Issuu on Google+

Ă…rsredovisning

2013


Årsredovisning 2013 Syfte Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verk-samhet och ekonomi. Den skall kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen. Målgrupp Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen av Lysekils kommuns verksamhet och ekonomi

Foto omslag: Anki Sandinge Samtliga porträttfoton i årsredovisningen är tagna av Anki Sandinge


Innehåll Kommentar och organisation

Politisk organisation 4 Kommunala snabbfakta 5 Intäkter och fördelning av skattekronor 6 Politikerkommentar 7 Kommunchefskommentar 8

Förvaltningsberättelse

Vision 2015 – mål och kvalitetsarbete 9 Omvärdsanalys 13 Ekonomisk översikt 15 Riskbedömning 18 Resultatberäkning och kassaflödesanalys 20 Balansräkning 21 Noter 22 Investeringsredovisning 25 Driftsredovisning 26 Personalredovisning 28 Benchmarking norra Bohuslän 30

Välfärdsredovisning

Välfärdsredovisning 34

Nämndsredovisning

Kommunstyrelsen 36 Byggnadsnämnd 38 Vård- och omsorgsnämnd 40 Individ- och myndighetsnämnd 42 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 44 Bildningsnämnd 46

Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Lysekils kommun med dotterbolag Ekonomisk översikt Balansräkning och noter

Lysekils kommun Bolag

Lysekils Stadshus AB Kolholmarnas AB Havets Hus i Lysekil AB LEVA i Lysekil AB LysekilsBostäder AB Lysekils Hamn AB RAMBO AB Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän

Övrigt

49 50 51

53 54 55 56 57 58 59 60

Redovisningsprinciper 61 Redovisningsmodell 62 Revisionsberättelse 63 Kommunstyrelsens ledamöter 65 Begreppsförklaringar 66


4

ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Politisk organisation 2013 KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION VALBEREDNING MILJÖBEREDNING ÖVERFÖRMYNDARE

KOMMUNSTYRELSE Arbetslöshetsnämnd Krisledningsnämnd Inköpsnämnd Arkivmyndighet

LYSEKILS STADSHUS AB Havets Hus i Lysekil AB Lysekilsbostäder AB LEVA i Lysekil AB Lysekils Hamn AB Kolholmarna AB Havsstaden Lysekils utbildnings AB

BILDNINGSNÄMND BYGGNADSNÄMND VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND

DELÄGDA BOLAG RAMBO AB Fyrstads Flygplats AB

INDIVID- OCH MYNDIGHETSNÄMND VALNÄMND

KOMMUNALFÖRBUND Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän

GEMENSAMMA NÄMNDER Gymnasie- och vuxen-utbildningsnämnd Miljönämnd för mellersta Bohuslän Servicenämnd


ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Kommunala snabbfakta Verksamheten i sammandrag Antal invånare Kommunal utdebitering Verksamhetens nettokostnader, mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare, kr Årets resultat, mnkr Anläggningstillgångar, mnkr Anläggningstillgångar per invånare, kr Eget kapital, mnkr Eget kapital per invånare, mnkr Soliditet procent Låneskuld Låneskuld per invånare Antal anställda

2013

2012

2011

2010

2009

2008

14 369 22,06 722 724

14 396 22,06* 706 709

14 398 22,49 700 716

14 521 22,49 703 701

14 535 22,49 666 675

14 659 22,49 656 656

50 357

49 223

49 750

48 292

46 428

44 752

4 540 37 585 259 18 018 37,4 229 15 946 1 453

3 548 38 085 252 17 486 36,6 244 16 958 1 438

18 530 36 788 247 17 135 36,4 253 17 560 1 420

-1 554 38 152 228 15 701 34,8 233 16 046 1 438

11 528 36 322 229 15 747 35,4 214 14 736 1 427

1 617 42 120 217 14 831 32,0 284 19 358 1 537

*Skattesänkningen beror på skatteväxling med 43 öre i samband med att Västra Götalandsregionen övertog hela ansvaret för kollektivtrafiken 2012.

Procent och mandatförteckning i kommunfullmäktigevalet 2010 Parti

Arvoden och antal förtroendevalda

Röstetal

Moderata samlingspartiet

1 275

13,3

5

Arbetarpartiet Socialdemokraterna

3 162

33,0

14

Folkpartiet liberalerna

2 250

23,5

10

Centerpartiet

407

4,3

2

Vänsterpartiet

339

3,5

1

Miljöpartiet de gröna

393

4,1

2

Kommunisterna

682

7,1

3

68

0,7

-

Lysekilpartiet.nu

541

5,7

2

Svergiedemokraterna

204

2,1

1

Skaftöpartiet

248

2,6

1

Kristdemokraterna

Övriga partier Summa röster

2013

Procent Mandat

9

0,1

-

9 578

100,0

41

Lysekils kommunvapen Lysekils kommunvapens utseende kommer ifrån ett förslag som lades fram 1904 av stadens borgmästare Axel Sundberg. Förklaringen till vapnets utseende är att de tre stjärnorna skulle representera de två stjärnorna i Lysekils historia- Gyllenstierna och Strömstierna- och den tredje stjärnan skulle vara den nya stadens egen stjärna. De båda fiskarna i vapnet skall representera fiskets betydelse för Lysekils utveckling och har sagts föreställa sillar. Utformningen i vapnet avviker dock väsentligt från en sill. Enligt en muntlig tradition rådde vid vapnets tillkomst stora meningsskiljaktigheter mellan fiskets företrädare och stenhuggeriindustrins män.

2012

2011

Summa arvoden och ersättningar till förtroendevalda, mnkr

4,8

4,7

4,9

Antal förtroendevalda

173

163

166

104

100

104

69

63

62

varav män varav kvinnor

Valdeltagande och antal röstberättigade Valdeltagande i procent Antal röstberättigade

2010

2006

81,9

79,5

2002 79,8

11 890

11 785

11 705

5


6

ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Intäkter och fördelning av skattekronor Fördelning av komunens kostnader utifrån varje hundralapp som betalas i kommunskatt 0,5 kr Byggnadsnämnd 0,6 kr Näringsliv 1,1 kr Räntor på lån 1,6 kr Räddningstjänst 2,9 kr Kultur, bibliotek samt fritidsverksamhet 3,8 kr Gator och vägar, offentlig belysning, parker, teknisk verksamhet 5,1 kr Politisk verksamhet och gemensam administration 7 kr Pensionskostnader

42 kr Äldreomsorg, handikappomsorg, individ och familjeomsorg

9,4 kr Gymnasie- och vuxenutbildning

26 kr, Grundskola och förskola

Intäkter som kommunen har för att kunna finansiera kommunens verksamheter Intäkter för utbildning av elever på gymnasiet och i vuxenutbildningen med mera 3,4kr Fastighetsavgift 3,2 kr Hyror 2,8 kr Övriga intäkter 2,5 kr Finansiella intäkter 1,0 kr Bidrag, huvudsakligen statsbidrag 5,7 kr

Avgifter, till exempel barn- och äldreomsorg, hamnavgifter 12,8 kr

Kommunalskatt och skatteutjämning 68,7 kr


ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det var en stormig början på 2013 när revisorerna riktade kritik mot kommunstyrelsen för deras agerande under 2012 och kommunstyrelsens ordförande vägrades ansvarsfrihet. Det blev en utdragen politisk diskussion där en ny grupp trädde fram med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Skaftöpartiet och Vänsterpartiet. Vårt budskap när vi tillträdde var – vi tar ansvar! Det har visat sig i handling under det gångna året. Den politiska organisationen har arbetat med att försöka skapa balans i ekonomin, och jag har den uppfattningen att vi är på rätt väg. Det ekonomiska resultatet uppgick till + 3,8 mkr. Tillfälligt tillskott har räddat kommunens resultat tack vare återbetalning av AFA premien på 15,3 mnkr. Låneskulden för den kommunala delen (exklusive de kommunala bolagen) var vid årsskiftet 229,1 mnkr. Vi har under året minskat låneskulden med 15,0 mnkr. En översyn av planering, granskning och rapportering har genomförts för att säkerställa att intern kontroll bedrivs. Reglemente för internkontroll och tillämpningsanvisningar har antagits i kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen i början av 2014. Kraftfulla åtgärder krävs för att kostnaderna ska minska till budgetnivå. Verksamheten visar negativ avvikelse på 14 mnkr. Ungas uppväxtvillkor har stor betydelse för att lyckas senare i livet. En godkänd avklarad skolgång är en viktig faktor för att minska ohälsa. Detta kräver på sikt resurskrävande insatser. Kostnaderna för ungdomsvården har ökat över tid. Under 2013 har arbetet med det barn- ungdomspolitiska handlingsprogrammet fått en ny uppstart. Detta är en viktig del för att skapa förutsättningar för förebyggande insatser. Det drogförebyggande arbetet bland unga måste ha en hög prioritet. Andelen unga som uppger att de provat narkotika tenderar att öka. Det är viktigt att de unga får klart för sig vilka problem narkotikan för med sig och hur det skadar den egna hälsan. Samarbetet med Munkedal och Sotenäs har gått vidare. En gemensam miljönämnd för de tre kommunerna har bildats och 2013 var nämndens första verksamhetsår. Arbetet går vidare med gemensam nämnder för lön respektive IT. Kommunstyrelsen har under året arbetat med bevarandet av järnvägen (Lysekilsbanan) samt ombyggnad av väg 161, då dessa är mycket betydelsefulla för Lysekils kommun. Jag vill tacka både medborgare och medarbetare för allt engagemang och arbete under 2013.

Lysekil i mars 2014 Mats Karlsson (M) Kommunstyrelsens ordförande

7


8

ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Kommunchefen har ordet Snart är det 2015 – öppet, enkelt, värdigt visar vägen I juni 2006 fattade kommunfullmäktige i Lysekil beslut om en ny översiktsplan med en vision för 2015. I denna uttrycks den politiska viljan om kommunens framtid. ”Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro” Visionen ställer höga förväntningar på oss som verkar för Lysekils kommun oavsett i vilken roll. Som komplement till visionen antog kommunfullmäktige i december 2012 de gemensamma värderingarna öppet, enkelt och värdigt som skall genomsyra politikers och tjänstemäns förhållningssätt. Lysekils kommun befinner sig i flera avseenden i en paradoxal situation. Vi vet att vår ekonomi är mycket ansträngd samtidigt som vi i jämförelse med andra kommuner får avsevärt större belopp från kommunfullmäktige för att driva våra verksamheter. Lokala media återspeglar ofta synpunkter från medborgare som inte är nöjda med kommunens utbud och service. Årsredovisningen 2013 visar hur nettokostnaderna om 722 mnkr fördelas på olika verksamheter och kostnadsslag. Ofta handlar debatten om de pengar vi saknar och inte om hur vi använder de vi har. Det är därför en viktig uppgift att på ett öppet och enkelt sätt visa samband mellan resursanvändning och resultat. Först då kan våra medborgare få chansen att bedöma om avsatta medel använts på ett klokt sätt. Under 2013 har därför ytterligare steg tagits för att utveckla kommunens måloch resultatstyrning inom hela koncernen. Syftet är att på sikt få en sammanhållen struktur och en gemensam planeringsprocess för såväl förvaltningar som dotterbolag. Vad kan värdigt betyda? Genom att öppet stå för egna åsikter, att öppet möta andras synsätt och göra bedömningar utifrån faktabaserad kunskap – så tar vi ansvar för värdighet i ord och handlingar. Lysekils kommun behöver ett gemensamt och värdigt ansvarstagande för de insatser som krävs för en långsiktigt hållbar utveckling av välfärd och ekonomi. Samtalandets konst är grunden för ett demokratiskt samhälle. Kommunfullmäktige som fattade beslutet om visionen för 2015 är Lysekils kommuns högsta beslutande organ. Genom våra ord och våra handlingar i beslutande församlingar och människor emellan illustrerar vi visionen. Alf Henriksson uttryckte detta på följande sätt: Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja det påverkar livet på jorden så slarva inte med orden Lysekil i mars 2014 Lena Fisher Kommunchef


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Vision 2015 – mål och kvalitetsarbete ”Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro.”

God ekonomisk hushållning – långsiktig stabil ekonomi Enligt kommunallagen ska finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning anges. Finansiella mål behövs som restriktion för verksamheten. Mål och riktlinjer för verksamheten krävs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Årets resultat uppgick till 3,8 mnkr vilket motsvarar 0,5 procent av de totala skatteintäkterna. Det långsiktiga målet är tre procent och skall uppnås 2015. Budgeterat resultat var 4,3 mnkr vilket motsvarar 0,6 procent av skatteintäkterna. Till årets resultat hör återbetalning av försäkringspremier motsvarande 15,3 mnkr. Det är således flera verksamheter som redovisar lägre resultat än vad som budgeterats. Balanskravutredningen visar ett resultat om 3,7 mnkr. Detta innebär att kommunen uppnår balanskravet. Kommunens utdebitering har varit oförändrad 22,06 kronor.

Visionen fastställdes av kommunfullmäktige 2006 och ligger till grund för kommunens mål och kvalitetsarbete. För att närma sig visionen har kommunfullmäktige beslutat om att fokusera på fyra kommunövergripande målområden: Lärande Kommunens verksamheter ska utgå från individens, samhällets och näringslivets behov. Verksamheterna bedrivs kunskapsbaserat och med gott omdöme och nytänkande. Livsmiljö Ett varierat utbud av boendealternativ och rekreationsmöjligheter som ger livskvalitet till medborgare och besökare i alla åldrar. Ekonomi En ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Näringsliv Ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa. För att mäta hur målområdena utvecklas har kommunfullmäktige beslutat om uppföljningsmål inom varje målområde. Här redovisas uppföljningsmålen och utfallet av dem.

9


10

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Lärande

Andelen ungdomar i grundskola och gymnasie skola med fullständiga betyg ska öka

Medborgarnas upplevelse av kommunens verksamheter ska förbättras Indikator Nöjd-Medborgar-Index

Andel i procent

Mål 2013

2013

2012

2011

Öka

-

-

42

Mätning: SCB, Nöjd-Medborgar-Index Målet kan inte redovisas, nästa mätning görs 2014. Kommentar: • De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är stöd för utsatta personer, äldreomsorgen, idrott- och motionsanläggningar, gator och vägar och miljöarbete. • Kungsgatan har gjorts om till gångfartsområde vilket innefattade en hel del åtgärder i den fysiska miljön, bland annat gjordes parkeringarna om till växelvis höger och vänsterställda. Åtgärder genomfördes även på Korsgatan och Apoteksgatan och nettobeståndet av parkeringar i området att utökades. • Inom kollektivtrafikområdet har träffats avtal med Västtrafik AB om förlängning från och med 2014 av erbjudandet om fria resor i kollektivtrafiken för medborgare 75 år och äldre.

Medborgarnas upplevda inflytande ska öka Indikator Nöjd-Inflytande-Index

Mål 2013

2013

2012

2011

Öka

-

-

28

Mätning: SCB, Nöjd-Inflytande-Index Målet kan inte redovisas, nästa mätning görs 2014.

2013

2012

2011

Öka

81,5

79,1

81,7

Andel med fullständiga betyg gymnasieskola

Öka

89

83

-

Mätning: Grundskolans betygsstatistik hämtat från skolverket för vårterminen. Gymnasieskolans betygsstatistik hämtas ur gymnasiets eget verksamhetssystem Extens för vårterminen. Målen har nåtts. Kommentar: • Andel elever i grundskolan i Lysekils kommun med godkänt betyg i alla ämnen överstiger genomsnittet i riket. Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökade från 2012. • Kvalitetsmålen i gymnasieverksamheten har uppnåtts då den höga andelen elever med slutbetyg och samlat betygsdokument ökar.

Sjukfrånvaron bland anställda i Lysekils kommun ska vara lägre än 5 % Andel i procent Sjukfrånvaro

Kommentar: • De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är förtroende och påverkan. • Kommunen har antagit och jobbar utifrån värderingarna öppet, enkelt, värdigt.

Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom koncernen Andel i procent

Mål 2013

Andel med fullständiga betyg grundskola

Mål 2013

2013

2012

2011

Andel medarbetare som helt eller i stort instämmer i påståendena rörande information i medarbetarundersökningen

Öka

-

-

68,5

Medborgarna upplever kommunens information som god

Öka

-

-

44

Mätning: Intern information - Lysekils kommuns medarbetarundersökning. Extern information - Nöjd Inflytande Index för Information i SCB medborgarundersökning. Målet kan inte redovisas, nästa mätning görs 2014. Kommentar: • En verksamhetsplan för kommunikationsfrågorna har tagits fram för att stärka kommunikationen såväl internt som externt. Syftet är att både medarbetare och medborgare ska känna större delaktighet och förtroende.

Mål 2013

2013

2012

2011

<5

6,4

5,1

4,4

Mätning: Frånvarostatistik hämtat ur det personaladministrativa systemet Heroma. Målet är inte nått. Kommentar: • Kommunens totala sjukfrånvaro för 2013 har ökat med 21 procent jämfört med föregående år.

Antalet vårddagar på institution för barn och unga ska minska Indikator Antal vårddagar per månad

Mål 2013

2013

2012

2011

minska

275

295

-

Mätning: Socialförvaltningens redovisning. Målet har nåtts.


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Livsmiljö

Minst tre av aktiviteterna i ”Förslag till miljömål för Lysekils kommun - övergripande mål samt detaljmål 2013” ska genomföras

Lysekil ska ha en positiv befolkningsutveckling Indikator Antal invånare den 1’a november

Mål 2013

2013

2012

2011

Öka

14 369

14 396

14 398

Invånare blir allt nöjdare med att bo i Lysekils kommun Placering på Fokus ranking ”Här är bäst att bo” Nöjd-Region-Index

Mål 2013

2013

2012

2011

Bättre

151

221

239

Öka

-

-

54

Mätning: Tidningen Fokus ranking resp SCB:s NöjdRegion-Index Det ena målet har nåtts, det andra kan inte redovisas då nästa mätning görs 2014. Tidningen Fokus rankar kommunerna med hjälp av fyra kategorier, att vara ung, att vara äldre, att ha familj och att arbeta, 43 variabler mäts. Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index, NRI, mäter medborgarnas uppfattning om hur kommunen är som plats att bo och leva på.

Energiförbrukningen ska minska Andel i procent

2013

2012

2011

>3

3

-

-

Antal genomförda aktiviteter

I ”Förslag till miljömål för Lysekils kommun - övergripande mål samt detaljmål 2013” pekas fem målområden ut: ett levande hav/hav i balans, ett rikt växt- och djurliv, hållbar energikonsumtion, hållbar livsstil, hälsosam livsmiljö. Inom vart och ett av dessa områden har ett antal aktiviteter identifierats. De tre aktiviteter som redovisas som genomförda ovan är: minska övergödning, miljöutbildning i skola, miljöanpassad kost. Kommentar: • För att minska övergödningen skulle en VA-plan för kommunen tas fram under 2013. Arbetet har påbörjats och första delen (”VA-översikt”) planeras vara klar under våren 2014. • Under läsåret 2012/2013 var ambitionen att varje kurs på gymnasiet skulle innehålla minst en lektion med miljötema. Ett nytt arbetssätt, med målsättningen att samtliga kurser skulle innehålla en lektion med miljötema, har påbörjats. • 80 procent av inköpt fisk som serveras i kommunens regi ska 2013 vara MCScertifierad, målet har nåtts.

Folkhälsan ska förbättras Indikator

Kommentar: • De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är bostäder och kommunikationer. • Kommunen har under året arbetat nära fiberföreningarna för att bistå med utbyggnaden av den digitala infrastrukturen så medborgare och företag får tillgång till fiber. • Flera attraktiva bostadsområden börjar realiseras, här kan till exempel Spjösvik och Skaftö nämnas. • Ett trygghetsboende för + 70 år, (33 lägenheter) har uppförts och färdigställts i Lysekils centrala delar.

Antalet förbrukade kWh i kommunens lokaler

Mål 2013

Mätning: Miljöenhetens rapportering av antal genomförda aktiviteter. Målet är delvis nått.

Mätning: SCB, Befolkningsstatistik. Målet har inte nåtts.

Indikator

Indikator

Mål 2013

2013

2012

2011

minska

2

-

-

Mätning: Fastighetsenhetens sammanställning av kommunens totala energiförbrukning. Målet har nåtts. Kommentarer: • Konvertering av olja till bergvärme på Bro skola är planerad men förslaget återremitterades för komplettering. När detta genomförs kommer ytterligare besparingar att kunna genomföras. • Inkörningsproblem med konvertering till bergvärme på skolan i Grundsund har lett till att mer el gått åt än förväntat. Anläggningen är nu inkörd och förhoppningsvis blir utväxlingen större på denna anläggning under 2014.

Andel uppfyllda mål i Folkhälsoplanen

Mål 2013

2013

2012

2011

50%

33%

11%

-

Mätning: Drogvaneundersökning, Folkhälsostatistik, avstämning mot målen i folkhälsoplanen. Målet är inte nått. I kommunens folkhälsoplan för 2012-2013 finns nio mål inom de fyra områdena barn och ungas uppväxtvillkor, drogförebyggande arbete, fysisk aktivitet och fallskador som Folkhälsopolitiska rådet har valt att prioritera. Flera mål är högt satta, bland annat när det gäller ungas drogvanor. 2013 nåddes tre av nio mål medan tre mål delvis uppnåtts. Kommentar: • Målsättningen att ingen i årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet ska prova narkotika är inte nådd. Dock har andelen som provat minskat sedan föregående mätning men ur ett längre perspektiv kan en ökning skönjas. • Målsättningen att ingen förälder till elever i årskurs nio ska bjuda sina ungdomar på alkohol hemma är inte nådd. Dock har det skett en minskning över tid och färre föräldrar än vid tidigare mätningar bjuder sina ungdomar på alkohol hemma. • Målsättningen var att tobakskonsumtionen skulle halveras. Andelen elever som uppger att de röker dagligen/nästan dagligen i årskurs nio har halverats medan den har minskat med två procentenheter i årskurs två på gymnasiet. Andelen som uppger att de snusar har halverats både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet.

11


12

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomi

Näringsliv

Lysekils kommun ska redovisa ett positivt resultat

Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och utveckling

Andel i procent

Mål 2013

2013

2012

2011

0,6

0,6

0,5

2,6 

Årets resultat i % av skatteintäkter

Mätning: Årsredovisningen. Målet är inte nått.

Differens investeringsutgifter jmf avskrivningar

Mål 2013

2013

2012

2011

Placering på Svenskt Näringslivs ranking

215

271

265

190

Placering på SKL:s servicemätning Insikt

30

140

32

-

Mätning: Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. SKL:s servicemätning Insikt. Målen är inte nådda.

Investeringsutgifterna ska inte överstiga avskrivningarna Belopp i mnkr

Indikator

Mål 2013

2013

2012

2011

Negativt tal

-6,8

21,6

-0,3

Mätning: Årsredovisningen. Målet är nått. Kommentar: • Årets investeringsutgifter uppgick till 18,1 mnkr och årets avskrivningar till 24,9 mnkr. Således negativt tal i differensen och målet uppfyllt.

Kommentar: • Svenskt näringslivs ranking visar att kommunen tappat några få placeringar och inte nått upp till de högt ställda mål vi upprättat. • I servicemätningen Insikt finns ett samband mellan ärendets utfall och hur nöjda företagarna är med myndighetsutövningen. I föregående mätning var andelen positiva utfall relativt riksgenomsnittet ganska högt, år 2013 var andelen tvärtom ganska låg. SKL tror att detta är en delförklaring till den ganska stora minskningen av NKI-värdet i Lysekils kommun.

Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta företagsetablering Indikator Markförsörjningsplan upprättad

Mål 2013

2013

2012

2011

Ja

Nej

Nej

Nej

Mätning: Markförsörjningsplan upprättad och antagen (Ja/Nej). Målet är inte nått.

Hög förvärvsfrekvens Andel i procent Förvärvsfrekvensen i åldern 20-64år

Mål 2013

2013

2012

2011

Öka

79

78

77

Mätning: SCB. Det är ett års eftersläpning när det gäller statistik inom arbetsmarknadssektorn. SCB siffror publiceras i december och visar utfallet föregående år. Det som redovisas som utfall 2013 är således 2012 års siffror. Målet är nått. Kommentar: • Förvärvsfrekvensen anger den andel av befolkningen (20-64 år) som har eller söker ett förvärvsarbete.


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Omvärdsanalys Internationell ekonomi Tillväxten i världsekonomin har stärkts under 2013. Läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats och flera konjunkturindikatorer pekar uppåt. Konjunkturförbättringen i USA har kommit längre än i Europa. Arbetslösheten har minskat. Den amerikanska ekonomin beräknas att växa snabbt även under 2014. Den starka tillväxten i utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilen har bromsat in. Flera av utvecklingsländerna har problem med försvagad inhemsk valuta. Utvecklingen i Euroområdet har vänt upp. Trots att tillväxten är svag har den positiva utvecklingen stor psykologisk betydelse. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer dock vara fortsatt stora. Tillväxten i Storbritannien har tagit rejäl fart och det brittiska pundet har förstärkts. Utvecklingen i de nordiska grannländerna har inte varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP varit i stort sett oförändrad. Svensk ekonomi För den svenska ekonomin var utvecklingen svag under 2013. BNP stannade vid 0,9 procent. Vikande export och investeringar är orsaken till den svaga utvecklingen. Mot slutet av 2013 fick tillväxten i svensk ekonomi bättre fart eftersom industrins orderingång och produktion vände upp. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Arbetslösheten har dock bitit sig fast kring åtta procent. De senaste årens svaga produktivitetsutveckling hänger bland annat ihop med att sysselsättningen hållits uppe trots svag produktionsökning. Det finns därför gott om ledig kapacitet i början av uppgången och bedömningen är att sysselsättningen ökar snabbare först under slutet av 2014. Sveriges offentliga finanser är förhållandevis goda. Den offentliga sektorn lämnar dock endast ett överskott på 0,1 procent av BNP. Sparmålet för den offentliga sektorn var en procents överskott av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. 2014 kommer att präglas av svag arbetsmarknad och relativt låga löneökningar. Inflationstrycket är i nuläget mycket lågt. Inflationen enligt KPI var i princip oförändrad mellan december 2012 och december 2013. Inflationen förväntas bli fortsatt låg även under 2014. Riksbanken sänkte under 2012 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 1,0 procent. I december 2013 sänkte Riksbanken reporäntan med ytterligare 25 räntepunkter till 0,75 procent.

De korta marknadsräntorna har sjunkit under hösten. Den femåriga swapräntan steg under första halvåret 2013 med knappt en procentenhet. Under hösten har femårsräntan fallit något och noterades i slutet av året till 2,2 procent. Den så kallade räntekurvan har blivit betydligt brantare, skillnaden mellan korta och låga räntor har dessutom ökat. Västsverige Konjunkturen i västsverige fortsätter att stabiliseras. Västsvenska företag ser fortsatt ljust på det kommande året, även om optimismen dämpats något. Det västsvenska läget fortsätter ligga kring ett värde strax över neutral konjunktur. Arbetsmarknaden stärktes genom något fler nya jobb men samtidigt ökade antal varsel något. Konkurserna i regionen ökar inte längre utan ligger kvar på samma nivå som tidigare. Exportvärdet stiger men ligger fortfarande lägre än motsvarande månad de senaste två åren. Konsumtionen ligger i nivå med föregående års värden. De samlade värdena bidrar sammantaget till ett konjunkturläge som forsätter ligga runt en neutral konjunktur för Västsverige. Konjunkturen i Fyrbodal har återhämtats betydligt under andra halvåret 2013. Det är framförallt en mycket kraftig återhämtning av industrikonjunkturen som har bidragit till uppgången medan konjunkturen för byggföretagen fortfarande är svagare. Handelskonjunkturen har försämrats betydligt och är för närvarande lägre än normalt. Den försvagning som skett av den norska kronan påverkar handelskonjunkturen. Kommunsektorn Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. Även 2013 räddas många kommuner från underskott eftersom det återigen sker en återbetalning av AFA-premier till kommunerna på nära åtta miljarder. Kommunernas resultat beräknas uppgå till nästan elva miljarder 2013, vilket motsvarar 2,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. När behoven från demografiska förändringar ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna.

13


14

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i landstingen. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en procent per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. Befolkning Invånarantalet fortsätter att sjunka. Lysekils befolkning uppgick den 31 december 2013 till 14 369 personer. Lysekils befolkning har under den senaste tioårsperioden minskat med 429 personer. Lysekils kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet för riket eller regionen. Andelen personer över 65 år har ökat påtagligt under 2000-talet, från 21,0 procent år 2000 till 26,9 procent år 2013. Medelåldern i kommunen har under samma tid ökat från 42,8 år till 46,2 år. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå. Under 2013 föddes 113 barn vilket är det lägsta sedan 2003. Under den så kallade babyboomen på 1980-talet och början av 1990-talet var födelsetalen höga. Högst var födelsetalet 1989 då det föddes 211 barn. Sedan början på 1990-talet har födelsetalen successivt minskat till ett genomsnitt på 126 födda barn/år under de senast tio åren. Under 2013 avled 187 personer vilket är på samma nivå som genomsnittet för den senaste tioårsperioden. Beroende på kommunens befolkningsstruktur med en stor andel äldre är födelsenettot vanligen negativt. Senaste gången Lysekil hade ett positivt födelsenetto var 1994. År 2013 uppgick det negativa födelsenettot till 74. Under tioårsperioden 2004-2013 har Lysekil haft ett negativt födelsenetto på totalt 601 personer. Lysekil har en relativt hög in- och utflyttning i förhållande till befolkningsmängden. Under de senaste tio åren har kommunen haft flyttningsunderskott vid tre tillfällen; 2005, 2009 och 2011. I övrigt har flyttnettot varit positivt. Under 2013 flyttade 755 personer till kommunen, vilket, med undantag av år 2006, är det högsta inflyttningstalet sedan 1970-talet. Det finns en viss överrepresentation av personer över 50 är bland dem som flyttar till Lysekil. De flesta av inflyttarna kommer från Västra Götaland och har en koppling till Lysekil sedan tidigare. De främsta skälen till att man flyttar till Lysekil är boendemiljön, arbete eller studier.

Utflyttningen uppgick 2013 till 710 personer, vilket precis som för inflyttningen var den högsta siffran sedan 1970-talet om man undantar 2006. Det är främst personer i åldersgruppen 20-30 år som flyttar från kommunen. Under perioden 2004-2013 har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på 170 personer. Befolkning 1994-2013 17000 16500 16000 15500 15000 14500

14 369

14000 13500 13000

Arbetsmarknad Efter att ha försämrats åren 2008 och 2009 återhämtade sig arbetsmarknaden under 2010 och 2011 när konjunkturen vände uppåt. Återhämtningen skedde dock i långsam takt med en svag sysselsättningsökning samtidigt som arbetslösheten bet sig kvar på en hög nivå. Under 2012 och 2013 försvagades arbetsmarknaden igen. Trots att sysselsättningen ökade är arbetslösheten fortsatt hög. Arbetsmarknaden bedöms vara fortsatt svag även under 2014. En förstärkning av arbetsmarknaden är avhängig av att den internationella efterfrågan åter tar fart. Arbetsmarknadssituationen i Lysekil har de senaste åren varit bättre än i Västra Götalandsregionen och i riket. Arbetslösheten i Lysekil har under 2013 legat kvar på en nivå som är betydligt under riksgenomsnittet. I december 2013 uppgick arbetslösheten i Lysekil till 6,5 procent vilket är något lägre än i december 2012. Ungdomsarbetslösheten sjönk något under 2013 och uppgick i december 2013 till 14,1 procent.


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk översikt Kommunal lagstiftning Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Lagarnas syfte är att den finansiella redovisningen ska kunna förmedla en rättvisande bild av ställning och resultat. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att det ska råda balans mellan inkomster och utgifter sett över tid. Det innebär också att kommunens förmögenhet ska värdesäkras mellan generationer. Den kommunala redovisningslagen reglerar balanskravet vilket betyder att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommunernas ekonomi inte ska urholkas. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster och -förluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Årets balanskravsutredning visar att balanskravet har uppnåtts. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa. Balanskravsutredning 2013 Belopp i mnkr

2013

2012

2011

3,8

3,5

18,4

-3,3

-9,6

-9,0

Justering reavinster enl undantagsmöjlighet

2,7

-

-

Justering finansiella kostnader på grund av RIPS-räntan

0,4

-

-

Justering omstrukturering av äldreomsorgen

-

2,4

-

Justering av del av aktieägartillskottet till Lysekils Stadshus AB p g a omstrukturering av verksamheten

-

4,0

-

Årets resultat enligt balanskravet

3,7

0,3

9,4

Underskott att reglera från tidigare år

-

-

-3,1

Resultat Avgår realisationsvinst från anläggningstillgångar och exploateringsverksamheten

Verksamhetens intäkter och kostnader samt avskrivningar Verksamhetens intäkter, inklusive återbetalning av AFA-premier, uppgick till 252,2 mnkr vilket är en minskning med 9,4 mnkr jämfört med 2012. Bland intäktsposter som ökat märks bidragen från migrationsverket. Bland intäktsposter som minskat märks lägre hamnintäkter på grund av avvecklingen av färjetrafik i kommunal regi samt minskade intäkter från uppdragsutbildningar inom vuxenutbildningen. Under året har även försäljningen av anläggningstillgångar varit lägre än föregående år. Verksamhetens kostnader uppgick till 948,9 mnkr vilket är en ökning med 11,6 mnkr jämfört med 2012. Av dessa utgör lönekostnadsökningar 19,1 mnkr motsvarande 3,5 procent. Köp av verksamhet har minskat med 8,5 mnkr. Avskrivningarna uppgår till 24,9 mnkr vilket är en ökning med 1,1 mnkr jämfört med 2012. Avskrivningarnas andel av skatteintäkter är 3,4 procent vilket är i nivå med föregående år. Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och generella stadsbidrag 2008-2013 101%

99,7% 100%

99%

98%

97%

Årets resultat Resultatet för 2013 uppgick till 3,8 mnkr. Resultatet för kommunen var budgeterat till 4,3 mnkr och föregående års resultat uppgick till 3,5 mnkr. Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar på 3,7 mnkr och återbetalning av AFA-premier på 15,3 mnkr påverkar resultatet positivt.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

15


16

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skatteintäkter och generella statsbidrag Utdebiteringen för Lysekil har under året varit 22,06 kr. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 723,5 mnkr vilket är 14,9 mnkr högre än 2012. Lysekils eget skatteunderlag ökade med 3,0 procent vilket kan jämföras med rikets ökning av skatteunderlaget på 4,0 procent. Kommunens skattekraft som andel av medelskattekraften i riket prognostiseras för inkomståret 2013 till 96,8 procent. Skatteintäkter och generella stadsbidrags utveckling 2008-2013, mnkr 740

723,6 720 700 680 660 640 620 2008

2009

2010

2011

2012

2013

Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 1,9 mnkr vilket är en ökning med 0,6 mnkr. Kommunens finansiella intäkter består till största delen av ränteintäkter för reverslån samt borgensavgifter för borgen till de kommunala bolagen. Det gynnsamma ränteläget för lån bidrar också till det positiva finansnettot. Likviditet och kassaflöde Lysekils kommun och Lysekils Stadshus AB har ett gemensamt koncernkonto. Kommunen och bolagen kan utnyttja varandras likviditet i det gemensamma koncernkontot. Kommunens likviditet uppgår till 42,5 mnkr vilket är 7,1 mnkr högre än 2012. Medel från den löpande verksamheten har tillförts med 32,1 mnkr medan de avgående posterna från investerings- och finansieringsverksamheten har uppgått till 25,0 mnkr. Investeringsutgifterna har kunnat hållas på en lägre nivå än avskrivningarna. En checkkredit på 80,0 mnkr är kopplat till koncernkontot. Årets kassaflöde - löpande verksamhet Kommunens resultat, exklusive avskrivningar, nedskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde på 28,1 mnkr. Kapitalbindningen har minskat med 4,0 mnkr främst beroende på ökning av kortfristiga skulder. Totalt tillförs den löpande verksamheten medel med 32,1 mnkr. Årets kassaflöde - investeringsverksamheten Anläggningstillgångar har anskaffats för 18,1 mnkr. Avyttringar av anläggningstillgångar har uppgått till 8,1 mnkr. Investeringar 2008-2013, mnkr 70 60 50 40 30 20

18,1

10 0 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Årets kassaflöde - finansieringsverksamheten Kommunens långfristiga upplåning har minskat med 15,0 mnkr och uppgår till 229,1 mnkr. De externa långfristiga fordringarna har ökat med 3,3 mnkr till följd av en ökning av kommunens insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening. Detta har dock inte haft någon likviditetspåverkande effekt.


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Anläggningstillgångar Värdet av kommunens anläggningstillgångar har minskat med 8,2 mnkr. Omsättningstillgångar Kommunens kortfristiga fordringar uppgår till 105,9 mnkr vilket är en ökning med 5,7 mnkr sedan 2012. Värdet av förråd, lager och exploateringsfastigheter har ökat med 0,3 mnkr. Medel i kassa och bank har ökat med 7,1 mnkr. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet uppgår till 258,9 mnkr vilket är en ökning med 7,2 mnkr. Ökningen består av årets resultat på 3,8 mnkr samt 3,3 mnkr i återbäring på insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening. Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har ökat med 0,8 procentenheter från 36,6 procent till 37,4 procent. Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har försämrats med 3,1 procentenheter från -29,2 procent till -32,3 procent. Orsaken till ökningen är att pensionsförpliktelserna har ökat med 29,9 mnkr på grund av RIPS. Eget kapital 2008-2013, mnkr 300

259,1

Exklusive pensionsåtagande

200 100 0 -100 -200

Inklusive pensionsåtagande

-223,4

-300 2008

2009

2010

2011

2012

2013

Soliditet, procent 38%

37,5%

37% 36% 35% 34% 33% 32% 31% 30% 29% 2008

2009

2010

2011

2012

2013

Avsättningar Kommunens avsättningar omfattar avsättning till pensioner och återställande av avfallsdeponi. Avsättningen till pensioner, inklusive löneskatt, uppgår till 12,7 mnkr vilket är 2,5 mnkr högre än 2012. Avsättningarna består av pensioner intjänade enligt kollektivavtal samt lokalt slutna avtal. Utöver den pensionsskuld, som redovisas som avsättning i balansräkningen, har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före 1998. Dessa redovisas som ansvarförbindelse. Kommunen har ansvaret för det framtida återställandet av Siviks avfallsanläggning. Anläggningen beräknas kunna användas som avfallsdeponi i ytterligare 15 - 20 år. Därefter måste den återställas. Totalkostnaden för återställningen beräknas av Rambo AB, som förvaltar anläggningen, till mindre än 20,0 mnkr. Återställningen kommer inte att påbörjas inom de närmsta fem åren. Under 2013 har det inte avsatts några ytterligare medel för återställningen. Den ackumulerade avsättningen uppgår därför till 10,4 mnkr vid årets slut. Det är samma belopp som vid årets ingång. Skulder Låneskulden består av långfristiga lån hos kreditinstitut. Under 2013 minskade låneskulden med 15,0 mnkr och uppgår till 229,1 mnkr. Ansvarsförbindelser Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 480,3 mnkr inklusive löneskatt. Utöver detta tillkommer 2,2 mnkr för pensionsutfästelser till förtroendevalda. Totalt redovisas 482,5 mnkr vilket är en ökning med 29,9 mnkr.

17


18

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Riskbedömning Lysekils kommun och kommunkoncern är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker. Exempel på risker är finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom och störningar i IT-system. Finansiella risker Kommunen har fastställt en finanspolicy som gäller för såväl kommunen som koncernföretagen i Lysekils Stadshus AB. I Lysekils Stadshus AB ingår dotterbolagen Lysekils Bostäder AB, LEVA i Lysekil AB, Lysekils Hamn AB, Havets Hus i Lysekil AB och Kolholmarna AB. Finanspolicyn anger de risknivåer som gäller för finansiering avseende räntebindning, kapitalbindning, ansvarsfördelning, underlag för bedömning inför beslut om tecknande av borgen, rapporteringsskyldighet med mera. Den övergripande målsättningen är att säkerställa den löpande betalningskapaciteten samt uppnå en effektiv kapitalanskaffning inom fastställda ramar och fattade beslut. Den totala externa låneskulden i kommunens sammanställda redovisning uppgår till 1 037,9 mnkr varav kommunens externa låneskuld utgör 229,1 mnkr. Minst tre långivare eftersträvas vilket koncernen hade vid årsskiftet. Kommunen hade vid årsskiftet enbart Kommuninvest som långivare. I koncernen var Kommuninvests andel 92 procent, vilket är samma andel som vid 2012 års utgång. Enskild långivare, med undantag för Kommuninvest, bör enligt finanspolicyn inte representera mer än 50 procent av den totala skuldportföljen. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens och koncernens skuldportföljer används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. De instrument som är tillåtna är ränteswapar, FRA, Caps och Floors. Ränteswapar har hittills använts både i koncernen och i kommunen. Utestående ränteswapavtal uppgår till 160,0 mnkr (135,0) hos kommunen och 665,0 mnkr (630,0) hos koncernen. På bokslutsdagen finns ett värde på cirka -3,0 mnkr (-11,7) i kommunens ingångna avtal och -10,1 mnkr (-46,0) i koncernens. Negativt värde representerar den kostnad som skulle uppstå om avtalen avslutas i förtid. Motsvarande undervärde/övervärde, så kallad ränteskillnadsersättning, uppstår om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår till sitt slutförfallodatum kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen ska enligt policyn inte understiga ett år och inte överstiga sju år. I kommunen var räntebindningstiden 5,21 år (4,55) och i koncernen 4,77 år (5,17).

Den genomsnittliga effektiva räntan för kommunen uppgår till 3,04 procent (3,00). För koncernen är den genomsnittliga effektiva räntan 2,85 procent (2,94). Enligt policyn bör den genomsnittliga kapitalbindningstiden inte understiga ett år. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden för kommunen är 1,80 år (1,91 år) och 1,44 år (1,29 år) för koncernen. Slutligen ska, inom den närmaste tolvmånadersperioden, högst 60 procent av låneportföljen förfalla. Cirka 19 procent av kommunens låneportfölj kommer att förfalla inom ett år. För koncernen är motsvarande andel 25 procent. Låneskuld 2008-2013, mnkr  1200

1 037,9 1000

Koncernen

800 600 400

Kommunen

229,1

200 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

Kommuninvest Lysekils kommuns är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. I samband med inträdet som medlem ingick kommunen en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likadana borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB. Ansvaret ska också fördelas i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lysekils kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 278 153 mnkr och totala tillgångar till 280 054 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 187 mnkr, 0,43 procent, och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 196 mnkr ,0,43 procent.


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2013 uppgick till 878,1 mnkr vilket är en minskning med 51,5 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av åtagandet avser 753,5 mnkr kommunägda bolag och 118,2 mnkr Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening för äldreboende och 6,4 mnkr förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden. Borgensåtagande 2008-2013, mnkr 1000 950

878,1

900 850 800 750

IT-säkerhet Kommunstyrelsen har antagit en policy för IT-säkerhet. För att säkra en hög driftsäkerhet och tillgänglighet med få driftsstörningar görs kontinuerligt uppdateringar och förbättringar av backupprutiner, virusskydd, tillgång på reservkraft med mera . Genom upprättat samverkansavtal med kommunerna Munkedal och Sotenäs kommer sårbarheten att minska. Risk och känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser såväl genom egna beslut som av faktorer utom kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar kommunens ekonomiska resultat. Faktorer som påverkar kommunens resultat

700

Händelse/förändring

650

Löneökning med 1 procent

Kostnad/Intäkt - 5,7 mnkr

600

Ränteförändring med 1 procent

+/- 2,3 mnkr

550

Förändring av försörjningsstödet med 10 procent

+/- 1,3 mnkr

500 2008

2009

2010

2011

2012

2013

Inflation, prisökning 1 procent på varor och tjänster Bruttokostnadsförändring med 1 procent Förändrad utdebitering med 1 kr

Intern kontroll Enligt antaget reglemente för intern kontroll ska kommunens nämnder besluta om genomförande av kontrollgranskning av system och rutiner inom sitt ansvarsområde. För koncernens bolag gäller företagspolicy. Under året har en översyn av planering, granskning och rapportering genomförts för att säkerställa att intern kontroll bedrivs på ett relevant och enhetligt sätt. Reglemente för intern kontroll och tillämpningsanvisningar har antagits i kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen i början av 2014. Försäkringsskydd Kommunen och kommunens bolag har tecknat ett antal försäkringsavtal. Avtalen omfattar bland annat fullvärdesförsäkring av fastigheter. Avtalen innehåller också ansvarsförsäkringar och olycksfallsförsärkingar för barn och ungdomar samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Säkerhetsarbete Det kommunala säkerhetsarbetet samordnas av en särskild säkerhetssamordnare. Tjänsten köps av Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Lysekils kommuns del av tjänsten är 60 procent.

Befolkningsförändring +/- 100 personer genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna

- 1,4 mnkr +/- 3,8 mnkr +/- 28,2 mnkr +/- 4,6 mnkr

Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är svårt att snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till minskande behov. För att kunna ha en beredskap och därmed ett bra planeringsunderlag för att kunna anpassa verksamheterna till förändringarna görs årligen befolkningsprognoser. Uppföljningar av födelsenetto och flyttningsnetto sker kvartalsvis. En sammanfattande finansiell riskbedömning visar att ett kvalitetssäkrat prognosarbete, god kontroll och målstyrning måste ha fortsatt hög prioritet. Resultatmålen på medellång sikt, åren 2015 och 2016, är två procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag vilket motsvarar ett positivt resultat om cirka 16 mnkr. På längre sikt är målsättningen tre procent. Långsiktighet och strategiskt arbete krävs för att kommunen successivt ska kunna stärka den ekonomiska ställningen.

19


20

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Resultatberäkning 2013 Belopp i mnkr

Not

2013

2012

Verksamhetens intäkter Återbetalning AFA-premier Verksamhetens kostnader Aktieägartillskott Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader

1 1 2

236,9 15,3 -948,9 -24,9 -721,6

245,5 16,1 -937,3 -7,0 -23,8 -706,4

235,9 -912,2 -23,5 -699,7

Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto

4 4 5 6

590,3 133,2 10,4 -8,5 3,8

582,7 125,9 9,9 -8,6 3,5

579,4 136,9 9,4 -7,6 18,4

3,8

3,5

18,4

Not

2013

2012

2011

3,8

3,5

18,4

Justering för av- och nedskrivningar

3

24,9

23,8

23,5

Förändring av avsättningar

7

2,5

1,8

-2,0

-3,8

-4,0

-4,6

0,5

-4,7

-0,7

3

Årets resultat

2011

Kassaflödesanalys 2013 Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat

Reavinst (-)/ reaförlust (+) anläggningstillgångar Reavinst (-)/ reaförlust (+) exploatering Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

28,0

20,4

35,3

Ökning/minskning kortfristiga fordringar

-5,6

-14,6

-2,2

Ökning/minskning förråd och varulager

-0,2

0,1

3,0

10

12,2

-12,3

Ökning/minskning kortfristiga skulder Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten

-

-

-2,3

32,1

18,1

21,5

-18,1

-45,3

-23,2

7,3

10,6

25,0

-

-

3,9

0,8

-

-

-10,0

-34,7

5,8

Investeringsverksamheteten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar

8

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

9

-

-

19,5

-15,0

-8,7

-

-3,3

1,6

-

-

1,0

2,0

3,3

-

-

-15,0

-6,1

21,5

7,1

-22,8

48,7

Likvida medel från årets början

35,1

58,2

9,5

Likvida medel vid årets slut

42,5

35,4

58,2


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Balansräkning 2013 Belopp i mnkr

Not

2013

2012

2011

0,2

0,3

0,3

10

369,1

351,7

352,8

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Pågående investeringar

11

23,1

54,5

39,1

Maskiner och inventarier

12

23,1

20,5

15,2

Finansiella tillgångar

13

Summa anläggningstillgångar

124,6

121,3

122,3

540,1

548,3

529,7

Förråd och exploateringsfastigheter

14

4,2

3,9

4,1

Kortfristiga fordringar

15

105,9

100,2

85,6

Kassa och bank

16

42,5

35,4

58,2

Summa omsättningstillgångar

152,5

139,6

147,8

Summa tillgångar

692,6

687,9

677,5

228,3

Eget kapital och skulder Ingående eget kapital

251,7

246,7

Förändring insatskapital kommuninvest

17

3,3

1,5

-

Årets förändring

3,8

3,5

18,4 246,7

Summa eget kapital

258,9

251,7

Avsättningar

18

23,1

20,6

18,8

Långfristiga skulder

19

229,1

244,1

252,8

Kortfristiga skulder

20

181,4

171,4

159,2

Summa avsättningar och skulder

433,7

436,1

430,8

Summa eget kapital och skulder

692,6

687,9

677,5

878,1

929,6

727,6

7,5

7,0

6,7

482,4

452,5

463,9

Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser

21

Förvaltade stiftelsers tillgångar Pensionsförpliktelser

22

21


22

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Noter 2013 Not 1 | Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr

Not 5 | Finasiella intäkter 2013

2012

2011

Statsbidrag

69

56,7

54,5

Barnomsorgsavgifter

7,2

7,6

6,7

Äldreomsorgsavgifter

16,3

14,8

Hyror

27,8

Hamnavgifter Försäljning av verksamhet

2013

2012

2011

Utdelning aktier

0,1

0,1

0,1

Ränteintäkter

0,6

0,5

0,1

15,3

Ränteintäkter kommunala bolag

4,1

5,0

5,1

27,1

25,7

Borgensavgifter

5,5

4,4

4,1

10,5

18,9

18,3

Summa finansiella intäkter

10,4

9,9

9,4

27,1

33,1

30,0

Försäljning av varor och tjänster

4,2

7,6

8,9

Försäljning av anläggningstillgångar

3,4

8,7

4,6

Sotenäs andel av gymnasienämnden

45,7

45,0

43,8

Övrigt

25,7

25,9

28,1

236,9

245,5

235,9

Summa Jämförelsestörande post Återbetalning av AFA-premier

Personalkostnader Material Lokal- och markhyra

0,4

0,5

0,4

Jämförelsestörande finansiell post, sänkt RIPS-ränta

0,4

-

0,5

Summa finansiella kostnader

8,5

8,6

7,6

2011

2013

2012

572,0

553,0

533,0

Ianspråktagen avsättning

-0,5

-0,2

57,9

59,1

63,8

Avsättning pensionskuld

3,0

-

-

Avsättning Sivik

-

2,0

0,4

2,5

1,8

-2,0

Not 7 | Förändring av avsättningar

40,7 6,5

Transporter och resor

6,9

6,5

5,8

5,4

4,1

4,8

118,3

126,8

129,3

Data- och telekommunikation

12,2

16,1

13,6

Övriga främmande tjänster

13,8

13,2

11,8

Bidrag

29,8

30,9

47,2

Pensionskostnader

51,9

49,9

44,9

Övrigt

16,4

11,3

10,8

948,9

937,3

912,2

Not 3 | Avskrivningar 2013

2012

2011

Inventarier

4,8

3,8

4,1

Fastigheter

20,0

18,9

19,3

Summa

6,7

Finansiella kostnader pensionsskuld

2011

6,7

Nedskrivningar

2011

8,1

2012

59,7

Belopp i mnkr

2012

7,7

2013

4,8

Summa

2013

Räntekostnader

-

59,4

Köp av verksamhet

Belopp i mnkr

16,1

Hyra och leasing anläggningstillgångar Försäkring, skatter och avgifter

Not 6 | Finansiella kostnader

15,3

Not 2 | Verksamhetens kostnader Belopp i mnkr

Belopp i mnkr

0,1

1,1

0,1

24,9

23,8

23,5

Belopp i mnkr

Summa förändring avsättningar

-2,4

Not 8 | Försäljning anläggningstillgångar Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Kyrkviks förskola

3,9

-

-

Skaftö Backa 3:512

0,9

-

-

Slätten 1:339

0,9

-

-

IT-utrustning

0,8

-

-

Passagerarbåten Ran

0,3

-

-

Slättna 1:66

-

6,5

-

Grönskhult 2:90

-

2,6

-

Skaftö-Backa 3:514

-

0,8

-

Lysekilshemmet

-

-

20,8 2,3

Skaftö-Fiskebäck

-

-

Övrigt

0,5

0,7

1,9

Summa

7,3

10,6

25,0

Not 9 | Ökning och minskning av långfristiga fodringar Not 4 | Skatteintäkter och generella stadsbidrag Belopp i mnkr Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning

Belopp i mnkr

2013

2012

2011

593,5

576,1

566,8

0,3

0,1

2,1

-3,5

6,5

10,5

590,3

582,7

579,4

Kommunalekonomisk utjämning

86,5

80,9

98,6

Kommunal fastighetsavgift

34,1

31,4

29,4

LSS-utjämning

12,7

13,5

8,9

133,2

125,9

136,9

Summa kommunalskatteintäkter Generella statsbidrag

Summa generella statsbidrag

Revers Räddningstjänstförbundet ”Mitt Bohuslän”

2013

2012

2011

-

1,6

-

Förlagslån KommunInvest

3,3

-

-

Summa

3,3

1,6

-


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Not 13 | Finansiella tillgångar

Not 10 | Mark, byggnader och tekniska anläggnigar Belopp i mnkr

2013

2012

2011

14,3

14,5

14,5

180,9

164,1

174,7

35,0

37,1

38,0

136,5

133,6

123,2

2,3

2,5

2,4

Summa

369,1

351,7

352,8

Anskaffningsvärde

685,4

652,7

638,3

Ackumulerade avskrivningar

-316,4

-300,9

Bokfört värde

369,1

351,7

Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsdrivande verksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet

Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Aktier: Västtrafik AB

-

-

1,0

Rambo AB

1,0

1,0

1,0

Lysekils Stadshus AB

0,1

0,1

0,1

HSB kvarteret Mollen

0,3

0,3

0,3

Kommuninvest förlagslån

2,6

2,6

2,6

-285,5

Kommuninvest ekonomisk förening

5,5

2,2

0,7

352,8

Övriga andelar

0,2

0,1

0,1

Övriga aktier Andelar:

Långfristiga fordringar: Lysekils Stadshus AB

Belopp i mnkr

2013

2012

2011

0,2

21,0

0,5

Skaftö skola

-

2,4

0,1

Övriga fastigheter

-

1,0

1,2

IT- och administrativa system

-

1,2

1,9

Omstrukturering skolor

Verksamhetssystem soc

6,1

6,1

6,1

81,0

81,0

81,0

Havets Hus i Lysekil AB

9,5

9,5

9,5

Kolholmarna AB

8,0

8,0

8,0

10,0

10,0

10,0 1,6

Leva i Lysekil AB

Not 11 | Pågående investeringar

-

2,0

-

Gata/park/vägar

0,6

0,5

7,5

Hamn

0,3

0,3

0,3

Exploatering plan

4,6

5,5

4,7

Exploatering utveckling

17,4

20,6

22,9

Summa

23,1

54,5

39,1

Lysekils Hamn AB Räddningstjänstförbundet ”Mitt Bohuslän” Övriga långfristiga fordringar Summa

-

-

0,3

0,3

0,3

124,6

121,2

122,3

Not 14 | Förråd och exploateringsfastigheter Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Exploateringsfastigheter

3,1

2,8

2,8

Övrigt

1,1

1,1

1,3

Summa

4,2

3,9

4,1

Not 12 | Maskiner och invetarier Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Maskiner

1,0

1,2

1,5

Not 15 | Kortfrisiga fodringar

Bilar

0,9

0,2

0,2

Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Inventarier inklusive konst

21,2

19,1

13,5

Kundfordringar

24,7

20,6

13,4

Summa

23,1

20,5

15,2

Kommunal fastighetsavgift

26,4

22,1

19,5

Kommunalskatt och statsbidrag

3,4

17,2

19,3

Momsfordran

6,5

10,0

5,1

44,9

30,3

28,3

105,9

100,2

85,6

2013

2012

2011

42,4

34,4

56,4

16,2

21,7

37,6

0,1

3,7

2,8

Leva i Lysekil AB

14,6

2,0

0,4

Lysekilsbostäder AB

11,0

12,0

11,7 5,4

Anskaffningsvärde

64,6

58,1

54,9

Ackumulerade avskrivningar

-41,5

-37,6

-39,7

Övriga kortfristiga fordringar

Bokfört värde

23,1

20,5

15,2

Summa

Leasing

2013

2012

2011

Betalda leasingavgifter tkr

4 296

6 579

6 549

Belopp i mnkr

Framtida minimileasavgifter: inom ett år, tkr

3 562

senare än ett år men inom fem år, tkr

4 631

senare än fem år

Not 16 | Kassa och bank

-

Plusgiro, Nordea varav: Lysekils kommun Lysekils Stadshus AB

Havets Hus i Lysekil AB

5,2

5,6

-9,9

-10,6

0,8

Lysekils Hamn AB

4,1

-1,0

-3,1

Havsstaden Lysekil Utbildnings AB

0,1

0,1

0,1

Stiftelser

0,6

0,6

0,4

Privata medel

0,4

0,3

0,3

-

0,9

1,8

42,5

35,4

58,2

Kolholmarna AB

SEB Summa

23


24

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Not 17 | Eget kapital Belopp i mnkr

Not 21 | Borgensförbindelser 2013

2012

251,7

246,7

Insatskapital Kommuninvest

3,3

1,5

-

Årets förändring

3,8

3,5

18,4

258,9

251,7

246,7

Ingående eget kapital

Utgående eget kapital

2011 228,3

Belopp i mnkr

2013

2012

753,5

804,0

692,5

Förlustansvar egna hem

0,3

0,4

0,5

Bostadsrättsföreningar

2,4

2,4

2,4

118,2

118,4

28,5

Kommunägda bolag

Rkhf Äldrebostäder Lysekil Övriga Summa

2011

3,7

4,5

3,7

878,1

929,6

727,6

Not 18 | Avsättningar Belopp i mnkr

2013

2012

Pensionsskuld

10,2

8,2

8,3

Löneskatt

2011

2,5

2,0

2,0

Återställande av soptippar

10,4

10,4

8,5

Summa

23,1

20,6

18,8

Not 22 | Pensionsförpliktelser Belopp i mnkr Anställda Förtroendevalda Summa

2013

2012

480,2

449,8

2011 460,7

2,2

2,7

3,2

482,4

452,5

463,9

Avsättningar för pensioner Ingående avsättning pensioner

7,3

Nya förpliktelser under året

2,8

Ränta på pensionsskuld

0,3

Ändrade försäkringstekninska grunder

0,5

Utbetalningar Löneskatt Summa avsättningar

Ansvarsförbindelser för pensioner Belopp i mnkr

-0,8 2,5 12,7

362,0

Utbetalningar

-14,8

Personalförändringar

1,9

Ränta

2,1

Förmånsbelopp

5,7

Aktualisering

Not 19 | Långfristiga skulder

2013

Ingående värde

Ändrade försäkringstekninska grunder

2,7 27,4

2013

2012

2011

Övrigt

-0,6

-

68,0

68,0

Löneskatt

93,7

229,1

176,1

176,1

-

-

8,7

229,1

244,1

252,8

2014/rörligt

69,1

30%

2019

30,0

13%

2020

20,0

9%

2022

85,0

37%

Belopp i mnkr Nordea Kommuninvest SEB Summa långfristiga lån

2024

25,0

11%

229,1

100%

Not 20 | Kortfristiga skulder Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Leverantörsskulder

37,6

49,1

30,5

Semesterlöneskuld

32,9

30,8

32,8

3,0

4,9

4,4

Pensioner individuell del inkl löneskatt

22,5

23,0

22,3

Upplupna löner december

14,5

12,9

7,8

Upplupna sociala avgifter december, källskatt december

20,0

21,6

18,3

0,5

0,7

0,4

0,8

0,9 8,0

Okompenserad övertid

Förutbetalda skatteintäkter Moms

-

Upplupna räntekostnader Upplupna kostnader och förinbetalda intäkter

9,2

9,1

Ej realiserade bidrag

8,2

4,5

5,1

26,2

12,4

18,3

Kommunens skuld i koncernvalutakontot Övrigt Summa

6,7

1,6

10,4

181,4

171,4

159,2

Summa ansvarsförbindelser för pensioner Förtroendevalda inkl löneskatt

480,2 2,2


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Investeringsredovisning Investeringsutgifterna för 2013 budgeterades till 22,0 mnkr. De faktiska utgifterna uppgick 2013 till 18,1 mnkr det vill säga 3,9 mnkr lägre än budgeterat. Investeringar per nämnd/förvaltning Belopp i mnkr

Utfall 2013

Kommunstyrelsen

14,3

Socialförvaltningen

2,1

Bildningsnämnden

1,3

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

0,5

Summa investeringar

18,1

Kommunstyrelsen har under året haft investeringsutgifter på 14,3 mnkr. Av dessa utgifter utgör fastighetsenheten 7,5 mnkr och utvecklingsenheten inklusive exploatering 5,7 mnkr. Övriga investeringsutgifter inom kommunstyrelsen uppgår till 1,1 mnkr. Investeringar per kategori Kategori

Utfall 2013

Fastigheter skolor

6,5

Gata, väg och park

4,8

Inventarier socialförvaltningen

2,1

Inventarier bildningsnämnden

1,3

Inventarier gymnasie- och vuxennämnden

0,5

Inventarier kommunstyrelsen

0,7

Exploateringsområden

1,0

Fastigheter fritid

0,5

Övriga fastigheter

0,4

Småbåtshamnar

0,2

Summa investeringar

18,1

Investeringsutgifter i fastigheter har totalt uppgått till 7,5 mnkr. Skolomstruktureringsprojektet har under 2013 haft utgifter på 3,6 mnkr. I utgifterna ingår nyoch ombyggnationer i inne- och utemiljö vid Gullmarsskolan och Kronbergets förskola. Bland de större övriga fastighetsinvesteringarna kan nämnas ombyggnationer på Ängens förskola för 1,5 mnkr, reinvestering i gymnastiksal för Gullmarsskolan på 1,0 mnkr, reinvestering för hiss i stadshuset på 0,4 mnkr samt investering av brandlarm i några av kommunens skolor och förskolor på 0,4 mnkr.

Investeringsutgifter i gata, väg och park har under året uppgått till totalt 4,8 mnkr. Det största enskilda projektet har varit Ulserödsvägen, där utgifter för beläggningsarbeten och byte av vägtrumma har uppgått till 1,4 mnkr. Under 2013 har socialförvaltningens nya verksamhetssystem Magna Cura tagits i bruk. Den totala investeringsutgiften för Magna Cura har uppgått till 1,3 mnkr. Larm till gruppboenden och mobila säkerhets- och rapporteringssystem är övriga investeringar som gjorts inom socialförvaltningen. Bildningsnämnden har under året haft ett antal mindre inventarieanskaffningar i skolor, förskolor och fritidsanläggningar. Beloppet för inventarieanskaffningarna har uppgått till totalt 1,3 mnkr. Investeringsutgifterna i exploateringsområden inklusive detaljplaner har uppgått till 1,0 mnkr. Exploateringsutgifter har förekommit i projekt gällande Spjösvik, Brodalen samt Grötö. Investeringsmedel har krävts för följande detaljplaner: Södra Hamnen, Torvemyr etapp 2, fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden, Kyrkviks förskola samt Boviks skola. Inventarier har anskaffats till ett värde av 0,7 mnkr inom kommunstyrelsen och 0,5 mnkr inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utgiften för ett nytt administrativt system för småbåtshamnarna har uppgått till 0,2 mnkr. Försäljningar Kyrkviks förskola, har under året sålts för 3,9 mnkr. Bland övriga försäljningar kan nämnas Slätten 1:339 samt Skaftö-Backa 3:512 som sålts för 0,9 mnkr vardera.

25


26

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Driftsredovisning 2013 Resultat för 2013 redovisas till 3,8 mnkr vilket är 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Den sammanlagda verksamheten i förvaltningarna visar en negativ budgetavvikelse på 14,0 mnkr. I resultatet ingår realisationsvinst vid försäljningar av tillgångar motsvarande 3,7 mnkr. Kyrkviks förskola har avvecklats i samband med omstrukturering inom skolverksamheten. Återbetalning av försäkringspremier, AFA, ingår med 15,3 mnkr. Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och individ- och myndighetsnämnden redovisar positiva budgetavvikelser medan bildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden redovisar stora negativa budgetavvikelser. Bildningsförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på -7,7 mnkr. Nämnden har inte lyckats anpassa verksamheten till den budgetram som tilldelades för 2013. De anpassningar som gjorts är bland annat att en planerad förskoleavdelning inte har öppnats. Individ och myndighetsnämnden redovisar budgetöverskott på 5,1 mnkr. Antalet köpta tjänster inom LSSverksamheten, korttidsboende samt personlig assistans bidrar till överskottet liksom ökat bidrag från migrationsverket för asylsökande. Barn- och ungdomsvården redovisar högre kostnader på grund av ett flertal beslut om tvångsvård. Vård- och omsorgsnämnden redovisar budgetunderskott på 18,0 mnkr. Underskottet beror främst på ökat vårdbehov inom hemtjänst och hemsjukvård samt ökade kostnader för ombyggnation av Stångenäshemmet. Antalet delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser har också ökat kraftigt.

Lysekils och Sotenäs gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd, LSGV, redovisar en budgetavvikelse på -4,1 mnkr. Verksamheten har inte lyckats anpassa sig till den sänkta budgetramen. Byggnadsnämndens budgetavvikelse är 0,3 mnkr. Ökade intäkter inom bygglovsverksamheten främst på grund av några större uppdrag och ändrade taxor. Pensionskostnaderna överskrider budget med 4,9 mnkr. Semesterlöneskulden och skulden för ej kompenserad övertid fortsätter att minska och ger ett överskott med 0,8 mnkr. Personalomkostnader lämnar ett överskott med 4,4 mnkr på grund av att det är lägre arbetsgivaravgift för yngre och äldre arbetstagare. Årets sammanlagda realisationsvinst vid försäljning av fastigheter var 3,7 mnkr medan den budgeterade realisationsvinsten inom exploateringsverksamheten inte har verkställts. Därmed redovisas ett budgetunderskott med 6,0 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift lämnar ett budgetöverskott om 1,8 mnkr. Av dessa bidrar skatteintäkter och generella statsbidrag med 1,2 mnkr och kommunal fastighetavgift med 0,6 mnkr. Finansiella intäkter och kostnader överstiger budget med sammanlagt 1,3 mnkr.

Foto:Marcus Lundstedt/ Scandinav Bildbyrå


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Driftsredovisning Belopp i tkr Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Bildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Individ- och myndighetsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Budgetregleringspost Summa nämndsverksamhet Pensionskostnader Förändring semesterlöneskuld och jour och beredskap Personalomkostnader Fastighetsskatt och försäkringar Realisationsvinst Exploatering Kapitalkostnad* AFA Övrigt Summa verksamhet Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Borgensavgifter Finansiella intäkter koncernbolag Finansiella kostnader Summa finansiering Total * Förvaltningarna kapitalkostnad (intern ränta)

Budget

Redovisning

Budgavvikelse

Netto -97 663 -3 295 -222 394 -71 450 -125 821 -195 520 -9 239 -725 383 -46 204

Intäkter 175 993 4 852 29 287 74 786 23 834 114 960 423 712 0

Kostnader -272 616 -7 841 -259 333 -150 357 -144 571 -328 355 -1 163 073 -51 931

Netto -96 623 -2 989 -230 046 -75 571 -120 737 -213 395 -739 360 -51 931

Netto 1 040 306 -7 651 -4 120 5 084 -17 875 9 239 -13 978 -5 727

-1 000

1 426

-1 616

-189

811

34 160 -1 512 6 000 14 767 -250 -719 422 688 329 33 474 400 4 500 4 473 -7 460

38 598 5 023 1 201 13 691 15 331 2 499 501 581 689 514 34 060 779 5 534 4 122 -

38 598 -1 471 -1 471 -1 277 3 745 -1 678 -477 13 691 15 331 -2 238 261 -1 223 284 -721 801 - 689 514 34 060 779 5 534 4 122 -8 375 -8 375

4 438 41 3 745 -6 477 -1 076 15 331 511 -2 379 1 185 586 379 1 034 -351 -915

723 716 4 294

734 009 1 235 490

-8 375 725 635 -1 231 649 3 834

1 919 -460

27


28

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Personalredovisning Kontinuerlig och anpassad kompetensförsörjning inom kommunens olika kärnverksamheter är den viktigaste faktorn för att utveckla och upprätthålla god kvalitet i arbetet för våra barn, unga och äldre. En stor och viktig utmaning är därför arbetet med kommunens personalförsörjningsplan. Lysekils kommun behöver också erbjuda attraktiva arbetsvillkor för att få nödvändig kompetens till verksamheten. För att stimulera fortsatt anställning och boende inom Lysekils kommun har förutsättningarna för fler heltidstjänster börjat undersökas under 2013. Ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete och komptensutveckling för kommunens medarbetare är andra viktiga faktorer för att utveckla kommunens verksamhet i framtiden. Antal anställda I årsredovisningen redovisas tillsvidareanställda samt visstidsanställda. Det totala antalet anställda den 1 november 2013 uppgick till 1 453. Av dessa var 146 visstidsanställda. Vid jämförelse med 2012 har det skett en ökning med sju tillsvidareanställda samt en ökning med åtta visstidsanställda. Av de tillsvidareanställda var 85,2 procent kvinnor och 14,8 procent män, motsvarande andel under 2012 var 83,4 procent kvinnor och 16,6 procent män. Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid är 57,8 procent vilket är ungefär detsamma som 2012. Andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat från 52,6 procent till 53,8 procent. Antal anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt

2013

2012

2011

1 307

1 300

1 308

146

138

112

1 453

1 438

1 420

Sjukfrånvaro Redovisningen av sjukfrånvaro sker med sju nyckeltal och den totala frånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Med ordinarie arbetstid avses den arbetstid som regleras i gällande kollektivavtal. Statistiken av sjukfrånvaron bygger på samtliga anställda som har arbetat för Lysekils kommun under året Den totala sjukfrånvaron, som inkluderar både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro, uppgick till 6,4 procent 2013. Det är en ökning med 21,0 procent i jämförelse med 2012. En fördjupad analys som ger svar på varför det har skett en ökning kommer att påbörjas under 2014. Det är också viktigt att analysen omfattar hur stor del av sjukfrånvaron som är arbetsrelaterad. Att vara proaktiv i arbetet med ohälsan är en viktig del i en god personalpolitik, där stora mänskliga och ekonomiska värden står på spel. Systematiskt arbetsmiljöarbete och ett nära samarbete med företagshälsovård, fackliga parter och försäkringskassan är nyckeldelar i detta arbete.

Sjukfrånvaro Andel i procent

2013

2012

2011

Total sjukfrånvaro

6,4

5,1

4,4

Kvinnor

6,8

5,4

4,7

Män

4,5

3,9

3,2

- 29 år

5,3

3,4

3

30-49 år

6,4

4,7

4,6

50- äldre Sjukfrånvaro över 60 dagar (av den totala sjukfrånvaron)

6,8

5,9

4,6

45,2

39,3

39,3

Antal anställda per förvaltning Tillsvidare Förvaltning

Visstid

Heltid

Deltid

Heltid

Deltid

Totalt

Bildningsförvaltningen

320

46

26

14

406

Gymnasiet/vuxenutbildning/arbetsmarknadsenheten

121

18

20

16

175

Kommunstyrelsens stabsfunktioner

63

8

1

3

75

Samhällsbyggnadsförvaltningen

72

57

10

5

144

Socialförvaltningen

194

408

13

38

653

Totalt

770

537

70

76

1 453


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Hälsa och friskvård Även hälsa och friskvård är viktigt för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa. Kommunen erbjuder de anställa 800 kronor per anställd och år till friskvård. Under 2013 var det cirka 470 anställda som utnyttjade denna förmån vilket är en minskning med 60 från 2012. Inom kommunen finns även ett antal hälsocoacher som har i uppgift att öka samhörigheten och skapa engagemang och arbetsglädje i arbetsgrupperna. Hälsobolaget är kommunens samarbetspartner gällande företagshälsovård och har under 2013 genomfört insatser som grupphandledning, utredningar och utbildningar. En stor utbildningsinsats inom hjärt- och lungräddning har också genomförts under året. Samverkan Fortsatt arbete med att utveckla och förbättra samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna har pågått under året i olika former. Bland annat medverkar personalenheten vid samtliga förvaltningars samverkansmöten för att ge stöd i samverkansfrågor. I början av 2013 färdigställdes rutiner för arbetsplatsträffar i samarbete med arbetsgivarorganisationen och arbetstagarorganisationen. Samverkan sker också i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att kvalitetssäkra arbetsmiljön i kommunen. Rekryteringsenheten Utveckling och samarbete med socialförvaltningen beträffande rekryteringenheten har pågått under hela 2013. Under tiden har kommunen bedömt att för bästa kvalité och anpassning av verksamheten bör rekryteringesenheten återgå till socialförvaltningen. Ett utvecklingsarbete tillsammans med anställda, arbetsgivare och arbetstagarorganisation påbörjades i slutet av året för att genomföra en verksamhetförändring på bästa sätt. Målet är att under våren 2014 sjösätta det nya arbetssättet.

Åren som kommer Att arbeta med strategisk kompetensutveckling är en av de allra viktigaste uppgifterna för Lysekils kommun de närmaste åren. En strategisk plan kommer att arbetas fram som ska uppfylla Lysekils kommuns krav på kompetensnivåer samt ge utvecklingsmöjligheter för kommunens medarbetare. En kartläggning av kompetenser hos kommunens medarbetare kommer att påbörjas under 2014. Ett antal utbildningsmoduler kommer också att tas fram som ett första steg mot Lysekils strategiska kompetensutvecklingsprogram. Ett ledarskapsprogram och införande av chefsdagar kommer också att ske. Ett fortsatt arbete med Lysekil kommuns värdegrunder öppet, enkelt och värdigt vid kommunens arbetsplatser blir ett viktigt fokusområde. Att hitta proaktivare arbetssätt gällande den fysiska och psykosocial arbetsmiljön är ett annat utvecklingsområde. Från och med 1 januari 2014 har Lysekils kommun, Sotenäs kommun samt Munkedals kommun en gemensam löneenhet. Placeringen av löneenheten är i Munkedals kommun. Som ett led i att samverka med grannkommunerna kommer en översyn av den gemensamma pensionsadministrationen att göras.

29


30

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Benchmarking norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän från Munkedal i söder till Strömstad i norr bedriver sedan några år ett aktivt arbete med systematiska jämförelser för att förklara likheter och olikheter mellan kommunerna. Syftet är att detta arbete ska leda fram till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna.

Befolkning

Invånarantalet i kommunerna varierar mellan cirka 9 000 och 15 000. Lysekils kommun är den största kommunen med 14 369 invånare per den 31 december 2013. Det är en minskning med 27 invånare sedan 2012. Sotenäs kommun är den minsta kommunen med 8 927 invånare, vilket är en minskning med 76 invånare sedan 2012. Övriga kommuner har haft en befolkningsökning under 2013. Strömstads kommun har haft den största ökningen med 185 invånare och hade vid årsskiftet 12 480 invånare. Munkedals invånarantal var 10 205 och Tanums 12 303. Under perioden 2004-2013 har Lysekils befolkning minskat med 429 personer, Sotenäs med 431 personer och Munkedal med 200 personer medan Tanum och Strömstad ökat med 15 respektive 1 247 personer. Befolkningsutveckling 2008-2013, Antal invånare Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Resultat Samtliga kommuner redovisar positiva resultat och har gjort så även de senaste tre åren. 2012 och 2013 har återbetalning skett av AFA-premier som bidragit till de goda resultaten. Resultat Belopp i mnkr Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

3,8

10,7

1,4

33,7

9,0

Nettokostnadsutvecklingen För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över kostnadsutvecklingen. Kostnaderna ska inte öka snabbare än intäkterna. Nettokostnadsutvecklingen i kommunerna ligger mellan 2,1 procent och 9,2 procent. Lysekil har den lägsta och Tanum den högsta.

Tanum

16 000

Nettokostnadsutveckling

14 000

Andel i procent

12 000

Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

10 000

2,1

3,7

5,7

2,9

9,2

8 000 6 000 4 000 2 000 0 2008

2009

2010

2011

Finansiella jämförelser

2012

2013

Utdebitering Kommunerna i norra Bohuslän har samtliga hög utdebitering i jämförelse både med genomsnittet i regionen och i riket som helhet. 2012 gjordes en skatteväxling i regionen som sänkte utdebiteringen med 43 öre. Skatteväxlingen berodde på att ansvaret och finansieringen av kollektivtrafiken övergick i sin helhet till regionen. Lysekil har haft en oförändrad utdebitering sedan 1999. Från och med 2014 har utdebiteringen i Lysekil höjts med 40 öre och uppgår därmed till 22,46.

Soliditet inklusive pensionsåtagande Den långsiktiga finansiella styrkan mäts i soliditet. Skillnaden i soliditet är stor mellan kommunerna i norra Bohuslän. Lysekil och Munkedal har negativ soliditet och därmed negativt eget kapital. Övriga kommuners soliditet är positiv. Strömstad och Sotenäs tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet inkl ansvarsförbindelse Andel i procent Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

-32,3

-12,3

23,6

21,6

9,8


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Grundskola

Godkänt i alla ämnen år 9 i grundskolan Kommungruppen redovisar ett högre värde 2013 än 2012 förutom Strömstads kommun som redovisar 76,1 procent godkända i alla ämnen, vilket är en minskning med 6,4 procentenheter. Sotenäs kommun redovisar högsta värdet med 88,2 procent. Godkänt betyg i alla ämnen i år 9 Andel i procent Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

81,5

73,0

88,2

76,1

80,3

Gemensam enkät grundskolan år 9 Sedan några år tillbaka genomförs en gemensam enkät i kommungruppen för årskurs 9. Enkäten gäller trygghet, trivsel, arbetsro och arbetsmiljö. Enkäten har byggt på påst��enden som de svarande kunnat ta ställning till från ”Instämmer inte alls” (1) till ”Instämmer helt” (10). 1 är lägsta möjliga medelvärde medan 10 är det högsta. Samtliga kommuner har goda resultat i enkäten. Lysekil har högst värde vad gäller ”Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg”. Resultatet för ”Jag trivs i skolan” är jämförelsevis sämre för Lysekils del men högre än vid tidigare års mätningar Svar enkät Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg

Jag trivs i skolan

Lysekil

8,0

7,7

Munkedal

7,7

7,4

Sotenäs

7,3

8,3

Strömstad

7,7

8,2

Tanum

7,3

7,8

Omsorgsverksamheten

Äldreomsorg Samtliga fem kommuner i norra Bohuslän har höga kostnader för äldreomsorg. Nettokostnaden per invånare för äldreomsorg har dessutom ökat jämfört med 2012 och ligger mellan 172 kronor och 202 kronor per invånare. Den högsta kostnaden har Munkedal och den lägsta har Sotenäs. I de nationella jämförelser som görs av hur brukarna upplever kvalitén inom äldreomsorgen får kommunerna i norra Bohuslän bra betyg när det gäller hemtjänst och särskilt boende. Mest nöjda är brukarna i Lysekil och Munkedal med 94 procent inom hemtjänsten. I Lysekil har brukarnöjdheten ökat jämfört med 2012. Brukarnöjdheten inom särskilt boende har däremot minska i Lysekil från 82 procent till 76 procent. Väntetiden för att få en plats på särskilt boende är förhållandevis kort i samtliga kommuner i norra Bohuslän. I Strömstad är väntetiden knappt två månader medan den i Sotenäs är drygt en månad. I övriga kommuner är den kortare än en månad. Nettokostnad äldreomsorg per invånare 80+ Belopp i kr Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

191

202

172

198

179

Individ- och familjeomsorg Kostnaden för försörjningsstöd skiljer sig mycket åt mellan kommunerna i norra Bohuslän. Munkedal och Lysekil har högst kostnad för försörjningsstöd medan kostnaderna i Sotenäs och Strömstad ligger lägst. Kostnader för försörjningsstöd i Lysekil har minskat jämfört med 2012. Försörjningsstöd kostnad /invånare

Gymnasieskola

Slutfört gymnasiet inom fyra år Resultaten i gymnasieskolan följs upp genom att mäta hur stor andel av eleverna som fullföljer gymnasiestudierna inom fyra år. Fyra av kommunerna i norra Bohuslän visar resultat som är bättre än riksgenomsnittet på 77 procent. Lysekil redovisar 2013 ett högt värde med 82 procent. Strömstad redovisar en minskande trend och lägre än riksgenomsnittet med 73 procent för 2013. Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4år Andel i procent Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

82,0

87,0

80,0

73,0

82,0

Belopp i kr Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

764

717

320

235

431

31


32

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VA-verksamhet

Personal

VA-taxa Taxor för vatten och avlopp är höga i samtliga fem kommuner i norra Bohuslän i förhållande till genomsnittet i riket, som är 6 540 kronor. Taxan för en normalvilla i Lysekil är 7 075 kronor och lägst bland kommunerna i norra Bohuslän. Tanum har den högsta taxan med 9 550 kronor. Samtliga kommuner i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Va-taxa normalvilla

Sjukfrånvaron fortsätter att stiga i samtliga kommuner i norra Bohuslän. Ökningen varierar mellan 15 och 24 procent. Högst sjukfrånvaro har Munkedal med 7,4 procent följt av Lysekil med 6,4 procent. Lägsta sjukfrånvaron har Strömstad, 5,1 procent, vilken även hade den lägsta ökningen 15 procent. I samtliga kommuner förutom Lysekil har andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukfrånvaron ökat. Högst andel långtidssjukskrivna har Tanum med 54,9 procent och lägst andel har Strömstad med 42,6 procent. Lysekils långtidssjukskrivna är 45,2 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent

Belopp i kr Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

Riket

7 075

7 863

7 569

7 774

9 550

6 540

Korttid

Långtid

Totalt

8

Produktion Nyckeltalet anger tillskottsvatten i kubikmeter per kilometer spillvattenlendning. Ett lågt tal indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckage av regnvatten.

7 6 5 4 3 2

Tillskottsvatten

1

m3/km avloppsledning och dygn

0

Lysekil

Munkedal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

49,6

6,2

19,4

10,7

10,4

Lysekil

Munekdal

Sotenäs

Strömstad

Tanum

Sysselsättningsgrad Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en angelägen jämställdhetsfråga då det främst är inom kvinnodominerade yrken som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. I kommunal verksamhet finns deltidsarbetslösheten främst inom vård- och omsorgssektorn. Att öka andelen heltidstjänster, eller den genomsnittliga tjänstgöringsgraden, leder till minskat bidragsberoende och därmed ökade möjligheter till självförsörjning samt bättre pensionsförmåner. Lysekil har som mål att öka kvinnors sysselsättningsgrad och kommer under 2014 att arbeta aktivt för att öka deltidstjänster till heltidstjänster. Lysekil har under 2013 ökat andelen heltidstjänster för kvinnor med 0,9 procentenheter från 52,6 procent till 53,5 procent. Strömstad hade högst andel heltidsanställda kvinnor med 71,5 procent. Övriga ligger mellan 45-55 procent.


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

33

Foto: Barbro Grusell


34

ÅRSREDOVISNING - 2013 VÄLFÄRDSREDOVISNING

Välfärdsredovisning De socioekonomiska faktorerna, som, arbetslöshet och befolkningens inkomst är av stor betydelse för en kommun. Lysekils kommuns befolkning har en lägre utbildningsnivå jämfört med riket. Över tid har Lysekil dock visat upp bättre skolresultat jämfört med riket när det gäller elever med behörighet till gymnasiet. Arbetslösheten var under 2013 lägre i Lysekil jämfört med riket. Över tid har både ohälsotal och sjukpenningtal minskat men Lysekil har fortfarande något högre nivåer av ohälsa och sjukskrivning jämfört med riket totalt.

Barn- och ungas uppväxtvillkor

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste skyddsfaktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Det önskvärda läget är att barn, ungdomar och familjer i behov av stöd upptäcks i ett tidigt skede. Detta för att minska ohälsa och omfattande, resurskrävande insatser längre fram. Målsättningen har varit att Lysekils kommuns kostnader för barn- och ungdomsvård ska minska samt att andelen elever som uppger att de trivs bra/ mycket bra med livet ska öka Kostnader för barn- och ungdomsvård, kr per invånare 2012

2011

2010

Lysekil - individ och familjeomsorg

4 207

3 971

3 350

Jämförbar kommun - individ och familjeomsorg

3 094

2 865

2 748

Källa: www.kolada.se

Kostnaderna för barn och ungdomsvård har ökat över tid och är också högre jämfört med jämförbara kommuner. Senaste undersökningen gjordes 2012. Andel (%) elever i årskurs 9 som uppger att de trivs mycket bra/ bra i skolan 100

Exempel på insatser som genomförts under 2013 Arbetet med det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet fick ny energi under 2013. Programmet är en viktig pusselbit för att skapa förutsättningar för tidiga främjande och förebyggande insatser.

Drogförebyggande arbete

Målsättningen i det drogförebyggande arbetet har varit att ingen elev i årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet ska prova narkotika. Ingen elev i årskurs nio ska bjudas på alkohol hemma. Vidare ska intensivkonsumtionen i årskurs två på gymnasiet minska och tobakskonsumtionen i årskurs nio samt årskurs två på gymnasiet halveras. Tobak, alkohol och narkotika 2013 2011 2009 0

5

11

22

9

13

7

17

2

8

5

7

Andel dagligrökare åk 2 gymnasiet

7

9 12,13

8

i.u

10,0

Intensivkonsumtion gymnasiet (andel som intensivkonsumerar)

35

39

42

52

i.u

50

Andel elever i åk 9 som aldrig blir bjudna på alkohol hemma

72

63

55

35

i.u

i.u

7

13

3

5

5

7

18

19

13

12

i.u

14

Provat narkotika åk 2 gymnasiet

80 70

2005 2003

Andel dagligrökande pojkar åk 9

Provat narkotika åk 9

90

2007

Andel dagligrökande flickor åk 9

Källa: Drogvaneundersökning 2011 Per Blanck samt CAN 2013

60 50 40 30 20 10 0 2003

2005

2007

2009

2011

pojkar Lysekil

flickor Lysekil

pojkar riket (VGR 2013)

flickor riket (VGR 2013)

2013

Källa: Drogvaneundersökning 2011 Per Blanck samt CAN 2013

Skoltrivsel är ett viktigt mått för hur man trivs i stort med livet. Andel flickor och pojkar i årskurs nio som uppger att de trivs mycket bra/bra i skolan varierar i Lysekils kommun mellan åren. Det är fler elever som trivs i gymnasiet, vilket gäller både nationellt och i kommunen. 85 procent av gymnasieeleverna i årskurs två i Lysekil svarade 2013 att de trivdes mycket bra eller bra i skolan.

Sedan 2003 genomförs, vart annat år, en drogvaneundersökning i årskurs nio samt årskurs två på gymnasiet. Våren 2013 genomfördes den senaste undersökningen. Trenden nationellt är att både tobaksvanor och alkoholkonsumtion bland skolelever minskat. Detta är också fallet för ungdomarna i Lysekils kommun. Däremot har alkoholkonsumtionen inte minskat i samma omfattning som i riket vilket syns särskilt tydligt bland eleverna i årskurs nio. Glädjande är att andelen föräldrar som bjuder sina barn hemma på alkohol har minskat över tid. Budskapet om att föräldrarnas bjudvanor har betydelse för ungdomarnas alkoholkonsumtion har nått fram. Detta är en viktig anledning till att andelen unga som dricker alkohol har minskat.


ÅRSREDOVISNING - 2013 VÄLFÄRDSREDOVISNING

Bekymmersamt är dock att andelen som uppger att de provat narkotika tenderat att öka, efter en minskning mellan åren 2005-2009. Det syns dock ingen ökning mellan 2011-2013 men målsättningen är att ingen ska välja att prova narkotika. Det är framför allt cannabis som ungdomar provar. Få uppger dock att de brukar mer regelbundet. Det var vid undersökningen 2013 en lika stor andel elever i Lysekils kommun som i riket som uppgav att de provat narkotika. Exempel på insatser som genomförts under 2013 Under 2013 har all personal inom skola och öppen fritidsverksamhet utbildats i verkningsfullt drogförebyggande arbete. Ett förslag till gemensam policy och handlingsplan för drogförebyggande arbete inom skola och öppen fritidsverksamhet har arbetats fram. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har stor betydelse för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Målsättningen har varit att färre barn och unga ska behöva lida av övervikt och fetma. Fler barn och unga ska också motionera regelbundet.

Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Den sammanställs varannat år på uppdrag av folkhälsopolitiska rådet. Det som presenteras i årsredovisningen är en kortare sammanfattning av välfärdsredovisning 2012 med vissa reviderade uppgifter. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Hela välfärdsredovisningen 2012 finns på kommunens hemsida. Anna Nyman Holgerson, Folkhälsosamordnare

Andel (%) 10 åringar i Lysekils kommun med ISO-BMI > 20 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Andel ISO-BMI>20 (övervikt)

Andel ISO-BMI>24 (fetma)

Källa: Skolhälsovården i Lysekil

Läsåret 2012-2013 var det, jämfört med tidigare år, färre tioåringar med ISO-BMI >20 (övervikt) i Lysekils kommun. Andelen med ISO-BMI >24 (fetma) varierar mellan fyra och tio procent över tid och var även lägre 2012-2013. Exempel på insatser som genomförts under 2013 Stångenässkolan har genomfört ett hälsofrämjande projekt med fokus på bland annat ökad fysisk aktivitet.

35


36

ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter med planärenden,kart och mätfunktioner, mark och exploatering,småbåtshamnar och gästhamnar, fastighet, kost och städ. Näringslivsenhet, arbetsmarknadsenhet och kommungemensam administration ligger också inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen är tillika krisledningsnämnd.

Verksamhet Inom den politiska organisationen har arbetet med att skapa balans i ekonomin haft fortsatt högsta prioritet. Kommunfullmäktige fastställde i november budgeten för år 2014. Budgeten innehåller en intäktsförstärkning genom att kommunalskatten höjs med 40 öre till 22,46 kr/skattekrona. Under året har kommunen fått en ny politisk majoritet vilket delvis har påverkat kommunstyrelsens arbete. Nyval till nämnder och styrelser skedde i augusti. Samarbetet med grannkommunerna Munkedal och Sotenäs har utvecklats ytterligare. En gemensam miljönämnd för Munkedals, Sotenäs och Lysekils kommuner har bildats och 2013 var nämndens första verksamhetsår. Ytterligare ett samarbetsområde är den gemensamma löneenhet som bildats tillsammans med Munkedals, Sotenäs och Lysekils kommuner. Enheten kommer att ledas av en gemensam lönenämnd och finns i Munkedals kommun från och med 1 januari 2014. Näringslivsenheten har utarbetat en näringslivsstrategi som presenterades i slutet av året. Kommunstyrelsen har också arbetat intensivt för att bevara Lysekilsbanan samt att arbetet med en ombyggnad av väg 161 på Bokenäset ska ske enligt tidplan. Rederiverksamheten inom hamnförvaltningen har avvecklats. Arbetet med skolomstruktureringen inom kommunen har fortsatt. Försäljning har skett av fastigheter som har friställts, bland annat Boviks skola och Kyrkviks förskola. Översynen av kommunens alla fastigheter tillsammans med externt hyrda lokaler har fortsatt för att effektivisera förvaltningarnas lokalutnyttjande. Både skötsel av badplatser och yttre skötsel av kommunens fastigheter har överförts till kommunens egen regi vilket gett en ekonomisk besparing.

Ordförande: Mats Karlsson 1:e Vice ordförande: Jan-Olof Johansson

Kommunchef: Lena Fisher

Ekonomisk analys Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamheter uppgick till 96,6 mnkr 2013 vilket är 3,5 mnkr lägre än föregående år och 1.0 mnkr lägre än den budgeterade nettokostnaden. Intäkterna har ökat med cirka 9,0 mnkr och kostnaderna med cirka 6,0 mnkr. Huvuddelen av dessa förändringar förklaras av ökade insatser inom ramen för arbetsmarknadsenheten. Insatserna har gjorts i samarbete med arbetsförmedlingen och kommunens individ- och familjeomsorg. Taxeförändringar inom bland annat småbåtshamnsverksamheten har också påverkat resultatet. Fastighetsenheten redovisar en positiv budgetavvikelse vilket beror på att planerat fastighetsunderhåll har skjutits på framtiden. Uppstädning av musselodlingarna har genomförts och slutförts under året vilket medfört ytterligare kostnader för förvaltningen. Dessutom har åtgärder i samband med jordras vid Broälven genomförts. Detta har totalt lett till 1,3 mnkr i ökade kostnader. Ekonomiskt resultat Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

2013

2012

2011

175 993

167 275

136 900 -239 800

-238 702

-232 778

Kapitalkostnad

-33 914

-34 518

-35 500

Verksamhetens nettokostnad

-96 623

-100 021

-138 400

97 663

92 447

138 600

1 040

-7 574

200

13,4

14,1

19,6

Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad, procent


ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Personal 2013

2012

2011

Antal anställda

236

240

222

varav kvinnor

184

186

171

52

54

51

104 707

102 693

97 048

38,4

38,4

35,3

varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent

Nettokostnad per verksamhet Tkr Politisk organsation Kommunrevision

2013

2012

2011

-3 276

-3 112

-3 399

-562

-646

-496

Överförmynderiverksamhet

-1 258

-1 244

-1 074

Kommunledningskontor

-6 766

-6 772

-5 416

-

-

-15 665

Kollektivtrafik inklusive flyg Enhet för kvalitet, information o folkhälsa

-1 077

-965

-4 941

Arbetsmarknadsenhet

-9 766

-9 204

-10 002

Ekonomi- o serviceenhet

-13 679

-13 897

-13 124

Personalenhet

-7 792

-9 008

-9 270

Näringslivsenhet

-4 576

-4 132

-4 691

-27 858

-25 289

-23 219

-1 797

-2 196

-1 508

Verksamhetsstöd

-1 218

-6 027

-31 826

Räddningstjänst

-14 152

-13 961

-13 233

402

-130

-532

-3 200

-3 449

-

Samhällsbyggnadsförvaltningen Utvecklingsenheten Planenheten

Småbåtshamn/rederi IT enheten

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar 2013

2012

2011

12 785

39 332

21 246

362 883

344 879

341 537

2013

2012

2011

Total bruttoarea, m2

72 769

75 683

82 912

- varav verksamhetsfastigheter

55 582

64 421

72 624

6 465

11 262

10 288

10 722

-

-

693

579

621

91

110

110

407

102

114

71

85

85

58 238

56 002

56 834

224

233

222

Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde

Nyckeltal Fastighetsförvaltning

- varav övriga fastigheter - varav avställda fastigheter Bruttokostnad, kr/m2 Verksamhetsfastigheter - varav akut och planerat underhåll Övriga fastigheter - varav akut och planerat underhåll Städenheten Städyta, m2 Kostnad

Åren som kommer Lysekils kommun har vid fyra tillfällen under 2000-talet låtit Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomföra en analys av den ekonomiska situationen på kort och lång sikt. Samtliga analyser visar på att Lysekils kommun har högre kostnader än jämförbara kommuner inom alla studerade verksamheter. Vidare visar analysen på att kommunen har fler anställda per invånare än jämförelsekommunerna. Behovet av fördjupade analyser av dessa förhållanden är stort. Inte minst behöver relationen mellan producerade tjänster, kostnader och upplevd kvalitet hos målgrupperna följas noggrant. Kommunstyrelsen har beslutat att delta i de jämförelser som redovisas årligen i ”Kommunernas kvalitet i korthet", KKiK. Här finns en stor möjlighet att uppmärksamma områden där Lysekils kommun har styrkor respektive svagheter. Parallellt med det nödvändiga kravet att uppnå ekonomisk hållbarhet finns behovet av en god arbetsgivarpolitik för hållbar kompetensförsörjning. En stor generationsväxling har tagit sin början och vikten av strategiska beslut kring anställningsvillkor, kompetens- och löneutveckling behöver ta sin utgångspunkt i samverkan mellan arbetsgivare och företrädare för de anställda. Samverkan eller samgående inom olika verksamheter fortsätter att utvecklas mellan Lysekils kommun och närliggande kommuner. Under 2014 väntas beslut om en utvidgning av räddningstjänstförbundet med Uddevalla som ny medlem. Vidare pågår en rad samarbeten som kan leda till gemensamma lösningar kring specialistfunktioner eller tjänster av olika slag. Fastighets- och lokalfrågor kräver fortsatt uppmärksamhet. Ytoptimering och avyttring av lokaler som inte behövs för den kommunala verksamheten måste intensifieras. Den demografiska utvecklingen ställer kommunen inför stora utmaningar. Ett framgångsrikt integrationsarbete är en viktig nyckel i detta sammanhang. För att möta de utmaningar som kommunen står inför krävs nytänkande och tjänster som stöds av digital teknik. God arbetsmiljö, tillit till den egna förmågan, stolthet i yrkesrollen, trygga ledare och arbetsglädje är förutsättningar för att lyckas. Arbetet med att skapa detaljplaner och exploateringsområden för boende och näringslivsutveckling kommer att ha fortsatt hög prioritet. Förbättringar i kommunens kommunikationsnät är ett annat prioriterat område. Förverkligandet av strategiska planer som exempelvis boendestrategin fortsätter. Även en markförsörjningsplan ska påbörjas under 2014. Servicen till kommunens medborgare och företag ska bli bättre. En översyn av kommunens och kommunens bolags processer ska därför göras för att hitta utvecklingsområden. Målet är snabbare hantering och ekonomiskt och kvalitetsmässigt bästa resultat där e-tjänster är en del av utvecklingen.

37


38

ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Byggnadsnämnd Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet och utveckling inom bygglov, de geografiska informations systemet, GIS, karthantering och mätningstjänster. Ansvarsområdet innefattar myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde. Verksamhetsområdet omfattar beslut om bygglov och tillsyn, men även att ge information och vägledning till allmänheten.

Verksamhet Antalet inkomna ärenden har minskat jämfört med 2012. Förklaringen är att bygganmälan enligt gamla plan- och bygglagen har ersatts med startbesked direkt i bygglovet. Bygglovsansökningarna har minskat med 33 ärenden jämfört med 2012. Under 2013 har 35 bygglov beviljats, 18 för nybyggnad av enbostadshus, ett för flerfamiljshus, fyra för industri och tolv för nybyggnad av fritidshus. Under året har 23 ärenden överklagats. Överprövande myndigheter har fattat beslut i 21 av ärendena och fastställt byggnadsnämndens beslut i 18 av ärendena. I tre av ärendena har byggnadsnämndens beslut upphävts. En ny GIS-organisation har utformats för att underlätta samarbetet mellan Lysekils, Tanums, Strömstads och Munkedals kommuner. Syftet är att utveckla och öka användningen av GIS i kommunerna under ledning av en gemensam GIS-samordnare och en projektstrateg. Framställandet av nybyggnadskartor har minskat något. Ett byggnadspris har instiftats för att uppmuntra till god arkitektur och kommer att delas ut vartannat år. Under 2013 gick priset till renoveringen av Kungsgatan 21.

Ordförande: Bo Göthesson Vice ordförande: Yngve Larsson

Förvaltningschef: Marie-Louise Bergqvist

Ekonomisk analys Byggnadsnämnden redovisar 2013 en positiv budgetavvikelse på drygt 0,3 mnkr. Avvikelsen består till största delen av högre intäkter än beräknat. Nämnden har under året beslutat om sanktionsavgifter för ca 0,1 mnkr. Sanktionsavgift är en avgift som tas ut vid otil�låtet byggande. Ekonomiskt resultat Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto

2013

2012

2011

4 852

7 376

7 598

-7 535

-12 106

-12 014

-306

-282

-215

-2 989

-5 012

-4 631

3 295

5 568

6 409

Budgetavvikelse

306

556

1 778

Andel av kommunens nettokostnad. procent

0,4

0,7

0,7

2013

2012

2011

-354

-352

-450

-8

174

738

-1 643

-1 632

-1 121

-982

-1 247

-1 150

Nettokostnad per verksamhet Tkr Byggnadsnämnden Bygglovenheten Mätenheten Administration

Byggnadspriset 2013 tilldelades ”J.B Jonssons” på Kungsgatan 21 i Lysekils Kommun. Motiveringen för priset var: Renovering av en gammal byggnad med moderna och hållbara material, med det gamla bevarat på ett respektfullt sätt. Pietetsfullt utfört med inslag av ny teknik. Ett inspirationsprojekt för framtida renoveringar i Lysekils stadskärna.

Foto: Anki Sandinge


ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Måluppfyllelse Lärande: Nämnden har gjort en insats för att uppmuntra till en god arkitektur genom att instifta och dela ut ett byggnadspris. Enheten har hållit GIS-utbildningar för bland annat byggnadsnämndens ledamöter och berörda tjänstemän inom kommunen. Ekonomi: Den påbörjade utvecklingen och implementeringen av GIS i den kommunala organisationen kommer på sikt att leda till enklare och effektivare processer och rutiner för flera av de kommunala verksamheterna. Livsmiljö: Byggnadsinspektören genomgår utbildning för att kunna ge bättre råd i samband med bygglov kring ventilation och energieffektivisering. Ett material har tagits fram för att underlätta förståelsen och behovet av anpassning till kommunens kulturhistoriskt intressanta miljöer. Näringsliv: Arbete med att förbättra och förenkla bygglovhanteringen pågår kontinuerligt genom tillämpning av Lean-modellen. Bland annat så har nya rutiner för att hantera bygglovsansökningar införts genom en "Lean-bokhylla".

Personal 2013

2012

2011

Antal anställda

11

18

22

varav kvinnor

5

7

8

varav män

6

11

14

5 620

8 832

8 257

71,7

71,3

67,6

2013

2012

2011

-

118

358

851

1 121

1 237

2013

2012

2011

Inkommande ansökningar

392

568

568

Utgående beslut

672

665

746

47

32

38

Nybyggnadskartor

12

17

16

Utsättning av nybyggnationer/större tillbyggnader

19

16

25

5

6

12

Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad , procent

Nettoinvesteringar/Angläggningstillgångar Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde

Nyckeltal Bygglovsenheten

Handläggningstid i snitt/arbetsdagar/ Mätenheten

Förrättningar Lantmäteriet

Åren som kommer Bygglovsverksamheten förbereder för att införa ett nytt digitalt arkivsystem, som kan införas tidigast 2015. Verksamheten avvaktar den nationella utredningen kring E-arkiv och E-diarium som utreds av E-delegationen, en kommittee under näringslivsdepartementet. Denna utredning kommer att ge riktlinjer och vägledning i det fortsatta arbetet kring E-arkiv. Byggnadsinspektören kommer att kunna ta över delar av energirådgivningen. Insatser kommer att göras för att öka informationsoch erfarenhetsutbytet med andra kommuner för att fortbilda tjänstemän, näringsidkare och andra berörda kring bland annat bygglovsprocessen. Mätverksamheten fortsätter samarbetet med att utveckla möjligheterna kring GIS samt att utbilda personal. Nya grundkartor för Lysekil och Brodalen kommer att tas fram. Ett byte av kommunens höjdreferenssystem är planerat att genomföras 2015. Arbetet fortsätter också med att uppdatera och förbättra hemsidan. Bland annat ska material om kommunens kulturhistoriska miljöer tillgängliggöras och bättre stöd kring energieffektivt byggande ges på hemsidan. Förbättringsarbetet av ärendehanteringen fortgår kontinuerligt.

39


40

ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för verkställighet av de beslut som hanteras inom Individ- och myndighetsnämnden. För verkställighet av insatser kan även annan utförare anlitas. Nämnden är delad i en avdelning för verksamheterna inom LSS och Psykiatri samt en avdelning för Vård och omsorg. Dessa verksamheter är lagstyrda. Ordförande: Margareta Lundqvist Vice ordförande: Ann-Charlotte Strömwall

Verksamhet Vård-och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldre- och funktionshinderomsorg. Omsorgen sker i form av särskilda boenden, korttidsvård, korttidsvistelse, korttidstillsyn, hemtjänst, dagverksamhet för dementa, personlig assistans och boenden i enlighet med Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. En lokal värdegrund och värdighetsgaranti för äldreomsorgen har antagits under 2013. Den kommunala hälso- och sjukvården har under året haft en ansträngande situation på grund av svårigheter med att rekrytera personal och hög sjukfrånvaro. Nästan alla utskrivningsklara personer från sjukhus har kunnat tas emot. En minskning har skett med fem platser på Skaftöhemmet. På Stångenäshemmet påbörjades en ombyggnation våren 2013. En kvalitets- behovs- och resursanalys inom äldreomsorgen har genomförts på uppdrag av revisorerna där två boenden jämförs. Bedömningen som görs i rapporten är att det ena boendet har högre omsorgstyngd än personella resurser. Det finns behov av möjlighet till social samvaro för äldre. En utredning pågår därför om social dagverksamhet/äldrecentra.En översyn har gjorts av de geografiska hemtjänstområdena i Lysekil. Målgruppen för de som får särskilda insatser efter sjukhusvistelse, så kallad Trygg hemgång har vidgats. En tillsyn gjordes av Socialstyrelsen under 2012 -2013 på två av kommunens LSS-boenden.

Förvaltningschef: Agneta Essén

Ekonomisk analys Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 17,9 mnkr. Resultatet är cirka tre miljoner kronor sämre än den förväntade prognos om cirka 14,8 mnkr som lämnades i tertialrapporten i augusti 2013. Det försämrade resultatet beror till största delen på ökat vårdbehov inom hemtjänst och hemsjukvård samt ökade kostnader för ombyggnation av Stångenäshemmet. Utbetald ersättning för enkel och kvalificerad övertid belastar verksamheten. För närvarande pågår en analys över behovet av grundbemanning inom äldreomsorgen. Nämnden har kostnader för lokaler som inte används men där verksamheten är bunden av långsiktiga hyresavtal. För särskilt boende redovisas ökade personalkostnader i förhållande till budget. Bakgrunden till de ökade personalkostnaderna är extrainsatser på grund av högt omsorgsbehov, vak samt ledsagning vid sjukresor. Ombyggnaden av Stångesnäshemmet har föranlett extra kostnader då verksamhet även har fått bedrivas på Lysehemmet. De särskilda boendena Lysekilshemmet, Skärgårdshemmet samt korttidsboendet Kompassen redovisar underskott på grund av lediga lägenheter samt höga omvårdnadskostnader. Korttidsboendet har en högre beläggning än budgeterat. Skaftöhemmet redovisar ett ekonomiskt resultat som överensstämmer med budgeten. Foto: Scandinav Bildbyrå


ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Hemtjänsten redovisar samlat ett underskott med cirka 7,5 mnkr. En analys av kostnaderna i hemtjänsten pågår och kommer att fortsätta under 2014. Enheten för sjuksköterskor och rehabilitering redovisar ett underskott med fem miljoner kronor vilket beror på en kraftig ökning av antalet deltagande hälso- och sjukvårdsinsatser Det totala underskottet för verksamhetsområdet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ,LSS, är 0,9 mnkr. Personlig assistans redovisar ett samlat underskott med 1,1 mnkr. En av anledningarna till underskottet är bemanning med jour nattetid. Ekonomiskt resultat Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad

2013

2012

114 960

109 287

-327 668

-308 371

-687

-673

-213 395

-199 757

Budgetanslag netto

195 520

184 265

Budgetavvikelse

-17 875

-15 492

29,6

28,3

Andel av kommunens nettokostnad, procent

Nettokostnad per avdelning Belopp i tkr

2013

2012

Stab ledning

-1 891

-2 152

Avdelning LSS/Psykiatri Avdelningen för Vård och omsorg

-50 702

-49 098

-160 818

-148 524

Måluppfyllelse Under 2013 har nämnden haft följande mål. Lex Sarah-anmälningar ska vara mindre än två under år 2013, målet har uppnåtts. Lex Maria-anmälningar ska minska till noll under 2013. Under 2013 anmäldes tre ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, Målet har inte uppnåtts. Antalet mycket nöjda eller ganska nöjda med sitt särskilda boende eller med hemtjänsten ska öka. Inom särskilda boenden har värdet minskat från 82 procent 2012 till 76 procent 2013. Och inom hemtjänsten har värdet ökat från 89 procent 2012 till 94 procent 2013, målet har inte uppnåtts när det gäller särskilt boende men uppnåtts när det gäller hemtjänsten. Antalet debiterade lägenheter i särskilt boende 2013 är 100 procent. Resultatet för 2013 blev 95 procent, målet har inte uppnåtts.

Åren som kommer Andelen äldre förväntas öka i kommunen samtidigt som antalet lägenheter i särskilda boenden inom äldreomsorgen minskas. Nytt trygghetsboende i kommunen har nyligen tagits i drift vilket troligen leder till att färre söker särskilt boende. Behov av hemtjänst och hemsjukvård förväntas öka i samband med färre platser på särskilt boende. I takt med kortare vårdtider på sjukhus ökar belastningen på kommunens hälso- och sjukvård. Fler, mycket svårt sjuka, önskar också i större utsträckning att få vård och avsluta sina liv i den egna bostaden. En mer utvecklad och volymanpassad hemtjänst och hemsjukvårdsorganisation behöver inrättas i takt med volymförändringarna. Från och med år 2015 gäller ett nytt regelverk för bemanning och biståndsbedömning för alla insatser inom särskilda boenden för äldre med demenssjukdom. Detta innebär att personalresurserna kan komma att behöva ökas. Lysekilshemmet är i stort behov av nybyggnation på grund av behovet av demensenheter på markplan. På sikt finns ett behov av fler boendeplatser med inriktning LSS och psykiatri. Inventering visar att det finns behov av cirka fem boendeplatser/år för gruppbostad inom LSS-verksamheten.

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Belopp i tkr

2013

2012

Nettoinvesteringar

1 443

1 115

2011 269

Anläggningstillgångar bokfört värde

5 267

3 362

3 788

Personal 2013

2012

Antal anställda

576

551

varav kvinnor

541

513

varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent

35

38

243 900

228 900

74,3

74,1

Nyckeltal 2013 Gruppbostad LSS, antal platser egen regi

2012

2011

48

48

48

Bruttokostnad tkr/plats

660

666

641

Särskilda boenden antal platser 31.12

170

180

209

Nettokostnad/plats, tkr

587

556

497

Antal vårdtagare med hemtjänst per 31/12

308

297

298

Bruttokostnad, tkr/vårdtagare inkl. hemsjukvård

143

102

99

11

11

19

10,8

12,3

14,4

Korttidsvård, antal platser Genomsnittligt antal nyttjade platser

41


42

ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Individ- och myndighetsnämnd Individ- och myndighetsnämnden är en av två nämnder inom kommunens socialtjänst och ansvarar för all myndighetsutövning. Verksamheterna är lagstyrda och delas upp i avdelningarna individ- och myndighetsavdelningen samt individ- och familjeomsorgsavdelningen.

Ordförande: Maria Forsberg Vice ordförande: Camilla Carlsson

Verksamhet Individ- och myndighetsnämnden ansvarar för den samlade myndighetsutövningen gällande äldre- och funktionsnedsatta och behov av insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, färdtjänstlagen, riksfärdtjänstlagen samt bostadsanpassningslagen. Behov av insatser utreds och beslut fattas i dessa ärenden. Därefter överlämnas detta till vård- och omsorgsnämnden eller annan utförare för verkställighet. Nämnden ansvarar också för områdena försörjningsstöd, faderskapsfastställande, budget- och skuldsanering, missbruk, barn och ungas levnadsförhållanden, familjerätt samt öppenvårdsinsatser riktade till ungdomar och familjer i enlighet med bland annat socialtjänstlagen. Nämnden medverkar i det omstruktureringsarbete som pågår inom äldreomsorgen. I takt med att insatser alltmer kan erbjudas i det egna hemmet stärks möjligheten för den enskilde att få bo kvar i sitt eget boende. Nämndens arbete för att minska kostnaderna för institutionsplacerade barn och ungdomar har fortsatt under 2013 genom att ett ungdomsboende med bemanning dygnet runt har öppnats. Under 2013 har samarbete inletts med socialjouren i Uddevalla under kvällar, nätter och helger. Sedan hösten 2013 bedrivs familjerådgivningen i samverkan med Uddevalla kommun.

Förvaltningschef: Agneta Essén

Ekonomisk analys Nämnden redovisar ett budgetöverskott på totalt cirka 5.1 mnkr. Förklaringen är bland annat att antalet köpta platser inom både Lss och korttidsverksamheten har minskat. Kostnaderna för personlig assistans har under hela året legat på en låg nivå. De intäkter som erhålls från migrationsverket för asyloch put-boendet Kilen, har blivit större än beräknat. Kommunens arbetsmarknadsenhet sysselsätter en del av nämndens klienter. Sysselsättningen finansieras med upp till 75 procent av bidrag från arbetsförmedlingen och resterande av nämnden. På så sätt minskas kostnaden för försörjningsstöd totalt för kommunen. Barn- och ungdomsvården redovisar ett budgetunderskott motsvarande 4,7 mnkr. Framförallt har kostnader för vård på institution varit höga, cirka 1,8 mkr över budget. De flesta av placeringsbesluten har grundats på förvaltningsrättbeslut, det vill säga beslut om tvångsvård. Kostnaderna för familjehemsplaceringar visar ett överskridande med 1,1 mnkr på grund av omfattande behov och därmed också kostnadskrävande placeringar. Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad, procent

2013

2012

23 834

16 788

-144 411

-135 792

-160

-113

-120 737

-119 117

125 821

121 815

5 084

2 698

16,7

16,9

Nettokostnad per verksamhet Belopp i tkr Stab och ledning

2013

2012

-2 491

-2 152

Individ och myndighetsavdelning

-70 322

-68148

Individ och familjeomsorgsavdelning

-47 909

-48 816


ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

43

Foto:Jörgen Wiklund/ Scandinav Bildbyrå

Måluppfyllelse Under 2013 har nämnden haft följande mål: Att väntetiden till försörjningsstöd inte ska överstiga två veckor. Målet har uppnåtts. Att alla personer som fått beslut om insats särskilt boende ska ha erbjudits lägenhet inom 90 dagar. I ett enstaka fall har verkställighet skett några dagar mer än 90 dagar och därför har målet inte uppnåtts. Att lex Sarah anmälningarna ska vara noll under 2013. Målet har uppnåtts. Att försörjningsstödet inte ska överstiga 1 045 tkr per månad. I snitt per månad motsvarade kostnaden för försörjningsstöd 917 tkr. Målet har uppnåtts. Att andelen personer med beslut om hemtjänst ska öka i förhållande till andelen personer som har beslut om insats särskilt boende. Antalet lägenheter i särskilt boende har enligt politiska beslut minskat. Målet har uppnåtts.

Åren som kommer Andelen äldre förväntas öka både på kort och lång sikt. Det kommer att påverka behovet av insatser från socialtjänsten samt behov av goda bostäder där kvarboende kan ske livet ut. Tillkomsten av trygghetsbostäder är ett sådant boendealternativ för många och bidrar till att minska efterfrågan på särskilda boendeplatser. Antalet personer, främst barn och ungdomar, med behov av insatser enligt LSS väntas öka något. Kommunens ansvar att bedriva uppsökande verksamhet och hålla sig väl förtrogen med levnadsvillkoren i kommunen behöver utvecklas under de kommande åren. Kommunens skyldighet att ta emot ensamkommande barn och ungdomar har utökats. För Lysekils del kan det komma att innebära att kommunen är skyldig att utöka antalet asylplatser. Metodutvecklingsarbetet inom verksamheten för försörjningsstöd kommer att behöva vidareutvecklas. Detta för att skapa arbets- och praktikplatser för kommunens nyanlända och för ungdomar mellan 18-25 år. Missbruksbehandling på hemmaplan behöver utvecklas till att mer omfatta tidiga och korta insatser. Samverkande metoder och metodutvecklingsarbete behöver utvecklas tillsammans med primärvården. Nyckeltal Personlig assistans Lss, antal timmar Hemtjänst, antal timmar inkl Förstärkt hemteam och matdistribution Bostadsanpassningsbidrag, utbetalt belopp

Intitutionsvård Barn och Unga

Personal 2013

2012

Antal anställda

77

71

varav kvinnor

63

61

varav män

14

10

35 300

30 400

24,4

22,4

Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent

2013

2012

12 335

12 635

19 541

2011

151 712

142 764

i.u

2 458

1 643

3 085

10 716

11 871

14 138

Familjehem barn och unga  

7 723

5 428

4 938

Institutionsvård vuxna missbrukare  

1 866

1 918

2 078

-501

735

735

11 003

11 808

11 317

669

1 020

-

2 079

496

585

Familjehem vuxna Försörjningsstöd Nettoinvesteringar/anläggningstillgångar Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde


44

ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Lysekils och Sotenäs gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd ansvarar för gymnasieskola gymnasiesärskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola och företagsutbildningar, under det samlade namnet Campus Väst. Verksamheten bedrivs både i Lysekils och Sotenäs kommun i samverkan med närliggande kommuner. Gullmarsgymnasiet är känt för sin spetsutbildning i marinbiologi och vuxenutbildningen bedriver en bred verksamhet i samverkan med företagen i området.

Verksamhet Lysekils och Sotenäs kommuner har en gemensam nämnd och ett samverkansavtal för gymnasie- och vuxenutbildningen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för verksamheterna gymnasi och vuxenutbildning. 657 elever går på gymnasiet, som har 13 program, både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen har ett stort inslag av arbetsplatsförlagd verksamhet och i många fall en ren lärlingsutbildning. Gullmarsgymnasiet har även gymnasiesärskola och introduktionsprogram. Gymnasiet har två riksrekryterande utbildningar, en spetsutbildning i marinbiologi samt naturbruksprogrammet med marin inriktning. Vuxenutbildningen ansvarar för grundläggande vuxenutbildning, grundskolenivå för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskola för vuxna. Vuxenutbildningen har dessutom en externfinansierad verksamhet bestående av yrkesvux, yrkeslärling, YH-utbildning och uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen.

Ordförande: Ranghild Selstam Vice ordförande: Katharina Laurén

Förvaltningschef: Pia Alhäll

Ekonomisk analys Nämndens budgetavikelse är -6,7 mnkr, varav Lysekils andel -4,1 mnkr, en avvikelse på 2,7 mnkr sämre än augustirapportens prognos, 1,7 mnkr sämre för Lysekils del. Nettokostnaderna för Lysekils del ökade från -71,3 mnkr, 2011 till -77,3 mnkr 2012. Under 2012 flyttade Gullmarsgymnasiet till nya lokaler i norra hamnen. Flytten innebar en del ökade kostnader för bland annat hyra och städning samtidigt som elevantalet minskade. För att ställa om kostnaderna arbetades en åtgärdsplan fram under 2013. Planen innebar att minska lokalkostnaderna i Högskolecentrum samt att lämna bygglokalen och minska personalkostnaden med ett antal tjänster. Åtgärdsplanen var på tre mnkr och omfattade huvudsakligen personalkostnaderna, cirka 1 mnkr lyckades att ställas om. Totalt har lokalhyra inklusive driftskostnader ökat med en mnkr mot budget vilket påverkar resultatet med motsvarande summa. Personalkostnaderna avviker 4,9 mnkr mot budget. Av detta är 1,5 mnkr ökade kostnader för nya utbildningar på vuxenutbildningen som inte funnits med i budgeten. Intäktssidan har ökat i motsvarande grad. Det är cirka tre mnkr högre kostnader för undervisande personal än budgeterat för gymnasiets verksamhet. Här fanns en åtgärdsplan för 2013 som ej uppfylldes. Personalkostnaderna ökar mellan åren 2011 till 2013. Personaltätheten har minskat något.

Nettokostnad per verksamhet Belopp i tkr

2013

2012

2011

Lysekils andel gymnasiet inkl. gymnasiesärskolan

-64 635

-67 410

-63 852

Ekonomiskt resultat

Sotenäs andel gymnasiet inkl. gymnasiesärskolan

-38 947

-38 898

-37 775

Belopp i tkr

Totalt gymnasiet inkl. gymnasiesär

-103 582

-106 308

-101 627

Lysekils andel, vuxenutbildningen

-10 936

-9 780

-7 458

Verksamhetens kostnader

Sotenäs andel, vuxenutbildningen

-6 731

-6 114

-4 628

Kapitalkostnad

Totalt vuxenutbildningen

-17 667

-15 984

-12 086

Verksamhetens nettokostnad

Totala nämnden, Lysekils del

-75 571

-77 280

-71 310

Budgetanslag netto Budgetavvikelse

10,5

Gymnasiesärskolan

-10 509

-9 537

-9 166

Verksamhetens intäkter

Andel av kommunens nettokostnad, procent

2013

2012

2011

74 786

74 775

75 742

-148 875

-150 748

-145 750

-1 481

-1 307

-1 302

-75 571

-77 280

-71 310

71 450

68 190

70 478

-4 120

-9 090

-832

10,2

10,2


ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

45

Foto:Jörgen Wiklund/ Scandinav Bildbyrå

Måluppfyllelse Nämndens ekonomiska mål har inte uppfyllts då budgeten inte är i balans. Kvalitetsmålen i verksamheten har däremot uppnåtts då den höga andelen elever med slutbetyg eller samlat betygsdokument ökar. Detta mål har uppfyllts då utfallet 2013 blev 89 procent 2013 mot 83 procent 2012. Nämndens mål att öka antalet elever till 750 har inte uppnåtts. Elevantalet har successivt minskat mellan 2011 - 2013. Antal 16-åringar i Lysekil och Sotenäs har minskat under motsvarande år. Antalet elever för 2013 är 657. Målet att minska antalet elever till andra kommuner med tio procent har uppnåtts. Andelen av Lysekils ungdomar som väljer Campus Väst har minskat från 76 procent till 73 procent, målet var 90 procent, medan andelen Sotenäselever har ökat från 50 procent till 68 procent, målet var 80 procent. Åren som kommer Verksamheten för nämnden bygger på att merparten av eleverna väljer sin ”egen” skola i första hand. Lysekil är en förhållandevis liten kommun med en gymnasieskola som är byggd för två kommuner. Lysekil kommuns egna elever utgör inte ett tillräckligt underlag för gymnasieskolans nuvarande utbud. Gymnasieskolorna i Sverige har under ett antal år haft ett vikande elevunderlag. Det vikande elevunderlaget har tillsammans med fri konkurrens skapat en överetablering av gymnasieskolor. Flertalet av gymnasieskolorna har inte fyllt sina program och därför gått i konkurs vilket har drabbat eleverna. Om det ska vara möjligt för elever på mindre orter att ha utbildningsalternativ behöver samtliga kommuner ta ett större regionalt ansvar. Ett viktigt utvecklingsområde är samverkan i och runt Campus Väst. Varumärket Campus Väst behöver tydliggöras. Samarbetet med externa företag och högskolor behöver utvecklas. Samarbetet med bildningsnämnden i Lysekil är viktig för att effektivisera verksamheten. Aktuella samarbetsområden är bland annat kommunala musikskolan, särskolan, resurser för elevhälsa och elevstöd samt biblioteksverksamheten. Även en gemensam förvaltningsorganisation kan vara aktuellt.

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Belopp i tkr Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde

2013

2012

462

3 362

2011 106

7 379

8 073

5 720

Personal 2013

2012

2011

Antal anställda

147

154

156

varav kvinnor

83

81

82

varav män

64

73

74

65 386

64 852

61 096

43,6

42,6

41,5

Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent

Nyckeltal 2013

2012

2011

Andel av Lysekils ungdomar som väljer Campus Väst, procent

73 

76 

i.u

Andel av Sotenäs ungdomar som väljer Campus Väst, procent

68 

50 

i.u

0 %

i.u

Andel av Munkedals ungdomar som väljer Campus Väst, procent Antal elever till andra kommuner

266

331

370

Antal elever på gymnasiet

657

695

710

Antal elever totalt på vuxenutbildningen

715

650

Antal elever som abrutit sina studier Personaltäthet Programutbud antal program Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument

?

23

27

9,8

10,4

10,4

13

15

15

157

181

185

20

31

24


46

ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Bildningsnämnd Bildningsnämnden arbetar löpande med att utveckla goda lärmiljöer. Kollegiala samtal, IKT i undervisningen och fokus på matematik har bidragit till goda resultat. Inom kultur- och fritidsområdet erbjuds kommuninvånarna att ta del av kulturella upplevelser och arrangemang. Ordförande: Kent Olsson Vice ordförande: Lars Björneld

Verksamhet Bildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. Bildningsnämnden arbetar löpande med utvecklingsområdet goda lärmiljöer. Ansträngningar har gjorts för att skapa den optimala miljön för att alla barn och elever ska trivas i skolan. Goda lär- och utvecklingsmiljöer är en grund för elevernas kunskapsinhämtning. Även kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten har genomförts för att uppnå de mål som upprättats i de olika ämnenas läroplaner. Lärande samtal med fokus på förhållningssätt, studiero och trygghet tillsammans med utveckling av samverkansformer med vårdnadshavare har också förekommit. Skolans utemiljö har gjorts tryggare för eleverna. Utveckling av metoder och arbetsformer för att arbeta mot de mål som återfinns i läroplanerna pågår ständigt. Exempel på detta är flexibel undervisning, specialundervisning, intensivläsning och IKT- verktyg, Informations- och Kommunikations Teknologi.

Förvaltningschef: Staffan Sjölund

Satsningar har gjorts för att öka måluppfyllelsen i matematik genom att ingå i matematiklyftet. Nämnden deltar även i SKLs matematiksatsning PISA 2015. I arbetet med PISA 2015 har flera förbättringsområden uppmärksammats och åtgärdats. Inom den pedagogiska omsorgen har antalet dagbarnvårdare och antal barn placerade hos dagbarnvårdare minskat de senaste åren. Även barnens vistelsetid har gått ner. En motsatt trend uppvisar fritidshemmen där både antal barn och vistelsetid har ökat. Implementeringen av det barn-och ungdomspolitiska handlingsprogrammet är påbörjad. Föreningslivet har en stor betydelse i kommunens socioekonomiskt förebyggande arbete. Fritidsverksamheten har under året arrangerat stora publika event, exempelvis Diggiloo, Gyllene Tider och Antikrundan. Lysekils kulturvecka med temat ”Stenen som berikar” har varit det största arrangemanget någonsin. Den totala utlåningen av böcker har minskat med cirka tio procent, medan antalet e-lån har ökat med 44 procent.

Foto:Jörgen Wiklund/ Scandinav Bildbyrå


ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Ekonomisk analys Nämndens resultat är -7,7 mnkr jämfört med tilldelad budget. I oktober 2013 tilldelades nämnden två miljoner kronor för att öppna en förskoleavdelning. Anslaget var tillfälligt under 2013 och därför var det omöjligt att genomföra ambitionen om att öppna den avsedda förskoleavdelningen. Dock gav de tilldelade resurserna effekt i resultatet vilket förbättrades med 2,0 mnkr. I budget 2013 finns ett ej utfördelat sparbeting på 14,7 mnkr. Detta innebär att enheterna har haft en för stor budget under året. Generellt har de olika verksamhetsområdena levererat ett överskott i förhållande till den utfördelade budgeten på enhetsnivån. De områden som redovisat underskott är enskilda förskolor -0,2 mnkr och fritidsverksamheten -0,2 mnkr. Inom fritidsverksamheten har Lysekils idrottshall endast varit budgeterad på halvår för att kommunen skulle avyttra objektet under 2013, vilket inte har skett. Inom skolområdet har det varit stora skillnader mellan skolorna, då extrakostnader på 1,4 mnkr till följd av anhöriginvandring inte har kompenserats nämnden. Till följd av skolomstruktureringen har nämndens lokalhyror ökat med 3,6 mnkr mellan åren 2012 och 2013. Detta har inneburit att neddragningar för motsvarande kostnad gjorts inom ordinarie skolverksamhet. Ekonomiskt resultat Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad, procent

2013

2012

2011

29 287

31 116

29 080

-257 239

-255 153

-232 674

-2 094

-2 264

-2 507

-230 046

-226 301

-206 101

222 394

223 266

206 449

-7 652

-3 035

348

31,9

32

29,4

Måluppfyllelse Nämndens egna mål riktas mot att skapa optimala förutsättningar för en trygg lärandemiljö med goda kunskapsresultat. Nämnden har även mål inom verksamhetsområdet fritid och allmänkultur. Den övergripande målsättningen är att erbjuda fler kommuninvånare möjlighet att ta del av kulturella upplevelser och arrangemang. Översyn och internkontroll av alla förskolors och skolors likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling har gjorts. Detta för att säkerställa att personalen har ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande mot barn, elever, föräldrar, arbetskamrater och övriga medborgare. Förskolor och skolor arbetar aktivt med att öka trygghet och trivsel för barn, elever och personal i verksamheterna. En elelevenkät har gjorts i årskurs 2, 5 och 8, där övervägande delen av eleverna svarar att de känner sig trygga i skolan. Andelen elever som nått målen i alla ämnen, 81,5 procent, är högre än snittet i riket, 77,0 procent, 2013 enligt SIRIS, Skolverkets mätning. Genomsnittligt meritvärde 2013 i Lysekils kommun var 216,5, riksgenomsnittet var 213,1. Behörigheten till gymnasieskolan gick ner från 91 procent 2012 till 88 procent 2013. Eleverna presterar överlag goda resultat och trivseln är hög. Det har dock uppmärkssammats att det finns elever som i ökad grad mår dåligt och befinner sig i svårigheter av olika slag. En skolkuratortjänst har skapats vilket gett goda resultat redan på kort sikt. Personal 2013

2012

2011

Antal anställda

406

409

403

varav kvinnor

341

351

344

65

58

59

159 894

157 919

154 038

61,7

65,5

66,5

varav män

Nettokostnad per verksamhet Enhet Förskoleverksamhet/Pedagogisk omsorg Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem

2013

2012

2011

-66 586

-62 995

-55 836

-130 756

-129 349

-111 961

Grundsärskola

-5 191

-5 314

-6 573

Bibliotek

-5 455

-5 876

-5 695

Fritid

-18 418

-18 790

-19 774

Kultur

-1 789

-1 674

-2 077

Musikskola

-3 020

-3 189

-3 440

Stödanordningar, skolskjuts

-4 875

-4 960

-3 523

Bik. gemensamt

-4 542

-5 116

-5 020

Avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

10 586

10 961

10 526

Personalkostnader Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad , procent

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde

2013

2012

2011

1 278

367

1 200

15 098

15 453

16 134

47


48

ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Nyckeltal 2013

2012

2011

Grundskola/Förskoleklass inklusive samlad skoldag Antal elever Nettokostnad/elev, kr

1 399

1 383

1 414

81 242

77 411

73 206

Fritidshem 6-12 år Antal placerade barn

450

442

438

Genomsnittlig placeringstid/vecka,tim

14,14

13,26

12,77

Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift

37 996

36 081

30 380

Grundsärskola Antal elever

i.u

13

14

Nettokostnad/elev, kr

i.u

416 663

373 377

Totalt antal placerade barn i förskola

571

554

555

- varav barn i kommunal förskola

537

520

518

34

34

37

29,61

30,03

29,85

112 296

107 671

104 903

Antalet placerade barn

26,25

28,25

38,25

Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim

23,78

27,08

29,65

Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift

93 905

112 413

105 506

413

443

389

75 981

83 913

87 379

2 845

1 977

1 032

69 244

75 185

78 381

5,29

5,83

6,07

7 308

7 463

7 830

51

52

64

7 359

7 515

7 894

Lägerdeltagare

2 443

2 902

2 927

Gästnätter

7 452

8 904

9 902

33 681

33 958

38 861

125

116

149

Förskola 1-5 år

- varav barn i enskild förskola Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift Pedagogisk omsorg

Musikskola Elever i egen undervisning Biblioteksverksamheten Utlåning, antal Utlåning e-bok, antal Lysekils stadsbibliotek, antal besök Utlåning/invånare Aktivitetsstöd, antal sammankomster Idrottsföreningar Övriga Totalt Lägerverksamhet

Gullmarsborg, antal besök allmänheten Kultur Satsning nettokostnad i, kr/invånare

Åren som kommer Nämnden har stora utmaningar framöver. Elevernas resultat sjunker och elever i behov av stöd ökar. En utmaning blir att lyckas med de elever som har hög frånvaro och som inte känner att de orkar med skolans krav. Det beslutade samarbetet med gymnasieförvaltningen kan innebära sänkta kostnader och bättre utnyttjande av de gemensamma resurserna. Aktuella samarbetsområden är bland annat kommunala musikskolan, särskolan, resurser för elevhälsa och elevstöd, studieoch yrkesvägledning samt biblioteksverksamheten. Under 2013 har nämnden mottagit fler elever av utländsk härkomst än tidigare, troligtvis kommer denna trend att fortsätta även framöver. Då elevernas rätt till utbildning regleras i lag innebär detta en utmaning för nämnden och verksamheten eftersom dessa elever kräver extra resurser och stödinsatser. Svårigheten att rekrytera behöriga förskollärare, lärare och utbildad fritidsgårdspersonal kan bli ett problem i framtiden. För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen måste Lysekils kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Behovet av att utveckla IKT i undervisningen är tydligt enligt de nya läroplanerna. Fortbildning av personalen kommer att krävas för att utveckla pedagogiken i mötet med eleverna. Aktivitetsstöd till ungdomsföreningar minskar för varje år. Oavsett orsak är det viktigt att bryta den pågående trenden och skapa förutsättningar för kommunens unga att utöva positiva fritidsaktiviteter. Detta uppdrag finns även med i det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet där verksamhetsområdet fritid medverkar. Det finns ett omfattande renoveringsbehov av Gullmarsborg och simhallen.


ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Sammanställd redovisning för Lysekils kommun med dotterbolag Lysekils kommuns sammanställda redovisning omfattar Lysekils kommun, koncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen sammanställa en resultat- och balansräkning som ska omfatta såväl kommunens verksamhet som sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en bild av kommunens totala verksamhet, resultat och ekonomisk ställning. Sammanställningen visar också hur respektive enhet påverkar totalbilden. Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun avgränsas enligt 20-procentsregeln. Övriga kom-

munal delägda bolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen är Fyrstads flygplats AB. Lysekils Stadshus AB förvärvades av Lysekils kommun 2007. Bolaget övertog , som moderbolag, Lysekils Energi AB, numera Leva i Lysekils AB, LysekilsBostäder AB och Havets Hus i Lysekil AB från Lysekils kommun den 31 december 2007. Under 2008 utökades koncernen ytterligare med fyra bolag, Lysekils Stuveri AB, Kolholmarna AB, Lysekils Hamn AB och Havsstaden Lysekils Utbildnings AB. Lysekils Stuveri AB fusionerade med Lysekils Hamn AB 2008. Leva i Lysekil AB äger i sin tur Lysekils Energi Vind AB.

RAMBO |Ägarandel 38% RAMBO AB är ett aktiebolag som ägs av Lysekils, Tanums, Munkedals och Sotenäs kommuner. Bolagets ändamål är att insamla, transportera eller behandla avfall och driva annan därmed sammanhängande verksamhet.

Kommunalförbund Mitt Bohuslän |Ägarandel 60%

Mitt bohuslän logotyp kommer

Kommunerna Lysekil och Munkedal samverkar sedan år 2010 i ett kommunalförbund för frågor som rör räddningstjänst, stöd till kommunerna vid samhällstörningar m m. Syftet är att tillgodose krav och intentioner i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

Lysekils Stadshus AB Lysekils Stadshus AB ska äga och förvalta aktier i aktiebolag som Lysekils kommun använder för sin verksamhet och att åstadkomma en samordning av bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande.

Kolholmarna AB

Havets Hus i Lysekil AB är ett publikt havs­akvarium vars ändamål är att visa och förmedla kunskap om den marina världens djurliv och förhållanden, främst med inriktning på Västerhavet samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska vända sig till olika besökskategorier samt aktivt medverka i marknads­föringen och turismutvecklingen för kommunen. Leva i Lysekil AB ska utifrån kraven på att hålla så låga avgifter som möjligt och med hög leveranssäkerhet effektivt och med miljöhänsyn driva och förvalta elnät samt producera och leverera vindkraft och fjärrvärme inom sitt koncessions­område som i huvudsak omfattar Lysekils kommun.

Lysekils Hamn AB ska bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och omlastningar med tillhörande logistiktjänster. Bolaget ska dessutom på uppdrag förvalta de anläggningar/kajer inom hamnförvaltningen som i Lysekils kommuns tidigare hamn­ förvaltning redovisats under övriga kajer. Kolholmarna AB ska ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och i angränsande områden. Bolaget ska till föremål för sin verksamhet äga, utveckla och förvalta markområden, kajer, magasin och övrig infrastruktur inom och i anslutning till handelshamnen i Lysekil. Havsstaden Lysekils Utbildnings AB är ett vilande bolag

Lysekilsbostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, vars ändamål är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Detta sker genom förvärv och förvaltning av bostadshus med tillhörande affärs­lägen­heter och kollektiva anordningar. Bolaget kan även agera som exploatör/fastighetsförvaltare för kommunala inrättningar och småhus.

Havsstaden Lysekils Utbildning AB

49


50

ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Ekonomisk översikt Resultaträkning

Lysekils kommuns sammanställda resultat för år 2013 är 6,3 mnkr, 26,6 mnkr föregående år. Intäkterna har minskat med 2,8 mnkr och kostnaderna har ökat med 29,9 mnkr. Avskrivningarna har ökat med 3,8 mnkr. Lysekils Stadshus AB redovisar i sitt koncernbokslut ett resultat på 1,7 mnkr, Lysekils del i Rambo AB:s resultat utgör 1,2 mnkr, Lysekils del i Räddningstjänsten Mitt Bohusläns resultat utgör 1,5 mnkr. Tillsammans med kommunens resultat på 3,8 mnkr samt med hänsyn tagen till koncerninterna elimineringar leder detta fram till det sammanställda resultatet 6,3 mnkr.

Balansräkning

Balansräkningens omslutning i den sammanställda redovisningen uppgick 2013-12-31 till 1 666,8 mnkr vilket är en ökning med 68,1 mnkr. Kommunens andel av omslutningen är 41,6 procent. Anläggningstillgångarnas värde har ökat med 24,2 mnkr. Kommunen investerade för 18,1 mnkr under 2013, Leva i Lysekil AB investerade för 20,7 mnkr och Lysekils Bostäder AB investerade för 57,1 mnkr. Kolholmarna AB, Lysekils Hamn AB och Havets Hus AB hade tillsammans investeringar för 0,9 mnkr. Lysekils kommuns andel av de båda delägda bolagen Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns investeringar uppgår till 7,0 mnkr. Likviditeten ökade med 11,1 mnkr och de långfristiga skulderna ökade med 24,7 mnkr. Soliditeten, som visar betalningsförmågan på lång sikt, har minskat från 20,0 procent till 19,8 procent.

Personal Antal anställda

2013

2012

2011

1 453

1 438

1 420

Lysekilsbostäder AB

13

12

12

LEVA i Lysekil AB

69

72

72

Lysekils kommun

Havets Hus i Lysekil AB

10

9

8

Lysekils Hamn AB

16

18

17 42

Rambo AB

70

51

Mitt Bohuslän

15

15

15

1 646

1 615

1 586

Summa anställda Antalet anställda är inte enligt ägarandelen

Långfristiga externa lån Belopp i mnkr

Belopp

Andel

Kommunen

229,1

22%

Lysekils Stadshus AB

110,7

11%

Leva i Lysekil AB

186,0

18%

LysekilsBostäer AB

485,0

47%

15,0

1%

Lysekils Hamn AB

6,8

1%

Mitt Bohuslän

5,3

1%

1 037,9

100%

Kolholmarna AB

Summa

Resultaträkning Belopp i mnkr

Not

2013

2012

2011

Verksamhetens intäkter

1

537,8

540,6

497,2

Verksamhetens kostnader

2

-1 154,0

-1 124,1

-1 088,1

Avskrivningar

3

-76,3

-72,5

-69,9

-692,5

-656,0

-660,8

Skatteintäkter

590,3

582,7

579,4

Generella statsbidrag

133,3

125,9

136,9

Verksamhetens nettokostnader

Finansiella intäkter

4

2,1

1,5

1,3

Finansiella kostnader

5

-27,1

-27,8

-25,7

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto

6,1

26,3

31,1

Årets skatt

-0,4

-0,6

-4,2

0,6

0,9

-

6,3

26,6

26,9

Uppskjuten skatt

Förändring av eget kapital


ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Balansräkning Belopp i mnkr

Not

2013

2012

2011

Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar

6

1 016,2

991,6

924,1

Inventarier

7

409,2

412,6

413,1

8

10,7

7,8

8,2

1 436,1

1 412,0

1 345,0

Finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploatering

9

4,5

4,3

4,5

Kortfristiga fordringar

10

170,1

137,5

134,0

Kassa och bank

11

56,0

44,9

76,1

230,6

186,7

214,6

1 666,8

1 598,7

1 559,6

320,5

292,4

-0,2

3,3

1,5

Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

Eget kapital och skulder Eget kapital Ingående eget kapital Insatsemission förlagslån Årets resultat Summa eget kapital

6,3

26,6

26,9

330,1

320,5

26,7

48,7

43,6

41,5

Avsättningar Avsättningar för pensioner och skatter Skulder Långfristiga skulder

12

1 037,9

1 013,2

967,7

Kortfristiga skulder

13

250,1

221,4

249,0

Summa skulder och avsättningar

1 336,7

1 278,2

1 258,2

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

1 666,8

1 598,7

1 559,6

Noter 2013 Not 1 | Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr

Not 3 | Avskrivningar

2013

2012

2011

2013

2012

2011

Kommunen

252,2

261,6

235,9

Kommunen

24,9

23,8

23,5

Lysekils Stadshus AB

261,4

263,8

253,4

Lysekils Stadshus AB

46,3

43,6

41,9

Rambo AB

59,4

62,1

61,8

Rambo AB

4,2

4,5

3,8

Mitt Bohuslän

18,2

17,4

16,5

Mitt Bohuslän

0,4

0,4

0,4

-53,4

-64,3

-70,5

Interna justeringar

0,5

0,2

0,3

537,8

540,6

497,2

76,3

72,5

69,9

2013

2012

2011

2013

2012

2011

Kommunen

948,9

944,3

912,2

Kommunen

10,4

9,9

9,4

Lysekils Stadshus AB

186,7

179,1

175,5

Lysekils Stadshus AB

0,5

0,6

0,7

Rambo AB

54,8

55,3

54,9

Rambo AB

0,2

0,2

0,3

Mitt Bohuslän

16,9

16,7

15,9

Mitt Bohuslän

0,0

0,1

0,1

-53,3

-71,3

-70,5

Interna elimineringar

-8,9

-9,3

-9,2

1 154,0

1 124,1

1 088,1

Summa

2,1

1,5

1,3

Interna elimineringar Summa

Not 2 |Verksamhetens kostnader Belopp i mnkr

Interna elimineringar Summa

Belopp i mnkr

Summa

Not 4 | Finansiella intäkter Belopp i mnkr

51


52

ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Not 5 | Finansiella kostnader Belopp i mnkr

Not 11 | Kassa och bank 2013

2012

2011

8,5

8,6

7,6

27,4

28,4

27,1

-

-

Kommunen Lysekils Stadshus AB Rambo AB Mitt Bohuslän Interna elimineringar Summa

2013

2012

2011

42,5

35,4

58,2

Lysekils Stadshus AB

5,4

0,9

1,9

0,1

Rambo AB

6,6

6,9

12,7

Mitt Bohuslän

0,2

0,1

0,1

-8,9

-9,3

-9,2

27,1

27,8

25,7

Belopp i mnkr Kommunen

Summa

Belopp i mnkr

2013

2012

2011

229,1

244,1

252,8

911,2

869,1

822

5,3

7,2

8,4

-107,7

-107,2

-115,5

1 037,9

1 013,2

967,7

2013

2012

2011

Lysekils Stadshus AB

392,4

406,8

392,2

Mitt Bohuslän

Lysekils Stadshus AB

615,5

578,2

516,9

Interna elimineringar

Rambo AB

11,6

9,9

9,2

Interna elimineringar

-3,3

-3,3

-3,6

1 016,2

991,6

914,7

Summa

Not 13 | Kortfristiga skulder Belopp i mnkr

Not 7 | Inventarier och maskiner Belopp i mnkr

2013

2012

2011

181,4

171,4

159,2

Lysekils Stadshus AB

61,2

69,1

82,8

Rambo AB

14,3

16,4

17,8

3,9

3,2

3,4

-10,7

-38,7

-14,2

250,1

221,4

249

Kommunen

2013

2012

2011

23,1

20,5

15,2

360,3

365,8

381,0

12,2

11,9

9,4

Interna elimineringar

Mitt Bohuslän

7,2

7,5

7,9

Summa

Interna elimineringar

6,4

6,9

-0,4

409,2

412,6

413,1

Kommunen Lysekils Stadshus AB Rambo AB

Summa

Mitt Bohuslän

Not 14 | Borgensförbindelser Belopp i mnkr

Not 8 | Finansiella anläggningstillgångar

2013

2012

2011

Förlustansvar egna hem

0,3

0,4

0,5

2,4

2,4

2,4

118,2

118,4

28,5

2013

2012

2011

Bostadsrättsföreningar

124,6

121,3

122,3

Rkhf Äldrebostäder Lysekil

Lysekils Stadshus AB

1,8

2,2

2,6

Övriga

Rambo AB

0,6

0,6

0,6

Summa

-116,3

-116,3

-117,4

10,7

7,8

8,2

Belopp i mnkr Kommunen

Interna elimineringar Summa

2013

2012

2011

Kommunen

4,2

3,9

4,1

Lysekils Stadshus AB

0,3

0,4

0,4

Rambo AB Summa

-

-

0,1

4,5

4,3

4,5

Not 10 | Kortfristiga fordringar Belopp i mnkr

2013

2012

2011

105,8

100,2

85,6

Lysekils Stadshus AB

58,8

60,4

51,5

Rambo AB

14,6

14,1

10,8

Kommunen

Mitt Bohuslän Interna elimineringar Summa

3,7

4,5

4,5

124,6

125,7

35,9

Not 15 | Utlämnat aktieägartillskott LBAB Enligt avtal med Bostadsdelegationen 1999 utlämnades ett villkorat aktieägartillskott till Lysekilsbostäder AB om 20,0 mnkr.

Not 9 | Förråd och exploatering Belopp i mnkr

3,3 76,1

Kommunen

Kommunen

Summa

1,7 44,9

Not 12 | Långfristiga skulder

Not 6 | Mark byggnader och tekniska anläggningar Belopp i mnkr

1,6 56,0

1,6

1,5

1

-10,7

-38,7

-15

170,1

137,5

134

Eftersom Lysekilsbostäder AB numera är ett dotterbolag till Lysekils Stadshus AB redovisas återbetalning av aktieägartillskott till detta bolag. Belopp i tkr Utlämnat aktieägartillskott

2013 20 000

Återbetalning 2004

-641

Återbetalning 2005

-1 125

Återbetalning 2006

-1 265

Återbetalning 2007

-1 160

Återbetalning 2008

-180

Återbetalning 2009

-548

Återbetalning 2010

-1 493

Återbetalning 2011

-153

Återbetalning 2012

-1 500

Återbetalning 2013 Återstående villkorat tillskott

-103 11 832


ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

Bolagens verksamhet Koncernen Lysekils Stadshus AB Moderbolaget Lysekils Stadshus AB:s verksamhet ska bestå i att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Lysekils kommun använder för sin verksamhet. Lysekils Stadshus AB ska också åstadkomma en samordning av bolagen för ett optimalt resursutnyttjande. Årets resultat för koncernen uppgick till 1,7 mnkr. Moderbolaget har erhållit 7,1 mnkr i koncernbidrag från dotterbolaget Leva i Lysekil AB. Koncernbidrag har lämnats till Kolholmarna AB med 2,0 mnkr. Värdet av koncernens anläggningstillgångar vid årsskiftet uppgick till 977,6 mnkr och omsättningstillgångarnas värde uppgick till 64,3 mnkr. Totala långfristiga skulder uppgick till 911,2 mnkr varav 796,7 mnkr var lån till kreditinstitut. Koncernens egna kapital uppgick till 51,4 mnkr vilket är en ökning med 0,3 mnkr jämfört med föregående år.

Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter Kostnader

2013

2012

2011

261,4

263,8

253,5

-186,7

-179,1

-175,5

Avskrivningar

-46,3

-43,6

-41,9

Rörelseresultat

28,3

41,1

36,0

-26,9

-27,7

-26,4

Resultat efter finansiella poster

1,4

13,4

9,6

Skatt på årets resultat

0,3

1,0

-2,1

Årets resultat

1,7

14,4

7,5

Finansiella poster

Nyckeltal Låneskuld, mnkr Investeringar, mnkr Soliditet, procent

2013

2012

2011

911,2

869,2

814,2

78,7

98,8

90,7

4,9

5,1

3,1

53


54

ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

Kolholmarna AB Verksamhetsbeskrivning Bolagets verksamhet består av att ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och angränsande områden. Bolaget äger, utvecklar och förvaltar markområden, kajer, handelshamnen i Lysekil samt bedriver därmed förenlig verksamhet. Årets resultat Bolagets omsättning uppgick 2013 till 4,4 mnkr. Det är en minskning med 1,0 mnkr jämfört med 2012. Årets resultat efter finansiella poster uppgick till -1,9 mnkr, vilket kan jämföras med -0,4 mnkr 2012. Resultatet har försämrats beroende på att avskrivningskostnaderna på investeringarna har ökat med 0,8 mnkr jämfört med 2012. Fartygshamnavgifterna från Preemraff gav ett nettotillskott av cirka 0,6 mnkr 2012 men finns inte kvar 2013. Från moderbolaget Lysekils Stadshus AB har koncernbidrag på 2,0 mnkr mottagits. Detta har stärkt bolagets egna kapital med 1,6 mnkr efter skatteeffekt. Året som gått Kustbevakningens nya station färdigställdes helt under 2013. Avtalet med Kustbevakningen har slutförhandlats under året. Uthyrningsgraden av magasinen är mycket hög, dock har inte alla hyresavtal nått upp till en tillfredsställande hyresnivå. Åren som kommer Under 2014 är inriktningen att konsolidera verksamheten ytterligare och några nya investeringar är inte planerade. Flera avtal kommer att omförhandlas under året. Hamnområdet är attraktivt för olika verksamheter, särskilt för sådana med marin anknytning. Efterfrågan från företag på mark inom hamnområdet finns, dock är de tillgängliga ytorna begränsade. Genomförda prognoser visar att det finns förutsättningar för att förbättra resultatet 2014 och mycket goda förutsättningar för att bolaget kommer att bli klart lönsamt från 2015.

Resultaträkning Belopp i mnkr

2013

2012

4,4

5,4

4,7

Kostnader

-4,3

-4,5

-3,5

Avskrivningar

-1,2

-0,4

-0,2

Rörelseresultat

-1,2

0,5

1,0

Finansiella poster

-0,8

-1,0

-0,6

Resultat efter finansiella poster

-1,9

-0,4

0,4

0,4

-

-0,1

-1,5

-0,4

0,3

2013

2012

2011

23,0

23,0

23,0

Investeringar, mnkr

0,4

11,6

21,4

Soliditet, procent

4,8

4,1

0,3

Intäkter

Skatt på årets resultat Årets resultat

2011

Nyckeltal Låneskuld, mnkr


ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

55

Havets Hus i Lysekil AB Verksamhetsbeskrivning Havets Hus affärsidé är att erbjuda lärorika och roliga upplevelser utifrån Västerhavets liv, erbjuda medarbetarna nya impulser och växa tillsammans med samarbetspartners. Dessutom ska Havets Hus berika besökarnas upplevelse och stärka varumärket Havets Hus och Lysekil genom att vara en trovärdig expert på livet i havet, främst västerhavet, och arbeta för att bevara livsmiljöerna i havet. Årets resultat Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till cirka -0,4 mnkr. I detta belopp ingår turistbyråns överskott på cirka 0,1 mnkr. Antalet besökare uppgick till 69 000. Det är en minskning med 5 000 jämfört med 2012. Liksom de flesta andra attraktionerna i Norden drabbades Havets Hus negativt av det fina vädret under sommaren 2013. Sälsafariverksamheten omsatte nästan samma belopp som året före. Souvenirförsäljningen minskade med sex procent. Intäkterna från bangolfen ökade något, drygt två procent.

Under året har utvecklingsprojektet ”Rum under ytan” konceptutvecklats. Projektet är finansierat av Interreg och EU genom projektet Business to Heritage som drivs av Lysekils kommun. Innovativt lärande, innovativ marin forskningsnärvaro och minnesvärda upplevelser är de tre hörnstenarna i detta projekt. Åren som kommer I Havets Hus ägardirektiv står att bolaget ska verka för att finna externa medfinansiärer. Ett förnyat arbete med att söka externa medfinansiärer kommer att göras när strategiska vägval gjorts. Havet Hus geografiska placering är inte optimal för verksamheten på grund av byggnadens utformning och tillgängligheten för besökarna. Havets Hus arbetar med de tre utvecklingsspåren ”Rum under ytan”, utveckling av befintliga lokaler och nyetablering på annan plats. Samtliga alternativ kräver extern finansiering. Förstudier för alla tre förslagen kommer att presenteras under året för Havets Hus styrelse och ägarna till bolaget. Syfte är att få ett strategiskt ställningstagande vad gäller Havets Hus utveckling.

Året som gått Havets Hus fyllde 20 år under 2013 och det firades bland annat med en helt ny hemsida, nytt manetakvarium och ett antal besöksjubilarer. Ett vetenskapligt inspirationsråd instiftades med mellan 2-4 forskare som hjälper verksamheten att vara uppdaterad på forskning och omvärdsfrågor. Havets Hus skickar många pressmeddelanden och fick under året stort genomslag i medierna. Två exempel är frekvent deltagande i Naturmorgon i P1 och inslag i Utbildningsradions barnprogram. Foto: Andreas Olsson/Havets Hus

Resultaträkning Belopp i mnkr

2013

2012

9,1

9,0

7,8

-8,7

-7,6

-6,8

Avskrivningar

-0,5

-0,5

-0,6

Rörelseresultat

-0,1

0,9

0,4

Finansiella poster

-0,3

-0,3

-0,4

Resultat efter finansiella poster

Intäkter Kostnader

2011

-0,4

0,6

-0,0

Bokslutsdispositioner

0,4

-0,2

-

Skatt på årets resultat

-

-0,1

-

-0,0

0,3

-0,0

Årets resultat

Nyckeltal 2013

2012

2011

Låneskuld, mnkr

9,5

9,5

9,5

Investeringar, mnkr

0,3

0,3

0,1

30,6

31,8

27,7

Soliditet, procent


56

ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

LEVA i Lysekil AB Verksamhetsbeskrivning Bolagets ändamål är att med den kommunala likställighetsprincipen som grund, bedriva elnätsverksamhet, VA-verksamhet och fjärrvärmeverksamhet i Lysekils kommun eller i dess geografiska närhet. Bolaget sköter också gator, gång-och cykelvägar, parker och naturområden på uppdrag av Lysekils kommun. I det helägda dotterbolaget Lysekils Energi Vind AB bedrivs vindkraftsverksamhet.

Investeringar En stor del av bolagets likvida medel återinvesteras varje år. Under året uppgick totala investeringar till 20,7 mnkr, 25,7 mnkr föregående år. Av total investering har 12,1 mnkr investerats i VAledningsnät, pumpstationer och vid reningsverken. 6,9 mnkr har investerats i fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer för elnätet. Övriga investeringar i inventarier uppgår till 1,7 mnkr.

Årets resultat Årets omsättning för bolaget och dess dotterbolag uppgick till 160,3 mnkr. Resultatet uppgick till 3,8 mnkr.

Åren som kommer Omsättningen i nätverksamheterna kommer att hållas på ungefär samma nivå som tidigare år. Bolagets investeringar inriktas på reinvesteringar och förnyelse av befintligt anläggningsbestånd.

Året som gått Två större anläggningar har tillkommit på elnätet, anläggningarna är Stångenäshemmet och trygghetsboendet Slättegården. Under 2013 levererades 43 GWh till fjärrvärmekunder vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Det har varit många avbrott och begränsad effekt på värmeleveransen från Preemraff bland annat på grund av revisionsstopp. Totalt har drygt 1 100 kubikmeter olja förbrukats i de oljeeldade reservanläggningarna. Inga nya fjärrvärmekunder har anslutits under 2013. VA-saneringsarbeten har under året utförts och avslutats på Stenhuggaregatan, Skolgatan, Södra Kvarngatan och Stigbergsgatan.

Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter Kostnader

2013

2012

2011

160,3

166,2

160,8

-116,7

-112,3

-111,3

Avskrivningar

-29,2

-28,6

-27,3

Rörelseresultat

14,4

25,4

22,2

Finansiella poster

-9,2

-10,2

-10,7

Resultat efter finansiella poster

5,2

15,2

11,5

Skatt på årets resultat

-1,9

-1,6

-1,0

Uppskjuten skatt

0,5

-2,4

-2,0

Årets resultat

3,8

11,2

8,5

Nyckeltal 2013

2012

2011

267,0

267,0

267,0

Investeringar, mnkr

20,7

25,7

34,4

Soliditet, procent

21,9

22,0

21,0

Låneskuld, mnkr


ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

LysekilsBostäder AB Verksamhetsbeskrivning LysekilsBostäder AB är ett helägt kommunalt allmännyttigt bostadsbolag. I bolagets åtaganden ligger, förutom att utveckla och underhålla ett fastighetsbestånd i konkurrens med övriga aktörer på marknaden, också att ha ett socialt ansvar och omhändertagande av vissa utsatta målgrupper. LysekilsBostäder AB ska vara en betydelsefull aktör på bostadsmarknaden i Lysekil och ett naturligt förstahandsval för den som söker en bostad i kommunen. Bolaget ska erbjuda attraktiva bostäder till rimliga kostnader i välskötta områden. Detta är en viktig del i ambitionen att stärka Lysekils utveckling. Bolaget ska också stärka och utveckla hyresrätten genom att erbjuda de boende mer inflytande och ansvar för sin bostad och sin bostadsmiljö. Årets resultat Årets omsättning var 84,7 mnkr vilket är 0,6 mnkr lägre än 2012. Årets resultat var 3,2 mnkr att jämföra med 3,8 mnkr föregående år. Året som gått Efter färdigställandet av trygghetsboendet Slättegården med ytterligare 33 nya lägenheter uppgår nu lägenhetsbeståndet till 1 272 lägenheter. Detta motsvarar runt 40 procent av det totala antalet hyresrätter och närmare 15 procent av det totala antalet bostäder i Lysekils kommun. Vakansgraden har varit fortsatt låg 3 - 3,5 procent under hela året. Under året omsattes cirka120 lägenheter via direktbyten eller interna omflyttningar. LysekilsBostäder AB äger 59 lokaler fördelat på en sammanlagd yta på 8 291 kvadratmeter.

Resultaträkning Belopp i mnkr

2013

2012

84,7

80,9

80,0

Kostnader

-55,3

-52,9

-51,3

Avskrivningar

-14,1

-12,7

-12,2

Rörelseresultat

15,3

15,2

16,5

Finansiella poster

-12,1

-11,5

-11,0

3,2

3,8

5,5

Intäkter

Resultat efter finansiella poster

2011

Nyckeltal Låneskuld, mnkr Investeringar, mnkr Soliditet, procent

2013

2012

2011

485,0

443,0

388,0

57,1

61,2

34,7

9,4

9,6

10,0

75 procent av lokalerna hyrs ut till någon form av kommunal/offentlig verksamhet. Under 2013 stod lokalhyrorna för närmare elva procent av LysekilsBostäders totala hyresintäkter. Efterfrågan på lokaler har under året varit god, dock har en ökad vakansgrad lett till något lägre intäkter. Vid årets slut var inga lokaler vakanta jämfört med två i slutet av 2012. LysekilsBostäder AB har cirka 350 lägenheter som är 50 år eller äldre, vilket motsvarar 29 procent av lägenhetsbeståndet. Med ett åldrande fastighetsbestånd är det nödvändigt att ha ett offensivt underhållsarbete för att hålla en fortsatt hög standard. LysekilsBostäder AB arbetar långsiktigt och följer ett upprättat underhållsschema utifrån tidigare inventerat fastighetsbestånd. Under 2013 utfördes underhåll i fastigheterna på närmare 12,3 mnkr, vilket motsvarar cirka 147 kr/kvadratmeter. De största åtgärderna var lägenhetsrenoveringar samt underhåll av fasad och balkonger på Valbogatan och Kungsgatan. Summa reparationer har under året uppgått till 2,1 mnkr. Åren som kommer De närmaste åren kommer ett stort arbete att läggas på strukturer i fastighetsbeståndet samt intensivt arbete med bolagets låneportfölj, för att förbättra soliditeten i bolaget och stärka positionerna inför framtida projekt.

57


58

ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

Lysekils Hamn AB Verksamhetsbeskrivning Bolaget bedriver stuveri- och hamnverksamhet med tillhörande logistiktjänster. Det innebär i huvudsak lastning och lossning av fartyg samt mottagning och upplastning av gods till och från hamnen. Verksamheten består också av omlastningar samt kran- och truckarbeten som inte är relaterade till fartygshantering. Årets resultat Bolagets omsättning uppgick till 15,2 mnkr, vilket är en ökning med 0,8 mnkr vilket motsvarar 5,5 procent. Årets resultat uppgick till 0,7 mnkr vilket kan jämföras med fjolårets förlust på 0,3 mnkr. Året som gått Volymen gods över kaj har ökat med närmare två procent jämfört med 2012, vilket kan jämföras med en minskning med cirka sex procent för Sveriges samtliga hamnar. Jämfört med 2010, vilket var det första året efter det att linjetrafiken till Spanien och Irland lades ner, är ökningen åtta procent. Det innebär att Lysekils hamn under de senaste åren haft en positiv volymutveckling medan det varit tvärtom för den totala godsvolymen över Sveriges hamnar. Volymutvecklingen i samverken med en fokusering på att förbättra resultatet har medfört en fortsatt resultatförbättring jämfört med 2012. Under året har verksamheten drabbats av två stora haverier på lossningsfickan för kalk. Dessutom har ett större kranhaveri inträffat. Dessa händelser har medfört stora och oförutsedda kostnader för bolaget.

Resultaträkning Belopp i mnkr

2013

2012

15,2

14,4

13,7

-12,9

-12,7

-15,4

Avskrivningar

-1,3

-1,4

-1,7

Rörelseresultat

1,1

0,2

-3,4

Finansiella poster

-0,4

-0,5

-0,5

Resultat efter finansiella poster

0,7

-0,3

-3,9

Årets resultat

0,7

-0,3

-3,9

2013

2012

2011

10,0

10,0

10,0

0,3

0,0

0,1

22,8

17,8

12,8

Intäkter Kostnader

2011

Nyckeltal Låneskuld, mnkr Investeringar, mnkr Soliditet, procent

Åren som kommer 2013 har inneburit en fortsatt positiv trend som tog sin början 2011. Enligt de senaste prognoserna är det högst sannolikt att den positiva volymutvecklingen fortsätter även under 2014. Konkurrensen kommer att vara fortsatt mycket hård och kommer till stor del från lastbilstrafiken. Forskning visar att lastbilstrafiken ökar sina marknadsandelar och tar gods från järnväg och sjöfart. I början av juni 2014 inleds en ny epok i hamnens historia. Då ankommer ett kryssningsfartyg som är det största fartyg som angjort Lysekils hamn. Detta är ett resultat av flera års arbete med att etablera Lysekil som en kryssningshamn.


ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

RAMBO AB Verksamhetsbeskrivning RAMBO:s uppdrag består i att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering åt ägarkommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Detta sker genom att insamla, omhänderta, transportera och behandla avfall samt att driva annan därmed sammanhängande verksamhet som återvinnings- och miljötjänster. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och boende i ägarkommunerna så långt det är möjligt. Ett mål är att halvera förbränningen genom ökad återvinning och att avfallsminimera mer. Året som gått RAMBO:s stora marknadsandel på företagssidan är oförändrad och även nya kunder har anslutit sig. Lågkonjunkturen har medfört minskade debiterbara avfallsvolymer, minskade ersättningar på återvunna material och betydligt ökad konkurrens. Hemsorteringsprojektet har startats och pågår med gott resultat i Lysekils kommun. RAMBO har sedan början av 2013 bedrivit insamling av hushållsavfall i egen regi i Lysekils kommun. Bolaget har under hösten 2013 uppmärksammats i media, där uppgifter förekommit om ett antal påstådda fel och oegentligheter. Styrelsen har tagit uppgifterna på stort allvar och anlitat ett externt företag för att utreda alla eventuella felaktigheter. I slutrapporten som omfattar tiden från fusionen med Slam- och Container och framåt, det vill säga tidsperioden september 2011 till oktober 2013, bekräftas att vissa oegentligheter har förekommit. Andra påstådda fel och oegentligheter har inte kunnat styrkas. I flertalet fall har påståendena kunnat avfärdas som ogrundade.

Resultaträkning Belopp i mnkr

2013

2012

2011

Intäkter

155,5

162,6

161,8

Kostnader

-143,6

-144,9

-143,8

Avskrivningar

-11,0

-11,8

-10,0

Rörelseresultat

1,0

5,9

8,0

Finansiella poster

0,2

0,3

0,5

Resultat efter finansiella poster

1,2

6,3

8,5

Bokslutsdispositioner

-0,3

-2,2

-4,4

Skatt på årets resultat

-0,3

-1,1

-1,2

Årets resultat

0,6

3,0

2,9

Nyckeltal 2013

2012

2011

Investeringar

17,0

20,5

13,1

Soliditet, procent

57,3

58,5

55,3

Årets resultat RAMBO finansierar verksamheten med priser, taxor och ersättningar. För avfall som mottagits på anläggningarna har Rambo differentierade priser avsedda att premiera källsortering. Priserna varierar beroende på avfallsslag. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 1,2 mnkr. Förändringen jämfört med föregående år förklaras främst av minskade intäkter till följd av lågkonjunkturen, kostnader i samband med utredningen kring påstådda fel och oegentligheter, förlust i samband med avyttring och utrangering av inventarier och kostnader i samband med hemsorteringsprojektet i Lysekil. Årets investeringar har finansierats med egna medel och soliditeten uppgår till 57 procent. Åren som kommer Hemsorteringsprojektet i Lysekil fortsätter under 2014. Ytterligare investeringar är planerade under de närmaste åren för att möta det utvecklingsbehov som finns för att nå, det av riksdagen fastställda, generationsmålet för miljö. Som en del i denna process kommer en del av dagens transportverksamhet, som drivits i egen regi, att avvecklas. Avfallstransporter ut, samt containertransporter in till RAMBO:s anläggningar kommer istället upphandlas externt för att fokusera på framtidens insamlingstransporter. Den delvis förändrade strategin medför också att förhandlingar om att avsluta delägarskapet i det privatägda Krickos Transporttjänster AB inleds. Som ett led i att stärka kärnverksamheten kommer alla enheter också verka under ett enda varumärke – RAMBO AB.

59


60

ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ansvarar för räddningstjänst, olycksförebyggande verksamhet samt stöd till krisberedskap för Munkedals och Lysekils kommuner. Förbundet bildades 2010 som det första kommunalförbundet för räddningstjänst i Bohuslän. Förbundet ägs till 40 procent av Munkedals kommun och till 60 procent av Lysekils kommun. Årets resultat Förbundet redovisar ett resultat på 1,5 mnkr. Årets positiva resultat gör att soliditeten ökat till 11,1 procent. Året som gått Det har varit något av ett mellanår efter allt arbete som lagts ned för upprustning av fordon och lokaler i framförallt Lysekils kommun. En ny befälsbil för insatsledarna har tagits i drift och ersätter två insatsledarfordon, 10 och 13 år gamla. Detta innebär att framtida investeringsbehov minskar med cirka 0,8 mnkr. Antal larm har under 2013 varit 543 stycken fördelade på fem brandstationer. Flest larm är det i tätorterna Lysekil och Munkedal. Inga större larm eller händelser har inträffat under året.

Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter Kostnader Avskrivningar

2013

2012

2011

7,3

6,7

5,6

-29,3

-28,2

-26,9

0,6

-0,6

-0,6

-21,4

-22,1

-21,9

Medlemsavgifter från kommuner

23,0

22,6

22,3

Finansiella poster

-0,1

-0,1

-0,1

Årets resultat

1,5

0,4

0,3

Rörelseresultat

Nyckeltal 2013

2012

2011

Låneskuld, mnkr

8,9

12,1

14,2

Investeringar, mnkr

0,8

-

-

11,1

2,5

0,2

Soliditet, procent

Åren som kommer Förbundets största framtida utmaning är att rekrytera och behålla deltidsbrandmän. Omsättningen av tjänster är idag omkring åtta till tio procent vilket innebär en utbildningskostnad per år på 1,5 till 2,0 mnkr. Utbildningskostnad per brandman är idag 150 till 200 tkr. Totalt har förbundet 100 brandmän anställda på fem orter. Skälen till rekryteringssvårigheterna är många, exempelvis höga krav på kompetens, körkortsbehörighet C, fysisk förmåga, mycket övningstid på kvällar och ekonomisk ersättning. Uddevalla kommun har ansökt om medlemskap i räddningstjänstförbundet från 2015-01-01. Ett intensivt arbete pågår mellan Uddevalla kommun och förbundet med att ta fram beslutsunderlag till direktion och kommunerna för utökning av förbundet med ytterligare en räddningstjänst. Detta innebär att förbundet kommer att få cirka 77 000 invånare från 2015 om erforderliga politiska beslut tas.


ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisning följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: •Principen om pågående verksamhet •Objektivitetsprincipen •Försiktighetsprincipen •Matchningsprincipen •Principen om öppenhet Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdet av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Årsredovisningen är upprättad i allt väsentligt i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger fem mnkr. Intäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med -0,5 mnkr. Kostnader Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldförts och belastar 2013 års redovisning. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd samt SKL:s rekommendationer med något undantag där kortare avskrivningstid tillämpas baserad på beräknad livslängd. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen, 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning vilket betyder lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk.

Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras om anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar. Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas, inklusive löneskatt, som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Leasingavtal Leasingavtal ska klassificeras och redovisas efter operationellt eller finansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i balansräkningen. Lysekils kommun har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. Lysekils Hamn AB har ett leasingavtal avseende en hamnkran som i den sammanställda redovisningen klassificeras som finansiell. Lån Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Vidare redovisas den del av lånet som utgör det kommande årets amortering som långfristigt. Orsaken är att amorteringsdelarna av lånen är marginella. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sidan 50.

61


62

ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödes­ analys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Årsredo­visningen innehåller dessutom en sammanställning av kommunens resultat- och balans­räkningar med de bolag i vilket kommunen har ett betydande inflytande. Sambandet mellan de olika delarna i redovisningsmodellen framgår av nedanstående illustration: Driftsredovisning Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för den löpande verksamheten.

Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna – årets investeringar minus investeringsbidrag

Resultaträkning Intäkter ./. Kostnader = Förändring av eget kapital

Kassaflödesanalys ± Resultatet, medel från verksamheten ± Medel från investeringsverksamheten ± Medel från finansieringsversamheten = Årets kassaflöde + Likvida medel vid årets början = Likvida medel vid årets slut

Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar = Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder = Summa skulder och eget kapital

Sambandet mellan investeringsutgifter och driftskostnader En investering är en utgift för en anskaffning av en anläggning. Investeringen redovisas som en anläggningstillgång i balans­räkningen. För att redovisas som en investering ska den ekonomiska livslängden överstiga tre år och värdet vara lägst ett basbelopp, drygt 40 tkr. Exempel på investeringar är byggnation av en skola eller inköp av maskiner och inventarier. Investeringsutgiften fördelas över den ekonomiska livslängden som en årlig avskrivning i driftsredovisningen. Kapitalkostnaden utgör en driftskostnad och består dels av en ränta på det bokförda värdet dels av en avskrivning som motsvarar den årliga värdeminskningen av anläggningen. Definitioner och förklaringar till delarna i redovisningsmodellen Balansräkning. Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital.

Driftsredovisning. Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställt mot budget. Eget kapital. Kommunens förmögenhet, summan av alla tidigare års ackumulerade resultat. Eget kapital består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. I eget kapital ingår inte de pensionsförpliktelser som upparbetats 1998 och tidigare. Investeringsredovisning. Beskriver hur investeringsutgifterna under året fördelar sig på olika program och verksamhets­områden samt informerar om pågående och färdigställda investeringsprojekt i förhållande till budget och fattade beslut. Kassaflödesanalys. Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed förändringen av likvida medel . Resultaträkning. Utgör ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under året. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed hur det egna kapitalet förändrats.


ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Redovisningsberättelse Revisorerna i Lysekils kommun Till fullmäktige i Lysekils kommun

Revisionsberättelse för år 2013 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat kommunens verksamheter och räkenskaper samt genom utsedda lekmannarevisorer, verksamheten i kommunens bolag. Vi bifogar en kort redogörelse för resultatet av vår granskning. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och upprättade i enligt god redovisningssed. Resultatet enligt årsredovisningen är inte helt förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige har beslutat om. Vi är kritiska till servicenämndens bristande uppföljning, rapportering och styrning. Nämnden har inte agerat med det ansvar som ankommer på en nämnd utifrån både lagstiftning och kommunens styrdokument. De har inte utfört någon intern kontroll och de har inte genomfört eller rapporterat någon uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet och ekonomi. För detta har också kommunstyrelsen ett ansvar, som brustit i sin tillsyn. Vidare har kommunstyrelsen brustit i sin ägarstyrning och tillsyn över de kommunala bolagen utifrån gällande lagstiftning och fullmäktige styrdokument. Vi är också kritiska till de stora budgetunderskott som redovisas av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, bildningsnämnden samt särskilt vård- och omsorgsnämnden. I det avseendet har ekonomistyrningen inte vara tillräcklig Vi bedömer att kommunstyrelsens och kommunens nämnder och verksamheter i övrigt har skötts på ett ändamålsenligt och från en ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Vi tillstryker att kommunens årsredovisning för 2013 godkänns Vi har inte funnit skäl till anmärkning Vi tillstryker att ansvarsfrihet beviljas kommunstyrelsen, övriga nämnder och miljöberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Lysekil 2013-04-16

63


64

ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Redogörelse för granskning år 2013 Med hänvisning till kommunens revisionsreglemente lämnar vi följande redogörelse för 2013 Vår uppgift enligt kommunallagen, revisionsreglemente, och god revisionssed är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som sker inom nämnden är tillräcklig. Genom vår granskning skall vi få ett underlag för prövning av nämndernas ansvarsutövning och en bedömning av om nämnderna och enskilda förtroendevalda skall rekommenderas ansvarsfrihet. Vidare skall vår granskning medverka till en positiv utveckling av verksamheten så att den blir mer ändamålsenlig och att den interna kontrollen förbättras. PwC har biträtt oss vid revisionen. Utifrån en väsentlighets- och riskanalys har vi granskat nämndernas verksamheter i enlighet med god revisionssed och vår revisionsplan. Fördjupande granskningar har bedrivits i projektform och anser bedömning om kommunens verksamhet bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillfredsställande. Inom redovisningsrevisionen har granskningar genomförts avseende intern kontroll och säkerhet i system och rutiner samt om räkenskaperna, årsredovisningen och delårsrapporten är rättvisande. Vi har i revisionsrapporter till berörda nämnder och kommunstyrelsen redogjort för resultatet av våra granskningar. Dessa innehåller ibland kritik för brister men också förslag till åtgärder och utveckling. Revisionsrapporterna har fortlöpande redovisats till kommunfullmäktiges presidium i enlighet med revisionsreglementet. Dessa är: • Delårsrapporten 2013-08-31 • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Kvalitets- och resursutveckling inom äldreomsorgens särskilda boenden. • Rutiner för utbetalningar, attest och firmateckning • Ägarstyrning och uppsiktplikt av kommunala bolag • Kommunens interna kontroll • Årsredovisning 2013


ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Kommunstyrelsens ledamöter 2013

Bakre raden från vänster:

Främre raden från vänster:

Yngve Larsson (FP) Född 1950 |Brastad Ledamot

Inge Löfgren (MP) Född 1949 | Lysekil Ledamot

Kent Olsson (M) Född 1944 |Lysekil Ledamot

Christer Hammarqvist (C) Född 1946 |Brastad Ledamot

Yngve Berlin (K) Född 1948 | Lysekil Ledamot

Mats Karlsson Född 1941 | Brastad Ordförande

Klas-Göran Henriksson (S) Född 1955 | Lysekil Ledamot

Margareta Lundqvist (S) Född 1943 |Brastad Ledamot

Jan-Olof Johansson (S) Född 1961 |Lysekil 1’e vice ordförande

Ann-Charlotte Strömvall (FP) Född 1948 | Lysekil Ledamot

65


66

ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastar den resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde som ska spegla värdeminskningen. Avsättningar Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen infrias belastas resultatet. I kommunen gäller detta bland annat pensions­åtagande. Balanskrav Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. Driftredovisning Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året ställt mot budget. Eget kapital Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumulerade överskott. Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital.

Kapitalkostnader Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av ränta på bundet kapital. Är en intern post. Kassaflödesanalys Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen. Kortfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag mindre än ett år efter balansdagen. Likviditet Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 997 redovisas som ansvars­förbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad fr o m 1998 redovisas som en avsättning. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de uppstått. Resultaträkning Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under budgetåret. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed också hur det egna kapitalet har förändrats.

Exploateringsverksamhet Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier.

Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka.

Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan avkastning på kapitalplaceringar samt borgensavgifter.

Soliditet Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga.

Finansiella kostnader Med finansiell kostnad avses räntekostnader på lån samt pensionsskuld.

Utdebitering Anger hur stor del av intjänad hundralapp som betalas i kommunalskatt.


Besรถksadress: Kungsgatan 44-46 | Postadress: 453 80 Lysekil|Telefon: 0523-61 30 00 |Fax: 0523-61 37 12 |www.lysekil.se


Årsredovisning Lysekils kommun 2013