Page 1

ERIK & BERG Från öst till väst, från vind till vatten, till Sverige För Eriksberg -En klassiker i ny version

Jan Björklund och hans betygsystem

Uppsala IF – Uppsalas stoltaste klubb

Skapande skola Miljön på en bondgård Eriksbergsskolan nu och då

Redaktörer Jerremy Morrissey & Björn Wallgren

Skriven av 8A & 8B 2014


ERIK & BERG Från öst till väst, från vind till vatten, till Sverige

För Eriksberg ­En klassiker i ny version Innehåll

Sid

Eriksbergsskolan av Tara och Felicia Hur det var förr av Thomas och Ramtin Eriksbergs historia av Jonas och Isak Ekeby bruk av Emil och Erik Lärare om betyg av Ludwig och Edvin Antimobbningsgruppen av Råvan och Clara Eriksbergskolans elevrådsstyrelse av Råvan och Clara Schysst framtid av Jennica och Moa Svenska direkt av Josefine och Moa Sociala medier i Eriksbergsskolan av Lotta, Alva och Bestan Näthatet tar över sociala medier av Tyra och Aida Spelundersökning av Marcus och Felix Betygsystemet- förr och nu av Filip och Carl Sarbans Café av Melisa och Isabelle Sarbans Café av Simon, Michael och Simon Eriksbergsskolans matbespisning av Lisa och Ellen Skolbiblioteket av Frida och Matilda Årets Skapande-skola föreställning av Sepideh och Lisa Friluftsdagen av Oscar, David och Stefan Sport i Uppsala av Sebastian och Olle UIF ränderna går aldrig ur av Filip och Edvin Fjärilsstigen i Uppsala av Johanna och Siri Den moderna bondgården – klimatsmart av Andreas och Olle Västertorg av Alvin och Emil Hemköp av Carolina och Maram Katedralskolans renovering av Alva och Hanna Problem i Gottsunda av Carl, Filip och Jonathan Valborg –årets högtid av Ronja och Sandra

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29


Eriksbergsskolan

Eriksbergsskolan har knappt ändras på utsidan, skolan har sett likadan ut i många år. Några få renoveringar har gjorts över de närmaste åren då det har varit nödvändigt som t.ex. toaletterna som nyligen har renoverats. En rätt så ny grej är elevernas café där eleverna kan köpa lätta mellanmål. Just nu går ungefär 280 elever på skolan till skillnad med några år tillbaka då det fanns fler elever.

Angående maten så är det någorlunda likt det man fick förut men fler alternativ finns att välja mellan och på salladsbordet finns det mycket att välja på.

En målsättning som Eriksbergsskoaln har är att alla elever ska känna sig trygga i skolan, på grund av speciellt nätmobbning har det blivit mera aktuellt. Arbetsgruppen mot mobbning (AMM) jobbar effektivt mot mobbning här på Eriksbergsskolan.

På Eriksbergsskolan finns det två olika profiler som eleverna kan välja att gå på, det finns fotbollprofil och dansprofil. Datorer och mobiltelefonerna används mer. På detta vis kan man hitta fakta mycket snabbare och ofta mer tid anpassad. Men detta kan också leda till att eleverna inte alltid gör det de är tillsagda.

Vissa ämnen har fått mindre tid och vissa mer. SO och NO ämnenas tid har minskat med 20% på några år medans svenskan har ökat med 1 timme, de andra har även fått små ändringar över åren. Den nya läroplanen har ändrat en stor del i svenska skolor. Läxorna har även minskat.

Eleverna har börjat ta mera ansvar, det kan bero på att betygen sätts i tidigare år och att det är ett nytt betygsystem.

Av: Tara Shams och Felicia Olsson


Hur det var förr? Vi har intervjuat några lärare och elever och frågat ett antal frågor om miljö och hur skolan har förändras genom tiden.

När vi frågade om läroplanens förändring svarade några av de att de tycker att den förändras allt för mycket och att de borde fokusera mer på den som är just nu istället för att hela tiden skapa en ny. Vi frågade även om elevernas beteende och det hade blivit sämre enligt många. De tyckte att eleverna hade blivit mer ljudliga genom åren och att förut så lyssnade eleverna alltid på läraren, men nu pratar de ofta emot läraren och det skapar ibland problem med inlärningen.

Bildkälla: RF.se Antalet elever har sjunkit väldigt mycket på senaste tiden, det minskar med nästan en klass per år. Skolans ekonomi skulle bli bättre om det fanns fler elever för att då skulle man kunna utnyttja hela skolans utrymme. Miljön på skolan är inte den bästa p.g.a. att skolan är gammal och ganska liten för antalet elever den innehåller. Ventilationen har också klagats på av både lärare och enstaka elever. Enligt många har faktiskt lärarna blivit bättre än förut men eftersom läroplanen ändrar sig så mycket blir det svårt att lära ut vilket gör att genomsnittet av inlärning är ungefär det samma som förut. Skolböckerna har inte förändrats så mycket genom åren, inget värt att nämna. Meningen med den här artikeln var att ge er en längre inblick om hur skolan har förändras på de senaste åren och att skriva lite om hur skolan är.


Eriksbergs historia av Jonas (8b) och Isak (8a) Eriksberg var först ett område med mestadels skog och några enstaka sommarställen. 1 952 presenterade stadsarkitekten Gunnar Leche den första stadsplanen för Eriksberg. Under decenniets senare halva och början av 60-talet byggdes området ut och blev det första höghusområdet i Uppsala. Först byggdes Sommaro och är den äldsta delen av Eriksberg. Områden skulle vara grannskap, i begränsad storlek, samlade runt ett lokalt centrum med offentlig och kommersiell service. Eriksberg och Västertorg är ett typexempel på detta. Västertorg blev den naturliga samlingsplatsen för stadsdelen, med butiker, folktandvård, vårdcentral och banker. Torget invigdes 1 960 och Konsumbutiken var under en tid landets största. Till invigningen hade boxaren Floyd Patterson bjudits in för att uppvisningsboxa, och Uppsalaborna vallfärdade till händelsen. När allt var klart började bussarna komma hit också. 2004 byggde Uppsalahem Nya Täljstenen med 33 nya bostäder och efterfrågan på bostäderna i området är stor bland Uppsalahems kunder. I dagsläget är beräknad kötid för en bostad i området mellan 6-8 år, vilket ytterligare ger Uppsalahem skäl att prioritera bostadsbyggande i området.

Eriksberg idag Idag är Eriksberg ett relativt populärt och omtyckt område med nära till hågadalens vackra natur och nära till stan jämfört med andra delar av Uppsala. Här kan du bo i villor, både låghus och höghus, bostadsrätter och hyresrätter. Samt ett torg med butiker, vårdcentral, apotek, folktandvård, frisör, pizzeria, mataffär, bank mm. Och såklart två skolor.


Ekeby bruk Ekeby bruk, många har sett huset men vad är det egentligen? Bruket var ett stort företag och en arbetsgivare när Uppsala var en stor industristad i början av 1900­talet. De specialiserade sig på fin keramik och elefantskulpturer. ­ Ingen gjorde elefanter förut, de var unika, säger Bo Gidlund

Ekeby bruk är ett bruk som grundades år 1 886 och utvecklades mycket under 1 900-talet, och blev mycket framgångsrikt för sina keramikvaror. Till exempel så blev deras elefantskulpturer mycket populära, som sagt. Marken runt bruket, var mycket rik på rätt sorts lera, vilket underlättade framställningen av deras produkter. Bland annat detta ledde till att Bild: En Affisch som föreställer fabriken. bruket blev Sveriges största tillverkare inom keramik. Upsala Ekeby AB tillverkade till en början lerpannor och tegel, men utvecklades genom årtionden till en tillverkare av keramisk konst. Dock en konkurrent som kallades St: Eriks lervarufabrik var ett hot för Ekebys fabrikation. St: Eriks fabrik startade två år efter Ekeby fabriken grundades. Det skapade en stor konkurrens, men fter många diskussioner lyckades Ekeby Bruk köpa upp företaget och konkurrensen försvann. Företaget lyckades även köpa ett antal andra keramikfabriker för att inte ha så stor konkurens.

Bild: Disponentens villa i Ekeby. Med åren blev Upsala Ekeby AB Sveriges största keramik och tegelfabrik som gav många svenska arbetare jobb. Många konstnärer anställdes också senare för att designa fin keramik. Bland de som var där tidigast finns Anna-Lisa Thomson. Hon designade ”paprikan” Ekebyarbetarna, som arbetade på bruket, som blev en succé. bodde i relativt små villor, eller konolilotter, runt Idag är den stora fabriksbyggnaden olika Ekebyområdet, det som idag är Kåbo och verksamheter som en skola, ett gym och en Eriksberg. tandläkarmottagning. Men minnet från bruket är -Husen har blivit mycket dyrare med åren, inte bortglömt. Keramikvarorna därifrån har tillägger allvetaren Bo Gidlund. Arbetarna fick blivit mycket populära med tiden. Det finns bygga sina egna hus på en tomt, de var många samlare runt om i Sverige, speciellt i visserligen ganska små men mysiga. Uppsalaområdet. Priserna har stigit rejält på de Verksamheten leddes av en disponent, som senare åren. Om man vet att man har keramik från Ekeby kan det vara en bra idé att gå till en samlare i Uppsala och få den såld för en kraftig summa. av Emil och Erik Källor: www.gamlaeriksberg.se, www.upplandia.se, www.ne.se


L채rare om betyg


Antimobbningsgruppen – hur agerar de? Mobbning finns på nästan alla skolor i Sverige inklusive Eriksbergsskolan. Frågan är hur vår skola väljer att handskas med problemen. På Eriksbergsskolan har vi en Antimobbningsgrupp (AMM) som försöker stoppa mobbningen och ta hand om konflikter på skolan.

de polisen.

En gång i månaden har AMM ett möte i 40 minuter. Då träffas alla lärare som är med i AMM och diskuterar det som händer i klasserna. De har också ett möte med alla kamratstödjare ungefär en gång varannan månad i ca 1 timme. Syftet med att ha kamratstödjare är att de ska kolla runt i klasserna och titta efter mobbning eller Alla skolor har en skyldighet till att ha en konflikter och sedan på likabehandlingsplan, men inte alla skolor har kamratstödjarmötena berätta om de har sett en antimobbningsgrupp. att någon mår dåligt eller om det har skett Antimobbningsgruppen på Eriksbergsskolan några konflikter. består av Gunilla Blichfeld, Jeremy Morrissey, Alla skolor har en skyldighet att ha en Sandra Järvdal, Sarban Ali, Catarina Moland likabehandlingsplan. På Eriksbergsskolan är och Maud Läth och det är de man går till om man känner sig utsatt. Ändå vet inte alla elever det Antimobbningsgruppen som skriver och på skolan vilka de är och att de är med i AMM. redigerar den. Såhär står det i likabehandlingsplanen: Detta tycker Gunilla, ny medlem i AMM, är ett ”Syftet med likabehandlingsplanen och stort problem. planen mot kränkande behandling är att Det är inte heller många elever som känner att beskriva verksamhetens främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot de kan gå till AMM om de känner sig utsatta. diskriminering och kränkande behandling Detta tycker vissa är för att de inte har någon och mobbning” aning om vilka som är med i AMM. Det är väldigt få personer i åttan som upplever att det ”Likabehandling innebär att alla barn och finns mobbning på Eriksbergsskolan och AMM elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av har inte behövt ta tag i många problem, men ett få antal elever upplever mobbning och då är diskrimineringsgrunderna. Det innebär inte att alla barn och elever ska behandlas lika.” det väldigt viktigt att AMM finns där för stöd. ”Arbetet ska omfatta AMM står för arbetsgruppen mot mobbning och diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan det är Eriksbergsskolans sätt att hantera mobbning. De är de som skriver och redigerar trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.” likabehandlingsplanen. Till dem kan man vända sig om man känner sig utsatt. AMM har Likabehandlingsplanen kan hittas på


På alla hjärtans dag pyntade vi fritidsgården med massor av hjärtan och fina tyger. Sedan la vi ut godis och chips på borden till eleverna att äta. Vi satte även på skön musik och satte upp ett klotterplank. Vi hade också två tävlingar där man hade chansen att vinna priser! I ena skulle man gissa hur många hjärtan som fanns i fritidsgården och i den Gunilla Blichfeld, represenatant i AMM andra tävlingen skulle man ta den mest kärleksfulla bilden! På påsken köpte vi in påstår att problemen som kamratstödjarna tar upp på mötena inte tas itu med. De berättade att godis och påskägg och hade påskäggsjakt! Vi på de senaste mötena har de tagit upp en elev hade också en tävling där man skulle ta kort som de tycker inte verkar må bra. Men efter flera med en påskhare och en kossa och den finaste bilden vann ett pris! Vi hade även möten nu har ingen förändring skett och kamratstödjarna börjar tvivla på hela konceptet godisregn på båda eventen! Men för att kunna fortsätta göra roliga event med AMM. En medlem i AMM hade sagt: ”Jag till skolan behöver vi pengar. Varje år får vi vet inte ens hur denna elev ser ut!” Ett annat 1 000 kronor av Sveriges Elevråd men vi problem är att när vi skulle kolla på behöver betydligt mer än det för att skapa likabehandlingsplanen hade den inte roliga event. Därför vill vi få alla elever i skolan uppdaterats och informationen stämde inte. Systemet med AMM är väldigt välutvecklat men att skriva in sig på Eriksbergsskolans elevråd då vi får 1 0 kronor per elev. Detta är helt ändå finns det brister. Vi har frågat elever om vad de tycker skulle kunna förbättras med AMM kostnadsfritt och det gör inget annat än nytta och många har sagt att de vill veta vilka som är för elevrådsstyrelsen! Förra året fick vi ca 1 24/300 elever att skriva in sig och hoppas på medlemar i AMM och att de verkligen löser att vi når fler elever detta år! Om ni vill veta problemen på skolan. Vi tycker att systemet mer om elevrådet kan ni kontakta Johan emot mobbning på Eriksbergsskolan är Bergengren i 8C eller Råvan Talani i 8B. välutvecklat men att de behöver sprida mer information och engagera sig i gruppen mer. Vi är också väldigt tacksamma över att de faktiskt Av:Råvan Talani och Clara Billing försöker stoppa mobbningen!

Eriksbergsskolans elevrådsstyrelse


Schysst Framtid Schysst framtid – projektet som ska få Uppsala att bli en bättre och tryggare stad för alla individer. Nu fyller det tio år och ett nytt projekt har redan påbörjats. Uppsala Basket grundade Schysst Framtid för att förhindra skall bli en tryggare och säkrare stad för mobbning, rasism, våld och droger bland alla. De vill höja antalet svenska ungdomar.

föreningsmedlemmar i idrottsrörelsen för att föreningslivet i sig är en positiv kraft som ser till att ungdomar avstår droger och sämre gemenskap.

Vi intervjuade Odin Lindell, 24 år, spelare i Uppsala Basket. Han spelade handboll som liten, men någon sa till honom att testa basket för att han var så lång, han fastnade direkt. Han är huvudansvarig för detta projekt. Han Uppsala Baskets nya projekt som heter ”Schysst kompis” eller ”passa vidare” är att berättar: man är mot rasism och för jämställdhet. Schysst framtid startades av Uppsala Basket Var man kommer ifrån, vilket kön man har för tio år sedan eftersom föreningen kände att eller sexuell läggning har ingen betydelse. Alla är lika mycket värda och ska ha det fanns ett behov i Uppsala av positiva förebilder. Grundidén var att man skulle ha ett samma rättigheter inom laget, skolan och projekt där man ska ta rätta beslut. Uppsala samhället man bor i. Kommun har hela tiden stöttat projektet. Alkohol och droger blir mer och mer vanligare för yngre ungdomar. Ingen enskild människa Det finns även en ungdomsfond där ledare och föräldrar kan söka om bidrag. De kan ensam hindra eller kämpa mot detta ungdomar som inte har råd att idrotta kan problem. Men tillsammans kan kommun, då få hjälp med att göra det ändå. Uppsala föreningar, företag och privatpersoner göra Basket tycker att alla har rätt att få ”leva otroligt stora förändringar. livet”! Oftast är det utanförskapet som är orsaken till Jennica och Moa AF droger och annat. Utan positiva förebilder och en positiv miljö är det mycket lättare för barn och ungdomar att skaffa sig negativa vanor.


"Svenska Direkt 8" Vi ställde två frågor till eleverna i klass 8A och 8B angående Svenska Direkt 8. Vi frågade först om de tyckte att boken förklarar bra och gav mycket information. Det var väldigt lika mellan elevernas åsikter och majoriteten svarade nej. Eleverna tyckte att texterna ofta var för långa, för krångliga, för tråkiga och att de inte kom till saken tillräckligt fort för att de skulle lära sig bra. Vi mailade förläggaren Tobias Ludvigsson som gärna svarade på våra frågor. Behövde ni ändra bokens innehåll när den nya läroplanen kom förra året?

– Det behövde vi inte. Vi hade bara börjat med 7:an när den kom så det var bara att följa det nya. Skönt! Hade upplägget sett annorlunda ut om ni hade gjort boken idag?

– Det tror jag inte att det hade gjort. Vi är nöjda med upplägget. Hur tänkte ni när ni designade boken?

– Vi ville ha mycket färger och trevliga illustrationer. Det viktigaste var att det skulle vara tydligt och att innehållet skulle komma fram på ett tydligt vis. Majoriteten av eleverna i vår klass tyckte att det blir mycket roligare att läsa boken med färger och bilder, tänkte ni något på det?

– Det är färger i grundböckerna men i studieböckerna är det inte det.

När vi ställde vår andra fråga, ”Blir det roligare att läsa boken när det är mycket bilder och färg?”, så svarade 75 % av

Svenska direkt grundbok och studiebok. eleverna att det definitivt var bättre än bara svart text på vit bakgrund. – Vi tänkte att i studieböckerna ville vi mer ha en känsla av förbrukning och att eleverna skulle känna att i den här boken skriver man. Tänkte ni något på miljön när ni tillverkade boken?

– Miljön har vi alltid i åtanke när vi gör våra böcker. Tryckeriet är miljöcertifierat* och vi trycker många böcker på samma gång så att transporterna inte blir så många. Och kostnaden?

– Vi valde till exempel studieboken utan färg för att hålla nere kostnader. Josefine Englund och Moa Byberg *Miljöcertifiering innebär att en verksamhet följer vissa regler för att minska negativ påverkan på miljön.


Sociala medier bland eleverna på Eriksbergsskolan Vi har gjort en undersökning om sociala medier bland eleverna i årskurs åtta. Alla svarade ja till att de använde minst ett socialt medium, mer eller mindre ofta.

kunna nå folk och se vad de gör blir det svårt att inte göra det.

Att alltid kunna kontakta folk behöver dock inte alltid vara bra – ibland blir man kontaktad av folk Kik är en gratisapp man chattar i, och den vann man inte vill prata med, det kan lätt spridas överlägset i antalet användare, följd av rykten och har någon ens kik eller snapchat – Instagram. Anledningen att många använder den en app man bara kan skicka bilder på - kan den så pass mycket är främst att den är gratis, lätt att skicka vad den vill om man inte blockerar den. använda, man kan chatta i grupper och den är Vi frågade eleverna om de tyckte att någon av tydlig – man kan se när folk skriver, har läst och de vanligaste sociala medierna borde ha så vidare. åldersgräns, och de flesta tyckte inte att någon skulle ha det eftersom att de flesta ändå inte Instagram var det näst populäraste svaret, och är lyder den; De som tyckte det sade att det i så en app som används till att lägga upp bilder och fall skulle vara för Tumblr, Snapchat, Kik, korta filmer som andra kan gilla och kommentera. Facebook och/eller Ask. Folk tycker om att använda den då de flesta har den och då man snabbt kan ta reda på vad folk (I det översta diagrammet fick eleverna kryssa i gör, eller dela med sig av sina egna upplevelser. alla sociala medier de använder och i det undre fick de välja en som de använder mest.) Det är svårt att veta exakt hur länge man använder sociala medier per dag då många tar Lotta Vik, Alva Söderberg och Bestan Bakhtiar upp mobilen lite då och då, ser på några bilder, läser ett meddelande och sedan lägger ner telefonen igen, men de flesta gissar på att de använder dem mellan två och tre timmar per dag. Vi har frågat flera elever hur de påverkas av

N s


Näthatet tar Üver sociala medier


SPELUNDERSÖKNING Vi gjorde en undersökning på de populäraste spelen, hur mycket pengar folk lägger på spel, och hur länge de spelar vardagligen.

Olika populära spel och antal som spelar de som vi frågade. League of Legends - 7 Counter-Strike GO -1 0 World of Warcraft - 4 Call of Duty - 6 Battlefield - 2 FIFA - 5

Vi frågade några hur mycket pengar de lägger på spel varje månad 0-1 00kr – 1 7st 1 00-1 000kr - 4st 1 000+kr - 1 st

Isak H är vid datorn ungefär 2h om dagen på vardagar och 6h på helgen. David E är vid datorn ca 4-5h på vardagen om han har läxor, annars ca 67h. På helgen håller David på med datorn 1 2-1 3h. Edvin T spelar 2h Playstation på vardagar och ungefär 7-1 2h på helgen. Ivar L sitter vid datorn ungefär 1 0h på vardagar. På helgerna runt 1 4-1 5h. Moa AF sitter vid datorn 1 h på vardagar och 2h på helgen. Hon kollar på YouTube. Carl I kör 4h på vardagar och på helger cirka 1 9h .


Betygssytemet förr och nu Skolverket införde år 2011 den nya betygskalan som vi har nu. Den största anledningen till att de införde den nya betygskalan var för att det skulle bli lättare att bedöma med den. I den förra betygskalan (från IG till MVG) så tyckte de flesta lärarna att det ett för stort avstånd mellan betygen och detta var också en stor anledning till ett nytt betygsystem.

Men en dålig grej med den nya betygsskalan är att om man skulle ha till exempel 5 a och 1 F i något ämne skulle men ändå behöva få underkänt. Däremot är den nya betygskalan enligt de flesta lärarna mycket mer rättvis och mer hållbar än den gamla. Vi har intervjuat Maria Hörnvall Forsberg som kan mycket om betyg vilka åsikter hon har om de två olika betygsystemen. Hon föredrog den nuvarande betygskalan eftersom att samma förmåga kan bedömmas på flera olika sätt vilket man inte kunde i den förra. Hon säger även att nackdelen med den gamla var att det som sagt att det fanns förstora avstånd mellan betygen. Fördelarna var att det fanns en tydlighet i de olika förmågorna Nackdelar med den nya enligt Maria är att det finns en otydlighet inom hur man ska bedöma de olika förmågorna ibland liksom som att det inte finns någon rödtråd. Fördelar är att betygen är mycket mer rättvis och att det finns mer betyg. Av Filip och Carl


SARBANS CAFÈ Vi har intervjuat Eriksbergsskolans vaktmästare Sarban om hur det var förr här på skolan. Han är ansvarig för fritidsgården och håller i ett cafè i fritidsgården. Fritidsgården är en plats där man var kan vara under rasterna och umgås.

Sarban som organiserar fritidgården och håller i cafét har jobbat med det i 7 år och mycket har förändras sen dess. fritidsgården och cafèet. Då låg cafèet i nuvarande musiksalen. Först så var det inte så miljömedvetna. Alla Det var lite oroligt i cafèet så Sarban fick gå saker som de sålde stod på ett bord. De dit 3 timmar om dagen för att hjälpa till. 802 sålde mycket ohälsosamma produkter som t.ex. chip, cola, kokosbollar och juice. Sarban elever gick då på skolan så det kunde bli lite oroligt i cafè. Men senare tog han över sålde också bröd som han gjorde själv på ansvaret. Vi frågade Sarban om han trivs morgonen nere i skolans källare. Brödet med sitt arbete och han svarade att han serverades med smör och ost. Det va billigare då än va det är nu och fler personer trivs väldigt bra och att han trivs bäst med ungdomar. Om han ser att någon mår handlade. dåligt brukar han alltid gå och prata med personen och försöker få personen på bättre humör. Sarban börja tänka på elevernas hälsa Vi är väldigt glada över att Sarban har ett eftersom man märkte att istället för att äta lunchen på skolan gick de och köpte massor cafè och med nöjda med hans insats. Av: Melisa Biberic och Isabelle Kvarnefjäll


Sarbans cafĂŠ


Eriksbergsskolans matbespisning

Varje år serveras det cirka 260 miljoner måltider i de svenska skolorna. Bara Sverige, Finland och Estland har gratis skolmat. I Sverige började man att servera gratis skolmat år 1940. Bra skolmat är viktigt både för hälsan och elevernas prestationer i skolan. Vi har intervjuat skolans matpersonal.

När vi knackar på Eriksbergsskolans matsal efter lunchtid på en fredag sitter matpersonalen vid ett stort bord och äter resterna från dagens mycket omtyckta lunch, chicken kebab. Chicken kebab, pannkakor och hamburgare säger dom är bland de populäraste maträtterna. Eleverna vill ha så mycket mat som möjligt lagad från grunden i skolans kök, men ändå tillhör dessa maträtter de som är gjorda innan de kom till skolköket. Matpersonalen gillar mer när de får laga maten helt från grunden, t.ex. maträtter som olika grytor och köttfärssås. En portion får kosta cirka 1 0 kronor.

1 . Grönsak som man kan göra popcorn på. 2. Exempel på ingredienser i denna maträtt är räkor, avokado och lax. 3. Mexikansk maträtt. 4. Populär snabbmat som liknar en

Eriksbergsskolan lagar mat åt 1 0 andra skolor och förskolor i närområdet, t.ex. Hågadalsskolan, Malmaskolan och Bergaskolan. Ofta blir det mat över som då måste slängas. På Eriksbergsskolan finns det 6 anställda, som har olika uppgifter. Några serverar maten, andra jobbar mer i köket. För att för jobba i skolköket behövs ingen speciell utbildning, man utgår mer från erfarenheter och potential. När vi frågade de om vad de ville ändra och förbättra utan att tänka på ekonomi, så ville de ha mer personal, mer ekologiskt och närproducerad mat och att de skulle få laga mer mat från grunden. Av Lisa och Ellen


g Skolbibliotek Skollagen säger att elever i grundskolan, särskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och sameskolan ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Både kommunala och friskolor Elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Det gör det möjligt för eleverna att använda biblioteket som en del av elevernas utbilning, för att nå målen. Biblioteket är anpassat för att eleverna ska kunna förbättra språkutvecklingen och motiveras till att läsa. Ett bibliotek omfattar böcker, facklitteratur, skönlitteratur och informationsteknik. Vi har intervjuat Sanna Barsk från Eriksbergs bibliotek. Av henne fick vi reda på att bibloteket har funnits där sedan 1 991 , alltså 23 år. Bibloteket i Eriksberg är inte bara till för elever,

Det har alltså ökat, vilket är bra. På bibloteket finns det fyra anställda och Sanna själv har jobbat där i tre år. Vi själva tycker att det är viktigt med skolbibliotek nära skolan. Det är ett viktigt hjälpmedel för elevernas utbildning. Vi har frågat klassen vad de tycker om vårat skolbibliotek. De allra flesta tycker att vi har ett bra och fint bibliotek. När vi frågade om de brukar besöka biblioteket ofta så var det


Årets Skapande Skola - föreställnin

I maj varje år sätter Eriksbergsskolan upp en Skapande skola­föreställning, och varje år har den ett nytt tema. Vi har pratat med Gunnar Axelsson Fisk som tillsammans med Inge Almén håller i projektet.

Årets tema till föreställningen är ”På väg”. Hur kom ni på den idén? Vi ville hitta något som är öppet och fritt, men ändå går att skapa med. Högstadiet är ju egentligen en väg, en passage på vägen mot vuxenlivet. Är det några fler vuxna inblandade? Ja, Adina som är konstnär och har målat affischen till föreställningen, Rolle som är filmare, och Henrik som är röstcoach. Vi har märkt att det blir bäst om vi inte lägger oss i för mycket, god erfarenhet växer genom ansvar och alla föreställningar bygger på just det. Dansarna till exempel, har fått helt fria händer med sina koreografier, och det blir skitbra! De vet vad de gör. Det är roligare om föreställningen får växa fram med tiden än om man har ett färdigt manus

Hur är fördelningen mellan årskurserna i år? Niorna har företräde eftersom det är deras sista år här, så det är flest nior. Sedan är det några från dramagruppen i årskurs åtta, och ett antal solister. Det är bara några få från sjuan. Vad är det för olika nummer i föreställningen? Det finns repliker, sketcher, dans, skuggspel, solonummer, gestaltande nummerP Vad betyder det? I den här föreställningen så är någon som dör och sedan spelas tillbaka till livet med musik. Man säger inte de djupa sakerna, utan låter publiken märka eller känna av det själv. Lägger ni ut mycket egna pengar och fritid på projektet, eller kommer allt från skolan? Vi får en budget från regeringen, och i vissa fall lägger vi ut egna pengar. Är årets föreställning annorlunda än tidigare år? Ja, det är första gången som vi tydligt, med rekvisita, skapat en plats där allting utspelar sig. Bakgrunden är vägen på årets affisch målad på ett skynke. Sepideh Andersson, Lisa Andersson Lundquist


ng

Friluftsdagen Varje år i maj har Eriksbergskolan friluftsdag. Dagen hålls på studenterna. Alla klasser ställer upp och får poäng efter dagen. Mest poäng vinner. Vi förbereds genom att träna de olika grenarna i skolan. Vi håller på att göra en undersökning på hur friluftsdagen såg ut för 20års sedan och hur det har utvecklats.

Vi har gått på Eriksbergsskolan i snart två år, vi har vart med om en friluftsdag hittills och vår andra är på gång. Det är skönt med en omväxling och komma från skolan och få vara ute och hålla på med en massa aktiviteter. Vi har intervjuat två personer här på skolan, Tommy Ekström och Gurli Gustavsson Merlin. Vi valde att intervjua dem för att Gurli är den som jobbat längst på skolan och Tommy vår gympa lärare som vi tror kan mycket om frilufsdagen. Det vi kom fram till var att frilufsdagen startade samma år som Eriksbergskolan startade men det var inte riktigt som det är i år. Det kunde hända att de var så många elever att klasserna fick ha dagar för sig själva. Ett vanligt exempel var att 8-9 höll till på studenternas IP och 7:orna höll till på Valsätra idrottsplats. Det har

inte blivit några stora förändringar genom åren men det har hänt att man tog bort 20meter från häcklöpningen. Vi har pratat med eleven Olle Grywenz (8B). Vi frågade Olle vad han tyckte om friluftsdagen och vad han ville förändra. -Jag tycker att det kan behövas fler tillfällen för att träna på det olika grenarna. Man skulle t.ex. kunna dela in sig i grupper och ägna en extra lektion till nån gren man inte känner sig så säker på. Men jag tycker personligen att maten på friluftsdagen är dålig organiserad. En renklämma brukar va för lite på en hel friluftsdag. Man skulle t.ex. kunna ha en pastasalled med frukt till lunch. Annars tycker jag friluftsdagen är ett roligt event att komma från skolan och att göra nått nytt. Det vart en mycket lyckad friluftsdag med fint väder hela dagen. Efter alla aktiviteter så vandrade vi ner till Stadsparken och satte oss ner med våra klassförståndare. Där vi fick en frukt, festis och ostklämma. Vi ser redan fram emot nästa friluftsdag.


Sport i Uppsala Uppsala är kanske inte känd som en idrottsstad, men trots det har Uppsala flera lag i de högsta ligorna och flera kända idrottsevenemang som Skandisloppet och i år SM i orientering.

Uppsala har framför allt varit känd som en bandystad i och med att SM-finalen i bandy spelades på Studenternas IP 21 år i rad fram till 201 2 då den flyttades till Friends arena i Stockholm. Nu är det framför allt innebandylaget Storvreta IBK och Fyrisfjädern i badminton som är de mest framgångsrika klubbarna i Uppsala. Men lag som IK Sirius, Almtuna IS och Uppsala Basket blir mer uppmärksammade i den lokala pressen. IK Sirius är den mest populära klubben och är aktiv i både fotboll, bandy och innebandy

tillfället. Storvreta spelar sina hemmamatcher på Fyrishov. KFUM Uppsala Basket och Sallén är stadens basketlag. De är egentligen samma klubb men damlaget valde att behålla sitt sponsornamn. Klubben grundades 1 960. Som de båda innebandylagen spelar de också sina matcher på Fyrishov. Förutom alla dessa lag så arrangerar Uppsala CK Skandisloppet eller Scandinavian Race som det numera heter som är världens äldsta cykellopp. Det första loppet arrangerades 1 909 och är sedan 2008 en del av det internationella cykelförbundets UCI-Europetour. Årets sprint-SM i orientering arrangeras även här i Uppsala. Kvalet är i Sävja, den 31 maj och finalen avgörs inne i centrala


Uppsala IF Ränderna går aldrig ur Fotbollslaget som kopplas ihop med Eriksberg är UIF, Upsala IF. Här får ni reda på hur föreningen jobbar för att producera spelare till det ny uppflyttade A­laget och andra föreningar i Uppland. Ni får en exklusiv intervju med föreningens sportchef Mikael Madeon och Lagets stjärna Marcus Kvarneå.

spela oavsett kvalité och har tillgång till många planer. Ungdomslagen har ofta problem att behålla sina spelare vid äldre ålder. Spelarna vill ofta satsa mer och konkurrensen från andra klubbar är stor. Lagets sportchef Mikael Madeon ser inga problem i det hela.

UIF grundades 1 904 när de två lagen Erikslund IK och IK Swithiod slogs samman. Idag har föreningen ca 2000 medlemmar i bland annat friidrott, boxning och orientering. Även i fotboll där vi har bestämt att lägga fokus. UIF är en populär förening att starta sin fotbollskarriär i. Laget har som policy att alla ska få spela oavsett kvalité. UIF brukar få fram många bra ungdomar och har bland annat ett junior lag i pojkallsvenskan och U1 7 laget är en av de främst i uppland. Detta har lett till att A-laget nyligen blev uppflyttade. Lagets stjärna Markus Kvarneå med förflutet i GUSK är nöjd med lagets status. I en tidigare intervju med 90 minuter uppland har han sagt detta.

– Jag tycker att det är bra med tanke på att vi är en av de få klubbarna med detta system. Jag tycker att alla ungdomar ska ha en chans att prova på sporten. Och få chansen att utvecklats.

– Jag har spelat för UIF i 2 år nu och måste säga att UIF är en otroligt seriös förening med bra stöd från sportchef till tränarna. Sen är det ju stämningen i laget som gör det väldigt trivsamt. UIF har ungdomslag från U1 7 till 07. Varje höst arrangeras en fotbollskola för 7 åringar. De som är med i den bildar sedan ett UIF lag. Senast var det 07 och här näst 08. Som sagt är UIF en populär förening att börja sin fotbollskarriär, både för tjejer

En ”cup” som UIF arrangerar kallas ”UIFdagen”. Cupen finns i årskullarna 6-1 2 år. Slutspelet finns det sista året då en pokal står på spel. Annars får man en medalj som belöning. Ungefär 50-70 lag från alla Sveriges hörn deltar. Vi deltog själv i cupen när vi var 1 2. Vi kom till final och vi tycker att cupen är bra organiserad, god mat och fin fotboll. Hur som helst är UIF en bra organisation. Personer som nyligen kommit till Sverige har en chans att lära sig språket och känna trygghet i det de gillar att göra. Det alltid fullt upp på UIFs hemmaplan Ekeby konstgräs. Både herr och damlaget är som sagt nyligen uppflyddade till DIV 3, damerna har även ett U2 lag i DIV 4 och juniorerna härjar i pojkallsvenska. Det finns mycket talang och potential i UIF och även många seriösa tränare. Vem vet kanske blir UIF Uppsalas nya storlag om 1 0-1 5år. Det finns definitivt chansen. Av Filip Trivic och Edvin Tröen Sakovic


Fjärilstigen i Uppsala I Hågadalen/Nåstens norra del ligger en 3.6 kilometer lång, vacker naturstig så kallad Fjärilsstigen där du kan finna upp mot 58 olika fjärilsarter.

Till en början så är stigen en grusväg där du både kan cykla och promenera. Först går grusvägen över stora fält men det dröjer inte så länge innan vägen omges av allt mer träd. Efter 500 meter in på stigen så kantas grusvägen av diken och skuggig lövskog. Efter cirka en och en halv kilometer så viker grusvägen in på en smalare stig, ett mer skuggigt parti av stigen börjar där träden och insekterna kommer tätare inpå en. Men det dröjer inte långt innan man kommer ut på en mer öppen stig igen, där man finner massor av både fjärilar och Upplands nationalblomma, kungsängsliljan. Längs stigen finner du även flera informationsskyltar med bilder om de olika fjärilarna, där kan du även ansluta till fritt Wi-Fi och gå in på hänvisade faktasidor om stigen och dess fjärilar. Det finns även en fikaplats längst stigen, vilket gör den perfekt för både en cykeltur, ridtur, en promenad och en familjeutflykt. Om du vill finna så många olika arter som möjligt när du går stigen så ska du helst gå i början av maj, i slutet av juni eller i slutet av juli.

Den fjärilen som vi såg mest när vi följde naturstigen, och som de flesta känner igen på grund av sin helgula lysande färg, var citronfjärilen. Citronfjärilen är en dagfjäril som utvecklas till fjäril under hösten och övervintrar sedan som imago, det vill säga som fullbildad fjäril, och kan därför observeras väldigt tidigt, redan i mars, på våren. Citronfjärilen trivs att flyga, precis som resten av dagfjärilarna, en varm vindstilla sommardag. En annan fjäril som vi också såg många av var den vanliga Skogsvitvingen. Många kan ibland blanda ihop Skogsvitvingen med Citronfjärilen, men Skogsvitvingen är bra mycket vitare i färgen. Två andra arter som vi stötte på ofta när vi var ute var aurorafjärilen och grönsnabbvingarfjärilen. Hitta dit! Vid parkeringen vid Hällens gård i utkanten av Håga by i Uppsalas västligare delar finner du fjärilsstigen. Både buss 6 och 4 går till Håga by så du kan lätt ta dig dit från centrum, och du kan även cykla eller promenera på den gamla banvallen från exempelvis Ekebybruk. Av Johanna och Siri


den moderna bondg책rden klimatsmarta


Västertorg Västertorg har blivit en plats ditt många går på rasterna. På Västertorg finns Folktandvården, Hemköp, Coop, Apotek, kiosk, Swedbank och Pizzeria men de flesta går ditt för att köpa godis och snacks. Nästan alla gillar Sötsaker därför har västertorg blivit så stort för elever, vissa elever köper godis från västertorg istället för att äta skolmat för varför äta skolmat ifall man kan äta godis.

Vi har intervjuat Simon Walfridson han går till västertorg 1 -2 gånger i veckan för att köpa sötsaker och snacks, Simon tycker affärerna är bra . Han går mest till affären hemköp som de flesta från skolan går till. Simon skulle gå till ica om det inte låg så långt bort. Simon tycker att affärerna ska sänka priserna då pengarna inte räcker för att fylla magen. Vi har också intervjuat Felix som går till västertorg mycket oftare (ca 5 gånger i veckan). På sina besök köper han energidryck, pizza, snacks, godis, läsk och bakverk. Felix går till Hemköp, coop och pizzerian. Felix gillar hemköp mest för där kan han köpa mer för pengarna och de har ett brett sortiment av snabbmat. Felix får egentligen inte köpa energidryck därför vill han att man ska få köpa energidryck innan man är 1 5 år. Efter interviuven fick Felix syn på en polisbil när han drack energidryck han halsade energidrycken skrek skit det är snuten och sprang med stora steg in i en närliggande buske. Senare samma dag försökte vi fråga Felix om varför han sprang från polisen men han hade inga kommentarer. Vi intervjuade också läraren Andreas Zietler för att se vad han tycker om västertorg. Andreas tycker

veckor då är det ifall han har glömt att köpa nått och han handlar bara på hemvägen. Han tycker att det finns bra affärer på västertorg som t.ex en frisör. Det enda han tycker är jobbigt med västertorg och skolan är att eleverna ibland tar med snacks till lektionerna eller så skräpar de ner skolan. Den sista intervjun är med Mattis Andersson han jobbar på Coop på Västertorg och han tycker att det fungerar bra. Mattis tror inte Coop tjänar inte så mycket på eleverna för de flesta går till Hemköp, det brukar inte bli så rörigt när eleverna kommer bara när det är yngre elever. Snatteri är inget problem på Coop senast något stals var 3 månader sen. Mattis har jobbat på Coop i 2,5 månader och han tycker det är en trevlig arbetsplats. Foto: Erikson, Marja / Upplandsmuseet


Hemköp

Hemköp är en affär som ligger tvärs över gatan, mitt emot Eriksbergsskolan. Många elever från Eriksbergsskolan går dit under rasterna. Enligt en undersökning som vi gjort i klasserna 8A och 8B så köper eleverna mest godis, läsk, tuggummi och kakor. De flesta av eleverna tycker att hemköp är en bra mataffär, men vissa tycker att priserna är lite för dyra.

Vi gjorde en intervju med föreståndarna på Hemköp, hur det är att vara granne med en skola. De tycker att det både är bra och dåligt. Fördelarana är att de tjänar på elevernas köp. Nackdelarna är att det försvinner varor genom snatteri. Eleverna kommer in med stora gäng vilket gör att både kunder och personal störs. Även enligt Hemköps personal så köper elever mest godis, läsk, tuggummi och kakor. Hemköp vill fortfarande att eleverna ska fortsätta handla hos dem, men de vill att

eleverna ska ta hänsyn till de andra kunderna och personalen. Där dagens Hemköp ligger, låg tidigare Hoffmans livs som sedan blev Tempo. I maj 2008 blev det Hemköp. Hoffmans livs var en livsmedelsbutik som grundades 1 959. Det var en utav landets största livsmedelsbutiker och folk från hela landet kom dit för att handla. Det var en specerihandlare som hette Eric Hoffman som ägde butiken. Han hade varit i USA och lärt sig betydelsen av marknadsföring.


Katedralskolans renovering En av Uppsalas största gymnasieskolor, Katedralskolan, ska nu renoveras och det beräknas ta minst två år. Elever kommer att flyttas till nya lokaler i två etapper. Hur ska detta ske? Och varför?

Katedralskolan, i vardagligt tal kallad ”Katte”, är en kommunal gymnasieskola i Uppsala. Katedral grundades år 1 246, och är ett av de äldsta lärosätena i hela Sverige. Skolan har ett bra rykte, och många motiverade elever söker sig dit. På skolan finns det fem program med olika inriktningar, som har en stor andel sökande. De två största är samhällsvetenskap och naturvetenskap. Men: lagom till gymnasievalet för årets nior kom Katedral ut med nyheten att en helrenovering av skolan ska ske. På Katedrals hemsida kan man läsa om renoveringsplanens två etapper. Etapp 1 kommer att påbörjas i juni 201 5, och beräknas vara klar till augusti 201 6. Cirka hälften av skolans personal och elever ska under ombyggnadsperioden flyttas till andra lokaler i centrala Uppsala. Man räknar med återflytt för dessa till de nyrenoverade lokalerna inför höstterimen.

Även etapp 2 sträcker sig över ett år och beräknas vara klar till augusti 201 7. Denna hälft av skolans elever och lärare kommer då också att flyttas till en ny adress i centrala Uppsala. Några av anledningarna till att en renovering är nödvändig är att skolan drar för mycket energi. Värme läcker ut genom fönster och dörrar, men även onödig ventilation bidrar till höga kostnader. Ytskicket behöver förbättras, såsom ommålning i klassrummen och korridorerna, säger rektor Heléne Lagerquist. Planlösningen för klassrummen ska även ändras. Nya grupprum ska byggas så att eleverna ska kunna få en modernare undervisning och sätt att studera på. Hur påverkar renoveringen antalet sökande till Katedralskolan? Det är såklart tråkigt att elever väljer bort skolan på grund av renoveringen. Jag tror dock, efter att ha pratat med elever, att många väljer skolan just för att det är Katedral och inte på grund av lokalerna man kommer att undervisas i under ett år. Efter renoveringen kommer skolan att vara ett attraktivare val. Bildkälla: Katedral.se


Problem i Gottsunda I ett par decennier har Gottsunda haft problem med bränder, stenkastning och rån. Gottsunda är ett av Uppsalas mest mångkulturella områden med 50% av de som bor har ett ursprung från ett annat land. Gottsunda hade förut en polisstation men den blev borttagen, detta skapade mer ännu mer problem än det redan var.

I dagens Gottsunda är vandalismen ett stort problem med händelser varje vecka. 2003 (elva år sen) berättade poliskomissarien Benny Bengtsson att det hade en lösning med att drastiskt öka antalet poliser i Gottsunda men sedan dess har man bara dragit ner med poliser(tagit bort Gottsundas polisstation).

Vi tror att lösningen på detta är aktiviteter för ungdomarna: fler fotbollsplaner, skateparker och fritidsklubbar m.m. Genom detta så får ungdomarna något att göra istället för att vandalisera i och med att brottslingarna oftast är väldigt unga. ”Vi måste ifrågasätta årtiondets integrationspolitik och inte antalet fritidsklubbar i förortern” – Ulf Ekman, en känd bloggare. Vi håller absolut inte med Ulf, att vara invandrarfientlig är helt fel! Felet ligger i hur förorterna drivs d.v.s. politiker och andra högt satt personer.

Vår kompis har förlorat 3 cyklar på några år, även folk i hans familj har fått saker stulna. - Brottsligheten bara ökar, detta måste få en ändring!

Reportrar: Carl, Filip och Jonathan


Valborg

Erik och Berg  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you