Page 1

Rapport från ASHA Logopedförbundet var där

Vad gör grupperna inom nationella dysfaginätverket ?

Möt de tre nyaste specialistlogopederna

Tidning en för dig s om är logoped

TEMA

Läs- och skvirsvårgiheter medlemstidning för logopedförbundet # 1 | 2020


ledare SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET Box 1419 111 84 Stockholm 08 - 442 44 60 www.logopedforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE: Ulrika Guldstrand Tel. 0706-79 67 37 ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se TRYCK: Linderoths tryckeri REDIGERING: Stina Lindkvist ARTIKLAR SÄNDES TILL REDAKTÖRERNA: Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se VETENSKAPLIG REDAKTÖR Cecilia Nakeva von Mentzer logopedenva@logopedforbundet.se Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag. UTGIVNINGSPLAN 2020: Nr

Manusstopp

I brevlådan

2

14 maj

4 juni

3

27 augusti

17 september

4

5 november

26 november

ANNONSPRISER: (inkl moms) Plats- , kurs- och produktannonser Storlek Pris 1/1-sida 10 800 :1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :1/8-sida 4 300 :WEBBANNONSER: (3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag) Logopedforum: Sidobanner, 220x600 pixlar 4 000:Logopedforbundet.se: Sidfotsbanner, 980x75 pixlar 3000:-

Facket är inte starkare än sitt medlemsantal

J

ag är glad att vi har en stark tradition av fackligt arbete i Sverige för just nu behövs den väldigt, väldigt väl. Det händer mycket för tillfället och vi som arbetstagare behöver en stark röst som talar för vår sak, både som anställda och som representanter för professioner som på olika sätt bär vårt samhälle. Särskilt gäller detta för yrken inom välfärden. Yrken som vårt. Just nu har vi har en röd-grön regering som styr med hjälp av två partier som är blå, enligt en överenskommelse med 73 punkter som måste genomdrivas för att samarbetet ska fortsätta och regeringen sitta kvar. Partierna som gjorde 73-punktslistan har dock inte egen majoritet i riksdagen utan behöver ytterligare stöd i riksdagen för sina förslag. Budgeten är blå och röstades fram innan landet hade en regering. Den bygger på skattesänkningar. Signaler om att välfärdens finansiering är helt åt "Det händer mycket just skogen och att kommuner och regionu och vi som arbetstaner går back duggar tätt. Detta drabgare behöver en stark bar skolan, den kommunala omsorgsröst som talar för vår sak, sektorn och hälso- och sjukvården hårt. Nu kräver de riksdagspartier som både som anställda och inte ingår i överenskommelsen, oavsom representanter för sett färg, mer pengar till välfärden, professioner som på olika trots att pengarna inte finns i den budsätt bär vårt samhälle." get som röstades fram av flera av de partier som nu höjer rösten för att mer pengar behövs. Summan som snurrat runt i pressen är ett tillskott på mellan 5 och 10 miljarder kronor. Problemet är att SKR*, som dels är en arbetsgivarorganisation dels en politisk påverkansorganisation som representerar 21 regioner och 290 kommuner, som styrs via alla upptänkliga politiska konstellationer och färgkombinationer du kan tänka dig, redan sen länge har annonserat att de behöver ett tillskott om många, många gånger den summan för att bara upprätthålla den kvalitet som finns idag. Så strösslar vi denna lättsmälta cocktail med ökande omsorgsbehov, ökande brist på kompetent personal, minskat skatteunderlag, utredning av arbetsrätten – och inte längre bara turtagningsreglerna. Nu har grunden för uppsägning smugit sig in i diskussionerna, vilket hela tiden varit fackföreningarnas farhåga. Allt det här gör i alla fall mig glad att vi arbetstagare inte i det här läget ska börja formera oss för att ha en chans att göra vår röst hörd. Det händer redan! Men det kräver att vi alla engagerar oss! Facket är inte starkare än sitt medlemsantal.

ANNONSER SÄNDES TILL: Signe Tonér logopeden@logopedforbundet.se Prenumerationspris:

250:-/år

Utanför Sverige:

300:-/år

*Sveriges kommuner och regioner

Ulrika Guldstrand Ordförande i Svenska Logopedförbundets styrelse.Tel: 0706-79 67 37 ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se FOTO: STEFAN BOHLIN


Nytt år, nya möjligheter !

14 FOTO: PIXABAY

4

21

FOTO: PIXABAY

FOTO: ELIN JÄLMBRANT

INNEHÅLL # 1 | 2020 4 ASHA Convention

18 Nationellt dysfaginätverk

I november arrangerades världens största logopedkonferens. Slof var representerade och Anna Fäldt deltog med en poster.

100 logopeder och dietister deltog vid nätverkstäffen i oktober. Läs arbetsgruppernas rapport om vilket arbete som pågår.

6 BHV-Logopeder

21 Sväljrehabilitering

Vad kan logopeden tillföra i barnhälsovården? Hur kan du påverka så att fler regioner tillsätter logopedtjänster inom BHV?

Margareta Gonzalez Lindh vill väcka debatt om varför sväljrehabilitering sällan erbjuds, trots befintliga metoder med god evidens.

10 Stora skillnader

22 Avhandling om skrivande

Logopeden har gjort en översikt av tillgången till läs- och skrivutredningar i landets regioner. Resultatet visar på stora skillnader.

Charlotte Johansson-Malmelings forskning har fokuserat på förändringar i skrivande hos personer med förvärvad hjärnskada.

S

om traditionen bjuder är temat för årets första nummer detsamma som temat för den europeiska logopedidagen den 6 mars, nämligen läs- och skrivsvårigheter. Vår kartläggning visar på bristande likvärdighet nationellt vad gäller patienters möjligheter att få en läs- och skrivutredning i regionernas regi. Vi presenterar också aktuell forskning vad gäller skrivsvårigheter hos barn och hos personer med förvärvad hjärnskada. Barnhälsovårdslogopeder är en liten men växande yrkeskategori, som ni kan läsa mer om i detta nummer. En annan grupp som växer stadigt är specialistlogopeder, de tre senaste berättar om sin väg till specialistbeviset. Margareta Gonzalez Lindh vill väcka debatt om ( bristen på ) dysfagibehandling. Dessutom kan ni ta del av dysfaginätverkets arbete med gemensamma rutiner och riktlinjer samt läsa om standardiserat vårdförlopp vid stroke. Svensk, kliniskt relevant logopedisk forskning är något som ni läsare vill ha mer av så vi uppmuntrar forskare och doktorander att fortsätta bidra till kunskapsutvecklingen inom kåren genom att skriva i Logopeden ! I nästa nummer fokuserar vi på Slofs förbundsmöte, där förbundets inriktning för kommande mandatperiod beslutas.

14 Skrivande och läsning

Signe Tonér har sammanfattat två studier som fokuserar på skrivande hos elever med läs- och stavningssvårigheter.

FRAMSIDA: EMMA HANQUIST/FORM NATION

Signe Tonér Stina Lindkvist Redaktör Redaktör logopeden@logopedforbundet.se


Imagine more – Svenska Log Varje år organiseras ASHA Convention – världens största konferens för logopeder. Omkring 15 000 logopeder och audionomer deltar, inklusive studenter. Konferensen arrangeras av The American Speech-Language-Hearing Association ( ASHA ). ASHA är USA:s nationella, professionella och vetenskapliga organisation med omkring 204  000 medlemmar. Konferensen ger deltagarna möjlighet att ta del av den senaste forskningen och utveckla sina kliniska färdigheter. 2019 års ASHA-konferens ägde rum i Orlando, Florida, 21-23 november. Svenska Logopedförbundet skickade tre styrelseledamöter för att omvärldsbevaka och nätverka på konferensen. ASHA Convention är den mest omfattande konferensen i världen för logopeder.

Imagine more Årets tema var ”Imagine More - Inspiration, Impact, Inclusion”. Temat knyter alltid an till värdstaden och Orlando är just en plats för fantasi och högtflygande drömmar med alla sina

temaparker och nöjesfält. På konferensen syftade temat till att du i din profession kan vara en “imaginologist” ( fritt översatt till svenska: fantasiolog ), det vill säga vara kreativ, framåtsträvande, tro på att nya resultat i forskning kan tas fram och att vi kan följa med i den snabba utveckling och förändring som sker i världen med ny teknologi. Redan på invigningen av konferensen fick alla deltagare ta del av detta tankesätt då ASHA:s ordförande Shari Robertson äntrade scenen utklädd till prinsessan Leia och presenterade verksamhetsåret via en datafil hon fått från R2-D2.

Omfattande program ASHA-konferensen erbjöd över 2 500 sessioner med föreläsningar och seminarier som både fokuserade på forskning och klinik. Programmet i pappersform vägde nästan ett kilo! Det gick också att använda en ASHA-app med bra sökfunktioner och möjligheter att få överblick över det gigantiska centret där konferensen hölls.

Posters i långa rader En viktig del av konferensen är de hundratals posters som presenteras av forskare och studenter från hela

världen. Under en och en halv timme bemannades postrarna av respektive forskare, vilket möjliggjorde insatta diskussioner för deltagarna. Vi passade på att prata med forskare som intressant och ingående kunde berätta om sin forskning.

Utställare i mängder Utöver presentationer, seminarier och posters innehöll konferensen också mängder utställare från olika företag, skolor och organisationer. I och med att USA har många privata logopedkliniker innebär det att logopederna på plats faktiskt köper material och annat när de är på konferens. Det var en färgsprakande föreställning att gå runt bland alla utställare och vi blev fullkomligt överösta av gratisprylar.

Nätverkande Utöver att ta del av ny forskning och kliniska exempel är alltså ett av Slofs syften med att närvara på ASHA att träffa andra logopeder, nätverka, hitta samarbeten och att berätta om logopedi i Sverige. Flera av de stora internationella organisationerna som företräder logopeder är på plats, bland annat CPLOL. Logopedförbundet pratade med logopeder från hela världen, från bland annat Australien, Bahamas, England, Indien, Iran och Saudiarabien.

AKK

FOTO: ELIN JÄLMBRANT

Elin Jälmbrant, Kristina Hammar och Madeleine Holmqvist bevakade ASHA Convention, världens största konferens för logopeder, för Svenska Logopedförbundets räkning.

4  Logopeden 1 | 2020

Många seminarier handlade om AKK med huvudsakligt fokus på autism och skolans värld. Alla presentationer handlade om AKK i form av olika typer av bilder, både i digital- och pappersform. Att ingen nämnde användande av tecken som stöd och som alternativ och kompletterande kommunikation var något chockerande. Tecken används i USA främst som babytecken


aktuellt

gopedförbundet på ASHA till de minsta, men inte med människor med funktionsnedsättningar eller i skolan. En annan aspekt som blev tydlig gällande AKK i USA är skillnader i relation till Sverige gällande skola, omsorg och sjukvård i privat regi. I USA finns också fler privata aktörer inom AKK-området.

kan översättas till självhävdelse. Något som kändes väldigt främmande var uppmaningen att våga använda ordet “stamning” under behandling och vid föräldrasamtal, vilket ju är en fullkomlig självklarhet för stamningslogopeder i Sverige.

Stamning

I USA finns logopeder i skolan sedan länge i en helt annan utsträckning än i Sverige och det är därför lite förvånande att det i stor utsträckning är liknande frågor och utmaningar som diskuteras när det gäller organisation och arbetssätt för logopeder i skolan. Även i USA strävar logopeder efter att i stället för det traditionella “pull-out”, samarbeta med lärare

Föreläsningar gällande stamning levererades med klassisk amerikansk schwung. Gripande levnadsberättelser om hur stamningen påverkat livsval och värdet i att vara öppen med just stamningen var ett återkommande tema. Buzzwords var ”disclosure”, att vara öppen med sin stamning, och ”self advocacy”, vilket kanske närmast

Skolområdet

mot gemensamma mål. Från Florida gavs exempel på hur skolor använder Response to Intervention (  RTI  ) som arbetssätt för att upptäcka de barn som har utmaningar att utveckla muntliga och skriftliga förmågor och samtidigt ge en insats som stöttar utvecklingen och ger information om vilket stöd som kan passa för eleven. Inom ämnet språk, kommunikation, skrivande och läsning fanns ett oändligt utbud med namnkunniga föreläsare som bokstavligt talat ”skrivit boken” på området.

Elin Jälmbrant Kristina Hammar Madeleine Holmqvist

tycks ha gjort. Hur tyckte du det var att ställa ut en poster ? Att ha en posterpresentation möjliggjorde samtal med deltagarna på ett helt annat sätt än under en muntlig presentation. Det var en stor och intresserad publik vid min poster och i hela posterhallen. Genom att ha en poster nådde jag nog en större publik än vad jag hade gjort med en muntlig presentation. Vad handlar din poster om ?

Hur är det att medverka på ASHA-konferensen ? Fyra frågor till logopeden och doktoranden Anna Fäldt från Uppsala universitet som presenterade en poster på ASHA:s gigantiska konferens i november 2019. Beskriv hur det var på ASHA-konferensen ! ASHA var verkligen en upplevelse, otroligt många bra posters och presentationer blandat med mindre bra inslag. Det var också roligt att se att vi i Sverige, speciellt vad gäller habiliteringslogopedi, infört mycket mer av det som beforskats i USA än vad amerikanerna själva

Föräldrars uppfattning om en tidig kommunikationsintervention som inkluderar AKK, responsiv kommunikationsstil och miljömodifierande strategier. Föräldrarnas beskrivningar visar att vi kan erbjuda föräldrar AKK tidigt för barn med varierande grader av kommunikationssvårigheter, att föräldrar har nytta av att lära av varandra i gruppsessioner men också stor nytta av modellinlärning och coaching i hemmiljön. Vad skulle du göra annorlunda om du åkte på ASHA igen ? Jag skulle rest dit någon dag tidigare för att inte riskera jetlag under konferensen, inte packat högklackade skor och dragit ner på koffeinberoendet innan avfärd. Jetlag, onda fötter och koffeinbrist av blaskigt amerikanskt kaffe är inte en rolig kombination. Jag skulle också köpt biljetter till avslutningsfesten i förväg, man ska inte missa ASHA:s avslutningsfester! KRISTINA HAMMAR FOTO: ELIN JÄLMBRANT

Logopeden 1 | 2020  5


Fler regioner behöver barnhäl Hittills har 7 av Sveriges 21 regioner / landsting barnhälsovårdslogopeder, vilket ger ökade möjligheter till tidig upptäckt av barn i behov av logopedinsatser och till preventiva, språkstimulerande insatser. När Nationella Barnhälsovårdsdagarna gick av stapeln i Eskilstuna 1-3 oktober 2019 fanns nio logopeder på plats, varav de flesta jobbar deltid i regionala utvecklingsteam inom barnhälsovården. I nuläget är det 7 av 21 regioner  /  landsting i Sverige som har logopedkompetens i de centrala enheterna i Barnhälsovården, se även förteckning / kontaktlista nedan). De senaste tillskotten är logoped Clara Holmén, Region Kronoberg, och Catarina Sjöberg, Region Halland. Men vi behöver bli fler !

Vad tillför logopeden till Barnhälsovården ? När logopeder är anställda i Barnhäl-

sovårdens regionala centrala team tillsammans med barnläkare, psykolog, vårdutvecklare och dietist, kan logopeden påverka att personalen i barnhälsovården får stöd för tidig upptäckt av barn i behov av logopedisk kompetens eller språkstimulerande insatser för en hel åldersgrupp. Vi är med hela vägen från utformningen av stödet till implementeringen, genom att medverka i långsiktig planering av aktiviteter i till exempel Barnhälsovårdens regionala verksamhetsplan eller regionens Folkhälsoplan så att ekonomiska medel avsätts till verksamhet som gynnar barns språkutveckling. Det kan handla om bokgåvor till barn på BVC-besök, samverkan med bibliotek och andra aktörer, informationsfilmer på 1177, produktion av material, eller utbildning och handledning till BHV-personal. Vi finns även med i arbetet kring rutiner och vårdkedjor mellan BHV och andra verksamheter. På nationell nivå arbetar vi bland annat i arbetsgrupper med uppgift att utveckla innehållet i Barnhälsovår-

dens nationella program som i sin tur reglerar vad besöken på BVC ska innehålla. Vi skriver och granskar texter i Rikshandboken i barnhälsovård, den nationella metodbok som används av all personal i Barnhälsovården.

Bokgåvor till nyfödda i Västerbotten I Västerbotten har logopeden varit en del av det centrala barnhälsovårdsteamet sedan 2017. BHV-logoped Annie Ahlinder berättar: – Det är så värdefullt att få vara med och bygga ett team där de olika professionerna kompletterar och stärker varandra med sina kompetenser och erfarenheter. Det är tydligt hur logopedens insats i teamet behöver vara långsiktig, precis som vid allt annat arbete inom barnhälsovård. Kontinuerligt förbättringsarbete, samverkan, implementering, uppföljning och utvärdering av nya arbetsmetoder kan inte genomföras som en punktinsats. I Västerbotten har man just sjösatt ett projekt med gåvoböcker till länets alla nyfödingar. – I projektet samarbetar jag med regionbibliotekets utvecklingsledare. Bokprojektet är ett led i att skapa en likvärdig barnhälsovård över länet och boken fungerar som ett stöd både för föräldrar och personal vid länets barnhälsovårdcentraler när det gäller att stimulera det viktiga samspelet och kommunikationen, säger Annie Ahlinder.

Logoped på BVC i Sörmland

FOTO: EVA SANDGREN

Åtta av de nio logopeder som fanns på plats vid de Nationella Barnhälsovårdsdagarna.

6  Logopeden 1 | 2020

Jennie Karlsson är BHV-logoped i Sörmland och jobbar sedan 2018 med ”Logoped på VC”. – Vi har sett att regelbunden närvaro av logoped på BVC möjliggör förebyggande arbete och tidigare initiala


aktuellt

lsovårdslogopeder insatser kring både språk- och ätutveckling. Jag har också samarbetat med biblioteksutvecklare kring logopedmottagningens bokrecept. Nu kan BVC-personal skriva ut ett eget bokrecept för att stimulera föräldrar till läsning med sina barn.

Påverka så att även din region får BHV-logoped ! Är du intresserad eller jobbar du redan på att få till logopedtjänst i Barnhälsovårdens centrala enhet i din region / ditt landsting  ? Välkommen att kontakta någon av oss BHV-logopeder. Vi hjälper gärna till med våra erfarenheter för att

motivera att starta upp BHV-logopedtjänst.

Clara Holmen Logoped, region Kronoberg

Marie Hallberg Logoped, region Jönköpings län

Lästips Arbetsbeskrivning för BHV-logopeder finns på Slofs hemsida (Profession > Kliniska riktlinjer). Law, J., Reilly, S., & Snow., P. S. (2013). Child speech, language and communication need re-examined in a public health context: a new direction for the speech and language therapy profession. International Journal of Language and Communication Disorders, 48(5), 486–496.

Kontaktlista Region Halland catarina.sjoberg@regionhalland.se Region Jönköpings län marie.hallberg@rjl.se Region Kronobergs län clara.holmen@kronoberg.se Region Sörmland jennie.karlsson@regionsormland.se Region Västmanland kristin.heinisch@regionvastmanland.se Uppsala län anna.faldt@kbh.uu.se laleh.nayeb@akademiska.se jenny.wennerberg@akademiska.se VG-region eva.sandberg@vgregion.se annakarin.larsson@vgregion.se anna.l.lundgren@vgregion.se Västerbottens län annie.ahlinder@vll.se

ANNONS

SpeechEasy PRO är en ny generation talflytshjälpmedel för alla åldersgrupper. SpeechEasy underlättar för personer med talflytsproblem som stamning. Den nya modellen SpeechEasy PRO erbjuder utökade möjligheter till fördröjd återkoppling av talet. I och med detta förbättras möjligheterna till flytande tal hos personer med andra typer av talflytsproblem, till exempel Parkinsons sjukdom och skenande tal. Ta kontakt med oss, om du önskar mer information om SpeechEasy. AurisMed AS aurismed@aurismed.no Tlf. (+47) 33 42 72 50

Logopeden 1 | 2020  7


ANNONS

Det kristallklara valet vid dysfagi ThickenUp® Clear är ett amylasresistent förtjockningsmedel som ändrar konsistensen av mat och dryck utan att påverka smak, lukt eller färg. ThickenUp® Clear har kliniskt visats minska risken för aspiration och öka sväljsäkerheten.1–4

Information till hälso- och sjukvårdspersonal Ref: 1. Rofes L et al. Aliment Pharmacol Ther 2014;39(10): 1169-79. 2. Vilardell N et al. Dysphagia 2016; 31(2):169-79. 3. Leonard RJ et al. J Acad Nutr Diet. 2014;114(4):590-4. 4. Rofes L et al. Neurogastroenterol Motil 2014 Sep;26:1256-65.

8  1912_TUC_annons_178x221+5_SV.indd Logopeden 1 | 2020 1

www.nestlehealthscience.se

2019-12-23 07:11


aktuellt

Standardiserat vårdförlopp för stroke Logopedprofessionen är representerad i arbetet med standardiserat vårdförlopp för stroke och det finns fortfarande möjlighet att vara med och påverka. Statens kommuner och regioner (  tidigare SKL  ), och Socialstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett standardiserat vårdförlopp för stroke ( SVF Stroke ). Syftet är jämlik och effektiv vård med god kvalitet. Gruppen är multiprofessionell och alla sjukvårdsregioner är representerade. Eva Muhrman, universitetssjukhuset i Linköping och Margareta Gonzalez Lindh, Gävle sjukhus / Uppsala universitet representerar logopedprofessionen.

Flöde vid strokeinsjuknande Sedan i oktober 2019 har man arbetat med del 1 av dokumentet vilket berör flödet vid ett strokeinsjuknande, från att någon ringer ambulansen till beslut om utskrivning från strokeenheten. Det kommer inom kort att skickas ut på remiss till landets strokeenheter under namnet ”personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp”. Texten har ibland ett brett anslag eftersom vårdförloppet måste vara genomförbart både för mindre strokeenheter och för stora universitetssjukhus. Dokumentet baseras självfallet på de nationella strokeriktlinjerna men man har haft möjlighet att lägga till interventioner,

vilket märks tydligast i stycken som berör sväljsvårigheter. Här refererar man till ett beslutsstöd för dysfagi och nutrition som tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen som ett komplement till strokeriktlinjerna. Beslutsstödet ska granskas av den nationella arbetsgruppen för strokeriktlinjerna och kommer sedan att finnas på Socialstyrelsens hemsida.

Remissförfarande Dokumentet kommer att publiceras som en öppen remiss på SKRs hemsida för personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Remissperioden pågår 27 januari – 6 mars 2020. I varje region finns lokala programrådsansvariga som ansvarar för att remissen besvaras utifrån ett multiprofessionellt- och vårdkedjeperspektiv och att berörda verksamheter erbjuds komma med respons.

Fortsatt arbete Under senare delen av våren fortsätter arbetet med del 2, som till stor del handlar om rehabilitering.

Återkoppling efterfrågas Vi hoppas förstås att många kloka kollegor tar den här möjligheten att ge feedback på vad som nu föreslås gällande logopedens arbete med strokepatienter.

Margareta Gonzalez Lindh Eva Muhrman Mer info finns på logopeden.se

Kurs i selektiv mutism 24 mars Dr Hanne Kristensen från Norge ger en heldagskurs med genomgång av det aktuella forskningsläget för selektiv mutism. Kursen riktar sig till till logopeder, psykologer och andra professioner som kommer i direkt kontakt med barn med tillståndet. Slof arrangerar kursen och Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus, Stockholm står för lokal. Mer information finner ni på srat.se/logopederna

Teckenspråkiga barn gör färre stavfel Moa Gärdenfors, doktorand i lingvistik med inriktning på dövas och hörselskadades flerspråkighet, institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet publicerade nyligen en artikel som visar att barn som kan teckenspråk gör färre stavfel än jämnåriga utan kunskaper i teckenspråk. De döva barnen i studien hade föräldrar som behärskade teckenspråk och stavningsförmågan kan avspegla att barnen har fått tillgång till ytterligare en strategi för stavning, nämligen bokstavering på teckenspråk. Artikeln finns att läsa på nätet (open access): Gärdenfors, M., Johansson, V., & Schönström, K. (2019). Spelling in Deaf, Hard of Hearing and Hearing Children With Sign Language Knowledge. Frontiers in Psychology, 10, 2463.

Ny podd om logopedi Logopedipodden återuppstår i ny skepnad. I januari släpptes det första avsnittet och det är Kronobergslogopeden Maja Jägervall som står bakom podden, vars mål är att sprida logopedisk kunskap på ett nytt sätt. Maja intervjuar logopeder som arbetar inom olika områden och podden riktar sig både till logopeder och andra som är intresserade av logopedisk kunskap. Avsnitten planeras att släppas ungefär en gång i månaden. Mer information finns på www.bonjourkommunikation.se och första avsnittet kan avnjutas i din poddapp.

Litteracitetspraktiker Helena Taubner är sedan disputationen i november 2019 doktor i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap. Avhandlingen Afasi och narrativt aktörskap – mediebilder, självberättelser och multimodala litteracitetspraktiker bygger på tre delstudier, den första undersökte narrativtyper i svenska tidningsartiklar om att leva med afasi. Den andra delstudien undersökte självberättelser hos nio personer med afasi, genom intervjuer och observationer i sociala medier. I den sista delstudien undersöktes litteracitetspraktiker hos personer som gick en afasilinje på folkhögskola.

Logopeden 1 | 2020  9


Läs-och skrivutredningar: br Tidningen Logopeden har med hjälp av verksamma logopeder, chefer samt vårdgarantikanslier och presstjänster i 18 av landets 21 regioner sammanställt information om tillgång till läs- och skrivutredning för barn respektive vuxna. Stort tack till alla er som bidragit till denna översikt ! I de regioner som framför allt utreder läs- och skrivsvårigheter hos vuxna, finns det villkor för att ta emot barn. Ofta handlar det om att frågeställningen ska innefatta även språkstörning och/eller att det är fråga om komplexa ärenden med exempelvis samtidig konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk problematik. För region Dalarna är det vårdlotsen som har svarat och enligt denna hänvisas läs- och skrivutredningar till Läkargruppen Örebro ( Capio ), utredningar omfattas inte av vårdgarantin. Enligt de nationella kliniska riktlinjerna för logopedisk utredning av läsoch skrivsvårigheter rekommenderas att utredning sker tidigast på vårterminen i årskurs 2. Denna rekommendation följs av Norrbotten, Örebro och Östergötland. Region Skåne anger att utredning sker tidigast i åk 3, om skolan kan visa att man gett tillräckliga insatser. Västerbotten gör också läsoch skrivutredningar tidigast i åk 3. Även i Stockholm är åk 3 den tidigaste åldern för utredning, vilket regleras i centrala regelverk från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Varför utreder inte vissa regioner dyslexi ? Frånvaron av utredningar, särskilt vad gäller barn och ungdomar, motiveras med att det är skolans ansvar att utreda

10  Logopeden 1 | 2020

Utreder både barn och vuxna Norrbotten, Skåne, Stockholm, Värmland, Västra Götalandsregionen, Örebro och Östergötland

Utreder framför allt vuxna Gotland, Gävleborg, Jönköping ( från gymnasieålder ), Kalmar ( från 16 år ), Kronoberg, Sörmland, Uppsala, Västerbotten, Västmanland

Utför inte läs- och skrivutredningar i logopedmottagningens regi Dalarna ( dock oklart ), Västernorrland

Har ej svarat Blekinge, Halland, JämtlandHärjedalen


läs- och skrivsvårigheter

rist på likvärdighet läs- och skrivsvårigheter, resursbrist och / eller att andra patientgrupper är mer prioriterade. I Västerbotten finns en formell överenskommelse som innebär att utredningar är kommunernas ansvar. Om skolan / kommunen inte har kompetens att utreda, kan logopedmottagningen utföra utredningen och får då fakturera skolhuvudmannen. Vad gäller VG-region får vi ta del av ett dokument från 2011 som beskriver skolans långtgående ansvar för såväl utredning och insatser men om skolan upplever att elevens läs- och skrivsvårigheter kvarstår trots adekvata stödåtgärder eller vid misstanke om mer omfattande svårigheter, ska logopedin i regionen kontaktas. Region Gotland uppger att ansvarsfördelningen mellan logopedmottagning och skola vad gäller läs- och skrivsvårigheter är uppe för diskussion.

Följs de nationella riktlinjerna ? I Värmland är riktlinjerna en del av vårdprogrammet och i såväl Kronoberg som Östergötland hänvisar lokala riktlinjer till de nationella riktlinjerna. I Norrbotten, som har en länsövergripande logopediorganisation, arbetar man efter riktlinjerna även om de troligen inte är antagna högre upp i organisationen. Samma sak gäller i Jönköping, som dock inte utreder vid misstanke om renodlade läs- och skrivsvårigheter förrän patienten är i gymnasieåldern. Region Sörmland har inte antagit riktlinjerna som officiellt styrdokument, men har kommit överens internt om att lägga upp utredningarna efter riktlinjerna. I Stockholm är riktlinjerna antagna på central nivå men utredning sker tidigast i årskurs 3. Kalmar anger att de kliniska riktlinjerna för logopedisk utredning av läs-

Bokrecension

och skrivsvårigheter är antagna som styrdokument men utreder alltså tidigast från 16 års ålder. Även Västmanland anger att man arbetar i enlighet med riktlinjerna och lägger till att de är väl implementerade, men man genomför inte läs- och skrivutredningar på barn och ungdomar om det inte finns misstanke om samtidig språkstörning. Gotland, Uppsala, Västerbotten och Örebro svarar att riktlinjerna inte är antagna som styrdokument. Svarande från Skåne säger att det är oklart om huruvida riktlinjerna fungerar som styrdokument i regionen.

Vårdgaranti, väntetider och utomlänspatienter Det visade sig vara svårt att på ett rimligt sätt komma åt väntetider i de olika regionerna, så här är kartläggningen långt ifrån komplett. Det kan dock konstateras att väntetiden för att få en läsoch skrivutredning varierar stort över landet. I VG-region, där vårdgarantin inte gäller för utredningar, är väntetiderna 1-2 år. I Sörmland uppgick väntetiden vid denna tidnings pressläggning till 10–13 månader. I Stockholm, där läs- och skrivutredningar omfattas av vårdgarantin, varierar väntetiden mellan mottagningar: från så gott som ingen kö och upp till gränsen enligt vårdgarantin. Stockholm kan också misstänkas vara den region som tar emot flest utomlänspatienter för läsoch skrivutredningar: under 2019 genomfördes totalt 6 936 utredningar, varav 1 002 var utomlänspatienter.

Signe Tonér

FOTO: ELIN EMTEDAL

SpökABC - boken för modiga barn med uttalssvårigheter Logopeden Elvira Ashby har kommit ut med en bok som stimulerar barn att koppla bokstäver till bokstavsljud. Boken handlar om ett spökslott där olika väsen bor och den innehåller samtliga bokstäver i alfabetet med tillhörande bokstavsljud. Alla bokstäver har var sin sida eller uppslag i boken där texten inleds med bokstavens språkljud, till exempel: “B-b-b! Ett benrangel stod gömd bakom busken”. På uppslaget finns även bilder på många saker som börjar på ljudet /b/. Boken lämpar sig utmärkt att använda och läsa för yngre barn i 3-6 årsåldern. Extra bra passar boken för barn med uttalssvårigheter. Genom att läsa boken och göra ljuden tillsammans med barnet kan man på ett lekfullt sätt locka barnet att säga de svåra språkljuden. På så sätt kan man öka barnets medvetenhet om olika ljud och bokstäver på ett roligt och kravlöst sätt. ELIN EMTEDAL Leg. logoped, logopedbyrån Dynamica

Logopeden 1 | 2020  11


Nya specialister! Vid specialistrådets höstsammanträde antogs tre nya specialister i logopedi: Anna Fäldt, Akademiska sjukhuset Uppsala, Emmelie Persson, Stockholms sjukhem, och Sofia Wallin, Dart – Västra Sveriges kommunikations- och dataresursenter för personer med funktionsnedsättning.

1. 2. 3.

Varför valde du att ansöka om specialistbevis ?

Hur såg din väg till specialisering ut ?

Vad innebär specialistbeviset för dig konkret, exempelvis i form av ökat ansvar eller förändrade arbetsuppgifter ?

Anna Fäldt Specialist inom huvudområde språk med inriktning prevention och tidig kommunikations-, tal-, och språkutveckling

1. 2. 3.

Utifrån att jag arbetat som logoped i ett centralt barnhälsovårdsteam som utvecklar och stödjer barnhälsovården, ett arbete där man fungerar som specialist, var det ett självklart val. Jag är doktorand och hade utfört mitt halvtidsseminarium sedan tidigare, likaså har jag föreläst och utbildat mycket. Det jag behövde göra var de kliniska dialogerna vilket var både jätteroligt och utvecklande. Rent konkret innebär specialistbeviset ingen förändring eftersom jag redan hade specialistuppgifter.

Bli specialist ? Läs mer på srat.se /logopederna 12  Logopeden 1 | 2020

FOTO: UPPSALA UNIVERSITET


specialister Emmelie Persson Specialist inom huvudområde sväljning med inriktning neurologiska sjukdomar och skador

1. 2.

FOTO: PRIVAT

3.

Jag ser det som ett formellt bevis på mångårig och fördjupad klinisk kompetens och som en möjlighet till karriärutveckling. Jag har jobbat med neurologopedi och geriatrik sedan jag tog examen 2011. Under åren läste jag en del fristående kurser inom neurologopedi. Masterexamen blev klar 2017 och jag fick min artikel publicerad i tidsskriften Dysphagia. En tid därefter valde jag att sammanställa mina meriter för min specialistansökan. Övriga meriter är bland annat föreläsningsuppdrag på tandläkarutbildningen och tandhygienistutbildningen samt min delaktighet i ett forskningsprojekt där vi utför en behandlingsstudie med personer som har sväljsvårigheter efter stroke. Det upprättas en specialisttjänst hos min arbetsgivare vilket jag är väldigt positiv till. Med det tillkommer ett ökat ansvar för att hålla mig uppdaterad inom ämnet, aktivt jobba för att utveckla och sprida kunskap och vara ett stöd åt kollegor men framförallt att träffa patienter.

Sofia Wallin Specialist inom huvudområde språk med inriktning AKK

1.

Jag har arbetat med att utreda kommunikativa behov och att prova ut kommunikationsstöd på specialistnivå sedan 2014 genom mitt arbete på Dart. När möjligheten att ansöka om specialistbevis för logopeder blev möjligt så kändes det betydelsefullt för mig att även uppfylla kvalifikationerna för ett formaliserat specialistbevis.

2.

Jag började med att ta en masterexamen med huvudområdet logopedi och i mars 2019 fick jag mitt examensbevis. Vid samma tidpunkt påbörjade jag den kliniska dialogen tillsammans med tre olika handledare med specialistkunskaper och stort engagemang inom ämnet AKK. Eftersom mitt kliniska arbete på Dart består av flera olika aktiviteter hade jag tillräckligt med underlag för att uppfylla övriga aktiviteter i den kliniska portföljen. Jag har fått stöd och uppmuntran från mina chefer i processen, vilket jag tror är avgörande för att jag idag har mitt specialistbevis.

3.

FOTO: PRIVAT

Min specialisttitel är så pass ny så i skrivande stund har ingen förändring skett. Jag och min chef har däremot planerat att tillsammans utveckla en skriftlig beskrivning gällande arbetsuppgifter och ansvar. Logopeden 1 | 2020  13


Skrivande hos elever med lä Maria Levlin, logoped och universitetslektor vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet, och Christian Waldmann, docent vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet i Växjö har i sin forskning bland annat fokuserat på skrivande hos elever med läsoch stavningssvårigheter. Bakgrund Förmågan att kommunicera i skrift är viktig både för kunskapsutveckling och för måluppfyllelse i skolan. Utvecklingen av läsförmåga och skrivförmåga är delvis ömsesidigt relaterade och under de tidiga skolåren verkar sambandet från läsförmåga till skrivförmåga vara starkare än i högre åldrar. Enligt the Simple View of Reading (Hoover & Gough, 1990; Tunmer & G reaney, 2010 ) kan lässvårigheter bero på svårigheter med avkodning av ord och/eller svårigheter med språkförståelse, vilket i sin tur leder till tre typer av lässvårigheter: avkodningsvårigheter, läsförståelsesvårigheter eller blandade svårigheter. I tidigare studier har framkommit att fonologisk bearbetningsförmåga framför allt bidrar till avkodning ( e.g. Melby-Lervåg et al., 2012  ), medan språklig förmåga, verbalt arbetsminne och inferensförmåga bidrar till läsförståelse ( e.g. Lerby et al., 2018) . Elever med olika typer av läs-

svårigheter kan därmed ha varierande kognitiva profiler. Tidigare studier om skrivande vid lässvårigheter har oftast fokuserat på stavning snarare än lexikala och grammatiska aspekter av skrivandet. Dessutom har lässvårigheterna ofta varit avgränsade till problem med avkodning medan studier som undersöker skrivande i relation till läsförståelsesvårigheter är ytterst få. Tidigare forskning har ofta avgränsats till att undersöka skrivförmåga i kliniska grupper, till exempel elever med diagnostiserad språkstörning eller dyslexi och man känner inte till lika mycket om elever med svag avkodning och / eller språkförståelse utan diagnos.

Studie 1: Narrativt skrivande hos elever med olika läsprofiler Förra året presenterade Waldmann och Levlin ( 2019 ) resultaten från en studie där man jämförde språkliga och narrativa aspekter av texter skrivna av elever i årskurs 3 som antingen hade typisk respektive svag avkodningsförmåga och / eller typisk respektive svag läsförståelse.

Metod I studien ingick totalt 63 elever, varav samtliga hade svenska som första-

"The Simple View of Reading" Läsning

=

Avkodning

x

Språkförståelse

Den etablerade modellen för vad läsning är, The Simple View of Reading, beskriver hur både avkodning och språkförståelse behövs för läsförståelse.

14  Logopeden 1 | 2020

språk. Avkodning, läsförståelse och stavning screenades i årskurs 2 och eleverna grupperades i olika läsprofiler baserat på screeningresultaten : 16 elever med enbart svag avkodning, 19 elever med enbart svag läsförståelse, 12 elever med både svag avkodning och svag läsförståelse och 16 elever med typisk avkodning och läsförståelse. Materialet utgjordes av de narrativa texter som eleverna skrev i det nationella provet i svenska i årskurs 3. Textlängd undersöktes genom det totala antalet ord i texterna och narrativ kvalitet undersöktes med hjälp av Narrative Scoring Scheme, utformat för att bedöma kvalitet i muntligt och skriftligt berättande hos yngre skolbarn. Lexikal variation beräknades genom VocD som är ett mått på andelen olika ord i relation till totalt antal ord, kontrollerat för textlängd. Stavning beräknades genom andel korrekt stavade ord i texterna.

Resultat och diskussion Det fanns signifikanta skillnader mellan läsprofilerna vad gällde textlängd, narrativ kvalitet och lexikal variation. Elever med svag läsförmåga, oavsett läsprofil, skrev kortare texter än elever med typisk läsförmåga. För elever med enbart svag avkodning var det just att producera längre texter som verkade vara den största utmaningen, medan lexikal variation och narrativ kvalitet inte gick att särskilja från elever med typisk läsförmåga. Eleverna med svag läsförståelse däremot hade signifikant lägre resultat på alla skrivmått jämfört med eleverna med god läsförmåga. Författarna föreslår att framtida studier ska inkludera mått på hastighet i aktivering av bokstäver och ord från långtidsminnet för att hitta förklaringar till varför elever med avkodningssvårigheter skrev kortare texter. För stavning fanns inga skillnader


läs- och skrivsvårigheter

ässvårigheter - två studier

FOTO: PIXABAY

Levlin och Waldmanns forskning fokuserar bland annat på kopplingen mellan skrivande och läsning hos skolelever.

mellan grupperna, vilket var ett oväntat resultat som inte ligger i linje med tidigare forskning. En möjlig förklaring kan vara att tidig skrivundervisning i svensk skola inte fokuserar på stavning, vilket skulle kunna leda till att alla elever gör en del stavfel. Typen av lässvårighet verkade framför allt påverka narrativ kvalitet och lexikal variation, aspekter av skrivande som fungerade bra för elever utan svårigheter och för dem med enbart avkodningssvårigheter men som var utmanande för elever med enbart läsförståelsesvårigheter och för dem med blandade lässvårigheter.

Studie 2: Kopplingar mellan skrivande och språklig förmåga hos elever med svag läsoch stavningsförmåga Levlin och Waldmann (  2020  ) gick

vidare och undersökte skrivande hos elever med svag läs- och  /  eller stavningsförmåga i relation till språk, fonologisk bearbetningsförmåga arbetsminne och läsförmåga. Tidigare studier har funnit kopplingar mellan skrivförmåga och dessa övriga förmågor, men det som är specifikt för den aktuella studien är dels att man fokuserar på ett annat språk än engelska, dels att man inkluderar ett större spann av språk- och läsrelaterade svårigheter och inte bara de elever som har språkstörning eller dyslexi. Utöver screening av läsning och skrivning samt analys av texter från det nationella provet i årskurs 3 inkluderar studie 2 även en relativt omfattande bedömning av deltagarnas språkliga förmåga.

Metod I studien deltog 39 elever som presterade under författarnas uppsatta gränsvärden på screening av avkodning, läsförståelse och stavning i årskurs 2. Samtliga hade svenska som

modersmål och normal ickeverbal intelligens, bedömt med Ravens matriser. En grupp bestående av 9 elever hade avkodningssvårigheter men god läsförståelse, 12 elever hade nedsatt läsförståelse, 15 hade blandade lässvårigheter och resterande 3 elever hade enbart stavningssvårigheter men god avkodning och läsförståelse. I årskurs 3 genomgick deltagarna en logopedbedömning omfattande språklig förmåga ( delar ur Logos, Trog-2, informationspoäng från Bussagan ), fonologisk bearbetningsförmåga (  delar ur Logos  ), verbalt arbetsminne ( baklänges ordrepetition ur Logos  ) och läsförmåga ( delar ur Logos ). Dessutom analyserades elevernas texter från det nationella provet i svenska i slutet av årskurs 3 avseende stavning, lexikal variation, grammatisk komplexitet och grammatisk korrekthet, textlängd och även ett sammanvägt kompositmått avseende skrivning.

Resultat och diskussion Vid en jämförelse av screeningresultaten i årskurs 2 och testresultaten i årskurs 3 utkristalliserades två grupper: 11 elever hade haft en positiv utveckling vad gällde läsning och svårigheterna verkade ha ”läkt ut”. Resterade 28 elever hade kvarstående lässvårigheter och även låga resultat vad gällde språk, fonologisk bearbetningsförmåga och /  eller läsning och skiljde sig också signifikant åt från den förstnämnda gruppen på flera av testerna. Däremot var prestationen jämförbar i båda grupperna när det gällde läsförståelse i årskurs 3. I den lågpresterande gruppen hade 6 elever språkstörning och 10 dyslexi. När man gick tillbaka till screeningresultaten från årskurs 2 fann man att den högpresterande gruppen då hade presterat signifikant bättre när det gällde ordavkodning och läsförstå-

Logopeden 1 | 2020  15


else (men inte nonordsläsning eller förhållandet mellan språkförmåga, stavning). fonologisk bearbetningsförmåga, Närmare undersökning av elevarbetsminne, läsning och skrivernas texter visade att den lågpresning behövs i skolans värld för att terande gruppen hade signifikant lärare effektivt ska kunna stötta alla lägre resultat än den högpresterande elevers skrivutveckling. Levlin och gruppen när det gällde stavning, textWaldmann poängterar även vikten av längd och skrivkompositmåttet. Mått att uppmärksamma och stötta skrivavseende muntutveck lingen lig språkförmåga hos elever i den "Resultaten bekräftar korrelerade till lägre normaldärmed tidigare studier f ö r d e l n i n g e n stor del med språkliga aspekvad gäller lässom poängterat vikten ter av skrivandet förståelse, inte av muntligt språk för och språkförmåbara elever med skrivutveckling." gan predicerade språkstörningsockså skrivkomeller dyslexidipositmåttet, textlängd och lexikal agnos. Fortsatta studier behövs för variation. Resultaten bekräftar däratt ta reda på huruvida interventiomed tidigare studier som poängterat ner som fokuserar på muntligt språk vikten av muntligt språk för skrivutkan stötta tidig skrivutveckling, för veckling. att ta reda på mer om läs- och skrivutDet fanns inga korrelationer melveckling över tid och för att närmare lan avkodningsresultat och skrivundersöka betydelsen av transparent ning, vilket skiljer sig från tidigare kontra mer opak ortografi när det studier. Författarna tolkar detta som gäller läsning och skrivning. stöd för sin tes att förhållandet melStudierna är sammanfattade av Signe lan skrivande och läsning kan vara Tonér, med godkännande av Maria avhängigt språkspecifika aspekter, Levlin och Christian Waldmann. framför allt hur transparent ortografin är, vilket behöver undersöLäs Levlin och Waldmanns båda studier i sin helhet: Waldmann, C., & Levlin, M. (2019). Skrivande kas vidare i framtida forskning. Inte hos elever med olika typer av lässvårigheter. heller fann man några signifikanta I: B. Ljung Egeland, T. Roberts, E. Sandlund & P. Sundqvist. (red.), Klassrumsforskning och kopplingar mellan läsförståelse och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i skrivförmåga, vilket dock kan ha haft Karlstad, 12–13 april, 2018. ASLA:s skriftserie 27 (ss. 305–323). Karlstad: Karlstad University Press. att göra med eventuella takeffekter i Levlin, M., & Waldmann, C. (2020) Written languläsförståelseuppgiften. age in children with weak reading and spelling skills: the role of oral language, phonological proDen aktuella studien är begränsad cessing, verbal working memory and reading. L1på så sätt att urvalet är litet och konEducational Studies in Language and Literature, 20, 1–25. trollgrupp med åldersförväntad läsförmåga saknas. Författarna föreslår Övriga referenser: Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple att framtida studier med fördel också view of reading. Reading and Writing, 2(2), 127skulle kunna använda metoder för att 160. Lervåg, A., Hulme, C., & Melby‐Lervåg, M. (2018). undersöka själva skrivprocessen och Unpicking the Developmental Relationship inte bara den färdiga produkten. Between Oral Language Skills and Reading

Övergripande slutsatser Lärare behöver ta hänsyn till muntlig språkförmåga när det gäller läs- och skrivundervisning, särskilt för elever som uppvisar svag förmåga vad gäller språk och läsning. Kunskap om

16  Logopeden 1 | 2020

Comprehension: It’s Simple, But Complex. Child Development, 89(5), 1821–1838. Melby-Lervåg, M., Lyster, S.A.H., & Hulme, C. (2012). Phonological skills and their role in learning to read: A meta-analytic review. Psychological Bulletin, 138(2), 322-352. Tunmer, W., & Greaney, K. (2010). Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43(3), 229–243.

Möt logoped Maria Levlin är logopeden som disputerade i lingvistik vid Umeå universitet. Nu arbetar hon som universitetslektor på samma lärosäte och forskar om lässvårigheter. Huvudfokuset för Maria Levlins forskning är lässvårigheter och hennes forskningsintresse har sin grund i de erfarenheter hon gjort som kliniskt verksam logoped. – Jag har följt så många elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter över tid och sett vilken kamp det är för många elever att klara skolan. Därför har det känts angeläget både att ta reda på mer om hur lässvårigheter förändras över tid och hur det påverkar olika aspekter av elevers skolgång. Men det känns även angeläget att kunna bidra till ökad kunskap om undervisningsmetoder som kan främja språk, läsning och skrivande, säger Maria Levlin.

Aktuell forskning I ett longitudinellt projekt följs en grupp elevers läs- och skrivförmåga från åk 2 till gymnasiet och man undersöker bland annat elevernas läsförmåga i relation till språklig förmåga, skrivande och skolresultat. – Jag har även varit engagerad i några interventionsstudier med fokus på avkodning, läsförståelse och skrivande. Just nu håller vi på med ett projekt där vi undersöker olika undervisningsmetoder för att främja ordförråd vid språkstörning. Interventionsstudier är tidskrävande men också väldigt meningsfulla så jag skulle gärna göra fler sådana studier framöver, berättar Maria Levlin. Arbetet som universitetslektor vid institutionen för språkstudier innebär också undervisning, framför allt på speciallärarprogrammet med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling.


läs- och skrivsvårigheter

den och läsforskaren Maria Levlin Levlin brukar också handleda examensarbeten på logopedprogrammet. – I min undervisning har jag stor nytta av att ha egna erfarenheter av utredning och behandling. Jag är särskilt glad över åren när jag jobbade i språkförskola och språkklass. Det gav en inblick i vilka utmaningar eleverna möter i sin skolvardag och har gjort det lättare att koppla ihop teori och praktik i undervisningen.

Ökad kunskap till gagn för elever Maria Levlin vill öka medvetenheten om vad läsförståelsesvårigheter kan innebära för elever under skolgången och menar att det är bekymmersamt att vi utifrån rådande forskningsläge fortfarande inte riktigt kan säga vad som är de bästa undervisningsmetoderna för att främja läsförståelse. – Jag har upplevt att man i skolan ofta ser nedsatt läsförståelse som enbart en följd av avkodningssvårigheter. I vårt pågående longitudinella projekt ser vi att läsförståelsesvårigheter ofta hänger samman med svag språkförståelse, svårigheter i skrivförmåga och sämre skolresultat. Avkodningssvårigheter är också utmanande, men inte alls i samma utsträckning, menar Levlin.

Logopeder, specialpedagoger och speciallärare När det gäller specialpedagoger tipsar Maria Levlin om att som logoped ha koll på att det kan skilja ganska mycket mellan en speciallärares och en specialpedagogs kompetens när man samarbetar kring elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter. – Specialpedagoger har väldigt få inslag i sin utbildning om språk-, läsoch skrivsvårigheter. Deras utbildning fokuserar istället på organisation, grupprocesser och lärmiljö. Trots

FOTO: PER MELANDER

Maria Levlin betonar vikten av samarbete mellan logopeder och speciallärare för bästa stöd till elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter.

detta är det inte ovanligt att det ändå är specialpedagoger som utreder läs- och skrivförmåga. Det kan förstås finnas specialpedagoger som har fortbildat sig på egen hand, men i deras examensordning ingår alltså inte den kompetensen, berättar Maria Levlin. Eftersom Levlin undervisar på speciallärarprogrammet har hon funderat en hel del över vad som är speciallärarens kontra logopedens roll när det gäller elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter. I examensordningen för blivande speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling ingår att studenten ska kunna bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling och att självständigt kunna genomföra pedagogiska utredningar. – Detta innebär ju att det blir en överlappning mellan logopedens och speciallärarens uppdrag. I speciallärarutbildningen är det ett större fokus på hur lärmiljö och pedagogiska insatser bör anpassas i relation till gruppens och individens språk-, läs- och skriv-

profil jämfört med vad som är/har varit vanligt inom logopedutbildningen. I logopedutbildningen ges studenterna en mer gedigen och tvärvetenskaplig kunskapsgrund för att kunna tolka och förstå vad en elevs språk-, läs- och skrivsvårigheter kan bero på och hur det kan påverka lärandet, säger Levlin. Alltså finns det stora vinster i att ha ett nära samarbete mellan speciallärare, logoped och lärare när man vill utveckla lärmiljön för elever med behov av extra stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. – Logopeden kan framförallt bidra med en fördjupad teoretisk förståelse för vilka språkliga och kognitiva processer som bidrar till eller förklarar en elevs språk- läs- och skrivsvårigheter, medan specialläraren bidrar med kompetens kring vilka pedagogiska förändringar i lärmiljön och i undervisningen som kan främja språk-, läsoch skrivförmåga, säger Maria Levlin.

Signe Tonér Logopeden 1 | 2020  17


Nationell samverkan om dysfagi Den 25 oktober träffades dietister och logopeder i Malmö för den tredje nätverksträffen inom nationella dysfaginätverket. Totalt var det drygt 100 deltagare på plats, varav majoriteten logopeder. Förmiddagen vigdes åt föreläsningar och korta presentationer av aktuell forskning i Sverige. Logoped Emma Gotthardsson och dietist Lotta Söderberg inledde med en föreläsning kring hur dietist och logoped arbetar tillsammans i gemensam matobservationsmottagning för barn med ätproblem vid barnkliniken i Malmö. Fördelarna med detta arbetssätt är bland annat att det möjliggör säkrare bedömningar och bättre möjlighet att hitta åtgärder anpassade efter familjens förutsättningar.

3D-printad mat En annan efterlängtad föreläsning var den om 3D-printad mat för personer

med sväljsvårigheter av Mats Stading, professor i materialteknik. Förenklat beskrev Stadin tekniken som en ”glorifierad digital spritsspruta”. Till fördelarna med hör bland annat möjligheten till hög individanpassning utifrån näringsinnehåll och preferenser, men också att 3D-printing möjliggör komplexa former som annars inte går att tillverka med traditionell teknik. Svårigheter finns dock i att hitta konsistenser på råmaterialet som behåller formen när det skrivs ut och som klarar att frysas respektive värmas upp. Trots sin entusiasm för tekniken medgav Stadin att 3D-printad mat måste ses som en lösning bland många för att få personer att äta mer.

Aktuell forskning Margareta Gonzalez Lindh pratade om sväljförmåga hos KOL-patienter. Liza Bergström fortsatte med att tala om hur strukturerad träning påverkar reliabilitet och validitet vid cervikal auskultation. Patricia Hägglund berätANNONS

18  Logopeden 1 | 2020

tade i sin tur om tre forskningsprojekt som hon deltar i. Professor Olle Ekberg avslutade förmiddagen med en föreläsning om sväljningsfysiologi och förhållandet mellan andning och sväljning.

Arbetsgrupper Under eftermiddagen presenterades i tur och ordning uppdateringar från de olika arbetsgrupperna som verkar inom dysfaginätverket. Vissa av arbetsgrupperna bildades redan vid första träffen 2017 och andra tillkom 2018. En uppdatering från var och en av grupperna följer efter denna text. Nätverksträffen sponsrades av Findus, Nestlé, OPIVA Nordic, Fresenius Kabi och Nutricia. Under dagens fanns möjlighet för deltagarna att titta närmare på deras produkter. Nästa års nätverksträff kommer att hållas i Gävle. Mer information kommer att spridas via e-postlistor och i sociala medier.

Patrik Kullebjörk


dysfagi Instrumentella undersökningsmetoder Arbetsgruppen tar fram kunskap och stöd kring de vanligaste instrumentella undersökningsmetoderna av sväljning: FUS och sväljningsröntgen. Vid nätverksträffen presenterades en kartläggning av tillgång och rutiner för respektive undersökningsmetod. Totalt svarade 65 enheter på kartläggningen. Vid 44 av 65 enheter fanns tillgång till FUS, men bara 27 enheter hade tillgång till terapeutisk sväljningsröntgen med logoped på sjukhuset. Kompetens att utföra respektive undersökningsmetod inhämtas oftast genom internutbildning och det är vanligast att logoped assisterar vid FUS. Framöver kommer arbetsgruppen att fokusera på bland annat riktlinjer och protokoll.

Patrik Kullebjörk

Trakeostomi

Riktlinjer Gruppen går igenom befintliga internationella kliniska riktlinjer vid dysfagi och sammanställer dessa inom områdena screening, klinisk bedömning, instrumentell bedömning, behandling, uppföljning och övrigt. Utifrån detta arbete framkommer områden som andra grupper kan behöva belysa i sitt vidare arbete. 2018 • Insamling av riktlinjer från Sverige, Danmark, Storbritannien, Skottland, Australien, World Gastroenterology Organisation och European Society for Swallowing Disorders. • Genomgång och sammanfattning av respektive riktlinje. 2019 • Identifiera var riktlinjerna är samstämmiga och var de skiljer sig. • Skapa en översikt. • Samarbete främst med måttgruppen och gruppen för instrumentell bedömning.

Josefin Helldén

Gruppen inventerar och sammanställer dokument såsom bedömningsprotokoll och remissrutiner samt sprider information som kan vara till nytta för logopeder som träffar trakeostomerade patienter. En första inventering har genomförts och utifrån befintliga dokument och rutiner har vi översatt ett bedömningsprotokoll, tagit fram flödesschema för klinisk sväljningsbedömning för trakeostomerade patienter samt börjat sammanställa remissrutiner och ett utkast till en vårdguide. Parallellt med detta arbete har det även getts en kurs i logopediska insatser vid trakeostomi vid Göteborgs universitet, som ges igen våren 2020. Under kommande år kommer vi bland annat att fokusera på distribution av dokumenten samt se om vi kan skapa något slags nätverk för logopeder som arbetar med patientgruppen.

Sara Wiberg

Konsistensgruppen I konsistensgruppen undersöker dietister och logopeder tillsammans möjligheterna för en samstämmig terminologi för dysfagikost. På nätverksträffen presenterade arbetsgruppen SWOT-analyser som har genomförts för att jämföra olika konsistenguider enligt följande: • •

Mat ( IDDSI och SoS konsistensguide ) Dryck ( IDDSI och ESSD )

En enkät riktad till de som jobbar med personer som har dysfagi skickades ut i september 2019. Den berörde erfarenheter och åsikter angående terminologi för konsistensanpassad mat och dryck. • •

Nuläget: Flest använder konsistensguiden enligt Socialstyrelsen ( Findus ) för mat och dryck. Många använder IDDSI för dryck. Framtiden: Flest vill ha att ha ett gemensamt system för både mat och dryck och flest föredrar IDDSI för både mat och dryck.

Jenny McGreevy

Logopeden 1 | 2020  19


dysfagi

Barndysfagi En separat nätverksdag med tema barndysfagi anordnades 24 oktober 2019 i Malmö. En sammanfattning av en enkätundersökning som har gjorts bland landets dysfagilogopeder presenterades. Frågorna berörde bland annat organisation, remisskriterier, samarbete med andra professioner, diagnostisering, bedömning och behandling samt orsaker till svårigheterna. Vid mötet fördes samtal kring diagnosen Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID) och dess kommande översättning till svenska, ett arbete logopeder bör vara involverade i. En gästföreläsare, Kristina Ek, neonatalsjuksköterska i Lund, pratade om Newborn Individualized Developmental Care and Assessment program ( NIDCAP ), en metod för individuellt utvecklingsstödjande vård av prematurfödda barn där en del handlar om njutningsfull matning. Generella samtal kring goda exempel på gruppverksamhet, ofta inspirerade av Sequential Oral Sensory ( SOS )-metoden. Barndysfagigruppen kommer fortsättningsvis att träffas årligen i samband med nationell nätverksträff för vuxendysfagi.

Markus Berggren

Behandling Det huvudsakliga målet för behandlingsgruppen har varit att systematiskt granska, översätta och sammanställa evidensnivå för olika behandlingsmetoder för sväljsvårigheter. Vi har bland annat använt oss av Evidence Maps, en sökmotor skapad av ASHA. Vi listar olika behandlingsmetoder och deras evidens. I dokumentet kategoriseras olika metoder, dels utifrån kompensatoriska och rehabiliterande behandlingsmetoder, dels utifrån stimulansställe och behandlingssätt. Ett mål är att göra detta dokument tillgängligt för verksamma kliniker och diskussioner förs med Svenska Logopedförbundet om deras hemsida och övriga kanaler kan användas som plattform. Vi har också initierat en diskussion om hur vi logopeder kan vara aktiva i den nya nationella vårdreformen Nära vård och omsorg. Hur kan vi logopeder möta det ökade behovet av behandling vid sväljsvårigheter idag och om 10 år?

Patricia Hägglund

Måttgruppen Syftet har sedan 2017 varit att kartlägga och föreslå mått för icke-instrumentell dysfagibedömning, oavsett vårdnivå, samt till patientregister, exempelvis MS-registret. Detta har gjorts genom inventering och värdering samt mentimeterenkät. En preliminär uppsättning mått skulle kunna täcka in följande domäner (ex på mått inom parentes): • • • • • •

Fysiologiska data ( andningsfrekvens ) Självskattade besvär ( SSQ ) Screening, sväljkapacitetstest ( TWST ) Klinisk bedömning ( KIS ) Generell bedömning av dysfagi ( grad 0-3 ) Register ( Logopedkontakt? JA / NEJ )

De mest frekventa metoderna / skalorna ( antal svar i parentes ) hos 90 deltagare på nätverksmötet 2019 var Sydney swallowing questionnaire (21), Fiberendoskopisk undersökning av sväljningen (19), Functional oral intake scale (19), Standardized swallowing assessment (17), Cervical auscultation (17) och Penetration-aspiration scale (15). De flesta önskade sammanställning/spridning av listan, prioritering/rangordning och standard-set med mått. Gruppen bör 2020 fortsätta granska och värdera mått och samordna arbetet med övriga relevanta grupper inomdysfaginätverket

Kerstin Johansson

20  Logopeden 1 | 2020


debatt

Vi måste prata om bristerna i sväljrehabilitering! Specialistlogoped och doktorand Margareta Gonzalez Lindh vill väcka debatt kring evidensbaserad behandling vid dysfagi. Varför erbjuds logopedisk behandling så sällan trots att det finns metoder med goda effekter ? I en debattartikel publicerad i augusti 2019 i Dagens Medicin skrev de tre disputerade fysioterapeuterna Charlotta Thunborg, Sara Cederbom och Marina Arkkukangas om bristen på fysioterapeuter i primärvården, vad som händer när insatser blir inriktade enbart på kompensation i stället för rehabilitering samt frågan om vem som ska ge professionen möjligheten att arbeta evidensbaserat. Att dra paralleller med situationen för dysfagilogopeder är inte svårt. I dagsläget finns det många forskningsresultat som visar god effekt av logopedisk behandling vid sväljsvårigheter och svenska logopeder har idag tillgång till fler evidensbaserade metoder än någonsin tidigare, till exempel Expiratory Muscle Strength Training (  EMST  ), Iowa Oral Performance Instrument (  IOPI  ) och Pharyngocise. Trots detta är det betydligt vanligare att dysfagipatienter kal�las till landets logopedmottagningar för att göra sin x:e uppföljning än att vi logopeder erbjuder evidensbaserad behandling. Precis som Thunborg, Cederbom och Arkkukangas uppmanar sina kollegor tycker jag att vi logopeder ska börja diskutera vad som ligger i vår skyldighet utifrån att vara en legitimationsprofession. Enligt patientsäkerhetslagen, som vi är skyldiga att följa när vi har en

FOTO: PIXABAY

Margareta Gonzalez Lindh frågar sig och oss varför sväljrehabilitering så sällan erbjuds trots att flera evidensbaserade metoder finns.

legitimation, ska vi vidta åtgärder så att vårdskador inte uppstår. Uteblivna insatser kan leda till vårdskador och dessutom till ett ökat vårdbehov. Men är det verkligen så illa ? Jag vill mena att det är det ! Vid de fördjupningskurser som getts i evidensbaserad sväljrehabilitering via logopedprogrammet på Uppsala universitet har många kollegor vittnat om att dysfagirutinerna i många fall snarare är åsiktsbaserade än evidensbaserade. Man begränsar sig till att identifiera problemet och interventionen består ofta antingen just av identifiering/diagnostisering eller av generella träningsråd som inte följs upp för att utvärdera eventuella effekter. I Sverige pågår en rad olika dysfagiprojekt och forskningsarbeten inom många olika professioner. Vem tar hand om resultaten ? Var finns de svenska

översättningarna av olika validerade test, förutom i forskarens dator ? Vi vet att vi skulle kunna öka livskvalitet, minska komplikationer i form av undernäring och lunginflammationer och förbättra sväljförmågan för många om möjlighet och resurser fanns. Vem ska ge oss möjligheterna och resurserna egentligen  ? Är det politikernas, regionernas, verksamhetschefernas ansvar  ? Eller är det kanske mitt ? Skulle något hända om vi skrev en avvikelserapport på oss själva varje gång en av våra patienter inte fick evidensbaserade åtgärder utifrån individuella behov och regelbundna uppföljningar av behandlingsmål ?

Margareta Gonzalez Lindh Doktorand, Uppsala universitet Specialistlogoped, Gävle sjukhus

Logopeden 1 | 2020  21


läs- och skrivsvårigheter

Färsk avhandling om skrivande vid förvärvad hjärnskada Läs- och skrivsvårigheter kan drabba personer som fått afasi efter stroke samt personer med olika typer av hjärntumörer. Tidigare forskning har oftast fokuserat på stavningsförmåga i diktamenstest, så kunskapen om textskrivande för personer med förvärvade skrivsvårigheter är begränsad. I januari disputerade logoped Charlotte Johansson-Malmeling vid Göteborgs universitet med avhandlingen Changes in writing processes caused by poststroke aphasia or low-grade glioma. Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka föränd-

ringar i skrivprocessen och i stavning i de båda patientgrupperna. I fyra delstudier undersöktes skrivande hos personer med afasi samt hos personer med förmodat låggradigt gliom och Johansson-Malmeling använde bland annat korpuslingvistiska metoder för att undersöka lexikala aspekter av olika typer av narrativa texter samt ett tangentloggningsprogram som gör det möjligt att undersöka själva skrivprocessen, dvs. arbetet som leder fram till den färdiga texten. För gruppen av deltagare med låggradigt gliom visade det sig att skriv-

flyt påverkades både före och efter operation. Efter operation skrev deltagarna färre ord / minut och gjorde mer pauser innan ord, vilket skulle kunna tyda på svårigheter med ordframplockning. För gruppen av deltagare med afasi var alla aspekter av skrivproduktivitet nedsatta och en viktig faktor bakom det var att deltagarna la mycket tid och energi på att redigera sina skrivfel. Berättelser skrivna av deltagarna med afasi innehöll ett mindre varierat vokabulär och färre långa ord jämfört med en referensgrupp. Det vanligaste stavfelet bland personer med afasi var att utesluta en eller flera bokstäver och det verkade finnas stavfel som var specifika för afasi. Ett viktigt fynd var att deltagarnas resultat på ett diktamenstest inte kunde predicera hur de stavade när de skrev en text, eftersom deltagarna med afasi tenderade att undvika att skriva ord som var svårstavade eller svåra att redigera när de skrev fritt.

Signe Tonér

FOTO: KRISTINA LUNDHOLM FORS

Från vänster: Lena Hartelius ( bihandledare, professor i logopedi på Göteborgs Universitet (GU) ), Charlotte Johansson-Malmeling, Ingrid Henriksson ( huvudhandledare, forskare på GU ) och Åsa Wengelin ( professor i svenska på GU ).

Johansson-Malmeling, C. (2019). Changes in writing processes caused by post-stroke aphasia or lowgrade glioma. Sektionen för hälsa och rehabilitering vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska Akademin. University of Gothenburg. ISBN

Nationell nätverksträff dyslexi 14-15 maj Länslogopedin i Uppsala är stolta över att bjuda in till nationell nätverksträff dyslexi den 14-15 maj, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Årets tema är Lika vård - lika behandling. Dagarna kommer att innehålla föreläsningar, paneldebatt, gruppdiskussioner, aktiviteter och kollegialt utbyte. Torsdagen avslutas med After Work för den som vill. Mer information kommer inom kort, håll utkik i Slofs kanaler !

22  Logopeden 1 | 2020


auskultationen get arbetar jag som logoped aktivt med ungefär en tredjedel av de barn som är inskrivna hos oss. Problematiken hos patientgruppen är ofta komplex och syns inte utåt, därför kan omgivningen ha svårt att förstå att det finns svårigheter.

Hur ser en typisk arbetsdag ut ?

Hej Kristin Bäckström  Var arbetar du ? Jag jobbar på Hjärnskadecenter vuxna och Hjärnteamet barn i Stockholm, främst i barnteamet, som är en del av vårdkedjan för barn med förvärvad hjärnskada i Stockholmsregionen tillsammans med det neuropediatriska rehabteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus och den skolinriktade rehabiliteringsenheten Alviksstrandsskolan. Barnteamets målgrupp är barn 2-18 år som har fått en hjärnskada efter födseln med bestående kognitiv påverkan i olika grad. Den största gruppen är barn som har haft hjärntumör, sedan kommer traumatiska skador och skador efter infektioner, till exempel TBE-encefalit. De vanligaste besvären är mental trötthet och svårigheter med exekutiva funktioner. Läs och skrivsvå-

righeter som en konsekvens är också vanligt. Flera av barnen har efter sin skada även fått andra diagnoser såsom ADHD, autism, språkstörning och dyslexi. När barnen kommer till oss är den akuta sjukdomsfasen över och de ska tillbaka till sin vardag och ordinarie skolgång, då behövs ofta vårt stöd.

Vilka är dina kollegor ? Teamet består av logoped, kurator, psykolog, fysioterapeut, specialpedagog och arbetsterapeut. En gång i veckan har vi ärendekonferens där vi tar upp barn och diskuterar hur vi ska gå vidare.

Hur många patienter har du ? Totalt har teamet kontakt med omkring 100 barn och familjer. Barnen får insatser utifrån behov och i nulä-

Jag brukar kalla mig en ”spindeln i nätet”-logoped och att stötta barnen och deras nätverk i vardagen är min huvuduppgift. Detta gör jag till stor del genom samverkan med skolan, att förklara hur skadan har påverkat olika funktioner, att förskriva hjälpmedel samt samtala om strategier. När det behövs remitterar jag för språklig bedömning, utredning av läs- och skrivförmåga eller oralmotorisk bedömning. Hjärnteamet barn har inget utredningsuppdrag, men vid behov gör jag mindre bedömningar. Ingen dag är den andra lik men ofta börjar jag med att jobba administrativt på förmiddagen och har sedan antingen besök på mottagningen eller åker ut till någon skola. Vid skolmöten pratar jag och teamets specialpedagog eller psykolog med representanter från skolan om hur undervisning och skoldagar bör anpassas. Vårt upptagningsområde är hela Stockholms län så det blir många resor.

Vad eller vem inspirerar dig i din yrkesroll ? När jag känner att mitt arbete kan ge barnen och familjerna verktyg att hantera det svåra de varit med om. Det är även inspirerande att träffa lärare som kämpar med att ta hänsyn till alla barns individuella styrkor och svårigheter samt olika anpassningar som behöver göras.

Signe Tonér

FOTO: HENRIK TIDELIUS

Logopeden 1 | 2020  23


Avsändare: Svenska logopedförbundet/ SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm

Posttidning B

ANNONS

Vägledning för bedömning av språk hos barn som är flerspråkiga finns som tillägg till svenska NRDLS.

Test för bedömning av språklig förmåga

www.hogrefe.se

NRDLS för barn 2–7 år The New Reynell Developmental Language Scales NRDLS är avsett för bedömning av barns förståelse och produktion av språk. Den svenska versionen av det välkända språktestet är normerad i Sverige och genomförs på 30-40 minuter. ITPA-3 för barn 6–13 år Illionois Test of Psycholinguistic Abilities ITPA-3 kartlägger olika aspekter av barns språkliga förmåga och avser att identifiera barn med svårigheter i tal- och skriftspråk samt att ge en bild av barnets språkliga styrkor och svagheter. Den svenska versionen består av 12 deltest och tar 45-60 minuter att genomföra.

Profile for Logopeden

Logopeden Nr 1 2020  

Advertisement
Advertisement