Issuu on Google+

Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA | LUNDS UNIVERSITET


Innehållsförteckning Förändring - Förnyelse - Framtidstro........................................................1 Grundutbildning........................................................................................ 2 Tillströmning.............................................................................................. 3 Internationellt samarbete.........................................................................7 Forskarutbildning.................................................................................... 10 Forskning.................................................................................................. 12 EU-forskning............................................................................................. 13 Ranking..................................................................................................... 13 Personal.................................................................................................... 14 Kompetensutveckling.............................................................................. 16 Genombrottet.......................................................................................... 16 Hedersdoktorer........................................................................................ 17 Stipendier och utmärkelser..................................................................... 18 LTH i media............................................................................................... 21 Ekonomi.................................................................................................... 22 Nyckeltal................................................................................................... 26 LTHs styrelse............................................................................................. 28


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Förändring - Förnyelse - Framtidstro Det var mycket som förändrades under det gångna året. Nästan hela universitetsledningen byttes ut: prorektor, vicerektorer, förvaltningschef, planeringschef, personalchef och innovationsdirektör. Lunds universitets nya ordförande heter Margot Wallström. På LTH var vi mindre radikala och nöjde oss med en ny prorektor, Annika Mårtensson. Samtidigt har vi förmånen att kunna behålla Ulla Holst som vicerektor fram till pensioneringen under 2013. Vi fick en ny styrelse med styrelseordförande Michael Treschow, som tagit sig an uppgiften med entusiasm. LTHs organisation förnyades med en ny arbetsordning. Vi har nu även en ny budgetmodell på plats som fördelar både utbildnings- och fakultetsmedel på ett tydligt sätt. Sist men inte minst sjösatte vi vår nya strategiska plan. Här beskriver vi våra mål, strategier och prioriteringar för våra fyra huvuduppgifter. Precis som i en fotbollsmatch gäller det att matcha strategin med lämplig taktik. Det gäller att inte springa dit där bollen är utan dit bollen är på väg - att se framåt. 1. KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Den kanske viktigaste uppgiften för ett universitet är att vara kunskapsbärare – att förvalta, att utveckla och ta fram ny kunskap genom forskning. Vi tycker att vi klarar denna uppgift mycket bra. Forskningen går som på räls. Eftersom en så stor andel av vår forskning är externfinansierad är vi givetvis glada för att vi kan attrahera så mycket forskningsmedel. LTH siktar redan nu mot att kunna använda ESS och MAX IV som arbetsredskap i forskningen. 2. MORGONDAGENS FORSKARE Den svenska forskningspolitiken är fortfarande sådan att den allra största delen av den akademiska forskningen utförs av forskarstuderande. Det är i sanning ett problembaserat arbetssätt eftersom doktoranden från första dagen arbetar som aktiv forskare. LTH arbetar nu strategiskt för att vårda forskarutbildningen lika bra som vi vårdar grundutbildningen. 3. STUDENTERNA OCH LÄRANDET Utbildningen går också som på räls med mycket högt söktryck. LTH har en bra genomströmning, god examination och studenter som är eftertraktade på arbetsmarknaden. Dessutom en fantastisk framtidsprognos med en förväntad stor ingenjörsbrist i regionen. Det är bara det att vi är ”för duktiga”. Vi får inte ersättning för det vi producerar, vilket leder till den orimliga paradoxen att vi måste minska antagningen trots ett mycket stort behov av välutbildade tekniker. ”Otack är världens lön”.

Vi ser ett glädjande trendbrott. I attitydundersökningar visas att naturvetenskap och teknik blir allt intressantare för ungdomar. Bland 80- och 90-talister samt hos Sveriges studenter är ingenjörsyrket mycket populärt. Fortfarande är det stor skillnad mellan män och kvinnor. Vi har alltså utmaningar kvar att arbeta med. 4. SAMVERKAN OCH PARTNERSKAP Tyvärr sätter lågkonjunkturen sina spår bland LTHs partnerföretag. Detta gäller flera branscher till exempel läkemedel och ICT (Information Communication Technology). Samtidigt skapas nya möjligheter. I januari 2012 tog Medicon Village över Astra Zenecas anläggning. Redan i slutet av året fanns det över 550 nya personer på plats i nya företag och konstellationer och då har universitetets cancerforskare inte flyttat in ännu. Sony Mobile arbetar tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet för att möjliggöra ett forskningsinstitut inom mobilkommunikationsteknik och angränsande applikationsområden. Ett flaggskepp i LTHs samverkan med skolor och allmänhet är Vattenhallen Science Center LTH. Under året har vi haft nästan 40.000 besökare. Vi är också mycket glada över samarbetet med den naturvetenskapliga fakulteten som driver planetariet. Vi tror att detta sätt att levandegöra naturvetenskap och teknik har stor betydelse för hela Lunds universitet. I vår strategiska plan skriver vi att vi förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det gör vi genom att vi förändrar och förnyar med sikte på framtiden.

Anders Axelsson Rektor LTH

1


2

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Grundutbildning Det gångna året har för grundutbildningen vid LTH inneburit att vi har fortsatt den positiva trenden med högt söktryck till våra utbildningar och goda prestationer av studenterna. Antalet förstahandssökande per antagen på civilingenjörsutbildningarna var 2,0 vilket var högst i landet. Våra nyutexaminerade studenter är dessutom eftertraktade på arbetsmarknaden. Det omfattande kvalitetshöjande arbete som programansvariga och lärare har genomfört under en lång rad år har alltså visat sig ge god utdelning. Antalet helårsstudenter var högre än någonsin, hela 6 747, medan prestationsgraden* sjönk något men ändå nådde höga 86 %. Det betyder att våra studenter inte bara registreras på kurserna utan också lyckas väldigt väl med sina studier. Antalet examina minskade kraftigt vilket är en tillfällig effekt av 2007 års övergång från 4,5-åriga till 5-åriga yrkesutbildningar.

Under 2012 har en del förändringar genomförts av organisationen inom grundutbildningen. Detta har medfört att en del nya programledare har engagerats liksom ledamöter och ordföranden i utbildningsnämnderna vilket har inneburit att nya inspirerande idéer har dykt upp. Under 2012 fattades det beslut om en ny läsårsindelning som ska fungera från och med hösten 2014. Ett stort arbete har lagts ner på att ta fram material till Högskoleverkets utvärdering där resultatet kommer att redovisas under 2013 för ingenjörs- och arkitektutbildningarna. Arbetet med detta var intensivt under hösten 2012, men gav oss alla en insikt om att våra utbildningar är något vi kan vara stolta över samtidigt som det gav underlag för framtida förändringar.

Under 2012 har det ekonomiska utfallet för grundutbildningen blivit sämre då vi tyvärr inte får ersättning för alla de studieprestationer som görs vid LTH. Detta har lett till att en hel del fokus har hamnat på åtgärdsplaner inför framtiden, vilket kommer att leda till en del förändringar av programutbudet vid LTH. Förändringarna kommer dock också i förlängningen att ge utrymme för att omdana kurser och kursutbud. LTH präglas av en kultur där utbildning är i fokus i många sammanhang och där stora satsningar har gjorts för att säkerställa att studenterna ges goda förutsättningar att genomföra sina studier med kunskaper och erfarenheter som ger en bra bas för framtida arbete. LTH har exempelvis sin pedagogiska akademi för att ge lärare stöd när de vill satsa på den mer pedagogiska delen av karriären. Den pedagogiska utvecklingsenheten Genombrottet har många kurser som ger lärarna inspiration och pedagogiska verktyg. En annan viktig satsning är SI-stödet (SI = Supplemental Instruction) till studenter.

*Prestationsgrad är ett mått på hur många poäng en student tagit i relation till hur många poäng en student varit registrerad på.

Annika Mårtensson Prorektor


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Tillströmning Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina (EX) 2012

2012

2012

2012

2011

2011

2011

2011

HST

HPR

HPR/ HST(%)

EX

HST

HPR

HPR/ HST(%)

EX

Bioteknik

275

238

87

33

260

267

103

52

Datateknik

481

411

85

35

442

369

83

54

Ekosystemteknik

271

240

88

39

262

245

94

35

Elektroteknik

386

323

84

44

363

297

82

37

Industriell ekonomi

516

441

86

64

500

437

88

104

Informations- och kommunikationsteknik

165

139

84

11

147

127

87

16

Kemiteknik

203

174

86

29

189

183

97

26

Lantmäteri

272

254

94

5

271

252

93

33

Maskinteknik

761

675

89

88

744

669

90

122

Civilingenjörsutbildning i

Medicin och teknik

57

49

87

19

7

36

Riskhantering

78

58

74

10

51

56

109

Teknisk fysik

446

378

85

43

414

372

90

74

Teknisk matematik

188

155

82

20

168

156

93

25

36

Teknisk nanovetenskap

227

188

83

32

212

186

88

28

Väg- och vattenbyggnad

534

458

86

88

511

472

92

100

4 862

4 182

86

549

4 553

4 096

90

742

305

247

81

41

283

253

90

30

Teknologie kandidatexamen Summa civilingenjörsutbildning

Arkitektutbildning

8

Kandidatexamen i arkitektur

40

Masterexamen i arkitektur Brandingenjörsutbildning Industridesignutbildning

31

2 169

144

85

24

1 175

147

85

43

4

8

7

18

30

167

19

88

67

77

15

75

72

96

16

566

466

82

129

551

502

91

140

Byggteknik

331

292

88

83

335

294

88

66

Datateknik

99

86

86

21

104

97

93

16

40

28

69

Kandidatutbildning i industridesign Summa Ark, Br, ID

Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik

1

Elektroteknik Elektroteknik med automationsteknik

1 66

49

75

1

1

100

1

497

428

86

107

1

Multimediateknik Programvaruteknik Summa högskoleingenjörsutbildning

0

1

1 479

420

2 88

86

Masterutbildningar Industriellt byggande

1

Livsmedelsvetenskap

1

Brandteknik

10

9

94

15

9

9

97

Industridesign

34

31

92

6

38

31

82

Hållbar stadsgestaltning

41

35

84

14

49

36

72

12

System på chips

39

39

100

19

61

56

92

18

Trådlös kommunikation

43

39

91

20

62

58

92

23

8

12

141

8

22

17

77

4

Bioteknik

21

25

120

21

37

32

86

11

Livsmedelsteknik och nutrition

18

40

32

80

11

3

15

8

55

1

16

34

26

75

7

368

304

83

87

25

Fotonik

23

27

117

Livsmedelsinnovation o proddesign

4

1

25

Nanovetenskap

6

6

94

Energi och miljöeffektiva byggnader

6

3

50

24

26

109

Vattenresurshantering Teknologie masterexamen Summa masterutbildning

Livsmedelsteknisk högskoleutbildning

1 259

253

98

143

39

58

58

100

64

61

96

Basår

107

97

91

110

81

74

Fristående kurser m m

424

345

81

399

312

78

3


4

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Varifrån kommer studenterna? Skåne

Göteborg

Stockholm

Mellansverige

Norrland

2012

2011

2012

2011

2012

2011

2012

2011

2012

2011

Lund totalt

50

49

10

10

14

14

8

10

3

2

Helsingborg totalt

77

73

5

5

9

5

2

6

1

1

Teknisk fysik

64

56

4

6

7

15

7

9

2

4

Teknisk matematik

59

43

15

10

12

13

3

28

0

0

Teknisk nanovetenskap

36

43

6

20

17

11

11

9

11

0

Elektroteknik

64

64

7

4

7

7

2

2

2

1

Datateknik

66

61

6

7

12

7

3

6

2

2

Infocom

49

53

13

11

20

11

7

11

2

0

Maskinteknik

42

54

16

9

16

12

9

11

1

2

Medicin och teknik

50

15

9

9

0

Industriell ekonomi

40

34

16

13

18

35

8

10

5

2

Väg och vatten

48

45

12

12

10

12

9

11

3

0

Ekosystemteknik

38

36

19

14

9

16

13

11

6

5

Lantmäteri

45

44

8

17

13

8

19

5

4

2

Kemiteknik

71

60

2

7

2

9

6

7

2

1

Bioteknik

45

55

6

6

13

10

13

10

3

3

Arkitektur

33

36

14

12

32

17

4

19

3

1

Industridesign

50

34

11

22

18

25

0

3

0

0

Brandingenjör

47

26

6

15

16

15

12

14

2

2

Datateknik hsk-ingenjör

78

83

5

2

10

2

3

0

0

2

Byggteknik - järnvägsteknik

85

74

7

8

4

4

0

11

4

4

Byggteknik med arkitektur

70

62

7

8

5

5

2

6

0

1

Byggteknik - väg och trafik

71

79

5

0

5

5

5

5

5

0

Tekniskt basår

94

91

0

0

0

0

3

6

0

0

Teknisk bastermin

72

3

17

Varför valdes LTH (%) 80

40 74 67

70

54

26

29 28 25

25 39

35 26

30

28 28

30

50 40

37

35

68

60 37

0

Avgörande informationskällor för valet av LTH (%)

84

90

2

21 20

20 15

11

15 14 14

13 12

10

20

5

10

0

0 2012 Nära hem

2002 Gott rykte

1995 Staden Lund

LTH katalog 2012

Vänner

Internet 2011

Familj

Besök på LTH 2010


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Avgörande för att söka till LTH per program LTH katalog

Vänner

Internet

Familj

Besök på LTH

2012

2011

2012

2011

2012

2011

2012

2011

2012

11

12

28

29

29

28

25

22

15

13

8

14

21

17

36

24

23

17

7

10

Lund Totalt Helsingborg totalt

2011

Teknisk fysik

11

6

25

23

18

30

26

23

12

9

Teknisk matematik

13

16

19

26

29

43

26

26

19

11

Teknisk nanovetenskap

16

21

25

30

27

23

23

13

14

13

Elektroteknik

10

12

26

21

34

27

32

21

11

17

Datateknik

11

11

28

23

24

32

27

25

10

14

Infocom

16

12

40

35

18

33

22

12

16

14

Maskinteknik

10

8

33

36

25

26

24

25

19

14

2

5

38

49

21

24

23

23

18

16

Industriell ekonomi Väg och Vatten

10

18

27

25

26

31

28

25

19

14

Ekosystemteknik

19

17

23

25

37

43

25

10

13

10

Lantmäteri

13

9

26

31

37

27

21

23

11

9

Kemiteknik

13

10

8

25

21

16

27

16

21

15

Bioteknik

16

21

31

22

36

28

22

26

13

12

Medicin och teknik

9

10

25

23

69

38

13

20

6

13

Arkitektur

7

3

33

35

26

27

22

23

14

7

Industridesign

0

6

19

34

34

31

22

13

19

38

Brandingenjör

10

19

24

21

39

30

22

13

12

4

Byggteknik m. arkitektur

11

20

20

19

35

31

15

19

9

9

Byggteknik - järnvägsteknik

11

4

15

4

30

55

19

19

7

11

Byggteknik - väg o trafik

10

21

10

16

39

27

29

21

19

11

Datateknik - hsk-ingenjör

0

11

17

18

47

38

14

13

11

9

Tekniskt basår

9

17

25

7

31

40

25

13

6

23

Teknisk bastermin

7

27

33

30

2

Andel antagna kvinnor totalt (%) 80 69

70

66 60

59

58

60

56

55

54

53

50 50

58

57

55 50

52

47

48 48 42

41

40

30

37

36 29 28

28

28

29

28

25 22

20

56

52

17

14

32

30

28

27

25

20

24

21

26

28 24

29

27,5 22

26 27 24

21

33

31

31

24

22

18

15

10 0 2003

2004

Civilingenjörsutbildningar

2005

2006

Högskoleingenjörsutbildningar

2007

2008 Arkitektutbildningen

2009

2010 Brandingenjörer

2011

2012

Industridesign

Magister/Master

5


6

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Per Göran Nilsson, LTHs kanslichef 2012 blir sista verksamhetsår vid LTH som kanslichef Per Göran ”PG” Nilsson summerar. Under 2013 går han nämligen i pension, 67 år gammal. Han har haft den befattningen sedan 1994. – Det känns lite konstigt men obevekligt, vid 67 år kan man inte vara chef längre, konstaterar han. Om 2012 säger han att den viktigaste uppgiften var en omläggning av systemet för fördelning av fakultetsmedel. För första gången kan nu fördelningen av de statliga forskningsanslagen (fakultetsmedlen) räknas fram från objektiva faktorer. LTHs rektor har dock fortfarande medel som kan läggas på strategiska satsningar. Grundutbildningen påverkar också fakultetsanslaget i den nya modellen. Engångskonsekvensen av införandet av det nya systemet kompenseras under en tvåårsperiod. Även grundutbildningens finansiering är nu verkligt genomskinlig för institutionerna. Där har dock antalet studenter ökat så mycket att statsanlaget inte räcker. Bristen för 2012 blev drygt 30 miljoner kronor och LTHs styrelse har tvingats till åtstramningar i antagningen. De åtgärderna bör skapa balans i utbildningsbudgeten inom två–tre år. Överproduktionen av studenter har uppstått av den paradoxala orsaken att studenterna är för duktiga och stannar kvar samtidigt som effekterna av den extra terminen som infördes när utbildningen förlängdes från 4,5 till 5 år har slagit igenom fullt ut. – Det är detta vi brottats allra mest med under 2012, förklarar PG Nilsson. Överproduktionen på cirka tusen studenter bör ner till ett par hundra. Och det är därför vi under 2013 tagit bort intaget på tekniskt basår och livsmedelsteknik. Utbildningen har en hög prestationsgrad, mycket få hoppar av, delvis på grund av lågkonjunkturen, och delvis på grund av åtgärder som satts in i form av bättre pedagogik och utvecklad matematikundervisning. Å andra sidan finns det gott om pengar på forskningssidan men därifrån kan man inte direkt föra över medel till utbildningen.

PG Nilsson erkänner att tanken på ett liv utan LTH skärrat honom ett tag. Men nu hoppas han på en mjuk övergång med bibehållna nätverk. – Dessutom har jag ju hus, trädgård, barnbarn, husvagn, modelljärnväg att pyssla med. Jag har börjat i gympagruppen Anders Pågar, där jag har fått ett nytt trevligt nätverk. Och så är jag ordförande i min villaförening sedan 30 år. Jag har klubbor men har inte lärt mig spela golf än, det dröjer nog…


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Internationellt samarbete Andelen studenter på LTHs längre utbildningsprogram med utlandsstudier i form av utbytesstudier och/eller utlandsförlagt examensarbete i sin examen ökade, från 21,0 % år 2011 till 23,4 %. Nivåerna för 2012 var 22,0 % av civilingenjörerna (20,2 % år 2011) samt 33,7 % av arkitekterna (30,6 % år 2011). Även kandidatutbildningen i Industridesign har en hög andel, 31 %. Ännu uppnår LTH dock inte målen vare sig totalt eller på programnivå, men alla kurvor pekar åt rätt håll. Utbytesavtalen är tecknade antingen centralt på Lunds universitet eller på LTH. Under 2012 genomfördes en stor reform som innebar att alla utbytesplatser på de centrala avtalen fördelades ut på fakulteterna. Hösten 2012 kunde därför LTHs studenter söka samtliga tillgängliga platser vid ett tillfälle och i ett enda datorsystem. Effekten blev rekordmånga sökande inför läsåret 2013/2014. Detta är ett bra exempel på fördelarna med att sätta studenten i centrum och att decentralisera processer så att de länkas till utbildningsprogrammen.

en unik och stark upplevelse för alla medverkande. Initiativet är ett strålande exempel på vad internationalisering inom en utbildning kan innebära. Antalet ansökningar till LTHs internationellt inriktade masterprogram blev en besvikelse, och under antagningsprocessen lyckades vi inte fånga upp tillräckligt många studenter. Antalet betalande studenter sjönk till knappt 30. Detta är långt från ett realistiskt mål på 100 betalande studenter. Under året blev det allt mer uppenbart att LTH står inför en stor och svår utmaning när det gäller att skapa attraktiva masterutbildningar som stärker verksamheten och som är ekonomiskt och studiesocialt bärkraftiga.

Utbytesbalansen utvecklades svagt negativt, trots att LTH systematiskt hållit tillbaka antalet inresande studenter. LTH och Lund är helt enkelt väldigt populärt med bra kurser och en fin miljö för inresande utbytesstudenter! Nya studentutbytesavtal tecknades med LaTrobe University (Australien), École Polytechnique Montréal (Kanada) som tidigare legat på universitetsnivå samt Beihang University (Kina). Inom den programgemensamma specialiseringen Technology Management genomfördes under början av hösten kursen ”Internationell marknadsdriven produktutveckling” förlagd till Zhejiang University i Hangzhou, Kina. I kursen deltog 40 svenska och 32 kinesiska studenter som i åtta team genomförde en innovationsprocess på temat ”Facilitate everyday life”. Programledningen och de engagerade lärarna gjorde ett imponerande arbete innan och under kursen, som blev

Per Warfvinge Vicerektor för internationella frågor

7


8

LTH VERKSAMHETSBERĂ„TTELSE 2012

Inkommande utbytesstudenter 400 362

2012 2011

350

300

295

2010

304

250

200

150

100

41

50 15

Europa

15

41 25

22

Norden

25

Nordamerika

25

20

12

Asien

20

30 15

Central- och Sydamerika

15

3

Australien och Nya Zeeland

Utbytesbalans 2003-2012 600

Inkommande studenter

Utresande studenter

Masterstudenter

500

400

300

200

100

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

LTH-studenter utomlands 2012

2011

2010

32

28

25

Brandingenjör

0

2

1

Datateknik

7

10

6

11

8

8 1

Arkitektur

Industridesign, master Industridesign, kandidat Info Com

2

2

Elektroteknik

11

14

5

Industriell ekonomi

45

67

73

Bioteknik

17

22

21

Kemiteknik

8

5

2

Lantmäteri

7

5

12

10

17

17

5

3

7

Maskinteknik Maskinteknik med teknisk design Riskhantering Teknisk fysik

2

0

1

22

23

21

Teknisk matematik Väg- och vatten

7

7

5

20

20

12

Ekosystemteknik

11

9

18

Teknisk nanovetenskap

12

13

14

Examensarbete

36

45

41

Internships Erasmus

15

15

45

Internships Praktikkurs

19

48

45

Kinainriktningen

28

26

16

334

388

347

Totalt

Civilingenjörer, arkitekter, industridesigners med minst tre månaders organiserad utlandserfarenhet vid examen 50

% av examina med utlandsstudier 2010-2012

47,1

% av examina med utlandsstudier 2012

45 40

37

35

33,1 30,8

29,6

30 LTH-mål

25

23,6 21,3

20,9

22

21,7

20 Program-mål

15

15,1

13,5 11,8 10

10

9,7

10

9,2

6,7

er

d

ör nj

,A nd

ge

Ci

ut

vi

la

lin

nd

Ci

on ek ll

ut la

st rie du

,I

om

i

r tu te k

id ka

rk i In

% %

In

du

st rid

es

Ek o

ig

n,

Bi

A

nd

ek ot

te m

sy

st e

at

k ni

ik kn

ka

p

ik sk

na

no

ve

te ns

fy s

ik isk Te kn ni Te k

ite

at m Ke

em

kn

ik

k ni Te kn

isk

m

at

te n M

as ki

nt ek

g

va t

in Vä

g-

oc

h

nt er ha sk

Ri

El

ek t

ro t

ng

ek

en

ni

k

r

i ät er

di an Br

ni

nt m La

at ek

om

at D

fo C In

k

4,4

5

9


10

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Forskarutbildning Education Quality 2011 (EQ11) vars syfte var att höja kvaliteten på all utbildning inom Lunds universitet visade bland annat på att Lunds universitet bör fokusera på att förstärka kvaliteten inom forskarutbildningen. Detta är en viktig uppgift för den nya universitetsgemensamma utbildningsnämnden. Till nämnden har knutits en grupp som enbart ägnar sig åt frågor inom forskarutbildningen. Ett förslag till nya gemensamma föreskrifter för Lunds universitet har tagits fram under året. Styrelsen för LTH har uttryckt önskemål om en årlig rapportering av forskarutbildningen vid LTH. Ett antal nyckeltal har föreslagits av LTHs forskningsnämnder och ett statistiskt underlag togs fram av LTHs kansli. Institutioner och forskningsnämnder skrev rapporter som sammanställdes till en övergripande rapport ”Årsrapport för forskarutbildningen, LTH 2011”.

Under året har produktionen av doktorsexamina (88) inom LTH varit förhållandevis låg. Antalet antagna doktoranden (128) är lägre än under åren 2010-2011. Doktorandsektionen vid Teknologkåren har bidragit till att forskningsnämnderna, forskningsberedningen och styrelsen för LTH har aktiva och engagerade ledamöter med starkt fokus på att förbättra utbildningen. Speciellt har man lagt ner mycket förtjänstfullt arbete i samband med sammanställningen av årsrapporten för 2011.

Vid slutet av året lanserades en efterlängtad databas för kursplaner inom forskarutbildningen. Denna kommer att på ett bättre sätt synliggöra utbudet av forskarutbildningskurser. Doktoranderna har länge efterlyst ett större utbud av kurser på forskarutbildningsnivån. Under året har också en ny modell för fördelning av fakultetsmedel tagits fram vid LTH. Den nya modellen ger en bättre ersättning till institutionerna för de kurser som ges, vilket förhoppningsvis också kommer att resultera i ett större kursutbud.

Ulla Holst Vicerektor för forskarutbildningen

Forskarstuderande 2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

128

145

161

114

134

105

121

86

107

167

139

Andel kvinnor (%)

34

30

32

39

30,5

34

26

34

33

30

27

Doktorsexaminerade

88

102

69

94

112

121

117

135

127

114

95

Andel kvinnor (%)

20

32

40

27

30

32

34

24

28

29

33

40

38

33

42

43

38

59

73

63

91

77

22,5

39

27

19

32,5

16

30

27

30

24

22

Antagna

Licexaminerade Andel kvinnor (%)


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Patrik Nordbeck och Jonas Månsson, lektorer Läroboken Endimensionell analys har lovordats alltsedan den gavs ut av Patrik Nordbeck och Jonas Månsson på matematikcentrum vid LTH. Nu arbetar författarna på en uppföljare som redan vunnit pris – trots att den ännu inte getts ut. Den nya boken heter Flerdimensionell analys och handlar om just det. Ämnet är komplicerat, men genom framställningen i form av en berättelse blir ämnet mer tillgängligt. Så löd bland annat motiveringen när boken fick Årets Kurslitteraturpris 2012 från förlaget Studentlitteratur. Genom boken hoppas Patrik Nordbeck och Jonas Månsson kunna attrahera och förklara matematikens underfundigheter för nyfikna studenter och andra intresserade. Det görs förutom genom berättelseförfarandet även med hjälp av pedagogiska illustrationer och en webbplats med extramaterial. – Vi har samma filosofi i boken som under våra föreläsningar. Man måste fokusera på det viktigaste och våga välja ut - och välja bort. Genom att skriva bok tror jag att jag dessutom blir en bättre föreläsare, säger Jonas Månsson. – Det finns visserligen redan flera böcker i flervariabelanalys. Men samtidigt som vi har gått och retat oss på flera amerikanska böcker eftersom de är alltför tjocka och pratiga, fick vi en fråga från Studentlitteratur om vi kunde skriva en lärobok på svenska. Förlaget tappar mark mot just utländska böcker, och därmed öppnades den här möjligheten, säger Patrik Nordbeck.

Under 2012 har författarna förutom att undervisa lagt i princip all sin tid på boken. Båda har genom åren blivit utnämnda till Årets lärare vid ett flertal av LTHs civilingenjörssektioner samt blivit tilldelade Teknologernas pris till bästa pedagog. Förutom en- och flervariabelanalys undervisar de även i linjär algebra. Frågan är då vad de gör annorlunda jämfört med andra föreläsare och läroboksförfattare? – Vi är alltid ordentligt förberedda och tydliga. Studenterna ska känna förtroende för oss och vi uppmuntrar dem att ställa frågor. Bekräftelsen från studenterna ger oss bättre självförtroende, vilket leder till en positiv utvecklingsspiral.

11


12

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Forskning LTH attraherar mycket externa forskningsmedel. Stora projektanslag från Vetenskapsrådet och Formas tillföll LTH. Energimyndigheten gav forskningen runt etanolproduktion från lignocellulosahaltiga material stora bidrag. Nanoteknikforskningen fortsätter utvecklas med stormsteg mot flera tillämpningar. Inom ramen för en EIT-KIC (Euopean Instiute och Innovation and Technology – Knowledge Innovation Community) fortsätter arbetet med att skapa Foodbest, ett nätverk för livsmedelsvetenskap som samlar europeiska livsmedelsföretag, universitet och högskolor med ett starkt regionalt stöd. Just nu ingår sex noder från nio länder i nätverket. I detta sammanhang kan det nya svenska livsmedelsnätverket Food Science Sweden nämnas. Inom detta samarbetar LTH, SLU, Chalmers och forskningsinstitutet SIK. Det var en stor framgång för LTH då ett kompetenscentrum för kollektivtrafikforskning (K2) placerades i Lund. Tillsammans med Malmö högskola och Vägtrafikinstitutet lyckades vi hävda oss i konkurrensen med våra duktiga kollegor i Stockholm och Göteborg.

Regeringen skjuter till fyra miljarder mer till forskning och innovation. Sammanlagt får MAX IV 100 miljoner kronor och ESS 525 miljoner kronor de kommande åren. Anslagen för innovation och forskning höjs successivt till 4 miljarder kronor, med full effekt 2016. Totalt omfattar det 11,5 miljarder åren 2013-2016. Bland annat kommer en särskild satsning på livsvetenskaper, framförallt på forskning inom medicin och bioteknik. De årliga anslagen för forskning och utbildning till universitet och högskolor höjs successivt med 900 miljoner kronor med full effekt 2016. Regeringen satsar tre miljarder kronor under de kommande tio åren på svenska elitforskare. Man kommer att prioritera elitprogram för de duktigaste yngre forskare, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt. Dessutom prioriteras grundforskning och de traditionella områdena medicin, teknik och naturvetenskap.

Under året påbörjades en satsning inom maskinteknik- och materialteknikområdet. Tillsammans med Lunds universitet görs en stor investering i en förnyelse av motorlabb där världsledande förbränningsmotorforskning sker. Satsningen kommer att följas av investeringar inom materialteknik, produkt- och produktionsteknik. ESS och MAX IV är givetvis viktiga drivkrafter för denna utveckling. Under 2012 kom också de första beskeden om regeringens forsknings- och innovationsproposition. Sverige sticker ut bland de europeiska länderna med sin kraftiga satsning.

Anders Axelsson Rektor, LTH


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

EU-forskning LTH OCH EU:S SJUNDE RAMPROGRAM FÖR FORSKNING LTH:s forskare fortsätter traditionen med att vara universitetets mest aktiva deltagare i EU:s ramprogram för forskning. Forskare vid LTH deltar i 15 av de 39 projekt som startat vid Lunds universitet under 2012. Dessa 15 projekt uppskattas bidra med 61 miljoner kronor till LTHs forskning.

I projekten samarbetar forskare på alla nivåer, från doktorander till professorer, med aktörer från andra verksamheter och länder. Det bidrar till att stora kontaktytor och nätverk skapas på en internationell arena. EU:s sjunde ramprogram

Det är stor bredd på både forskningsområden och aktiviteter i projekten. Bland de nya projekten år 2012 är de flesta fokuserade på att lösa ett identifierat forskningsproblem i ett flervetenskapligt samarbete mellan partner från minst tre olika europeiska medlemsländer. I projekten deltar ofta även forskningsinstitut, industri, myndigheter och andra intressenter. Liksom tidigare år finns de flesta projekten inom informationsteknologi, livsmedel och bioteknologi, nanovetenskap och materialforskning, se tabellen bredvid. Men forskare från LTH deltar även i projekt inom delprogrammen miljö och hälsa. Ett samarbetsprojekt inom nanoteknologi koordineras vid fasta tillståndets fysik. Förutom forskningsprojekt erbjuder ramprogrammet möjligheter för forskningsinfrastrukturer att samordnas och öppnas för användare, här deltar Lasercentrum vid LTH i ett projekt. I ett annat projekt får småföretag forskning utförd i samarbete med universitet. Forskarmobilitetsprogrammet Marie Curie har alltid varit populärt vid LTH. Bland årets projekt erbjuds två post docs möjlighet att ansluta sig till forskargrupper vid LTH, utländska doktorander kan ansöka till en internationell forskarskola samt ett projekt med personalutbyten mellan industri- och universitetspartner.

Nya projekt under 2012

Antal

Miljö (Environment)

1

Hälsa (Health)

1

Informationsteknologi (Information and Communication Technologies)

2

Livsmedel och bioteknologi (Food, Agriculture and Fisheries and Biotechnology)

3

Marie Curie forskarmobilitet (Marie Curie Actions)

4

Nanoteknologi , materialforskning och industriprocesser (Nanosciences, Nanotechnologies, Materials and new Production Technologies)

2

Forskning för småföretag (Research for SME)

1

Forskningsinfrastruktur (Research infrastructure)

1

Uppgifterna hämtade ur universitetets databas över forskningskontrakt eKontrakt

Ranking Det finns mängder av både nationella och internationella rankingar av universitet och högskolor. Vi hävdar oss generellt mycket bra. Internationellt ligger Lunds universitet nästan alltid bland de 100 främsta universiteten i världen. I THE (Times Higher Education, nr 80), QS Worlds University Ranking (nr 71) och NTU Ranking (National Taiwan University, nr 77) är vi dessutom rankade som tvåa bland de nordiska universiteten. Ur de medieanalyser och anseendeanalyser, som gjorts av

t ex SIFO, Ungdomsbarometern och TNS, framgår det att LTHs synlighet som Lunds Tekniska Högskola är jämförbar med Lunds universitets. Det kan väl sägas vara ett gott betyg åt en fakultet inom det stora universitetet. Under året presenterades Ungdomsbarometern där LTH hävdar sig bra. När ungdomar som valt LTH som sitt förstaval fick välja passande associationer, valde fler ”utbildningskvalitet” än de som valt andra högskolor.

13


14

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Personal Under 2012 fortsätter den stadiga ökningen av andelen anställda som pågått sedan 2008 och vi är nu ungefär lika många anställda som år 2004. Personalsammansättningen är något annorlunda än för 8 år sedan då andelen teknisk och administrativ personal idag är lägre och gruppen post doc är

betydligt större. År 2012 redovisar 176 post doc mot 74 år 2008. En stor ökning av andelen anställda sedan 2008 berör gruppen doktorander som nu är lika stor som 2004 med 468 anställda doktorander jämfört med 341 år 2008.

Anställda vid LTH- heltidsekvivalenter 1 600 Övrig personal 1 400 Teknisk personal 1 200

Professorer

1 000

Postdoc

800

Lektorer

600

Gästlärare

400

Doktorander

200

Administrativ personal

2004

2005

2006

2007

2008

2009

JÄMSTÄLLDHET, LIKABEHANDLING OCH MÅNGFALD En handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald (JäLM) har upprättats och fastställts. Handlingsplanen gäller för perioden 2012-2016 och inriktningen är både strategiskt och operativt. Under 2012 har två nya Lise Meitner professorer tillträtt anställning som gästprofessor. LTH har även utdelat meriteringsstöd för ansökan avseende befordran till professor och antagning till docent för underrepresenterat kön (gäller både för 2012 och 2013). Andelen kvinnliga professorer under 2012 var 14 % (24 st) vilket är oförändrat sedan 2010. Antalet kvinnliga lektorer har under samma period minskat från 26 % till 25 % (48 st).

2010

2011

Adjukter

2012

Former för att kunna rekrytera och befordra fler kvinnliga universitetslektorer och professorer behöver identifieras, ett arbete som behöver prioriteras under 2013. Nytt för 2012 är att befattningen forskarassistent ersatts med meriteringsanställning. Antalet kvinnliga doktorander har i stort varit oförändrat de senaste tre åren och ligger på 32 %. Karriärmodeller behöver upprättas för samtliga anställningskategorier inom LTH, arbetet med karriärmodeller och planer kommer att utgöra ett led i arbetet med JäLM framöver. Detta arbete kommer att påbörjas under 2013.

Jämförelse av andel kvinnor och män vid LTH 350

321

Professor

296

300

277 Lektor

250 Adjunkt

200 150

140

139

149 136

131

Meriteringsanställning

Doktorandtjänst

100 50

152

145 145

72 48

39

24

Antal män

19 26

Antal kvinnor 2012

33

55

42 24

23

Antal män

45 17

20

9

Antal kvinnor 2011

52 33

Antal män

16 9

Antal kvinnor 2010


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

NYTILLTRÄDDA PROFESSORER Under 2012 fick LTH 14 nya professorer varav 5 genom rekrytering och 9 genom befordran. Rekryterade Tom Rye, trafikplanering Björn Landfeldt, nätverksarkitekturer och tjänster Lars Bengtsson, industriell ekonomi med inriktning mot teknologistrategier och affärsmodeller Cristian Sminchisescu, tillämpad matematik med inriktning mot datorseende Mattias Kärrholm, arkitekturteori Universitetslektorer som befordrats till professor Anders Robertsson, reglerteknik Jacek Malec, datavetenskap Thore Husfeldt, datalogi Pierre Nugues, datavetenskap Eva Nordberg-Karlsson, bioteknik med inriktning mot molekylärbiologi Per Tunestål, förbränningsmotorer Jinming Zhou, mekanisk teknologi och verktygsmaskiner Fredrik Nilsson, förpackningslogistik Lovisa Björnsson, bioteknik med inriktning mot miljöbioteknik och bioenergi NYA GÄSTPROFESSORER Ingvar Claesson, elektro- och informationsteknik (Blekinge Tekniska Högskola) Helen Petrie, Human Computer Interaction, Lise Meitnerprofessor (University of York, UK) Rebecca Seviour, acceleratorteknik, Lise Meitnerprofessor (Huddersfield University UK) Linda Price, högskolepedagogisk utveckling inom teknikvetenskap (The Open University, UK)

NYTILLTRÄDDA UNIVERSITETSLEKTORER • 22 universitetslektorer rekryterades. • 12 blev universitetslektor genom befordran från anställning som universitetsadjunkt eller biträdande universitetslektor. • 3 blev universitetslektor genom omvandling eller företrädesrätt. NYA ADJUNGERADE LÄRARE MED ANKNYTNING UTANFÖR HÖGSKOLAN Adjungerade professorer Ana Rascon, industriell näringslära (Aventure AB) Haukur Ingason, brandteknik (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP) Kristina Mjörnell, byggnadsfysik (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP) tillträder 2013 Adjungerade universitetslektorer Daniel Mondoc, matematik (Malmö Borgarskola) Lena Smidfelt Rosqvist, trafikplanering med inriktning mot hållbara transporter (Trivector Traffic AB) Liisa Fransson, miljö- och energisystem (Lunds Energikoncernen AB) Svetlana Iantchenko, matematik (Malmö Borgarskola)

15


16

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Kompetensutveckling LTH erbjuder sina doktorander ett kursutbud som bl a inkluderar doktorandintroduktion, högskolepedagogik, vetenskapskommunikation och forskningsmetodik. 2012 omfattade detta program 8 olika forskarutbildningskurser om sammanlagt 31 högskolepoäng (hp), i huvudsak engelskspråkiga. Kurserna gavs 1-4 gånger under året beroende på söktryck. Söktryck och genomströmning är generellt mycket höga och kursutvärderingarna är positiva. Under året tog 267 deltagande LTH-doktorander 1188 hp inom detta program, varav 267 hp inom den behörighetsgivande högskolepedagogiska fortbildningen.

docentförberedande kurser höst och vår, men också i en workshop för övriga handledare (t. ex inflyttade professorer). 56 handledare genomgick fortbildningen varav 50 för att söka docentur. Forskarna värderade kvalitén i vårens och höstens kurser till i genomsnitt 4,0 samt 4,4 på en femgradig skala. Under året genomfördes även en intervjuundersökning för att kvalitativt kartlägga hur forskarhandledning går till vid LTH, vilket rapporteras under 2013. Två internationella konferensbidrag rörande forskarhandledning vid LTH accepterades också.

Under 2012 anordnade LTH vidare forskarhandledarfortbildning i enlighet med Lunds universitets och högskoleförordningens krav. Detta skedde främst inom ramen för fakultetens

Genombrottet Den högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör en viktig del av Genombrottets verksamhet. Under 2012 deltog 251 LTH-anställda (116 seniora lärare och 135 doktorander) i totalt 510 veckors behörighetsgivande utbildning. Därutöver har Genombrottet givit 69 veckors högskolepedagogisk utbildning för deltagare från övriga delar av Lunds universitet. Inom ramen för samtliga kurser redovisas projektrapporter kring olika högskolepedagogiska frågeställningar relaterade till undervisningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika sammanhang.

Genombrottets pedagogiska utvecklingsverksamhet – högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingar, högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering – har under året uppmärksammats i hög utsträckning såväl nationellt som internationellt, genom ett flertal inbjudningar, key-notes, work-shops och seminarier samt besök vid LTH. Genombrottet har också sedan hösten 2012 en gästprofessor (20 %) i Engineering Education, Linda Price från Open University, med speciellt fokus på digitala resurser i undervisningen.


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Hedersdoktorer Renée Andersson har varit drivande när det gäller de svenska textilimportörernas miljöansvar hos sina underleverantörer. Under 15 år arbetade hon för Rädda Barnen i Afrika och Asien och är sedan början av 2000-talet anställd vid Indiska Magasinet i Stockholm. Hon kombinerar etik, miljömässighet och ekonomi för att uppnå hållbar utveckling samt är en stark röst såväl här hemma som i omvärlden när det gäller miljömässigt hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Renée Andersson har aktivt stött avdelningen för biotekniks forskning kring biologisk behandling av textilindustrins avloppsvatten. Hon ingår i Roburs etiska råd och i regeringens råd för näringsliv och utveckling. Jan Rabaey har en lång och framgångsrik karriär inom områdena integrerade kretsar och trådlös kommunikation där hans kreativitet och sprudlande entusiasm bidragit till många innovationer, såsom InfoPad under 1990-talet. Hans senaste intresse är The Swarm: idén att alla föremål skall ha en trådlös uppkoppling vilket leder till att billjoner av ting samverkar för att uppnå en samlad upplevelse. Följdaktligen så fortsätter den trådlösa revolutionen, och den ger nu upphov till dessa ”svärmar” av ting som både kommer att känna av och påverka vår omgivning vilket kommer att sudda ut gränserna mellan den fysiska verkligheten och cyberrymden. Med en doktorsgrad från Katholieke Universiteit Leuven i Belgien, är Jan Rabaey idag Professor vid University of California, Berkeley, och en av grundarna till Berkeley Wireless Research Center (BWRC). Sedan mitten av 1980-talet har hans intresse för och stöd av forskningen vid Lunds universitet varit en ständig källa till inspiration för oss.

Marcel Stive är professor i kustteknik och vetenskaplig chef vid Water Research Centre vid Tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Han har gjort betydande vetenskapliga insatser vad gäller vår förståelse för hur klimatförändringar kommer att påverka världens kustområden och har varit djupt involverad i IPCCs rapporter om klimatets inverkan på kustnära miljöer. Marcel Stive blev nyligen utnämnd av InterAcademy Council (en samverkansorganisation där mer än 100 nationella Vetenskapsorganisationer ingår) att leda en internationell vetenskaplig grupp för att ta fram en FNrapport om globala ’Crucial Water Issues’ med bidrag ifrån National Science Foundations i ett stort antal länder.

17


18

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Stipendier och utmärkelser Professor Torleif Dahlin och hans grupp vid teknisk geologi, har fått utmärkelsen Telford Premium Award för deras artikel ”Mapping Landfill Gas Migration Using Resistitivity Monotoring”. Bakom utmärkelsen står Institution of Civil Engineers i Storbritannien. Artikeln handlar om geoelektrisk mätning av gasläckor vid NSR:s deponi i Helsingborg. Andreas Norrmans, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, artikel “Tax Aligned Global Supply Chains: Environmental Impact Illustrations, Legal Reflections and Crossfunctional Flow Charts” som publicerats i International Journal of Physical Distribution & Logistics Management har vunnit pris som årets bästa artikel och valts till Highly Commended Award Winner av the Literati Network Awards for Excellence 2012. När stiftelsen Forska Sverige för första gången delar ut sin utmärkelse till en forskare som nått framstående resultat inom medicinsk forskning går den till professor Carl Borrebaeck. Han får utmärkelsen för sin banbrytande forskning inom medicin samt för sitt stora entreprenörskap. Patrik Nordbeck och Jonas Månsson, universitetslektorer på matematikcentrum, har vunnit Kurslitteraturpriset hos Studentlitteratur för ”Flerdimenensionell analys”. Malin Sjöö, institutionen för livsmedelsteknik och Speximo AB, är länsvinnare 2012 för SKAPA Utvecklingsstipendium med projeketet - Stabilisering av hudkräm utan användning av tensider. Lunds universitets pedagogiska pris för framstående insatser i utbildningen gick till docent Nina Reistad, atomfysik. Professor emeritus Gustaf Olsson från LTH utnämndes den 13 oktober till hedersdoktor vid Universiti Teknologi Malaysia av ingen mindre än hennes kungliga höghet Zarith Sofiah. Detta bland annat för att ha publicerat boken ”Water and Energy” vid IWA Publications (London). Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, belönas med en av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) guldmedaljer. Birgitta Svenningsson får utmärkelsen årets nordiska aerosologist av Nordiska sällskapet för aerosolforskning. Det får hon tack vare in sina insatser för aerosolforskningen med fokus på klimat och miljö, och även för sina bidrag för det nordiska samarbetet inom aerosologi.

Oskar Larsson, har utsetts till Årets Betongforskare av Tidskriften Betong. Robert Jönsson, universitetslektor brandteknik, mottog John L. Bryan Mentoring Award i USA. Karl-Erik Årzén, professor i reglerteknik valdes in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Reglerteknikforskarna Andreas Stolt, Magnus Linderoth, Anders Robertsson och Rolf Johansson har vunnit första pris för sin artikel ”Force Controlled Robotic Assembly without a Force Sensor”. Kimberly Dick Thelander, fasta tillståndets fysik, LTH, har tilldelats The Harold M. Manasevit Young Investigator Award för “Innovative advances in MOVPE growth and characterization of III-V nanostructure materials.” Magnus Borgström, fasta tillståndets fysik, LTH, har fått ett stipendium på 100 000 kronor ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Färs & Frostas forskningspris för särskilt framstående avhandlingsarbete har tilldelats Per Augustsson. Professor Jes La Cour Jansen, kemiteknik, har fått Vattenpriset av Föreningen Vatten. Arkitektskolans skolchef Christer Malmström är nominerad till Sienapriset 2012 för Stortorget i Visby. Två forskare från LTH utsågs till Wallenberg Academy Fellows av totalt fem från Lunds universitet och trettio från hela Sverige. Johan Malmström, docent i immunteknologi och Kimberly Dick Thelander, docent i fasta tillståndets fysik. Jakob Fahlstedt, LTH och Jens West, KTH får dela pris för 2012 års bästa examensarbete om kollektivtrafik till Brunnshög i Lund. Bakom priset står Kollektivtrafikakademin vid Lunds universitet, branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Arkitektstudenten Emilie Dafgård vann andra pris i Malmö stads arkitekttävling Ungbo 12, för ombyggnadsförslag i Rosengård. Hon har gjort en lägenhetsmodul som kan placeras ovanpå miljonprogrammets platta hustak.


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Gustaf Lilja och Malin Karlsson, från avdelningen för teknisk logistik, tilldelas Logistikföreningen PLANs pris för 2011 års examensarbete inom logistik för sitt arbete från Technology Management.

Linus Ludvigsson har skrivit ett av två vinnande bidrag i Prevents och AFA Försäkringspris ”Utmärkt arbetsmiljöuppsats”. Han prisas för sitt examensarbete om riskhantering vid tillverkning av kolnanorör.

SYSAV har delat ut stipendier till studenterna Caroline Steinwig med ett masterarbete om återvinning från matavfall, Ingrid Freese belönades för ett examensarbete i byggvetenskap om byggavfallshantering samt Linn Malmquist, som studerat biogas vid Avdelningen för VA-teknik.

Ove Ljungs (Uteks förste ordförande) stipendium för bästa examensarbete 2012 har tilldelats Catarina Hersenius och Ulrika Möller för deras examensarbete: Operation and Maintenance of Offshore Wind Farms.

Viktor Stojanovski, som läser till högskoleingenjör i väg och trafik, vann Skanskas första studentpris för Sydsverige med sitt bidrag ”Den levande staden”. Lovisa Hoff och Linda Widmark, brandingenjörsstudenter, fick stipendium av Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Stipendiet till ökad jämställdhet är instiftat till minne av professor Ove Pettersson. Jan Lampei, nyligen utbildad till industridesigner, vann i februari första pris i Green Furniture Award. Detta för sin lampa, ”Jarlamp”, av begagnade burkar och lock och naturliga material i form av oljad ek.

Rambölls pris för 2012 års bästa examensarbete inom miljö går till Salar Haghighatafshar, institutionen för kemiteknik vid LTH. Fyra LTH-studenter från civilingenjörsutbildningen i Industriell ekonomi har vunnit årets case-final i European BEST Engineering Competition (EBEC.) Fem studenter från Technology Management har vunnit pris för bästa studentbidrag till PMI Conference i Limerick, Irland.

Carl-Magnus Eriksson vann Svensk Fjärrvärmes utmärkelse årets exjobb för en fallstudie från västra Skåne där han påvisat den regionala fjärrvärmens fördelar i ett arbete i miljö och energisystem. Arkitektstudenterna Selime Osman och Ilyas Awadh vann en arkitekttävling, Bullhorn - Cembrit Design Competition, i Helsingfors med deras tävlingsbidrag ”Papilio” som inspirerats av en svärm fjärilar. Mattias Kroon, som läser nanovetenskap, fick stipendium av Skånes Livsmedelsakademi i samband med Livsmedelsakademins dag för att vidareutveckla och marknadsföra mobilappen KliMAT-guiden och recepttjänsten Cook’n Smile.

OBS! Listan är inte komplett.

19


20

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Marie-Claude Dubois, forskare År 2020 ska alla nybyggnationer vara nära noll-energihus i Europa . Eftersom LTH huserar många byggforskare inom ett brett spektrum, är det givet att flera är involverade i denna omställningsprocess. En av dessa är Marie-Claude Dubois, forskare i energi- och byggnadsdesign. 2012 innebar för hennes del ett stort engagemang i EU-projektet IDES-EDU med syfte att höja kunskapsnivån om energieffektivt byggande bland ingenjörs- och arkitektstudenter. – All kunskap om hur vi ska ställa om finns redan. Problemet är att utbildningen haltar. Hur kan vi ändra byggsektorn på bara sju år bara om inte alla bitar finns i utbildningen? undrar hon retoriskt. Projektet vill också ändra på det faktum att studenterna idag i alltför hög grad styrs av vad professorn på det egna lärosätet råkar vara specialist på. Spetskompetenserna måste komma fler till del. Marie-Claude Dubois egen specialitet är belysning och dagsljusintag i byggnader. Därför var hon ansvarig för denna del i EU-projektet som totalt involverade 15 universitet. Under 2012 avslutades hon tillsammans med Åke Blomsterberg och Kajsa Flodberg även en studie som visade hur energiförbrukningen på svenska kontors byggnader kan halveras med befintlig teknik och utan nya investeringskostnader.


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

LTH i media Mängden publicitet för LTH har varit ganska konstant de senaste åren. Första tabellen visar antalet gånger ”Lunds Tekniska Högskola” nämns. Oftast handlar det om forskning, som är mer nyhetsgenererande än utbildning. Forskare fungerar också ofta som experter som kommenterar annan forskning. Generellt sätt kan man säga att LTH liksom universitetet i övrigt har många talespersoner som varierar över tid.

till maten är bra för blodsockret och att fet fisk och fiber skärper koncentration och minne. Tre rapporter om trafik; en studie som visar att kvinnor och fotgängare drabbas värst av vinterhalkan, en annan som visar att det är säkrare att åka bil än stadsbuss, och en ytterligare som fastslår att bilar i stadstrafik inte bör köra snabbare än 30 km/h. Figur 1 och 2 visar medietäckning i medier som i hög grad når de grupper som är viktiga för LTH och universitet. Det handlar om riksmedia såsom DN, SvD, Ekot, Aktuellt/Rapport, Ny Teknik och Dagens Medicin.

Bland händelser som sticker ut under 2012 kan nämnas en laserljusteknik som kan göra det lättare att bota prostatacancer, ett nytt sätt att producera nanotrådar och nya rön inom functional food om bland annat att mjölk Medieexponering av ”Lunds Tekniska Högskola” kvartal/år Antal träffar

Q1/11

Q2/11

Q3/11

Q4/11

Q1/12

Q2/12

Q3/12

Q4/12

711

634

519

662

542

444

612

525

Källa: Retriever

Figur 1. Införda artiklar i prioriterad media totalt 2012 (antal) 300 267 250

197

200

154

151

150

142 121 104

100 67

62 48

50

r

26

a

Ko

rs

ns

ki

t,

ld

m

N

us

ve

ik

rk

oc

sa m

h

Ju

he

rid

te

ik

t ig vr Ö

er te

ax M S/ ES

ns ve te at

ur

at

IV

p ka

n la ih om

Ek on

H

um

ög

an

sk o

io

LT H

ra

t ra l nt Ce

ns ka p

Sa m

m

hä lls ve

M

te

ed i

ci

n

30

Figur 2. Införda artiklar i prioriterad media Q1

Q2

Q3

Q4

Antal införanden

39

39

37

29

Personer från LTH som uttalat sig (%)

59

46

43

45

21


22

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Ekonomi De totala intäkterna för Lunds Tekniska Högskola uppgick för budgetåret 2012 till 1 597 Mkr. Av detta var ca 725 Mkr externa forskningsmedel och 482 Mkr statsanslag för utbildning. För tredje året i rad har LTH avsevärt fler studenter i utbildning än vad anslaget avser. Under 2012 översteg antalet studenter uppdraget med drygt 15 %. Effekten av detta har blivit en kraftig underfinansiering av utbildningen. De negativa resultaten de senaste tre åren har därför reducerat myndighetskapitalet inom utbildning till ca 12 Mkr. Hälften av institutionerna uppvisar nu negativa myndighetskapital inom utbildningen. LTHs resultat vid bokslutet 2012-12-31 uppgick till -1,6 Mkr fördelat på ett underskott på 34,3 Mkr för utbildning och ett överskott på 32,7 Mkr för forskning. Resultatet innebär att myndighetskapitalet inom forskning fortsätter att öka och uppgår nu till ca 270 Mkr medan myndighetskapitalet inom utbildning närmar sig noll och under rådande omständigheter kommer bli kraftigt negativt under 2013! Förutbetalda intäkter har reducerats något i förhållande till föregående år och uppgår nu till 683 Mkr. Upplupna intäkter uppgår till 106 Mkr vilket är i samma storleksordning som föregående år. En viss avmattning av externa bidrag kan noteras. Personalkostnaderna fortsätter att öka i takt med att nya lärare och forskare anställs. Verksamheten håller på att närma sig den nivå som förväntas för att hittills inkomna bidrag ska användas inom avsedd tid.

Under de närmaste åren kommer verksamheten inom LTHs utbildning att resultera i ett samlat underskott på minst 50 Mkr om inte nya resurser skjuts till eller att andra omständigheter medför att antalet studenter reduceras till att bättre motsvara uppdraget. För att inte underskottet ska bli ännu större kommer temporära minskningar i intaget av nya studenter att genomföras. Samtidigt planeras en översyn av utbildningsutbudet för att öka förutsättningarna för en bra schemaläggning och för att ge institutionerna gynnsammare ekonomiska villkor. I fördelningsbeslutet för 2013 sker fördelningen av fakultetsanslaget efter en ny fördelningsmodell. Därmed är fördelningssystemen för både forskning och utbildning nya och mer transparanta än tidigare och detta bör därmed skapa förutsättningar för en ännu tydligare budgetprocess.

Per Göran Nilsson Kanslichef


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Intäkter per verksamhetsområde

Intäkter per finansieringskälla Grundutbildningsanslag

Grundutbildning (anslag)

7%1%

7%

Forskning / Forskarutbildning (bidrag)

38%

Bidrag statliga finansiärer 1%

Bidrag övr sv finansiärer

24%

7%

Bidrag utländska finansiärer

Kostnader per verksamhetsområde

Kostnader per kostnadsslag

Grundutbildning (anslag)

34%

Uppdrag o annan försäljning Avgift inkomst

Avgift inkomst

4%

30%

22%

Uppdragsverksamhet exkl avgift o transfreringar

24%

Fakultetsanslag

9%

Forskning / Forskarutbildning (anslag)

30%

4% 8%

Personalkostnader

12%

Forskning / Forskarutbildning (anslag)

Lokalkostnader

43%

Driftskostnader* Forskning / Forskarutbildning (bidrag) 19%

61%

15%

Avskrivningar Indirekta kostnader

Uppdragsverksamhet

*Under drift ligger även uppbörd och ränta, eliminerade kostnader.

Inkomster från externa finansiärer (inkl. transfereringar) tkr 160 000

2012

140 000

2011

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

lo ko gs hö ch

ite to rs ive Un

un m Ko m

r

a öv + g

tin ds an

er ,L

ex ig a vr Ö

rig

re r an fin a

rn te

lig at st a ig vr

Ö

siä

AS RM

F FO

an fin a

SS

siä

el ift st a ig vr

Ö

fin a sk nd lä

ut a ig vr Ö

re r

r se

DA SI

siä an

di yn rg im ne

en se at St

re r

gh et

VA NN

O

EU VI

fö ka ns Sv e

Ve t

en

sk

ap

sr

re t

ag

åd et

20 000

23


24

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

RESULTATRÄKNING (tkr) 2012

2011

2010

2009

Statsbudgetanslag

858 345

858 034

844 974

779 406

Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt

126 990

135 516

139 982

147 030

Intäkter av bidrag

612 335

575 486

547 927

529 897

1 597 670

1 569 036

1 545 587

1 456 333

Personalkostnader (inkl stipendier)

974 635

932 097

845 008

797 309

Driftskostnader

188 819

203 201

197 606

174 297

Lokalkostnader

243 897

241 409

233 040

232 209

Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)

Summa

Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)

Indrirekta kostnader

129 450

132 036

126 478

106 516

Summa (exkl avskrivningar)

1 536 801

1 508 743

1 402 132

1 310 390

Resultat före avskrivningar

60 869

60 293

143 455

145 943

Avskrivningar

62 034

55 601

53 012

52 367

-1 165

4 692

90 443

93 576

439

23

385

73

0

0

0

0

-1 604

4 715

90 828

93 649

Resultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter och kostnader Finansnetto Transfereringar netto Kapitalförändring före justering Justering för externfinansierad utrustning Kapitalförändring efter justering

0

0

0

0

-1 604

4 715

90 828

93 649

2012

2011

2010

2009

191 967

140 635

135 377

122 301

20 770

20 301

21 542

24 485

105 806

109 398

97 460

87 439

BALANSRÄKNING (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Kundfordringar, förskott o andra fordringar Upplupna intäkter Övriga interimsfordringar Kassa Summa tillgångar

7 143

11 751

17 219

23 321

679 300

748 058

757 429

691 328

1 004 986

1 030 143

1 029 027

948 874

282 750

278 035

199 517

105 996

-10 652

-10 572

-10 642

-6 067

Skulder och myndighetskapital Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalflyttning Årets kapitalförändring Summa

-1 604

4 715

78 505

93 649

270 494

272 178

267 380

193 578

46

105

40

333

0

0

0

33 440

Skulder Övriga kortfristiga skulder Lån Likviditetslån

0

0

0

24 750

20 111

19 869

17 993

10 516

Förutbetalda intäkter

682 726

710 993

711 930

657 415

Övriga interimsskulder

31 608

26 998

31 684

28 841

734 491

757 965

761 647

755 295

1 004 985

1 030 143

1 029 027

948 873

Leverantörsskulder

Summa Summa skulder och myndighetskapital


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

INTÄKTER OCH KOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRÅDE (Mkr) 2012

2011

2010

2009

Intäkt

1 597

1 577

1 540

1 470

Kostnad

1 599

1 572

1 461

1 376

Resultat Myndighetskapital

-2

5

78

94

271

272

267

194

Grundutbildning (Mkr) Intäkt

509

528

507

475

Kostnad

558

563

505

472

Resultat

-49

-35

2

3

6

42

77

84

1 013

970

947

891

990

934

874

800

Myndighetskapital

Forskning/Forskarutbildning (Mkr) Intäkt Kostnad Resultat Myndighetskapital

23

36

73

91

251

227

191

122

Uppdragsverksamhet (Mkr) Intäkt

76

79

85

104

Kostnad

65

76

82

104

Resultat

11

3

3

0

Myndighetskapital

13

3

-1

-6

2012

2011

2010

2009

INVESTERINGAR (tkr) Grundutbildning -investeringar

18

15

18

3

-intäkter*

481

528

507

475

investering/intäkt

4%

3%

4%

1%

Forskning/forskarutbildning -investeringar

93

45

43

45

-intäkter*

990

970

947

891

investering/intäkt

9%

5%

5%

5%

2

2

4

1

Uppdragsverksamhet -investeringar -intäkter*

112

79

85

104

investering/intäkt

2%

3%

5%

1%

*Intäkter exklusive transfereringar.

25


26

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Nyckeltal GRUNDUTBILDNING Mått

2012

2011

2010

2009

Mkr

482

479

478

440

Helårsstuderande utfall**

Hst

6 603

6 425

6 166

5 855

Helårsprestationer utfall**

HPR

5 825

5 798

5 451

5 185

%

88%

90%

88%

89%

Civing examen uppdrag 09-12

Antal

2 625

2 625

2 625

2 625

Civing examen och arkitektexamen

Antal

590

772

709

823

%

22%

29%

27%

31%

Mkr

13

11

8

13

%

3

2

2

3

tkr/Hst

2

2

1

2

Mkr

495

490

486

453

tkr

75

76

79

77

Antal

194

223

206

198

Hst/Lekt

34

29

30

30

Statsanslag (GU)*

Helårsprestationer/Helårsstuderande

Utfall/Uppdrag Externa intäkter*** (GU) Externa intäkter/Statsanslag (GU) Externa intäkter per Hst Summa intäkter* (GU) exkl uppdrag Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande Lektorer Helårsstuderande per lektor Adjunkter Helårsstuderande per adjunkt

Antal

62

54

54

57

Hst/Adj

106

119

114

103

Mått

2012

2011

2010

2009

Mkr

15

8

13

27

%

3

2

3

6

Mkr

98

83

85

83

%

26

22

23

24

* Netto statsbudgetanslag enligt resultaträkning. ** Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive uppdragsstudenter). **' Intäkter exklusive räntor, avgifter och transfereringar.

UPPDRAGSVERKSAMHET Utbildning Uppdragsutbildning/Anslagsutbildning Forskning och Forskarutbildning FFU uppdr/FFU anslag


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Statsanslag (FFU) Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU)

Mått

2012

2011

2010

2009

Mkr

376

378

367

339

%

78

79

77

77

125

Bidrag exkl. uppbörd Vetenskapsrådet

Mkr

136

138

148

FORMAS

Mkr

43

40

47

31

Stiftelsen Strategisk Forskning

Mkr

46

52

60

56

EU

Mkr

68

65

72

78

Statens energimyndighet

Mkr

68

67

64

56

VINNOVA

Mkr

54

48

63

67

Summa

Mkr

415

410

454

413

%

110

108

124

122

Mkr

197

166

94

187

%

52

44

26

55

Mkr

988

954

915

939

Forskarstuderande Heltidsekvivalenter

Antal

516

498

464

423

Licentiat examina

Antal

40

38

33

42

Mkr

9,4

9,9

11

8,1

%

8

8

7

10

Externa intäkter/Statsanslag (FFU) Övr externa intäkter (exkl uppdrag) Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU) Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag)

Statsanslag (FFU)/Lic-examen Examina/Forskarstuderande Doktorsexamina

Antal

88

102

69

94

Summa intäkter FFU per Doktorsexamen

Mkr

11,2

9,4

13,3

10,0

Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina

Mkr

4,3

3,7

5,3

3,6

%

17

20

15

22

Examina/Forskarstuderande Professorer

Antal

171

166

156

151

Statsanslag (FFU)/Prof

Mkr

2,2

2,3

2,4

2,2

Bidrag (FFU)/Prof

Mkr

4

3,5

3,5

4,0

Mått

2012

2011

2010

2009

Antal

403

439

360

349 1,3

LÄRARE Disputerade lärare Intäkter (GU) per lärare

Mkr

1,2

1,1

1,4

Intäkter (FFU) per lärare

Mkr

2,5

2,2

2,5

2,7

Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag)

Mkr

3,7

3,3

3,9

4,0

Helårsstuderande/lärare

Antal

16

14,6

17,1

17

Lic examen/lärare

Antal

0,10

0,09

0,09

0,12

Dr examen/lärare

Antal

0,22

0,23

0,19

0,27

Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet. Antalen lärare och studenter är uttryckta i helårsekvivalenter.

27


28

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

LTHs styrelse

ORDFÖRANDE

Michael Treschow ordförande i Unilever och Institutet för näringslivsforskning LEDAMÖTER

Anders Axelsson rektor, professor i kemiteknik

Annika Mårtensson prorektor, professor i bygg- och miljöteknologi

Cintia Bertacchi Uvo professor i teknisk vattenresurslära

Gerd Johansson professor i designvetenskaper

Gerhard Kristensson professor i elektro- och informationsteknik

Gunilla Kronvall chef fastighetsutveckling, Akademiska Hus

Solveig Melin professor i mekanik

Peter Rådström professor i teknisk mikrobiologi

Jan Sternby forskningsdirektör, Gambro


LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

FÖRETRÄDARE FÖR PERSONALORGANISATIONER

Teresa Hankala-Janiec (SACO)

Lynn Lindegren (OFR/S)

STUDENTREPRESENTANTER

Kerstin Johnsson student

Sofia Mattsson student

SEKRETARIAT

Per Göran Nilsson kanslichef

Beatrice Nordlöf koordinator

Mikael Novén student

29


REDAKTION: LTHs kansli. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Robin Poulsen, Media-Tryck. INTERVJUER: Anders Frick, Kristina Lindg채rde, Mats Nygren FOTO: Charlotte Carlberg B채rg, Roger Lundholm, Gunnar Menander, Mats Nygren, Omslagsbild: Mikael Risedal TRYCK: Elanders PAPPER: Scandia 2000 Smooth, omslag 240g, inlaga 130g.


LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

www.lth.se

Box 118 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lth.se


LTHs verksamhetsberättelse 2012