Issuu on Google+

Eric Ericsons Konsert: Kammarkรถr Fredag 19 oktober 19.00 Tid & plats: Allhelgonakyrkan

Medverkande: Dir. Fredrik Malmberg


Program Per Nørgård (f. 1932)

Libra (1973)

Perttu Haapanen (f. 1972) Hans Gefors (f. 1952)

Report (2012) Umi sono mono (2012)

Erik Ericsons Kammarkör Tenorsolist: Adam Riis Slagverk – Mika Takehara Slagverk – Jonny Axelsson Gitarr, elgitarr – Stefan Östersjö Dirigent: Fredrik Malmberg Presentatör: Lisa Wall

Konserten spelas in av Sveriges Radio. TonSatt är ett samlande begrepp kring Musik i Syds arbete för samtida konstmusik; konstnärlig förnyelse och utveckling. Det gäller naturligtvis nära samarbete med ett stort antal tonsättare och beställningsverk men likaså publikarbete, nya konsertformer, projekt, utbildning, ny interaktiv teknik och framförallt upplevelse och möten i musik mellan lyssnare, tonsättare och artister. www.tonsatt.nu

Om konserten: I en intervju har Per Nørgård beskrivit sin syn på Big Bang. Han ser den som en ton som skapar en vibration som växer och kommer att innehålla fler och fler toner. Den universella ordningen är närvarande från början. Nørgård berättar att hans dröm har varit att finna en musik som är precis som världen. Det finns en kosmisk ambition i Nørgårds skapande. Den nu åttioårige danske tonsättarnestorn har en lång resa bakom sig. Som ung studerade han för den danske symfonikern Vagn Holmboe och skrev en nordiskt färgad musik.Tiden har gått sedan Per och några tonsättar¬kamrater 1954 stod och vinkade till den beundrade Sibelius som stod på verandan på Ainola. Den Nørgård vi möter i Libra från 1973 har inte mycket gemensamt med den nordiska stolta symfoni¬traditionen. Under det tidiga 60-talet konfronterades den unge dansken med den kontinentala modernismen. Även om det seriella tänkandet kändes främmande för honom, hade han samma behov som sina europeiska kolleger att bryta med traditionen. Lösningen kom att bli den s k oändlighetsserie som Nørgård utvecklade. Här formulerades hans intresse för de universella principerna för fenomenens organiserande – grunderna för all ordning. Oändlighetsserien är en skala uppbyggd enligt matematiska principer, inte helt olik fraktaler (som brukar beskrivas som ”ett självlikformigt mönster”). I Libra utgörs materialet av den diatoniska oändlighetsserien. Denna skalmässiga grund gör att verkets tio satser upplevs som en enhet. Libra är det stjärntecken vi kallar Vågen, som i zodiaken står för harmoni och skönhet. Nørgård själv säger: ”I överensstämmelse med titelns betydelse behandlas musiken enligt principen om harmonisk balans. Grundmaterialet är detsamma, men uppdelat på former vilka samtidigt kontrasterar och balanserar varandra”. Textvalet speglar Nørgårds kosmologi, den något mysticistiska dikten av antroposofrörelsens grundare Rudolf Steiner talar om världar som bevarar världar och varat som innesluts i varat. Steiners dikt kombineras med några Psaltarpsalmer: ”Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång!” En mer dekonstruktivistisk hållning till textens förhållande till musik upplever vi i Perttu Haapanens Report, en beställning av Eric Ericsons Kammarkör från 2012. Här utgörs texten av ”ekon av en patientjournal”. Kanske är patienten besläktad med Adolf Wölfli, den schweiziske konstnären som vistades en stor del av sitt liv på psykiatrisk klinik efter övergrepp på barn, och som Per Nørgård har ägnat sig åt i flera verk. Haapanen tillhör den post-seriella generationen, där musiken är komplex och detaljrik. Men för Haapanen är utforskandet av klangfärg minst lika viktigt. Komponerande för honom är inte bara att sätta ihop formler till en helhet, det innebär också ”en faustisk passion för upptäckter och vidgande av horisonter”. En upptäckt som Haapanen gjorde förhållandevis sent var vokalmusiken. Där utmanade han språkets semantiska element, något som ofta drog mot det absurda. I operan Manaus från 2004 använder han ett eget skapat nonsensspråk, som ändå blir nästan begripligt. Haapanen är inte intresserad av att uttrycka känslor i sin vokalmusik, utan försöker ”avtäcka eller veckla ut speciella aspekter av texten”. I Report anar vi en patient med psykisk ohälsa: ”ingenting hände… vad är det för fel på min röst… ben, lungor, mamma, morbror…”. Texten är fragmentarisk och som i Nørgårds Wölfli löses den upp i sina fonetiska beståndsdelar, det andas och stammas och väses. På så sätt vill Haapanen upphäva diskrepansen mellan text och musik, och låta verket


skapa en ny enhet. Tonsättaren vill jämföra denna nya enhet med relationen mellan en persons tal och fysiska uppenbarelse när talet är förhindrat eller talförmågan försvunnit. För att tala med filosofen Slavoj žižeks ord: ”En oöverbryggbar avgrund separerar för evigt den mänskliga kroppen från ’dess’ röst. Rösten visar upp en spöklik autonomi, den tillhör aldrig riktigt kroppen vi ser, även när vi ser en levande person tala, är det alltid ett minimum av buktaleri i farten: det är som om talarens egen röst urholkar henne, och så att säga talar ’av sig själv’, genom henne.” För Hans Gefors har ordet alltid varit centralt. Han är en av våra mest erfarna operatonsättare, med verk för stora operahus så väl som en särskilt framtagen bilradioopera för Sveriges Radio. Men i Umi sono mono, beställt av Musik i Syd för Eric Ericsons Kammarkör 2012, handlar det om en text på ett främmande språk – japanska. Främmande för oss svenska lyssnare, men framför allt främmande för tonsättaren, som är hänvisad till tolkhjälp för att själv förstå textens innehåll. Gefors har tagit hjälp av Vibeke Emond för översättning och introduktion i det japanska språket. Men fortfarande finns ett språkligt avstånd. Gefors har beskrivit det som att han med egna verktyg vill låta det främmande språket berika hans vokala uttryckssätt. Texten är hämtad från inledningen av Yukio Mishimas roman Sjömannen som föll i onåd hos havet. En typisk Mishima-roman, med en egenartad blandning av skönhet, sexualitet och latent våld. Berättelsen handlar om den 13-årige Noborus förvandling när hans mor förälskar sig i en sjöman. I det första kapitlet beskrivs hur pojken ser sin mor ligga med den nye mannen. Gefors intresserar sig framför allt för detta unika ögonblick i en människas liv, där en händelse för alltid kommer att prägla det kommande. För tonsättaren själv för det tankarna till en sådan händelse 1973. Den unge Hans var då besatt av Per Nørgårds musik, och blev inbjuden att sjunga i kören i ett uppförande av Libra hos antroposoferna i Järna. Därför är Umi sono mono tillägnat Per Nørgård. Titeln är hämtad från romanen och betyder Själva havet. I verkets inledning beskrivs i tritonusklanger fartygets signalhorn, det ljud Noboru hör där han ligger och tjuvkikar på mamma och älskaren: ”Tack vare det plötsligt tjutande signalhornet, uppnåddes till sist den universella ordning som avslöjade livets obönhörliga kretslopp – korten hade visat paren: Noboru och mamma – mamma och man – man och hav – hav och Noboru…” Magnus Lindman

Libra från Rudolf Steiners Wahrspruchworte, Zwölf Stimmungen, Dornach 1969 samt Psaltaren Die Welten erhalten Welten, In Wesen erlebt sich Wesen, Im Sein umschliesst sich Sein. Und Wesen erwirket Wesen Zu werdendem Tatergiessen In ruhendem Weltgeniessen. O Welten, traget Welten.

I väsen upplever sig väsen I Varat omsluter sig Varat Och väsen frambringar väsen Till vardande gärningsutgjutande, I vilande världsnjutande. O världar, bär världar!

Psalm 4, vers 2: Når jeg råber, da bønhør mig, min retfærdigheds Gud! I trængsel skaffede du mig rum. Vær mig nådig og hør min bøn.

Svara mig när jag ropar, Gud, du som skaffar mig rätt. Du öppnar vägen när jag är trängd. Visa mig nåd och hör min bön

Psalm 96, vers 1 - 2: Synger for Herren en ny sang, synger for Herren al jord! Synger for Herren, lover Hans navn, bebuder Hans frelse fra dag til dag!

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, sjung till Herrens ära, hela världen! Sjung till Herrens ära, prisa hans namn, ropa ut hans seger dag efter dag!

Psalm 103, vers 20: Lover Herren, I hans Engle! I, de vældige af kraft. I lyder på Hans mindste bud, straks Hans ord er sendt i verden ud. Psalm 148, vers 4 - 5: Lover Ham, himlenes himle og vandene over dem! De skulle love Herrens navn! Thi Han bød, og de blev skabte.

Lova Herren, ni hans änglar, starka hjältar, som gör vad han befallt!

Prisa honom, du himlarnas himmel, du vatten ovanför himlen. De skall prisa Herrens namn, ty han befallde och de skapades.


Eric Ericsons Kammarkör Kören grundades 1945 av Eric Ericson och har haft en central position på den svenska och internationella musikarenan sedan dess. Målsättningen att ständigt söka upp ny musik och finna nya sätt att närma sig gammal, har resulterat i en bred repertoar med spännvidd från renässans till senaste avantgarde. Kammarkören har med sin specifika klang och högt utvecklade virtuositet blivit ett instrument för flera generationer svenska tonsättare. Internationellt rankas kören på högsta skalan bland professionella körer och har emottagit en mängd prestigefyllda priser. Kören framträder både a cappella och tillsammans med landets främsta orkestrar och instrumentalensembler. Bland annat har de tillsammans med Drottningholms Barockensemble gjort flera uppmärksammade inspelningar av Bachs främsta oratorier.

Umi sono mono (Själva havet) Yukio Mishima, ur Sjömannen som föll i onåd hos havet. Översättning:Vibeke Emond. I – Sirenen: Plötsligt trängde det utdragna ljudet av fartygssirenen in genom det vidöppna fönstret och uppfyllde det halvdunkla rummet. Det stora havet, oändligt, mörkt, fyllt av påträngande smärta, tömt på tillit, kolsvart och halt som en valrygg, tyngt av tidvattnets alla lidelser, minnesbilder från otaliga sjöfärder, fröjder och förödmjukelser – själva havets vrål var det som trängde in. II – Det lilla rummet: Fylld av nattens glitter och vanvett invaderade sirenen från det vida havet, från oceanens mitt, det lilla rummet medförande sin längtan efter dess mörka nektar. III – Pojkens beredskap: Allt som varit sammanpackat i Noburos bröst sedan han föddes blev nu fullständigt befriat och helt förverkligat.

Eric Ericsons Kammarkör räknas som en del i Sveriges musikexport och har garanterat årligt stöd från staten. 2007 tilldelades de det prestigefyllda Nordiska Rådets Musikpris.

Ända tills sirenen genljöd hade detta bara varit en vag föresats. Allt hade förberetts, allt inväntade detta övernaturliga tillfälle. Hela det utvalda stoffet var ordnat. Inte en enda komponent hade saknats! Men kraften för att i ett slag omforma verklighetens osorterade bråte till ett palats hade hittills inte räckt till.

V – Den heliga formen: Noboru var halvkvävd, svettig, extatisk. Upplevelsen hade gjort honom svimfärdig. Själv trodde han utan tvivel att han just bevittnat hur en rad trådar tvinnats samman till en helig form. ”Den får inte förstöras! Om den förstörs betyder det världens undergång.”

FOTO Jan-Olav Wedin

IV – Miraklet: Med sirensignalen drogs plötsligt det avgörande penseldraget som fick alla delarna att smälta samman till en fulländad form. Det kändes som att uppleva miraklets ögonblick.

Sopran: Hannah Holgersson, Eva Ericsson-Berglund, Elin Skorup, Sara Wänn, Susanne Francett, Christina Larsson Malmberg • Alt: Marie Olhans, Anna Graca, Ingrid Aareskjold, Charlotte Gullberg, Helena Mann Sundström, Charlotta Hedberg • Tenor: Johan Uusijärvi, Magnus Wennerberg, Johan Christensson, Robert Lind, Björn Paulson, Mikael Englund • Bas: Filip Hamber,Andreas E Olsson, Gunnar Birgersson, Fredrik Lardén, Ove Pettersson, Jaan Seim

Fredrik Malmberg En passion för ovanlig repertoar kombinerad med kunskap och känsla för skiftande epoker och stilar har blivit signum för Fredrik Malmberg som under de senaste åren etablerat sig som en av sin generations mest spännande kördirigenter. Sedan första juli 2012 är Fredrik Malmberg chefdirigent för Eric Ericsons Kammarkör. Eric Ericson kvarstår som konstnärlig ledare. Som dirigent har Fredrik Malmberg framträtt i ett flertal länder i Europa, inklusive Ryssland och Ukraina, Mellanöstern och Japan. Förutom sina egna ensembler samarbetar han regelbundet med de svenska, danska och finländska radiokörerna, Eric Ericsons Kammarkör, Sveriges Radios Symfoniorkester, Helsingborgs symfoniorkester, Tallins Kammarorkester och Mariinskyteaterns orkester. Sedan hösten 2011 är Fredrik Malmberg professor i kördirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.


Sveriges största körfestival! För fjärde gången går nu Lund Choral Festival av stapeln. Festivalen är Lunds största musikarrangemang och engagerar runt 2000 medverkande. Internationella gästspel samsas med lokala körer i ett brett utbud av runt 40 konserter där alla kan finna någonting för sin smak. Initiativet till körfestivalen kom ursprungligen från det lokala körlivet i Lund. Staden har en unik historia vad gäller körsång. Förslaget att skapa en festival fångades upp av Lunds kommun som efter den första bejublade körfestivalen 2006 gav uppdraget vidare till Musik i Syd. Festivalen återkommer nu vartannat år med ett utbud som inte återfinns någon annanstans i landet.

Köp ett

FESTIVALPASS

få tillgång till alla konserter (inkluderar ej jazzbrunchen)

1 400:-

Biljetter/Tickets

Ticnet: www.ticnet.se Biljettbyrån i Lund: 046-13 14 15 Rabatterade priser för barn, ungdomar och studerande.

www.lundchoralfestival.org

Festivalen genomförs med stöd av:

Festivalen sker i samarbete med: Körcentrum SYD, Odeum (Lunds universitet), Lunds Allhelgonaförsamling, Handelsföreningen

Odeum

Tack till: Lunds Domkyrkoförsamling, Folkbiblioteken i Lund, Lunds Turist- och Biljettbyrå, AM-tryck och Reklam, Hotel Concordia, Musiktidskriften OPUS och Malmö Opera. Lund Choral Festival arrangeras av Musik i Syd på uppdrag av Lunds kommun.


pr_EEKK