Page 1

livet

i Domkyrkoförsamlingen nr 4 år 2011

Bli en del i den stora klangen! Diakoni är att möta utsatta människor Staffan inspirerar ny mässhake Aktivitetstips inför advent och jul

1


redaktion

Psalmer tangerar livets och tillvarons djupare skikt.

livet i domk yrko­ församlingen

bi ld: ji m e lfström

utges av Uppsala dom­k yrkoförsamling och distribueras gratis till alla hushåll i församlingen Nr 4 Årgång 11

adress och telefon

Livet i domkyrko­för­samlingen Domkyrkoplan 5–7 753 10 Uppsala 430 36 80 uppsala.livet@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/uppsala

redak tionsr åd

Susanne Cederlöf Maria Hammarström Johan Nilsson (red) Peter Tegelberg Harriet Wennberg

ansvarig utgivare

Annica Anderbrant

gr afisk form Maria Mannberg

tryckeri

Edita Arkpressen, Västerås

distribution

församling

Posten

uppsala.domkyrko@ svenskakyrkan.se

om du vill ve ta mer om

Dop, vigsel, begravning och medlemskap 430 35 35

Musikverksamheten Olle Johansson 430 36 07

Barn-, familje- och ungdomsverksamheten Susanne Cederlöf 430 36 64 Förskolechef: Christina Wallenqvist Skogum 430 36 60 Diakonin/Sjukhuskyrkan Harriet Sundström 430 36 06

Bereden väg för Herran, berg sjunken djup, stån opp… – För många är julfirandet inte komplett utan ett kyrkbesök där man får bli en del i den stora klangen, säger Jørgen Straarup, professor i religionsveten­ skap. Kyrkan erbjuder en möjlighet att sjunga där alla kan ta i av hjärtans lust och sjunga ut, helt kravlöst.

här finns vi Almtunakyrkan Torkelsgatan 2d, 430 36 73 Domkyrkan Domkyrkoplan, 430 36 18 Församlingskansli Domkyrkoplan 5–7, 430 36 00 S:t Pers kyrka Kvarntorget, 430 36 41

det finns en glä dj e i att sjunga tillsammans och den kan manifesteras på olika sätt, menar Jørgen. – Först har vi bordssången, även kallad snapsvisan, sedan har vi Allsång på Skansen och liknande i den kategorin, vi har körerna förstås – Sverige anses ju

vara världens körtätaste land (fast det gäller nog för hela norra halvklotet, tror Jørgen) och sedan har vi möjligheten att sjunga i kyrkan. För många andra finns få andra alternativ, ja, frånsett att sjunga i duschen förstås! För några år sedan gjordes en samnordisk studie i ämnet hymnologi. När man undersökte vilka psalmer som var mest använda i våra nordiska länder var det särskilt en psalm som stod ut från mängden, nämligen Härlig är jorden (nr 297 i psalmboken). – Från början var den egentligen en julpsalm, men många känner även igen den från skolavslutningar och

midsommar­tid. På senare år har den också blivit en populär begravningspsalm i Sverige, berättar Jørgen. Det är en psalm som rymmer mycket. I den finns flera årstider och situationer, den rör sig på många olika begreppsplan och kan därför slå an hos olika personer. Att sjunga psalmer ger ytterligare dimensioner till sången. – Psalmer betyder verkligen någtot för människor, säger Anders Dillmar, som är kyrkomusiker och musikforskare. Man måste respektera psalmerna som bärare av något eget. När det gäller julpsalmer så kan de flesta i hög grad sjunga med och

Sjukhuskyrkan ua s ingång 70, 430 36 67 Vindhemskyrkan S:ta Birgitta Vindhemsgatan 9, 430 36 75

Text och bild: Johan Nilsson

livet I D O MK YRKOFÖRSA MLIN GEN nr 4 å r 20 1 1

återuppleva något själva. Man tan­gerar livets och tillvarons djupare skikt. Samtidigt måste psalmerna ha ganska enkla melodier för att de ska fungera just som allsång. Det var Martin Luther som lyfte in psalmsången i gudstjänsterna. Före dess var det körerna och prästerna som sjöng i kyrkan. – Visst sjöng folk på 1400-talet också, men inte i kyrkan. Det var inte legitimt, berättar Anders som forskar i arbetet med att ta fram den nya psalmboken som vi fick 1986. – Man lade ned stora ansträngningar på den nya psalmboken. Det gjordes ett ambitiöst arbete för att bredda innehållet och lyfta fram sånger från hela världen, säger Anders. Det finns mycket att hämta i psalmboken av, både gammalt och nytt. Samtidigt har psalmskrivandet naturligtvis fortsatt och nya utgåvor med psalmer har sett dagens ljus. Forskning visar att det sker en förändring i kyrkobesök idag. Nya företeelser som midnattsmässor är sådant som kommit till, medan gamla institutioner, som julottan till exempel, behåller sin ställning. Det kollektiva är viktigt. Vi vill också i högre grad utföra egna handlingar, som till exempel att tända ljus.  – Det är väl det som är psalmens själ, säger Anders, man deltar och lägger in något själv. n

Anders Dillmar

Jørgen Straarup

3


diakoni Att tala om fattigdom väcker känslor på olika plan. Det blir lätt en politisk diskussion där olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut ställs mot varandra. Kanske finns det också en generaliserad bild av hur en utsatt person ska vara? Men utsattheten har många ansikten. Även ett välordnat liv kan vältas över ända och människor kan försättas i svårigheter.

jo s e f i n ro m an , 31 bor med sin man och fyra barn i Stenhagen. Parets yngsta dotter, Aili, 2,5 år gammal, har en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling. Därför kan Josefin inte arbeta. Dessutom har hennes man drabbats av en sjukdom som håller på att göra honom blind. Ersättningen från Försäkringskassan har sänkts och handläggningstiderna är långa. – Innan allt det här var vi som vilken vanlig familj som helst, säger Josefin. Sedan kom Ailis sjukdom. Det dröjde ett tag innan vi märkte effekterna av situationen, men sedan … Så lätt är det att man kan få det svårt. Josefin är en positiv och pigg person som ser ljust på framtiden, även om dotterns sjukdom påverkar vardagen i hög utsträckning. Regelbunden medicinering, täta sjukhusbesök och operationer tillhör rutinerna. – Det krävs mycket jobb för att hon ska må bra, säger Josefin. I tider av influensor och förklyningar är det svårt med dagis. Om hon får kräksjuka måste hon in på lasarettet och få dropp. Kyrkan har kommit att betyda mycket för Josefin och hennes familj. Det började för flera år sedan, då famil-

livet I D O MK YRKOFÖRSA MLIN GEN nr 4 å r 20 1 1

Text och bild: Johan Nilsson

jen var nyinflyttad i området. Under en promenad passerade de Sankta Maria kyrka och såg en skylt som välkomnade barnfamiljer. – Vi läste att det fanns en pool för barn att bada i och det tyckte vi lät toppen, berättar Josefin, men när vi kom dit var poolen trasig. De hade bara glömt att ta ned skylten! Men vi drogs in i verksamheten ändå och nu deltar vi i allt! Kyrkan är det bästa stället att vara på säger barnen! Josefin beskriver att hon tidigare var »så där kyrklig som folk är mest« och besökte kyrkan vid advent, dop och vigslar. Men nu är det annorlunda. – Sankta Maria kyrka är en trygg plats. Hit är man alltid välkommen. Man får vara som man är, ledsen, arg eller glad. Ingen tittar snett på en eller dömer en. Alla här är jättesnälla. Och diakonen är jättebra. Hon ser hur man mår och frågar hur man har det. Josefin tycker att begreppet fattig innefattar mer än ekonomi. Det är att vara ensam och utan hopp eller utväg. – Jag känner mig inte fattig, säger hon. Det finns andra människor som har det värre. Det är klart att det är

Diakoni är en av kyrkans grund­ läggande uppgifter. Diakoni kan innebära att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livs­ situationer.

fakta

knapert och vi kämpar för att få det att gå ihop, men alltså … Vi har ju tak över huvudet och varmt vatten i kranen! Vi har ett rikt liv. Och vi andra i familjen är ju faktiskt friska och mår bra, säger Josefin. Det kan hända saker som påverkar en på oväntade sätt. Man lär sig att värdesätta det som är viktigt i livet. – När mitt liv ser annorlunda ut, är jag säker på att jag kommer att göra saker för att hjälpa andra. – m ån g a h a r d e t tufft idag, berättar Maria Holmgren som är diakon i Sankta Maria kyrka i stadsdelen Stenhagen. Reglerna för samhällets sociala skydd har ändrats och då kan det bli knepigt för en del. Diakoni är en av Svenska kyrkans viktigaste uppdrag – att möta människor i utsatta livssituationer. Det kan innebära samtal och kontakt, att vara följeslagare eller hjälpa till vid kontakter med myndigheter, till exempelv. Att dela ut ekonomiska bidrag är en mycket liten del av arbetet. Till det finns ytterst begränsade resurser. – Det vi kan göra är att hjälpa människor med det där lilla extra. Hjälp med vinterkläder eller skor till barnen. En liten julklapp, säger Maria. Inget stort, men viktigt. Kollekten som tas upp i Uppsalas kyrkor vid första advent tillfaller det lokala diakonala arbetet. n

5


b il d : magnus aronson , ikon

va d h a n d l a r j u len o m ? Välkommen på drop-in-visningar för barn av julkrubban i dom­ kyrkan! Vardagar kl 9.15–11.00 under perioden 28 nov–20 decem­ber, dock ingen visning

fråga prästen

13 december. Fri entré. Ingen anmälan. lokala traditioner har blandats med legender om kung Herodes stallpojke och bibelberättelsen om Stefanos, den första kristna martyren. Staffan blev ett av

julgott

de mest omtyckta helgonen i

f i n s k k å lrot s l å da

Skala och skär rönsakerna i mindre

Jag tror på vetenskapen och inte

naturvetare förundras över livets

Norden. Förr uppmärksammades

t i ll j u lb o r d e t

bitar. Koka mjuka i litet saltat

på Gud. På evolutionen och inte

natur och kan inte annat än tro

Staffan var en stalledräng…

han oftast på annandag jul och

1 kg kålrot

vatten 3–10 minuter och häll av

på skapelseberättelsen.Vad tror

på en skapande Gud. Att det i

Luciatågets folkvisa om Staf­

trettondedagen, numera har han

1–2 morötter

vattnet. Rör i ett par msk smör och

du? k u rt

första Mosebok finns två olika

fan måste vara en av de mest

sin plats i luciafirandet.

1–2 potatisar

grädden, samt kryddorna. Mosa

välkända sångerna i Sverige. Och

Forskare och teologer har tolkat

1,5 dl grädde

med gaffel eller mixa slät. Klicka

h e j k u rt! Jag tror på veten­

på svårigheten att fånga världens

Staffan var viktig redan för med­

kragstenarnas budskap på

3–4 msk smör

ned smeten i en smord, inte för

skapen, precis som du. Fast jag

tillkomst vetenskapligt. På ett

dr än gen oc h stjär na n

skapelseberättelser är ett tecken

olika sätt. Något säkert svar på

salt, peppar, ev mald muskot

stor form. Jämna till moset, klicka

tror på Gud också. Läran om Gud,

symboliskt vis ville man peka på

frågorna kommer vi aldrig att få

2–4 msk skorpmjöl

över några msk smör och strö över

teologin, är också en vetenskap

att allt inte kunde vara en slump.

i ett tidigt skede fick skickliga och

men det verkar i alla fall som om

Ugn 225 grader

skorpmjöl. Grädda i cirka 15 minuter

som man kan studera, forska,

Någon vill att just du och just jag

troligen franska stenskulptörer i

domkyrkans kragsten handlar

tills kålrotslådan får fin färg. n

vända, vrida, tro och tvivla på.

uppdrag att smycka pelarna längst

om julnattens under. Enligt en av

fram i kyrkan. Nu har de så kallade

legenderna upptäckte drängen

kragstenarna hunnit bli sjuhundra

Staffan den märkliga stjärnan när

år gamla och hör till de allra äldsta

han gav hästarna vatten. Staffan

eltidens Uppsalabor. När domkyrkobygget ännu var

Nu tändas tusen juleljus

Vissa texter i Bibeln gör det

ska finnas till. Bara det faktum att vi, två anhopningar av grundäm­ nen, kommunicerar via internet,

vå ld e t ä r en ständig följesla­

lite komplicerat. Ja! Några skrevs

gare i alltför många mäns liv. Hos

för 3000 år sedan! Innan dess

gör att jag måste få tro på både

mannen som tvingas bli soldat, hos

hade man traderat berättelserna

Gud och vetenskapen.

bevarade delarna av domkyrkan.

skyndade sig till Herodes för att

På en av pelarna hittar du sångens

berätta att en ny och mäktig kung

kriminalitet eller hos gatubarnet. Våldet föds ur maktlösheten. Men

världsåskådning flöt samman och

Vi kan bygga maskiner och göra

Staffan, hans hästar och den

måste ha fötts. Kung Herodes

det finns hopp. Möjlighet att leva trygg, i sig själv och i samhället,

skapelseberättelsen tolkas än idag

mediciner, men vi kan ännu inte

glimmande Betlehemsstjärnan.

blev arg och orolig och straffade

möjlighet till försörjning, utbildning och kunskap om sina rättigheter

bokstavligt av vissa. Människan

förklara vad kärlek är, eller hur

Kragstenarna var målade under

Staffan med döden.

är steg på vägen till ett bättre liv

har alltid funderat på hur livet

förlåtelse ser ut i det periodiska

startade. Kanske var skapelse­

systemet, eller varför barnets

medeltiden. Tänk dig att stjärnan

tonårs­killen som dras in i gängets

Och nu har den medeltida

Idag vet vi lite mer än förr.

mellan generationerna. Tro och

och Staffans ansikte lyste av guld

stjärnformen alltså hamnat på

Var med och tänd hoppets ljus! Ge din julgåva på pg 90 01 22-3,

berättelsen redan från början en

blick speglar himlen, eller vad

och att fålarna var färglagda.

domkyrkans nya mässhake som

bg 900-1223 eller SMS:a »HOPP« till 72950 och bidra med 50 kronor.

hyllning till Livet och till Gud? En

som händer när vi dör. Jag tror

tas i bruk andra advent!

n

Gud, som jag tror har tänkt ut och

att Gud har och är förklaringen.

sparkat igång allt och nu följer

n

Vem Staffan var är inte helt lätt att veta. Det verkar som om

n

med oss i evolutionen. Att tro på evolutionen utesluter inte en gudstro. Många

patri k magnusson, präst i Helga Trefaldighets kyrka

T e x t : M ar ia H amm ar s t r ö m Bil d : J o h an N il s s o n

6

livet I D O MK YRKOFÖRSA MLIN GEN nr 4 å r 20 1 1

7


bi ld: m arkus gr anse th

tips i domkyrko adv en tsf ir an de

j ul a f to n 2 4 de c e m b er

På Första advent kan man fira

Kl 10.00 är det samling kring

gudstjänst i någon av försam­

krubban i S:t Pers kyrka och Vind­

lingens kyrkor: Vindhems­kyrkan

hemskyrkan, kl 11 i Almtunakyr­

i Luthagen kl 9.30, S:t Pers kyrka

kan. Kl 11.00 Julspel i domkyrkan

på Kvarngärdet kl 10, Domkyr­

med diskantröster ur goss- och

kan kl 11, och i Almtuna­kyrkan i

flickkören. Kl 17.00 Julbön i dom­

Fålhagen kl 16. I S:t Pers kyrka hålls

kyrkan. Kl 23.00 avslutas dagen

traditionsenligt syföreningens

med gemensam julnattsmässa i

försäljning efter adventsguds­

domkyrkan.

tjänsten – passa på att köpa

gästfritt

julklappar; hembakt, hemstickat, saft och sylt, glögg, lotterier,

var häl s a d s kö n a

j ag ä r s å tac k s a m . För all

sovande Jesusbarnet, sjung­

m.m. Intäkterna går till Svenska

mo rgo ns t und!

rikedom jag fått i livet i form av

andes »Nu i ro« , allvarlig och

kyrkans julinsamling.

På Juldagen 25 december är det

kärlek, hälsa, upplevelser. Inte

så stolt. Doften av alla ljusen,

gemensam julotta i domkyrkan

minst för att jag fick en barn­

stengolvet under mina fötter,

kyrkan har efter gudstjänsten

kl 07.00. Därefter »Julmorgon«

dom så kantad av traditioner,

njutningen av tonerna som blev

möjlighet att handla av minio­

i Katedralkaféet mellan kl 8–11.

kunskap, och glädje! Jag kan nu

så stora i kyrkorummet. Det är

inte riktigt förstå hur det hela

ett barndomsminne av många

hängde ihop när jag var liten. Hur

som jag är så tacksam för. Jag har

Den som besöker Almtuna­

rerna i Almtunaklubbens basar. Pengarna går till Julgåvan.

orkade mina föräldrar ordna allt

inte exakt samma förutsättning­

det där för mig? Tre barn som

ar som mina föräldrar tycks ha

Sånger och texter om det glada

spelade instrument, sjöng och

haft, (och man måste verkligen

budskapet med barn- och ung­

hade sportaktiviteter på olika

inte göra egen julkorv!) men

domskörerna Nya Toner och Rätta

håll. Jag är nöjd att jag kan hämta

jag ska göra mitt bästa för att

Takter. »Jesus är min vän. Jag

min dotter tidigt en dag i veckan

mina barn också ska kunna känna

hjälper honom att sprida ljuset.

och följa med henne på piano.

tacksamhet en vacker dag. Så att

Jag är inte rädd«. S:t Pers kyrka,

(Hur ska det gå när den lille vill

de får sin egen bank med minnen

den 11 december, kl 16. Fri entré.

börja också …?) Själv hade jag

av dofter och stämningar. Kan­

en hel tillvaro på tennisklubben,

ske kommer de att minnas ljudet

e t t luc ia spel

lu ciakon s ert oc h

ett annat stort sammanhang

av en turnébuss skumpandes

stj ärn gosses pex

med fiolen på musikskolan, och

fram genom Sverige, spännande

inte minst ett helt liv i Domkyr­

hotellrum, och doften av logerna

Den 11 december kl 16 och 19 är

8

det luciakonsert i domkyrkan med

j ul kl a ppa r f r å n

kans körer. Jag önskar det här

backstage på teatern där det

flickkören och Collegium Canto­

k at e dr al but i ke n

vore en lukt­tidning, då skulle du

alltid fanns fika uppdukat …

rum. På Luciadagen den 13 dec

Välkommen till Katedralbutiken

sätta näsan här: och få känna den

n

kl 19 är det dags för Goder afton

Julklappar, gåvor, souvenirer,

magiska doften av domkyrkan på

s a r a edwa r d sson ,

mitt herrskap, gosskörens årliga

konsertbiljetter, mm.

julafton, där jag gjorde min första

programledare och skådespelare.

stjärngossekonsert med spex, i UKK. Biljetter: www.ticnet.se

Öppet vardagar 10–16, helgdagar 12.30–16.

stora rollprestation: som ängel i

Aktuell i SVTs program

julspelet, skridandes fram till det

»Den flygande mattan«.

Livet i Uppsala domkyrkoförsamling, 4-2011  

Församlingstidning för Svenska kyrkan i Uppsala domkyrkoförsamling