Unescos världsarvslista. Man kan tro att gården med sin världsarvsstatus lagt sig till ro som museum, men här drivs ett jordbruk med kor och får där moderna funktioner samsas med kulturhistoriska värden. Gården har brukats av samma släkt sedan 1500-talet. I kalashuset finns väggmålningar från 1800-talets mitt utförda av Ljusdalsmålaren Anders Ädel. Huset pryds på utsidan av en typisk Järvsöbrokvist. Drängstugan i portlidret finns för uthyrning sommartid. I boendet ingår visning av kalashuset. ÖPPET: Gårdsfolket guidar onsdagar och torsdagar i juli kl 16. Bokas senast kl 12 samma dag och endast via Världsarvscentrum på Stenegård, telefon 0651-34 00 21. Pris 220 kr/person. Guidning utöver ovanstående tider kan bokas efter överenskommelse. Pris från 1 000 kr.

Karls står på ursprunglig plats och ger en bild av hur hälsingegårdarna såg ut innan de byggdes till på höjden och rödmålades. När övriga gårdar byggdes om behöll Karls sin ålderdomliga kostym. Här har filmer som ”Driver dagg faller regn” och ”All jordens fröjd” spelats in. Gården ägs gemensamt av alla hembygdsföreningar i Hälsingland och är landskapets äldsta visningsgård. ÖPPET: Torsdagar i juli: Barnguidning kl 11. Barnaktivitet kl 12 – 15. Guidningar: Bokning av guidningar görs senast två dagar innan önskat datum, minst tio personer, kostnad 200 kr/person. Aktiviteter/evenemang läggs upp på hemsida och Facebook. Du är välkommen att besöka Karls och njuta av utsikten, lugnet och en medhavd fika. Vi kommer att ha bänkar och bord utställda på gården, men kommer inte att hålla våra byggnader öppna i sommar.

KONTAKT Hamregatan 12, Bondarv, Järvsö

KONTAKT

0651-30 08 70

Kalvstigen 6, Järvsö

info@jarvsohembygdsforening.se

070-559 27 57, Stephanie

www.karlsibondarv.se

info@kristofers.se

FB: Karls i Bondarv GPS-koordinater: 6839416N 560932E

48

19

www.kristofers.se GPS-koordinater: 6842150N 563250E

20 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons

Välkommen till

Fagerströms Karamellbod mitt i Glada Hudik!

Fagerströms Karamellfabrik drivs idag av tredje och fjärde generationen och vi tillverkar några av Sveriges största klassiker inom konfektyr som t.ex. Bravokola, FruktRocks och Tomteklubban. Välkomna till vår Karamellbod på Trädgårdsgatan 35 i Hudiksvall. Här hittar du allt det godaste goda på ett och samma ställe. Självbetjäning och betalning via Swish gäller. Några exempel ur vårt goda sortiment:

Bravokola® – finns som blandning eller smakvis.

Bjud hem Kungen av Danmark på fest.

Nykokade FruktRocks – en påse full av glädje.

Psst... du kan också beställa våra karameller och kolor på fagerstroms.se

Du har väl inte missat våra ingefärskuddar?

Tomteklubban – den mest klassiska av klubbor.


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons

På magasinhalsingegardar.se hittar du årets magasin och lite till. Nu kan du läsa magasinet digitalt och dessutom hitta länkar till ytterligare läsning och kunskap. På webbplatsen finns också aktuell information om alla öppna hälsingegårdar och andra besöksmål som presenteras i magasinet. Varje gård och aktivitet presenteras på en egen sida med kontaktuppgifter och öppettider – perfekt att ha till hands när du planerar din egen semester eller vill dela med dig av tips till andra.

magasinhalsingegardar.se Gilla oss på Världsarvet Hälsingegårdar och Magasin hälsingegårdar!

K U LT U R • T R Ä D G Å R D A R • M AT •

Tagga gärna dina bilder med #halsingegardar

B A R N A K T I V I T E T E R • B U T I K E R • M U S I K • VÄ R L D S A R V


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Lôkes

Engbergs

SKÄSTRA, JÄRVSÖ

STAVSÄTER, LJUSDAL På gångavstånd från Ljusdals centrum ligger Engbergs. Byn Stavsäter var ursprungligen en radby bestående av fyra gårdar varav två finns kvar. Gården Engbergs, tidigare Anders Jons, finns med i skattelängderna från 1500-talet. Den äldsta delen av gården är uppförd på 1700-talet och har välbevarade väggmålningar som tillskrivits soldaten och målaren Anders Ädel (1808-1888). I trädgårdscaféet på tunet serveras hembakat kaffebröd, smörgåsar och tunnbröd från det egna gårdsbageriet samt lättare luncher. Barnvänlig miljö med mycket för de minsta att leka med. Gården erbjuder ekologisk trädgårdsodling med försäljning i liten skala av säsongens plantor, bär, frukt och grönsaker. Välkomna att övernatta i vår drängstuga från 1700-talet. Den är bäddad med handbroderade lakan och sidentäcken.

Lôkes härstammar från 1500-talet. Ett av gårdens tre fina härbren är från den tiden. År 1846, när Skästra by med sin marknad blomstrade som mest, byggde familjen Sved den drygt 500 kvm herrgårdsstora mangårdsbyggnaden som ett gästgiveri. På 1870-talet tog släkten Lindström över gården och drev den i fyra generationer som ett lant- och skogsbruk. Sedan familjen Fällström tog över 2015 har huvudbyggnaden varsamt restaurerats och tar åter emot gäster. Boende i självhushåll. Stora sällskap kan hyra hela huset. 8 sovrum, 3 sällskapsrum/festsalar, 3 kök, duschrum, WC och en punschveranda.

ÖPPET: Trädgårdscaféet håller öppet 12 juni – 9 augusti, tisdag till söndag kl 12 – 17. Onsdagar och torsdagar bakas hårt och mjukt tunnbröd efter gammalt hälsingerecept. Det finns till försäljning kl 10 – 17. Drängstugan med målningar står öppen för cafégäster. Dessutom daglig försäljning av säsongens plantor, bär, frukt och grönsaker. Från 10 augusti öppet lördagar kl 9 – 15 med tunnbröds- och grönsaksförsäljning.

Ö P P E T: Året runt för boende med självhushåll. Guidning efter överenskommelse sommartid.

KONTAKT KONTAKT

Borrvägen 1, Ljusdal

Skästrabergsvägen 9, Järvsö

070-511 13 48

070-584 10 45, Nina och Rolf Fällström

ann-christine53@hotmail.com

hyra@lokes.se

www.engbergsistavsater.se

www.lokes.se GPS-koordinater: 6846554N 561014E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

21

FB: Engbergs Kafé i Stavsäter GPS-koordinater 6854882N 555963E

22 51


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Färila hembygdsgård

LJUSDAL

FÄRILA

Hembygdsgården ligger nära Ljusdals centrum med vacker utsikt över Ljusnan. Området består av ett 20-tal byggnader ditflyttade från flera byar i socknen. Här finns rik variation av hälsingemåleri. En gustaviansk förstukvist pryder gården Per-Arvids och stilen är typisk för området runt Ljusdal.

Färila hembygdsgård omfattar idag många kulturbyggnader med samlingar av stort värde för bygden. Här finns bland annat ”Halversgården” från sekelskiftet 1700-1800, flyttad från grannbyn Föne. Den är inredd med tidsenliga möbler samt husgeråd och ger en bild av en hälsingegård från den tiden. Gårdens vägg- och takmålningar är daterade till 1826 och är gjorda i Anders Ädels anda. En annan av stugorna på hembygdsgården är dekorerad av målaren Arve från Stavsäter.

Foto: Jan Eng

Ljusdals hembygdsgård

Stugorna på gården är öppna varje dag under sommarsäsongen. Slöjd- och hantverksutställning av lokala hantverkare med försäljning sommartid. Restaurang som serverar vällagad husmanskost öppet året runt. Ö P P ET: Restaurangen öppet dagligen kl 11 – 15 under högsommaren. Övrig tid på året alla vardagar kl 11 – 15. Stugorna med försäljning öppet kl 12 – 16 dagligen under perioden 15 juni – 16 augusti.

På platsen finns en sevärd utställning med brokvistar från Färila, Järvsö och Ljusdal. Färilabrokvisten kommer från ”Backgård” i Föne och var ursprungligen delvis guldförgylld. Hembygds­ gården drivs av Färila hembygdsförening och nyttjas under året vid nationaldagsfirande, julmarknad samt under Färilaveckan. ÖPPET: Guidning sker efter överenskommelse och förbokning till Gertrud på telefon 070-659 08 18.

KONTAKT

KONTAKT

Kyrksjönäsvägen 16, Ljusdal

Hannbergsbacken 9, Färila

070-274 49 09, Ljusdals hembygdsförening

0651-202 22

0651-71 14 30, Restaurang Hembygdsgården

www.farilahembygdsforening.se

www.ljusdalshembygdsforening.se GPS-koordinater 6854569N 556734E

52

23

FB: Färila Hembygdsförening GPS-koordinater: 6852910N 544662E

24 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Annons

Foto: Lisa Björner

Stenegård – Här kan du vara Sommaren 2020 blir inte som andra somrar. Eftersom Stenegård som evenemangsarena tar paus i år så bjuder vi in dig att skapa sommaren här tillsammans med oss!

I trädgårdsparken finns prunkande odlingar som förändras med årstiderna och fina promenadstråk, picknickplatser och lek­områden.

Här kan du vara och träffas med vänner och familj på trygga avstånd, det finns 130 000 kvadratmeter att sprida ut sig på. Du kan stötta gårdens lokala företag och aktörer som behöver dig mer än någonsin i år; hantverksbutiker, Lill-Babsmuseum, konstgalleri, Världsarvscentrum, våra matställen, bageri och hälsoterapeuter.

Innan du besöker gården, gå in på stenegard.com och läs hur vi anpassat våra olika verksamheter, vilka öppettider och dagar som gäller i år. Sommaren 2020 blir inte som andra somrar men den blir av. Allt kan förändras med kort varsel och vi följer alla myndigheternas rekommenda­ tioner och råd.

Tillsammans gör vi besöken här trygga. Varsågod att hitta #dinplatspåstenegård www.stenegard.com, 0651-34 00 21

stenegardijarvso

­

Välkommen till Svedbovallen! Ta en tur på skogen till en öppen besöksfäbod i kultur­ historisk miljö. Här möter du fäbodens djur som fritt betar skogens örter och växter precis som den traditionella fäboddriften historiskt fungerade. Hos oss kan du köpa goda ostar, fika i vårt fäbocafé och hälsa på lantrasgetter. Vi har även bokningsbara aktiviteter. Tillsammans gör vi besöken på fäboden trygga. Innan du besöker oss gå in på www.svedbovallen.se och läs hur vi anpassat verksamheten, vilka öppettider som gäller i år. Allt kan förändras med kort varsel och vi följer alla myndigheternas rekommendationer och råd. ÖPPET: Alla dagar kl 11-17 under perioden 15 juni – 9 augusti. www.svedbovallen.se

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

53


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Bortom Åa

Bommars

FÅGELSJÖ

LETSBO, LJUSDAL

Bortom Åa är en av de sju utvalda hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista. Festsalen, med vackra målningar av Bäck Anders Hansson från Rättvik och de övriga rummens schablon-, stänkoch ådringsmåleri, har gett gården världsarvsstatus. Platsen är en väl bevarad kulturmiljö med anor från den finska invandringen på 1600-talet. 1910 stängde gårdsfolket dörren till sin gamla bostad, lämnande allt och flyttade till ett nytt hus tvärs över gårdsplanen. Överallt finns föremål som lämnats kvar som handsmidda bössor vilka på sin tid var berömda för sin höga kvalitet. Guidad visning varje timme dagligen under sommaren. Sommarcafé och hantverksbutik. Ö P P ET: 1 juni – 31 augusti, alla dagar kl 10 – 17. Husen visas genom guidning varje heltimme kl 11 – 16. (5 juli endast kl 15). 120 kr/person, gratis för barn under 13 år. Grupper om 10 pers 100 kr/person. Midsommarafton stängt. Under vinterhalvåret öppet vid förbokning.

Bommars är en av de sju utvalda hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista. Gården med sina brunbrända timmerhus ligger i byn Letsbo, norr om Ljusdal. Här finns en stark tradition, generationer tillbaka, att bruka skog och mark. I husen finns originalinredning från år 1848. Festsalen är särskilt utmärkande med sina tapeter som har schablonmålning mellan tapetvåderna. Värt att se är också marmoreringsmålningar, ådringsmålning och schabloner i de intilliggande rummen. Många fina redskap från förr i tiden finns bevarade. Familjen Envall välkomnar till guidade visningar där du både får höra om livsöden på gården och se de vackra högtidsmiljöerna som finns bevarade. Här erbjuds också aktiviteter som skogsbad och bokningsbar tunnbrödsbakning. ÖPPET: Visning av gården sker efter förbokning. Pris: 200 kr/person, kaffe ingår. Gratis för barn under 16 år.

KONTAKT

KONTAKT

Gryssjövägen 1, Fågelsjö, Los

Brovägen 8, Letsbo

0657-300 30

070-292 98 62, Marie. 070-347 59 21, Karl-Erik.

info@fagelsjo.nu

info@bommars.se

www.fagelsjo.nu GPS-koordinater: 6851554N 480719E

54

25

www.bommars.se GPS-koordinater: 6866765N 546072E

26 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Hofra

Delsbo forngård

DELSBO

DELSBO Forngården har ett stort område med många byggnader från olika tidsepoker där den äldsta byggnaden är från 1500-talet. Väggarna och taken är dekorerade av stormålaren Gustaf Reuter och snickar­ målaren Erik Ersson. Motiven är hämtade från bibliska berättelser och fantasifulla blommor. Här arrangeras Delsbostämman, en av Sveriges äldsta folkmusikstämmor, varje år första söndagen i juli. Delsbo kyrka inleder dagen med gudstjänst fylld med musik. Programmet innehåller folkmusik, uppträdanden, barnaktiviteter, servering av mat och dryck. Byggnaderna står öppna för besök. Textilmuseum med bland annat dräkter, delsbosöm och knyppling, ett skolmuseum och en butik fylld med lokalt hantverk och inriktning på folkdräkter. Kaffeservering och guidning. Digital guidning via din egen mobiltelefon eller personlig guidning med fasta tider kl 12 eller 15. ÖPPET: Textilmuseum, butik och servering 22 juni – 16 augusti kl 11 – 17. Övriga året öppet vardagar kl 10 – 14. Det finns ställplatser både med och utan el.

Gården Hofra i Delsbo är en av Dellenbygdens första och största hälsingegårdar, med anor från 1600-talet. Gården är en trebygd gård med stor huvudbyggnad och två flyglar, vackert beläget mitt i odlingslandskapet. I en av flyglarna driver värdparet, som själva bor på gården, ett Bed & Breakfast med personligt inredda rum i lantlig stil. Totalt finns tre dubbelrum och ett enkelrum tillsammans med ett gemensamt allrum och kök. Sommartid ges möjlighet att njuta av trädgården. På gården finns även en stor festloge för bröllop och andra högtider. Ö P P ET: Gården är öppen för bokning hela året Facebook: Hofra Bed & Breakfast, Instagram: hofrabnb

KONTAKT

KONTAKT Ås 106, Delsbo

070-256 80 30

0653-104 59

info@hofra.se

delsbo.forngard@telia.com

www.hofra.se

www.forngarden.se

GPS-koordinater: 618390N, 165826E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

27

GPS-koordinater: 6855040N 582245E

28 55


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Bjuråkers forngård BJURÅKER

Kulturreservatet Västeräng, DELSBO

På Bjuråkers forngård har stormålaren Gustaf Reuter och snickar­ målaren Erik Ersson dekorerat väggar och tak med fantasifulla blommor och motiv från bibeln. Även dalkarlen Olof Roos från Mora har varit verksam här. På Lithéns backar finns ett 60-tal byggnader samlade. I mitten av området stoltserar fäbodvallen inramad av en gärdesgård. I handelsboden finns lokalt hantverk och inom området ligger även ett skogs- och skolmuseum med utställning av gamla textilier typiska för orten med bland annat högtidsdräkter. Guidning av forngården kan förbokas maj – oktober. Uthyrning för dop, bröllop mm. Sommarcafé med kaffeservering. Handelsboden är öppen någon dag i veckan, året runt. Museet öppnas efter överenskommelse. ÖPPET: För aktuella öppettider se hemsidan och Facebook.

Gävleborgs läns första kulturreservat, Västeräng, består av fyra Hälsingegårdar – tre av dem ligger i en tät bykärna med ett omkringliggande odlingslandskap mot Dellensjöarna. Gårdarna är privatägda och jord- och skogsbruk bedrivs med kor, potatis-, valloch spannmålsodling. Västeräng har tre mangårdsbyggnader och flera ekonomibyggnader från perioden 1840 – 1860 i bra skick samt en äldre trädgård och ett antal lador utspridda på åkermarken. I anslutning till byn ligger en modern ladugård för gårdens djur. Bo och vistas på gården Ol-Ers eller intilliggande Ersk-Mickels. Ol-Ers är en genuin och kulturhistorisk gårdsmiljö från 1846 med stora gräsytor och trädgård. Sex bäddar fördelade på fyra rum, varav två enkelrum och två dubbelrum. Duscha i angränsande byggnad och gå på utedass. Bo på gården Ersk-Mickels; ett renoverat hus i modernare tappning från 1850 med wc, dusch, bastu och tvättmaskin. Huset har kök, hall och två sovrum med två sängar i varje rum. Båda husen kan hyras av flera sällskap samtidigt och då delar ni på vissa utrymmen. Ströva runt i omgivningarna eller bara njut av att vara här. ÖPPET: Juni till september.

KONTAKT Tå 110, Bjuråker

KONTAKT

0653-150 70 expedition, 0653-151 05 servering

Västeräng 314, Delsbo

www.hembygd.se/bjuraker

Lars 070-320 31 17

forngarden@telia.com, FB: Bjuråkers Forngård

Therese 070-244 41 96

Mittemot Bjuråkers kyrka

www.olers.nu

GPS-koordinater: 6859594N 58195

56

29

GPS-koordinater: 6854952N 581763E

30 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Ystegårn

Ystegårn Café & Bistro

HILLSTA, FORSA

HILLSTA, FORSA

Fyrbyggda Ystegårn är oskiftad sedan 1747. Här finns dekorationsmåleri, rosenmålade skåp, snidade Forsa-dörrar av Jöns Månsson, Jonas Lusth och Ol-Hans Olov Jonsson samt en stor mängd allmogeföremål. Lyssna till guidens berättelse om kvinnorna och männen som har räddat gården, om skandal och stor sorg men också om allt det vackra. Storstugan med måleri i orange från 1830-talet gör ofta stort intryck på besökare. Under sommaren anordnas här aktiviteter som till exempel guidade visningar, musikunderhållning och föreläsningar. I anslutning till gården finns Ystegårn Café & Bistro.

Foto: Josefin Mörk

Ö P P ET: För bokning av guidning och annan information, se hemsidan.

Sida vid sida med hälsingegården Ystegårn i Hillsta ligger Ystegårn Cafe & Bistro som förutom restaurang och café erbjuder många olika upplevelser för hela familjen! Gå vårt djurbingo och hälsa på alla djur runt om gården, kika in i mejeriet eller ta en titt i våra gårdsbutiker! På Ystegårn lagas mat från grunden på råvaror från den allra närmaste omgivningen. Välj att sitta i restaurangen eller i trädgården, omringad av djur och natur. Vi erbjuder två rum för uthyrning i den fyrbyggda gården från 1747. Frukost serveras i restaurangen eller ute i trädgården på morgonen. Toalett och dusch finns i direkt anslutning till rummen. ÖPPET: Alla helger året runt, varje dag under sommaren.

KONTAKT

KONTAKT

Hillsta, Forsa.

Hillsta 8, Forsa.

070-538 95 02

0650-101 90

carina@ystegarnhillsta.se

info@ystegarn.se, www.ystegarncafe.se

www.ystegarnhillsta.se

FB: Ystegårn Cafe & Bistro

FB: Ystegårn i Hillsta, Instagram: ystegarn GPS-koordinater: 6846236N 599351E

H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020

31

Instagram: Ystegarncafe GPS-koordinater: 6846236N 599351EE

32 57


Med anledning av covid-19: Ta reda på dagsaktuell information hos respektive gård innan ditt besök.

Forsa forngård

Frägsta

FRÄNÖ

NÄSVIKEN

Foto: Andreas Fors

Frägsta är en klassisk hälsingegård med anor från 1600-talet. Gården är trebyggd och har tidigare varit sammanbyggd med stall och ladugård. I husen finns gamla tapeter och tidsenlig inredning. Den äldsta byggnaden är drängstugan med anor från 1600-talet och numera är den gamla logen inredd till festlokal. Det stora huset inhyser en italiensk restaurang där du får uppleva utsökta smaker och italienskt värdskap. Huset används till kurser, konferenser och övernattningar. Den gamla tvättstugan vid Rolfstaån är omgjord till badhus. Det går att hyra både cykel och kajak. Logi i rustika tvåbäddsrum finns i stora huset med gemensam toalett och i drängstugan med toalett i huvudbygg­naden. Inkluderar frukost och gårdsberättelse. ÖPPET: Gården är öppen för bokning hela året. Sommaröppettider från juni till augusti.

På en udde i Långsjön ligger Forsa forngård. Den består av fyrbyggda Västegårn och trebyggda Norrgårn med tillhörande kringbyggnader som härbre, bakstuga, smedja med flera. Gårdarna visar miljöer från 1700- och 1800-talet. Här finns också målade rum av Jonas Åkerström och ”Snickarmålaren” Erik Ersson. I fönstren visas en variation av målade rullgardiner, uppmålade efter äldre förlagor från socknen. Ö P P ET: Se hemsida för sommarens öppettider och aktiviteter.

KONTAKT KONTAKT

Frägsta, Näsviken. Familjen Henrik och Jen Rugolo

Fränö, Forsa

0650-309 70, 070-266 15 86

0650-236 78

info@fragsta.se, www.fragsta.se

www.forsahembygdsforening.se

FB: Frägsta Hälsingegård

GPS-koordinater: 6842073N 604608E

58

33

GPS-koordinater: 6848287N 601002EE

34 H Ä L S I N G E G Å R D A R · 2020


Musik och hantverksveckan 29 juni – 5 juli 2020

Mellan skogar, berg och dalar 29/6 kl 18.00 Operastjärnorna på Rådhuset i Söderhamn Föredrag av Lars Nylander och invigningskonsert med bubbel och snittar. Staffan Alveteg bas, Gunnar Birgersson baryton, Mats Carlsson och Ulric Andersson tenor, Bo Ericsson piano under ledning av Lennart Ericsson. 30/6 kl 19.00 Opera på logen, Berga Brystuga Mikael Onelius, tenor och Roma Loukes, sopran.

Staffan Alveteg

Gunnar Birgersson

Mats Carlsson

Ulric Andersson

Foto: Stefan Nymark

Foto: Anna Birgersson.

Foto: Bo Söderström

Foto: Magnus Aronsson

1/7 kl 18.30 Borgmästarbrasset, Norrala kyrka Arrangemang Norrala-Trönö församling. Fri entre, kollekt. Kaffeservering. 2/7 kl 19.00 Kammarmusikafton med unga solister, Skogs kyrka. Gustav Inge, violin, Sara-Rebecka Ericsson, cello och Daniel Hormazabal, piano. Fri entre, kollekt Daniel Hormazábal

Gustav Inge

3/7 kl 18.00 Ett sekel av revyer, Erik-Anders loge Söderala. Mattias Enn och Jan Erik Sandvik.

Foto: Roslagsfotograferna

Sara-Rebecka Ericsson

Foto: Christian Moscoso

Foto: Roslagsfotograferna

4/7 kl 10.00-12.00 Folkmusikfrukost, Berga Brystuga. Lena Jonsson trio. 4/7 kl 12.00-17.00 Hantverkare visar sin tillverkning. Erik-Anders Söderala. 4/7 kl 17.00 Jazz på svenska, Erik-Anders loge Söderala. Klassiska musiker i möte med svenska jazzpärlor. Rigmor Gustafsson, sång. Kapell­m ästare Thomas Jutterström, stråkar och blås. Begränsat antal platser. Vid fullsatt konsert ges en repris kl 20.00.

Mattias Enn

Lena Jonsson trio

Erica Larsson

Foto: Gabriel Henningson

Foto: Klara G

Foto: Anna Kern

5/7 kl 09.00-11.00 Sjung med oss mamma, Erik-Anders. En hyllning till Alice Tegner. Frukost med barnsång under ledning av Martina Sahlin och Jonas Eklund. 5/7 kl 12.00-16.00 Slöjdtillverkning för barn, Erik-Anders. Slöjdare från Gävleborg.

Rigmor Gustafsson Foto: Thron Ullberg

5/7 kl 18.00 Finalkonsert Stråksinfonietta, Mo kyrka. Under Amus Kerstin Anderssons ledning. Edvard Griegs Holberg svit och Antonin Dvoraks serenad för stråkar. Biljetter: Opera på logen och Folkmusikfrukost Operastjärnorna på Rådhuset Ett sekel av revyer Jazz på svenska Finalkonsert Övriga biljetter

– info@bergabrystuga.se Amus Kerstin Andersson Foto: Elisaberh Olsson

För detaljerad info se vår hemsida www.musicaviva.se

– info@musicaviva.se

– vid respektive entré

Med anledning av covid-19: Evenemangen genomförs i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Konserter kan komma att dubbleras för att möjliggöra social distansering – håll utkik på vår hemsida för senaste information. Arrangör: Musica Viva med stöd av Söderhamns kommun, Sparbanks­ stiftelsen, Kulturutveckling Gävleborg, Veterinär Olof Andersson och Statens kulturråd. I samarbete med Studiefrämjandet, Söderhamns catering, Föreningen Söderhamns museum, Världsarvsgården Erik-Anders, Berga Brystuga, Söderala församling och Norrala-Trönö församling.


Foto: Annika Röstberg Hagelin

Öppna Hälsingegårdar 2020 har tagits fram i samarbete med:

Nyfiken på Världsarvet Hälsingegårdar?

Gilla oss på Världsarvet Hälsingegårdar och Magasin hälsingegårdar!

Tagga gärna dina bilder med #halsingegardar

2020 FORM: CASD/OHAPPA

Mer om Världsarvet Hälsingegårdar hittar du på varldsarvethalsingegardar.se. Du kan också läsa fler artiklar på magasinhalsingegardar.se

Profile for magasinhalsingegardar

Magasin Hälsingegårdar 2020  

Magasin Hälsingegårdar 2020  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded