Issuu on Google+

LUNDAEKONOMERNA #113

JAN GUILLOU DEN HÅLLBARA STADEN KONSUMENTERNAS KRAV - FÖRETAGENS SKULD?


LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

-2-


Sarah Bengtsson Editor-in-Chief

Paula Kjellén Editor

Ellinor Gunnarsson Greis Art Director

Linn Karlsson Advertising

Miro Beric Advertising

Johan Enarsson Advertising

Mergime Preteni Advertising

Josefine von Uthmann Photographer

Laila Bjöörn Photographer

Philip Franzén Writer

Erling Borén Writer

Andreas Luczak Writer

Madeleine Siggelow Writer

Carl Anderberg Almhorn Writer

Julius Schmidt Writer

Övriga medarbetare: Emil Eriksson, Writer

Reach the editorial staff at lundtan@lundaekonomerna.se and annons.lundtan@lundakeonomerna.se Nådiga Lundtan is a magazine by and for students at Lund University School of Economics and Management. All work is done voluntarily since we are a part of a non-profit organization. We strive for relevance and high quality in everything we do, and we aim to be Sweden’s top union magazine for economic and management students. In the magazine the statements are only if so is specified to consider as views of LundaEkonomerna. DO YOU NOT RECEVICE NÅDIGA LUNDTAN TO YOUR HOME ADRESS? It is probably because your nation has the wrong address. You can change at www.medlemsavgift.com

Editor-in-Chief & Publisher Editor Advertising

Sarah Bengtsson 073 309 95 99 Paula Kjellén 073 544 85 96 Linn Karlsson 070 250 54 02

Address

Printed by

Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna Skånelängan, Tunavägen 37 223 63 Lund Tel: 046-222 00 90

Exaktaprinting AB, Lund

Webpage

Cover

www.lundaekonomerna.se/nadiga-lundtan

Lukas Norrsell

Corrections

Previous editors

Please contact us if you find any errors

Love, leylis, Kahn, jpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

-3-


Innehåll 5

Editorial

7

Grumliga ordlekar

8

Konsumenternas krav – företagens skuld?

12

Den hållbara staden

14

Så gör du den fula maktgrodan synlig

17

Jan Guillou

23

God bless the other 99

25

Samhällsansvar vs. vinstmaximering

26

How to study even better

30

Jens Lundén

32

Sofie Bohman

34

Internet – the future

36

Doktorandsidan

39

Inspektorsidan

40

LundaEkonom på Okänd Mark

41

The International Committee

42

eee2014

44

Club Karneval

45

Startup camp

46

Valberedningen

48

Öresund Linking Minds

49

Corporate Challenge

51

President and Vice President

14 40

12 17

8

32

Nådiga Lundtan #113 Januari 2014 UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 3300 exemplar och distribueras kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 150 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer. CREATIVE COMMONS-LICENSER Sid 8: Earth, NASA Johnson Space CenterAttribution 2.0 Generic (CC BY 2.0) Sid 12: Masdar City rendering, Nrman Foster Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0) Sid 14: Conference room, Porto Bay Trade Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0) Sid 16: Frog, Lawrence Whittemore Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0) Sid 34: Arkiv, DRs Kulturarvsprojekt Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0)


Editorial Do you also have the feeling that the sustainability discussion cools down? That now, when it’s not about innovation and new thinking, it’s more about following manuals and doing the right thing? I feel that the discussion has matured to the level that most businesses have agreed on the right way to pursue it. Now, you can capture sustainability in files with neat consultant certificates that proves that all requirements have been met and nothing is being left to coincidence. And yes, it is a good thing that this discussion has been this established. My only concern is that when the engagement and the temperature of the discussion wears off, apathy is lurking around the corner. To keep up awareness, the theme for this edition is Sustainability. The edition is filled with interesting food for thought and eyeopeners. On page 12 you can read Philip Franzéns article about the sustainable city where the expression green density replace the urban sprawl and on page 17 you can read about Paula Kjelléns evening listening to the renowned Jan Guillou. On page 34 you can find our new segment From the Archive, this time about how the writers discovers the world of internet in 1995. Also, interesting questions are raised both in Andreas Luczaks article on page 8 and in Julius Schmidts column on page 25. This is my last edition as editor for Nådiga Lundtan. For many of you, this is only a magazine. But for me, having spent more time at Skånis than at home, Lundtan represents numerous hours and way too much coffee for it to be healthy. This year passed quicker than any year ever did before, and it is with a bit of melancholy that I will turn the lights off at Skånis and lock the door for the last time. While walking home in the cold night, just a couple of days before Christmas, I will breathe in the cold air under the star covered sky, reflecting over the year that has passed. I have learned incredibly much and met some truly inspiring people. My suggestion for you who is reading this is to open the door to Skånis and get involved within LundaEkonomerna. The air is filled with ambition, striving for development, and everything you set out to do is a learning process resulting in extraordinary fruits waiting to be picked. I want to express my gratitude towards the board, the collegium and the editorial staff. Thank you for the enlightening articles, inspiring columns and the significant support throughout the year. The memories we have gathered here will always characterize the atmosphere within the union. Hats off, to all of you. Now it is my turn to pass the torch. Good luck Paula, the best is yet to come! SARAH BENGTSSON, EDITOR-IN-CHIEF

-5-


Vill du lyfta tillsammans med oss?

...och jobba med revision i Öresundsregionen? Då vill Moore Stephens träffa Dig på eee-dagarna!

Vi söker Dig med krav på variation i vardagen och som vill arbeta i en värld där kompetens och kundrelationer går hand i hand. Moore Stephens Malmö biträder näringslivet i den expansiva Öresundsregionen med revision och värdeskapande rådgivning. Vårt huvudfokus är ägarledda företag och vårt arbetssätt präglas av personlig service och innovationskraft. Vi ses på eee-dagarna, gärna på ett karriärsamtal!

För mer information: moorestephens.se malmo@moorestephens.se


Grumliga ordlekar TEXT: ERLING BORÉN

Ledningen är besluten att genomföra effektiva åtgärder för att förebygga, övervaka och eliminera korruption i alla former. Språkbruket får mig först att tro att jag har hamnat på hemsidan för en svensk biståndsorganisation. Det har jag inte, utan retoriken är hämtad från Telia Soneras antikorruptionspolicy. Telia Sonera har som alla moderna börsbolag ett övergripande hållbarhetstänk, enda skillnaden är att företaget har bränt allt sitt förtroendekapital. Den påstådda antikorruptionspolicyn har nämligen framstått som en paradox i ljuset av de mutskandaler som uppdagades förra året. För den som missade cirkusen runt Telia Sonera handlar skandalen om företagets etablering på den uzbekistanska marknaden 2007. Uppdrag granskning avslöjade att företaget misstänks ha betalat ut mutor, för 2,2 miljarder kronor, i samband med att företaget köpt 3G-licenser till landets telemarknad. Avslöjandena ledde fram till att koncernchefen Lars Nyberg avgick tidigare i år och skandalen har under hösten växt till att fler i styrelsen har fått lämna sina stolar. Diskrepansen mellan den bild som Telia Sonera förmedlar på sin hemsida, och hur företaget faktiskt agerar, väcker framförallt frågan om vad som kan anses vara rimligt för ett företag att påstå i sin externa kommunikation. Det finns numera inga stora bolag som inte säger sig bedriva någon form av CSR-arbete. Oftast är det papper som ska återvinnas och kilowattimmar som ska sparas. I grunden är det självklart vettigt att företag strävar mot att minska sin ekologiska och sociala påverkan, men när ett företag som Telia Sonera påstår sig sträva mot demokratiutveckling och yttrandefrihet har ordens betydelse vidgats för långt. Ytterst handlar det om anständighet, att det som påstås på hemsidan inte går tvärs emot den operativa verksamheten. Telia Sonera representerar naturligtvis inte samtliga svenska storbolag. Många bolag är genuina och uppnår faktiska resultat. Ett aktuellt exempel är IKEA som skänkte 18 miljoner till det tyfondrabbade Filippinerna. Konkreta punktåtgärder som i IKEA:s fall är ofta enklare att utvärdera, och säkerligen mer effektiva än svävande miljövisioner. För att få en övergripande bild av hur väl de svenska storbolagen prioriterar hållbarhetsfrågor går det att titta på vilken position den CSR-ansvarige har inom organisationen. Enligt en undersökning från Svenska Dagbladet tidigare i år sitter den CSR-ansvarige i nio av de 30 största börsbolagen inte med i styrelsen. Dessutom är den CSR-ansvarige ofta underordnad kommunikationschefen, vilket indikerar vissa dunkla motiv. I Telia Soneras fall reducerades antikorruptionspolicyn till ett försäljningsargument inom PR-arbetet, istället för att utgöra ett förhållningssätt i den dagliga verksamheten. Telia Soneras klavertramp skulle kunna fungera som ett avskräckande exempel för andra börsbolag. Att tumma på det egna företagets etiska riktlinjer kan bli en plågsam långbänk i media. Att svenska staten är största ägare i Telia Sonera har inte heller verkat påverka bolagets expansionsstrategi. Affärsetik går inte alltid i första hand, oavsett huvudman. Ett börsbolags huvudsakliga syfte är att maximera vinsten för ägarna. Om nu ledningen tänker stå fast vid det syftet, oavsett vilket etiskt pris det må kosta, är det minsta man kan begära att det som rör hållbarhetsarbete stryks på hemsidan. Hellre ett företag som är ärligt med sina verkliga intentioner, än ett som inte tror att ord förpliktigar.

-7-


Konsumenternas krav – företagens skuld? Idag är människors syn på och engagemang för hållbarhetsfrågor helt annorlunda än för några årtionden sedan. Bilden nedan togs den sjunde december 1972 då Apollo 17 lämnade jorden för en resa mot månen. Då besättningen hade solen i ryggen kunde de ta ett foto då hela jordklotet var upplyst. Det var det första fotot på jorden då man som åskådare kunde se hela jordklotet från rymden, utan någon skugga. Efter att bilden publicerades växte intresset kring våra ändliga resurser och man började lägga ett större engagemang på miljöfrågor. TEXT: ANDREAS LUCZAK BILD: NASA JOHNSON SPACE CENTER

-8-


På 70-talet växte hållbarhetsforskningen fram och den har idag lett till området Corporate Social Responsibility. CSR handlar om att man som företag ska ta ansvar för relevanta förtroendefrågor som berör organisationens viktigaste intressenter, till exempel miljö, ägare, kunder, anställda och lokalsamhället. Kraven kring hållbarhetsfrågor kan därmed skilja sig väsentligt mellan två företag. Ett skogsföretag har till exempel inte samma förväntningar på sig från sina intressenter som ett läkemedelsföretag.

leden inom företaget är organiserad, då det är där varorna produceras som problemen skapas. Alla företag har inte en inköpsavdelning i det land de importerar från, men även om de har det är det inte heller alltid en garanti mot problemen. Jens Hultman, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan i Lund, har forskat kring CSRfrågor inom detaljhandeln och menar att det kan skilja mycket mellan olika företag och den utsträckning man arbetar med hållbarhetsfrågor. En studie gjord tillsammans med Ulf Elg år 2011, utförd på de 120 största svenska detaljhandelsföretagen, visar ett positivt samband mellan utsträckningen som företagen jobbade med CSR och tre olika faktorer: storleken på företaget, branschen det verkar i och dess erfarenhet av internationella inköp.

Idag har de flesta stora bolag i Sverige anammat arbetet med CSR och vet att man behöver bli bättre på att arbeta med hållbarhetsfrågor. Frågan i dag är inte om företag ska ta ett socialt ansvar, utan hur de ska göra det. De befinner sig ständigt under press av media och ägare, och i viss utsträckning också av konsumenterna. Dock måste dessa vara organiserade för att skapa ett tryck på företagen. Detta kan skapas genom att de företräds av olika intresseorganisationer, till exempel Djurens Rätt inom djurförsöksindustrin, pälsindustrin och livsmedelsindustrin.

Är ett detaljhandelsföretag mycket större än sin leverantör omsättningsmässigt, vilket ofta är fallet med globala företag som till exempel IKEA och Apple, är dessa i position att kunna ställa krav på leverantörerna då dessa oftast är mer beroende av att behålla relationen. Hultman förtydligar:

Företagens insikt kring hållbarhetsfrågor är alltså mycket bättre idag än den var på 70-talet men fortfarande sker skandaler, ofta i producentleden inom detaljhandelsföretagen. Några av de senare incidenterna som uppmärksammats har berört framtagningen av angoraull och dun, som i normalfallet är slaktavfallsprodukter men som nu har slitits från levande djur. Att rycka av pälsen gör att man får några millimeter längre hårstrån än om man istället, mer humant, skulle raka eller klippa kaninen. Det finns idag mycket svaga djurskyddslagar i flera länder, framför allt i Asien, vilket gör att pälsuppfödarna i princip är fria att använda vilka metoder de vill. Vi matas hela tiden med sådana skandaler, och man undrar varför företagen inte lär sig av sina misstag?

— En mindre svensk detaljhandlare har mycket svårt att gå till en stor och välkänd leverantör och kräva insyn i produktion eller kräva att man ska följa just deras code of conduct. Det är ju ganska osannolikt eftersom maktförhållandet ser ut så att de inte kan ställa de kraven. Större företag har också vanligtvis mer resurser för att arbeta med hållbarhet och att följa upp arbetet. Det kan skilja mycket mellan intressenter och deras krav inom olika branscher. Företag inom vissa branscher är också mer fokuserade på att bygga en stark varumärkesimage för konsumenten i syfte att skaffa sig en konkurrensfördel. Hultman framhåller att det också är så att konsument- och medieintresset inte är lika stort för alla branscher, trots att problemen kan vara lika stora.

Företag inom detaljhandeln är mer sårbara för skandaler då dessa köper in majoriteten av sin produktion utifrån. En viktig fråga blir då hur inköpsfunktionen och kontrollen av leverantörs-

-9-


— Kläder och mat är ju av naturliga skäl sådant som vi bryr oss om. Det vi har nära inpå kroppen eller sådant som vi stoppar i munnen hamnar därför naturligt i strålkastarljuset vad gäller hållbarhet och spårbarhet. Om man däremot köper hammare eller spik är kundens engagemang oftast inte lika stort.

Hultman tydliggör: — Man kan jämföra det med att ett företag måste balansera kraven på kvalitet med kraven på låga priser. Alla företag kan välja att sälja en premiumprodukt, men ska du sälja en sådan måste du rimligtvis också ta ut ett högt pris för att det ska gå ihop. Omvärldens krav på företagen är enormt viktiga för att få till förändringar. Marknaden ska, och bör, straffa de företag som inte sköter sig, det vill säga de företag som inte tydligt visar att de gått från ord till handling.

Men faktum är att det förstås även för produkter som just hammare och spik kan finnas problem med miljöfokus, arbetsförhållanden samt barnoch straffarbete, alltså samma problem som de flesta branscher.

Hultman betonar samtidigt svårigheterna med fullständig kontroll. De flesta detaljhandelsföretag specialiserar sig på distribution samt sortimentsutveckling och väljer att inte producera merparten själva. De producerar alltså vissa saker och köper in resten, och detta mönster återfinns ofta hos resten av företagen i värdekedjan. Det finns alltså en specialiseringskultur vilken gör att man måste handla med externa parter. Värdekedjorna som leder in i utvecklingsländer är ofta väldigt komplexa. Man behöver ofta inte gå många steg tillbaka i en produkts värdekedja för att se hur förgreningar och avstånd skapar enorma kostnader för den som vill uppnå fullständig kontroll. Om man tittar på en kedja för en ganska så enkel produkt kan värdekedjan ändå vara komplex. Exempelvis kan det visa sig att det finns ett stort antal oberoende producenter av ull eller andra material som behövs för produktionen. Om man som företag vill ha full kontroll skulle man behöva kontrollera flera tusen leverantörer i olika led, vilket kan ses som omöjligt eller förenat med oöverkomliga kostnader.

Den tredje faktorn som spelade in var företagets erfarenhet av internationella inköp. En förklaring till detta är att det tar tid att utveckla och implementera metoder för att till exempel möjliggöra kontrollen av det första leverantörsledet, och sedan ännu längre tid att kontrollera ytterligare ett led bakåt – det vill säga leverantörens leverantör. I vissa situationer har företagen med tiden stött på problem och sedan lärt sig av dem. — Företagen har blivit street smarta, de har förstått komplexiteten och att problemen ofta inte uppkommer i första ledet av leverantörer, utan att det händer längre bak i kedjan. Alltså måste man kontrollera. Vidare menar Hultman att det finns en viss ironi i detta då de företag som gör bra ifrån sig idag ofta är de som har utsatts för kritik. Då bekymmer uppstår och kritik framförs märker företagen att något inte fungerar och först då sker anpassningar, man skapar kanske en policy för framtiden. Sedan gör man samma sak igen när nästa problem inträffar.

Företagen är alltså bevakade och pressade från olika håll att arbeta med hållbarhetsfrågor: gör de för lite kommer de bli straffade för det, och gör de för mycket kommer produkten att bli för dyr. Här är det vi konsumenter som måste bestämma oss för vad vi vill ha.

— Detta arbetssätt beror ju på att CSR-arbete är förknippat med kostnader. Ser man på utvecklingen över tid så ser man också att företagen i stor utsträckning arbetar reaktivt med de här frågorna.

Ofta väger prispreferenser tungt, till och med tyngst, vid ett köpbeslut. Vi som konsumenter blundar ofta för hållbarhetsdimensionen, och företagen lyssnar på vad vi konsumenter efterfrågar. De skulle definitivt kunna börja arbeta proaktivt med dessa frågor, men faktum är att så länge vi konsumenter efterfrågar lågprisprodukter kommer producenterna i utvecklingsländerna vara beredda att leverera just det. Alltså, så länge vi är beredda att köpa så kommer det alltid att stå en säljare redo att leverera.

Det är ju helt klart så att CSR-aktiviteter i allmänhet kostar pengar, varför företagen ofta jobbar reaktivt snarare än proaktivt. Om du ska ha ett inköpskontor i ett utvecklingsland så måste du ha en viss volym för att det ska vara ekonomiskt hållbart för företaget. Oavsett om det är ett stort eller litet företag så brottas man med det faktum att CSR-frågor av vissa anställda enbart ses som en kostnad, vilket blir intressant. Det blir en balansgång mellan att sälja konkurrenskraftiga produkter till ett så lågt pris som möjligt, men samtidigt inte göra så att det kostar liv eller bekostar miljön.

- 10 -


Är du en inspirationskälla för dina vänner och studiekamrater? Är handlingskraftig, lyhörd och målmedveten? Har ett stort intresse för ledarskapsfrågor? Då kanske du är Årets framtida ledare 2014 och den som vinner vårt ledarskapspris. För oss på KPMG handlar ledarskap om att föregå med gott exempel och att engagera människor omkring sig. Det behövs många nya duktiga ledare i vårt samhälle och vi vill genom det här priset uppmärksamma och uppmuntra unga ledarskapsförmågor. Förutom titeln Årets framtida ledare får vinnaren en ledarskapsutbildning för unga topptalanger med potential och ambition att bli framtidens ledare. Sök nu eller nominera någon du känner på kpmg.se/framtidaledare Årets framtida ledare utses i samarbete med Universum.

© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Är du eller någon du känner Årets framtida ledare?


Den hållbara staden

Varje dag lämnar 40 000 människor landsbygden för att starta nya liv i världens städer. För första gången i mänsklighetens historia bor det nu fler personer i städerna än på landsbygden, och om bara 50 år kommer det bo fler människor i städer än vad som idag bor på hela planeten. Urbaniseringen och folktillväxten ställer höga krav på stadsplaneringen som spelar en allt viktigare roll i strävan efter det hållbara samhället. TEXT: PHILIP FRANZÉN BILD: NRMAN FOSTER

Enda sedan den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet har urbanisering inneburit stora utmaningar för växande städer. Även om utvecklingen på lång sikt har lett till avsevärt förbättrade levnadsförhållanden så har den omedelbara effekten på närmiljö och folkhälsa varit förödande. Städerna stod helt enkelt inte rustade att hantera den massiva folkvandringen från landsbygden med dålig hygien och sjukdomsspridning som följd.

och att så kallade cancerbyar uppstår i närheten av de områden där farligt avfall dumpas. Värst är problemen i städerna i norra Kina där kolkraftverken går på högvarv under vintern för att möta den ökade efterfrågan på el. Det bör dock tilläggas att Kina är världsledande inom förnyelsebar energi. Man gör enorma satsningar inom vindkraft och solcellsindustrin och planerar även att bygga ut kärnkraften för att minska sitt beroende av fossila bränslen. 2012 var det första året någonsin som Kina ökade sin produktion av vindkraft mer än sin kolkraft. Dessutom har det presenterats planer på att bygga en enorm park upphöjd på pelare ovanför centrala Peking, vilket är ytterligare en tendens att Kina är på väg att bli mer miljövänligt.

Situationen idag har många likheter med den som rådde när urbaniseringen först började. Flera städer runtom i världen har växtvärk med bostadsbrist och otillräcklig infrastruktur som följd. I de delar av världen där industrialismen fortfarande håller på att få fäste tenderar urbaniseringen att ske i snabbast takt och ställa högst krav på städerna. I många tillväxtländer kan lediga bostäder och infrastruktur var helt obefintliga i snabbväxande städer. Detta leder sedan till att det bildas oplanerade kåkstäder vilket är ogynnsamt för utformningen av hållbara städer.

Green density istället för urban sprawl

Städer har två sätt de kan växa på. Den ena möjligheten är att de växer genom utglesning, på engelska kallat urban sprawl, vilket innebär att förorterna växer och blir glesare så att stadens befolkningstäthet sjunker. Motsatsen kallas infill och innebär att staden växer inifrån, exempelvis på höjden eller genom att outnyttjade områden bebyggs. Traditionellt sett har argumenten mot förtätning varit många och byggprojekt i städers centrala delar har ofta stött på motstånd från de som bott i närheten. Argumenten emot består också i att nybyggnationen ofta sker på bekostnad av parker och andra grönområden.

Kinas stora utmaning

Kina kan vara det land som står inför störst utmaningar vad det gäller att bygga hållbara städer. Bara i Kina beräknas nämligen 450 miljoner människor flytta från landsbygden till städerna inom de närmaste 20 åren. Dessutom har man redan nu stora problem med miljön i storstäderna. Kinas största problem är att 70 procent av energibehovet förses med kol och i och med det står landet för omkring en fjärdedel av världens totala koldioxidutsläpp. Utsläppen innebär att flera kinesiska städer får kämpa med extrema luftföroreningar

Under det senaste decenniet har opinionen dock svängt mot att förespråka förtätning istället för utglesning. Många menar att även stadskärnan

- 12 -


transportmedel man använder. Tack vare sin täthet blir det i New York lättare att använda ett miljövänligare transportmedel än bilen när man ska någonstans. 82 procent av alla arbetande Manhattanbor tar sig till jobbet med kollektivtrafik, cykel eller till fots, vilket är ungefär tio gånger högre än snittet för hela USA. Andelen hushåll som äger en bil är också väldigt låg i New York jämfört med resten av landet: bara 46 procent av hushållen i hela New York äger en bil och siffran i Manhattan ligger på 23 procent. Dessutom har man lyckats bevara ett flertal parker i de centrala delarna av staden, bland annat Central Park.

behöver förnyelse samtidigt som miljön faktiskt tar mindre skada då staden växer inifrån. Eftersom sträckorna att färdas blir mindre ju tätare man bor minskar också utsläppen i samband med transporter. Det minskade bilberoendet i täta städer har också visat sig ha positiva effekter på folkhälsan. Amerikanska studier har visat att risken att drabbas av fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är större i glesa städer än i täta. Vad som dock krävs för att förtätning inte ska bli ett misslyckande ur miljösynpunkt är att centralt belägna grönområden skonas från bebyggelse. När folk bor allt tätare ökar betydelsen av öppna ytor där man kan mötas och umgås. Parker lockar också de som tycker om att vistas i naturen till städernas centrala delar, vilket motverkar urban sprawl. Centralt belägna grönområden främjar dessutom hållbar utveckling på så sätt att lokalklimatet förbättras. Det kan tyckas motsägelsefullt att bygga både tätt och grönt, så kallad green density, men sedan en tid tillbaks går trenden åt just det hållet: den ökade medvetenheten om hållbarhet tycks öka efterfrågan på grönområden i städerna.

Samtidigt som allt fler städer går från att växa genom urban sprawl till green density så byggs helt nya städer med särskild hållbarhetsprofil. Ett exempel är Masdar City i Förenade Arabemiraten som beräknas vara klar 2015. Staden är ett resultat av ett samarbete mellan Världsnaturfonden och Förenade Arabemiratens regering. Målet är att staden ska vara helt fri från koldioxidutsläpp, avfall och bilar och helt ska försörja sig på energi från sol och vind. Trots att städerna runt om i världen i dag hyser drygt 50 procent av jordens befolkning så står de för hela 75 procent av energiförbrukningen och nästan lika stor andel av världens koldioxidutsläpp. Med andra ord är det i städerna den största potentialen finns till att lösa världens hållbarhetsproblem. För att uppfylla den potentialen blir god stadsplanering en av de viktigaste faktorerna för att nå det hållbara samhället.

New York - ett av flera föredömen

Amerikanska städer är bland de mest glesbefolkade städerna i världen. Det är en förklaring till varför USA står för en ansenligt stor andel av världens koldioxidutsläpp då man är mer beroende av bil i glesbefolkade städer. New York är däremot en av få amerikanska städer som passar in på beskrivningen av green density. New York är, efter San Fransisco, den mest tätbefolkade staden i USA vilket också tycks ge effekter på vilka

- 13 -


Så gör du den fula maktgrodan synlig - att möta härskartekniker

Du har fått ett nytt jobb. Det är ditt första riktiga uppdrag efter examen och du känner dig aningen nervös inför ditt anförande nu på måndagsmötet. Du börjar tala medan några av de andra mötesdeltagarna småpratar och småskrattar för att dra fokus från det du säger. De osynliggör dig för att förmedla att det du gör eller säger inte är viktigt i sammanhanget. Någon går och hämtar kaffe, en annan gäspar och en tredje skickar iväg ett sms. TEXT: MADELEINE SIGGELOW BILD: PORTO BAY TRADE OCH LAWRENCE WHITTEMORE

enda som kan rädda företaget. Det handlar helt enkelt om komplimanger som i själva verket har ett annat dolt syfte. Trots komplimangen kan man uppleva en känsla av motvilja eller att man blivit utnyttjad.

Efter ditt föredrag går ni vidare till nästa punkt på agendan – utan att du fått en enda kommentar på det du precis sagt. Du har blivit utsatt för härskarteknikens osynliggörande. Det är ett subtilt sätt för de andra att visa att de är bättre än du. Det kan ske helt öppet på ett möte genom att någon tar upp det som du just sagt som om det vore en egen idé, eller tar ordet trots att du precis har börjat tala. Härskartekniker förekommer i alla möjliga sammanhang, framförallt på arbetsplatser. Den som upplever att de befinner sig i ett överläge, exempelvis en chef eller en äldre kollega, kan använda sig av härskartekniker för att kunna bekräfta sin egen position.

Det är viktigt att inte låta sig provoceras av den som utövar härskarteknik. Om man blir arg eller upprörd kan man förlora kontrollen över samtalet, så var lugn och saklig. Det viktigaste är att få personen att inse vad de håller på med fast på ett smakfullt sätt och med en nyfiken inställning. Härskartekniker kan förekomma överallt, det är faktiskt en del av vardagen, men vi är inte alltid medvetna om att någon försöker trycka ner oss och vi väljer istället att svälja den fula grodan.

Elaine Bergqvist är Sveriges mest kända retoriker och har skrivit boken Härskartekniker. Hon ser att det finns betydligt fler sätt att härska än de ursprungliga teknikerna som tidigare nämnts. Härskartekniker kan också utgå ifrån ren vänlighet. I sin bok skriver hon om komplimangmetoden och beskriver hur chefen smickrar sin medarbetare med att hen är så duktig och plötsligt inser medarbetaren att han gått med på att göra ett jobb helt gratis fast han egentligen skulle haft semester. En annan medarbetare kan ha låtit sig övertalas att jobba massor av övertid för att denne är den

Härskartekniker är den fula vägen till makt och vi har alla någon gång blivit utsatta för det. De används för att bibehålla makt, förtrycka någon i syfte att hävda sig själv eller att sätta någon på plats. Den tidigare debatten som främst handlade om hur kvinnor utsattes av härskartekniker, framförallt i sammanhang där hon var tvungen att välja mellan karriär och barn, har nu tagit en annan vändning. En ny utmanare på arenan är nu unga medarbetare, både kvinnor och män, som får slåss för att få sin röst hörd bland de gamla rävarna på arbetsplatserna. Härskartekniker är ett

- 14 -


fult sätt att skaffa sig inflytande, men dessvärre ofta effektfullt. Många som drabbats förstår ofta inte ens att de blivit utsatta för härskartekniker vilket gör det viktigt att lära sig att veta hur de fungerar och även att förstå hur makt fungerar. Annars är det lätt hänt att den som blivit utsatt tar på sig skulden för det som hänt istället för att möta makten med smarta knep. Genom att synliggöra härskarteknik kan man också tänka ut motstrategier och på så vis motarbeta dess effekter. På så sätt blir du inte ett enkelt byte utan kan ta lika mycket plats som alla andra på arbetsplatsen, oavsett erfarenhet eller ålder.

Uteslutningsmetoden – när man inte inkluderar alla i sammanhanget. Det kan vara på ett möte då talaren enbart vänder sig till vissa utvalda. Kanske väljer talaren att bara rikta sig till de som är chefer eller besitter någon typ av befogenhet. Hur bemöter du då uteslutningsmetoden? Fundera först och främst på ditt kroppsspråk. Se inte arg eller kritisk ut, då är chansen mindre att någon tittar åt ditt håll. Försök istället att nicka, le och ställa nyfikna frågor till talaren. Om inte det hjälper, vänd dig till dina kollegor som då måste gripa in och inkludera dig i gemenskapen. Martyrmetoden – personen som utför tekniken surfar på vågen av dina skuldkänslor. Du ger professionell och befogad kritik till en kollega som reagerar med att bli kränkt och på ett argt och förolämpat sätt säger jaha, du ogillar verkligen mig. Det är såklart inte så lätt att svara på och ofta blir svaret: nej, det var inte så jag menade. Det vill säga, du surfar på martyrens våg av skuldkänslor som han precis gett dig. Finns det personer runt dig blir känslan bara ännu starkare. Hur bemöter du martyrmetoden? Försök att lugnt och sakligt upprepa kritiken du precis givit och undvik att känna medlidande. På så sätt faller martyren platt och kommer troligtvis inte att ha något att säga i försvar. Ge inte heller personen uppmärksamhet för sina känslostormar utan hantera dessa på saknivå.

Vad ska man då göra om man blir utsatt för härskarteknik? Först och främst borde du fråga vad menar du med det? Det är viktigt att göra det med ett neutralt tonfall och inte låta arg utan snarare nyfiken. På så sätt blir grodan tydlig. Man får inte heller glömma att ”härskaren” inte alltid är medveten om vad denne gör. Var tydlig och lyft det du upplever som orättvist. Det finns många olika härskartekniker som idag har utvecklats till formbara, komplexa tekniker. De vanligaste, som troligtvis känns igen hos de flesta, är:

- 15 -


Stereotypmetoden – du förenklas till ditt utseende, kön, sexualitet eller kanske hårfärg. Det kan handla om att kvinnor tilldelas typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifter. Som att kvinnan på styrelsemötet ska föra anteckningarna. Hur bemöter du stereotypmetoden? Du kan ställa en nyfiken fråga som hur kommer det sig att du frågar just mig? På så sätt måste personen avslöja sina dolda intentioner, eller så visar det sig att personen helt enkelt bara följde sina förutfattade meningar.

om man snabbar på får man höra att man slarvar. Hur bemöter man dubbelbestraffning? Jo, genom att fundera över och förstå sig själv och sina egna prioriteringar kan man lättare bemöta en dubbel bestraffning. Poängen är nämligen att bryta mönstret av negativa projiceringar med att exempelvis kräva svar på hur punktlig deadlinen faktiskt är och vad som händer om den bryts. Sedan gäller det att framföra vad man faktiskt prioriterar just nu, att diskutera konsekvenserna av det och att sedan få det godkänt av chefen. På så sätt är ni båda överens om vad som gäller.

Självförvållad härskarteknik – när man omedvetet förminskar sig själv inför andra, genom att till exempel säga jag har en liten fråga, vilket kan uppfattas som ett osäkert framförande. Hur hanterar du självförvållad härskarteknik? Träna dig retoriskt och ta bort alla nedsättande kommentarer om dig själv, säg i stället: jag har en fråga. Tänk över ditt eget språkbruk, har du några ord som förminskar dig själv? Om ja, i vilka situationer använder du dessa?

Nu när du är medveten om vilka härskartekniker som finns, och kanske kan applicera många av dem på specifika situationer du varit med om, finns följande tips: Lyssna på din magkänsla, känns det fel så är det förmodligen också det. Diskutera vad som har hänt med någon utomstående och be denne försöka tolka situationen. Vilken härskarteknik ligger bakom, och hur kan jag bemöta den nästa gång? Försök att använda jag-budskap i sammanhang där du blir utsatt för en härskarteknik; jag upplevde eller ska jag uppfatta det som...? Menade du att...? Eller helt enkelt: hur menar du egentligen?.

Osynliggörande – när du blir bortglömd eller överkörd. När någon helt enkelt ignorerar dig och det du säger. Hur bemöter du osynliggörande? Ta plats! Säg till exempel du glömde presentera mig eller om du upplever att någon annan blir utsatt för osynliggörande; avbryt situationen. Säg då nu har Karin ordet eller vad skulle du säga innan Isak avbröt dig? Eller om du själv upplever att du inte får ta någon plats; jag har räckt upp handen hela mötet utan att ha fått ge ett enda svar.

Elaine Eksvärd säger: Många tror att attack eller försvar är bästa sätten att bemöta en härskarteknik. Men det är fel taktik. I stället gäller det att ”spegla situationen”, det vill säga att lyfta fram kommentaren, gesten eller det som gjorde att man kände sig förtryckt och fråga vad personen egentligen menar. Det kan ju hända att man tolkat situationen helt fel.

Dubbelbestraffning – damn you if you do and damn you if you don’t. Att försätta någon i en situation där de nedvärderas oavsett vilket handlingsalternativ de väljer. Det gör att personen som blir utsatt känner sig maktlös. Ett exempel kan vara att man är noggrann med sina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som att inget blir gjort, men

Nästan 70 år efter att uttrycket myntades är härskarteknikerna lika aktuella, de har till och med utvecklats, förfinats och är mer subtila. De kan vara mer maskerade och naturliga i de flesta sammanhang. Men om du med ett tränat öga ser dem och möter dem på rätt sätt, har du många fördelar nästa gång du ska göra ett anförande på måndagsmötet på nya jobbet.

- 16 -


Jan Guillou När jag steg in i Café Athen visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. För exakt 40 år sedan, då Jan Guillou gästade Studentafton förra gången, slutade kvällen med att han arresterades. Jan Guillou är en person som folk har väldigt starka åsikter om, och det enda jag var säker på var att kvällen skulle kryddas med djup sarkasm och flertalet borgarskämt. Aftonen börjar med att han berättar om sin väg till författare och journalist. TEXT: PAULA KJELLÉN BILD: LAILA BJÖÖRN

- 17 -


– Min väg in i litteraturen var den naturliga för en ung människa, jag började som litterärt geni. Det finns inte så många andra vägar in när man börjar skriva som gymnasist, man tror att man är ett geni och kan skriva bara för att man har som underlag att man skriver bättre uppsatser än 25 andra studenter. Detta kan vara anledningen till att vi har alldeles för många författare i Sverige.

sina många läsare och därför aldrig gav intervjuer eller liknande. Det verkade länge som att detta mål inte skulle bli så svårt att uppnå då unge Jan gång på gång blev avvisad av alla förlag. Tills en dag då det kommer ett brev från Bonniers Förlag där de bad om att få träffa honom. – När jag kommer dit skryter jag om min oerhörda bildning och franskinspirerade genialitet och avslutar med att ställa frågan: så, när skriver vi kontrakt?

Livet som ungt litterärt geni innebar att man följde den dåvarande litterära trenden, svåra franska romaner. Skrivandet skulle vara obegripligt och helst utan bärande gestalter och handling. Meningarna skulle ta upp åtminstone två och en halv sida. – Jag visste redan som 17-åring, och det är oklart vad denna kunskap kom ifrån, att jag skulle bli en fin författare. Alltså en sådan som inte hade några läsare.

Det var inte alls vad förläggaren, som snabbt förklarar situationen för Jan, hade i åtanke. Jan gjorde då klart för gubbjäveln att han aldrig kommer att ge ut en bok hos Bonniers, varav förläggaren artigt önskar honom lycka till och sedan tillägger lite skämtsamt att om det nu går bra för honom så får de ju köpa tillbaka honom sen.

Han skulle alltså inte bli som Olle Hedberg, en dåvarande svensk författare som skämdes över

– Flera decennier senare möts vi på en tillställning, och nu ligger det tidsmässigt ungefär en

- 18 -


halv miljard Hamilton-pengar emellan, och jag påminner honom om vårt samtal varav han säger: jaha ja det är mycket möjligt att jag uttryckte mig så, men när man beaktar omständigheterna numera så kan det nog te sig lite dyrt. Så där fick jag ju min lilla hämnd.

dröm. I den ”borgerliga miljö” han hade vuxit upp i hade han fått lära sig att aldrig ha några skulder, under studietiden arbetade han extra på tidningen FIB Aktuellt. En dag ställde chefredaktören den osannolika frågan är det någon av er grabbar här som har någon erfarenhet av sådana där internatskolor för överklassen?

Tillbaka till 60-talets Jan Guillou. Året är nu 1968, han är 24 år gammal och har lämnat geniet bakom sig. Han förklarar att en modern publik som vi ofta uppfattar 1968 som någonting konstigt:

– Yes, svarade jag. Tydligen var det något bråk där nere, någon skandal som Expressen hade skrivit om, som han frågade om jag kunde ta. Absolut, svarade jag. Själva reportaget jag sedan skrev var skitkasst men bilderna jag lyckades få tag på gjorde att grunden för Solbacka skakades. Det såg ut som att den skulle behövas läggas ner, och till slut gjorde den också det. Då tänkte jag, vaddå juridik? Ett enda skrivet ord i rätt tidpunkt och den jävla skolan stängdes ner. Ska man ha en födkrok är journalistik bättre. Det passar ju även bättre till politisk agitation.

– Folk tror att vi alla var extremister som hängde i kinesiska ambassadens gardiner för att det var borgerligt med gardiner eller något liknande. Men ni bör betänka hur världen såg ut under det året. Onekligen såg världen annorlunda ut; Grekland var sedan ett år tillbaka en fascistisk militärdiktatur tillsammans med Portugal och Spanien som varit det sedan länge. Samtidigt för Portugal tre kolonialkrig i Afrika, Spanien giljotinerar sina politiska motståndare och Södra Afrika behärskas av Apartheid. Utöver det höll Israel på att förvandlas från en socialdemokratisk dröm till att bli en ockupationsmakt. Över Kina och Indien faller napalmbomberna varje dag.

– Och så säger dem, inte bara borgerligheten utan även socialdemokraterna, att den som inte är för detta borde stämplas som kommunist. Denna kamp påverkade Jan som person. Han insåg att i den här kampen hade orden verkan och kraft och skulle inte bara verka som underhållning för borgarklassen. Detta förändrade även Jan som författare då han frågade sig själv vad han nu skulle skriva, här fanns det inte plats för någon genialitetet, utan allt skulle vara sant och tydligt. Han fann då en annan väg – journalistiken.

Här fanns inte plats för någon genialitetet, utan allt skulle vara sant och tydligt

Detta banade iväg för en väldigt avslöjande period i Jans liv, som speciellt koncentrerade sig på spioneriavslöjanden. Detta ledde sedan, som tidigare nämnt, till fängelse efter avslöjandet om IB-affären. Fängelse är dock något Jan tycker är förknippat med otaliga fördelar.

– Jag studerade vid tidpunkten juridik, och detta av två skäl: som fin författare skulle jag ju inte ha några läsare och skulle följdaktligen inte kunna försörja mig på detta. Genom att arbeta som något lättvindigt, till exempel universitetsprofessor, skulle jag kunna undervisa halva året och skriva krångliga romaner under andra halvan. Juridiken var min framtida födkrok.

– Jag skulle vilja rekommendera alla här inne en volta på ungefär två månader om året. Alltså ni anar inte vad man hinner med! Bland annat så fixar man det dåliga samvetet för de där böckerna som man känner att man borde ha läst. Det mest angelägna att läsa vid den här tiden var tydligen Sjöwall och Wahlöös romanserie Roman om ett brott, det var en social belastning att inte ha läst dessa. Då Jan hade varit upptagen med att vara ett litterärt geni hade han tidigare varit för fin för dessa, men nu fanns tid i överflöd. Han gjorde två omedelbara iakttagelser: de hade tagit den amerikanska hårdkokta stilen och direkt fört över den till svenska, det var alltså ingen skillnad på att vara hårdkokt polis på gatorna i Manhattan

Det andra skälet var mer personligt: han skulle använda juridiken till att krossa internatskolan Solbacka. – För vissa kan det kanske ses som en liten sak i världen, men för mig var det verkligen inte det. Snart fick Jan chansen att förverkliga denna

- 19 -


eller på Göta Kanal. Den andra iakttagelsen gav Jan en idé om sin framtida karriär som författare: – Dessa typer av böcker brukade vara skrivna åt det högra hållet – Dirty Harry är ju inte direkt sosse om vi säger så – men dessa böcker var fyllda med VPK-propaganda. Ändå fick de medelklassen att springa till bokhandeln. Jag tänkte då att det där kan jag ju också göra, men inte med poliser utan med spioner och med min finare form av kommunism. Jan hade mängder av överblivet material från journalistiken, som journalist var ju allt du skrev tvunget att vara sant in i minsta detalj. Det man sätter sitt namn på som romanförfattare däremot behöver, enligt Jan, som bekant vare sig vara det ena eller andra. Under de kommande tio åren lyckades Jan hitta en sätt att kombinera politisk agitation och litteratur utan att dessa gick emot varandra, och han producerade under denna tid en rad spionromaner. När Kalla Kriget tog slut tog även storhetsperioden för denna genre slut och världen gick in i en ny era: det heliga kriget. Detta kom sedan att omformuleras till kriget mot terrorismen, där vi fortfarande befinner oss. Det gällde nu för Jan att hitta en ny politisk litterär form för denna period: – Det enklaste var ju att börja med det heliga kriget och Arn Magnusson för att sedan lyfta tematiken in i modern tid med terroristlagstiftning och sådana ting. Detta blir dock mer begränsat än spioneriäventyr då detta handlar om moralfrågeställningar som man kan avklara en efter en i romanform, men efter det går det inte att fortsätta för att då kommer man bara att skriva om något man redan har skrivit om. För fem år sedan hade Jan avklarat dessa, och trodde följaktligen att hans litterära karriär av naturliga skäl skulle upphöra. Han ville inte bidra till högen av onödiga böcker i Sverige, och politisk agitation kunde han ägna sig åt i sin kolumn i Aftonbladet. Så var situationen tills en dag då hans fru ställde frågan varför inga samtida författare längre använder sig av den klassiska familjesagan som författarbegrepp? – Jag svarade då att skillnaden är ju att i modern tid är det så otroligt mycket som händer, det finns helt enkelt inte plats att kombinera en samhällsroman med familjesaga. Jag började sedan fundera mer på detta under några år och tillslut lyckades jag lösa problematiken och inledde ett nytt bokprojekt. I detta finns inga tydliga politiska agitationer och det är mycket mer äventyr än i mina tidigare böcker. Lyckas jag med detta tror jag att jag kommer blir tillbakabjuden hit igen.

- 20 -


- 21 -


Fotograf: Håkan Målbäck

–Vad skiljer er från andra företag?

Jenny Wallin Redovisningsassistent

Kunderna som får dig att växa ”Vad skiljer er från andra revisions- och konsultföretag?” Den frågan får vi ofta. Svaret är enkelt. Vårt kundfokus – dynamiska ägarledda företag. Hos oss arbetar du med spännande entreprenörer vars företag vi hjälper att växa och utvecklas. Det gör ditt arbete varierande, utmanande och lärorikt. Du använder dina teoretiska kunskaper, bygger relationer och får värdefull erfarenhet. Med denna kombination av förnuft och magkänsla ger vi insikter och goda råd till våra kunder. Vill du utveckla din egen förmåga? Välkommen till oss på Grant Thornton.

grantthornton.se/student Facebook: Grant Thornton Sverige Karriär


God bless the other 99 TEXT: SARAH BENGTSSON

Barry Manilow sjöng om hur han lär sig mer från ett nej än från ett ja, och om att det är först när man är villig att förlora som man kan vinna. En av hundra får rollen – men de andra 99 ställer sig ändå på nytt i kö. För att senare förhoppningsvis bli den valde. Herregud, vilken hemsk känsla det är. Jag har varit på otaliga auditions där enbart en kan få rollen. Jag har sökt mig till positioner där bara en kan bli vald. Jag har sökt jobb som bara en handfull kan få. Jag sökte mig till utbildningar där bara ett fåtal blir antagna, men värst av allt var nog den gång jag valde att inte söka för att jag var rädd att någon annan skulle vara bättre. Känslan att få ett nej när andra får ett ja. Att komma på andra plats, att inte vara tillräckligt bra. Då man satsar högt, för att inte säga högst, och får drömmen snodd framför näsan. Självförtroendet får sig en törn, en glidtackling och en rak höger. Det känns förjävligt. Hur accepterar man att en annan är bättre än en själv? I livet är ändelsen -ast viktig. Man ska vara snyggast, smartast och lyckligast. Det räcker inte med att vara duktig när det finns någon som är duktigast. Livet blir svart och vitt, man kan bara vara bäst eller sämst. Det är lätt att pressa sig själv för hårt, och strävan efter att vara bättre än någon annan kan locka fram en mörkare sida av människan. Rädslan av att bli bortglömd är starkare än empati, missunnsamheten större än vänskapen – ett högt pris att betala för ordet bäst. Generation Y – Generation Why? Sedan vi var små krulltottar har vi fått höra att vi är speciella, ovanligt duktiga och att världen är ett stort smörgåsbord av möjligheter. Detta har gjort oss intensiva, effektiva och rastlösa. Kanske är det även därför kraven känns högre och ribban nästan omöjlig att nå. Redan i lågstadiet jagade vi beröm och uppmärksamhet. Vi lärde oss att säga emot och att argumentera för våra åsikter. Vi vill förändra världen – gärna då genom att använda likadana skor och jeans som våra vänner. Hur ser framtiden ut? Väntar framgång eller är en hel generation på väg att gå in i väggen? Då jag väl befinner mig i glansen, i den miljö jag så länge eftersträvat, varar inte lyckokänslan särskilt länge. Det är ständigt nya berg att bestiga och nya mål att nå. Det gäller att försöka njuta av resan. Resan till framgång är det viktigaste, vare sig det är ett mål eller delmål. Strävan att bli bättre behövs, det kan vara receptet till att uträtta stordåd. Att hela tiden vilja mer är ett tecken på driftighet. Det kan också vara förödande.

- 23 -


Vad är ditt nästa steg?

Vad står överst på din önskelista när det gäller din framtid? Hur vill du utvecklas och vilka branscher eller affärsområden lockar? Och är du redo att ständigt lära nytt, tänka annorlunda och ta fram bättre, mer anpassade lösningar? Då kanske det är dig vi letar efter. Vill du bli en av oss? Just nu rekryterar vi till vårt Summer Internship och Advisory Trainee.

Ta reda på mer om dina möjligheter via vår webbplats, www.pwc.se/student

© 2013 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.


Samhällsansvar vs. vinstmaximering TEXT: JULIUS SCHMIDT

och kunder, eftersom det är en del i vinstmaximeringen. Samhällsansvaret ligger hos samhället och det är vår uppgift i egenskap av opinionsbildare påverka företag till samhälleliga förändringar.

Artikeln jag först tänkte skriva handlade om den uppmärksammade debatt som följde Toys R’ Us’ och BR:s beslut att publicera könsneutrala leksakskataloger. Det var för mig en välkommen uppdatering vilken jag valde att se som ett proaktivt samhällsansvarstagande. Men idag hände något. Vi hade en föreläsning om företags samhällsansvar vilken anlade ett kritiskt perspektiv till begreppet och fick mig att tänka om.

Att tala om företags samhällsansvar förvillar bilden av dem eftersom principen om vinstmaximering alltid kommer trumfa alla andra principer företaget står för, och det är viktigt att som konsument vara medveten om detta. Däremot är samhällsansvar ett men till att nå vinstmaximering. I dagens samhälle är konsumenter upplysta och kräver förändringar av företagen som kan ses som samhällsansvar. Till exempel miljövänligare bilar; de skapas för att de appellerar ett segment vilket leder till mer vinst, det sker inte på grund av företagets samvete.

De båda leksaksaffärerna, vilka ägs av det danska företaget Top-Toy, började med könsneutrala kataloger för första gången förra året i Sverige efter kritik från reklamombudsmannen som ansåg att man spädde på könsrollerna. I år har katalogen även tilldelats länder som Tyskland, Danmark och Frankrike. Som vanligt när världen tar ett steg framåt gick våra socialkonservativa vänner i taket och Dansk Folkepartis talesman i jämställdhetsfrågor, Pia Adelsteen, kallade beslutet ”lite perverst”. Hon anser, på sin mammut till hög häst, att hon har större befogenhet att välja vad barn ska tycka är roligt än vad de själva har, en moralism som redan Strindberg och Fröding tröttnade på.

Problemet med att förvirra företagande och företagande med samhällsansvar är att samhällsmedborgare får en felaktig bild av företaget. Tror konsumenter att företaget har samhällsansvar som ett självändamål kan det i framtiden få grava konsekvenser. Om uppfattningen att företag självmant tar ansvar för sitt samhälle får större spridning kommer de av samhället också få mer ansvar, vilket i förlängningen leder till att samhällsfrågor kommer att drivas med hänsyn tagen till vinstintresse framför frågorna själva. Ett exempel som togs upp under föreläsningen var Walmarts kommunicerade tilltagande etiska orientering å ena sidan och å andra sidan lobbyverksamhet vilket gjort att minimilönerna i USA stadigt sjunkit sedan 60-talet. När opinionen börjar lita till att företaget tar medborgerligt ansvar bryr de sig mindre om sakpolitiska frågor eftersom de anser sig vara i goda händer och kommer således bli offer för företagens vinstintresse.

Jag ansåg att beslutet var ett härligt exempel på företags samhällsansvar. Men var det verkligen Top-Toy som tagit beslutet utifrån ett etiskt ställningstagande? Top-Toy säger i Dagens Nyheter att de helt enkelt porträtterade barn såsom de leker idag; vissa gillar dockor, andra bilar. De tar ingen ställning i den könspolitiska diskussion som blommat upp, de har bara reklam på barn som leker med leksaker. Exemplet är inte ett fall av lyckad CSR utan en pragmatisk påföljd av opinion och statligt ramverk. Det var inte den juridiska personen TopToy som på grund av sin ethos tog beslutet, det var staten som uppmanade dem att implementera de regler samhället har bestämt och det var den allmänna opinionen som förmådde dem att implementera förändringen i andra länder.

Därmed inte sagt att företagande är av ondo, de har en viktig funktion i samhället och skapar gynnsamma företeelser som arbete, materialistisk välfärd, och skatt. Men de måste få vara vad de är, och inte ges ansvar de inte har med att göra. De får gärna ta proaktiva steg som Top-Toy, men de ska även svara som Top-Toy gör; att de inte gör ett inlägg i samhälldebatten, utan för att konsumenterna eller staten kräver det.

Hade företaget i egen regi tagit beslutet baserade på etiska riktlinjer hade det i förlängningen kunnat vara ett brott mot den fundamentala principen som företagsamhet bygger på; vinstmaximering. Företag har inget direkt samhällsansvar, de har ett ansvar gentemot bland annat sina leverantörer

- 25 -


How to improve your studies

– an introduction into the study services at Lund University TEXT: OLE OBERSTE BERGHAUS HEAD OF INTERNATIONAL AFFAIRS AT LUNDAEKONOMERNA

At LundaEkonomerna we know all about the great social engagement of the students at Lund University School of Economics and Management (LUSEM). Though, even more importantly is the high level of academic work to lay a foundation for knowledge, creativity and experience. Speaking from my own experience, studying can be a frustrating job, thesis writing an unpleasant half year and the online library an endless maze on the journey to any finished paper.

The offers at Lund University School of Economics and Management The most obvious help you can get, related to your academic studies, is from the academic staff; PhDs, professors, lecturers and fellow classmates. They all share a common knowledge base and are interested in the same field of research and usually share a similar background. These people are normally easy to contact and is always a good place to start when needing academic feedback on research. You can also browse through the webpage of the institute you are studying at with to look for specialists who can address your questions. To value the time of the professors, come well prepared with a set of questions and ideas ready, it will usually be highly appreciated.

But at the end of every night there is dawn and with the dawn there comes help. At Lund University and LUSEM, we have the possibility to contact professionals for help, assistance and advice. In the following lines I will guide you through all the offers currently available. The list, amongst many others, will include people to talk to about stressful learning and people to contact when in need of formulating the key sentence for you thesis. However, all of the help on offer share one obstacle: you need to take the first step. Afterwards you will be rewarded with help and guidance towards even better results. You will be rewarded with a warm smile and a helpful person on the other side. And keep in mind that there is no wrong person to contact. Obviously not everyone can answer every question but speaking from my experience, the first person contacted usually knows two more people with even more specific knowledge about any given matter.

Academic administration is handled through the Programme Coordinators. These lovely people can literally save your academic career. They know a lot about your programme and all the deadlines as well as the application processes for Masters studies (deadline is January 15th, by the way). Are the questions though more oriented towards learning as such and studying there is another offer available. For all Bachelors students the Studiestugan in EC3:107 is available to help with, for instance, learning processes before exams. You

- 26 -


will be welcomed by study-mentors and will experience a very relaxed atmosphere.

plagiarism seriously so if in doubt, contact these supports for help with referencing correctly, how to cite and how to keep academic honesty to a maximum.

LUSEM’s Academic Development Unit (ADU) offers a comprehensive bank of resources for all students. Here you can find help in terms of study skills, battling through the copious amounts of reading, time management, improving your academic writing, being more critical in your thinking and writing, understanding your feedback, how to improve your work, practising your class presentations and thesis defence, as well as ways to improve your academic level of the English language. The ADU is always available to you for individual or group consultations, drop by the office (EC1:308) for quick questions or send an email with them. The ADU also has an elaborate online self-study site with categories such as Teaching and Learning that explains and gives examples on everything from how to study, work in a group, pre-writing techniques, structuring texts, improving vocabulary, how to reference, language banks, thesis structure and much much more. Each heading includes tips and advice as well as extensive networks to other learning resources. All this is available under: www.liveatlund.lu.se/ departments/lusem/teachingandlearning.

If in doubt about academic progress, which courses to choose and how to intelligently combine subject areas the study counsellors are definitely worth contacting. Their experience from looking at the vitae of thousands of students is a knowledge base worth accessing once in a while. Furthermore, they can help with general problems during your studies. If your life has come to a point of bigger, more strategic changes than just choosing the next course, you might want to consider the offer of professional coaches. Yes, they are also available at LUSEM and can help you on your way to choosing the right balance between school and social life, or if you want to increase the quality of your personal goals or just need a plan on how to handle the workload in a more efficient way. Looking beyond the study life, LUSEM also offers the services of the Career Centre. Here you can obtain a Curriculum Vitae check for the next summer job or full time employment application. The career centre can also help you to target the right companies and knows plenty about how to apply and where the major hurdles are.

Looking further into paper writing and thesis composition, it is always worthwhile visiting LUSEM’s discipline specific librarians before you get started. The librarians are experts in dealing with information reliability and search engines for making your research more time efficient and academically sound (other libraries may offer different services, such as geographic information systems (GIS) at the geo library). Bachelor students can recieve help with referencing at the library. LUSEM’s Harvard Referencing guidelines can be found either on the library webpage or the Teaching and Learning platform. LUSEM takes

If you are not sufficiently happy with the content from the above mentioned offers, there is always LundaEkonomerna: Here you will be given many contacts to companies, social life and there is always someone to take up any concerns or complaints about your education. Just visit us at Skånis, the yellow house in the middle of Ekonomicentrum – we are open daily.

- 27 -


The International Office at LUSEM is for exchange students, as well as for all Swedish students looking into the various options on going abroad. Central University Offers If you encounter more difficulties during your study life and it affects your health in one or the other way I highly advise you to look into what the Student Health Centre offers. The staff is trained to keep you in a healthy balance. To seek help with stress, worry and depression, academic difficulties or adaptation to the next level of studies, you can contact the Student Health Centre via www.lunduniversity.lu.se/current-students/ health-care/student-health-counselling. Please be aware that in cases of urgent help in terms of health, you should always contact your local health centre. The contact details, as well as the contact details for Sexual Transmittable Infection testing, pills and medications, are available via the aforementioned web-address (for help with addiction to alcohol or drugs please contact your local physician). Questions about your sexual health on a physical, emotional or social level can be answered by the student run organisation Projekt6. The offer goes

You invest your talent – we grow together. Start your career by joining the Nordea Graduate Programme. Recruitment ads will be published during January –March 2014. For information and application visit www.nordea.com/career

far beyond free condoms in all shapes and sizes. Students worrying about their sexual identity can find answers here as well as those students being curious about other forms of sexual orientation. All contact information is available on the web via www.projekt6.se or you can go visit the organisation’s coordinator at AF-Borgen. Other offers at Lund University include the International Desk for all our international students, helping out with general questions about the life of students at Lund University. For students working in Swedish, the university offers support from staff at Studieverkstaden (the Academic Support Centre). The staff there help students bridge the gap from secondary school to university. They conduct courses on gaining confidence in presenting and offer support in all areas of academic studies. They can be contacted for appointments via email: studieverkstad@stu.lu.se or telephone: 046 222 43 92 In case you are having academic and legal trouble at the university, you are getting into academic and legal trouble at the university or are just questioning why a central organisation at the university has the power it has, then please contact the Ombudsman via www.studentombudet.se.

Tid för annat – få det skannat!

Making it possible

Elektronisk fakturahantering är snabbt, säkert, enkelt och flexibelt. Skanna dina leverantörsfakturor rakt in i bokföringen och attestera digitalt! Vi hjälper dig hela vägen från installation till fakturabetalning. www.bakertillymalmo.se/online Baker Tilly Sverige är en rikstäckande organisation av revisionsbyråer som erbjuder ett brett tjänsteutbud inom revision, redovisning, skatt & affärsrådgivning. Baker Tilly Malmö Lund, med drygt 50 medarbetare, har kontor i Malmö och Lund. I Sverige arbetar mer än 450 personer fördelat på över 50 kontor från Luleå till Trelleborg. Baker Tilly är världens 8:e största revisions-, redovisnings- och rådgivningsorganisation.


S T Y R E L S E N LAILA BJÖÖRN

- 29 -


- 30 -


Jens Lundén

Jens växte upp i Singapore. Han flyttade tillbaka till Sverige tillsammans med familjen när han var 9 år gammal och staden blev Stockholm. Efter gymnasiet och två år arbetandes och kringresandes i världen väntade studier i Lund, något som var självklart då även hans pappa tidigare studerat här. TEXT: SARAH BENGTSSON BILD: JOSEFINE VON UTHMANN

Vad har ditt engagemang givit dig?

Varför började du engagera dig i LundaEkonomerna?

LundaEkonomerna är ett fantastiskt forum för att träffa härliga människor och att göra roliga saker. Det finns ett stort spektrum av olika möjligheter och du kan engagera dig av många olika anledningar. Man får inte glömma att vi är en lärande organisation och att du inte förväntas kunna allt när du börjar här. Jag kunde inte mitt arbete i början av denna termin och jag tvivlar på att jag är färdiglärd i maj, men jag har utvecklats mycket på alla plan.

Det var nog till största delen slumpen som avgjorde. En vän rekommenderade mig att söka som eee-staffare redan första terminen, men då visste jag knappt vad LundaEkonomerna var för något. Jag visste inte vad de var ute efter och skickade in en halvfärdig ansökan – jag fick inte det. Någon månad efter det frågade en vän till mig om jag ville arbeta på en fest med Sexmästeriet. Det engagemanget gick bättre och jag gick upp som Barmästare. Vid sidan av det satt jag även i LundaEkonomernas Fullmäktige vilket är det högsta beslutande organ inom kåren. Efter detta åkte jag på utlandstermin och i våras var jag medlem i Marknadsföringsgruppen, det var nog också då jag började glida in på spåret som kommunikatör.

Vad vill du göra efter din studietid?

Jag vill nog börja arbeta direkt. Jag känner även spontant att jag vill söka mig till ett företag vars idé jag tror på. Generellt tror jag att så länge man trivs med målet och arbetar med folk med samma mål gör man ett bättre arbete.

Vad innebär din post?

I grunden var det en deltidspost och jag är just nu den andra personen som sitter som heltidare. När den utlystes kände jag direkt att det skulle vara något för mig. Detta innebär att det är ett väldigt nytt uppdrag och det finns mycket utvecklingspotential. Jag har ansvar för alla informationskanaler LundaEkonomerna hanterar. Min företrädare, Daniel Fülep, var med när vi implementerade en ny hemsida. Just nu arbetar jag mycket med den interna kommunikationen, exempelvis hur vi samordnar och underlättar överlämningsprocessen.

Jens Lundén Ålder: 24 Från: Stockholm Position: Kommunikationsansvarig Program: Civilekonomprogrammet med analytisk inriktning Gillar: Matlagning, att resa och fotboll

- 31 -


Sofie Bohman

Efter studenten spenderade Sofie en tid i Spanien för att sedan bege sig vidare till Indien i ett par månader. När hon sedan skulle börja studera stod valet mellan Lund och Uppsala. Vänners äldre syskon talade dock väldigt gott om Lund och det otroliga studentliv som staden erbjuder. Att det dessutom låg lite längre hemifrån var bara positivt. TEXT: SARAH BENGTSSON BILD: JOSEFINE VON UTHMANN

Hur började ditt engagemang i LundaEkonomerna?

Varför ska man engagera sig i LundaEkonomerna?

Jag bestämde mig för att engagera mig i kåren direkt efter Novischveckan. Dels för att det verkade så himla spännande och dels för att jag hade träffat mycket roliga människor. Det var helt enkelt platsen för mig i Lund. Jag sökte mig till Aktivitetsprojektet, vilket var föregångaren till Sociala utskottet. Nästkommande år gick jag upp som Ordförande för projektet och i slutet av detta år blev projektet ett utskott.

LundaEkonomerna är ett utmärkt ställe att uppleva allt vad studentlivet i Lund har att erbjuda. Kåren är fylld av engagerade och motiverade människor. Jag har träffat mina närmsta vänner inom kåren. LundaEkonomerna ger praktisk erfarenhet som skolan annars inte kan erbjuda och förebereder dig inför framtiden. Jag måste erkänna att ju längre jag kommer i min utbildning, desto mer tar jag hänsyn till Näringslivsutskottets aktiviteter. Jag rekommenderar alla att ta chansen att utforska olika karriärer redan tidigt i studierna och jag önskar att jag tagit del av detta innan.

Jag ville fortsätta engagera mig inom LundaEkonomerna efter min utbytestermin men hade väl inte direkt tid för det under våren. När styrelseposterna sen utlystes började jag titta närmare på posten som Ansvarig för Interna Relationer och blev övertygad om att det skulle vara min grej.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

Det är väldigt diffust just nu. Jag skulle vilja börja arbeta på ett stort företag med internationella möjligheter och mycket utrymme att utvecklas både som person och karriärsmässigt, jag tar gärna chansen att lära mig fler språk.

Vad innebär din post?

Jag har främst ansvar för LundaEkonomernas kollegium, vilket innefattar alla personer inom LundaEkonomerna med ledarpositioner för utskott och projekt, vilka alltså är ansvariga för en grupp aktiva medlemmar. Jag ordnar månatliga möten som fungerar som ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte.

Sofie Bohman Ålder: 23 Från: Stockholm Position: Ansvarig för Interna Relationer Program: Civilekonomprogrammet, master inom strategi Gillar: Att resa, tennis och yoga

LundaEkonomerna är en stor organisation och jag fungerar för att sammanlänka alla de olika delarna av kåren.

- 32 -


- 33 -


Ur Arkivet

P U B L I C E R A D #1 F E B R U A R I 1995

Internet – the future

Istället för att gå ner till biblioteket i regn och slask, och mötas av beskedet att boken du vill ha tag på är utlånad, knäpper du på din dator. På ett par sekunder är du i centralbiblioteket på Harvard Business School. TEXT: THOMAS PERSSON OCH MICHAEL ANDERSSON BILD: DRS KULTURARVSPROJEKT

Jag går upp till översta våningen på Sparta. En tunn kabel går längs med golvet i trappan. Den leder in i en av korridorerna. En skarv går in genom första dörren på höger sida. Jag knackar och går in. Där sitter en kortklippt yngling framför en stor dator i ena hörnet. Kabeln löper in i datorn och BINGO! En elektronisk väg ut till Internet och 30 miljoner människor. Den kortklippte ynglingen tittar upp och vi skakar hand.

skapa ett datornät som skulle klara en kärnvapenattack. En utslagen centraldator fick inte bryta alla förbindelser. Ett av projekten var att försöka lösa problemet med kommunikationen över flera nätverk – Internet betyder just ”mellan nät”. Universiteten var först med att inse möjligheterna och kopplade in sig. Sen hängde företagen på, och snart även privatpersoner. Fler och fler följde efter och till slut släppte militären det hela. Internet idag är helt enkelt ett nätverk som knyter ihop tusentals underliggande datornät.

– Att surfa på nätet är faktiskt ganska likt det som beskrivs i Neuromancer. Men det viktigaste med cyberspace är ett par coola solglasögon.

En bild dyker upp på skärmen, med små ikoner. PA klickar på en av dessa och en färggrann bild av en exploderande stjärna dyker upp på skärmen.

Orden uttalas med stort allvar. Han håller masken några sekunder och brister sen ut i ett stort gapflabb åt min förvånade min. Han kallas PA, är en av de största experterna på Internet i Lund, och har lovat att guida mig genom den elektroniska djungeln. Så grabba tag i din digitala surfbräda och häng med Lundtan ut på nätet. LET’S DO THE WILD THING!

– Här har vi då det som folk brukar kalla att surfa på nätet. Vi är nu inne på databasen vid ett amerikanskt universitet, just nu på astrologiska institutionen. Detta är en av miljontals olika bilder jag kan ta hem till min egen dator. Men detta är bara en av de tjänster som Internet kan erbjuda. Han klickar bort bilden och får fram en tom skärm.

Internet skapades av den amerikanska militären

Förolämpning på nät

PA börjar knappa på sitt tangentbord och medan vi väntar på att datorn ska bli klar ber jag honom prata lite allmänt om Internet. Han nickar fundersamt och lutar sig tillbaka.

– I princip kan man använda internet till fyra saker. Den första är att skicka och ta emot elektronisk post, det som kallas e-mail. Han knappar på tangentbordet. – Nu ringer jag upp en bekant i Göteborg. Ingenting händer. – Nehej, han var inte inloggad just nu. I så fall hade vi kunnat direktkommunicera genom att dela upp skärmen i två fält. Det jag hade skrivit

– Föregångaren till det som idag kallas Internet skapades av den amerikanska militären i slutet på 60-talet och kallades DARPANET (Defense Research Project Agency Network). Målet var att

- 34 -


Sno rön från Harvard

hade synts på hans skärm, och vice versa. Nu får vi nöja oss med att lämna ett meddelande. Han skriver en grov förolämpning och loggar ut oss.

Jag tackar PA för rundturen och återvänder ut i verkligenheten, omskakad av allt det nya. Internet är något som kommer att förändra informationshanterande för all framtid, möjligheterna för de insatta är enorma. Säg att ni har några ekonomer som jobbar med ett PM. Istället för att gå ner till biblioteket i regn och slask, och mötas av beskedet att boken du vill ha tag på är utlånad, knäpper du på din dator. På ett par sekunder är du i centralbiblioteket på Harvard Business School. Medan du smuttar på ditt svartvinbärste hämtas all information du söker hem till dig. Snabbt skriver du ihop din del, ringer upp någon annan i gruppen och skickar över din del till hans skärm. Snabbt kommenterar han direkt i texten och skickar tillbaka det. Låter bra? Jag tycker det.

– Nästa gång han tittar i sin elektroniska postlåda hittar han alla meddelanden som folk skickat till honom. I Sverige är det KTH i Stockholm som delar ut de tillstånd som krävs för att kunna skaffa sig en emailadress. De ger ett visst antal nummer till exempelvis Universitetet i Lund. Universitetet delar sedan i sin tur ut dessa; Sparta har en, Ekonomihögskolan en osv. Den andra tjänsten är att delta i diskussionsgrupper eller elektroniska konferenser. Du letar helt enkelt upp en diskussion som pågår i en speciell del av Internet som kallas Usenet. Det kan handla om allt, och då menar jag allt. Från Islams roll i ett modernistiskt samhälle till vilken färg Clinton troligtvis har på sina kalsonger. Skriv ditt debattinlägg och vänta på reaktionen, det brukar inte dröja särskilt länge.

Nya möjligheter

För oss ekonomer i Lund finns gott om möjligheter att prova på denna framtidens teknologi. Studentdatorprojektet går ut på att studenterna till rimliga priser ska kunna köpa sig en egen dator med tillhörande modem, för att ta del av alla de tjänster Internet kan erbjuda. Olika mäs�sor på ämnet anordnas lite då och då, nu senaste IT 48h. Under eee-dagarna kommer Telia att visa det senaste på ämnet. När ni läser denna artikel har även LundaEkonomerna skaffat sig en egen e-mailadress: fekrek@macpost.student.lu.se. Hit kan ni skicka post eller ta del av information om vad som är på gång inom föreningen. Vi har ett eget utskott inom LundaEkonomerna som sysslar enbart med detta, Datorutskottet. De ordnar regelbundet under terminen ”surfkvällar” i någon av datorsalarna på Sparta. De okunniga ges en kort introduktion och släpps sedan fria på nätet, för att själva se vad som erbjuds. Så se till att ni utnyttjar de chanser som erbjuds och testa nätet! Kunskap om detta kommer att vara mycket värdefullt, oavsett vad ni väljer att syssla med i framtiden.

Snabb information

Den tredje tjänsten handlar om att överföra datafiler mellan datorer. Leta upp information på t ex ett bibliotek som är inloggat. Välj ut de filer du tycker är intressanta och ta hem det du tycker verkar bra till din egen dator. Sen kan du i lugn och ro välja ut vad du vill använda. Sista tjänsten är den vi gjorde först, att logga in oss på en annan dator. That’s about it. Ett sista varningens ord bara. Om du läser någon populistartikel och tycker Internet verkar skithäftigt, så är det inte så enkelt som det låter. Det tar tid innan man lär sig hitta på nätet. All information som finns där behöver inte heller vara sann. Det finns företag som förlorat stora pengar på att lita på falsk information som de fått via Internet.

Surfa - en vågad sak Jag, tillsammans med många andra, tog tillfället i akt och prövade på vår tids mest moderiktiga syssla på Surfarkvällen som anordnades härförleden. Det jag pratar om är givetvis surfing på Internet. Med en fantastisk lätthet och snabbhet (med tanke på avståndet) tittade vi runt i alla skattgömmor som finns där ute på nätet. Det var första gången jag kommit i direkt kontakt med Internet och jag blev förvånad över den korta tid som krävdes för att sätta sig in i systemet. Efter bara fem minuters introduktion till ämnet fick vi sätta igång. Själv hittade jag snabbt över till USA och NASA, Vita huset m.fl. Med bara ett par knapptryck så avslöjades när och hur nästa rymdfärja skickas upp. En av Internets stora nackdelar är att det idag är svårt att skicka information. Jag hoppas verkligen att fler som inte provat på detta gör det snart, det är nämligen väldigt kul. Provtimmarna kändes som minuter. Utöver att vara kul är det också en resurs att räkna med i framtiden, Internet har definitivt kommit för att stanna.

- 35 -


Doktorandsidan

Doktorandsidan

The image of the lone genius generating idea after idea in a crammed ill-lit chamber perhaps hitting the one big blockbuster idea has been dominant for a long time. In recent decades however a structured approach to creativity has become more and more important for corporations and a need emerged to actively manage it. Managing creativity however is far from straightforward and leaves many managers confused. How do managers experience the management of creativity and how do they cope with its many complications? TEXT: STEPHAN SCHAEFER FOTO: JULIA TULLENBÅGE

The Importance of Managing Ideas

things to people and has become a buzzword. Despite the difficulties to know exactly what creativity is we all feel the need to be creative and especially in work organizations the demands on managers organizing creativity are very high. Different ideas and advices are available for managers to choose from: Google provides its employees with 20 percent free time, Volvo has installed an idea box and IBM organises a virtual brainstorming session. Managing creativity however is not that easy and research shows that it is a highly complex and messy affair. You cannot just choose a tool or concept and execute it. In this complex environment of organizing creativity, managers need to navigate.

All of us produce ideas. Irritated, we might imagine a new way to run the public transport system more efficiently while stuck on a train to work. Pleased but perhaps mildly dissatisfied with our recent purchase of a hip new gadget we think about extra cool features that would make it even better. Inspired, we share our thoughts on blogs, commentaries, Facebook entries or even write a PhD thesis. Most of our ideas however remain thoughts that are neither expressed to others nor put into practice. Our ideas might be impracticable, redundant, stupid, silly, unrealistic and perhaps even too egotistic. In the context of a profit organization however, the creation and subsequent development of profitable and viable ideas are important for success because every idea that we throw away could have had the potential of being the next blockbuster. Imagine you being a manager having to make your employees come up with ideas and select the most promising one. How would you get your employees to share their ideas? How do you make sure that ideas are profitable for the company? It seems like a difficult position to be in. That is where my own research starts. I am trying to understand managers´ experiences in organizing creativity which has become more and more important in a “Creative Economy”.

Tensions and Coping

In my own empirical work I am interested in precisely these managerial navigation processes. Over a period of nearly two years I have interviewed and observed software managers at a large high-technology firm who engaged in managing creativity and I have found that there are many tensions managers have to cope with. On the one hand, managers feel the need to grant autonomy to their employees while on the other hand they strive to control. Managers like to apply certain practices but they see that the processes and conditions are far too complex to just execute simple management advice. Creativity is not a tangible outcome so managers grapple with the meaning of creativity and consequently do not know exactly what they should manage. Moreover, they struggle to understand who is creative and who is not. Managers cope with these tensions in a variety of different ways. They

The Creative Economy

Many researchers claim that our present age is characterised by a high degree of knowledge-intensiveness and creativity. Richard Florida, a widelyknown researcher, even argues that our economy is almost entirely driven by our creative abilities. Yet, the concept of creativity remains rather fuzzy and abstract. Creativity means many different

- 36 -


�

Management tends to be seen as a rational and planned activity while a closer look reveals that it might not be

might simplify when making decisions about organizing creativity. These simplifications might even be rather irrational contrary to the popular belief that management is a rational undertaking. Managers use various tangible objects such as patents or roadmaps to make sense of what creativity means to them and also use these objects to make sense to others. They explore creativity management in a dynamic way, trying out many different options. In other words they use particular mechanisms to navigate in the complex environment of managing creativity.

Why is that important?

What do I contribute with research such as this? Should I not help managers to manage creativity and increase creative output? This is a question of what intention a researcher is pursuing. First of all research such as mine which looks in detail at what managers do and what they experience can provide us with insights into the very microprocesses of managerial work which challenges many of our theoretical assumptions concerning what managers actually do – most famously shown by Sune Carlsson and Henry Mintzberg. Management tends to be seen as a rational and planned activity while a closer look reveals that it might not be. Innovation and creativity researchers have a tendency to tell managers what to do by founding their prescriptions on questionnaires and statistical analyses. The results based on these methods however might not reflect very well the complexity and uncertainty managers face. In order to understand managerial work better longitudinal and close up research is needed. Showing micro-processes of managerial work in organiszing creativity is precisely the aim of my doctoral

research and connects to the general research that the LUMOS group (Lund University Management and Organisation Studies) at the Department of Business Administration (FEK) is conducting. It is a different way of interpreting and understanding phenomena in work organizations. Being close to managers in the field has been a great experience for me as a PhD student and has opened my eyes for the complexity, diversity and richness of organizational life and perhaps life in general – a most valuable undertaking.

- 37 -


#sexysaxophonegirl

K Å R S I D O R FOTO: JULIA ARVIDSSON

- 38 -


Inspektorsidan

ska säga sitt, och ju mer kapital till hands, ja, desto fortare går det att få grejerna på plats. I ett sånt ramverk kommer det ta längre tid att ställa om i tex Sverige än andra länder. Hållbara städer poppar upp lite överallt i exempelvis Kina och arabvärlden där kombinationen pengar och snabba politiska beslutsvägar är mer vanlig. I Sverige har vi dessutom inte gjort liknande satsningar på nationell nivå sen Miljonprogrammet, och kanske avskräcker även den erfarenheten svenska politiker att ta i lite. Vi får vara glada för golfströmmen och att det inte spelar nån större roll för jordens undergång vad vi gör här uppe i norr. Och även fast Kina förefaller fast beslutsamma att grisa ner lika mycket som vi andra gjorde under industrialiseringen, kan vi kanske finna tröst i att den dagen de väl bestämmer sig för att bygga hållbart, så kommer det gå fort.

Tidigare i höstas besökte min kollega Jessica och jag Masdar City i utkanterna av Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Masdar City är intressant för att det är ett av de mest hypade (av alla hyper-hypade) exemplen på globala hållbara städer vi hört om de senaste åren. Hur ska man lyckas göra en plätt ute i öknen, med 40°C varmt och i princip inget regn, hållbart? Och inte bara ekologiskt hållbart utan även ekonomiskt och socialt? Hittills hade ett par hundra studenter flyttat in, samt en teknisk fakultet vid universitetet. Snart ska även Siemens besätta sitt nya kontor där. Men det verkar som att man kommer att lyckas, om än inte med allt man föresatt sig, med hjälp av soloch vindkraft, desalinering smart arkitektur och smarta hem. Men det intressanta är kontexten. Masdar ligger i en miljö som inte är särskilt hållbar. De yttre förutsättningarna är tuffa, och incitamentsstrukturen är tämligen tillbucklad: vatten är gratis (staten betalar), kWh ligger på 30 öre, och bensinen tre kronor litern. Varför lägga om livsstil? Det märktes inte minst när vi träffade ingenjörerna i Masdar City: förvisso helt besjälade av uppgiften att göra den här stadsdelen hållbar – men i en miljö där institutionerna inte är på deras sida. Följaktligen hoppade de till helgen ändå in i sina Porsche Cayenne, en och en, och gasade de 30 milen tur och retur upp till den konstgjorda slalombanan i Dubai och åkte skidor. Isrink finns också. Sådär hållbart.

TEXT: THOMAS KALLING FOTO: JENNIFER ANNVIK

Men varför tar det här sån tid? Att få till hållbara städer är svårt. Och det är dyrt – men vilket samhälle som helst kan göras miljömässigt hållbart om man är beredd att betala. Tekniken finns. Men vi slutkonsumenter är inte alltid att beredda att betala. Snarare vill vi ha lägre priser på energi, och hjälp att konsumera mindre. Men det som gör att det här alltjämt kan upplevas gå ganska trögt är, tror jag, en viss grad av visionslöshet bland politiker på nationell nivå, tex rörande infrastrukturella satsningar och reformer av subventioner och skatter. Än så länge är det oftast övertända kommunpolitiker eller lokala drivkrafter med mer eller mindre realistiska ambitioner som drar igång den här typen av projekt. Dessutom är det antagligen ofta så att lite brist på demokrati kombinerat med gott om resurser är en genväg till snabba skapelser. Ju färre som

- 39 -


L undaEkonom på okänd mark

Pontificia Universidad Catolica de Argentina Jag landade i Argentina i mitten av juli och föga anade jag att jag skulle trivas så bra som jag faktiskt gör. Precis när jag kom hit var jag väldigt försiktig och ska jag vara ärlig var jag lite rädd för den stora staden. Man hade ju läst om de stora sociala och ekonomiska klyftorna mellan invånarna och hur säkerheten i staden var. TEXT: SOFIA THOMASSON BILD: ERIK LAGERBERG

Trots detta var det inte svårt att falla för Buenos Aires som är en extremt fascinerande stad med otroligt mycket energi. Varje stadsdel har sin arkitektur och charm med tydliga influenser från hela världen, såsom Barrio Chino (Chinatown) och Recoleta (franska kvarteren). Det finns alltid något att göra i Buenos Aires; film-, tango- och musikfestivaler har avlöst varandra under hösten. Dessutom är nattlivet i den här staden bland det sjukaste jag har upplevt. Middag intas kring tio, förfesten börjar vid tolv, och klubbarna sparkar igång ordentligt efter halv tre. Detta kan, om man orkar, upplevas varje dag.

i Malmö med sitt vattenläge och sina glassiga kontorsbyggnader. Eftersom många argentinare jobbar vid sidan av studierna ger universitet goda möjligheter att organisera sitt schema genom att ge samma kurser vid olika tider. Jag bodde en timme från skolan så jag ordnade så jag slapp åka dit mer än tre dagar i veckan. Tanken var också att långhelgen skulle leda till en massa resor, vilket det också blev till bland annat Rio de Janeiro och Iguazu-fallen, men faktum är att det händer så himla mycket i Buenos Aires att det blir svårt att slita sig från staden.

Nu var jag inte i Buenos Aires enbart för att leva la vida loca utan även för att genomföra en utbytestermin. Sedan början av augusti har jag läst vid Universidad Catolica de Argentina. Som namnet antyder är det en katolsk skola, vilket faktiskt inte märks på särskilt många sätt. De många bilderna på påven som finns uppsatta lite överallt i skolan skulle lika gärna kunna vara för att argentinarna är väldigt stolta över att ha en landsman som påve. Skolan ligger i Puerto Madero, ett område som påminner mycket om Västra hamnen

I skrivande stund har jag inte många dagar kvar i Argentina. Terminen tog slut för några veckor sen och jag har sedan dess haft fullt upp med att flytta ut, vara statist i Will Smiths kommande film (ja, vi pratade och ja, jag rodnar fortfarande) och resa omkring i landet bland saltöknar och vindistrikt. Det kunde inte bli en bättre avslutning på en händelserik termin i Buenos Aires!

- 40 -


TIC went Copenhagen! TEXT: MARTINA HUZELL BILD: GEORGE TIMONEY RINGSTRÖM

As the raging storm Sven swept in over Skåne many hurried to the warmth and comfort of their homes, but not the International Committee! Instead, we took off on our Copenhagen Christmas trip. Sixteen brave souls arrived at Lund’s central station in time to be informed that the train to Copenhagen had indeed been cancelled, but that was not enough to dissuade us. Eager to make it to Copenhagen, we hopped on a bus to Malmö where we jumped on the next train to Denmark. One hour delayed and extremely cold from walking against the winds of Copenhagen, we arrived at the European Environmental Agency (EEA). Here, we were given a presentation about their work as well as more in-depth look into their work regarding green economy. Not only were the presentations extremely informative, but we were given a chance to ask questions and get an insider perspective into the EU’s work for the environment. As we left the EEA, snow began to fall over Copenhagen and the Christmas lights lit up the city creating the perfect Christmas atmosphere as we walked to the winter wonderland of Tivoli. Inside Tivoli we refueled with some traditional glögg before walking around the beautifully lit up Christmas market. This cozy evening stroll ended with a buffet dinner at a nearby Chinese restaurant where we heated ourselves up before the beginning of our next major item on our schedule: the pub crawl! At first when we arrived at the pub crawl meeting spot, no one was there to meet us. Then, a Mexican woman arrived who asked us if we were there for the pub-crawl, which we said we were. This resulted in an awkward confusion when she thought we were her guides and we thought the same about her. This however ended in laugher when the tour guide finally arrived and his booking papers were blown away in the wind. We finally arrived back in Lund early the next morning, tired but very happy with our successful trip. This was just one of the many great events we hosted during the fall semester. If you are interested in getting more information about our upcoming events, like our page on facebook and you will get updates!

- 41 -


Attention Attention, fellow students!

F

or the 30th year in a row, LundaEkonomerna’s biggest event once again invites the students of LUSEM to network, learn and get inspired by some of the biggest and most attractive employers in the economics and business administration field. eee2014 has something for everyone! Particularly this year, as the theme reflects something that everyone should aspire to: Loving your job.

“eee is the biggest career fair for business and economics students in the Nordic Region”

As we aim to inspire you, the biggest career fair for business and economics students in the Nordic Region is going to kick off on Tuesday 18 February with a grand Conference which will take the form of a speaker’s night. The Conference is designed to bring a burning motivation into every participant’s heart and show what a career really could be like. This inspiration will then be put into action starting from Wednesday 19 February, when the companies exhibitions will start. EC will be transformed into an enormous arena for networking and you will get the chance to present yourself to representatives and recruitment managers from the employers of your dreams. On Wednesday night, the greatest networking opportunity of them all will show its beautiful face: eeeConnect. It is what it says it is: a chance for you to connect with our premium exhibitors by teaming up with our main sponsors PwC or SEB - or with one of the other participating employers to get to know their representatives more on a personal level.

- 42 -

Joacim Petersson, eee2014 General

I MY JOB eee2014 theme: Let your passions become your job!

follow eeedagarna on:


On day three, Thursday 20 February, the exhibition at EC will continue. Some of the exhibitors from the previous day will hang around to meet all of you who couldn’t make it on Wednesday, but other new companies and organisations will join as well. Additionally, during day two and three (Wed-Thu) we will also have additional speakers attending the fair to share knowledge and wisdom for interesting workshops, as well as possibilities for you to land important career interviews. To wrap it all up in the most fantastic way possible, eeedagarna’s final event, Pytten, will take place on the night of day three (Thu). In addition to good food and great entertainment, company representatives and other guests will finally dance their way into another year until the next eee fair. Regardless if you are a job searching master student dying for that contact in the career world, or a first year freshman just wanting to know what is out there, eee2014 is the event for you. But remember: a career fair is what you make it to, so polish up that CV/resume, read up on the companies you are interested in and then talk til’ you drop! Learn more about eee at: - Joacim

http://eee.lundaekonomerna.se/

Humans of eee

D

uring the second quarter of fall 2013, you might have noticed something different going on on the eeedagarna Facebook page. New faces every day, telling their stories as students and their aspirations as future professionals. What was that all about? The initiative, renamed after the popular facebook page Humans of New York, was aimed at discovering what LUSEM students are dreaming to achieve for their future careers, while making them reflect upon their real passions and interests. Why doing so? Given this year’s eee theme - I <3 MY JOB - the eee team decided dig into the students’ dreams, hopes and uncertainties to help them identify what their ideal career position could be. You’re a football fan and study corporate finance? So why not applying for a position at a football club? Studying marketing and love watching TV? So why not adjusting your resume for a media company? Identifying your ideal “Start believing in yourself because industry is not always easy, if there is a will there is a way!” but eee gives you the chance to start thinking about it. Reflect upon your skills and knowledge, as well as on what makes you a happy individual..and put the two things together (but please keep it real: loving the Moon may lead to a challenging situation!). It’s all about following your passions and drives, so follow the eee to find out more about yourself, too. You are the only one who can make your dreams come true, so start believing in yourself because if there is a will there is a way! - Carlotta

- 43 -

Carlotta Zorzi, eee2014 Head of Marketing


Framtidens Lundakarneval TEXT: GEORGE TIMONEY RINGSTRÖM

Vart fjärde år förvandlas Lund till ett delirium. Våren 2014 återvänder Lundakarnevalen och ska då ännu än gång transformera staden till ett stort festivalsområde.

alla de tusentals studenter som finns i Lund. Karnevalen har faktiskt så många som 5000 volontärarbetare vilket gör arrangemanget till det näst största volontärarrangemanget efter de Olympiska Spelen.

Denna gång är temat för festivalen futural. Ofta, men inte alltid, brukar temats namn rimma med själva ordet karneval för att skapa en finurlig kombination. Tidigare Lundakarnevaler har burit namn som moralkarneval, skandalkarneval och kriminalkarneval. Men karnevalen har också sedan starten 1849, på gott och ont, reflekterat samtidens politiska strömningar. 1934 års Lundakarneval fick det, med dagens ögon sett, orimliga namnet Tredje rikets dag. Mer uppmuntrande historiska konnotationer går att finna till exempel i 1912 års Lundakarneval som fick namnet De Olympiska förspelen.

Alla kårer, alla nationer, alla föreningar och alla spex går under karnevalen samman för att skapa den sinnessjuka fest som Lundakarnevalen är. LundaEkonomerna är såklart delaktiga! Club Karneval är namnet på projektet inom LundaEkonomerna som arbetar med kårens deltagande. Utöver delaktigheter i själva karnevalshelgen den 16-18 maj, så kommer Club Karneval även arrangera en del fester och evenemang under våren. Visionen är att skapa en karnevalsyra som ska prägla hela våren och inte bara helgen i maj. För er alla återstår det att se vad som kommer att ske. Club Karneval har antagit en egen inriktning, som förvisso går hand i hand med temat futural, men som inte är något annat likt. Framtiden är oviss och således är vårt arbete det också. Det enda som kan sägas är att ni kan förvänta er något skevt. Börja med att vänta på den första mars. Då händer det. Biljetter kommer att släppas i början av februari. Det kommer inte finnas många, och det som väntar är något speciellt – något nytt. Så förvänta er något skevt, och vänta i kö.

Besökarantalet har sedan starten ganska stadigt stigit, och den senaste Lundakarnevalen hade inte mindre än 400 000 unika besökare. Man kan fråga sig var alla dessa människor vanligtvis bor. Finns det ens så många människor i Lundaregionen? Nej, Lunds kommun har bara drygt 80 000 invånare, men med sin unika utformning, sin omfattande storlek och det faktum att Lundakarnevalen bara arrangeras vart fjärde år, gör att människor från när och fjärran vallfärdar hit. Rykten går om att man i en by söder om München redan har börjat ladda inför våren. Alla namn, all historia och alla besökarantal till trots återstår ändå en väldigt central fråga – vilka är det egentligen som arrangerar Lundakarnevalen? Och stämmer det att Peace&Love är en kopia som inte höll i längden? Nja, först och främst kan vi nog slå fast att Peace&Love inte har något alls att göra med Lundakarnevalen – även om fred och kärlek är något nog många Lundabor står för. Men vilka är då egentligen arrangörerna? Sanningen är faktiskt den att det är vi som arrangerar Lundakarnevalen. Och med vi menar jag

- 44 -


Become a successful entrepreneur at Startup Camp! TEXT: FREDRIK ANDERSSON

When we mention entrepreneurship you probably think of Steve Jobs building the first Apple computer, or Ingvar Kamprad coming up with the idea for IKEA. Coming up with an idea is of course a really essential part of entrepreneurship, but there is much more behind the word entrepreneurship. To be a successful entrepreneur you meet a lot of other fun challenges as well, apart from brainstorming ideas, you need to be able to develop different aspects of your idea and be able to present it for potential investors. Here is where LundaEkonomernaâ&#x20AC;&#x2122;s project Startup Camp comes into the picture. Startup Camp is an event that lets you try on entrepreneurship. The first Startup Camp event will be held in the beginning of March and here you will get the chance to try on entrepreneurship through some small games during a fun and inspiring evening, at the same time as attending inspiring lectures and meeting interesting companies and organizations. The 18 students that perform best in these games, goes through to The Final Round of Startup Camp, which takes place one week after.

a jury during a final banquet and the jury chooses the winner who recieve a grand prize. Sounds interesting? Of course! The application for the first event opens soon! Sign up, because you do not want to miss this great opportunity to learn more about entrepreneurship and things you can benefit from even as an employee. And most importantly it will be a lot of FUN.

The Final Round is an idea competition, where 18 contestants get paired in teams of three, and during 30 intense hours they will try to come up with and develop a new idea within web/IT. To their help the teams have access to experienced coaches. They then get to present their idea in front of

Sign up and find out more through: www.lundaekonomerna.se/startup-camp and for continuing updates like us on Facebook: www.facebook.com/LEstartupcamp

Pictures from last yearâ&#x20AC;&#x2122;s Startup Camp

- 45 -


To be involved in LundaEkonomerna! TEXT: TIM PARADIS BILD: LUNDAEKONOMERNA

Take the opportunity and get involved within LundaEkonomerna, you will not be disappointed! The active members of LundaEkonomerna are the ones who push the student union forward, create new projects and perform the work to make the students life at Lund University School of Economics and Management better. As an active member, you will meet and collaborate with many new and inspiring friends while gaining new valuable experiences. During the spring semester, a variety of positions to LundaEkonomerna will be advertised, so keep your eyes open and find the right spot for you within the student union. Below, you can read two active members and one alumnus own stories about how it is to be an active member in LundaEkonomerna.

How is it to be a board member of LundaEkonomerna?

Niklas Johannesson

To promote the eee theme of this year I would say 'I love my job' and I truly do. The tasks are very shifting and no day is the other alike. I get the chance to affect a lot of people in their work and by that I also have the possibility to learn from other people in the union. It’s a very social job that I like. The board work also provides insight in the union overall and not for just my area of expertise. Decisions regarding the union opinions in educational questions and long term strategic issues.

How is a typical day at work?

Position: Head of Corporate Relations, Board member Past positions: Project leader Öresund Linking Minds & Corporate Coordinator for Corporate Challenge

With the risk of sounding like a cliché I want to say that there are no typical day but of course some outline of routines can be identified. I mostly work towards two parties, on one hand a committee in the career field of LundaEkonomerna and in the other hand a company or an organization. Trying to understand how a company wants to meet students and trying to match this with the best possible way for a student to meet the employer. The basis of my work always comes from what’s best from the student perspective.

Path to LundaEkonomerna

When I started in Lund my view of LundaEkonomerna where very limited. However, the General of Corporate Challenge came to our class in the beginning of my second semester and spoke about the event. I was a bit unsure if I had the qualifications needed for the position but I decided that I at least could apply, so I did, and got the position mentioned above. I have not regretted that at any time since it was a lot of fun and I learned a lot from my work in the committee.

Why have you chosen to involve yourself in LundaEkonomerna?

Why not? I had time and a will to be part of something while studying. I found LundaEkonomerna to be a perfect place to learn skills relevant for my education and future in the same time as meeting wonderful, ambitious students.

- 46 -


Linda Sturesson

Elin Melin Lundström

Work: Auditor at EY Position: One of two Section Mangers of LundaEkonomerna Aeternum Past positions: Head of International Affairs, Head of Fundraising LIW

Position: Project Leader Case Academy Past positions: Committee member LIW, Corporate Host eee, Editor/Editor-in-chief Nådiga Lundtan & member in the Carnival team

Path to LundaEkonomerna

Path to LundaEkonomerna

My first year in Lund was a carnival year, and of course I wanted to take part of it. I had heard great things about LundaEkonomerna so I signed up to become a member of the Carnival team. I was then asked to help out in the tent: Predict your economic future where I was a fortune teller. I had lots of fun and got to know some really nice people. After that, I knew that I wanted to get more involved in LundaEkonomerna and I actually always have been since then.

After my year as an exchange student in California I saw a poster that Lund International Week was recruiting and since I wanted to get more involved and do so in some kind of international manner it felt like the perfect fit. Thereafter I was hooked and my involvement just kept increasing.

What benefit do you have from your experience from LundaEkonomerna today?

When working with auditing teamwork is key and this is something I learned a lot about through my involvement. Within LundaEkonomerna you not only get to collaborate with a lot of ambitious people but also learn how to handle working with others that you might not always see eye to eye with. I believe that being able to handle such situations are equally as important. Besides this you also get valuable experiences of project management, responsibility and budgeting.

How is it to be a collegial member of LundaEkonomerna?

First and foremost, it’s a fun experience! Since it’s been a couple of years since the first time I was collegial, I think it’s really interesting to see the great development within LundaEkonomerna. It’s very inspiring to see so many people working day and night to improve LE and seeing such great results of their work. I can see how the things we were working on a couple of years ago really have had an effect. That is truly a worthwhile experience.

What is your favorite memory from LundaEkonomerna?

One memory that is really close to heart is Astrogalan 2013, especially when we, the board of 20122013, gathered on the second floor of Skånis to thank each for our collaboration throughout the school year. I think the sense of accomplishment and joy was at an all-time high. Furthermore, winning Corporate Challenge 2012 was pretty great too.

Why have you chosen to get involved in LundaEkonomerna?

My main reason has always been the many different opportunities there are within LundaEkonomerna. I have been involved since my first year in Lund and I am still involved during my master studies. There is something for everyone. Plus, everything is done in a fun yet very professional way, which I appreciated.

- 47 -


Start in Copenhagen

– end up in São Paolo, Montreal or London Improving your case solving skills will help you reach academic excellence and in the long run – ace your job interviews. But it also has the potential to take you across the globe. TEXT: FREDRIKA EKMAN

world. It is aimed at students at undergraduate level, with little or no previous experience in case solving. The event includes four educational events in March, where the concept of case solving is introduced and different techniques discussed, and culminated in two case competitions – one in Lund and one at CBS. The ambition is to introduce case solving to students in a comfortable setting at the same time as having a lot of fun – both case competitions will finish with a memorable dinner party (“sittning”) and the event will allow you to make friends and network with ambitious students from both Lund and CBS.

A business case is an example of a situation from the corporate world, which often entails some sort of problem that needs to be solved. It can involve questions such as how to increase sales or the most appropriate way to market a new product. Case solving is an excellent way to improve your problem-solving skills. Moreover, case solving is an integral part of the academic world and is used to illustrate theories as well as constituting a basis for grades in many courses. It has also become a widely used tool to test students’ skills during job interviews and many companies include not one, but several cases in their recruitment processes. Perhaps not as well known is the fact that there are several case competitions that may allow you to travel across the globe. This year, the final of KPMG Case Competition will be held in Brazil and every year Lund University is represented by a group of students at John Molson Case Competition in Montreal. To sum up, there are many reasons to improve your abilities in case solving!

Do not miss this unique opportunity to learn more about case solving, meet new people, get contacts in the corporate world and visit CBS. The application process will open in the beginning of February. And remember; Copenhagen may only be the beginning!

ÖLM

Have you never solved a case or received training in the most efficient case solving techniques before? Did the description above leave you with a desire to learn more about case solving? Then Öresund Linking Minds is for you! Öresund Linking Minds is an event hosted during the spring by LundaEkonomerna in collaboration with Copenhagen Business School (CBS), Lunds School of Economics and Management and the corporate

Curious? To read more about Öresund Linking Minds, like our Facebook page, visit www.lundaekonomerna.se/oresundlinking-minds or send any questions to olm@lundaekonomerna.se

- 48 -


TEXT: DAVID NYSTRÖM

Corporate Challenge är utan tvekan den roligaste och häftigaste arbetsmarknadsdagen inom Lunds universitet. En dag då Ekonomihögskolans studenter får träffa sina drömföretag. Nu har du chansen att vara med och skapa Lunds roligaste arbetsmarknadsdag! Arrangörskommittén utgörs av åtta personer som kommer att arbeta hårt för att skapa en givande och rolig dag för alla deltagare. Som medlem i kommittén kommer du att få värdefull erfarenhet av att jobba i projekt samt inblick i LundaEkonomernas verksamhet. Genom arbetet får du också möjlighet att skapa mängder av kontakter med studenter och företagsrepresentanter på ett antal stora företag i Sverige. Till Corporate Challenge 2014 söker vi nu dig som är beredd att arbeta hårt i ett glatt gäng för att överträffa tidigare event. Corporate Challenge är en aktiv arbetsmarknadsdag som arrangeras av LundaEkonomerna. Tanken är att ge studenter och näringsliv chans att lära känna varandra och knyta kontakter under avslappnade former. Under en dag paras studenter ihop med sina drömföretag och bildar tillsammans med företagsrepresentanter lag som tävlar mot varandra i roliga och spännande grenar runt om i Lund. Dagen är fylld av aktiviteter som ska framhäva studenternas positiva egenskaper och personligheter för några av Sveriges största företag. På kvällens program står bankett och en hejdundrande fest. Evenemanget som äger rum årligen i början av höstterminen brukar vara lika uppskattat av företag som studenter. Senast deltog elva företag, vilket gav en fördelning på 22 företagsrepresentanter och 88 deltagande studenter. Företagen 2013 var Thule Group, Deloitte, IKEA, SEB, PWC, EON, Grant Thornton, EY, KPMG, Handelsbanken och Nordea. Kom ihåg! Gilla oss på Facebook (Corporate Challenge) och håll dig uppdaterad kring Corporate Challenge 2014 på Lundaekonomernas hemsida. Håll ögonen öppna nu den 20e januari när ansökningsperioden börjar!

- 49 -


The Board

Committees and Projects

PRESIDENT Leonard Bergström 072 322 00 33 president@lundaekonomerna.se VICE PRESIDENT Anton Blidhem, 072 322 00 44 v.president@lundaekonomerna.se TREASURER Erik Johansson, 072 322 00 55 treasurer@lundaekonomerna.se HEAD OF CORPORATE RELATIONS Niklas Johannesson, 072 322 00 66 corp.rel@lundaekonomerna.se HEAD OF COMMUNICATIONS Jens Lundén, 072 322 00 77 communications@lundaekonomerna.se

EEE 2014 Joacim Petersson, 073 027 21 12 general.eee@lundaekonomerna.se Ebba Friberg, 070 270 74 06

SEXMÄSTERIET Leo Bovaller, 073 507 71 60 sexm@lundaekonomerna.se Emma Hassel, 070 940 37 67

CASE ACADEMY Elin Melin Lundström, 070 471 74 06 caseacademy@lundaekonomerna.se

CORPORATE CHALLENGE David Nyström, 070 776 69 91 cc@lundaekonomerna.se

THE EDUCATION COMMITTEE Felix Blanke, 076 895 68 81 uu@lundaekonomerna.se Julius Kvissberg, 073 758 50 05

NÅDIGA LUNDTAN Sarah Bengtsson, 073 309 95 99 lundtan@lundaekonomerna.se Paula Kjellén, 073 544 85 96

THE CORPORATE RELATIONS COMMITTEE Johanna Bergendal, 070 991 85 18 nlu@lundaekonomerna.se

THE INTERNATIONAL COMMITTEE George Ringström, 070 792 22 54 intu@lundaekonomerna.se Martina Huzell, 076 611 44 11

THE IT-PROJECT Fredrik Källström, 073 696 12 22 itp@lundaekonomerna.se

HEAD OF INTERNATIONAL AFFAIRS Ole Oberste Berghaus, 073 089 63 64 international@lundaekonomerna.se

THE SOCIAL COMMITTEE Fredric Carlsson, 073 063 27 76 su@lundaekonomerna.se

HEAD OF SOCIAL AFFAIRS Carl-Johan Stenmalm, 070 514 74 29 social@lundaekonomerna.se

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION Axel Walin , 070 883 06 62 case@lundaekonomerna.se

HEAD OF INTERNAL RELATIONS Sofie Bohman, 070 341 76 66 int.rel@lundaekonomerna.se

THE NOVICE COMMITTEE Nicole Johansson, 072 361 23 18 novischeriet@lundaekonomerna.se Felicia Jönsson, 070 680 21 84

HEAD OF ALUMNI Viktoria Skara, 073 546 78 88 alumni@lundaekonomerna.se

VINTERBALEN Ludvig Erlandsson, 073 401 98 89 vinterbalen@lundaekonomerna.se LUND INTERNATIONAL WEEK Matilda Göstasson, 073 824 25 40 liw@lundaekonomerna.se SAMDAY Felix Blanke, 076 895 68 81 felixblanke@samday.nu

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR Malin Nilstoft, 073 326 24 18 lebt@lundaekonomerna.se STARTUP CAMP Fredrik Andersson, 070 499 90 02 startup@lundaekonomerna.se LUND ECONOMICS STOCKHOLM TOUR lest@lundaekonomerna.se ÖRESUND LINKING MINDS Fredrika Ekman, 070 236 17 75 olm@lundaekonomerna.se THE MASTER PROJECT Max Henrikson, 070 929 93 79 masterproject@lundaekonomerna.se LIGHT Leo Bovaller, 073 507 71 60 light@lundaekonomerna.se CLUB CARNEVAL George Ringström, 070 792 22 54 carnival@lundaekonomerna.se Sara Tödt, 076 895 32 73

THE MARKETING GROUP Markus Månsson, 070 871 01 82 mfg@lundaekonomerna.se

Do you want to become the next leader within LundaEkonomerna? The following positions are to be annonced: January 13th • The Novice Committee Vice President HT2014 and President VT2015

• KPMG International Case Competition Project Leader

• Nådiga Lundtan Editor VT2014 and Editor-in-Chief HT2014

• Vinterbalen Marshal

Vice General

• Case Academy Project Leader

March 24th • The Corporate Relations Committee President

• The International Committee Vice President HT2014 and President VT2015

February 10 • eee2015

th

General

• eee2015

• The Social Committee President

To learn more about the positions and how to apply visit http://lundaekonomerna.se/our-organization/available-positions!


President

Vice President

Leonard Bergström

Anton Blidhem

New year, new possibilities!

Oh, how time flies. Already a new year, a fresh start and new resolutions you will not keep. People say days are getting longer and brighter, but it is hard to tell when you have not seen the sun since November.

It is that time of the year again when we have been able to start fresh with a collection of New Year resolutions. Important to have in mind is that the things do not change by themselves – you do! You are the captain of your own ship. You really are in charge of your next moment, your next reaction and your next year.

Why not spoil yourself by catching a movie with friends or your respective other? Oh that is right, you spent all your money on useless consumption goods for Christmas and when you checked your bank account the 29th of December you decided to spend your last pennies on champagne and fireworks. No movie for you.

The best things in life are free. The quote fits perfectly during Christmas and New Year. I hope that you have taken advantage of the unconditional love that lies as a blanket over the world during these times. It is a marvelous time to absorb the environment around you and attract happiness into your life. The closer you get to things and people that enriches your sense of well-being, the more happiness will flow into your life. Make sure that new resolutions are in line with what really makes you happy. So take a minute. Do you know what makes you happy – really happy?

But it is okay, you finally get to meet your friends you have been away from the whole Christmas break. It is good fun and all, but you can not help to feel a bit jealous of dark tan they got in the Bahamas, the Maldives or whatever whilst you are standing there with what is now almost a transparent skin tone due to severe sun deprivation. Where other people now see a winter landscape around them the only thing visible to you is a fading reminiscence of what use to be life and colours. However, it does not matter. Who can see anything in this persistent darkness anyways?

A big problem is that a lot of people have no idea of where they want to go, so they get surprised when they end up somewhere they do not want to be. This is why it is important to get a clear picture of what you want. It does not have to be a life changing decision. It could be as simple, yet as profound, as making sure you call your friend at least once a week.

At least you got to meet family during Christmas and got some Christmas gift out of it. Although its kind of hard to appreciate that vacuum which seemed like such a good and responsible idea for a Christmas gift in December.

Well, I have now talked a lot about feelings, and for you who hoped that I would stop being corny, I am sorry. I am not going to. Feelings are important, maybe the most important thing of all. So when you write down your goals, do not focus only on what you want to achieve, but also how achieving these goals would make you feel. It is important to know what you want, but make sure that you along the way get the reasons why clear too.

The only thing to cling on to is that April and spring is not far away, then you go in to the calendar end see the amount of work chackling you to reality and effectively destroying the illusion of this soon being over. So what is the point of this depressed and dark chronicle? Nothing. It’s completely pointless. Just like January.

- 51 -


Nådiga Lundtan Tunavägen 37

cle

223 63 Lund

an

be Dare troent diffe

air

ess n i i i p hap being is e way on th

eduscee euycle ec

R

It’s only an opportunity if you act on it IKEA.SE/STUDENT

r te

n wa a e cl

erful d n wo future

t x e n TION A R E N GE

e chaw llenge ...

© Inter IKEA Systems B.V. 2012

Lundaekonomerna


Nådiga Lundtan #113