Issuu on Google+

#110

FOTO: GUSTAV WIKING


LU N D A E KO N O M E R N A S K Å R F Ö R E TA G

L U N DA E KO N O M E R N A S S A M A R B E T S F Ö R E TAG

-2-


Love Löfvin Rosén Chefredaktör

Sarah Bengtsson Redaktör

Julia Lyding Layout

Malin Fredman Annonsansvarig

Sofia Olofsson Annonsansvarig

Linn Karlsson Annonsansvarig

Jennifer Annvik Fotograf

Fanny M Bystedt illustratör

Felix Törnblom Skribent

Carl Anderberg Almhorn Skribent

Sara Bergenheim Skribent

Stina Schmiedel Skribent

Emil Eriksson Skribent

Herman Jacobson Skribent

Andreas Forsman Skribent

Övriga medarbetare i numret: Julius Viktorsson Skribent Julia Tullenbåge Fotograf

Nå redaktionen på lundtan@lundaekonomerna.se samt annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Chefredaktör Love Löfvin Rosén 0730 - 93 64 69 Redaktör & Ansvarig utgivare Sarah Bengtsson 0733 - 09 95 99 Annonsering Malin Fredman 0733 - 32 89 24

Nådiga Lundtan är en tidning av och för ekonomistudenter. Allt arbete sker ideellt. Vi eftersträvar kvalitet och relevans i allt vi gör samt arbetar för att vara Sveriges bästa kårtidning för ekonomer. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt. FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD? Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på www.medlemsavgift.com

Adress

Tryckeri

Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90

Exaktaprinting AB, Lund

Hemsida

Framsida

www.lundaekonomerna.se/nadiga_lundtan Gustav Wiking

Tidigare redaktörer leylis, Kahn, jpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

Rättelse Kontakta oss gärna om du observerar något fel i tidningen.

-3-


Innehåll 5

Ledare

6

Det Svenska DJ-undret - ett nytt sätt att sälja musik

8

Uppkoppling eller avkoppling?

14

10

Kristina Alexanderson

12

Linda Sturesson

14

Gustaf Danielsson

17

Ärlighet som går att syna

18

Prins Manvendra Singh Gohil

24

Är du eko-logisk?

27

Johan Kimrin - förläggare Apart förlag

30

Är marknadschefen död?

32

Doktorandsidan

35

Inspektorsidan

36

San Sebastián

37

Näringslivsutskottet

38

Givande besök hos myndigheter och företag i Stockholm

39

Case Academy

40

A thank you to the students at LUSEM

43

Ordförande och Vice Ordförande har ordet

27

40 18

12 6 UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 3300 exemplar och distribueras kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 150 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer. CREATIVE COMMONS-LICENSER Sid 7: 20090716_PEPPERLAND_DJ A.K.iii.O!!!, MIXTRIBE Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0) Sid 31: 0625 The Vault Boardroom, Bill McChesney Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0) Sid 32: Roslagsbanan Stockholm östra, Storstockholms Lokaltrafik Attribution-NonCommercial 2.0 Generic (CC BY-NC 2.0)


Ledare Ännu ett läsår går mot sitt slut här i Lund. Men detta år har varit speciellt. Som chefredaktör för Nådiga Lundtan har jag upplevt mer än förväntat. Det känns märkligt att vid vårens och värmens antågande – som så ofta är en start på något nytt – avsluta en så stor del av sitt liv. Men allt har dessvärre ett slut, även ett engagemang inom LundaEkonomerna. När jag i skrivande stund sitter uppe på övervåningen på LundaEkonomernas trotjänare till kårhus, Skånis, så känner jag en viss ambivalens. Jag känner en sorgsenhet över att lämna allt och alla här, men jag känner även glädje över den framtid som stundar och över alla vänner jag lärt känna här. Det jag nog kommer sakna mest är den familjära stämningen här på Skånis och den kollektiva vilja att ständigt utvecklas som präglar LundaEkonomerna. En vilja som jag och många fler LundaEkonomer kommer att bära med oss i framtiden. En vilja som tar fram det bästa i människor. Men innan jag lämnar er så har jag ett sista, fullspäckat nummer med temat kommunikation. Idag har vi fler kommunikationsmedel än någonsin till vårt förfogande och informationen flödar - relevant som irrelevant. Detta har skapat ett klimat där det blir allt viktigare att sålla och frågan uppstår oundvikligen: vilken information är redundant och vilken är viktig? På sidan 6 kan läsa Herman Jacobsons artikel om det svenska DJ-undret som tagit världen med storm de senaste åren. Fanny M Bystedt har träffat Johan Kimrin, förläggare på Apart Förlag som ger ut kända serieböcker som The Walking Dead och A Game Of Thrones i Sverige. Detta kan du hitta på sidan 8. Själv besökte jag Studentafton när prins Manvendra Singh Gohil, världens enda kända homosexuella kunglighet, gästade. Läs mer om detta på sidan 18. Nytt för detta nummer är inspektorsidan där vår eminente inspektor Thomas Kalling skriver några rader. Men nu så har turen att lämna över sin post även kommit till mig. Vemodigt minst sagt. Jag kunde dock inte känna mig tryggare med att lämna över Lundtan till min efterträdare Sarah. Sarah och jag har känt varandra sedan innan vi började plugga i Lund och jag är övertygad om att hon kommer att göra ett oerhört bra jobb med tidningen. Slutligen vill jag tacka styrelsen för det stöd de givit oss, jag vill tacka utskotten för alla fina texter vi fått, jag vill tacka redaktionen för ett fantastiskt arbete och inte minst alla LundaEkonomer för det grymma engagemang ni har. På återseende! LOVE LÖFVIN ROSÉN, CHEFREDAKTÖR

-5-


Det svenska DJ-undret - ett nytt sätt att sälja musik Något väldigt speciellt har skett i början av 2010-talet, vi svenskar har på kort tid återigen börjat ta in en bekant dimension i vår nations självbild. Detta något är ett särskilt faktum, som vi vagt känner igen från ABBA:s 70tal och Roxettes 90-tal, nämligen att svensk musik är het på världsscenen igen – men denna gång på ett helt nytt sätt. TEXT: HERMAN JACOBSON FOTO: MIXTRIBE

Singer/songwritern

dan 2009 målmedvetet byggt upp ett fenomen som idag är mycket större än summan av de tre enskilda delarna.

Historiskt sett finns en etablerad romantisk bild av musikern. Han eller hon kommer från en enkel bakgrund och besitter en stor talang, nämligen den musikaliska. Helst ska musikern ifråga ha varit sin egen lyckas smed och marknadsfört sig i åratal genom spelningar på små klubbar där han eller hon stått och delat ut sin egenmixade singel i hopp om att bli upptäckt – om musikern har tur lyckas en producent från ett av de stora, multinationella skivbolagen fånga upp denna nya talang.

Succén, som alltså nyligen avslutades på ett storslaget sätt, startades för ungefär tre år sedan, när de tre kollegorna möttes och experimenterade ihop den låt som så småningom skulle bli känd som superhiten One. Där och då, när denna låt tog form, insåg de tre erfarna producenterna att de hade hittat något speciellt. One tog världen med storm och skapade en stabil grund att bygga på. Under deras verksamma tid släppte de sex singlar med stora listframgångar och priser som följder. Deras kanske största enskilda bedrift var framgångarna i USA; det finns endast en handfull svenska artister som lyckats klättra så högt och ligga så länge på den prestigefyllda Billboardlistan som Swedish House Mafia. Därtill har de, som de första elektroniska artisterna någonsin, sålt ut den legendariska arenan Madison Square Garden och dessutom fått Empire State Building upplyst i blågult som en hommage från staden New York.

Motvilligt går musikern med på att lämna över ansvaret för sina alster till en manager med osmakligt högt självförtroende. Debutalbumet släpps lite senare och blir succé över en natt, via radio och media sprids kännedomen om detta nya musikaliska hopp och musikern förvandlas till en efterfrågad och prisad artist. Skepsisen växer hos artisten som helst vill vara musiker. Förvisso är den plötsliga uppskattningen överväldigande och rolig, men rebellen inom artisten blir svårkontrollerad och impulsiv, festandet och turnerandet blandat med mindre disciplinerade studiosessioner blir artistens nya leverne – ett destruktivt sådant.

Det svenska DJ-undret kommer heller inte att dö ut i och med Swedish House Mafias uppbrott, svenska housemusikens kronprins Tim "Avicii" Bergling är redan nu nästan jämnstor med sina föregångare och har sedan listframgångarna med låten Levels bara fortsatt på den inslagna vägen. Han har sedan hösten 2010 släppt ett flertal framgångsrika singlar och samarbetat med bland andra David Guetta, Lenny Kravitz och Madonna. Utöver detta turnerar Avicii flitigt, med ungefär 300 spelningar under 2011. Med en nysläppt och uppmärksammad promotionmix av hans uppkommande album ser man heller inga tecken på att han har tänkt sluta.

Det svenska DJ-undret Nyligen avslutade de tre grabbarna Steve Angello, Axwell och Sebastian Ingrosso sin världsomspännande avskedsturné som musikundret Swedish House Mafia, på Ultra Music Festival i Miami. Dessa tre killar, väletablerade DJ:s på dryga 30 år, har se-

-6-


DJ-yrket, serious business Att dagens unga generation på bara några år har tagit till sig housemusiken och gjort den till sin vardagsmusik är självklart en stor bidragande faktor till framgångarna. Pionjärer som David Guetta har på ett mycket framgångsrikt sätt lyckats göra den nya elektroniska dansmusiken kommersiell, främst genom att ta in redan etablerade artister från andra genrer och blanda deras musik och varumärke med det intensiva sound som tidigare bara förknippades med vilda ravefester på Ibiza. Detta har givit DJ:s som Swedish House Mafia och Avicii en stabil grund att bygga på, men det finns en väsentlig skillnad mellan våra svenska DJ-stjärnor och den klassiska singer/songwritern som jag skrev om i inledningen. Vissa skulle hävda att skillnaden ligger i att DJ:s inte är riktiga musiker, de har trots allt inte gått samma romantiserade väg som den jag beskrev på förra sidan och de spelar inte ens något instrument. Verkligheten ger dock intryck av något annat, dagens DJstjärnor producerar musik som aldrig förr – men på ett lite annorlunda sätt än vad musiker brukar göra. Våra framgångsrika landsmän på DJ-scenen arbetar lika hårt och intensivt som vilken managementkonsult som helst och de lämnar inga affärsmässiga beslut och möjligheter åt slumpen. De har insett att den klassiska rockmyten och det destruktiva levernet inte är good for business, mycket av framgången ligger kring ett nytt sätt att tänka. Det kanske tydligaste exemplet är just Swedish House Mafia. Musiken är fortfarande central och liveframträdandena är navet i verksamheten, men för att tjäna pengar behövs någonting mer – ett varumärke. De byggde målmedvetet upp ett fenomen och etablerade ett varumärke som maximerade bilden av att de tre killarna, och den musik de producerar, hör hemma i en cool klubbmiljö.

i världen som under det senaste året har inbringat mest pengar. På tionde plats kommer Avicii som under det gångna året har tjänat in 46 miljoner kronor och på tredje plats hittar vi Swedish House Mafia med 92 miljoner kronor. Mest av alla har Tiësto tjänat med sina 146 miljoner kronor. Framtidens musikförsäljning ligger möjligen i närheten av vad vi ser svenska DJ:s göra idag, metoden för att nå framgång är i viss mån omvänd från det klassiska sättet. Att marknadsföra sig genom spelningar på småklubbar för att till slut teckna ett skivkontrakt och tjäna pengar på skivförsäljningen är utdaterat. Marknadsföringen sker istället genom att en låt får stor spridning genom modern IT-teknik, den senaste hitten sprids genom Youtube och Spotify och ger artisten en mycket snabbare väg till berömmelse.

Skivförsäljningen, som var närmast en kult under den andra halvan av 1900-talet och byggde upp mycket av dagens världsomspännande musikindustri, är idag långt passé. Kanalerna där allmänheten konsumerar musik är numera oändligt många fler sedan internets uppkomst och företag som Apple, Youtube och Spotify har erövrat stora marker på att tidigt fånga upp denna extrema förändring. Artister som, likt de innovativa IT-företagen, anpassar sig till den nya verkligheten kan naturligtvis också skörda lika stora framgångar.

Till detta hör varumärkesbyggandet, man måste bevisa att man är det nya DJ-undret. Swedish House Mafia började till exempel med en egen måndagsklubb på Ibiza och gjorde reklam för Absolut Vodka. Att synas på rätt ställen, inleda gynnsamma samarbeten och sprida merchandise blir allt mer viktigt. Alla dessa ansträngningar, med otaliga timmar i studion och hård marknadsföring, ska slutligen resultera i ett lyckat och outtröttligt turnerande över hela världen, året om. Det är här DJ-stjärnan möter sin ivriga publik och får den enorma respons som tiotusentals ungdomar ger när deras favoritlåt spelas på högsta volym. Det DJ:n säljer är en stor fest, ett koncept som har en oerhörd dragningskraft – och säljer gör det.

DJ-yrket, big business Det verkar som att 2010-talets DJ-stjärnor tjänar mest pengar på att sälja ut arenor. Att kränga singlar och producera listettor genererar förvisso också intäkter, men framför allt är det en nyckel för att kunna marknadsföra sig själva och locka folk till de ännu mer inkomstbringande konserterna. För konserterna är inkomstbringande, Forbes listade nyligen de DJ:s

-7-


Uppkoppling eller avkoppling? I ett gammalt nummer av Veckans Affärer hittade jag ett test där resultatet skulle visa om man var beroende av ständig uppkoppling. Egentligen brukar jag inte bry mig om sådana test, för hur kan egentligen tio frågor avgöra om jag är en bra kompis, långsint eller som i det här fallet – beroende av att vara uppkopplad? Men på åtta av tio frågor så svarade jag ja och gränsen för att vara beroende gick vid fem ja-svar. Någon vecka senare läste jag en artikel från TT där en psykolog berättade om hur barn påverkas negativt av att deras föräldrar sitter med smartphones vid middagsbordet och hur barnen på så vis känner sig undervärderade och tappar självförtroende. Det hela gav mig en rejäl tankeställare, vart är vi egentligen på väg? TEXT: SARA BERGENHEIM

Jag har alltid försökt hävda för min mamma att jag inte är beroende av att vara ständigt uppkopplad i ett försök att föregå med gott exempel, när jag försöker få henne att sluta överanvända Facebook (för vad är det egentligen med människor i våra föräldrars generation och deras totala invasion av sociala medier?). Men vid närmare eftertanke så är jag precis lika dålig. Jag kollar visserligen inte börsen på morgonen, vilket en av frågorna i Veckans Affärer handlade om, men jag läser Aftonbladet på mobilen och kollar Facebook, Instagram och Twitter redan innan jag har tagit mig upp ur sängen. Mailen kollar jag säkert 30 gånger per dag och även om jag kollar vad som händer på de sociala medierna på tio sekunder så gör jag det i alla fall flera gånger dagligen. Jag känner mig naken utan telefonen och blir stressad om jag glömmer den hemma en dag, för tänk om någon skulle vilja nå mig? Så jag sticker gärna hem på lunchen för att känna mig trygg och avkopplad med telefonen nära till hands.

Jag känner mig naken utan telefonen och blir stressad om jag glömmer den hemma en dag, för tänk om någon skulle vilja nå mig?

I artikeln från TT så rekommenderade psykologen föräldrar att stänga av telefonen efter klockan sju, aldrig ha telefonen vid matbordet och aktivera sig med sina barn genom att gå ut och leka eller spela ett spel. På så vis kan man själv koppla av och barnen känner sig uppmärksammade. Jag har inga egna barn, men jag har en familj och jag har vänner och jag tror att det är minst lika viktigt att uppmärksamma dem och inte låta smartphonen ta över umgänget. Så jag skall ta vara på det tipset. Jag kommer kanske inte stänga av min telefon klockan sju. Det hade varit alltför drastiskt. Men jag skall dra ned på mitt användande och försöka lära mig att man kan äta middag och spela ett spel med sina vänner utan att visa upp det för alla på Instagram.

Jag ljuger för mig själv när jag säger att jag blir avkopplad när jag har telefonen i närheten. Vad jag egentligen har gjort är att jag har skapat ett beroende där jag plötsligt prioriterar bort saker som betyder mycket för mig och som får mig att slappna av. Så som faktiskt umgänge med vänner, att läsa en bok eller att vara utomhus. Naturligtvis har ju smartphones i mångt och mycket underlättat vardagslivet med appar för kollektivtrafik och kartor och allt vad det är, men jag tror inte att jag är ensam om att ha låtit en liten manick kontrollera min fritid. Och jag gillar det inte.

-8-


Fotograf: Håkan Målbäck

–Vad skiljer er från andra byråer? väll i på studentk Välkommen mer på s Lä 22 maj! Malmö den entevent ton.se/stud grantthorn

Pontus Löngren Assistant Manager Audit

Kunderna som får dig att växa ”Vad skiljer er från andra revisions- och konsultbyråer?” Den frågan får vi ofta. Svaret är enkelt. Vårt kundfokus – dynamiska ägarledda företag. Hos oss arbetar du med spännande entreprenörer vars företag vi hjälper att växa och utvecklas. Det gör ditt arbete varierande, utmanande och lärorikt. Du använder dina teoretiska kunskaper, bygger relationer och får värdefull erfarenhet. Med denna kombination av förnuft och magkänsla ger vi insikter och goda råd till våra kunder. Vill du utveckla din egen förmåga? Välkommen till oss på Grant Thornton.

grantthornton.se/student Facebook: Grant Thornton Sverige Karriär


Kristina Alexanderson På den svenska stiftelsen för internetinfrastruktur ".SE" arbetar Kristina Alexanderson med att lära nya generationer hur vi kan använda internet på ett medvetet sätt. Genom skoltävlingen Webbstjärnan får hon insyn i hur internet används för att främja elevers lärande, ett arbete hon stormtrivs med. TEXT: ANDREAS FORSMAN FOTO: PRIVAT

Hur blev du projektledare för Webbstjärnan på .SE och vad är allra roligast med ditt jobb?

Faktaruta Namn: Kristina Alexanderson Gör: Chef för Internet i skolan och för Webbstjärnan på .SE, av regeringen utsedd expert i Digitaliseringskommissionen, skolombudsman för Creative Commons Sverige. Aktuell med: Ja, säg det…

Jag bestämde mig för att i samband med filmatiseringen av romanen Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist låta mina underbara elever publicera sina skolarbeten om romanen på internet. Det var ett projekt som vi gjorde inom ramen för Webbstjärnan. I och med det arbetet och i mötet med de möjligheter som internet kan ha för skolarbete, blev jag fast. I allt det som eleverna och jag lärde mig så föddes en stor lust och vilja att få arbeta med Internet i skolan.

är också okunniga eller oförstående för hur de uppfattas. Det visar om inte annat debatten om näthat och hur tonläget kan se ut i diskussionsforum.

Jag blev ”head-huntad” av Webbstjärnan som en av de lärare som tillsammans med mina elever visade hur skolarbete på internet skulle kunna se ut och fungera.

Går det att kontrollera det innehåll som kommer upp när vi googlar vårt eget namn? Vi kan styra det delvis, vi kan genom vår närvaro på webben styra vad som kommer upp. Om man googlar mitt namn så kommer min blogg upp bland de första tio träffarna, de flesta av de andra träffarna har jag själv bidragit med information till eller kring. På så sätt styr jag vad som kommer upp genom att mitt namn förekommer på olika webbplatser, i meta-datan på webben. Samtidigt ska man vara medveten om att Googles sökresultat beror på vad du googlat tidigare, så en medicin-student som googlar på Kristina Alexanderson kanske får fler träffar på professorn i medicin på Karolinska Institutet som också heter Kristina Alexanderson, eftersom tidigare sökresultat påverkar vilka träffar han/ hon får i kommande googlingar.

Det roligaste med mitt arbete är att jag ständigt får lära mig nya saker, får nya möjligheter och får utvecklas.

Varför använder du dig av sociala medier i arbetet? Vi på Webbstjärnan har en aktiv strategi att använda sociala medier för kommunikation med lärare och deltagare i Webbstjärnan. Sociala medier är enkla medier för att kommunicera med många och lätt kunna få kontakt med oss på Webbstjärnan. Vi använder även sociala medier för omvärldsbevakning och för att sprida våra kunskaper, det vi gör och det vi tycker är viktigt.

Bör vi ställa oss kritiska till den information som sprids via sociala medier? Till vilken grad i så fall?

Är vi mer medvetna idag om hur vi framställer oss själva på nätet, jämfört med för fem år sedan?

Det enkla svaret är ja, vi bör ständigt vara kritiska mot den information som vi tar del av. Vi bör vara medvetna om att vi genom sociala medier blir källor och vi bör fundera på vad vi vill sprida och stå bakom. En enkel tumregel är att är det för bra för att

Det är en svår fråga. Jag vet att det är något som man behöver arbeta med, och fundera mycket på. Jag tror att vissa grupper är mer medvetna, men många

- 10 -


Kristina Alexanderson om … att kommunica över nätet: en del av livet, verkligheten och vardagen. En självklar del av arbetet och ett viktigt verktyg för det jag arbetar med. … att utbilda nästa generations internetanvändare: inspirerande, roligt, intressant och väldigt ansvarsfullt. Det är en del av mitt arbete. … var inspirationen kommer ifrån: att jag får göra något som gör skillnad för många. ... det ultimata sociala mediet: bloggen, den gör att jag kan styra och skapa själv, bidra med text, lätt att dela vidare, min yta.

vara sant så är det troligen det också. Min föreställning är att de flesta unga är medvetna om att det är lätt att sprida information och rykten på nätet, det är dock inte alltid vi funderar på vad det är vi sprider vidare.

På vilket sätt kan .SE vara en resurs inom internetanvändning för studenter på högskola och universitet? Våra internetguider är kostnadsfria om man läser dem på webben och de är skrivna av erfarna och kunniga skribenter. Jag tycker att alla bör titta igenom våra tidigare utgivna internetguider, det finns mycket att utforska kring internet. Personligen vill jag rekommendera vår filtreringsguide; Sökes: En teknisk lösning på ondskans problem som du hittar på .SEs hemsida.

Invest in your future – start a career in Nordea The will and ambition to develop and build a career are important. When you grow as a person, we also grow. Nordea, the leading financial services group in the Nordic and Baltic Sea Region, offers unlimited career opportunities.

The breadth and diversity of our business give our employees great possibilities to develop and pursue a variety of careers locally, nationally or internationally. Speed date our employees on nordea.com/career and learn more about working in Nordea.


Linda Sturesson

Linda Sturesson is one of the half-time workers on the board of LundaEkonomerna. She is Head of International Affairs and works for giving the international students at Lund University School of Economics and Management and within LundaEkonomerna the very best experiences of Lund as possible through integration. TEXT: STINA SCHMIEDEL FOTO: SARAH BENGTSSON

Linda, you will finish your studies this summer, what are you going to do next?

year, and I felt that I wanted to take the next step within LundaEkonomerna. It is a wonderful organization and I have gained so much from it which made me want to give something back. It is all the volunteers that keep the organization afloat and I wanted to participate even more.

- I will start working as an auditor at Ernst & Young in Stockholm in August. I got the job by participating in Ernst & Young’s Talent Training from which they recruited many students since it is a natural way into the company.

Why did you apply for the position as Head of International Affairs?

Congratulations to the job! Where do you see yourself in the future, do you want to make an international career?

- I have always loved to travel and I think it is exciting with different languages and cultures. When I came back from my exchange year in the United States I had another perspective on exchanges and I wanted to become engaged in international activities here in Lund as well. Applying for the position as Head of International Affairs felt natural after my work with Lund International Week.

- Even though I am structured and like to be in control I try not plan too far ahead because it never turns out the way you imagine. But I still dream about working my way up to become a partner within Ernst & Young or perhaps to work towards becoming CFO at a large multinational company. "Aim for the Moon, even if you miss, you will land among the stars" as W. Clement once said. I would also love to work internationally in the future, but as an auditor I will have to stay in Sweden for at least three years. However, I hope to be able to work abroad later on since there are great opportunities for both shorter and longer exchanges within the company.

Has there been any new successful international project by LundaEkonomerna this semester? - Our new event Inspiration Day, organized by The International Committee, was a great success. Two former international master students from Lund University held seminars with current international students about their experiences in Lund and hopefully inspired them to pursue a future career in Sweden. Many students from around the world enjoy it here and would like to stay and work, but it can be difficult to find a job in Sweden due to language barriers. There are also different VISA rules that prevent non-European students to stay in Sweden for a longer period of time after they graduate. We wanted to give them a source of inspiration to try to get around this problem.

What are your tasks on the board as Head of International Affairs? - I have two committees that naturally fall under my responsibility, The International Committee and Lund International Week. I work a lot together with them in their projects and I am a member of the Selection Committee for International Weeks. In addition to this, I work with the integration of LundaEkonomerna in general. My mission is to include the international students more and it is also my job to represent them within the board. For example, I work hard towards making more of LundaEkonomerna’s work communicated in English so that everyone can take part.

Linda Sturesson Position: Head of International Affairs Education: Master of Accounting and Management control – Auditing Track Interests: travelling, sewing clothes, hanging out with friends and physical activities such as team gymnastics, skiing and wakeboarding.

Why did you want to become a member of the board? - I have been engaged in LundaEkonomerna a lot throughout my studies, mainly as Head of Fundraising in the Lund International Week committee last

- 12 -


- 13 -


Gustaf Danielsson Som medlem i LundaEkonomerna träffar man massor av spännande, intressanta och ambitiösa människor som man gärna vill hålla kontakten med i framtiden. Som Alumniansvarig i styrelsen arbetar Gustaf Danielsson halvtid med kårens alumniverksamhet i just detta syfte. TEXT: STINA SCHMIEDEL FOTO: SARAH BENGTSSON

- 14 -


Vilka arbetsuppgifter har du i styrelsen?

nationalekonomer. Stora företag rekryterar aktivt företagsekonomer genom att komma till skolan men det finns inte riktigt en motsvarande grupp av företag för nationalekonomer. Så vi tillsatte Evelina Nilsson som projektledare och var 21 personer som under tre dagar i april besökte bland annat Finansdepartementet, Riksbanken, Svenskt Näringsliv och SEB i Stockholm.

- Min huvudsakliga uppgift är att skapa ett alumninätverk med fokus på utexaminerade studenter som har varit aktiva inom kåren. Utöver nätverket arbetar jag också med utskotten som ligger under min post, nämligen Vinterbalen och Lund Economics Stockholm Tour. Jag har även valt att fokusera på föreningens långsiktiga strategi, något som inte ligger under något utskott eller arbetsgrupp, men något som jag själv tycker är väldigt roligt.

Vad har du fått ut av att vara med i styrelsen? - Det är väldigt intressant när man kommer upp på styrelsenivå och inte längre bara ser till ett utskott, utan får se till hela föreningens bästa och man måste kompromissa och prioritera mellan utskott. Man ser en massa möjligheter, hur man kan samarbeta och hur man ska utveckla nya delar. Dessutom får man arbeta med många olika människor och inom många olika områden vilket är mycket givande.

LundaEkonomerna har haft olika inriktningar på alumniverksamheten tidigare år och idag finns det inte någon klar mall utav kårens arbete med alumni. Det fanns tidigare en alumnigrupp men Gustaf har valt att arbeta ensam fram tills dess att inriktningen på arbetet är fastställd. När nya ramar för verksamheten är konstruerade kan man åter ta in en grupp i arbetet.

Hur ser du dig själv i framtiden? Vilket är ditt drömyrke?

Vad är visionen med alumniverksamheten? - Visionen är att få ett långsiktigt utbyte mellan kåren och alumnerna. Detta i form utav att alumner kommer hit på gästföreläsningar, ger finansiellt stöd eller liknande och framförallt att alumnerna ska kunna hålla kontakt med varandra tack vare vårt nätverk. Det vore roligt om det kommer ett gäng alumner till framtida Vinterbaler och att man kan hålla kontakt med sitt gamla utskott som man arbetade med under studierna.

- Då måste jag ju svara fotbollsproffs. Ett mer realistiskt svar är dock att jobba på makroavdelningen på en bank och göra prognoser. Fast det lät ju tråkigt, då vill jag hellre bli politiker. Eller lobbyist. Eller kanske vara med i någon liberal tankesmedja. Ja, där har jag ju några alternativ, man måste väl ändå troligtvis byta yrke några gånger under sin livstid nuförtiden.

Vilken har varit din bästa upplevelse i LundaEkonomerna hittills?

Snart är ditt år som alumniansvarig och styrelsemedlem slut, hur känns det att lämna över arbetet till någon annan?

- Jag tycker att Vinterbalen 2012 var väldigt kul, och även initieringen till Astroordern. Det är alltid roligt att få se vad de aktiva hittar på med uppdragen. Vinterbalen är ju även ett av utskotten under mig, så det var härligt att se att Lisa Flatt och hennes kommitté gjorde ett så bra jobb.

- Det har gått fruktansvärt fort och det är tråkigt att det redan är slut. Jag tycker att det känns väldigt kul att någonting som jag har skapat kommer att finnas kvar och arbetas vidare med.

Lund Economics Stockholm Tour är ett nytt utskott placerat under din post och du var nyligen själv med på resan, kan du berätta lite mer om detta?

Gustaf Danielsson Ålder: 22 Position: Alumniansvarig Utbildning: Kandidatprogram i Nationalekonomi inriktning Makrofinans Intressen: Fotboll och politik

- Det har inte funnits så mycket verksamhet som riktar sig specifikt till nationalekonomer inom LundaEkonomerna innan. Därför blev vi kontaktade av ett antal nationalekonomistudenter i höstas som ville arrangera en resa till Stockholm för att besöka arbetsplatser som är mer fokuserade på att anställa

- 15 -


P M K P SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveckling.

M SOM I MERVÄRDE. För Natalie, som är revisor, handlar mervärde om att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

K SOM I KREATIVITET. Företagstransaktioner är ofta komplexa, vilket kräver stor kreativ förmåga av Christer och hans medarbetare.

H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

© 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

FYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

- 16 -

G

G SOM I GLOBALITET. Vi finns i 152 länder. Edit som är skattekonsult har nyligen lett ett samarbete mellan KPMG-specialister i 33 länder.


Ärlighet som går att syna Upplysta konsumenter kräver att bolagen står för tydliga värderingar och tar samhällsansvar. Corporate Social Responsibility (CSR) fungerar inte längre – nu krävs ett mer sammanhållet engagemang från bolagen i hela samhället. Men detta kräver en ny syn på kommunikation och ledarskap. TEXT: EMIL ERIKSSON

Inom politiken har det länge pratats om ideologiernas död – att skillnaderna mellan de politiska partiernas värderingar har minskat. Detta myntades redan på 1950-talet av Dagens Nyheters chefredaktör Herbert Tingsten. I takt med denna utveckling har trenden skett i motsatt riktning för företagen. Dagens konsumenter kräver att produkter och tjänster, samt varumärken, ska stå för tydliga värderingar. Bolagen håller på att ideologiseras.

Utmaningen för dagens bolag kräver därför en annan typ av ledarskap och en ny form av kommunikation. Företagens kommunikationsavdelningar måste arbeta på ett annat sätt för att ersätta CSR med ett integrerat externt engagemang. Ur ett detta perspektiv menar jag att det finns tre trender som företag bör förhålla sig till. 1. Var genuint intresserad av omvärlden. Förtroende är något som förtjänas och bygger på intresse för andra människor. Varje människa är född med två öron och en mun. Sociala medier är ett utmärkt verktyg att omvärldsbevaka och föra dialog med konsumenter och andra aktörer.

Parallellt med denna utveckling har digitaliseringen skapat större öppenhet och näst intill obegränsad tillgång till information, vilket har gett upplysta konsumenter. Tidigare har glättiga sidor i årsredovisningen fungerat för att visa på socialt ansvarstagande (CSR). I dag är situationen annorlunda. Öppenheten har gjort att ärlighet går att syna.

2. Se bolaget i ett större samhällsperspektiv, som en samhällsaktör bland andra som skapar arbete, bidrar till en bättre miljö eller på andra sätt skapar värde för samhället. Bolagen finns i ett samhälle – inte ett samhälle runt bolagen.

I en artikel i McKinsey Quarterly framhålls att traditionellt CSR-arbete har misslyckats – failing to deliver – både ur företagens och samhällets perspektiv. Ett CSR-team på huvudkontoret, några spektakulära men billiga miljösatsningar och en snygg sida i årsredovisningen har ofta varit resultatet. Dessa satsningar kritiseras för att enbart handla om kommunikation, snarare än verkligt samhällsengagemang. CSR bör därför, enligt McKinsey, ersättas med en ny form av ansvarstagande eller integrated external engagement (IEE) som behandlar företagets relationer med hela omvärlden – lokalsamhället, medborgare, politiken och intressegrupper.

3. Agera först, kommunicera sen. Det går inte med kommunikationens hjälp skapa ett genuint samhällsengagemang. Bolagens kommunikation kräver handling – för att sedan kunna kommuniceras. Kommunikationsavdelningarnas roll bör därför utvecklas och integreras i allt strategiarbete. CSR har varit viktig för att driva bolagen mot att ta ökat samhällsansvar, men ska ses som ett verktyg bland andra. Nu krävs nästa steg för ett mer integrerat perspektiv gentemot omvärlden som på sikt kommer ge bättre resultat. Både för ökad lönsamhet och större ansvarstagande.

Detta förhållningssätt ska prägla hela organisationen och inte enbart huvudkontoret, även om detta får störst effekt lokalt. Fördelarna är flera. Det handlar både om ökad konkurrenskraft men också förståelse för det samhälle som bolagen verkar i, som i längden leder till bättre affärer.

Det är sådana bolag som dagens ekonomistudenter måste bygga i framtiden.

- 17 -


Prins Manvendra Singh Gohil När prins Manvendra Singh Gohil för sju år sedan kom ut som homosexuell chockades många. Medan hans undersåtar brände hans avbilder, skapade andra nya. Idag är prinsen kanske den viktigaste företrädaren för gaykulturen i Indien. Nådiga Lundtan var på plats när den indiske kungligheten gästade Studentafton. TEXT: LOVE LÖFVIN ROSÉN FOTO: GUSTAV WIKING

- 18 -


- 19 -


Stämningen är förväntansfull hos publiken som spänt väntar på den exotiska gästen. Aftonen till ära hålls i den gamla anrika Universitetsaulan, en lämplig plats för det stundande kungliga besöket. Salen är halvfull men samtalstonen är hög och orden ekar mellan pelarna. Vakter cirkulerar lokalen för att garantera prinsens och hans följes säkerhet.

Han besitter den ödmjukhet och harmoni som man kan se hos personer som efter en lång tid av att hålla masken, äntligen får vara sig själva. - I have not come to talk to you, I have come to talk with you, förkunnar han. Prinsen har med sig sin gudson, Deepak, som inleder aftonen med ett kort anförande om sitt liv och sitt förhållande till prinsen. Det visar sig att prins Manvendra har adopterat Deepak under en ritual som är ganska vanlig inom gaysamhället i Indien. Tanken är att en yngre homosexuell man ska ha en äldre homosexuell man som mentor och extraförälder i fall hans övriga familj förskjuter honom då han kommer ut.

Plötsligt, som från ingenstans, står två män bara någon meter från oss i mittgången klädda i färggranna kläder av de finaste tyger och med ditmålade röda prickar i pannan. En överraskad publik fullkomligt exploderar i applåder och de två indiska männen bockar artigt. Det finns en slags vördnad i salen och Manvendra tilltalas Your highness under hela kvällen. Men detta låter inte prinsen stiga sig åt huvudet.

- 20 -


- Even when society throws you out, you can still find a home. You can form your own society. The moment we are old enough to understand the concepts of love, approval and attention, we form groups. I need to know where I belong. This urge comes from understanding simple versions of reality, berättar Deepak.

landsbygden. Flickan hade under en lång tid känt sig konstig och känslomässigt labil och ville prata om varför hon mådde så dåligt. Efter samtalet grät flickan tre dagar i sträck. Hon grät och grät och grät. Men hon grät av lycka. Hon grät för att Deepak hade förklarat för henne att hon var lesbisk och att hon var förälskad i annan flicka i byn. Den lesbiska flickan hade äntligen förstått vem hon var. Homosexualitet tystas ofta ned i olika indiska samhällen men nu när Deepak hade berättat att detta var helt normalt så kunde flickan börja leva, på riktigt.

Rädsla Temat för kvällen är sexualitet med inriktning på de homosexuellas situation i Indien. Det finns en överhängande homofobi i landet och attraktion mellan två personer av samma kön ses som en sexuell perversion och en störning likt pedofili. Det finns till denna dag en lag som förbjuder "onaturligt" sex dit samkönat sex räknas. Allt detta trots att det beräknas finnas cirka 60 miljoner homosexuella människor i Indien.

Section 377 Den, bland homosexuella, ökända lagen Section 377 of the Indian Penal Code är den lag som förbjuder "onaturligt" sex. Detta innebär anal- och oralsex för vilket straffet är fängelse i upp till tio år och böter. Prins Manvendra tillsammans med andra profiler inom den indiska gaykulturen startade i slutet av 2000-talet en rättsprocess för att få lagen nullifierad.

Rädsla är det ord som sammanfattar situationen bäst. De homosexuella är rädda för att visa sin läggning öppet då de kan stöttas bort eller till och med mördas. Mord i form av våldtäkt är fortfarande återkommande i vissa delar av Indien. Men även homofoberna är rädda då homosexualitet är något de inte förstår. I Indien finns nämligen ingen sexualundervisning inom skolväsendet och rykten och osanningar kan växa sig starka. Deepak återberättar sin mors rädsla när han en dag kom ut som gay inför henne:

- On the basis of equality and privacy, we fought this case for some time. On the historical date of the ninth of July 2009, we won. Unfortunately, there was an appeal to the Supreme Court regarding the verdict. The government was fine with the verdict, but the religious leaders were not, so they filed an appeal. We are not sure if we are going to win this time as well. It is ultimately a matter of humanity versus hypocrisy now.

- If someone would come to you and say that your parents had died in a car crash, the first feeling would be disbelief, she said. This is because it would rock every foundation in your life. It would force you out of your comfort zone. That same thing happened to me when you told me you were gay. Now you can judge me and hate me for being close-minded – or you can come to my side, and see my view. Talk to me and talk to my fear. Then let’s see what social and family system we can create where I am allowed to be privy and you can be free.

Deepak fyller i: - Laws cannot change culture – culture changes laws.

Giftermål Manvendra Singh Gohil är prins i området Rajpipla i nordvästra Indien där han hade en traditionell och konservativ uppväxt. Rajpipla var ett självständigt kungadöme tills 1948 då det förenades med övriga indiska stater. Som kunglighet i Indien har man sedan 1971 ingen verkställande makt utan det handlar mer om ceremoniell och representativ betydelse.

The Lakshya Trust År 2000 startade prins Manvendra tillsammans med några av sina vänner stiftelsen Lakshya Trust som arbetar för ökad medvetenhet om HIV/AIDS och homosexualitet i det indiska samhället. Stiftelsen erbjuder gratis sexualupplysning och kondomer på indiska skolor och andra institutioner. Deepak, som är starkt involverad i Lakshya Trust, berättar en bitterljuv historia om hur han vid ett tillfälle fick ett långt telefonsamtal från en flicka som bodde ute på

Efter sina universitetsstudier gifte sig Manvendra med en kvinna, en prinsessa från området Jhabua. Detta var något han gjorde på eget initiativ då han trodde att de känslor han hade för andra män bara var temporära och en del av en mognadsfas. Kanske skulle han bli "normal" så fort han gift sig. Äktenskapet varade i 15 månader.

- 21 -


- The purpose of my marriage to a woman was to live a, quote on quote, normal life. But it was a disaster. I feel very guilty for what I put that woman through, säger Manvendra med sorgsenhet i rösten. Att leva ett heterosexuellt liv var något som Manvendra hade accepterat tills en dag år 2006 när han till allas förvåning kom ut som gay i en rutinmässig intervju med den lokala morgontidningen. Händelsen orsakade ett ramaskri i landet. Manvendras föräldrar försökte med all sin makt att göra honom arvlös men utan verkan. Idag har de försonats och de har accepterat sin sons vägval i livet.

Några få meningar Frågorna bland publiken börjar ta slut och kvällen rundas av. När de båda männen ska avtackas så vill applåderna aldrig ta slut. Ovationerna dånar. Alla vill höra mer om prins Manvendras svåra, men i slutändan lyckliga, resa. Att det i vår värld fortfarande finns människor som inte accepterar andra människors val av partner är skrämmande. Den okunskap och rädsla som hat och förakt ofta grundar sig i, motarbetas dock mer och mer för varje dag som går. Lakshya Trust har gjort ett enormt arbete med att öka kunskap kring tabubelagda ämnen och prinsen manar oss att göra detsamma. Men i vissa fall behövs inget enormt arbete – i vissa fall räcker det med några få meningar enligt Manvendra: - Young gay people in India are often in abscence of a loving and caring person – so when you walk up to them, look them in the eyes and say that they matter, that they are loved regardless of their sexual orientation – that makes a world of difference.

- 22 -


www.pwc.com/se/career

Din framtid börjar här

Som revisorer och rådgivare till 60 000 klienter har vi många spännande uppdragsgivare. Vi har lovat dem att skapa det värde de behöver för att nå sina affärsmål eller förverkliga sina visioner. Vi vet att den processen är beroende av arbetsglädje, kunskap, balans i livet, mångfald, nytänkande och förmåga att ge människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. PwC är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Därför satsar vi stora resurser på våra medarbetare, allt från coachning och kompetensutveckling till möjligheter att göra internationell karriär och bli ledare. Vill du bli en av oss? Ta reda på mer om dina möjligheter via vår hemsida www.pwc.com/se/career.


Är du eko-logisk? Du stiger in på ett café tillsammans med en vän. Ni sätter er ner och hinner prata om vardagssaker en lång stund innan han frågar dig hur du upplever caféet. Tyckte inte du att hon i kassan var väldigt otrevlig? Eller Tar det verkligen så lång tid att göra en latte? De negativa orden kommer krypandes. Musiken är alldeles för hög varvas med De där glasen är inte diskade ordentligt. Hur bemöter du detta? Givetvis börjar du se dig omkring samtidigt som du funderar över vad din vän sagt, för att till slut kanske själv säga att du nog såg biträdet tappa den kanelbulle hon nu ska servera på golvet innan. Du har själv blivit negativt inställd till caféet. TEXT: SARAH BENGTSSON FOTO: JENNIFER ANNVIK

Detta är egentligen ingenting konstigt. Allt som oftast speglar vi personen vi talar med och följer deras tonläge och inställning. När vi dras med i deras negativa spiral är vi inte eko-logiska.

ord så börjar man genast tänka mer positivt, det är ingen myt att de personer som börjar dagen med att le mot sig själva i spegeln faktiskt blir gladare. Det fungerar även precis tvärtom.

Jag blev först introducerad för detta uttryck när jag var på en säljutbildning med Pia Bürén, en kvinna som arbetar som mental rådgivare. Pia är grundare av bolaget Bürén Säljutveckling, som verkar för att ge sina kunder större insikt i människans beteende i sammanhang där påverkan krävs vilket i sin tur leder till framgångsrika möten mellan kunder och kunders kunder. Tyngdpunkten ligger i att ge bästa möjliga bemötande och kommunikation i olika situationer. Pia klarlägger att det är allt ifrån enskilda ledare till byggfirmor som anlitar henne och att det inte är enbart inom säljbranschen som man behöver bli medveten om hur man bemöter människor. Fler och fler företag blir insatta i hur man kan styra medarbetarnas attityder för att öka sina framgångar.

Humöret är på topp; det är en solig vårdag och sommaren närmar sig med stormsteg. När jag kommer till arbetet för att jobba eftermiddagspasset så möts jag av min kollega som har jobbat sedan morgonen. Hon berättar med besvikelse i rösten om hur hon tidigare under dagen tagit emot två returer samtidigt som kunderna hade varit otrevliga. Kaffebryggaren hade gått sönder, pengaflödet hade stått still under hela dagen och hon hade snubblat på vägen till jobbet och vrickat foten. Jag nickar förstående och flikar in kommentarer som Usch, vad tråkigt och Stackars dig, samtidigt som jag känner hur mitt eget humör sjunker i botten. Hennes dåliga dag hade även gjort min mycket sämre. Pia kom först i kontakt med uttrycket när hon på universitetsnivå lyssnade till en föreläsning som byggde på storsäljaren Ledarskap På Apstadiet av Tommy Lundberg och Ola Berggren. Boken förklarar att man kan finna vägar till ett mänskligare ledarskap och återfå en förlorad känsla för vad som får människor att må bra och prestera bättre genom att studera våra närmsta släktingar. De två författarna har under vägledning av Ing-Marie Persson, primatansvarig på Furuviks djurpark och ordförande i Sweden Chimpanzee Trust, studerat en schimpansflocks ledare; Santino. Schimpansernas och människornas hjärna har precis samma grundform och struktur. Även om våra hjärnor är ungefär tre gånger så stora och vi rent intellektuellt har utvecklats mer så är vi emotionellt väldigt lika.

Pia förklarar att man borde tänka en extra gång innan man följer upp en konversation. Hur logisk är jag egentligen i mitt eko? Hon fortsätter genom att förklara hur man kan anpassa detta i en säljsituation; bemöt kunderna som de bemöter dig. En bestämd kund vill ha en bestämd säljare som kan sin butik och om man viker riskerar man att förlora kunden. En flyktig person som snabbt går en sväng i butiken för att kolla in det nyinkomna klickar bäst med en energifylld säljare som hänger med i deras tempo. Men, poängterar Pia, man måste vara eko-logisk. Om en kund är sur och vresig så ska man inte förstärka det negativa med ojande och instämmande utan istället vara extra positiv och på så vis ändra riktning på konversationen. Bemöts man av positiva

- 24 -


- 25 -


Dessa tre fick se hur Santino respekterade och drog nytta av varje flockmedlems personlighet och egenhet samtidigt som han var väldigt noga med att visa sin tillgivenhet mot alla. Detta sker vanligtvis genom något som kallas att grooma, vilket betyder att de sitter och plockar i varandras pälsar. Detta handlar inte alls om att plocka löss som man kanske skulle kunna tro utan snarare om putsning och ren kroppskontakt. Människornas motsvarighet till grooming skulle förmodligen vara fikarasten, en paus i vardagen vi håller på att stressa bort. För att försöka vara så effektiva som möjligt tar vi hellre med oss kaffekoppen till skrivbordet och fortsätter stirra ner i ett Worddokument istället för att sätta oss i gruppen och se våra kollegor i ögonen. Tommy Lundberg har i en annan intervju uppmuntrat chefer att fika med sina medarbetare, ta ögonkontakt och hälsa på morgonen. Han menar att vi borde lita mer på vår förmåga att tolka andras kroppsspråk och bli medvetna om vårt eget, istället för att enbart förlita oss på ord. Pia berättar om en forskningsstudie på Harvard University där deltagarnas ansiktsmuskler manipulerades med hjälp av en penna. Den ena gruppen fick ha pennan vågrätt mellan tänderna, vilket ledde till att de muskler som används vid ett leende spändes, medan den andra gruppen fick ha pennan lod-

Vill du bli inspirerad

rätt mellan läpparna, vilket i sin tur ledde till att det var nästintill omöjligt att le. Därefter fick grupperna titta på ett avsnitt av en komediserie. De visade sig då att den tidigare gruppen upplevde avsnittet som betydligt roligare än den senare, detta på grund av att vår hjärna endast reagerar på de signaler vi sänder ut. Kort förklarat; när hjärnan känner av signalerna som kommer ifrån ett leende så sänder den ut positiva känslor i kroppen. Svårare än så är det inte. Kommunikation i vardagen blir viktigare och viktigare då forskningsrapporterna blir fler och största delen av livet levs via internet. Fundera en stund över varför Facebook har upplevt så stor succé. Jag skulle vilja påstå att det är för att konceptet bygger på flera av människans uråldriga behov; att bli sedd, uppmärksammad och bekräftad. Om man ser till detta så förstår man att vi kan uppleva mänskligare arbetsmiljöer genom att studera våra håriga kusiner, vare sig det är i skolan eller på arbetet. Så mitt råd till dig är att medvetandegöra dina konversationer och nästa gång någon öser negativ energi över dig - försök vända riktningen. Dessutom, putsa på dina gruppmedlemmar, medarbetare och kollegor; berätta när de gör någonting bra.

Vill du synas med

till ett uppsatsämne

din uppsats som

livsmedel?

livsmedelbranschen?

som handlar om

har relevans för

Vill du bli inspirerad? Gå då in på www.livsmedelsakademin.se/jobb-karriar - 26 -


Johan Kimrin – förläggare Apart förlag För många är serier det ultimata mediet; de kommunicerar sitt budskap både genom text och bild. Jag träffar Johan Kimrin på Kulturhuset Mazetti i Malmö, den svenska seriehuvudstaden. Han jobbar i en tuff marknad men är minst sagt driven och ger inte upp i första taget. TEXT: FANNY M BYSTEDT FOTO: MALIN SCHNEIDER

- 27 -


Det är franchising egentligen, lite McDonalds, fast med populärkultur.

Du driver Apart Förlag som publicerar tunga titlar så som The Walking Dead och A Game of Thrones, och nu har ni börjat arbeta på egna originaltitlar. Hur kom det sig att du blev förläggare?

Hur marknadsför ni er? – Vi haffade ett bra varumärke! Det är franchising egentligen, lite McDonalds fast med populärkultur. Sen har vi haft bra förord av personer som vår målgrupp gillar, som Fredrik Strage, Orvar Säfström och Johanna Koljonen. Vi har även stökat rätt mycket på bok- och seriemässor. Eftersom vi inte har råd att trycka helsidor i Dagens Nyheter måste vi synas på annat sätt. Vi har till exempel gjort en lärarhandledning för The Walking Dead som gav bra resultat. Dessutom är vi aktiva på sociala medier, nästan till den nivån att vi blir störiga.

– Jag var tidigare redaktionell projektledare på ett av Sveriges större serieförlag. Efter jag slutat fortsatte jag som frilansare och när jag fick reda på att The Walking Dead skulle bli en TV-serie så pitchade jag idén för mitt gamla förlag om att de skulle ge ut serietidningen. Jag gav dem till exempel försäljningssiffror över hur serien sålt i USA som argument – redan då låg fem olika The Walking Dead-volymer på hela föregående års topp-10-lista över bäst säljande seriealbum. Men de trodde inte på den idén. De menade att ingen gillar zombies.

Vi kommer in på försäljningsklimatet för serier i Sverige idag. Det går trögt och Johan förklarar att om bara de 2 000, runt 0,02 procent av Sveriges befolkning, som gillar dem på Facebook köper varje bok Apart ger ut går de runt. Hade de nått 5 000 hade de kunnat leva på det, men inte i nuläget.

– Min kollega Jimmy Wallin och jag hade pratat länge om att vi ville göra en serietidning, men vi behövde distribution så då kopplade vi in Albumförlaget. Tillsammans startade vi ett aktiebolag och det gick ganska snabbt när vi väl bestämt oss för att ge ut serien. Första volymen kom våren 2011.

– Folk köper inte så mycket serietidningar längre. När Fantomen gifte sig med Diana sålde det numret 200 000 exemplar. Fantomen säljer kanske en tiondel av det idag. Jag tror att man kan sälja mer. Då krävs det dels att ha bra titlar, dels att få folk att läsa dem. Vi jobbar på det!

Hur fick ni rättigheterna?

– Själva böckerna tjänar vi egentligen inte något på än så länge, det tar tid innan pengarna kommer tillbaka. Det är mycket kostnader i början: licenser, översättningar, tryck, säljare, lager och distribution. Men vi har gjort lite business to business, eller i det här fallet business to kommunen: sålt workshops genom vår TWD-lärarhandledning för att generera pengar utöver vanlig försäljning.

– Det var hur lätt som helst! Ingen hade varit intresserad tidigare. Johan skrattar mycket under vårt samtal. Han är väldigt ödmjuk när vi talar om hans arbete som förläggare. – Vi drog runt på mässor och sålde rätt bra för att bara ha en titel. Jimmy gjorde zombieporträtt vilket drog folk och uppskattades. Och sen var det bara att fortsätta. När vi sen hörde att A Game Of Thrones skulle bli en serietidning köpte vi de rättigheterna på spekulation. Det har kommit en volym än så länge.

Vad är svårast med att driva en maskin som den här själv? – Att få folk att förstå att de vill läsa det vi gör, många vill inte ens prova då de inte tror att de kommer gilla det. Det hade nog varit smartare att till exempel göra dataspel. Engelsktalande gamers är en betydligt större målgrupp än vad de svenska serieläsarna är.

Ni var tre från början, vad hände? – Nu äger jag 100 procent. Dels hade vi väl olika idéer om hur ett förlag ska drivas och såg olika på ekonomin. Men The Walking Dead är min bebis, så det slutade med att jag köpte ut de andra två. Jimmy och jag jobbar dock fortfarande mycket tillsammans. Jag är för givande samarbeten, men inte delad ekonomi och bokföring. Nu fakturerar vi varandra istället.

– Sen hade vi kunnat få ner kostnaderna genom att exempelvis packa själva. Men det är ju inget kul så den tjänsten köper vi in. Förhoppningsvis får vi igen

- 28 -


OMSLAG: APART FÖRLAG

det genom att lägga tiden på att göra en ny bok som genererar mer pengar senare istället. Och vi hade tjänat en hel del på att trycka utomlands, men jag väljer att trycka i Sverige. Jag får inte ihop ekvationen hur det kan vara billigare att frakta det bästa pappret, som råkar vara svenskt, ner till Ungern för tryck och sedan tillbaka, än att trycka i Sverige? Istället för att miljökompensera betalar jag de extra tusenlapparna till svenskt näringsliv. Dessutom kanske ett svenskt tryckeri slipper lägga ner sin verksamhet då arbetskraften är billigare utomlands.

tusentals böcker på lager, särskilt om de inte blir sålda, så det är en balansgång. Marknadsföring kostar också såklart, men det är det enda sättet att få saker sålt – för att tjäna pengar måste man bränna pengar. Hittills bränner vi allt för att förhoppningsvis bygga upp ett varumärke som gör att vi garanterat säljer till de där 0,02 procenten varje gång vi släpper en bok.

Är det värt allt jobb du lägger ner? – Ibland, men inte alltid. Vi får mycket beröm för våra utgåvor och då är det kul. Det är rätt grymt att göra grejer ingen annan gör. Det kan dock vara jobbigt att få en fet faktura från tryckeriet då det är mycket pengar att ligga ute med. Och väldigt sena nätter ibland. Men jo, det är värt det. Man kunde haft ett vanligt jobb.

Har du tips till någon som vill bli sin egen? – Starta förlag? Gör det inte! Det är otroligt mycket jobb. Men om du verkligen är intresserad så är det klart du ska göra det. Det är kul och det finns en del pengar i omlopp. Man borde nog ha en plan B eller något att falla tillbaka på, för det är svårt att konkurrera med jättarna. De har helt andra resurser. – Det är givetvis så att styckpriset per bok är sjunker om man trycker 10 000 än om man trycker 2 000, vilket ger bättre marginaler. Licens, översättning och sättning kostar till exempel lika mycket oavsett upplagans storlek. Men samtidigt kostar det att ha

- 29 -


Är marknadschefen död? The CMO Is Dead! proklamerade i vintras rubriken i en Forbes-artikel skriven av Dominique Turpin, professor i företagsekonomi vid schweiziska IMD. På svenska brukar vi kalla CMO:n (Chief Marketing Officer) för Marknadschef, och positionen har kanske aldrig stått lika mycket i rampljuset i vårt företagsklimat som i det europeiska eller anglosaxiska, men det gör inte de observationer Turpin tagit fram mindre intressanta. TEXT: CARL ANDERBERG ALMHORN FOTO: BILL MCCHESNEY

Huvudpoängen är att marknadschefens minskade inflytande är en del i en trend där kundens främsta hamnar allt längre ifrån företagens primära mål. Istället är företag allt mer produktdrivna och styrs i större utsträckning av det som Finansdirektören och R&D (Research and Development) tycker är viktigt. Marknadschefen har marginaliserats till att arbeta med företagets PR-arbete och reklam, medan den viktigaste delen i det egentliga marknadsföringsarbetet, som enligt Turpin handlar om att förstå, skapa och leverera värde till kunden, förbises.

gränsande definition av termen, och du kommer få i princip lika många olika svar som antalet personer du frågar. En finansavdelning, i kontrast, kan visa avkastning svart på vitt för varje given investering och har som främsta uppgift att hålla ordning och reda på relativt konkreta ting. Just ordning och reda är något som lockar allt mer i en orolig omvärld där den som inte har koll på sina siffror är den som först straffas av marknaden. Man vill att cheferna ska vara siffernissar som har koll, och de egenskaperna står i bjärt kontrast till hur man uppfattar marknadsförarna. Hela 70 procent av tillfrågade VD:er svarar att de inte litar på marknadsförare och inte är imponerade över arbetet de utför, samtidigt som 90 procent litar på arbetet som finanscheferna utför. Detta är förstås ett stort problem för dem som arbetar inom marknadsföring. Frågan är förstås om det är de finans- och ingenjörsskolade cheferna som är fördomsfulla, eller om det verkligen ligger något i denna uppfattning. Om så är fallet är det inte konstigt att marknadschefen sakta men säkert förpassas till periferin, bort från de stora besluten.

Den här bilden låter ganska lik den som traditionellt har målats upp av svensk företagskultur: det är tungt styrt av ingenjörer och produktutvecklare, men det glöms ibland bort att någon faktiskt både ska köpa och sälja det de producerar. Trenden internationellt glider nu mot att styrningen fungerar ungefär genom att VD:n formulerar den övergripande strategin, R&D designar produkten medan finansdirektören bestämmer priser och sätter budgetar. Marknadsavdelningen och dess chef får rapportera till en VD som endast har begränsad kunskap om den faktiska kunden.

Förutsägbart nog håller inte marknadsförarna med. Marknadsförare menar istället att det är viktigt att företagen rör sig långt i motsatt riktning, med organisationen fokuserad på kunden på ett helt annat sätt. De menar att många av världens storföretag som tillkom under den stora industrialiseringen under 1900-talet är för starkt teknik- och finansinriktade och att man därför måste kämpa hårt för att ändra på det sätt man har gjort affärer på i över ett halvsekel. Möjligvis är det så. Dominique Turpin föreslår att man skrotar CMO- och marknadschefstitlarna helt och hållet och ersätter dem med CCO -

De flesta chefer i stora bolag har idag en ingenjörs- eller finansbakgrund. Endast en väldigt liten del kommer från marknadsföring eller försäljning. Detta kan möjligtvis hänga samman med att det är väldigt svårt att mäta och kvantifiera resultat i marknadsföringen. Det finns mer data än någonsin tillgängligt, men att hitta de relevanta siffrorna kan vara i stort sett omöjligt. Det är dock inte bara svårt att utvärdera marknadsföringsarbetet, det är också svårt att definiera det. Det finns inte någon bra av-

- 30 -


bruttomarginalens önskade utveckling. Om inte annat vore det kanske lite befriande.

Chief Customer Officer, ungefär kundchef (fast inte riktigt, det låter lite konstigt på svenska). En sådans arbetsuppgifter är att vara kundens röst i organisationen, att föra synpunkter från marknaden in i företaget och sprida dem. Turpin föreslår att VD:n ska vara kundchef, både för att det är symboliskt viktigt och de har möjlighet att driva det som behövs inom företaget.

Det vore nog dock en verklig tillgång trots allt. 70 procent av VD:er må misstro sina marknadschefer, men eftersom de fortfarande har sina jobb kvar får vi anta att det faktiskt gör någon nytta, trots uppföljningssvårigheter. Peter Drucker, en av managementkonsultandets fäder, skrev så här redan på 50-talet: Eftersom syftet med ett företag är att skapa en kund, har det två, och bara två, nyckelverksamheter: marknadsföring och innovation. Innovationen kan nog ingenjörerna delvis få tillgodoräkna sig, men om Druckers ord ska följas behöver en del VD:er och finanschefer nog ändra inställning. I det långa loppet överlever de företag som lockar flest kunder, och det lär göras av dem som fokuserar mest på att göra det som är bra för kunderna, och inte bara på kvartalsboksluten.

Detta är en väldigt intressant idé. Många skulle nog hålla med om att kunden får för lite fokus när företag sätter ihop sina strategier och mål. Sådana utgår nästan undantagslöst ifrån företaget självt, i form av avkastningsmål, tillväxtmål och resultatmål. Sällan ser eller hör man en företagsledare, som när hon ska beskriva sitt företags mål och visioner på några års sikt, tala om sina kunder eller det värde man ska skapa för dem. Vi är däremot väldigt vana vid tal om tillväxt, hur den ska uppnås, och prognoser om höjda marginaler. Kanske vore det faktiskt en verklig fördel för det företag som formulerar mål utifrån den nytta man kan leverera till sina kunder i första hand, och först därefter presenterar fina grafer över

- 31 -


Doktorandsidan TEXT: OSKAR CHRISTENSSON FOTO: STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK

Commuting is an mundane activity that might not be the first thing that comes to mind as a topic of consumer research. Commuting brings people to work and back home. If done through public transportation delays are often the main complaint and topic sentence when discussed. Commuting is however the empirical setting for my research project and I have attempted to describe it the best I can, without getting too deep into jargon, in this text. Nothing is set in stone, arguments are abbreviated, and references are left out.

Commuting is an activity that is as everyday today as it was unthinkable 200 years ago. At its core the activity requires people to live in one place and work in another which in turn is based on the invention of the rail road. Sure enough the able bodied have always had to travel to some extent to get to work but with the rail road the range, speed, relative comfort increased exponentially. And the rail road could do this for the masses to boot. It became public transportation in the sense that it, in terms of time and place, was the same for all who traveled. A pas-

- 32 -


senger in first class arrived at the same time, and to the same place, as the passenger in third class. On a daily basis the rail road led to commuting, the word and the activity, in the following way as described in the New Yorker piece entitled There and back again; the soul of the commuter:

and what it represents creates the everyday through the rhythms it enables. It dictates when and where the commuter has to be in order to be able to get on the bus, or the train. But falling into, or knowing, a rhythm can allow the commuter to plan ahead and to create bubbles of privacy where the commuter does whatever she wants while still arriving at the intended destination. But the timetable does not only influence the day at hand. The fact that the commute is often done every day for the foreseeable future plays its role in creating a sense of stability today.

"In the eighteen-forties, the men who rode the railways each day from newly established suburbs to work in the cities did so at a reduced rate. The railroad, in other words, commuted their fares, in exchange for reliable ridership (as it still does, if you consider the monthly pass). In time, the commuted became commuters." (Paumgarten, 2007)

In light of this, the consumption of commuting is less about relative unhampered expressions of identity and more about the backdrop of life, the consumption of maintenance and driven by function rather than symbolic values, although they are there as well. For example the places that are connected by commuting are to some extent brought onto the train, or bus, as the commuter gets on. It might be perceived as “cooler� to get on at certain stops along the bus route simply because the neighborhood is trendy, or that the area served by a train stop is run down which can be observed by sitting on the train. Safely on the train and on the move, being in-between places, takes different shapes. Commuting can be a place of relaxation, a place where the commuter is in between the musts of home and work where nothing has to be done. It can also, for the same person at a different time, be a place where she is forced to squeeze into a gap between two strangers in order to get home in time to pick up a child from daycare. More recently commuting has become yet another place and time where we can work, further blurring the border of work and off-work time, or if one is in a better mood, allowing for more flexibility.

Commuting thus stems from a repetitive and predictable event (including an economic transaction) that became possible, necessary and common place through the geographical, economic and social expansion of cities starting in the mid to late 1800s, enabled by the rails. This quote points to several things, among others is the repetition and daily mobility as results of society’s development and organization and important aspects of Western culture. As for the area of my research, it is located within consumer research and specifically on the consumer aspects on sustainable everyday transportation where I adopt a consumer culture theory, or CCT, perspective on commuting using public transportation (bus and train mainly) and the everyday. For the moment, I am working with a wide research question: how is commuting consumed? But as the question changes in the process it is closer to the truth so say that I am using a couple of different variations of that question. Irrespective of the finer points of my research question commuting, as I interpret it, is closely related to the everyday and the rhythm of the everyday. Rhythm, a concept I draw on form Henri Lefebvre, is hard to explain in this limited space but can be said to be made up of repetition and difference. Rhythm grants predictability to daily life, sometimes so much so that daily life is described as a rut, a grind and being stuck, particularly by those who would have you spend some money on making a change (real estate agents, interior decorators, travel agents, life coaches et cetera). We can see these features (repetition and difference) embedded in commuting through the timetable which is a simple representation of predictability, regularity and circularity, with room for error. One argument is that, for the commuter, the timetable

This has been a brief peek into my project as it stands today with some of the thoughts and arguments going through my head and pen. I was asked to write 1000 words about my research or on being a PhD student. It is fun and rewarding but also hard, especially to reach 1000 words. So wrapping up and meeting the quota: Screw Flanders.

- 33 -


K책rsidor

FOTO: STEFAN JOHANSSON

- 34 -


Inspektorsidan TEXT: THOMAS KALLING FOTO: JENNIFER ANNVIK

Jag arbetade på ett huvudkontor i Bryssel förut. Eller egentligen ute i Zaventem, ett riktigt trist corporate ghetto på effektivt avstånd till flygplatsen. Stora glasfönster, mörkblå kortklippt heltäckningsmatta, konsoler och avskärmare. Strömlinjeformade och helt enhetliga kontorsmöbler. En och annan mager och svajig yucca-palm. No-cord policy, datorsladdarna fick man trycka ner mellan borden så de inte syntes (och störde koncentrationen). Hyllor med låsta jalusidörrar så ingen obehörig kunde komma åt vår känsliga data. Plus att man slapp se böcker och pärmar och annat. Allt gick i management-blått och förvaltnings-grått. Lite rättsläkarstation. Det var en ganska trist miljö såklart, det ska den vara. Här arbetades det, inte socialiserades, inte på arbetstid, inte alls. Men jag hade fantastiska kollegor, helsköna människor från runt om Europa som var inne antingen för gröntjänst och förberedelse för större saker, eller för att runda av en linje-karriär med relativt lugn och ro i någon avslappnad stabsfunktion. Plus lite livskvalitet ute i Waterloo. En av de skönaste kollegorna var vår forskningsdirektör Dick Sanders. Disputerad fysiker, ett CV som bland annat inkluderade några års utvecklingsarbete inom Apollo-programmet på NASA på 60-talet. Amerikan men holländsk resident sen ett par decennier. Dick var bra på klarspråk, och hade svårt för det vi kallar brus och annat som tar koncentrationen ifrån det som är centralt i våra utsagor, påståenden och symboler. Dick kunde se svaga argument innan de formulerats.

tror han varit på möte där bristen på just något av kärnvärdena blivit uppenbar. Så Dick kollade upp de tre kärnvärdena och gick runt och frågade samtliga medarbetare i bygget om de kunde ange vilka värdena var. Han fick femtio svar. Ingen kunde ange alla tre. Ingen. Inte vår VD heller. Alla, säger alla, tyckte det var helkul (Dick allra mest). Fast lite sorgligt ändå.

Dick hade nog inga problem med vår funktionella inredning, tvärtom, den var ju designad för att minimera association i stort. Men ledningen, eller vem det nu var som inrett, hade missat en grej som de flesta av oss inte reflekterade över till vardags. ”Konsten” på väggarna. Genomsnittliga corporateaffischer med cirka hundra fallskärmshoppare i formation och så TEAMWORK i stora versaler under det. Eller bilder som har med commitment, excellence, world class, courage och change och sådant att göra. Våra affischer var custom-made, de hade släpat ut några statister iklädda företagets logga, att spela stiliserade spjutkastare (aspiration), depå-stopp i formel 1 (trust) och något mer.

Detta är naturligtvis inget ovanligt, inte alls. Tendensen att se värden som något som kan plockas ur hatten är väl utbredd. Ergo: 1) det kan vara bra att veta var någonstans på kontinuumet mellan dröm och verklighet man ska lägga sitt budskap; 2) det bästa är ALLTID att sträva mot att prestera som den där drömmen; samt 3) värden kommuniceras genom att i handling demonstrera – inte projicera – sina kärnvärden. På så sätt slipper man sådana här clownerier. Planscherna försvann en tid senare och fast jag försökte memorera dem flera gånger lyckades jag aldrig komma ihåg vilka de där kärnvärdena var.

Alla de där affischerna angav också tydligt bolagets ”kärnvärden”, vi hade tre sådana tydligen. En dag ilsknade Dick till av någon okänd anledning, jag

- 35 -


LundaEkonom på okänd mark

San Sebastián TEXT OCH FOTO: CAROLINE NILSSON

Från att vara en van turist i södra Spanien var det i januari dags att ta sig an möjligheten att bege sig uppåt i landet och tillbringa en termin i San Sebastián, denna gång som student. Det började med några väldigt regniga och stormiga dagar och jag undrade vart jag egentligen hade hamnat. Efter några veckor kom solen och staden visade sitt rätta jag, med den gröna fina miljön som finns här i norra Spanien, och alla stiliga byggnader och vackra stränder. Jag hade faktiskt hamnat i den fina stad som alla så positivt beskrivit.

byggnaderna märks det att staden är en av Spaniens dyraste städer. Trots skillnaderna jämfört med Sverige tog det inte lång tid att anpassa sig efter den spanska livsstilen och spanskan har åter börjat falla på plats. På Deusto University samlas studenterna i cafeterian för att prata av sig, dricka sitt kaffe och invänta nästa lektion. Redan de första dagarna hade man lärt känna ett 20-tal nya människor från olika delar av världen och nu går man inte många meter innan man stöter på någon man känner. Det känns som att vi har blivit en stor lycklig familj. Universitetet anordnar också ett flertal olika aktiviteter vilket gör att man kommer varandra ännu närmare. Till skillnad från Lunds universitet är Deusto University ett litet privatägt universitet med endast 1700 studenter, men med en väldigt familjär och härlig stämning. Storleksskillnaden jämfört med Lunds universitet är stor, men båda har sin egen charm. Att leva i denna internationella atmosfär för ett halvår är något som jag inte hade velat gå miste om. Det är inte många dagar man går hem utan att småle och tanken på hur olika men ändå så lika människor världen över kan vara har slagit mig flera gånger.

Här köar lokalbefolkningen utanför brödaffärerna på morgnarna för att köpa sina baguetter, är ute sent på kvällarna, äter tre timmar senare än vad jag är van vid i Sverige och har siesta allt för många timmar. Här finns hela 16 restauranger med Michelinstjärnor och i stadsdelen Gamla Stan kryllar det av Pintxos barer. Pintxos är det baskiska namnet för Tapas och är traditionella smårätter som ofta serveras på en bit bröd. Att se servetter slängda på golvet i dessa barer är inget ovanligt . Det är något som visar på att maten har varit bra och att många har ätit där. Alltså, ju fler servetter på golvet desto bättre, men som den svensk man är kommer det nog alltid att bära lite emot att slänga servetten på golvet.

Inte en enda dag är tråkig här och jag hade önskat att tiden kunde stå stilla, bara för ett tag.

Inte nog med att vara kända för sin mat har de också stranden La Concha (snäckan) som sägs vara en av världens vackraste stränder och ytterligare en strand som är känd för sina stora vågor och som lockar många surfare. Med deras välstädade gator, den äldre generationens eleganta klädsel och de fina

- 36 -


Mitt år som ordförande i Näringslivsutskottet närmar sig sitt slut. Jag känner vemod. Men framför allt känner jag stolthet! Jag är oerhört stolt över det som vi i utskottet åstadkommit under det gångna året. Tillsammans har vi anordnat allt ifrån kluriga casetävlingar, där deltagare under tidspress försökt lösa verkliga problem som företagen står inför, till företagskvällar där vi byggt pepparkakshus och tävlat i roliga femkamper med grenar så som På spåret och Pengarna på bordet. Vi har dessutom genomfört en lyckad kårföretagsdag och Frukostklubben har bjudit på utsökta frukostbufféer och inspirerande talare och där med alltid varit fullsatt. Eventen har fört studenterna närmre näringslivet och i vissa fall har kontakten resulterat i jobberbjudanden. Det är såklart väldigt roligt, eftersom det är ett kvitto på att det utskottet gör är betydelsefullt.

Inför året som ordförande hade jag höga förväntningar. Men jag måste säga att förväntningarna har överträffats - det har varit fantastiskt! Ett stort tack till varenda en utav er i utskottet för ert engagemang och härliga inställning, ni har alla bidragit med oerhört mycket. Även tack till Näringslivansvarig, Oskar Bill, som bokat in alla företagsevent och sett till att året varit fullspäckat med spännande event. Slutligen tack till alla företag för att ni lagt ner tid och resurser på att träffa oss studenter, det betyder otroligt mycket. Nu lämnar jag snart över ordförandeposten till Johanna Bergendal och jag är övertygad om att hon kommer att ta NLU till nya höjder! JOANNA SCHERRER , ORDFÖRANDE FÖR NLU

Är du också intresserad av att få bra kontakter inom näringslivet och samtidigt ha väldigt roligt? Då är Näringslivsutskottet något för dig! Rekryteringen för nästa års kommitté är i full gång, så skynda dig att skicka in din ansökan! NLU är länken mellan studenterna och näringslivet och ser till att dessa möts genom avslappnade events. Kommittén kommer i höst att bestå av 14 personer, varav de flesta kommer att bli kontaktpersoner till ett av våra kår- och samarbetsföretag. Vi söker även en person som ansvarar för Frukostklubben, den del av NLU som anordnar våra populära frukostföreläsningar med inspirerande talare och fantastisk frukostbuffé, en novischansvarig samt en internationell representant.

engagerad utan dessutom en fantastisk chans att lära känna andra sociala och drivna studenter. Vill du bli en del av NLU nästa läsår? Jag ser verkligen fram emot att få sätta ihop en riktigt bra kommitté till höstens Näringslivsutskott! Mer information om Näringslivsutskottet, de olika posterna samt hur du ansöker hittar du på LundaEkonomernas hemsida www.lundaekonomerna.se.

Som medlem i NLU får du inte bara en bra inblick i näringslivet och värdefulla kontakter, utan du kommer också att få delta i många roliga aktiviteter både med utskottet och med alla andra aktiva inom LundaEkonomerna. Det är alltså inte enbart en merit till CV:t att ha varit

JOHANNA BERGENDAL, BLIVANDE ORDFÖRANDE FÖR NLU

- 37 -


Givande besök hos myndigheter och företag i Stockholm

Lund Economics Stockholm Tour gick av stapel under början av april månad. 20 toppresterande studenter gavs möjlighet att under tre dagar besöka åtta potentiella arbetsgivare, ett försök att på ett bättre sätt knyta an utbilding med arbetsliv. TEXT OCH FOTO: EVELINA NILSSON

De olika besöken cirkulerade kring karriärmöjligheter inom respektive myndighet/företag med huvudfokus på nationalekonomiska frågor. Utöver karriärmöjligheter bjöds det på spännande presentationer kring relvanta avdelningars arbetsuppgifter. Resan inleddes med ett besök på Miljödepartementet där vi fick höra närmare kring det svenska miljömålssystemet, följt av en spännande insikt i Miljödepartementets arbete kring vattenfrågor och dess internationella samarbete kring Östersjön där Sveriges relation med Ryssland lyftes fram som en viktig komponent. Miljödepartementet följdes av ett besök på Finansdepartementet. Där fick vi en god inblick i Finansdepartementets verksamhet och deskriptiva presentationer av respektive avdelnings främsta arbetsuppgifter. Mer övergripande cirkulerade besöket kring hur Finansdepartementet gör fördelningsanalyser, policyrekommendationer och resursanalyser. Ett besök på Svenskt Näringsliv innefattade en övergripande presentation kring hur de arbetar för att främja ett bättre företagsklimat och dess analyser kring samhällsekonomiska frågor från företagarnas perspektiv. Vi fick även besöka Almega, den största branchorganisationen inom Svenskt Näringsliv som representerar företag inom tjänstesektorn. Vi fick en informativ presentation kring deras makroekonomiska prognosarbete och hur de bistår sina medlemmar i frågor som rör exempelvis arbetsrätt.

EU-relaterade sakfrågor. Resan avslutades med besök på SEB och Sveriges Riksbank. Besöket på SEB försedde oss med en inblick i bankens kortsiktiga och långsiktiga makroekonomiska och finansiella arbete. Likaså belystes arbetet kring analyser av regionala områden och analyser för nya marknader. Riksbanken bjöd på en informativ och spännande presentation om deras arbete kring penningpolitik och finansiell stabilitet. Likaså fick vi en närmare presentation kring hur Sveriges Riksbank arbetar rent metodologiskt. Resan som var otroligt givande och spännande gav oss definitivt en god inblick kring en framtida arbetsbana. En viktig komponent för oss studenter som inom en snar framtid ska bege oss ut i arbetslivet.

Besöket på Sida belyste det relativt nystartade arbetet kring näringslivssamverkan i den svenska utvecklingspolitiken, samarbete mellan bistånd och näringslivet för att nå de svenska utvecklingsmålen. Likaså fick vi en informativ presentation kring arbetet med budgetstöd och en övergripande jämförelse kring detta och projektstöd. Ett besök på Europahuset bjöd på en övergripande presentation kring

- 38 -


Intresserad av att bli grym på caselösning, presentationsteknik och att ge feedback? Då ska du söka till en av de eftertraktade platserna till höstens omgång av Case Academy! TEXT: ELIN MELIN LUNDSTRÖM

Case Academy är ett utskott inom LundaEkonomerna där 20 toppstudenter får chansen att träffa ett antal attraktiva företag (förra hösten var det Meltwater, Capgemini Consulting, Schibsted och Unilever) och lösa ett case för dem. Deltagarna, som arbetar i grupp, får en vecka på sig att lösa caset efter att det presenterats av företaget. Fokus ligger på att deltagarna ska utvecklas inom caselösning och presentationsteknik men också få en unik chans att lära känna företagen bättre. Därför ges studenterna efter varje presentation feedback av representanter från företagen samt en lärare från Ekonomihögskolan. Sedan ges tillfälle att mingla med representanterna som också brukar informera om deras karriärsmöjligheter. Arbetsbelastningen för deltagarna ligger på omkring ett case i månaden med start i september.

"Att få se deltagarna utvecklas har varit helt fantastiskt. Caselösning är både väldigt roligt och viktigt att kunna inför framtiden. Övning ger färdighet och Case Academy är ett utmärkt forum för det!" Även deltagarna har varit väldigt nöjda: "Mina mål med mitt deltagande i Case Academy har uppfyllts och jag kunde inte vara mer nöjd!" - Deltagare, Case Academy HT2012. För att skriva upp dig på intresselistan för att delta i höst, skicka ett e-mail till caseacademy@lundaekonomerna.se och håll utkik på www.lundaekonomerna.se/case-academy för mer information.

Tidigare projektledare Adam Carlson och Stina Cedergren vittnar om utskottets framgång:

- 39 -


A thank you to the students at LUSEM

- 40 -


When talking about The Education Committee you often get supplementary questions about what the committee really do, since it is not obvious. The answer education surveillance does not make it much clearer. We, as members of the committee, can in a way relate to the perplexity, our role and The Education Committee itself is a bit of a mystery. We figured, the best way to describe it to you would be to look back on the past semester, spring of 2013.

You can find the results from Speak Up Days as a downloadable PDF on our website at lundaekonomerna.se the digitalization has only just begun! So thank you for all the support we have received from you when developing this project.

TEXT: ANDREA HOLMBERG, CAROLINE LUNDH AND ANTON BLIDHEM FOTO: ANTON BLIDHEM

In mid April, The Education Committee along with the academic advisors arranged an event together in Ljusgården. The purpose of this event was to answer any questions about the applications for the next semester before the last application date. The Education Committee where also there to answer questions about what we as a committee do to improve the work of the academic advisors and we also designed a survey with the aim to capture students opinions regarding this. So thank you for a great turnout and your valuable opinions.

We started our semester with an issue close to our hearts, the results from this fall’s Speak Up Days! During the fall we were standing in Ljusgården during two days collecting the students opinion’s through a survey. The event was a (to paraphrase the comedian Borat) great success. Thanks to the caring and committed students at Lund University School of Economics and Management (LUSEM) we managed to gather a whopping 1077 surveys. This gives us a great foundation when discussing issues with the school. The results show that many students wish that the university would improve the amount of feedback on different papers and presentations. The Education Committee strongly agree with this since it is essential that we get feedback to be able to improve our work as students. We discussed this issue amongst others during our meetings with the institutions since we think that improvements of our education come through collaborations with the them. So thank you for all the input!

In April, we also arranged a mingle for all master students. During this mingle, four topics were discussed: the education at LUSEM, the integration in classes, the integration outside classes and LundaEkonomerna. The purpose of the mingle was to get master student opinions heard regarding their education and their time in Lund in general. LundaEkonomerna believes that these are important questions to highlight and therefore arranged this first mingle and attended it together with representatives from the board. The response received and our belief in the concept makes us look forward to making the master mingle to become an annual tradition! So thank you for making this a great event and giving us confidence to continue with this event.

The surveillance of the education is important both to make sure that the education maintains a certain standard but also to make sure that Lund University School of Economics and Management develops. The school is one of the best in the world and therefore it is important to be a part of the advancement among the universities in the world. With this in our mind, we started a project this semester called the Digitalization Project. As we all know, the university have limited resources and we think it could be distributed in a more effective way. For example, by digitalizing the biggest lectures we could redistribute some resources to more interactive elements in smaller classes, which is strongly requested from the students. The Education Committee and the university both have a big job ahead of us in this area but it is such an interesting journey to follow and we predict a brilliant future,

The Education Committee hopes that you now have a better insight into what we do and what our role as members in the committee are. We look back on a creative and productive spring semester and look forward to a fall semester with a committee that will work for an even better education at LUSEM. We hope that you will continue to help and support us next year. Without you, the students, there would be no Education Committee. Thank you for all of your valuable input and support and we hope to see next fall again so we can continue our work. The Education Committee – On your side!

- 41 -


Styrelsen

Utskott & projekt

ORDFÖRANDE Max Alterot, 072 322 00 33 president@lundaekonomerna.se VICE ORDFÖRANDE Anna Svärd, 072 322 00 44 v.president@lundaekonomerna.se SKATTMÄSTARE Cecilia Pettersson, 072 322 00 55 treasurer@lundaekonomerna.se NÄRINGSLIVSANSVARIG Oskar Bill, 072 322 00 66 corp.rel@lundaekonomerna.se KOMMUNIKATÖR & MARKNADSFÖRINGSANSVARIG Daniel Fülep, 072 322 00 77 communicator@lundaekonomerna.se INTERNATIONELLT ANSVARIG Linda Sturesson, 070 519 03 01 international@lundaekonomerna.se SOCIALT ANSVARIG Max Nilsson, 070 984 20 51 social@lundaekonomerna.se INTERNA RELATIONER Sara Andersson, 076 893 27 99 int.rel@lundaekonomerna.se ALUMNIANSVARIG Gustaf Danielsson, 073 546 78 88 alumni@lundaekonomerna.se

EEE 2014 Joacim Petersson, 073 027 21 12 general.eee@lundaekonomerna.se Ebba Friberg, CASE ACADEMY Elin Melin Lundström caseacademy@lundaekonomerna.se UTBILDNINGSUTSKOTTET Anton Blidhem, 073 532 07 99 uu@lundaekonomerna.se Felix Blanke, 070-565 59 01 vice.uu@lundaekonomerna.se NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Joanna Scherrer, 070 947 92 83 nlu@lundaekonomerna.se IT-PROJEKTET Cecilia Lindberg, itp@lundaekonomerna.se SOCIALA UTSKOTTET Evelina Wennerberg, su@lundaekonomerna.se KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION Axel Walin , 070 883 06 62 case@lundaekonomerna.se

NOVISCHERIET Gustav Silvegren, 070 284 74 88 novischeriet@lundaekonomerna.se Nicole Johansson, 072 361 23 18 SEXMÄSTERIET Gustav Wingstrand, 073 653 54 52, sexm@lundaekonomerna.se Leo Bovaller, 073 507 71 60 CORPORATE CHALLENGE Lisa Fjellström, cc@lundaekonomerna.se NÅDIGA LUNDTAN Love Löfvin Rosén, 073 093 64 69 lundtan@lundaekonomerna.se Sarah Bengtsson, 073 309 95 99 INTERNATIONELLA UTSKOTTET Linnea Nyberg, 073 399 41 40 intu@lundaekonomerna.se George Ringström, VINTERBALEN Ludvig Erlandsson, vinterbalen@lundaekonomerna.se LUND INTERNATIONAL WEEK Max Henrikson, 070 929 93 79 liw@lundaekonomerna.se SAMDAY Sanna Tångberg, 073 502 78 86 sannatangberg@samday.nu

MARKNADSFÖRINGSGRUPPEN Caitlin Bengtsson, 070 667 32 20 mfg@lundaekonomerna.se LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR Malin Nilstoft, lebt@lundaekonomerna.se STARTUP CAMP Joakim Ohlson, 073 904 20 24 startup@lundaekonomerna.se LUND ECONOMICS STOCKHOLM TOUR Evelina Nilsson, 073 762 25 70 lest@lundaekonomerna.se ÖRESUND LINKING MINDS Niklas Johannesson, 073 368 11 13 olm@lundaekonomerna.se

Nådiga Lundtan söker skribenter Nådiga Lundtan består av det som våra skribenter producerar, det är även dem som utgör stommen för tidningen. Som skribent bidrar du med artiklar, intervjuer och andra texter till tidningen. Du har stor frihet i ditt arbete och arbetsbördan kan varieras från nummer till nummer. Du bör vara nyfiken och nyhetsorienterad, samt ha god självdisciplin och vara intresserad av skrivarprocessen.

annonsansvariga Nådiga Lundtans annonsteam är en del av redaktionen och består av fyra personer som arbetar med att kontakta företag och marknadsföra tidningens annonseringsmöjligheter via mail och telefon. Goda kunskaper i skriftlig och muntlig kommunikation är nödvändigt såväl som kreativitet och målmedvetenhet. Tidigare säljerfarenhet är meriterande men inte väsentligt.

Om du är intresserad: skicka din ansökan till lundtan@lundaekonomerna.se så träffar vi dig gärna!

- 42 -


Vice ordförande

Ordförande Max Alterot

Anna Svärd

För vad som känns som bara en liten stund sedan skrev jag en nervös krönika om hur fascinerande det var att börja vid ett nytt universitet, om spänningen och förväntan inför de nya utmaningarna som kommer därtill. Jag skrev om hur mycket man kan lära sig i Lund, dess möjligheter och kunskap!

When I read my horoscope the other day it said that May will be a month of many social gettogethers. I was glad to see a horoscope predicting the future. However, it has been true every month since I started working for LundaEkonomerna. Writing my final column, it is natural to look back on the year that has passed. It has been a year full of stimulating encounters, difficult challenges, laughter, tears and many, many entertaining days at Skånis. When I started in early August, my core motivation was the opportunity to improve education quality and the chance to influence the future direction of the union. In retrospect though, I believe my main incentive has been found in a more social context. Sure, I have sat through a lot of important meetings with the school administration, discussed the strategic progression of the union along with the Board. In the end, what really motivated me during this year was the very strong community that can be found in our union. Just like my horoscope predicts, it has been a year full of rewarding meetings. I have gained many new acquaintances and felt a belonging and support from LundaEkonomerna that has motivated me to do a better job.

Detta var den första krönikan jag skrev i Lundtan och nu, två terminer senare, skriver jag min sista. Året har tveklöst varit det bästa i mitt liv och den förväntan jag kände när jag skrev min första krönika har övergått i ett vemod över att jag nu skriver min sista och är på väg att lämna min post. Samtidigt som det är sorgligt att lämna känner jag en enorm stolthet över alla er som varit aktiva under året och drivit LundaEkonomerna framåt så som ni gjort. Jag känner en enorm trygghet i att lämna över till min efterträdare Leonard Bergström, som jag är övertygad om kommer göra ett grymt jobb. Denna resa har varit kantad av fantastiska upplevelser, lärdomar och nya bekantskaper. De senare har medfört otroligt mycket och de vänner jag träffat på vägen hoppas jag ha med mig även efter att min tid i Lund är över. Det är tack vare dessa som året har flutit på som det gjort och det är några jag vill lyfta fram lite extra:

I have realized that all our activities are impregnated with this amazing sense of community, whether it is a spectacular celebration, a cleaning session the day after, having a coffee break at Skånis or meeting a new friend at a corporate event. I remember well when I was home with the flu during the novice days this winter. A group of novices passed outside my window and shouted: För vi är LundaEkonomer och vi är inte Uppsala! I remember how I reflected on the fact that this group already during their first week in Lund had been embraced by the LundaEkonomerna community. I think this kind of community is rare and I think it is unique for Lund and for all the different projects and involvements that this student town has to offer.

Jag skulle vilja tacka dig, Anna, för att du alltid stöttar, hjälper, motiverar och sätter guldkant på min tillvaro rent generellt. Tack Danne för att du alltid ställer upp och står ut med mina låtval (nästan). Tack Oskar och Cissi för att man alltid är välkommen upp och för att ni alltid har koll när jag inte har det. Tack Linda, Sara, Max och Gustaf för all energi ni lagt ner på kåren under året och den friska fläkt ni alltid är på Skånis. Och självklart; Tack kollegiet, alla aktiva och alla LundaEkonomer! Ni är bäst och tillsammans är vi oslagbara!

Of course I want to round off the year by thanking all the great people I met during my tenure. A special thanks to the Board; Max, Cissi, Oskar, Daniel, Sara, Gustaf, Linda and Max, you are all wonderful!

Fridens Liljor!

I would also like to wish my successor, Anton Blidhem, good luck next academic year. I am sure you will do a great job! - 43 -


Lundaekonomerna Nådiga Lundtan Tunavägen 37 223 63 Lund

What’s your next move? Are you looking for career options and the freedom to choose your own direction? Would you like to develop valuable skills? Make time for life outside work? Do you want to be part of a collaborative team culture that brings out the best in you? It’s your future. How far will you take it?

Take your next step at mycareer.deloitte.com/se


Nådiga Lundtan #110