Page 1

URBAN 2

SHAPING THE FUTURE

Ett magasin om attraktiva landskap nr 2

susan humphries går ut

människan som måttstock

Hemma i Tensta

Urban 2011 65 SEK

Landskapsarkitektur Forskning och utbildning i Uppsala och Alnarp

www.slu.se

Landscape Urbanism

Fontänerna i Rom – komplett guide Det våras för stadsodlingen


2


Foto/illustrationer:

Innehåll

Stewen Quigley: sid.5, 9, 12, 17, 19, 28, 31, 32, 33, 52, 53, 73, 79, 84, vissa bilder s. 85-87, 88, 96, 98 Thibault Camus: sid 6, 8 Mia Gröndahl: sid 9 Petter Åkerblom: sid 10, 14, 16, 41, 43, 82-83 www.everystockphoto.com (pmorgan): sid 10 Fiona Mclean: sid 14 Elin Samuelsson, illustrationer sid 20-22, Anna Lenninger: sid. 25-26, Rolf Johansson: sid. 34-42, karta sid. 44, 45, Marie Vikström: sid. 48 Frida Munktell: sid 49 Tomas Lagerström: sid. 63-64 Per G Berg: sid. 66-69 Henrik Andersson: sid. 70, 75 Thomas Nybrant: sid. 70

4 Mellanrummets elegans 6 Förtryck och befrielse 12 Susan Humphries går in för att gå ut 19 Hemma i Tensta 25 Skolgårdshistorier 28 Människan som måttstock 34 Ur Roms förflutna med komplett guide till Roms fontäner

Övriga bilder är tagna av elever och lärare från Avdelningen för landskapsarkitektur, institutionen för stad och land, SLU.

46 Staden är i landskapet – landskapet är i staden

Ansvarig utgivare: Rolf Johansson

52 Parken lever året om

Redaktion: Petter Åkerblom, Ylva Dahlman, Erik Eneroth, Josefin Norén Almén

55 Isen smälter!

Produktion, form, prepress: BIZ&ART: www.bizart.se, Lillemor Berg, Ulla Holmberg

57 Kakel spektakel

Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala

60 Trettio års kamp för bättre växter

Skribenter:

Tuula Eriksson, Ulrika Knutson, Petter Åkerblom,

66 Förtätat stadsliv

Ania Obminska, Anna Lenninger, Thorbjörn Andersson,

Rolf Johansson, Gustav Jarlöv, Mikael Propst, Per G Berg,

Madeleine Granvik, Per Hedfors, Henrik Andersson,

Maria Queroz, Mia Ulin.

Summaries: Richard Hopkins

72 Systemteori och kameliablom 74 Det våras för stadsodlingen x 3 80 Resa i tiden 84 Det här gör vi på LA-avdelningen

Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN: 2000-5792 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Hela produktionen miljömärkt med Lic nr 341091.

90 Kunskapsfronten 92 Summary in English

För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera gärna men ange källan. URBAN finns även på webben: www.slu.se/urban

Urban – ett magasin om attraktiva landskap som vänder sig till landskapsarkitekter studenter och blivande studenter, samt till beställare, konsulter och entreprenörer i Mälardalen, men också till den intresserande allmänheten.

3


Mellanrummets elegans

Tuula Eriksson chef avdelningen för landskapsarkitektur institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, Uppsala www. slu.se/sol/la

4

Under året har den stora betydelsen av stadens offentliga platser för möten, maktdemonstrationer, folkliga kraftsamlingar och glädjeyttringar blivit alltmer påtaglig. Tahrirtorget i den extremt täta megastaden Kairo och Pärlrondellen i Bahrein har nästan blivit mytiska platser i kampen för rättvisa och demokrati. En miljon människor samlades för att fira saligförklaringen av Johannes Paulus II i Rom och i Stockholm och London fylldes gatorna av människor som firade kungliga bröllop. Utan mellanrum och öppna platser hade detta inte varit möjligt. Det är här landskapsarkitekturen kommer in. Förmågan att planera, värna och utveckla publika och offentliga rum är en av de stora utmaningarna i yrkesutövningen liksom att genom gestaltningen ge form och identitet åt stadens utemiljö. Insikten att det förflutna liksom framtiden alltid är närvarande vare sig det handlar om planeringsideal, bebyggelse eller stadens grönska är en viktig del i professionsutövningen. De blivande landskapsarkitekterna – våra studenter borgar för kontinuitet och ämnesutveckling. Som student på landskapsarkitekt-


utbildningen är det idag lätt att få arbete efter examen. Av alla studerade utbildningar, inklusive läkare, civilingenjörer och veterinärer, toppade landskapsarkitekterna på första plats med 98 procent som fått anställning ett år efter examen, enligt Högskoleverkets rapport Etableringen på arbetsmarknaden i december 2010. Detta är samtidigt ett tecken på att vår bransch har den kompetens som behövs och efterfrågas i arbetet med att skapa hållbara städer och miljöer – ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Vi är stolta över våra studenter! Till exempel kom ett förslag från två studenter vid landskapsarkitektutbildningen i Ultuna – i konkurrens med 202 professionella team från fler än tjugo länder och fem kontinenter – bland de sex främsta förslagen i den amerikanska tävlingen One Prize 2010. Med en mosaikklädd gång- och cykeltunnel under Luthagsleden i Uppsala mottog en studentgrupp från oss ett av tre hedersom-

nämnande i Byggkeramikrådets Stora Kakeltävling för professionella yrkesutövare. Och förra året fick ett examensarbete om Tensta årets Ramböllpris. Våra forskare, lärare och studenter är ständigt på jakt efter ny kunskap och nya teorier för att framtidens miljöer ska kännetecknas av hållbarhet och kvalitet. Om det här och mycket annat kan du läsa i detta andra nummer av Urban. Vi kan till exempel bjuda på landskapsurbanisterna som utmanar stadsplaneringen världen över och en komplett guide till Roms alla fontäner. Trevlig läsning!

Uppsala i maj 2011

Tuula Eriksson

5


”Det Vilda Torget, en mark som jäser, en stor skälvande yta, ibland full av folk och ibland öde.

Det jag har inombords materialiseras där, all skräck, alla förhoppningar. Allt det otänkbara som ändå skall hända.”

6

Tomas Tranströmer, ur dikten Carillon i Det vilda torget (1983)


Förtryck och befrielse Torget som plats för manifestation

Torget i Tomas Tranströmers dikt ligger i belgiska Brügge. Under högmedeltiden var Brügge Flanderns pärla, centrum för kryddhandeln med Medelhavet. Borgarna i Brügge blev rika, startade börsen och började handla med pengar. Klyftorna mellan rika och fattiga blev allt större, och Brügge skakades av ständiga uppror till slutet av femtonhundratalet, då stadens storhetstid var över. Brügge hamnade i bakvatten, och tack vare seklers glömska fick staden stå kvar i ganska orört skick. Idag är Brügge världsarv, med sina kanaler och broar, torget och dess berömda klocktorn som spelar sin Carillon, klockspelet i Tranströmers dikt. Dikten utspelas i staden 1982, där vissa ögonblick korsklipps med 1488, då Maximilian, sedermera kejsar Maximilian I, satt fången i Brügge. Hans anhängare avrättades, skriver författaren i en not. Kanske på själva torget, Markt. Det vilda torget?

av Ulrika Knutson

Jag läser dikten den åttonde april 2011. På ekots lunchsändning säger nyhetsuppläsaren att det har varit skottlossning mot demonstranter på Tahrirtorget i Kairo, ett tjugotal skadade. Plötsligt tycker jag att Tomas Tranströmers snart trettio år gamla dikt är en direkt illustration av nuet. En mark som jäser. Tahrir betyder frihet. I månader har världens blickar varit riktade mot Tahrirtorget i Kairo, och upproren som skakat arabvärlden. Tahrirtorget har verkligen varit projektionsyta för ”all skräck, alla förhoppningar. Allt det otänkbara som ändå skall hända.” När egyptierna stod på torget i tiotusental och krävde Mubaraks avgång var stämningen euforisk, och förhoppningarna om frihet och demokrati starkare än på många decennier. Men det låg också skräck i luften, inte minst hos västerländska betraktare som mindes förhoppningarna i Iran efter shahens fall. Skulle den demokratiska revolten ånyo kidnappas av islamister? Skulle armén verkligen kunna säkra en lugn

7


utveckling och fria val? Befrielsetorget jäste. Skulle den naiva förhoppningen visa sig starkare än skräckens realism? Vad är det som förmår över huvud taget någon revolutionär att våga? Redan vid den egyptiska revolutionen 1919 började man kalla Ismail Paschas artonhundratalstorg för Befrielsens plats, men officiellt fick torget sitt namn först 1952, efter Nassers tillträde. Vid 1952 års revolution var en av demonstranterna Nawal el Sadawi, en ung studentska som läste medicin. Vintern 2011 var den åttioåriga, vithåriga världsberömda författarinnan Nawal tillbaka på Tahrirtorget: – Revolutionen har bara ett fel. Den kommer sextio år för sent! Revolutionen i Kairo var ungdomens revolution. Ungdomens och kvinnornas. De medelålders männen varnade sina fruar för att ställa till bråk, men kvinnorna snörde på sig gympaskor och packade matsäck, och drog till Tahrirtorget för att göra gemensam sak med sina barn. En högutbildad, avancerad generation,

8

men frustrerad därför att samhället inte har någon självklar plats för de unga. Upproret har kallats den första nätrevolutionen, med Facebook och Twitter som självklara mötesplatser. Men en revolution är inte virtuell, den är fysisk och konkret. Den kräver ett torg. En härskare blir inte rädd förrän marken jäser. Ismail Pascha planerade förstås inte sitt majestätiska torg för att röja en plats för senare tiders revolutioner. Tvärtom. Hans torg skulle vara en arena för militärparader och en scen där nationens största symboliska skådespel skulle uppföras, märk väl planerad dramatik, till exempel i form av Nationalmuseets skatter från faraonernas dagar. Dagens Tahrirtorg gestaltades av Nassers och Sadats arkitekter på sextiotalet, kanske inspirerade av östra Berlin. Öppna ytor för parader, monumentala byggnader, västerländsk modernism, fjärran från kasbans föga representativa och svårkontrollerade labyrint. På samma sätt bildar Röda (= vackra) Torget en kontrast till det medeltida Moskva, eller Tiananmen-


Foto: Mia Gröndahl

torget till det gamla Beijing. Bara de majestätiska torgen har ansetts fullt värdiga att hysa de Största Härskarnas sarkofag. Lenin och Stalin vilade på Röda Torget, efter att Stalin hade omdanat hela Moskva med proportioner för jättar snarare än människor. Himmelska fridens torg anlades under Mingdynastin, och blev hjärtpunkten för de kinesiska massorna. Där grundades Folkrepubliken Kina 1949, och där vilar den store Mao Zedong. Att Himmelska fridens torg i världens folkminne fått en ironisk klang efter 1989 är oundvikligt. Då mördades demonstrerande studenter av militären, och tusentals unga människor fängslades. Sedan dess är demonstrationer strängt förbjudna på Tiananmentorget. Torg är ett begrepp med positiv klang i väst sedan antiken. Vi ser framför oss agora i Aten, fria medborgares mötesplats för fritt tankeutbyte. Romarna skapade

9


sitt Forum, där politikernas retorik flödade före valen, och där befälhavare efter lyckosamma krig kunde visa upp sina troféer. Men den öppna platsen döljer alltid sin motsats: den stängda ytan, maktens kramp. Striden om torget, och kampen om hur torget skall tolkas, är lika gammal som människan, menar Tomas Tranströmer i sin dikt. Det är nog inte många som vill tänka sig en stad, ny eller gammal, stor eller liten, i fokus för allas blickar eller slumrande i historiens glömska, helt utan torg och öppna platser. Det är en skrämmande tanke.

10

Exakt vad vi gör på torget kan aldrig beslutas i stadsplanen. Men torget måste alltid rymma mer av förhoppningar än av skräck. Och det är våra egna tankar som styr ”allt det otänkbara som ändå skall hända”. 4

Ulrika Knutson är bosatt i Uppsala och verksam som frilansjournalist, kulturskribent och ordförande i Publicistklubben.


Tillsammans skapar vi bättre samhällen! Inom Tyréns utvecklar vi idéer tillsammans med våra strateger, planerare och tekniker för att skapa miljöer där en innovativ gestaltning går hand i hand med funktion, miljö och teknik. Vi vill aktivt medverka till goda miljöer med hållbarhet över tiden. Det interna samarbetet är vår styrka och gör skillnad. Vi deltar i parallella uppdrag och tävlingar för att hela tiden utvecklas och vara intressanta för kunder och nya medarbetare. Våra idéer bygger samhällen och vår nyfikenhet tar oss vidare. Besök oss på www.tyrens.se

WSP LandSkaPSarkITEkTur Kreativa, effektiva och hållbara

Läs mer på www.wspgroup.se/landskap Landskapsgruppen på WSP erbjuder kompletta professionella tjänster i detaljprojektering, gestaltningsprogram, landskapsanalyser, skötselplaner och även sektorspecifikt planeringsarbete. WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

unITEd BY Our dIFFErEnCE

11


12


susan humphries går in för att gå ut

av Petter Åkerblom

Skolan är tom. Absolut tom. Skoldagen har just börjat men det finns inte en levande själ i klassrummen. Plötsligt hörs vrål av skratt – någonting är i görningen där ute, men långt borta och omöjligt att få syn på. Skolgården är som en djungel, här gäller det att söka sig fram efter ljudet. Och där, i en glänta i skogen, en teaterscen med kungar och lakejer och fyrahundra elever runt omkring, spända av förväntan. På den här skolan läser man inte bara sagor för barnen, här regisserar och iscensätter man regelbundet berättelser från då och nu. Idag är det Råttfångaren i Hameln med skolans lärare in action. Den enda professionella skådespelaren är råttfångaren själv, och just när jag kommer fram lämnar han scenen med ett myller av råttor efter sig. De fyrahundra eleverna har involverats i pjäsen och hela skolan försvinner längre och längre bort i grönskan. Det är nu jag får syn på pjäsens borgmästare, skolans rektor Susan Humphries, som i full mundering drar iväg tillsammans med de andra.

Får en rektor verkligen klä sig så i tjänsten? Susan Humphries har under fyrtio år (varav trettio år som rektor) utvecklat en undervisning baserad på utomhusupplevelser och en ständigt pågående skolgårdsutveckling. Utemiljön används dagligen för att levandegöra sådant som är svårt att lära sig enbart via böcker. Och vilket lärande blir inte lättare av att det sker där det finns begripliga sammanhang? Hon har tillsammans med sina kolleger på ett övertygande sätt visat hur utomhusbaserat lärande kan bidra till att befästa traditionella skolkunskaper samtidigt som självförtroendet växer bland barn och vuxna. De främsta medlen för detta är att varva traditionell undervisning med skapande arbete, omfattande landskapsgestaltning, odlingar, årlig plantering av fruktträd och skogsträd, drama och teater. Den viktigaste arenan för detta är skolgården, som efter fyrtio års ständig förändring utvecklats till ett världsunikt landskapslaboratorium för lek, lärande och fysisk aktivitet. Detta sätt att förhålla sig till platsens, och de

13


begripliga sammanhangens, betydelse för ett livslångt lärande, har inspirerat planerare och pedagoger över hela jorden. Forskare från England, Sverige, Japan och USA har studerat skolan, och Susan Humphries har själv rest världen runt och delat med sig av skolans filosofi. Hennes första besök i Sverige var i början av 1990-talet och hon har sedan dess återkommit hit minst en gång om året. Hennes besök i Sverige har

14

bland annat inneburit återkommande samarbeten med SLU – bland annat konferensföreläsningar, seminarier och workshops inom ämnet landskapsarkitektur. Susan Humphries gärning beskrivs utförligt i boken Skolgården som klassrum. Året runt på Coombes School (Titti Olsson et al, Runa förlag 2002), se även http://thecoombes.com.


15


Susan Humphries utnämns i år (2011) till hedersdoktor vid Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Detta är universitetets erkännande av en gärning som lägger grunden till ett både individuellt och gemensamt ansvarstagande för friska ekosystem och för hållbart utnyttjande av mark- och naturresurser. Det är Susan Humphries orubbliga förmåga att arbeta med landskapsarkitektur, odling, konst och kultur som smörjmedel i ett effektivt och lustfyllt lärande, som gör både skolan och Susan Humphries världsberömda. När skolan startade 1971 fanns inte ett träd på skolgården, bara gräs och idrottsplaner. Susan Humphries och hennes kolleger gick genast in för att plantera träd tillsamman med barnen. De satte frön och sticklingar som tog sig riktigt bra. Trädhuset är byggt

16

i en bastant asp som planterades som ynka liten pinne för fyrtio år sedan. När sommarlovet är slut dignar skolgården av plommon, äpplen och päron. Innan de nya eleverna får smaka m å s t e  de plantera nya fruktträd, för var ska annars de elever som börjar skolan i framtiden plocka sina äpplen? Andra har ju planterat och tänkt på er. Denna princip – picker’s right – ingår i skolans grundläggande filosofi sharing and caring som präglar allt man gör: Vi bryr oss, tänker på varandra och delar med oss för att visa att man själv är del i ett större sammanhang. Skolan hade från början elever 4-8 år gamla. År 2008 slogs skolan ihop med skolan intill med elever 8–11 år gamla. Nye rektorn Patrick Pritchett strävar efter att utveckla Susan Humphries utomhusbaserade undervisningsmetoder. Det experimenteras mycket för


att stärka sammanhållningen och permanenta förtroendet för detta arbetssätt särkilt bland de lärare som inte jobbat så tidigare. Läsåret inleds med att alla på skolan vandrar i en jättelik labyrint. Den målas direkt på gräsmattan och är en exakt kopia från det berömda fönstret i katedralen i Chartres. Det är en vandring på över en kilometer, alla helt tysta, och med en ljudkonstnär i mittpunkten som med klockor, slagverk och en cello kontrasterar sina ljud mot fågelsång, trafikbuller och stadens ljud runt omkring. Efteråt vävs labyrint-temat in i de flesta skolämnen i konst, matematik, symbolisk och historisk betydelse. Labyrinten från Chartres används numera som skolans logotyp. Man har aldrig velat bygga upp en skolgård för att den ska bli färdig. Den byggs, används och omskapas i en ständigt pågående process – vilket är själva fundamentet för lärandemiljön på Coombes School.

Exempelvis levereras årligen nya stenar från varje hörn av England. Detta handlar både om geologi och kultur. Det räcker inte att lära sig olika mineral och rabbla upp de olika landskapsstenarna. Därför har man byggt en egen kopia av Stonhenge, den kanske mest mytomspunna stensättningen i världen. Kopian kallas förstås Coombeshenge. När Stewen Quigley besökte skolan för att ta bilder till detta reportage fascinerades han av den kreativa, myllrande och livsbejakande skolgården. – No, no, sa Susan Humphries, it´s tragic! – What?? sa Stewen förvånat. – All schools should be like this! Petter Åkerblom är universitetslektor vid avdelningen för landskapsarkitektur, samt koordinator på Movium för regeringsuppgiften att samordna och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga.

17


Bjerking AB

Strandbogatan 1 751 43 Uppsala Tel 018-65 11 00

Annika Carlborg, landskapsarkitekt LAR/MSA Disa Löfvendahl, landskapsarkitekt L/MSA Emma Söderström, landskapsarkitekt L/MSA Karin Sidén Lannergård, landskapsarkitekt LAR/MSA Klas Eckerberg, landskapsarkitekt LAR/MSA, AgrD, Avdelningschef Kristin Andersson, landskapsarkitekt LAR/MSA Lars Ström, landskapsarkitekt LAR/MSA Lisbeth Eriksson, landskapsarkitekt LAR/MSA Maria Handberg, landskapsarkitekt Maria Marklund, landskapsarkitekt LAR/MSA Maria Wisselgren, landskapsarkitekt LAR/MSA Sofia Calles, landskapsarkitekt LAR/MSA Tord Larsson, landskapsarkitekt LAR/MSA Ulla Larsson, landskapsarkitekt LAR/MSA

Bjerkings nya stockholmskontor

Hornsgatan 174 117 34 Stockholm Tel 08-455 56 00 www.bjerking.se

Stortorget och Nygatan i Gävle (2006-2010). ”... en början på vad vi kan vänta oss av 2010-talets offentliga rum. /.../ markbehandlingen, de lekfulla möblernas uppstigande ur stenen, den eleganta, delvis osynliga fontänen är alla delar i en stark och smakfull idé. En idé som samtidigt söker efter ett 18

nytt sätt att se på torget i staden: torget som ett enskilt konstverk, /.../.” (Dan Hallemar, Arkitektur nr 7-2010.)

Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB, Södermannagatan 5, 116 23 Stockholm. Tel 08 442 19 90. www.aj-landskap.se. info@aj-landskap.se


Hemma i Tensta om ett årsbästa exjobb

av Ania Obminska

Välj en plats som du aldrig varit på förut. Åk dit och Man kan göra sitt examensarbete på många olika studera den – och utgå därefter från dina egna betraksätt när man utbildar sig till landskapsarkitekt. I telser och erfarenheter för att föreslå vilka förändringar uppsatssammanhang väljer många att utgå från andra som behöver göras. Elin Samuelsson valde en mindre källor när de skriver sitt arbete. Elin Samuelsson valde konventionell metod när hon skulle göra sitt examensatt utgå från sig själv i stället för från litteratur och arbete på landskapsarkitektutbildningen i Uppsala. Det goda exempel. På så sätt kunde hon se om hon kunde skulle visa sig bli ett lyckat experiment. komma åt det subjektiva, sådant som Att valet för Elin Samuelssons man inte kan komma åt på något annat upprustningsförslag föll på just Tensta sätt. var en slump. Hon ville göra sitt – Det handlar om stämningar, om examensarbete på ett område som hon känslomässiga, tillfälliga saker som är inte visste något om. En plats där icke-mätbara, säger hon. arbetet kunde vara förutsättningslöst. Därför satte hon sig en dag på en En lärare hade tidigare ringt upp henne skakig tunnelbana till Tensta, en plats i ett annat sammanhang och frågat om som hon bara hade vaga idéer om. För hon ville vara med i ett projekt om Elin var det som kännetecknade Tensta Tensta. Det projektet blev inte av. Men de höga sexvåningshusen och vattentornär det var dags att bestämma ämne net som syns från vägen när man kör Elin Samuelsson och plats för examensarbetet var valet enkelt. förbi med bil. Efter att ha påbörjat sitt arbete och själv – Jag ville göra ett upprustningsförslag. Även om besökt Tensta var det en helt annan bild som trädde jag tror att det var mer slumpen som gjorde att det blev fram. Tensta, tänkte jag att det var ett område i behov av Det visade sig inte vara helt enkelt att komma till upprustning, berättar Elin Samuelsson. en främmande plats och bara observera den. När Elin

19


Jag är mycket glad...

...att människor vill komma från världens alla hörn...

...för att bo med oss i Tensta. Tensta är en plats där alla känner sig hemma.

för första gången satte sin fot i Tensta kändes det obekvämt. – Jag kände mig främmande och visste inte hur jag skulle bete mig. Mycket av det handlade om okunskap. Jag satte mig på torget och förstod inte vad folk sa, berättar hon. Snabbt insåg Elin att för att förstå stadsdelen måste hon försöka bli en del av vardagslivet i Tensta. Att få

och att de tyckte illa om att ha fula skor. Erfarenheterna ledde till tre olika utformningsförslag. För det första upptäckte Elin att maten, matkulturen och torghandeln är otroligt viktiga för Tenstaborna. Ett förslag blev därför något som hon hoppades skulle kunna stärka och gynna torghandeln. Tanken var att skapa något unikt för Tensta, som skulle bidra till en positiv bild av området, men också

vara tillsammans med Tenstaborna och höra hur de beskrev sin hembygd och lyssna på deras berättelser. Hon deltog i föreningsmöten, ställde upp som läxhjälp och nattvandrade med föräldrar i Tensta. Dessutom begav hon sig ensam ut på upptäcktsfärd där hon samlade skräp som ledtrådar till vardagslivet i Tensta. Snart började hennes bild av området att förändras. Genom alla samtal och möten förstod Elin helt nya saker som så småningom kom att påverka hennes upprustningsförslag. – Jag försökte lyssna på vad Tenstaborna ville ha. Att de kunde sakna en fin park, bra uteserveringar

ge en känsla av ökad trygghet när det var mörkt. Hennes förslag blev därför ett laserskuret mönster i form av ett träd som kan fungera som ett väderskydd för torghandeln och som en symbol för mötet mellan landsbygd och matkultur. När solen gassar skapas skuggan av ett lövverk på marken med hjälp av taket. När det är mörkt kan skuggspelet förstärkas med hjälp av strålkastare. Hennes andra förslag handlade om att öka tillgängligheten i Tensta, där hon uppfattade att det var svårt att röra sig från punkt A till punkt B. En magnifik stadspark och ett nytt torg skulle öka möjligheten för

20


PeRsPeKTIVBIL

Efter

Före

34

48 dem som vistas i området att orientera sig och på ett storslaget sätt höja områdets status. Tensta skulle få ett eget offentligt vardagsrum. Det tredje förslaget, är det som Elin Samuelsson själv helst skulle se genomföras. Eftersom vattentornet är ett tydligt landmärke handlar förslaget om att rusta upp tornet och göra den till en ny entré till stadsdelen. Genom att måla om och kröna vattentornet med en ljuskrona skulle det sticka ut och ge en tydlig välkomnande identitet. En takterrass med ett kafé eller en restaurang, skulle kunna skapa en positiv minnesbild av Tensta. Det skulle kunna få fler att associera området med något bra. – Jag tycker att det tredje förslaget skulle vara bra att genomföra eftersom det största problemet med Tensta är andra människors bild av området, säger Elin Samuelsson. Elin Samuelssons sätt att arbeta var tidskrävande eftersom hon tillbringade mycket tid på plats. Men det är också det som är styrkan i arbetet.

21


Innebandy

Vattenanläggning/ dagvattendamm

Fotboll

Alla olika rum kan inhysa olika sorters aktiviteter. Bildkälla: http://farm4.static. flickr.com/3267/2327161809_8ef2e7700c_ o.jpg 091229

Pingis

Ett blomrum i kontrast till sport. Bildkälla: http://farm2.static.flickr. com/1240/1054359500_ed15c30a30.jpg/ 091229

Basket

BasKeT och TULPaneR I parkförslaget finns stora möjlighet att utveckla olika sorters bollplaner så att Tensta ytterligare kan stärka sin identitet som sportförort. De olika små parkrummen ger även möjlighet till olika funktioner förutom bollplaner. Varför inte utveckla ett oväntat inslag som ett ängs- eller tulpanrum?

BasKeT

63

planutsnitt skala 1:750

Nya

väga

r kop

plas

på b

efint

liga

oRIenTeRBaRheT

Gradänger blir informellla sittplatser för publik. Bildkälla:http://www.tennisontario.com/images/emagazine/ oldies.jpg 091229 Bildkälla:http://z.about.com/d/racquet/1/0/ Y/-/-/-/EvaLee.jpg 091229

+17.00

+17.00 19.00+

Ramp

+18.00

Ramp 19.00+

Trappor

+18.00

+19.00 Badminton +20.00

Tennis

oRIenTeRBaRheT Från torget går en gångväg i rak axel mot Järvafältet. Stråket blir en ryggrad i parken som alla aktiviteter är orienterade ifrån. Befintliga nivåskillnader och trädplanteringar utnyttjas för att skapar mindre parkrum, med plats för lek och sport.

62

+22.00

Gra

+20.50

Grad

änger

22.00+ +23.00

Bef. hus

Parklek

Ramp

Vid plats för befintlig parklek kan lek för alla årstider utvecklas. Bildkälla:http://www.epochtimes.se/pics/2009/10/29/xl/2009-1029-xl--lekstuga.jpg 091227 Bildkälla:http://www.lund.se/upload/ Grundskolor/Svensh%C3%B6gsskolan/Bilder/PICT0061.JPG 091229

er däng

Centralt gångstråk

Ramp

+21.00

Parklek

n planutsnitt skala 1:750


– På så sätt fick jag vägledning i vad som behövde förändras i området, säger hon. Elin Samuelsson funderade på om hennes ovanliga arbete skulle hålla vid bedömningen. Men med hjälp av sin handledare hamnade hon rätt och det blev inte bara godkänt. År 2010 fick Elin Samuelsson Ramböllpriset för bästa examensarbete vid landskapsarkitekturbildningen vid SLU i Uppsala. Det hade hon inte alls förväntat sig. – Det kände fantastiskt när man hade arbetat med något så länge, säger hon. Nu blickar hon framåt. Elin Samuelsson har redan arbetat som landskapsarkitekt i flera år och vill ta

steget ut och frilansa. Hon tycker att det är roligt att få saker byggda. – Första gången jag såg att något jag ritat var byggt fick jag en märklig känsla, säger hon och ler. Tensta är för Elin Samuelsson något helt annat i dag än det var den där gången då hon besökte stadsdelen för första gången. – Tidigare kändes Tensta nästan exotiskt. Nu är det som ett vanligt bostadsområde, med problem och fördelar som alla andra. 4 Ania Obminska är frilansjournalist och bosatt i Uppsala.

funkia landskapsarkitektur www.funkia.se

23


- växter med prakt och livskraft

Hos oss hittar du ett brett och spännande sortiment av: Träd, prydnadsbuskar och rosor Fruktträd och bärbuskar Barrväxter och klängväxter Splendor Solitärperenner® Splendor Färdig Häck®

Splendor Plant AB Norra Kustvägen 469 263 92 Jonstorp Tel 042-36 61 05 Fax 042-36 78 32 24

info@splendorplant.se www.splendorplant.se


Skolgårdshistorier av Anna Lenninger

1.Två flickor i åttaårsåldern packar snö i en trappa på en bakgård i centrala Stockholm. Trappan binder ihop en nedre nivå med ytterligare gårdsutrymmen på en övre nivå – som utgör deras skolas skolgård. Koncentrerat fyller de igen stegen med snö och trycker till med plastspadar och händer, men bara på halva delen av trappan eftersom resten behövs för att nå en av skolans

Den snö som de vuxna svär över vid inplogade bilar längs gatan får lekarna under rasterna att ta nya vändningar. Skolgården genomgår en förvandling som fyller de små ytorna med möjligheter som barnen är snabba att utnyttja. Tillfälligheten är en tillgång som är till för att utforskas. De här åttaåringarna går på en skola med en gård som kännetecknas av ett av de drag som utmärker vårt samhälles skolsituation; en friskola i innerstaden inrymd i ett hus som inte ursprungligen byggts för skolverksamhet, och som saknar skolgård i traditionell bemärkelse. I detta specifika fall kämpade skolan för att få trafiken avstängd utanför fastigheten, något som kommunens trafikplanerare inte kunde bevilja. Däremot har ett antal parkeringsplatser intill en av entréerna tagits bort, och ett litet torg försett med lekskulptur, sittplatser och ett stamträd skapats. Platsen ingår i ett offentligt gångstråk för att binda samman parkmark inom stadsdelen – den är ingen skolgård, men får användas på rasterna.

2. I den täta staden är lekplatsen det tydligaste entréer. De tänker på sådant, de är praktiska och tar hänsyn till andra. De bygger en ramp för att kunna förflytta en stor, tung snöboll från den nedre nivån till en högre där det finns mer snö. Själva säger de att det är ett experiment. En av flickorna suckar innerligt och säger att det är så kul med rast.

stadsbyggnadselementet för visat barnperspektiv. Lekplatsen är en inspirationskälla också för gestaltning och möblering av skolgårdar. Lekplatsens, och bollplanens, material är bättre anpassade än vad vegetationsytorna är till hårt slitage. Lekplatsen, med tydliga föreskrifter kring skötsel och ansvar har också

25


blivit ytterligare ett bidrag till skolgårdens historieskrivning från det sena 1900-talet och tidiga 2000-talet. Detta har blivit de professionella tillverkarnas, gestaltarnas och förvaltarnas spelplan. Men det råder också en annan strömning, även om den inte är normbildande; det finns skolor som förmår väva samman den yttre miljöns potential med utbildning och skolhus, och där eleverna ges möjlighet att påverka och förändra. Dessa skolor bygger sin verksamhet på idéer om att tillgång till natur ger goda miljöer för barn, oavsett om det gäller barnens egna aktiviteter eller organiserad skolverksamhet. Vad som avses med natur varierar: buskage, träddungar, gräsytor och kullar, små eller stora trädgårdsland, vattensamlingar, sandhögar, högar med stockar, hönshus, park eller storskogen – snö.

vuxna som ser ett pedagogiskt värde av all den lärdom som kan dras av att handgripligen ta aktiv del av växters och djurs livscykler. Hur ska annars frågor kring hållbar utveckling bli begripliga? Trädgården – som också skulle kunna vara en äng, damm, bikupa eller skogsbacke – skapar dessutom förutsättningar där vuxna får tydliga och ändamålsenliga arbetsuppgifter utomhus, utöver att som rastvakter övervaka eleverna eller medla vid konflikter. Barn ser positivt på vuxna som visar omsorg för djur och natur, det signalerar att även de är viktiga. 4

3.

På en annan skola under en annan årstid håller två pojkar sina huvuden tätt ihop och konfererar intensivt. Mellan sig har de en glasslåda av plast som inreds med grus, jord och olika blad som de hittar i skolträdgården för att insamlade småkryp ska ha det så bra som möjligt. De sitter i en vrå mellan trädgårdens kombinerade växt- och hönshus och det för barn fredade grodreservatet vid en liten damm. Utanför trädgårdens skyddande stängsel leker andra barn en intensiv springlek över skolgårdens öppna ytor. Skolträdgården tål inte de vilda lekarnas framfart, men ger inspiration och plats för lugna och kontemplativa lekar som är lika viktiga. Skolträdgården existerar därför att det finns

26

Anna Lenninger är frilansande landskapsarkitekt på Lenninger lek och landskap i Stockholm, gästlärare på avdelningen för landskapsarkitektur och konsult vid Movium – centrum för stadens utemiljö vid SLU.


www.temagruppen.se

27


M채nniskan

28

Foto: Stewen Quigley


som måttstock Stadsutveckling i mänsklig skala

av Thorbjörn Andersson

Jag minns när jag träffade Jan Gehl första gången. Det var 1984. Vi hade arrangerat ett rundabordssamtal för den då nystartade tidskriften Utblick Landskaps räkning. Platsen var det berömda arkitektbordet på restaurang Cattelin i Gamla stan i Stockholm, där ledande arkitekter tidigare och under många år hade träffats för informella samtal. Tanken var att attrahera några av de mest intressanta personerna vi kunde hitta till ett samtal i en klassisk miljö. Vi hade ringt Ralph Erskine. Han hade accepterat. Med en sådan fisk på kroken var det inte svårt att få Jan Gehl att göra sig en resa.

Jan Gehl propagerade för kvaliteten i stadsrummen. Han talade om att vi måste åstadkomma en tillräckligt stark attraktion i stadsrummen för att kunna konkurrera med den allt högre bostadsstandarden, med tv-tittande och shoppinggallerior. Han var speciellt inriktad på det sociala livet i de offentliga rummen, om hur stadens kvalitet var beroende av att de som bodde där verkligen använde sig av staden som livsmiljö. På landskapsarkitektutbildningen läste vi Gehls bok Livet mellem husene. Den lanserade en rad teser om hur man kunde stimulera det offentliga livet. På den tiden fanns inte många böcker att läsa om hur man

29


Nej, det lyckades inte särskilt bra att förstora beviset på det historiska mötet mellan Sture Koinberg, Jan Gehl, Ralf Erskine och Eva Eriksson på Restaurang Cattelin i Stockholm i december 1984. Originalet till fotot, taget av Thorbjörn Andersson, har gått förlorat.

Ur Utblick Landskap 1:84

åstadkommer stadsrumskvalitet och Gehls bok blev en klassiker i ämnet. Med exempel från Köpenhamn och de så kallade Kartoffelhusen, visade han vilka stadssociala kvaliteter som hade utvecklat sig där, i ett lågt och tätt bostadsområde med stark social värdegemenskap. Jan Gehl var då professor på Konstakademiens arkitekturskola i Köpenhamn. Han drev något som kallades Byrumslaboratoriet där. Gehls verktyg var ofta grundade i statistik, vilket hade varit hårdvaluta i det som varit den modernistiska perioden. Hans inriktning var människan. Han kunde visa att Köpenhamns växande gågatesystem var positivt för hur mycket folk

30

som vistades på gator och torg. Det blev flera. Det var inte alls så att stadslivets kommersiella kärna, handeln, förlorade på mindre bilism och parkeringsplatser, vilket handelns företrädare alltid hävdade. Nu hade vi postmodernism. För första gången på många år vilade tidens ideal i vad arkitekten ritade och formgav. Historien var ett skafferi och i postmodernismens tanke låg att vi kunde hämta motiv från stilhistorien och kombinera till nya former, ett slags kollage. Vi unga landskapsarkitekter var mycket positiva till den nya trenden. För första gången såg vi att vi skulle kunna rita saker och ting och inte bara prata, diskutera,


Fyrisån i Uppsala.

samråda och lyssna oss till hur staden skulle utformas. Vi såg en konkret, ritande uppgift framför oss och inte bara ett evigt debatterande. Vårt yrke hade varit politiskt formulerat under hela utbildningstiden, och politiker var något som de flesta av oss ändå inte skulle bli. Slaget om staden kändes som en för svår match. Detta var vid en tid när varje torg var en parkeringsplats och varje park var en plats i väntan på exploatering. De som tillbringade tid på torg och i parker var mest missbrukare och arbetslösa. Vi kände oss som socialarbetare. Det ville vi inte vara. Vi ville formge saker och ting, vara arkitekter.

Vi var ändå stolta över att ha suttit vid samma bord som Jan Gehl den där kvällen. Han var en auktoritet och hade en stark utstrålning. Man lyssnade på honom. Men kanske tyckte vi att han var en gammal hippie, han var väl i fyrtioårsåldern då. Vi var trötta på peace, love and understanding. I Danmark var det förmodligen annorlunda. De hade sin låga stad med gatufester, cyklar och Tuborg. Vi längtade till New York, med höga hus, gula taxibilar och en lika skrämmande som fascinerande känsla av att det fanns en sorts hotfullhet som låg och ruvade. Det danska exemplet var inte lockande för oss. Vi hade fått nog av gemyt och

31


Times Square. Längs Broadway har cyklar och fotgängare fått ett eget stråk.

stormöten. Vi ville jobba med en coolare typ av stad. Jan Gehl och hans lilla stadsrumslaboratorium vid Kunstakademiens arkitekskole gjorde så småningom ett antal uppdrag i Sverige, exempelvis i Stockholm. Man gjorde en undersökning om hur stockholmarna använder sin stad. Arbetssättet var i princip att skicka ut en armé av studenter som med penna och papper fick registrera var folk gick, stod och satt. Så uppfattade vi det. Resultatet var statistik som visade vilka platser som var mest respektive minst populära att vara på. Statistiken analyserades. Ofta var slutsatserna att det

32

fanns för lite sittplatser eller för mycket, att områden var trafikstörda eller skuggiga eller saknade popularitet av andra skäl. Trettio år senare läser jag Jan Gehls nya bok, Byer for mennesker (2010). Det slår mig hur likt det han säger nu är det som han sa då. Det är förvisso lite fylligare. Han har fler undersökningar i ryggen. Han har rest mera i världen och gjort flera observationer. Men i övrigt är budskapet det samma: Städer är för människor. Den dag det är lättare att hitta en parkeringsplats än en parkbänk att slå sig ned på har vi


trafik, kriminalitet och obehagligt väder; vi vill känna oss trygga helt enkelt. För det andra komfort av olika slag; våra möjligheter att sitta, se, prata med varandra och delta i aktiviteter. Det tredje är vad på danska benämns härlighetsvärden vilket har att göra med rummets skala, sinnesintryck och positiva aspekter av klimatet. Så lätt verkar det vara att definiera det svåra. Och med det i ryggen har Gehl numera ett relativt stort konsultkontor som arbetar med Urban Qualities över hela världen – till och med i New York som är en sådan cool stad.

”Den dag det är lättare att hitta en parkeringsplats än en parkbänk att slå sig ned på har vi förlorat stadens kvalitet.” Under året som gått har det offentligea rummet blivit storpolitik. Ingen kan ha undgått de protesterande på Tahrirtorget i Kairo eller på Pärlrondellen i Bahreins huvudstad Manama. Torget som begrepp och som verklighet framstår som samhällets viktigaste plats, ventilen för oliktänkande i hårda diktaturer, en fristad som är folkets egen och där de är oberörbara. Det är nog inte bara gammal hippieromantik det där. Det är nog verklighet. 4 förlorat stadens kvalitet. Det slår mig också, efter alla dessa år, hur rätt han har nu och hur rätt han hade då när han hävdar att stadsrummen inte ska överregisseras. För då blir de som Disneyland. Eller som i filmen Truman Show, där huvudpersonen – utan att han själv vet om det – lever ett helt förutbestämt liv som sänds på teve som dokusåpa. Vi måste själva få bestämma vad vi vill göra i staden. Jan Gehl skriver att det finns tre huvudsakliga faktorer som måste uppfyllas i stadsplaneringen, resten löser medborgarna själva. För det första skydd mot

Thorbjörn Andersson är privatpraktiserande landskapsarkitekt LAR/MSA på SWECO i Stockholm, och adjungerad professor på avdelningen för landskapsarkitektur, SLU i Uppsala.

33


Najadfont채nen (36) 34


Ur Roms förflutna en komplett guide till Roms fontäner av Rolf Johansson

Tidig morgon. Den bästa tiden att flanera i Rom. Trafikljudet är dämpat och andra ljud tar över. Alldeles påtagligt är ljudet från fontänerna, framförallt från de stora uppvisningsfontänerna. Vattenbruset hörs flera kvarter. En uppvisningsfontän – mostra – är en särskilt pampig fontän och den första en akvedukt betjänar innan vattnet fördelas vidare. Rinnande vatten och historia är två aspekter av förflutenhet. Vatten som flyter representerar förändring, tidens gång. Naturfilosofen Herakleitos var besatt av förändringens problem; att allt med tiden blir något annat. Han sa, ”Man kan inte två gånger stiga ner i samma flod”.

I Rom är beständighet och förändring påtagligt närvarande – överallt och hela tiden. Rom präglas av kombinationen historisk kontinuitet och nyskapande genom återbruk av gamla strukturer och fragment. Det förflutna bäddas in i nuet. Den grundläggande principen i Roms äldre vatten­försörjnings­system är att vattnet flödar kontinuerligt från källorna i bergen genom självfall ner till staden. Där faller eller strålar det ur fontäner och rinner genom vattenposter. Det finns inga pumpar. Det finns heller inga kranar att stänga av med. Vattnet hejdas aldrig till stillastående i rör eller reservoarer. Den eviga staden har sedan antiken genomströmmats av källvatten.

35


En mostra är mer än en fontän; den är också distribui förhållandena och hans manuskript innehåller en tionscentral för vattnet. Från mostre fördelas vattnet ut utförlig beskrivning av akvedukterna: deras konstruktill andra fontäner. Vattnet från olika källor blandas tion, underhåll, organisation och juridik. inte. Varje akvedukt är ett separat system med sin egen Med hjälp av De aquis kunde renässansens vattenuppvisningsfontän. Källornas olika vatten-kvalitet kan ingenjörer och arkitekter förstå det antika systemet urskiljas tills vattnet sammanblandas i avloppssystemet. och rekonstruera det. Vattnet från akvedukten Acqua Vergine Antica ansågs Den första akvedukt som rekonstruerades vid särskilt bra att koka grönsaker i av de 1400-talets slut var Aqua Virgo som gamla romarna och i modern tid byggts några decennier före Kristi födelse. hävdade den engelska kolonin i Rom att Akvedukten överlevde barbarernas det också var det bästa tevattnet. härjningar och var fortfarande i drift Under antiken byggdes elva akveunder medeltiden, om än med starkt dukter. Den första, Aqua Appia, var nedsatt kapacitet till följd av skador och nästan helt underjordisk och togs bristande underhåll. Efter rekonstruktioi bruk drygt trehundra år före år noll. nen fick den heta Acqua Vergine Antica. Den sista konstruerades 540 år senare. Uppvisningsfontänen den fick under Vid tiden för goternas första härjningar renässansen ersattes senare av den senav Rom i början av fyrahundratalet barocka Fontana di Trevi som stod färdig – Aqua Appia hade då sju hundra år 1762. I mitten av fontänens triumfbågepå nacken – försörjde de elva akve-dukmotiv surfar Oceanen på ett snäckskal. terna tillsammans drygt tolvhundra Han flankeras på vänstra sidan av offentliga fontäner och nästan tusen Överflödet och en relief av Agrippa som offentliga bad, varav elva stora termer, lät bygga Aqua Virgo. På den högra sidan Pantheonfontänen (3) och därtill hantverkare och en del bofinns Hälsan och en relief av den flicka som stadshus. Moderna uppskattningar av den volym vatten enligt legenden upptäckte vattnets källa. Förutom som akvedukterna levererade är närmare en kubikmeFontana di Trevi matar akvedukten ytterligare några av ter om dygnet per invånare och det levde drygt en Roms vackraste fontäner. Dit hör skjöldpaddsfontänen miljon människor i Rom under Augustus tid. på Piazza Mattei, Pantheonfontänen och la Baraccia Akvedukterna förföll under medeltiden till följd av – den gamla båten – nedanför spanska trappan. belägringar och i takt med att Rom avfolkades. När Nästa akvedukt som rekonstruerades var den antika påvarna flyttade tillbaks till Rom från Avignon i början Aqua Alexandrina som fick namnet Acqua Felice när av 1400-talet, blev det nödvändigt att sätta vattenden togs i drift igen 1589. Uppvisningsfontän är den systemet i stånd igen för att försörja den återvändande olycksaliga Mosesfontänen några kvarter nordväst om befolkningen. Det dröjde ända till 1930-talet innan Piazza della Repubblica. Det är den äldsta mostra som Rom återigen var en miljonstad. fortfarande är i bruk. Fyra antika marmorkolonner Kunskapen om de antika akvedukterna finns har återanvänts för att rama in fontänens tre nischer. samlad i ett manuskript, De aquis, som hittades i Huvudfiguren Moses i den mittersta har hånats för klostret Monte Cassino i slutet av fjortonhundrasina groteska och grova proportioner alltsedan han tjugotalet. Det skrevs under det första århundradet av ställdes på plats 1587. Till missnöjet med fontänen Sextus Julius Frontinus. Han var över sextio år när han bidrar också den ologiska berättelse den presenterar. tillträdde tjänsten som chef för Roms vattenverk, Trots att fontänens huvudmotiv är Moses slår vatten men synnerligen energisk. Han satte sig grundligt in ur klippan, så håller Moses i de stentavlor han först

36


Skjöldpaddsfontänen på Plaza Mattei (5)

37


Diocletianus termer

”Vattnet hejdas aldrig till stillastående i rör eller reservoarer. Den eviga staden har sedan antiken genomströmmats av källvatten.”

38

långt senare skulle lägga händerna på. Konstnären blev melankolisk och tog livet av sig. Vid foten av fontänen ligger fyra charmerande loja egyptiska lejon och sprutar vatten ur munnarna. Dagens lejon är 1800-talskopior och originalen, som hämtades från Egypten under antiken, ligger nu i Vaticanmuseet. Stockholmsflanören kan känna igen lejonen eftersom kopior också flankerar Norrbro. Det är mödan värt att göra den branta klättringen från Trastevere uppför Janiculums sluttning till den tredje mostra som återuppfördes i påvarnas Rom, den praktfulla Fontana Paola. Vattnet levereras genom akvedukten Aqua Traiana, som efter återinvigningen 1612 kallas Acqua Paola. Fontänen ligger strax ovanför Bramantes Tempietto, den byggnad som bäst representerar renässansens strävan efter lugna och harmoniska mått och proportioner i form av cirklar och kvadrater. Kontrasten är stor mot den efterföljande barockens intresse för dramatik och rörelse, som i trevifontänen och spanska trappan. Fontana di Paola är i likhet med trevi- och mosesfontänen utformad som en triumfbåge efter antik förebild. Vattnet kastas ut i fem kaskader, ner i stora marmorkrukor som rinner över i en halvcirkelformad bassäng framför bågen. Kolonnerna i Fontana Paola kommer från den gamla medeltida S:t Petersbasilikan, där de redan tidigare en gång återanvänts från antika byggnader. Av de tre akvedukter som tillkommit i modern tid är det bara en som har en sevärd mostra, Najadfontänen på Piazza della Repubblica. Fyra nymfer – sjönymfen, havsnymfen, källnymfen och flodnymfen – vältrar sig vällustigt i vattenkaskader. När fontänen avtäcktes i början av 1900-talet väckte den stor uppståndelse och ansågs vara en fara för moralen av de mest förskräckta. Najadfontänen är en av Roms mest spektakulära fontäner genom sina många vattenstrålar och suggestiva nattbelysning. ’Hållbarhet’ eller ’uthållighet’ är begrepp som står i centrum för snart sagt varje stadsbyggnadskonferens. Acqua Vergine Antica är Roms äldsta akvedukt som


Fontana di Paula (22)

fortfarande är i drift. Den är den mest förtätade konkretion av begreppet ”sustainable infrastructure”, som man kan tänka sig. Den har fört vatten från källorna i Salone till Rom i drygt två tusen år. Och enbart med hjälp av gravitationskraften som inte är ändlig. Ett dygn tar det för vattnet att falla från källflödet till trevifontänen och sju andra fontäner. Sedan rinner det genom avloppssystemet ut i Tibern. I Medelhavet förångas det med solenergi, materialiseras på nytt i bergen, filtreras genom vulkanisk tuff, tränger upp vid

källan, flyter ner genom akvedukten, och störtar på nytt ut i fontänerna. Men samma vatten är det ändå inte. Om Anita Ekberg badar i trevifontänen igen, så är det inte i samma vatten. Möjligen är det återanvänt i någon mån. Att bo och leva i ruiner var tidigare vanligt i Rom. Den siste bofaste i Colosseum var en eremit. Han bodde i en liten byggnad, som mest liknade ett kapell med påbyggd bostad, och livnärde sig på att ledsaga

39


Soppterrinen (37)

romantiker på månskenspromenad i ruinen. Ett sådant nattligt besök var ett måste för en Romresenär under 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Ruinstämningar, vittnande om livets förgänglighet och omhuldades då varmt. Ruinen var vid den tiden transformerad till en religiös minnesplats där en krans av kapell runt arenan representerade stationerna på lidandets väg – Via Dolorosa. Den danske målaren Christoffer Eckersberg har gjort en målning av Colosseums inre vid 1800-talets början. Där ser man eremitens boning och, som jag tror, själva eremiten i kapellets portal. Runt om är ruinen draperad i frodig grönska. Vittrad travertin i kombination med salpeter från en tid på 1500-talet då Colosseum användes som salpetermagasin för en krutfabrik i närheten, skapade en bra grogrund. Vid mitten av 1800-talet inventerade en engelsk läkare och botanist, Richard Deakin, växtligheten i ruinen. I den Flora Colisea som han publicerade finns inte mindre än 420 arter upptagna. Några av dessa växte inte på någon annan plats i Europa. Förmodligen kom de med djurfoder från Afrika och Asien i samband

40

med den omfattande importen av vilda djur att hetsa mot gladiatorer och kristna på arenan under antiken. Eremitens hus revs någon gång vid mitten av 1800-talet och i samband med det rensades de växter bort, som utgjort en levande länk direkt till antiken. Kapellen revs och arenagolvet grävdes ut och i stället blottades ett virrvarr av konstruktioner. Colosseum blev en ruin som bara representerar antiken. Kanske hade det varit till lycka om Colosseum byggts om till yllefabrik. Sådana planer fanns sent under 1500-talet. Förändring kan både tillföra och bevara. Michelangelos ombyggnad av centrala hallen i Diocletianus termer till kyrkan Santa Maria Degli Angeli är ett vackert exempel på en ombyggnad som gjort det möjligt för oss att uppleva ett rum med antikens proportioner. Pantheon är ett annat exempel på samma sak. Ett antikt tempel som byggdes om till kyrka och därigenom förblivit rumsligt intakt. Rom är ett kollage av strukturer och fragment av alla åldrar, från några få år gamla till flera tusen. Det förflutna hanteras kreativt i stadsbyggandet. Det kristna Rom sattes i stor utsträckning ihop av antika


Maskaronfont채nen (26)

Mosesfont채nen (9)

Pantheonfont채nen (3) Berninis Triton (19)

41


La Baraccia (7)

delar. I kontrast mot modernismens stadsbyggnadsideal där det inte finns någon förflutenhet. I stället är det en utopisk framtid som utgör motivet. Uggleupplagan av nordisk familjebok innehåller många kärnfriska definitioner. ”Tid, en allmän form av verkligheten, som icke kan med tillhjälp af några andra begrepp definieras”. Tid kan bara förstås genom liknelser eller metaforer. I språket använder vi mest något som rör sig eller förändras som metafor för tid. I staden kan dessa språkliga metaforer representeras fysiskt genom rinnande vatten, ruiner eller transformationer.

42

Tiden rinner iväg. En föreställning som bäst representeras av timglaset. Tiden kan också gå. Stå stilla eller rusa iväg. Numera representeras tiden ofta med digitala siffror, så frågan är om tiden nu inte också lärt sig hoppa. Tiden skuttar vidare. 4

Rolf Johansson är professor i designteori vid avdelningen för landskapsarkitektur och prefekt på institutionen för stad och land, SLU i Uppsala. Precis som Rom baseras den här artikeln både på nytt och återbrukat material, framförallt från hans artikel ”Om liv i ruiner” som publicerades i Arkitekttidningen nr 1: 1985.


Fontana di Trevi (1) 43


ALLA STÖRRE FONTÄNER I ROM 0

500 m

Acqua Vergine 1. ”Fontana di Trevi” (Mostra), 1762

17. Fontänen på Piazza Madonna dei Monti (Jacopo della Porta),

2. Fontänerna på Piazza del Popolo, 1572–1814 3. Pantheonfontänen (Jacopo della Porta, Piazza della Rotunda, 1517–1711

1588–1589

18. Fontänen på Viale della Trinitá de’ Monti, 1587 19. ”Tritonfontänen” (Bernini), Piazza Barberini, 1642–1643

4. Fontänen på Piazza Colonna (della Porta), 1575–1577

20. Fontänen på Piazza Bocca della Veritá, 1717

5. Sköldpaddsfontänen, Piazza Mattei, 1581–1584

21. Fontänen på Piazza S. Maria Maggiore, 1615

6. Il Facchino, Via Lata, 1500–talet 7. La Baraccia, Piazza di Spagna,1627 8. Il Babuino, Via del Babuino Acqua Felice

Acqua Paola 22. ”Fontana Paola” – Paul V:s fontän (Mostra), 1612 23. Fontänen vid Ponte Sisto, 1613–1898 24. Fontänerna på Piazza Navona, 1575–1651

9. Mosesfontänen (Mostra), Piazza S. Bernardo, 1587

25. Fontänerna på Piazza Farnese, 1626

10. Monte Cavallo, Piazza d. Quirinale, ca 1588

26. ”Il Mascarone”, Via Giulia, 1626

11. Il Quattro Fontane, Via delle Quattro Fontane, ca 1588

27. Fontänen på Piazza S. Andrea della Valle, 1614

12. Fontänerna i Quirinalpalatsets trädgård, ca 1588

28. Fontänen vid S. Maria in Trastevere,1658–1694 & 1873

13. Fontänerna vid Capitolium, ca 1588

29. Fontänen vid S. Cecilia in Trastevere, 1929

14. Fontänen på Piazza Campitelli, ca 1589

30. ”Fångens fontän”, ca 1580

15. Fontänen på Piazza d’Ara Coeli, ca 1589

31. Fontana delle Amfore, Piazza dell’ Emporio, 1926

16. ”Navicella”, Via della Nivicella, 1500-talet

32. Fontänen på Piazza dei Quiriti, 1928

44


Fontana di Trevi (1)

Fontänerna vid Peterskyrkan och i Vatikanen 33. Fontänen ”La Pigna” 34. Fontänerna på Petersplatsen, 1490, 1612 35. Fontänerna i Vatikanträdgården

46. Fotanella della Pigna, Pza di S Marco-Pza Venezia, 1927 47. Fontanella dei Monti, Via di San Vito, 1927 48. Fontanella del Timone, Lungotevere Ripa, 1929 49. Fontanella della Botte, Via della Cisterna, 1927 50. Fontanella delle Tiare, Colonnato del Vaticano, 1927

Acqua Pia Antica Marcia

51. Fontanella delle Palle di Cannone, Largo di Porta Castello, 1927

36. Najadfontänen (Mostra), Pza della Repubblica, 1870–1911

52. Fontanella dei Libri, Via degli Staderari, 1927

37. ”La Terrina”, Piazza della Chiesa Nuova, 1580–1590

53. Rione Parione - fontänen

38. Fontänerna vid Villa Giulia, 1550–1555 39. ”Bifontänen”, Via Veneto, 1644 40. Fontänerna i Parco degli Aranci 41. Fontänen vid S. Giovanni in Laterano, 1603–1607

Ruiner av antika fontäner 54. ”Fontane di Juturna”, Foro Romano 55. ”Trofei di Mario”, Piazza Vittorio Emanuelle

42. Fontänerna i Borgheseträdgården

Vattenur

43. Cordonatalejonen, Flankerar trappan till Piazza d. Campidoglio,

56. vattenuret i Il Pincio-parken , Viale dell’Orologio, 1867

1588–1589 Acqua Peschiera 44. Fontänen på Piazzale degli Eroi (Mostra), 1949 Rioni-fontänerna 45. Fontanella delli Arti, Via Margutta, 1927

57. vattenuret på innergården till Palazzo Guglielmi, Via del Gesù

Huvudkällor: H. V. Morton: The Waters of Rome, 1966. M. Webster: Roms vatten, 2005. Baedeckers Mittel-Italien ind Rom, 1927.

© Rolf Johansson 2011 Institutionen för stad och land, SLU Uppsala, www.slu.se/sol/la

45


staden är i landskapet

Han myntade begreppet Landscape urbanism och har under de senaste 15 åren utmanat rådande stadsbyggnadsideal i USA. Idag leder den amerikanske arkitekten Charles Waldheim forskarutbildningen i landskapsarkitektur vid prestigefyllda Harvard University i Boston. Är detta ett bevis för att de idéer han representerar tagit steget in i de fina salongerna? Landscape urbanism har under senare år kommit att intressera allt fler landskapsarkitekter och arkitekter runtom i världen. Det finns ingen entydig definition av vad begreppet står för, vilket kan ses som en kvalitet. Det erbjuder ett otal möjligheter att se staden – och arbetet med staden – i nya perspektiv. Landskapsurbanismen ger etablerade kunskaper om landskapet ny relevans genom att göra landskapet och dess processer till det centrala i stadsbyggandet. Vid ett besök i Detroit 1991 möttes jag av en

stadskärna som mest liknade en krigszon. Vi parkerade i ett mässkomplex och tog den smått futuristiska förarlösa monorailen i en upphöjd loop över staden. Alla hållplatser låg i skyddade gallerior. Mellan dessa bredde ett ödsligt stadslandskap ut sig där enstaka, luggslitna figurer drog sina varuvagnar eller satt på bänkar med flaskor i påsar. Jag mindes den dystra skildringen av ett framtida Detroit i Paul Verhoevens film Robocop som kommit ett par år tidigare – och jag insåg att den faktiskt inte var tagen ur luften. Det jag såg var ett fruktlöst försök att med hjälp av högteknologi stävja ett långt gånget förfall. Fyra år senare ser jag utställningen Detroit is everywhere på arkitekturgalleriet StoreFront i New York. Kartor visar hur Detroits bebyggelsestruktur förändrats från 1916 till 1994. Från att under tidigt 1900-tal ha varit en tät kvartersstad visar de senare

Detroit - det ultimata exemplet på den amerikanska stadens förfall. Ur filmen Robocop av Paul Verhoeven. Bilderna är tagna direkt från tv-skärmen.

46


landskapet är i staden av Gustav Jarlöv

kartorna en utfrätt stadsstruktur, inte olik Berlin efter andra världskriget. Över hälften av alla byggnader är borta. Det var bilindustrin som fick Detroit att blomstra och när dess glansdagar var över lämnades staden åt sitt förfall. Utställningens titel Detroit is everywhere syftar på att det som hänt i Detroit händer i alla amerikanska städer, om än i mer begränsad omfattning. Fenomenet Detroit är en av de viktigaste utgångspunkterna för Charles Waldheims resonemang om att vi behöver en ny syn på stadsbyggande. Han anser att Detroits öde är ett typexempel på hur den amerikanska stadsplaneringen låter sig påverkas av marknadskrafterna – när Fords guldålder var över var staden förbrukad. Denna situation är dock inte unik för USA. Även i Europa började man på 1990-talet att uppmärksamma problemet med städer som ”krymper”

på grund av minskande befolkning då företag flyttar dit arbetskraften är billigare. I och med detta upplevde Charles Waldheim att intresset för hans tankar om en alternativ syn på stadsbyggandet ökade även i Europa. Hur privata intressen och företag agerat har alltid haft dramatiska synliga effekter på det amerikanska stadslandskapet. Det kan förklaras av en svag offentlig sektor med obefintligt spelrum för offentlig stadsplanering som vi européer är vana vid. Charles Waldheim är pessimistisk vad gäller den traditionella stadsplaneringens framtid i USA. Han menar att dess maktlöshet är självförvållad. Stadsplanerarna valde på 1970-talet att distansera sig från arkitektutbildningarna och den fysiska planeringen för att istället ensidigt fokusera på planeringens sociala aspekter. Detta avståndstagande har skapat ett vakuum som gynnat de fria marknadskrafterna på bekostnad av en

47


medveten, långsiktig offentligt sammanhållen stadsplanering. Charles Waldheim menar att vi har mycket att lära av exemplet Detroit. Framför allt att byggnader är alltför statiska som grundelement för stadsbyggandet i ett samhälle som genomgår snabba förändringar. Då rymmer landskapet, som byggnaderna ingår i, en långt större potential som utgångspunkt för stadens planering. Landskapet kan i detta sammanhang förstås som en spelplan som hyser ett komplex av naturens och av människan skapade system. Detta är en utpräglat processinriktad syn på staden. Landskapsurbanismen utmanar den marknadsstyrda stadsplaneringen, menar Charles Waldheim. Till framgångsfaktorerna hör att projekten initieras av ansvars-kännande privata intressen lierade med landskapsarkitekter. Exempel på denna typ av stadsutveckling är Downsview Park i Toronto, High Line Park i New York och Millenium Park i Chicago. Det nya ligger både i hur projekten kommer till och i deras innehåll. Detta ställer större krav på landskapsarkitekterna och ger dem en mer central roll i stadsutvecklingsprocessen. Charles Waldheim menar att landskapsarkitekter, med sin kunskap om ekologi och teknik i kombination med sin designkompetens, är bäst rustade av alla yrkeskategorier att leda de processer som dagens stadsbyggande behöver.

High Line Park i New York.

Stadskartor över Detroit (med tillstånd av Richard Plunz, Urban Design program,Colombia University).

48


Landskapsurbanismen hämtar näring från landskapsekologin. Men där landskapsekologin begränsas till att identifiera systemen och låta dem styra planen, tar landskapsurbanismen ett steg vidare och inbegriper design och gestaltning som verktyg. Man söker sig bort ifrån den traditionella motsättningen mellan natur och kultur, land och stad – en polarisering som ofta har metaforiska undertoner av naturromantisk art där natur och land står för det goda medan staden och människans (p)åverkan ses som något nödvändigt ont. Man strävar istället efter att låta natur och kultur samspela och korsbefrukta varandra. Naturens komplexa system och föränderlighet är kvaliteter att värna om och lära av för att de ska berika våra urbana miljöer istället för att vara ”det där andra” som tar vid där människans anläggningar upphör.

Lika väl som intresset för landskapsurbanismen är stort i vissa läger finns det de som är skeptiska. Kritiken handlar både om att idéerna bara gäller i ett amerikanskt sammanhang och att dessa tankar egentligen inte erbjuder något nytt. Det finns också invändningar mot det cyniska i att acceptera de fria marknadskrafternas ensamrätt till att sätta agendan för något så vikigt som utformningen av våra stadsmiljöer. Olika aktörer lägger också in olika värden i begreppet Landscape urbanism. Charles Waldheims fokus är som synes utpräglat politiskt, vilket kan vara relevant i en tid då nyliberalismen är på stark frammarsch över stora delar av världen. Men begreppet rymmer också ekologiska, sociala och designmässiga aspekter som blir tydliga i de projekt som genomförs. Och det går att hitta projekt och

49


Landscape Urbanism – a process, not a fixed form Cities shrink, cities grow, buildings aren´t fast enough Think of the city as driven by flows and processes, not buildings Landscape architects will be the center of the debate New hybrids between the urban and the rural Landscape Urbanism works were the politics has failed The slippery qualities of landscape architecture, its ability to grasp fluidity and flow is a great strength, it´s something that architecture lacks Theory connected to realpolitic Landscape Urbanism has now been absorbed into the planning culture Detroit is what you get if you give a metropolis to Fordism and neoliberalism It´s change over time – continuously 50


s

m

r

Charles Waldheim är professor vid Graduate School of Design, Department of Landscape Architecture, Harward University. Här porträtterad i samband med sitt besök på Konstakademin i Stockholm senhösten 2010.

praktiker som präglas av ett landskapsurbanistiskt tänkande även utanför USA (ett exempel i Sverige är kooperativet C.O.M.B.I.N.E.). Sannolikt har konceptet vuxit fram parallellt på flera håll i västvärlden då tiden blivit mogen för en ny syn på stadsbyggande. En av de största kvaliteterna med konceptet Landscape urbanism är att det bildar en plattform som samlar dessa tankar och idéer vilket gör dem mer lättillgängliga och möjliga att utveckla. Två böcker som har varit särskilt betydelsefulla för tankarna bakom landskapsurbanismen, och för att utveckla synen på landskapets och landskapsarkitektens betydelse för ett dynamiskt och hållbart stadsbyggande, är Recovering Landscape (1991) av James Corner (red) och Landscape Urbanism – a reader (2005) av Charles Waldheim (red). 4

Gustav Jarlöv är privatpraktiserande landskapsarkitekt LAR/MSA på White i Uppsala och även anlitad som gästlärare på landskapsarkitektutbildningen på SLU i Uppsala.

51


Skridskouppvisning till musik på Svandammen med Uppsala slott som fond.

Parken lever året om – som här under isfestivalen i Uppsala 2011 Stadsträdgården fylldes med skulpturala alster av gnistrande is som hämtats från Torne älv i Jukkasjärvi. Svandammen förvandlades till en livlig skridskobana och konstnärer formade inför stora publikmassor sina isiga verk både i Stadsträdgården och på flera andra platser i Uppsala. En levande parkmiljö mitt i stan under alla årstider. Det var med den ambitionen som Isfestivalen arrange-

52

rades under februari 2011 i Uppsala, ett lyckat samarbete mellan arrangören Svandammen Nöje och samarbetsparterna Uppsala Kommun, Uppsala Tourism och SLU. Vackert vinterväder och spännande ljussättning när mörkret föll lockade ut människorna, trots kylan, att vandra i staden och njuta av en konst som vigts åt förgängligheten.


53


Shaping the future Städer växer och förändras. I Göteborg har lärarhögskolan flyttats in till centrum och en historisk miljö har anpassats till nya funktioner. Rambölls utformning av området runt Nya Pedagogen integrerar det moderna formspråket med den gamla stadsstrukturen och skapar en tillgänglig stadsmiljö. Ramböll är ett ledande teknikkonsultbolag som erbjuder helhetslösningar inom landskap, byggande, infrastruktur, industri, energi, vatten och miljö, telekommunikation, management, projektledning och IT. Ramböll i Sverige är en del av Ramböllgruppen som har 10 000 medarbetare på cirka 200 kontor världen över.

www.ramboll.se

Arkitektur gör skillnad Arkitektur är en viktig resurs i ett hållbart samhälle. Du som arbetar med samhällsbyggande kan med arkitekturen som redskap skapa en god miljö med hög livskvalitet och mervärden. Sveriges Arkitekter är din samarbetspartner i detta viktiga arbete.

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects

Sveriges Arkitekter har lång erfarenhet och kan ge stöd och råd i arkitekturpolitiskt visionsarbete, arkitekttävlingar och upphandling av arkitekttjänster. Vi kan hjälpa till med både strategi och process. Kontakta oss för en förutsättningslös tidig diskussion som kan inspirera och ge ett bra resultat. Mer information finns på www.arkitekt.se

Ryaverket i Göteborg, KUB arkitekter, vinnare av Kasper Salin-priset 2010. Foto: Bert Leandersson


Isen sMälter!

Skulptur i förändring, två gestaltningar av tidens gång från idé via experiment och process till resultat i full skala. Formlära årskurs 2 och Landskapsarkitektur Design Studio årskurs 4/5 på landskapsarkitektutbildningen i Uppsala.

55


Det är platserna och rummen du passerar utan att notera, men ändå de som sätter tonen för din morgon när du pendlar till jobbet. De är platserna som blir över när samhället utvecklas. Det är dessa rumsliga impediment, som präglar upplevelsen, men som vi sällan värderar eller gör något av. Trafikverket har ambitionen att ändra på detta. I Skälderviken där hav möter land och Västkustbanan passerar, blev stödmuren till en arkitektonisk upplevelse.

56

Skälderviken 2010, beställare Trafikverket


kakel spektakel Ett projekt som bara kunde genomdrivas av extremt viljestarka studenter har nu fått sin belöning. Den 6 maj ägde Byggkeramikrådets prisutdelning rum på Fotografiska muséet i Stockholm. Ett förstapris och tre hedersomnämnande delades ut i den professionella klassen ”Stora kakelpriset” - där elva studenter vid landskapsarkitektprogrammet vid SLU Uppsala fick hedersomnämnande för sitt projekt ”Ringar på vatten”.

tillsammans med ett tomt papper, 11 viljor och många tankar. Efter flera möten och diskussioner bestämde vi oss för att skapa något som är värt att stanna och se på. Tanken att göra om något fult till fint, att förvandla en negativ plats till en positiv lockade oss. Tunnlar upplevs ofta som mörka och lite skrämmande. De är gjorda för sin funktion och inte för sitt estetiska värde. Vi ville använda ett levande material som reflekterar ljus för att få en mer inbjudande tunnel med ett unikt uttryck. Efter studieresor till bland annat Barcelona och Valencia där mycket mosaik används blev vi inspirerade att använda det även här. För att arbeta fram ett gemensamt mönster tog vi först fram ett koncept på temat tempo/rörelse. Vi diskuterade kring människors rörelse i staden och att tunnelns funktion innefattar mycket rörelse att ta sig

Ringar på vatten är ett resultat av studenternas idéer och tankar som genom mycket slit och arbete ledde fram till en unik gestaltning på en annars anonym plats. Projektet gjordes inom ramen för kursen PROJEKT 1:1 på landskapsarkitektprogrammet på SLU Ultuna. Syftet var att studenterna skulle få möjlighet att arbeta med ett projekt från idé och analys till ett realiserat förslag i full skala. I studenternas projektbeskrivning kan vi läsa: Den 25 mars 2010 satte vi oss för första gången

57


från en sida till en annan. Skulle vi låta omgivningen komma in i gestaltningen? Efter att ha testat att lägga ut mosaiken kom vi fram till att fogarna i sig blir ett mönster och att man kan jobba även med det. Att mosaikens egenskaper skulle komma fram och inte bara se ut som en målad bild. Efter mycket skissande för hand och i datorn kom vi fram till mönstret Ringar på vatten. Vi arbetade både med ringar i färg och genom fogen.Närmare staden är ringarna mer intensiva både i färg och intensitet och ju

58


längre från staden man kommer desto mer nedtonad blir färgen och antalet ringar. Efter 720 timmar, mycket kladd, krossning av kakel, pusslande, skratt och sång stod tunneln klar med mosaik på bägge väggarna samt entréer. 4

Maria Andersson, Hanna Asp, Rakel Edqvist, Erik Eneroth, Jenny Forslund, Maria Holmlund, Jenni Kullinger, Rasmus Lagerström, Anna Lennartsson, Joanna Silvemark- Junemar, Linnea Örtenvik

Vi skapar landskap med stark identitet och funktion – i går, i dag, i morgon

59


Trettio års kamp för bättre växter av Mikael Propst

– Jag måste få berätta om det här, säger Tomas Lagerström. Han började i slutet av 1970-talet engagera sig i utvecklingen av friskare, mer funktionella och bättre klimatanpassade buskar och träd. Han kunde inte bara se på när allt sämre växtmaterial spreds över landet. ”Blott Sverige svenska krusbär har”. Så skrev Carl Jonas Love Almqvist en gång och uttrycket används ofta för att visa en överdriven tilltro till den egna gruppens egenskaper. Men för Tomas Lagerström står orden för just detta: att de växter som naturligt redan finns i ett geografiskt område vanligen är bäst anpassade för framförallt det klimat som råder där. – Klimatanpassat och funktionellt växtmaterial medför betydligt lägre kostnader och större utbyte. Utgår man från billigt, ospecificerat växtmaterial så har man ingen styrning på processen. Det går inte att sköta sig till ett bra resultat med dåligt material, säger Tomas Lagerström. Han vet vad han talar om. Efter mer än trettio års arbete med växtutveckling och växtanvändning inom undervisning och forskning på Ultuna och i samverkan med projektörer, plantskolister och anläggare över hela

60

landet, så känner han den ”gröna verkligheten” väl. Han kunde redan på 70-talet, tillsammans med försöksledare Rune Bengtsson från SLU i Alnarp, konstatera allvarliga brister i växthandeln. Tomas Lagerström blev naturligtvis inte så populär genom att avslöja fusk med dåligt växtmaterial, fel vid etikettering och annat. – Men det går inte bara att kritisera, det gäller att bidra med något själv. Rune och jag beslöt då att starta växtutvecklingsprojekt i Alnarp (P 80), respektive i Ultuna (Svenska Frökällor). Syftet för Tomas Lagerströms del var att ta fram ett bättre växtmaterial, främst av så kallade basväxter. Det är dessa som utgör stommen i planteringar både i staden och på landet. Målet med projektet var att uppnå påtagliga kvalitetsvinster – trots mycket små insatser. I första hand omfattade projektet fröförökade träd och buskar med inhemska arter som förädlingsbas. Så kom alltså Love Almqvists uttryck även att omfatta avenbok, lönn, vårtbjörk, hassel, slån, och flera vildrosor, bland annat äppelros och nyponros. Projektets hemvist var länge institutionen för skogsgenetik, där stort stöd gavs av professor Gösta


Sustainable engineering61 and design


Eriksson och hans tekniker. De senaste femton åren har arbetet även inriktats på klonurval och framtagning av vegetativt förökade sorter. I samband med detta byttes projektnamnet till ”Växtutveckling”. – När jag ser problem på växtområdet så ser jag samtidigt möjligheter. Mitt arbete med växtutveckling är i högsta grad problembaserat. Viktiga arter som lönn, ek, vårtbjörk, fågelbär och avenbok, har prioriterats. Flera av de selekterade sorterna kommer att återfinnas i SLU:s nya campus som nu byggs på Ultuna i Uppsala. Utvecklingsverksamheten hade sin höjdpunkt under slutet av 1980-talet men än idag bidrar Tomas Lagerström med nya selektioner till Elitplantsystemet. År 1990 utvecklades elitplantsystemet, E-planta, ett begrepp för klimatanpassade och odlingsvärda växter för svenska förhållanden. Det drivs av Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation, som finns utanför Kristianstad. E-planta är varumärkesskyddat och en garanti för kvalitetsväxter. För att kvalitetsskydda verksamheten har alla plantskolor som ingår i E-systemet och driver kvalitetsutvecklingen tillsammans med forskarna, förbundit sig att när som helst kunna utsättas för kontroll av Jordbruksverket. E-växter har blivit en mycket stark konkurrensfördel för svenska plantskolor och flera företrädare har uttryckt det så att utan E-systemet hade man fått lägga ned verksamheten. Till dags dato har Tomas Lagerström utvecklat fler än 70 arter/sorter till det svenska E-systemet, som idag omfattar omkring 120 arter/sorter utöver frukt- och bärväxter. – Senast fick en klon av lönn Acer platanoides ’Parad’ så kallat E-status efter att ha visat sig överlägsen i ett försök med svenska och flertalet kommersiella kloner på den internationella marknaden. Försöket var också utlagt i Norge och även där var klonen ”Best in show”. Men det gäller att inte ha bråttom, denna lönnklon är resultatet av ett projekt som startade i mitten av 1980-talet! Växtutveckling i all ära, men utan ett omfattande informationsarbete hade resultatet av verksamheten

62

inte blivit lika lyckosam. Tomas Lagerström har varit energisk på den punkten: han har skrivit bortåt 100 artiklar i branschtidningar och populärvetenskaplig press – från Skogseko till Världsnaturfondens tidning. Han har ställt upp på mässor, utställningar och hållit föreläsningar över större delen av landet för att sprida budskapet och förklara vad härdighet och klimatanpassning egentligen handlar om och vilken betydelse härkomsten, proveniensen, spelar i sammanhanget. Det har naturligtvis också varit ett viktigt inslag i undervisningen på landskapsarkitektprogrammet och i fortbildningsverksamhet. Tomas Lagerström undervisar i växtmateriallära, samt i olika tillämpade kurser i landskapsarkitektur för landskapsarkitektstudenter i alla fem årskurserna vid institutionen för stad och land. – Men klimatanpassat och funktionellt växtmaterial är bara en viktig aspekt i växtanvändningen, för att nå uthålliga lösningar krävs också genomtänkt gestaltning, bra markbyggnad och en kompetent skötsel.Viktiga egenskaper som växtsättet, till exempel form och uppbyggnad av trädkronor eller höjd och täthet hos buskar, har stor betydelse för funktion och skötsel i en anläggning. Att arbetet med växtförädling är viktigt råder det ingen tvekan om. Hoten mot det gröna är många, alltifrån virus- och svampsjukdomar till klimatförändringar med andra temperaturer och nya skadeinsekter. – Men ett är säkert, vi kan bara göra urvalsarbete för ett klimat vi känner och inte för något vi inte känner till. Växtutveckling är en ständigt pågående process, säger Tomas Lagerström. 4

Mikael Propst är journalist och copywriter med 30 års erfarenhet av att professionellt skriva texter. Han är redaktör vid SLU och driver firman Signatur Propst.


Säkra kort Sex exempel på träd och buskar som selekterats fram och på grund av sina goda egenskaper har fått E-status. Med goda egenskaper generellt sett för träd menas att de har vackra och välbyggda trädkronor med länge dominerande toppskott och mindre starkväxande sidogrenar utan alltför spretiga grenvinklar, egenskaper som bland annat gör dem lämpliga för användning i urbana miljöer. Generellt sett goda egenskaper som styr selekteringen av buskar är att de är ändamålsenliga, täcker marken väl, är sunda och friska. För både träd och buskar gäller att de ska ha god härdighet och tåla svenskt klimat.

Svartaronia ´Glorie´ Aronia melanocarpa ´Glorie´ E

Koreatry ´Kristall´ Lonicera maackii ´Kristall´ E

Svartaronia är en buske från norra Nordamerika som varierar

Denna klon bildar stora pampiga buskar, tre till fyra meter

mycket i växtsätt och höjd. Frökällan kommer från ett

höga och minst lika breda, med en mycket stilig arkitektur.

mycket lågvuxet och stadigt material i Labrador. Flera av

De stora vita, väldoftande, fjärilslika blommorna ger en

klonerna visade i försök mycket goda marktäckande

tilltalande kontrast till det sobert mörkgröna bladverket.

egenskaper, utöver mycket god härdighet och sundhet.

Zon 1-4.

Höstfärgen tillhör de mest lysande i plantskolesortimentet. Zon 1-5 (6).

Bukettapel Malus toringo var. sargentii FK Eskilstuna E Denna frökälla gav projektörer och andra användare ett nytt och användbart växtmaterial med stora prydnadskvaliteter. De plantor man kunnat få tag i tidigare var oanvändbart på grund av slarv med fröinsamling. Arten korsar sig frekvent med andra prydnadsaplar och avkomman varierar mellan småbuskar och 5-metersträd. Huvudfrökällan idag är ett fröplantagebestånd isolerad från möjliga korsningspartners. Zon 1-5.

63


Vårtbjörk Betula pendula FK Julitta E Den första frökällan av vårtbjörk för landskap, park och trädgård, som ger träd med långa dominerande toppskott och mindre starkväxande sidogrenar utan alltför spretiga grenvinklar. Denna välbyggda klon har bra härdighet och fungerar i större delen av landet. Ursprunget är ett bestånd i Julitta i Sörmland. Numera är frökällan ersatt av ett fröplantagebestånd med namnet FK Malin, som ger jämnare avkomma än vildfrökällan. I fröplantagen FK Malin toppas björkarna efterhand för att inte bli för stora samt underlätta skörd. Zon 1-4 (5).

Avenbok Carpinus betulus FK Carin E Projektets först utvalda frökälla Stenshuvud gav betydligt härdigare avenboksplantor än vad som funnits på marknaden tidigare. Andelen träd med bra kronbyggnad var för låg. Därför har en fröplantage byggd på plantor med uttalat bra trädegenskaper från den ursprungliga frökällan byggts upp. Zon 1-4 (5).

Lönn Acer platanoides FK Pernilla E Fröet samlas i en frökälla (FK) byggd på ett tjugotal klimatanpassade kloner med välbyggd och symetrisk kronbyggnad. Dessa kloner selekterades fram i ett försök med tusen träd som startade i mitten av 1980-talet. Bilden visar den nyligen E-märkta klonen ’Parad’ som också ingår i fröplantagebeståndet. Zon 1-4.

64


Växter utvalda för svenskt klimat www.eplanta.com

Din växtleverantör i Mälardalen www.eriksbo-plantskola.se

”Vi verkar för att utveckla och förädla stadslandskapet”

Östra Fyrislund www.werket.se

65


Tätt och högt. Vertikal förtätning i Moskovsky distriktet i StPetersburg. Här byggs just nu nya 15–20 våningars hus i befintliga bostadsparker mitt ibland de gamla 5–9 våningshusen från 1960-talet. Foto Per G Berg

66


förtätat stadsliv av Per G Berg, Tuula Eriksson och Madeleine Granvik

Fler stadsbor som delar på affärer, skolor och bussar för att spara pengar och miljö. Nya bostäder, kontor och lokaler som samsas inne i staden för att hushålla med matjorden utanför. Om vi bygger fler och högre hus i stadskärnor och förorter, sparar vi kanske energi och skapar ett mer intressant stadsliv? Förtätning är vår tids credo – planerare, politiker och byggföretag driver idag tesen att tätt är lika med hållbart. Och det är lätt att ryckas med när vi ser skräckexempel på glesa, resursslukande och bilberoende förstäder i USA, Östeuropa och Sydamerika. Men det gäller att förtäta klokt så att det inte blir för högt, för tätt, för mörkt, för lite utblickar eller för lite grönytor kvar. Vi lockas därför av europeiska gåfartsstäder som Köpenhamn, Zürich, Amsterdam och Freiburg. Har de svaret på vår tids urbana hållbarhetsproblem genom sin effektiva markanvändning, täta spårtrafik, sina folkfyllda cafétorg, gång- och cykelstråk? Frågan är om det går att hitta principer för och exempel på en hållbar stadsutveckling genom att studera effekterna av förtätning. Det som i forsknings-

sammanhang kallas Funktionell förtätning handlar om att förtäta stadstypsanpassat med hänsyn till Habitatagendans hållbarhetsdimensioner, samt genom att inkludera en mångfald stadsbyggnadselement och funktioner för att skapa en god stadsmiljö. Den funktionellt täta staden har en måttlig höjd (högst 4-5 våningar är tradition i Europa) med tillräckliga avstånd mellan huskropparna, där det är nära till spännande affärer, miljövänliga transporter, sköna parker, rymliga lekmiljöer och populära platser för möten och kultur. I en rykande aktuell studie undersöker vi förtätning i olika stadsdelstyper: i stadskärnan, i småhusområden och i relativt centrala förorter i Uppsala, Göteborg och Strängnäs men även i äldre och nyare förorter samt i perifera villaområden och småorter utanför staden. Vi studerar särskilt effekterna av förtätning på fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturbestämda och estetiska resurser, vilka fungerar som en checklista över vad man bör tänka på när man förtätar. Dessutom lyfter vi fram alla tänkbara pusselbitar som behövs för att skapa en hållbar stad med ett gott stadsliv: hus, vägar, gång- och cykelstråk,

67


Tätt, grönt, vatten, ljust, rymligt, nära till service, kontor och kultur i modernt svenskt stadsbyggande. Stora bilden på höger sida: Öster Mälarstrand i Västerås med naturanpassade gårdar med förtätade husgrupper och grönytor. Ovan till vänster: Västra Hamnen i Malmö med ett högt landmärke och i övrigt måttligt hög (4 våningar) tät bebyggelse. Ovan till höger: Kvarteret Tusenskönan i Västerås, byggt 1990. Nedre vänster: Hammarby sjöstad med integrerad bebyggelse-, grön-, infra- och servicestruktur. Nedre höger: Exempel på kulturförtätning.

68


69


Den funktionellt täta staden. Ett nytt tätt stadskvarter i Freiburg södra Tyskland med tätt placerade hus av måttlig höjd (max 4 våningar) där också andra komponenter har samlats och gestaltats på ett integrerat sätt: grönytor och andra förtätningselement i flera skalor: spårtrafik, torg, gator, lekmiljöer, gång- och cykelvägar. Foto Henrik Andersson.

torg, parker, lekmiljöer, konst och mötesplatser. Till dessa s.k. förtätningselement hör också platsers samband och detaljers (bänkar, belysning, fontäner, bersåer, lekutrustning) form och funktion. I tidigare studier har vi tydligt sett att förtätning har olika karaktär i olika slags områden: I stadskärnan är ifyllnadsförtätning och vertikal förtätning vanlig, i småhusbebyggelse sker en utbyggnadsförtätning det vill säga att husen får tillbyggnader. I folkhemmets bostadsområden sker en demografisk förtätning när äldre få-personershushåll successivt byts ut mot större barnfamiljer. I miljonprogramsområden sker allt oftare försök att införa antisegregationsförtätning genom tillägg av bostadsrätter eller småhus. I storvillaområden har förtätningen under flera decennier skett genom avstyckningar. Dessa stadstypsspecifika får även

70

sällskap av aktörsspecifika förtätningsprocesser – till exempel fastighetsförtätning – där byggföretag vill öka avkastningen per fastighet eller exploateringsförtätning, där kommuner i samband med byggprojekt vill passa på och förbättra vägar, parker, belysning eller gångvägar. Innebär förtätning alltid fler boende per kvadratmeter, bättre energihushållning, större närhet till service eller mer aktiva grannskap? Nej, dessvärre leder ibland förtätningsprojekt till försämrad tillgång till grönytor, färre utblickar och sämre insynsskydd. Dessutom kan det generera mer buller, skugga och kalla vindar. Ibland ökar avståndet till service och kultur och det man vinner i energihushållande hus kan leda till ett större behov av bilkörning. En särskild paradox handlar om vertikal förtätning det vill säga när nya områden byggs


LANDSKAP

Arkitekter

HUS

LANDSKAP HUS

med höga hus och full tillgång till bil för de boende. Även om husen och de boende kräver mindre markyta ökar behovet av mark för parkering, vägar, gångvägar och vändplatser. Förtätning kan vara negativt laddat för dem som betonar möjliga förluster av värden i den goda staden och som framhåller rymlighet och ljus. För andra innebär det en bättre hushållning med fysiska såväl som med mänskliga resurser. Tät och rymlig bör ses som två lika viktiga kvaliteter som kan förenas – där tät står för resurseffektiv och nära till service och rymlig står för tillgång till praktiska och vackra allmänningar, goda lekmiljöer och sköna rekreationsytor. Ett av de i särklass främsta verktygen för att omforma staden mot större täthet, med ett utvecklat stadsliv är att genomföra ett trafikslagsskifte. I gåfartsstaden (med intelligent spår- och busstrafik) bjuds gående och cyklister in till staden samtidigt som biltrafiken reduceras. En sådan selektiv inbjudan kräver också att offentliga och privata aktörer (caféer, restauranger, butiker) hjälper till att göra staden bekväm och attraktiv. Gåfartsstaden behöver också integreras med fyra skalor av grönt från småskalig entrégrönska vid tusentals privata hus, flerfamiljshus, kontor, skolor, offentliga och kommersiella byggnader, liksom från hundratals gårdsgröna ytor för vardagliga möten med och vistelser kring träd, bersåer, buskar och gröna uterum för barn och vuxna – till tiotals distriktsgröna skogspartier, parker, ängar och vatten och stråk mellan bostadsenklaver och till större vildmarker som sträcker sina utlöpare från storskogar, vildvatten och fält in i staden från olika väderstreck. En sådan stad kan bli tät, nära, rymlig, resurssnål och attraktiv på samma gång. Förtätning är ett fenomen som alla som arbetar med stadsutveckling måste ta på allvar. Det är därför en stor och viktig utmaning för landskapsarkitekter och andra yrkesgrupper att anvisa möjliga lösningar som skapar så goda förbättringar som möjligt – både funktionellt, estetiskt och socialt. 4

www.awlark.se/landskap

På ÅWL är vi både arkitekter och landskapsarkitekter. Vi arbetar tillsammans för att vi vet att resultatet blir bättre om stadsbyggnad, hus och landskap tänks som en helhet från början.

71


Systemteori & Kameliablom av Per Hedfors

Jag sitter i ett flygplan som ska ta mig till Los Angeles. Resandet inspirerar och jag kommer att tänka på allt möjligt spännande som har med landskapsarkitektur att göra. Nu är jag på väg för att träffa professor Michael D. Murphy, som författat boken Landscape Architecture Theory – An evolving body of thought (2005): det låter väl inte fy skam? Murphy skrev en bok om teori utifrån sina egna värderingar och det är hans perspektiv och förståelse som genomsyrar texten. Fler borde göra likadant och bidra med sin egen syn på ämnets bredd, eftersom både yrkeskår och akademi då skulle kunna välja bland en mångfald välartikulerade argument. Murphy använder begreppet systemteori. Ett ekosystem är kanske det bästa exemplet på ett system som har med landskapet att göra, enkelt uttryckt ett geografiskt avgränsat område. Det kan vara en park, en bostadsgård eller kanske ett naturreservat. Vad är typiskt för platsen? Vad kommer in över dess gränser och vad lämnar området? Detta är förenklat vad systemteori handlar om, ett försök att se till helheten på platsen. Systemanalys inbjuder till inventeringar av platser och av alla de flöden som genomströmmar dem, inför arbetet med förslag till framtida förändringar.

72

Systemanalys är även bra för att studera effekterna av olika förslag och utvärderingar. Men landskapsarkitekturens teori låter sig inte beskrivas helt och hållet i termer av systemtänkande. Systemtänkande räcker inte för att beskriva den kreativa fas som gestaltning innebär. En person som ägnar sig åt just kreativitet och gestaltning är Tage Andersen, som visade hela sin samling av prunkande kamelior i utställningen Fröjd och lidelse i Uppsala, februari 2011. Det var en fascinerande utställning där formerna bildade rum mellan de levande blommorna. Ett landskap i mikroformat. Kontraster är viktiga för Tage Andersen, som på ett filosofiskt plan handlar om liv och död. Kontrastverkan kan också handla om en form eller färg som står ut mot någonting annat – en bakgrund. Detta är praktiska principer som han återkommer till i sina konstnärliga projekt, som sträcker sig från minimalistiska vasarrangemang till storskaliga och svulstiga trädgårdar. Tage Andersen har jobbat okonventionellt i hela sitt liv. Han kan stoppa ned till synes vad som helst i en bukett! Det kan sticka upp rostig plåt eller svartglänsande plast ur krukorna. Han beskriver sig själv som


mycket bestämd och att han arbetar på ett målmedvetet och övertygat sätt. Och han ångrar sig aldrig! Han skissar inte! Han bestämmer sig direkt! Det halsbrytande kastet från systemtänkande om landskapet till kontrastverkan i kameliabusken speglar två centrala ingångar till landskapsarkitekturens hemligheter. Systemtänkandet borgar för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande inför och efter

gestaltning, medan praktiska gestaltningsprinciper är nödvändiga i faser av kreativitet och konstruktiv kritik. Drivkraften i själva formgivningen låter sig knappast beskrivas genom systemteori. Först med dessa bägge ytterligheter och med växelverkan dem emellan, framträder viktiga förutsättningar för att kunna nedteckna en teori som beskriver kunskapsområdet landskapsarkitektur. 4

Per Hedfors är forskarassistent på avdelningen för landskapsarkitektur där han driver forskningsprojektet Teori och tanketraditioner inom landskapsarkitektur.

Det gröna ägget har formgivits av Tage Andersen.

73


Det våras för stadsodlingen av Henrik Andersson

Runt om i världen pågår en rörelse för att lokalisera mer av livsmedelsproduktionen till våra städer. Fördelarna med närodlad mat är att mycket mindre energi används från jord till bord, att näringsvärdena är bättre eftersom grönsakerna oftast odlas utan bekämpningsmedel samt att kretsloppen för kompost, avföring och urin lättare kan slutas. Urbant jordbruk handlar också om att stärka närsamhället och den lokala ekonomin. Gröna arbetstillfällen kan skapas inom odling, förädling och försäljning samt fungera som mötesplats för stadsdelens invånare. I den Argentinska staden Rosario skapades i början på 2000-talet 15 000 arbetstillfällen inom odling, förädling och försäljning. Drivande i omställningen var kommunen som kartlade all odlingsbar mark, införde skattelättnader för markägare som upplät sin mark för odling, anordnade kurser i ekologisk odling och byggde upp marknadsplatser. När allt var klart försedde 800 stadsodlingar 40 000 medborgare med mat. Stadsodling kan bidra till minskat oljeberoende, om man väljer de klimatsmarta lösningarna. För hur man än vänder och vrider på det är det storskaliga konventionella jordbruket mycket energikrävande. Det går åt stora mängder fossil energi för att driva traktorer, producera konstgödsel och bekämpningsmedel samt transportera, paketera, lagra och distribuera maten

74

hem till konsumenterna. Studier på livsmedelssektorns energiförbrukning visar att det i genomsnitt går åt tio kalorier fossil energi för att producera en kalori mat. Då finns även matlagningen samt jordbruksmaskinernas tillverkningsenergi med i beräkningen. För hundra år sedan var siffrorna istället de omvända – en kalori energi för att producera tio kalorier mat. Då odlades maten utanför huset, för hand eller med hjälp av häst, tillagades på vedspis och lagrades i en jordkällare. Att det finns en enorm potential att odla mat i staden visar den engelska rapporten The Garden Controversy från 1956. Studien visade att Londons förorter producerade hälften så mycket mat per hektar jämfört med jordbruksmarken utanför. Resultatet var anmärkningsvärt eftersom enbart 14 procent av tomtmarken användes till livsmedels-produktion. Stadens avkastning var således tre gånger högre per kvadratmeter. Idag är villatomterna mindre och grönområdena färre men trots detta skulle de flesta städer kunna bli nästan självförsörjande om det stadsnära jordbruket och den regionala odlingen räknas med. En mycket stor del av all frukt och grönt skulle kunna odlas inom staden, spannmål och övriga grödor i den närliggande landsbygden och endast en mindre del skulle behöva importeras. Att bygga upp lokal matproduktion innebär också att man kan återskapa viktiga kretslopp som gått


förlorade. Djur har en mycket viktig funktion i det naturliga kretsloppet. I Göteborg används exempelvis grisar som markberedare och gödselmaskiner i en stadsodling. Höns är mästare på att luckra marken, ta bort ogräs och äta upp skadedjur – samtidigt ger de ägg. Hästar kan användas för att dra plogar, harvar och såmaskiner. Här finns en stor pedagogisk potential till ökad förståelse för klimatsmart planering och ekologiskt hållbar utveckling. Genom att föra dagens stadsmänniska närmare de system som vi fortfarande är lika beroende av trots att vi inte odlar vår egen mat längre, finns dessutom stora sociala och hälsorelaterade vinster att hämta. Jämfört med de stora monokulturerna som omringar våra städer kan en stadsodling vara en dröm för den biologiska mångfalden. Stadsodlingarna med alla grödor och ogräs lockar till sig massor med insekter, småkryp och fåglar. Ett intressant exempel på detta kommer från Matparken i Uppsala som sommaren 2010 hade en skadedjursexpert på besök. Hon hittade ett ägg från en mycket ovanlig stekel som angriper

kålflugor – något liknande hade hon aldrig tidigare sett. Hennes slutsats var att det var det variationsrika odlingslandskapet som hade skapat livsförutsättningar för den sällsynta stekeln. Världen runt fyller stadsodlingar en viktig social funktion för staden runtomkring. Alla är välkomna dit, även de som inte är intresserade av trädgårdsodling. Besökarna kan hänga i trädgårdsrummet eller prata med någon ute på fältet. Mat är en viktig nyckel för att nå människor. Vem du än är, rik som fattig, så måste du äta och med maten har vi alltid något att prata om. Mat är kultur, gemenskap, meningsfull fritid och miljö. I stadsodlingarna blandas ofta massor med nationaliteter som är intresserade av matlagning. Mat är något som engagerar och kanske den viktigaste nyckeln för att nå människor och lägga grunden till en hållbar framtid. 4

Henrik Andersson är frilansjournalist bosatt i Uppsala.

75


Två studenter, Magnus Nilsson och Henrik Thuring, från landskapsarkitektprogrammet vid SLU Uppsala har med sitt tävlingsförslag ”growforgold.org” utsetts till finalister i en stor amerikansk tävling. Bland 202 professionella team från fler än 20 länder och fem kontinenter tillhör SLU-studenterna de sex främsta. Endast två procent av amerikansk mat är lokalt odlad. Tolv procent av varje dollar spenderad på mat går till transporter. Detta var några av utgångspunkterna för tävlingen One Prize, som syftade till att få amerikanerna att producera mer mat där de bor och att förbättra miljön i amerikanska samhällen. En jury på tretton namnkunniga personer inom arkitektur, kultur och media i USA har bedömt tävlingsbidragen. Två vinnare utsågs att dela på prissumman 10 000 dollar. De båda uppsalastudenterna kom tillsammans med tre andra tävlande på övriga finalplatser utan inbördes rangordning. Tävlingsbidraget ”growforgold.org” är upplagt både som ett förslag till en nationell tävling och ett internet-community. Tävlingen går ut på att individer, företag, organisationer, skolor m.fl. ska anlägga, eller se till att det anläggs så många odlingslotter som möjligt på sin tomtmark. Tävlingsformen är tänkt att uppmuntra ett samspel mellan markägare, odlingsintresserade utan egen mark, volontärer, professionella odlare och andra typer av näringsidkare, vilket i sin

tur kan resultera i att mer mat produceras lokalt tillexempel på outnyttjade platser i staden. Tävlingsförslaget var en del av studenternas examensarbete i landskapsarkitektur. 4

Mikael Propst

76


What do you get if you combin internet communities, the envi sustainability and the tasty tre

growforgold.org Forum

FAQ

Research

Contact

Blog

News

Howí s you c

More

City:

growforgold.org

ur city’s d be yo d n a t n e n m g move r better food a to growin e fo e v t a th s h e in n u t e q r v Take pa -grower in the d you don’t e n An champio ommunities c r e green lf! yourse grow it

1

New farmers market build + Food Festival

growforgold.org

grow it, eat it, love it

1

Food Festival

77

Cash + Organic


Det kom ett brev till Urban.

Hej redaktionen! Visst är det intressant det här med att man kan odla mat i parker och grönytor, på hustak och fasader? Planeten runt pratas det om stadsodling, men vad handlar allt detta om egentligen? Jag tycker att många designidéer för stadsodling visserligen är snygga, men ohållbara och inte alls optimala som produktionssystem. Arkitekter och formgivare utan djupare kunskaper om växter och odlinggsystem når inte hela vägen fram. De skapar resursintensiva system som förbrukar mer energi att bygga upp och sköta än vad de producerar i form av mat. Kvaliteten på maten blir i nivå med importerade växthustomater från Holland och Sydeuropa, vilket inte heller är så upphetsande. Trädgårdsodling måste naturligtvis producera mer energi än den förbrukar, annars leder det ju varken till klimat- eller energivinster. Hållbara stadsodlingar bör till exempel arbeta med lokal kompostering för att förbättra och bygga upp sin egen odlingsjord, skapa och utnyttja mikroklimatet i utformandet av odlingarna och att utnyttja ny-gamla smarta tekniker och metoder som marktäckning och samodling.

78

Ett spännande exempel är Toronto där man arbetar med CSA, Community Supported Agriculture, som innebär att stadsbor kontrakterar en lokal bonde att odla mat. Detta skapar möjlighet för småbönder att överleva utanför stordriftens marknadsanpassning, och stadsbon får inblick och kontroll över var maten kommer ifrån. Stadsodling handlar om att föda staden från lokala och regionala närområden, eftersom det inte är realistiskt att städer kan bli självförsörjande genom att odla inom stadens gränser. Vårt initiativ Matparken i Gottsunda har framför allt betydelse för att väcka frågor om livsmedelsförsörjningen. För stadsodling är något helt annat än potatisåkrar i stadens parker. Det handlar om att kombinera pedagogiska och sociala ambitioner, att kombinera det sköna med det produktiva och goda (läs välsmakande) och att på så sätt vända sig till stadsmänniskans alla sinnen för att hon ska fatta de handlingsalternativ vi faktiskt har för en hållbar matproduktion. Detta innebär att stadsplanerarna får en ny roll i och med att de måste integrera och analysera samban-


den mellan vanlig stadsplanering och de olika aspekter på mat, hälsa och sysselsättning som stadsodling (eller urban agrikultur) innebär. Stadsodling är en unik markanvändningsform som erbjuder stadsplanerarna en möjlighet att sätta igång sociala och ekonomiska processer som för utvecklingen framåt, och detta på ett sätt som inkluderar människor: Genom att planera för stadsodling skapas en stad som erbjuder sina invånare reella livsstilsalternativ med hjälp av metoder som både tillåter och behöver invånarnas delaktighet. På så sätt sår man fröet till ett hållbart samhälle. Det mest intressanta exemplen på stadsodling är alltså inte glaspyramider och matskyskrapor. Det är istället där man odlar i staden, knyter till sig lokala bönder, har matmarknader och testar andra slags försäljningskanaler, erbjuder pedagogisk verksamhet, osv osv. Growing Communities i London är ett bra exempel på detta, se www.growingcommunities.org. Mitt andra favoritexempel är SPIN Farming i Kanada – de hyr in sig i privata trädgårdar för att odla för försäljning på Farmers Market eller direktleverans till restaurang, se www.spinfarming.com.

Tänk om man sedan kunde skala upp det hela och utnyttja spillvärme och gråvatten från bostadsområden och industri i närområdet med smarta små add-ons som kan kopplas på den befintliga infrastrukturen och optimera dessa system. Tänk om det gigantiska upprustningsbehov som Sveriges miljonprogramsområden står inför tog hänsyn till detta på allvar. Wow, vilket drömscenario! Snart skördar vi primörer i Matparken, välkommen att besöka oss och smaka vad en nyskördad grönsak gör för smaklökarna, kroppen och själen! 4

Marina Queiroz

Marina Queiroz är landskapsarkitekt och lärare på landskapsarkitektutbildningen i Uppsala.

79


Resa i tiden

av Mia Ulin

Litografi av Mälslåkers slott av Thora Thersner (enligt uppgift påbörjad av hennes far 1824 och avslutad av henne 1849)

Trädgårds- och parkhistoria är viktiga ämnen på landskapsarkitektutbildningen vid Ultuna. Viveka Hoff, landskapsarkitekt och universitetsadjunkt på Institutionen för Stad och Land vid SLU i Uppsala, berättar att fler studenter vill göra examensarbeten med historisk vinkel nu än tidigare. Hon undervisar själv i trädgårdsoch parkhistoria och i hantering av historiska parker och trädgårdar, särskilt med inriktning på att upprätta vårdprogram och vårdplaner. – Historiska trädgårdar är ett relativt nytt forskningsområde och en ung disciplin där det fortfarande finns ganska lite litteratur på svenska, menar Viveka Hoff .

80

– Eftersom Sverige inte varit i krig på länge är det möjligt att hitta gamla dokument som visar hur parkerna såg ut och återskapa dem, inflikar Maria Ignatieva, sedan ett år professor i landskapsarkitektur vid institutionen för stad och land vid SLU . Det kan ofta vara svårt att behålla de historiska landskapen och samtidigt låta dem vara en del av den moderna omgivningen. Hur påverkar till exempel kommersiella intressen de historiska parkerna om man bygger skyskrapor som skymmer historiska vyer och landmärken? Maria Ignatieva är ursprungligen från St Petersburg, den mest europeiska av Rysslands städer. Hennes


Planritning till Mälsåkers parkanläggning, ritad och byggd av Knut Forsberg. Nordiska museets arkiv., foto: Åzelius 1934.

passion för historiska trädgårdar kom naturligt, då Sankt Petersburg är en stad full av kända parker och palats från tsartiden. Efter avslutade studier och en doktorsgrad från Moscow State University fördjupade hon sin forskning i Sankt Petersburgs historiska trädgårdar, deras vegetation och principer för restaurering och bevarande. – Bland annat anlitades jag som konsult vid restaureringen av St Petersburgs äldsta park, Sommarträdgården, vilkens parterrer förstördes vid en stor översvämning för många år sedan och som nu ska rekonstrueras, säger Maria Ignatieva. Sedan 1995 har hon arbetat på universitet i USA,

Nya Zeeland och Europa där hon genomfört olika studier om historia, planering och design. Maria Ignatieva har just avslutat en populärvetenskaplig översikt över historisk trädgårdskonst i världen Gardens of Old and New World. Journeys of a Landscape Architect. Hon delar där med sig av sina egna synpunkter på utvecklingen av landskapsarkitektur och beskriver olika trädgårdsstilars ursprung och karakteristiska element. Varje period sätts i sitt politiska, religiösa och filosofiska sammanhang och fördjupas genom mindre kända uppgifter om trädgårdsvegetation och planteringsdesign. Boken är som en världsodyssé i trädgårdskonst från

81


antikens Egypten, Assyrien, Babylon, Persien, Grekland, Rom och vidare till medeltida kristna och islamiska trädgårdar. Tidsresan fortsätter sedan med renässansen och barockens förhärligande av franska strikt tuktade trädgårdar under Ludvig XIV:s tid. Via Ryssland får läsaren följa med till kinesiska och japanska trädgårdar och trädgårdarna i Rarotonga och Vanuatu diskuteras i relation till begreppet tropiskt paradis. Trädgårdskonstens traditioner och moderna trender på Nya Zeeland och i Australien förklaras liksom nordamerikanska trädgårdar. Sydamerika är representerat genom exempel på argentinsk och brasiliansk landskapsarkitektur. Bokens sista del behandlar globaliseringsprocessen i modern landskapsarkitektur och dess påverkan på rysk landskapsdesign. Boken är skriven på ryska, men kommer förhoppningsvis att kunna översättas både till engelska och svenska. Förutom undervisning och forskning utför universitetet ibland externa uppdrag. Viveka har till exempel

82

arbetat med att upprätta vårdplaner för Sätra Brunns och Mälsåkers parker. – Mälsåkers slott förvaltas av Riksantikvarieämbetet och är ett barockslott med anor ända från medeltiden, berättar Viveka Hoff engagerat. 2006–2007 pågick ESF-projektet Skaparkraft Mälsåker för långtidsarbetslösa, där hon arbetade som instruktör. Målet var att träna på att hantera en historisk park genom att ta fram nödvändiga kunskapsunderlag och utifrån dessa successivt genomföra åtgärder som ger parken ett nytt liv. – Det är glädjande att många kontaktar avdelningen för landskapsarkitektur för samarbete kring bevarande och förändring av trädgårdar med historiska värden, säger Viveka Hoff. Men vi deltar bara i projekt där vi får möjlighet att utveckla metoder och praktiska erfarenheter som kan användas också vid andra tillfällen, till exempel som vid projekten med Mälsåkers, Grönsöös och Örbyhus slottsparker. 4


Villa d’Este som ligger utanför Rom uppfördes redan 1550 och är ett mästerverk bland trädgårdar genom tiderna. Platsen är med på UNESCO:s världsarvslista och är en av de anläggningar som diskuteras i Maria Ignatievas bok.

Mia Ulin är kommunikations- och affärsstrateg i Uppsala med bas i det egna företaget Apostel.

83


Kurser: Bygglagar och byggprojekt • Digital bildteknik • Ekologi • Formlära • Geografiska informations

methods • Interdisciplinary Practice • Jordbrukets och landsbygdens historia • Landscape Project S

Landskapsarkitekten i praktiken • Landskapsarkitektur Design Studio • Markprojektering och gestaltnin

Planning for Sustainability: Theories • Självständigt arbete i landskapsarkitektur Självständigt arbete i la

• Stadsutveckling • Studieresa inom landskapsarkitektur • Studio: Bygga i natur • Studio: Förändringar i

and Environmental Policy • Trädgårds- och parkhistoria • Växtgestaltning • Forskarskolan APULA • Fo

och historiska landskap • Barn och unga i stadens utemiljö • Landskapsanalys • Lokalsamhällen och gra

fysisk planering • Kurser: Bygglagar och byggprojekt • Digital bildteknik • Ekologi • Formlära • Geogra

84 • Interdisciplinary methods • Interdisciplinary Practice • Jordbrukets och landsbygdens historia • Land


det här gör vi

ssystem • Geografisk analys • Geologi och hydrologi • Gestaltning genom förvaltning • Interdisciplinary

Studio: advanced course • Landskap och planeringsprocesser • Landskapsarkitekt: en introduktion •

ng • Markvetenskap och geoteknik • Miljökonsekvensbeskrivning: fortbildning • Människan i landskapet •

andskapsplanering • Stadens historia och framtid: struktur och planering • Stadsrum för barn och unga

i landskapet • Studio: Gestaltning av närmiljö • Studio: Trädgård och detaljer • Sustainable Development

orskningsområden: Urban biodiversitet och design • Kulturmiljöplanering, landskapsarkitekturens teori

annskap • Stad–land–interaktioner • Arkitekturens Designteori • Urbana mark–växtsystem • Strategisk

afiska informationssystem • Geografisk analys • Geologi och hydrologi • Gestaltning genom förvaltning

85 dscape Project Studio: advanced course • Landskap och planeringsprocesser • Landskapsarkitekt: en


introduktion • Landskapsarkitekten i praktiken • Landskapsarkitektur Design Studio • Markprojektering

landskapet • Planning for Sustainability: Theories • Självständigt arbete i landskapsarkitektur Självständ

barn och unga • Stadsutveckling • Studieresa inom landskapsarkitektur • Studio: Bygga i natur • Studio:

Development and Environmental Policy • Trädgårds- och parkhistoria • Växtgestaltning • Forskarskolan AP

teori och historiska landskap • Barn och unga i stadens utemiljö • Landskapsanalys • Lokalsamhällen och

fysisk planering • Kurser: Bygglagar och byggprojekt • Digital bildteknik • Ekologi • Formlära • Geograf

förvaltning • Interdisciplinary methods • Interdisciplinary Practice • Jordbrukets och landsbygdens histor

en introduktion • Landskapsarkitekten i praktiken • Landskapsarkitektur Design Studio • Markprojekterin 86

i landskapet • Planning for Sustainability: Theories • Självständigt arbete i landskapsarkitektur • Självs


g och gestaltning • Markvetenskap och geoteknik • Miljökonsekvensbeskrivning: fortbildning • Människan

digt arbete i landskapsplanering • Stadens historia och framtid: struktur och och planering • Stadsrum för

: Förändringar i landskapet • Studio: Gestaltning av närmiljö • Studio: Trädgård och detaljer • Sustainable

PULA • Forskningsområden: Urban biodiversitet och design • Kulturmiljöplanering, landskapsarkitekturens

h grannskap • Stad-land-interaktioner • Arkitekturens Designteori • Urbana mark–växtsystem • Strategisk

fiska informationssystem • Geografisk analys • Geologi och • Geologi och hydrologi • Gestaltning genom

ria • Landscape Project Studio: advanced course • Landskap och planeringsprocesser • Landskapsarkitekt

ng och gestaltning • Markvetenskap och geoteknik • Miljökonsekvensbeskrivning: fortbildning • Människan 87

ständigt arbete i landskapsplanering • Stadens historia och framtid: struktur och planering • Stadsrum


88


Prioriterade forskningsområden vid Avdelningen för Landskapsarkitektur SOL VT 2011

Forskningsområden: Urban biodiversitet och design

Kulturmiljöplanering, landskapsarkitekturens teori och historiska landskap

Barn och unga i stadens utemiljö

Kontaktperson(er): Maria Ignatieva, Landskapsarkitekt–PhD i botanik. Ämnesföreträdare och fakultetsprofessor i landskapsarkitektur. Maria Ignatieva (se ovan). Per Hedfors, landskapsarkitekt–AgrD och fakultetsforskarassistent i landskapsarkitektur. Susan Paget, landskapsarkitekt–AgrD och universitetslektor i landskapsarkitektur.

Landskapsanalys

Ulla Berglund, landskapsarkitekt–TeknD stadsbyggnad. Universitetslektor och docent i landskapsplanering.

Lokalsamhällen och grannskap

Per G Berg, PhD i ekologi. Grannskapsplanerare, docent och professor i landskapsplanering – särskilt uthållig samhälsbyggnad.

Stad–land interaktioner

Arkitekturens designteori

Urbana mark- och växtsystem

Strategisk fysisk planering

Madeleine Granvik, MSc i kulturgeografi, AgrD och fakultetsforskarassistent i landskapsplanering. Per G Berg (se ovan) Rolf Johansson, arkitekt och PhD, Docent i arkitektur, fakultetsprofessor i landskapsarkitekturens designteori. Tom Ericsson, AgrD och docent i växtfysiologi.

Christer Bengs, arkitekt och fakultetsprofessor i strategisk fysisk planering.

89


Kunskapsfronten–vad döljer sig bakom detta axplock av examensarbeten,

Tidspersienn Att förstå en plats

Growforgold Magnus Nilsson och Henrik Thuring

Energiskogens påverkan på ett landskap Sofia Dahlbäck

Medborgardialog i ortsanalys Sofia Forsberg

Festskrift till Clas Florgård Per Hedfors

The Impacts of Planned Urban Expansion and Coping Strategies by Households in Peri Urban Areas of Dar es Salaam, Tanzania. Daniel Msangi

Centrum i periferin 2 Anna Carlberg

Changes Over Time in Remnant Rural Vegetation within Built-up Areas. Recreational use, Vegetation dynamics and Conservation assessment Oskar Forsberg


forskningsprojekt och andra aktiviteter? Se www.slu.se/urban

Berättelsen i landskapsarkitektens arbetsprocess Ella-Klara Östling

Upplev kanten Maja Forsberg

Ljudinstallationer i Sveriges utemiljö Thomas Erlandsson

Intelligent vattendesign Elisabeth Rågdahl

Land Art och landskap Mikael Johansson

Berättelsen i landskapsarkitektens arbetsprocess Ella-Klara Östling

Det offentliga rummet – trender & tendenser Eva Weibull

Guide till Barnkartor i GIS Ulla Berglund och Kerstin Nordin

3


Summaries Oppression and liberation By Ulrika Knutson

Teaching Outside the Classroom By Petter Åkerblom

In the poem Carillon in The Wild Square, Tomas Tranströmer describes a square in Brügge which lies in Belgium. In the middle ages, Brügge was at the centre of the spice trade for Flanders, and the money which flooded to the city led to an

The school is empty. There isn’t a living soul in the

ever growing rift between the rich and the poor of the town,

classrooms. Suddenly the sound of a laugh comes drifting

with ensuing social tension. When the trade collapsed in the

on the wind, from far away. The school yard is like a

16 century Brügge became a backwater, and this helped to

jungle, and you have to search to find the opening in the

preserve the city. When demonstrators at the Tahrir Square in

forest where a stage is set, with four hundred pupils in a

Cairo were fired on, Ulrika Knutson was inspired to think of

ring of excitement. The play today is the Pied Piper of

the poem Tomas Tranströmer wrote, and how it related to the

Hamelin. At the centre of this teaching form is Susan

events at the Tahrir Square. The demonstrators demanding

Humphries, who has over forty years of outdoor

Mubarak’s resignation were euphoric, but also fearful. There

education experience, thirty of them as head teacher at

are many links to events and public squares. Red Square in

Coombes School, England. She has spent her professional

Moscow with the gigantic proportions of the Soviet Union is

life creating outdoor places for learning, and the staff use

the resting place of Lenin and Stalin, and Tiananmen Square

the outdoors daily. This pedagocical approach is well

in Beijing where Mao Zedong rests. Tiananmen Square will

known around the globe and Coombes School has been

forever be linked with the student rising of 1989. Squares are

used as a model for researchers from Sweden, England,

linked with positive open public meeting places, but they

Japan and USA. Susan Humphries has received an

often hide a darker side, linked to displays of power and

Honorary Doctorate from SLU in 2011 for her outstan-

dominance. How we interpret them is more linked to the

ding work on the teaching scene, establishing the link in

people that use them.

young children to the environment by her stimulating

th

methods based on her immovable capacity of integrating landscape architecture, gardening, art and culture as tools for creating enjoyable learning. For that reason the school and Susan Humphries are world famous.

92


Go to Tensta By Ania Obminska Choose a place you have never been before, and go there.

proud to have shared a table with Jan Gehl that evening, he

When you have studied the place, suggest changes. Elin

was an authority, a man you listened to, but also something

Samuelsson visited Tensta for her Masters project, and her

of an old hippy! Thirty years later Thorbjörn is reading Jan

unusual method gave a successful result. “Even if I choose

Gehls new book Cities for People, and is struck by how

Tensta by chance, it was an area in need of restoration” accor-

similar his message still is. Towns are for people, and people

ding to Elin. Rather than base her study on an evaluation of

must decide how their towns will be. There are three key

written material, she wanted to address the challenges from a

factors in city planning, and they are to protect people from

new angle, to deal with the emotional side and feelings that

(1) traffic, (2) criminality and (3) bad weather. People want to

are not directly measurable. This is a more personal approach

feel safe. Over the years, public spaces have taken an ever

to the challenge of urban renewal. At first she felt uncomfor-

larger place in politics. It is in public squares that protests

table, unsure of how to behave in a strange town. As she grew

against dictators have gathered pace. Space for the People.

to know the town better, her views began to change, and her suggestion for renewal changed too. Her work landed in three

History Flows in Rome

different proposals for improvements – to the market square,

By Rolf Johansson

a new baroque-inspired park and square, as well as making a feature of the water tower that is a landmark of the suburb. Addressing the problem in this way required that Elin Samuelsson spend more time in the suburb, but she sees that as the strength of her project. “There’s more to address in planning than you can get from a purely subjective work method” says Elin. Her approach won her the Ramböll Prize for the most outstanding Masters Project in Landscape

Running water is strongly linked with history, it represents

Architecture 2010.

change and the passage of time. Heraclitus said “No man ever steps in the same river twice”, and that is so true in

The Human City

Rome, where ancient history finds a place in the reuse of old

By Thorbjörn Andersson

structures. In the early morning in Rome, the sound of

Thorbjörn Andersson reflects on when he

fountains takes over from the sound of traffic. The basic

first met Jan Gehl, in 1984 in the restaurant

principal of water use in Rome was to keep the water flowing

Cattelin in Gamla Stan in Stockholm. At that

through the town, from each spring a separate aqueduct

time Thorbjörn was a landscape architect

brought the water to fountains, and you can tell the

student and Jan Gehl was Professor at the

difference between the sources. There were eleven aqueducts

Art Academy Architecture School in

in ancient times, the earliest having been built in 300BC, the

Copenhagen. Jan Gehl was a strong

last 540 years later. Together they serve 1200 public fountains

supporter of the importance of quality in

and nearly 1000 public bathing places. During the middle

urban planning. The book Life Between

ages the aqueducts fell into ruin, as did much of Rome, and it

Buildings (1971) was included in the literature for the

wasn’t until the 1930s that Rome once again had a

students at the Landscape Architecture programme. In his

population of over 1 million people. As the aqueducts were

book he used the Kartoffelhusen district of Copenhagen as an

rebuilt, fountains such as Trevi came into being during the

example. Thorbjörn Andersson and his fellow students were

16th to 18th century. When we consider sustainable develop-

93


Thirty Years Struggling for better Trees and Shrubs By Mikael Propst ment in cities, the use of water in Rome is perhaps the best

Towards the end of 1970s, university lecturer Tomas

example of long term resource use. The article includes a

Lagerström set about improving the health of Swedish trees

complete guide to all fountains of Rome including some of

and shrubs. Together with researcher Rune Bengtsson at SLU

them which lie in ruins.

Alnarp, he noticed serious faults in the plant trade in Sweden, mostly that plant material was often unsuitable for the

Landscape Urbanism

climate zone for which it was being planted. Plants for use in

By Gustav Jarlöv

cities and in the countryside needed to be of better quality. Together they started projects with the aim of raising the quality of plant material, for the minimum of effort. The first point was to begin by growing plants based on material from geographically appropriate areas. After over 30 years of work

The American architect, Charles Waldheim coined the term

Tomas Lagerström and his colleagues have been involved in

Landscape Urbanism, and now leads the Graduate School in

the development of around 70 of the 120 so called “E-

Landscape Architecture at the prestigious Harvard University

plants”, quality marked plants. Plant breeding is a very

in Boston. Landscape Urbanism has been a growing area of

patient process, and Tomas Lagerström considers it as only

interest for landscape architects and provides a new

one part of the development of good plant quality. “We can

perspective that is centred on the landscape and landscape

only select plants for a climate that we understand, and not

processes. Detroit provided the starting point for the process,

for a something we don’t understand” he tells us “Plant

when Waldheim noted that everything had moved into Malls,

breeding is a never ending process”.

leaving a desolate urban nightmare between them. Detroit was a city built around the car industry, and following the

Concentrated City Life

economic collapse of the industry, the city was disintegrating.

By Per G. Berg, Tuula Eriksson and Madeleine Granvik

Half of the buildings were gone, and Detroit was likened to Berlin after the Second World War. Waldheim is convinced that we need to build with more sympathy for the landscape, which is a constant. Looking at the city as a landscape means that the space between the buildings is more important than the buildings themselves. A sustainable city can’t be developed without integrating the landscape ecology issues in town planning processes. Good examples of this type of design can

If we build bigger blocks of flats, we can have more people

be found in Toronto Downsview Park, the High Line Park in

living in our city centres and suburbs. This means that more

Manhattan/NYC, and The Millenium Park in Chicago. Critics

people are sharing shops, schools and other facilities, and

do suggest that Landscape Urbanism is only relevant in an

shared facilities can lead to a reduction in energy and other

American context, but it is better to see it as a compliment

resource consumption. There is a current trend towards

when the input in planning from the public sector has been

increasing the housing density in cities and towns, and

weak or has failed for some reason.

politicians, planners and building companies support the idea that this is more sustainable. An ongoing research project at SLU in Uppsala is investigating increased housing densities in Swedish towns. The process varies in different districts including in-fill densification of open spaces and taller

94


buildings in city centres, whilst in the suburbs the tendency is for houses to gain extensions. But increasing the housing densities also leads to reduced green areas, more noise and

Time Travel in Parks and Gardens

less daylight, whilst services can move leading to a net

By Mia Ulin

increase in travel and thus energy costs. Careful planning is

Whilst research on the history of gardens and gardening is a

required to increase the housing density and at the same time

relatively new area, it is a subject that is popular and growing

retain good facilities and services. A key factor for a

in popularity. Viveka Hoff, landscape architect and a teacher

successful densification is to improve public transport, and

at SoL, tells us “The number of students wanting to write

encourage people to walk and cycle, which reduces the use of

their project work from a historical angle is growing”. The

private cars. The puzzle has many pieces to fit together.

department is also often contacted by people wanting to preserve historical sites, and SoL has been involved in many

City Gardening

interesting projects including work at Grönsöö and Örbyhus.

By Henrik Andersson

“That Sweden has not been at war for centuries has led to

All around the world there is a growing move towards local

many more documents being preserved than is usual” says

food production. At the start of the century the Argentinean

Professor Maria Ignatieva. She came originally from St

city of Rosario provided 800 allotments for gardening, that

Petersburg, and growing up in a town full of historical parks

gave food for 40 000 inhabitants and created 15 000 jobs.

and palaces, which date from the time of the Czars, an

Such centres fulfil an important social function, and act as a

interest in art history came naturally to her. She has produced

contact point for people within a community. However you

a book, Gardens of Old and New World, which takes us from

look at it, large scale conventional agriculture is incredibly

ancient Egypt through to the modern gardens of the

energy dependant. The tractors, artificial fertilizers, pesticides,

Millenium Park in Chicago.

as well as the transport and packaging that are used consume ten calories of energy for every calorie of food produced. Local production would give a contribution to problems of economy, ecology and the energy crisis. As early as 1956 studies had proved that local productivity levels can be very high, and with an adequate area towns can be virtually self sufficient in fruit and vegetables. Even animals can be an important part of the chain, with both pigs and chickens being experts at turning the soil, and giving produce in return. Small scale local growing is also incredibly diverse, with a wider range of plants than you will find in conventional agriculture and a biodiversity to match it.

95


VI ARBETAR PÅ AVDELNINGEN FÖR LANDSKAPSARKITEKTUR Thorbjörn Andersson Adjungerad professor, landskapsarkitekt LAR/MSA. Ansvarar för stadsrumsstudion som är den avancerade delen av gestaltningsutbildningen på landskapsarkitektprogrammet. Helen Arvidsson Utbildningsadministratör inom grund- och forskarutbildningen, samt ansvarig för resursplanering på landskapsarkitektprogrammet. Christer Bengs Professor i landskapsarkitektur med inriktning på strategisk fysisk planering och hållbar utveckling. Per G Berg Professor i landskapsplanering, forskningsledare för uthållig samhällsbyggnad. Arbetar med funktionell förtätning, stad och landintegration, och planering av uthålliga grannskap. Ulla Berglund Universitetslektor, docent i landskapsarkitektur, landskapsarkitekt LAR/MSA. Forskar, handleder doktorander och undervisar i stadsbyggnad och landskapsarkitektur. Andrew Butler Doktorand i forskarskolan APULA, landskapsarkitekt med examen från Leeds Metropolitan University. Undersöker hur allmänhetens uppfattning av landskap kan inkorporeras i en holistisk analys av stadens utkanter. Camilo Calderon Doktorand i forskarskolan APULA. Master in Urban and Regional Planning, KTH Stockholm. Working with planning and design processes of urban open/public spaces. Focus on interdisciplinary and participatory processes in neighborhood regeneration projects. Ylva Dahlman Universitetslektor, arkitekt. Ansvarar för utbildning i formlära på landskapsarkitektprogrammet och forskar kring gestaltning som metod för kunskapsutveckling. 96

Sylvia Dovlén Biolog och naturgeograf, doktor i regional planering. Forskar om biologisk mångfald i planerings- och policyprocesser. Undervisar i kommunal planering, hållbar utveckling och grön-strukturplanering. Arbetar även på MKB-centrum SLU. Roger Elg Universitetsadjunkt, doktorand i forskarskolan APULA, landskapsarkitekt LAR/MSA. Forskar om växtanvändningen i 1900-talets parker, och undervisar om växtanvändning i offentliga miljöer. Tom Ericsson Universitetslektor och docent. Undervisar om växtgestaltningens biologi. Movium-rådgivare och forskar kring växtnäringsfrågor inom trädgård, park, jord- och skogsbruk. Fredrik Eriksson Universitetsadjunkt, sociolog. Administrerar och undervisar på landskapsarkitektprogrammet. Malin Eriksson Forskningsassistent, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar på landskapsarkitektprogrammet, forskar om landskapsanalys för infrastrukturprojekt och landskapets identitet. Tomas Eriksson Universitetsadjunkt, landskapsarkitekt LAR/MSA. Ansvarar för landskapsarkitektprogrammets kurser i gestaltning och projektering samt undervisar i formlärans teckningsmoment. Tuula Eriksson Avdelningschef, universitetsadjunkt. Undervisar i sociologi. Forskar om organisationsutveckling, organisationsteori och hållbar utveckling. Clas Florgård Professor emeritus i landskapsarkitektur. Forskar om anpassning av bebyggelse till landskapet. Medverkar i internationella forskarnätverk om urban ekologi och planering, är aktiv inom forskarutbildningen och diskussionerna om framtida forskningsinriktningar.


Madeleine Granvik Forskarassistent i projekt om stad och land i samverkan för hållbar utveckling. Forskar om närproducerade livsmedel kopplat till fysisk planering, samt kritiska aspekter av förtätning i bostadsområden. Driver frågor om avdelningens forskningsstrategiarbete. Maria Hedberg Universitetsadjunkt, landskapsarkitektur LAR/MSA. Undervisar i gestaltning och projektering. Per Hedfors Fakultetsforskarassistent i landskapsarkitektur med betoning på teori, landskapsarkitekt. Doktorerat på temat ljud och akustisk utformning i stadslandskapet. Viveka Hoff Universitetsadjunkt, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar på landskapsarkitektprogrammet. Arbetar med frågor som rör landskapsarkitekturens historia och hantering av historiska parker och trädgårdar. Maria Ignatieva Professor i landskapsarkitektur. Forskar och undervisar om urban biodiversitet och gestaltning, landskapsarkitekturhistoria och urban ekologi. Rolf Johansson Prefekt för institutionen för stad och land, professor i landskapsarkitektur med inriktning mot designteori, arkitekt SAR/MSA. Forskar och undervisar om landskapsarkitekturens teori och metod. Veronica Johnander Forskningsassistent med inriktning på växter för offentlig miljö, amanuens i grundutbildningen och landskapsarkitekt LAR/MSA. Arbetar med planeringen av ett arboretum för stadsträd på Ultuna Campus. Tomas Lagerström Universitetslektor med inriktning på växter för offentlig miljö och landskapsarkitekt. Forskar om funktionsanpassning, hållbar förvaltning, och framtidens växtmaterial. Movium-rådgivare och curator för de pedagogiska växtsamlingarna på Ultuna. Katri Lisitzin Forskare och universitetsadjunkt, arkitekt SAR/MSA, gästprofessor vid Aarhus School of Architecture. Inriktning på kulturmiljöplanering, resurshantering och kulturlandskap. Arbetar internationellt med världsarvsfrågor, Europeiska landskapskonventionen, nordiska och internationella vidareutbildningar.

Ulla Myhr Universitetsadjunkt, doktor i landskapsplanering, landskapsarkitekt LAR/MSA. Forskar om hur man kan värdera fastighetsrelaterad miljöpåverkan. Undervisar på landskapsarkitektprogrammet. Koordinator för forskarskolan APULA. Hildegun Nilsson Varhelyi Gästlärare, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar i gestaltning och projektering. Kerstin Nordin Universitetsadjunkt, doktorand i forskarskolan APULA, landskapsarkitekt LAR/MSA. Forskar om barns medverkan i stadsplaneringen med hjälp av GIS (geografiska informtionssystem). Programstudierektor för landskapsarkitektprogrammet på Ultuna. Åke Nordkvist Universitetsadjunkt, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar på deltid inom markbyggnad, material och teknik. Arbetar i egen verksamhet som markanläggare i offentliga miljöer. Susan Paget Universitetslektor, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar i landskapsarkitektur. Forskar om landskapsarkitektens yrkesroll och om utvecklande utemiljöer för barn och unga. Sofia Sandqvist Universitetslektor, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar i gestaltning och projektering. Marina Queiros Universitetsadjunkt, landskapsarkitekt LAR/MSA. Undervisar främst i åk 1 på landskapsarkitektprogrammet. Petter Åkerblom Universitetslektor, landskapsarkitekt LAR/MSA. Handleder och samordnar examensarbeten inom yrkesutbildningen till landskapsarkitekt. Koordinator på Movium för att samla, utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga. Ann Åkerskog Universitetsadjunkt, landskapsarkitekt LAR/MSA. Forskar om miljökonsekvensbeskrivningar med särskilt fokus på översiktsplanering. Undervisar på landskapsarkitektprogrammet och är knuten till MKB-centrum SLU. 97


Kontakt Avdelningen för landskapsarkitektur finns vid institutionen för stad och land tillsammans med avdelningen för miljökommunikation, avdelningen för landsbyggdsutveckling, MKB-centrum vid SLU samt Centrum för naturvägledning.

98

E-post Telefon Webb Adress

fornamn.efternamn@slu.se 018 67 10 00 www.slu.se/sol Avdelningen för landslapsarkitektur institutionen för stad och land SLU Sveriges lantbruksuniversitet Box 7012 750 07 Uppsala


99


URBAN 2

SHAPING THE FUTURE

Ett magasin om attraktiva landskap nr 2

susan humphries går ut

människan som måttstock

Hemma i Tensta

Urban 2011 65 SEK

Landskapsarkitektur Forskning och utbildning i Uppsala och Alnarp

www.slu.se

Landscape Urbanism

Fontänerna i Rom – komplett guide Det våras för stadsodlingen

Magasinet Urban 2  

Ett magasin om attraktiva landskap