Page 1

Grafisk manual lunds universitet | 1.2 | 2015


lunds universitet | grafisk manual | inledning  2

Inledning Lunds universitet är ett av de främsta lärosätena i Europa och har ett högt anseende både i Sverige och internationellt. För att värna och förstärka denna position krävs att allt vi gör håller högsta kvalitet. Detta gäller inte bara för våra kärnverk­ samheter – utbildning, forskning och innovation/samverkan – utan också för hur vi kommunicerar det vi gör. En av Lunds universitetets största konkurrensfördelar är att vi är ett fullskaligt universitet med ett rikt innehåll av forsk­ ning, utbildning och samverkan inom och utom universitetet. Detta ger bland annat goda förutsättningar för nyskapande tvärvetenskapliga utbildningar och forskningsområden. Det är viktigt att betona att det krävs en helt egen, enhetlig grafisk profil för att om­världen ska uppfatta att denna rika mångfald kommer från just Lunds universitet.

En konsekvent kommunicerad grafisk profil bidrar också till tydlighet, enhetlighet och ökad synlighet. De är alla faktorer som i sin tur har en positiv inverkan på vår trovärdighet och på det goda rykte som Lunds universitet är förknippat med. Den grafiska profilen vilar på strategisk grund och signalerar Lunds universitet som ett dynamiskt lärosäte med rötterna i de klassiska universitetsidealen. För att utnyttja kraften i ett sammanhållet visuellt uttryck är det av största vikt att alla medarbetare arbetar i enlighet med den grafiska manualen oavsett om Lunds universitet presenteras i tryckt eller digital form. Lycka till i detta viktiga och roliga arbete!

Per Eriksson, rektor


lunds universitet | grafisk manual | innehåll  3

Innehåll om vår grafiska manual   Strategisk grund   den grafiska profilens delar  

4

• Grafiska bilder av byggnader  

• Affischer  

52–53

5

• Harlekinmönster  

24

• Film  

6

• Illustrationer  

25

• Blogg  

55

• Digitala nyhetsbrev  

56

• Bildmanér  

basregler • Logotyp  

22–23

26–31

54

• Checklista och tips  

32

• Avhandlingar  

57

8

• Gridmallar (stödlinjeraster)  

33

• Vetenskapliga posters  

58

9

• Generell uppbyggnad  

34

• Profilprodukter som varumärkesbyggare  

59

• Logotypfärger och logotypstorlek  

10

• Omslag  

35– 37

• Logotyphantering  

60

• Frizon  

11

• Inlagor  

38– 39

• Typografi  

61

• Färger  

62

• Logotypversioner  

• Logotyp – samprofilering   • Typografi  

12 13–14

Applikationer • Om applikationer  

41

• Grafiska element  

63

• Kläder  

64

• Kläder med designat tryck  

65

• Typografisk avsändarhantering  

15

• Färger  

16

• Broschyrer  

42–44

• Färgintryck  

17

• Magasin  

45– 46

• Textfärger  

18

• Annonser  

47

praktisk information

• Grafiska element  

19

• Platsannonser  

48

• Tryckteknisk information  

67

• Sigill  

20

• Roll-ups  

• Nedladdningsbart material  

67

• Sigillbeskärning  

21

• PowerPoint  

• Kontaktuppgifter  

67

49–50 51


lunds universitet | grafisk manual | om vår grafiska manual   4

Om vår grafiska manual Den grafiska manualen beskriver och visar hur vår grafiska profil (visuella identitet) ser ut. Den förklarar också hur den grafiska profilen är uppbyggd. Viktigast av allt, den innehål­ ler regler, anvisningar och praktiska tips för hur de grafiska byggstenarna ska användas – ett slags ram inom vilken vår grafiska profil skapas. Den grafiska manualen är fastställd genom rektorsbeslut. Som komplement till den grafiska profilen och för att under­ lätta produktionen finns också en mängd olika typer av grid­ mallar/stödlinjeraster att ladda ner på www.lu.se/bildbank. Allt tryckt och digitalt material som produceras i Lunds uni­ versitets namn ska produceras i enlighet med reglerna och anvisningarna i den grafiska manualen. Lunds universitets grafiska profil är framtagen för att göra det möjligt för verksamhetens olika delar (fakulteter, institutioner, bolag och så vidare) att kommunicera

på ett eget och målgruppsanpassat sätt utan att göra avkall på målet att ge Lunds universitet en enhetlig grafisk profil. Arbetar vi konsekvent och tillsammans kommer vi att: • Synas som ETT starkt Lunds universitet. En stark och tydlig universitetsidentitet tar oss längre än flera, små och otydliga. • Öka universitets trovärdighet. • Bibehålla och stärka vårt goda rykte. • Skapa enhetlighet när det gäller Lunds universitets visuella identitet. • Ge omvärlden en tydlig bild av vilka vi är och vad vi står för. • Skapa förutsättningar för snabb och positiv igenkänning av Lunds universitet. • Kommunicera så att vi stärker vår konkurrenskraft på alla de områden inom vilka vi verkar. • Kommunicera på ett professionellt sätt – värdigt ett av Europas främsta universitet.


lunds universitet | grafisk manual | strategisk grund   5

Klassiskt 60 %

Strategisk grund

Dynamiskt 40 % Lunds universitets grafiska profil ska bidra till att stärka universitetets konkurrens- och attraktionskraft. Det är därför viktigt att den kommunicerar universitetets starkaste men också mest särskiljande egenskaper. Den ska också bidra till omvärldens omedelbara och positiva igenkänning av Lunds universitet. På ett övergripande plan ska den grafiska profilen visuellt kommunicera Lunds universitet som 60 % KLASSISKT och 40 % DYNAMISKT. KLASSISKT fångar in följande centrala begrepp ur Lunds universitets strategiska plan 2012–2016: akademisk integritet, saklighet, hög kvalitet, ledande, ansvarstagande och pådri­ vande samhällskraft. Att fokusera på det klassiska i vårt visuella uttryck är viktigt av flera skäl. Dels särskiljer det oss från yngre universitet och högskolor. Dels kommer mycket av vår tyngd och akademiska trovärdighet från det faktum att vi funnits sedan 1666. Det klassiska är också viktigt i den internationella konkurrensen. Här borgar vår historia och våra traditioner för seriositet och hög kvalitet.

DYNAMISKT fångar också in begrepp från Lunds universitets strategiska plan, nämligen: innovativt, nyfiket, kreativt, hopp­ ingivande och gränsöver­skridande. Det dynamiska genomsyrar alltså sättet vi arbetar på. Men det speglar också den unika stämning som finns i den aka­ demiska och sociala smältdegel som Lunds universitet är. Att campus finns mitt i staden Lund och att vi är Sveriges mest internationella universitet bidrar också till den dynamiska känslan. Som en konsekvens av det klassiska och dynamiska anslaget ska röstläget i kommunikationen vara: sympatiskt, öppet, avspänt, självsäkert, seriöst och med självförtroende. I arbetet med att hitta de övergripande kommunikations­ målen KLASSISKT och DYNAMISKT har hänsyn tagits till bland annat: • Lunds universitets strategiska plan 2012–2016. • Våra tre uppgifter (utbildning, forskning och innovation/samverkan). • Egna respektive konkurrenters egenskaper. • Regionala, nationella och internationella arenor. • Våra målgrupper och deras skiftande behov.


lunds universitet | grafisk manual | den grafiska profilens delar   6

Den grafiska profilens delar Lunds universitets grafiska profil byggs upp av följande delar: logotyp, typografi, färger, bildmanér och grafiska element (byggnader, Harlekinmönster och sigill). Var och en av dessa delar kommunicerar Lunds universitet som klassiskt och ­dynamiskt. Lunds universitets verksamhet är bred och vi uppträder och kommunicerar därför i en mängd olika sammanhang mot en mängd olika typer av målgrupper. Vi måste anpassa oss till varje enskild kommunikationssituation, men det är viktigt att vi säkerställer att vi visuellt alltid kommunicerar Lunds universitet som 60 % klassiskt och 40 % dynamiskt. Den grafiska profilen är därför uppbyggd på ett sätt som gör det möjligt att anpassa delarna (logotyp, typografi, fär­ ger, bildmanér och grafiska element) efter vad och till vem vi ska kommunicera. Man kan jämföra delarna med volym­ reglagen på ett mixerbord. Kommunicerar vi t ex med vårt

kampanj­utseende mot presumtiva studenter kan vi använda ett visuellt uttryck med lite högre volym. Ska vi å andra sidan kommunicera med vårt myndighetsutseende kan det vara bättre att dämpa volymen och kommunicera lite mer lågmält. Anpassningen efter kommunikationssituation görs naturligt­ vis inte bara när det gäller det visuella uttrycket, utan också i val av budskap, röstläge i texter, val av kanaler (trycksaker, annonser, webb, profilprodukter etc), medier osv. Kort sagt – för att nå bästa resultat ska hela upplägget anpassas efter den specifika kommunikationssituationen. Den grafiska profilens uppbyggnad gör det också möjligt för verksamheter inom Lunds universitet (såsom fakulteter, institutioner, personer) att göra sina egna och profilerande ”visuella mixar”. Detta kan göras efter­som det finns ramar och regler som säkerställer att det sammantagna slutresultatet blir enhetligt.

­


lunds universitet | grafisk manual | basregler  7

Basregler


lunds universitet | grafisk manual | basregler | logotyp   8

Logotyp Logotypen är den enskilt viktigaste identitetsbärande kom­ ponenten i vår grafiska profil och ska därför finnas med på allt kommunikativt material som har Lunds universitet som avsändare. Lunds universitets logotyp består av text (Lunds universitet ­eller Lund University) och sigill tillsammans. Det finns fast­ ställda regler för förhållandet mellan text och sigill. Det är inte tillåtet att göra förändringar i logotypen eller placera texter så att man kan uppfatta dessa som en del av logotypen. Använd alltid godkända original. Dessa finns att ladda ner på www.lu.se/bildbank. Notera att det är tillåtet att hantera sigillet som ett grafiskt element. Läs mer om hur sigillet får användas på sidan 20.

om sigillet

Rekommenderad tvåradig centrerad nivå 1-logotyp

1668 fick Lunds universitet ett sigill vilket i kompositionen är unikt. Det visar ett liggande lejon som är försett med kungakrona. Lejonet griper ett svärd med ena tassen, medan den andra håller en bok. Boken och svärdet är knutna till devisen Ad utrumque, beredd till bådadera. Sigillets budskap är att universitetet skulle vara redo att tjäna politiska och kyrkliga syften med såväl boken som svärdet. Devisen tillsammans med boken och svärdet uttrycker också ett bildningsideal: den student som läst vid Lunds universitet skulle vara allsidigt bildad, beredd att försvara staten och den rätta läran med sin lärdom och med vapen i hand. Sigillet är obestridligen gammalt, men i vidare mening är bildningsidealet fortfarande gångbart: studenterna ska bli såväl teoretiskt som praktiskt rustade för livet.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | logotypversioner   9

Rekommenderad tvåradig centrerad nivå 1-logotyp

Enradig centrerad nivå 1-logotyp

Centrerad nivå 2-logotyp

Logotypversioner Lunds universitets logotyp finns i fyra godkända grundver­ sioner (så kallade nivå 1-logotyper): • Rekommenderad tvåradig centrerad nivå 1-logotyp. Denna variant är tydligare och mer kommunikativ än de andra och ska användas överallt där det är möjligt. • Enradig centrerad nivå 1-logotyp. • Enradig vänsterställd nivå 1-logotyp. • Liggande nivå 1-logotyp. Logotypen finns också i en speciell version för verksamheter på fakultetsnivå/motsvarande. Denna logotypvariant (nivå 2) finns i tre godkända versioner: • Centrerad nivå 2-logotyp. • Vänsterställd nivå 2-logotyp. • Liggande nivå 2-logotyp. Samtliga logotypversioner finns i både svenska och engelska språkversioner.

Enradig vänsterställd nivå 1-logotyp

Vänsterställd nivå 2-logotyp

Liggande nivå 1-logotyp

Liggande nivå 2-logotyp

Att ansöka om logotyp Det är inte tillåtet att ta fram ”egna” logotyper. Om du har frågor kring detta, vill ansöka om nivå 2-logotyp eller rätt till särprofilering kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommunikation. Här kan du också få råd och vägledning kring de juridiska och grafiska regler som rör logotypanvänd­ ning vid Lunds universitet. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | Logotypfärger och logotypstorlek   10

Minimihöjd 10 mm

Minimihöjd 10 mm

Minimihöjd 10 mm

Minimihöjd 10 mm Rekommenderad färgvariant

Logotypfärger Lunds universitets logotyp får bara förekomma i följande färgvarianter: brons/blå, svart eller vit (negativ). Färgvariant brons/blå är den rekommenderade och ska användas överallt där det är möjligt.

Svart

Vit/negativ

Logotypstorlek Lunds universitets logotyp får inte göras för liten. Detta för att säkerställa läsbarhet och tydlighet. Logotypen (oavsett version) får därför inte göras mindre än att sigillet i logotypen har en höjd på minst 10 mm (se illustration ovan).


lunds universitet | grafisk manual | basregler | frizon   11

x

x x

x

x

Frizon För att logotypen ska framträda så tydligt som möjligt ska det alltid finnas ett område runt logotypen som är fritt från text och andra grafiska element. Den vita ytan (frizonen) runt logotypen ska alltid vara minst lika bred och hög som ”L:et” i ordet ”LUNDS”. Denna regel gäller för samtliga logo­t ypvarianter.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | logotyp – samprofilering   12

1

Lunds universitet

Lunds universitet

Box 117 221 00 Lund tel 046-222 00 00 www.lu.se

Box 117 221 00 Lund tel 046-222 00 00 www.lu.se

GöteborGs universitet LinköpinGs universitet karLstads universitet umeå universitet

2

Logotyp – samprofilering Ibland används Lunds universitets logotyp tillsammans med andra logotyper. Det kan röra sig om logotyper för sam­ verkansparter och forskargrupper men också för olika typer av certifieringar (t ex EQUIS). Exemplen ovan visar principerna för hur Lunds universitets logo­t yp ska hanteras tillsammans med andra logotyper. 1. Lunds universitets logotyp tillsammans med den sam verkande partens logotyp. Principen illustreras här med

Lunds universitet box 117 221 00 Lund tel 046-222 00 00 www.lu.se

3

2. 3.

MAX IV-laboratoriets logotyp. Notera att det ska finnas ett litet vertikalt streck mellan Lunds universitets logotyp och övriga logotyper. Dessutom ska logotyperna och Lunds universitets adressuppgifter linjera i underkant. Lunds universitets logotyp tillsammans med logotyp för någon typ av certifiering. Ovan exemplifieras med EQUIS-logotypen. Om det är många samverkanparter blir det ofta tydligare att skriva ut namnen i text.


Aa

Aa

lunds universitet | grafisk manual | basregler | typografi   13

Typografi Typsnitten är en viktig del av vår grafiska profil. Våra huvud­ typsnitt är valda för sina estetiska och kommunikativa kva­ liteter. Adobe Garamond Pro och Frutiger LT Std förstärker bilden av Lunds universitet som klassiskt och dynamiskt. Klas­ siska Adobe Garamond Pro i rubriker ger en bra balans till den i övrigt relativt dynamiska och moderna grafiska formen. Frutiger LT Std är ett bra komplement till Adobe Garamond Pro. Typsnittet bidrar också till ett dynamiskt och modernt visuellt uttryck. Det är också ett ”öppet” och lättläst typsnitt även för längre texter*. För mycket långa brödtexter i t ex böcker, avhandlingar och vetenskapliga rapporter rekommenderas att man ersätter Frutiger LT Std med Adobe Garamond Pro. Om din dator saknar de rekommenderade huvudtypsnitten laddar du ner dem från www.lu.se/bildbank. Har du frågor kring typsnitt eller typsnittslicenser, vänligen kontakta Varu­ märkesavdelningen, sektionen Kommunikation. Kontaktupp­ gifterna hittar du på sidan 67.

*Traditionellt anses det att typsnitt med klackar krävs för att underlätta läsning av längre texter i t ex broschyrer eller kata­ loger. Enligt Humlab vid Lunds universitet finns ingen forskning som stödjer denna uppfattning. Rubriker, underrubriker, ingresser, bildtexter, citat, bilder och layout bidrar däremot i hög grad till att texterna blir lätta att läsa och ta till sig. Självklart bidrar även textinnehållet i sig och hur texterna är skrivna till den totala läsupplevelsen.


RUBRIK, ingress och citat | TYPSNITT ADOBE GARAMOND PRO SEMIBOLD

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890+?!,.;: UNDERRUBRIK | TYPSNITT FRUTIGER LT STD BOLD 65 VERSAL

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ 1234567890+?!,.;: BRÖDTEXT | TYPSNITT FRUTIGER LT STD LIGHT 45 och FRUTIGER LT STD LIGHT ITALIC 46

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890+?!,.;: ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890+?!,.;: introbrödtexter, BILDTEXTER OCH FAKTATEXTER | TYPSNITT FRUTIGER LT STD ROMAN 55

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö 1234567890+?!,.;:

lunds universitet | grafisk manual | basregler | typografi   14

Typografi Nedan följer en vägledning kring vilken skärning (variant) av respektive typsnitt som ska användas till vad. Reglerna gäller tryckt material. Notera att du kan ladda ner gridmallar för specifika applikationer (annonser, trycksaker, PowerPoint-­ presentationer osv) på www.lu.se/bildbank. I dessa gridmal­ lar ligger de korrekta typsnitten för respektive applikation (avseende typ, skärning och färg) med styckeformaten i InDesign. I PowerPointmallar och Wordmallar används av tekniska skäl alternativtypsnitten Times New Roman och Arial. Det är också möjligt att använda Times New Roman till långa brödtexter i t ex böcker eller vetenskapliga publikationer.

Typsnitt Skärning Används till Adobe Garamond Pro Semibold Rubrik, ingress, citat Frutiger LT Std LT Std Bold 65 versal Underrubrik LT Std Bold 65 versal gement Underrubrik 2 Frutiger LT Std

LT Std Light 45 Brödtext LT Std Light Italic 46

Frutiger LT Std LT Std Roman 55 Introbrödtext, bildtext, faktatext Adobe Garamond Pro Regular Långa brödtexter Italic i t ex böcker eller vetenskapliga publikationer Times New Roman

Word, PowerPoint

Arial

Word, PowerPoint

Observera att huvudtypsnitten Adobe Garamond Pro och Frutiger LT Std alltid ska användas på alla typer av tryckta omslag. Detta även då Times New Roman används i inlagan.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | typografisk avsändarhantering   15

”högskolor”, bolag och särskilt konkurrensutsatta verksamheter

Institutioner, kurser och program

EKONOMIHÖGSKOLAN

Strategisk kommunikation

LUNDS UNIVERSITET | UTBILDNINGSKATALOG 2012

Campus Helsingborg | LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska högskola

Maskinteknik

LUNDS UNIVERSITET

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA | LUNDS UNIVERSITET

fakulteter

övriga avsändare

medicinska fakulteten

Studentservice

LUNDS UNIVERSITET

LUNDS UNIVERSITET

Typografisk avsändarhantering I de fall man inte kan eller vill använda logotypen (nivå 1) som avsändare på t ex framsidan av en trycksak har högskolor, speciellt kon­kurrensutsatta verksamheter eller fakulteter möjlighet att profilera sig lite extra genom att sätta namnet i versaler (stora bokstäver). Vi visar här tre exempel på hur detta ska se ut. Även övriga avsändare som t ex Studentservice, institutioner, kurser och program kan lyfta fram sina namn typografiskt (se exempel till höger). I avsnittet om gridmallar (sidorna 33–39) kan du läsa mer om hur man ska arbeta med rubriker på framsidan av trycksaker.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | färger   16

50 %

50 %

50 %

50 %

50 %

LU CMYK C100 M85 Y5 K22

LU CMYK C9 M57 Y100 K41

CMYK C0 M15 Y5 K0

CMYK C24 M3 Y7 K2

CMYK C29 M2 Y24 K3

CMYK C3 M4 Y14 K8

CMYK C9 M11 Y13 K20

PMS 280

PMS 1395

PMS 503

PMS 552

PMS 559

PMS 7527

PMS Warm Grey 3

RGB R0 G0 B128

PMS 876 (Metallic)

RGB R233 G196 B199

RGB R185 G211 B220

RGB R173 G202 B184

RGB R214 G210 B196

RGB R191 G184 B175

RGB R156 G97 B20

HTML/HEX Korrekta färgvärden till webbplatser och appar, samt ytterligare information om grafisk profil på webben finns på följande sida: www.medarbetarwebben.lu.se/grafiskprofilwebb NCS Korrekta färgvärden till skyltar, måleriarbeten och vissa profilprodukter finns på sidan 62 i denna manual.

färgsystem CMYK används vid 4-färgstryck. PMS (Pantone Matching System) är färdigblandade tryckfärger som används för att få exakt rätt färg. De kan också användas för att ge extra effekter som CMYK inte klarar av, t ex metallic-effekt. Till lite mer exklusiva produkter kan PMS Metallic brons användas till rubriker och sigill. RGB används till digitala applikationer som t ex PowerPoint. Notera! Kontakta alltid tryckeriet du ska anlita och fråga i vilket färgsystem de vill ha materialet.

Färger Lunds universitets färger ger universitetet ett eget och särskil­ jande visuellt färguttryck. De förstärker också bilden av Lunds universitet som klassiskt och dynamiskt. Två av färgerna, (mörk)blå och brons, har sitt ursprung i Lunds universitets logotyp. Övriga färger är inspirerade av färger som förekom­ mer i Lunds, och i viss mån även Malmös och Helsingborgs, stadsmiljöer. Färgerna är också valda för att inte konkurrera utan istället harmoniera med färgerna i logotypen. Pastell­

färgerna i 50 % ska användas ytterst sparsmakat, t ex som bakgrundsplattor till diagram och text. För webb är det tillåtet att i mindre utsträckning använda ytterligare färger. För mer information kring grafisk profil på webben, se www.medarbetarwebben.lu.se/grafiskprofil­ webb eller kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommunikation. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | färgintryck   17

Färgintryck Det är brons och pastellfärgerna och förhållandet dem emel­ lan som i hög grad bidrar till det unika i det visuella uttrycket för Lunds universitet. Illustrationen visar det korrekta röststyrkeförhållandet mellan färgerna. Pastellfärgerna är de färger som ska ges högst röst­ styrka (synas och användas mest). Brons kompletterar. Notera att blått ska vara den minst framträdande färgen, inte minst för att vi ska särskilja oss från andra universitet och högskolor. Det vita blir en del av färgintrycket via t ex rubrikytor, texter (i viss utsträckning) men framförallt via luft i layouten. Ett tips är att då och då lägga ut material som producerats på ett bord för att kunna överblicka om man totalt sett har skapat ett korrekt färgintryck. Det är alltså inte så att varje enskild trycksak måste använda färgerna i exakt den omfattning som visas här.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | textfärger   18

Aa Aa CMYK C9 M57 Y100 K41

CMYK C0 M0 Y15 K85

CMYK C0 M0 Y0 K100

CMYK C0 M0 Y0 K0

PMS 1395

PMS Black 7

(negativ)

PMS 876 (Metallic)

RGB R77 G76 B68

RGB R0 G0 B0

RGB R255 G255 B255

är det endast till rubriker

Används till följande

Används till följande

Används till alla

och sigill.

textformat:

textformat:

textformat.

RGB R156 G97 B20

rubrik, underrubrik,

underrubrik 2, brödtext.

I de fall metallic används

ingress, intro brödtext, Används till följande textformat: rubrik, underrubrik, ingress, intro brödtext, bild-/faktatext.

bild-/faktatext.

Textfärger Brons, mörkgrått, svart och vitt (negativt) är godkända text­ färger. Notera att du kan ladda ner gridmallar för specifika applikationer (annonser, trycksaker, PowerPoint-presentatio­ ner osv) på www.lu.se/bildbank. I dessa gridmallar ligger de korrekta typsnitten för respektive applikation (avseende typ, skärning och färg) med styckeformaten i InDesign. När det gäller webb finns det speciella regler, se www.medarbetar­ webben.lu.se/grafiskprofilwebb. Har du frågor vänligen kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommunika­­tion. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | grafiska element   19

GRAFISKA ELEMENT En viktig del av Lunds universitets grafiska profil är de grafiska elementen: grafiska bilder av byggnader, sigill och Harlekin­ mönster. Tillsammans med logotyp, typografi, färger och bild­ manér bidrar de till den visuella mix som ger Lunds universitet ett särskiljande uttryck.


Rekommenderad färg

lunds universitet | grafisk manual | basregler | sigill   20

Sigill Sigillet är en stark identitetsskapare och är därför ett av de mest centrala elementen i vår grafiska profil. Sigillet ska an­ vändas som en garantistämpel och som sådan kan man lägga det ovanpå en bild eller grafiskt element. Det går också bra att placera sigillet ovanpå en ”rörig” bild. Jämför med hur poststämplar ser ut på frimärken. Sigillet ska i största möjliga utsträckning användas i brons. Svart sigill används endast vid tryck i svart/vitt. Sigillet kan i undantagsfall användas vitt (negativt). Konsultera Varu­ märkesavdelningen, sektionen Kommunikation innan du använder ett vitt sigill. Notera att du inte ska placera sigillet ovanpå text. Har du frågor kring användningen av sigillet är du välkommen att kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommuni­ kation. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | sigillbeskärning   21

Sigillbeskärning Sigillet ska beskäras på ett speciellt sätt. Här visar vi de be­ skärningar av sigillet som är godkända. Notera att det finns en beskärningsvariant som är den rekommenderade och som ska användas i första hand. I gridmallarna (se sidan 33) ligger sigillet i rätt storlek och beskärning. Gridmallarna finns att ladda ner på www.lu.se/bildbank.

Rekommenderad sigillbeskärning

I undantagsfall får sigillet användas i sin helhet. Sådana fall är t ex ceremoniella dokument och utbildningsbevis. Sigill i originalutförande finns att ladda ner på www.lu.se/bildbank. Vänligen kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kom­ munikation för vägledning. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


Lorem ipsum dolores quisquam recum repudae ese necupta spiderum

lunds universitet | grafisk manual | basregler | grafiska bilder av byggnader   22

Lorem ipsum dolorescimet res

Framtiden är både mörk och ljus

quisquam recum repudae ese necupta spiderum

Stöd cancerforskningen vid lunds universitet

Grafiska bilder av byggnader För att förstärka bilden av ett samlat, enhetligt universitet används universitetsbyggnader som grafiska element. Visuellt framställs byggnaderna på samma sätt, oavsett arkitektur eller fysisk placering. Sättet på vilket de grafiska elementen (byggnaderna) är ut­ formade bidrar också till att ge Lunds universitet ett unikt visuellt uttryck. Byggnaderna används som komplement till fotografier eller som ensamt grafiskt element. Se exempel här bredvid. Fler exempel finns på sidan 33 (gridmallar).


lunds universitet | grafisk manual | basregler | grafiska bilder av byggnader   23

Grafiska bilder av byggnader ska du inte fotografera och bearbeta själv. Ladda alltid ner dem från Lunds universitets bildbank, www.lu.se/bildbank. Så här gör du för att lägga till den pastellfärgade bakgrunden: börja med att ladda ner originalet av den svart/vita grafiska bilden av byggnaden. Det är viktigt att du inte ändrar originalets filformat, vilket måste vara tiff. Lägg sedan till en av Lunds universitets pastellfärger som bakgrund till den svart/vita bilden. Du kan också lägga en färgad platta underst och därefter använda fönstret Ef­ fekter. Markera den ovanliggande tiff-bilden och välj Multi­ plicera istället för Normalt i rullmenyn. Detta ger bättre färg­ säkerhet när du skriver ut. Observera att de bearbetade svart/vita byggnadsbilderna inte ska förekomma utan pastellfärgsbakgrund. Det är däremot tillåtet att arbeta med vanliga obearbetade svart/vita bilder av byggnader. Dessa ska då hanteras som vanliga bilder. Svart/vit fotografisk bild av Universitetshuset. Notera att bilden inte får användas på detta sätt.

Svart/vit bild av Universitetshuset med rosa bakgrund. Så här får bilden (nu bearbetad till ett grafiskt element) användas.

Saknar du bild av någon byggnad? Vänligen kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommunikation för väg­ ledning. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | harlekinmönster   24

Harlekinmönster Genom att använda en variant av Harlekinmönstret som ett grafiskt element får vi en koppling till humortraditionen som finns i Lund. Harlekinmönstret finns i sex olika färgställningar. Harlekinmönstret ska användas sparsamt och får inte förekomma på fram- och baksidor. Exempel på ställen där mönst­ ret kan användas är inbjudningar, broschyrinlagor och roll-ups. Förord Aperuptat untion pores adisit eatumquam fuga. Nem nonsere ­mporeium faccus, comnimet ipsaerem lique sumque essimagnis solluptas evelest quam, Ga. Uci dolorep reribus et ea nobis accullor recatem excest, corero molorio repudi offictatqui offic te est, id ulpa volo et ut eumquam, adigent iuresec tionsed ipsandem aditat ex ea dolent vel mi, sed qui atur. Assintiunt paruptia quuntibus dolut iniendi volestem coruptatem ne con cuptatium quaerumet di dolor ressimillab is num volupta vel mo doluptat earum, ommolor esequi dollaboriae pla nulpa aditate vollupt aturecus niminctuscia nia sam sundent ectiur? Duciiss itatecto beatur audae nullatia voluptatur ressitatias dolupit atectinctas moluptas enimus, comniam vid mi, ne verrupti omnim doluptat voluptam, ulparum quossusam untia plit, qui reictae pedigni scillup tasit, sus dolupis sin por simporem sitatint disit eossum quiasit esequis ut od untias illicae sam, sequi nus quae solorrum volorit platemp erestrum velici cus aces es est, natint utem. Mossinv eliquodios pla por sam reped que repedig niminih iliquat iaestibusdam

Harlekinmönstren ska du inte producera själv. Ladda istället ner dem från www.lu.se/bildbank. Alla Harlekinmönster finns i fyra olika format (stående/liggande A4 och A5). Ska du använda mönstret i andra format, skala proportionellt och/ eller beskär. Sträva efter att beskära vid hela eller halva romber och efter att behålla mönstrets ursprungskaraktär.

fuga. Ut que dis ea nosaniscidis alignim usciasitam, con re odiorem arum volorem quatiatest, que doluptae quias ide veror re accus non plab .

om harlekinmönstret Per Eriksson Rektor för Lunds universitet

Commedia dell’arte, en teaterform med ett givet galleri av rollfigurer. Harlekin intar satirikerns och parodikerns roll i commedian. Hans dräkt, ursprungligen en dräkt i säckväv täckt med olikfärgade lappar, idag bestående av rombiska rutmönster, kännetecknas av sin skarpa färgsammansättning av rött, blått, gult etc.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | illustrationer   25

Ekonomiskt resultat för forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr)

Studenternas fördelning på utbildningsnivå

Intäkter

Fakultetens intäkter (mnkr)

Forskning, externa bidrag och avgifter

7000

Forskning, statsbudgetanslag

6000

Grundutbildning

Kostnader

4200 Grundnivå, program

12 982 4000

Grundnivå, fristående kurser

8 040

Avancerad nivå, fristående kurser

1 188

Avancerad nivå, program

5 523

5000 3800 4000 3600 3000 3400 2000

0

2009

2010

2011 1000 0

2008

2009

2010

Internal Audit

Electoral College

University Board Holding Company and Foundations

Vice-Chancellor

University Administration and Services

Vice-Chancellor’s Management Council

Education Board

Research Board

Faculties School of Economics and Management Joint Faculties of Humanities and Theology Faculty of Law

Other decisionmaking bodies regulated in the rules of procedure Lund University Libraries

Specialised centres

Museums and

Rådgivande organ cultural activities

ILLUSTRATIONER Illustrationer i kommunikativt eller dekorativt syfte ska i största möjliga mån undvikas. Ett enhetligt illustrativt manér kan inte säkerställas eftersom Lunds universitet inte har upphandlade illustratörer. Användning av flera olika typer av illustrationsmanér skulle dessutom göra den grafiska profilen mindre enhetlig. Den grafiska profilen innehåller (även utan illustrationer) flera visuellt starka delar. Att lägga till ytter­ ligare en riskerar att göra den grafiska formen över­arbetad och rörig.

Faculty of Fine and Performing Arts Faculty of Engineering Faculty of Medicine Faculty of Science Faculty of Social Sciences

Undantag från denna regel får göras då saker ska förklaras. Exempel på detta kan vara t ex vetenskapliga illustrationer, diagram och tabeller. Till vänster visar vi exempel på hur olika tabeller och diagram ska se ut. Låt dig inspireras av dessa när du tar fram deskriptiva illustrationer.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér   26

bildMANÉR Tillsammans med logotyp, färger, typografi och grafiska element är det fotografiska bildmanéret en av de centrala byggstenarna i Lunds universitets grafiska profil. På samma sätt som vi har ”egna” profilerande färger ska vi ha ”egna” profilerande bilder. När det gäller färger arbetar vi med en palett. På samma sätt ska vi arbeta med bilder. De bildexempel vi visar här ger en bild av hur denna palett ska se ut. Det viktiga är att omvärlden snabbt och enkelt ska kunna särskilja Lunds universitet från andra universitet och högskolor med de bilder vi använder. Bildmanéret ska utmärkas av: • Soldisighet och värme. • Dokumentär känsla. • Kort skärpedjup. • Detaljminimering. • Variation och dynamik. • Frånvaro av frilagda bilder (vilka kan vara svåra att hantera layoutmässigt inom de ramar gridsystemet tillåter). På de kommande sidorna hittar du mer information om var och en av punkterna ovan.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér   27

Soldisighet och värme Sträva efter att använda soldisiga bilder med en varm ton. De bidrar på ett effektivt sätt till att ge Lunds universitet ett eget bildmässigt uttryck. Detta förstärker också känslan som upp­ står när man studerar, forskar eller på annat sätt är verksam vid universitetet; en känsla av att vara del av en gemenskap där man ser optimistiskt på framtiden. Använd soldisigheten för bilder där detta är relevant (t ex människor och miljöer). Att fotografera i motljus (där man rik­ tar kameraobjektivet mot en eller flera ljuskällor) kan vara ett sätt att uppnå denna effekt. Fotograferar man redovisande bilder på t ex forskningsutrustning strävar man istället efter att få fram en varm ton i bilden.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér   28

Dokumentär känsla Sträva alltid efter en dokumentär och naturlig känsla i bil­ derna. Arbeta i verkliga miljöer och undvik bilder som upp­ levs arrangerade. För att uppnå en dokumentär känsla är det också viktigt att bilderna skildrar både yngre och äldre människor och att vi använder bilder i både färg och svart/ vitt. Lite opolerade bilder som ärligt och med glimten i ögat speglar livet vid Lunds universitet är också välkomna. Liksom bilder där passionen och engagemanget för vad man håller på med kommer fram.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér   29

Kort skärpedjup Välj bilder med kort skärpedjup i den mån det är möjligt. Kort skärpedjup betyder att en viss del av bilden är skarp medan resten är oskarp. Med ett kort skärpedjup blir bilden oftare mer intressant. Du kan använda det korta skärpedjupet för att ”trolla bort” en rörig bakgrund eller lyfta fram det viktiga i bilden (en person du vill porträttera, en byggnad, detalj osv).


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér   30

Detaljminimering Arbeta med rena bilder där bakgrunden inte är för brokig. Försök också minimera antalet detaljer i bilden. Försök inte berätta allt i en bild. Beskär gärna bilden. Det är också ett sätt att kunna fokusera på det väsentliga. Vill du använda utsnitt av bilder? Sträva efter att utsnittet blir relativt färghomogent.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér   31

Variation och dynamik Arbeta med bilder som har olika karaktär. Att titta på bilder som alla är fotograferade från samma avstånd och i samma vinkel blir lätt tråkigt. Bättre då att låta olika typer av bilder komplettera varandra. Närbild kontra perspektiv. Färg kontra svart/vitt. Människor och byggnader kontra detaljer. Äldre människor kontra yngre osv. Kort sagt – låt bilderna spegla universitetets mångfald.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | bildmanér | checklista och tips   32

MIKROORGANISMER I MOTLJUS? Självklart finns det situationer där rekommendationerna på föregående sidor inte går att applicera. Det kan vara viktigt att bilden visar exakt hur saker och ting verkligen ser ut, t ex bilder kopplade till specifik forskning. I sådana sammanhang fotograferas bilden mer traditionellt.

CHECKLISTA – ATT TÄNKA PÅ INFÖR FOTOGRAFERING • Titta alltid först i Lunds universitets bildbank. Kanske finns bilden du behöver redan där, www.lu.se/bildbank. • När du anlitar fotograf, använd dig alltid av Lunds univer­ sitets upphandlade fotografer, se www.lu.se/grafiskprofil. • Köp i största möjliga mån bilder med delad fotoanvänd­ ning (se www.lu.se/grafiskprofil) så att bilderna kan användas flera gånger utan att man behöver betala extra. • Var noga med att fotografen är fullt införstådd med Lunds universitets fotografiska bildmanér. • Ge också alltid fotografen en ordentlig brief. Berätta var bilden ska användas, vad den ska dokumentera eller vilken känsla den ska förmedla. • Samarbetar du med en upphandlad reklambyrå är det viktigt att du förmedlar kontakt mellan reklambyrå och upphandlad fotograf, så att reklambyrån, tillsammans med dig, kan briefa fotografen. • Varje enskild bild påverkar hur Lunds universitet uppfat­ tas i omvärlden. Sträva därför efter att ta bilder som har ett estetiskt och kommunikativt värde bortom det redo­ visande. • Sträva efter att ta bilder i både liggande och stående format så blir friheten större vid layoutarbetet. • Lägg gärna in bilder du tagit fram i Lunds universitets bildbank, så att alla kan få en överblick över och tillgång till det bildmaterial som används. Kontakta Varumärkes­ avdelningen, sektionen Kommunikation om tillgång till att lägga in bilder i bildbanken.

LITE TIPS TILL DIG SOM FOTOGRAFERAR SJÄLV • Försök att inte bara titta på objektet eller människan när du fotograferar, utan titta också på omgivningen. Ibland kan det räcka med att man tar ett litet kliv åt sidan för att bildutsnittet ska bli bättre och intressantare. • Variera gärna avståndet när du fotograferar. En bild kan t ex vinna mycket på att du tar den på närmare avstånd. • Soldiset och värmen i bilderna kan du uppnå genom att fotografera i motljus. Tänk på att ha solen precis bakom objektet eller människan så att bara lite sol strålar fram. Då slipper du svarta siluetter som annars kan uppstå vid fotografering i motljus. • Fundera alltid över vilken uppgift bilden har i samman­ hanget. Ska den förmedla en känsla eller beskriva något konkret? Det bästa resultatet uppnår man genom att låta text och bild komplettera varandra. Att använda bilder På sidan 39 kan du läsa mer om hur foton hanteras layout­ mässigt inom ramen för Lunds universitets grafiska profil. Har du frågor vänligen kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommunikation. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar   33

Lorem ipsum doloresciet

Lorem ipsum doloresciet

quisquam recum repudae ese necupta spiderum

quisquam recum repudae ese necupta spiderum

GRIDmallar Den grafiska profilen för Lunds universitet skapas till stora delar med hjälp av ett antal olika gridmallar (system av olika stödlinjeraster) som bas. Det finns t ex en typ av gridmall för stående A4-broschyr och en annan typ för roll-ups osv. Grid­ mallarna säkerställer att en viss typ av kommunikationsma­ terial produceras efter samma layoutprincip, vilket i sin tur gör att Lunds universitet får ett konsekvent och enhetligt visuellt uttryck. Gridmallsystemet gör också den grafiska pro­ duktionen enklare och snabbare. All produktion av kommu­ nikationsmaterial ska därför göras med Lunds universitets gridmallar som bas.

Lorem ipsum dolores quisquam recum repudae ese necupta spiderum

Framtiden är både mörk och ljus

Lorem ipsum dolorescimet res

Stöd cancerforskningen vid lunds universitet

quisquam recum repudae ese necupta spiderum

Gridmallarna ger vägledning kring hur det grafiska innehållet (logotyp, rubriker, texter, bilder, grafiska element etc) ska organiseras. Notera att gridmallarna reglerar var grafiska element kan placeras – inte exakt vilka de ska vara. Det finns därför flexibilitet för den enskilde kreatören att skapa pro­ dukter med målgruppsanpassat innehåll och uttryck. På www.lu.se/bildbank finns samtliga gridmallar tillgängliga för nedladdning. Ska du producera material i ett format som det inte finns gridmallar för, vänligen kontakta Varumär­ kesavdelningen, sektionen Kommunikation för vägledning. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar | generell uppbyggnad   34

A4, Broschyr

A0/A1, Vetenskaplig poster, stående och liggande A2/A3, Affisch, stående och liggande

Gridmall – generell uppbyggnad Gridmallarna är skapade i InDesign och är alla uppbyggda på samma sätt (bl a med A-formaten som bas). A-formaten i sig är en del av den grafiska profilen. Att göra layout som inte bygger på A-format gör det svårare att säkerställa att den grafiska formen blir enhetlig och korrekt. Det finns också pappersekonomiska och miljömässiga skäl till att i största möjliga mån undvika t ex kvadratiska format.

A4, Broschyr liggande

A4, Publikationsserier

A5, Broschyr

A4, Magasin

A5, Broschyr liggande

På detta uppslag kan du se ett urval av de applikationer det finns gridmallar för. Oavsett typ består gridmallarna alltid av ett eller flera stödlinjeraster. När det t ex gäller trycksaker be­ står gridmallen av tre typer av stöd­linjeraster – ett för omslag och två för inlagor (ett som stöd för text och det andra som stöd för bild). De olika stödlinjerastren ligger som olika lager i InDesign (se sidorna 38–39).

Avhandlingar

Platsannons

2-viksfoldrar

Annons

På www.lu.se/bildbank finns samtliga gridmallar och till­ hörande formatvarianter tillgängliga för ned­laddning. Ska du producera material i ett format som det inte finns en gridmall för, vänligen kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommunikation för väg­ledning. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar | omslag   35

Gridmall – broschyr Gridmallen för broschyrer består av tre typer av stödlinjeraster – en för omslag och två för inlagor (ett som stöd för text och det andra som stöd för bild). De olika stödlinjerastren ligger som olika lager i InDesign.

Notera att de tunna stödlinjerna som syns i gridden blir osynliga i den färdiga layouten.

Sigillet har en fast beskärning och placering på omslag.

omslag Vit ram Den 5 mm vita ramen bidrar till ett modernt visuellt uttryck. Det ger också renhet och luft åt övriga designelement. ­Eftersom många skrivare inte klarar utfallande utskrifter har ramen också en praktisk funktion. Den vita ramen ska alltid hållas ren från bilder, färgplattor och grafiska element. Det enda undantaget är sigillet. Notera att sigillet blir utfallande vid tryck men kan bli beskuret vid utskrift. Om du producerar material som ska skrivas ut på skrivare ska sigillet beskäras i linje med den vita ramen. Ljusblå yta Den ljusblå ytan visar var foton, pastellfärger och/eller gra­ fiska element (exklusive sigill) får placeras. Foton, pastell­ färger eller grafiska element (alternativt en kombination av dessa) kan uppta en, flera eller alla rutor, dessutom ska de alltid placeras så att en eller flera hela rutor ”fylls upp”. No­ tera att ingen av rutorna inom den ljusblå ytan får lämnas vit, undantaget den vita ytan som är avsedd för logotyp och rubriker (se exempel här intill). Skapa inte mönster eller udda former utan håll dig till lite större kuber eller rektanglar (se exempel som visas i manualen). Använd dig inte heller av frilagda foton. Notera att Harlekinmönstret inte får före­ komma på fram- och baksidor.


Framsida med logotyp, enradig rubrik utan underrubrik.

Framsida med logotyp, enradig rubrik med underrubrik.

lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar | omslag   36

Rubriker Huvudrubrik och eventuell underrubrik ska placeras vänster­ ställd i en vit platta. På omslag ska rubrik, streck och under­ rubrik vara bronsfärgade. Huvudrubriken kan vara en-, tvåeller flerradig. Plattans storlek förändras efter rubriklängd men ska alltid uppta hela gridrutor. Notera att du kan sätta rubrik­plattan på olika höjd, men att det alltid ska vara minst en rad ljusblå rasterrutor (fyllda med foto, pastellfärger eller grafiska element) ovanför den vita rubrikytan. Det brons­ färgade strecket ska alltid vara med. Detta gäller även vid de tillfällen då under­rubrik inte används. Underrubriken är inte obligatorisk. Notera emellertid att ”Lunds universitet” alltid ska vara med som underrubrik om du gör en framsida utan Lunds universitets logotyp. Det ver­ tikala bronsfärgade strecket kan användas för att dela upp text i underrubriken (se exempel på sidan 15). Sträva alltid efter att underrubriken inte blir längre än en rad.

Framsida utan logotyp, enradig rubrik med underrubrik (Lunds universitet).

Framsida utan logotyp, flerradig rubrik med underrubrik (Lunds universitet).

Logotyphantering framsida Som exemplen visar kan man välja att ha med Lunds univer­ sitets logotyp (nivå 1) på trycksakens framsida eller inte. Vill man ha med logotypen ska man använda sig av en enradig rubrik. Väljer man ­varianten utan logotyp ska Lunds univer­ sitet ­skrivas ut ­under strecket (se exempel ovan). Notera att Lunds universitets ­logotyp (nivå 1 eller nivå 2) alltid ska finnas med på baksidan av trycksaken.


www.lu.se/studentservice

lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar | omslag   37

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se

Baksida med korrekt placering av nivå 1-logotyp, webbadress och kontaktuppgifter.

www.ht.lu.se/ht-biblioteken

Lunds universitet Kansliet för humaniora och teologi Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.ht.lu.se

Baksida med nivå 2-logotyp, webbadress och kontaktuppgifter.

www.ht.lu.se/ht-biblioteken www.ht.lu.se

Lunds universitet Kansliet för humaniora och teologi Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.ht.lu.se

Baksida med nivå 2-logotyp, två webbadresser och kontaktuppgifter.

Avsändare baksida Exemplet till vänster visar hur logotyp och adressuppgifter ska placeras. Dessa delar ska alltid finnas med. Webbadressen i mitten är frivillig och kan användas om man vill hänvisa till annan plats än till startsidan på lu.se.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar | inlagor   38

Inlagor Inlagan har ett eget stödlinjeraster (med andra dimensioner än det som används för omslag). Detta eftersom hänsyn måste tas till marginaler, antal textspalter etc. Stödlinjerastren för inlagor är uppdelade i två typer: en för textstöd och en för bildstöd. Inlaga/text Dessa stödlinjeraster visar hur man i inlagor kan arbeta med olika typer av spalter. Både vad gäller antal och bredd. Allt för att man ska kunna anpassa inlagans utseende efter olika typer av texter och annat material.


lunds universitet | grafisk manual | basregler | gridmallar | inlagor   39

Inlaga/bild Detta stödlinjeraster tillåter att man arbetar med bilder i många olika format. När det gäller bilder i inlagor är det viktigt att notera att bilder i hel- och halvsidesformat alltid ska ha den 5 mm vita ramen runt sig, d v s bilder får aldrig vara helt utfallande. Undantag från denna regel finns då det gäller produktion av magasin där något andra regler tillämpas (se gridmall för magasin på www.lu.se/bildbank). Det är också möjligt att placera bilder i textspalterna. Stödlinjerastret för inlagor innehåller också ett horisontellt och vertikalt stödlinjeraster (kallat ”smågrid” i lagerpaletten). Detta finns för att förenkla arbetet med att avstånden mellan t ex rubrik och bild eller ingress och brödtext blir korrekta.


lunds universitet | grafisk manual | applikationer  40

Applikationer


lunds universitet | grafisk manual | applikationer   41

Om applikationer I avsnittet Basregler på sidorna 8 till 32 beskrivs grundele­ menten i Lunds universitets grafiska profil. Dessa är logotyp, typsnitt, färger, grafiska element (sigill, grafiska bilder av byggnader samt Harlekinmönster) och fotomanér. Här i avsnittet Applikationer visar vi hur grundelementen tillämpas på t ex broschyrer, annonser, platsannonser, pro­ filprodukter. Notera att de layoutexempel som visas är just exempel. Möjligheten att göra egna layoutanpassningar finns så länge den grafiska manualen följs och godkända

gridmallar används. Gridmallarna finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank. För varje applikation listas Allmänna tips, Praktiska tips, samt Obligatoriska element. Har du frågor kring hur den grafiska profilens basregler ska tillämpas, vänligen Varumärkesavdelningen, sektionen Kom­ munikation. Kontaktuppgifterna hittar du på sidan 67 i den här manualen.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | BROSCHYRER   42

Campus Helsingborg

Framtiden är både mörk och ljus

program 2013 – 2014

Stöd cancerforskningen vid lunds universitet

Årsredovisning 2011 Det internationella universitetet

Campus Helsingborg är en del av snart 350-åriga Lunds universitet, ett av världens 100 bästa universitet. Vi utbildar framtidens modevetare, kommunikatörer, socionomer, ämneslärare, livsmedelstekniker, högskoleingenjörer och entreprenörer inom servicesektorn. Campus Helsingborg är också en del av Helsingborgsregionen, där pulserande stadsliv, kreativitet och utveckling omger dig. Här har du hela Öresundsregionen och resten av världen runt knuten.

Invest in global talent

Välkommen på öppet hus: Helsingborg torsdagen den xx xxxxxx Lund torsdagen den xx xxxxxx

LUND UNIVERSITY GLOBAL SCHOLARSHIP FUND

BROSCHYRER Lunds universitets broschyrer ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar i InDesign. Gridmallar (inklusive layoutexempel) för broschyrformaten A4 stående, A4 liggande, A5 stående, A5 liggande samt 2-viksfolder finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank. Allmänna tips • Anpassa idé, disposition, layout och text efter målgrup­ pens/målgruppernas behov. • Ha ett tydligt budskap på broschyrens framsida. Flera olika budskap kan göra broschyren svårare att ta till sig. Använd gärna baksidan för viktig information. • Lägg tid på texten så att den blir välskriven och mål­ gruppsanpassad. • Undvik en alltför plottrig layout. Arbeta hellre med mycket vitt och stora bilder. • Om du ska göra språkversioner – anpassa layouten efter det språk som tar mest plats.

Service Management BRANSCHNÄRA UTBILDNINGAR | 2013-2014

www.ch.lu.se facebook.com/campushelsingborg twitter.com/campushbg_lu

Fram- och baksidor, exempel

lunds uniVersitet campus helsingborg besöksadress: universitetsplatsen 2, helsingborg tel 042-35 65 00 e-post: info@ch.lu.se

Praktiska tips • Kontrollera att bilderna som används har en upplösning på minst 300 ppi. • Praktiska tips som specifikt rör hantering av tryck hittar du på sidan 67 i den grafiska manualen. • Tänk på läsbarheten när du lägger rubrik eller annan text direkt i bild.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | BROSCHYRER   43

InnovatIon och samverkan

Gränsöverskridande samverkan I universitetets strategiska plan poängteras den betydande roll som ett universitet av Lunds storlek och bredd har för regionen. Uppdraget att vara en pådrivande kraft i samhället innebär ett stort ansvar. Genom att vara ledande inom innovationsverksamheten ska universitetet föra kunskapen framåt och tillsammans med näringsliv och offentlig sektor bidra till en globalt hållbar samhällsutveckling. Lunds universitet har en vetenskaplig mångfald, som ständigt utnyttjas, utvecklas och kommuniceras. En attraktiv lärande­ miljö med närhet, gränsöverskridande utbildning, forskning och samverkan ger möjlighet att förstärka denna profil. Sam­ verkan bedrivs inom flera dimensioner: inom universitetets olika delar, mellan lärosäten i och utanför landets gränser, mellan universitetet och det omgivande samhället lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. samhällsengagemang Lunds universitet har en bred utåtriktad verksamhet inom kultur, media och folkbildning. Universitetets forskare och lärare medverkar regelbundet i samhällsdiskussionen genom böcker, artiklar och debatter. De anlitas ofta som föreläsare i olika ämnen. Universitetet arrangerar också regelbundet publika evenemang med stor publiktillströmning, till exempel Humanistdagarna och Juridikens dag. Universitetet anordnar genom sina orkestrar, ensembler och körer konserter och andra musikaliska evenemang som lockar stor publik. Universitetsmuseerna spelar en stor roll för kontakterna mellan samhälle och universitet. Under året gjordes, tack vare en donation, en kraftig satsning på Histo­ riska museet genom en överflyttning av delar av de mycket populära zoologiska samlingarna. Vattenhallen, med sina många aktiviteter för barn och ungdomar, är mycket populär liksom universitetets aktiviteter under Kulturnatten.

Innovation & samverkan

Forskarstuderande med anställning utanför universitetet (individer)

regIonal samverkan Den omvandlingsprocess som de flesta länder i Europa nu går igenom innebär en snabb förändring av samhället i riktning mot ett kunskapsbaserat näringsliv som verkar i global kon­ kurrens. Kunskap, i form av forskning, innovation eller välut­ bildad arbetskraft, blir den viktigaste faktorn för framsteg och utveckling. Universiteten är en av de viktigaste producenterna av kunskap och innovationskraft. Universiteten ses också av bland annat OECD som de primära tillväxtmotorerna i kun­ skapssamhället. Skåne och Öresundsregionen, där universi­ tetet finns, genomgår självklart samma omvandlingsprocess i riktning mot ett högre kunskapsinnehåll i näringslivet och andra delar av samhället. Lunds universitet är ett av Sveriges främsta forsknings­ universitet och även ett av de största utbildningsuniversiteten i Öresundsregionen och är därför en viktig resurs för utveck­ ling i regionen och Sverige. Regionala samarbeten med industri och näringsliv har alltid funnits, men har successivt ökat och fått ett avsevärt större inslag av triple helix, samverkan mellan näringsliv, region/ kommuner och forskning, och strategisk framsyn. Utveck­ lingen har följt två spår. Det ena är konkreta, gärna hands­ on, projekt där forskning och företag möts. Det sker bland annat via det under 2010 inrättade Innovationskontor Syd, andra innovationsprojekt eller via de innovationsplattformar,

Anställning på företag Anställning i offentlig sektor m.m.

90

Modevetenskap

85 80

80 70 59

60

34

38

30

En tydlig länk mellan universitetet och det omgivande samhället är de forskarstuderande som gör sin forskarutbildning med anställning utanför universitetet. Dessa doktorander verkar vid universitetet som en del i sin vidareutbildning och det är ett effektivt sätt att skapa kunskaps överföring och samverkan.

20 10 0 2009

42

LivsmedeLsteknik

LivsmedeLsteknik

43 odla kontaktnätet

Rick Carlberg, produktutvecklare på Lantmännen Cerealia

René tillman, 40 år från Munka Ljungby Läser: Livsmedelsteknisk högskoleutbildning Bor: i Ängelholm

”Alla som går den här utbildningen har mat som intresse” Klimatsmarta livsmedel, hygieniska förpackningar och hälsosam mat är sådant som René Tillman studerar på den 2-åriga utbildningen i livsmedelsteknik. Ena dagen mäter hon bakteriehalten på surkål och andra dagen diskuterar hon globala miljöfrågor. – Alla som går den här utbildningen har mat som intresse, säger René. Många är fokuserade på varifrån maten kommer och hur den är producerad. René har många års erfarenhet inom restaurangbranschen i Helsingborg. Hon var lite nervös inför att ta steget att börja studera igen, men kände sig redo. – Det är först nu som jag känner mig riktigt taggad att börja studera, säger hon. På den här utbildningen behöver man ha ett par års arbetslivserfarenhet. Vi tar del av allas olika erfarenheter och diskuterar mycket i klassen. Livsmedelsteknik är en ganska kort och specialiserad yrkesutbildning. Studenterna gör studiebesök på stora livsmedelsföretag, som Findus och Mariannes farm – Sveriges största morotsproducent. René spenderar mycket tid i laboratoriet och testar olika livsmedel. – Just nu jobbar vi med förpackningar och följer vad som händer med livsmedel i en tät förpackning. Sedan har vi satt surkål och mäter mjölksyrabakteriernas utveckling. Det är mycket hands-on. Livsmedel är ett stort och spännande område, enligt René. Under första året har hon läst om klimatsmarta livsmedel och vad hon kan göra

för att tänka på miljön. Klassen diskuterar globala frågor, som hur maten ska räcka till alla på jordklotet. – Nu läser vi om vegetabiliska livsmedel och vad som händer efter skörden och fram till konsumtionen, berättar René. Idag handlar det mycket om säkra livsmedel, konsumenterna har höga krav. När du köper din sallad ska det inte finnas bakterier i den. Andra året kommer René att göra sitt examensarbete i samarbete med ett livsmedelsföretag. Kanske kan det bli en ingång till ett framtida jobb.

Karriär Rick Carlberg hade arbetat som bagare/konditor i tio år när han tog steget att vidareutbilda sig inom livsmedelsteknik. direkt efter examen ringde han produktutvecklingschefen på Lantmännen Cerealia och frågade om han kunde komma upp och presentera sig. några månader senare var jobbet som produktutvecklare hans. – Jag tror att jag tog kontakt i precis rätt tid. De behövde en produktutvecklare. Att jag skrivit mitt examensarbete om ”saltersättare i bröd” bidrog säkert också, berättar Rick. Jobbet som produktutvecklare kan till exempel innebära att han får uppdraget att ta fram en ekologisk kaffebrödsmix. – Jag gör research, talar med leverantörer, tar fram recept, provbakar och känner efter om brödet har rätt textur och inkråm, om det är saftigt och smakar som jag vill. Är jag nöjd med resultatet visar jag upp det för marknadsavdelningen, som

sedan släpper ut produkten på marknaden. – Det är ett självständigt arbete med stort ansvar och mycket kontakter med leverantörer runt om i Europa. Jag trivs fantastiskt bra och har hittat fullständigt rätt. Just nu känns det som att jag skulle kunna stanna här hur länge som helst. Som produktutvecklare tycker Rick att han haft stor nytta av den breda kunskapen om livsmedel han fick på utbildningen. Den teoretiska fördjupningen i framför allt livsmedelskemi har varit en stor fördel att ha med sig i arbetet.

vad äR viktigast att kunna i ditt joBB? – Det behövs ett kreativt tänkande och förmågan att se vad morgondagens konsumenter vill ha. Med ett ord – innovationsförmåga!

24

Våra fakulteter

Våra fakulteter

– Vi ska bli ledande i Europa beträffande kunskapsinhämtning och kunskapsförmedling med syfte att stärka entreprenörskap och entreprenörer, säger Marie Löwegren, universitetslektor och centrets föreståndare. stIftelsen partnerskap Fredrik Reinfeldt drog fullt hus när han kom till Ekonomihögskolan och Stiftelsen Partnerskaps årliga konferens. Publiken bestod av de många partnerföretag stiftelsen knutit till Ekonomihögskolan i olika program för samverkan till nytta för studenter, företag och forskning. ett nytt centrum för fInansVetenskap Under våren invigdes Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap. Det nya centret, som har fått sitt namn efter Sveriges mest välkände nationalekonom, har fått ett långsiktigt stöd från Vinnova på 18 miljoner kronor över sex år. Centret har lyckats knyta till sig några av Sveriges ledande ekonomer i Klas Eklund, Senior Economist på SEB, och Lars Jonung, ordförande för Finanspolitiska rådet, som adjungerade professorer. Och timingen är rätt.

Ekonomihögskolan Invigning av Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap, med ledande ekonomer i spetsen. Miljondonation till forskning och undervisning i entreprenörskap. Flest internationella ekonomistudenter. Allt detta ger Ekonomihögskolan förutsättningar att ta plats i internationell toppklass. Inga Vattentäta skott på ekonomIhögskolan Vi försöker ständigt öppna upp nya fönster mot omvärlden. Det globala samhällets utmaningar tränger in i forskningen. Nya forskningsresultat överförs till studenter som går ut i yrkeslivet med aktuella kunskaper. Nära och fruktbara samarbeten med näringsliv och det offentliga samhället skapar ömsesidiga värden. Inte sällan sluts kunskapens kretslopp i en eller annan form, till exempel affärsmannen och tidigare ekonomistudenten Sten K. Johnsons generösa donation till ett nytt entreprenörskapscentrum vid Ekonomihögskolan.

sten k. Johnsons centrum för entreprenörskap Under 2011 tog forskningen och undervisningen inom entreprenörskap ett stort kliv framåt från att vara bland de bästa i Sverige till att komma med i den internationella toppklassen. Förutsättningarna för entreprenörskapsundervisning och -forskning har stärkts tack vare en donation på 20 miljoner från industrimannen Sten K. Johnson för inrättandet av det entreprenörskapscentrum som bär hans namn.

– Den senaste finanskrisen visade att forskningen inom finansiell teori hittills inte alltid har riktat in sig på de riktigt stora problemen. Och många, även ekonomer togs ju också på sängen av hur djup krisen blev, säger Klas Eklund. Komplexiteten i den senaste finanskrisen visade behovet av att lösa de nya problemställningarna med gränsöverskridande kompetenser inom till exempel juridik, psykologi och ekonomi. Här har Knut Wicksells Centrum för Finansforskning en stor styrka genom sin tvärvetenskapliga profil och av att kunna stödja sig på bredden hos Ekonomihögskolan och Lunds universitet. ett bIståndsproJekt fIrar 5 år Under hösten firade Trapca femårsjubileum i Arusha, Tanzania. Trapca är ett projekt i samarbete med Sida, där Ekonomihögskolan utbildar afrikanska tjänstemän från 10 olika länder i handelspolitik och handelsrätt. World Bank uppmärksammar,

25

4

lovordar och stöttar projektet som ska jämna ut oddsen för Afrika vid de internationella förhandlingsborden. utVärderIngar sätter guldkant på tIllVaron På vårkanten, under EQ11-utvärderingen, prisades den väl utvecklade casepedagogiken inom företagsekonomi och handelsrätt, där studenter tillämpar sina teoretiska kunskaper på verkliga problem tagna från yrkeslivet. Ulf Ramberg, universitetslektor, fick i uppdrag att under 2011 och framåt utveckla caseverksamheten till att omfatta fler ämnen, såsom nationalekonomi och ekonomisk historia. EQUIS-ackrediteringen är viktig för Ekonomihögskolan och visar att både utbildning och forskning håller hög internationell standard. Det var därför ett glädjande besked när beslutet kom i juni om att förlänga ackrediteringen. Ekonomihögskolan fick också beröm för sin breda utbildningsportfölj och starka och nära samarbeten med omgivande näringsliv.

1

– En styrkeposition vi hoppas kunna flytta fram ytterligare nästa år, säger Fredrik Andersson, som 1 januari 2012 efterträdde Allan Malm som ny rektor för Ekonomihögskolan.

3

Klas Eklund, ny adjungerad professor på Ekonomihögskolan.

A university that works to understand, explain and improve our world Nyckeltal (HTE)

Studenternas fördelning på utbildningsnivå (HST)

Grundnivå, program

2 000

Grundnivå, fristående kurser

1 032

Avancerad nivå, fristående kurser

105

Avancerad nivå, program

736

Totalt

Uppslag, exempel

Helårsstudenter Forskarstuderande Personal

HST = Helårsstudent

3 873

HTE = Heltidsekvivalent

Fakultetens intäkter (mnkr)

Forskning, externa bidrag och avgifter

Största bidragsfinansiärer (inkomster, mnkr)

2009

2010

2011

400

Forskning, statsbudgetanslag

4 329

4 284

3 873

300

Utbildning

99

103

104

200

282

294

314

100

FAS

4,2

0

Sida

3,7

Kammarkollegiet

3,2

2011 Vetenskapsrådet Vinnova

2009

2010

2

Antalet internationella studenter sjönk till följd av den nya avgiften för studenter från länder utanför Europa. Ett glädjebesked var dock att Ekonomihögskolan fortfarande är störst bland ekonomutbildningarna i Sverige med flest betalande internationella studenter och studenter inom Europa.

15,5 4,6

2011

Lund University seeks to be a world-class university that works to understand, explain and improve our world and the human condition. Our researchers tackle complex problems and global challenges, and through education we equip our students – the future builders of society – for lifelong development with knowledge, creativity and democratic values as their guiding lights. Ever since 1666, Lund University has been a seat of learning and new ideas. With campuses in Lund, Malmö and Helsingborg, the University is a strong agent in the expansion of the Öresund region.

1. The end of May is marked by the doctoral degree ceremony – the most important event in the academic calendar. The occasion celebrates the 300 or so research students who have earned their PhD degrees that year at Lund University. On this day, it is very clear that cutting-edge research and ancient traditions go hand in hand in Lund. 2. Lund University conducts successful research of many kinds on the boundary between medicine and engineering. One example is work on improving diagnostic accuracy for cancer using microchips and another concerns cell sorting using ultrasound technology – both fields in which Thomas Laurell, Professor at the Department of Electrical Measurements, conducts research. Cell sorting is important in many areas, for example when a leukemia patient is to be treated with blood stem cells derived from a donor’s blood. 3. According to tradition, the Chair of Lund University’s Student Union holds a speech in honour of the Vice-Chancellor every year on the 1st of May.

Läkartjänst / dylikt på undervisningssjukhus

47 41

40

78

63

50

2010

2011

2009

2010

2011

2009

2010

2011

65


• We teach in small groups (about 24 students) by international faculty members and distinguished lecturers from all over the world. The main objective is to foster a creative atmosphere where you learn to communicate orally, explore, defend, analyze, and critique the ideas of others as well as your own in conversations with teachers and fellow students; • We believe in an applied focus and make concrete contributions to the practice of sustainable business through research and application – as a result, our graduates bring extraordinary value and operational insight to their chosen professions; • We provide a powerful supportive alumni network of sustainability and business leaders and experts involved in lifelong collaboration, learning and action; • We offer scholarships in collaboration with Lund University and the Swedish Institute.

Lund University | May, 2012

• We equip you with advanced knowledge, skills and tools needed to become a successful international environmental professional, ready to interact as a leader with all key stakeholders, in order to transform our economic and industrial system toward sustainability;

lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | BROSCHYRER   44

Future prospects Since the Master’s Programme in Environmental Management and Policy engages with at least 50 companies, ministries and other organizations each year, it opens the door to a wide range of international environment-focused careers. More than 90 % of our graduates currently hold positions where they directly benefit from their IIIEE experience. Our 600+ alumni are evidence of that, working as professionals within consulting, industry, research, NGOs, and in international and national government institutions, thereby integrating into all spheres essential for real advancement of the environmental agenda. Go and search IIIEE on LinkedIn and Facebook to see where former EMP graduates work

Your difference is our difference iiiee | Lund university

The Master’s Programme in Environmental Management and Policy IN SHORT: • 2 years, 120 ECTS credits • First year online and part-time and second year in Lund, Sweden and full-time • A unique programme outline: The unique disposition of the four blocks allows for a great deal of customization. You can spend anything from 9 to 24 months on campus in Lund, it’s your choice! Basic block, 30 ECTS October – June. This block is conducted online, part time, which gives our students a variety of choices how to plan their studies. Some choose to stay on at current jobs in their home countries. Others come to Sweden from start, and combine their EMP studies with studies in Swedish language or internships with companies or organizations. Some students even combine their studies with travelling. As long as you have proper equipment and access to good internet connections you can be anywhere you like. Advanced block, 30 ECTS and Applied block, 30 ECTS August – May. These nine months require on campus presence in Lund Sweden. It is an intense period, filled with lectures, seminars, excursions and projects. thesis block, 30 ECTS June – September. Depending on the conditions of your thesis project you may spend this time in Lund or elsewhere. Graduation week takes place on campus in late September.

www.iiiee.Lu.se

Lund university PO Box 117 se-221 00 Lund sweden +46 222 00 00 www.lu.se

2-viksfolder, utvikt utsida

What drives us The Master’s Programme in Environmental Management and Policy is a cutting-edge programme that inspires students to develop solutions for the world’s most pressing and complex challenges. The demand for professionals – future leaders – who understand the realities of business and governance, and who can shape forward-looking environmental profiles have never been more important. The need to find real solutions and to integrate disciplines and sectors in an increasingly smaller world is a strong rationale to build capacity for advancing interdisciplinary and applied solutions in a global context.

How we teach sustainability Become an environmental professional for a sustainable world MAster’s PrOgrAMMe in envirOnMentAL MAnAgeMent And POLicy The International Institute for Industrial Environmental Economics, the IIIEE, educates students with a strong desire to make a difference – we offer you a Master’s Programme in Environmental Management and Policy as a starting point in your career as an environmental professional.

To advance environmental solutions at the interface between disciplines and professions requires an ability to understand and apply perspectives of different disciplines and an understanding of how things work in reality. We address this by securing essentials from the core relevant disciplines – economics, technology, law and policy, business management and environmental science – and then in various ways we apply these fundamentals to the realities of corporations and governments. Study visits and corporate assignments are the backbone of the curricula. Given the richness in experience in our student groups our ambition is to provide a platform for learning where important input comes from fellow students, our experienced course teachers, organizations that we

“There is such a diverse group of internationals that we forget sometimes where we come from, being surrounded by friends and colleagues, sharing and helping one another. And suddenly we don’t see a world of nations anymore, but a world of people we can understand and relate to.” Lara Hale, USA

2-viksfolder, utvikt insida

engage with, and environmental professionals from around the world – foremost our alumni – who all share insights of the environmental sector.

What we offer our students The IIIEE offers a global learning community with diverse personal, geographical and professional backgrounds; over the years we have graduated students from 85 nations around the world. This has shaped the IIIEE culture which is one of collaboration and support, where students are open to new ideas and different perspectives. We strive to create opportunities to engage in dialogue, solve problems co-creatively and simply have fun together. Coming to the IIIEE is choosing a first class learning environment with a high student-faculty ratio and with a strong connection to research. We are located in a unique building in the heart of the city of Lund, one of Sweden’s top ranked university cities. Being in Sweden and in Scandinavia enables our students to be in the forefront of sustainability, to connect with people in industry and the research field and additionally be part of our global alumni network. If you give us two years of your time, we will give you two intense and unforgettable years, providing you with skills, tools and connections for your future career as an international environmental professional.

“I feel better prepared to go out and work between diverse actors and stakeholders to find new solutions to complex environmental problems.” Anthony Wainwright Collen, South Africa

Observera att sidan som viks in på 2-viksfoldrarna är 3 mm kortare än de övriga, vilket gör gridmallarna olika för fram- och baksidor. Byt aldrig ut sidorna i gridmallen och var noggrann med att kontrollera placeringen när du kopierar från sida till sida.

Obligatoriska element – broschyrer • Vit 5 mm ram (fram- och baksida). • Beskuret sigill i nedre högra hörnet (framsida). • Vit platta med bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken (framsida). • Logotyp i nedre vänstra hörnet (baksida). • Adressblock i nedre högra hörnet (baksida). • Lodrätt bronsfärgat streck till vänster om adressen (se mall).


LIVE

lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | MAGASIN   45

2012

nr 4 2011

En tidning om musik från musikhögskolan i malmö | lunds univErsitEt

TiTel

Nr 3 | 2012

Neque eNim te fugit omNium laudatarum artium procreatricem quaNdam

Latitude

Vem behöver nya idéer om ekonomi? Anders Borg, riskkapitalister, modebloggare, styrelseproffs, vardagspusslare, feminister, babysimmare, brysselpolitiker, vinkonnässörer, NGO’s, fashionistas, Fredrik Reinfeldt, vattendragen, Barack Obama, EU-kommissionärer, jordens lungor, analytiker, studenter, Sergey Brin, trendsättare, glaciärerna, medborgare, miljöaktivister, räknenissar, filosofer, högutbildade hipsters, IT-nördar, Hu Jintao, dollarturister, royalister och republikaner, bokförare, konstsamlare, Blondinbella, samhällsentreprenörer, kreditgivare, Greenpeace, Dilma Rousseff, risbönder, Mitt Romney, framtidsanalytiker, Wen Jiabao, tjänstemäklare, Klaus Schwab, personalchefer, systemutvecklare, CSR-konsulter, diplomater, affärsänglar, konstnärer, invandrare, spelutvecklare, tillväxtmotorer, vinterbadare, LO, Bernard Madoff, IKEA, bolagsjurister, gammelmedia, Coca Cola, Wall Street, Ben Bernanke, prinsar och prinsessor, Donald Trump, Bill och Melinda Gates, generalsekreterare, expansionsstrateger, produktchefer, Volvo, jordbrukare, gruvmiljonärer, surfarkids, revolutionärer, hemlösa, Manmohan Singh, mediemoguler, Charles Branson, Standard & Poor’s, IT-konsulter, Sonia Gandhi, kunderna, Michael Porter, diktatorer, finsmakare, partipampar, Jultomten, snåljåpar, Apple, Anna Wintour, fabrikörer, marknadsförare, regimkritiker, Ban Ki-moon, seglare, golfare, lattemammor, Vladimir Putin, nyblivna friluftsfarsor, centralbankschefer, småföretagare, Ai Weiwei, mentorer, dagdrömmare, fotbollsproffs, Martin Wolf, backpackers, journalister, monopolister, civilingenjörer, frihandelsivrare, inköpare, OPEC, lyckliga singlar, Gordon Gekko, Sony och Ericsson, övervintrare, demokrater, GM, Stefan Löfven, Världsbanken, konsumenter, risktagare, visionärer, finansjättar, de utslagna, välfärdsanalytiker, Adele, portföljförvaltare, lottomiljonärer, exportörer, resurssvaga familjer, flygbolag, Nicki Minaj, nyrika, arbetslösa ungdomar, Google, kommunpampar, banker, resursplanerare, Oprah Winfrey, pokerproffs, fastighetsmoguler, stadsplanerare, tv-predikanter, donatorer, biståndstagare, skogen, värdeskapare, landsbygden och stadskärnan, offentliga upphandlare, inköpare, privata vårdbolag, Sheryl Sandberg, politiskt sakkunniga, spindoktorer, Paul Krugman, PR-proffs, start-ups, multimiljardärer, fackpampar, investerare, grevar och baroner, Lady Gaga, sweatshops, EU, småsparare, prognosmakare, villaägare, bostadsspekulanter, innovatörer, trendspanare, eskimåer, oljeshejker, kulturutövare, ämbetsmän, nattsuddare, CIC, Warren Buffet, ombudsmän, tentapluggare, robothandlare, våra barnbarn, samarbetspartners, de utblottade, leverantörer, integrationsministern, VD:ar, Christine Lagarde, isbjörnar och pingviner, Mario Draghi, pensionärer, Adriana Lima, borgmästare, Kim Jong-Un, G20, gruvarbetare, Dalai Lama, curlingföräldrar, Angela Merkel, tankesmedjor, sociala mediegurus, Nicolas Sarkozy, börsmäklare, småsparare, jetsetare, Tim Cook, aktieägare, intressenter, Lucas Papademos, skattebetalare, kosmopoliter, finansiärer, Mark Zuckerberg, branschföreträdare, CFO’s, G8, sjukskrivna, historiker, FN, Zhou Xiaochuan, skatteplanerare, Al Gore, daytraders, mikrolånare, David Cameron, fripassagerare, lagstiftare, energijättar, hollywoodfruar, tågluffare, Sotheby’s, konjunkturinstitut, turister, annonsörer, ordförande, trädkramare, säljare, Rupert Murdoch, RIM, altruister, lobbyister, specialister, generalister, finansvalpar, supertalanger, Nobelpristagare, rådgivare och så du, förstås.

ett årsmagasin från ekonomihögskolan ViD lunDs uniVersitet

Aliquodi omnihita dolorer eratur, nectem haruptam volorrorpor Aliquodi omnihita dolorer eratur, nectem haruptam volorrorpor

Mer än en handelshögskola

Aliquodi omnihita dolorer eratur

Bro mellan studenter och arbetsgivare

Aliquodi omnihita dolorer eratur Aliquodi omnihita dolorer eratur, nectem haruptam

Forskare rustar för nästa finanskris | Intervju med Klas Eklund Biljätte ansluter som partnerföretag

Ekonomihögskolan lunds univErsitEt Box 7080 220 07 lund tEl 046-222 34 34 www.ehl.lu.se

Omslag med nivå 1-logotyp

Omslag med nivå 1-logotyp

MAGASIN Lunds universitets magasin ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar i InDesign. Gridmallar (inklusive layoutexempel) för magasin finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank. Allmänna tips • Att läsaren känner igen tidningen från nummer till num­ mer är viktigt, samtidigt som det också kan vara viktigt med variation. Exempel på saker som kan variera i ett och samma nummer är: textlängder, textingångar, bilder, antal spalter och rubrik-, citat och bildplacering. Layouten ska ”sälja in” artikeltexterna till läsaren.

Omslag med nivå 2-logotyp

• Det är viktigt med variation. Varva innehållsrika sidor med luftiga uppslag med mycket vitt och stora bilder. • Om du ska göra språkversioner – anpassa layouten efter det språk som tar mest plats. • Använd professionellt fotograferade bilder i så stor ut­ sträckning som möjligt. Arbeta gärna med stora bilder. Utfallande bilder går bra att använda. • Uppfinn inte egna grafiska ”huvuden”. Använd exemplen här ovan som inspiration. • Lägg tid på texten så att den blir välskriven och mål­ gruppsanpassad.

Baksida

Praktiska tips • Kontrollera att bilderna som används har en upplösning på minst 300 ppi i aktuell storlek. • Praktiska tips som specifikt rör hantering av tryck hittar du på sidan 67 i den grafiska manualen. Obligatoriska element – magasin • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken. • Beskuret sigill i nedre högra hörnet (framsida). • Logotyp i nedre vänstra hörnet (baksida). • Adress i nedre högra hörnet (baksida). • Lodrätt bronsfärgat streck till vänster om adressen (se mall).


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | MAGASIN   46

Latitude 2012

46

6

Latitude 2012

Latitude 2012

7

Forskare rustar för nästa finanskris Ekonomihögskolan invigde under våren 2011 Knut Wicksells centrum för finansvetenskap. Centret, som har fått sitt namn efter Sveriges mest välkände nationalekonom, ska utveckla den finansiella kompetensen i Sydsverige i samarbete med näringsliv och förvaltning. Målet är att höja kunskapsnivån för att framgångsrikt hantera framtida finanskriser. u Klas Eklund – adjungerad professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan och Senior Economist på SEB – blickar ut över en omvärld som kommer att innebära stora utmaningar för ekonomerna.

2

Latitude 2012

Latitude 2012

När tradition möter förnyelse Med den fortgående ekonomiska krisen i Europa och USA, den arabiska våren och de sociala mediernas allt större betydelse var 2011 ett år fyllt av politisk, ekonomisk och social omvälvning. Det är mot denna bakgrund som Ekonomihögskolans utmaningar ska ses. Den utbildning, forskning och samverkan som bedrivs här måste vara konkurrenskraftig i en allt mer föränderlig omvärld. Detta kräver förnyelse och omprövning. Samtidigt visar Lunds universitet – som snart firar sitt 350-årsjubileum – på styrkan i den akademiska traditionen att kombinera förnyelse och kontinuitet. För andra året i rad finns Sveriges mest sökta masterprogram i alla kategorier vid Ekonomihögskolan. Vi står också starka när det gäller framstående forskningsmiljöer och har goda kontakter med näringslivet och det omgivande samhället. Från denna position ska vi under 2012 och kommande år fortsätta arbetet med att internationalisera verksamheten samt säkra och utveckla kvalitén i vår utbildning, forskning och samverkan. I mötet mellan tradition och förnyelse lägger vi grunden för fortsatta framgångar. Ekonomihögskolans årsmagasin, Latitude, speglar vår bredd av ämnen och kompetenser. I grunden, de människor som arbetar och studerar här. Jag hoppas att du som läsare av detta årsmagasin ska inspireras att vara med och stödja oss på den spännande resan framåt.

Mer än en handelshögskola Forskare rustar för nästa finanskris

Kennet Ruona och Charlotte Carlberg Bärg. Arkivbilder: Shutterstock och Mostphotos.

PRoduktioN Art direction och grafisk produktion: Borstahusen Kommunikation. Tryck: Elanders Sverige AB. Papper: Omslag Galerie Art Gloss 300 gr. Inlaga: Galerie Volume 170 gr. Galerie Art är certifierat enligt PEFC:s krav för hållbart skogsbruk.

Latitude 2012

11

Globala drivkrafter avgörande faktor

12

Fingertoppskänsla för win-win situationer

16

Partnerföretag

16

Donation stärker internationella profilen

Fröet till Trapca – The Trade Policy Training Centre in Africa – såddes i början av 2000-talet under en konferens om världens fattigaste länder, berättar Göte Hansson. – Det framgick att de saknade kompetens och förmåga att hävda sin röst i internationella handelsavtal. I stället skodde sig mer erfarna länder på denna bristande förmåga. Så idén dök upp om att ge representanter från offentlig och privat sektor i dessa länder kompetensen att driva framgångsrika handelsförhandlingar, säger Göte.

17

19

Malmö växer med Lundaekonomer

20

Breddar praktiknära undervisning

22

Första steget in i näringslivet

23

Ljus framtid för systemvetare

24

Utbildningsutbud

25

Partner öppnar för internationell karriär

26 26

Fem röster från fyra länder

28

Forskare undersöker vardagens snobberi

30

Jämställdhet på agendan

32

Granskar granskningsmakten

32

Bro mellan studenter och arbetsgivare

34

Kunskap som jämnar ut oddsen

36

Utbildar Vietnams framtida ledare

39

Kunskap som jämnar ut oddsen

40

E.ON in i Learning Partnerships

42

Statistik räknar med att lyfta Afrika

44

Juridik skapar värde i företag

45

Prestigefylld utvärdering säkrar kvalitén Civilekonomer firar examen

I slutet av 2011 firade utbildningscentret Trapca femårsjubileum i Arusha, Tanzania. Trapca är ett samarbetsprojekt med Sida. Här utbildar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tjänstemän från utvecklingsländer i handelspolitik och handelsrätt. Världsbanken lovordar, stöttar och deltar i projektet som ska jämna ut oddsen för Afrika vid de internationella förhandlingsborden. Göte Hansson, professor och ansvarig för utbildningen vid centret, var eldsjälen som varit med från starten.

46 46

Välkommen tillbaka!

47

Fakta och statistik

48

Prominenta ekonomer och jurister Trapcas slogan ”World Class Training in Trade Policy & Trade Law” kan verka övermodig, men håller måttet. Studenter kommer från utvecklingsländer över hela världen. Chefsekonomen Patrick Low och toppjuristen Peter van der Bossche på WTO är några av de prominenta ekonomer och jurister från WTO, Världsbanken och FAO (FN:s organ för jordbrukspolitik), som kommer för att gästföreläsa på utbildningen. Världsbanken vill hålla kurser tillsammans med utbildningscentret. Det är inte konstigt att Utrikesdepartementet hyllar projektet, som ger goda resultat. Trapca kan inte locka med lönen, men med ett meningsfullt innehåll och uppdrag, förklarar Göte Hansson den osedvanliga uppbackning centret fått från stora världsaktörer. – Fem år är kort tid men vi kan redan se effekt. Studenter får åka till förhandlingar i Bryssel. Ett gäng studenter har arbetat vid WTO som trainees och 86 procent arbetar med handelsfrågor i sina hemländer. Lärare och eLever nära varandra Under de intensiva kursveckorna i Arusha lever lärare och elever nära varandra. Studenterna får lära sig att ställa de viktiga frågorna, berättar Göte – varför, vad innebär det här för oss, och på vilket sätt? – Jag kommer ihåg en student som när lärdomen från ett lektionspass sjönk in under middagens diskussion om handelsavtal utbrister: ”Har jag fattat det här rätt?” Efter att jag nickat bekräftande, reser han sig från matbordet och ursäktar sig med orden: ”Vi höll på att göra ett misstag”, och går för att ringa hem till ministeriet i sitt hemland. En viktig grundbult i projektet har varit det goda samarbetet med det afrikanska utbildningsinstitutet, ESAMI, Eastern and Southafrican Management Institute. Detta ägs av tio afrikanska stater och har verksamhet i 20 länder. Under ESAMI:s besök på Ekonomihögskolan i oktober skrevs ett samarbetsavtal under för att köra igång en entreprenörskapsutbildning till våren i Arusha, Tanzania, med möjlighet att bygga ut programmet till andra länder där ESAMI är verksamt.

26

Latitude 2012

Latitude 2012

Karin Runngren tog chansen till en termin vid University of Queensland i Brisbane.

Partner öppnar för internationell karriär

”Världsbanken vill hålla kurser tillsammans med utbildningscentret.”

11

Biljätte ansluter som partnerföretag

Kartlägger kolonialismens ekonomiska effekter

41

6 10

Henrik Killander, Katarina Csanta och Mats Brangstrup.

FotogRaFeR

Latitude 2012

4

Kopplingen till näringslivet är otroligt viktig Innovationsradar ser industrins nyckelfrågor

Nytt centrum ska ge entreprenörer i världsklass

RedaktioN

40

iNNeHÅLL

Internationellt utbyte i siffror

FRedRik aNdeRSSoN

3

Berikar Både student och undervisare Therese Nilsson, filosofie doktor i nationalekonomi, skrev sin avhandling om globalisering, ojämlikhet och fattigdom i utvecklingsländer och har undervisat och jobbat vid Trapca i olika omgångar. En stor styrka hos utbildningscentret är att det berikar både student och undervisare menar hon. – Studenterna på Trapca kommer in i studierna med andra synsätt än de studenter jag möter i Lund. Många jobbar för regeringarna i respektive land, och ser magistern på Trapca som ett viktig steg i sin karriär. Frågorna vid lektionerna kommer från ett annat håll och breddar mina perspektiv på nationalekonomi. Det i sin tur berikar min undervisning och forskning vid Ekonomihögskolan i Lund, säger Therese Nilsson.

Under Partner Day får Ekonomihögskolan besök av studiekoordinatorer från några av skolans cirka 300 partneruniversitet. Hösten 2011 deltog representanter från hela världen, bland annat Kina, Brasilien, Tyskland och Frankrike. För partneruniversiteten innebär dagen värdefulla erfarenhetsutbyten, smarta workshops och möjligheten att bygga bättre nätverk. – Partner Day gör det möjligt för oss att höja våra studenters beredskap för ett internationellt yrkesliv, vilket efterfrågas av näringslivet i Frankrike, säger Amanda Peaker från Grenoble Ecole de Management.

handeL ger Positiv effekt Under året pågick också arbetet med att lägga ut grundkursen i handelspolitik och handelsrätt på nätet. Distanskursen lanseras i januari 2012 och ska ges till dem som inte har möjlighet att komma till Arusha på grund av höga resekostnader. Och Afrika är fortfarande världens fattigaste kontinent, konstaterar Göte Hansson. – Det är känt att handel har positiv effekt på ett lands förmåga att utvecklas och skapa tillväxt. Om Afrika ska komma upp på banan på riktigt krävs att så många som möjligt får tillgång till de här kunskaperna, säger han. Göte Hansson tilldelades också under föregående år ESAMI:s ledarskapspris för sin förmåga att leda Trapca till att leva upp till sin slogan – ett utbildningscenter i världsklass. Under framställandet av detta årsmagasin avled Göte efter en lång tids sjukdom. Hans engagemang och goda gärning talar för sig själv och han är saknad av kollegorna vid Ekonomihögskolan.

Ekonomihögskolans nära samarbete med partneruniversitet är viktigt för att kunna erbjuda studenterna internationella karriärvägar och en meningsfull och spännande studietid. – Jag har alltid velat åka till Australien, så det var självklart att slå till när jag fick möjligheten. Och eftersom jag vill jobba internationellt i framtiden är det en bra erfarenhet att ha med sig, säger Karin Runngren som läste en termin som utbytesstudent vid University of Queensland i Brisbane.

Internationellt utbyte i siffror 2011 Ekonomihögskolans internationella studentutbyte 2011 75

Utresande studenter Totalt antal 254 Inresande studenter Totalt antal 281

69 61 53

50

43

42 35

30 25

20

17

23 16

14

10

16

26

21 12

10

9

Tyskland

Norden

5

3

0

Asien

Nordamerika

Australien Storbritannien och Nya Zeeland

Frankrike

Utresande studenter vid Lunds universitet (%)

Spanien

Nederländerna

Övriga Europa

Sydamerika

Ekonomihögskolans partneruniversitet Europa

Ekonomihögskolan

24

LTH

26

S-fak

13

Asien

Campus Hbg Övriga Totalt antal

Examenshögtid vid Trapca.

3 34 1059

40 12

Nordamerika

12

Australien och Nya Zeeland

10

Sydamerika Totalt antal *

2 76

* 16 av dessa avser avtal med Lunds universitet

16

Latitude 2012

Latitude 2012

Partnerföretag CapitaL partners Handelsbanken Nordea Sparbanken Öresund Swedbank

senior partners

Fingertoppskänsla för win-win situationer Katarina Andrén är VD för Stiftelsen Partnerskap, som erbjuder företag och organisationer olika partnerprogram för att utveckla ett brett och nära samarbete med forskningen och utbildningen vid Ekonomihögskolan. Med en bakgrund inom näringslivet på bland annat SEB, tillför Katarina Andrén ett stort nätverk till Ekonomihögskolan. Hon har en osviklig fingertoppskänsla för att skapa win-winsituationer för både näringsliv och akademi. – Partnerskapet är en genväg in till Ekonomihögskolans omfattande nätverk av ledande forskare, studenter och näringslivskontakter. De samarbetsprogram som företagen ingår med Ekonomihögskolan hjälper dem att bygga relationer med framtida medarbetare och kunder samt få tillgång till affärskritisk kunskap och omvärldsorientering, säger Katarina Andrén. För forskningen betyder den nära samverkan med omgivande samhälle och näringsliv att man kan formulera relevanta forskningsfrågor. Utbildningen berikas i sin tur av att studenterna får verkliga cases från programföretag och relevans i studierna. HändeLserikt år Katarina Andréns år har varit händelserikt. Under året gick Mercedes-Benz som första bilföretag in som partnerföretag på Ekonomihögskolan. PwC, Handelsbanken, Malmö stad och Alfa Laval förlängde sina engagemang som programföretag. Fredrik Reinfeldt gästtalade vid den årliga konferensen och Jan Söderberg donerade ytterligare två miljoner till Visiting Fellows. Ett program som gjort det möjligt att knyta unga, internationella forskartalanger till Ekonomihögskolan. Partnerföretagen finansierar på så sätt ett kunskapens kretslopp till nytta för akademi, näringsliv och förvaltning. Stiftelsen omsätter medel till konkreta initiativ som skapar värde för partnerföretag, forskare och studenter.

Uppslag, exempel

Höganäs AB Lindéngruppen AB SEB Sydsvenska Dagbladet Tetra Pak Trelleborg AB

partners Arla Foods nYtt Alfa Laval AB Axis Communications AB BE Group Celerant Consulting Danske bank Deloitte Ecolean AB E.ON Ernst & Young Färs & Frosta Sparbank Gambro Group GfK Sverige AB IKANO Fastighets AB Inwido AB JBT Foodtech KPMG Lindab AB Lunds Energi AB Malmö stad Mazars Set Mercedes-Benz nYtt Midway Holding AB Prestera Procordia Food AB PwC Pågen AB SonyEricsson Mobile Communications ST Ericsson SYSAV Thule Holding AB Vestas Wind Systems Wihlborgs Fastigheter

Donation stärker internationella profilen Genom en privat donation på 2 miljoner kronor till Stiftelsen Partnerskap vid Ekonomihögskolan, startade industrimannen Jan Söderberg upp projektet LUSEM Visiting Fellows under 2010. Under 2011 sköt han ytterligare 2 miljoner till projektet som fortsätter att stärka Ekonomihögskolans internationella profil genom att knyta till sig yngre lovande forskare från hela världen. Visiting Fellows kan få stor betydelse för Ekonomihögskolans framtida forskning och internationella rekrytering, enligt Jan Söderberg. – Den här donationen kommer att stärka internationaliseringen på skolan. Något som jag tycker är jätteviktigt. Vi är en liten nation och vi måste öppna upp för att möta de utmaningar som globaliseringen och informationssamhället ställer på oss, säger Jan Söderberg.

utveckla och underhålla de här kontakterna, som möjliggör meningsfulla forskningssamarbeten under lång tid framöver. Jag är ytterst tacksam för den här möjligheten som, ärligt talat, ändrat inriktningen på min forskning, säger Karen Lee Ashcraft. Karen är ett exempel på att Jan Söderbergs donation gör det möjligt att ytterligare bredda de internationella kontaktytorna och fördjupa kunskapsutbytet vid Ekonomihögskolan.

Ledande i sverige Jan Söderberg vet av egen erfarenhet vikten av internationalisering. Sedan 1995 har han byggt upp industrigruppen Söderbergsföretagen till att bli ledande i Sverige inom sitt område och har etablerat en internationell kundkrets. Erfarenheter han gärna vill delge Ekonomihögskolan. De forskare som knutits till Ekonomihögskolan genom Visiting Fellows är här sammanlagt en månad. Väl på plats undervisar de i sina ämnen och arbetar i konkreta forskningsprojekt tillsammans med forskare vid Ekonomihögskolan i Lund. På så sätt får både studenter och forskare som är verksamma vid skolan nytta av samarbetet. Och efter besöket hålls samarbetet vid liv över nätet. De här forskarna kommer in i arbetet med nya perspektiv och kunskaper, konstaterar Thomas Kalling som är chef för Institutet för ekonomisk forskning och koordinator för projektet. – Även efter att de har lämnat Ekonomihögskolan består kontaktnätet och det avtryck som dessa forskartalanger gör, säger Thomas Kalling. MeningsfuLLa saMarbeten Karen Lee Ashcraft, professor vid University of Colorado at Boulder, var en av de forskare som gästade Ekonomihögskolan under 2011. – Visiting Fellows-programmet stärker de professionella relationer som är avgörande för hållbara internationella samarbeten. Utan programmet skulle jag inte haft resurserna att

Industrimannen Jan Söderberg startade 2010 projektet LUSEM Visiting Fellows och under 2011 sköt han ytterligare 2 miljoner till projektet. LUSEM står för Lund University School of Economics and Management.

17

27


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | ANNONSER   47

15 JANUARI 2012

Ny sista ansökningsdag för master- och magisterprogram. Aqui dollectem ium ent utem fugiatur. Da qui beatemo loratem vit volorpo repudi omnient fuga. Ectectorerit abore verat ad modis a di doluptis dest, ommolore quia quat acipsundis re perro con

por renistio blaboreribea sedi ut exerias exceror poreici llique net quo volorruntem et laut undae atem fugiandis volestrunt, tecae sum est que comnis accuptia aut veliquatem.

www.lu.se

Debatt i Lund. Torsdag 22 november | 20.00 | caféeT öppnar 19.30 café aThen | akademiska föreningen | sandgaTan 2

Vem tjänar på krisen? Greker, italienare och spanjorer genomgår ekonomiska stålbad. I Sverige varslas allt fler. Är detta en nödvändig anpassning till verkligheten eller skadliga åtstramningar? i panelen: agneta stark, företagsekonom, författare och feminist, med eget radioprogram i P1 | kenneth hermele, humanekolog och ekonom som ofta syns i debatten om hållbar utveckling | andreas bergh, nationalekonom och liberal debattör som forskar om välfärd och kapitalism | anne-marie pålsson, nationalekonom, fd moderatpolitiker. Kritisk till hur den ekonomiska krisen hanteras inom EU. Hjärnan bakom RUT-avdraget. moderaTor: andreas ekström, författare och kulturjournalist på Sydsvenskan

Arrangemang: Lunds universitet i samarbete med Akademiska Föreningen, AF www.lu.se

Annonser, exempel

Obligatoriska element – annonser • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken. • Vit 5 mm ram (gäller A4 och A5, mindre storlekar har 3 mm ram). • Svart 0,3 pt ram på icke utfallande annonser (för att synliggöra den vita ramen). • Logotyp i nedre högra hörnet.

ANNONSER Lunds universitets annonser ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar i InDesign. Gridmallar (inklusive layoutexempel) för annonsformaten 90x60 mm, 90x250 mm, liggande A5 samt stående A4 finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank. Allmänna tips • En bra annons kommunicerar ett huvudbudskap. Försök inte säga allt i en annons. • Fundera över vad som är det mest intressanta och mål­ gruppsrelevanta du har att berätta och bygg annonsen kring det. • Lägg tid på texten så att den blir välskriven och mål­ gruppsanpassad. • Ha en tydlig idé (och kommunicera denna) om vad du vill att målgruppen ska göra när de sett annonsen – anmäla sig till ett event, gå in på en webbplats, ansöka till en utbildning etc. • Välj inte för små format. Är budgeten begränsad är det ofta bättre att prioritera ett införande av en större an­ nons än flera införanden av en liten annons. • Det kan ibland vara värt att (i de tidningar det är möjligt) betala lite extra för att få exakt den placering man vill ha, så kallad ”begärd placering”. Praktiska tips • Behöver du ändra format? Var då vaksam på att annonsen får de rätta proportionerna. • Kontrollera att du har rätt tekniska specifikationer för den aktuella tidningen. Upplösning och färgmättnad kan variera mycket mellan t ex magasin och dagstidningar. Kontakta tidningen för relevant information.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | PLATSANNONSER   48

Xxxxxxxxx fakulteten söker

Cogitanti mihi saepe numero et TINIMIL EICIIS EVENT UT EST LAM INIS EATUR, VENDI, OMNIA DEST ARION ENISSUM. ANSÖK SENAST 12 XX XX. REF NR XXXXXXXXXXXX.

För mer information se www.lu.se/ledigajobb

Exempel på platsannons 100x60 mm.

Lunds universitet är ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Universitetet rankas som ett av världens hundra bästa. Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, humaniora, teologi, konst, musik och teater. Våra 47 000 studenter och 6 800 anställda verkar främst i Lund, Helsingborg och Malmö.

XXXXXXXXXXXX FAKULTETEN SÖKER

Cogitanti mihi saepe numero et memoria vetera repetenti perbeati fuisse illi videri solent GENDA SE LIASPERO VOLORER SPELLABO Ota quatiae eumquo estrum quia con vendi rehendaecae officae etur. Ansök senast XX XX XX, ref nr xxxxxxxxx.

Cogitanti mihi saepe numero

Lunds universitet är ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Universitetet rankas som ett av världens hundra bästa. Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, humaniora, teologi, konst, musik och teater. Våra 47 000 studenter och 6 800 anställda verkar främst i Lund, Helsingborg och Malmö.

XXXXXXXXXXXXXX FAKULTETEN SÖKER

Cogitanti mihi saepe numero GENDA SE LIASPERO VOLORER SPELLABO Ota quatiae eumquo estrum quia con vendi rehendaecae officae etur. Pe que ex et pro dolum harume cus reculpa nusdant harion. Sundicim porumquid mo con con cus delit doluptat. Ansök senast XX XX XX, ref nr xxxxxxxxx.

Quis autem dubitet quin belli duces ex hac una civitate GENDA SE LIASPERO VOLORER SPELLABO Ota quatiae eumquo estrum quia con vendi rehendaecae officae etur. Pe que ex et pro dolum harume cus reculpa nusdant harion. Sundicim porumquid mo con con cus delit doluptat. Ansök senast XX XX XX, ref nr xxxxxxxxx.

GENDA SE LIASPERO VOLORER SPELLABO Ota quatiae eumquo estrum quia con vendi rehendaecae officae etur. Pe que ex et pro dolum harume cus reculpa nusdant harion quam, quia as sendae. Ansök senast XX XX XX, ref nr xxxxxxxxx.

För mer information se www.lu.se/ledigajobb

Exempel på platsannons (100x135 mm) med informationstext om Lunds universitet.

För mer information se www.lu.se/ledigajobb

Exempel på platsannons (125x150 mm) med informationstext om Lunds universitet.

PLATSANNONSER Framtagningen av Lunds universitets platsannonser sker alltid via universitetets annonsförmedlare (för närvarande Timecut) och därför finns dessa mallar inte tillgängliga för nedladdning i universitetets bildbank. Kontakten med annonsförmedlaren sker via respektive fakultets/högskolas handläggare. Platsannonserna finns i följande mallformat: 100x60 mm, 100x135 mm (dynamisk), 125x150 mm (dynamisk). Att mallen är dynamisk innebär att den kan expanderas på höjden så att det blir möjligt att lägga in flera lediga tjänster i en platsannons. Obligatoriska element – platsannonser • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken. • Vit 3 mm ram (för storleken 125x150mm är ramen 5 mm). • Svart 0,3 pt ram på icke utfallande annonser (för att synliggöra den vita ramen). • Logotyp i nedre högra hörnet. • Informationstext om Lunds universitet längst upp (undan­ tag: 100x60 mm annons).


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | ROLL-UPS   49

ROLL-UPS Lunds universitets roll-ups ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar i InDesign. Gridmallar (inklusive layoutexempel) med nivå 1- och nivå 2-logotyper finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank. Allmänna tips • Tänk på att roll-ups ska betraktas från ett avstånd. An­ passa layouten efter avståndet. • För stor text kan ibland vara lika svår att läsa som för liten text. • Lägg inte viktig information för långt ner. • Försök att inte göra roll-ups som är alltför texttunga. Roll-ups är primärt till för att skapa stämning eller väcka uppmärksamhet. • Arbeta gärna med kombinationer av roll-ups. En text­ baserad roll-up kan t ex med fördel kombineras med en variant med grafiska element och/eller bilder. • Det är bra om roll-upsen kan återanvändas. Undvik (om det går) tids- eller platsbunden information.

Quam spem cogitationum et consiliorum meorum cum graves communium temporum tum varii nostri casus fefellerunt

Praktiska tips • Till större mässor och konferenser finns möjlighet att hyra mobila montrar hos Media-Tryck. Läs mer på www. mediatryck.lu.se. För att säkerställa ett enhetligt intryck och för att det ska bli snyggare när olika roll-ups kom­ bineras, rekommenderar vi att samtliga roll-ups beställs via Media-Tryck.

Roll-up, exempel med nivå 1-logotyp

Roll-up, exempel utan logotyp

Obligatoriska element – roll-ups • Vit 30 mm ram. • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken (om rubrik används). • Antingen logotyp placerad enligt exempel till vänster och på sidan 50, eller beskuret sigill nederst till höger. Notera att roll-up med endast sigill måste kombineras med rollup med logotyp.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | ROLL-UPS   50

Sed tamen in his vel asperitatibus rerum vel angustiis temporis obsequar studiis nostris et quantum mihi vel fraus inimicorum

Roll-ups, exempel


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | POWERPOINT   51

POWERPOINT PowerPoint-presentationer ska produceras med hjälp av framtagen mall som laddas ner från www.lu.se/ bildbank. I PowerPoint-mallen används alltid universitetets alternativtypsnitt Arial och Times New Roman. För att diagram och tabeller ska framträda tydligt är Micro­softs standardfärger förvalda. Det går naturligt­­ vis även bra att använda universitetets profilfärger. Mallarna finns i svensk och engelsk version. Allmänna tips • Anpassa alltid presentationen efter målgrupp och sam­ manhang, försök också att göra den så direkt och stimu­ lerande som möjligt. • Undvik sidor med för mycket text och/eller diagram. • Dela hellre upp innehållet på flera sidor än att försöka få med allt på en sida. Behöver du text som talarstöd kan du lägga denna i anteckningsfältet nedanför sidan. • Tänk på varje sida som en liten annons. Lägg tid på att hitta en bra rubrik, spännande bild eller talande graf. • Tänk på dramaturgin och försök variera utseendet på sidorna. Det ska vara kul och intressant för åhörarna att lyssna till presentationen. • Bilder, t ex foton och illustrationer, som används bör hålla hög kvalitet. Använd därför inte clip-art-bilder och lik­ nande. Ladda gärna ner bilder från www.lu.se/bildbank. • Öva alltid inför en presentation och kontrollera att du kan hålla din presentation på den tid du har till förfogande.

Övriga presentationprogram Följ alltid grafiska manualen när du gör presentationer med Lunds universitet som avsändare. Försök också att följa anvisningarna för PowerPoint i den mån ditt program tillåter detta. PowerPoint, sidtyper

Praktiska tips • Var noga med att din presentation inte väger för mycket. Tunga presentationer kan t ex bli svåra att mejla. Det är framför allt stora och högupplösta bilder som gör att presentationen blir tyngre, för PowerPoint räcker en upplösning på 72 ppi (vanlig skärmupplösning). • Använd bara bilder i jpg-format och RGB-färg.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | Affischer   52

Affischer Lunds universitets affischer ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar i InDesign. Gridmallar (inklusive layoutexempel) för affischer stående A3 finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank.

Quam spem cogitationum et consiliorum meorum cum graves communium

www.lu.se

Allmänna tips • Tänk på att affischer ska kommunicera bra på både långt och nära håll. Ett tips kan vara att layouta affischen så att den tar för sig och syns på långt håll samtidigt som övrig nödvändig information tonas ner, men kommer fram väl när man betraktar affischen på nära håll. • En bra affisch kommunicerar (precis som en bra annons) ett huvudbudskap. • Fundera över vad som är det mest intressanta och mål­ gruppsrelevanta du har att berätta och bygg affischen kring det. • Lägg tid på texten så att den blir välskriven och mål­ gruppsanpassad. • Ha en tydlig idé (och kommunicera denna) om vad du vill att målgruppen ska göra när de sett affischen – anmäla sig till ett event, gå in på en webbplats, ansöka till en utbildning etc. Praktiska tips • Behöver du ändra format? Var då vaksam på att affischen får de rätta proportionerna och att gridlinjerna kan bli missvisande. • Läs igenom instruktionerna (som följer med när du laddar ned mallen) innan du börjar. Här får du information om hur gridmallen är uppbyggd och hur du ska arbeta med den. • Kontrollera att bilderna som används har en upplösning på minst 300 ppi. • Praktiska tips som specifikt rör hantering av tryck hittar du på sidan 67 i den grafiska manualen.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | Affischer   53

Humanistdagarna

Quam spem cogitationum et consiliorum meorum cum graves communium

Quam spem cogitationum cum graves communium Numero et memoria vetera repetenti perbeati fuisse, Quinte frater, illi videri solent, qui in optima re publica, cum et honoribus et rerum gestarum gloria florerent, eum vitae cursum tenere potuerunt, ut vel in negotio sine periculo vel in otio cum dignitate esse possent; ac fuit cum mihi quoque initium requiescendi atque animum ad utriusque nostrum praeclara studia referendi fore iustum et prope ab omnibus concessum arbitrarer.

Quam spem cogitationum et consiliorum meorum cum graves communium

Uptios essitinvendi dipit, sitaerUm Ullor as qUis preiUmqUae nonse remos di dolUptibUs aUt labores sed qUi od qUi di blabo.

Ihicianis mil imodiam, voluptiur sandani beror adipsapis dolorae perciis sandae lat es ut qui sam sundusandis milis etur, sum dolupta volorporrum et reiusap itatur? Ximpore perum, conet, officipiet ipsame nonsed ut es minverc illoria venis molorem pelitam aut periaeri omniasinis eum ni dolore del ellor adi sam nem experiae vendaecepre.

Universitetshusets aula 2012 -06-15 kl 14.30

www.lu.se

www.lu.se

www.lu.se

Debatt i Lund torSdag 22 noveMBer | 20.00 | caféet öppnar 19.30 | café atHen aKadeMISKa förenIngen | Sandgatan 2

Vem tjänar på krisen?

Quam spem cogitationum et consiliorum meorum cum graves communium

Greker, italienare och spanjorer genomgår ekonomiska stålbad. I Sverige varslas allt fler. Är detta en nödvändig anpassning till verkligheten eller skadliga åtstramningar? Hur påverkas demokratin och förtroendet för de styrande när fördelningspolitik kapitulerar inför marknadskrafter; när bördan läggs på unga och arbetslösa medan bankerna går helt skadeslösa ur krisen, och ekonomiska rådgivare sitter kvar i orubbat bo? I panelen: agneta Stark, företagsekonom, författare och feminist, med eget radioprogram i P1 | Kenneth Hermele, humanekolog och ekonom som ofta syns i debatten om hållbar utveckling | andreas Bergh, nationalekonom och liberal debattör som forskar om välfärd och kapitalism | anne-MarIe pålsson, nationalekonom, fd moderatpolitiker. Kritisk till hur den ekonomiska krisen hanteras inom EU. Hjärnan bakom RUT-avdraget. Moderator: andreas ekström, författare och kulturjournalist på Sydsvenskan Arrangemang: Lunds universitet i samarbete med Akademiska Föreningen, AF

www.lu.se

Affischer, exempel

Numero et memoria vetera repetenti perbeati fuisse, Quinte frater, illi videri solent, qui in optima re publica, cum et honoribus et rerum gestarum gloria florerent, eum vitae cursum tenere potuerunt, ut vel in negotio sine periculo vel in otio cum dignitate esse possent. Ac fuit cum mihi quoque initium requiescendi atque animum ad utriusque nostrum praeclara studia referendi fore iustum et prope ab omnibus concessum arbitrarer, si infinitus forensium rerum labor et ambitionis occupatio decursu Ihicianis mil imodiam, voluptiur sandani beror adipsapis dolorae perciis sandae lat es ut qui sam sundusandis milis etur, sum dolupta volorporrum et reiusap itatur?

Quam spem cogitationum graves enim velendi dolores simillit ipsus moluptu ribusap eruptas perumquid veriorest, odipidel eum aut et volesed quid molentendit.

ma volo quam, nobitis excestrument dolorepudis es exerias dem assi nihil. is que volo optureicia sint unt abor re voluptior abor mi, quo officiendam lacipsa volorem faccus am faccatu restrum int, officto dolentia con cus id et rero veni quo veliquos dolorib usdantiisti aut laut re alicte pra cullore aborio consedi dolent hil il maio tenis et id quatiunt abo. Et reic te sinihil latistem exerect escilla borupie ntistia nonse erum ut volent aut facesecab into volupis mos debit ma venist alist, omnieni temporum velluptus porest am accaborecto eiur aborum quam volupti aeprae corepti cus asitam que vel il moluptatem voluptusam que volorepro qui conse magnimus dolestio.

• Ximpore perum, conet, officipiet ipsame nonsed ut es minverc illoria • venis molorem pelitam aut periaeri omniasinis • eum ni dolore del ellor adi sam nem experiae vendaecepre dunt prate core des endiat

www.lu.se

www.lu.se

Obligatoriska element – affischer • Vit 5 mm ram. • Logotyp i övre vänstra hörnet. • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken. • Beskuret sigill i nedre högra hörnet.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | FILM   54

Titel Garamond semibold

Naturvetenskap-, Medicin och Teknikdagarna

UNDERTITEL FRUTIGER 65 BOLD

ANDERS LILJA | PROFESSOR I BIOMEDICIN | LUNDS UNIVERSITET

Skylt, titelsida (nivå 1-logotyp)

Modigendiste duntur repra venita volupta tionse vero dolo beatem

Skylt, titelsida (nivå 2-logotyp)

FILM Lunds universitets grafiska profil och de anvisningar som finns i den grafiska manualen kring hantering av logotyp, typografi, färger, grafiska element och foto gäller också för film- och videoproduktioner. För att säkerställa ett enhetligt uttryck och underlätta arbetet med olika typer av skyltar finns det färdiga Photoshopmallar som du ska använda. Photoshop-mallar finns för följande skylttyper: • Titelsida (med nivå 1-logotyp) med underrubrik. • Titelsida (med nivå 1-logotyp) utan underrubrik. • Titelsida (med nivå 2-logotyp) med underrubrik.

Skylt, titelsida (nivå 2-logotyp)

Lorem ipsum dolores sit amet modigen Modigendiste duntur repra venita volupta tionse vero dolo beatem diste duntur dolo beatem

Skylt, titelsida (nivå 2-logotyp)

Kan man se proteiner?

Skylt, titelsida (nivå 2-logotyp)

Namnskylt

• Titelsida (med nivå 2-logotyp) utan underrubrik. • Namnskylt.. Notera att formaten på Photshop-mallarna är anpassade till film/videoformatet 16:9.

bildbank. Titelsidorna ska göras med vit bakgrund eller i någon av Lunds universitets pastellfärger. I Photoshopmallarna används de korrekta färgerna. 3. Importera den färdiga Photoshop-skylten som .psd-dokument direkt in i Final Cut eller Adobe Premiere. Man ska alltså inte först exportera till bilder.

Praktiska tips Så här arbetar du med Photoshop-mallarna: 1. Gå in i bildbanken (www.lu.se/bildbank) och ladda ner Photoshop-mallarna till din dator. 2. Öppna Photoshop och gör din skylt. Notera att du måste ha Lunds universitets typsnitt installerade på din dator. Har du dem inte kan du ladda ner dem från www.lu.se/

Notera att namnskyltar ska vara vita och tona ut mot höger. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Johan Nyman på Avdelningen Nyheter och media, sektionen Kom­ munikation, 046-222 70 11 eller film@lu.se


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | BLOGG   55

BLOGG Webbavdelningen, sektionen Kommunikation erbjuder ett bloggverktyg med färdiga mallar i Wordpress och hjälp att komma igång. Kontakta Michael.Sellers@kommunikation.lu.se om du är intresserad av att starta en blogg. Viktigt att tänka på när du bloggar i tjänsten • Använd Lunds universitet eller Lund University i titel, underrubrik eller beskrivning av bloggen. • Informera om syftet med bloggen samt om vilken avdel­ ning, grupp etc som står bakom den med tillhörande kontaktuppgifter. • Följ Lunds universitets grafiska profil när du utformar bloggen. • Ställ in monitorering av kommentarer före publicering. Informera om hur kommentarer hanteras. • Länka till Lunds universitets webbplats.

Mall med toolmeny (längst upp) och textbaserade inlägg.

Mall med text- och bildbaserade inlägg.

Praktiska tips • Lägg ner extra ansträngning på att skapa en intresse­ väckande rubrik och inledning. • Hitta en personlig röst i texten. • Länka till andra bloggar och webbsidor i texten. • Utnyttja bilder och video. • Länka till egna, tidigare blogginlägg i texten. Många hittar till ett enskilt inlägg i din blogg med hjälp av en sökmotor eller via en länk från en annan kanal. Genom att länka till tidigare inlägg hjälper du dina läsare att upptäcka mer av bloggen. • Var öppen, svara på kommentarer och diskutera med dina läsare.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | Digitala NYHETSBREV   56

Login | Till lu.se | Till bloggen | Inställningar | Kontakt

Login | Till lu.se | Till bloggen | Inställningar | Kontakt Lunds Tekniska Högskola

LOREM IPSUM

ALUMNINYTT

AKTUELLT FRÅN LOREM IPSUM

AKTUELLT FRÅN LTH

Sitatem ipsandelit repudicilit lorehen ectur

Svenska civilingenjörsutbildningar utvärderade

Ihillam inullam amende verum nust faccatur sendelibus es ipsunto tatium velis  vel iusae. Enis acerisquam sequaecus qui as eniamet plabor sitatem ipsandelit  repudicilit volorio ium facepel lorehen ectur, quid modis delibeariae ni undiciis 

Ihillam inullam amende verum nust faccatur sendelibus es ipsunto  tatium velis vel iusae. Enis acerisquam sequaecus qui as eniamet  plabor sitatem ipsandelit repudicilit volorio ium facepel lorehen 

estrum faccus sant quatiumenem

19 mars 2006 | Lasse Karlsson

DELA

DELA

19 mars 2006 | Lorem Ipsum

Utbildningar Enis acerisquam sequaecus  qui as eniamet plabor sitatem ipsandelit repudicilit  volorio ium facepel lorehen  ectur, quid modis delibeariae  ni undiciis estrum faccus.ium  facepel lorehen ectur, quid  modis delibeariae ni undiciis  estrum faccus.

Grundutbildningar www.lth.se/utbildning

Notiser Enis acerisquam sequaecus  qui as eniamet plabor sitatem ipsandelit repudicilit  volorio ium facepel lorehen 

Verum nust faccatur sendelibus es ipsunto

Rester av slaget om Lund funna under UB3

Ihillam inullam amende verum nust faccatur sendelibus es ipsunto tatium velis  vel iusae. Enis acerisquam sequaecus qui as eniamet plabor sitatem ipsandelit  repudicilit volorio ium facepel lorehen ectur, quid modis delibeariae ni undiciis  estrum faccus sant quatiumenem a audande nimaione voles

Ihillam inullam amende verum nust faccatur sendelibus es ipsunto  tatium velis vel iusae. Enis acerisquam sequaecus qui as eniamet  plabor sitatem ipsandelit repudicilit volorio ium facepel lorehen  ectur, quid modis  audande nimaione voles

DELA

21 mars 2006 | Lorem Ipsum

DELA

21 mars 2006 | Stig Vidersten

ectur, quid modis delibeariae  ni undiciis estrum faccus.ium  facepel lorehen ectur, quid  modis delibeariae ni undiciis  estrum faccus Enis acerisquam sequaecus qui as  eniamet plabor sitatem  ipsandelit repudicilit volorio  ium facepel lorehen ectur,  quid modis delibeariae ni  undiciis estrum faccus.ium  facepel lorehen ectur, quid  modis delibeariae ni undiciis  estrum 

AKTUELL FORSKNING

AKTUELLT FORSKNING

Facepel lorehen modis

LTH-forskare löser lasergåtan

Ihillam inullam amende verum nust faccatur sendelibus es ipsunto tatium velis  vel iusae. Enis acerisquam sequaecus qui as eniamet plabor sitatem ipsandelit  repudicilit volorio ium facepel lorehen ectur, quid modis delibeariae ni undiciis  estrum faccus sant quatiumenem a audande nimaione voles  DELA

19 mars 2006 | Lorem Ipsum

Ihillam inullam amende verum nust faccatur sendelibus es ipsunto   ectur, quid modis delibeariae ni undiciis estrum faccus sant quatiumenem a audande nimaione voles  DELA

19 mars 2006 | Lasse Karlsson

AKTUELLT I ALMANACKAN

AKTUELLT I ALMANACKAN

Volorio ium facepel lorehen ectur quid modis delibeariae ni undiciis

Missa inte 24:e Lundakarnevalen - en Dualkarneval

Audande nimaione voles

Audande nimaione voles DELA

19 mars 2006 | Lorem Ipsum

Sant quatiumenem

DELA

19 mars 2006 | Lasse Karlsson

Elektronikens metamorfos

Ihillam inullam amende verum faccus sant Audande nimaione voles

Ihillam inullam amende verum faccus sant Audande nimaione voles DELA

21 mars 2006 | Lorem Ipsum

13 estrum faccus

DELA

21 mars 2006 | Lasse Karlsson

13 nya proffesorer installeras

Ihillam inullam amende verum faccus sant Audande nimaione voles

Ihillam inullam amende verum faccus sant Audande nimaione voles DELA

21 mars 2006 | Lorem Ipsum

Sidansvarig: Ihillam Inullam Frågor om nyhetsbrevet: Webbgruppen Ansvarig enhet: Antagningsavdelningen  Uppdaterad: 2010-04-20

Avsluta prenumeration

Nyhetsbrev med nivå 1-logotyp.

DELA

21 mars 2006 | Stig Vidersten

Sidansvarig: Ihillam Inullam Frågor om nyhetsbrevet: Webbgruppen Ansvarig enhet: Antagningsavdelningen  Uppdaterad: 2010-04-20

Avsluta prenumeration

Nyhetsbrev med nivå 2-logotyp och sidospalt till höger.

DIGITALA NYHETSBREV Lunds universitets nyhetsbrev ska bara produceras med hjälp av framtagna mallar och i verktyget BizWizard. Det finns en mall för nyhetsbrev för svenska och en annan för nyhetsbrev på engelska. Notera att det finns specifika mallar för verksamheter med nivå 2-logotyp. För att komma igång krävs ett inköp av en BizWizardlicens. Se kontaktuppgifter under rubriken ”Praktiska tips” nedan. Allmänna tips • Anpassa nyhetsbrevets innehåll efter målgruppen. • Fokusera på att skriva korta och intressanta rubriker och texter och länka sedan till eventuellt fulltextdokument. • Använd gärna bilder men tänk på att bilder alltid spärras om inte mottagaren väljer att hämta bilderna. • Mottagaren ska alltid kunna avsluta sin prenumeration. Praktiska tips • Läs igenom BizWiz-instruktionerna, http://www.bwz. se/_statics/manual/sv/3.3/online/, innan du sätter igång med ditt första nyhetsbrev. • Skapa en testlista och testa utskicket innan ni skickar ut det första riktiga. • Städa gamla adresslistor innan de förs över till BizWizverktyget. • För frågor, och beställning av licens kontakta Per Hallgren (per.hallgren@er.lu.se, 046-222 71 43). • Det går också att beställa en BizWizard-licens direkt från leverantören Netoptions på info@ netoptions.se. Licenskostnaden är per den 1 mars 2013 6 000kr/licens/ år. Frågor om support skickas till support@netoptions.se.


Search for molecular and metabolic mechanisms contributing to impaired β-cell function Siri MalMgren | lund univerSity 2012

Överst – omslag i G5-format, exempel. Underst – framsidor i G5-format, exempel.

Icelandic nursing home residents Their morTaliTy, healTh, funcTional profile and care qualiTy, using The minimum daTa seT over Time.

Ingibjörg Hjaltadóttir Faculty of Medicine Lund University 2012

AVHANDLINGAR Lunds universitets avhandlingar ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar. Mallar för inlagor finns i Word. Gridmall för omslag finns i InDesign. Mallarna i formaten G5 (169 x 239 mm) och E5 (155 x 220 mm) finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/ bildbank. Notera att gridmallarna bara reglerar hur layouten ska se ut på avhandlingens omslag (framsida och baksida). Allmänna tips • Låt bokens framsida spegla avhandlingens huvudtema. • Använd alltid bilder av god kvalitet. För att hålla för tryck måste bilden ha en upplösning på 300 ppi.

Lund 2012

9 789187 189548

Search for molecular and metabolic mechanisms contributing to impaired β-cell function

ISBN 978-91-87189-54-8

Siri MalMgren

Printed by Media-Tryck, Lunds universitet, Sweden

lund univerSity Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2012:91 ISSN 1652-8220 ISBN 978-91-87189-54-8

lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | avhandlingar   57

Obligatoriska element – avhandlingar • Vit 5 mm ram (fram- och baksida). • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, brons­ färgat streck under rubriken (framsida). • Beskuret sigill i nedre högra hörnet (framsida). • Logotyp i nedre vänstra hörnet (baksida). • Adressblock i nedre högra hörnet (baksida).

Praktiska tips • Planera den fysiska produktionen av avhandlingen i god tid. • Kontakta Media-Tryck (Lunds universitets eget tryckeri) i god tid. De hjälper dig gärna med produktion och tryck av din avhandling. • Gå gärna Media-Trycks kurs “Att skriva, formatera och leverera en tryckfärdig avhandling som PDF”. Anmälan görs på www.lu.se/mediatryck. • Du kan också ladda ner Media-Trycks ”Checklista och tips inför avhandlingstryck”. Finns på www.mediatryck.lu.se. • Om du planerar att själv formge omslaget på din av­ handling: Läs igenom instruktionerna (som följer med när du laddar ned mallen för omslag) innan du påbörjar layoutarbetet. Där får du information om hur gridmallen är uppbyggd och hur du ska arbeta med den. • Alla avhandlingar från Lunds universitet ska tryckas på Media-Tryck (med undantag för de avhandlingar som ges ut på förlag). • Ska boken läggas ut till försäljning, montera en EAN-13 eller ISBN-13 streckkod enligt placering i mallen.


lunds universitet | grafisk manual | APPLIKATIONER | VETENSKAPLIGA POSTERS   58

Cogitanti mihi saepe numero et memorIa vetera repetentI perbeatI fuIsse | quInte frater IllI vIderI solent

Conclusion

Authors

• Pe verum ratiosae verum sam, nulliam everepe ratibus • doluptus num sundae velendam dolor ad et parum renti sit • in nos ditaqua temquost, quidebit mi, aribustion con rest quidem • simusam eaque plibus nobis exerunt, num sae velignit, sam. • Pe verum ratiosae verum sam, nulliam everepe ratibus doluptus

YulIa surova Department of Clinical Sciences, Neurology, Lund University, Lund, Sweden; Department of Neurology Lund, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.

Håkan wIdner Department of Clinical Sciences, Neurology, Lund University, Lund, Sweden; Department of Neurology Lund, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.

fIlIp szczepankIewIcz Department of Medical Radiation Physics, Lund University, Lund, Sweden; Department of Clinical Sciences, Diagnostic Radiology, Lund University, Lund, Sweden.

cHrIster nIlsson Department of Clinical Sciences, Geriatric Psychiatry, Lund University Lund, Sweden.

Introduction Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae. Inctemoles essItIo Faciet estibus et eaquaspis es rem quas nem dolupta dolor moles eictio. Ut

quam, ut doluptatiore pa volutem quiatinit velique experchit liquas explige nderibus es earum voluptu. Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspient, con net aspedit, quis con eos modit audisin

ihictest ipiducietur aut ut rem quod et pro el ium iunt. Nienda nobistrum fuga. rItate nos aut eatemquI Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta posEvero voluptatia nus. Nienda nobistrum fuga. Am, qui doluptatem volupta tiscieni su-

JImmY lätt Department of Clinical Sciences, Geriatric Psychiatry, Lund University Lund, Sweden. markus nIlsson Department of Medical Radiation Physics, Lund University, Lund, Sweden. bengt erIksson Department of Clinical Sciences, Neurology, Lund University, Lund, Sweden.

oskar Hansson Department of Clinical Sciences, Neurology, Lund University, Lund, Sweden; Department of Neurology Lund, Skåne University Hospital, Lund, Sweden. danIelle van westen Department of Clinical Sciences, Diagnostic Radiology, Lund University, Lund, Sweden; Center for Medical Imaging and Physiology, Skane University Hospital, Lund, Sweden.

Ovid unt quaspie nempore reperitibus debitature (xxxx)

Dolorec erferum Temporem Cipsant Nobistrum

4 500

Ovit lites exceat quam molor (XXX)

-4 4 000

Rat facesperspe

6 425

Cum rem sitiata

1 948

Quis com eos

1 847

Nienda nobisrum

5 850

Doluptatem volupta

3 873

Faciet estibus

2 768

Ventius es aspient

753

Eosam quis niscia

3 835

Quidebit

372

1 104

3 500

3 000 463 2 500 2 544 2 000

1 500

1 000

VETENSKAPLIGA POSTERS Lunds universitets vetenskapliga posters ska produceras i linje med anvisningarna i den grafiska manualen och med hjälp av framtagna gridmallar i InDesign. Det finns också en förenklad mall i PowerPoint. Gridmallar (inklusive layoutexempel) för posters i formatet A0 finns för nedladdning i universitetets bildbank: www.lu.se/bildbank. Allmänna tips • Av tradition är vetenskapliga posters väldigt fakta­ späckade. Överväg gärna en alternativ layout där fokus ligger på att kommunicera ett huvudbudskap. Kanske kan den vetenskapliga postern kompletteras med en liten trycksak eller ett bildspel. • Gridmallen ger möjligheter att anpassa layouten efter egna behov. Här till vänster visas ett exempel.

500

0

Hendae lique volessi molorat dit dolore nis mi, seditio dolupta sum eate nobitios et eos delenem perumquis eumquisquam.

Method Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae. Faciet estibus et eaquaspis es rem dolor moles eictio. Ut quam, ut doluptatiore pa volutem quiatinit velique experchit liquas explige nderibus es earum voluptu.

Inctemoles essItIo Faciet estibus et eaquaspis es rem quas nem dolupta dolor moles eictio. Ut

Exempellayout

2010

2011

References rItate nos aut eatemquI Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspient, con net aspedit, quis con eos modit audisin ihictest ipiducietur aut volutem quiatinit ut rem quod et pro

el ium iunt. Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta posEvero voluptatia nus. Nienda nobistrum fuga. Am, officius qui doluptatem volupta tiscieni susapid quia dolupic te. Cipsant quate porersp iendiatur autectet quibus, officius eium.

quam, doluptatiore pa aspient volutem quiatinit velique experchit liquas explige nderibus es earum voluptu. Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspien, quis con eos modit.

rItate nos aut eatemquI Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta pos. Evero voluptatia nus. Nienda nobistrum fuga. Am, qui doluptatem volupta tiscieni susapid quia dolupic te Cabore, seriorendis vellitem nulparum ent lam comnimaio.

Results Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae.

2009

unt, si dolupie nitatquam sapit eos iur sequi cores sequo eturem qui dem esciasp erunt, que volumen imodis min et maximus mi, int aut as etur, corro eumquis quaeptur aut res eumquo dolorec erferum nosam es dello doluptae nis et et derum que dolorit ad ut iliscil luptios nobitatem viti unt plam nobist, temporem eaqui omnit etur? et prest del etur mil mo expeleseque niat facimet urendae vent et laborerum id minimilit expliqui quo consequ issitis re soluptaturi cus eum quaspel in pa prati core eritatist moloritas dolupti nturibearum laborat emporem fugia nem ut qui occae pa quatur? officatus abore, ut as doloreicia sumqui commoll accuptatur? Id essit andelia voluptam dolorum incimpo rempelitem ipsa venda nobit fuga. Omniet aborro modipsapici cus estenis.

tur sum facitio dolum quamus repta vel mo oditibus earum ipsunto quia intio commoluptur suntem nem. Ovid unt quaspie nempore hendige ndebitature, ulparum earchiciet omni as si reperitibus eligendae reris doluptatis voloriatum ea vitatatest fugiaspit endi occus ex est aspel et fugit, opta consendebis nectem re et iume vel molut es volorem porenis ea et ute dusam et fugia nonse nulluptatur alictur ament, simus non con porem. Apere et fuga. Et eius acea as estrum, conem vel enienis que landae atempor uptatur? tius el illorep taepuda nducia dit estisitiis am ilibus ex expe voluptibus dolupta turestinus etur re sum as rehenis torerov itibus escium volupta nobit ime doluptio essitat et ut aut lam, o Catecepressit autem voluptat experum num vere plis qui blaut volupta.

Praktiska tips • Läs igenom instruktionerna (som följer med när du laddar ned mallen) innan du börjar layoutarbetet. Där får du information om hur gridmallen är uppbyggd och hur du ska arbeta med den. Obligatoriska element – posters • Vit 15 mm ram. • Logotyp placerad enligt mallexempel. • Bronsfärgad rubrik i Adobe Garamond, bronsfärgat streck under rubriken.


Profilprodukter som varumärkesbyggare Syftet med Lunds universitets profilprodukter är att göra universitetet synligt och därmed också mer känt. Profilpro­ dukterna används också som gåvor. Genom att ha ett väl genomtänkt, högkvalitativt och målgruppsanpassat utbud bidrar profilprodukterna också till att de positiva attityderna till universitet förstärks. Ett annat, minst lika viktigt, syfte med våra profilprodukter är att stärka känslan av stolthet och samhörighet hos alla de som är eller har varit kopplade till universitetet. Här tänker vi på studenter, medarbetare, forskare, samarbetspartners, donatorer m fl. Stolta bärare eller användare av våra profil­ produkter är fantastiska varumärkesambassadörer. Sammantaget kan man säga att våra profilprodukter hjälper till att bygga och stärka varumärket Lunds universitet. Vad profilprodukterna ska kommunicera På ett övergripande plan ska profilprodukterna stärka bilden av Lunds universitet som: • Ett universitet i världsklass. • Ett enhetligt och sammanhållet universitet. • Ett klassiskt (60 %) och dynamiskt (40 %) universitet.

lunds universitet | grafisk manual | applikationer | profilprodukter   59

Övergripande kriterier för val av profilprodukter • Välj alltid produkter av hög kvalitet både avseende håll­ barhet och design. • Välj så långt det är möjligt miljövänliga produktalternativ. • Välj produkter med logisk koppling till Lunds universitet och den verksamhet vi bedriver. • Välj profilprodukter med målgruppsrelevans (både vad gäller produkten i sig och eventuellt försäljningspris). • När det gäller gåvor är det extra viktigt att produkten anpassas efter mottagarens personlighet och intressen. I regelverket finns information om vilka beloppsgränser som gäller för gåvor till externa mottagare: represen­ tationsgåvor 750 kr exkl moms, reklamgåvor 200 kr exkl moms. Läs mer i Föreskrifter för representation på www.medarbetarwebben.lu.se/regelverket eller kontakta service­desken på sektionen Ekonomi 246 00–1–1 för mer information.

• Välj gärna produkter som är unika för Lunds universitet. Att kunna erbjuda produkter som inte andra universitet och högskolor har stärker bilden av oss som nytänkande, kreativa och dynamiska. • Välj profilprodukter där produktens varumärke inte är framträdande. • Beställ bara profilprodukter av upphandlade leverantörer. De profilprodukter som visas på de följande sidorna är utvalda för att illustrera de regler som ska beaktas vid framtagning av profilprodukter. De är inte rekommendationer kring vilka profilprodukter som ska tas fram. Här uppmuntrar vi till kreativitet och nytänkande. Ytterligare information om profilprodukter hittar du på: www.medarbetarwebben.lu.se/profilprodukter


lu

n

d

s

u

n

i

r ve

si

te

lunds universitet | grafisk manual | applikationer | Profilprodukter | Logotyphantering   60

t

lu

n

d

s

u

n

i

r ve

si

te

t

o ek

Exempel på textbaserad avsändare. Frutiger är valt efter­som det är ett lite kraftigare typsnitt än Garamond och därför syns bättre när det trycks i små grader. Notera att regler kring textfärger ska följas (se sidan 18).

Minimihöjd 10 mm

Minimihöjd 10 mm

n

o

m

ih

ö

g

o sk

la

n

u |l

n

d

s

u

n

iv

er

si

te

t

Logotyphantering Tänk på följande när du tar fram profilprodukter med Lunds universitets logotyp: • Grundregeln är att Lunds universitets logotyp (texten ”Lunds universitet” + sigill) ska finnas med på samtliga profilprodukter. • Använd bara godkända logotypvarianter (se sidorna 8–9 i avsnittet basregler). • Undvik att göra logotypen mindre än 10 mm hög (sigill­ höjd). Går det inte att säkerställa att sigillet framträder tydligt är det möjligt att använda sig av en textbaserad avsändare. Då ska texten ”Lunds universitet” skrivas i Frutiger LT Std Bold 65 Versal. • Om materialet du ska trycka logotypen på har struktur (t ex kanvas) kan det krävas att logotypen görs större än 10 mm för att sigillet ska bli tillräckligt tydligt. Rådgör med aktuell leverantör och beställ alltid provtryck. • Lunds universitets logotyp får bara förekomma i färgerna blå/brons, svart eller negativ. • Frizonen runt logotypen ska alltid vara minst lika bred och hög som ”L:et” i ordet ”LUNDS”. • Använd den logotypvariant som passar den aktuella pro­ filprodukten bäst. • Placera alltid logotypen horisontellt eller vertikalt. Logo­ typen får inte placeras snett.


lunds universitet | grafisk manual | applikationer | Profilprodukter | typografi   61

EKONOMIHÖGSKOLAN

Språk- och litteraturcentrum

Studentservice

Typografi På profilprodukter används Lunds universitets typsnitt enligt tabellen nedan. Typsnitt Skärning Används till Adobe Garamond Pro Semibold Rubrik, budskap avsändartyper: Institutioner, kurser, program och övriga avsändare.

Exempel (paraply och tröja) på typografisk avsändare i kombination med Lunds universitets nivå 1-logotyp. Notera att regler kring textfärger ska följas (se sidan 18).

Ad utrumque paratus

Lorem ipsum Ad utrumque paratus dolorescimet res.

Exempel på typografering av budskap. Notera att regler kring textfärger ska följas (se sidan 18).

Adobe Garamond Pro Semibold, versal Rubrik, budskap avsändartyper: “Högskolor”, bolag, fakulteter och särskilt konkurrensutsatta verksamheter. Frutiger LT Std LT Std Bold 65, versal Underrubrik Frutiger LT Std LT Std Roman 55 Längre texter

Ad utrumque paratus

Godkända textfärger är brons, mörkgrått, svart och vitt (negativt). För exakta färger se sidan 18. Var uppmärksam på läsbarheten – typografera inte i för små grader (storlek på text). Att sätta text i för stor grad på små produkter kan också göra texten svårläst. Överväg därför alltid grad noga.


lunds universitet | grafisk manual | applikationer | Profilprodukter | färger   62

Trä

LU CMYK C100 M85 Y5 K22

LU CMYK C9 M57 Y100 K41

PMS 280

PMS 1395

NCS S 4550-R70B

NCS S 4050-Y20R

Vit

Naturläder

Kanvas

CMYK C0 M15 Y5 K0

CMYK C24 M3 Y7 K2

CMYK C29 M2 Y24 K3

PMS 503

PMS 552

PMS 559

NCS S 1015-R20B

NCS S 1515-B20G

NCS S 1020-G10Y

Patina koppar

Brons

Glas

CMYK C3 M4 Y14 K8

CMYK C9 M11 Y13 K20

PMS 7527

PMS Warm Grey 3

NCS S 2005-Y

NCS S 2502-R

Stål / metall

Tyg

Välj endast produkter i material som matchar Lunds universitets färgskala.

Skinn

Färger Använd endast Lunds universitets godkända färger. Grundregeln är att undvika svarta profilprodukter. Svart är enbart til�­ låten om produkten av praktiska skäl behöver vara en mörkare färg och om produkten inte finns i t ex blått, brons eller grått. Det kan exempelvis handla om olika typer av väskor, ryggsäckar och arbetskläder. Det kan vara svårt att hitta material (kläder, väskor, pennor t ex) som har exakt rätt pastellfärg. Ta inte fram produkter med nästan rätt pastellfärg. Välj då hellre ett mörkblått eller vitt alternativ. För att säkerställa exakt rätt färgåtergivning av Lunds universitets pastellfärger rekommenderas att dessa trycks eller målas på materialet. Arbeta gärna med pastellerna som färgserier. Istället för att ta fram enbart rosa koppar är det t ex bättre att ta fram en serie koppar i olika pastellfärger. Allt för att undvika att Lunds universitet upplevs som det ”rosa” eller ”gröna” universitetet. Regler beträffande färgintryck (se sidan 17 i avsnittet basregler) gäller även för profilprodukter. Välj produkter i material och färger som matchar Lunds univer­ sitets färgskala. Se exempel till vänster. En knallröd slips med Lunds universitets logotyp på är t ex inte tillåten. Färger på kläder Se anvisningar när det gäller kläder på sidorna 64–65.


lunds universitet | grafisk manual | applikationer | Profilprodukter | grafiska element   63

Glasunderlägg, brickor etc

Linjerat block lunds universitet

Grafiska element Använd gärna de grafiska elementen sigill, grafiska bygg­ nadsbilder och Harlekinmönster vid produktion av profilpro­ dukter. Notera följande regler: • Sigillet i beskuren form, kan men behöver inte, finnas med på profilprodukterna. • Beskär alltid sigillet enligt anvisningarna på sidan 21 (i avsnittet basregler). Regeln om rekommenderad sigillbeskärning gäller. • Obeskuret (helt) sigill får förekomma, men endast på pro­ dukter där formen särskilt lämpar sig för det såsom pins, smycken, manschettknappar etc. • Tillåtna sigillfärger är brons (föredragen variant), svart eller vit. • Ladda alltid ner godkända grafiska bilder av byggnader från Lunds universitets bildbank, www.lu.se/bildbank. • Ladda alltid ner godkända Harlekinmönster från Lunds universitets bildbank, www.lu.se/bildbank. Ska du använda mönstret i andra format än de som finns för nerladdning, skala eller beskär proportionellt. Sträva efter att beskära i hela eller halva rutor för att säkerställa att mönstrets karaktär behålls. • Notera att mönstret inte gör sig i för små format.


lunds universitet | grafisk manual | applikationer | Profilprodukter | kläder   64

Studentservice

Fråga mig!

Olika exempel på hur Lunds universitets logotyp, textbaserad avsändare och budskap kan placeras.

KLÄDER Rekommenderade färger på kläder är blått eller vitt. För bästa tydlighet och läsbarhet rekommenderas vit textfärg på blå plagg och bronsfärgad textfärg på vita kläder. Undvik att blanda allt för många textfärger på ett och samma plagg. Pastellfärger får förekomma, men endast om de trycks på materialet. Se exempel på hur detta kan se ut på sidan 65. Lunds universitets logotyp ska finnas med på samtliga kläder. Placera logotyp, textavsändare och budskap enligt de skisser som visas här och på sidorna 65–66.


lunds universitet | grafisk manual | applikationer | Profilprodukter | kläder med designat tryck   65

Kläder med designat tryck Följ alltid Lunds universitets grafiska profil vid design av tygtryck. Du kan arbeta med en eller flera av den grafiska profilens delar – logotyp, typografi, färger, bildmanér och grafiska element (byggnader, Harlekinmönster och sigill). Tänk på att arbetet ska ske enligt basreglerna på sidorna 8–39. Notera också att Lunds universitets logotyp (nivå 1 eller nivå 2) alltid ska vara med. Några exempel på hur den grafiska profilen kan appliceras på kläder visas till vänster.

Ad utrumque paratus

T-tröjor, exempel

Ad utrumque paratus

Några tips inför beställning av kläder och andra profilprodukter: • Ha alltid god framförhållning. Leveranstiderna kan ibland vara långa. • Beställ bara profilkläder av upphandlade leverantörer. Kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommu­ni­ ka­­tion kring information om gällande avtal. • Lunds universitets bassortiment för profilprodukter hittar du via internshop.lu.se • Begär alltid materialprov och provtryck före beställning. • Titta alltid på materialprover eller provtryck i dagsljus. • Undersök alltid möjligheten till att göra sambeställningar. Stora upplagor är nästan alltid billigare än små. • Tänk på att det designade trycket kommer att upplevas olika stort i olika tröjstorlekar.


lunds universitet | grafisk manual | praktisk information   66

Praktisk information


Tryckteknisk information • Stäm alltid av med det aktuella tryckeriet om de vill ha alla färger som CMYK eller Pantone dekorfärg och färdigställ därefter ditt dokument efter det. Fråga också om de vill ha en högupplöst PDF eller om de kan ta emot InDesign. Om du ska göra en högupplöst PDF, be tryckaren om aktuella färgprofiler och job options för att kunna ta fram en så bra PDF som möjligt. • Kontrollera att bilderna som används har en upplösning på minst 300 ppi. • Var ute i god tid. Räkna med att repro och tryck tar ca 2 till 4 veckor, bland annat beroende på trycksakens om­ fång och upplaga. • Etablera gärna en personlig kontakt med tryckeriet. • Begär alltid provtryck av tryckeriet. • Beställ gärna en pappersdummy från tryckeriet så kan du kontrollera gramvikterna på omslag och inlaga. • Om din broschyr är lite tjockare, be tryckaren kontrollera så att inte den vita 5 mm marginalen krymper på de mit­ tersta sidorna (s k krypning). • När du lämnar till tryckeriet: bifoga alltid en redan tryckt broschyr (där Lunds universitets färger är rätt). Då kan tryckeriet anpassa trycket efter detta. Det kan också vara en bra idé att bifoga pdf:en ”Lunds universitets färger”. Du kan ladda ner den från www.lu.se/bildbank. För att få så bra färgåtergivning som möjligt bör tryckeriet stämma av mot en färsk Pantonesticka.

lunds universitet | grafisk manual | Praktisk information   67

LEDTIDER PROFILPRODUKTER Vid framtagning av profilprodukter är det bra att vara ute i god tid. Räkna med att det ofta tar 24–45 arbetsdagar från förfrågan hos profilproduktsleverantören till leverans. För specialprodukter kan leveranstiden bli ända upp till 90 dagar.

Kontaktuppgifter Har du frågor angående Lunds universitets grafiska profil eller innehållet i den grafiska manualen, vänligen kontakta Varumärkesavdelningen, sektionen Kommu­ nikation.

nedladdningsbart Material På www.lu.se/grafiskprofil finns allt material som rör Lunds universitets grafiska profil samlat. Här finns också den grafiska manualen som pdf.

E-post: grafiskprofil@kommunikation.lu.se Maria Wendel, 046-222 70 07 Nina Ransmyr, 046-222 03 20

På www.lu.se/bildbank hittar du nedladdningsbart mate­ rial såsom: • Bilder • Gridmallar • PowerPointmallar och Wordmallar • Typsnitt • Sigill • Logotyper

Petra Francke, 046-222 03 16 Nina Dahlström, 046-222 71 49 (profilprodukter) Johan Nyman, 046-222 70 11 (film)

Manualversion 1.2 – februari 2015

Foto (med start på övre raden från vänster): Omslag: Kennet Ruona. Sid 19: Charlotte Carlberg Bärg. Sid 22: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona, Kennet Ruona, Kennet Ruona, Kennet Ruona, Mikael Risedal, Mikael Risedal, Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona, Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg. Sid 23: Charlotte Carlberg Bärg. Sid 26: Charlotte Carlberg Bärg. Sid 27: Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona. Sid 28: Charlotte Carlberg Bärg, Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona, Kennet Ruona. Sid 29: Lasse Strandberg, Kennet Ruona, Kennet Ruona. Sid 30: Kennet Ruona, Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg. Sid 31: Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona, Kennet Ruona, Kennet Ruona.


www.lu.se/grafiskprofil

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se

Grafisk manual, Lunds universitet  

Den grafiska manualen beskriver och visar hur Lunds universitets grafiska profil ser ut och är uppbyggd. Viktigast av allt, den innehåller r...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you