Page 1


Lysekilspartiet har varit en del av det politiska landskapet i Lysekils kommun under de tre senaste mandatperioderna och har ofta tagit på sig rollen som ifrågasättande opposition.

Det har funnits många problem att belysa—ekonomiska, organisatoriska och politiska. I och med partiets nystart inför kommande mandatperiod—under vilken ett stort antal nya människor engagerat sig i Lysekilspolitiken för första gången och flera andra lämnat andra partier för att pröva ett nytt grepp—så vill vi dock lyfta blicken och titta framåt.

Tänk er ett Lysekil där kommunen uppfattas som en positiv kommun med ett gott anseende som har något extra på gång. Där kommuninvånarna känner sig stolta och Lysekil uppfattas som en öppen, tillgänglig och serviceinriktad kommun. Visst, ekonomin kommer fortfarande att vara begränsande, men kostsamma “brandkårsutryckningar”, underskott, svarta tidningsrubriker och avsaknad av ordning och reda är ett minne blott. Media och allmänhet talar istället i många avseenden om Lysekil som “det goda exemplet”.

Detta är målet för Lysekilspartiets nya och “gamla” krafter när vi tillsammans sluter upp för att vända utvecklingen i Lysekils kommun. Lysekils kommun har de bästa förutsättningarna för att vara en framgångsrik, attraktiv och välmående kommun—vi vill ta vara på de möjligheter vi har. Om Lysekilspartiet får förtroendet att vara med och styra och leda Lysekils kommun under de kommande fyra åren så vill vi medverka till en förändring som kan förverkliga detta.

2


Lysekilspartiets medlemmar hoppas att valet till kommunfullmäktige ger underlag till en majoritet som tydligt och långsiktigt kan staka ut en färdriktning för Lysekils kommun. Blir Lysekilspartiet en del av denna majoritet – helst i en ledande roll förstås – avser vi att flytta kommunen i en positiv riktning inom nedanstående områden.

Vi utgår från våra ledord ÄRLIGHET, ÖPPENHET och LÅNGSIKTIGHET när vi säger att vi vill:

Stärka demokratin i Lysekils kommun genom ökad dialog med medborgarna.

Förbättra ekonomin så att vi i framtiden har valmöjligheter kring vad vi vill satsa på.

Själva ta ansvar för våra beslut och utkräva ansvar av andra – såväl politiker som tjänstemän.

Göra vår skola ännu bättre för alla elever i hela kommunen.

Se till att resurserna inom äldre- och handikappomsorg når fram till brukarna på bästa sätt.

Skapa förutsättningar för att bibehålla ett så starkt föreningsliv som möjligt, samt skapa en meningsfull fritid för alla.

Skapa förutsättningar för ett starkt näringsliv, där småföretagen utgör den största framtida potentialen som jobbskapare.

Bibehålla eller öka servicen för de invånare vi redan har, i stället för att drömma om ökad befolkning.

Läs mer på sidorna 6-15 Läs mer på sidorna 4-5

3


Lysekilspartiet kan stolt presentera en vallista med personer i olika åldrar och med olika yrkesbakgrunder.

1. Ronald Rombrant, finanschef, Lyse. Jag säger det ofta; Lysekil borde vara en framgångskommun med de förutsättningar vi har. Som politiker vill jag göra allt jag kan för att lämna över en kommun med större ordning och reda, med en ekonomi i balans och med mer öppenhet och framtidstro till våra efterkommande än det vi har idag. Vi vill visa att vi förtroendevalda är till för kommuninvånarna. Jag hoppas att vi får chansen att visa att vi kan göra skillnad, för det är vår ärliga avsikt. 2. Liselotte Geary, journalist, Lysekil. Som återvändande Lysekilsbo med familj är det för mig viktigt att medverka till att skapa förutsättningar för bra utbildning och omsorg för kommunens barn, levande samhällen med fritids– och arbetstillfällen, samt en bra äldreomsorg. Vi måste arbeta hårdare för att få ut mesta möjliga av varje skattekrona! 3. Jeanette Janson, rektor, Lysekil. När konsekvenserna av bildningsnämndens senaste sparbeting blev tydliga i höstas kunde jag inte låta bli att engagera mig i skolfrågor i min hemkommun. Jag ser med oro på hur gårdagens maktstrukturer inte klarar att lösa dagens samhälles problem. Jag hoppas och tror att medborgarna är mogna till långsiktigt hållbara beslut och prioriteringar. 4. Fredrik Lundqvist, egen företagare, Lysekil. Politiskt är jag främst engagerad i näringslivsfrågor med besöksnäring och turism som huvudintresse. Jag är även intresserad av demokratifrågor, psykologi och filosofi. Jag vill medverka till att den politiska organisationen och ledningen blir tidsenlig och funktionsduglig, samt arbeta för att föreningsinitiativ och företagande i Lysekil underlättas. 5. Thomas Falk, fd gymnasierektor, Grundsund. Jag startade Miljöpartiet i Lysekil 1983 och Skaftöpartiet 2009 och har under den senaste mandatperioden varit Skaftöpartiets ledamot i kommunfullmäktige. Partiets medlemmar har gått över till Lysekilspartiet och bildat ett lokalråd för viktiga Skaftöfrågor. Jag förespråkar samarbetsdemokrati vilket gjort att jag lockats till Lysekilspartiet, där människor med olika tankar, bakgrund, erfarenheter och åldrar möts för att bygga upp ett nytt koncept för att få kommunen på fötter igen. 4


6. Fredrik Häller, egen företagare, Lysekil. Jag är intresserad av samhällsfrågor och vill gärna engagera mig i politiken i Lysekil. Som kommuninvånare saknar jag långsiktighet och öppenhet i diskussionerna och jag tycker att kommunen bör öka fokus på småföretagen eftersom de utgör ryggraden i svensk ekonomi och kan utgöra en trygg bas i den lokala ekonomin. För att Lysekil ska komma på fötter igen är det helt nödvändigt att lägga all politisk ideologi åt sidan eftersom vi helt enkelt inte har råd med det, och att fokusera på breda samverkanslösningar över blockgränserna. 7. Patrik Saving, produkttekniker, Lysekil. Jag är född och uppväxt i Lysekil, där jag arbetar på ett av Lysekils mest framgångsrika företag. Som småbarnsförälder har jag valt att engagera mig politiskt för att skapa bättre förutsättningar för nästa generation. 8. Maria Lundbom, socialpedagog, Lysekil. Jag är anställd av Lysekils kommun och arbetar med ungdomar såväl på som utanför gymnasiet, på individnivå och kommunövergripande. Jag är uppväxt i och bor i Lysekil, med mina två barn. 9. Ann-Britt Jarnedal, undersköterska/personlig assistent, Lyse. Jag sitter i fullmäktige sedan 2006. Jag arbetar som undersköterska samt som personlig assistent för min funktionshindrade dotter, vilket ger mig en unik insikt i omsorgen. 10. Lars-Olof Stilgård, riksspelman, Lyse. Jag bor i Skalhamn, Lyse och har varit verksam inom byggvaruhandeln men är numera "upptagen pensionär". Jag är ersättare i kommunfullmäktige och intresserad av miljö- och samhällsfrågor i kommunen.

VALLISTAN PLATS 11-33

22. Fredrik Gernandt, Skaftö

11. Tomas Andreasson, ekonom, Brastad

23. Jan Berndtsson, Skaftö

12. Per Tengberg, utbildningskonsult, Lysekil

24. Lena Falk, Skaftö

13. Gert-Ove Forsberg, ingenjör, Lysekil

25. Cecilia Saving, undersköterska, Lysekil

14. Anders Friberg, möbelsnickare, Lysekil

26. Lars-Erik Jakobsson, Skaftö

15. Greger Pihl, företagare, Lysekil

27. Lena Hammargren, biblioteksassistent, Lysekil

16. Bo Gustafsson, upphandlare, Skaftö

28. Gun Rosblad, undersköterska, Lysekil

17. Catharina Hansson, administratör, Lysekil

29. Hanne Andreasson, butiksansvarig, Brastad

18. Thor Karlsson, fd egen företagare, Lysekil

30. Lena Andersson, Skaftö

19. Marie Lindgren, egen företagare, Lyse

31. Göthe Jönsson, fd konditor, Lyse

20. Rolf Eriksson, elektriker, Lysekil

32. Peter Jansson, Lysekil

21. Per Carlander, Skaftö

33. Dan Johansson, Skaftö

Läs mer om vilka vi är och vad vi vill på www.lysekilspartiet.nu 5


Det kan kanske tyckas högtravande att inleda ett valprogram med att prata om demokrati och ”En demokrati förutsätter inte bara öppenhet. öppenhet utan också opartiskhet Lysekilspartiet tycker dock att efter de och tydliga uppdrag för tjänstemän senaste årens ”affärer”, hemligheter och överraskningar så måste årets valkampanj ta avstamp i frågan om hur man återupprättar förtroendet för politiken.

och politiker.” - Fredrik Lundqvist

Vi vill vara med och bilda en stark majoritet tillsammans med partier som delar vår syn på demokrati, öppenhet, ordning och reda. Vi tror att rollen som kommunfullmäktiges ordförande är viktig för att återupprätta förtroendet för politiken. Vi vill ta en aktiv roll för att förbättra beslutsprocesserna och dialogen med kommuninvånarna. NULÄGE: Medborgarna har lågt förtroende för både politiker och tjänstemän efter en rad affärer, överraskningar och beslut som upplevs ha Liselotte Geary, Fredrik Lundqvist, Tomas Andreasson, Catharina tagits bakom slutna dörrar utan diskussion eller Hansson, Thomas Falk och Ronald Rombrant. information. LYSEKILSPARTIETS MÅL: Att rollfördelningen mellan kommunens tjänstemän och politiker tydliggörs. Att en tydlig majoritet bildas som är beredd att långsiktigt ta ansvar för kommunens framtid. Att beslutsprocesserna kännetecknas av öppenhet och hög kvalitet och att underlag mm är lättillgängliga. Att så långt som möjligt involvera kommuninvånare och andra intressenter i frågor som är av större betydelse för kommunens framtid. LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT:

Modernisera formerna och beslutsfattandet i kommunfullmäktige och i större frågor öppna upp för s.k. beredningar där exempelvis föreningar och enskilda inkluderas. Verka för att kommunens beslutsfattande i alla delar uppfattas som öppet och lättillgängligt, att besluten är långsiktigt hållbara och att besluten har fattats på underlag av hög kvalitet. Bryta maktkoncentrationen genom att fördela uppdragen på fler. Förhindra att politiker och tjänstemän sitter på dubbla stolar, minska slutenheten genom att ta bort utskott och minska den överdrivna bolagsbildningen. Sträva efter en ärlig och uppriktig dialog med idrotts-, kultur- och andra samhällsföreningar för att ta vara på det engagemang som finns hos föreningar och enskilda människor. 6


”Vi måste återskapa förtroendet för kommunen och få kontroll över ekonomin för att slippa alla “brandkårsutryckningar”. - Ronald Rombrant

Ronald Rombrant, gruppledare.

Ordning och reda är en nyckelfråga för oss i Lysekilspartiet som förfasats över hur det har sett ut på en rad områden under flera mandatperioder. En kultur som måste förändras: på ett antal områden måste struktur och ordning skapas. Enkelhet och tydlighet ska vara nyckelord i allt förändringsarbete. Beslutsprocesserna måste förbättras genom ökad tydlighet, öppenhet och förbättrad kvalitet, inte minst när det gäller beslutsunderlag. NULÄGE: Trots varningar från många håll har den styrande majoriteten de senaste två mandatperioderna bara fortsatt att öka på skulderna. Lysekil är nu den fjärde mest skuldsatta kommunen (per capita) av Sveriges 290 kommuner – den samlade låneskulden har sedan 2007 ökat från 700 till närmare 1200 miljoner kronor. Det brister när det gäller styrning och ledning, underskott i nämnder tillåts att rulla på. Beslut om stora investeringar fattas på väldigt lösa boliner, investeringar följs inte upp etc. Enligt Analysgruppen från Sveriges Kommuner och Landsting kostar kommunens verksamheter väsentligt mer än vad motsvarande verksamheter kostar i jämförbara kommuner. LYSEKILSPARTIETS MÅL: Kommunen ska kännetecknas av tydliga strukturer och helt öppna processer, där ärenden bereds på ett enhetligt och professionellt sätt och där vi har kontroll över ekonomin. LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT: Satsa på att höja kunskapsnivån genom utbildning av alla politiskt verksamma – och chefer i kommunen också, för den delen - kring lagar, roller och arbetsmiljö. Tydliggöra roller, uppmuntra ansvarstagande och utkräva ansvar. Vi vill att detta blir självklarheter i Lysekilskulturen. Exempelvis vill vi förenkla nämndstrukturen genom att bl a slå samman vissa nämnder. Vi vill uppmuntra till ett helhetstänkande mellan kommunen och kommunens företag. Satsa på organisations- personal- och arbetsmiljöfrågor; om vi ska utföra bra service till våra kommuninvånare måste personalen känna en trygghet och ha förtroende för arbetsgivaren. Vi vill verka för långsiktighet i allt vi gör. Vi vill verka för att Lysekils kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare så att vi kan rekrytera de toppkrafter som kommer att behövas. Skapa en ekonomi i balans genom att främst se till att täta alla läckage, att sätta områden som förefaller vara ”dyra” under lupp och att upphöra med sätta igång ogenomtänkta ”drömprojekt”. Förbättra förutsättningarna för styrning och ledning genom att bl a uppdatera viktiga styrdokument och ta fram riktlinjer där sådana saknas idag. 7


Vår kommuns framtid är barn och unga och vi behöver samlas kring frågeställningen; ”Hur kan vi ge våra barn och unga den utbildning som behövs för att klara sig bra i vårt samhälle?” NULÄGE: Lysekils grundskola, förskola och fritidshemsverksamhet är i behov av mer resurser. Efter höstens turbulenta tid med extrema sparbeting för bildningsnämndens verksamheter ”Man har hamnat i ”dumspar” där det tydligt för alla att att man räknar flörtkulor och korvskivor pengarna inte räcker. Ser vi i backspegeln så har antalet barn per årsarbetare inom förskolan ökat från 4,4 (1999) till dagens 5,8. På fritidshemmen har man gått från 11,8 (1999) till 14,3 barn/årsarbetare.

är

istället för att ta ett strukturellt

grepp om verksamheterna.” - Jeanette Janson

Grundskolan har fram till 2013 haft en relativt konstant lärartäthet men skollagens krav på stödinsatser, lärarbehörigheter och att eleverna ska ha moderna och ändamålsenliga lärverktyg har ökat. Förskola och grundskola har i många år kännetecknats av goda resultat till en relativt låg kostnad. Kraven från staten beträffande läromedel, lärarbehörigheter och rätten till särskilt stöd har ökat.

Patrik Saving, Jeanette Janson, Thomas Falk, Lena Hammargren och Cecilia Saving.

LYSEKILSPARTIETS MÅL: Att kunna ge våra barn och unga den utbildning som samhället kräver. Att ha råd med särskilt stöd för de som behöver. LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT: 

Frigöra resurser och ge alla barn en god skolgång genom att omstrukturera de små skolorna Bergs och Bro till andra skolenheter. Skaftö skola bör omvandlas till F-3 skola som samlokaliseras med förskolan som därmed blir av med stora kostnader för outnyttjade lokaler. Vi vill gärna utreda, i dialog med föräldrar, om Bokenäs skola kan vara ett alternativ för vissa mellanstadiebarn på Skaftö.

Omfördela resurser från det mer generöst finansierade gymnasiet till förskola och grundskola i lämplig utsträckning.

Satsa på ökade läromedelsanslag då läroplanen kräver moderna lärverktyg, förbättra högstadiets inre och yttre miljö, öka elevstödet, öka lärartätheten på grundskolan , minska gruppstorlekarna på fritids samt ge personalen fortbildning.

Slå samman bildningsnämnden och gymnasienämnden när Sotenäs träder ur gymnasienämnden. 8


Inom förskolan finns inte många fler strukturella effektiviseringar att göra. Istället behöver förskolan få arbetsro och framtidshopp om utveckling och förbättring av verksamheten. Grundsunds förskola är ett undantag, då för stora lokaler kan bli finansierade av grundskolan vid en eventuell samlokalisering med Skaftö skola. Mot bakgrund av detta menar vi att: 

Antalet barn i grupperna inte får höjas mer, utan snarare sänkas.

Barnens lek- och lärmaterial måste få kosta - vi kan inte lita till att föräldrar och personal ideellt fyller på med material som behövs.

Förskolornas inre och yttre miljö (möbler, lekredskap osv) systematiskt behöver rustas upp.

Fortbildningsanslag till personalen måste återinföras. Utan fortbildning är det svårt att bibehålla den kompetens vi så väl behöver.

Pedagogisk omsorg kommer sannolikt att fasas ut allt eftersom det efterfrågas allt mindre av föräldrar och personalen går i pension, men processen ska få ha sin gång på ett sådant sätt att barn, personal och föräldrar inte känner sig överkörda.

”Färre skolor frigör resurser samtidigt som vi ger eleverna en större social sfär att utvecklas i.” Inom grundskolan ser vi att antalet elever minskat med 30 % sedan år 2000 ( vi har idag 581 färre elever) men vi har i stor utsträckning kvar samma antal skolenheter. Mer och mer pengar läggs på lokaler medan mindre och mindre pengar läggs på undervisningen. I ljuset av detta tycker vi det är relevant att diskutera antalet skolenheter inom kommunen. Behövs alla enheter? Kan skolornas geografiska läge spela roll i diskussionen? Hur små respektive stora ska våra skolor vara? Vad är bäst för eleverna? Grundskolan har i Lysekils tätort effektiviserats genom att Boviks skola och Färgareskolan nu finns under samma tak på Gullmarsskolan F-6. För flera år sedan lades Kyrkskolan i Brastad ner då elevantalet sjönk. Nu är tiden inne att diskutera hur skolorna i de andra kommundelarna kan organiseras. Gymnasiets roll för bygden är stor. Genom att erbjuda gymnasieutbildning i vår egen kommun slipper våra ungdomar pendla, bygden får flera arbetstillfällen, utbildningsnivån kan bibehållas och näringslivet får tillgång till ung , nyutbildad arbetskraft som annars kanske flyttat härifrån. Däremot konstaterar vi att gymnasiet inte drivs så kostnadseffektivt som vi önskar. Sjunkande elevkullar, hård konkurrens från främst friskolor och Uddevallas kommunala gymnasier samt höga lokalkostnader gör att vi egentligen bara ser en väg att gå: vi måste organisera verksamheten mer effektivt. Vi anser att en förstudie måste genomföras avseende utökad samverkan, i först hand etablerandet av ett kommunalförbund, inom gymnasie/vuxenutbildningen med i första hand Sotenäs, Munkedal och Uddevalla. 9


Biblioteket har ett demokratiskt uppdrag och en stor roll i det demokratiska samhället. Det är en samlingsplats för alla medborgare, där man kan mötas utan förpliktelser. Även föreningsliv och rekreationsmöjligheter är viktiga för folkhälsan. NULÄGE: Lysekils stadsbibliotek är idag en mycket välbesökt samhällsinstitution med många funktioner. Hyresavtalet är dock uppsagt och den framtida lokaliseringen av biblioteket är obestämd. Föreningar har svårt att överleva och kommunen har svårt att subventionera verksamheter. Gullmarsborg har ett stort renoveringsbehov och är ständigt hotat av neddragningar men fyller en viktig funktion—inte minst i kravet på kommunen att se till att alla skolbarn är simkunniga. LYSEKILSPARTIETS MÅL: Lysekils kommun ska ha ett centralt beläget och sammanhållet huvudbibliotek som är lättillgängligt och finns i anslutning till butiker och stråk där människor rör sig. Lysekil ska ha ett aktivt och meningsfullt fritidsliv och en värdig rekreationsanläggning. LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT: 

Verka för att Lysekils stadsbibliotek förblir centralt placerat för att fortsätta uppfylla sitt demokratiska uppdrag.

Bevara biblioteksfilialerna på Skaftö och i Brastad. För att öka användandet av filialbiblioteken och dess bokbestånd föreslår vi att man satsar på en skolbibliotekarie som arbetar för alla skolor i kommunen och riktar sig mot just barn och ungdom. Ett samarbete mellan skolan och biblioteken främjar läsandet och lyfter fram bibliotekens roll i det läsfrämjande uppdraget.

Verka för ett rikt och levande kulturliv där alla i kommunen har en möjlighet att delta, uppleva och påverka. Kultur ska vara tillgänglig för alla i kommunen både geografiskt och ekonomiskt.

Revolutionera föreningsstödet genom att ge högre anslag till de föreningar som tar aktiv del i integrationsarbetet. Detsamma kan gälla föreningar som aktivt och bevisligt motverkar alkoholoch drogvanor.

Ge föreningar möjlighet att tjäna en slant genom att frivilligt ta över ansvar för underhåll, drift och uppfräschning av både yttre och inre miljö i hallar, vallar, stränder och så vidare istället för att kommunen eller LEVA gör jobbet till högre kostnad.

Initiera en diskussion kring Gullmarsborgs framtid för att se hur man ger anläggningen de bästa förutsättningarna att fortsätta erbjuda simhall, ishall och andra verksamheter.

Kräva ordentliga underlag om behovet av och nyttjandet av idrottshallar för att vägleda oss i frågan. Det är en sådan fråga som måste upp till beredning där alla partier representeras och föreningslivet får komma till tals. Vi är öppna för att diskutera övertagande i föreningsform.

I mars 2011 beslutade kommunfullmäktige att anta ett barn– och ungdomspolitiskt program som skulle vara verkställt hösten 2012 och utvärderat hösten 2013. Det som skulle skapas var bland annat: 

Ett familjens hus — en hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande familjecentral.

Ett ungdomens hus — en mer offensiv, mer uppsökande och förebyggande fritidsverksamhet i Lysekil, Brastad och Skaftö som samverkar med andra aktörer. 10


NULÄGE: Lysekils kommuns kostnader inom framför allt äldreomsorg och hemtjänst ligger mycket högre än i jämförbara kommuner. Fler invånare behöver kostsamma stödinsatser inom missbruks– och ungdomsvård än i jämförbara kommuner. LYSEKILSPARTIETS MÅL: Att människor får den vård och omsorg de har rätt till och att vi får mesta möjliga vård för varje skattekrona. LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT: 

Kräva en genomgripande översyn av hela socialförvaltningen och dess kostnader.

Kräva svar på varför socialnämnden kostar mer än i jämförbara kommuner och hur man långsiktigt ska klara ökade behov från en åldrande befolkning.

Verka för att socialnämnden har som målsättning att sänka sina hyreskostnader—idag ligger man 16,6% över riksgenomsnittet.

Thor Carlsson, Marie Lindgren och Eva Axtelius Wällstedt.

Mot bakgrund av de senaste årens kraftiga ökning av kommunkoncernens skulder och åtaganden, göra halt i allt som bidrar till ökade skulder/åtaganden ur ett kommunkoncern-perspektiv, inkluderande exempelvis den fortsatta processen med Riksbyggen/Lysekilshemmet/Fiskebäck.

Kräva att kommunen noggrant analyserar alternativen avseende ombyggnad Lysekilshemmet alternativt nybyggnation Fiskebäck innan beslut tas i kommunfullmäktige.

Verka för att kommunen inte tar några förhastade beslut avseende Lysehemmets framtid utan att först bättre analysera hur behovet ser ut inom den närmaste framtiden.

Verka för förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för äldre, t.ex bra, prisvärda trygghetsbostäder—vi tror det ger både den enskilde och kommunen vinster i längden.

Utveckla det kommunala pensionärsrådet och öka dess inflytande över beslut som rör vård och omsorg.

Se över tjänstgöringsgrader och schemaläggningsrutiner för att få mesta möjliga vård för pengarna och tryggare anställningsformer.

Lysekilspartiet vill verka för att beslutet som togs av kommunfullmäktige för drygt tre år sedan—vilket innebar att kommunchefen gavs i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningschefer lösa finansieringsfrågan inom befintliga ekonomiska ramar—slutligen verkställs. Vi tror att familjer och ungdomar som mår bättre är en vinst inte bara för dem själva, utan även för kommunens ekonomi. 11


Några få stora arbetsgivare och ett, jämfört med andra kommuner, färre antal småföretag innebär att Lysekils kommun kännetecknas av en nedärvd bruksmentalitet och en särskild sorts kultur för hur vi bemöter varandra. Därutöver har en politisk “borgmästarkultur” utvecklats, vilket är ett hot mot demokratin. Detta vill Lysekilspartiet förändra!

”Det är viktigare att behålla 10 småföretag som anställer 5 personer än att satsa alla befintliga resurser på att försöka få hit ett företag som ”lovar” att anställa 50 personer.” - Fredrik Häller

NULÄGE: Lysekils kommun sjunker i Svensk Näringslivs ranking (från plats 190 (2011) till plats 278 (2014) och många företag upplever bristande stöd från kommunen. En näringslivsstrategi har nyligen antagits men är dåligt förankrad hos företagarna. För tidigare politiker har det varit roligare—och ansetts som en fjäder i hatten— att locka hit nya företag än att se till att befintliga företag får viktigt stöd. Lars-Olof Stilgård, Rolf Eriksson, Bo Gustafsson, Fredrik Häller LYSEKILSPARTIETS MÅL: Lysekilspartiet vill utveckla näringslivet från en bruksmentalitet till Gnosjöanda för att skapa fler arbetstillfällen och långsiktigt hållbara näringar.

LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT: 

Omarbeta näringslivsstrategin underifrån och upp för att få med mer från företagen själva och för att bättre kunna mejsla ut problemområdena.

Renodla näringslivsenheten — bryt ut funktioner som inte har med direkta näringslivsfrågor att göra och placera dessa på lämplig plats i organisationen.

Ändra attityder hos politiker, tjänstemän—och företagarna själva! Satsa resurserna på befintliga småföretag istället för på “långskott” som nyetableringar.

Förkorta handläggningstiderna för befintliga företag när det gäller t.ex. tillståndsfrågor, bygglov, arrendekontrakt, tomträttkontrakt etc. Här ska företagslotsen vara mycket aktiv!

Anordna en årligen återkommande företagsmässa för att företagare ska lära känna varandra bättre. Frukostträffar ska enbart vara ett komplement.

Se över målen—istället för att mäta ”antal möten” och ”antal deltagare” etc, mät antalet anställda i de företag som ingår i målgruppen för utveckling.

12


Näringslivsenheten måste renodlas och funktioner som inte har med näringsliv att göra bör brytas ut och placeras om på lämplig plats i organisationen. Frågor som har med event och besöksnäring att göra bör samordnas med Havets Hus AB, dit funktionerna bör flyttas. Låt företagslotsen fokusera på att arbeta med näringslivsstrategin operativt och med stor del uppsökande verksamhet, samt ta en drivande roll i samarbetet med Näringslivscentrum (NLC). Analysera verksamheterna i NLC och Näringslivsenheten för att optimera resursanvändningen. Dela upp, synliggör och förenkla kommunala upphandlingar på ett smart sätt i mindre bitar, i syfte att uppmuntra lokala småföretag att lämna anbud. Omarbeta näringslivsstrategin för att möjliggöra förändringen från bruksmentalitet till Gnosjöanda. Skriv om syftet för att utveckla nya och befintliga företag istället för att fokusera på att målet ska vara en befolkningstillväxt. En djupare behovsinventering måste göras ute hos de långsiktigt bärkraftiga företagen samt en segmentering av bärkraftiga företag i behov av särskild omvårdnad. Företagslotsen ska användas för att fokuserat arbeta med handlingsprogrammet samt för att vända på attitydsproblematiken genom att identifiera problemen och åtgärda dessa. Använd ökningen av antal anställda som mätning av måluppfyllnad istället för rankinglistor. Besöksnäringen är den näring som måste prioriteras—här kommer jobben att skapas! Vi vill skapa en ”turistenhet” inom Havets Hus AB och överför ekonomiska och personella resurser dit för att optimera verksamheten. De flesta företag i Lysekils kommun är direkt eller indirekt beroende av att turister kommer hit på besök. Därför måste initiativet till marknadsföring komma från företagen. Marknadsföringen bör göras för besöksnäringen i första hand. Öka takten på samarbetet i de olika turistgrupperna för att få till en handlingsplan och genomföra denna. Uppmuntra företagare att paketera ekoturism. Öppna upp för att skyndsamt arrendera ut gästhamnarna, samt utveckla och anvisa ställplatser för husbilar i olika kommundelar. Anvisa gratis parkeringsplatser i Dalskogen och slussa in turisterna med Shoppingrundan till låg kostnad. Samordna parkeringsfrågor med näringsidkare för att hitta nya lösningar, och låt i första hand handeln lämna förslag på parkeringsproblematiken. Främja samarbeten mellan näringsliv och ungdomar genom att skapa en plattform där företrädare för näringslivet kan möta ungdomar, till exempel inom ramen för det ungdomspolitiska programmet. Låt ungdomar ta ansvar för egna projekt och inled mer samverkan i konkreta projekt mellan skola och näringsliv. Fortsätt och intensifiera UF-företagskurser, gärna i interaktion med lokala föreläsare från näringslivet. Undersök möjligheter att involvera "seniorer" för att på ideell basis överföra yrkeskunskap till ungdomar. Infrastrukturen är viktig för näringslivet. Vi vill verka för att förbättra länsvägarna 161, 162 och 785 genom breddning för att göra vägarna säkrare. Förbättrad infrastruktur minskar pendlingstider och bidrar till ökad inflyttning. Vi vill verka för en fast förbindelse över Gullmaren och är inte främmande för privata lösningar. Vi vill verka för tätare färjeturer Finnsbo-Skår hela året. 13


NULÄGE: För att vara en relativt liten kommun bedrivs onödigt mycket av den kommunala verksamheten i bolagsform. Exempelvis är mycket av den tekniska verksamheten överförd till LEVA och hamnverksamheten till två bolag. Detta innebär svårigheter att genomlysa bolagens ekonomi, vilket är odemokratiskt. LYSEKILSPARTIETS MÅL: Att optimera den verksamhet som ska bedrivas i bolagsform så att bolagen tjänar invånarna på bästa sätt. Att bolagen kan stå på egna ben under marknadsmässiga villkor och inte går med underskott LYSEKILSPARTIET KOMMER ATT: Avveckla eller omstrukturera bolag som går med underskott, samt förbättra styrning och ledning av de kommunala företagen genom att minska och förenkla styrdokumenten som bolagen verkar under. Lysekilspartiet vill att de kommunala bolagen gör följande: LYSEKILS STADSHUS AB   

Måste ställa högre krav på dotterbolagen att verka för koncernens bästa Bör förmå dotterbolagen att anta ägardirektiven och att följa dessa Ska verka för en frysning eller minskning av dotterbolagens upplåning

LYSEKILSBOSTÄDER AB  Måste genomlysa fastighetsbeståndet för att se om några fastigheter kan avyttras i syfte att minska på kommunens borgensåtagande. Vi vill dock värna om att hyresfastigheter i allmännyttan förblir bolagets.

KOLHOLMARNA AB & LYSEKILS HAMN AB  Kolholmarna AB bör likvideras och tillgångarna överföras till Lysekils Hamn AB eller kommunen  En bred överenskommelse bör nås om användningen av Grötös hamnytor till alternativ verksamhet LEVA   

Måste undersöka möjligheterna att omgående sälja sitt vindkraftsbolag, Lysekils Energi Vind AB, för att använda pengarna för att amortera kommunens låneskuld Ska genom skrivelse i ägardirektiv förmås att fortsättningsvis använda självkostnadsprincipen vid interndebiteringar Ska minska eller frysa avgifter till hushållen och företag avseende VA för att inte omotiverade avgiftshöjningar ska tolkas som förtäckta skattedebiteringar

HAVETS HUS AB  Bör ta över näringslivsenhetens besöksnärings- och eventfunktion för att vinna synergieffekter och samordning  Ska leda och styra turistfrämjande åtgärder i kommunens namn i nära samarbete med branschen RAMBO  Rambo bör fokusera på bolagets kärnverksamhet och sälja av posterna i vindkraftsanläggningar  Fullfölj intentionen att låta övriga tre kommuner köpa 12,5% av Lysekil Kommuns aktier i Rambo, för att få fyra lika starka ägare. 14


Lysekilspartiet anser att det är viktigt med nybyggnation på olika håll i kommunen—gärna på Skaftö, i Lyse och Brodalen— för att kunna bibehålla levande samhällen och skapa förutsättningar för t ex barnfamiljer att etablera sig. Detta måste dock ske i en sådan takt och utsträckning att kommunens naturvärden inte går förlorade. Vi är dock minst sagt tveksamma till den omfattande satsning som nu föreslås för Utsiktsberget vid Fiskebäckskil. Det måste gå att gå fram lite mer varsamt. Vi förordar förtätning av tätorter hellre än att upplåta bergsformationer till privata entreprenörer eftersom detta förfular kustlandskapet. Vid nybyggnation ska krav ställas på diversifierade boendeformer och i den mån kommunen har möjlighet, så bör den verka för att fler billiga hyresrätter byggs, samt att mark avsätts för industrihotell för småföretagare. Vissa kommunalt ägda fastigheter kan med små medel ställas om till hyresrätter. Vi vill skynda på arbetet med att ställa om Siviks sopstation och förbereda denna mark för bostadsändamål. Vi vill låta inventera lucktomter i Lysekils tätort och sälj ut dessa snarast. Vi vill arbeta för ökad nybyggnation av trygghetsboende då såväl Skaftö och Brastad som Lysekil behöver fler servicelägenheter p.g.a. den snabbt växande åldersgruppen.

Förutom det ansvar vi alla bär för att bidra till en mer hållbar framtid för såväl kommun, som land och värld, så anser vi att Lysekils kommun som en turistkommun är särskilt beroende av att bibehålla en god miljö. Vi tycker därför inte att miljöfarliga eller störande verksamheter ska tllåtas att etablera sig i kommunen. Vi tycker att Lysekils kommun med råge har uppfyllt sin del av den kvot som riksdagen har beslutat om när det gäller landbaserad vindkraft och vill därför inte se ytterligare exploatering av orörd mark. Lysekilspartiet vill arbeta för att levandegöra den miljöpolicy som kommunen antog, samt att övergången till gemensam miljönämnd med Sotenäs och Munkedal snarast utvärderas.

Kommunens småbåtshamnar sköts av Lysekils Hamn AB i dagsläget, men borde ha alla förutsättningar att drivas i föreningsform då det rör sig om vuxnas fritidsintresse. Lysekilspartiet vill skapa förutsättningar för att förbättra underhållet och höja standarden på småbåtshamnarna. Vi vill hellre utarrendera småbåtshamnarna än sälja dem. Vi vill bibehålla och värna om det taxesystem som finns för båtplatser i kommunen. 15


Lysekilspartiet vill självklart lyssna till och kommunicera med samhällsföreningar och andra föreningar i alla kommundelar inför viktiga beslut som rör dess invånare.

+

= sant

Lysekilspartiet, med rötterna i Lyse, har sedan 2002 varit representerat i kommunfullmäktige, där partiet under den senaste mandatperioden haft sällskap av Skaftöpartiet. Partierna liknar varandra mycket och har under mandatperioden båda verkat för ökad öppenhet och en sanering av ekonomin. Under slutet av 2013 beslutade sig Skaftöpartiet för att gå in i Lysekilspartiet inför valkampanjen 2014, och bilda en lokalförening med fokus på Skaftöfrågor. För Skaftöpartiet innebär det en styrka att på bred front kunna påverka kommunens framtid i ett parti som siktar på att bli ett av kommunens största. För Lysekilspartiet är det en chans att få större insikt om Skaftöfrågor och hur dessa påverkas av och inverkar på kommunen i övrigt. Utifrån kommande kraftiga demografiska förändringar på Skaftö måste redan nu långsiktiga åtgärder vidtas. Vi i Lysekilspartiet vill vara ärliga och öppna i dessa svåra beslut. Det föds allt färre barn på Skaftö och befolkningen blir allt äldre—detta är viktiga förutsättningar för att förstå vårt valmanifest. Vår vision för Skaftö är att flytta åk 0—3 till Grundsunds förskola och antingen, efter diskussion med invånarna, bygga om Skaftö skola till trygghetsboende och särskilt boende alternativt sälja fastigheten till entreprenör som vill driva vård av resurskrävande personer, vandrarhem eller annan verksamhet. Vi vill att intentionerna i ÖP 06 följs vid nybyggnation på Skaftö så att den sker intill befintliga samhällen, medan områdena mellan dessa hålls fria från anläggningar och hus för att bevara natur- och kulturvärdena på Skaftö. Det är viktigt att Skaftö behåller sina småskaliga karaktär genom varsam utbyggnad till i första hand åretruntboende. Tillsammans vill vi skapa förutsättningar för en bättre kommun! 16


Besök vår hemsida www.lysekilspartiet.nu för att läsa mer om oss och vad vi vill—eller kanske rent av bli medlem!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev genom att mejla info@lysekilspartiet.nu så får du ett mejl om våra senaste aktiviteter och kommande möten.

“Gilla” Lysekilspartiet på Facebook för att följa oss och våra aktiviteter.

Besök ett av våra öppna möten. Vi annonserar i Lysekilsposten, på hemsidan, i nyhetsbrev och på Facebook.

Träffa oss under valkampanjen—ni ser oss där vi dyker upp med vår snygga beachflagga!

17


18

Lysekilspartiets valmanifest  

Lysekilspartiet har samlat sina tankar och idéer inför valspurten 2014.

Advertisement