Page 1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

2009 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA


Lunds Tekniska Högskola

Innehåll Rektor

4

Grundutbildning

6

Tillströmmning

7

Internationellt samarbete

11

Internationellt studentutbyte

12

Forskarutbildning

14

Forskning

16

EU - forskning

17

Personal

18

LTH i media

22

Hedersdoktorer

22

Stipendier och utmärkelser

23

Ekonomi

25

Nyckeltal

30

LTHs styrelse

32

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

3


Hausse på LTH Fyra utvecklingsområden VI BRUKAR IBLAND beskriva Lunds universitet i Universitetet arbetar strategiskt inom fyra utföretagstermer: Lunds universitet är koncernen, vecklingsområden: attraktiva studiemiljöer, fakulteterna är dotterbolag. Om LTH hade va- starka forsknings- och innovationsmiljöer, ökad rit ett börsnoterat bolag hade jag nog köpt lite synlighet samt infrastruktursatsningar. extra aktier just nu. I finanskrisens spår sade När det gäller attraktiva studiemiljöer har vi satmånga att 2009 skulle bli ett riktigt dåligt år. För sat på att rusta upp den laborativa verksamheten vissa blev det så men INTE för LTH. Allt gick inom grundutbildningen. Vi tror att det är av avinte vår väg men mycket gick fantastiskt bra. görande betydelse för kvaliteten i teknisk utbildÅrets resultat visar på en solid ekonomi med ning och för en god slutkompetens i laborativt potential för strategiska satsningar. Vi har lyck- och experimentellt arbetssätt hos studenterna. ats få externa forskningsmedel i en omfattning som vi inte sett förut. Det har gjort att vi inte Vi försöker utveckla starka forsknings- och innoens hunnit anställa forskare och doktorander i vationsmiljöer på flera sätt. Genom rekrytering önskad omfattning. Detta har skapat ett över- av en toppkraft inom materialkemi har vi stärkt skott som vi nu betar av allteftersom vi får nya miljön och skapat förutsättningar för kopplingmedarbetare. Det är alltså positiva bekymmer. ar till nanoteknikforskning, ESS och MaxIV. Dotterbolaget går bra!

4

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Relationen till andra lärosäten ÄVEN INOM FYSIK sker det en konsolidering för Det pratas mycket om ranking som en del av lärosätenas benchmarking. Det finns mängder att säkra den framgångsrika forskningen. Vi tror att en ökad synlighet kan skapa fram- av olika rankinglistor. Lunds universitet brukar gång på olika sätt, t ex förbättrad rekrytering i regel hamna bland de hundra främsta av cirka 8000 universitet i världen. LTH rankas normalt och exponering mot externa anslagsgivare. inte eftersom vi är en del av universitetet. I september invigde vi Vattenhallen Science Center LTH. Här kommer skolungdomar från ”Högskolerankingen 2009” som ges ut av Sydregionen kunna möte naturvetenskap och tek- skånska industri- och handelskammaren placenik på ett attraktivt sätt, samtidigt möter de våra rar LU på 7:e plats. Om officiella nyckeltal för studenter och lärare. Vi tror att det kommer att LTH används för att värdera LTH hamnar vi på 2:a plats som högst rankade tekniska högskola i ha stor betydelse för LTHs framtid. Sverige. Vi lägger stor möda på att skapa bra information på webben. Fortfarande är kataloger och Vi har stora fördelar genom att tillhöra Lunds besök på mässor viktiga sätt att skapa synlighet. universitet där vi enkelt kan länka medicin, Vår nya utbildningskatalog och broschyren ”Li- teknik, naturvetenskap och ekonomi genom vet efter LTH” har fått mycket beröm både av gränsöverskridande forskningsprojekt inom universitetet. På andra ställen krävs det samarfackfolk och av läsare. bete mellan tre eller fler universitet för att åstadUnder året har vi startat tre nya forskningsporta- komma samma sak. ler: Havsportalen, Livs- och läkemedelsportalen samt Innovationsportalen. Alla tre kommer att Med de förutsättningar som 2009 ger oss kan vara viktiga mötesplatser för forskare från olika vi med tillförsikt se fram emot 2010. En av våra institutioner och därmed underlätta ett gränsö- framgångsfaktorer är gränsöverskridande verkverskridande arbetssätt och samtidigt synliggöra samhet: mellan institutioner inom LTH, mellan fakulteter inom Lunds universitet, mellan denna forskning. universitet och mellan länder. Jag citerar därför Att infrastrukturen stärkts och bör stärkas ännu gärna en Europapolitiker: mer inses av att LTH fyller 50 år 2011. Under de senaste åren har vi därför lagt mycket möda och Unity is our strength pengar på att renovera, modernisera och förnya Diversity is our wealth husen på campus. Under året blev vårt kårhus 15 år samtidigt som TLTH blev 25 år vilket firades med jubileumsvecka som en uppvärmning för LTH:s 50-årsjubileum.

ANDERS AXELSSON

Rektor LTH

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

5


Grundutbildning till LTH ökade med 29 % hösten 2009 jämfört med föregående år. Konkurrensen om platserna har ökat på samtliga program. Det är en kombination av demografi med stora årskullar, lågkonjunktur, ett ökande intresse för naturvetenskap och teknik samt LTHs/Lunds goda rykte har skapat ett mycket högt söktryck. LTH är populärt! ANTALET FÖRSTAHANDSSÖKANDE

LTH kunde inte anta så många fler hösten 2009 jämfört med tidigare år eftersom utbildningsuppdraget redan är uppfyllt. Istället har meritvärdena för de antagna studenterna ökat och studenterna borde ha större förutsättningar att fullfölja sina studier. Det är mycket positivt att andelen kvinnliga civilingenjörsstudenter studenter har ökat rejält.

Dessa kommer att vara en viktig kanal för att marknadsföra Lunds universitet inför att studieavgifter införs från 2011. Arbetet med att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen har under året fått extra dragkraft av högskoleverkets utformning av ett nytt utvärderingssystem. I detta system kommer kvaliteten hos examensarbetet att lyftas fram som en indikator för god kvaliteten av utbildningsprogrammet. Inspirerade av detta har vi på LTH utökat vårt fakultetsgemensamma utvärderingssystem med möjligheten för studenten att utvärdera sina upplevelser av examensarbete. I det högskoleverkets utvärderingssystem kommer också kopplingen till yrkeslivet och anställningsbarheten att poängteras. Detta har också framkommit i alumniundersökningar som något man har saknat under sin utbildning. Dessa synpunkter har vi tagit till oss och bland annat satsat på kombinerad studie- och karriärvägledning redan tidigt under utbildningarna.

Introduktionen för de nya studenterna 2009 fungerade bra. Första dagen hälsades samtliga nya studenter välkomna av rektor under en välkomstceremoni i Kårhusets aula respektive på Campus Helsingborg. Enligt uppföljningsenkäter kan man se att planering och genomförande Bolognaarbetet har nu rullat igenom hela utbildav introduktionen förbättrat ytterligare i år jäm- ningssystemet på LTH. Planeringen av civilinför med 2008. genjörsprogrammens avslutande två år, specialiDe konstnärliga programmen, Arkitektur och seringen, är färdig. Efter omfattande arbete med Industridesign, har under året fungerat i sin nya utformningen finns det nu många möjligheter form som skolor. För industridesigns del har det till sambruk av specialiseringar från många olika nya mastersprogrammet validerats och inrättats program. under året och man planerar anta de första stud- Sammanfattningsvis kan man säga att LTH har enterna till programmet under hösten 2010. många studenter med höga förväntningar och På Campus Helsingborg driver LTH bland att det ligger ett stort ansvar på all personal att annat högskoleingenjörsutbildningar, tekniskt ge dem goda förutsättningar till en bra utbildbasår och bastermin. Industrin efterfrågar ning och en god start på karriären. komp-etens inom automationsteknik och det har gjort att LTH under 2009 har beslutat inrätta ett nytt högskoleingenjörsprogram, med start 2010, i elektroteknik med automation. LTH erbjuder åtta tvååriga masterprogram som främst vänder sig till studenter från länder utanför EU/EES. Hösten 2009 rekryterades 162 nya studenter till dessa program vilket är en kraftig ökning från året innan. Eftersom programmen fungerar väl med hög genomströmning finns det nu 100-tals nöjda alumni runt om i världen. 6

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Ingrid Svensson Vicerektor för grundutbildningen


Tillströmmning Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina kalenderåren 2007 - 2009

2009

2009

HST

HPR

Bioteknik

265

240

Datateknik

416

346

Ekosystemteknik

221

Elektroteknik

2009

2009

2008

2008

EX

HST

HPR

2008

2007

2007

EX

HST

HPR

91

42

252

230

83

58

374

314

91

70

265

233

88

41

84

61

374

323

86

195

88

38

208

70

192

92

46

208

191

92

286

225

79

45

41

249

211

85

63

261

236

90

Industriell ekonomi

485

407

84

80

53

446

396

89

76

402

340

85

Informations- och kommunikationsteknik

117

93

71

79

18

105

95

90

26

115

103

90

Kemiteknik

175

16

157

90

45

166

151

91

31

169

157

93

Lantmäteri

37

241

233

97

43

231

218

94

32

217

184

85

Maskinteknik

32

700

663

95

120

700

595

85

115

702

608

87

116

HPR/HST(%)

2008 HPR/HST(%)

2007 HPR/HST(%)

2007 EX

Civilingenjörsutbildning i

Riskhantering

84

81

97

47

71

67

94

45

84

78

93

18

Teknisk fysik

377

332

88

69

361

328

91

71

375

325

87

56

Teknisk matematik

146

112

77

19

142

128

90

23

141

111

79

11

Teknisk nanovetenskap

202

182

90

33

185

157

85

15

171

137

80

1

Väg- och vattenbyggnad

490

446

91

70

456

412

90

78

453

424

94

78

4 206

3 713

88

700

3946

3494

89

752

3937

3450

88

668

Arkitektutbildning

260

231

89

55

271

231

85

60

253

226

89

56

Brandingenjörsutbildning

149

137

92

53

150

139

93

45

151

145

96

29

Industridesignutbildning

117

97

83

15

126

101

80

12

130

112

86

14

Summa Ark, Br, ID

526

466

89

123

547

471

86

117

534

483

90

99

Byggteknik

278

242

87

59

249

86

26

200

188

94

19

Datateknik

79

71

90

8

63,8

55

86

14

51

44

86

6

-

0

1

0,5

1,8

360

5

0,6

2,5

417

8

1,2

3

1

1

1

1,25

6,5

520

7,5

11,9

3

0,1

0,1

Utan fackområde Summa civilingenjörsutbildning

Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik

Elektroteknik

3

1,05 214

4

3,7

8

Geomatik Kemiteknik Multimediateknik

2 8

Produktionsteknik Programvaruteknik

-

1

1

0,5

0,65

130

1

0,5

2,5

Summa högskoleingenjörsutbildning

358

315

88

73

315,05

279

89

60

259,7

253,9

98

51

4

Masterutbildningar

278

206

74

69

178

151

85

56

127

107

84

45

42

44

104

19

45

63

140

16

51,5

66

128

27

Påbyggnadsutbildning för högskoleingenjörer YTH-utbildning

1

2

Basår

111

81

73

70

30,5

44

39,5

38

96

Fristående kurser m m

432

338

78

389

295

76

380

303

80

15

19

131

31

30

97

36

35

97

TM-ekonomer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

7


Varifrån kommer studenterna?

Skåne

Göteborg

Stockholm

Mellansverige

Norrland

2009

2008

2009

2008

2009

2008

2009

2008

2009

2008

Lund totalt

54%

56%

10%

8%

10%

8%

8%

8%

2%

2%

Helsingborg totalt

79%

78%

6%

5%

3%

5%

3%

4%

2%

1%

Elektroteknik

70%

60%

3%

9%

7%

3%

3%

7%

2%

0%

Datateknik

66%

78%

1%

9%

10%

1%

7%

7%

1%

0%

InfoCom

63%

61%

4%

8%

11%

5%

13%

3%

2%

0%

Teknisk fysik

46%

48%

13%

11%

14%

11%

9%

4%

0%

4%

Kemiteknik

69%

61%

7%

2%

2%

7%

5%

4%

0%

0%

Arkitektur

57%

54%

9%

6%

9%

15%

9%

7%

6%

4%

Bioteknik

53%

56%

11%

6%

10%

9%

5%

9%

1%

0%

Nanoteknik

64%

53%

6%

9%

8%

9%

11%

13%

0%

0%

Maskinteknik

56%

59%

10%

6%

10%

6%

7%

7%

2%

2%

Teknisk matematik

40%

61%

5%

8%

15%

8%

20%

13%

5%

0%

Väg och vattenbyggnad

56%

51%

14%

10%

7%

6%

8%

8%

2%

4%

Ekosystemteknik

38%

42%

19%

10%

10%

8%

11%

2%

3%

2%

Industriell ekonomi

45%

44%

17%

17%

16%

17%

11%

7%

1%

3%

Industridesign

58%

55%

19%

5%

16%

20%

3%

5%

0%

0%

Lantmäteri

35%

34%

14%

5%

9%

10%

8%

17%

6%

9%

Brandingenjör

32%

37%

13%

10%

13%

10%

13%

15%

3%

7%

Datateknik Helsingborg

94%

100%

2%

0%

2%

0%

0%

0%

0%

0%

Byggteknik Helsingborg*

71%

74%

9%

7%

4%

0%

4%

8%

1%

3%

Tekniskt basår

81%

76%

4%

6%

4%

12%

4%

0%

5%

0%

*Anmärkning. Tidigare mättes de tre bygglinjerna, väg och trafik, järnvägsteknik, och arkitektur var för sig. För år 2009 mättes eleverna från de programmen tillsammans vilket gör att de inte går att jämföra varje enskilt program mot tidigare siffror. Jämförelsen är gjord mot Arkitekturs tidigare siffror då de hade flest svarande i tidigare undersökningar.

Avgörande informationskällor för valet av LTH

8

Varför valdes LTH?

2009

2008

2007

Nära hem

Gott rykte

Lund

LTH-katalog

14%

18%

17%

2009

39%

73%

61%

Vänner

21%

19%

17%

2008

37%

72%

58%

Internet

30%

30%

27%

2007

39%

73%

67%

Familj

21%

17%

17%

2006

34%

72%

65%

Besök på LTH

13%

13%

11%

2005

37%

67%

68%

LTH-studenter

8%

7%

8%

2004

39%

67%

68%

VHS-katalog

4%

4%

5%

2003

40%

70%

68%

Lärare

3%

3%

3%

2002

35%

67%

68%

SYO

3%

3%

3%

2001

37%

65%

72%

2000

40%

58%

67%

1999

40%

54%

65%

1998

41%

53%

65%

1997

37%

34%

47%

1996

48%

37%

27%

1995

54%

26%

39%

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Avgörande för att söka till LTH per program 2009

LTH-katalog

Vänner

Internet

Familj

Besök på LTH

LTH-studenter

LTH totalt

15%

23%

28%

22%

14%

8%

Teknisk fysik

11%

24%

26%

24%

17%

7%

Teknisk nanovetenskap

19%

19%

31%

22%

19%

8%

Teknisk matematik

5%

5%

29%

24%

24%

10%

Elektroteknik

16%

18%

29%

15%

22%

10%

Datateknik

9%

23%

31%

20%

13%

3%

InfoCom

18%

13%

27%

20%

9%

13%

Makinteknik

14%

30%

21%

25%

12%

8%

Väg- och vattenbyggnad

16%

19%

23%

28%

9%

9%

Ekosystemteknik

24%

20%

41%

11%

8%

11%

Industriell ekonomi

11%

34%

24%

26%

11%

11%

Lantmäteri

30%

23%

32%

18%

9%

6%

Bioteknik

14%

20%

27%

23%

23%

5%

Kemiteknik

27%

11%

29%

29%

16%

7%

Brandingenjör

10%

22%

40%

18%

12%

2%

Arkitektur

9%

25%

35%

25%

9%

11%

Industridesign

0%

21%

24%

21%

28%

7%

Andel antagna kvinnor totalt

Civilingenjörsutbildningar

2009

2008

2007

2006

32,5%

28%

28%

27%

Högskoleingenjörsutbildningar

21%

24%

18%

20%

Arkitektutbildningar

53%

60%

55%

59%

Brandingenjörer

29%

22%

24%

21%

Industridesign

42%

50%

69%

56%

Magister/Master

26%

28%

26%

25%

Elektroteknik*

14%

10%

8%

11%

* en av utbildningarna som lyckats rekrytera fler kvinnliga studenter 2009 är elektroteknik som har ökat andelen med nästan 30% från 2008 till 2009.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

9


Elin Östman metabolt syndrom och glykemiskt index. Dessa modeord i media och nyckelbegrepp för den hälsomedvetne har Elin Östman, docent i industriell näringslära vid LTH, i högsta grad koll på. I takt med att människor runt om i hela världen alltmer drabbas av åldersdiabetes, fetma och hjärtoch kärlsjukdomar, ökar också intresset för att förstå hur olika beståndsdelar i maten påverkar oss.

– Tack vare en sådan här tvärvetenskaplig plattform har vi goda chanser att få utdelning på våra projekt eftersom alla bidrar med olika kompetenser.

De senaste årens upptäckter har gjort att GI inte längre studeras som en isolerad företeelse utan i växelverkan med andra faktorer, t ex tarmflorans sammansättning och vilka kostfiber som finns i produkterna. Här är det en fördel att liksom Elin Östman befinna sig på ett universitet med en bred och varierad livsmedelsforskning där olika projekt kan dra nytta av varandra. Tillsammans med andra medicin- och livsmedelsforskare och ett antal livsmedelsföretag ingår hon sedan några år i Antidiabetic Food Centre, AFC vid Lunds universitet.

på lite olika sätt. Men med deras nya metod kan livsmedelsföretag förvissa sig om att betaglukanerna som finns i just deras livsmedel har de rätta egenskaperna.

ANTIOXIDANTER, FRIA RADIKALER,

Hon är involverad i flera andra projekt, i EUprojektet ”Healthgrain” där forskare utröner vad det är som gör fullkornslivsmedel så hälsosamma. I ett annat studerar hon om vissa oönskade ämnen finns i fabrikstillverkad mat, t ex barnmat. Däremellan tar undervisning, handled– Fast tyvärr har glykemiskt index blivit så miss- ning, rapportskrivning, forskningsansökningar brukat att vi forskare ibland drar oss för att an- och annan administration mycket av hennes tid. vända begreppet. ”GI-metoden” säger vissa En minnesvärd händelse förra året var när Elin och menar att man bör äta mycket fett och pro- Östman och två kollegor vid LTH vann första teiner och lite kolhydrater. Men vi som forskar deltävlingen i affärsutvecklingstävlingen Venom GI tycker visst att man ska äta kolhydrater, ture Cup. De prisades för sin affärsidé att stumen framförallt välja dem med lågt GI, alltså dera betaglukaner, ett eftertraktat blodsockermat som gör att blodsockret stiger sakta och sänkande ämne som finns i havre och korn. insulinpåslaget blir lägre, klargör Elin Östman. Betaglukaner kan se lite olika ut och kan fungera

Elin Östman Docent, Industriell näringslära

10

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Som functional food-forskare saknar hon inte avsättning för sina nya rön. Just nu har hon och professor Inger Björck ett patent på gång. – I vassle finns vissa aminosyror som styr insulinet till att ge jämt blodsocker. Vi har lyckats identifiera en optimal sammansättning av de här aminosyrorna. Planen är att sälja licenser till företag som vill tillsätta dem i t.ex. drycker och mejeriprodukter, berättar Elin Östman.


Internationellt samarbete är internationalisering är huvudstrategi för att uppnå hög kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning. Detta gäller inte minst på LTH. Det var därför mycket uppmuntrande att Högskoleverket i sin stora granskning av kvalitetsarbetet inom Lunds universitet konstaterade att ”Vid vissa områden, till exempel Lunds tekniska högskola (LTH), är internationalisering också en central del i verksamheten” (Rapport 2009:30 R).

Intresset för utbytesstudier verkar dock återigen öka kraftigt; vid ansökningsomgången i november 2009 ökade antalet ansökningar till utbytesstudier med 50%! Ökningen beror sannolikt på ökade, samordnade och mer riktade informationsinsatser till LTHs studenter.

En central del i internationaliseringen är studentutbytet. Antalet utresande utbytesstudenter ökade med 15% under 2009. Däremot minskade antalet utlandsförlagda examensarbeten vilket sammanlagt gör att volymen var i stort sett oförändrad jämfört med 2008. Antalet inresande minskade påtagligt, vilket även drabbat Lunds universitet som helhet. Detta kan bero på den globala finanskrisen, men är samtidigt en påminnelse om att även LTH och LU måste marknadsföra sig aktivt som en studiedestination i toppklass.

LTHs aktiviteter i Kina och Japan fortätter att öka. Hösten 2009 studerade den första kullen om 23 studenter på LTHs Kinainriktning en termin i Hangzhou, och ett dubbelexamensavtal tecknades mellan LTH och Keio University, Tokyo. En stor och mycket kvalificerad delegation på hög nivå från kinesiska ingenjörsvetenskapsakademin CAE besökte LTH i juni.

INOM LUNDS UNIVERSITET

Under 2009 klubbade Riksdagen en lag som möjliggör gemensamma examina. Detta öppnar stora möjligheter för fördjupat internationellt samarbete, inte minst inom forskarutbildningen. Två viktiga förutsättningar för en god inter- En intern kartläggning av internationellt forsknationalisering är effektiv kommunikation och ningssamarbete genomfördes 2009 och visade integration. Ett viktig redskap för detta är en att informell, gemensam doktorandhandledning Språkpolicy för LTH som fastställdes i februari redan nu är verklighet på i stort sett alla LTHs 2009. institutioner.

Två interna projekt har också igångsatts för att kvalitetssäkra och förenkla det administrativa arbetet. Det ena rör processen fram till urval och nominering till utlandsstudier. Det andra rör alla År 2008 nådde LTH i princip målet att 25 % av de följande stegen från nominering, via tillgostudenterna på de längre utbildningsprogram- doräknande, till utfärdande av examen. Dessa men skulle ha studerat utomlands. 2009 nås inte kommer att avrapporteras under våren 2010. målet, till ansenlig del beroende på minskat utbyte inom arkitektutbildningen.

Per Warfvinge Vice rektor för internationella frågor

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

11


Internationellt studentutbyte Frankrike Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa Nordamerika Asien Sydamerika Australien & Nya Zealand

2009 81 83 54 13 120 45 31 18 12

2008 80 98 58 6 121 53 20 22 26

Inkommande utbytesstudenter

2007 91 80 64 10 112 54 9 27 25

2006 86 77 72 12 154 55 9 4 2

160

2009 2008 2007 2006

140

120

100

80

60

40

20

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Inkommande studenter Utresande studenter Master studenter 258 208 273 176 0 Frankrike 321 Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa 178 390 198 64 436 237 75 426 292 72 469 330 61 472 312 111 Utbytesbalansen på LTH 2000304- 2009 484 117 419 294 162

Nordamerika

Asien

Sydamerika

Australien & Nya Zealand

500

375

250

125

0 2000

2001

2002

2003

Inkommande studenter Utresande studenter* Master studenter

12

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2004

2005

2006

2007

*Den kraftiga ökningen av utresande studenter beror till stor del på att utlandsförlagda examensarbeten tas med i statistiken fr o m 2005.

2008

2009


LTH studenter utomlands 2009

2009

2008

2007

2006

Arkitektur

24

34

40

29

Brandteknik

1

2

2

3

Datateknik

4

7

7

14

Industridesign

23

11

12

17

InfoCom

0

2

3

4

Elektroteknik

4

2

4

6

Industriell ekonomi

70

38

40

67

Bioteknik

14

11

21

18

Kemiteknik

6

8

6

5

Lantmäteri

4

6

3

6

Maskinteknik

20

25

22

27

Riskhantering

0

0

2

4

Teknisk fysik

19

10

26

30

Teknisk matematik

9

7

10

9

Väg och trafikteknik

12

17

9

8

Bygg - väg och trafik

11

4

13

15

Nanovetenskap

12

12

Arkitekter Brandingenjörer Examensarbeten 37 Civilingenjörer 73 2002 58,3 2003 57,6 Total 2004 62,5 2005 50,0 2006 41,7 2007 48,2 2008 46,7 Andel studenter32,7 som 2009 Praktik (kurs) ny 2008

9,4 14,935 26 6,3 10,1 296 304 9,8 11,5 0 13,3 4,8 15,7 3,4 17,2 14,9 22,5 studerat 7,5 utomlands 19,0

12

9

Totalt 80 82,6 74,0 312 83,8 63,3 62,2 68,8 84,0 59,2

62

333

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

2002

Arkitekter

2003

2004

Brandingenjörer

2005

Civilingenjörer

2006

2007

2008

2009

Totalt

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

13


Forskarutbildning LUNDS UNIVERSITET HAR under året för fastställt

en handlingsplan för kvalitetsarbete gällande utbildning på forskarnivå 2009-2010. Planen är baserad på Lunds universitets policy för kvalitetsarbete i utbildningen 2009-2012. Under året har antalet avlagda doktorsexamina vid LTH minskat vilket förstås är en effekt av nedgången av antalet nyantagna doktorander under åren 2004 och 2005. Andelen nyantagna kvinnliga doktorander under 2009 har uppgått till 39%. Eftersom andelen kvinnor på våra grundläggande utbildningsprogram ligger runt 30% är detta mycket positivt. Under året genomfördes en doktorandenkät som visade att större delen av doktoranderna är nöjda med sin situation men att det finns en del att förbättra bland vad det gäller information om utbudet av doktorandkurser.

Doktorandsektionen inom TLTH har bidragit till att alla tre forskningsnämnderna och forskningsberedningen i dag har mycket aktiva och engagerade doktorandrepresentanter. Under året har det grundläggande regelverket för forskarutbildningen setts över. Närmast följer en uppdatering av studiehandboken för forskarutbildningen. Informationen på hemsidorna har också förtydligats.

Ulla Holst Prorektor

Forskarstuderande 2009 - 2001 2009

14

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

Antagna

114

134

105

121

86

107

167

139

167

Kvinnor (%)

39

30,5

34

26

34

33

30

27

35

Doktorsexaminerade

94

112

121

117

135

127

114

95

81

Kvinnor (%)

27

30

32

34

24

28

29

33

26

Licexaminerade

42

43

38

59

73

63

91

77

56

Kvinnor (%)

19

32,5

16

30

27

30

24

22

21

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Anders Rantzer prefekt på institutionen för reglerteknik, blickar bakåt på 2009 kan han summera ett framgångsrikt år med stark tillväxt.

Inom energiområdet arbetar man med danska partners inom vindkraft, där man samordnar vindkraftverk med varandra för att kunna utnyttja vinden bättre. Slutar det blåsa vill man – För oss var 2009 ett år av expansion där vi samordna med andra kraftverk så att de snabbt kunde anställa nya doktorander och postdocs kan anpassa sin energiproduktion. och nu kommer vi snart att gå ut med fasta – I tillverkningsindustrin växer området inbyggtjänster. da system snabbt. Allt fler produkter bygger in En stor del av tillväxten på institutionen för små datorer som hjälper till att styra delar av reglerteknik kommer från det Linnéstöd som produkten. NÄR PROFESSOR ANDERS RANTZER,

beviljades 2008. Det innebär ett tillskott på 7.5 En annan stor händelse under året var att instimiljoner om året från Vetenskapsrådet plus yt- tutionen tilldelades strategiska forskningspengar terligare 1 miljon från Lunds universitet. för Excellence Center at Linköping/Lund in – Linnéstödet är tioårigt och ger oss möjlighet Information Technology (ELLIIT.) Man har att bygga upp en stark forskningsmiljö kring också planerat ett aktivt gästprogram med en sestyrning av komplexa tekniska system. Det ger rie workshops på Pufendorfinstitutet som drar oss möjlighet att tänka mer långsiktigt, säger igång nu under 2010. Anders Rantzer.

– Vi har 10 kontorsplatser som vi fyller med – Det är ganska unikt, även internationellt sett, gäster under hela året, uppdelade på fyra periomed tioåriga anslag. Det är inte på många ställen der med olika teman och en konferens i mitten på varje period, säger Anders Rantzer. man har en sådan långsiktigthet. Tre forskningsområden har vuxit snabbt under året: Medicin, energi och tillverknings- och processindustri. – Samarbetet med den medicinska fakultet har ökat mycket under året. Bland annat har vi ett projekt där diabetespatienter kan få stöd av matematiska modeller för att styra sockernivån i blodet.

Anders Rantzer

Prefekt, Institutionen för reglerteknik

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

15


Forskning fortsätter att utvecklas på ett mycket positivt sätt. LTH har stor fördel av att vara en viktig del av Lunds universitets starka forskningsmiljöer där det multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbetet växer sig allt starkare.

Beskeden om att ESS ska placeras i Lund och att MaxIV ska börja byggas stod klar under 2009. Båda dessa satsningar kommer att ha en mycket stor betydelse för LTH och kräver en långsiktig satsning på forskning som länkar mot dessa På senare år ser vi också fler och fler samarbeten områden. växa fram mellan olika högskolor och universi- Under året har LTH erhållit anslag för etableratet. Detta blev synnerligen tydligt när man gjor- de forskare i mycket hårt konkurrens från Eurode ansökningar för att få del av de långsiktiga pean Research Council. Forskningsmedel från strategiska medel som lystes ut inom forsknings- EU utgör en mycket viktig och ökande del av och innovationspropositionen. Denna innehöll LTH:s externa forskningsfinansiering. en stor satsning på teknisk forskning, forskning Ett nytt prestigefyllt forskningsprogram ”Walinom medicin- och livsvetenskaper. Under för- lenberg Scholars” introducerades under året i sta delen av året lades det ner mycket arbete på Sverige och en forskare i atomfysik från LTH att skriva ansökningar, som utvärderades av VR, tilldelades utmärkelsen som en av de tio första. FORMAS, VINNOVA och Energimyndigheten i samverkan. När utvärderingarna var klara och resultatet kom visade det sig att forskargrupper från LTH deltar i 11 av de 12 områden som tilldelades Lunds Universitet. För LTH:s del är de största områdena nanovetenskap och nanoteknik, IT och mobil kommunikation, e-vetenskap och produktionsteknik. FORSKNINGEN VID LTH

Ulla Holst Prorektor

16

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


EU-forskning sedan tidigt 1990-tal då Sverige kunnat delta i EU:s forskningsprogram, varit aktiva i europeiska forskningssamarbeten. Det sjunde ramprogrammet (FP7) pågår sedan 2007 och under 2008 tecknades de första kontrakten och projekten startade. LTHs FORSKARE HAR,

LTHs forskargrupper deltar i ett 30-tal pågående projekt och koordinerar tre större samarbetsprojekt där ett flertal europeiska partner ingår. De trettio projekten förväntas inbringa 15 miljoner euro (ca 157 miljoner kronor) i EU-bidrag. LTH står för drygt 30 % av universitetets deltagande i EU:s ramprogram och tar hem ca 45 % av det totala EU-bidraget. LTH har ökat sina intäkter från EU:s ramprogram med 15 % mellan år 2008 och 2009. Utöver de redan ingångna förhandlas ytterligare 10 projektkontrakt där forskare från LTH deltar.

Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC) Det europeiska forskningsrådets individuella forskningsbidrag, ERC Starting Grant och ERC Advanced Grant, söks och beviljas i mycket hård internationell konkurrens. Det är därför särskilt glädjande att fram till och med 2009 har tre forskare beviljats dessa bidrag: Fredrik Kahl, Matematik, Anne L’Huillier Atomfysik och Bengt Sundén, Värmeöverföring. Ännu en forskare, professor Marcus Aldén, har under 2009 beviljats ett ERC Advanced Grant men kontraktet träder i kraft först under 2010. EU:s sjätte ramprogram EU:s sjätte ramprogram (RP6) avslutades år 2006. De sista kontrakten i ramprogrammet tecknades emellertid så sent som år 2007 och ett tjugotal projekt pågår fortfarande, de sista väntas avslutas år 2012.

Övriga EU-finansierade program LTHs forskare deltar i flera av FP7-programmen Utöver EU:s ramprogram deltar forskare även i framför allt i Information & Communication andra forskningsprogram så som t ex miljö- och Technologies, Nanosciences, nanotechnologies, energiprogrammet Intelligent Energy Europé, materials & new production technologies, Food, folkhälsoprogrammet Public Health. Agriculture and Fisheries, Biotechnology och Transport.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

17


Personal Personalsituationen ETT ÖKAT INFLÖDE av externa anslag har under 2009 resulterat i fler anställningar än tidigare år av yngre forskare och lärare. Det gäller också andelen doktorander som nu ökar efter ett flertal år av minskad rekrytering av forskarstuderande. En ansenlig del av de rekryterade lektorerna är biträdande lektorer och rekryteras ofta ur gruppen yngre forskare. 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Doktorandtjänst 374 352 349 391 400 477 Administratör/Tekniker/Övriga 227 218 228 238 254 285 Lektor 191 194 176 164 181 184 Annan undervis. och forsk. pers. 212 175 185 162 165 192 Professor 153 157 161 164 167 166 Adjunkt 53 54 62 67 73 84 Forskarassistent 35 36 37 37 40 41 Gästlärare 20 18 22 13 9 9 Totalt 1 265 1 204 1 220 1 236 1 289 1 438

Anställda vid LTH - heltidsekvivalenter

2009

2008

2007

2006

2005

2004

500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

t

ns

tjä

nd

ra kto

Do

r

kto

Le

k /Te

m

Ad

s.

rvi

de

n nu

oc

or hf

.

ers

.p

sk

tör

tra

s ini

ga

vri

r/Ö

e nik

or

ss

ofe Pr

kt

jun

Ad

t

en

ist

ss

ra ka

rs

Fo

re

ära

stl

na

An

Rekrytering Under 2009 tillträdde 12 nya professorer, 7 genom befordran och 5 tillsatta i konkurrens. (Av de 5 konkurrensutsatta tillsattes 1 på konstnärliga grunder, 2 hade lysts ut som professor och 2 som lektor.) Under 2009 tillträdde sammantaget 25 nya lektorer, uppdelade enligt följande: »» Villkorade (ej tillräcklig högskolepedagogisk utbildning) - 6 »» Omvandlad - 1 »» Befordran från bitr lektor till lektor - 1 »» Bitr lektor - 10 »» Lektor - 6 »» Befordran från adjunkt - 1 Totalt finns det 28 adjungerade professorer varav sju personer tillträdde under 2009.

18

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Yngre forskare I UNIVERSITETETS SÄRSKILDA satsning på yngre forskare har LTH utsett sex ämnesområden för an-

ställningar som biträdande lektorer; Industriell marknadsföring, Samhällets säkerhet och beredskap – Multinivå risk- och sårbarhetsanalys, Innovationsteknik, Matematisk statistik med inriktning mot stokastiska system med tillämpningar inom energi, miljö och klimat, Biomekanik och Food design Lektor Adjunkt Gästlärare Annan F o U Adm. personal Biblotekspersonal Teknisk Totalt for metabolicProfessor benefits. Personal 2015-2019 Kvinnor 2015-2019 Män 2010-2014 Kvinnor 2010-2014 Män

24 % 19 % 16 % 25 %

2 % 10 % 13 % 13 %

18 % 20 % 14 % 36 %

27 % 11 % 18 % 11 %

6 % 12 % 4 % 8 %

19 % 20 % 19 % 6 %

8 % 33 % 8 % 0 %

23 % 23 % 46 % 20 %

16 % 16 % 15 % 15 %

Andel pensionsavgångar av antal anställningar i okt 2009 resp. befattningskategori

50 %

2015-2019 Kvinnor

2015-2019 Män

2010-2014 Kvinnor

2010-2014 Män

40 % 30 % 20 % 10 % 0 %

Professor

Lektor

Adjunkt

Gästlärare

Annan F o U

Adm. personal

Biblotekspersonal Teknisk Personal

Totalt

Generationsväxling Pensionsavgångarna bland professorer och lektorer de närmaste fem åren ligger bland de lägre inom Lunds universitet. Det är 16 procent av kvinnorna och 19 procent av männen på en 5 års period som berörs. De kommande fem åren fram till 2019 blir kännbarare då ytterligare 25 procent av de manliga och 24 procent av de kvinnliga professorerna väntas gå i pension. I lektorsgruppen är effekten av pensioneringarna inte lika hög. Prognosen bygger på antagande att lärarna väljer att arbeta fram till 67 år. Även adjunkter och gruppen teknisk personal ser en ökande andel pensioneringar de närmaste åren. Åtta professorer blev emeritus (ålderspension) under 2009. 2006

2009

2006

26 27 44 Andelen kvinnor och män vid LTH

Kvinnor Män

168

162

Kvinnor

159

2009

2006 52 174

2009 10 35

2006 8 35

2009 17 39

2006 23 51

2009 28 56

2006 21 55

Män

100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 %

2006

2009

Professor

2006

2009 Lektor

2006

2009

Forskarassistent

2006

2009 Forskare

2006

2009 Adjunkt

2006

2009

Doktorand

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

2009 135 274

19


Jämställdhet och likabehandling Under året har fem kvinnor fått möjlighet att delvis ägna sig åt arbetsuppgifter som främjar deras meritering genom ekonomiskt stöd för underrepresenterat kön.

året 12 LTH-gemensamma forskarutbildningskurser där 167 doktorander ackumulerade 650 LADOK-bokförda högskolepoäng. Dessa utgörs av kurser inom ramen för Genombrottets högskolepedagogiska kursverksamhet, kurser till stöd för doktoranders vetenskapliga produktion och kommunikation, samt kurser av vetenskapsteoretisk-etisk karaktär. Under året slutförde dessutom 31 universitetslärare 65 deltagarveckor av docentoch forskarhandledarförberedande utbildning anordnad vid LTH, i enlighet med högskoleförordningens och Lunds universitets krav. LTH ANORDNADE UNDER

Datavetenskap på LTH tilldelades Hedda Andersson professuren vilket innebär att en kvinnlig gästprofessor anställs under ett år. LTH tilldelades också RQ 08- medel för att bjuda in gästlärare av underrepresenterat kön. Medlen används för att satsa på de verksamheter som är i behov av kvinnliga förebilder. Dessutom anslogs LTH RQ08 medel för att genomföra en studie som berör doktorandernas psykosociala arbetsmiljö. Under 2009 initierades ett kartläggnings- och Innehavare av Lise Meitner* gästprofessur 2009 informationsprojekt finansierat av Delegatiovar professor Marjatta Lyyra, Temple University, nen för jämställdhet i högskolan (DJ) där handPhiladelphia, USA och doc Gunilla Wieslander, ledare, doktorander och nyutexaminerade doktorer vid LTH intervjuas om mäns och kvinnors Arbets- och miljömedicin, Uppsala. förutsättningar i forskningen och forskarutbildArbetsgruppen för jämställdhets och likabe- ningen, bl a mot bakgrund av Lunds universitets handlingsfrågor har arbetat vidare med rekry- handledar-, doktorand- och alumnspeglar 2007teringsprojektet ”Flickor på Teknis” som är ett 2008. Projektets utfall rapporteras och kommusamarbete med ett stort antal gymnasieskolor niceras under 2010. i södra Sverige där flera av LTHs institutioner E-rekrytering vid Lunds universitet medverkar. E-rekrytering är en applikation som utgör ett Under 2009 genomförde LTH och EHL i samstödverktyg (dokument och ärendehantering) arbete med våra partnerföretag Female Acceför rekrytering och anställning av personal. lerate Program vilket innebar att en kvinnlig Under 2009 har det universitetsgemensamma teknolog och en kvinnlig ekonom vann ett 18 projektet E-rekrytering haft sin bas i kårhuset månaders traineeship program på tre av våra och LTHs kansli. Den huvudsakliga verksamhefyra partnerföretag, Alfa Laval. AstraZeneca, ten bestod av utveckling av applikationen samt Sony Ericsson och Tetra Pak. Drygt 30 kvinninstallering i testmiljö. En pilot genomfördes i liga teknologer deltog i tävlingen. Hösten 2009 under hösten där bl a LTH deltog med personal delades det även ut en informationsfolder med från personalavdelningen och tre institutioner. en vägledning gällande diskrimineringsfrågor E-rekryteringsapplikationen leveransgodkänoch arbetsmiljö till de studenter som påbörjade des 18 november och kommer att installeras i sina studier. produktionsmiljö i början av januari 2010, detta LTH-gemensam forskarutbildnings- och innebär att LTH kommer att kunna börja arbeta docentförberedande verksamhet 2009 med skarpa rekryterings- och anställningsärenMedarbetare vid LTH-gemensamt, LTH Ge- den from början av 2010. Ansvariga för projeknombrottet och gästlärare från de medicinska tet är Jeffrey Armstrong och Linda Larsson.” och samhällsvetenskapliga fakulteterna är reguljärt involverade i utbildning och kunskapsbildning med fokus på forskarutbildning, forskarhandledning och docenturen vid LTH.

20

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Genombrottet 2009 har under året haft ett flertal uppdrag som reviewer samt publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter och aktivt medverkat vid nationella och internationella konferenser. Genombrottet stod också som värd för Den 2:a Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar 2-3 december 2009 som är en nationell konferens specifikt för ingenjörsutDen behörighetsgivande högskolepedagogiska bildning och en utvecklingsmötesplats för alla fortbildningen för lärare utgör kärnan i Genom- högskolor och universitet som utbildar ingenjöbrottets verksamhet. Kursutbudet har utvecklats rer i Sverige. och nya kurser introducerats. Under 2009 deltog Följande personer fick utmärkelsen ETP, 204 anställda i totalt 476 veckors behörighetsgi- ”Excellent Teaching Practitioner” 2009: vande utbildning. Inom ramen för samtliga kur- »» PER BECKER ser redovisas projektrapporter kring olika hög- »» ULF NILSSON skolepedagogiska frågeställningar relaterade till »» ANDREAS NORRMAN undervisningen vid LTH. Flera av projekten har »» NINA REISTAD presenterats externt i olika sammanhang, men »» TORGNY ROXÅ också internt genom bl a informationsbladet »» LARS WADSÖ Lärande i LTH. Utmärkelsen tilldelas lärare som medvetet och Genombrottet driver även forsknings- och ut- systematiskt utvecklat sin pedagogiska kompevecklingsprojekt av betydelse för utbildningen tens och sin undervisning. utvecklingsoch stödfunktioner vid LTH omfattar högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingsverksamhet, högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering (pedagogiska akademin och pedagogisk kompetensbedömning). GENOMBROTTETS PEDAGOGISKA

2009 14 % 25 % 34 % 19 % 32 % 36 % 30 % 24 % 83 % 36 %

Professor Lektor Adjukt Forskarassistent Gästlärare Doktorandtjänst Annan undervis. och forsk. pers. Teknisk personal Administration/Övriga Hela LTH

VID LTH OCH

2008

14 % 24 % 35 % 21 % 26 % 33 % 26 % 27 % 81 % 34 %

Andelen kvinnor i procent vid LTH

100 %

2009 2008 90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

la LT H

vri n/Ö tio Ad

mi

nis tra

He

ga

al ers nis kp Te k

An

na

nu

nd

erv is.

Do

oc

hf

kto

ors

ran

k.

dtj

pe

on

rs.

st än

rar e stl ä

ss ist en ara rsk Fo

t

t juk Ad

r kto Le

Pr ofe

ss o

r

0 %

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

21


LTH i media i media handlar det vanligtvis om forskning eller forskare som gör en expertkommentar, och något mer sällan om studenter och utbildning. NÄR LTH FIGURERAR

Ett stort antal företrädare syns i pressen - inte endast ett fåtal talespersoner. Det finns alltså ett brett, gemensamt ansvar för LTH:s mediebild. För hela universitetet har dock rektor Per Eriksson snabbt blivit en synlig frontfigur. Vissa forskningsområden är mer medialt tacksamma än andra. Dit hör bl a byggande, trafik, energi och miljö, bilar/fordon, hälsa, medicin och mat. LTH förekom i drygt 800 artiklar och medieinslag under 2009. Detta är en svag minskning jämfört med tidigare år. Uppskattningsvis syns LTH en tredjedel mer än så, men då omnämns representanten som lundaforskare, student från Lund etc. Under 2009 skickade LTH ut drygt 40 pressmeddelanden. De flesta handlar om nya forskningsrön. Många får god utdelning medan andra passerar mer obemärkta förbi. Ett antal översätts till engelska och skickas ut till utländska journalister. Ca 25 procent av LTH:s totala publicitet härrör från pressmeddelanden. LTH omnämns sällan i negativa ordalag i media, utan tvärtom vad många tror så skriver media nästan alltid bara neutralt eller positivt om Lunds universitet. Som vanligt är Sydsvenskan den källa som rapporterar mest om universitetet.

Hedersdoktorer är en känd teoretiker inom forskningsområdet atomer i starka laserfält. Han kompletterar med sina numeriska metoder och simuleringar de experimentella studier som genomförs vid LTH. Samarbetet med LTH har bland annat omfattat ett sabbatsår i Lund, finansierat av STINT, och har resulterat i ett 15-tal gemensamma artiklar i välrenommerade fysiktidskrifter. PROFESSOR KENNETH J SCHAFER (F 1961)

avlade sin kandidatexamen vid Lunds universitet och fortsatte sedan sina studier vid UC Berkeley och har varit aktiv huvudsakligen vid University of Washington. Guttorp har ett intensivt samarbete med Matematisk statistik vid LTH och var bland annat Civilingenjörsförbundets gästprofessor i miljövetenskap vid LTH och Linköpings universitet 2004-2005. Med sin inriktning mot statistiska tillämpningar för miljödata är Guttorp mycket aktuell. LTHs samverkan med honom har också påverkat ett flertal utbildningsprogram, särskilt Ekosystemteknik och Teknisk matematik. PROFESSOR PETER GUTTORP (F 1949)

hade en mycket central roll i etableringen av IDEON och var dess VD under de första 10 åren. Ideons betydelse för LTH, Lunds universitet och Skåne kan inte nog uppskattas. Holms karriär har fortsatt inom Teknopol, Teknikbrostiftelsen och Innovationsbron Syd som alla verkar för innovationsprocessen där kunskap från universitetet omsätts i kommersiell verksamhet. Han har även bidragit till viktiga projekt vid LTH, bland annat inom livsmedelsområdet. SVEN-THORE HOLM (F 1946)

22

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Stipendier och utmärkelser Professorerna CARL BORREBAECK och THOMAS LAURELL fick Akzo Nobels Science Award på totalt 500 000 kronor. Priserna delades ut på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm. Professor MARGARETA NYMAN vid avdelningen för livsmedelskemi och industriell nutrition fick Stora Druvanpriset på 600 000 kronor av dr Per Håkanssons stiftelse. HENRIK THELER,

avdelningen för brandteknik och riskhantering, fick 1,05 miljoner kronor av STINT för ett projekt tillsammans med två sydafrikanska forskare: ”South-north disaster risk reduction network”. Professor ANNE L´HUILLIER, atomfysiker vid LTH, blev så kallad Wallenberg Scholar när Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delat ut tio forskningsstöd. Hon får tre miljoner om året i fem år. En trio från Fasta tillståndets fysik vid LTH, FREDRIK BOXBERG, NIELS SÖNDERGAARD och professor HONGQI XU fick Öhrling Pricewaterhouse Coopers Innovationspris på 150.000 kronor för sin upp¬finning av piezoelektrisk fotovoltaik (PZFV) – solceller baserade på nanoteknik. I en utvärdering i den vetenskapliga tidskriften ”Journal of Systems and Software”, placerade sig professor PER RUNESON, programvarusystem, på en delad femte plats i världen. Han finns också i ledningen för ett nytt industriellt excellenscentrum, EASE, Embedded Applications Software Engineering, som startades med pengar från Vinnova och i samarbete med en rad företag. KARIN JÖNSSON, Kemiteknik, var en av sex forskare som fick miljöstipendium från Sveriges Ingen-

jörer, 235 000 kronor för att forska om ”Ozonering – framtidens teknik för vattenrening?” Ingvar Carlsson award, instiftat av SSF, Strategiska Forskningsstiftelsen, gick till tre hemvändande post-doc-forskare från LTH: PER JOHNSSON, atomfysik, THOMAS MAGESACHER, EIT, och BJÖRN NILSSON, Max-lab. De fick ett bidrag på tre miljoner varav 50.000 kronor är ett personligt stipendium. BIRGITTA SVENNINGSSON,

forskare i aerosolgruppen på kärnfysik, LTH, fick en rådsforskartjänst hos Vetenskapsrådet. Hon har också fått ett forskningsanslag på tre miljoner från Vetenskapsrådet för forskning om ytaktiva ämnens betydelse för molndroppar. PÅL BÖRJESSON,

docent på Avdelningen för miljö- och energisystem, fick Volvopriset på 250.000 kronor av Håkan Frisingers stiftelse . Detta för sin forskning om bioenergi och biodrivmedel, samt för kunskapsspridning till beslutsfattare i samhälle och näringsliv. Energimyndigheten, STEM, beviljade honom också ett forskningsprojekt på 4,4 miljoner kronor. Årets största anslag togs hem av Nanometerkonsortiet, The Nanometer Structure Consortium at Lund University, nmC@LU, med professor LARS SAMUELSON i ledningen. Ett nytt strategiskt anslag från svenska regeringen på över 30 miljoner kronor om året. Det Söderbergska Handelspriset på 500.000 kronor gick till professorer GUNILLA JÖNSON, LTH, och en forskare i Linköpings universitet. Gunilla Jönson fick också 2009 års Ekman-medalj av Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen. Listan är inte fullständig.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

23


Mattias Alveteg universitetslektor i kemiteknik men arbetar bara 40 procent på sin institution. Halva arbetstiden läggs nämligen på uppdraget som ordförande i en av LTHs fyra utbildningsnämnder, UN2. UN2 har det övergripande ansvaret för utbildningarna bland annat kemiteknik, bioteknik, ekosystemteknik, brandingenjör och riskhantering. MATTIAS ALVETEG ÄR

Några timmar i veckan är Mattias pedagogisk utvecklare och driver en kurs om för universitetslärare om akademisk hederlighet. Erfarenheterna från kursen är inbakade i LTHs policy för hur plagiering i studentarbeten ska motverkas.

I forskningen i markkemi var ett av målen för Mattias att ta fram förhandlingsunderlag till internationella förhandlingar om utsläpps– Som ordförande har jag satsat mycket tid på begränsningar. Idag är det ont om tid för forskde kursutvärderingar som görs på LTH. Sedan ning i Mattias kalender, men han är fortfarande 2003 har över 100 000 enkäter besvarats och biträdande handledare till ett par doktorander gräver man i dessa kan man hitta en hel del som håller på med preparativ kromatografi. intressant, som t ex positiva trender för vissa – Under 2009 hade jag svårt att ”synka” de olika avdelningar och program och kulturskillnader uppdragen vilket resulterade i att jag jobbade mellan studentgrupper. alldeles för mycket. Men under 2010 tänker jag Gruppen som jobbar med kursutvärderingar värna min fritid bättre. Jag delar ett stort musikhar nyligen börjat utvärdera studenternas upp- intresse med min fru och mina två barn i 10-årslevelser av examensarbetet. åldern och sjunger, spelar lite piano, klarinett – Det kan bli ett intressant komplement till de och gitarr. Mitt senaste projekt är att lära mig alumnienkäter och avnämarintervjuer som görs spela på den nyckelharpa min pappa byggt och gett till min dotter. Sen vill jag också hinna med med några års mellanrum. att springa ett par gånger per vecka. Att driva kurser med få studenter är dyrt, så det senaste året har utbildningsnämnderna arbetat för att minska antalet kurser och specialiseringar utan att minska valfriheten för studenterna. – Det är som ett 15-spel fast med tusen brickor, säger Mattias, och det är ett tufft arbete för både programledningar och schemaläggare att få det att fungera för studenterna. Att Lunds Universitet både har bredd och djup i undervisning och forskning ser Mattias som en stor styrka, men menar samtidigt att det inte utnyttjas full ut: – Med 18 institutioner, drygt 1 000 kurser och 1400 anställda bara på LTH finns alltid en risk att arbetstid läggs ner på att utveckla en kurs som redan ges för våra studenter. Ibland är det tack vare examensarbetande studenter som vi lärare och forskare får upp ögonen för vad andra institutioner på LTH egentligen sysslar med. Kanske är examensarbeten något man skulle kunna utnyttja mer?

Mattias Alveteg

Universitetslektor, kemiteknik 24

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Ekonomi uppgick 2009 till 1 458 Det redovisade resultatet innebär således att Mkr vilket är en ökning med ca 100 Mkr i för- medfinansieringsmedel finns reserverade på hållande till föregående år. institutionsnivå. LTHS TOTALA INTÄKTER

Resultatet för verksamhetsåret blev 93,6 Mkr fördelat på 4,6 Mkr inom utbildning och 89 Mkr inom forskning/forskarutbildning. LTH har därmed ett myndighetskapital som uppgår till 194 Mkr. Överskottet inom forskning/ forskarutbildning beror till största delen på att verksamheten inte hunnit byggas ut i samma takt som nya medel strömmat in. Under året har antalet anställda ökat med knappt 86 heltidsekvivalenter. Många av nyanställningarna har skett under årets andra hälft och därmed inte fått fullt genomslag på kostnadssidan. Medel från externa finansiärer kan periodiseras till kommande år vilket inte tillåts för statsmedel. LTH periodiserar drygt 500 Mkr bidragsmedel i bok-slutet. Då bidragsmedel tas i anspråk krävs numera en inte obetydlig medfinansiering från LTH. Medfinansieringskraven ligger i intervallet Intäkter 15-20 per verksamhetsområde % vilket innebär att mellan 75 och 100 Grundutbildning 467 868 Mkr kommer att krävas för detta. Forskning / Forskarutbildning (anslag) 341 352 Forskning / Forskarutbildning (bidrag) 545 784 Uppdragsverksamhet 102 799 Intäkter per verksamhetsområde

LTHs totala verksamhet finansieras till ca 52 % av statsmedel. Av de medel som är avsedda för forskning/forskarutbildning kommer ca 64 % från exter-na bidragsgivare. Kravet på medfinansiering ur statsanslaget innebär att utrymmet för LTHs egna strategiska satsningar begränsas. De fem största bidragsgivarna till LTHs forskning under 2009 var Vetenskapsrådet (150 Mkr), Svenska företag (76 Mkr), EU (85 Mkr), VINNOVA (77 Mkr) och Statens energimyndighet (61 Mkr). LTHs kostnader uppgick 2009 till 1 364 Mkr. Av dessa avsåg 58 % perso-nalkostnader, 17 % lokalkostnader, 21 % driftkostnader och 4 % avskriv-ningskostnader. Tillgångarna var vid årets slut 949 Mkr vilket är en ökning med 161 Mkr. Anläggningstillgångarna minskade med 13 Mkr till 122 Mkr och kassan ökade med 181 Mkr till 691 Mkr.

7 % 32 % 37 %

23 %

Per Göran Nilsson

Kanslichef

Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

25


Intäkter per finansieringskälla Grundutbildningsanslag Fakultetsanslag Uppdrag och annan försäljning Bidrag statliga finansiärer Intäkter per finansieringskälla Bidrag övriga svenska finansiärer Bidrag utländska finansiärer

440 193 339 234 147 030 299 107 134 748 96 021

7 %

9 %

30 %

Grundutbildningsanslag Fakultetsanslag Uppdrag och annan försäljning Bidrag statliga finansiärer Bidrag övriga svenska finansiärer Bidrag utländska finansiärer

21 %

10 %

23 %

2009 2008 2007 2006 Vetenskapsrådet 150 288 130 218 109 658 101 236 Svenska företag 75 777 76 850 70 171 66 620 EU 85 735 66 872 72 719 59 500 VINNOVA 76 543 65 064 55 863 36 481 Statens energimyndighet 61 328 50 504 41 363 56 744 Övr utländska 37 313 40 548 38 695 35 107 SIDA 33 381 40 047 33 444 32 237 Övriga stiftelser 65 828 38 134 46 272 61 865 Övriga statliga finansiärer 30 700 40 200 32 448 29 712 SSF 72 494 34 039 38 255 52 250 Inkomster från32 161 externa finansiärer FORMAS 34 822 27 864 26 916 Övriga ext finansiärer 23 784 24 914 22 073 Kommun, Landsting + övriga 64 710 88 485 11 983 10 129 Univ/Högskolor 8 274 10 140 9 282 10 328

2005 89 960 80 098 79 025 53 588 38 668 35 091 25 492 59 034 28 231 42 341 26 267 10 670 10 988

160 000

2009

2008

2007

2006

2005

140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE

lor

ga

ko gs

+ö ng sti an d

,L un mm

Un iv/

fin a xt ae rig Ko

26

vri

ns iär er

S RM A FO Öv

lig tat as Öv rig

Öv rig

as

af ina

tift

ns iä

els

rer SS F

er

A SID

nd sk a

et igh yn d

Öv r

ne rgi m se ten Sta

utl ä

VA NO VIN

EU

g för eta ka

en s Sv

Ve te

ns

ka ps råd

et

0


Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet

464 831 203 732 592 437 103 154

Kostnader per verksamhetsområde

8 % 34 %

43 %

Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet

15 %

ersonalkostnader okalkostnader Driftskostnader Avskrivningar

797 309 232 207 280 871 52 367

Kostnader per kostnadsslag

4 % 21 %

17 %

59 %

Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Avskrivningar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

27


Resultaträkning (tkr)

2009

2008

2007

2006

2005

Statsbudgetanslag

779 406

714 461

711 670

707 383

677 144

Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt

147 030

150 121

149 933

139 415

181 215

Intäkter av bidrag

529 897

480 960

440 347

424 771

443 656

1 456 333

1 345 542

1 301 950

1 271 569

1 302 015

Lokalkostnader

232 209

228 236

222 326

207 128

199 991

Driftskostnader

280 871

280 499

261 862

243 570

271 861

Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)

Summa Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)

Personalkostnader

797 309

758 715

740 929

744 895

759 482

1 310 389

1 267 450

1 225 117

1 195 593

1 231 334

Resultat före avskrivningar

145 944

78 092

76 833

75 976

70 681

Resultat efter avskrivningar

93 577

25 243

21 658

18 160

11 771

73

12 011

7 777

3 169

-1 281

Kapitalförändring före justering

93 650

37 254

29 435

21 329

10 490

Kapitalförändring efter justering

93 650

37 254

29 435

21 329

10 490

2009

2 008

2 007

2006

2005

Summa (exkl avskrivningar)

Finansiella intäkter och kostnader Finansnetto

Balansräkning (tkr)

Tillgångar Anläggningstillgångar

122 301

135 314

143 655

161 971

140 186

Kundfordringar, förskott o andra fordringar

24 485

30 931

41 822

31 830

22 799

Upplupna intäkter

87 439

84 182

53 284

63 662

82 962

Övriga interimsfordringar

23 321

26 932

30 661

5 762

6 582

Kassa

691 328

510 286

439 537

373 761

269 322

Summa tillgångar

948 874

787 645

708 959

636 986

521 851

105 996

68 742

39 184

15 906

-312

-6 067

-6 067

-5 615

-5 603

Skulder och myndighetskapital Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalflyttning Årets kapitalförändring

93 649

37 254

29 436

21 328

10 490

193 578

99 929

63 005

31 631

10 178

333

0

221

Lån

33 440

40 371

47 709

27 950

Likviditetslån

24 750

35 750

41 250

Summa Skulder Övriga kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

28

12 750 21 776

10 516

46 204

17 880

29 926

8 359

Förutbetalda intäkter

657 415

570 881

505 189

467 435

425 872

Övriga interimsskulder

28 841

30 260

39 205

38 794

42 916

Summa

755 295

687 716

645 954

605 355

511 673

Summa skulder och myndighetskapital

948 873

787 645

708 959

636 986

521 851

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Intäkter och kostnader per verksamhetsområde 2009 - 2004 (före internelimineringen)

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Totalt LTH (Mkr) Intäkt

1 470

1 389

1 332

1 326

1 328

1 334

Kostnad

1 376

1 352

1 303

1 305

1 318

1 401

Resultat

94

37

29

21

10

-67

194

91

63

Intäkt

475

470

462

485

459

452

Kostnad

472

454

453

446

432

448

39

27

4

Myndighetskapital Grundutbildning (Mkr)

Resultat

3

16

9

84

83

67

Intäkt

891

809

760

736

751

780

Kostnad

800

779

737

748

765

841

-12

-14

-61

Myndighetskapital Forskning/Forskarutbildning (Mkr)

Resultat

91

30

23

122

23

-2

Intäkt

104

110

110

105

118

103

Kostnad

104

119

113

111

121

113

0

-9

-3

-6

-3

-10

-6

-6

-1

Myndighetskapital Uppdragsverksamhet (Mkr)

Resultat Myndighetskapital

Investeringar (tkr) 2009

2008

2007

2006

2005

2004

Grundutbildning -investeringar -intäkter* investering/intäkt

3 347

4 581

2 956

13 588

5 563

5 475

440 228

418 367

424 367

484 973

458 718

451 808

1%

1%

1%

3%

1%

1%

Forskning/forskarutbildning -investeringar

44 602

39 281

32 902

63 926

38 909

32 063

-intäkter*

870 212

790 160

733 149

709 481

724 102

735 481

5%

5%

4%

9%

5%

4%

692

1 556

1 472

2 065

1 732

3 191

147 426

152 356

151 966

105 686

118 299

105 099

0%

1%

1%

2%

1%

3%

investering/intäkt Uppdragsverksamhet -investeringar -intäkter* investering/intäkt

*intäkter exklusive transfereringar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

29


Nyckeltal Nyckeltal - grundutbildning*

2009

2008

2 007

2006

2005

Statsanslag (GU)

Mått Mkr

440

417

424

439

422

2004 409

Helårsstuderande utfall*

Hst

5 855

5 223

5 194

5 246

5 498

5 761

Helårsstuderande uppdrag

Hst

Helårsprestationer utfall*

HPR

5 185

4 622

4 583

4 541

4 978

5 009

Helårsprestationer/Helårsstuderande

%

89%

88%

88%

87%

91%

87%

Statsanslag per HST utfall

tkr /Hst

75

80

82

84

77

Civing examen och arkitektexamen uppdrag 01-04

Antal

Civing examen och arkitektexamen utfall 01-04

Antal

2 595

Utfall/Uppdrag

%

103%

Civing examen och arkitektexamen uppdrag 05-08

Antal

2 625

2800

2800

2800

Civing examen och arkitektexamen utfall 05-08

Antal

823

812

724

801

828

Utfall/Uppdrag

%

31%

29%

26%

29%

30%

Externa intäkter* (GU)

Mkr

12

16

3

9

13

18

Externa intäkter/Statsanslag (GU)

%

3

4

1

2

3

4

Externa intäkter per Hst

tkr/Hst

3

3

1

2

2

3

Summa intäkter* (GU) exkl uppdrag

Mkr

452

433

427

448

435

427

Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande

tkr

77

83

82

85

79

74

Lektorer

Antal

198

194

176

164

207

208

Helårsstuderande per lektor

Hst/Lekt

30

27

30

32

27

28

Adjunkter

Antal

57

54

62

67

86

100

Helårsstuderande per adjunkt

Hst/Adj

103

97

84

78

64

58

2004

71 2 510

2 800

* Intäkter exklusive räntor och transfereringar. * Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive kurser genomförda vid andra fakulteter).

Nyckeltal - uppdragsverksamhet

Mått*

30

2009

2008

2 007

2006

2005

Utbildning

Mkr

27

22

13

12

11

8

Uppdragsutb/Anslagsutb

%

6%

5%

3%

3%

3%

2%

Forskning och Forskarutbildning

Mkr

FFU uppdr/FFU anslag

%

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE

83

85

95

93

107

97

24%

29%

33%

35%

42%

39%


Nyckeltal - forskning och forskarutbildning

2009

2008

2 007

2006

2005

Statsanslag (FFU)

Mått* Mkr

339

294

289

266

252

2004 248

Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU)

%

77%

71%

68%

61%

60%

61%

Vetenskapsrådet

Mkr

125

116

93

84

85

78

FORMAS

Mkr

31

29

28

23

28

25

Stiftelsen Strategisk Forskning

Mkr

56

40

45

42

39

46

EU

Mkr

78

74

100

70

66

58

Statens energimyndighet

Mkr

56

46

42

48

54

69

VINNOVA

Mkr

67

62

45

41

45

50

Summa

Mkr

413

367

352

308

317

326

Summa/Statsanslag (FFU)

%

122

125

121

116

126

131

Övr externa intäkter (exkl uppdrag)

Mkr

187

144

114

99

122

112

Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU)

%

55

49

39

37

48

45

Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag)

Mkr

939

805

755

673

691

686

Forskarstuderande Heltidsekvivalenter

Antal

423

414

442

467

436

503

Licentiat examina

Antal

42

43

38

59

73

63

Statsanslag (FFU)/Lic-examen

Mkr

8,1

6,8

7,6

4,5

3,5

3,9

Examina/Forskarstuderande

%

10

9

13

17

13

Doktorsexamina

Antal

94

112

121

117

135

127

Summa intäkter FFU per Doktorsexamen

Mkr

10

7,2

6,2

5,8

5,1

5,4

Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina

Mkr

3,6

2,6

2,4

2,3

1,9

2,0

Examina/Forskarstuderande

%

27

27

25

31

25

Professorer

Antal

151

157

161

164

178

180

Statsanslag (FFU)/Prof

Mkr

2,2

1,9

1,8

1,6

1,4

1,4

Bidrag (FFU)/Prof

Mkr

4

3,3

2,9

2,5

2,5

2,4

Nyckeltal - lärare

2009

2008

2 007

2006

2005

2004

Disputerade lärare

Mått* Antal

349

351

337

328

425

434

Intäkter (GU) per lärare

Mkr

1,3

1,2

1,3

1,4

1,0

1,0

Intäkter (FFU) per lärare

Mkr

2,7

2,3

2,2

2,1

1,6

1,6

Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag)

Mkr

4

3,5

3,5

3,4

2,6

2,6

Helårsstuderande/lärare

Antal

17

15

15

16

13

13

Lic examen/lärare

Antal

0,12

0,12

0,11

0,18

0,17

0,15

Dr examen/lärare

Antal

0,27

0,32

0,36

0,36

0,32

0,29

*NOT Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet. Antalen lärare etc är uttryckta i helårsekvivalenter.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

31


LTHs styrelse 2009

Ola Troedsson, ordförande IKEA Supply AB

32

Anders Axelsson, rektor Professor

Ulöla Holst, prorektor Professor

Carl Borrebaeck Professor i immunteknologi

Kerstin Gillsbro VD NCC Boende AB

Solveig Melin Professor i mekanik

Agneta Ståhl Professor, trafikplanering

Gerhard Kristensson Professor i elektro- och informationsteknik

Lars-Erik Wernersson Professor, fasta tillståndets fysik

Jan Sternby Forskningsdirektör Gambro Lundia AB

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Företrädare för personalorganisationer

Christer Nilsson Forskningsingenjör (TCO)

Teresa Hankala-Janiec Universitetsadjukt (SACO)

Studentrepresentanter

Fredrik Lidberg Student

Olof Hägerstedt Doktorand

Olov Petrén Student

Sekretariat

Per-Göran Nilsson Kanslichef

Beatrice Nordlöf Koordinator

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009

33


34

2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE


Produkton LTHs kansli Foto Gunnar Menander, Mats Nygren m.fl. Intervjuer Gรถran Nilsson, Mats Nygren Design & Layout Robin Poulsen, LTH


WWW.LTH.SE

Verksamhetsberättelse 2009  

Verksamhetsberättelse 2009