Page 1

V채lf채rdsredovisning Folkh채lsopolitiska r책det

2015


Förord Fakta om individer som aggregeras till en nivå som omfattar hela eller delar av kommunen kan visa på stora skillnader mellan kommunens olika delar men också hur det är ställt i vår kommun när vi jämför oss med andra. Detta gäller inte minst arbetet med att redovisa välfärden ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv. Det innebär att vi har ett underlag för gemensamma insatser utan att för den del stigmatisera någon. Hans Rosling har med sina fakta om välfärden visat vad folkhälsan betyder i ett internationellt sammanhang för världens utveckling och därmed kommit många sanningar på skam. Vi har inte samma ambition men tror att vår redovisning av välfärden i kommunen skall leda till gemensamma insatser som visar på att den gängse uppfattningen i många fall är felaktig och att den kan förändras. I arbetet med välfärdsredovisningen har Folkhälsopolitiska rådet identifierat flera utmaningar. Två av dessa utmaningar har rådet sett som särskilt angelägna för att minska skillnader i hälsa. Den första handlar om att vi vill verka för att skapa förutsättningar för att människor ska ha egen försörjning. Den andra handlar om vikten av att skapa förutsättningar för positiva möten mellan människor. I grunden handlar det om hur vi integrerar men kanske framför allt inkluderar människor i vårt samhälle.

Lars Björneld Ordförande i Folkhälsopolitiska rådet


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning Om välfärdsredovisningen 6 Varför välfärdsredovisning? 6 Jämlik hälsa för en social hållbarhet

8

Jämlikhet i hälsa 8 Social hållbarhet 8 Folkhälsa och samhällsekonomi 9 Folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt

10

Folkhälsa nationellt 10 Folkhälsa regionalt 10 Folkhälsoarbete i Lysekil 11 Bakgrundsindikatorer 12 Befolkning 12 Familjer 14 Bostadsbestånd 14 Näringsgrenar 15 Pendling 16 Medellivslängd 16 Jämlika och jämställda livsvillkor

18

Jämställdhet 18 Inkomstskillnader 18 Föräldrapenning 20 Könsfördelning i beslutande organ 20 Valdeltagande 21 Trygghet 22 Trygga och goda uppväxtvillkor

24

Barnfattigdom 24 Personaltäthet förskolan 25 Behörighet till gymnasiet 25 Betyg i idrott och hälsa 27 Fritidsgårdsverksamhet 28 Föreningsstöd 28 Fritidsanläggningar 29 Barn och ungdomskultur 29 Ensamkommande barn 29


Innehållsförteckning Livslångt lärande 30 Utbildningsnivå 30 Övergång från gymnasieskola till högskola 30 Vuxenutbildning 31 Studieförbund 32 Biblioteksverksamhet 33 Ökat arbetsdeltagande 34 Sysselsättning 34 Arbetslöshet 34 Sjukpenningtalet 36 Ekonomiskt bistånd 36 Arbetsskador 38 Åldrande med livskvalitet 40 Äldres hälsa 40 Upplevd trygghet/välbefinnande brukarenkät 40 Medlemmar i pensionärsorganisationer 41 Fallolyckor 42 Läkemedelsanvändning 65-84 år 42 Goda levnadsvanor 44 Uppskattat hälsotillstånd 44 Övervikt och fetma 44 Fysisk aktivitet 46 Fysisk aktivitet på recept 46 Hjärtinfarkt 47 Tandhälsa 48 Aborter 49 Amning 50 Barnvaccination 50 Läkemedelsförskrivning 51 Psykisk ohälsa 52 Självmord/suicid 53 Tobak 53 Alkohol 55 Narkotika 57

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


O M VÄ L FÄ R D S REDOVISNINGEN

Om välfärdsredovisningen Varför välfärdsredovisning? Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan, hälsans bestämningsfaktorer, och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut.

Hälsans bestämningsfaktorer källa: Dahlgren och Whitehead (1991)

Den statistik som pre­­senteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. Vidare bidrar förvaltningar och verksamheter med betydelsefullt underlag till redovisningen. För Lysekils kommuns del kan välfärdsredovisningen sägas vara ett kartläggningsverktyg som bistår med stöd i arbetet med att ta fram mål och prioriteringar men det kan också vara en informationskälla för andra aktörer i samhället.

1

Välfärdsredovisning• VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Det är inte enbart presentationen av statistik och fakta som gör att vi kan fatta bra beslut om mål och prioriteringar. Vi behöver också analysera statistik och fakta gemensamt över förvaltningsgränser, och gärna ihop med fler aktörer, för att få en förståelse för hur varje aktör kan påverka. Det krävs ett systematiskt processintriktat arbete för att gå från kartläggning till att fatta beslut om mål och strategier och vidare till att faktiskt genomföra interventioner som leder till att hälsan förbättras. Slutligen är uppföljning en förutsättning för att veta om det vi gjort faktiskt lett till någon förbättring.

O M VÄ L FÄ R D S REDOVISNINGEN

KARTLÄGGA HÄLSOLÄGET

UPPFÖLJNING

ATT FUNDERA ÖVER

MÅL Tydliga/mätbara

Hur använder ni välfärdsredovisningen i er verksamhet eller era politiska diskussioner?

GENOMFÖRA Samverkans processer

STRATEGIER För att nå målen

Välfärdsredovisningens huvuddel är indelad i sex kapitel som utgår från Västra Götalandsregiones sex utmaningar för främjande och förebyggande folkhälsoarbete i Västra Götalandsregionen. Dessa sex utmaningar ger tillsammans en bred beskrivning av befolkningens hälsa och livsvillkor. Genomgående i redovisningen beskrivs förhållandena i Lysekils kommun som helhet och även när det står Lysekil som avses hela kommunen.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Välfärdsredovisning

2


JÄMLIK HÄLSA FÖR EN SOCIAL HÅLLBARHET

Jämlik hälsa för en social hållbarhet Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre hälsa under de senaste decennierna. Trots detta finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och dessa skillnader har i vissa avseenden också ökat. Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Jämlikhet i hälsa Ett hälsofrämjande arbete syftar till att påverka de faktorer som bidrar till en positiv och jämlik hälsoutveckling för befolkningen. Den samlade kunskapen säger oss att de ekonomiska förutsättningarna har stor påverkan. Ju högre inkomst en individ har desto bättre är hälsan. Utbildning och hälsa är också tydligt sammankopplade. Dels hänger det ihop med ekonomiska förutsättningar - en längre utbildning ger dig vanligtvis bättre ekonomiska villkor - men även med förutsättningar som att kunna göra val av olika slag. Forskningen visar att även inkomstspridningen har betydelse. I samhällen med liten spridning har befolkningen överlag bättre hälsa än i sådana med stora inkomstskillnader. Även om biologiska och genetiska faktorer spelar in i hur hälsan utvecklas för en individ, så är det ändå de samhälleliga faktorerna som påverkar mest. Effektiva åtgärder, som främjar folkhälsa, kan därför få avgörande betydelse både för individen och för hela samhället. När skillnader minskar tjänar alla på detta oavsett inkomst och position i samhället. Detta beror delvis på att samhällets gemensamma resurser kan användas till annat än att åtgärda negativa effekter av stora skillnader i livsvillkor.

Social hållbarhet Social hållbarhet knyter an till det mer övergripande begreppet hållbar utveckling som i Brundtlandkommissionen definieras som ”En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”. Hållbar utveckling består av tre delar; den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Dessa delar är ömsesidigt beroende av varandra och för att uppnå social hållbarhet krävs en god miljö och ekonomiska förutsättningar. En definition av social hållbarhet är att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Dessa mänskliga behov är nära förknippade med människors livsvillkor och hälsa.

3

Jämlik hälsa för en social hållbarhet • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


I välfärdsredovisningen är ambitionen att, i den mån det går, redovisa en bild av skillnader i hälsa i syfte att stärka social hållbarhet. Det handlar om skillnaderna mellan könen, mellan olika grupper men också geografiskt i staden. Geografiska uppdelningar förekommer i princip inte i Lysekils kommuns välfärdsredovisning idag. I en liten kommun som Lysekil är det inte problemfritt att presentera data geografiskt. Då befolkningsgrupperna i geografiskt uppdelade områden skulle bli förhållandevis små blir statistikunderlagen mer osäkra. Det finns också en risk i att man uppfattar en geografisk uppdelning som stigmatiserande. Därför krävs det att intentionen med en geografisk uppdelning diskuteras mer ingående både på politisk nivå som ledningsnivå. Faktum kvarstår dock; med kunskap om skillnader i hälsa och livsvillkor kan man underlätta för planering av ett mer hållbart samhälle där människor trivs och mår gott.

JÄMLIK HÄLSA FÖR EN SOCIAL HÅLLBARHET

Folkhälsa och samhällsekonomi Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning (Folkhälsopolitisk rapport 2010). Att prioritera social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa har visat sig vara kostnadseffektivt och ett sätt att hushålla med samhällets resurser. Det bidrar dessutom till en ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet hos invånarna.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Jämlik hälsa för en social hållbarhet

4

ATT FUNDERA ÖVER Förebyggande insatser kostar pengar idag men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader. Hur hanterar vi det?


FOLKHÄLSA N AT I O N E L L T, R E G I O N A LT O C H L O K A LT

Folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt Folkhälsa nationellt

FAKTARUTA HÄLSA är en resurs i vardagen Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och lever.

FAKTARUTA Folkhälsa är ett mål för samhället. Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelningen av hälsa mellan olika grupper och områden i kommunen/samhället.

Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel.

Folkhälsa regionalt Västra Götalandsregionen har tagit fram en folkhälsopolitisk policy som en vägledning för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Policyn har sin grund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet som nämns ovan. I policyn identifieras sex utmaningar som grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor. • • • • • •

5

Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor

Folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


De sex utmaningarna i policyn är avgörande i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i Västra Götaland. De är beroende av och förstärker varandra.

Folkhälsoarbete i Lysekil

FOLKHÄLSA N AT I O N E L L T, R E G I O N A LT O C H L O K A LT

I Lysekils kommun, liksom övriga kommuner i Fyrbodal, finns ett folkhälsopolitiskt råd. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. I rådet ingår politiker från samtliga kommunala nämnder samt Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådet sammanträder minst fyra gånger per år och har också i uppdrag att bevaka folkhälsoläget i kommunen. Genom kommunens mål- och kvalitetsarbete ska folkhälsomål integreras som en del i kommunens ordinarie arbete. Folkhälsoarbetet berör alla kommunens verksamheter på olika sätt. I rådet följs sedan resultatet av arbetet upp. Grunden i samarbetet mellan Lysekils kommun och Norra hälso- och sjukvårdsnämnden är ett samverkansavtal om gemensamma folkhälsoinsatser. Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Det är inte bara kommunens och regionens verksamheter som bedriver folkhälsoarbete. Även ideella organisationer och myndigheter är viktiga aktörer. Därför sker samverkan kontinuerligt så att kommunen, tillsammans med andra aktörer, kan skapa processer för att förbättra folkhälsan i Lysekils kommun. Folkhälsoarbetet följs årligen upp i folkhälsopolitiska rådet samt i Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden. I arbetsprocesserna kring folkhälsoarbetet är en folkhälsostrateg anställd.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15

Fo l k h ä l s o a r b e t e n a t i o n e l l t , r e g i o n a l t o c h l o k a l t

6

FAKTARUTA Forskningslitteraturen pekar ut tre olika strategier som effektiva i arbetet med att minska skillnaderna i hälsa: > Universella insatser - proportionell universalism > Selektiva insatser > Indikerade insatser


Bakgrundsindikatorer Med bakgrundsfakta om demografiska skillnader mellan grupper i befolkningen kan ojämlikheter tydligare urskiljas. Därför presenteras här fakta bland annat om ålders- och könsfördelning, befolkningsantal, befolkning med utländsk bakgrund samt medellivslängd.

Befolkning Under 2015 flyttade 920 personer till Lysekil och 686 personer flyttade från Lysekil vilket innebär ett postivt flyttnetto på +234 personer. Det var således inflyttningar som bidrog till att folkmängden ökade. Folkmängden i Lysekils kommun var den 31 december 2015 14 464 invånare vilket är en ökning med 165 personer sedan föregående år. Under 2015 föddes 108 barn och 175 personer avled under året. Ökningen 2015 avser framför allt flyttningar till Lysekils kommun från kommuner inom länet, drygt 500 inflyttade, men även utrikes inflyttningar ökade under 2015. Diagrammen nedan visar befolkningsförändringar i antal.

Befolkningsförändringar i Lysekils kommun 2005-2015 1000 900 800 700 600

Inflyttade

500

Utflyttade

400

Födda Döda

300 200 100 0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Inflyttning Lysekils kommun 2000-2015 600 500 400

inflyttningar från kommuner inom länet

300

inflyttningar från övriga län

200

utrikes inflyttningar

100

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

0 2000

BAKGRUNDSI N D I K AT O R E R

Källa: SCB. Offentlig statistik. Befolkningsstatistik 2015. 7

Bakgrundsindikatorer • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Lysekils kommuns befolkning - andel (%) i olika åldrar 2015

BAKGRUNDSI N D I K AT O R E R

0-14 år 15%

65 28%

0-14 år

15-24 år 10%

15-24 år 25-44 år 45-64 år

25-44 år 19%

65 -

45-64 år 28%

Källa: SCB. Offentlig statistik. Befolkningsstatistik 2015. Lysekils kommun har en äldre befolkning jämfört med riket och medelåldern är 46,7 år jämfört med snittet för riket som är 41 år. Kvinnorna och männen är ungefär lika många och andelen invånare, uppdelat i tioårsklasser, är störst i åldrarna 65-74 år. Lysekils kommun hade vid årsskiftet en lägre andel utrikesfödda (12,2%) jämfört med riket (17%). Andel med utländsk bakgrund var i Lysekil också lägre (13,2%) jämfört med riket (21,5%). Med utländsk bakgrund menas utrikes födda och födda i Sverige men båda föräldrarna födda utomlands. De senaste tre åren har andelen utrikesfödda ökat med drygt en procent i Lysekil. Flest kommer från Norge men de tre största utomnordiska grupperna i Lysekil kommer från Syrien, Polen och Somalia.

Andel (%) utrikesfödda i Lysekils kommun 2015 Total andel utrikesfödda Asien Nord och sydamerika Afrika Europa (utom Norden) Norden 0

2

4

6

8

10

12

14

Källa: SCB. Offentlig statistik. Befolkningsstatistik 2015.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Bakgrundsindikatorer

8


BAKGRUNDSI N D I K AT O R E R

Land

Andel %

Antal

Norge

1,5

229

Syrien

1,5

225

Polen

0,8

119

Somalia

0,7

105

Sydamerika

0,5

79

Bosnien och Hercegovina

0,5

74

Finland

0,5

71

Källa: SCB. Offentlig statistik. Befolkningsstatistik 2015.

Familjer Både gifta, sammanboende och ensamstående föräldrar räknas som familjer. Barnen ska vara högst 17 år. Majoriteten av familjerna i Lysekil, 82 procent, har inte barn. Näst vanligast är familjer med ett eller två barn. Antalet familjer med barn har generellt minskat under en tioårsperiod. Det är endast familjer med fyra barn eller fler som inte har minskat under denna tidsperiod. 75 procent av barnen i Lysekil lever med gifta eller sammanboende föräldrar. 24 procent av barnen har ensamstående föräldrar. Vanligast är ensamstående mödrar.

Antal familjer i Lysekil efter antal barn 800 700 600 500 400 300 200 100 0

2004

2005

2006

2007

1 barn

2008

2009

2 barn

2010 3 barn

2011

2012

2013

2014

4 barn

Källa: Folkhälsomyndigheten Folkhälsodata

Bostadsbestånd En stads bostadsstruktur kan hjälpa till att visa på olika välfärdsfaktorer så som trångboddhet och otrygghet. I Lysekils kommun utgör småhus (55%) den största andelen bostäder, medan andelen flerbostadshus uppgår till cirka 40%. Utöver denna data tillkommer fritidshus som inte ingår i statistiken då denna enbart avser boende för mantalsförd befolkning.

9

Bakgrundsindikatorer • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


En blandad bostadsstruktur ger ökade förutsättningar för en blandad befolkning i området och kan i ett längre perspektiv motverka segregation.

BOSTADSBESTÅND - ANDEL (%) AV OLIKA BOSTADSTYPER I LYSEKILS KOMMUN 2014 2%3%

småhus flerbostadshus

40%

övriga hus

55%

specialbostäder

Källa: SCB

Näringsgrenar Arbetsmarknaden i Lysekils kommun domineras av tillverkning och utvinningsnäringar följt av offentlig sektor (Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen). För kvinnor är vård- och omsorgssektorn dominerande följt av utbildningssektorn. För männen är tillverknings- och utvinningsnäringen överlägset dominerande följt av byggverksamhet.

Vanligaste näringsgrenarna i Lysekils kommun 2013 Andel (%) sysselsatta inom olika näringsgrenar 45 40 35

Tillverkning och utvinning

30

Vård och omsorg

25

Utbildning

20

Byggverksamhet

15

Företagstjänster

10

Handel Hotell och restaurang

5 0

Totalt

Kvinnor

Män

Källa: SCB

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Bakgrundsindikatorer

10

BAKGRUNDSI N D I K AT O R E R


Pendling

BAKGRUNDSI N D I K AT O R E R

Antalet förvärvsarbetande som pendlar, både till och från Lysekils kommun, för att arbeta tycks ha ökat något över tid. I synnerhet inpendlingen. Det vanligaste är dock fortfarande att man bor och arbetar i Lysekils kommun.

Antal förvärvsarbetande som pendlar/bor och arbetar i Lysekils kommun 6000 5000 4000 3000 2000 1000

Inpendlar Utpendlar Bor och arbetar i Lysekils kommun

0

Källa: SCB

Medellivslängd Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsa. Den kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Man beräknar medellivslängd utifrån den återstående livslängden vid födseln. Under en lång tid har utvecklingen varit att vi lever allt längre. Det beror främst på att vi lyckats eliminera, eller i alla fall minska, olika dödsorsaker. Under senare decennier är det minskad dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit mest till ökad medellivslängd. Medellivslängden fortsätter öka i riket, men skillnaderna mellan olika grupper går fortfarande tydligt att se. Personer med kort utbildning har sämre hälsa och dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Kvinnor lever längre än män, som generellt sett har högre dödlighet än kvinnor. I åldern 35-64 år är dock utbildning snarare än kön avgörande för livslängden: män med lång utbildning har betydligt lägre dödlighet än kvinnor med kort utbildning.

11

Bakgrundsindikatorer • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


2010-2014 var medellivslängden i Lysekils kommun 84,8 år för kvinnor och 79,5 år för män. Gapet mellan män och kvinnors medellivslängd i Lysekil har ökat något då kvinnors medellivslängd ökat medan männens stagnerat.

BAKGRUNDSI N D I K AT O R E R

Sedan början av 2000-talet har den förväntade medellivslängden bland både kvinnor och män stigit med omkring två år. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohälsan ökat de senaste 20 åren, samtidigt som också livslängden ökat.

Medellivslängd Lysekil

ATT FUNDERA ÖVER

84

Medellivslängden stiger och det blir allt fler äldre i befolkningen. Hur ser vi till att lägga mer liv till åren och inte enbart år till livet?

82 Kvinnor Lysekil

80

Kvinnor riket Män Lysekil

78

Män riket

76

74

1993-2002

2002-2006

2006-2010

2010-2014

Källa: Folkhälsomyndigheten. Kommunala basfakta

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Bakgrundsindikatorer

12


1

Jämlika och jämställda livsvillkor Jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Där är vi inte idag. Därför är det viktigt att Lysekils kommuns arbete främjar en utveckling mot ett jämställt Lysekil. Det är i vardagen som jämställdhet skapas - eller ojämställdhet vidmakthålls. Det är svårt att mäta jämställdhet i siffror men de faktorer vi tittar på här i välfärdsredovisningen kan ge oss en fingervisning om var Lysekils kommuns jämställdhet befinner sig.

Inkomstskillnader De ekonomiska resurserna är både ett mått på social position och en tydlig bestämningsfaktor för hälsan. Det är väl kartlagt och har stöd i forskningen att det finns ett starkt samband mellan låg inkomst och dålig hälsa för både individer, grupper och länder. Inkomstspridningen i en befolkning är därför av intresse, eftersom den har betydelse för hälsoutvecklingen och skillnaderna i hälsa. Ju större inkomstspridning desto sämre hälsa för alla oberoende av inkomst. Samtidigt visar vissa forskningsresultat att rimliga inkomstskillnader kan vara något positivt, medan oskäliga, strukturella och framför allt stora inkomstskillnader kan leda till social nedbrytning och sämre hälsa i samhället. Medelinkomsten i Lysekils kommun är något lägre jämfört med riket vilket gäller för så väl kvinnor som män. Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster i Lysekil har sedan år 2000 ökat. Männen tjänade i snitt cirka 85 Tkr mer än kvinnorna år 2014. Motsvarande skillnad i medelinkomst år 2000 var 67 Tkr. Det är också betydligt färre kvinnor i Lysekils kommun jämfört med riket som är höginkomsttagare medan andelen män i Lysekil med höga inkomster är något högre jämfört med riket. Det är också fler kvinnor i Lysekil som har låga inkomster jämfört med riket medan det är färre män jämfört med riket som har låga inkomster.

13

Jämlika och jämställda livsvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Det faktum att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män men ändå tjänar avsevärt mindre är inte långsiktigt gynnsam för jämställdheten. Bakgrunden till dessa skillnader i Lysekil är troligen att kvinnor är överrepresenterade i offentliga sektorn och männen dominerar i de gynnsammaste anställningarna inom flera sektorer. Den offentliga sektorn är ofta starkt kvinnodominerad men en tydlig generell tendens är att antalet kvinnor minskar ju högre upp man kommer i hierarkin. En låg lönenivå kan innebära att du inte klarar dina löpande utgifter. Omkring fyra procent av invånarna har någon gång under året (2014) erhållit ekonomiskt bistånd. Ensamstående med barn har oftast de tuffaste villkoren.

Andel (%) kvinnor och män med höga och låga inkomster Lysekil 2013 50 40 30 Höga inkomster

20

Låga inkomster

10 0

Lysekil

riket

Lysekil

kvinnor

riket män

Källa: SCB Offentlig statistik Medelinkomst kvinnor och män i Lysekil, Tkr 350 300 250 Lysekil män

200

Lysekil kvinnor

150

riket män riket kvinnor

100 50 0

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Jämlika och jämställda livsvillkor

14

ATT FUNDERA ÖVER Varför är det viktigt att vi arbetar för ökad jämställdhet?


ATT FUNDERA ÖVER Hur kan Lysekils kommun skapa förutsättningar för jämställt föräldraskap?

Föräldrapenning Föräldrapenningen har till syfte att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och studier med familjeliv. Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenningen fortsätter att minska, men den är ändå fortfarande stor. De traditionella könsrollerna, där kvinnan tar ansvaret för hemmet och barnuppfostran befästs inom denna samhällstruktur. Lysekil har över tid följt rikets trend avseende uttag av föräldrapenning och männens uttag ökar sakta.

Fördelning av föräldrapenning Andel (%) uttagna nettodagar 100 90 80 70 60

Lysekil män

50

Riket män

40

Lysekil kvinnor

30

Riket kvinnor

20 10 0

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Källa: Försäkringskassan

ATT FUNDERA ÖVER Hur påverkar en ojämn könsfördelning i beslutande organ demokratin i ett samhälle?

Könsfördelning i beslutande organ Ett av målen i den svenska jämställdhetspolitiken är att fördelningen av makt och inflytande i samhället ska vara jämn mellan kvinnor och män. Båda könen ska vara representerade inom samtliga samhällsområden och på alla beslutsnivåer. En jämn könsbalans inom de politiska beslutsorganen är en viktig demokratisk princip. Man brukar tala om att könsfördelningen bör vara inom jämställda ramar, det vill säga minst 40 respektive 60 procent av vardera kön. I Lysekils beslutande organ, nämnder och styrelser, varierar könsfördelningen. I kommunfullmäktige är 40 procent av politikerna kvinnor och 60 procent är män. I kommunstyrelsen är 36 procent kvinnor och av dessa är enbart en ordinarie ledamot medan övriga sju kvinnliga politiker är ersättare. Socialnämnden domineras av kvinnor, medan utbildningsnämnden har en mer jämn fördelning mellan könen. Byggnadsnämnden domineras av män. Även de kommunala bolagens styrelser har en högre representation av män med undantag från Havets hus styrelse där könsfördelningen är jämn. 15

Jämlika och jämställda livsvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Valdeltagande

ATT FUNDERA ÖVER

Valdeltagandet är centralt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Låg delaktighet i allmänna val kopplas samman med sämre självskattad hälsa och är därför en viktig indikator för folkhälsoarbetet. Vad som inte framgår av den här statistiken är andra typer av politiskt deltagande, som demonstrationer och protester med mera. Det är också en form av aktivt demokratiskt deltagande, vilket inte mäts statistiskt.

Finns det grupper i befolkningen som i mindre utsträckning än andra röstar eller lägger medborgarförslag/ skriver inlägg? Hur arbetar vi för att nå dessa grupper?

Valdeltagandet i Lysekil var vid det senaste riksdagsvalet (2014) högre än vid föregående val (2010) och uppgick till 85,2 procent. Till kommunfullmäktige var dock deltagandet något lägre, där röstade 83,1 och till landstinget röstade 81,7. Dock ökade även dessa siffror sedan valet 2010. Högst valdeltagande i så väl riksdags-, landstings-, som kommunval hade valdistriktet Lysekil Slätten och lägst valdeltagande hade Lysekil Bansvik. Ett högt antal förstagångsväljare kan vittna om goda kunskaper i demokrati och visar ett starkt stöd för demokrativärden. Man har sett att lättillgänglig information via webben och möjlighet till förtidsröstning påverkat valdeltagandet positivt bland förstagångsväljarna. 5,5 procent av de röstande i Lysekil var förstagångsväljare jämfört med 6,2 procent i riket.

ATT FUNDERA ÖVER Vad får det för konsekvenser för demokratin att så få i Bansviksområdet röstar?

Valdeltagande per valdistrikt i riksdagsvalet 2014 Andel (%) röstande av röstberättigade Skaftö

Vad kan Lysekils kommun göra för att locka fler till valurnan nästa val?

Lysekil Slätten Lysekil kyrkvik Lysekil Dalskogen Lysekil centrum Lysekil Bansvik Lyse Bro Brastad tätort Brastad landsbygd 0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

Källa: Valmyndigheten

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Jämlika och jämställda livsvillkor

16


Trygghet Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Därför är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet viktigt. De flesta brott som drabbar människor begås i deras närmiljö. Det är också där som de omständigheter som orsakar brottsligheten återfinns. Därför måste också åtgärder mot denna typ av brottslighet utgå från den lokala nivån. Den avgörande förutsättningen för ett effektivt brottsförebyggande arbete är att det finns ett lokalt engagemang och en lokal vilja att agera. I nationella folkhälsoenkäten 2015 uppgav fler kvinnor i Lysekil, jämfört med tidigare år, att de var rädda att gå ut ensam. Även andelen män i Lysekil som uppger att de är rädda för att gå ut ensam har ökat något. Detta ger en signal på att man upplever sig mer otrygg än tidigare. När det gäller brottsstatistik är det svårt att säga hur stora mörkertalen är och hur många brottsoffer och förövare det finns. Bland anmälningarna döljer sig också ofta samma brottsoffer som utsätts för upprepade brott av samma förövare. Män och kvinnor utsätts för brott mot enskild person i ungefär lika stor utsträckning men de utsätts för olika typer av brott. Det är oftast män som uppger att de utsatts för misshandel och personrån, medan det oftast är kvinnor som rapporterar att de utsatts för hot, sexualbrott och trakasserier. Vi tittar på siffrorna för skadegörelse eftersom polisen menar att det kan ses som en temperaturmätare på hur samhället mår. Skadegörelse är ett första varningstecken att ha koll på för att tidigt förhindra tyngre kriminalitet. Antalet anmälda skadegörelsebrott i Lysekil har inte ökat sedan föregående år. Vanligaste typen av skadegörelse är på motorfordon. Vanligaste brottstyperna i Lysekil är stöld, snatteri och inbrott. Även här är stöld och inbrott i motorfordon vanligast. Antalet anmälda våldsbrott är oförändrat medan man kan se en ökning av antaltet anmälda trafikbrott. Denna ökningen beror till stor del på polisens riktade arbete under 2015 mot just denna typ av brott.

17

Jämlika och jämställda livsvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


ATT FUNDERA ÖVER

Andel (%) som anger att de är rädda för att gå ut ensam i Lysekil och Västra Götaland 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Hur kan vi på olika sätt bidra till att befolkningen känner sig mer trygg? Vilka har ansvaret? Lysekil Västra Götaland

Kvinnor

Män

Kvinnor

2007

Män

Kvinnor

2011

Män

2015

Källa: Nationella Folkhälsoenkäten - hälsa på lika villkor

Antal anmälda skadegörelsebrott i Lysekil 100 90 På motorfordon

80 70

Genom brand (även på motorfordon)

60 50

Mot stat, kommun och landsting

40

Klotter

30 20

Annan skadegörelse

10 0

2011

2012

2013

2014

2015

Antal anmälda våldsbrott, trafikbrott och stölder i Lysekil 800 700 600 500 400 300 200 100 0

2011 Våldsbrott

2012

2013 Trafikbrott

2014

2015

Stöld-, rån- och häleribrott

Källa: BRÅ

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Jämlika och jämställda livsvillkor

18


2

Trygga och goda uppväxtvillkor Barnfattigdom Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I Sverige innebär, som tur är, barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar snarare om att inte ha samma möjligheter som majoriteten av barnen i Sverige har. Det är problematiskt nog. Barn som växer upp under svåra ekonomiska förhållanden riskerar att drabbas av ohälsa, socialt utanförskap samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Tryggheten och god uppväxt baseras såklart inte enbart på familjens ekonomiska tillstånd men det är en indikation på vilka möjligheter barnet och föräldrarna har i samhället. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard är en indikator som visar på absolut ekonomisk utsatthet. Måttet visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. Familjer som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Medianinkomsten år 2014 för samtliga i Lysekil (män och kvinnor) var 240 Tkr. I Lysekils kommun är andelen barn i familjer med lång inkomststandard ungefär lika stor som i resten av riket, cirka 12 procent. Dock finns stora skillnader finns mellan barn med svensk och barn med utländsk bakgrund. Andelen svenska barn i barnfattigdom har successivt minskat i både riket och i Lysekil sedan början av 2000-talet medan andelen barn med utländsk bakgrund i barnfattigdom ökat i Lysekil. Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta hushåll 45 40 35 Utländsk bakgrund Lysekil

30

Utländsk bakgrund riket

25

Svensk bakgrund Lysekil

20

Svensk bakgrund riket

15

Totalt Lysekil Totalt riket

10 5 0

2003

2005

2007

2009

2011

2013

Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata. 19

Trygga och goda uppväxtvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Personaltäthet förskolan

ATT FUNDERA ÖVER

Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan har även en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Därför är det viktigt att personal finns som både har kompetensen och möjligheten att följa barnen individuellt på förskolan. Personaltätheten på Lysekils kommuns förskolor har över tid varierat. Mellan åren 2008 och 2013 var personaltätheten lägre jämfört med riket. 2014 gick det i genomsnitt 5,3 barn per personal i Lysekils förskolor vilket är jämförbart med riket. Lysekils kommun har över tid också haft en högre andel högskoleutbildad personal inom förskolan än genomsnittet för riket. 57 procent av personalen i Lysekils kommuns förskolor (både enskilda och kommunala) hade 2014 förskolelärarexamen. Motsvarande siffra för riket var samma år 43 procent.

Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 7 6,5 6 Lysekil

5,5

riket

5 4,5 4

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Skolverket

Behörighet till gymnasiet Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. Betyg är det vanligaste sättet att mäta kunskap, även om all kunskap som barn och unga i våra skolor har inte går att mäta och redovisa som resultat.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Trygga och goda uppväxtvillkor

20

Hur arbetar vi för att barn ska ha jämlika förutsättningar under sin uppväxt?


ATT FUNDERA ÖVER Vilka aktörer i samhället, förutom skolan, har ett ansvar i arbetet för att nå målet om att alla barn ska klara skolan?

Från och med 2011 ställs krav på godkänt i fler ämnen än tidigare för att bli behörig till gymnaiseskolan. Godkända betyg krävs i matematik, engelska svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver behöver man godkända betyg i ytterligare fem ämnen för att bli behörig till ett yrkesförberedande program. För att bli behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare fyra ämnen, totalt nio ämnen utöver basämnena. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Lysekil har över tid, med undantag från 2008, haft en högre andel elever behöriga till gymnasiet jämfört med riket. 2013 låg Lysekil på samma andel som riket totalt sett och därefter har det varit färre elever jämfört med riket som var behöriga till ett gymnasieprogram. Det är framför allt bland pojkarna som trenden varit nedåtgående de senaste tre åren. I Lysekils kommun finns endast en 7-9 skola vilket innebär att alla elever i Lysekil går på en och samma skola och på så vis blir även spridningen mellan olika socioekonomiska grupper i Lysekil stor. Diagrammen nedan visar andelen flickor och pojkar i procent som var behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.

Behörighet gymnasiet flickor åk 9 100 95 90 85 80 75 70

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Lysekil

2012

2013

2014

2015

2013

2014

2015

riket

Behörighet gymnasiet pojkar åk 9 100 95 90 85 80 75 70

2006

2007

2008

2009

2010 Lysekil

2011

2012 riket

Andel (%) flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till gymnasieprogram. Källa: Skolverket 21

Trygga och goda uppväxtvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Betyg i idrott och hälsa Ämnet idrott och hälsa ska bidra till ökad förståelse för betydelsen av fysisk aktivitet och sambandet med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa. I Lysekil kan man skönja en negativ trend avseende betyg i ämnet idrott och hälsa över tid. Även om betygsresultaten varierar en del, inte minst bland flickor, så tycks resultaten sjunka bland pojkar. Det finns också krav på simkunnighet för elever i årskurs sex. Detta följs i dag upp på varje skolenhet men intentionen är att även denna ska följas upp övergripande då simkunnighet krävs att få godkänt i ämnet idrott och hälsa, både i årskurs sex men också under högstadietiden. För Lysekils kommun, som ligger omsluten av vatten, är detta särskilt viktigt.

Andel elever med godkänt i idrott och hälsa åk 9 100 95 90 85 80 75

2006

2007

2008

2009

2010 flickor

2011

2012

2013

2014

2015

pojkar

Andel (%) flickor och pojkar med godkänt i idrott och hälsa i åk 9 Källa: Skolverket

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • T r y g g a o c h g o d a u p p v ä x t v i l l k o r

22


ATT FUNDERA ÖVER

Fritidsgårdsverksamhet

Vilka mål och förväntningar finns på fritidsgårdsverksamheten?

En positiv fritid med goda möjligheter till hälsa, social träning och kreativitet är betydelsefullt. Det kan vara särskilt viktigt för barn och ungdomar med begränsade möjligheter. Fritiden är också arena för lärande i olika former och ett komplement till övrig utbildning. Fritidsgårdsverksamhet finns i tre av kommunens stadsdelar. I centrala Lysekil finns Borgen, som är den största verksamheten, och i Brastad finns Brastad fritidsgård i anslutning till skolan. Vidare har Lysekils kommun ett avtal med Skaftö folkets hus om att bedriva aktiviteter för barn i mellanstadieåldern. Brastad fritidsgård, som tidigare varit välbesökt, är i dag inte lika välbesökt. För både Brastad och Lysekil (och även Skaftö) har verksamheten framför allt lockat barn i mellanstadieåldern. Under 2015 registrerades 6136 besökare på Borgen uppdelat på 112 tillfällen. Det ger ett besökssnitt på 55 besökare per tillfälle. Även om majoriteten varit mellanstadieelever så har antalet högstadie- och gymnasieelever ökat. När det gäller mellanstadieelever så är könsfördelningen något mer jämn än i de äldre åldrarna där pojkarna dominerar något. Fritidsgården i Lysekil är en viktig mötesplats för integration och personalen ser en generell ökning av invandrargrupper. I april genomfördes även en UKM-festival på fritidsgården Borgen i Lysekil. UKM står för ”Ung kultur möts”. En ung arrangörsgrupp arrangerade festivalen tillsammans med fritidsgårdens personal. Under 2015 har fritidsgården Borgen också kunnat göra ytterligare satsningar på musik med hjälp av medel från Folkhälsopolitiska rådet. Bland annat har man köpt in instrument och mixerbord för att unga ska kunna syssla mer med musik.

ATT FUNDERA ÖVER

Föreningsstöd

Hur kan vi från kommunens sida stötta de utmaningar som föreningslivet har?

Föreningsstöd har som uppdrag att stödja och utveckla ett brett föreningsliv, i första hand för barn och ungdomar i åldrarna 7-25 år. 2015 fick 22 föreningar i Lysekil föreningsbidrag. Det har skett en liten minskning över tid. Till exempel så var det 26 föreningar som fick bidrag 2010. Antalet ungdomsföreningar som söker kommunalt föreningsbidrag har halverats de senaste tio åren. 2005 noterades omkring 13 000 föreningssammankomster och 2014 noterades lite drygt 7000 sammankomster. Minskningen beror dels på mindre barnkullar men också på att färre barn och unga lockas av idrottsföreningar.

23

Trygga och goda uppväxtvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Fritidsanläggningar I Lysekils kommun finns 16 kommunala anläggningar för idrott samt idrottshallar i anslutning till skolorna. Därutöver finns 8 föreningsdrivna anläggningar ute i våra kommundelar med varierande verksamhet. Anläggningarna är en viktig social träffpunkt ute i vår kommun och betyder mycket framför allt för våra barn och ungdomar i kommunen. Under 2016 kommer Lysekilsbostäder anlägga en multisportarena med liten konstgräsplan samt möjligheter till skateboardåkning i Badhusbergsområdet. Ett syfte med detta har varit att avlasta Kronbergsplanen, konstgräsplanen som ligger i anslutning till Gullmarsskolan. Denna har blivit en viktig spontanidrottsplats parallellt med att idrottsföreningarna använder den för barn- och ungdomsverksamhet.

Barn och ungdomskultur Kultur är ett viktigt inslag i barn och ungas vardag. Alla barn ska ges möjlighet till kultur och i detta arbete är skolan en viktig arena då den når alla barn och ungdomar. För att vara en liten kommun har Lysekil haft ett rikt utbud av barn- och ungdomskultur under 2014-2015. Barn från förskolan och upp till gymnasieålder liksom särskolan har bland annat erbjudits teater- och dansföreställningar. Ett viktigt kulturinslag har också varit ”Skapande skola” där barn under 2014-2015 bland annat fått skapa konstverk tillsammans med konstnärer. ”Skapande skola” innehåller även inslag som ”minidansprojekt”, filmskapande och författarbesök. Vid sidan av barn och ungdomskulturarbetet i skolan har även lovaktiviteter erbjudits liksom riktat arbete i Badhusbergsområdet.

Ensamkommande barn Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Under 2015 var det ett hårt tryck på kommunen att ordna boenden men man har lyckats väl med detta. Under perioden 2012-2015 har fem boenden för ensamkommande barn/ ungdomar startats i Lysekils kommun. Varje boende har mellan sju och 16 platser. Idag (mars 2016) finns totalt 94 ungdomar i asyl eller med permanent uppehållstillstånd i Lysekils kommun. Det är framför allt ensamkommande pojkar i åldern 15-17 år. Avtalet inför 2016 innebär att Lysekils kommun ska kunna erbjuda 77 platser varav 65 för ensamkommande och 12 för barn med permanent uppehållstillstånd. Det ställer därför krav på att skapa både ytterligare boenden, förutsättningar för att lyckas i skolan men också integrationsfrämjande aktiviteter av olika slag.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Trygga och goda uppväxtvillkor

24


3

Livslångt lärande Utbildningsnivå Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. Andelen med eftergymnasial utbildning är lägre i Lysekil jämfört med riket men det finns också stora skillnader mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå. Dessa skillnader är större i Lysekil. Kvinnors utbildningsnivå har också ökat betydligt snabbare än männens.

Utbildningsnivå - andel (%) 25-74 år med eftergymnasial utbildning 50 45 40 35

Lysekil kvinnor

30 25

riket kvinnor

20

Lysekil män

15

riket män

10 5 0

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Källa: SCB

Övergång från gymnasieskola till högskola I Lysekils kommun har andelen som vidareutbildar sig inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, jämfört med andra turism- och besöksnäringskommuner, varit högre. Tidvis har andelen som vidareutbildat sig varit högre i Lysekil än riket. En utmaning som ofta diskuteras är att attrahera utbildade att återvända till Lysekils kommun då många efter avslutad högskoleutbildning inte flyttar tillbaka. 25

Livslångt lärande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


ATT FUNDERA ÖVER

Övergång till högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasiet. Andel elever folkbokförda i kommunen.

Hur påverkas samhället av att skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå har ökat?

60 50 40

Lysekil

30

Turism- och besöksnäringskommuner

20

Riket totalt

10 0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Källa: Skolverket

Vuxenutbildning Vuxenutbildning är en viktig förutsättning för att ge människor möjlighet att vidareutbilda sig även i vuxen ålder. Vuxenutbildningen omfattar gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare (SFI). Dessa verksamheter är obligatoriska för kommunen att erbjuda. Under 2015 hade vuxenutbildningen i Lysekils kommun i snitt 120 elever på heltid. Antalet elever på SFI har ökat de tre senaste åren.

2013

2014

2015

Antal heltidsstuderande totalt på vuxenutbildningen

i.u

i.u

120

Antal elever på SFI (snitt över året)

85

100

123

Källa: Utbildningsförvaltningen i Lysekils kommun

Den andra delen av vuxenutbildningen är externfinansierad det vill säga att intäkterna som skall täcka kostnaderna för dessa utbildningar kommer från de som beställer utbildningen. Lysekils vuxenutbildning har under året bl a genomfört utbildningar inom Yrkeshögskola (YH) som är en högskoleutbildning med yrkesinriktning. Hösten 2014 startade Campus Väst en yrkeshögskoleutbildning inom fisk- och skaldjursodling. Under 2015 har 32 elever genomfört utbildningen. Uppdragsutbildning sker utifrån efterfrågan från kommunen och näringslivet. Under 2015 har utbildningar inom framförallt vård- och tekniksektorn anordnats. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Livslångt lärande

26


Prioriterade områden på vuxenutbildningen i Lysekils kommun har under 2015 varit att anpassa utbudet utifrån behov, individualisera vuxenutbildningen genom att erbjuda distans- och kvällskurser samt att stärka vägledningsfunktionen. Campus väst har även samverkan med andra förvaltningar, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet för att matcha utbildningar efter arbetsmarknadsbehov.

Studieförbund Folkbildning med Studieförbunden som arrangörer är ett viktigt komplement till den traditionella skolan. Studieförbunden erbjuder både utbildning i form av studiecirklar men bidrar också till annan gruppverksamhet och medverkar i olika typer av arrangemang, inte minst kulturarrangemang. Det största studieförbundet i Lysekils kommun är Studieförbundet ABF men det finns flera aktiva studieförbund i Lysekil. Nedan presenteras enbart antalet unika deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet men studieförbunden bidrar till mer lärande än så och når en stor andel av kommunens befolkning.

Antal unika deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet 2015 Sensus Medborgarskolan NBV Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF 0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Källa: Västra Götalands bildningsförbund

27

Livslångt lärande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Biblioteksverksamhet Biblioteken i Lysekil är mycket välbesökta, och då främst stadsbiblioteket i centrala Lysekil, med både fysiska besök men även digitala besök på hemsidan. Biblioteken i Lysekil är också viktiga mötesplatser i samhället och i bistår som arena för en mängd olika aktiviteter. Bland annat har man under 2015 arrangerat språkcaféer som en viktig integrationsaktivitet. Man har ett brett samarbete med ideella aktörer och erbjuder i samarbete med dessa bland annat släktforskning och olika typer av utställningar och föredrag. Det har skett en ökning av besökande sedan föregående år och antalet utlån har ökat stadigt de två senaste åren.

Antal besök och utlån på Lysekils bibliotek 90000 80000 70000 60000 50000

Antal besök stadsbibliotek

40000

Antal utlån Utlån e-böcker

30000 20000 10000 0

2013

2014

2015

Källa: Utbildningsförvaltningen i Lysekils kommun

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Livslångt lärande

28


4

Ökat arbetsdeltagande Sysselsättning Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. Förvärvsfrekvens är ett tal som anger den andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Förvärvsfrekvensen, för både män och kvinnor i Lysekils kommun, är högre än rikets genomsnitt. Detta hänger ihop med att kommunen, jämfört med riket, haft en förhållandevis låg arbetslöshet.

Andel (%) förvärvsarbetande i åldrarna 16-64 år 78 76 74 72 70

Lysekil kvinnor

68

riket kvinnor

66

Lysekil män

64

riket män

62 60 58 56

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Källa: SCB

Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten var lägre i Lysekil jämfört med riket i december 2015. Även ungdomsarbetslösheten var lägre i Lysekil jämfört med riket 2015. Lysekil har de senaste tio åren haft en lägre total arbetslöshet jämfört med riket. Även ungdomsarbetslösheten har varit lägre de senaste åren. Det är fler män än kvinnor bland de unga som är arbetslösa. Liknande tendenser finns även i gruppen 16-64 år de senaste åren. Även om den totala arbetslösheten i Lysekil är lägre jämfört med riket är andelen arbetslösa utrikesfödda högre och har även ökat mellan 2014 och 2015. 29

Ökat arbetsdeltagande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andel (%) arbetslösa 1997-2015 Arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet i Lysekil och riket 25 20 Lysekil 16-64 år

15

riket 16-64 år Lysekil ungdomar 18-24 år

10

riket ungdomar 18-24 år 5 0

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Andel (%) arbetslösa ungdomar 16-24 år 25 20 Lysekil kvinnor

15

Lysekil män riket kvinnor

10

riket män 5 0

2005

2007

2009

2011

2013

2015

Andel (%) abetslösa och arbetslösa i program 2015 10 9 8 7 6 5 4

Lysekil

3

Riket

2 1 0

Arbetslöshet Arbetslösa i Arbetslöshet Arbetslösa i Arbetslöshet Arbetslös i program program program Samtliga 16-64 år

Ungdomar 18-24 år

Utrikesfödda

Källa: Arbetsförmedlingen

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Ökat arbetsdeltagande

30


ATT FUNDERA ÖVER Vilka möjligheter har kommunen att påverka hälsan i arbetslivet hos befolkningen i stort och inte enbart den egna personalens hälsa?

Sjukpenningtalet Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet har successivt ökat i hela landet sedan 2011, då det varit mycket låga sjukskrivningstal under ett par år. Enligt Försäkringskassans sjukfallskartläggning, som görs på Fyrbodalsnivå, är psykiska diagnoser vanligast och står också för den största ökningen av sjukskrivningarna.

Sjukpenningtalet Lysekil och riket 2013-2015 50 45 40 35 30

2013

25

2014

20

2015

15 10 5 0

Lysekil kvinnor

riket kvinnor

Lysekil män

riket män

Källa: Försäkringskassan

Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för personer som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, det vill säga stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Bidragets storlek varierar efter behov och vad kommunen anser vara skäliga kostnader. Även äldreförsörjningsstöd ingår. Enligt socialtjänsten IFO har en kommun som är ”välbeställd” en större andel ensamstående män med försörjningsstöd. I Lysekil har det totala antalet hushåll med ekonomiskt bistånd minskat sedan början av 1990-talet. Det är också viktigt att tillägga att antalet invånare minskat under samma period. 13 procent av kvinnorna och 11 procent av männen angav i nationella folkhälsoenkäten 2015 att de hade svårt att klara löpande utgifter. 31

Ökat arbetsdeltagande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Trenden regionalt verkar vara att färre upplever svårigheter att klara löpande utgifter. Denna trend tycks inte Lysekil följa. Dock ligger Lysekil på samma nivåer som regionen 2015. De största utmaningarna för Lysekils kommun den närmaste tiden är, enligt IFO, att få ut våra nyanlända i sysselsättning.

Ekonomiskt bistånd, antal biståndshushåll Lysekil 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

Antal familjer med ekonomiskt bistånd efter hushåll 2000-2014 250

Ensamstående man utan barn

200

Ensamstående man med barn

150

Ensamstående kvinna utan barn

100

Ensamstående kvinna med barn

50

Sammanboende par utan barn

0

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Sammanboende par med barn

Källa: Socialstyrelsen

Andel (%) som uppger att de har svårighet att klara löpande utgifter 30 25 20

Lysekil kvinnor Lysekil män

15

Västra Götaland kvinnor

10

Västra Götaland män

5 0

2007

2011

2015

Källa: Nationella folkhälsoenkäten VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Ökat arbetsdeltagande

32


Arbetsskador Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidande som följd. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetssjukdomar är vanligast i åldersgruppen 55-64 år medan arbetsskador och arbetsplatsolyckor är mer jämnt fördelat över åldersgrupper. Antal anmälda arbetsskador har minskat sedan början av 2000-talet vilket är särskilt påtagligt för männen i Lysekil. Dödlighet i skador och förgiftningar är vanligast i åldersgruppen 65 år och uppåt. Det finns också stora könsskillnader i dödlighet av skador och förgiftningar. Fler män än kvinnor avlider till följd av skador och förgiftningar vilket gäller för alla åldersgrupper utom de yngsta 0-14 år där inga könsskillnader syns.

Antal anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande 20-64 år 30 25 20

Lysekil kvinnor

15

Lysekil män riket kvinnor

10

riket män

5 0

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Källa: Folkhälsomyndigheten

33

Ökat arbetsdeltagande • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Dödlighet på grund av skador och förgiftningar, medelvärde i antal per 10 000 invånare 0 år och uppåt 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Lysekil kvinnor Lysekil män riket kvinnor riket män

Källa: Folkhälsomyndigheten

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Ö k a t a r b e t s d e l t a g a n d e

34


5

Åldrande med livskvalitet Äldres hälsa Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor. Levnadsvanor som man har genom livet påverkar åldrandet mer än i andra åldersgrupper. Hälsofärmjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa områden är hörnpelarna för ett gott åldrande. De är: •

Social gemenskap

Delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd

Fysik aktivitet

Bra matvanor

Inom gruppen äldre påverkas det sociala deltagandet av faktorer som utländsk bakgrund, socioekonomi och funktionsförmåga. Det finns två viktiga dimensioner av tillgänglighet, den fysiska och den ekonomiska. Den fysiska tillgängligheten handlar om att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och samhällsservice oavsett till exempel funktionsnedsättning eller språksvårigheter. Den ekonomiska tillgängligheten regleras främst på nationell nivå, via pensionssystemet. På regional och lokal nivå ligger utmaningen i att skapa förutsättningar för att människor inte ska exkluderas av privatekonomiska skäl. Andelen 65 år och äldre i befolkningen förväntas öka i hela regionen från 2015 - 2030. I Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket motsvarar FyrBoDals kommuner, väntas en ökning från 23 till 25 procent vilket omfattar omkring 10 000 personer.

Upplevd trygghet/välbefinnande brukarenkät I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatser och nära sociala relationer. Funktionsförmågan minskar och kräver en närmiljö som upplevs trygg och säker. Omkring 4-5 procent av de äldre över 65 bor i särskilt boende och omkring 7-9 procent har hemtjänst i ordinärt boende. Omkring 20 procent av de äldre inom äldreomsorg eller hemtjänst uppgav att de besväras av ensamhet. Detta är en något högre andel jämfört med snittet för rikets kommuner.

35

Åldrande med livskvalitet • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


ATT FUNDERA ÖVER

Andel (%) inom äldreomsorg eller hemtjänst som uppger att de besväras av ensamhet

Hur möter vi utmaningen om en åldrande befolkning kopplat till en god livskvalitet på äldre dagar?

50 45 40 35 30 25

Lysekil

20

Alla kommuner

15 10 5 0

2012

2013

2014

Källa: Kolada

Medlemmar i pensionärsorganisationer I Lysekil finns flera pensionärsorganisationer som bedriver aktiviteter för målgruppen 65 år och uppåt. I december 2014 hade pensionärsföreningarna i Lysekils kommun totalt 2308 medlemmar. De lokala pensionärsorganisationerna är viktiga för både möjlighet till social samvaro och de arrangerar också aktiviteter i utbildningssyfte, resor och friskvårdsaktiviteter. I takt med att andelen äldre blir allt fler kan man ana att både medlemsskapet i föreningarna ökar men också att betydelsen av föreningarna blir större.

Antal medlemmar i pensionärsföreningarna 31/12 2014 700 600 500 400 300 200 100 0

Lysekils PRO

SPF Gullmaren (Lysekil)

SKPF

Brastad PRO Brodalens Skaftö PRO SPF PRO Kaprifolen (Skaftö)

Källa: Lysekils kommun

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Å l d r a n d e m e d l i v s k v a l i t e t

36


Fallolyckor Fallskador är ett betydande samhällsproblem och en källa till lidande för de som drabbas. Många människor har genom ålder eller sjukdomstillstånd en ökad risk för fallskada. 1 av 20 individer som är 65 år och äldre uppsöker varje år sjukhus för vård efter en fallskada. Motsvarande siffra för de som är 80 år och äldre är 1 av 10. Förebyggande insatser kan göra att färre äldre skadar sig genom fall. Genom att följa utvecklingen av bland annat fallolyckor och höftledsfrakturer kan effekten av det lokala förebyggande arbetet mätas. Antalet personer per 1000 invånare över 65 med fall-diagnoser var lägre i Lysekil jämfört med regionen både 2014 och 2015. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män fortfarande av fallskador.

Antal personer per 1000 invånare 65 år och äldre med falldiagnoser 70 60

Lysekil kvinnor

50

Lysekil män

40 30

Västra Götaland kvinnor

20

Västra Götaland män

10 0

2013

2014

2015

Källa: Västra Götalandsregionen, koncernavdelning för data och analys

Läkemedelsanvändning 65-84 år Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig och/eller felaktig läkemedelshantering. I Sverige får personer över åttio år mellan fem och sex läkemedel per dygn. Det är inte ovanligt att patienter i denna åldersgrupp ordineras tio eller fler läkemedel. En blandning av olika läkemedelskombinationer kan ge svåra biverkningar. Äldre människor är mer känsliga för effekter och biverkningar på grund av att kroppens förmåga att omsätta läkemedel försämras samtidigt som organens känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder.

37

Åldrande med livskvalitet • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andel personer 75 år och äldre i Lysekil med tio läkemedel eller fler var både 2012 och 2014 förhållandevis hög. Lugnande läkemedel och sömnmedel är en läkemedelsgrupp som kan öka risk för till exempel fall. För Lysekils del är det framför allt de äldsta personerna, 85 år och uppåt, som får dessa läkemedel och här är det också fler jämfört med regionen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Det finns dock många läkemedelsgrupper som kan ge biverkningar som påverkar hälsan.

Andel 75 år och äldre med 10 eller fler läkemedel 2012

2014

Lysekil

26

27

Alla kommuner

18

20

Källa: Kolada

Läkemedelsanvändning - sömnmedel och lugnande medel. Daglig dygnsdos per 1000 invånare. 120 000,0 100 000,0 80 000,0 VGR

60 000,0

HSN Norra Lysekil

40 000,0 20 000,0 0,0

Kvinna 65-74 kvinna 74-85 kvinna 85-

man 65-74

man 75-84

man 85-

Källa: Västra Götalandsregionen

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Åldrande med livskvalitet

38


6

Goda levnadsvanor Uppskattat hälsotillstånd Frågan om uppskattat hälsotillstånd hänger ihop med levnadsvanor som fysisk aktivitet och kost, vilka du ofta själv kan påverka. Men hälsotillstånd handlar också om den mentala hälsan och hur du har det till exempel på ditt arbete eller med sociala nätverk. Dessa faktorer kan vara svårare att påverka. Du kan också drabbas av sjukdom eller ha en funktionsnedsättning vilket också påverkar ditt hälsotillstånd. Vid senaste nationella folkhälsoenkäten uppskattade 65 procent av kvinnorna och 77 procent av männen i Lysekil sin hälsa som bra. Andelen skiljer sig inte nämnvärt från regionen i stort. Det som är värt att följa är utvecklingen, att skillnaderna mellan kvinnor och män ökat.

Andel (%) som uppger bra eller mycket bra hälsotillstånd 90 80 Lysekil kvinnor

70 60

Lysekil män

50 40 30

Västra Götaland kvinnor

20

Västra Götaland män

10 0

2007

2011

2015

Källa: Västra Götalandsregionen, nationella folkhälsoenkäten.

Övervikt och fetma Nära hälften av alla svenskar har i dag fetma eller övervikt. Mellan 2004-2013 har andelen personer med fetma ökat från 11-14 procent. Övervikt är generellt vanligare bland män än kvinnor medan andelen kvinnor och män med fetma på nationell nivå är ungefär lika stor. Lysekil har en lika hög andel invånare med övervikt som genomsnittet i Västra Götalandsregionen men en något högre andel med fetma. Det är små variationer över tid men andelen män med övervikt och fetma är generellt sett högre än andelen kvinnor med övervikt och fetma.

39

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andel (%) övervikt inkl. fetma, BMI 25 och högre 70 60 Lysekil kvinnor

50 40

Lysekil män

30

Västra Götaland kvinnor

20

Västra Götaland män

10 0

2007

2011

2015

Källa: Västra Götalandsregionen, nationella folkhälsoenkäten.

När det gäller barn så är uppföljning av viktutvecklingen viktig ur flera perspektiv. Det är både viktigt att följa upp barn med låg vikt och barn med för hög vikt. Låg eller plötsligt avvikande vikt kan bland annat tyda på att barnet har en sjukdom eller att det finns sociala problem. Lika så kan insatser sättas in i tid för barn med övervikt för att förebygga fortsatt viktuppgång under barndomstid och vidare i vuxen ålder. BVC följer barns viktutveckling fram till barnen är sex år. Efter barnen fyllt sex år följer skolhälsovården viktutvecklingen genom hela skolåldern. Andelen tioåringar med övervikt i Lysekils kommun har glädjande nog successivt minskat över tid även om variationerna är små. Andelen tioåringar med fetma varierar mellan fyra och tio procent. Det finns inga skillnader mellan könen då andelen flickor och pojkar med övervikt och fetma varierar över tid.

Andel (%) tioåringar som ej har övervikt eller fetma ATT FUNDERA ÖVER

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Hur skapar vi goda förutsättningar för en aktiv livsstil som främjar en sund viktutveckling?

Källa: Skolhälsovården Lysekil

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Goda levnadsvanor

40


Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar. Ett effektivt sätt att påverka befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Dagens människor spenderar en stor del av sin vakna tid stillasittande och utövar fysisk aktivitet mindre än en timme per dag. Omkring 15 procent av Lysekils kommuns invånare uppger att de har en stillasittande fritid. När det gäller andelen fysiskt aktiva finns det skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest fysiskt aktiva. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen är 30 minuter för vuxna och 60 minuter för barn dagligen. Omkring 65 procent av Lysekils kommuns invånare är fysiskt aktivta minst 30 minuter om dagen. Skillnaden mellan kvinnor och män i Lysekil är små liksom skillnaderna mellan Lysekil och riket. Andelen fysiskt aktiva verkar inte heller ha förändrats över tid.

Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min/dag 80 75 70 65 60

Lysekil kvinnor

55

Lysekil män

50

riket kvinnor riket män

45 40 35 30

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Källa: Folkhälsomyndigheten, nationella folkhälsoenkäten.

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept FaR är en ordination som skrivs ut av en läkare eller annan legitimerad personal som komplement till, eller som ersättning för läkemedel och annan behandling vid olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Den primära målgruppen för ordinationen fysisk aktivitet är patienter inom hälso- och sjukvården med sjukdomar där fysisk aktivitet har en påvisad terapeutisk effekt.

41

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Mellan 2013 och 2015 minskade antalet utskrivna recept på Lysekils vårdcentraler, från drygt 500 recept till 334. Vanligast är att FaR skrivs ut till personer från 50 år och uppåt.

Antal personer i Lysekils kommun som fått FaR utskrivet 600 500 400 300 200 100 0

2013

2014

2015

Källa: Västra Götalandsregionen, koncernavdelning för data och analys

Hjärtinfarkt Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt under de senaste åren. År 2005 utgjorde hjärt- och kärlsjukdomar 42 procent av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. Nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, främst genom ändrad livsstil. I Lysekils kommun tycks dödligheten i hjärtinfarkt nu minska men har under några år varit högre jämfört med riket. Både bland kvinnor och män syns nu en nedåtgående trend men fortfarande ligger dödligheten något över snittet jämfört med riket. Både i riket och i Lysekil är det fler män än kvinnor som avlider av hjärtinfarkt.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Goda levnadsvanor

42


Dödlighet i hjärtinfarkt -antal per 10 000 invånare 40 35 30 25

Lysekil kvinnor

20

Lysekil män

15

riket kvinnor

10

riket män

5 0

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Tandhälsa Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit allt bättre. Trots detta kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Därför är det viktigt att följa förändringar av tandhälsan. Andelen kariesfria 12-åringar har ökat i Lysekil mellan 2007 och 2011. Därefter tycks en viss minskning skett. Lysekil har dock de senaste åren haft en marginellt högre andel kariesfria 12-åringar jämfört med regionen. Enligt nationella folkhälsoenkäten uppgav omkring nio procent av de svarande i Lysekil att deras tandhälsa var dålig. Rikets siffror skiljer sig inte nämnvärt från Lysekils. Kvinnor tycks uppge sin tandhälsa som god i högre omfattning än männen.

Andel (%) kariesfria 12-åringar 80% 75% 70% 65% 60% 55%

Lysekil

50%

Västra Götaland

45% 40% 35% 30%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Västra Götalandsregionen, koncernavdelning för data och analys

43

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andel (%) som uppger dålig tandhälsa 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Lysekil kvinnor Lysekil män Riket kvinnor Riket män

Källa: Folkhälsomyndigheten, nationella folkhälsoenkäten.

Aborter I Sverige har vi sedan 1975 fri abort. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Aborterna i Sverige ökade mellan 2004-2008 men minskade under 2009. För Lysekils del har antalet aborter minskat de senaste åren. Forskning visar att det finns ett samband mellan upprepade aborter och socioekonomiskt utsatta grupper. Det behövs mer förebyggande arbete när det gäller bland annat upprepade aborter, eftersom varje abortsökande kvinna löper högre risk att bli oönskat gravid återigen.

Antal aborter per 1000 kvinnor i olika åldersklasser och år 30 25 20

Lysekil 15-19 år

15

riket 15-19 år Lysekil 15-44 år

10

riket 15-44 år

5 0

2000-2004 2002-2006 2004-2008 2006-2010 2008-2012

Källa: Folkhälsomyndigheten.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • G o d a l e v n a d s v a n o r

44


Amning Den första tiden är bröstmjölk barnets bästa näring och ger ett bra skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. I Sverige rekommenderas det att alla barn ska få enbart bröstmjölk fram till sex månaders ålder och därefter rekommenderas att barnen får bröstmölk som en del av kosten åtminstone upp till ett års ålder. Trots rekommendationer är amningstrenden i Sverige nedåtgående. Stödet till ammande kvinnor är mycket viktigt. Var fjärde kvinna uppskattas ha problem med amningen och behöver stöd. Det finns många anledningar till varför kvinnor inte ammar och det är viktigt att inte skuldbelägga utan just ge relevant stöd. Andelen barn som ammas har minskat över tid i så väl Lysekil som riket. Västra Götalandsregionen är den region där amningen minskat mest. I Lysekil är amningsfrekvensen lägre jämfört med både regionen och riket.

Andel (%) barn 4 månader som ammar helt eller delvis 90 80 70 60 50

riket

40

Lysekil

30 20 10 0

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Barnvaccination Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 90 % av barnen vaccineras enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund med flera har minskat i samhället. MPR-vaccinet är ett vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Vaccinationsfrekvensen har över tid varit högre i Lysekil jämfört med riket men har under några år, 2010, 2013 och 2014, varit lägre jämfört med rikets snitt. Det är visserligen små skillnader men viktigt att följa upp trenden avseende vaccination. I en liten kommun kan också små avvikelser (enstaka barn som ej vaccineras) göra att variationerna blir större.

45

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andel (%) barn som vaccinerats för MPR (mässling, påssjuka, röda hund) 100 95 90

riket

85

Lysekil

80 75

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Folkhälsomyndigheten

Läkemedelsförskrivning Det finns många sätt att mäta befolkningens psykiska hälsa/ohälsa. Frågor om självskattad hälsa och välbefinnande syftar till att spegla såväl fysiskt, psykiskt som socialt välbefinnande och kan därför användas som ett mått på psykisk hälsa. Frågor om psykiska och somatiska besvär kan användas som mått på psykisk ohälsa. Genom att titta på förskrivning av läkemedel, framför allt läkemedel som i första hand behandlar psykisk ohälsa, kan man också få en bild av befolkningens hälsa. Det är dock viktigt att poängtera att dessa läkemedel inte enbart skrivs ut på grund av psykiatriska problem och ohälsa utan även till följd av andra omständigheter och diagnoser. Förskrivningen av lugnande medel som antidepressiva medel är något högre i Lysekil jämfört med Fyrbodal (Norra hälso- och sjukvårdsnämnden) och regionen. Förhöjningen syns både bland män och kvinnor. En orsak till att Lysekil har en högre läkemedelsförskrivning jämfört med Fyrbodal/Norra nämnden är att vi är en av de kommuner med högst andel äldre. Dock finns vissa avvikelser avseende antidepressiva läkemedel i åldersgrupper under 65 år som är bekymrande och förskrivningen av antidepressiva tycks också ha ökat något mellan 2014 och 2015. Här finns det anledning att titta närmare på hur man skulle kunna arbeta med främjande och förebyggande insatser gentemot yngre åldersgrupper.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • G o d a l e v n a d s v a n o r

46


Förskrivning av läkemedel. Daglig dygnsdos antidepressiva medel samt sömnmedel / lugnande medel per 1000 invånare Antidepressiva medel 2015 Antidepressiva medel 2014 HSN Norra Lysekil

Sömnmedel/lugnande medel 2015 Sömnmedel/lugnande medel 2014 0

10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

Källa: Västra Götalandsregionen, koncernavdelning för data och analys

Psykisk ohälsa Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ett lidande, inte bara för den enskilda individen, utan också för familj och närstående. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället då allt fler människor upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Psykisk ohälsa omfattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som stör välbefinnandet i olika grad. Det finns tydliga könsskillnader avseende psykiskt välbefinnande. Fler kvinnor än män anger nedsatt psykiskt välbefinnande både i Lysekil och riket. Lysekil har, enligt nationella folkhälsoenkäten, inte en högre andel med psykiskt nedsatt välbefinnande men trenden 2015 pekar åt att något fler än tidigare uppger att de inte mår bra psykiskt. Denna trend verkar tydligare bland kvinnorna.

Andel (%) som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande 40 35 30 25

Lysekil kvinnor

20

Lysekil män

15

riket kvinnor

10

riket män

5 0

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Källa: Folkhälsomyndigheten 47

Goda levnadsvanor• VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Självmord/suicid Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många som dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet suicid efter engelskans ”suicide”. Förekomsten av suicid i så väl kommun, region som riket i helhet mäts genom självmord per 10 000 invånare över en femårsperiod. För små kommuner kan enstaka suicid påverka jämförelsetalen i hög grad vilket är angeläget att poängtera. Enligt 2009-2013 års statistik för kvinnor i Lysekil 15 år och uppåt (åldersstandardiserat) förekom 0,4 suicid per 10 000 invånare jämfört med rikets 0,7. För männen i Lysekil var motsvarande siffra 1,7 suicid per 10 000 invånare jämfört med rikets 1,8 (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata).

Tobak Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6600 människors för tidiga död. Det finns påtagliga skillnader i tobaksvanor mellan personer i olika socioekonomiska grupper. Rökning är betydligt vanligare bland låginkomsttagare och personer med kort utbildning än bland höginkomsttagare och personer med lång utbildning. Glädjande nog tycks andelen dagligrökare minska både i Lysekil och i riket. Andelen rökande kvinnor har minskat betydligt över tid.

Andel (%) som uppger att de röker dagligen 18 16 14 12

Lysekil kvinnor

10

Lysekil män

8

Riket kvinnor

6

Riket män

4 2 0

2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015

Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Goda levnadsvanor

48


ATT FUNDERA ÖVER Vi har beslutat om rökfri arbetstid i Lysekils kommun. Är det relevant att besluta om rökfri skoltid?

Andelen elever i årskurs nio som uppgav att de rökte var däremot något högre i Lysekil jämfört med Västra Götaland 2013 medan det var färre gymnasieelever från Lysekil jämfört med regionen som angav att de rökte. Andelen rökande flickor i årskurs nio var betydligt högre i början av 2000-talet då omkring 30-40 procent angav att de rökte varje dag eller då och då jämfört med 16 procent 2013. Andelen rökande pojkar har varierat mer över tid. Vid senaste mätningen 2013 minskade andelen elever i Lysekil som uppgav att de snusade varje eller nästan varje dag. Fyra procent av pojkarna och ingen av flickorna uppgav att de snusade.

Andel (%) som röker årskurs 9, 2013 Västra Götaland flickor

Västra Götaland pojkar

Röker varje dag/nästan varje dag Röker sällan (när jag festar/ ibland)

Lysekil flickor

Lysekil pojkar 0

5

10

15

20

Andel (%) som röker, åk 2 gymnasiet, 2013

Västra Götaland Röker varje dag/nästan varje dag Röker sällan (när jag festar/ ibland) Lysekil

0

10

20

30

40

Källa: CAN

49

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andelen rökande spädbarnsföräldrar har nationellt sett minskat över tid medan det för Lysekils del är mer variationer vilket till stor del beror på att det handlar om förhållandevis få individer. Vid senaste mätningen 2013 rökte nästan tjugo procent av papporna och tio procent av mammorna. Även vid mätning då barnet var 0-4 veckor var det 2013 betydligt fler pappor och mammor i Lysekil som rökte jämfört med riket. Föräldrar är i regel motiverade att sluta röka i samband med att man väntar barn eller får barn. De allra flesta har i dag kunskap om rökningens effekter både direkt och indirekt. Barn är extra känsliga för cigarettrök och det finns i dag mycket forskning som påvisar ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, allergier och andra sjukdomsrisker i samband med att föräldrar röker, både under graviditet och då barnet är litet.

Andel (%) rökande spädbarnsföräldrar då barnet är 8 månader 30 25 20

Lysekil mamma Lysekil pappa

15

riket mamma 10

riket pappa

5 0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: Folkhälsomyndigheten

Alkohol Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka över en viss mängd alkohol per vecka. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyckor, våld och andra skador. Att dricka alkohol regelbundet medför också betydande risk för beroende. Andelen med riskabla alkoholvanor är något lägre bland kvinnor i Lysekil i jämförelse med riket. Bland männen är det ungefär lika hög andel som rikssnittet.

VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Goda levnadsvanor

50

FAKTARUTA Regeringens övergripande mål för området är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.


Andel (%) med riskabla alkoholvanor 30 25 20

Lysekil kvinnor Lysekil män

15

Riket kvinnor 10

Riket män

5 0

2004-2007

2006-2009

2008-2011

2010-2013

2012-2015

Källa: Folkhälsomyndigheten, nationella folkhälsoenkäten

Mer än hälften av eleverna i årskurs nio svarar att de druckit alkohol någon gång/senaste året. Bland gymnasieeleverna i årskurs två har omkring 80 procent druckit alkohol. Andelen elever i årskurs nio som druckit alkohol var 2013 högre i Lysekil jämfört med snittet för Västra Götaland. Fler pojkar än flickor hade druckit alkohol men fler flickor hade den senaste månaden druckit alkohol. Gymnasieeleverna i Lysekil hade 2013 druckit alkohol i samma omfattning som eleverna i Västra Götaland men något fler hade druckit den senaste månaden. För gymnasieeleverna är underlaget för litet för könsuppdelning. Alkoholkonsumtionen bland unga har minskat över tid både nationellt, regionalt och i Lysekil. Dock verkar minskningen inte gått lika fort i Lysekil och 2013 var det fortfarande en fjärdedel av eleverna i årskurs nio som druckit sig berusade 2-3 gånger i månaden. I Lysekil angav 2013 cirka 14 procent av eleverna i årskurs nio att de varit berusade vid 13 års ålder eller före.

ATT FUNDERA ÖVER

Andel (%) som druckit alkohol årskurs 9 2013

Hur skapar vi bra förutsättningar för unga att välja bort alkohol?

80 70 60 50

Lysekil pojkar

40

Lysekil flickor Västra Götaland pojkar

30

Västra Götaland flickor

20 10 0

Ja

Ja, senaste 12 mån Ja, senaste 30 dgr

Källa:CAN drogvaneundersökning 2013 51

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Andel (%) som druckit alkohol årskurs 2 gymnasiet 2013 90 80 70 60 50

Lysekil

40

Västra Götaland

30 20 10 0

Ja

Ja, senaste 12 mån

Ja, senaste 30 dgr

Källa:CAN drogvaneundersökning 2013 I gymnasiets årskurs två var det vanligast att man fick tag på alkohol från en pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon. Omkring 20 procent av gymnasieeleverna fick alkohol av föräldrar vilket också var det näst vanligaste sättet att få tag på alkohol. I årskurs nio var det lika vanligt att man fick tag på alkohol genom ”annan vuxen som köpte/sålde ut” som genom pojk-/flickvän, kompis eller kompisars syskon. Tre procent svarade att de fick alkohol av sina föräldrar. Generellt sett har föräldrar över tid dock blivit mer restriktiva till att köpa ut och bjuda sina ungdomar hemma. Detta gäller för så väl eleverna i årskurs nio som gymnasieeleverna.

Narkotika Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt: såväl medicinska som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan märkas både akut och först efter en längre tids användning. Eftersom all ickemedicinsk befattning med narkotika är olaglig i Sverige är det också svårt att ge en klar bild av hur utbredd användningen är. I nationella folkhälsoenkäten 2015 svarade åtta procent att de provat cannabis någon gång och två procent svarade att de testat det senaste året vilket är betydligt lägre andel än i storstadsregioner men samma som snittet för Västra Götalandsregionen. Tillgången till narkotika, i synnerhet cannabis och spice, är enligt polisen hög varför det är angeläget att fortsätta arbeta vidare med drogförebyggande insatser inte minst gentemot unga. För att förebygga narkotikaanvändande behöver man arbeta på bred front. Det handlar inte enbart om att öka kunskapen om preparaten och dess risker utan också om att arbeta främjande till exempel genom att ge förutsättningar för elever att lyckas i skolan, motverka mobbning, stödja föräldrar och skapa förutsättningar för positiva fritidsaktiviteter. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15 • Goda levnadsvanor

52


I CAN:s drogvaneundersökning 2013 svarade sju procent av eleverna i årskurs nio och 17 procent av gymnasieelevern i åk två att de provat narkotika någon gång vilket motsvarar snittet för Västra Götaland. I Fyrbodal var Lysekil och Tanum de kommuner som hade högst andel elever i årskurs nio som provat narkotika. Det är vanligare att pojkar provar narkotika vilket gäller för både Lysekil, Västra Götalandsregionen och riket. Över tid tycks narkotikaanvändandet ha ökat, framför allt bland gymnasieeleverna i Lysekil. Det i särklass vanligaste narkotikapreparatet som man uppger sig ha testat är cannabis (hasch och marijuana). Även spice uppges. Endast enstaka procent uppger att de använt andra narkotiska preparat så som extacy, amfetamin, kokain och GHB. Majoriteten av de som provar fortsätter dock inte att använda narkotika regelbundet. Två procent av eleverna i årskurs nio och fyra procent av gymnasieeleverna i årskurs två svarade att de provat den senaste månaden.

Andel (%) som provat narkotika åk 9 samt åk 2 gymn 50 45 40 35

Lysekil åk 9

30 25

riket åk 9

20

Lysekil gymn åk 2

15

riket gymn åk 2

10 5 0

2003

2007

2009

2011

2013

Källa: Per Blanck Drogvaneundersökning Norra Bohuslän 2011. CAN drogvaneundersökning 2013

Andel (%) som provat narkotika åk 9 samt åk 2 gymn, 2013 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Ja Ja, senaste året Ja, senaste 30 dgr

Lysekil åk 9 Västra Götaland Lysekil gymn åk Västra Götaland åk 9 2 gymn åk 2

Källa:CAN drogvaneundersökning 2013 53

Goda levnadsvanor • VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 0 15


Besรถksadress: Kungsgatan 44-46 | Postadress: 453 80 Lysekil|Telefon: 0523-61 30 00 |Fax: 0523-61 37 12 |www.lysekil.se

Välfärdsredovisning 2015 webb  

Lysekils kommuns välfärdsredovisning 2015

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you